Kittelfjäll Stories 2016 by Gilla AB

Kittelfjäll STORIES

ÅRGÅNG 4 VINTERN 2016

HELIKOPTER TILL TOPPEN

KITTELFJÄLL

DEN GLADE DANSKEN

HUR ALLT EN GÅNG BÖRJADE

TOPPLYFT

ELDAR PÅ KITTELFJÄLLS BYGGBOOM

– THE STORY

HOTELL GRANEN MER INTIMT

PISTÖR

HÅLLER BACKARNA SÄKRA KITTELFJÄLL STORIES |

Vi utför alla slags schaktarbeten såväl större som mindre till exempel vägar, stugtomter, vatten och avlopp, färdiga infiltrasionsanläggningar, Sten och bergsprängning. Vi har för det mesta en maskin etablerad inom Kittelfjällsområdet. Vi har även tomtförsäljning inom Kittelfjällsområdet vi håller på att anlägga ett nytt tomtområde väster om hotellet som beräknas bli klart under hösten -13.

Telefon: 0940-557 94 Mobil: 070-398 65 31 E-post: vilhelmina.schakt.transport@telia.com

��

Välkommen till Vilhelmina

Foto: Magnus Ström

Vilhelmina Turistbyrå / Tourist center Tingsgatan 1 . 912 33 Vilhelmina Tel:: +46 940 - 398 86 . www.southlapland.se 2

| KITTELFJÄLL STORIES

FOTO: Patrick Trägårdh

ATT VARA DELTIDSBYBO Vi har ett nytt ord här i byn ”deltidsbybo”. Fler och fler väljer att investera i sitt eget boende i Kittelfjäll och plötsligt får besöken i fjället en annorlunda och djupare innebörd. Vi blir bybor på deltid, en del av en byagemenskap, en del av en gemensam kärlek till en plats, ett fjäll och möten mellan människor där vi alla har en gemensam nämnare, vi som njuter av att få vara hemma här i fjället. På något vis så är det som en motkraft till den i så många år pågående urbaniseringstrenden, plötsligt har flyttströmmarna vänt när vi blir deltidsbybor i fjället. Vi använder också våra stugor på ett annat sätt idag, det är inte längre bara vintersäsongen som är viktig, sommarfiske, höstvandringar, svampplockning, eller bara en dag i naturen är lika bra, som en dag med pudersnö i backarna. Vi är glada för att så många vill vara deltidbybor med oss, känslan och gemenskapen är vi rädda om och vi skall vårda den. Har du inte fått prova på den än, så kan du ju komma upp en helg och bli en ”prova på deltidsbybo”, vi lovar att du kommer att älska det ! Välkomna hit till oss i Kittelfjäll /Roger Vikström

REDAKTION INNEHÅLLSANSVARIG

FOTOGRAFER

Roger Vikström

C.J. Utsi, Patrick Trägårdh, Pär Andersson

PROJEKTLEDARE Björn Lilja, MediaPartner

MEDIASÄLJARE Cissi Åhlander, MediaPartner

FORM

TRYCK

Fredrik Berndes, GILLA Produktionsbyrå AB

Tryckericity Umeå

SKRIBENTER

OMSLAG

Olof Wigren [OW], Fredrik Berndes

Patrick Trägårdh

KITTELFJÄLL STORIES |

Helikopter till toppen SNABBT TILL TOPPEN - LÅNGSAMT NER. FORMELN SOM GJORT HELIKOPTERSKIDÅKNING I KITTELFJÄLL TILL SUCCÉ. – DET ÄR SÅ OPTIMALT DET KAN BLI, SÄGER BÖRJE MARKLUND, FLYGCHEF OCH VD PÅ HELINORD. TEXT: OLOF WIGREN

FOTO: Patrick Trägårdh

| KITTELFJÄLL STORIES

Helikopterturer till fjälltopparna runt Kittelfjäll fanns redan i början på 1980-talet. – Kittelfjäll har alltid varit stället dit riktiga skidåkare, riktiga entusiaster, åker. de som vill ha bästa skidåkningen och inte nödvändigtvis det senaste skidmodet, säger Börje Marklund. – På sjuttiotalet flög jag plan till Kittelfjäll men sedan början av åttatalet är det helikopter som gäller, säger Börje Marklund. ALLT FLER VILL ÅKA Helinord med bas i Umeå har fem helikoptrar varav två är stationerade i Kittelfjäll under skidsäsongen. Helikopterturer till topparna runt omkring Kittelfjäll lockar fler och fler. Snabba uppstigningar, häftig skidåkning och rimliga priser har gjort helikopterskidåkning till en av vinterparadisets stora attraktioner. – Helikoptern ska gå upp eller ner, inte glidflyga. Det har alltid varit min filosofi, säger Börje Marklund. Det är en win-win-formel som alla tjänar på.

– Bra för miljön, bra för åkarna som slipper stå och frysa när de kommit ner för toppen, säger Börje Marklund. ERFARNA PILOTER Eftersom topparna ligger så nära Kittelfjäll kan helikoptern hämta och köra en grupp eller två till innan den första gruppen kommit ner och ska hämtas. – Våra piloter är erfarna och kan fjällen, de hittar alltid rakaste vägen, vilket vi eftersträvar. Det finns olika helikopterpaket, med eller utan övernattning, där olika antal toppar ingår. Fem skid- eller snowboardåkare plus guide (och pilot) ryms i helikoptern, plus sjukvårdsutrustning och bår. – Med sjukvårdsutrustningen ombord kan vi snabbt ställa om och bli ambulans- eller räddningshelikopter om det behövs, säger Börje Marklund. Hur bra måste man vara för att åka på helikopterskidtur? – Vet du var en dalskiva är? Ja…? – Då kan du åka med.

KITTELFJÄLL STORIES |

FOTO: C.J. Utsi

Den glade dansken TEXT: OLOF WIGREN

Först stugor, nu också lägenheter. Bakom byggboomen i Kittelfjäll - en glad dansk: – Jag blev förälskad i naturen här, säger fastighetskungen Bo Hansen. Lars Larsson från Stora Laggåsen i Värmland och Anna Gustafsdotter från Brindoset i Dalarna var först. 1815 fick de bygglov för ett nybygge vid Kartberget som Kittelfjäll källäders fram till 1846. I dagens Kittelfjäll finns det fler nybyggare - och en av de största är Bo Hansen. En glad dansk.

STOR SATSNING PÅ GÅNG Det byggs för fullt i Kittelfjäll. Nu vill Bo

Topptur – ett ultimat alternativ Turåkning eller offpist? Kan du inte välja - gör både och. Kittelfjäll är ett Mecka för det som kan vara det ultimata sättet att åka skidor i fjällen. Om du inte kan bestämma dig för om du vill åka tur på fjället eller köra så pudersnön ryker offpist är en topptur det du ska välja. I Kittelfjäll finns det ett stort utbud av organiserade halveller heldagsturer att välja mellan. – En del vill ha tuffare utförsåkning, en del vill köra där det är mer flackt. Det är bara att välja vilken topp man vill åka till, säger Stefan Lundin, en av guiderna på Kitteladventure. Lite äventyrligt På Kitteladventure arrangerar man egna toppturer men samarbetar också med Helinord som flyger äventyrliga offpiståkare till toppar runt Kittelfjäll med helikopter. För den som inte vet - vad skiljer en topptur från turskidåkning eller ”vanlig” offpiståkning? – Man går på tur uppför en topp och åker off-

| KITTELFJÄLL STORIES

Hansen och hans samarbetspartners satsa på lägenheter. – Vi gör en stor gemensam satsning på att bygga nytt i Kittelfjäll som vi hoppas kunna presentera i början av 2016, säger Bo Hansen. I planerna kan det finnas det utrymme också för affärsytor. – Någon affär eller kanske ett café, säger Bo Hansen. De flesta turisterna kommer från Sverige men också från Danmark och Tyskland. Kommunikationerna är bra men kan bli bättre: – Det finns flygplats i Vilhelmina och där finns kapacitet som går att öka. Man kan åka

tåg till och från Östersund också till exempel men det är en bit. LJUS FRAMTID Bo Hansen är i Danmark när intervjun görs (via telefon) men han längtar till nästa gång han kan åka till Kittelfjäll. Sommar eller vinter? – Jag kom hit en sommar och blev fast men jag älskar vintern minst lika mycket. Då är jag ändå är ingen stor skidåkare med mitt dåliga knä. Framtiden? – Ser ljus ut. Vi tror att Kittelfjäll kan bli ännu bättre för familjer och det är det vi jobbar för nu.

pist ner. Man har speciella pjäxor och skidor där man kan ställa om bindningen. På vägen upp har man fäst stighudar på skidorna, berättar Stefan Lundin. Turerna sker i grupp, med två till fem deltagare. En auktoriserad guide följer alltid med. Risker? – Lite äventyrligt kan det vara. Man kanske ska korsa en sjö eller en is till exempel, säger Stefan Lundin. Fantastiska dagar Lavinfara? – Det finns det alltid i fjällvärlden men vi guider känner de här fjällen väldigt bra. Vi vistas ju här hela tiden och vet var man ska åka. Och var man inte ska åka. Vad är det bästa med toppturer? – Det bästa? Oj, svårt säga. Naturupplevelsen, tystnaden uppe på fjället, en perfekt nerfart… det beror på. Säsongen är kort men intensiv och börjar efter nyår någon gång. – Februari och mars är det full fart här men april är nästan bäst. Oftast finns det mycket snö kvar långt in i maj, då är det fantastiska dagar här. [OW]

FOTO: Patrick Trägårdh

FÖRÄLSKAD DIREKT – Jag kom hit för att fiska och jaga och blev direkt förälskad i den storslagna naturen, berättar han. Bo Hansen är företagare i byggnads- och fastighetsbranschen i Danmark och såg potentialen i det norrländska vinterparadiset. Han köpte mark, byggde ett eget fritidshus och när kommunen sagt ja till detaljplanen började försäljningen av tomter som enligt tidningsrapporter gått ”som smör i solsken”.

SKOTRAR OCH FETA CYKLAR

Kittelfjälls besökare behöver inte använda skidorna för att ta sig fram. I skidboden kan man hyra skoter och från och med denna säsong finns även så kallade fatbikes. Det blir en spännande vinter i Kittelfjäll. Kittelevents Per Forsgren har tittat i spåkulan och hittat nya alternativ för de som är trötta på skidåkning – eller bara vill prova något nytt. – Det passar jättebra i Kittelfjäll. Du kan cykla på sand och snö. Skare kanske blir lite svårt, men det är en häftig grej, helt klart. ”EN FRAMTIDSGREJ” Vad Per pratar om är så kallade fatbikes, en vanlig trampcykel fast med väldigt feta hjul som gör att man kan ta sig fram även i lössnö och andra porösa underlag. Därmed kan cykeln fortsätta tjäna även under vintern, så länge du har bra balans. – Cyklingen är en framtidsgrej och jag tror att vi kan utveckla det mycket i Kittelfjäll också. Jag håller ju på mycket själv och har koll på trender och så. Och i USA är det här stort, säger Per. – Det är lite häftigt att det finns sånt här för det fanns ju inte när man själv var liten. ETT BRA KOMPLEMENT I skidboden i Kittelfjäll har man i snart tio år också kunnat hyra skotrar. För att få göra det krävs att man har ett äldre körkort där skoterlicens ingår, eller att man tagit det separat. Bokningen kan göras både på plats och på nätet och Per Forsgren ser uthyrningen som ett perfekt komplement för gästerna. – Om det blir dåligt väder och liften är stängd – eller om man bara är trött och vill prova något annat – då kan man hyra skoter en dag och åka ut och pimpla lite, kanske. Det har varit ganska populärt. – Det går även att hyra fiskepulka om man vill det. [OW]

Tips - vinterfiske

Varma kläder, isdubbar, tålamod. Glöm inte tändstickor! Några säkra säkra tips för vinterfiskaren i Kittelfjäll. Vinterparadiset Kittelfjäll erbjuder, förutom skidåkning, stora möjligheter till fiske, sommar som vinter. – Det finns så många bra fiskevatten att det kan vara svårt att välja, säger Sven X Olofsson som fiskar året runt i Kittelfjäll. – Ett bra tips är att fråga personalen på Sista Utposten där de också säljer fiskekorten. KOLLA ISEN Vad ska man tänka på när det gäller utrustning? – Man fiskar med pimpelspö, med eller utan rulle, blänks och maggotkrok, eventuellt upphängare, säger Sven X Olofsson. Det viktigaste är att klä sig varmt, varma skor är särskilt viktigt, det kan bli kallt på isen. – Man bör ha med sig någon typ av flytplagg och isdubbar för säkerhets skull, säger Sven, och:

– Matsäck och tändstickor förstås. Men man ska gå i land om man ska elda. Något annat? – Det är viktigt att man kollar isen. även om den på våren kan vara så tjock att man behöver ha med sig förlängare. Extra skär är också bra att om man skulle råka borra i sten. ”TITTA EFTER GAMLA BORRHÅL” Bästa tiden för vinterfiske är oktober/november då första isen lagt sig eller på våren. – Ingen storfiskare avslöjar sina favoritställen men ett tips är ju att titta efter gamla borrhål på isarna. Fisken dras gärna dit, säger Sven X Olofsson rekommenderar kikmeta på våren: – Det är klara fjällsjöar så man kan se ser ner till botten. Det kan bli riktigt spännande, man ligger på en renfäll och väntar och ser när fisken kommer. Till sist, är det någonting mer man behöver ha med sig? – Ja. Vad då? – Tålamod. [OW]

FOTO: C.J. Utsi

FOTO: Pär Andersson

håller backarna säkra Skidåkarna ligger ännu och sover när arbetet med backarna börjar. Två timmar innan folk släpps på går personalen igenom anläggningen för att kontrollera att allt är helt, att inget blåst sönder och att det fungerar som det ska. Liftar och nödstopp testas, backarna inspekteras sedan med skoter. Allt för att åkningen ska fungera säkert och smärtfritt. Om någon skulle göra illa sig i backen under dagen är det Jan med kollegor som hjälper den ned och, vid behov, ger första hjälpen i backen. LÅNG ERFARENHET – Vi är fyra personer som jobbar med det här men vi går omlott lite, så det är 2,5 personer på dagen, kan man säga. Man får hugga i lite varsomhelst men jag gör lite mer dokumentation eftersom jag är chef, säger Jan Forsgren, liftanläggningschef. Jan har lång erfarenhet av Kittelfjäll. Han har rötterna i trakten och har jobbat här i 20 år: mormor och morfar drev pensionat i Henriksfjäll. Mellan 2000 och 2007 var Jan en av dem som drev hela hotellanläggningen, men det kändes lite för stort till slut. Idag är han glad att jobba i ett av dotterbolagen. ÖPPNAR TIDIGARE Skidåkare är ett intressant släkte. Efter påsk börjar intresset trappa av för de flesta, och tankar på sommar och andra aktiviteter tar över. På senhösten och tidiga vintern kan åkarna däremot inte börja snart nog. Det har gjort det väldigt intressant för en anläggning som Kittelfjäll att börja så snart det bara går. Den 27:e november öppnade man för 201516 – rekordtidigt för att vara Kittelfjäll. Idag har också tekniken gått så pass mycket framåt att man kan förlänga säsongen med flera veckor. Om man förr behövde 6-7 minusgrader för att kunna göra snö och täcka backarna, klarar man sig med uppåt minus 3 nu. – Tidigare har vi inte kunnat göra snö så här pass tidigt. Att kunna förbereda backarna tidigare är det största som hänt på länge för oss. Suget är jättestort så det finns ett otroligt värde i att börja så tidigt som möjligt, säger Jan. [OW]

KITTELFJÄLL STORIES |

Hotellet - Mias dröm FOTO: C.J. Utsi

TEXT: OLOF WIGREN

Mia Öhlin är hotellchef på Hotell Kittelfjäll sedan i höstas. – Jag har varit i byn länge men den här rollen är ny för mig. Men vilket jobb! Jag lever min dröm nu, säger hon entusiastiskt. Hon älskar skidåkning, Kittelfjäll och att få jobba med människor. Då förstår du att Mia har kul på jobbet. – Sedan är det fantastiskt spännande att få driva det här och vara med om att utveckla hela verksamheten. Hotell Kittelfjäll kallar hon för hjärtat i det som är en liten pärla. En oslipad diamant, i den svenska fjällvärlden. – Här är så charmigt men samtidigt så professionellt. Det är småskaligt och genuint men finns också drag för den som vill ha puls. Och allting ligger nära. Hotellet, skidboden, nedfarterna. Det är bara att sätta på sig skidorna utanför hotellentrén och ge sig ut i backarna.

Mia har lång erfarenhet från hotell- och restaurangbranschen. – Jag började jobba i den redan som 14-åring

och har både haft egen krog och cateringfirma. Sedan har jag även jobbat som hälsocoach och personlig tränare under många år. Skidåkningen har varit ett stort intresse i 35 år och Kittelfjäll är toppklass, anser Mia.

– Jag vet inget ställe i Sverige som har så bra nedfarter och sådan stor variation på både åkning och upplevelser. Det är helt otroligt. Fina skoterleder, fantastiskt fiske, härliga vandringsleder och ett helt nytt snökanonsystem bidrar till att göra Kittelfjäll till någonting alldeles extra. – Vi värnar även om familjerna och kommer att ha öppet året runt i fortsättningen, säger Mia. Hennes vision för Hotell Kittelfjäll är att fortsätta bygga på värme, gemenskap och välkomnande. – Alla, både vi som jobbar här och våra gäster, ska känna en äkta vi-känsla. Det ska vara som att komma hem att komma hit. Hotellet bygger ut för fullt. – Vi lyfter upp alla rum ännu en nivå. Sedan har vi även 50 bäddar i annexet och 54 bäddar i vårt vandrarhem, säger Mia.

FOTO: C.J. Utsi

På Sveriges bästa leder

Skoteråkning eller skoteråkning? Spelar ingen roll. Kittelfjäll är ett Eldorado för både turåkning och friåkning.

Du tänker att skoteråkning är säsongsbundet, något som hör vintern till. Fel, fel, fel, som Brasse Brännström sa i ”Fem myror är fler än fyra elefanter”. – För oss som älskar skoteråkning är det en livsstil, något man håller på med tolv månader om året, säger entusiasten Kim Mårtensson, som både hyr ut skotrar och arrangerar turer i Kittelfjäll. Helst för friåkning - något han inte rekommenderar för alla.

– Turåkning är att vill man åka från punkt A till punkt B så bekvämt som möjligt. Man vill åka långt och ha det bra. Det är så de flesta vill ha det, säger Kim Mårtensson. – Friåkning är raka motsatsen. Fysiskt krävande. Ju jobbigare ju roligare. Man får vara beredd på att bära skotern oftare än man åker på den. Oj… – Det är inget för den som inte har skoterkort och är van köra i skog och mark. Det är på riktigt skitjobbigt.

”SKITJOBBIGT” Turåkning eller friåkning - hur beskriver du skillnaden?

SVERIGES BÄSTA LEDER För den som föredrar det förstnämnda - de flesta med andra ord - är förutsättningarna

| KITTELFJÄLL STORIES

inget annat än fantastiska. – Bland de bästa lederna i Sverige. Det finns 25 mil pistade skoterleder runt Kittelfjäll, alltså perfekt preparerade med pistmaskin, säger Kim Mårtensson. Skoter och guider - för guidade turer - finns att hyra i byn. Hur är relationen skoteråkare och skidåkare i Kittelfjäll? – Friktionsfritt skulle jag vilja påstå. Skidåkare som kommer hit är ju skoteråkare också, utan att de tänker på det. De ställer bilen på parkeringen när de kommer och sedan åker de skidor eller släde eller skoter tills de kallstartar bilen på söndag och åker hem igen. [OW]

Mitt i sameland Klimatet är subarktiskt. Det finns fjordar och glaciärer i området. Välkommen till Kittelfjäll i Sápmi.

keln skär genom Sápmi som alltså innehåller både fjordar och glaciärer och Sveriges högsta berg Kebnekajse. Det kan också vara värt att veta att Sápmi har en egen flagga (som ersatte den inofficiella från 1977) sedan samekonferensen i Åre den 15 augusti 1986. Flaggan skapades av konstnären Astrid Båhl i Skibotn och innehåller fält och cirklar dominerade av de traditionella samiska färgerna rött, gult, grönt och blått. Flera svenska ord har sina rötter i sydsamiska språket, till exempel dal, topp, älv, jokk och myr. [OW]

FOTO: C.J. Utsi

Att Kittelfjäll ligger i Västerbotten (i Vilhelmina kommun) kan man slå upp i vilken kartbok som helst. Men i ett historiskt perspektiv ligger det i Sápmi, ett område som också brukar kallas Sameland eller Lappland (det svenska landskapet Lappland ligger också i Sápmi.) Närmare bestämt ligger Kittelfjäll i det sydsamiska området Oarjásámi guovli.

Sápmi är nordsamiska för samernas historiska bosättningsområde och sträcker sig över hela Nordkalotten (inklusive Kolahalvön i Ryssland) och genom en stor del av norra Skandinavien. Förr sa man att den svenska delen av Sápmi var Norrlands inland men numera räknar man också in hela eller delar av Norrlandskusten. Klimatet - som bland annat skapat förutsättningarna för Kittelfjälls berömda champagnepudersnö - kan beskrivas som subarktiskt, i alla fall i de inre och norra delarna, dit den svenska fjällvärlden hör (i norska Sápmi är det mer kustklimat med mer nederbörd). Polcir-

SISTA UTPOSTEN SKA VÄXA

Den fyller redan många funktioner i Kittelfjäll. Men i framtiden vill Tomas Nyberg se sin verksamhet Sista Utposten växa ännu mer. Tidigt i sin karriär jobbade Tomas Nyberg som bilförsäljare i Vilhelmina. 2003 kände han att det var dags för ett byte och tog därför över verksamheten Sista Utposten i Kittelfjäll, med bensinmack och livsmedelsbutik. – Jag hade spenderat mycket av

min barndom i Kittelfjäll och åkt skidor. Jag hade redan ett fritidshus här också. När tillfället dök upp såg jag det som ett sätt att driva eget kombinerat med att vistas i Kittelfjäll. ALLT STÖRRE SERVICE På de 13 år som förflutit sedan dess har Tomas utvecklat verksamheten – och adderat motsvarande en heltidstjänst. Men det viktigaste att åtgärda direkt efter övertagandet, var utbudet och servicen. – Innan jag tog över var det stängt på stora helger, det var ofta slut på grejer och såna saker. Jag såg en potential i att lyfta allting ett snäpp. Så jag har fokuserat på tillgänglighet och utbud – och rustat upp macken, säger Tomas.

– Jag har väldig tur som har så lojal och kompetent personal som hjälper mig i detta också. Idag har Sista Utposten livsmedel, bensinmack, skoteruthyrning, paketutlämning, systembolagsservice och mycket mer. Skoteruthyrningen konkurrerar med bland annat hotellet, men man hyr ut lite mer premiumbetonade och häftiga maskiner. Som många andra aktörer i glesbygd fyller Sista Utposten därmed många funktioner i en. FEM ANSTÄLLDA Tomas Nyberg har fem anställda under högsäsong från jul till första maj. Under lågsäsongen vistas han mycket i södra Sverige, där han bland annat spelar rullstolstennis. Verksamheten är inget han blir rik

på, men som med mycket annat i Norrland behöver man ha en viss vilja att stanna för att få det att funka. – Man får göra det bästa av högsäsongen och skapa kringintäkter från annat. Ska man vara i Kittelfjäll tror jag man måste ha en dragningskraft hit och vilja vara här. Annars går det nog inte i längden. Sista Utposten kommer antagligen att behöva växa i framtiden för att fortsätta serva byn och gästerna på ett bra sätt. En utbyggnad av något slag kan bli aktuell. – Hela byn är under utveckling och inom kort måste vi utveckla oss också. Jag vet inte exakt hur, men en ny butik eller en större, för att få plats med mer. I vilken form det sker får vi se. [OW]

KITTELFJÄLL STORIES |

Brödena Grahn tar stor plats i Kittelfjälls historia. De hänger naturligtvis på väggen i Hotellet. Foto: C.J. Utsi

| KITTELFJÄLL STORIES

KITTELFJÄLL

the STORY FÅ ORTER ÄR LIKA MYTOMSPUNNA OCH OMTALADE SOM DEN LILLA SKIDORTEN KITTELFJÄLL VID VÄGS ÄNDE I VÄSTERBOTTENS FJÄLLVÄRLD. VIDA KÄNT FÖR UNIK SKIDÅKNING, SIN FINA SNÖ, SKÖNA STÄMNING OCH HELT FANTASTISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR OFFPIST, TAR KITTELFJÄLL STOR PLATS PÅ DEN SKANDINAVISKA SKIDKARTAN.

TEXT: FREDRIK BERNDES

ittelfjäll är en skidort som alla med halvhyfsad koll på alpin skidåkning känner till. Även om långt ifrån alla i den svenska skidsvängen besökt orten har de flesta ändå en uppfattning eller hört talas om den i sammanhang värt att komma ihåg. Det hör liksom till den alpina allmänbildningen - en riktig ”need to know”. Kanske har man en kompis som känner någon cool snubbe som besökt orten. Eller så kanske det är kompisen i egen hög person som besökt den. I bästa fall har man rent av själv haft förmånen att lägga svängar i ”Kålorado” och smaka äkta Kittelsnö, något merparten av Västerbottens invånare självklart redan gjort. Hur som helst är det imponerande hur en, ur ett Skandinaviskt perspektiv, så pass liten skidort långt in i Västerbottens fjällvärld lyckats skapa sig ett sådant stort rykte och bli så mytomspunnet som Kittelfjäll. Lite som ett svenskt La Grave. Det väcker ju lätt frågor som hur och varför? Vad är det hemliga receptet? Vi bestämde oss för att ta ett grepp på det hela. Häng med! HISTORIA Vi tar det från början, om än lite snabbt. De första bosättarna i Vojmådalen, Lars och Anna Larsson från Dalarna, anlände på tidigt 1800-tal. De fick tillstånd för nybygge, började bruka den bördiga marken i dalgången och bildade familj på platsen. Byn Kittelfjäll var född. De kommande årtiondena var det endast makarna Larssons söner som stod för ytterligare exploatering av dalgången. Henriksfjäll, Borkan och Fättjaur är alla platser som skapats av familjen Larsson. Först på slutet av 1800-talet hittade bosättare utanför familjen till dalgången, eller närmare bestämt Grönfjäll, och sedan rullade det på.

KITTELFJÄLL STORIES |

Alpina DM 1962 i Kittelfjäll. Erland Dahlberg och Bengt-Erik Grahn. Foto: Tillhör Vilhelmina kommuns fotoarkiv

Hotell Kittelfjäll och de säregna ravinerna. Foto: Tillhör Vilhelmina kommuns fotoarkiv

Carl Bratt och Börje Marklund framför Hotellet. Foto: Tillhör Vilhelmina kommuns fotoarkiv

| KITTELFJÄLL STORIES

HOTELL OCH LIFT Kittelfjäll som vi känner det, som turistort, satte igång att formas när de första sportstugorna började dyka upp och hotellet byggdes 1956. Hotellet nyttjades till en början flitigt av höjdare från STF och det arrangerades vinterkurser och utbildningar i vildmark och uteliv. Men besöksfrekvensen drog igång på allvar i och med att den första liften anlades på sextiotalet och intresset kring utförsåkning föddes på allvar i dalen. Leif Ewald, tidig sportstugeägare i Kittelfjäll och en av författarna till boken Kittelfjäll - från bondesamhälle till skidparadis, berättar; – Vi som under perioder, sommar och vinter, bott i dalen hade sedan länge sett områdets potential för skidåkning. Men då handlade det ju om att ta sig upp för egen maskin, trampa sin egen backe. Kittelfjäll hade sedan länge Sveriges bästa utförsåkare på orten, bröderna Grahn med Bengt Erik i spetsen, som trots avsaknad av lift lyckats bli riktigt skicklig på skidorna. De tävlade visserligen för Tärna IK Fjällvinden, men deras skidfostran hade ju skett på hemmaplan, så att dalen kunde erbjuda fina skidförutsättningar var det inget snack om. Med liften blev det en helt annan grej. Folk började resa hit för skidåkningens skull, vilket inte var fallet innan. När sedan hela Sverige, på sjuttiotalet, drabbades av skidfeber á la Fjällberg, Stenmark och Strand, blev det än tydligare att det var skidturism Kittelfjäll skulle inrikta sig på. Efterfrågan på boende blev större och större och de som inte fick plats på hotellet fick söka sig till alternativa boenden. – Några grannar till oss brukade flyttade ner i källaren på vintrarna och hyrde ut överdelen till turister. Byborna började se möjlighet att tjäna pengar på turismen istället för att bruka jorden, minns Leif. OFFPIST, HELISKI OCH SKIDHJÄRTA När sjuttiotalet sedan rullade över i åttio hade kännedomen om den lilla skidorten blivit så pass stor att den lockade inbitna entusiaster med riktigt stort skidhjärta. Framförallt som entreprenörer och säsongsjobbare. Som en av de allra första skidorterna kunde man erbjuda heliski redan tidigt åttiotal. Det tillsammans med att hotellet togs över av en väldigt driftig och driven man vid namn Carl-Johan ”CJ” Evers som lyckades skapa en hype kring orten, inte bara i Sverige, utan även ute i Europa, satte ytterligare en prägel på Kittelfjäll. Det började röra sig kändisar i byn. Carl-Johan själv berättar att vägen till dalen gick via lumpen i början på sjuttiotalet. – På ”luckan” fanns en kompis som hade släkt i Kittelfjäll. Han hänvisade till min stora idol på sextiotalet Bengt Erik Grahn som jag visste var från orten. Jag lovade att vid tillfälle göra ett besök där. Det skulle dock dröja till hösten 1976 innan han tog sig dit. Förvåningen blev stor när han upptäckte en alptopp, i Sverige! Genom sina erfarenheter som heliskiguide och skidlärare i Riksgränsen såg även CJ områdets potential och tackade ja till att börja jobba där. – Jag föll för platsen. Men då det bara fanns en lift var det viktigt att profilera anläggningen med helikopterskidåkning. I början hyrde vi in helikoptrar från Norrlandsflyg i Gällivare, vilka jag tidigare hade arbetat med i Riksgränsen. I början av åttiotalet kom Börje Marklund med i bilden som pilot för Norrlandsflyg och så småningom med eget flygbolag. – Det var en rätt galen tid, med mycket känt folk, från skidvärlden men även från övriga kändissverige, berättar Börje, som fortfarande är kvar och i dag driver HeliNord på platsen. – Kittelfjäll blev hett med CJ vid rodret och med vår fina heliski blev vår lilla by känd även utanför landets gränser. Klas Möllberg, Lasse Åberg och de kända skidfotograferna Felix S:t Clair-Renard och Felix Oppenheim hängde här ofta. Sedan har till exempel kung Carl Gustaf och industripampar som Sören Gyll och Wallenbergarna alla suttit i min cockpit.

PROFILER FRÅN KITTELFJÄLL

”Vi erbjöd Sveriges bästa offpiståkning och världens billigaste helikopterskidåkning” Carl-Johan CJ Evers

Kittelfjälls antagligen mest kända invånare är samefamiljen Grahn. Bengt-Erik Grahn var på 1960-talet Sveriges bäste slalomåkare. Han var nära att vinna VM-guld i Chile 1966 och ingick i svenska truppen i olympiaden i Squaw Valley 1960 (han skadade sig på träningen där och kunde inte ställa upp i själva tävlingen) och i Grenoble 1968. Han har ett flertal SM-guld. Även hans bröder Alf, Tore, Sune, Göte och Axel har vunnit individuella och/ eller lag-SM i utförsåkning. Alla tävlade för Tärnabyklubben Tärna IK Fjällvinden.

SKAVFÖTTERS GAV RABATT

Ryktet säger att arrendatorerna Kaj och Bittan, som nyligen drev hotellet, hittade gamla dokument från Carl-Johan Evers tid. Bland annat en offert där CJ i samband med de knökfulla nyårshelgerna på åttiotalet erbjöd rabatt till de som var villiga att sova skavfötters. Om någon nappade på erbjudandet framgår inte.

PREMIÄRHELG FÖR LIFTEN

Kittelfjälls första lift, som invigdes påsken 1962, fick inte en lätt start. Redan efter tre dagar blev det stopp och det rejält. Dåtidens lift hade nämligen ingen säkerhetsstopp vilket gjorde att liften fortsatte snurra oavsett om en bygel fastnade i föremål eller skidåkare. Under premiärhelgen var oturen framme och en liftbygel fastnade i en av liftstolparna. Stolpen, av fackverksmodell, gav vika för kraften och rasade.

KITTELFJÄLL STORIES |

TEMA: ALPINT

Heliskin i Kittelfjäll är fortfarande het och ger mycket för pengarna. Foto: Patrick Trägårdh

SVERIGES BÄSTA Börje menar att det som gör heliskin i Kittelfjäll så mycket bättre än på många andra ställen är att man får så våldsamt mycket av den. Topparna ligger bara strax bakom byn, vilket innebär korta inflygningar, lägre kostnader och fler lyft helt enkelt, han skrattar till; – Vid ett tillfälle var vi ute och plåtade och en kompis, Carl Bratt, skulle droppa ut ur helikoptern med skidorna på. Det blev dock lite högre än det var tänkt och han landar i motlut så både skidor och pjäxor blir totalt skrot. Carl mådde inte så bra efter det. Men bilden blev toppen och hamnade på framsidan av Powder Magazine 1984. – Vi erbjöd Sveriges bästa offpiståkning och världens billigaste helikopterskidåkning, berättar Carl-Johan som efter några år som anställd tog över som chef för hela anläggningen under åttiotalet. – Fantastiskt roligt att som 25-30 åring

| KITTELFJÄLL STORIES

driva en anläggning som hade så stora utmaningar skidåkningsmässigt. Jag lät göra en förlängning av den befintliga liften för att nå skidområdet på ett bättre sätt. Även en stugby nedanför hotellet byggdes. Carl-Johan lämnade Kittelfjäll 1986 för att bland annat jobba i Lillehammer under sex år med utbyggnaden av vinter OS. Men den lilla orten i Västerbottens fjällvärld har fortfarande en stor plats i hans hjärta. Genom heliskin blev offpisten i Kittelfjäll riktigt omtalad och i kombination med den unika skidåkningen i raviner, en ort som bjöd på skön atmosfär, och sist men inte minst, afterski-partyn av toppklass på hotellet, kan man väl säga att åttiotalet verkligen satte Kittelfjäll på kartan. Något som man kunnat rida på ända in i tjugohundratalet.

TOPPSTUGAN LAVINEN BLEV DÖPT

Toppstugan Lavinen har inte alltid hetat det. Den har heller inte alltid stått på den plats den gör i dag. Ursprungligen placerades den till vänster om den första liften. Men när en hängdriva skulle sprängas på toppen av Kittelfjället 1987 utlöstes en stor lavin som drog med sig hela stugan. Den blev bokstavligen till kaffeved. Den nya stugan flyttades till platsen den står i dag och fick lämpligt nog namnet Lavinen. Tufft dop kan man tycka.

Kittelfjälls raviner, inte bara för de mest avancerade åkarna. Foto Patrick Trägårdh

LITEN ORT MED BIBEHÅLLEN KÄNSLA – Jag tror att en del av hemligheten kring att orten fortsatt vara så omtalad och omtyckt är att det inte skett någon dramatisk exploatering av den, säger Leif Ewald. Trots det stora intresset som uppstod i början av åttio har den fått växa organiskt, i sin egen takt. Den största utbyggnaden efter liften på sextiotalet skedde 2002 när liften Jan-Express anlades och liftsystemet över en natt helt plötsligt var 100 % större. I dag finns här fyra liftar, varav en barnlift men det lutar åt fler. Genom investmentbolaget KUAB planeras det nu för ganska stora investeringar de kommande åren. Roger Vikström, en av dagens ägare: – I ett första skede satsar vi en hel del resurser på att utveckla piståkningen och skapa ett större utbud kring det. Snösystem, förbättrade pister och belysning är områden det satsas på. Men vi lovar större investeringar framöver, säger Roger och fortsätter; Vi är ju kända för vår grymma offpist och fria åkning, men Kittelfjälls skidåkning är bredare än så. Här hittar även den aktiva familjen som vill utveckla sin skidåkning sin plats, då åkningen är varierande i både svårighetsgrad och lutning.

Just målgruppen ”den aktiva familjen” är något man jobbat med mycket senaste åren. Vid sidan av skidåkning i och utanför pist hittas även ett barnområde med knapplift för nybörjare, även om det är långt ifrån björnland och pratande träd. RECEPTET? Förmodligen hade makarna Larsson inte en susning om att de genom sina första spadtag i dalen skulle vara med och skapa en så omtalad och mytomspunnen skidort som Kittelfjäll i dag är. Kanske hade de ryggat tillbaka vid synen av det som i dag står på deras forna skördesmarker. Mer troligt är nog att de skulle känna sig stolta över att det trots all hype i skidvärlden fortfarande är en så pass liten ort i det stora sammanhanget. Helt klart är iallafall att det lilla byformatet tillsammans med de fantastiska och unika förutsättningarna för skidåkning är ingredienser som är vitala för framgångsreceptet Kittelfjäll. Slänger vi dessutom in den tidiga entrén i heliskins värld och att byn genom åren varit befolkad av individer med ett riktigt stort skidhjärta kan vi nog stänga receptboken.

•

LÄS MER OM KITTELFJÄLL

Kittelfjäll Från bondesamhälle till skidparadis

Om man blir sugen på att läsa mer om Kittefjälls historia är denna bok ett tips. Två av ortens första sportstugeägare, Jan Thomasson och Leif Ewald, har dokumenterat en hel del värt att veta. leffe.Ewald.nu/bestallbok

KITTELFJÄLL STORIES |

FIXAR ”SALSGOLV” I BACKARNA

Dagens skidåkare kräver bra backar. Som tur är finns Mattias Ekenbro. Han har jobbat i Kittelfjäll sedan tidigt 80-tal och sett både pistmaskiner och backar utvecklas. I Star Wars-filmerna är det Yoda som är läromästaren. I Kittelfjäll skulle det antagligen vara Mattias Ekenbro. Han har jobbat med anläggningen sedan 1983 och har idag, tillsammans med sina två kollegor, ansvaret för pistning och liftar. – Jag började jobba med liften 1983. Jag var trött på skolan och ville ta ett sabbatsår. Det blev ett långt sabbatsår, kan man säga. Men det känns bra, jag är född i byn och ville bo kvar här, säger Mattias. KAN BACKARNA UTANTILL Med så lång erfarenhet har Mattias lärt sig backarna i princip utantill. Det är en värdefull kunskap eftersom han vet var snön är djup och var den är tunn, och det underlättar när man ska skapa en fin pist. Utrustningen man har idag är på en helt annan nivå än då han började. – Allting går framåt. Förr hade vi gammalt skräp som man körde i en timma och skruvade på i tre. Lite så var det. – Idag är de nya och pålitliga och gör jobbet mycket bättre än på 80-talet. Teamet som pistar backarna består av tre personer. De kör skift och byter av varandra och en normal dag är arbetspasset från backens stängning vid 16 fram till ungefär midnatt. JOBB ÅRET OM När anläggningen stänger på våren går man inte göralösa. Då är det istället barmarksjobb som gäller. Snöstaket ska åtgärdas och backen grävs och slätas till så att den ska bli så mycket slät gräsmatta som möjligt. Mattias Ekenbro har under sina många år märkt att åkarna fått allt högre krav på pisten. – Kraven är mycket högre nuförtiden. På 80-talet var folk nöjda bara det fanns spår lite här och där. – Nu ska det helst vara som ett salsgolv, annars är man inte nöjd. Det tar mycket längre tid att pista då – och man måste vara mer noggrann. [OW]

FOTO: C.J. Utsi

Hotell Granen – mer intimt

Intimt, äkta och med hög servicenivå. Hotell Granen är alternativet för den som inte absolut vill bo granne med nedfarterna. – Vi har dessutom underbar mat och är perfekt för konferenser och grupper, säger Mikael Hansson. Det är Mikael som tillsammans med frun Pernilla driver Hotell Granen. En anrik rörelse. – 2017 är det 60 år sedan fjällpensionatet öppnades här men mycket har hänt sedan dess, skrattar Mikael. Det har byggts ut och om i etapper. – Vi har god standard på rummen men ingen överdriven lyx. Det skulle bara bli fel. Vår profil är att vara prisvärd och rejäl.

Granen ligger drygt tre kilometer från liften och har rum för både familjer, par och flera stugor. – För den som vill komma hit med en grupp eller få en konferens där alla hänger ihop hela tiden och inte sprids för vinden, är det här verkligen att rekommendera. På Granen får du vara för dig själv. – Det skapas en mysig stämning hos oss. Inte minst i den timrade restaurangen Grankotten, förklarar Mikael. Här serveras mat som mestadels lagats på det som kommer ifrån närområdet. – Vår röding är omtalad. Mikael och Pernilla erbjuder även en hel del aktiviteter. Den mest populära sker på hösten: jakten. – Då är det fullt här varje gång och folk på kö för att bo. Många kommer också hit för fiskets skull och det fungerar ju även vintertid, säger Mikael. [OW] FOTO: C.J. Utsi

| KITTELFJÄLL STORIES

VARNING FÖR ETT SÄKERT ÄVENTYR! TEXT: OLOF WIGREN

Offpiståkning i Kittelfjäll? En varning kan vara på sin plats… – Har man varit med om det en gång är man fast för alltid, säger Peter Björkman, entusiast som ständigt återvänder till Kittelfjäll.

Offpiståkningen på vintern är fortfarande favoritsysselsättningen. – Man åker liften upp, eller en av liftarna, det finns två nu, och sedan finns det ett oändligt antal nedfarter att välja mellan.

Champagnepuder Så brukar kvalitén på den torra pudersnön i Kittelfjäll beskrivas. Unikt bra, tack vare geografiska och meteorologiska förutsättningar som inte har sin motsvarighet på den här sidan Atlanten. Offpiståkning i Kittelfjäll - helt enkelt lite bättre, lite fränare.

Många nedfarter att välja på Vi snackar fortfarande offpiståkning? – Ja. Det finns hur många vägar ner som helst. Du kan åka i dagar och alltid hitta nya fantastiska nerfarter. Går det inte svänga i ett skogsparti? Fortsätt neråt, säger han. Risker? – Man kan få ta av sig skidorna någon gång och klampa i snön en bit. Det är i stort sett det enda, säger Peter Björkman. Han drar sig för att släppa i väg sina minderåriga barn på egna offpist-äventyr. – De åker upp med någon av liftarna. Eftersom systemen sitter ihop kommer alltid ner till samma ställe. Det är bara att stå där nere och vänta, säger Peter Björkman. – Det känns tryggare att släppa iväg barnen offpist. Det är fler som åker, och åker fort, i backarna. Offpist i Kittelfjäll. Lite vildare, lite fränare – och lite säkrare.

En favoritsysselsättning – Det är svårt att beskriva hur det är, man måste vara med om det för att förstå tjusningen, säger Peter Björkman i Obbola utanför Umeå, som upptäckte skidparadiset redan på 1980-talet. Då var Kittelfjäll en tom fläck på den svenska fjällkartan. – Då sa vi att det var liftkö om man såg någon nere vid liften, säger Peter Björkman och skrattar. Nu har han köpt tomt och byggt stuga i byn och tillbringar fem sex veckor om året där, även om på sommaren.

FOTO: Patrick Trägårdh

Offpist

KITTELFJÄLL STORIES |

SAMISK STÖTTEPELARE FOTO: C.J. Utsi

Margret Fjellström jobbar med service på Hotell Kittelfjäll. Hon är också renskötare. I vinter hoppas hon kunna bidra med mer samiska upplevelser för hotellets besökare. Besökare på Hotell Kittelfjäll har stor chans att stöta på Margret Fjellström. Hon jobbar i receptionen och som frukostvärdinna på hotellet. Som uppfödd i trakten är det ett jobb hon trivs med – men det är långtifrån hennes enda: – Så här kan man säga: när vi har lågsäsong i renskötseln kör jag järnet på hotellet – och vice versa. Renen styr familjen Margret (och hennes man) är nämligen renskötande samer, precis som sina föräldrar. Det är ett jobb som är en livsstil och, lite som lant-

bruk, innebär att man aldrig riktigt stämplar ut och slutar för dagen. Just nu är Margret med barnen i hemmet i Dikanäs; hennes man är med renarna i Västernorrland. – Familjen styrs av renens gång. Därför är jag tvungen att ha ett andra jobb som är flexibelt. Margret jobbar ungefär halvtid med renskötandet och en halvtid till på hotellet. Det fungerar bra och med undantag för ett kortare tag på våren och hösten går säsongerna för fjällanläggningen och renskötseln om varandra. Servicebranschen och rennäringen kan verka vitt skilda men det finns många beröringspunkter, menar Margret: – Som renskötare kommer man i kontakt med många olika människor. Man måste framförallt kunna sätta sig in i en annan människas villkor

PISTER AV HÖGSTA KLASS Bara offpiståkning? Nopp. Kittelfjäll satsar på ”vanlig” utförsåkning också. – Pisterna håller högsta klass, säger Fredrik Nordsvahn, en av de flitigaste skidåkarna i Kittelfjäll. Det är den fantastiska offpiståkning som placerat Kittelfjäll på den svenska fjällkartan. Nu satsar vinterparadiset på att locka familjer och mindre äventyrliga utförsåkare - också. Till säsongen 2012-2013 byggdes backsystemet ut med fler nedfarter och en park bland annat.

FOTO: Patrick Trägårdh

| KITTELFJÄLL STORIES

Bra klass rakt över – Kittelfjäll har hittills varit känt som en skidort med lite tuffare skidåkning. Det är det fortfarande men nu har det skett en dramatisk förbättring om man vill åka i pistade backar också, säger Fredrik Nordsvahn.

och situation – och förmedla sin egen. Det tror jag att jag nytta av här på hotellet också. Samisk kultur I vinter kommer besökare i Kittelfjäll att kunna uppleva lite samisk kultur. Margrets förhoppning är att man bland annat ska ha lassokastning och diverse barnaktiviteter. Samt möjligen guidade turer upp till ett av samernas visten. Att på ett respektfullt sätt lyfta in mer av det samiska arvet i hotellutbudet tror hon är både nyttigt och lönsamt: – För mig är ju renen och naturen det viktigast. Men även för turismen är den viktig för utan naturen skulle vi ju inte ha någon anläggning. – Jag gillar att vara en stöttepelare för att föra in den samiska dimensionen här också. [OW]

Det finns 42 nedfarter att välja mellan i Kittelfjälls liftsystem, varav fem är pistade. Man åker upp med någon av liftarna och sedan finns det transportsträckor mellan nerfarterna. Störst bäst och vackrast är backen Morronzoo. En postad nerfart som kan mäta sig med de bästa och populäraste backarna i Sverige. Morronzoo är nummer ett – Alla pratar om Ingemarbacken i Tärnaby och visst är den bra. Bred, brant, rak fallinje. Men Morronzoo i Kittelfjäll är ännu bättre. Den är bredare och längre och har snarlik fallinje och är minst lika brant, säger Fredrik Nordsvahn. – Det kan inte dröja länge innan alpina klubbar kommer hit och har läger när säsongen börjar. Förutsättningarna har blivit fantastiska för alpin skidåkning. Eftersom det ena inte utesluter det andra kan man alltså kombinera poståkning med offpiståkning. – Det är många som gör det numera. Det är ju bara att välja hur man vill åka ner när man kommit upp med liften. [OW]

HOTELLIFTEN KNAPPLIFTEN BARNLIFTEN JAN EXPRESS TOPPSTUGAN

5 2

13 4

5½

19 18

14 9

10 A

ELLJUSSPÅRET B-E´S LÖPA PÖLSAS GRANBACKEN 4 SNÄCKORNA

5 ÅSEN 5½ VÄNSTERSVÄNGEN

9 SLÄPP 1 10 BARNBACKEN

6 MITTEMELLAN 7 EFTER DIG 8 SLÄPP 2

11 MIN VÄG 12 LILLGROVA 13 NATIONELLA

A HOTELLIFTEN B KNAPPLIFTEN C BARNLIFTEN D JAN EXPRESS E TOPPSTUGAN 5 ÅSEN 6 MITTEMELLAN 7 EFTER DIG 8 SLÄPP 2 9 SLÄPP 1

F FF 11 22 33

23 24

Pistinfo 17 STORGROVA 18 PIA´S

15 SÄLLAN 16 GULDBOCKEN 17 STORGROVA 18 PIA´S 19 GOREKS 24 DANSKEN 25 ZNUBBEN 26 PER RÄNNAN 27 VITTERSTIGEN F ELLJUSSPÅRET

24 DANSKEN 29 KONSUMRAVINEN 1 CHECKPOINT 1 25 ZNUBBEN 26 PÄR RÄNNAN 2 CHECKPOINT 2 27 VITTERSTIGEN 3 CHECKPOINT 3 28 PASTORN Övre transportsträckor är blå och nedre är gröna

19 GOREKS 20 RUNES 21 MORGONZOO 22 KUSINERNA 23 CABBY 76

14 GULDBOCKEN 15 KÅLÅRADO 16 SÄLLAN

1 B -E´S LÖPA 2 PÖLSAS 3 GRANBACKEN 4 SNÄCKORNA 10 SKIDSKOLEBACKEN 11 MIN VÄG 12 LILLGROVA 13 NATIONELLA 14 KÅLÅRADO 20 RUNES

21 MORGONZOO 22 KUSINERNA 23 CABBY 76 28 PASTORN 29 KONSUMRAVINEN 30 FUNPARK Övre transportsträckor är blå och nedre är gröna.

ni r y h

ut r e t

Vi finns även på facebook, gå gärna in och gilla vår sida! www.facebook.com/sistautposten

Breviksgårdens Fiskodling Vi odlar röding och regnbåge i Malgomajs klara och kalla vatten. Fisken förädlar vi själva och säljer sedan i vår gårdsbutik i Malgovik

Var finns vi? Malgovik (ca 2 mil från Vilhelmina efter Sagavägen) Öppettider? Ring Mia 070-265 64 64 Info? Vi Finns på Facebook som Breviksgården för mer info och aktuella erbjudanden.

KITTELFJÄLL STORIES |

Produkter med nya generationens hittar ni hos Utebutiken h i - specialisten på GORE-TEX® www.utebutiken.se ebutiken.se www.facebook.com/utebutiken ebook.com/utebutiken 090—770 0 660 V:a Esplanaden naden 5, 903 25 Umeå

| KITTELFJÄLL STORIES