ABBBA – African Bioenergy and Biofuels Business Assessment Projektbeskrivning
Organisation: Global Utmaning Projekt: ABBBA – African Bioenergy and Biofuels Business Assessment Sektor: Hållbar affärsutveckling med fokus på investeringar i bioenergi, biomassa och biodrivmedel i södra och östra Afrika. Tidsperiod: januari 2013-december 2015 Kontaktpersoner: Klara Grenhagen, Tel: 070 23 14 027, klara.grenhagen@globalutmaning.se Mattias Goldmann, Tel: 070 30 900 45, mattias.goldmann@globalutmaning.se
Innehåll 1. Inledning 2. Syfte, strategier och målgrupper 3. Global Utmanings aktörsroll 4. Global Utmanings organisation 5. Global Utmanings verksamhet 2013 6. Övergripande mål och insatsområden 7. Global Utmanings/ABBBA:s produkter, funktioner & tjänster 8. Vår metodik 9. Risker och riskhantering 10. Målmatris
Projektledare: Mattias Goldmann. Mattias är klimatlobbyist och informationsansvarig på Gröna Bilister. Han har tidigare bl.a. arbetat med att finansiera och implementera förnybar energi i södra och östra Afrika (åt Tricorona Climate Partner), med att förstärka konsumentmedvetenhet och miljölagstiftning i Chile (åt Instituto Ecología Política), som miljölobbyist (åt Westander Publicitet och Påverkan) och med miljöfrågor inom riksdags- och kommunpolitiken (åt Miljöpartiet de Gröna). Mattias var projektledare och utförare av Global Utmanings förstudie F4D, Forestry For Development. Projektkoordinator: Klara Grenhagen. Klara är projektsamordnare på Global Utmaning och har tidigare varit kanslichef på Föreningen för utvecklingsfrågor och arbetat som programhandläggare/informatör för Afrikagrupperna i Angola. Styrgruppen: Bo Göransson (ordförande), Lennart Båge, Kristina Persson. Gruppen håller på att utökas. Referensgrupp: Nordic Action Group on Energy and Climate samt i viss mån Global Utmanings klimatpanel är knutet till projektet som informell referensgrupp. Så även nordiska tankesmedjor från Nordic Climate Network.
1
1. Inledning För första gången på många år återfinns frågor om skogsbruk högt upp på den politiska agendan. Skogssektorn inklusive agroforestry kan bli en del av lösningen på flera stora globala utmaningar: klimatförändringen och det ökade behovet av livsmedel till en befolkning som snabbt växer. För att EU ska nå målet 20 % förnybar energi till 2020 kommer det att behövas 50-100 % mer bioråvara än idag, bl.a. för att ersätta kol och fossil olja som råvara i energiproduktionen. Därtill förväntas en snabbt ökande efterfrågan på trä som byggmaterial och trä-/cellulosabaserade biodrivmedel, i första hand inom EU/EES. Det ökade behovet kan inte tillgodoses genom ökad produktion inom EU, då förbättrade skogsmetoder eller ökad plantering inte hinner ge resultat inom tidsperioden. Samtidigt står USA, Kanada och Ryssland inför hållbarhetsutmaningar som gör att de har svårt att leverera den mängd biomassa som EU-marknaden efterfrågar. Ett ökat intresse för nya leverantörer har växt fram. På liknande sätt förhåller det sig med flytande biobränslen, där efterfrågan ökar snabbt, både frivilligt och som ett resultat av lagkrav om ökad låginblandning av framför allt biodiesel i fossil diesel och etanol i bensin. Detta sker såväl i utvecklade länder, där en minskad klimatpåverkan vanligen står i fokus, som i utvecklingsländer där ett minskat beroende av oljeimport ofta är det främsta motivet. För såväl fast biomassa som flytande biodrivmedel är Afrika söder om Sahara alltmer i fokus. Här bedöms tillgången till mark av många aktörer vara god, råvarupriserna relativt låga och arbetskraften jämförelsevis billig. Kontinenten anses ha potential att bli en betydande producent av bioenergi och biobränsle, med kapacitet att producera stora mängder, av hög kvalitet till ett mycket konkurrenskraftigt pris. De senaste tio åren har många av de största pappers- och pappersmassaföretagen gjort investeringar på det södra halvklotet, i vad som har kallats ett green race på biomassa. Även institutionella investerare har vänt sig till skogsbruket; exempelvis har pensionsfondernas investeringar i skogssektorn femdubblats sedan 1990-talet. Världsbanken har åter gått in i skogssektorn efter flera års frånvaro. Investeringar i produktion av biomassa och biobränsle är emellertid långt ifrån oproblematiska. I många delar av Afrika avverkas nu skog utan någon hänsyn till långsiktig hållbarhet, ofta med illegala metoder i områden med stor biologisk mångfald och högt skyddsvärde. Forskare och NGO: s har varnat för vad en hänsynslös scramble for biomass kan leda till; ohållbara framställningsmetoder, brist på respekt för mänskliga rättigheter, land-grabbing och till att kontinenten än en gång drabbas av en ”råvarornas förbannelse”. Debatten om biobränsle vs. livsmedel har varit högljudd, liksom kritiken mot planteringar som metod i skogsbruket. Trots snabb lönsamhet kan ny- och återplanteringar bli kostsamma i form av minskad biodiversitet och försämrad marknäring, ökad vattenkonsumtion och förhöjd risk för sjukdomar och skadedjur.
2
En ansvarslös avskogning påverkar inte bara de människor som är direkt beroende av skogen i sin vardag, utan ökar även de klimatpåverkande utsläppen ytterligare. Redan idag svarar skogsavverkningen för nästan en femtedel av utsläppen på en global nivå. Därtill finns en oro från företagshåll att en långsiktigt hållbar och lönsam investering i bioenergi är svår att uppnå. Bristande tilltro till de politiska systemen och transparens, höga transaktions- och transportkostnader samt återkommande skepsis från experter och bedömare i nord, gör det svårt att motivera investeringar. Detta har föranlett exempelvis Tanzanias regeringsrepresentanter att skarpt ifrågasätta bilden av att det pågår en ”scramble” om Afrikas marker och naturresurser – ur deras perspektiv är det snarare bristen på intressenter som bör vara i fokus. Problemområdena är många, men lösningen är inte att hejda investeringar i biomassa. Det vore att ge den illegala marknaden övertaget och förbise skogssektorns inneboende potential som koldioxidsänka. Afrika behöver mer investeringar, inte mindre. Huruvida investeringarna kommer att leda till hållbar tillväxt i den afrikanska skogssektorn, eller förstörda ekosystem och minskad livsmedelstillgång i det globala syd, beror på politik, lagstiftning - och företagens agerande. För att skydda skogen, måste hållbar biomassaproduktion vara mer lönsam än urskiljningslös avverkning. En marknad för hållbar biomassa och bioenergi måste skapas – lokalt, regionalt och globalt. Investeringarna måste vara långsiktigt hållbara, både miljömässigt och socialt, och lokalbefolkningen måste involveras från början. Nyttjanderätten måste stå lika mycket i fokus som det formella ägandet. Kvinnor och mäns olika förutsättningar inom skogssektorn måste också tas i beaktande. Förstudien visar exempelvis hur kvinnor sällan får äga eller ärva land. Män dominerar i många fall handeln med skogsvaror, samtidigt som kvinnor tenderar att vara mer beroende av skogen, som källa till mat och sekundära inkomster (Non-Timber Forest Products) liksom för bränsle till matlagningen. Under 2011-2012 genomförde vi från Global Utmaning med stöd från Sveaskog, Södra Skogsägarna och Sida förstudien F4D – Forestry for Development – How bioenergy projects in Sub-Saharan Africa can reduce climate impact, fight poverty and make money. Förstudien landade i fem slutsatser och rekommendationer: 1. Satsa på export. Det hörs röster om att produktion i Afrika enbart ska vara för Afrika. Men möjligheten att betala ett högre pris för hållbart framställda produkter är begränsad på den afrikanska marknaden; marknadsandelen för Fairtrade-varor är närmast obefintlig. Europa är pådrivande för krav som skyddar skogen mot skövling, bevarar den biologiska mångfalden och säkerställer rimliga arbetsvillkor för lokala bönder och skogsbrukare. Tre av de fyra projekten som granskades i förstudien har en stark exportkomponent, vilket höjer hållbarheten och dessutom betyder hårdvaluta för de aktuella afrikanska länderna. 2. Var lokalt närvarande. Exportinriktningen måste också ha en lokal komponent, som gör verksamheten relevant och 3
värdefull även för de som inte får jobb som en direkt följd av satsningen. Alla fyra granskade projekt har detta, exempelvis genom att i bioenergianläggningen också producera el för lokalt bruk och därmed minskar behovet av dyr, smutsig och brandfarlig fotogen. 3. Begär inte särbehandling. Många afrikanska stater är desperata efter investeringar och känner inte igen sig i bilden av att alla tävlar om att få satsa pengar i Afrika. Investeraren kan därför få mycket goda villkor för exempelvis hur mycket pengar som får föras ut ur landet och hur mycket skatt man måste betala. Men långsiktigt är det bättre för alla parter om man istället säkerställer att summan investeras i bättre infrastruktur och utbildning. På så sätt lägger man grunden för ett långsiktigt framgångsrikt näringsliv. 4. Undvik välgörenhet. Många investerare borrar brunnar, bygger skolor och delar ut kläder, ofta med företagsloggan på. Genom att betala skäliga löner och lokala avgifter och skatter kan lokalbefolkningen satsa på vad de själva önskar. Allt fler afrikanska stater är nu väl fungerande demokratier, vilket stärker bilden av att besluten inte bör tas i europeiska styrelserum utan på plats i de afrikanska länderna. 5. Härda ut. Enbart den som kan investera långsiktigt bör satsa på bioenergisektorn i Afrika – bilden av ”snabba cash” är fel. När aktörer hastigt drar sig ur marknaden är läget ofta sämre än om de aldrig varit där, med stor skepsis mot framtida investeringar. Dessa slutsatser bildar en grund till projektet ABBBA – African Bio-energy and Bio-fuels Business Assessment, som syftar till att visa hur investeringar i afrikanskt skogsbruk kan leda till ökad social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Vi har kunnat identifiera ett ökat ett intresse för investeringar i Afrika inom svenskt näringsliv, liksom en vilja hos erfarna nordiska aktörer att dela med sig av sina erfarenheter av affärsutveckling i utvecklingsländer. Vidare tar ABBBA sin utgångspunkt i det uttalade behovet hos aktörer i södra och östra Afrika att knyta närmare kontakter med möjliga investerare och bättre förstå den lagstiftning, de ekonomiska spelregler och andra drivkrafter som präglar bioenergi- och biobränslemarknaden i Europa.
2. Syfte, strategier och målgrupper 2.1 Syfte Projektet ABBBA – African Bio-energy and Bio-fuels Business Assessment – syftar till få till stånd investeringar i den afrikanska biomasse- och bioenergisektorn, inklusive därtill kopplad naturvård/ekoturism som lever upp till högt ställda hållbarhetskrav. Vi antar således en mäklarroll i ambitionen att förmedla kontakter och skapa samarbete mellan å ena sidan afrikanska aktörer/projekt, å andra sidan nordiska företag med intresse att engagera sig i företagsutveckling i Afrika. 4
Våra partners i Afrika kommer att proaktivt identifiera och granska potentiella projekt och samarbetspartners, i huvudsak i södra och östra Afrika. Vårt nätverk i Norden – bestående av framförallt NAG, Expertgruppen och Klimatrådet – kommer att identifiera relevanta områden, sektorer och marknadsaktörer i Sverige och Norden. Genom Expertgruppen, vår grupp av skogs- och energiexperter, erbjuder vi intresserade företag i Norden kunskap, erfarenhetsutbyte och i det senare investeringsskedet är vi stöd i ambitionen att säkerställa att långtgående hållbarhetskrav uppnås. Genom goda kontakter på den lokala afrikanska marknaden och inom det nordiska näringslivet blir ABBBA en kunskapsresurs, relationsskapare och facilitator. Vårt projekt kommer att präglas av transparens och dialog. Under projektets gång kommer flera externa möten att hållas, där vi vill positionera oss i en mittfåra mellan näringsliv och civilsamhälle och skapa sektorsöverskridande dialog om hållbara investeringar. I arbetet ingår att delta i diskussioner om utformningen av nya instrument för samverkan med näringslivet, med skilda biståndsorganisationer, Sida och andra aktörer med intresse av diskussionen om hållbara investeringar. Detta sker exempelvis genom seminarier, arbetsmöten och maildialog. Vår utgångspunkt är en tro på företagsvärldens potential att bidra till hållbar utveckling och lösningar på vår tids globala utmaningar – men detta förutsätter djupa kunskaper, ansvarsfulla relationer och dialog på flera nivåer. 2.2. Strategier Vår strategi tar avstamp i de lärdomar som förstudien F4D gav och vi vill använda våra nätverk och samarbetspartners för att konkret bidra till att fler nordiska företag engagerar sig i företagsutveckling i Afrika samt att PPP-projekt kommer till stånd. Särskilt viktiga blir den redan nämnda Expertgruppen, liksom det nätverk som Global Utmanings nyligen uppstartade initiativ NAG - the Nordic Action Group on Energy and Climate utgör. Global Utmanings klimatråd är också en värdefull rådgivande resurs (Se Våra nätverk 3.2). Bland afrikanska partners är African Wildlife Foundation (AWF) särskilt viktig, liksom östafrikanska Co-operation for Sustainable Development in Africa (CASDA). AWF håller på att utveckla AWC – Africa Wildlife Capital Limited, ett investmentbolag som erbjuder innovativt utformad utvecklingsfinansiering till små och medelstora företag som tar socialt och miljömässig ansvar. Detta nya initiativ blir särskilt intressant i vårt partnerskap. AWC bygger på AWF: s tidigare företagsportfolio – som fokuserar på turism men till 20 % består av bioenterprise – men breddas just nu till ett vidare kontaktnät av potentiella investeringsmöjligheter. Vi ser dem därför som viktiga och högst kvalificerade partners i att identifiera investeringsmöjligheter. Därtill har AWF upparbetat kontakter med svenskt näringsliv, genom förstudien F4D, samarbetet med Postkodlotteriet och dess partners samt med Tricorona Climate Partner.
5
CASDA har betydande erfarenhet av Sverige, såväl på företags- som organisations- och myndighetsnivå. Detta bl.a. genom förstudien F4D, med Gröna Bilister, Tricorona Climate Partner, med Robertsfors kommun, SALA-IDA och ESAM. CASDA är dock framför allt en plattform för att nå andra aktörer, vilket de tidigare framgångsrikt gjort för flera av de ovanstående aktörerna och förväntas göra för ABBBA. En återkommande, uppdaterad och sektorsspecifik omvärldsanalys avseende potential för hållbara biobränsle- och biomasseprojekt i södra och östra Afrika genomförs kontinuerligt. Nya och förändrade stöd på internationell nivå för bioenergi- och biobränsleprojekt ger helt nya möjligheter, där REDD-mekanismen, CDM i Kyotoprotokollet och Green Climate Fund är några exempel som drastiskt ändrar förutsättningarna. ABBBA ska utgöra en neutral mötesplats för skilda aktörer, och vår strategi är dialogmöten som sker på tre nivåer (se Vår metodik 8). Vi vill strategiskt placera oss i mittfåran mellan näringsliv och civilsamhälle och fungera som en neutral mötesplats. ABBBA ska präglas av transparens och kontinuerligt lyfta frågor som rör kvinnor och mäns möjligheter och förutsättningar inom skogssektorn, internt och externt. Vi strävar efter en jämn könsbalans i den interna arbetsgruppen. 2.3. Målgrupper ABBBA vill nå såväl potentiella nordiska investerare som afrikanska företag inom biomassa- och bioenergisektorn, inklusive därtill relaterad agroforestry och ekoturism. Vi vill dessutom föra en sektorsöverskridande dialog i Sverige om hållbara investeringar, där aktörer från både näringslivssektorn och det civila samhället är målgruppen. En viktig men indirekt målgrupp är den stora befolkning vars levnadsvillkor kan förbättras genom ökade investeringar i hållbart skogsbruk och naturvård, liksom en växande afrikansk marknad som gynnas av hållbara och ansvarsfulla investeringar inom förnybara bränslen och drivmedel. 2.4. Avgränsningar Vi vill undvika att ange geografiska avgränsningar, i ambitionen att välkomna potentiella partners som uppfyller kraven oavsett nationell tillhörighet. Våra afrikanska partners har emellertid störst kontaktnät i södra och östra Afrika, varför dessa områden förmodligen hamnar i fokus. Val av land kan också komma att påverkas av internationell politik och omvärldsförändringar. Exempelvis kan Sydafrika bli intressant, där den nya biobränslelagstiftningen ger nya möjligheter. De länder där Sida har och kommer att skaffa sig B4D-representanter erbjuder potentiellt en ingång till nya kontakter och marknader. Sådana initiala samtal har redan förts på med B4D-representanter vid några av ambassaderna. En avgränsning är att inledningsvis fokusera på det nätverk inom svenskt näringsliv vi redan etablerat genom förstudien, Expertgruppen, Klimatrådet och NAG (Se Vårt nätverk 3.2), men även där är ambitionen att genom dessa kanaler nå ut till en bredare krets av nordiska affärsaktörer.
6
3. Global Utmanings aktörsroll 3.1. Vad vi är Global Utmaning är en oberoende tankesmedja. Vår globala fokus, partipolitiska oberoende och goda kontakter med såväl näringsliv som det civila samhället gör att vi ofta spelar rollen som neutral mötesplats för kunskapsspridning, samtal och analys. Vi får regelbundet förfrågningar om samarbete från vitt skilda aktörer, allt från statliga myndigheter, tankesmedjor i andra länder, samt både folkrörelser och företag i Sverige. Vi bjuder in till konferenser, seminarier, möten och samtal. Kunskapen sprids också genom rapporter, i sociala medier och på vår webbplats. 3.2 Vårt nätverk ”De svåra utmaningarna i samhället kräver att man tänker långt och i termer av system, inte sektorer” säger den tidigare vice Riksbankschefen och EU-parlamentarikern Kristina Persson när hon beskriver bakgrunden till varför hon grundade Global Utmaning under 2000-talets början. Hon saknade en analys av vår tids globala omvärldsförändringar präglad av helhetssyn och långt perspektiv. Det behövdes en arena för att skapa dialog, sprida kunskap och en kritisk öppenhet inför de förändringar som globaliseringen förde med sig. Global Utmaning är idag Sveriges enda fristående tankesmedja som verkar för lösningar på de globala utmaningarna. Våra drygt 80 seniora rådgivare utgör en betydande kompetens från samhälle, näringsliv och universitet och är en viktig förutsättning för verksamheten. Ett allt viktigare inslag är samverkan med europeiska nätverk och tankesmedjor. Vår Expertgrupp består utav av kvalificerade personer som har lång erfarenhet och stor kunskap inom skogs- och energisektorn. Det senaste i raden av nätverk initierade av och knutna till Global Utmaning är the Nordic Action Group on Energy and Climate (NAG) där en grupp av representanter för ledande nordiska energi- och industriföretag har gått samman för att sätta fokus på vad som behövs för en verklig energiomställning. Den strategiska utgångspunkten är att norden skulle kunna spela en betydligt mer aktiv roll när det gäller att driva på den Europeiska omställningen till ett mer hållbart samhälle. NAG har 2012 följande sammansättning: Carl Bennet, ordförande Getinge. Ingrid Bonde, vice VD Vattenfall Anders Eldrup fd VD DONG Energy Henrik Ehrnrooth, ordförande, Jaako Pöyry Ulrik Federspiel, vice ordförande Haldor Topsoe A/S Hans Tormod, Hansen Regional vice ordförande Nordics & Russia, Pöyry Management Consulting Anders Olsson, vice VD E.ON Norden Jukka Pertola, VD Siemens Denmark Christian RynningTønnesen, VD Statkraft Fler aktörer tillkommer löpande Under åren 2012-2013 kommer NAG att fokusera på följande frågor: i. THE NORDIC ENERGY MARKET IN EUROPE 7
ii. ENERGY EFFICIENCY iii. THE ROLE OF RENEWABLES IN A SUSTAINABLE DEVELOPMENT PATH TOWARD 2050 iv. TRANSPORTATION v. FINANCING Global Utmaning ingår också sedan maj 2012 i ett nybildat nordiskt nätverk för klimatpolitik – Nordic Climate Network – tillsammans med Concito i Danmark, Zero i Norge och Fores i Sverige. Vi fortsätter att bygga ut detta samarbete med tankesmedjor och organisationer inom Östersjöregionen och planerar för ett projekt vid namn Smarta elnät och integrerade energisystem inom Östersjöregionen med målgruppen beslutsfattare inom politik och näringsliv i Norden, Baltikum, Polen och Tyskland. Global Utmaning har kontakter med såväl regeringen som oppositionen för att förmedla vår syn på långsiktiga politiska behov och möjligheter inom våra fokusområden. I Sidas beskrivning av programmet B4D står att den privata sektorn har en roll i samhällsutvecklingen inte bara genom att skapa arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt, utan också genom att ta fram hållbara lösningar på globala utmaningar. Genom vårt nätverk har vi en naturlig ingång till ledande nordiska energi- och industriföretag som är engagerade i energiomställningsfrågan. 3.3 Vad vi vill bli Debatten i Sverige om investeringar i skogsbruk och naturvård tenderar att föras i två vitt skilda läger, där glappet mellan näringslivets intressen och det civila samhällets agenda är stort och mötesplatserna är få. Global Utmaning har det nätverk och den kompetens som behövs för att kunna bli en brobyggare på området. Vi har en unik möjlighet att genom våra partners agera både tolk och katalysator; dels analysera europeisk lagstiftning för afrikanska producenter, dels analysera den afrikanska marknaden för europeiska intressenter. ABBBA ska leda till affärer som uppfyller hårda hållbarhetskriterier och skapa investeringar som är ett steg mot en lösning på, inte förvärring av, vår tids klimatproblem och ökade energibehov. Vi har också en unik möjlighet att lyfta frågor om kvinnor och mäns förutsättningar och möjligheter inom skogssektorn, internt och externt.
4. Global Utmanings organisation Global Utmaning bildades 2005 och är en ideell förening med ett kansli i Stockholm och samverkanspartners i Sverige, Europa och Afrika. 4.1 Kansliet Kansliet ligger på Birger Jarlsgatan 27 i Stockholm och består av kansli- och kommunikationschef, projektsamordnare, samt forsknings- och projektassistent. För vårt migrationspolitiska arbete har vi en programchef, samt för arbetet med hållbara städer en projektledare. Därtill en deltidsanställd chefsekonom, samt en ideellt heltidsarbetande styrelseordförande. 4.2 Programråden Till våra fokusområden finns programråd bestående av experter med bred kunskap och strategiska nätverk bakom sig. Idag har vi ett ekonomiskt råd, ett migrationspolitiskt råd, ett klimatråd, samt ett 8
råd för hållbara städer. I klimatrådet sitter bland andra f.d. finansminister Allan Larsson, f.d. miljöminister Andreas Carlgren och f.d. språkröret Maria Wetterstrand, alla med oerhört värdefull kunskap och utomordentliga nätverk för ABBBA och våra andra projekt. 4.3 Seniora rådgivare Till Global Utmaning finns ett stort antal seniora rådgivare kopplade. Dessa rådgivare utgör också den ideella föreningens medlemmar och gör betydande ideella insatser som rådgivare och kvalitetssäkrare av verksamheten. 4.4 Partners Vi är en oberoende tankesmedja och finansierar vår verksamhet genom partnerskap med ett antal olika företag och organisationer, vilka möjliggör vår omfattande seminarie- och mötesverksamhet. Partnerskap med exempelvis stora företag är möjliga så länge inte tankesmedjans oberoende begränsas. Alla partnerskap föregås av styrelsebeslut och vid känsliga eller osäkra fall tillfrågas det berörda rådet (se 4.2). 4.5. Budgetöversikt Global Utmanings tre fokusområden – Ekonomi och Europa, Klimat och energi samt Migration och integration – är var för sig finansierade av riktade projekt- och programbidrag från våra partners. Under 2012 har vi haft åtta projektanställda medarbetare knutna till och finansierade av separata projektmedel. Samtidigt har vi haft två heltidsanställda personer på kansliet samt en chefsekonom på deltid, vilka finansieras av våra basfinansiärer. Vi har under 2012 en omsättning på över 6,6 miljoner kronor och kommer att vid vårt styrelsemöte i december att anta en budget på samma nivå för 2013.
5. Global Utmanings verksamhet 2013 Vi lever i en tid av växande systemkriser som kräver helhetssyn och långsiktighet. Förbindelsen mellan ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet är stark. Problemen är komplexa och kräver inte bara innovativa och modiga grepp av politikerna utan också ett allt tätare samarbete mellan nationer och mellan olika samhällssektorer. Till detta kommer behovet att upplysa och förklara för medborgarna hur problemen och lösningarna ser ut. Global Utmaning försöker bidra till detta genom sina programområden. Global Utmanings verksamhet rymmer tre fokusområden, som var och ett består av ett antal projekt eller program: - Ekonomi och Europa, - Energi- och Klimatpolitik, - Migration och Integration. Programmet Ekonomi och Europa har sysselsättningen som övergripande mål och tar fasta på behovet av policyutveckling i fyra avseenden som också sammanfaller med de fyra delprojekten:
Institutioner och samarbete i Europa Makroekonomiska vägar till ökad sysselsättning Reformer av det finansiella systemet Politik för arbete - unga arbetslösa 9
Programområdet Energi och Klimat faciliterar Nordiska aktionsgruppen för energi och klimat (NAG). Den nordiska aktionsgruppen arbetar för att: Påverka nordiska regeringars agenda och verka för ett utökat nordiskt klimat- och energisamarbete. Lyfta fram föredömliga nordiska exempel. Informera övrigt näringsliv om alternativ och möjligheter. Programområdet Migration och Integration kommer under 2013 att fokusera på att påverka debatten och beslutsfattarna inom tre områden:
Arbetskraftsinvandring till Sverige - med projektet Ny väg in som drivs tillsammans med Migrationsverket och Arbetsförmedlingen med syftet att underlätta för migranter att komma till Sverige som arbetskraftsinvandrare. Migranters transnationella band - med projekten Transnationella band och Remitteringar. Migrationen och Europa – med fortsättningsprojektet Moving Beyond Demographics där vi fokuserar på hur vi gemensamt kan stärka vår konkurrenskraft genom migration.
Under 2012 har Global Utmaning lagt grunden för en ny och viktig fas i sin utveckling, som kommer att prägla arbetet under 2013:
Ett nära samarbete med ledande nordiska företag för att förverkliga strategin A Climate Investment Community från 2010. Det sker genom NAG som har de nordiska regeringarna som primär målgrupp. Arbetet syftar även till att påverka Europeisk klimatpolitik.
Ekonomiskt stöd från Svenska Institutet m.fl. för samarbete med tankesmedjor och institut runt Östersjön som ett led i vår utveckling att bli en Europeisk tankesmedja.
Denna ambition finns också med i den långsiktiga strategin för programområdet Ekonomi och Europa som består av flera delprojekt: Europas framtid och Nordens roll, De unga och jobben, Investeringarnas betydelse och Reform av de finansiella marknaderna
Med stöd från Europeiska flyktingfonden fortsätter vårt arbete kring Migration och Integration. Under 2013 kommer fokus återigen riktas mot transnationella band mellan Sverige och andra länder, främst Irak.
6. Övergripande mål och insatsområden Se bilaga 1, Målmatris för projekt ABBBA.
7. ABBBA: s produkter, funktioner och tjänster 7.1. ABBBA: s arbetsprocess 7.1.1. Identifiering & värdering Genom afrikanska partners identifieras och granskas relevanta projekt inom afrikansk skogssektor och naturvård. I kontinuerlig dialog med Global Utmaning görs en utvärdering (se Vår metodik 8) av potentiella projekt och därefter ett för projektet relevant urval. 10
Parallellt identifieras potentiella nordiska investerare. Särskilt relevanta investeringssektorer och länder definieras. Expertgruppen, NAG och Klimatrådet tar en viktig roll i detta arbete. 7.1.2. Match Making Global Utmaning, med särskilt stöd av Expertgruppen och Klimatrådet påbörjar match-making processen för att få till stånd nya samarbeten och hållbara investeringar i afrikanskt skogsbruk och naturvård. 7.1.3. Studieresor Under projektperioden genomförs två studieresor. Dessa genomförs projektår ett och två, en resa i vardera riktningen (Afrika -Norden, Norden-Afrika) i syfte att fördjupa kunskapen om investeringsmöjligheter och konkretisera tankar hos företagspartners. Inriktningen på studieresan sker i samråd med berörda parter. Resan är till stora delar finansierad av deltagarna. 7.1.4. Stöd & kunskapsresurs I det senare investeringsskedet kvarstår Global Utmaning genom våra partners och vårt nätverk som stöd och bollplank för att garantera att investeringar lever upp till högt ställda hållbarhetskriterier. 7.1.5. Externa möten Möten kommer att hållas alla projektår, i ambitionen att kommunicera lärdomar, öppna upp för granskning och feedback samt skapa en öppen dialog om hållbara investeringar mellan näringsliv och civilsamhälle. De fysiska mötena kommer att ske på tre nivåer; publika, interna och exklusiva möten - för varje enskilt tema. Kvalificerade externa seminarier och kunskapsspridning till en intresserad allmänhet är en del i arbetet, där respons från det svenska civilsamhället, olika biståndsorganisationer och granskande aktörer blir en viktig resurs och del av projektprocessen. Genom de exklusiva sammankomsterna vi vill ge stakeholders möjlighet att gå vidare och djupare, i ambitionen att förverkliga investeringar och nya samarbeten (se Vår metodik 8). Vi kommer att vid två tillfällen per år hålla möten i tre olika former, dvs. 2x3 möten per år för en nordisk deltagarkrets. Två seminarier/workshops i något av de afrikanska fokusländerna kommer att genomföras varje år, i varierande mötesformer. Landval preciseras utifrån investerares önskemål och en aktuell marknadsbedömning. Om tekniken tillåter hålls Skypemöten mellan kontinenterna och centrala aktörer, som en del av match-making processen. 7.1.6. Rapporter & uppföljning Resultat och lärdomar sammanställs i 1-2 koncisa rapporter årligen. Dessa utformas investeringsinriktat och ger en fingervisning om hur utvecklingen av hållbara affärssamarbeten fortskrider. Rapporterna är en del av arbetsprocessen, men också en uppföljningsmekanism. De innehåller intervjuer med de aktiva nordiska företagen och lokala aktörer i de afrikanska fokusländerna. Här kan vi se hur väl projektmålen uppnås och kontinuerligt dra lärdomar som är viktiga för projektets fortsatta utveckling. Dessa rapporter ligger till grund för mötesdiskussioner, samtidigt som lärdomar och feedback från möten kan komma att inkluderas i kommande rapporter (se Vår metodik 8.2). Inom ramen för ABBBA: s treåriga projekt avses också viss projektuppföljning av att respektive 11
investering faktiskt uppfyller (och helst överträffar) de hållbarhetskriterier som gemensamt arbetats fram. Detta är främst av relevans för det/de projekt som inleds tidigt under programperioden, medan de som inleds senare eventuellt inte hinner nå produktionsfas (beroende på hur pass mogna projekten är när investeringen görs). Likafullt är varken ABBBA: s/Global Utmanings, NAG: s eller våra samarbetspartners kärnkompetens att utvärdera bioenergiinvesteringar, där finns andra organisationer som har specialkunskap värd att utnyttja. Det gäller såväl inom Sida/B4D: s nätverk (exempelvis Swedwatch men även WWF och Kooperation Utan Gränser) som i flera av de tilltänkta samarbetsländerna. Det är givetvis olämpligt att ABBBA formellt ansvarar för en utvärdering av projekt som man själv bidragit till att förverkliga. 7.1.7. Digital kunskapsspridning Global Utmanings hemsida har funktioner såsom engelsk spegling, krönikor, tipsfunktion, filmintervjuer och en radiopod. Antal besök ökar kontinuerligt och ligger för närvarande omkring 2500 per vecka. Ett nyhetsbrev med närmare 5000 mottagare distribueras varje vecka. Extern kommunikation sker dessutom genom Youtube, Slideshare, Flickr och Facebook. Vårt senaste seminarium var fullsatt och filminspelningen har redan över 800 tittare på Youtube. Studieresorna till och från Afrika kommer att dokumenteras och redovisas med ambition att väcka intresse i relevant media, bland potentiella investerare och intresserade aktörer i biståndsbranschen. Radio/filmdokumentation kommer att göras. 7.1.8. Slutrapport Under det sista projektåret görs en slutrapport där resultaten av projektet sammanställs och utvärderas. Denna kommer att innehålla intervjuer med investerare, producenter, mötesdeltagare och andra centrala aktörer, samt rekommendationer och lärdomar. 7.2. Flödesschema •Expertnätverke t identifierar och kompetensstär ker potentiella nordiska investerare •Afrikanska partnerorganis ationer identifierar och granskar potentiella lokala producenter Identifiering av aktörer
Återkoppling & diskussion
•Återkoppling och diskussion mellan GU:s arbetsteam, Expertgruppen och potentiella nordiska inveserare •Återkoppling och diskussion mellan GU:s arbetsteam och afrikanska partnerorgansationer
•Mötesprocesse n i tre nivåer inleds •Årliga rapporter produceras •Samverkansprocess Möten & rapporter
Match-making & investeringar
•Studiebesök, arbetsmöten, feedback från rapporter och möten • Match-making processen inleds
• Fortsatt stöd
till och dialog med aktörerna för att säkerställa att investeringarn a lever upp till högt ställda hållbarhetskra v Uppföljning & fortsatt stöd
• Investeringar skapas
12
8. Vår metodik 8.1. Utvärdering av potentiella projekt Global Utmanings partners identifiera potentiella afrikanska projekt och gör sedan en inledande värdering, med hjälp verktyget Oktagonen, ett instrument formaliserar urvalsarbetet. Detta utvärderingsinstrument ger en överblick över en organisation, dess styrkor och svagheter, och blir särskilt värdefullt för oss i urvalet av partners. Oktagonens struktur med åtta punkter indelat i fyra kategorier kan med fördel tillämpas i ABBBA: s kontext. Vi har valt att lägga till frågor som rör genusbalans. Inom följande områden kommer potentiella projekt att granskas: – Organisationsbasen En bedömning av Struktur och Identitet, där aktörens värdegrund, management, rollfördelning och ansvarsområden måste vara tydliga och synbara. Dialog, transparens och trovärdighet; är dialogen uppriktig, är relevanta stakeholders involverade? Hur ser ambitioner och riktlinjer ut kring genusbalans i ledning och bland anställda? – Aktörens verksamheter – output En bedömning görs av aktörens förmåga att planera och implementera planerad verksamhet, dess innehåll, relevanta metoder i relation till organisationens vision och operationella mål. Den operationella verksamheten tillförlitlighet värderas: hur säkra är vi på att verksamheten kommer att genomföras och följa presenterade riktlinjer? – Aktörens utvecklingskapacitet Analys av professionell kompetens och system, där vi granskar huruvida aktörens anställda och ledning har erforderlig yrkeskunskaper och kvalifikationer för att driva och utveckla organisationens operativa mål och vision, samt om organisationen har finansiella resurser och administrativa rutiner för att genomföra sin verksamhet. – Aktörens relationer En analys av aktörens relationer på lokal nivå och det lokala samhällets bedömning av aktören. Efterfrågas aktörens verksamhet lokalt, har de lokal legitimitet? Är aktören accepterad och har stöd för sin verksamhet och sina operationella mål i närmiljön? Hur bidrar aktören till den lokala marknaden? Är affärer rättvisa och balanserade och kommer bidrag till lokalsamhälle vara långsiktiga? Hur påverkar verksamheten kvinnor, män, flickor och pojkar i lokalsamhället? Hur påverkas särskilt utsatta grupper, exempelvis etniska minoriteter, ursprungsbefolkningar, personer med funktionshinder? Denna modell kommer att användas framförallt i identifikationen av afrikanska marknadsaktörer. Men trots att AWF och CASDA har bred räckvidd är det ändå vår avsikt att komplettera dem med andra organisationer för att utvärdera generella möjligheter på bioenergimarknaden och specifika potentiella investeringsmöjligheter. Dessa organisationer kommer att utvärderas informellt av Global Utmanings projektteam med hjälp av Oktagonen.
13
Utan att inkräkta på självbestämmanderätten hos partnerorganisationer och centrala aktörer kommer vi inte tveka att efterfråga någorlunda genusbalans i arbetsmöten och liknande sammankomster.
8.2. Mötesmetodik I ambitionen att bli en brobyggare mellan näringsliv och civilsamhälle, och en länk mellan de nordiska och de afrikanska aktörerna vill vi skapa en neutral mötesplats för dialog, kunskapsspridning och samverkan mellan flera olika aktörer. De fysiska mötena kommer att ske på tre nivåer; publika, interna och exklusiva möten. Så ser vår mötesprocess ut genomgående under projektperioden och denna metod kommer att användas för varje enskild mötesfråga. Kvalificerade seminarier och kunskapsspridning till en intresserad allmänhet är en del i arbetet. Respons från det svenska civilsamhället, olika biståndsorganisationer och granskande aktörer ses som en viktig del i processen. Genom de exklusiva sammankomsterna vi vill ge stakeholders möjlighet att gå vidare och djupare, i ambitionen att förverkliga investeringar och nya samarbeten. Mötena i Sverige genomförs i denna ordning: 1) En problemställning och ett ur investeringsperspektiv intressant landområde definieras i samråd med vårt nätverk, med andra aktörer inom sektorn och med Sida. 2) En underlagsrapport tas fram med tentativa slutsatser, i samråd med berörda organisationer i Syd (dels de ingående i projektet, dels specifika för respektive möte) 3) Underlagsrapporten publiceras i enkel webform inför mötet och utgör underlag för diskussion 4) Mötesgången i tre nivåer genomförs 5) En slutlig rapport tas fram och publiceras hos Global Utmaning 6) Rapporten gås igenom vid individuella möten med tilltänkta investerare Rapporterna kommer således, förutom att vara en del i mötesprocessen, innehålla ett kondensat av resultat och lärdomar och utformas investeringsinriktat för att ge en fingervisning av hur affärssamarbetena fortskrider. Dessa blir värdefulla i uppföljning och som praktiska lärdomar för nya investerare. Varje år hålls två möten i Afrika, i varierande form och storlek. Dessa genomförs utifrån behovet av att identifiera lämpliga investeringar och lämpliga kriterier för att investeringar ska genomföras på rätt sätt (utifrån Sveriges övergripande biståndsmål, Global Utmanings kriterier och den agenda som organisationer i Syd/företrädande Syd etablerar). Om tekniken tillåter genomförs årligen ett av dessa i form av webinarium - för att hålla nere resekostnader och klimatpåverkan. Landval preciseras utifrån investerares önskemål och en aktuell marknadsbedömning. Det är naturligtvis avgörande att den lokala producenten håller kontinuerlig dialog med lokalsamhället. Det handlar emellertid inte om något enstaka möte utan en lång, ständigt pågående dialogprocess. Denna process varken kan eller vill Global Utmaning/ABBBA ta ansvar för, däremot vill vi initiera att den sker och delge riktlinjer för hur den utformas. 14
8.3. Metodutveckling Inom ramen för projekt ABBBA kommer Global Utmanings team att medverka i en metodutveckling av det valda verktyget Oktagonen.
9. Risker och riskhantering 9.1. Risker i investeringsprocessen Riskområdena när det gäller investeringar i skogsbruk är många och åtskilliga ”skandalprojekt” har uppmärksammats de senaste åren. Utländska investerare utan hållbarhetstänk får ofta stort svängrum i de länder där statens ansvarstagande är bristande och där kapacitet, regelverk och centrala institutioner saknas. Exemplen på negativa följder i skogssektorn är många; land-grabbing, korruption, ansvarslös avskogning, illegala skogsmetoder och hotade livsmedelstillgångar, för att bara nämna några. Men även då investeraren har de bästa av intentioner och höga hållbarhetsambitioner kan komplicerade situationer uppstå och få omfattande konsekvenser, såväl sociala som miljömässiga. För att minska sociala och miljömässiga risker krävs analys och kunskap; om lokala aktörers olika intressen och behov och om områdets historia och maktstrukturer – formella och informella. Goda relationer till lokala aktörer på olika samhällsnivåer är av högsta vikt, liksom tydlighet. En tydlig kommunikation om vad som är en realistisk effekt av investeringen, hur lokalsamhället kommer att påverkas, involveras och gynnas, liksom hur ansvarslinjerna ser ut kan minska konfliktrisken. En kulturell ödmjukhet är också viktig; missförstånd och konflikter beror inte sällan på vad som kan kallas kulturkrockar. I alla samhällen finns korruption. I de samhällen där behov och inkomstskillnader är stora och demokratin är bristande tenderar korruptionsrisken att vara större. I många av länderna i södra och östra Afrika är det dessutom omöjligt att bortse från att andra sociala och politiska spänningar kan komma att försvåra verksamhet på sätt som är svåra att förutse. 9.2. Riskhantering i investeringsprocessen Förstudien F4D ger flera rekommendationer till företag som vill investera i Afrika, varav en är att ”härda ut”. Enbart den som kan investera långsiktigt bör satsa på bioenergisektorn i Afrika – bilden av ”snabba cash” är fel. Men detta gäller inte bara i ekonomisk bemärkelse. Då konflikter uppstår eller missförhållanden uppdagas är en situation där investeraren hastigt drar sig ur oftast den sämsta tänkbara. Läget blir ofta värre än om företaget aldrig varit där, och lokala aktörer lämnas med stor skepsis mot framtida investeringar. ABBBA: s roll är att genom vår Expertgrupp stödja nordiska aktörer att göra investeringar i afrikansk bioenergi och biomassa som leder till ökad social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Långsiktighet, transparens, dialog och ansvarstagande är grunden i arbetet. Att de potentiella nordiska investerarna har god kunskap om risker och väl utvecklade riskhanteringsmetoder är av största vikt och helt avgörande för att kunna länkas till aktörer i vårt nätverk i östra och södra Afrika. Det är väsentligt att alla aktörer har en medvetenhet om riskfrågans komplexitet. Kvinnor och män tenderar att påverkas, gynnas och involveras i bioenergi- och biomasseprojekt i olika hög grad, vilket också måste tas i beaktande i en hållbar investeringsprocess. 15
9.3. Interna risker i ABBBA Ett projekt kring hållbara investeringar i afrikanskbioenergi och biomassa löper risken att bli kritiserat oavsett utgång. Trots att den privata sektorn under många år ansetts ha en viktig roll att spela i svenskt utvecklingssamarbete är skepsisen stor på många håll i det civila samhället. Att flera investeringsprojekt misslyckats är en förklaring, olika politiska agendor en annan. Vi tror att konstruktiv kritik och granskning bör välkomnas och kan utveckla projektprocessen. Att debatten stundtals varit het visar på behovet av en neutral mötesplats för dialog. Där kan Global Utmaning spela en viktig roll. Följande resultat kommer ut av en SWOT-analys av ABBBA-projektet:
Strenghts Neutral obunden mötesplats Kunskap om fokusländernas skogsmarknader Erfarenhet av investeringar i fokusländerna Brett nätverk i nordiskt näringsliv Brett nätverk i skogssektor i Afrika SSA Förstudiens rekommendationer Weaknesses Relativt liten aktör Begränsade ekonomiska resurser Begränsade personalresurser
Opportunities Stor efterfrågan på trämaterial inom EU Växande marknad i Afrika Växande intresse för privat sektor som aktör inom utvecklingssamarbete Global Utmanings nätverk i Norden + Afrika SSA Förstudiens rekommendationer Högintressant diskussionsfråga i Sverige Threats Svårigheter att skapa intresse i nordiskt näringsliv och i fokusländerna Rådande ekonomisk kris försvårar expansion på nya marknader och investeringar uteblir Låsta positioner gör att vi misslyckas med att öka förståelsen och skapa dialog över sektorsgränser
Sammanfattningsvis kan riskerna indelas i två kategorier; de som hotar att nya investeringar blir verklighet och de som försvårar en öppen dialog i Sverige om hållbara investeringar i södra och Afrika. 9.4 Intern riskhantering i ABBBA Om intresset är svalt bland nordiska investerare och/eller afrikanska producenter hanterar vi det genom att i första hand förstärka de sammanförande elementen i projektet. Exempelvis kan studiebesök komma att genomföras i ett tidigare skede i förhoppning att personliga möten skapar intresse och inger förtroende. Vi kommer att presentera realistiska hållbara investeringsmöjligheter där intressenterna har en tydlig vinstpotential och ständigt söka bredda våra nätverk. Frågan om näringslivets roll i utvecklingssamarbete kan i sig vara kontroversiell, inte minst i biobränsle/bioenergisektorn, då den kan vara både ett hot mot eller en del av lösningen på klimatfrågan. I ambitionen att sammanföra olika aktörer och intressen i en öppen dialog löper vi naturligtvis risken att vi, snarare än att skapa ökad förståelse, ytterligare polariserar debatten. Om positionerna låser sig kommer vi hantera det genom att bjuda in de centrala aktörerna i så kallade closed sessions. Inte för att alla ska tycka lika, men för att få en konstruktiv och dynamisk debatt med ämnesfrågan i fokus. Vi bedömer risken för korruption som låg. Förstudiens projektprocess karakteriserades av transparens och noggrannhet. Kostnader verifierades på djup detaljnivå, inköp gjordes i hög grad 16
elektroniskt snarare än kontant och bokningar (hotell, konferenser etc.) gjordes i största möjliga mån från Global Utmanings huvudkontor i Stockholm. Global Utmaning har förutom en auktoriserad revisor även en extern styrningsgrupp med inblick i den ekonomiska redovisningen.
10. Målmatris Bilaga 1 Målmatris för projekt ABBBA IMPACT Övergripande mål: (Impact - långsiktigt resultat)
Målet ska uppfyllas genom:
Nya investeringar i den Insatsmålen. afrikanska biomasse- och bioenergisektorn, inklusive därtill kopplad naturvård/ekoturism, som lever upp till högt ställda hållbarhetskrav och bidrar till utveckling på lokal nivå.
Indikatorer för måluppfyllelse:
– Att nya investeringssamarbeten inleds som uppfyller kriterierna enligt granskning med verktyget Oktagonen.
Verifikationskällor:
– De centrala aktörernas verksamhetsberättelser, årsredovisningar, policies och riktlinjer. – De uppföljande rapporter som görs 2ggr/år och dess intervjumaterial med centrala aktörer. – Lokala samarbetsorganisationer som dokumenterar processen och dess resultat.
OUTCOME 1 Insats- & effektmål 1 (Outcome medellångsiktigt resultat)
Effektmålen ska uppfyllas genom:
Indikatorer för måluppfyllelse:
– Dialog inleds mellan aktörer i Afrika, ABBBA och det nordiska nätverket.
– Samarbeten mellan nordiska och afrikanska aktörer inleds.
Aktiviteter:
RELATIONER - DIALOG
Minst tre företagssamarbeten inleds efter lyckad granskning med Oktagoneninstrumentet.
– Centrala aktörer ser – Fler ansluter sig till potentialen i hållbara våra nätverk i Norden skogsbruksinvesteringar och i Afrika. i Afrika.
– Partners identifierar och värderar potentiella projekt med hjälp av Oktagonen. – Expertgruppen, Klimatrådet och NAG identifierar relevanta områden, sektorer och marknadsaktörer. 17
– Våra nätverk i södra/östra Afrika och Norden växer och fördjupas.
– Deltagande på och intresse för de möten vi håller i Afrika och Sverige.
– Potentialen i hållbara skogsbruksinvesteringar i Afrika kommuniceras och diskuteras på interna och externa möten med projektets centrala aktörer. – Aktivt arbete för att länka afrikanska och nordiska aktörer till varandra. – Två studieresor under projekttiden (en Norden-Afrika, en Afrika-Norden). -
OUTCOME 2 Insats- och effektmål 2 (Outcome medellångsiktigt resultat)
KUNSKAP - INTRESSE
De centrala aktörerna i Afrika och Norden får ökad kunskap om och intresse för samarbetsmöjligheter inom hållbara investeringar i skogsbruk och naturvård.
Effektmålen ska uppfyllas genom:
– Ständig kompentensutvecklingsprocess genom våra partners och nordiska nätverk. – Att ABBBA: s kompetens utvecklas och att vi ses som en treovärdig och intressant aktör.
Indikatorer för måluppfyllelse:
Aktiviteter:
– Att fokusaktörerna på olika sätt visar att frågan om hållbarhet ses som viktig (strategier, policydokument, håller interna möten, gör faktiska investeringar etc.).
– 1-2 möten/år i Afrika, 2x3 möten/år i Sverige.
– Att fokusaktörer uttrycker ökad kunskap (intervjuer, uppföljning, under och efter arbetsmöten och/eller seminarier).
– Arbetsmöten, erfarenhetsutbyten och kunskapsöverföring mellan partners i Afrika och Norden. – Kontinuerligt agera stöd och rådgivare genom partners, Expertgruppen och nätverk. – ABBBA genomför en ständig omvärldsanalys och följer aktivt utveckingen och diskussionen inom bioenergi/biobränslesektorn.
18
OUTCOME 3 Insats- och effektmål 3 (Outcome medellångsiktigt resultat)
Effektmålen ska uppfyllas genom:
Indikatorer för måluppfyllelse:
Aktiviteter:
– Att centrala aktörer identifieras och bjuds in till dialogmöten på olika teman och nivåer.
– Aktörer från olika sektorer deltar på och intresserar sig för våra dialogmöten.
ERFARENHETSUTBYTE
Aktörer från det civila samhället och näringsliv i Sverige sammanförs i dialog om hållbara investeringar i Syd och lärdomar från dessa möten tas med i projektprocessen.
– Att den externa kommunikationen om projektet och mötena når och attraherar en bred grupp i de olika sektorerna.
– Möten i tre nivåer, två gånger per år, dvs. 3x2/år.
– Uppmärksamhet i relevant svensk media.
– Samarbete med aktörer inom bistånd fördjupas och vårt nätverk breddas.
– Lärdomar från mötesprocessen återkommer i de årliga rapporterna.
– Kontinuerlig extern kommunikation via web, nyhetsbrev och sociala medier.
– Lärdomar dras.
OUTPUT Resultat
Indikatorer:
Verksamhet:
(Output – kortsiktiga resultat)
1. Det redan existerande nätverket i södra och östra Afrika breddas
1. Fler relevanta kontakter tillkommer
1. Partners aktiva nätverkande i relevanta afrikanska länder
2. Potentiella nordiska aktörer identifieras av Expertgruppen, NAG och Global Utmaning
2. Centrala aktörer är möjliga att identifiera
2. Förstärkt dialog (muntlig och över mail), inledande möten och fokusmöten hålls
3. Värdering och granskning av potentiella aktörer med hjälp av Oktagonen
3. Oktagonen används aktivt i granskningsprocessen, som leder fram till ett relevant urval
4. Mötesprocessen inleds
4. Två möten genomförs i Sverige år ett, 1-2 genomförs i Afrika
5. Projektet får uppmärksamhet i fokusländerna och Sverige
5. Relevant media och/eller relevanta aktörer uppmärksammar projektet offentligt
3. Värdering och granskning av potentiella aktörer med hjälp av instrumentet Oktagonen 4. Relevanta temaområden formuleras och ett ur investeringsperspektiv intressant landområde definieras (samråd med NAG, Sida + andra relevanta aktörer) 5. Extern kommunikation genom web, nyhetsbrev och social media, mediakontakt samt genom nätverkande med andra aktörer inom bistånd
19
6. Kompetensutvecklingsprocessen påbörjas
6. Arbetsmöten med aktörer i Norden och södra och östra Afrika genomförs
6. Arbetsmöten med aktörer i Norden och Afrika genomförs med fokus på kunskapsöverföring, rådgivning och stöd
7. ABBBA: s betydelse stärks
7. Investerare och producenter efterfrågar ABBBA: s expertis
7. Kontinuerlig analys av regelverk, marknader, ämnesfrågor och omvärldsförändringar
8. Aktörerna inleder en investeringsinriktad dialog
8. Vi agerar facilitator och katalysator och sammanför aktörerna genom online-kontakt
8. Match-making-processen inleds mellan nordiska investerare och aktörer från östra och södra Afrika 9. Rapporter
9. Två rapporter år ett presenteras och diskuteras
9. Investeringsinriktade uppföljningsrapporter med intervjumaterial produceras
10. En studieresa år ett, en studieresa åt två genomförs
10. Studieresor planeras och genomförs
10. Studieresor
20