Allabeh%c3%b6vs crawford och norek

#AllaBehรถvs

EN DEBATTSKRIFT OM INVANDRINGENS POSITIVA EKONOMISKA EFFEKTER

ALEXANDER CRAWFORD MIKOLAJ NOREK APRIL 2015

OMSLAGSBILD: ANDREW R. WHALLEY

#AllaBehรถvs En debattskrift om invandringens positiva ekonomiska effekter

Fร RFATTARE:

ALEXANDER CRAWFORD MIKOLAJ NOREK

5 #A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Om författarna

6

Inledning

7

#Evidensbaserat

10

#DemografiskaVerkligheten: Invandringen behövs för att fylla gap i arbetsmarknaden och bibehålla befolkningstillväxten

14

#HungrigaDrömmare: Att byta hemland och att bygga företag förutsätter samma färdigheter

18

#InteFörstaGången: Sverige har tagit emot stora flyktinggrupper i 75 år - och vi är bra på det

21

#Innovationskraft: Mångfald gynnar Innovation. Innovation främjar tillväxt.

Så Mångfald = tillväxt. Punkt.

24

#HelaSverigeSkaLeva: Från dynamiska storstäder till en hejdad avfolkning av glesbygden

28

#Integrationsnycklar: Mottagandet och integrationsarbetet i Sverige behöver hållas ihop och designas om

31

Referenser

34

6 #A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R

Om författarna: Alexander Crawford är en fristående omvärldsanalytiker, debattör, processledare och entreprenör. Han är knuten till Global Utmaning och till Implement Consulting Group. Han har ett förflutet på Tällberg Foundation och analysföretaget EuroFutures. Han är uppvuxen i Frankrike och studerade nationalekonomi vid London School of Economics. Han är bosatt i Sverige sedan 1989.

Mikolaj Norek är Managing Director av FIM (Forum for Innovation Management), en verksamhet inom Karl-Adam Bonniers Stiftelse. Han bedriver även en konsultbyrå med fokus på innovation och entreprenörskap, både i Sverige och utomlands. Han är även engagerad i SE-Forum. Han är utbildad inom företagsekonomi och filosofi, uppvuxen i Österrike med rötter i Polen,

7 #A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R

Inledning Denna skrift är ett bidrag till samtalet om invandring i Sverige. Det är ett känsligt samtal om ett komplicerat ämne, där polarisering, begreppssammanblandning och tyckande ofta tar över från faktabaserad analys, stringenta argument och moget pragmatiskt resonerande. Detta är olyckligt och kontraproduktivt: Den offentliga debatten behöver ett bra samtal om invandring.

Svensk ekonomi står idag inför en lång rad utmaningar, och i stort sett inga av dessa kan tacklas utan att på ett eller annat sätt diskutera invandringen.

Det handlar om behovet av dynamism och konkurrenskraft. Det handlar om tillgång på spetskompetens för arbetsgivare. Det handlar om de demografiska utsikterna. Det handlar om den regionala utvecklingen och glesbygdens framtid. Det handlar om hushållens konsumtion och sparande. Det handlar om Sveriges utrikeshandel. Det handlar om hur Sverige ser på världen och hur världen ser på Sverige.

Självklart handlar det också om hur världen utanför Sverige ser ut. Ingen, och framför allt inte ett litet land med starka ekonomiska beroendeband till omvärlden, kan isolera sig. Krig, fattigdom och brist på framtidsutsikter tvingar miljoner på flykt från Afrika, Mellanöstern, Centralasien och Latinamerika. Högutbildade och ambitiösa unga från länder som Indien, Pakistan, Brasilien, Kina, Turkiet, Mexico eller Ryssland söker sig till dynamiska storstäder i Västeuropa och Nordamerika. Inom EU förverkligas faktiskt visionen om fri rörlighet för människor, med betydande förflyttningar inom unionen. Och inom såväl många av Europas medlemsländer (däribland Sverige) som USA pågår betydande omflyttningar från orter och bygder på nedgång till tillväxtregioner, och framförallt de stora städerna.

Vår utgångspunkt är att migration är (a) en ökande historisk realitet, (b) en central variabel i den demografiska balansen, (c) en förutsättning för tillväxt, (d) en källa till innovation och dynamism, (e) en naturlig och välkommen konsekvens av globaliseringen. Vi ska dock lämna de moraliska, etiska och ideologiska argumenten utanför argumentationen och ställer oss frågan: Vilka är invandringens positiva ekonomiska effekter?

8 #A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R

Vår ambition är att samla i en och samma rapport våra viktigaste argument för varför fortsatt invandring är en nödvändighet för svensk ekonomi, det svenska näringslivet och samhället i stort. Vi skall vara faktabaserade, Sverigerelevanta, och fria från moraliska pekpinnar. Det handlar om att så mycket som möjligt komma med en struktur för diskussionen om invandringens positiva effekter, snarare än detaljerade beräkningar eller kvantitativa prognoser. Sådana finns det gott om.

Vi är medvetna om att situationen just nu, våren 2015, är extrem på grund av de stora flyktingströmmar från världens olika oroshärdar. Men vi menar också att dessa akuta problem inte får överskugga den större diskussionen om Sveriges demografiska framtid. Vi väljer att i denna skrift just diskutera helheten, och inte specifika delar av frågeställningen. Vi har gått igenom många expertrapporter, analyser och utredningar från såväl myndigheter som forskare och tankesmedjor och försökt samla de bästa argumenten.

Kort sagt, vi vill förse debatten med nya och/eller bättre argument. Nya tankar, ny fakta, nya grepp.

Låt oss också inledningsvis slå fast att vårt fokus är inte hur dagens migrations-och integrationspolitik fungerar i Sverige år 2015. Här finns många brister som behöver åtgärdas, på statlig och kommunal nivå. I debatten lyfts bl a skol- , bostads- och arbetsmarknadspolitiken fram som områden där reformer och förbättringar krävs. Detta är inte i fokus i denna skrift. Vi har också märkt det växande antal innovativa initiativ från civilsamhället och ideella organisationer för att tackla specifika mångfalds- och integrationsutmaningar. Dess välkomnas men beskrivs inte heller närmare.

9 #A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R

Skriftens innehåll Utifrån en inläsning av relevanta rapporter och analyser, samtal med ett tiotal ämnesexperter samt eget analysarbete har fem olika argument identifierats, och skriften är strukturerad enligt dessa. De representerar olika perspektiv på frågan om invandringens positiva ekonomiska effekter. #Evidensbaserat: Samtalet om invandring och integration behöver förändras #DemografiskaVerkligheten: Invandringen behövs för att fylla gap i arbetsmarknaden och bibehålla befolkningstillväxten #HungrigaDrömmare: att byta hemland och att bygga företag förutsätter samma färdigheter. #InteFörstaGången: Sverige har tagit emot stora flyktinggrupper i 75 år - och vi är bra på det #Innovationskraft: Mångfald gynnar Innovation. Innovation främjar tillväxt.

Så Mångfald = tillväxt. Punkt. #HelaSverigeSkaLeva: Från dynamiska storstäder till en hejdad avfolkning av glesbygden #ntegrationsnycklar: Mottagandet och integrationsarbetet i Sverige behöver hållas ihop och designas om

10 #A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R

#Evidensbaserat Samtalet om invandring och integration behöver förändras

Ett land som Sverige, i en tid som denna, behöver kunna föra ett vuxet, moget, faktaförankrat och komplexitetsbejakande samtal om invandring, där frågan sätts i sitt rätta sammanhang. Vi menar att så inte har varit fallet.

Därför efterlyser vi ett evidensbaserat samtal om invandring.

Frågan om invandring och integration är en s.k. ”stor” eller komplex fråga: Det finns inga enkla lösningar, det råder många åsikter om frågan, maktstrukturer (t ex Regering och Riksdag) har bristande rådighet över den, och den påverkar — och påverkas av — många andra politik- och samhällsområden.

Ett första steg är att bena upp diskussionen genom att särskilja de olika sorters invandringsflöden. Det finns sex olika kategorier, sex anledningar till varför människor flyttar till Sverige permanent eller för en långvarig vistelse.

• Flyktinginvandringen, som definierats som invandring av människor på flykt från sitt hemland, enskilt eller i större grupper. Det finns tre sätt att få flyktingstatus: när Migrationsverket godkänner en asylansökan, när en migrationsdomstol godkänner ett överklagat Migrationsverksbeslut, och när en person får flyktingstatus av FN och blir välkommen till Sverige som kvotflykting. Under 2014 sökte ca 81 300 personer asyl, och ca 35. 500 beviljades uppehållstillstånd. Motsvarande siffror för 2013 var 54.000 resp 25.000. Vid flyktinginvandring är det främst de politiska förhållandena i hemlandet som framkallat utvandringen. Syrien, Somalia, Kosovo, Afghanistan och Eritrea är de länder mer flest asylsökande till Sverige i början på 2015 (januari till mars).

• Anhöriginvandringen (eller anknytningsinvandring), där en person vill flytta till Sverige på grund av att de har en anhörig som har uppehållstillstånd i Sverige eller är svensk medborgare. Den totala anhöriginvandringen stod för cirka 35 procent av de uppehållstillstånd som utfärdades 2013.

Dessa utgjorde ungefär 40,000 personer. Cirka 40% var “kärleksinvandrare”, 15% var adoptivbarn, ensamkommande barn samt senare ankomna föräldrar och cirka 27% var anhöriga till flyktingar.

11 #A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R

• Utomeuropeisk arbetskraftsinvandring, där personer från utanför Norden och Europa flyttar till Sverige för en längre eller kortare period (säsongsarbetare). År 2013 tilldelades totalt ca 27 000 arbetstillstånd. Av de arbetstillstånd som utfärdades till icke-Européer gick flest till människor från Thailand (ca 6000), Indien (ca 3000), Kina (ca 900) och Syrien (ca 700). 2014: Indien (ca 3200, jämfört med 3000 år 2013) Thailand (ca 3000, ner från 6000), Kina (ca 900) Syrien (ca 700) och Turkiet (ca 400). Tre av de vanligaste yrkeskategorierna bland arbetskraftsinvandrare 2014 var “medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fisk”, IT- och dataspecialister och restaurangpersonal. Merparten av dem som utför icke-kvalificerade jobb är säsongsarbetare och stannar i regel bara några månader.

• Inomeuropeisk (inkl. inomnordisk) tillsvidareförflyttning, där människor från Norden och EU/EES kommer till Sverige med avsikt att stanna en längre tid. Inom EU råder fri rörlighet. Det innebär att alla som är medborgare i ett EU-land kan bosätta sig i ett annat EU-land i 3 månader. Om man arbetar, driver företag, studerar, är pensionär eller på annat sätt är självförsörjande får man stanna längre • Inomeuropeisk (inkl. inomnordisk) tillfällig migration (bl a sä-songsarbete), där människor från Norden och EU/EES kommer till Sverige för en begränsad tid (under 3 månader).

• Hemvändande svenska medborgare, där människor flyttar tillbaka till Sverige efter att ha bott utomlands. Detta har länge varit den största gruppen (18% år 2013) av alla som invandrat till Sverige, även om asylmigranter från Syrien var något fler 2014 (21 600 personer från Syrien, och 20 800 återvändare).

Ett annat faktabaserat perspektiv handlar om kompositionen av Sveriges befolkning. Här gäller det att ta ett långt perspektiv komma till exempel på dryga 100 år. Tabellen på nästa sida visar storleken och härkomsten av den utrikesfödda befolkningen sedan 1900.

12 #A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R

Den svenska befolkningens sammansättning1900-2014 KÄLLA: SCB

Historien som den här tabellen berättar handlar om ett fundamentalt skifte i Sveriges befolkning. Bakom den döljer sig miljontals människoöden, drömmar, tragedier och framgångssagor. Ska man sammanfatta den i tre ord kan man säga att Sverige har globaliserats. Det är en naturlig — och ofrånkomlig — konsekvens av utvecklingen i Norden, Europa och världen under samma period. Inte minst det faktum att Sverige inte förstördes under andra världskriget satte igång denna resa. Ibland genom långsamma processer, Och ibland genom kaotiska skeenden, har den svenska demografin ändrat skepnad.

Det finns många andra perspektiv som behövs för att berika samtalet om invandring. Det regionala, det yrkes-, bransch- och kompetensmässiga, det demografiska, det statsfinansiella, det samhällsekonomiska. Gemensamt för alla dessa perspektiv här att man måste se frågan I ett större och längre perspektiv. Visst, osäkerheten ökar markant. Men statiska ögonblicksbilder passar inte när det handlar om dynamiska flöden.

13 #A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R

Invandringen kan inte ses isolerat från övrig social och ekonomisk utveckling. Det har varit och är en förändringskraft av samma digni-tet som teknologiutvecklingen, förändringar i näringsstruktur eller inhemska befolkningsförflyttningar (t ex den nu kraftiga urbanise-ringen). Under samma efterkrigstid ägde en strukturomvandling av enorma mått rum i svensk ekonomi. En världsledande tillverkningsindustri och en svensk välfärdsmodell byggdes upp. Våra ömsesidiga beroenden med andra länder när och fjärran växte sig allt starkare. Och parallellt med flöden av människor förändrades flöden av varor, pengar och information. Sammantaget växte ett nytt Sverige fram.

Men den samhällsförändringen är på väg att ersättas av en annan, vars konturer vi inte riktigt kan skönja. Mycket är ovisst, men en sak vet vi: Samtalet om invandring måste inrymmas i, och förhålla sig till, samtalet om gårdagens, dagens och morgondagens Sverige.

14 #A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R

#DemografiskaVerkligheten Invandringen behövs för att fylla gap i arbetsmarknaden och bibehålla befolkningstillväxten

Demografiska prognoser skiljer sig från de allra flesta andra framtidsprognoser, eftersom de präglas i stor utsträckning av ganska liten osäkerhet. Det gäller förstås inte alla demografiska områden (inte minst flyktingströmmar är omöjliga att förutse på några års sikt). Men när det gäller hur många svenskar det finns i arbetsför ålder är demografiska prognoser tämligen säkra, och storleken på arbetskraften under kommande årtionden vet vi ganska mycket om.

På demografiområdet brottas hela Europa med ett likartat problem: en åldrande befolkning med stora pensionsavgångar när efterkrigsgenerationen nu lämnar arbetslivet. Sveriges utgångsläge är dock förhållandevis bra jämfört med grannländer i Norden och Europa. Tysklands befolkning krymper till exempel, och Finland och Danmark har vuxit hälften så snabbt som Sverige under 2000 talet. Dock har Norge vuxit snabbare (framför allt de senaste 5 åren). Av EU:s större länder det endast Spanien, Belgien och Storbritannien som vuxit snabbare än Sverige under detta århundrade.

In- och utvandring är en central del av den demografiska diskussionen.

Enligt SCB motsvarar det årliga migrationsnettot (dvs invandring minus utvandring) under kommande fem år hälften av antalet födda i Sverige varje år:

Översikt över prognos över årliga befolkningsförändringar 2014-2019 KÄLLA: SCB Statistiska meddelanden 2014 BE 18 SM 1401

15 #A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R

En mer detaljerad överblick över invandringen syns i grafen nedan, som även innehåller en långsiktig prognos.

Invandring efter födelselandsgrupp 1970-2013 samt prognos 2014-2016 KÄLLA: SCB Statistiskt meddelande BE 18 SM 14 01 (HDI = HUman Development Index, mått på länders utvecklingsnivå)

Statistiken visar på stor variation från år till år, men en markant höjning sedan mitten på 00-talet, då Sverige har varit attraktivt för snart sagt alla grupper (inklusive många återvändande svenskar). Detta invandringstryck sammanföll med den globala finanskrisen åkte mycket djupa lågkonjunkturen som hela världen befunnit sig i sedan 2008. Och även om svensk ekonomi har klarat sig mycket lindrigt undan genom denna lågkonjunktur är det klart att den svenska arbetsmarknaden inte förmått absorbera detta tillskott fullt ut och Sverige brottas med för oss höga arbetslöshetsnivåer.

1) Generationsväxlingen på arbetsmarknaden - i riket och i ett regionalt perspektiv. Arbetsförmedlingen, 2014

Arbetskraftsbrist i vissa branscher Arbetsförmedlingen skriver i en skrift 2010 ”Det kommer att ske en extra stor pensionsavgång från arbetsmarknaden under åren 2010 till 2015, vilket leder till att tillväxten av antalet personer i arbetskraften hämmas.” 1 Denna pågår just nu och påverkar vissa branscher mer än andra. Arbetsförmedlingen skriver i en genomgång av generationsväxlingen på arbetsmarknande att ”i drygt 60 yrkesgrupper är det fler än hälften av de yrkesaktiva som lämnar arbetsmarknaden av ålderskäl fram till och med år 2025. Mycket stora åldersavgångar väntas framför allt bland specialister inom sjukvård samt i yrken inom jord- och skogsbruk.

16 #A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R

Det innebär stora åldersavgångar inom yrkesgrupper såsom psykologer, specialistutbildade sjuksköterskor, läkare, tandläkare, speciallärare, gymnasielärare i yrkesämnen, lantmästare, lokförare, buss- och spårvagnsförare, tekniker på mellannivå med flera.” Framför allt påverkas den offentliga sektorn, vilket får genomslag på grund av sektorns storlek - 1,5 miljoner svenskar är anställda inom offentligt finansierade tjänster, en tredjedel av samtliga sysselsatta. Här visar alla studier att arbetsgivare inom offentligt finansierade tjänster har svårt att hitta rätt personal. Arbetsförmedlingens prognos för åren 2015 och 2016 skriver ”De offentliga arbetsgivarna har blivit alltmer bekymrade över den knappa tillgången på utbildad arbetskraft. Ökade efterfrågan på personal har även medfört ökade rekryteringsproblem, detta från en redan i utgångsläget relativt utbredd brist på rätt kompetenser.” 2 Utöver den matchningsproblematik som är väl dokumenterad på den svenska arbetsmarknaden finns en stor utmaning i att brygga det sysselsättningsgap mellan svenskfödda och utlandsfödda. OECD har visat3 att Sverige är bland de sämsta länderna i Europa, sämre än våra nordiska grannländer.

Det finns olika vägar för att råda bot på arbetskraftsbristen. Arbetsförmedlingen beskrev fyra olika räkneexempel där olika vägar beskrivs: Den första handlar om att utjämna de stora skillnaderna i arbetskraftsdeltagandet bland utlandsfödda (som varierar kraftigt mellan olika kommuner); tillskottet till arbetsmarknaden skulle kunna uppgå till så mycket som 200.000 personer. Den andra vägen handlar om att utjämna skillnaden i arbetskraftsdeltagande mellan svenskfödda kvinnor och män (en skillnad som uppgår till nästan 3 procentenheter); Arbetsförmedlingen räknar fram att upp till 65.000 personer (kvinnor) skulle tillföras arbetskraften. En tredje väg handlar om att jämna ut arbetskraftsdeltagandet mellan svenskfödda och utlandsfödda, nationellt och framför allt regionalt; denna utjämning skulle kunna skjuta till över 170.000 personer till arbetskraften. En fjärde väg, som kanske är den som diskuteras flitigast, en höjd pensionsålder - är att höja sysselsättningsgraden för de mellan 65 och 69. Men Arbetsförmedlingens slutsats är glasklar: alla vägar kommer att behövas.

Invandring och arbetslöshet?

Många forskare har studerat relationen mellan invandring och arbetslöshet, och försökt besvara frågan ”vad skulle hända på arbetsmarknaden om vi stoppade eller kraftigt begränsade invandringen?”. Det finns ytterst lite belägg för att man skulle se några väsentliga effekter. En omfattande utredning som gjordes av House of Lords i Storbritannien, med internationell exper-

2) Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014, Arbetsförmedlingen december 2014 3) OECD 2012. Settling In: Indicators of Immigrant integration

17 #A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R

4) The Economic Impact of Immigration, House of Lords Select Committee on Economic Affairs, report of session 2007-2008.

5) Cattaneo, C., Fiorio, C., Peri, G. 2013.

What happens to the careers of European workers with immigrants ”take their jobs”? Institute for the Study of Labour (IZA) Discussion paper 7282 .

tis, kom fram till följande: ”den sannolika långsiktiga effekten av en ökad invandring är att öka sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten, med liten eller ingen impact på per capita-inkomsten i den inhemska befolkningen.” 4 Detta gällde såväl i Storbritannien som i USA, samt i andra utvecklade ekonomier. En annan europeisk studie där forskare tittade på 11 länder under perioden 1995-2001 kom fram till en liknande slutsats: ”invandring orsakar inget hot för de inhemska arbetarnas möjligheter, utan snarare ger de ytterligare incitament att förbättra sina karriärmöjligheter”.5 Studien visar vidare att ”inhemska och utländska arbetare inte nödvändigtvis hamnar i en konkurrenssituation med ökad arbetslöshet som följd, utan snarare fungerar som ett slags komplement till varandra.” 6

6) Beskrivning av IZA-studien gjord av Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Artiklar/2013/Maj/Vad-hander-med-jobben/

VAD KAN GÖRAS? • UTÖKA INITIATIVEN ATT SNABBUTBILDA PERSONAL (TILL EXEMPEL NYANLÄNDA INVANDRARE) TILL OFFENTLIGA TJÄNSTER, SAMT ÖVERSÄTTA BETYG OCH KOMPETENSER. • TACKLA DET MOTSTÅND MOT ARBETSKRAFTSINVANDRING OCH ARBETSKRAFTSRÖRLIGHET SOM FINNS INOM VISSA FACKFÖRBUND. • TYDLIGARE ”TALENT-MANAGEMENT”-STRATEGI PÅ NATIONELL OCH REGIONAL NIVÅ • POLICIES FÖR ATT ATTRAHERA TILLBAKA SPETSSTUDENTER TILL SVENSKA UNIVERSITET (BL A GENOM ATT OMPRÖVA BESLUTET ATT INFÖRA HÖGA STUDENTAVGIFTER FÖR STUDENTER UTANFÖR EU/EES).

18 #A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R

#HungrigaDrömmare Att byta hemland och att bygga företag förutsätter samma färdigheter

En av de mer positiva åsikter, kanske till och med myterna som finns rund invandring världen över är att invandrare är “bättre” entreprenörer. Entreprenören och entreprenörskap har blivit något av en ”silver bullet” för den ekonomiska politiken. Att få människor att ta eget ansvar för att hitta individuella lösningar och att skapa företag som kommer med erbjudanden som möter vår tids stora och små utmaningar har visat sig vara populärt med politiken - lite över ideologiska gränser.

Entreprenörskap spelar en betydande roll för invandrare sedan lång tid tillbaka. Många kända varumärken och företag som har blivit en del av den svenska identiteten grundades av invandrare. Några exempel bland många är: Abba konserver, Bonnier, Bukowskis, Carnegie, Handelsbanken, Marabou, Securitas och Zeta.

Den övergripande statistiken visar att invandrare har en högre andel egenföretagande än infödda svenskar — skillnaden enligt OECD7 är ca 2%.

Varför är det så? Man närmar sig kanske enklast denna frågan genom att fundera på vad en entreprenör egentligen är? Det är en individ som medvetet tar risker för att förverkliga sina drömmar. Drömmar har givetvis en stor mängd av olika former, men kan nog reduceras i de flesta fall till ett sökande efter självförverkligande och frihet. Något som faktiskt i stor utsträckning påminner om motiven för många migranter till Sverige. Men inte bara detta.

Att flytta till ett nytt land är ALLTID - om än i varierande grad - kopplat till risker och bygger på en stark tro på den egna förmågan. Självförtroendet må inte alltid finnas i samma utsträckning, men en hög tolerans för stress och osäkerhet är nödvändig. På så sätt är karaktärsdrag som finns hos entreprenörer mycket lika de som kan identifieras hos invandrarna, och det finns många exempel på att detta förs sedan vidare till andragenerationens invandrare. Till exempel berättar Sebastian Siemiatkowski, en av grundarna till snabbväxande internetbetalningstjänsten Klarna och son till polska flyktingar som kom till Sverige på 1960-talet att ”Oron för att det inte ska finnas bröd att ställa på bordet i morgon sitter kvar. Den känslan är rotad djupt inom mig och den stressen kommer nog alltid att finnas. Den känslan håller mig motiverad och gör att jag fortsätter att vara hungrig.” 8

7) OECD (2010) 8) ”Klarnagrundarens klassresa”, Computer Sweden 2012-11-02

19 #A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R

9) T ex Pernilla Andersson Joona (2011), ”The Native-Immigrant income gap among the self-employed in Sweden”, i International Migration 10) En bra genomgång av denna forskning finns i Rodriguez-Pose, A., & Hardy, D. 2014. Cultural Diversity and entrepreneurship (VoxEU December 2014) 11) Efendic m fl (2012) Tillväxt i företag ledda av personer med utländsk härkomst i Sverige, s 61 12) Efendic m fl (2012) Tillväxt i företag ledda av personer med utländsk härkomst i Sverige, s 83 13) https://share.america.gov/immigrant-entrepreneurs-power-us-economy/

Samtidigt måste tilläggas att det inte alltid just entreprenörskap som är förstahandsvalet för invandrare. Väldigt ofta hörs resonemanget att det inte fanns något annat val. En arbetsmarknad som är för låst, rekryteringsvanor som baserar på kännedom och ett exotiskt språk resulterar i 7 års genomsnittstid för invandrare att hitta jobb. En sådan väntan är oacceptabelt för nästan vem som helst, inte minst människor som tog risken och samlade kraften att bytta land. Men denna brist på alternativ gör också att man möjligtvis orkar lite längre i sin entreprenöriella aktivitet än andra som har mer utstakade exitmöjligheter. Kanske är det just denna ytterligare push som kan ibland behövas för att slå genom. Det finns studier9 som visar att invandrare (framförallt utomeuropeiska) är oftare egenföretagare, men tjänar mindre än svenskfödda entreprenörer. Det är också så att förekomsten av förebilder, dvs andra framgångsrika invandrarföretagare, spelar en viktig roll.

Det finns också ett antal studier som visar en tydlig koppling mellan kulturell mångfald och entreprenörskap, kreativitet, innovation och produktivitet. 10

Växer invandrarnas företag mer än andra?

Många påpekar att invandrare är ofta ’hungrigare’ än andra, i den meningen att de är beredda att jobba hårdare och investera mer i sin karriär. Men hur påverkar detta invandrarnas företagsamhet? Enligt en studie gjord av Företagarna (2010) är invandrare som driver företag mer positivt inställda till tillväxt i sitt företag. Bara 19 procent av de tillfrågade företagarna med utländsk bakgrund vill att deras företag ska fortsätta vara litet, medan motsvarande siffra för samtliga tillfrågade är 30 procent.11 Rapporten tydliggör att ”det kanske mest intressanta resultatet är det i samtliga tillväxtmodeller som studerats finns en positiv och signifikant effekt av att ett företag leds av en person som är andra generationens invandrare.” 12 Detta visar vikten av att tänka i nya banor vad gäller framgångsrikt entreprenörskap. Väldigt ofta ligger de stora entreprenöriella framgångarna i ett radikalt nytänkande och i utmaningen av etablissemang och status quo.

Med mer begränsad anknytning till den lokala kulturen är det möjligt för invandrade entreprenörer att tänka helt nytt, bort från konvention och lokal kultur. I sammanhanget konstaterar till exempel rapporten “New American Fortune 500”, framtagen av Partnership for a New American Economy13 att 40 % av alla Fortune 500 företag - inklusive företag som Apple, EBay, Google, General Electric, etc. - är grundade av första eller andra generations invandrare. Immigranter till USA är även dubbelt så ofta representerade bland företagsgrundare än infödda. Det finns inga motsvarande studier i Sverige, men mycket tyder på att mönstret känns igen, inte minst bland de växande företagen som har en chans att bli ryggraden i morgondagens svenskt näringsliv.

20 #A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R

VAD KAN GÖRAS? • SKAPA ETT PROGRAM SOM PROAKTIVT JOBBAR MED ATT ATTRAHERA UTLÄNDSKA ENTREPRENÖRER ATT STARTA SINA BOLAG I SVERIGE. • YTTERLIGARE FÖRSTÄRKA OCH SPRIDA DEN FRAMVÄXANDE BERÄTTELSEN OM EN SVENSK EKONOMI SOM BYGGER PÅ ENTREPRENÖRSKAP OCH SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG. • INFÖRA MÖJLIGHETER TILL STARTUP-VISA ELLER INVESTOR-VISA. • SKAPA TYDLIGA INCITAMENT FÖR ATT DRIVA EXPANSIVA BOLAG, T EX MED BÄTTRE MÖJLIGHETER FÖR STOCK OPTIONS PROGRAM. • STIMULERA TILL YTTERLIGARE FORSKNING PÅ TEMA INVANDRARES ENTREPRENÖRSKAP

21 #A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R

#InteFörstaGången Sverige har tagit emot stora flyktinggrupper i 75 år - och vi är bra på det

Sverige har genom historien visat sig vara bra på mycket. Att utvinna naturresurser, att attrahera entreprenörer som sedan fick framgångsrika företag.

Att skapa världsledande företag, ofta med inslag av systemkombinationer, högteknologi och högproduktiv och högkvalitativ tillverkning. Att främja framväxten av hållbara samhällen ur ekologisk synvinkel. Att skapa jämlika och jämställda organisationer. Det finns dock ett annat område där Sverige kan sägas vara Europaledande: Att ta emot stora grupper människor på flykt.

14) Många av dessa historiska uppgifter är hämtade från UNHCR i Sverige och faktabanken ”Mot Alla Odds”

Låt oss blicka tillbaka över de senaste 75 åren. I samband med andra världskriget förändrades Sveriges demografi. Vi blev ett invandringsland, efter ett århundrade eller mer som utvandringsland. Under 1950- och 60-talet rörde det sig främst om arbetskraftsinvandring (från våra nordiska grannländer och Syd- och Mellaneuropa). Sedan 1980-talet har invandringen dominerats av flykting- och anhöriginvandring. De första stora befolkningsförflyttningarna skedde när andra världskriget bröt ut. Innan dess utmärkte sig inte svensk flyktingpolitik nämnvärt, man tog endast emot en bråkdel (runt 5000 personer, varav 3000 judar) av alla som flydde Tyskland före 1939. Men denna politik ändrades efter krigsutbrottet. Den svenska neutraliteten gjorde att landet blev tillflyktsort för uppemot 70.000 norrmän. Närmare 9.000 judiska flyktingar togs emot från Norge och Danmark. Det kom över 70.000 ensamkommande barn från Finland (upp till 20% av dessa stannade kvar i Sverige efter 1945). Från Baltikum kom upp emot 40.000 människor på flykt.

Då kriget tog slut ställde Sverige upp igen och tog emot 45.000 befriade fångar från tyska koncentrationsläger. Sammantaget var den totala flyktingströmmen mellan 1940 och 1945 mycket omfattande, för ett land med 6,5m invånare. Det var en påfrestning, det förekom en hel del inrikespolitisk I efterhand vet vi att många av dessa återvände sedan till sina hemländer. Men det kan man inte veta när man är mitt i krisen - varken i Skandinavien 1943, eller Syrien och Somalia 2014. Efter Sovjets ingripande i Ungern 1956 kom ca 8.000 ungrare, 10 år senare, runt 3.000 från Tjeckoslovakien efter Pragvåren. På 1970-talet kom ca 3.500 kristna syrianska och assyriska flyktingar från Mellanöstern. I slutet på 1970-talet hade uppemot 22.000 människor från Latinamerika (framför allt Chile) bosatt sig i Sverige. Den iranska revolutionen 1979 och Iran-Irak-kriget ledde till en stor invandring från Iran till Sverige: ca 27.000 under 1980-talet, och över 20.000 under 1990-talet. 14

22 #A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R

Asylsökande till Sverige 1984-2013 KÄLLA: Rikspolisstyrelsen och MIgrationsverket

Grafen ovan visar flyktingutvecklingen de senaste 30 åren. 1990-talets krig i forna Jugoslavien ledde till att över 170.000 flyktingar kom till Sverige från Balkan under några år. Därefter stora grupper från Irak, Centralasien, Eritrea. Och efter detta började det flyktingflöde som fortfarande pågår av människor som flyr krig och förtryck i Afghanistan, Somalia, Irak och Syrien.

Och när nya oroshärdar blossar upp kommer det nya asylsökande till Sverige, som när över 1.000 ukrainare sökte skydd i Sverige under 2014.

Samma mönster upprepar sig nästan varje gång. En ny grupp söker sig till Sverige. Protester väcks över hur svårt det kommer att bli att integrera just detta folk. Farhågor sprids om att just dessa egentligen inte är människor på flykt som snarast vill flytta hem igen, utan lyxsökare som bara vill få ett bättre liv. Gång efter annan lyfts kulturella eller religiösa särarter fram och man varnar för integrationssvårigheter. Så tyckte man om finnarna under andra världskriget och om bosnier på 1990-talet, och så säger vissa om somalier idag.

Det finns ett annat mycket mer positivt mönster som också har upprepats decennium efter decennium: att dessa grupper asylsökande välkomnas och tas om hand. För det mesta går det bra för många familjer, vuxna som kommer i arbetsför ålder har fått jobb eller startat företag, barnen fick möjlighet till bra skolgång och ofta högre studier och yrkeskarriär. Företagsledare, entreprenörer, ministrar, artister och idrottsstjärnor är barn till flyktingar.

Många skickar hem stora belopp till släkt och vänner i form av remitteringar15 och en hel del väljer att flytta hem när läget har lugnat ner sig. Sverige knyter närmare band med regioner och länder som någon gång börjar byggas upp och utvecklas.

15) Se t ex ”Det Dolda Biståndet, Frågor och svar om migranters remitteringar”, en Global Utmaning rapport av Veronica Nordlund & Andrea Monti, maj 2014

23 #A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R

Visst, det har varierat från grupp till grupp och från period till period, men det finns ingen anledning att tro att det som har gått förr inte kommer att gå igen. De temporära påfrestningarna under 1940-talet och under 1990-talet vändes till något positivt.

Det är under dessa 75 år, från 1939 till idag, som det moderna Sverige har skapats, och det är snart sagt omöjligt att tänka sig samma utveckling för den svenska ekonomin och det svenska näringslivet utan dessa grupper utan de 800.000 människor på flykt som Sverige tagit emot de senaste 30 åren.

VAD KAN GÖRAS? • FOLKBILDNINGSKAMPANJ OM DET MODERNA SVENSKA FLYKTINGMOTTAGANDETS HISTORIA. • BESKRIVA DEN REGIONALA OCH LOKALA BETYDELSEN AV DE SENASTE 75 ÅRENS FLYKTINGMOTTAGANDE. • KARTLÄGGNING AV KOMPETENSER, ENTREPRENÖRSKAP OCH INNOVATIONSKRAFT HOS NYANLÄNDA (GENOM ATT INVOLVERA ANDRA AKTÖRER ÄN ARBETSFÖRMEDLINGEN, SOM T EX PERSONER MED VANA AV HEAD-HUNTING OCH RISK-KAPITAL)

24 #A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R

#Innovationskraft Mångfald gynnar Innovation. Innovation främjar tillväxt.

Så Mångfald = tillväxt. Punkt.

Innovation, entreprenörskap och teknikutveckling är de viktigaste drivkrafterna i en dynamisk ekonomi. Två av de mest pålitliga sätt att generera idéer och innovationer i en ekonomi är att öka antalet högutbildade och öka mångfalden i arbetslivet. Båda dessa mål nås genom invandring.

Länder som USA och Israel bekräftar just detta. De mest dynamiska branscher i USA, som har i decennier varit motorer i den amerikanska tillväxten, har alltid haft höga koncentrationer av invandrare (första och andra generationen). Likaså bygger Israels ekonomiska framgång på ett fåtal branscher med en hög andel av invandrare.

Fareed Zakaria beskriver16 att USAs “global edge” och dess förmågan att “invent the future” bygger enbart på hög invandring. Han beskriver det på följande sätt: “Amerika har hittat ett sätt att hålla sig ständigt revitaliserat av strömmar av människor som funderar på att göra ett nytt liv i en ny värld [...] Amerika har kunnat utnyttja denna energi, hantera mångfald, assimilera nykomlingar, och gå vidare ekonomiskt. Ytterst är detta vad som skiljer landet från andra ekonomiska stormakter som Storbritannien och alla andra historiska exempel.”

USA har länge gynnats av kreativa och intellektuella bidrag från invandrare.

Enligt vissa källor finns det tre gånger så många Nobelpristagare, medlemmar i vetenskapsakademin, och Oscarvinnande filmregissörer bland invandrarna som bland infödda amerikaner. Invandrare är grundarna av företagen som Google, Intel, PayPal, eBay och Yahoo. Apple-grundaren Steve Jobs far var från Syrien och hans mor schweizisk-tyska. Google-grundaren Sergei Brin Google kom till USA från Ryssland med sin familj som 6-åring. E-Bay grundaren Pierre Omidyar kom också till USA som barn, från Frankrike.

Mer än en fjärdedel av alla globala patentansökningar från USA är inlämnad av invandrare, även om de är bara cirka 12 procent av befolkningen. Självklart kan inte alla länder bli som USA, alla regioner bli som Silicon Valley, eller alla städer bli som New York. Men det finns alltfler europeiska exempel under 2010-talet: Köpenhamn, Berlin, London, Barcelona och, ja, Stockholm uppvisar en stark attraktivitet för kreatörer och innovatörer.17

16) Zakaria, Fareed (2008) The Post-American World 17) Se till exempel i FastCompany Co.Exist, 2013: The 10 Smartest Cities In Europe Which European cities are doing the most innovative things with infrastructure, technology, and entrepreneurship? http://www.fastcoexist.com/3024721/ the-10-smartest-cities-in-europe#10

25 #A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R

18) Richard Florida. 2002

Höga nivåer av invandring har även andra effekter på innovation. Etnisk mångfald spelar en nyckelroll i att attrahera och behålla kreativa och talangfulla människor i storstäderna. Författaren Richard Florida18 hävdar att mångfalden ökar en regions eller stads förmåga att konkurrera om talang.

Mångfald fungerar som en stimulant för innovation och tillväxt.

19) Scott E. Page. 2007 20) AnnaLee Saxenian. 2005.

Scott Page19 visar att perspektivrikedom kan stödja innovation genom att göra det möjligt för människor att hitta nya lösningar. På lokal eller gruppnivå är det den kognitiva mångfalden som invandrare kan bidra med som främjar hela gruppens problemlösning och produktivitet. Det är just exponeringen för en minoritets annorlunda syn, och konflikt i gruppen som stimulerar till att betrakta problem från flera perspektiv; så föds det så kallade “divergent thinking”. Grupper som består av liknande människor är mer benägna att engagera sig i ”convergent thinking”, som förstärker nuläget.

Från Brain Circulation till affärsutveckling En annan potential av immigration som sällan nämns i debatten om innovationskraft och tillväxt är fenomenet ”brain circulation” eller återmigration.20 Fenomenet visar att ett betydande andel av invandrarna som flyttar utomlands för utbildning eller tidig karriärutveckling tenderar senare att återvända hem, antingen permanent eller periodiskt. Utvecklingen av dynamiska IT industrier i Taiwan och Israel har varit en följd av migranter som återvände hem i början av 1980-talet från USA och Silicon Valley. Dessa återmigranter hade med sig kapital, tekniska och operativa erfarenheter, kunskaper om affärsmodeller, och nätverk i USA. En liknande återmigration sker nu i Indien, med kvalificerad arbetskraft från Silicon Valley som med kompetens och kapital från utlandet utvecklar t ex Bangalores IT-industri.

Här skulle ett litet land som Sverige ha fantastiska förutsättningar att återknyta kontakter med alla runtom i världen som vistats i Sverige för studier eller arbete när de väl flyttat hem. Det är svårt att tänka sig ett bättre sätt att utveckla affärskontakter än med ett nätverk av ambassadörer som (förhoppningsvis) har positiva minnen från sin tid i Sverige. Brain Circulation skulle kunna utnyttjas betydligt bättre på ett annat sätt, där hemvändande svenskar kan vara en stor möjlighet för både innovationskraft och entreprenörskap.

En strukturell mardröm Det svenska näringslivet har sedan länge dominerats av några få stora multinationella företag, och några av dessa kommer att fortsätta spela en viktig roll för landets internationella konkurrenskraft. Sett historisk under efterkrigstiden har detta varit en av nycklarna till den svenska ekonomiska framgångssagan: de svenska multinationella företagen har varit bra på att utvecklas och anpassa sig till nya marknadsvillkor. Men det innebär också

26 #A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R

att Sverige är beroende av några få storföretag för sitt välstånd: till exempel står 20 bolag för cirka 50 procent av Sveriges export.

Den svenska ekonomins framtida tillväxt är alltmer beroende av små- och medelstora företag, som under de senaste åren har även varit en viktig källa till ökad sysselsättning och den viktigaste drivkraften bakom det ökade inhemska förädlingsvärdet. Det är därför mycket viktigt att små- och medelstora företag uppmuntras till att nyanställa och att de vågar ta större risker.

Historiskt är det få inhemska små- och medelstora företag som lyckats växa till multinationella bolag; endast ett av Sveriges 50 största företag har grundats under de senaste 40 åren, jämfört med 9 i USA, 6 i Danmark och 41 i Kina.

Och här spelar invandrare en extrem viktig roll, både som entreprenörer, men även som kvalificerade - och inte sällan mycket engagerade - anställda i dessa tillväxtbolag.

Att attrahera talang från utlandet är alltså en viktig faktor för att säkerställa tillväxten i en kunskapsekonomin som Sverige. Hela Norden har dock några av de lägsta arbetskraftsinvandringskvoterna, i förhållande till befolkningens storlek. I detta avseende har hela regionen mycket att lära av andra utvecklade ekonomier som Kanada och Schweiz. Mellan 2000 och 2011, var det årliga inflödet av invandrad arbetskraft i genomsnitt mellan 0,2 procent i Finland och 0,4 procent i Danmark och Sverige - betydligt lägre än för andra icke-engelskspråkiga länder som Schweiz (1,3 procent), Österrike (0,9 procent), och Tyskland (0,7 procent).

Hela Norden har också inte varit lika framgångsrika på att locka internationella studenter. Alla utom Danmark finns idag i den nedre halvan av OECD-länder rankad efter andelen internationella och utländska studenter i högre utbildning. Även i Danmark är det endast 20 procent av de inskrivna i eftergymnasial utbildning år 2012 som var internationella eller utländska studenter (i Sverige handlar det om 16 procent, 11 procent i Finland, och endast 9 procent i Norge.) Däremot var andelen utländska studenter i Schweiz och Storbritannien 40 procent.

Sammanfattningsvis: Migration och invandring bidrar i hög utsträckning till att accelerera innovation och ekonomisk tillväxt. Internationell migration har som visat ovan både direkt och indirekt effekter på ekonomisk tillväxt.

27 #A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R

VAD BEHÖVER GÖRAS? • STIMULERA DISKUSSIONEN OM INVANDRARENS ROLL I INNOVATIONSSYSTEMET. • STIMULERA FRAMVÄXTEN AV ETT STIPENDIESYSTEM FÖR HÖGRE UTBILDNING (GÄRNA I OFFENTLIG/PRIVAT SAMVERKAN) MED INCITAMENT ATT STANNA KVAR EFTER STUDIERNA, ISTÄLLET FÖR ATT BEHÖVA LÄMNA LANDET EFTER EXAMEN. • ETT DIPLOM FRÅN ETT SVENSKT UNIVERSITET BÖR SNABBA PÅ PROCESSEN ATT SÖKA SVENSKT MEDBORGARSKAP. • UTVECKLA STÖDPROGRAM EKONOMISK (T EX MINSKAT ARBETSGIVARAVGIFT) OCH ORGANISATORISK (T EX UNDERLÄTTAD PROCESS ATT FÅ ARBETSTILLSTÅND) NÄR DET GÄLLER PRAKTIKPLATSER FÖR UTLÄNDSKA STUDENTER I SVERIGE. • ANVÄND MEDEL FRÅN AFFÄRSFRÄMJANDE FÖR ATT LOKALISERA ”SWEDEN ALUMNI” - MÄNNISKOR SOM HAR BOTT, ARBETAT ELLER STUDERAT I SVERIGE UNDER EN VISS TID I SITT LIV - OCH SÖK SÄTT ATT KNYTA DE NÄRMARE TILLBAKA TILL SVERIGE. • SÖKA UPP FRAMGÅNGSRIKA SVENSKFÖDDA ENTREPRENÖRER OCH INNOVATÖRER UTOMLANDS FÖR ATT FÖRMÅ DEM ATT FLYTTA HEM.

28 #A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R

#HelaSverigeSkaLeva Från dynamiska storstäder till en hejdad avfolkning av glesbygden

Sverige upplever nu både en ökad invandring och en inhemsk befolkningsomflyttning av sällan skådat slag. Sedan sekelskiftet har nästan hälften har Sveriges 290 kommuner haft en negativ befolkningsutveckling. Arena för Tillväxt, ett samarbetsorgan mellan SKL, SwedBank och Sweco, skriver i sin senaste rapport ”Sveriges Nya Geografi” att ”ingenting tyder på ett trendbrott i urbaniseringen. Befolkningstillväxten är fortfarande starkast i storstadsregioner och regionala tillväxtcentra.

Glesbygdens predikament Många kommuner utanför storstadsområdena har fortfarande ett negativt inrikes flyttnetto och/eller ett negativt födelsenetto”21. Det gäller framförallt landsbygden och glesbygden. 84 av Sveriges 290 kommuner hade enligt SCB:s befolkningsstatistik minskande befolkning under år 2013. Sett över en längre period, som t ex sedan år 2000, har hela 141 av 290 kommuner haft en negativ befolkningsutveckling, primärt i Norrland, men även i landsbygdsorter i Södra Sverige (som t ex i Norra Skåne, Bergslagen eller Småland). Invandring av olika slag är i dag den enda motvikten mot denna trend. Om det inte hade varit för invandringen hade 220 haft minskande befolkning, och 17 av 21 län (enda undantagen är Stockholms län, Uppsala, Halland och Västmanland).

För stora delar av landet är denna utveckling snabb, dramatisk och skrämmande. Variationer i kommuners befolkningsutveckling är normala, men ”en del kommuner drabbas nu av en jämn nedgång och kommer därför få problem att uppfylla primära välfärdsuppgifter, som vård och utbildning”22.

Detta är ännu en ny våg i den strukturomvandling som pågått länge, men turen har nu kommit till tjänstesektorn som nu förändrats snabbt (såväl den offentliga, med t ex vård, skolan och service, som den privata, med t ex handel) - strukturomvandlingen inom jordbruk, skogsbruk, gruvnäring och basindustri ägde rum för flera decennier sedan. Om dessa glesbygdskommuner ska ha någon chans behöver dessa befolkningstrender vändas. Det är i ljuset av detta som invandringen behövs, ”för att hjälpa vända den negativa befolkningsutvecklingen och för att fylla många av de samhällsbehov som den enskilda kommunen har.” 23

21) Sveriges Nya Geografi 2014, av Arena För Tillväxt (en oberoende plattform för regional och lokal tillväxt och utveckling).

22) FORES 2014, Utan invandring avfolkas Sverige, av Bergström, A., & Wassén, S. 23) FORES 2014

29 #A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R

Det finns olika typer av invandring i glesbygdskommuner. En liten del består av entreprenörer från framförallt Europa, som verkar inom besöksnäringen.

En större grupp är kvinnor som flyttar till glesbygdskommuner, framförallt från Thailand (i statistiken klassas dessa ofta som “medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske”). En annan grupp är säsongsarbetarna, till exempel bärplockare. Och en fjärde, för tillfället betydande grupp, är de flyktingar som slussas till asylboenden i glesbygdskommunerna. (Gränstrakterna mot Finland i Tornedalen uppvisar en annorlunda situation).

Det återstår att se hur bestående och resilient denna invandring är. Men den gör det ändå möjligt för närvarande att bibehålla service, handeln och infrastruktur i delar av landet som annars skulle vara ännu mer hotade.

Under det senaste året har ett antal lokala utmaningar i asylmottagandet uppmärksammats i de orter och kommuner som fått ta emot stora grupper nyanlända. Det är klart att lokalsamhällen och deras offentliga service (bl a vården och skolan) rubbas när de utsätts för stort plötsligt tryck, men man kan kräva av samhällsresurserna (såväl politiken på statlig, regional och kommunal nivå) som civilsamhälle och näringsliv att de löser dessa problem med övergångslösningar och nya grepp.

24) Se t ex BCG rapport från oktober 2014, ”Decoding Global Talent”

Storstäder som motorer och talangmagneter Världen, Europa och Sverige är mitt inne i en stark urbaniseringsvåg. En ofta förbisedd anledning är att storstäder kan uppvisa en mångfald som appellerar till de som vill förverkliga sina arbets- och livsambitioner. Det är i storstäder som de flesta jobben skapas idag, och som de flesta företagen bildas. De svenska storstäderna, och framför allt Stockholm och Malmö, växer snabbt.

Att vara attraktiv för högutbildade, högpresterande, rörliga och ambitiösa människor är en viktig variabel för ett lands konkurrenskraft. Internationella studier24 där man frågar ”Global Talent” (högutbildade rörliga unga människor) visar att Sverige inte ligger i topp. USA, Storbritannien, Kanada, Tyskland, Schweiz och till och med Frankrike hamnar före Sverige. Dock ligger vi långt framför Danmark, Norge och framförallt Finland. Det är dock inte så mycket länder som städer som konkurrerar om denna viktiga arbetskraft. Här har vi sett de senaste 2-3 åren att Stockholm hävdar sig väl internationellt, inte minst inom kreativa, entreprenöriella IT- och livsstilsföretag.

Flera globala rankinglistor placerar Stockholm mycket högt. Till exempel, när konsultföretaget PWC rankade 30 globala storstadsområden hamnade Stockholm på sjunde plats, endast slaget av London, New York, Singapore, Toronto, San Francisco och Paris. Stockholm toppade listan för variabler som

30 #A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R

andel av befolkningen med högskolestudier, arbetsflexibilitet och idrottoch fritid, och kom tvåa för entreprenöriell miljö och ”life satisfaction” 25. I en annan studie, ”the world’s most inventive cities”26 som tittar på patentansökningar per invånare, hamnar faktiskt såväl Malmö, Stockholm och Göteborg på topp-15 (Eindhoven toppar listan, tätt följt av San Francisco och San Diego).

Rankinglistor av denna sort kan förstås inte likställas vid seriös forskning.

Men de säger ändå någonting om de komplexa kombinationerna av ingredienser som gör länder, regioner och städer attraktiva. Och just den kombination som Stockholm uppvisar för tillfället är synnerligen framgångsrik, där (som vi sett tidigare) kulturell mångfald är en viktig sådan ingrediens.

Förhoppningsvis kan Stockholms starka utveckling fortsätta (mycket tyder på det), och bli den starka globala motorn som kan på olika sätt dra med sig resten av landet.

25) PriceWaterhouseCoopers, Cities of Opportunity 6, 2014.

26) OECD, The world’s most inventive cities, citerat i Forbes, september 2013, World’s 15 most inventive cities, av William Pentland. http://www.forbes. com/sites/williampentland/2013/07/09/ worlds-15-most-inventive-cities/

31 #A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R

#Integrationsnycklar Mottagandet och integrationsarbetet i Sverige behöver hållas ihop och designas om

Sverige har genom en bred politisk enighet tagit ett unikt ansvar för flyktingmottagandet under det senaste decenniet. Inte minst just nu, under 2014-15, är asylmottagandet satt under extremt hårt tryck med stora antal flyktingar från Syrien, Irak, Somalia, Afghanistan och Eritrea. Det ställer stora krav på mottagandesystemet just nu, samtidigt som den bredare integrationspolitiken kommer att få fortsätta stödja många.

Integrationen är en av de mest komplexa frågorna som samhället står inför (medan mottagandet är en betydligt mindre komplex fråga). Det är en tvärsektoriell fråga, med otydligt ansvar. Det politiska ansvaret är otydligt, mellan fackdepartement på Regeringskansliet och mellan stat och kommun.

En människa som migrera till Sverige står inför många möten: Migrationsverket har ansvar för det första boendet, som upphandlas (i vissa fall fungerar det väldigt bra och i många fall betydligt sämre).

Rättsväsendet har ansvar för den rättsliga delen av asylprocessen. Den långa väntetiden innebär ett stort hinder för integrationsprocessen eftersom ”allt” är beroende på den, och då får ”allt annat” vänta.

Försäkringskassan betalar ut etableringsersättning och i många fall även socialbidrag och andra typer av stöd.

Landstinget står för hälso- och sjukvård.

Arbetsförmedlingen ansvarar för en etableringsplan (om man har rätt till en sådan) och för sökandet efter arbete.

Länsstyrelserna ansvarar för SFI undervisning (i samarbete med kommuner).

Kommunerna (grundskola och gymnasieskola) ansvarar för utbildning.

Högskolor och Universitet ansvarar för vidareutbildning och validering av utbildning.

32 #A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R

Alla dessa instanser och institutioner bildar en kedja med länkar som migranten möter. Inom andra välfärdsområden talar man ofta om att kedjan måste hålla ihop, till exempel när det gäller utbildning och sjukvård. Från förskolan till universitet, eller från vårdcentral till högkvalitativ specialistvård. Frågorna finns alltmer samlade i myndigheter som har ett helhetsansvar, och på ett departement som har det politiska ansvaret, även ifall det finns olika aktörer (offentliga och privata) på olika nivåer i samhället – kommuner, landsting och stat.

När det gäller integrationen finns det ingen fungerande kedja, och ingen med helhetsansvar för att denna kedja ska hålla ihop, fungera effektivt och ge personer stöd utifrån deras förutsättningar. Forskare och debattörer tycks vara eniga om att vägen till integrering går genom språk och arbete. Men det är mycket annat som ska klaras av innan nyanlända personer har möjlighet att fokusera på det. Snabbare asylprocess, lägre trösklar in i samhället genom ett möte istället för fem, sex eller fler hade troligen hjälpt.

Integrationsprocessen är dessutom en lång process. Processen som beskrivs ovan handlar mest om den första tiden, om insteget. Att få en regelbunden tillräcklig inkomst och finna ett permanent boende är svårt för alla i dagens samhälle som inte har ett arbete eller eget kapital. Att få ett arbete utan ett fungerande boende är lika svårt. Att lära sig ett språk och utbilda sig utan en fungerande social situation går inte. Integrationsprocessen slutar inte när asyltillståndet är beviljat eller SFI kursen är avklarad. Allt hänger som bekant ihop.

I den bästa av världar tar stat och myndigheter ett ansvar för att mottagande- och integrationskedjan hålls ihop och ger ett stöd i hela processen.

Detta hade inte bara varit bra för individen. Det hade också underlättat alla myndigheters arbete. Ju kortare processen blir, desto mindre kommer den att kosta. Dessutom skulle man råda bukt på osäkerhetsfaktorn, som är troligen den enskilt mest kostsamma och tärande delen, och en förkortning av asylprocessen (med de ökade resurser som krävs) hade troligen varit en av de största besparingarna.

Utöver det offentliga har civilsamhället en stor roll att spela. Språkinlärning handlar om att komma in ett sammanhang, få öva och i konversation med andra få utvecklas. (Detta visas av den mestadels fungerande språkinlärning för nyanlända barn genom skolan). Vägen till arbete går oftast genom nätverk, där det finns en möjlighet att få visa upp sina färdigheter. Utan en social kontext går det inte att lära sig ett nytt språk eller visa på sin arbetskapacitet. Integrationsprocessen handlar om så mycket mer än flertalet möten med myndigheter – också för det har samhället ett ansvar.

33 #A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R

Civilsamhället är en grundpelare i samhället som kan föra samman människor med olika bakgrund men gemensamma intressen – det borde erkännas ekonomiskt och ges social status. Att engagera fler i integrationsprocessen och låta det vara just en integration av och mellan människor kräver delaktighet från alla – inte bara de nyanlända. Då utnyttjas integrationsnycklarna på bästa sätt, de kortsiktiga utmaningarna överkoms och de långsiktiga vinsterna tas tillvara.

34 #A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R

REFERENSER ANDERSSON JOONA, PERNILLA (2011), ”THE NATIVE-IMMIGRANT INCOME GAP AMONG THE SELF-EMPLOYED IN SWEDEN”, I INTERNATIONAL MIGRATION ARBETSFÖRMEDLINGEN 2014, ARBETSMARKNADSUTSIKTERNA HÖSTEN 2014, DECEMBER 2014 ARBETSFÖRMEDLINGEN 2014, GENERATIONSVÄXLINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN - I RIKET OCH I ETT REGIONALT PERSPEKTIV. ARBETSFÖRMEDLINGEN, 2014 BCG 2013, NATIONELL STRATEGI FÖR SVERIGE. FRÅN TILLVÄXT TILL VÄLSTÅND. BOSTON CONSULTING GROUP. SEPTEMBER 2013 BCG 2014, NORDIC AGENDA. BOSTON CONSULTING GROUP. NOVEMBER 2014 BERGH, A. 2014. UTLANDSFÖDDAS SVÅRIGHETER PÅ DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN. EKONOMISK DEBATT 4-2014.

BEVELANDER, P. & IRASTORZA, N. 2014. CATCHING UP: THE LABOR MARKET INTEGRATION OF NEW IMMIGRANTS IN SWEDEN. ILO AND MIGRATION POLICY INSTITUTE (HTTP://WWW.ILO.ORG/WCMSP5/GROUPS/PUBLIC/---ED_PROTECT/--PROTRAV/---MIGRANT/DOCUMENTS/PUBLICATION/WCMS_313700.PDF) BODVARSSON, ÖRN B., VAN DEN BERG, H. 2013, THE ECONOMICS OF IMMIGRATION: THEORY AND POLICY BURUMA, I. 2014. IMMIGRATION AND THE NEW CLASS DIVIDE, PROJECT SYNDICATE 9 DECEMBER 2014 (HTTP://WWW.PROJECT-SYNDICATE.ORG/COMMENTARY/ ANTI-IMMIGRATION-ANXIETY-BY-IAN-BURUMA-2014-12) CATTANEO, C., FIORIO, C., PERI, G. 2013. WHAT HAPPENS TO THE CAREERS OF EUROPEAN WORKERS WITH IMMIGRANTS ”TAKE THEIR JOBS”? INSTITUTE FOR THE STUDY OF LABOUR (IZA) DISCUSSION PAPER 7282 .

COMPUTER SWEDEN 2012, ”KLARNAGRUNDARENS KLASSRESA”, COMPUTER SWEDEN 2012-11-02

35 #A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R

DEMKER, M. 2014. DÄRFÖR HAR KANADA VALT FEL VÄG I INTEGRATIONSPOLITIKEN, DAGENS NYHETER (HTTP://WWW.DN.SE/KULTUR-NOJE/KULTURDEBATT/MARIE-DEMKER-DARFOR-HAR-KANADA-VALT-FEL-VAG-I-INTEGRATIONSPOLITIKEN/) EFENDIC M FL (2012) TILLVÄXT I FÖRETAG LEDDA AV PERSONER MED UTLÄNDSK HÄRKOMST I SVERIGE, SCB. S 61 EKBERG, J. 2014 BOKRECENTION AV LÅSNINGEN AV JAN TULLBERG. EKONOMISK DEBATT 6-2014 (HTTP://WWW.NATIONALEKONOMI.SE/SITES/DEFAULT/FILES/NEFFILER/42-6-JE.PDF) FLORIDA, RICHARD 2002. “THE ECONOMIC GEOGRAPHY OF TALENT,” ANNALS OF THE ASSOCIATION OF AMERICAN GEOGRAPHERS 92(4): 743-755.

FORES 2014, UTAN INVANDRING AVFOLKAS SVERIGE, AV BERGSTRÖM, A., & WASSÉN, S. GLOBAL UTMANING 2014, ”DET DOLDA BISTÅNDET, FRÅGOR OCH SVAR OM MIGRANTERS REMITTERINGAR”, EN GLOBAL UTMANING RAPPORT AV VERONICA NORDLUND & ANDREA MONTI, MAJ 2014 HOUSE OF LORDS 2008, THE ECONOMIC IMPACT OF IMMIGRATION, HOUSE OF LORDS SELECT COMMITTEE ON ECONOMIC AFFAIRS, REPORT OF SESSION 20072008.

HUNT, J. 2010, “SKILLED IMMIGRANTS’ CONTRIBUTION TO INNOVATION AND ENTREPRENEURSHIP IN THE US”, OPEN FOR KERR, S. & KERR, W 2011. ECONOMIC IMPACT OF IMMIGRATION: A SURVEY HARVARD BUSINESS SCHOOL WORKING PAPER MCKINSEY & CO, 2014. TILLVÄXT OCH FÖRNYELSE I DEN SVENSKA EKONOMIN¨ OECD 2010, “ENTREPRENEURSHIP AND MIGRANTS”, REPORT BY THE OECD WORKING PARTY ON SMES AND ENTREPRENEURSHIP, OECD. OECD 2012. SETTLING IN: INDICATORS OF IMMIGRANT INTEGRATION OECD MIGRATION POLICY DEBATES, MAY 2014: BUSINESS: MIGRANT ENTREPRENEURSHIP IN OECD COUNTRIES, OECD PUBLISHING, PARIS

36 #A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R

OECD, THE WORLD’S MOST INVENTIVE CITIES, CITERAT I FORBES, SEPTEMBER 2013, WORLD’S 15 MOST INVENTIVE CITIES, AV WILLIAM PENTLAND. HTTP://WWW. FORBES.COM/SITES/WILLIAMPENTLAND/2013/07/09/WORLDS-15-MOST-INVENTIVECITIES/ PAGE, SCOTT E. 2007. THE DIFFERENCE: HOW THE POWER OF DIVERSITY CREATES BETTER GROUPS, FIRMS, SCHOOLS, AND SOCIETIES. PRINCETON, NJ: PRINCETON UNIVERSITY PRESS. OSS ALLA! KOLLEKTIV ARTIKEL AV BL A JAN SCHERMAN, INGELA EDLUND, ANNA RYOTT, NAVID MODIRI. INVANDRINGEN LEDER INTE TILL LÖNEDUMPNING, EKONOMISKA FÖRLUSTER ELLER MER BROTT. ATT SÅ MÅNGA TROR TVÄRTOM ÄR KATASTROFALT: FORSKNING PUNKTERAR MYT EFTER MYT. (HTTP://WWW.DN.SE/ DEBATT/VI-PUNKTERAR-DE-VANLIGASTE-MYTERNA-OM-INVANDRINGEN/).

REPLIK I SD-KURIREN (PAULA BIELER OCH LINUS BYLUND: HTTP://SDKURIREN. SE/SD-KURIREN-GRANSKAR-OSS-ALLAS-PASTADDA-PUNKTERING-AV-PASTADDA-MYTER-OM-INVANDRINGEN/), SAMT I SVD AV TINO SANANDAJI (HTTP://WWW. DN.SE/DEBATT/UNDERMALIG-RAPPORT-MOTAR-INTE-FRAMLINGSFIENTLIGHETEN/) PAGE, SCOTT E. 2007. THE DIFFERENCE: HOW THE POWER OF DIVERSITY CREATES BETTER GROUPS, FIRMS, SCHOOLS, AND SOCIETIES. PRINCETON NJ: PRINCETON UNIVERSITY PRESS. RODRIGUEZ-POSE, A., & HARDY, D. 2014. CULTURAL DIVERSITY AND ENTREPRENEURSHIP (VOXEU DECEMBER 2014) RODRIGUEZ-POSE, A., & HARDY, D. 2014. CULTURAL DIVERSITY AND ENTREPRENEURSHIP (VOXEU DECEMBER 2014) SAXENIAN, ANNALEE. 2005. “FROM BRAIN DRAIN TO BRAIN CIRCULATION: TRANSNATIONAL COMMUNITIES AND REGIONAL UPGRADING IN INDIA AND CHINA,” STUDIES IN COMPARATIVE INTERNATIONAL DEVELOPMENT 40(2), P. 3.

SCB 2014, SVERIGES FRAMTIDA BEFOLKNING 2014-2060, STATISTISKA MEDDELANDEN (APRIL 2014, BE 18 SM 1401) SVENSKT NÄRINGSLIV 2014. ETT VÄLKOMNANDE SVERIGE KAN VINNA GLOBAL TALANGJAKT. (HTTP://WWW.SVENSKTNARINGSLIV.SE/FRAGOR/REKRYTERING-UTANFOR-EU-EES/ETT-VALKOMNANDE-SVERIGE-KAN-VINNA-GLOBAL-TALANGJAKT_588155.HTML)

37 #A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R

THE LOCAL, DECEMBER 2014. FOREIGN COMPANIES IMPORTANT FOR STOCKHOLM. (HTTP://MTHELOCAL.SE/20141204/DOING-BUSINESS-IN-STOCKHOLM-EFFICIENCY-IS-MONEY-SBR-TLCCU) TULLBERG, J. 2011. INVANDRINGEN OCH DEN SVENSKA EKONOMIN. EKONOMISK DEBATT 1-2011.

VECKANS AFFÄRER, 2014. INVANDRARPRODUKTER FRÅN A TILL Ö (HTTP://WWW. VA.SE/NYHETER/2014/08/15/FORETAGSMINNEN/) WORLD ECONOMIC FORUM, 2014. HOW IMMIGRATION CREATES JOBS AND BOOSTS GROWTH, BY BATTISTI, M. & POUTVAARA, P. (HTTPS://FORUMBLOG. ORG/2014/08/IMMIGRATION-BENEFITS-NATIVES-DESPITE-LABOUR-MARKET-IMPERFECTIONS-INCOME-REDISTRIBUTION-2/?)

ZAKARIA, FAREED. 2010. “THE POST-AMERICAN WORLD”

Global Utmaning är en oberoende och entreprenöriell tankesmedja som verkar för långsiktiga lösningar på kriser i de ekologiska, ekonomiska och sociala systemen.

Vi skapar plattformar för samverkan mellan forskning, näringsliv, politik och civilsamhälle.

Tankesmedjan är en nod i internationella nätverk och arbetar med strategisk analys, policylösningar och opinionsbildning genom dialoger, seminarium och rapporter.

Vi är ett engagerat och erfaret nätverk av rådgivare med tvärsektoriell kompetens och en stark tro på framtiden

www.globalutmaning.se