VI TAR DEBATTEN OM
FRAMTIDENS
EUROPA
SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR
FORT EUROPA INLEDNING | FRIDA JOHANSSON METSO
O
m en båt kommer in mot EU:s stränder, överlastad med asylsökande – har vi då rätt att putta ut den i vattnet igen? Har vi, genom att förhindra att de potentiella asylsökande satte sina fötter på torr europeisk jord, med ära och hederlighet respekterat asylrätten? Den europeiska flyktingdebatten kan inte handla om syrierna. Vi kan inte engagera oss enbart i dagens kris och bortse från vad som skapade den, vad som kommer kvarstå efter den och vilka andra som drabbas bortom de för tillfället uppmärksammade flyktingarna. Ändå är det orimligt att inte tala om syrierna. Det är deras uppenbara nöd som gör att det överhuvudtaget förs en diskussion om de senaste decenniernas asylcharad – de få syrier som kommer hit får skydd, men vägen hit är stängd. Olyckligt nog innebär de förslag som nu lanseras tillfälliga lösningar för syrierna men
F ORT EU ROPA
förändrar inte att asylsökande inte har tillgång till Europa. Hur mycket kan vi motarbeta asylsökande innan det blir uppenbart att EU väljer att inte hjälpa flyktingar? Vi kräver att flyktingen ska vara här för att få sin skyddsansökan prövad, en avgränsning som upplevs rimlig av de flesta. Att gränshinder sätts upp för att hindra en laglig inresa komplicerar principen. Flyktingen behöver visum, men visum ges inte till flyktingar. Utan visum hindras du av flyg-, båt- och bussbolag att köpa biljett till EU, en underlig ordning där privata bolag tvingas agera gränsmyndighet. Avtal med tredje länder utanför EU finns i syfte att hindra flyktingar från att nå EU, ofta med högst tveksamma metoder, och stoppa dem som lyckats hitta vägar ändå. Dessa insatser ser, i skenet av en uttalad intention att värna asylrätten, mycket underliga ut. Hur mycket mer kan EU
F R I DA JOH A NS S ON M E T S O
39
motarbeta asylsökande innan vi måste acceptera att det är just det vi gör? Låt oss se över vad vi har att förhålla oss till. Det mest kraftfulla, och oomstridda, rättesnöret är nonrefoulement, det internationella förbudet mot att återsända människor ”in any matter whatsoever” 1 till gränsen till en stat där personen riskerar exempelvis tortyr eller förföljelse. Eftersom principen är en del av internationell sedvanerätt måste alla länder – oavsett om de ratificerat Flyktingkonventionen, Europakonventionen eller något av de andra rättsliga dokument som förbudet finns i – följa den. De politiker som idag önskar en mer restriktiv flyktingpolitik vågar inte säga att de vill bryta mot non-refoulement, förbudet är absolut. Men frågan är om vi ändå inte gör det. Om vi medverkar till att människor tvingas vända om, och därmed nekar dem tillgång till asylprövning, har vi då inte medverkat i deras återsändande? FÖRSLAG UTAN UDD
I skrivandets stund, strax efter katastrofen på Lampedusa i oktober 2013 – inte den enda, den första eller den senaste tragedin på platsen – och på grund av uppmärksamheten kring syrierna kommer förslag på hur flyktingar ska kunna komma till EU. FN:s kvotflyktingsystem är det politiskt mest lättsvalda. Den absoluta lejonparten av flyktingarna befinner sig i Syriens grannländer, så som det så ofta är. Kvotflyktingsystemet tillåter mottagarländerna att planera och – vilket är en nackdel
40
F R I DA JOH A NS S ON M E T S O
för flyktingen men en upplevd fördel för mottagarlandet – inte sällan bestämma tilläggskriterier gällande vilka som ska få komma. För flyktingen är möjligheten att kunna lämna grannländerna viktig – ett flyktingläger är inte en lämplig plats för en flykting. Kvotsystemet har dock begränsningar. I en kaotisk situation, som den i Syriens grannländer, är möjligheten att administrera och välja ut vilka som ska tilldelas de få kvotplatserna över- och omänsklig. Dessutom är systemet inte ett sätt för den asylsökande själv att lämna konflikten. Med kvotsystemet hoppas du på att väljas ut, utelämnad till andras beslut. Din möjlighet att kräva din rätt att söka asyl i exempelvis EU-länderna skyddas inte. Problemet kvarstår: Det finns ingen stabil, tillgänglig och laglig väg för flyktingar.
Den ansvariga EU-kommissionären har föreslagit att enskilda EU-länder ska utnyttja den befintliga möjligheten att ge humanitära visum till syrierna. Det är en snabb och önskvärd lösning. Återigen skulle dock grundproblemet kvarstå. För en flykting som inte är syrier, eller för en syrier före världen fick upp ögonen för konflikten, eller för en syrier som söker skydd när världens ögon tröttnat, är det ingen hjälp. Det skapar ingen stabil, tillgänglig och laglig väg för flyktingar. Andra förslag i debatten är att öppna svenska ambassader för asylsökande. För den som är akut hotad skulle möjligheten att söka skydd inne på en svensk ambassad vara viktig, men även den lösningen har problem. Att befinna sig i närområdet och vänta på
A NS VA R I VÄ R L DE N O C H H E M M A
sitt beslut kan vara förknippat både med fysisk fara – behovet är ju att lämna konflikten – och risk för en prövning som inte är rättssäker och inte heller bli tillräckligt granskad. Framför allt är risken uppenbar att ambassadens kapacitet är alltför begränsad och den som inte vågar vänta i en överbelastad kö återigen är utlämnad till illegala vägar. Ambassadprövningar är ingen garant för en stabil, tillgänglig och laglig väg för flyktingar.
minst 2000 personer av olika bakgrund på detta olagliga sätt vägrats inresa till EU det senaste året. ”The Greeks tried to calm everyone down: ‘Don’t be afraid. Now you have arrived. You are safe.’ Then they took away our life jackets and threw them in the sea. They took away our engine and the fuel. Then they pushed us back. We stayed three hours on the sea until we could reach the Turkish coast,” berättar en flykting från Somalia för Pro Asyl. 3
När Italien dömdes var det inte bara på grund av att man vägrat flyktingar asylprövning genom att Det finns inga lagliga vägar in i EU och de förslag båtarna motades ut på havet. Landet dömdes också som kommit upp i debatten är inte redo att för- för att man genom att tvinga tillbaka flyktingarna utsatte dem för risändra detta. Hur kan vi, mot denna ker utanför EU:s »THEY TOOK AWAY OUR bakgrund, sägas leva territorium. Ja, EuENGINE AND THE FUEL. THEN ropadomstolen kritiupp till asylrätten och hedra principen serade Italien för att THEY PUSHED US BACK.« om non-refouleflyktingarna tvingament? Visumet fungerar som en utflyttad unions- des återvända till en annan stat – Libyen – och att gräns, ett hinder som slår till innan du ens lämnat Italien måste ta ansvar för den överhängande risditt hemland och officiellt kan benämnas flykting ken att Libyen skulle behandla dem illa, men också och det hindrar att du får din sak prövad. vidare, för risken att Libyen skulle skicka tillbaka flyktingarna till deras hemländer där de riskerade Det är olyckligtvis så att EU-länderna inte nöjer att skadas – brott mot non-refoulement. Detta kan sig med att via administration hålla flyktingar ute. förstås avfärdas som att Medelhavsländernas ageNumera tar några medlemsländer till uppenbart rande är väsensskilt från resten av EU – förutom att illegala handgripligheter. Italien dömdes 2012 av det inte är det. Liknande agerande ses i flera av EU:s Europadomstolen för att ha hindrat en båt med gränsstater och övriga EU ställer krav på Medelasylsökande som rest från Libyen från att nå land.2 havsländerna eller hjälper dem att upprätthålla sina Domstolen fördömde dessa så kallade push backs, gränser just med tanke på flyktingar. Dessutom är men i november 2013 anklagades Grekland för det- Greklands gräns EU:s. Vi har en gemensam gräns, samma. Organisationen Pro Asyl publicerade en en gemensam flyktingpolitik och flera andra länder rapport om att 90 syrier tvingats vända. Det gav – inklusive Sverige – överför flyktingar, även syrier, uppmärksamhet, och Pro Asyl kunde påvisa att tillbaka till Italien för prövning om det är den väg PUSH BACKS LÄNGS EU:S GRÄNSER
F ORT EU ROPA
F R I DA JOH A NS S ON M E T S O
41
de kommit in i EU. Dublinförordningen ger oss den rätten – men gör förbudet mot refoulement detsamma? Om Italien kan dömas för att skicka tillbaka flyktingar till Libyen utan prövning kan då Sverige, med kunskap om att syrier utvisats från Italien tillbaka till exempelvis Egypten som skickar dem tillbaka till Syrien – kan vi med den kunskapen anses vara utan ansvar för att vi överförde dem till Italien? Det tycks som om vårt ansvar är betydligt större än den europeiska diskussionen ger sken av. Europadomstolen konstaterar: ”...other recognised instances of the extra-territorial exercise of jurisdiction by a State include cases involving the activities of its diplomatic or consular agents abroad and on board craft and vessels registered in, or flying the flag of, that State. In these specific situations, customary international law and treaty provisions have recognised the extra-territorial exercise of jurisdiction by the relevant State.” 4 När en flykting söker visum och nekas av våra konsulat, när en flykting försöker köpa en flygbiljett och hindras på grund av det europeiska Transportörsansvaret – kan vi då säga att vi inte har ansvar? FÖRÄNDRA VISUMSYSTEMET I GRUNDEN
Ett Europa som respekterar asylrätten måste förändra sitt visumsystem. Att vilja söka asyl måste bli en grund för att få visum beviljat snarare än avslaget. I vissa situationer måste vi kunna gå ännu längre och tillfälligt helt avskaffa krav på visum. Om ambassaderna och gränserna stängs och det är orealistiskt att en person skulle kunna få tag på visum, då bör det också vara orealistiskt att kräva visum.
42
F R I DA JOH A NS S ON M E T S O
För att återigen använda syrierna som exempel – Turkiet har tvingat flyktingar att vända vid gränsen och Egypten har infört visumkrav som (precis som europeiska visumkrav) är omöjliga för flyktingarna att svara mot. När de övriga grannländernas gränser inte längre är öppna är syrierna fast. Instängda. Inte för att det inte finns transportmedel eller fysiska vägar utan för att vi har förbjudit flyktingar att använda dem. Notera att förändringar i visumsystemet inte skulle innebära att vi hjälper flyktingen ut ur hennes hemland – det innebär bara att vi slutar motarbeta hennes egna försök att ta sig ut. Kritiken mot förslag om att förändra visumsystemet handlar om att det är orealistiskt. Det är ett svagt argument från dem som dagligen arbetar med att skapa opinion och vet hur snabbt åsikter kan svänga, inte minst i ljuset av en katastrof, för att inte säga två – Lampedusa och Syrien. Argumentet är också historielöst. Visumsystemet är ungt. Schengensamarbetet föddes på åttiotalet och den form vi har idag beslutades först 2001. Sedan dess har länder lagts till och tagits bort från listan som således visat sig föränderlig. Att EU skulle vara trögarbetat i denna fråga är sant, likväl lyckades unionen nyligen klubba en gemensam flyktingpolitik. När den politiken drogs upp i början på 2000-talet utgick EU-kommissionen från att lagliga vägar in, tillgång till territoriet, skulle ingå. I den statliga offentliga utredning om Skyddsgrundsdirektivet fastslås att syftet med den gemensamma EU-politiken är ”att gradvis upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, öppet för personer som tvingade av omständigheterna söker skydd inom Europeiska gemenskapen på laglig väg.5 ” Valet av ord, ”gradvis”, är för den som ser en utveckling i
A NS VA R I VÄ R L DE N O C H H E M M A
dessa frågor uppmuntrande. Att avsluta meningen med ”på laglig väg” är ett av många exempel på hur de löften som uttalas i praktiken tas tillbaka i nästa andetag. Visumsystemet är ett orättfärdigt system, men det kan förändras. FLYKTINGPOLITIK MED HJÄLP AV, MEN FÖR FLER ÄN, SYRIERNA
Att utgå från syrierna i EU:s flyktingpolitiska debatt är lika naturligt som problematiskt. Syriernas uppenbara flyktbehov gör det lämpligt att utgå från dem i resonemang som detta och det behövs snabba beslut för att rädda deras liv – men det är fler än syrierna som hålls ute, fler som situationen är akut för. Det är inte läge att skapa särlösningar nu – nu är tid att i grunden förändra ett system som är prin-
cipiellt fel. Flyktingarna har alltför länge fått höra att deras kamp för att rädda sitt liv är olaglig. Ändå är det EU som nonchalerar internationella konventioner och tillämpar illegala metoder för att hålla flyktingarna ute. Vad var det Skyddsgrundsdirektivet var till för – jo, att skapa ett område öppet för personer som tvingade av omständigheterna söker skydd inom EU på laglig väg. Det är dags att ta tag i det, och det första steget är just att förändra visumsystemet för att skapa lagliga, stabila och tillgängliga vägar hit.
FRIDA JOHANSSON METSO PARTISTYRELSELEDAMOT FOLKPARTIET OCH PSYKOLOG PÅ CENTER FÖR TORTERADE FLYKTINGAR
REFERENSER: 1 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning, artikel 33. 2 Commissioner for human rights. The right to leave a country. Issu paper. Council of Europe, 2013. 3 Pro Asyl. Pushed back. Systematic human rights violations against refugees in the aegean sea and at the greekturkish land boarder. Pro Asyl, 2013. 4 Fagerlund, J., Liebaut, F., Noll, G. Study on the feasibility of processiong asylum claims outside the EU against the background of the common europeas asylum system and the goal of a common asylum procedure. (Final report.) European Community, 2002. 5 SOU 2006:6. Skyddsgrundsdirektivet och svensk rätt. En anpassning av svensk lagstiftning till EG-direktiv 2004/83/EG angående flyktingar och andra skyddsbehövande. Stockholm, 2006.
F ORT EU ROPA
F R I DA JOH A NS S ON M E T S O
43
DAGS FÖR EN EUROPEISK NOLLVISION FÖR MEDELHAVET VERONICA NORDLUND
D
et är inte konstigt att människor flockas hos svenska ambassader när Migrationsverket meddelar att alla syrier som söker asyl i Sverige ska få stanna. Att en sådan omtalat ”generös” flyktingpolitik inte inbegriper någon som helst möjlighet att på laglig väg få resa in i Sverige är svårbegripligt för många. Ändå är det så det funkar. Asylpolitikens obarmhärtiga paradox är att ju värre situationen i ett land är, desto svårare är det att resa till Sverige och Europa på laglig väg.
Vi värnar alla människors rätt att söka skydd, och vi gör allt för att de inte ska komma hit och göra det. Erik Ullenhag (fp) och Frida Johansson Metso (fp) sammanfattade situationen på SvD Brännpunkt 10 oktober 2013:
44
V E RON IC A NOR DLU N D
”Visumsystemet är i dag ett allvarligt hinder som försvårar för flyktingar att lämna förtryck och våld. Det har också blivit ett sätt för länder som ligger långt bort från konflikter att kringgå sitt ansvar för världens mest utsatta. Eftersom en av grunderna för dagens asylsystem är att asyl ska sökas på plats i mottagarlandet och dagens visumkrav omöjliggör en laglig hitresa har asylrätten kraftigt beskurits. De som i dag får en chans till asylprövning är de som av mod eller tvång väljer illegala resvägar.” NÄR BLIR DET PARADOXALA TILL HYCKLERI?
När den italienska staten gör avlidna offer för tragedin utanför Lampedusa den 3 oktober till italienska medborgare och ger dem statsbegravning medan överlevarna hotas av böter och utvisning är den gränsen helt klart passerad.
DAG S F ÖR E N EU ROPE I SK NOL LV I SION F ÖR M E DE L H AV E T
”Kan ironin bli bittrare än så?”, frågar sig Oxfordforskaren Hein de Haas i inlägget ”Lampedusa: Only the dead can stay” på sin blogg. De Haas menar att europeiska ledare gråter krokodiltårar över offren från Lampedusakatastrofen medan de förbereder sig på att pumpa in ännu mer pengar i hårdare gränsbevakning. En genuin omsorg om människoliv borde istället ta sitt uttryck i en ökad respekt för det egna ansvaret att upprätthålla internationell humanitär rätt och flyktingrätt. Som ytterligare en ödets ironi inledde FN:s generalförsamling sin andra internationella högnivådialog om migration och utveckling samma dag som över 350 människor drunknade utanför Lampedusa.
sade Malmström på förnyat kämpaglöd och lyckas förmedla känslan att viljan nu både finns och går att omvandla till handling. Oavsett om man tror på det eller inte så är det viktigt att ta fasta på den upprördhet och kampvilja som råder, innan uppgivenheten får fäste på nytt. Vi får aldrig acceptera att det här är ett ”olösligt” problem. Synsättet att dessa dödsfall utgör ”a largely avoidable loss” som the Guardians Egyptenkorrespondent Jack Shenkers uttryckt det (3/10) måste få genomslag. (Shenker’s textarkiv på JackShenker. net innehåller för övrigt en hel radda exempel på helt och hållet undvikliga så kallade ”olyckor” i båtar på Medelhavet som kunde och borde ha förhindrats, förra året, året innan det osv…)
FN:s generalsekreterare Ban Ki Moon öppnade sitt De tragedier som ägde rum i oktober 2013 utgör inledningsanförande med att uppmana till handling. bara en droppe i (Medel)havet. Under en tjugoDet har många uppmaårsperiod har antalet människor som dött nat till, men på EU-nivå FÄSTNING EUROPA ÄR EN på färden över havet är bristen på lösningar EUROPEISK KONSTRUKTION, mot Europa klättrat till påtaglig. närmare 25 000. OCH DE LIV SOM SKÖRDAS Migration Policy InstiUTANFÖR DESS MURAR ETT Fästning Europa är en tutes Europachef ElizaGEMENSAMT ANSVAR. europeisk konstrukbeth Collett säger i en intervju i P1:s konflikt tion, och de liv som att hon inte ser några europeiska lösningar alls. skördas utanför dess murar ett gemensamt ansvar. EU-kommissionär Cecilia Malmströms uttalanden har länge varit lika uppgivna, hennes år i Bryssel har gett henne många tillfällen att konstatera att vilja saknas bland medlemsstaterna.
Det är dags för en europeisk nollvision för Medelhavet. Ingen ska dödas eller skadas allvarligt på färden mot Europa. En sådan vision kräver att vi öppnar upp fler legala vägar till Europa.
Men i en debattartikel på DN Debatt (24/10) vi-
Ett europeiskt asylvisum eller utökade möjligheter
DAG S F ÖR E N EU ROPE I SK NOL LV I SION F ÖR M E DE L H AV E T
V E RON IC A NOR DLU N D
45
att söka asyl utanför Europa bör vara en del av detta. Men det är naivt att tro att det skulle stoppa den irreguljära migrationen över Medelhavet. Problemet är, som Sara Westerberg skrivit på UI-bloggen, större än flyktingfrågan. ”Många människor som söker sig till EU har inte asylskäl utan tar sig till Europa i förhoppning om att kunna leva ett drägligt liv bortom extrem fattigdom eller personliga tragedier. Att anta att alla på båten som sjönk utanför Lampedusa i början av oktober var just flyktingar, vilket svenska medier gör genom sitt språkbruk är därför att dra förhastade slutsatser. Genom att kalla alla ombord för ”flyktingar” låter man påskina att endast denna typ av migranter kommer till EU, och i värsta fall att det enbart är värt att garantera mänskliga rättigheter för just flyktingar, det vill säga människor med lagstadgade asylskäl.” (Westerberg, 2013-10-09)
europeisk migrationspolitik är kritiskt viktig. Liksom ett tydligare fokus på att rädda liv till havs. MEN VI MÅSTE OCKSÅ TÄNKA I NYA BANOR.
Till exempel: Öppnare, tryggare, mer transparanta regelverk för arbetskraftsinvandring som inbegriper kortare vägar till permanenta uppehållstillstånd, bättre arbetsvillkor och fler mötesplatser och kontaktytor där europeiska arbetsgivare kan komma i kontakt med utländska arbetssökande. Lättillgänglig information som minskar beroendet av oseriösa mellanhänder, förmedlare och smugglare. Sverige har kommit längre än de flesta andra länder i den här frågan men systemet präglas av brister och utnyttjande. Det behöver inte göra det.
VERONICA NORDLUND PROGRAMANSVARIG MIGRATION OCH INTEGRATION,
En samlad europeisk ansats för en humanare
GLOBAL UTMANING
REFERENSER: DeHaas, H. 2013-10-08. ”Lampedusa: Only the dead can stay”. Tillgänglig online: http://heindehaas.blogspot.se. Malmström, C. 2013-10-24. ”Efter Lampedusa kan vi inte fortsätta som vanligt.” DN Debatt. Tillgänglig online: http://www.dn.se/debatt/efter-lampedusa-kan-vi-inte-fortsatta-som-vanligt/. P1 Konflikt. 2013-10-12. ”Klappjakten på migranterna – del 2.” Tillgänglig online: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/264588?programid=1300. Shenker, J. 2013-10-03. ”Mediterranean migrant deaths: a litany of largely avoidable loss.” The Guardian. Tillgänglig online: http://www.theguardian.com/world/2013/oct/03/mediterranean-migrant-deaths-avoidable-loss. Ullenhag, E och Johansson Metso, F. 2013-10-10. ”Europeiskt asylvisum bör införas.” SvD Brännpunkt. Tillgänglig online: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/europeiskt-asylvisum-bor-inforas_8600830.svd. Westerberg, S. 2013-10-09. ”Lampedusa: Problemet är större än flyktingfrågan”. UI-Bloggen. Tillgänglig online: http://www.ui.se/blog/uibloggen/2013/10/9/slarvigt-sprakbruk-doljer-migrationsproblematik.aspx.
46
V E RON IC A NOR DLU N D
DAG S F ÖR E N EU ROPE I SK NOL LV I SION F ÖR M E DE L H AV E T