Partiernas svar %c3%b6versikt by Global Utmaning

Fråga 1. Vad tänker ni göra de närmaste fem, tio åren för att Sverige ska bli koldioxidneutralt 2050? Vänsterpartiet Socialdemokraterna

Sverige ska vara en föregångare i klimatarbetet. Till att börja med vill vi kraftigt öka de offentliga investeringarna för att minska klimatutsläppen. För perioden 2014-‐2016 har vi i vårt budgetförslag i riksdagen drygt 50 miljarder mer i klimatinvesteringar än regeringen. Vi föreslår ökade investeringar i bl.a. järnväg, kollektivtrafik, energieffektiva bostäder, förnybar energi, miljöteknik samt stöd för kommuners och landstings utsläppsminskningar. Dessutom vill vi införa nya styrmedel för att stimulera en övergång till hållbara transporter och ökad förnybar energiproduktion. Till dessa styrmedel hör bl.a. kilometerskatt för tung trafik, klimatskatt på flyg och nettodebitering. Målinriktat arbete krävs för att minska både köttkonsumtion och privatbilismen. Det ekonomiska ramverket bör utformas i enlighet med nödvändiga utsläppsminskningar genom att Sverige inför en klimatbudget. Det svenska utsläppsmålet bör skärpas till 45 procent år 2020. I motsats till regeringen vill vi att Sveriges mål ska nås genom minskade utsläpp inom landet. Senast år 2040 vill vi att Sverige ska vara förnybart till 100 procent. Konsumtionens påverkan på klimatet måste minska och de som påverkar klimatet mest måste också göra de största omställningarna i livsstil. Det kräver en politik som inte prioriterar ökad materiell konsumtion för de välställda.

Det brådskar att lägga upp en plan för hur utsläppen ska minska till 2050. Regeringen tvekar och har nu stoppat arbetet med färdplan 2050. Vi vill så snart vi kommer i regeringsställning sätta igång arbetet med att utveckla ett klimatpolitiskt ramverk, med delmål, sektorsmål och utsläppsbudgetar i så bred samverkan som möjligt. Vi måste också ta fram åtgärder för att minska utsläppen till 2020 med 40 procent jämfört med 1990 utan att räkna in utsläppsminskningar i andra länder som Sverige betalat för.

Miljöpartiet

Det finns flera åtgärder vi måste vidta för att börja minska de svenska utsläppen i takt med forskarnas rekommendationer. Det handlar om investeringar och om skattejusteringar. Vi föreslår statliga investeringar i sådant som hållbar infrastruktur, upprustning och energieffektivisering av miljonprogrammets bostäder och förnybar energi. Detta finansieras genom miljöskatter, som i sig leder till effektivare teknik och resursförbrukning. Bland annat behöver, som artikelförfattarna efterfrågar, koldioxidskatten höjas i enlighet med det förslag som klimatberedningen, där alla partier var representerade, lade fram. För att effektivisera godstransporterna ser vi behov av en differentierad lastbilsskatt som styr mot järnväg och en flygskatt som ska säkerställa att också flyget bär sina miljökostnader. Utöver sådana tydliga klimatreformer är det viktigt att hela politiken drar åt samma håll. Av det skälet vill vi inrätta ett klimatpolitiskt ramverk liknande det finanspolitiska ramverket, på samma sätt som Storbritannien och flera andra länder redan har infört eller diskuterar att införa. Politiker behöver bindande mål att hålla sig till, och näringslivet behöver tydliga regler och en glasklar riktning som ger trygghet för att investeringar i ny teknik och energieffektivisering lönar sig.

Fråga 1. Vad tänker ni göra de närmaste fem, tio åren för att Sverige ska bli koldioxidneutralt 2050? Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna

Genom grön skatteväxling, det vill säga Det väsentligaste är att EU skall besluta höja skatten på det som är miljöskadligt om ambitiösa klimat/energimål, med och finansiera det genom sänkt skatt på exempelvis ett högre klimatmål som arbete och miljöförbättrande inkluderar CDM och JI. Folkpartiet ser verksamhet. Med miljöstyrande skatter positiva möjligheter i handeln med och ekonomiska styrmedel kan vi skapa utsläppsrätter samt fortsätter att verka en stark omvandling i hela ekonomin. för en global koldioxidskatt. På nationell För att få bort utsläppen från trafiken nivå är införandet av en fossiloberoende behöver vi få fram de nya fordonsflotta, ökning av förnybara miljölastbilarna och drivmedlen med drivmedel – ökning av kollektivtrafiken, miljölastbilspremier. Vi behöver införa samt en verklig skatteväxling, där premie-‐avgiftssystem (bonus-‐malus) som förorenaren betalar i högre utsträckning belönar köp. Vi behöver fortsätta med genom. bl.a. högre koldioxidskatter och elcertifikaten för att höja det förnybara lägre skatt på arbete lösningar vi ser. och inte lägga nya kostnader och skatter på biokraften. Vi behöver stimulera mikroproduktion av el från solceller. Vi behöver förstärka incitamenten till energibesparingar, inte minst i bostäder. Och mycket mer.

Målet som Kristdemokraterna och allianspartierna har enats om är att Sverige år 2050 inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser. För att nå målet krävs en samhällsomställning för att kraftigt reducera vår klimatpåverkan. Vi måste kraftfullt genomföra en fossilt oberoende fordonsflotta till 2030. Nyare biodrivmedel och ökad elektrifiering är viktiga områden som kräver både forskning och investeringar. Här har Sverige med vår innovativa industri och förstklassiga forskning stora möjligheter. Vi vill fokusera och samordna forskningsresurser så att vi gemensamt kan hitta effektiva lösningar för energieffektivisering, energiproduktion och transporter utan negativ klimatpåverkan.

Moderaterna

Sverige har bland de lägsta utsläppen i världen av växthusgaser per BNP-‐ enhet och goda möjligheter att nå nollvisionen år 2050. Energipolitiken ska fokusera på att ersätta fossil energi. Vi behöver bland annat ställa om till förnybara energikällor i allt högre utsträckning samt minska utsläppet av klimatpåverkande medicinska gaser. Den som orsakar en kostnad ska betala för den och vi vill därför se breda och teknikneutrala ekonomiska styrmedel, som till exempel en fordonsskatt starkt relaterad till koldioxidutsläppen. Nya Moderaterna verkar för att kommuner och landsting ska vara föregångare vad gäller klimat-‐ och miljövänlig verksamhet. Moderatledda kommuner och landsting bör lokalt ta fram en tydlig upphandlings-‐ och inköpspolicy med möjligheten att ställa miljö-‐ och klimatkrav på hela kedjan samt samordna lokal och regional varudistribution med fordon som uppfyller tydliga miljökrav.

Fråga 2. Delar ni vår syn att en förutsättning för att de skuldsatta länderna i Sydeuropa ska få en god utveckling är att deras handelspartner stimulerar sina ekonomier, i första hand genom investeringar för hållbarhet? Vänsterpartiet

Ja, många av de länder i Europa som har stora överskott i bytesbalanserna behöver öka efterfrågan, bl.a. genom ökade investeringar.

Socialdemokraterna

En stark utveckling i de skuldsatta länderna kräver flera slags insatser. I första hand måste de berörda länderna själva arbeta vidare för att säkerställa hållbarhet i sina offentliga finanser. Men konsolideringen bör inte vara ensidig, utan lämna rum för tillväxtstimulerande investeringar. Dessutom bör deras handelspartners – som ofta har bättre förutsättningar – också investera för framtiden.

Miljöpartiet

Åtstramningarna i Sydeuropa har redan lett till massarbetslöshet, det behövs investeringar för att stimulera framväxten av nya jobb. Vi har ett ansvar, både i Sverige och i EU som helhet, att göra offentliga investeringar som visar att man kan bygga ett utvecklat samhälle som inte är beroende av energislöseri och resursförbrukning. Detta är en grundbult både i vår politik i Sverige, och i det manifest som Europas samlade gröna partier går till val på i maj.

Fråga 2. Delar ni vår syn att en förutsättning för att de skuldsatta länderna i Sydeuropa ska få en god utveckling är att deras handelspartner stimulera sina ekonomier, i första hand genom investeringar för hållbarhet? Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Ja, vi anser inte att ekonomin i Europa ska stramas åt. Fram till dess att högkonjunkturen återvänder måste vi bedriva en offensiv investeringspolitik som tar hänsyn till en sund och stabil finanspolitik.

Länder i Sydeuropa gynnas av en god ekonomisk utveckling i omvärlden som kan ge dem draghjälp ut ur rådande lågkonjunktur. Konjunkturstimulerande finanspolitik bland de länder som har ett sådant utrymme kan spela en viss roll i att driva på en ekonomisk uppgång.

Alla ekonomier gynnas av mer hållbar utveckling, det gäller såväl de sargade länderna i söder såväl som de som klarat sig bättre.

Ordning och reda i de offentliga finanserna är en förutsättning för uthållig tillväxt och långsiktigt jobbskapande. Det skapar det förtroende som är nödvändigt för att stimulanser ska kunna få effekt och är en förutsättning för att skapa den trygghet som behövs för att företag ska investera och anställa. Länder som präglas av bristande förtroende måste fortsätta tackla höga och växande skulder genom saneringar och tillväxtåtgärder. Samtidigt bör en ansvarsfull ekonomisk politik i hög grad inriktas på strukturellt riktiga satsningar som stärker arbets-‐ och kunskapslinjen och tryggar konkurrenskraften samtidigt som sammanhållningen värnas. Utöver detta är det välkommet att de länder som har utrymme kan genomföra stimulanser, exempelvis genom hållbara investeringar, för att stötta återhämtningen. Det är dock viktigt att värna den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna och i takt med att ekonomin normaliseras bör man återgå till balans och överskott för att kunna bygga upp skyddsvallar mot framtida nedgångar.

Vi delar synen att investeringarna måste öka. I vår senaste budgetmotion ökar vi investeringarna i infrastruktur, bostäder, energiomställning m.m. med ca 30 miljarder kronor fram till 2016. Vi föreslår också att staten, i likhet med vad som är fallet i kommuner och företag, bör införa en investeringsbudget. Förslaget skulle möjliggöra att staten i högre utsträckning skulle kunna fördela investeringskostnaderna över hela investeringens livslängd. Detta skulle förbättra regeringens och riksdagens beslutsunderlag beträffande avvägningar mellan långsiktiga strategiska investeringar och mer kortsiktiga reformförslag. Därtill bör målen för den offentliga sektorns finanser och penningpolitiken ändras, bl.a. i syfte att öka den aggregerade efterfrågan, vilket skulle leda till ökade investeringar.

Socialdemokraterna

Investeringarna i Sverige var drygt 18 procent av BNP förra året, vilket är i linje med genomsnittet under de senaste trettio åren. Det är inte korrekt att beskriva detta som rekordlåga nivåer. Men mer behöver göras. Staten bör investera mer i infrastruktur, och göra det på ett mer strategiskt sätt än idag för att främja privata investeringar i bostäder och inom näringsverksamheter. Även när det gäller bostadssektorn kan staten ha ett närmre samarbete med näringslivet och främja fler investeringar i byggande.

Miljöpartiet

Vi vill öka de offentliga investeringarna med 30 miljarder kronor. Vi ser också goda möjligheter i att förbättra samarbetet mellan staten och näringslivet, främst i form av tydliga spelregler, så att även de privata investeringarna kan öka. Till detta hör våra förslag om nedsatt skatt för nya forskningsintensiva företag, underlättande av personaloptioner i små och växande företag och stärkt samverkan mellan forskning och näringsliv.

Fråga 3. Investeringarna i Sverige har sjunkit till rekordlåga nivåer, samtidigt som investeringsbehoven är stora. På vilken ambitionsnivå vill ni lägga er och vilka innovativa lösningar ser ni framför er för att locka fram kapital också från privata finansiärer? Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Påståendet stämmer inte. Utvecklingen har vänt och investeringarna i privat sektor ökar igen efter finanskrisen 2008. Detsamma gäller offentlig sektor där investeringarna ökat genom framförallt satsningar på fysisk och digital infrastruktur. Men mer behövs, inte minst måste investeringar i järnväg öka. Centerpartiet föreslår två innovativa lösningar för att öka investeringstakten i svensk samhällsekonomi. Vi vill bjuda in privat kapital till en Offentlig-‐privat samverkan (OPS) samt att resurser som frigörs vid försäljning av statliga bolag ska gå till samhällsekonomiska investeringar i infrastruktur.

Investeringarna har sjunkit i de flesta Investeringarna har sjunkit framförallt västländer sedan 60-‐ och 70-‐talen. I kölvattnet mot bakgrund av finanskrisen och efter 90-‐talskrisen och i och med den skuldkrisen på våra europeiska budgetsanering som skedde då drogs de marknader. offentliga investeringarna i Sverige ned, t.ex. Vi håller med om behovet av ökade på infrastruktur. Stora ansträngningar har investeringar och vikten av tillgång till gjorts under senare år för att öka dessa igen. kapital för inte minst små-‐ och De offentliga investeringarna i Sverige har medelstora företag i Sverige. Efter att ökat som andel av BNP sedan 2004 efter att investeringarna under 2013 har sjunkit tidigare ha minskat kontinuerligt sedan början ser det ljusare ut framöver. EU-‐ av 1970-‐talet. Det är framför allt kommissionen spådde i sin nyligen kommunsektorn som har gjort stora utkomna konjunkturprognos en ökad investeringar. Bland de nordiska länderna har fast kapitalbildning om 4,7 respektive Sverige haft de största offentliga 6,8% för 2014 och 2015, drivet av investeringarna som andel av BNP under exempelvis investeringar i utrustning 2000-‐talet. Både de offentliga investeringarna inom byggsektorn. Vi förväntar oss i järnvägar och i vägar har trendmässigt ökat framöver positiva effekter av det nyligen under 2000-‐talet. I jämförelse med andra introducerade investeraravdraget, länder har Sverige investerat förhållandevis samtidigt som det är viktigt med fortsatt mycket i järnväg, särskilt under de senaste låga arbetsgivaravgifter, en åren. Det har dock skett en systematisk konkurrenskraftig nivå på underinvestering i bostäder under lång tid, bolagsbeskattningen samt fortsatt med för få bostäder som byggs. Vi tror inte på ordning och reda i de offentliga en återgång till subventioner, utan att vi finanserna för att skapa förtroende för behöver få fart på byggandet t.ex. genom att Sverige internationellt. det blir enklare och billigare att bygga, Kristdemokraterna överväger kombinerat med höga hållbarhetskrav. Då kan möjligheterna att skapa en särskild mer privata resurser strömma in i denna investeringsfond för ideella utförare sektor och driva upp de totala investeringarna. inom välfärden samt inrätta ett särskilt Det svenska finanspolitiska ramverket och riskkapitalkonto för investeringar i överskottsmålet begränsar möjligheterna att i onoterade bolag, för att nämna två

I en globaliserad värld är det viktigt att Sverige är ett attraktivt land att investera i. Investeringarna styr var nya jobb växer fram och ordning och reda i ekonomin är centralt för att skapa den trygghet som behövs för företag ska kunna investera. Därför är det viktigt att värna starka offentliga finanser. Det är också viktigt att företag och hushåll har tillgång till väl fungerande finansiella marknader som kännetecknas av stabilitet. Även bolagsskatten är en viktig pusselbit för framväxten av nya jobb och investeringar. Genom att sänka skatten till en internationellt konkurrenskraftig nivå har Alliansen lagt grunden för att intresset ökar för att investera i Sverige och därmed också tillgången på riskvilligt kapital. Investeringsavdraget, där enskilda personer som investerar i mindre bolag får en skattelättnad, har också varit ett viktigt steg på vägen för att små och medelstora företag ska kunna anställa och växa.

dagsläget öka budgetunderskottet och kraftigt exempel. öka den offentliga upplåningen. Folkpartiet är berett att under nästa mandatperiod under noga överväganden se över ramverket, men alla eventuella förändringar behöver ske i bred enighet.

Skattesystemet ska vara utformat så att det är enkelt att förstå och tillämpa för den enskilde skattebetalaren. Vänsterpartiet vill därför betona vikten av att eftersträva ett system som är enhetligt och likformigt och som har så få undantag som möjligt. Det hindrar inlåsningseffekter och snedvriden konkurrens. Det är också viktigt vad skatteintäkterna används till. Vänsterpartiet vill använda en stor del av skatteintäkterna till investeringar i infrastruktur, bostäder, energiomställning och utbildning. Det skulle förbättra villkoren för företag i Sverige.

Socialdemokraterna

Det är riktigt att tjänstesektorn växer som andel av sysselsättningen. Det är en del av en strukturomvandling som pågått i årtionden. Det föreligger inget särskilt behov av att stimulera denna utveckling med riktade skattelättnader. Skatter och regelverk är inte heller det enda sättet som det offentliga kan bidra till en positiv utveckling. Tillgången till rätt utbildad personal är central för tjänstesektorn, och då måste vi gemensamt investera där det krävs. Tillgången till bra infrastruktur och kollektivtrafik är också av betydelse -‐ inte minst i Stockholmsregionen. De här frågorna har tyvärr försummats de senaste åren.

Miljöpartiet

Konsumtion av tjänster är resurssnålt och bra för jobben. Kostnaderna för tjänstesektorn bör därför sänkas och det är vår grund till att vi vill behålla den sänkta restaurangmomsen och även sänka skatten för reparationstjänster.

Fråga 4. Många nya jobb finns inom tjänstesektorn, såväl privat-‐ som skattefinansierad. På vilket sätt bör skatter och regelverk främja en hållbar tillväxt i denna sektor med många arbetstillfällen? Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna ROT, RUT och Restaurangmomsen är bra exempel på hur skatter och regelverk kan främja tillväxten av en tjänsteekonomi. Vi vill skatteväxla genom att öka skatterna på utsläpp och minska dem på jobb. Vi gynnar tjänstesektorn genom att göra det lättare att anställa. Vi arbetar också för förbättrade villkor för det aktiva ägandet i företag. En högre grad av direkt och personligt ägande i det svenska näringslivet stärker företagens konkurrenskraft genom att ägare går in med kompetens och engagemang i företagets verksamhet på ett sätt som det institutionella kapitalet inte medger.

Tjänstesektorn spelar en central roll för att skapa fler arbetstillfällen på den svenska arbetsmarknaden. Den svenska exporten får ett allt större tjänsteinnehåll. En stark och växande inhemsk tjänstesektor är också central för att kunna minska utanförskapet och öka sysselsättningen. Införandet av RUT-‐avdraget har inneburit att en helt ny sektor vuxit fram och med den tusentals nya arbetstillfällen. Den sänkta restaurangmomsen har också varit viktig för att skapa fler jobb i en bransch som är en viktig inkörsport på arbetsmarknaden. En fördel med tjänsteproduktion är att dessa arbetstillfällen är svårare att flytta utomlands. Att konsumera tjänster i stället för varor kan också ge en lättnat på miljön eftersom mindre resurser används. Att fortsätta lätta beskattningen på arbete och tjänster är därför en tanke som bör finnas med i eventuella diskussioner om reformering av det svenska skattesystemet.

Över 2,1 miljoner människor arbetar i tjänstesektorn. Sektorn har ökat med omkring 250 000 personer sedan 2006. Ser man över de senaste 20 åren står tjänstesektorn för över 80 procent av jobbtillväxten. För ett tjänsteföretag är drygt 80 procent av kostnaderna lönekostnader. Att hålla nere skatten på arbete är därför nödvändigt för en fortsatt positiv utveckling. Lägre arbetsgivaravgifter för unga gör det billigare att anställa, RUT-‐ och ROT-‐ avdrag går att utveckla till att omfatta fler typer av tjänster, låg moms på tjänster är också viktigt. Sverige måste även verka för att EU:s tjänstedirektiv implementeras fullt ut i samtliga medlemsländer i syfte att skapa ett harmoniserat regelverk och underlätta den gränsöverskridande handeln och tjänsteföretags expansion. Det transatlantiska frihandelsavtalet med USA är en annan faktor som kraftigt skulle underlätta tjänstehandeln, inte minst inom transport. Något som också är viktigt för tjänstesektorns förutsättningar och utveckling är byggandet. Här driver vi på i regeringen för att effektivisera processen vid byggande av hyresrätter genom kortare ledtider och mindre krångligt regelverk.

Skatter och regelverk påverkar tillväxtförutsättningar. Alltför höga skatter på arbete och utbildning gör att färre arbetar eller studerar, medan höga skatter på ägande och kapital riskerar att tränga undan investeringar eller driva dem utomlands. Sänkta arbetsgivaravgifter för unga, RUT-‐ och ROT-‐avdraget, instegs-‐ och nystartsjobb är exempel på reformer som sänkt trösklarna till arbetsmarknaden och gjort att fler har fått arbete. Den sänkta restaurangmomsen har gett nya jobb som främst går till unga och utrikes födda. Vi har även öppnat nya branscher för företagare och entreprenörer, exempelvis genom avreglering av apoteksmarknaden och vårdval inom primärvården. Nivån på regelbördan måste ständigt vägas mellan vilken nytta den för med sig i samhället och den börda den utgör för företag. Sedan 2006 har regeringen genomfört närmare 500 förenklingsförslag för att göra vardagen lättare för företagen. Även i framtiden vill vi fortsätta vårt arbete med att minska regelkrånglet och de administrativa kostnaderna för företagen. En avgörande faktor för tjänstesektorns tillväxt är att vi gemensamt i EU skapar en verklig inre

marknad för tjänster, där både företagare och konsumenter kan dra full nytta av möjligheterna som finns inom tjänstesektorn. Därför är det viktigt att alla EU:s medlemsländer fullt ut tillämpar tjänstedirektivet vars syfte är att göra det enklare för företag att både etablera sig och tillfälligt tillhandahålla sina tjänster på EU:s inre marknad samtidigt som tjänsternas kvalitet stärks.

Fråga 5. Värdet i den finansiella sektorn är mer än tolv gånger så stort som världens BNP. Vid slutet av 1990-‐talet var det tre gånger så stort. Trots detta är investeringarna i både Sverige och EU otillräckliga. Alltmer av utlåningen har i stället använts till spekulation i tillgångsvärden, främst fastigheter. Hur vill ni agera för att bidra till att de finansiella obalanserna i världen rättas till? Vänsterpartiet Socialdemokraterna Miljöpartiet Beträffande finanssektorn menar vi att det behövs strukturella reformer av bankerna för att göra det finansiella systemet säkrare och mer rättvist. Vi föreslår därför en bankdelningslag som separerar bankernas traditionella verksamhet från deras finansiella spekulationer. Vi menar också att ökade ekonomiska klyftor var en viktig orsak till finanskrisen 2008. Detta har även en lång rad ekonomer och t.ex. Internationella valutafonden (IMF) pekat på. De växande klyftorna resulterade i att vanliga löntagare kompenserade sina fallande relativa inkomster med ökad skuldsättning, samtidigt som de rikaste använde en stor del av sina ökade inkomster och förmögenheter till köp av olika finansiella tillgångar. En ekonomisk politik för ökad jämlikhet är därför centralt för att förhindra nya finanskriser.

Det är viktigt att det finansiella regelverket – med bland annat strikta kapitalkrav och en strikt tillsyn – fungerar bättre, och detta arbete har inletts. Betydande obalanser har uppstått för att stater har lånat för mycket pengar, så att deras offentliga finanser blivit ohållbara. Därför bidrar konsolidering till ökad stabilitet. Det striktare finanspolitiska regelverket som utvecklats i EU och initiativet till en bankunion är också två institutioner som verkar i rätt riktning. Det är dessutom rimligt att finanssektorn, som i grunden är underbeskattad, är med och betalar för de kostnader som vältras över på det övriga samhället.

Det är ingen lätt fråga. Det finns ingen enkel kortsiktig lösning. Förändringar i form av ändringar i kapitaltäckningsregler och förändringar i bankernas behov av höjda säkerheter vid osäker utlåning är viktiga. Att elva EU-‐länder nu inför en gemensam skatt på finansiella transaktioner nästa år är positivt. Vi kommer att föreslå att Sverige ansluter sig till detta samarbete.

Fråga 5. Värdet i den finansiella sektorn är mer än tolv gånger så stort som världens BNP. Vid slutet av 1990-‐talet var det tre gånger så stort. Trots detta är investeringarna i både Sverige och EU otillräckliga. Alltmer av utlåningen har i stället använts till spekulation i tillgångsvärden, främst fastigheter. Hur vill ni agera för att bidra till att de finansiella obalanserna i världen rättas till? Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Den svenska finanssektorn är väldigt stor i förhållande till vårt lands BNP. Globalt är den finansiella sektorn rejält bantad efter finanskrisen. Problemet är att finanssektorn är underdimensionerad och inte ger möjlighet för allmänheten att spara och låna i flera av de nya stora ekonomerna som Kina och Indien, samtidigt som den varit överdimensionerad i länder som USA och Storbritannien till följd av bolånebubblorna i dessa länder. Dessutom har det funnits obalanser mellan ett underdimensionerat sparande i USA och ett mycket högt nettosparande i Kina. Dessa obalanser håller nu långsamt på att rättas till. En bättre makroekonomisk politik och gradvis mer ändamålsenliga regler för finanssektorn håller på att skapa ett bättre finanssystem i OECD-‐länderna, men problemen med en svagsektor i Kina och en rad andra länder består.

Det är viktigt med tydliga regelverk som begränsar bankernas risktagande och risken för finansiella kriser och spruckna bostadsbubblor. Banker bör själva vara med och finansiera fonder som kan användas när banker får problem. Idag är många banker verksamma i ett flertal länder, vilket försvårar för nationella regeringar att reglera och kontrollera deras verksamhet. Därför är det bra att EU nu arbetar för en s.k. bankunion, med gemensam tillsyn och regler för hur banker med problem ska hanteras. Den ekonomiska krisen har visat på de brister som har funnits i regelverket kring Europas banker. Skattebetalarna har i vissa länder i alltför stor utsträckning fått stå för notan.

Inom EU behövs sanering av många länders offentliga finanser och en genomgripande översyn av bankernas balansräkningar, inte minst i eurozonländerna. Förhoppningsvis kan vi börja se en ljusning när detaljerna kring tillsyns-‐ och avvecklingsmekanismerna inom ramen för bankunionen börjar falla på plats. Ett sundare klimat på finans-‐ och kreditmarknaden underlättar den ekonomiska återhämtningen och gör att investerare återfår förtroende. Det gör också att såväl penning-‐ som finanspolitiska reformer får större genomslag, vilket ökar möjligheterna från regering och myndigheter att aktivt stötta utvecklingen.

De senaste årens globala finans-‐ och skuldkris visar på vikten av en stabil finansmarknad som hålls i strama tyglar för att den inte ska framkalla kriser med lågkonjunktur och arbetslöshet som följd. Att värna den finansiella stabiliteten är därför en central politisk uppgift, inte minst i en liten öppen ekonomi som den svenska -‐ vilken har en stor finansiell sektor. Tydliga regleringar av banker och andra finansiella aktörer är en förutsättning för en motståndskraftig ekonomi. För att stärka den finansiella stabiliteten har regeringen exempelvis höjt kapitalkraven på systemviktiga banker, förstärkt resurserna till den finansiella tillsynen och inrättat en stabilitetsfond som ska finansiera statliga insatser vid framtida finansiella kriser. Vi följer också noga arbetet med uppbyggandet av bankunionen inom EU.

Fråga 6. Många av de problem som vi pekar på kräver ökat globalt samarbete. Vad skulle ni vilja att Sverige gjorde – via EU men också genom nordiskt samarbete för att uppnå mer av ”global governance”? Vänsterpartiet Socialdemokraterna Miljöpartiet Många av de utmaningar vi står inför är allt för stora för att en nation ska kunna möta dem på egen hand. Åtgärder som ett land vidtar för att skydda sig mot följderna av den globala uppvärmningen kan dessutom påverka andra länder negativt. Därför krävs mer internationellt samarbete. En del av dessa utmaningar möter vi bäst genom samarbete på global nivå, medan andra kräver regional samverkan. Vänsterpartiet är positivt till ett utökat nordiskt samarbete, framför allt när det gäller kris-‐ och katastrofberedskap. I samarbetet på global nivå är en viktig fråga hur de mål som ska ersätta milleniemålen formuleras. De nya utvecklingsmålen måste kopplas till ett ambitiöst klimatarbete och hållbart utnyttjande av jordens naturresurser. Centralt både för arbetet mot klimatförändringarna och för minskad fattigdom är att fler av jordens invånare får tillgång till rent vatten, förnyelsebar energi och livsmedel som är producerade på ett hållbart sätt.

I vår globaliserade värld där många utmaningar är gränsöverskridande måste också lösningarna vara det. Sverige bör arbeta aktivt i olika nationella samarbeten; nordiskt, europeiskt och globalt för att främja ökat samarbete mellan olika aktörer.

Där handlar det om att Sverige måste bli en aktiv internationell aktör, både genom EU och med Norden som bas kan vår röst oftare visa vägen. Vi ser att Sverige både kan och bör föregå med gott exempel och ta ansvar. Vi måste ta vårt ansvar för klimatfinansieringen med additionella medel så som vi har lovat i internationella förhandlingar. Miljöpartiet har föreslagit att åtminstone 2 miljarder kronor per år behöver skjutas till i närtid till det här området. Det är baserat på den beräkning som är gjord av biståndsorganisationer och andra som har granskat löftena i de internationella klimatförhandlingarna.

Fråga 6. Många av de problem som vi pekar på kräver ökat globalt samarbete. Vad skulle ni vilja att Sverige gjorde – via EU men också genom nordiskt samarbete för att uppnå mer av ”global governance”? Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Vi vill generellt se ett mer decentraliserat beslutsfattande där vanligt folk får större makt att fatta beslut själva och där byråkratin minskar. När det gäller synnerligen allvarliga och globala problem som klimatfrågan och de finansiella regelverken så ser vi behov av forum för samarbete som har styrmedlen till att kunna uppnå konkreta resultat. Inom Norden har vi goda möjligheter att tillsammans driva på i EU och i FN som exempel för att resultat uppnås. På klimatområdet är EU de som idag fattar konkreta beslut om begränsningar och pris på klimatutsläpp. Däremot räcker inte beslutsfattande inom FN:s klimatorgan UNFCCC till och de finns ett behov av alternativa fora för mer kornet ekonomiskt inriktat samarbete för att nå resultat, där samarbetet om kortlivade klimatgaser är en sådan möjlighet.

Vi liberaler välkomnar globaliseringen och att Globaliseringen innebär ett behov av att våra ömsesidiga kontakter med andra länder ta gemensamt ansvar över och världsdelar fördjupas. Vi är övertygade nationsgränserna. EU är det primära om att internationellt samarbete är samarbete inom vilket Sverige kan nödvändigt för att lösa många av de största adressera dessa frågor. EU ger struktur utmaningarna världen står inför. Förenta och kraft att kunna möta miljöhoten. Ett nationerna (FN) har en särställning som den av EU:s kärnområden är miljöfrågorna. viktigaste globala aktören för fred och Dels för att de flesta miljöproblem inte säkerhet, konfliktlösning och internationell känner några gränser, men också för att samverkan. FN:s roll försvåras dock allvarligt länder inte ska kunna välja att avstå av bristande effektivitet och motsättningar nödvändiga miljöåtgärder i hopp om att mellan demokratier och diktaturer. Vi anser vinna ekonomiska fördelar. EU:s att världen behöver ett FN som är mer miljöpolitik ska därför fortsätta att handlingskraftigt och mer trovärdigt. Vi fördjupas så att exempelvis bejakar det europeiska samarbetet och vi vill kemikalielagstiftningen och handeln med Sverige ska delta fullt ut i Europasamarbetet utsläppsrätter blir mer effektiv och och sträva efter att vara en del av EU:s kärna. ändamålsenlig. Kristdemokraterna Fred, demokrati och mänskliga rättigheter, kommer också att arbeta för att brottsbekämpning, ekonomi, handel och medlemsstaterna inför en minimiavgift på hållbar utveckling är några av de frågor som koldioxid i hela unionen. Europas länder behöver hantera gemensamt FN är också en central aktör i arbetet men och där Sverige ska vara med och göra en FN måste effektiviseras och reformeras insats. EU-‐samarbetet är vårt viktigaste för att klara sina mycket omfattande och instrument för att driva på miljöarbetet. EU:s komplicerade uppgifter. Vi vill också öka ambitioner på miljö-‐ och klimatområdet stödet till klimatinvesteringar i måste höjas och regelverken skärpas. Endast utvecklingsländerna jämfört med tidigare genom globala överenskommelser kan de åtaganden.

Framsteg för hållbar utveckling kräver ett brett engagemang av många olika aktörer. För att möta framtidens utmaningar är ett starkare samarbete inom EU viktigt. Vi vill se ett EU som är en stark kraft för hållbar utveckling i världen och att Sverige ska vara en stark röst i EU-‐samarbetet för att bland annat påskynda utvecklandet av en gemensam energimarknad med minskad användning av fossila bränslen samt att EU ställer om till en eko-‐effektiv ekonomi. Samarbetet med de nordiska och baltiska länderna är av särskild vikt och betydelse. För att möta de utmaningar som nämns och utnyttja möjligheterna krävs det samnordiska tvärsektoriella insatser, som integrerar principen om en hållbar utveckling. Vi tror att ett nordiskt samarbete på området kan åstadkomma mer gemensamt än var för sig. Därför togs den nordiska strategin för hållbar utveckling fram inom ramen för det Nordiska Rådet i juni 2013. Alliansregeringen vill särskilt prioritera bl. a frågor som hållbar

klimatpåverkande utsläppen minskas i tillräcklig omfattning för att hålla ökningen av jordens medeltemperatur under kontroll. Ambitionerna för det internationella samarbetet i klimatfrågor måste höjas, och Sverige ska tillhöra de pådrivande krafterna.

urbanisering, rätt prissättning och värdet av ekosystemtjänster, tillgång till och ett hållbart nyttjande av energi och vatten och beslut om att införa globala så kallade hållbarhetsmål. Ett annat exempel på hur regeringen vill driva hållbarhetsfrågor i en nordisk-‐ baltisk kontext är Östersjöstrategin, som är en mobilisering av EU:s stöd och resurser för att möta gemensamma utmaningar och möjligheter i Östersjöregionen.

Fråga 7. Hur vill ni agera för att de mest utsatta befolkningarna i världen ska få hjälp att klara anpassningen till ett förändrat klimat? Vänsterpartiet

Vänsterpartiet arbetar för att alla länder ska ansluta sig till en gemensam målsättning om att den globala medeltemperaturen inte ska höjas med mer än 1,5 grader. Vänsterpartiet föreslår i sin senaste budgetmotion en satsning på ett klimatbistånd på 4 500 miljoner kronor till år 2016. Satsningen ligger utöver föreslagen biståndsram och ska dels gå till att förebygga klimatförändringar i syd och dels till att motverka klimatförändringarnas konsekvenser i syd. Medlen får ej användas till att finansiera Sveriges egna åtaganden inom Kyotoprotokollet. För att utvecklingsländer ska ha några möjligheter att bromsa sina egna utsläpp och samtidigt utvecklas behöver de få tillgång till modern miljöteknik. Genom att förändra patentlagstiftningen skulle tekniköverföring gynnas. Grön teknik som bekämpar klimatförändringarna bör ges samma undantag inom TRIPS-‐avtalet som livsbesparande mediciner har fått. Sverige bör i internationella klimatförhandlingar verka för detta.

Socialdemokraterna

Det är vi i de rika industrialiserade länderna som historiskt stått för de största utsläppen av växthusgaser och det är de fattigaste länderna som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Därför menar vi att grundprincipen är att den industrialiserade världen har ett historiskt ansvar för klimatförändringarna. Vi socialdemokrater ska verka för att göra klimatpolitiken rättvist utformad, såväl globalt som nationellt. Nya pengar måste fram för att klara klimatanpassningen i utvecklingsländerna, det har världens länder enats om. Vi socialdemokrater vill vara pådrivande för att hitta nya internationella finansieringskällor. Pengar kan t.ex. komma från intäkter från utsläppshandel, från en internationell skatt på sjöfart och flyg m.m. Vi tror på FN:s gröna fond. Sverige ska vara drivande för att EU tar på sig en generös andel av fonden.

Miljöpartiet

(Samma svar som fråga 6). Där handlar det om att Sverige måste bli en aktiv internationell aktör, både genom EU och med Norden som bas kan vår röst oftare visa vägen. Vi ser att Sverige både kan och bör föregå med gott exempel och ta ansvar. Vi måste ta vårt ansvar för klimatfinansieringen med additionella medel så som vi har lovat i internationella förhandlingar. Miljöpartiet har föreslagit att åtminstone 2 miljarder kronor per år behöver skjutas till i närtid till det här området. Det är baserat på den beräkning som är gjord av biståndsorganisationer och andra som har granskat löftena i de internationella klimatförhandlingarna.

Fråga 7. Hur vill ni agera för att de mest utsatta befolkningarna i världen ska få hjälp att klara anpassningen till ett förändrat klimat? Centerpartiet

Folkpartiet

Det behövs en koppling mellan Vi vill medverka till att den gröna fonden utsläpp och saneringskostnader. kommer på plats, vilket innebär att den rika De som förorenar ska stå för världens löften om kostnaden och de drabbade ska få klimatanpassningspengar till fattiga länder ekonomisk hjälp. Finns flera blir verklighet. Vi förespråkar också CDM-‐ metoder att lösa detta på; projekt och smarta, kostnadseffektiva exempelvis genom en grön fond, lösningar för förnybar energi, och vill arbeta klimatbistånd eller vidare med frågan kring additionellt försäkringslösningar som bland klimatbistånd. Det är också viktigt att annat Nicholas Stern förespråkar. stoppa illegal avverkning av tropiska Sverige har länge varit pådrivande regnskogar genom implementering av för alla dessa olika former av timmerförordningen. kompensation. Några länder, inte minst Kina, är dock numera bland de främst ansvariga för utsläppen och främst utsatta för klimatförändringar.

Kristdemokraterna

När jordens medeltemperatur ökar drabbas utvecklingsländerna särskilt hårt av torka, jorderosion, översvämningar, parasiter och utbredning av tropiska sjukdomar. För Kristdemokraterna är det viktigt att i-‐länderna bidrar till finansieringen av de fattigare ländernas investeringar i hållbar energiproduktion, och i anpassningsåtgärder som behövs för att klara ett förändrat klimat. Vi vill öka detta stöd. Sverige har under en längre tid agerat med en mäklande och medlande roll i den viktiga loss and damage-‐frågan, något som också avspeglade sig senast i den roll vi tilldelades som ordförande under de förhandlingarna under klimattoppmötet i Warszawa.

Moderaterna

Den globala klimatutmaningen kan inte lösas av länder på egen hand. Alla länder behöver ta klimatfrågan på allvar. Internationellt samarbete och bindande avtal är två sätt att påverka. Sverige gör redan i dag stora insatser för att minska klimatförändringarna, dels genom bistånd men även genom till exempel CDM-‐investeringar i fattiga länder. Vi satsar även på att öka exporten av miljöteknik och miljöinnovation, där Sverige ligger i framkant i utvecklingen.

Fråga 8. På vilket sätt vill ni agera för att Europa som helhet ska bli en mer dynamisk region i världen och en stark kraft för en hållbar och fredlig värld? Vänsterpartiet Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet ser mycket allvarligt på den väg som stakats ut av EU:s institutioner för att möta den ekonomiska krisen. Försämrade pensionsvillkor, lönesänkningar och inskränkningar i fackliga rättigheter har påtvingats de värst drabbade ländernas löntagare. Stick i stäv med tidigare utfästelser lägger sig nu EU i lönebildning och andra avtalade villkor i medlemsländerna. Om målen att stimulera ökad sysselsättning och konkurrenskraft i EU ska kunna förverkligas behövs en helt annan inriktning på politiken. Bankerna måste tvingas bära sina egna risker och de värst drabbade länderna måste ges sådana lånevillkor att de kan ta sig ur den akuta krisen utan att det går ut över välfärden och löntagarnas villkor. EU:s budget måste styras om från improduktiva jordbrukssubventioner till långsiktigt hållbara investeringar och grön omställning. Löntagarnas villkor och välfärd måste garanteras genom att återupprätta grundläggande fackliga rättigheter och respekt för de nationella arbetsmarknadsmodellerna. Att säkerställa att de direktiv som antagits på arbetsrättens område ska tillämpas som minimidirektiv bör ha högsta prioritet för att förhindra att den ökade rörligheten inom EU sker till priset av lönedumpning och exploatering. Därutöver bör ett bindande socialt protokoll fogas till EU:s fördrag som slår fast att grundläggande fackliga rättigheter inte kan underordnas ekonomiska intressen på den inre marknaden. Inte heller miljöreglerna får underordnas ekonomisk intressen. EU:s miljölagstiftning behöver skärpas, inte försvagas. Biståndet från EU och dess medlemsländer kan fungera som ett viktigt verktyg för att skapa en hållbar och fredlig värld, men idag är allt för mycket av biståndet bundet och en allt för stor del av pengarna lämnar aldrig givarländerna. Sverige bör därför aktivt verka för att EU och

En hållbar framtid kräver att vi ställer om från ett samhälle som bygger på fossila bränslen, till ett som bygger på det förnybara. Att investera i ny miljövänlig teknik är att investera i framtidens jobb och välfärd. Vi socialdemokrater vill att många fler än nu ska arbeta med att förbättra det europeiska järnvägsnätet och att betydligt fler experter och forskare ska jobba med att ta fram den nya gröna tekniken på universitet och företag runt om i Europa. Klimatomställningen är en av vår tids största utmaningar. Vi socialdemokrater är övertygade om att EU måste leda arbetet, även globalt. För att nå resultat i miljö-‐ och klimatpolitiken behöver vi arbeta tillsammans över nations-‐ och regiongränserna. EU har en betydelsefull roll att spela i världen, och EU:s gemensamma utrikespolitik är en mycket viktig del av EU-‐samarbetet. EU måste vara en progressiv och säkerhetsskapande kraft för demokrati och mänskliga rättigheter, inte minst i FN. Därför behöver medlemsländerna visa upp en enad front och vara tydliga i viktiga utrikespolitiska situationer för att kunna påverka andra internationella aktörers agerande. En kontinent som tidigare varit så sargad av konflikter och krig har nu ett samarbete som innebär att vi alla delar varandras problem och framgångar. Ännu finns dock inte en europeisk union som omfattar alla Europas folk. Utvidgningen måste fortsätta. Alla europeiska länder som lever upp till kraven på medlemskap ska kunna bli medlemmar i EU. Skillnaderna i livsvillkor mellan världens regioner behöver utjämnas. All EU:s politik som påverkar fattiga länder ska bidra till utveckling – inte bara biståndet, utan också exempelvis handelsavtal och jordbruks-‐ och fiskepolitik. EU måste ge utvecklingsländer en möjlighet att sälja sina produkter på den europeiska marknaden. Frihandel är viktigt, eftersom det kan göra konkret skillnad och skynda på möjligheterna att bygga nya samhällen. Genom ett solidariskt agerande kan EU bidra till välstånd och utveckling –

Vi skulle kunna vara mer pessimistiska, men de framgångar som de gröna har haft i parlamentet gällande fiskepolitiken under den senaste mandatperioden ger oss visst hopp. Vi tror också att EU har stor potential att utveckla viktiga fredspolitiska verktyg för tidig konfliktlösning och samordning av insatser vid olika internationella kriser, därför föreslår vi en stående fredskår inom EU. Vi vill att EU styr om sina investeringar från motorväg till järnväg, tar krafttag mot diskrimineringen av romer och annan rasism och blir en bättre aktör för demokrati och fred i världen. Det sista kan verka vara vid sidan av huvudfrågan här, men ett nationalistiskt EU som sluter sig mot omvärlden kommer aldrig att bli en fungerande aktör för en bra global utveckling.

dess medlemsländer tar fram en tydlig färdplan för hur EU:s gemensamma mål om att nå 0,7 procent av BNI till 2015 ska uppnås. Sverige bör även verka för att EU:s klimatfinansiering ska ske utöver redan existerande åtaganden för biståndet.

inte bara biståndet, utan också exempelvis handelsavtal och jordbruks-‐ och fiskepolitik. EU måste ge utvecklingsländer en möjlighet att sälja sina produkter på den europeiska marknaden. Frihandel är viktigt, eftersom det kan göra konkret skillnad och skynda på möjligheterna att bygga nya samhällen. Genom ett solidariskt agerande kan EU bidra till välstånd och utveckling – inte bara inom EU, utan i hela världen.

Fråga 8. På vilket sätt vill ni agera för att Europa som helhet ska bli en mer dynamisk region i världen och en stark kraft för en hållbar och fredlig värld? Centerpartiet

Folkpartiet

EU måste öppna upp sig mot EU:s utvidgning österut har säkrat omvärlden och stå emot krav på demokrati och ekonomisk utveckling. Vi handelstullar och avgifter. Fler vill att EU ska fortsätta växa. frihandelsavtal med fler länder och Partnerskapen med EU:s grannländer i regioner. Viktigt att EU är en tydlig Östeuropa ska stärkas och präglas av röst för frihet, jämställdhet och demokratibyggande. Utvecklingen i demokrati. Den gemensamma Ukraina och Vitryssland/Belarus visar hur asylpolitiken i EU ska vara generöst, viktigt det är att inte EU lämnar humant, transparent och Östeuropa i sticket. EU bör eftersträva en rättssäkert. Fler EU-‐länder behöver mer samordnad och gemensam ta ett större ansvar än vad de gör utrikespolitik. EU:s grannskapsavtal med idag. Genom att hålla dörren för länderna söderut ska innehålla tydliga utvidgning av Eu kan vi påverka krav på demokrati och mänskliga utvecklingen i EU:s närmast närhet. rättigheter. Ju bättre demokratiutveckling, desto mer EU-‐stöd och frihandelsförmåner. EU:s biståndspolitik ska reformeras, så att demokrati blir det övergripande målet för biståndet. Vi vill också fasa ut utvecklingsbiståndet till diktaturregimer som inte uppvisar någon vilja till reformer, medan demokratirörelser bör få aktivt stöd av EU.

Kristdemokraterna

Moderaterna

Vi måste både öka EU:s konkurrenskraft och fortsätta främja det demokratiska arbetet inom EU. På så vis kan vi bli en starkare aktör i världen. När andra länder växer sig starka, finns ingen annan väg framåt än genom ökat samarbete inom EU. Stärkt inre marknaden måste kompletteras med full implementering av tjänstedirektivet för att få full potential. Vi måste undanröja tendenser till protektionism inom vissa av EU:s länder. Horisont 2020, EU:s ramprogram för forskning och innovation, är välbehövligt för att främja nya innovationer för att få tillväxt. Forskning och framsteg som gynnar grön tillväxt leder till ökad hållbarhet. Utvidgning är ytterligare ett sätt att öka fred och nå en hållbar värld. Ett utvidgat samarbete bidrar till att vi får ökad fred och frihet i vårt närområde. Övriga strategiska samarbeten som EU har med en rad länder är också värdefulla för att främja utveckling. Ett närmande till EU leder t. ex till skärpta miljönormer, då lagar anpassas i länderna som ansluter sig till EU.

Samarbete på global nivå är avgörande för att möta många av de miljö-‐ och klimatutmaningar som världen står inför. Sverige ska vara ett föregångsland för hållbar utveckling inom EU och inte minst driva på för att EU ska spela en aktiv roll i arbetet mot en hållbar utveckling globalt. Genom att fortsätta bygga ett starkt och öppet Europa samtidigt som vi utvecklar EU:s mjuka makt kan Europa också bli en kraft för fred, frihet och försoning i världen. Därför vill vi ha en starkare gemensam utrikestjänst, ett europeiskt fredsinstitut, tydliga resurser till demokratistöd och en klar strategi för EU:s arbete som en global kraft.