Vi tar debatten om framtidens europa1

VI TAR DEBATTEN OM

FRAMTIDENS

EUROPA

SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR

FÖRORD Europa och EU har under senare år upplevt ständigt pågående kriser. Uttryck som ekonomisk kris, skuldkris, jobbkris, demokratisk kris och klimatkris präglar såväl debatten vid toppmötena som nyhetsrubrikerna här hemma. Krisbegreppet är relevant.

enkla lösningar eller vill sprida rädsla och rasism.

På många håll i Europa har debatten fått mörkare tonlägen som präglas både av den ekonomiska krisen och av en framväxande rasism och populism.

Global Utmaning startade projektet FuturEurope, finansierat av ungdomsstyrelsen, för att driva på På kinesiska består ordet kris utav två tecken. Det idédebatten om Europas framtid. Vi är övertygade ena står för fara och det andra står för möjligheter. om att det bästa vaccinet mot såväl samhällsproDebatten har länge prägblem och vanmakt som den ökade polalats av det första, nu är NU ÄR DET DAGS ATT det dags att fokusera på riseringen är en livFOKUSERA PÅ VILKA VÄGAR vilka vägar framåt som lig, folkligt förankrad FRAMÅT SOM FINNS, VILKA debatt. Sverige och finns, vilka möjligheter vi har. Det finns ingen Norden har mycket MÖJLIGHETER VI HAR bättre tid att byta väg än att bidra med i debatvid en tidpunkt då det finns en stark längtan efter ten. Vi kan beskriva våra egna samhällsmodeller ny riktning och nytt ledarskap. Vi befinner oss i en med reformidéer om miljö, öppenhet, utbildning, sådan tid just nu. konkurrenskraft, jämställdhet och trygghetssystem. I Europa finns det en utbredd respekt för den Samtidigt som den nuvarande starka förändrings- nordiska modellen. Goda resultat i Norden för tillviljan kan innebära positiva möjligheter att stärka växt, sysselsättning, välfärdstjänster och inkomstden demokratiska förankringen för EU och för fördelning har alla bidragit till den internationella medlemsstaterna, måste vi alla vara medvetna respekten. Gemensamt för de nordiska modellerna om att folks starka längtan efter nytt ledarskap är bland annat den omfördelande generella välfärockså öppnar möjligheter för den som vill förorda den, synsättet att konkurrens ökar effektivitet och

4

J Y T T E GU T E L A N D

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 4

F ÖROR D

2014-02-10 16:07

vår positiva syn på öppenhet. Vi är mer positiva till globalisering och nya tekniker än många andra samhällen.

vilken förlust för Europa när vi snart ska ta hand om vår åldrande befolkning.

När dimman efter kriserna har lättat kommer vi att finna ett förändrat och förhoppningsvis förbättrat Samtidigt ska vi inte göra detta på ett EU. Vi har möjlighet att skapa smartare mer ändauppstudsigt eller arrogant sätt. Vi har mycket att lära av övriga Europa inte minst för att målsenliga institutionella ramverk för EU. Vi har chansen att dra lärdomar om den ekonomiska pobryta vår egen ungdomsarbetslöshet. Vi är inte heller någon isolerad ö, cirka 70 procent litiken, men också visa ledarskap för en ny grönare väg för Europa, en väg där den ”nordiska modelav vår export går till Europa. Vi ska inte tro att vår framgång är oberoende av övriga len” kanske kan inspirera. Global Utmaning vill med denna bok bidra till en medborgligt förankrad Europa. framtidsdebatt. Skribenterna kommer från olika Vi behöver Europa, och Europa behöver oss. Vår håll. Vissa representerar föreningsliv, andra olika partier, flera är engagerastörst a ut ma n i ng ä r VI BEHÖVER EUROPA, massarbetslösheten. 26 de samhällsmedborgare miljoner människor i OCH EUROPA BEHÖVER OSS utanför partipolitiken.

Europa är arbetslösa och Vi har försökt samla särantalet väntas stiga framöver. Den unga generatio- skilt yngre och äldre röster eftersom de ofta saknas nen är särskilt hårt drabbad. Många unga lämnar i de beslutande församlingarna. Läs och låt dig innu Europa och bosätter sig på andra kontinenter, spireras att driva debatten vidare. exempelvis unga spanjorer som har tröttnat på 50 procents arbetslöshet och som nu bosätter sig i Sydamerika. Jag träffade Laura, en av dessa unga, när JYTTE GUTELAND jag var i Bolivia för ett par år sedan. Utbildad och REDAKTÖR OCH PROGRAMANSVARIG FÖR EUROPAFRÅGOR ambitiös såg hon ingen framtid i Spanien. Tänk VID GLOBAL UTMANING

F ÖROR D

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 5

J Y T T E GU T E L A N D

5

2014-02-10 16:07

6

BI RGI T TA OH L S S ON

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 6

DE MOK R AT I N O C H EU ROPA

2014-02-10 16:07

DEMOKRATIN OCH EUROPA INLEDNING | BIRGITTA OHLSSON

D

et personliga är politiskt. Så lyder feminis- tet måste bli mer legitimt i medborgarnas ögon och mens klassiska slogan. Europa är sannerligen demokratin behöver stärkas. Sverige ska ta täten i politiskt för mig som liberal, men också synnerligen den utvecklingen. personligt. I bekvämlighetens, passivitetens och historielöshetens tidevarv – där europeiska partier Den Europeiska Unionen är framförallt en värtill höger och vänster tävlar i att toppa varandra i deringsunion byggd på fred, frihet och frihandel EU-skepticism – måste vi visa att Europa mer än eller som den tyske fackföreningsmannen och federalisten Ludwig någonsin måste Rosenberg uttryckvårda, värna och » EUROPA ÄR INTE EN te det mer elegant: vurma sin grund.

GRÖNSAKSAFFÄR – DET ÄR ETT ”Europa är inte en Och krasst samtigrönsaksaff är – det digt inse att värlPOLITISKT UPPDRAG « är ett politiskt uppden inte längre ser ut som på 1950-talet vad gäller tillväxt, tekno- drag”. Ett politiskt uppdrag byggt på en historia logi och trumf. Om Europasamarbetet ska fortsätta som kulminerade i 1900-talets världskrig och som bidra till fred, frihet och välstånd går det inte att mer än någonting annat förfasat, förskräckt och stanna där vi är nu, utan EU måste reformeras för förfärat världen. En kontinent där samtliga av att hålla ihop även i framtiden. EU ska fokusera på hatets ideologier; nazismen, fascismen och komrätt saker och visa att man kan leverera. Samarbe- munismen föddes. Men också en historia där upp-

DE MOK R AT I N O C H EU ROPA

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 7

BI RGI T TA OH L S S ON

7

2014-02-10 16:07

lysningen, demokratin och liberalismen en gång såg sitt ljus.

Sex miljoner utrotade judar, men också miljoner mördade romer, homosexuella, slaver, funktionshindrade och politiskt/religiöst oliktänkande. Ett industrialiserat folkmord, så djävulskt planerat in i minsta grymma detalj som gör det historiskt ensamt i sitt slag.

Jag funderar ofta på hur vi ska förklara för våra barn att dessa förtryckarideologier, det hat och de avskyvärda politiska rörelser som förtryckte och förintade fortfarande finns kvar idag år 2013. Och att de skamligt nog växer.

För historielösheten är stark och hatets krafter jäser i dagens Europa i skuggan av den ekonomiska krisen. Romer behandlas vidrigt som andra klassens medborgare på sina håll. Prideparader för självklara mänskliga rättigheter och yttrandefrihet för homo, bi- och transpersoner stoppas i enskilda EU-länder.

Islamistiska fundamentalister hotar det fria ordet med våld, nynazister ifrågasätter Förintelsen och muslimska kvinnor trakasseras när de bär slöja.

Det finns knappt längre något europeiskt land som inte har ett främlingsfientligt, högerextremt eller populistiskt parti i sitt parlament. Antiziganismen, främlingsfientligheten, islamofobin, homofobin och antisemitismen vinner mark i högerextremistiska och populistiska partier.

Faktum är att vi inte sedan andra världskriget – i nuvarande EU:s 28 länder – har haft så många rasistiska partier i valda församlingar som vi har i dag.

8

BI RGI T TA OH L S S ON

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 8

Framförallt fascistiska, nazistiska och högerextrema partier i som Jobbik i Ungern och Gyllene Gryning i Grekland sticker ut och dylika partier kraftsamlar tillsammans inför kommande Europaparlamentsval.

De senaste åren har jag gjort många resor. Ett besök i Berlin med ungdomarna på Anne Frank Centrum fångade mig särskilt. En ung kvinna som arbetade främst i forna Östtyskland berättade hur de högerextrema grupperna förändrats.

Nynazisterna skriker sällan Heil Hitler numera – de ordnar julfirande för fattiga ensamstående mammor och ger kläder till hemlösa. Högerextrema nätverk organiserar sportaktiviteter och spelar den sociala roll som civilsamhället eller kyrkan brukade ha.

Jag har sett allt detta förut. Fast i en annan del av världen. I vårt eget Sverige har åter denna idylliska sommar det nynazistiska partiet Svenskarnas Parti ordnat sommarläger för barnfamiljer.

Vi vet inte hur morgondagens extremister kommer att se ut. Men istället för att se dem som isolerade öar måste vi kartlägga hur de liknar, inspirerar och samarbetar med varandra. Valet till Europaparlamentet i maj 2014 blir därför i högsta grad ett värderingsval, där EU:s grund om frihet, demokrati och mänskliga rättigheter måste försvaras mer än någonsin. Det är sent, men inte för sent att vända denna dystra trend. Framförallt måste vi också bli bättre förebilder att själva leva upp till mänskliga fri – och rättigheter på hemmaplan.

DE MOK R AT I N O C H EU ROPA

2014-02-10 16:07

Här behövs både morot och piska. Framsteg ska själva, vilket i sin tur minskar handeln. uppmuntras, men att trampa på rättigheter ska få konsekvenser. EU måste införa årliga granskningar ”Ingen nation har någonsin blivit ruinerad på hanav hur unionens medlemmar lever upp till mänsk- del”. Och just Benjamin Franklins ord om vikten liga rättigheter. Som liberal vill jag gå ännu längre. av frihandel stämmer mer än något annat för den När ett EU-land grovt bryter mot EU:s grundvär- globalisering som världen befinner sig i just nu. Den den bör EU få rätt att straffa genom sanktioner. Det globala kartan angående tillväxt och välstånd ritas går inte att vara trovärdig i sin kritik mot länder om radikalt och det går snabbt. I dag står EU för en fjärdedel av världssom drömmer om framtida EU-medekonomin. Fram till EU MÅSTE INFÖRA 2030 räknar man med lemskap om enskilda ÅRLIGA GRANSKNINGAR AV att EU krympt till en medlemsstater samtidigt tillåts att strunta i HUR UNIONENS MEDLEMMAR åttondel av världsekomänskliga rättigheter nomin. 2050 beräkLEVER UPP TILL MÄNSKLIGA utan några som helst nas EU bara att stå för RÄTTIGHETER. konsekvenser. drygt åtta procent. År 2050 kommer enligt Jag tror att det mest farliga i dagens Europa är sam- prognoser Asien – med Kina i spetsen – att äga nära hällen där unga utan drömmar har förlorat hoppet hälften av världens resurser. Omvärlden förändras om sin egen framtid. I en tid där arbetslösheten snabbt. Det handlar om att skapa ett dynamiskt föbland ungdomar är över 50 procent i enskilda EU- retagsklimat. Världsbanken rankar tyvärr flera av länder är situationen mer än akut.

EU:s länder på 130:e plats eller sämre globalt när det gäller hur enkelt det är att starta ett företag.

Vi som värnar Europas värderingar vårdar också ekonomisk framgång. Dessa är nära sammanflä- Det handlar om att utveckla den inre marknaden tade. Trots att Europa nu genomlider den svåraste som häromåret firade 20 år som världens mest samekonomiska krisen sedan 1930-talets dagar finns ordnade handelsmarknad som skapat miljoner nya det goda möjligheter att komma på rätt köl igen. europeiska jobb, tusentals nya företag och i dag når Om vi gör rätt val. Politik är inte bara att vilja. Det en halv miljard människor. Enligt EU-kommissioär att våga välja också. Det handlar om att låta vår nen har de åtgärder som gjordes mellan 1993 fram handel växa utåt genom frihandelsavtal med län- till 2009 medfört ungefär 3 miljoner nya jobb. Och der som USA, Japan och Indien. Men tyvärr i kri- de kan bli fler. Handeln mellan EU-länderna ökade sens kölvatten växer nationalistiska och protektio- dessutom under motsvarande period med 2000 nistiska vindar. Bara månader efter finanskrisens miljarder euro. utbrott hade 17 av världens 20 största ekonomier infört protektionistiska åtgärder för att isolera sig Det handlar om att försvara, bevara och utveckla

DE MOK R AT I N O C H EU ROPA

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 9

BI RGI T TA OH L S S ON

9

2014-02-10 16:07

den fria rörligheten både inom och utanför Europa. Där det europeiska mottot blir: ”Fråga inte människor var de kommer från; fråga vart de är på väg”. Den fria rörligheten i Europa höjer inte bara livskvalitén för oss alla, den är också viktig för ekonomin. För att komma ur den ekonomiska krisen måste Europas ledare tvärt om stimulera rörligheten på bred front. Vi behöver en europeisk flyttlasspolitik – ”om inte jobbet flyttar till mig får jag flytta till jobbet”. Speciellt är det viktigt för unga, som ännu inte bildat familj och som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, att våga söka jobb både inom och utanför sitt eget lands gränser.

Studentutbytesprogrammet Erasmus är bra för att få akademiker att hitta nya jobb i andra EU-länder.

Men det är lika viktigt att andra yrkesgrupper kan röra sig på den inre marknaden. Fler yrkesutbildningar, utbyten och lärlingsplatser behövs på samma sätt i dagens Europa. Svetsaren i Thessaloniki kan finna ett jobb i Stuttgart. Betongarbetaren i Murcia kan finna ett jobb i München. Sjuksköterskan i Sofia kan finna ett jobb i Solna.

10

BI RGI T TA OH L S S ON

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 10

Att just slå vakt om det öppna Europa – oavsett om det rör en solidarisk flyktingpolitik, generös arbetskraftsinvandring eller fler studie- och resmöjligheter över gränserna – är liberala kärnuppgifter. ”Att vara på jakt efter en bättre värld” skrev Karl Popper ”det är en av de äldsta och viktigaste av alla instinkter.”

Just den livskraften, hungern och instinkten kan ge Europa mer energi igen. Ett Europa, där varje generation av föräldrar känner att just de kan ge sina barn ett bättre och friare liv. Ett EU hungrigt för framtiden, ett historiskt medvetet EU och ett EU hedrande sina grundvärderingar. För det är just värderingar som bygger Europa och som håller oss samman.

BIRGITTA OHLSSON (FP) EU- OCH DEMOKRATIMINISTER

DE MOK R AT I N O C H EU ROPA

2014-02-10 16:07

DEMOKRATI OCH DELTAGANDE KLARA GRENHAGEN

K

akföretaget Bisquick lanserade på 1950-talet en färdig kakmix, som skulle underlätta kakbakandet avsevärt. Produkten, som lovade en hembakt känsla på 90 sekunder, togs emot med skepsis hos kunderna. Vad var det egentligen i påsen och hur kunde pulvret så snabbt förvandlas till en kaka?

Den väntade försäljningsstormen uteblev.

Bisquick såg sig tvungna att anlita två experter inom affärspsykologi, som satte igång med en marknadsundersökning. De föreslog en enkel ändring i receptet som lösning på den skrala efterfrågan. Äggpulvret i kakmixen togs bort och en ny instruktion på paketet löd ”Just Add an Egg”. Ändringen marknadsfördes som en kvalitetsgaranti; du är ju själv med och bakar.

Det funkade. Snart knäckte kakbakarna glatt ägg till pulvermixen, som sålde som smör i solsken.

DE MOK R AT I O C H DE LTAG A N DE

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 11

Steget är måhända långt mellan kakbak och demokrati, och kanske är det inte riktigt rättvist att jämföra EU-samarbetet med en färdig kakmix på påse. Men känslan av delaktighet är lika viktig, av att den egna handlingen har betydelse för hur resultatet blir i slutändan.

Av att det inte är något skumt i påsen, utan att vi själva är med och tillverkar kakan.

Ett år före valet till Europaparlamentet 2014 genomförde Global Utmaning en opinionsundersökning i samarbete med YouGov. Drygt hälften av de tillfrågade uppger att de kommer att rösta i valet.

Av de som inte säger sig villiga att rösta angav 31 procent som anledning att de känner vanmakt, att de inte kan påverka samt att frågan är ”långt borta ifrån mig”. En majoritet anger också att de inte är insatta. Kort sagt, de vet inte vad det är i kakan och känner sig inte inbjudna att baka.

K L A R A GR E N H AG E N

11

2014-02-10 16:07

TYDLIGT ÄR I ALLA FALL ATT NY DIGITAL TEKNIK HAR SKAPAT NYA MÖJLIGHETER TILL GRANSKNING, OPINIONSBILDNING OCH MOBILISERING. VÄRLDEN HAR BLIVIT LITE MINDRE OCH SÄTTEN ATT PÅVERKA HAR BLIVIT LITE FLER.

Svaren är dystra men inte överraskande; beslutsprocessen inom EU är ibland svårbegriplig och Bryssel tycks för många mer avlägset än kartan visar. Fler säger sig dock vara villiga att rösta om det fanns en större tydlighet kring vad partierna vill driva och om det fanns en kandidat som de kan identifiera sig med.

12

ett folkets vapen för att garantera politisk jämlikhet och skydda mot maktkoncentrationer. Något långt utöver valdeltagandet, en recensionsprocess som sker dagligen.

Det är en fråga om tillit, en viktbärande pelare i en representativ demokrati som ju förutsätter att vi litar på att kandidaterna vi valt representerar våra intressen. Allt fler statsvetare och samhällsdebattörer ifrågasätter dock representativiteten i dagens politiska system. Enligt professor John Keane har den representativa demokratin sedan länge utvecklats till en mer pragmatisk statsform; The Monitory Democracy.

Demokratin har i så fall inte fått något vidare betyg av sina recensenter den senaste tiden.

Under både fredliga demonstrationer och våldsamma kravaller runt om i Europa har röster höjts i protest mot en alltmer dyster situation, där nästan en halv miljon familjer vräkts från sina hem i Spanien, bostadslånen slagit rekord i Holland, främlingsfientligheten växt sig stark inte minst i Grekland, antalet självmord i södra Europa dramatiskt ökat och arbetslösheten nått rekordnivåer på många håll.

I den ”bevakande demokratin” utför väljarna en ständig granskning och kontroll av beslutsfattare och maktutövningen. I denna form är demokrati

Plakaten bland folkmassorna har hängt ut bankerna som de skyldiga och nedskärningspolitiken har tagits emot som en dos salt i såren.

K L A R A GR E N H AG E N

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 12

DE MOK R AT I O C H DE LTAG A N DE

2014-02-10 16:07

Den senaste granskningen av Freedom House bekräftar att demokratin gått tillbaka i Centraleuropa och Eurasien under 2012: ökade övergrepp på civilsamhället i hela regionen, demokratiska bakslag i samband med val i Ryssland och Ukraina, ökade spänningar till följd av åtstramningarna i Centraleuropa och ihållande korruption på Balkan.

Sociala medier har visat sig vara en kraft för frigörelse i många länder och sammanhang, samtidigt som de lika väl kan användas av en förtryckarregim för att få kontroll över sin befolkning.

för alla kan uppnås. Det demokratiska statsystemet prövas och omprövas konstant, inte minst i kristider.

Den här antologin är vårt försök att låta fler vara med i att Add an Egg i diskussionen om demokrati och deltagande i dagens Europasamarbete. Receptet för demokrati må förändras över tid, men kärnan är densamma; det blir inte bra om medborgarna inte är med och bakar.

KLARA GRENHAGEN

Tydligt är i alla fall att ny digital teknik har skapat nya möjligheter till granskning, opinionsbildning och mobilisering. Världen har blivit lite mindre och sätten att påverka har blivit lite fler.

PROJEKTSAMORDNARE PÅ GLOBAL UTMANING

I en ålder av offentlig maktkontroll snarare än klassisk representation kan demokratin inte längre ses som en färdig uppgörelse eller något som en gång

DE MOK R AT I O C H DE LTAG A N DE

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 13

K L A R A GR E N H AG E N

13

2014-02-10 16:07

MONARKIERNA I EUROPA JENNY GRENANDER

M

ånga europeiska länder, inte minst de fem nordiska länderna, hör till de mest demokratiska staterna i världen. Länder som Sverige, Finland och Island placeras ofta i topp i internationella undersökningar om tillståndet för demokratin. Vi kan dock inte slå oss till ro, utan måste fortsätta kämpa för att utveckla och bevara demokratin i Europa.

De flesta av Europas länder är republiker, men det finns fortfarande ett antal länder som är monarkier.

Valet mellan republik och monarki är mer än bara en principsak. Genom att införa mer demokratiska statsskick bereder vi vägen för framsteg även på andra områden och slipper dessutom flera påtagliga nackdelar med de nuvarande monarkierna.

14

J E N N Y GR E NA N DE R

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 14

Om fastklamrandet vid kungahusen representerar en vilja att bromsa ett antal europeiska länders moderna utveckling så är införandet av republikanska statsskick ett fantastiskt tillfälle till en genomgripande diskussion om och fördjupning av demokratin i flera europeiska länder. Verklig demokrati handlar om mer än att bara rösta i allmänna val – den kräver kunskap, medvetenhet och aktivt deltagande, och riskerar att försvagas så fort vi slutar att utveckla den. Att ersätta monarkierna med något bättre är ett utmärkt led i den processen.

Vid sidan av att införandet av republik stärker demokratin i Europas sista monarkier så har demokratiska, progressiva republikanska länder även större trovärdighet i arbetet för demokrati i andra delar av världen.

MONA R K I E R NA I EU ROPA

2014-02-10 16:07

Eller för att vända på ett vanligt argument för monarki: pr-värdet av fredliga, genomtänkta övergångar till republiker är enormt.

Investeringen, å andra sidan, är mycket blygsam och handlar främst om att ta ställning för att inga offentliga ämbeten ska gå i arv utan vara öppna för alla medborgare.

De europeiska kungahusen har numera begränsade formella maktbefogenheter, men de har i varierande grad kvar rester av sin makt. Först och främst gäller det förstås själva positionerna som statschefer, men kungligheterna tilldelas även andra politiska uppgifter. Kungahusens medlemmar har dessutom stor informell och reell politisk makt som framträdande mediegestalter.

Det finns fortfarande debattörer som hävdar att Frågan om republik avfärdas ibland som oviktig monarki har fördelar som överväger de demokratis- och kungahusen tolereras med argumentet att de ka idealen, men om monarki vore bättre än republik inte gör någon större skada. Det är ett farligt förär det svårt att förstå varför inga länder som vinner hållningssätt. Demokratin måste tas på allvar. Dess sin självständighet väljer att bli kungariken. När principer bör inte negligeras av bekvämlighetsskäl Finland och Island blev självständiga nationer in- eller med argumentet att det inte spelar någon roll.

Monarki är nämligen i förde de republik. Även ett principiellt perspekmodernare exempel, »DET ÄR OVÄRDIGT ATT som Montenegro och tiv oförenlig med deROLLEN SOM STATCHEF Slovenien, har valt remokrati. Den politiska FORTFARANDE GÅR I ARV... « demokratins grundlägpublikanska statsskick. gande princip är att all Kungahusen brukar beskrivas som symboler för offentlig makt ska utgå från folket. I ett demokrasina länder och då underförstått positiva sådana, tiskt samhälle ska alla offentliga poster vara öppna men vad står monarkierna för egentligen? I våra för alla medborgare. Val ska stå i centrum när statsögon handlar det om förstelnade hierarkier, brist chefer tillsätts, inte släkttillhörighet. på insyn, traditionella könsroller, blind pliktmoral, ett okritiskt upphöjande av det tomma och ytliga, Det är ovärdigt att rollen som statchef fortfarande och framför allt föreställningen att det är skillnad går i arv inom en och samma släkt i ett antal europå folk och folk. Att monarkierna får fortleva bety- peiska länder. Under det senaste seklet har väldigt der att moderna, demokratiska och humanistiska många länder bytt statskick från monarki till repuvärderingar sätts på undantag. Irrationaliteten, blik. Tyvärr har det ofta inte gått fredligt till, men orättvisan och den förvridna människosynen tri- folkomröstningar har inneburit slutet för monarkin umferar. Vilka budskap sänder det och vad blir ef- i länder som Grekland och Italien. fekten på våra samhällen i stort?

MONA R K I E R NA I EU ROPA

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 15

J E N N Y GR E NA N DE R

15

2014-02-10 16:07

Länder som en gång har avskaffat monarkin brukar inte återinföra densamma. Spanien tas ibland upp som ett exempel på motsatsen av rojalister. Där återinfördes dock monarkin under diktaturen efter det spanska inbördeskriget, med diktatorn Francisco Franco själv som regent. Franco regerade fram till sin död år 1975, då han efterträddes av sin utpekade arvtagare Juan Carlos av Bourbon. Det var alltså inte ett demokratiskt och fritt Spanien som lade grunden för återupprättandet av monarkin.

Monarki är ett förlegat statsskick. Det är bättre sent än aldrig att se till att hela Europa får demokratiskt tillsatta statschefer. Vi i Sverige behöver inte titta längre än till Finland och Island, länder där medborgarna i val utser en president. Inga statschefer ska tillsättas via arv, utan alla måste utses på demokratisk väg. Dagens system borde vara otänkbart i alla demokratiska stater, även i Europas sista monarkier.

under vilken Republikanska föreningen samarbetar med andra republikanska organisationer i Europa. Paraplyorganisationen Alliance of European Republican Movements (AERM, www.aerm.org) bildades efter ett svenskt initiativ i Stockholm den 19 juni 2010, samma dag som Victoria Bernadotte gifte sig med Daniel Westling.

I AERM samlas republikanska grupper från Belgien, Danmark, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Spanien och Sverige för att hjälpa och stärka varandra i kampen. Det är med stor glädje vi ser att den republikanska rörelsen växer i Europa.

Tillsammans arbetar vi för att ersätta de konstitutionella monarkierna med republiker som vilar på principen om demokrati.

JENNY GRENANDER INTERNATIONELL SEKRETARE

För 100 år sedan fanns det enbart några få republikanska länder i Europa. Trots växande politiska rörelser för demokrati var monarki ännu den dominerande formen av statskick. Under 1900-talets gång försvann sedan monarkin i de flesta länder. I ett antal länder är det dock fortfarande så att medborgarna saknar inflytande över vem som är innehavare av det högsta offentliga ämbetet. Vi är övertygade om att när republik väl har införts i hela Europa så kommer det snart att vara ganska få medborgare som vill återupprätta de gamla monarkierna.

Det är viktigt att kämpa för att frigöra våra demokratiska länder från de svårbegripliga kvarlevor som monarkierna utgör. Målet måste vara att skapa ett monarkifritt Europa, vilket också är den paroll

16

J E N N Y GR E NA N DE R

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 16

I REPUBLIKANSKA FÖRENINGENS STYRELSE

MONARKIER I EUROPA

Konungariket Danmark

Det finns idag tolv monarkier i Europa, av dessa är tio stycken suveräna stater där statschefen (monarken) ärver sitt ämbete medan en (Vatikanstaten) kan definieras som ett valkungadöme. Andorra har två furstar, biskopen av Urgel i Spanien och Frankrikes president.

Furstendömet Liechtenstein Storhertigdömet Luxemburg Furstendömet Monaco Konungariket Nederländerna Konungariket Norge Konungariket Spanien

Europas monarkier är:

Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland

Furstendömet Andorra

Konungariket Sverige

Konungariket Belgien

Vatikanstaten.

MONA R K I E R NA I EU ROPA

2014-02-10 16:07

DEN GRÄNSÖVERSKRIDANDE BROTTSLIGHETEN JOHAN ÖSTRÖM

E

uropeiska unionen är på många sätt fantastisk.

Den fria rörligheten för varor, tjänster och människor inom unionen skapar ekonomisk tillväxt och välstånd. För den enskilde EU-medborgaren innebär den fria rörligheten stora möjligheter att bland annat resa, söka arbete och bosätta sig i andra EU-stater. Denna frihet innebär dock även stora möjligheter för kriminella grupperingar. I takt med att EU har utvidgats med nya medlemsstater har det till unionen tillkommit nya typer av brottslighet.

Kriminella grupperingar har varit snabba med att expandera sin verksamhet till andra delar av Europa.

Den gränsöverskridande organiserade brottsligheten som idag finns i Sverige ägnar sig bland annat åt människohandel.

luras hit varje år under förespegling av att ett bättre liv väntar här, men sedan tvingas till prostitution, tiggeri eller används som arbetskraft under slavliknande förhållanden. Människohandel är en svårupptäckt brottslighet som enligt Rikskriminalpolisen förekommer i hela landet.

Enligt EU-kommissionen har den organiserade brottsligheten inom EU har ökat och blivit mer mångsidig. Ett relativt nytt fenomen, kopplat till omfattande smuggling av narkotika, är att unga män från Balkan tvingas att åka till Sverige och sälja narkotika för att betala av skulder. Under tiden i Sverige lever de under bedrövliga förhållanden.

Brottsförebyggande rådet uppskattar att 100-tals människor tvingas till Sverige eller

Andra exempel på den gränsöverskridande brottsligheten i Sverige är organiserade ligor som ägnar sig åt omfattande bostadsinbrott, ficktjuveri eller

DE N GR Ä NS ÖV E R SK R I DA N DE BRO T T SL IGH E T E N

JOH A N Ö S T RÖM

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 17

17

2014-02-10 16:07

smuggling av illegalt avfall till bl.a. Baltikum.

välutvecklade utan också välkända och välfinansierade. I skuggan av dessa institutioner finns flera mindre organ men med betydande potential att utvecklas, och det är bland dessa organ som framtidens europasamarbete kommer att göra störst skillnad. Ett av dessa organ är Europol.

Den gränsöverskridande organiserade brottsligheten innebär stora svårigheter för den nationella polisen, i Sverige så väl som i andra europeiska stater. De personer i organisationerna som gör ”grovjobbet” och som därmed är de som exponeras mest stannar ofta bara en kortare tid i samma land och om de återkommer har de inte sällan förfalskade ID- Europol är EU:s brottsbekämpande organ och växte handlingar. När svensk polis kontrollerar en person fram under 1990-talet. Europols roll är att stötta som t.ex. betett sig misstänksamt i anslutning till ett polisorganen i EU:s medlemsstater med att tillhanbostadsinbrott kan det dahålla en plattform vara en person som livför utbyte och analynärt sig i åratal på att åka sering av information EUROPOL HAR DOCK runt från land till land rörande kriminalitet, STOR POTENTIAL ATT inom EU och begå brott. särskilt grov organiUTVECKLAS TILL EN Han kan vara välkänd av serad brottslighet och andra EU-staters poliOERHÖRT BETYDELSEFULL terrorism, i syfte att göra EU säkrare för siära organ, men samtiBROTTSBEKÄMPANDE alla dess medborgare. digt helt okänd i svenska AKTÖR FÖR EU SOM SKULLE Informationen som register. I takt med att människors frihet att KUNNA SLÅ UNDAN BENEN m e d l e m s s t a t e r n a tillför till Europols korsa nationella gränFÖR MYCKET AV DEN datasystem är dock ser inom EU ökar måste GRÄNSÖVERSKRIDANDE långt ifrån tillräckäven informationsutbytet och samarbetet mellan ligt, både i mängd BROTTSLIGHETEN. EU-staterna polisiära oroch utformning. Det saknas även använgan öka. Annars riskerar fördelarna med friheten i att färdas över gränser att darvänliga datasystem, och personalstyrkan på ca överskuggas av ofriheten att utsättas för brott.

800 personer är inte tillräckligt stor för att kunna bidra på ett märkbart sätt till brottsbekämpningen i EU:s medlemsstater. Inom svensk polis är det till EU har idag väl utvecklade institutioner och med så illa att många inte ens vet vad Europol för att utarbeta och upprätthålla politik arbetar med, och antagligen är situationen liknande inom många områden. EU-parlamentet, i de flesta andra medlemsstaterna.

Kommissionen och EU-domstolen är exempel på sådana institutioner som inte bara är

18

JOH A N Ö S T RÖM

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 18

DE N GR Ä NS ÖV E R SK R I DA N DE BRO T T SL IGH E T E N

2014-02-10 16:07

Europol har dock stor potential att utvecklas till en oerhört betydelsefull brottsbekämpande aktör för EU som skulle kunna slå undan benen för mycket av den gränsöverskridande brottsligheten. Men för det krävs att EU:s beslutsfattare närmare bestämmer sig för en vad Europol ska ha för roll och att de är bredda att tillföra ekonomiska resurser och genomföra reformer för att nå dit.

Ett bra förslag från Kommissionen som för tillfället bereds är att slå samman Europeiska polishögskolan (CEPOL) med Europol för att skapa kunskap och träningsmöjligheter för alla relevanta yrken inom polisen.

Vid sidan om satsning på forskning och utbildning så bör Europol ges i uppdrag att ta fram effektiva datasystem och annan ITteknik för olika ändamål inom de nationella polisorganen som gör det lättare att förena användarvänlighet med integritetsskydd.

bör i framtiden också utvidga sitt samarbete med andra organ inom EU, så som Europeiska Byrån För Bedrägeribekämpning (OLAF). Vidare bör Europol arbeta mer operativt och närmare medlemsstaterna. Ett led i detta är att öppna upp regionala kontor med uppgift att sammanföra polisorgan och initiera permanenta och temporära samarbetsgrupper. Ett Europol med sådan kapacitet kommer att betyda mycket för bekämpningen av den gränsöverskridande brottsligheten.

En framtida diskussion kommer även att vara huruvida Europol rent av ska ges befogenheter att bedriva självständiga brottsutredningar inom vissa områden, i likhet med FBI. Men än så länge har medlemsstaterna varit ovilliga att lämna ifrån sig sådan makt.

JOHAN ÖSTRÖM POLIS

Sådana system är annars väldigt kostsamma för enskilda medlemsstater att själva utveckla. Europol

DE N GR Ä NS ÖV E R SK R I DA N DE BRO T T SL IGH E T E N

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 19

JOH A N Ö S T RÖM

19

2014-02-10 16:07

ÄR VI ALLA UNIONSMEDBORGARE – ELLER? REBECKA BEGLER

F

ör tre år sedan väckte de avvisningar av stora romska grupper som initierades av flera europeiska länder stor uppmärksamhet. Situationen i Frankrike blev mest omskriven på grund av de massavvisningar som verkställdes där. Efter kritik från bland andra EU-kommissionären Vivianne Reding försvarade sig Frankrikes dåvarande president Nicolas Sarkozy med att “min plikt som statschef var att försvara Frankrike”. Ett uttalande som kan ses som signifikativt för den fientliga inställning till romer som intas av många, både då och fortsättningsvis, i den europeiska debatten. Frågan blev aldrig föremål för EU-domstolens granskning, då Reding nöjde sig med de åtgärder som den franska regeringen vidtog. Även i Sverige avvisades ett flertal romer, en del på grund av brottsligt beteende, andra för att de ägnat sig åt tiggeri eller prostitution.

Det är inte lätt att besvara frågan om huruvida en

20

R E BE C K A BE GL E R

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 20

diskriminering gentemot just romer skett i samband med de avvisningar som verkställts.

När jag skulle undersöka frågan i samband med mitt examensarbete i juridik tog jag kontakt med polisen, som dock uppgav att någon registrering efter etnicitet inte förekom, då detta skulle strida mot gällande regler. Det kan tyckas något ironiskt såhär i efterhand – bara något år senare skulle Dagens Nyheter avslöja den registrering som gjorts av polisen i Skåne på grund av just etnicitet, och på grund av just tillhörigheten till den romska gruppen.

I brist på register över specifika etniska grupper var jag hänvisad till att istället undersöka frågan utifrån nationalitet. Då de största grupperna av europeiska romer som kommer till Sverige har sitt ur-

Ä R V I A L L A U N IONSM E DB ORG A R E – E L L E R?

2014-02-10 16:07

sprung i Rumänien och Bulgarien, blev detta istället utgångspunkten för min undersökning. Det jag ville undersöka var om de avvisningar som gjorts verkligen kunde anses förenliga med den fria rörligheten inom EU – en grundläggande frihet inom det europeiska samarbetet, liksom en fundamental rättighet knuten till det unionsmedborgarskap vi som medborgare i EU:s stater har.

Begreppet unionsmedborgarskap infördes i det så kallade Maastrichtfördraget, som trädde i kraft 1993. Tanken var att individens intressen skulle skyddas och hens rättigheter stärkas. På så sätt skulle det europeiska medborgarskapet utvecklas från ett ekonomiskt koncept, knutet till den fria marknaden, till ett mer politiskt begrepp.

fri rörlighet finns dock. Bland annat kan medlemsstaterna inskränka den med hänvisning till att det föreligger ett hot mot den allmänna ordningen, mot allmän säkerhet eller mot folkhälsan.

Hur förhåller sig då de EU-rättsliga bestämmelserna till den nationella svenska lagstiftningen? Av störst betydelse är i detta sammanhang utlänningslagen som reglerar när och hur utlänningar får avvisas eller utvisas från svenskt territorium. Vi måste dock komma ihåg – och detta är av yttersta vikt för frågan om hur reglerna får tillämpas – att den svenska lagen ska tillämpas i ljuset av den EU-rättsliga regleringen. Utlänningslagens bestämmelser får inte användas på så sätt att den fria rörligheten, såsom den definieras inom EU, urholkas.

Den svenska polisen har som grund för de avvisUnionsmedborgarskapet har därefter utvecklats, ningar som har gjorts, hänvisat till att personerna till största del av EU-domstolen, som i olika mål ifråga försörjt sig på ett sätt som bedömts som oärfyllt ut och förstärkt dess innebörd. Fortfarande är ligt. Det skulle alltså innebära någon typ av hot u n ionsmedbormot den allmänna ordningen i det garskapet ett relasvenska samhället. tivt okänt begrepp DE AVVISADE PERSONERNA De har inte begått hos allmänheten, HAR INTE BEGÅTT BROTT brott enligt svensk vilket bekräftas av OCH DE HAR INTE UTGJORT EN lag, då tiggeri inte undersök ningar som EU gjort.

BELASTNING FÖR DET SVENSKA – åtminstone i nuläget – är olagligt i SOCIALA BISTÅNDSSYSTEMET. En fundamental Sverige. Istället har del av unionspolisen gjort något som snarast liknas medborgarskapet är den fria rörligheten för medborgarna. Eftersom vid en moralisk bedömning av ett visst levnadssätt. det är fråga om en grundläggande rättighet är möj- De avvisade personerna har inte begått brott och de ligheterna att begränsa den fria rörligheten strikt har inte utgjort en belastning för det svenska sociala reglerad. Ett antal undantag från huvudregeln om biståndssystemet (vilket i sig kan utgöra ett skäl för

Ä R V I A L L A U N IONSM E DB ORG A R E – E L L E R?

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 21

R E BE C K A BE GL E R

21

2014-02-10 16:07

avvisning enligt EU). De har försörjt sig genom att tigga, vilket enligt den svenska polisens bedömning är att beskriva som ett ”oärligt försörjningssätt”.

Till saken hör att inte ens brottslighet i sig är ett skäl för avvisning enligt EU-domstolens mening – det måste i så fall föreligga ett reellt och faktiskt hot mot den allmänna ordningen vilket innebär att det finns anledning att anta att personen kommer att fortsätta sitt brottsliga beteende. Efter att ha granskat domar från EU-domstolen inom det aktuella området är det svårt att hitta någon rättslig grund för polisens beslut. Även JO har framfört kritik mot polisen angående detta.

Frågan är komplex, och kommer med säkerhet att diskuteras vidare. Efter att ha analyserat avvisningarna ur ett juridiskt perspektiv, och efter att nu ha följt debatten efter avslöjandet om den registrering av romer som skett, ställs den på sin spets. Ska unionsmedborgarskapet bli det starka skydd för individen som EU uttalat som målsättning, är det av yttersta vikt att medborgare som utnyttjar sin rätt till fri rörlighet inte diskrimineras på grund av att de tillhör en viss etnicitet. Alla är vi unionsmedborgare, så även europeiska romer.

REBECKA BEGLER JUR. KAND.

Är det möjligt att hävda att det inom den svenska polisen finns en systematisk diskriminering av romer som grupp? Hade andra unionsmedborgare som ägnat sig åt tiggeri behandlats på samma sätt?

22

R E BE C K A BE GL E R

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 22

Ä R V I A L L A U N IONSM E DB ORG A R E – E L L E R?

2014-02-10 16:07

MEDBORGARKRAFT RICHARD MURRAY

D

et borde gå att hämta en fantastisk kraft ur medborgarnas engagemang i de många allvarliga problem som världen brottas med. Är medborgarna verkligen engagerade? Det finns ideella organisationer inom så många områden: flyktinghjälp, minoritetsskydd, biologisk mångfald, katastrofhjälp, klimatpolitik, rättssäkerhet, bistånd, yttrandefrihet, Arktis… Listan skulle kunna göras mycket längre. Det handlar om tusentals, hundratusentals, ja miljoner människor i Sverige och inom EU, som på ett organiserat sätt sätter sig in i samhällsfrågorna och söker finna lösningar. Jävar inte det eventuell misströstan om medborgarnas engagemang?

Hur tar politiker tillvara denna kraft? Inte gör de det i särskilt stor omfattning. När senast hördes en politiker säga att ”Det ligger mycket i Naturskyddsföreningens analys och förslag. Vi kommer

M E DB ORG A R K R A F T

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 23

att diskutera dessa idéer med företrädare för organisationen. Deras 200.000 medlemmar tyder på en bred folklig uppslutning och stöd för de åtgärder de föreslår. Det är mycket värdefullt.”

Vanligen förskansar sig politiker i sin roll som allvetande med svar på alla frågor och med den tunga uppgiften att lösa konflikter mellan motstående intressen. De som är valda att leda landet är det naturligtvis för de vet bäst.

Endast de och de politiska partierna förstår nödvändigheten att ta hänsyn till flera, motstridiga intressen. Och endast de kan göra sådana avvägningar. Alla andra är ”särintressen”, som talar för sin sjuka mor.

Alltför ofta blir det konflikt mellan politikerna och de ideella organisationerna. Det är vanligt att politi-

R IC H A R D M U R R AY

23

2014-02-10 16:07

ker avfärdar ideella organisationer, lokala sammanslutningar kring någon miljöfråga, patientföreningar, kulturarbetare m.fl. som ”särintressen”. Givetvis är en organisation som arbetar med klimatfrågan eller mot oljeutvinning i Arktis ett särintresse i den bemärkelsen att organisationen arbetar med just denna, enda fråga.

Men varför utdefiniera organisationen av den anledningen istället för att ta till vara idéerna och engagemanget? Varför skulle dess medlemmar inte kunna ha samma vidsyn som politikerna?

detta och en gemensam kurs är inte bara politikernas och partiernas utan i hög grad medborgarnas.

Går det att göra på något annat sätt än att låta de politiska partierna tävla med olika program och låta den som vinner genomföra sitt program (i själva verket genomföra alla möjliga program under mandatperiod på 3-5 år)?

Visst går det att göra på andra sätt. Klimatpolitiken skulle t.ex. kunna göras till föremål för ett omfattande samråd, vars resultat i slutändan skulle avgöras av riksdagen (eller i en folkomröstning).

Den representativa demokratin ligger fast – klara Det handlar om vilken syn vi har på demokrati. beslutsregler är nödvändiga. Men vägen till beslut Är demokratins roll att med viss folklig kontroll skulle se annorlunda ut. Samrådet skulle inte bara vara en offentlig utredse till att en upplyst elit leder kommuner, POLITIKERNS ROLL SKULLE ning som skickas på reregioner och nationer miss utan omfattande VARA SAMTALSLEDARENS efter bästa förmåga? En diskussioner mellan sådan demokratisyn OCH PROCESSKONSULTENS. olika medborgargruprimmar väl med den per. Politikernas roll politikerroll, som ger politikern ansvar för att staka skulle vara att se till att dylika diskussioner komut kursen i ett hav av motstridiga och inskränkta mer till stånd i organiserade former, se till att olika särintressen. ståndpunkter kommer fram, bistå med utredningar i sakfrågor, klargöra åsiktsskillnader och konÄr demokratins roll istället att ge medstruktivt lotsa diskussionen framåt. Politikerns roll skulle vara samtalsledarens och processkonsultens. borgarna möjlighet att forma sin framtid?

Och medborgarnas roll att samtala. (Som medborEn sådan demokratisyn ger politikern en helt annan roll. Politikerns och de gare är politikerna givetvis välkomna att samtala på samma villkor.) politiska partiernas uppgift blir då att hjälpa medborgarna att formulera sina visioner och Jag har arbetat mycket med lokala miljöfrågor. genomföra sina förslag. Havet av motstridiga Den reflexmässiga kommentaren från politiker är och inskränkta intressen kanske finns där att lokala miljögrupper bara strider för sina egna, fortfarande, men ansvaret för att reda ut

24

R IC H A R D M U R R AY

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 24

M E DB ORG A R K R A F T

2014-02-10 16:07

högst privata intressen och inte förstår de betydligt större sammanhang som politiken måste ta i beräkning. NIMBY säger man. Och någon dialog vill man inte ha.

Att de politiska partierna inte förmår eller vill öppna sig för dialog har olika förklaringar. 1. Ideologiska ställningstaganden styr utan att ideologins konsekvenser analyseras. 2. Partiet eller politikern har redan försvurit sig åt eller representerar ett ”särintresse”. 3. Partiet eller politikern är rädd för att diskussionen spårar ur. 4. Politikern är rädd att förlora auktoritet.

Jag kan förstå en viss ängslan hos politiker och politiska partier att öppna sig för dialog med medborgarna. Främlingsfientliga partier är på frammarsch.

I en folkomröstning i Schweiz röstade majoriteten för förbud mot minareter. Folket går inte att lita på!

Och medan de ideella organisationerna växer och blir allt fler tappar partierna medlemmar. Ska vi, frågar partierna, visa respekt för och uppmuntra de ideella organisationerna istället för att uppmana medborgarna att gå med i våra partier?

Jag är inte så naiv att jag tror att den deliberativa demokratin är utan komplikationer. Men för att t.ex. stå emot främlingsfientliga krafter måste de som står för en tolerant inställning till invandring mobiliseras. Och debatten tas, inte bara av politikens toppar. Och den mobiliseringen görs inte genom att lägga locket på.

Med tanke på hur vilsna politikerna i de stora partierna är förtjänar medborgarna att släppas fram.

Och släpps de inte fram på ett konstruktivt sätt så kommer de att ta sig fram på något annat sätt, därtill har kommunikationsmöjligheterna förändrats alltför radikalt. Men då blir det förmodligen inte i så konstruktiva former.

Europas politiker behöver ta till vara medborgarnas och det civila samhällets krafter för att klara de utmaningar vi står inför. Gör det i konstruktiva former!

RICHARD MURRAY ORDFÖRANDE FÖRBUNDET FÖR EKOPARKEN. NATIONALEKONOM OCH EN AV INITIATIVTAGARNA TILL STOCKHOLMSPARTIET

M E DB ORG A R K R A F T

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 25

R IC H A R D M U R R AY

25

2014-02-10 16:07

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 26

2014-02-10 16:07

ANSVAR I VÄRLDEN OCH HEMMA INLEDNING | KRISTINA PERSSON

I

The Nordic Way som Global Utmaning tog fram låg. Den ökning som även vi i Sverige har sett av ar2010 identifierade vi främst två faktorer som för- betslöshet och klyftor på senare år riskerar därmed klarade de nordiska ländernas framgångar: Det var att fräta på tilliten också i våra länder. den utbredda förekomsten av tillit och förtroende för både människor och institutionerna i samhället Men det är mycket annat som spelar in, förtroenoch den förhållandet för politikerna är en sådan faktor; devis goda förmåDEMOKRATIN PÅVERKAS gan till anpassning NEGATIVT OM DET INTE KÄNNS om tilliten till potill förändrade förlitikerna minskar MENINGSFULLT ATT UTÖVA SIN kan man utgå från utsättningar. Förmodligen hängde MEDBORGARRÄTT OCH RÖSTA. att också demode ihop, trygga kratin försvagas. människor vågar bejaka förändringar, det okända.

Demokratin påverkas negativt om det inte känns meningsfullt att utöva sin medborgarrätt och rösta.

Tilliten utgör ett ovärderligt socialt kapital i ett I sådan kultur uppstår ofta missnöjespartier som samhälle, som ständigt måste vårdas och under- reagerar mot ett skeende som man anser inte gynhållas för att inte erodera. Det finns forskning som nar de egna intressena. Det sociala kapitalet bygger visar att i samhällen där människor upplever alltför på att det finns en utvecklad anda av samarbete och stora orättvisor och brist på rättsäkerhet är tilliten solidaritet i samhället.

A NS VA R I VÄ R L DE N O C H H E M M A

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 27

K R I S T I NA PE R S S ON

27

2014-02-10 16:07

Det sociala kapitalet i Norden har byggts upp under lång tid och kan förklaras av många faktorer som hänger samman med historia, kultur, lyckosamma omständigheter och kloka politiska beslut, som exempelvis tidiga satsningar på utbildning. Djärva politiker som finansministern Johan August Gripenstedt, som på 1850-talet lånade inte mindre än 2500 miljarder i dagens penningvärde för att investera i den nya infrastruktur som övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle behövde. Utan denna djärva satsning hade stora svenska industriföretag som Asea, AGA, Alfa Laval och många andra knappast fått den utveckling som de fick och därmed också bidragit till att Sverige länge varit ett av världens mest utvecklade länder.

Det finns förstås ett viktigt samspel mellan å ena sidan hur människor har det, deras livsvillkor och å den andra deras förmåga till solidaritet med andra.

28

K R I S T I NA PE R S S ON

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 28

Frågan är hur våra humanistiska värderingar kommer att kunna stå emot effekterna av senaste 15 – 20 årens utveckling? En faktor som ändrat våra samhällsvillkor och ökat känslan av osäkerhet inför framtiden är globaliseringen, som inneburit mer av konkurrens och snabba förändringar. Det som inte alls har globaliserats är politiken – den fortsätter att vara inlåst i de nationella institutionerna. Var finns de visonära och djärva politiker som brinner för att kunna hantera vår tids stora utmaningar mot jobben, miljön och demokratin?

Under samma period som globaliseringen ökat har arbetslösheten gått upp kraftigt, inkomstskillnaderna och segregationen tilltagit. Många har också upplevt att kvaliteteten på offentligt finansierade tjänster som vård, skola och omsorg har försämrats. Det är ingen djärv slutsats att det framförallt är dessa försämringar av välfärden som på senare år gett näring åt framväxten av främlingsfientliga partier i hela Norden.

A NS VA R I VÄ R L DE N O C H H E M M A

2014-02-10 16:07

DE FRÄMLINGSFIENTLIGA PARTIERNA ÄR NÄSTAN ALLTID EU-NEGATIVA. DET ÄR EN KONSEKVENS AV ATT DE I GRUNDEN ÄR NATIONALISTISKA OCH INTE VILL HA EN POLITIK ÖVER LANDSGRÄNSERNA. Under det s.k. ”Supervalåret 2014”, som inleds med Europavalet i slutet av maj kommer styrkan i den s.k. Nordiska modellen att prövas. De främlingsfientliga partierna är nästan alltid EU-negativa. Det är en konsekvens av att de i grunden är nationalistiska och inte vill ha en politik över landsgränserna.

Man kan säga att de vänder sig inåt istället för utåt när de söker en strategi mot de globala utmaningarna. Under ledning av Marine Le Pen, ledaren för Nationella Fronten i Frankrike pågår just nu en kraftfull mobilisering inför valet till Europaparlamentet. Ambitionen är att vinna röster bland missnöjda européer och bli tillräckligt stora för att bilda en egen partigrupp i Europaparlamentet. Om de blir tillräckligt stora kan de blockera parlamentets förmåga att fatta beslut.

Vår relativa öppenhet mot omvärlden kommer att sättas på prov om utanförskap och sociala klyftor

A NS VA R I VÄ R L DE N O C H H E M M A

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 29

tillåts växa i våra länder.

Perspektivet skrämmer och förstärker de många likheterna med 30-talet.

De två världskrigen och händelserna mellan krigen gjorde EU nödvändigt och möjligt.

Är vi nu på väg att skapa en situation i Europa där de historiskt viktiga segrarna för förnuft och samarbete som EUs framväxt innebar kan skadas i grunden av den tilltagande nationalismen?

Det är inte bara de främlingsfientliga utan även mer ansvariga partier som förstör genom att inte lyfta fram betydelsen av samarbete i Europa. Inte ens de EU-positiva partierna argumenterar för ett mer långtgående samarbete över nationsgränserna, trots att Europas kris inte kan lösas om inte staterna höjer blicken över kortsiktiga och egoistiska föreställningar. Det behövs massor av tillit, förnuft och långsiktigt tänkande om de hotande systemkriserna för den sociala sammanhållningen, miljön och ekonomin ska kunna lösas.

K R I S T I NA PE R S S ON

29

2014-02-10 16:07

Väljarnas missnöje är DET MÄRKS INTE MYCKET i och för sig begripligt.

AV EUROPA I DEN SVENSKA DEBATTEN. EUs medlemmar (Sverige är inget undantag) har NÄR HÖRDE NI SIST EN SVENSK POLITIKER allvarligt försummat den UTTRYCKA TANKAR, VISIONER OCH viktiga anpassningen av FÖRSLAG OM EUROPAS FRAMTID OCH våra samhällssystem till en grundligt förändrad SVERIGES ROLL I EUROPA? verklighet där den stora och på många sätt genomgripande förändringen är globaliseringen. I stället Europas och världens framtid är inte någon anför att reagera med politisk aktivitet och kreativitet nans ansvar utan allas ansvar, också Nordens. Den när det gäller hur de gemensamma intressena bäst som är stark måste också vara ”snäll”. Norden och ska tas tillvara verkar de nya hoten ha lett till pas- Tyskland är idag starkare än sina grannar i syd. Vi har tillsammans ett stort ansvar för hur det går för sivitet och inåtvändhet.

Europa i framtiden. Ett viktigt inslag i den europeDet märks inte mycket av Europa i den svenska iska ekonomiska krisens lösning är att länder med debatten. När hörde ni sist en svensk politiker ut- överskott i sin handel med andra länder stimulerar trycka tankar, visioner och förslag om Europas sina ekonomier, förslagsvis genom att kraftigt öka framtid och Sveriges roll i Europa? Våra ledande sina investeringar i omställningen till ett långsikpolitiker verkar ha drabbats av någon slags berö- tigt hållbart samhälle. Norden skulle kunna bli en konstruktiv kraft för ett Europa som fungerar väl ringsskräck gentemot EU. i framtiden. Detta vore den allra viktigaste invesEU är viktigt för oss, inte bara därför att vi teringen. säljer det mesta av vår export till Europa utan därför att vi behöver Europa som en global aktör. Klimatet, ekosystemen, migrationen, KRISTINA PERSSON, GLOBAL UTMANINGS ORDFÖRANDE det globala finansiella systemet kräver ett starkt Europa som förenar rättvisa och effektivitet.

30

K R I S T I NA PE R S S ON

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 30

A NS VA R I VÄ R L DE N O C H H E M M A

2014-02-10 16:07

EU OCH BURMA KARIN KARLSSON

U

nga burmesers röster om EU. ”Problem upp- ambassadör för Europeiska länder här i Burma,” står när olika givare stödjer vad de anser vara säger Wai Yan Wai. Hans kollega Nan anser att EU viktigt, inte vad vi behöver”. EU:s primära mål med och andra internationella organisationer kan ha en stöd till Burma är att hjälpa en legitim civil reger- positiv inverkan på landet genom att erbjuda aring att uppnå en social och ekonomisk utveckling betstillfällen och tillföra kunskap. ”Men vi måste i landet, att respektera veta vilka politiska inmänskliga rättigheter DET ÄR VIKTIGT ATT INTE tressen EU och andra och att återskapa relabidragsgivare har. Vi bör LÅTA BIDRAGSGIVARNA lära av hur Världsbantioner med det internationella samfundet. Men ken och IMF har agerat i SÄTTA MÅLEN OCH PÅ hur ser landets invånare Afrika. Det är viktigt att SÅ SÄTT STYRA LANDETS på stödet från den en inte låta bidragsgivarna UTVECKLING. gång ekonomiska jätten? sätta målen och på så sätt Här följer röster från styra landets utveckling.” några ungdomar i Rangon, Burmas ekonomiska Vidare upplever Nan det problematiskt att insatser centrum. generellt är temporära, har begränsade ekonomiska medel och ofta saknar koherens. ”Många frivilligor”Jag ser EU som ett stort land som förenar många ganisationer satsar på samma frågor, de kanske priländer, en mäktig organisation, som kan vara en oriterar medicin när mat är vad som behövs. Fråga

EU O C H BU R M A

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 31

K A R I N K A R L S S ON

31

2014-02-10 16:07

oss, vi vet vilka prioriteringar som behövs, inte bara vilka som är önskvärda.” Wai tycker att EU och andra organisationer som vill etablera sig i Burma ska ta in ett jämlikhetsperspektiv ”Det känns inte helt rättvist när utländsk personal per automatik får högre lön och högre positioner än sina burmesiska kollegor. Det finns kompetens här också, och det vore trevligt om internationella organisationer erkände det genom att behandla alla lika.”

standard. 2013 skiftade fokus till att stödja civil samhället, anpassning till klimatförändringar och stöd för den pågående fredsprocessen, med extra fokus på en stabil dialog med de etniska grupperna.

KARIN KARLSSON MASTERSTUDENT I INTERNATIONELL UTVECKLING OCH MANAGEMENT. INTERVJU GENOMFÖRD 2013 MED WAI YAN WAI OCH NAN KHAING SANDAR LWIN, RANGOON.

På en högre nivå ser de båda EU som en aktör som kan balansera världspolitiken gentemot FN och Kina. ”Hittills upplever jag att EU har haft en positiv inverkan på vårt lands utveckling, förhoppningsvis kommer det fortsätts så”, avslutar Win. I april 2013 lyfte EU tidigare sanktioner mot Burma och sedan juli 2013 regleras handel med Burma av EU:s General Scheme of Preference (GSP), vilket ger Burma tillgång till den interna europeiska marknaden för alla produkter utom vapen och ammunition. Genom EuropeAid stödde EU under 2012 områdena hälsa, utbildning och förbättrad levnads-

ÖVRIGA KÄLLOR: EU council conslusions on Burma/Myanmar April 2012, EU Development Cooperation EUROPEAID – Myanmar/Burma http://ec.europa.eu/europeaid/where/asia/countrycooperation/myanmar/myanmar_en.htm EU Trade – Countries and Regions. Myanmar/Burma http://ec.europa.eu/trade/policy/countries-andregions/countries/myanmar EU Trade – General Schemes of Preference http://ec.europa.eu/trade/policy/countries-andregions/development/generalised-scheme-ofpreferences

BURMA är det till ytan största landet på det sydostasiatiska fastlandet.

Det gränsar i norr till Kina, i väst till Bangladesh, till Indien i nordväst, i öst till Laos och i sydost till Thailand.

Wikipedia HUVUDSTAD: Naypyidaw PRESIDENT: Thein Sein BEFOLKNING: 52,8 miljoner (2012) OFFICIELLT SPRÅK: Burmesiska YTA: 676 578 km2 (40:e) BNP: 93,77 miljoner dollar VALUTA: Kyat

32

K A R I N K A R L S S ON

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 32

EU O C H BU R M A

2014-02-10 16:07

POLITIK VS. SPORT SOFIA STRIVE

A

tt vara eller icke vara – Kosovos deltagande och representation i Europeiska tävlingssammanhang.

är Kosovo inte erkänt som land av vissa nationer vilket resulterar i att Kosovo inte alltid tillåts att delta i olika sammanhnag, som exempelvis sportsammanhang.

Den 2 september anlände Majlinda Kelmendi i Pristina, Kosovos huvudstad, efter att ha tävlat i världsJag skulle här vilja djupdyka en stund i en av mästerskapet i judo i Rio de Janeiro. Efter en hård Europas utmaningar, nämligen att betrakta tävling vann den 22 åriga Majlinda guldmedalj för alla sina medlemsländer som faktiska länder Kosovo. Välkomstkomioch tillåta dem att teén i huvudstaden var bli betraktade och varmhjärtad och full av TROTS ATT KOSOVO ÄR ETT behandlade därefter. glädje och stolthet. Att EUROPEISKT LAND SÅ ÄR vinna ett världsmäster- KOSOVO INTE ERKÄNT SOM För att till fullo kunna förklara det som den här skap är i sig en imponerande insatts som är LAND AV VISSA NATIONER. artikeln syftar till att revärd att hyllas men då sonera kring krävs ett det handlar om att tävla för Kosovo så blir det lite kort förtydligande av landet Kosovos ställning och speciellt och kanske möjligtvis en ännu större be- omvärldens uppfattning gentemot denna lilla nadrift. För trots att Kosovo är ett Europeiskt land så tion. Kosovo blev självständigt från Serbien 2008

P OL I T I K VS . SP ORT

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 33

S OF I A S T R I V E

33

2014-02-10 16:07

och idag har 101 av FN’s 193 stater erkänt Kosovo som ett eget land. Sverige erkände Kosovo 2008 och har haft en ambassad i Pristina sedan 2010. Dock är identitetfrågan i landet mycket känslig eftersom det fortfarande finns länder som inte erkänt Kosovo som land utan istället betraktar det som en del av Serbien. Alltså är det i vissa sammanhang extra speciellt att ställa upp i ett världsmästerskap som representant för just Kosovo. Tävlandet förvandlas plötsligt, oavsett om deltagaren vill det eller inte, till en politisk fråga om landets vara eller icke vara. Hur ser Europa på detta ur en demokratisk synvinkel? Är det inte dags att ta en extra titt på orättvisan i att vissa länder saknar en möjlighet till deltagande och representation?

För att ytterliggare ge klarhet i problematiken vill jag delge några exempel på hur tydligt Kosovo exkluderas och hur svår politisk konflikt som riskerar att uppstå till följd av Kosovos vilja att representeras. Ryssland tillhör ett av de länderna som inte erkänt Kosovo som land, något vars konsekvenser nyligen visade sig och uppröde kosovos fotbollsfans och invånare.

Kristian Nushi som kommer från Kosovo men spelar för det österrikiska laget St Gallen tilläts inte visum för att komma in i Ryssland, då laget skulle spela en match där, på grund av hans kosovoanska ursprung.

Liknande händelse inträffade i augusti då två spelare med kosovoanska pass i Albaniens lag Kukues inte tilläts komma in i Ukraina under Europa League. Vid detta tillfälle ”löstes” situationen med att spelarna ansökte om albanska pass och fick därmed

34

S OF I A S T R I V E

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 34

inträde i Ukraina och kunde spela i matchen. Exempel likt dessa framstår som oändliga. Men självklart är detta inte enbart något som är typiskt för sport och sporttävlingar. Exempelvis har Kosovos representation i Eurovision Song Contest blivit en hett diskuterad fråga då landet inte ges tillåtelse att delta i tävlingen. Detta har resulterat i att kosovoalbanska artister har tävlat för Albaniens räkning istället.

Förra året var det Rona Nishliu från norra Kosovo som vann Albaniens uttagning inför Eurovision Song Contest och hamnade på en stolt femte plats. Även om Kosovo var stolta över resultatet växer det fram en frustration över att vissa länders ovilja att erkänna Kosovo begränsar befolkningen från att kunna representera sin nation. Frustrationen bottnar också i att det aldrig kan vara helt okomplicerat för Kosovo att delta i olika sammanhang utan att det allltid bubblar upp ett politiskt rabalder.

Som ni förstår så blir det ofta, av denna anledning, ett speciellt tryck på de som representerar Kosovo, oavsett om det handlar om idrottsammanhang eller andra evenemang. I november förra året vid en judotävlling sa Kelmendi ”I don’t know why politics must come before everything. I’m just an athlete but I think we deserve to compete as Kosovo at the Olympics.”

Mirnije tränar karate i en liten klubb i Pristina och säger till mig då vi diskuterar ämnet ”Så fort man ska tävla för Kosovo så blir det inte bara en tävling om en medalj utan genast en tävling om rätten att existera som en nation – att visa omvärlden att vi är ett land. Det är omöjligt att undgå att göra ett politiskt ställningstagande genom att delta i internationella tävlingar, hur mycket man än vill ta av-

P OL I T I K VS . SP ORT

2014-02-10 16:07

stånd från politiken”. Kanske är det aldrig möjligt för en idrottsutövare att ställa upp i en sportgren och tro att tävlandet går att frikoppla från att samtidigt göra ett politiskt ställningstagande, tänker jag. Men samtidigt anser jag det inte rättvist att ett land som är en del av Europa ofta ges signalen att det inte har rätt att betraktas som nation och delta på lika vilkor.

Jag anser det viktigt att Kosovos uteslutande lyfts upp till diskussion för genom att behandla våra europeiska medlemsländer olika bevisas att Europa är odemokratiskt. Kosovos fall bör inte betraktas som en vilja att representeras, utan det bör snarare betraktas som en rätt att inkluderas i Europeiska sammanhang på samma vilkor som alla andra europeiska länder.

KOSOVO formellt Republiken Kosovo, är ett land i Sydosteuropa.

Det är erkänt av 105 av FN:s 193 stater, däribland USA och Sverige. Den 17 februari 2008 förklarade Kosovos parlament Kosovo som självständigt från Serbien.

Den serbiska parlamentariska majoriteten anser att Kosovo är en del av Serbiens territorium i form av en autonom provins. Republiken Kosovo har de facto kontroll över hela territoriet, förutom i de kosovserbiska enklaverna. Internationella domstolen i Haag har godkänt självständighetsförklaringen.[9][10][11][12] HUVUDSTAD: Pristina PRESIDENT: Atifete Jahjaga BEFOLKNING: 52,8 miljoner (2012) OFFICIELLT SPRÅK: Albanska och serbiska YTA: 10 908 km2 BNP: 11.97 miljarder USD VALUTA: Euro

Om jag har tillåtelse att nysta in min egen personliga vison av Europa i denna diskussion så anser jag att saken är mycket enkel. Ända vägen till att nå fullt erkännande av Kosovo som land, både hos andra nationer samt vissa internationella organisationer, är genom att välkomna landet att delta i olika sammanhang och evenemang.

SOFIA STRIVE 24 ÅR, STUDERAT GLOBALA FRÅGOR SAMT PRAKTISERAT PÅ SVENSKA AMBASSADEN I PRISTINA, KOSOVO. FÖR TILLFÄLLET PRAKTIKANT PÅ SIDA I STOCKHOLM.

P OL I T I K VS . SP ORT

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 35

S OF I A S T R I V E

35

2014-02-10 16:07

TURKIETS INTERNETCENSUR ÖKAR AVSTÅNDET TILL EU SOFIA HAFDELL

E

fter ett turbulent år av politiska oroligheter vill Turkiet skärpa internetcensuren med ett lagförslag som begränsar turkarnas tillgång till information samt bidrar till att öka klyftan mellan landets regering och Europa.

Kampanjen #SansüreDurDe och den engelska versionen #SayNoToCensorship har cirkulerat fritt på Twitter och uppmanat turkiska medborgare att ge sig ut på gatorna sedan regeringens planer att skärpa landets lag om internetcensur blivit offentliga.

Protesterna vid den centrala shoppinggatan Istiklal Caddesi i Istanbul 18 januari fick däremot ett abrupt slut då polis använde tårgas och vattenkanoner för att skingra demonstranter som organiserat sig via sociala medier. Scenerna som utspelade sig känns igen sedan tidigare.

Turkiet har fått utstå en rad politiska oroligheter under förra året. Sommarens demonstrationer mot

36

S OF I A H A F DE L L S

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 36

Rättvise- och utvecklingspartiets (AKPs) planer på att riva Geziparken vid Taksimdistriktet i Istanbul växte snabbt till ett regeringskritiskt motstånd runt om i landet. Ett drygt halvår senare meddelar man 17 december 2013 att tre högt uppsatta ministrar får gå i sviterna av en växande korruptionsskandal vilken skakat om landets politikiska och ekonomiska klimat (den turkiska liran är rekordlåg och föll till 2.25 mot dollarn den 21 januari medan Centralbanken rapporterat att Turkiet behållit en marknadsränta på 7.75%).

Redan i maj 2011 protesterade omkring 50 000 människor mot ett nytt filtreringssystem på nätet samt mot den kontroversiella internetlagen 5651 som antogs 2007 för att, enligt regeringen, ”skydda barn mot skadligt innehåll” och trakasserier på nätet.

– Sedan 2007 har lagen använts effektivt för att blockera tillgång till ett avsevärt antal hemsidor i

T U R K I E T S I N T E R N E TC E NSU R ÖK A R AVS TÅ N DE T T I L L EU

2014-02-10 16:07

Turkiet, säger Yaman Akdeniz, professor i juridik vid Istanbul Bilgi Universitetet och expert på landets internetlagstiftning. Han understryker att ett högt antal brottsutredningar och åtal har ägt rum under de senaste åren, särskilt med avseende på innehåll som publiceras eller distribueras via sociala medier.

– Blockeringsåtgärden i lagen har även stridit mot artikel 10 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, i fallet Ahmet Yildirim mot Turkiet gällande blockerad åtkomst till Google-sajter.

Men i och med de föreslagna ändringarna går Turkiet från dåligt till värre, menar Akdeniz.

Det nya lagförslaget är en revidering av den turkiska internetlagen och medför skärpt kontroll på nätet genom att öka blockering av sökord och övervakning av internetanvändare. Dessutom kan användares aktiviteter på bland annat sociala nätverk liksom besökta hemsidor och sökord lagras i upp till två års tid utan juridiska grunder.

Serhat Koç, advokat inom telekommunikation och talesman för turkiska Piratpartiet (Korsan Parti), förklarar att lagförslaget kommer att betyda att censur mot medborgarjournalistik, vetenskaplig forskning och sociala medier att bli ännu mer rutinmässig.

– Som följd kommer tjänsteleverantörer att öka sin automatiska censurering. ISPs (Internet Service Providers) kommer att hindra att alternativa metoder såsom att ändra ditt DNS (Domain Name System) kan användas för att komma åt vissa hemsidor, förklarar han.

– Det närmare sig val i Turkiet och därför kan man säga att ändringarna i internetlagen handlar mindre om censur och övervakning än politiska intressen.

Man vill inte ha nätet fullt av videor som kritiserar det ledande partiet, säger han.

Bloggaren och aktivisten Gurkan Ozturan, som har gömt ansiktet under halsduken för att inte andas in polisens tårgas, tar en paus under protesterna på lördagseftermiddagen 18 januari. Han anser att lagförslaget kommer att öka avståndet mellan Turkiet och EU ytterligare.

– Tyvärr så har AKP-ministrar aktivt tagit avstånd från EU och statlig media har bidragit till att sätta agendan i Turkiet som alltmer EU-skeptisk. De senaste restriktionerna på nätet kommer att resultera i att klyftan mellan AKP och Turkiets liberala ökar och man får gilla yttrandefrihet villkorligt så länge man inte uttrycker sin opposition till regeringen.

Hans liksom många andras syn på Turkiets demokratiseringsprocess är pessimistisk, sett till såväl den senaste tidens politiska turbulens i landet som regimens svarsageranden.

– Lag 5651 gör ingenting för att uppehålla den frihet och de rättigheter som EU står för. Jag förväntar mig hård kritik av EU eftersom lagförslaget begränsar ytterligare turkiska medborgares rätt till information och yttrandefrihet.

SOFIA HAFDELLS PROJEKTANSVARIG PÅ GLOBAL POLITICAL TRENDS CENTER

Koç menar att tidpunkten för lagförslaget är betydande.

T U R K I E T S I N T E R N E TC E NSU R ÖK A R AVS TÅ N DE T T I L L EU

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 37

I ISTANBUL OCH STUDENT PÅ MASTERPROGRAMMET COMMUNICATION FOR DEVELOPMENT VID MALMÖ

S OF I A H A F DE L L S

37

2014-02-10 16:07

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 38

2014-02-10 16:07

FORT EUROPA INLEDNING | FRIDA JOHANSSON METSO

O

m en båt kommer in mot EU:s stränder, överlastad med asylsökande – har vi då rätt att putta ut den i vattnet igen? Har vi, genom att förhindra att de potentiella asylsökande satte sina fötter på torr europeisk jord, med ära och hederlighet respekterat asylrätten?

Den europeiska flyktingdebatten kan inte handla om syrierna. Vi kan inte engagera oss enbart i dagens kris och bortse från vad som skapade den, vad som kommer kvarstå efter den och vilka andra som drabbas bortom de för tillfället uppmärksammade flyktingarna. Ändå är det orimligt att inte tala om syrierna. Det är deras uppenbara nöd som gör att det överhuvudtaget förs en diskussion om de senaste decenniernas asylcharad – de få syrier som kommer hit får skydd, men vägen hit är stängd. Olyckligt nog innebär de förslag som nu lanseras tillfälliga lösningar för syrierna men

F ORT EU ROPA

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 39

förändrar inte att asylsökande inte har tillgång till Europa.

Hur mycket kan vi motarbeta asylsökande innan det blir uppenbart att EU väljer att inte hjälpa flyktingar? Vi kräver att flyktingen ska vara här för att få sin skyddsansökan prövad, en avgränsning som upplevs rimlig av de flesta. Att gränshinder sätts upp för att hindra en laglig inresa komplicerar principen. Flyktingen behöver visum, men visum ges inte till flyktingar. Utan visum hindras du av flyg-, båt- och bussbolag att köpa biljett till EU, en underlig ordning där privata bolag tvingas agera gränsmyndighet. Avtal med tredje länder utanför EU finns i syfte att hindra flyktingar från att nå EU, ofta med högst tveksamma metoder, och stoppa dem som lyckats hitta vägar ändå. Dessa insatser ser, i skenet av en uttalad intention att värna asylrätten, mycket underliga ut. Hur mycket mer kan EU

F R I DA JOH A NS S ON M E T S O

39

2014-02-10 16:07

motarbeta asylsökande innan vi måste acceptera att det är just det vi gör?

Låt oss se över vad vi har att förhålla oss till. Det mest kraftfulla, och oomstridda, rättesnöret är nonrefoulement, det internationella förbudet mot att återsända människor ”in any matter whatsoever” 1 till gränsen till en stat där personen riskerar exempelvis tortyr eller förföljelse. Eftersom principen är en del av internationell sedvanerätt måste alla länder – oavsett om de ratificerat Flyktingkonventionen, Europakonventionen eller något av de andra rättsliga dokument som förbudet finns i – följa den.

De politiker som idag önskar en mer restriktiv flyktingpolitik vågar inte säga att de vill bryta mot non-refoulement, förbudet är absolut. Men frågan är om vi ändå inte gör det. Om vi medverkar till att människor tvingas vända om, och därmed nekar dem tillgång till asylprövning, har vi då inte medverkat i deras återsändande?

FÖRSLAG UTAN UDD

I skrivandets stund, strax efter katastrofen på Lampedusa i oktober 2013 – inte den enda, den första eller den senaste tragedin på platsen – och på grund av uppmärksamheten kring syrierna kommer förslag på hur flyktingar ska kunna komma till EU. FN:s kvotflyktingsystem är det politiskt mest lättsvalda.

Den absoluta lejonparten av flyktingarna befinner sig i Syriens grannländer, så som det så ofta är.

Kvotflyktingsystemet tillåter mottagarländerna att planera och – vilket är en nackdel

40

F R I DA JOH A NS S ON M E T S O

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 40

för flyktingen men en upplevd fördel för mottagarlandet – inte sällan bestämma tilläggskriterier gällande vilka som ska få komma. För flyktingen är möjligheten att kunna lämna grannländerna viktig – ett flyktingläger är inte en lämplig plats för en flykting. Kvotsystemet har dock begränsningar. I en kaotisk situation, som den i Syriens grannländer, är möjligheten att administrera och välja ut vilka som ska tilldelas de få kvotplatserna över- och omänsklig. Dessutom är systemet inte ett sätt för den asylsökande själv att lämna konflikten. Med kvotsystemet hoppas du på att väljas ut, utelämnad till andras beslut. Din möjlighet att kräva din rätt att söka asyl i exempelvis EU-länderna skyddas inte. Problemet kvarstår: Det finns ingen stabil, tillgänglig och laglig väg för flyktingar.

Den ansvariga EU-kommissionären har föreslagit att enskilda EU-länder ska utnyttja den befintliga möjligheten att ge humanitära visum till syrierna.

Det är en snabb och önskvärd lösning. Återigen skulle dock grundproblemet kvarstå. För en flykting som inte är syrier, eller för en syrier före världen fick upp ögonen för konflikten, eller för en syrier som söker skydd när världens ögon tröttnat, är det ingen hjälp. Det skapar ingen stabil, tillgänglig och laglig väg för flyktingar.

Andra förslag i debatten är att öppna svenska ambassader för asylsökande. För den som är akut hotad skulle möjligheten att söka skydd inne på en svensk ambassad vara viktig, men även den lösningen har problem. Att befinna sig i närområdet och vänta på

A NS VA R I VÄ R L DE N O C H H E M M A

2014-02-10 16:07

sitt beslut kan vara förknippat både med fysisk fara – behovet är ju att lämna konflikten – och risk för en prövning som inte är rättssäker och inte heller bli tillräckligt granskad. Framför allt är risken uppenbar att ambassadens kapacitet är alltför begränsad och den som inte vågar vänta i en överbelastad kö återigen är utlämnad till illegala vägar. Ambassadprövningar är ingen garant för en stabil, tillgänglig och laglig väg för flyktingar.

minst 2000 personer av olika bakgrund på detta olagliga sätt vägrats inresa till EU det senaste året. ”The Greeks tried to calm everyone down: ‘Don’t be afraid. Now you have arrived. You are safe.’ Then they took away our life jackets and threw them in the sea. They took away our engine and the fuel.

Then they pushed us back. We stayed three hours on the sea until we could reach the Turkish coast,” berättar en flykting från Somalia för Pro Asyl. 3

När Italien dömdes var det inte bara på grund av att man vägrat flyktingar asylprövning genom att Det finns inga lagliga vägar in i EU och de förslag båtarna motades ut på havet. Landet dömdes också som kommit upp i debatten är inte redo att för- för att man genom att tvinga tillbaka flyktingarna utsatte dem för risändra detta. Hur kan vi, mot denna ker utanför EU:s »THEY TOOK AWAY OUR bakgrund, sägas leva territorium. Ja, EuENGINE AND THE FUEL. THEN ropadomstolen kritiupp till asylrätten och hedra principen serade Italien för att THEY PUSHED US BACK.« om non-refouleflyktingarna tvingament? Visumet fungerar som en utflyttad unions- des återvända till en annan stat – Libyen – och att gräns, ett hinder som slår till innan du ens lämnat Italien måste ta ansvar för den överhängande risditt hemland och officiellt kan benämnas flykting ken att Libyen skulle behandla dem illa, men också och det hindrar att du får din sak prövad. vidare, för risken att Libyen skulle skicka tillbaka flyktingarna till deras hemländer där de riskerade Det är olyckligtvis så att EU-länderna inte nöjer att skadas – brott mot non-refoulement. Detta kan sig med att via administration hålla flyktingar ute. förstås avfärdas som att Medelhavsländernas ageNumera tar några medlemsländer till uppenbart rande är väsensskilt från resten av EU – förutom att illegala handgripligheter. Italien dömdes 2012 av det inte är det. Liknande agerande ses i flera av EU:s Europadomstolen för att ha hindrat en båt med gränsstater och övriga EU ställer krav på Medelasylsökande som rest från Libyen från att nå land.2 havsländerna eller hjälper dem att upprätthålla sina Domstolen fördömde dessa så kallade push backs, gränser just med tanke på flyktingar. Dessutom är men i november 2013 anklagades Grekland för det- Greklands gräns EU:s. Vi har en gemensam gräns, samma. Organisationen Pro Asyl publicerade en en gemensam flyktingpolitik och flera andra länder rapport om att 90 syrier tvingats vända. Det gav – inklusive Sverige – överför flyktingar, även syrier, uppmärksamhet, och Pro Asyl kunde påvisa att tillbaka till Italien för prövning om det är den väg PUSH BACKS LÄNGS EU:S GRÄNSER

F ORT EU ROPA

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 41

F R I DA JOH A NS S ON M E T S O

41

2014-02-10 16:07

de kommit in i EU. Dublinförordningen ger oss den rätten – men gör förbudet mot refoulement detsamma? Om Italien kan dömas för att skicka tillbaka flyktingar till Libyen utan prövning kan då Sverige, med kunskap om att syrier utvisats från Italien tillbaka till exempelvis Egypten som skickar dem tillbaka till Syrien – kan vi med den kunskapen anses vara utan ansvar för att vi överförde dem till Italien?

Det tycks som om vårt ansvar är betydligt större än den europeiska diskussionen ger sken av. Europadomstolen konstaterar: ”...other recognised instances of the extra-territorial exercise of jurisdiction by a State include cases involving the activities of its diplomatic or consular agents abroad and on board craft and vessels registered in, or flying the flag of, that State. In these specific situations, customary international law and treaty provisions have recognised the extra-territorial exercise of jurisdiction by the relevant State.” 4 När en flykting söker visum och nekas av våra konsulat, när en flykting försöker köpa en flygbiljett och hindras på grund av det europeiska Transportörsansvaret – kan vi då säga att vi inte har ansvar?

FÖRÄNDRA VISUMSYSTEMET I GRUNDEN

Ett Europa som respekterar asylrätten måste förändra sitt visumsystem. Att vilja söka asyl måste bli en grund för att få visum beviljat snarare än avslaget. I vissa situationer måste vi kunna gå ännu längre och tillfälligt helt avskaffa krav på visum. Om ambassaderna och gränserna stängs och det är orealistiskt att en person skulle kunna få tag på visum, då bör det också vara orealistiskt att kräva visum.

42

F R I DA JOH A NS S ON M E T S O

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 42

För att återigen använda syrierna som exempel – Turkiet har tvingat flyktingar att vända vid gränsen och Egypten har infört visumkrav som (precis som europeiska visumkrav) är omöjliga för flyktingarna att svara mot. När de övriga grannländernas gränser inte längre är öppna är syrierna fast. Instängda.

Inte för att det inte finns transportmedel eller fysiska vägar utan för att vi har förbjudit flyktingar att använda dem. Notera att förändringar i visumsystemet inte skulle innebära att vi hjälper flyktingen ut ur hennes hemland – det innebär bara att vi slutar motarbeta hennes egna försök att ta sig ut.

Kritiken mot förslag om att förändra visumsystemet handlar om att det är orealistiskt. Det är ett svagt argument från dem som dagligen arbetar med att skapa opinion och vet hur snabbt åsikter kan svänga, inte minst i ljuset av en katastrof, för att inte säga två – Lampedusa och Syrien. Argumentet är också historielöst. Visumsystemet är ungt.

Schengensamarbetet föddes på åttiotalet och den form vi har idag beslutades först 2001. Sedan dess har länder lagts till och tagits bort från listan som således visat sig föränderlig. Att EU skulle vara trögarbetat i denna fråga är sant, likväl lyckades unionen nyligen klubba en gemensam flyktingpolitik.

När den politiken drogs upp i början på 2000-talet utgick EU-kommissionen från att lagliga vägar in, tillgång till territoriet, skulle ingå. I den statliga offentliga utredning om Skyddsgrundsdirektivet fastslås att syftet med den gemensamma EU-politiken är ”att gradvis upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, öppet för personer som tvingade av omständigheterna söker skydd inom Europeiska gemenskapen på laglig väg.5 ” Valet av ord, ”gradvis”, är för den som ser en utveckling i

A NS VA R I VÄ R L DE N O C H H E M M A

2014-02-10 16:07

dessa frågor uppmuntrande. Att avsluta meningen med ”på laglig väg” är ett av många exempel på hur de löften som uttalas i praktiken tas tillbaka i nästa andetag. Visumsystemet är ett orättfärdigt system, men det kan förändras.

FLYKTINGPOLITIK MED HJÄLP AV, MEN FÖR FLER ÄN, SYRIERNA

Att utgå från syrierna i EU:s flyktingpolitiska debatt är lika naturligt som problematiskt. Syriernas uppenbara flyktbehov gör det lämpligt att utgå från dem i resonemang som detta och det behövs snabba beslut för att rädda deras liv – men det är fler än syrierna som hålls ute, fler som situationen är akut för. Det är inte läge att skapa särlösningar nu – nu är tid att i grunden förändra ett system som är prin-

cipiellt fel. Flyktingarna har alltför länge fått höra att deras kamp för att rädda sitt liv är olaglig. Ändå är det EU som nonchalerar internationella konventioner och tillämpar illegala metoder för att hålla flyktingarna ute.

Vad var det Skyddsgrundsdirektivet var till för – jo, att skapa ett område öppet för personer som tvingade av omständigheterna söker skydd inom EU på laglig väg. Det är dags att ta tag i det, och det första steget är just att förändra visumsystemet för att skapa lagliga, stabila och tillgängliga vägar hit.

FRIDA JOHANSSON METSO PARTISTYRELSELEDAMOT FOLKPARTIET OCH PSYKOLOG PÅ CENTER FÖR TORTERADE FLYKTINGAR

REFERENSER: 1 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning, artikel 33.

2 Commissioner for human rights. The right to leave a country. Issu paper. Council of Europe, 2013.

3 Pro Asyl. Pushed back. Systematic human rights violations against refugees in the aegean sea and at the greekturkish land boarder. Pro Asyl, 2013.

4 Fagerlund, J., Liebaut, F., Noll, G. Study on the feasibility of processiong asylum claims outside the EU against the background of the common europeas asylum system and the goal of a common asylum procedure. (Final report.) European Community, 2002.

5 SOU 2006:6. Skyddsgrundsdirektivet och svensk rätt. En anpassning av svensk lagstiftning till EG-direktiv 2004/83/EG angående flyktingar och andra skyddsbehövande. Stockholm, 2006.

F ORT EU ROPA

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 43

F R I DA JOH A NS S ON M E T S O

43

2014-02-10 16:07

DAGS FÖR EN EUROPEISK NOLLVISION FÖR MEDELHAVET VERONICA NORDLUND

D

et är inte konstigt att människor flockas hos svenska ambassader när Migrationsverket meddelar att alla syrier som söker asyl i Sverige ska få stanna. Att en sådan omtalat ”generös” flyktingpolitik inte inbegriper någon som helst möjlighet att på laglig väg få resa in i Sverige är svårbegripligt för många. Ändå är det så det funkar. Asylpolitikens obarmhärtiga paradox är att ju värre situationen i ett land är, desto svårare är det att resa till Sverige och Europa på laglig väg.

Vi värnar alla människors rätt att söka skydd, och vi gör allt för att de inte ska komma hit och göra det.

Erik Ullenhag (fp) och Frida Johansson Metso (fp) sammanfattade situationen på SvD Brännpunkt 10 oktober 2013:

44

V E RON IC A NOR DLU N D

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 44

”Visumsystemet är i dag ett allvarligt hinder som försvårar för flyktingar att lämna förtryck och våld.

Det har också blivit ett sätt för länder som ligger långt bort från konflikter att kringgå sitt ansvar för världens mest utsatta. Eftersom en av grunderna för dagens asylsystem är att asyl ska sökas på plats i mottagarlandet och dagens visumkrav omöjliggör en laglig hitresa har asylrätten kraftigt beskurits. De som i dag får en chans till asylprövning är de som av mod eller tvång väljer illegala resvägar.”

NÄR BLIR DET PARADOXALA TILL HYCKLERI?

När den italienska staten gör avlidna offer för tragedin utanför Lampedusa den 3 oktober till italienska medborgare och ger dem statsbegravning medan överlevarna hotas av böter och utvisning är den gränsen helt klart passerad.

DAG S F ÖR E N EU ROPE I SK NOL LV I SION F ÖR M E DE L H AV E T

2014-02-10 16:07

”Kan ironin bli bittrare än så?”, frågar sig Oxfordforskaren Hein de Haas i inlägget ”Lampedusa: Only the dead can stay” på sin blogg. De Haas menar att europeiska ledare gråter krokodiltårar över offren från Lampedusakatastrofen medan de förbereder sig på att pumpa in ännu mer pengar i hårdare gränsbevakning. En genuin omsorg om människoliv borde istället ta sitt uttryck i en ökad respekt för det egna ansvaret att upprätthålla internationell humanitär rätt och flyktingrätt.

Som ytterligare en ödets ironi inledde FN:s generalförsamling sin andra internationella högnivådialog om migration och utveckling samma dag som över 350 människor drunknade utanför Lampedusa.

sade Malmström på förnyat kämpaglöd och lyckas förmedla känslan att viljan nu både finns och går att omvandla till handling. Oavsett om man tror på det eller inte så är det viktigt att ta fasta på den upprördhet och kampvilja som råder, innan uppgivenheten får fäste på nytt.

Vi får aldrig acceptera att det här är ett ”olösligt” problem. Synsättet att dessa dödsfall utgör ”a largely avoidable loss” som the Guardians Egyptenkorrespondent Jack Shenkers uttryckt det (3/10) måste få genomslag. (Shenker’s textarkiv på JackShenker. net innehåller för övrigt en hel radda exempel på helt och hållet undvikliga så kallade ”olyckor” i båtar på Medelhavet som kunde och borde ha förhindrats, förra året, året innan det osv…)

FN:s generalsekreterare Ban Ki Moon öppnade sitt De tragedier som ägde rum i oktober 2013 utgör inledningsanförande med att uppmana till handling. bara en droppe i (Medel)havet. Under en tjugoDet har många uppmaårsperiod har antalet människor som dött nat till, men på EU-nivå FÄSTNING EUROPA ÄR EN på färden över havet är bristen på lösningar EUROPEISK KONSTRUKTION, mot Europa klättrat till påtaglig. närmare 25 000.

OCH DE LIV SOM SKÖRDAS Migration Policy InstiUTANFÖR DESS MURAR ETT Fästning Europa är en tutes Europachef ElizaGEMENSAMT ANSVAR. europeisk konstrukbeth Collett säger i en intervju i P1:s konflikt tion, och de liv som att hon inte ser några europeiska lösningar alls. skördas utanför dess murar ett gemensamt ansvar.

EU-kommissionär Cecilia Malmströms uttalanden har länge varit lika uppgivna, hennes år i Bryssel har gett henne många tillfällen att konstatera att vilja saknas bland medlemsstaterna.

Det är dags för en europeisk nollvision för Medelhavet. Ingen ska dödas eller skadas allvarligt på färden mot Europa. En sådan vision kräver att vi öppnar upp fler legala vägar till Europa.

Men i en debattartikel på DN Debatt (24/10) vi-

Ett europeiskt asylvisum eller utökade möjligheter

DAG S F ÖR E N EU ROPE I SK NOL LV I SION F ÖR M E DE L H AV E T

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 45

V E RON IC A NOR DLU N D

45

2014-02-10 16:07

att söka asyl utanför Europa bör vara en del av detta. Men det är naivt att tro att det skulle stoppa den irreguljära migrationen över Medelhavet. Problemet är, som Sara Westerberg skrivit på UI-bloggen, större än flyktingfrågan. ”Många människor som söker sig till EU har inte asylskäl utan tar sig till Europa i förhoppning om att kunna leva ett drägligt liv bortom extrem fattigdom eller personliga tragedier. Att anta att alla på båten som sjönk utanför Lampedusa i början av oktober var just flyktingar, vilket svenska medier gör genom sitt språkbruk är därför att dra förhastade slutsatser. Genom att kalla alla ombord för ”flyktingar” låter man påskina att endast denna typ av migranter kommer till EU, och i värsta fall att det enbart är värt att garantera mänskliga rättigheter för just flyktingar, det vill säga människor med lagstadgade asylskäl.” (Westerberg, 2013-10-09)

europeisk migrationspolitik är kritiskt viktig. Liksom ett tydligare fokus på att rädda liv till havs.

MEN VI MÅSTE OCKSÅ TÄNKA I NYA BANOR.

Till exempel: Öppnare, tryggare, mer transparanta regelverk för arbetskraftsinvandring som inbegriper kortare vägar till permanenta uppehållstillstånd, bättre arbetsvillkor och fler mötesplatser och kontaktytor där europeiska arbetsgivare kan komma i kontakt med utländska arbetssökande.

Lättillgänglig information som minskar beroendet av oseriösa mellanhänder, förmedlare och smugglare. Sverige har kommit längre än de flesta andra länder i den här frågan men systemet präglas av brister och utnyttjande. Det behöver inte göra det.

VERONICA NORDLUND PROGRAMANSVARIG MIGRATION OCH INTEGRATION,

En samlad europeisk ansats för en humanare

GLOBAL UTMANING

REFERENSER: DeHaas, H. 2013-10-08. ”Lampedusa: Only the dead can stay”. Tillgänglig online: http://heindehaas.blogspot.se.

Malmström, C. 2013-10-24. ”Efter Lampedusa kan vi inte fortsätta som vanligt.” DN Debatt.

Tillgänglig online: http://www.dn.se/debatt/efter-lampedusa-kan-vi-inte-fortsatta-som-vanligt/.

P1 Konflikt. 2013-10-12. ”Klappjakten på migranterna – del 2.”

Tillgänglig online: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/264588?programid=1300.

Shenker, J. 2013-10-03. ”Mediterranean migrant deaths: a litany of largely avoidable loss.” The Guardian.

Tillgänglig online: http://www.theguardian.com/world/2013/oct/03/mediterranean-migrant-deaths-avoidable-loss.

Ullenhag, E och Johansson Metso, F. 2013-10-10. ”Europeiskt asylvisum bör införas.” SvD Brännpunkt.

Tillgänglig online: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/europeiskt-asylvisum-bor-inforas_8600830.svd.

Westerberg, S. 2013-10-09. ”Lampedusa: Problemet är större än flyktingfrågan”. UI-Bloggen.

Tillgänglig online: http://www.ui.se/blog/uibloggen/2013/10/9/slarvigt-sprakbruk-doljer-migrationsproblematik.aspx.

46

V E RON IC A NOR DLU N D

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 46

DAG S F ÖR E N EU ROPE I SK NOL LV I SION F ÖR M E DE L H AV E T

2014-02-10 16:07

MIGRATIONEN OCH ITALIEN SIMON PITTUCIO

M

igration, italienarna anstränger sig för att rikta ljus på frågan ur ett europeiskt perspektiv.

Italienska myndigheter hade ett besvärligt arbete med att bärga kropparna av drygt 360 förolyckade personer efter båtbranden utanför Lampedusa den 3 oktober. Den italienska räddningsinsatsen var inte utan kritik. Det tog två timmar innan man var på plats och dessförinnan hade man hänvisat till Maltas kustbevakning. För en utomstående kan det vara svårt att greppa vidden av det stora antalet migranter som anländer till Sydeuropa i dag.

Situationen vid de italienska gränserna är mycket dramatisk. För Italiens del har man nått en smärtgräns. Lampedusas gravplatser är sedan länge överfulla. Europa i sin helhet måste kunna ta bättre ansvar för migrationsproblematiken av idag.

M IGR AT ION E N O C H I TA L I E N

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 47

Migrationsströmningarna till Italien har skiftat betydligt över åren. Året för den arabiska våren 2011 anlände 62,000 migranter till Italien. Året därefter sjönk antalet till 13,000. Fram till oktober i år har 32,000 migranter sökt sig till Italien. De största grupperna kommer från Syrien, Eritrea, Somalia och Egypten. Mer än 98 procent kommer sjövägen till Italien, båtarna som transporterar migranterna är ofta med nöd sjödugliga. Vanligtvis anländer båtarna till Sicilien eller Lampedusa beroende på var båtarna härstammar ifrån, men även på sydöstra fastlandet anländer migranterna. Över hälften av båtarna har på ett eller annat sätt behövt undsättas av kustbevakning eller kommersiella båtar.

Lampedusa, är en ö med 6,000 invånare och består av en yta något mindre än Visingsö. Ön är belägen närmare Afrika än Sicilien och Europa. Lampedusa har normalt sett en mottagningskapacitet för cirka

SI MON PI T T UC IO

47

2014-02-10 16:07

300 migranter. När det varit som högst tryck under sommaren har över 1,000 migranter befunnit sig på ön samtidigt. När platserna inte räckt till har människor tvingats sova utspridda över ön under kartonger eller under bar himmel. Det uppstår brist på vatten, mat och tillgång till sjukvård.

Det rättsliga läget för asylsökande som vill ta sig till Italien är besvärligt. Enligt Dublinkonventionen fi nns ingen möjlighet att söka asyl utanför Schengenområdet. Samtidigt som det enligt italiensk lagstift ning från 2000-talet, den så kallade Bossi-Fini-lagen döpt efter upphovsmännen, är brottsligt för icke-EU-medborgare att uppehålla sig i landet utan att kunna försörja sig ekonomiskt. I praktiken innebär det att man måste ha en anställning innan man reser in i landet.

krig, repression eller fattigdom lyckas hitta en arbetsgivare under sin flykt? Migranter blir på så sätt per definition illegala enligt den italienska lagstiftningen. Enligt nämnda Bossi-Fini-lagen är det även brottsligt att bistå människor som försöker ta sig in i landet olagligt. Filmen ”Terraferma” från 2011 är en träffande illustration av hur vanliga fiskare blir lagförda och får sina båtar konfiskerade när de hjälper nödställda migranter i land.

Den totala avsaknaden av en distinktion mellan ekonomisk invandring och flyktingar, i lagstiftningen och den offentliga italienska debatten, bildar ett komplext problem.

Den illegala vägen in i Europa blir den enda möjliga. Här kommer människosmugglarna in i bilden som enligt vittnesmål ofta behandlar migranterna bryskt. Det är vanligt förekommande med våld, sexuellt utnyttjande, utpressning och dylikt. Båtarna är för det mesta knappt sjödugliga, överfulla med migranter som var och en har betalt en ansenlig summa pengar och ofta inte kan simma. Resultatet är ca 20,000 omkomna migranter i Medelhavet de senaste 20 åren. Tragedin utanför Lampedusa den 3 oktober är dessvärre bara ett exempel i raden av många.

Den italienska arbetsmarknaden är redan inne i en mycket djup svacka parallellt med den ekonomiska krisen. Hur ska en människa som flyr från

De allra flesta migranter som anländer till Italien idag har en sak gemensamt – de har inte kommit för att stanna. Italien är bara ett transitland för att

DUBLINKONVENTIONEN Dublinkonventionen, formellt konvention rörande bestämmandet av den ansvariga staten för prövningen av en ansökan om asyl som framställts i en av medlemsstaterna i de Europeiska gemenskaperna.

48

SI MON PI T T UC IO

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 48

Dublinkonventionen var en folkrättslig konvention som reglerade vilken stat som var ansvarig för att pröva en asylansökan som gjorts i en medlemsstat i Europeiska unionen eller vissa andra europeiska stater.

Konventionen undertecknades i Dublin den 15 juni 1990 och trädde i kraft den 1 september 1990.

Syftet var att varje asylsökande inom konventionsstaterna skulle garanteras ett rättssäkert asylförfarande.

M IGR AT ION E N O C H I TA L I E N

2014-02-10 16:08

fortsätta vidare. Så länge den ekonomiska krisen fortsätter att bita grepp om det italienska samhället och integrationsarbetet harvar är det mycket svårt för en människa utan några ägodelar, pengar och kontakter att stanna i Italien. Men Dublinkonventionens bestämmelser om asylprövning i det första mottagande landet då? Det höga trycket på de italienska myndigheterna och avsaknaden av tvångsmedel har gjort att de som vägrat att bli registrerade har kunnat försvinna under jorden och ta sig vidare. Människors öden hanteras på så sätt godtyckligt. Okontrollerade förhållanden leder till än mer fattigdom, våld och xenofobi.

M IGR AT ION E N O C H I TA L I E N

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 49

Det finns idag politiska krafter i Italien som verkar för att ändra Bossi-Fini-lagen. Förslag är lagt till en ny medborgarskapslag. Med små medel försöker den sittande italienska regeringen väcka liv i integrationsarbetet. Man försöker koordinera och initiera olika projekt av förändringsarbete. Problemet är att så länge den ekonomiska krisen består så kommer de ekonomiska frågorna överskugga allt annat på agendan. Den aktuella politiska instabiliteten i landet gör situationen ännu svårare.

Här någonstans går det inte längre att värja sig från en diskussion på EU-nivå. Italien har vänt sig till

SI MON PI T T UC IO

49

2014-02-10 16:08

Bryssel för att söka stöd, med relativ framgång. Italienarnas olika utspel och förslag ska ses som försök att smida medan järnet är varmt. De förstår att de bara är i startgroparna av en längre process.

Migrationsfrågan kommer garanterat få stort utrymme under Greklands och Italiens respektive ordförandeskap i EU under 2014.

Från Italiens sida har man varit tydlig med att migrationsfrågan måste engagera hela unionen. Varje nation har fortfarande ansvar för övervakningen av sina egna landsgränser.

Italienarna menar att detta inte är hållbart och vill se en stärkt närvaro av Frontex i Medelhavet.

Under tiden har italienarna ordnat en militär insats runt sina territorialvatten, ”Mare Nostrum”(ungefär ”Vårt hav”), som stundtals räddat 300 personer i veckan enligt egen utsaga. Frontex närvaro är tänkt att rädda liv och intensifiera jakten på människosmugglarna. Men i realiteten hindrar man också migranter från att ta sig över havet genom att skrämmas med sin närvaro.

Italienarna kräver, tillsammans med främst Malta, solidaritet från övriga medlemsstater. Vad det innebär vet ingen riktigt. Men, menar länder som Sverige och Tyskland, vi tar ju emot många fler ansökningar både per capita och i definitiva tal. Jo, svarar italienarna och sneglar på Dublinkonventionen, men dramatiken och överraskningsmomenten kring anländandet är svårhanterligt och resurskrävande. Att EU, inom den närmsta framtiden, kommer röra Dublinkonventionen som nyligen omförhandlades är föga troligt. Många länder är nöjda

50

SI MON PI T T UC IO

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 50

med rådande ordning (jag tänker kanske främst på länder som väljer att inte ta emot några nämnvärda mängder migranter). Någonstans borde någon peta in att exempelvis Libanon med 4 miljoner invånare har tagit emot närmare 1 miljon syriska flyktingar.

Januari till juli 2013 hade Tyskland tagit emot drygt 58,000 asylansökningar enligt Eurostat, Sverige 23,000 och Italien drygt 13,000.

Migrationsfrågans lösning är inte att stänga in sig.

Så länge det existerar politisk oro, krig och fattigdom kommer människor fortsätta att migrera.

Människor blir utelämnade till och utnyttjade av människosmugglarna som på ett eller annat sätt hittar vägar in i Europa. Något måste göras för att stärka de legala vägarna in i Europa. Båtar med EU-flagg skulle strypa människosmugglarnas inhumana marknad.

Tanken på solidaritet i den meningen att alla EUländer är med och bidrar till ett bättre flyktingmottagande borde vara lockande både ur ett svenskt och italienskt perspektiv. Därför borde man inse sina gemensamma intressen och arbeta närmare tillsammans för att övertyga medlemsstater som helt och hållet frånsäger sig ansvar i migrationsfrågan.

En gemensam asylprocess i EU måste involvera alla medlemsstater och innebära ett avlägsnande av det slumpmoment som idag präglar flyktingars livsöden när de når Europa. Det är hög tid för ett gemensamt ansvarstagande, men än så länge har Italien och EU en lång väg kvar till en fungerande asylrätt.

SIMON PITTUCIO JURIDIKSTUDERANDE

M IGR AT ION E N O C H I TA L I E N

2014-02-10 16:08

ÄR FLYKTINGAR MINDRE VÄRDA ÄN HANDELSAVTAL? SIMON WEINBERGER

C

ity of Thieves är en bok skriven av den amerikanska författaren David Benioff. Boken kom till när Benioff ville veta mer om vad hans farfar Lev Benioff hade upplevt under andra världskriget.

Lev saknade ett finger och i släkten hade det alltid pratats om en och samma vecka under andra världskriget då farfar Lev både skulle ha förlorat sitt finger och dödat tre nazister. Men ingen hade någonsin fått historien bekräftad av Lev själv. David tog till slut mod till sig och ringde sin farfar och frågade om han skulle kunna få intervjua honom om hans upplevelser under andra världskriget. Lev sa ”absolut” och det är vad Lev berättade för David om den där speciella veckan som tillslut blev boken ”City of Thieves”.

Lev var född och uppvuxen i Leningrad, nuvarande S:t Petersburg. 1942 var staden belägrad av nazisterna och Lev, då 17 år, var utplacerad som brand-

Ä R F LY K T I NG A R M I N DR E VÄ R DA Ä N H A N DE L SAV TA L?

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 51

vakt på ett hustak. En kväll när han sitter och håller utkik kraschar en tysk pilot med sin fallskärm rakt ute på gatan framför Lev. Piloten är död när Lev kommit ner från sin utkikspost och medan Lev står vid kroppen anländer sovjetiska militärer som anklagar Lev för att försöka stjäla tillhörigheter från den döde soldaten. Lev fängslas men istället för att få ett nackskott som är det vanliga straffet för plundring erbjuds han och en medfånge, desertören Kolja, att få utföra ett uppdrag istället. Översten vars soldater gripit dem har en dotter som ska gifta sig. Till bröllopet behövs en bröllopstårta, och till bröllopstårtan behövs ett dussin ägg. Saken är den att det råder brist på ägg i staden och översten har inte kunnat finna några ägg trots den makt och de befogenheter han besitter. Lev och Kolja får 5 dygn på sig att hitta äggen, om de lyckas får de behålla livet. Misslyckas de väntar avrättning. Boken beskriver alla vedermödor Lev och Kolja upplever under

SI MON W E I N BE RG E R

51

2014-02-10 16:08

jakten i form av vägspärrar, smugglare, soldater och mycket mer, enbart för ta sig runt i staden för att hitta några ägg och därmed rädda sina liv.

För de allra flesta européer idag är varken vägspärrar, smugglare eller soldater ett problem. Tack vare Schengen-, EES- och olika specialavtal har det blivit mycket enkelt för EU-medborgare, norrmän och schweizare att ta sig mellan varandras länder. En central del av EU-samarbetet handlar om att det ska vara lätt att ta sig fram och resa mellan länderna i Europa. Regler som Schengenavtalet har därför kommit till för att öka den fria rörligheten inom unionen.

Omfattande frihandelsavtal mellan länderna har även gjort det mycket lätt att bedriva handel med varandra. Dessa rörlighets- och frihandelsavtal har gjort det mycket lätt för oss européer att göra London under en weekend eller åka och handla franska viner. Och det är väldigt sällan vi stöter på en soldat eller gränsvakt som hindrar oss från att utöva våra fri- och rättigheter.

Detta är dock inte fallet för de människor som kommer utifrån. Samtidigt som Schengenreglerna har tagit bort gränskontroller mellan länder som deltar, har kontroller vid Schengens yttre gränser förstärkts.

Både land- och sjögränser, hamnar och flygplatser anses och behandlas idag som yttre gränser.

Vid både in- och utresa kontrolleras resenärens identitet. Kontroller kan bl.a. innefatta en sökning

52

SI MON W E I N BE RG E R

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 52

i Schengens informationssystem kallat SIS. Vid sökningen ser man om personen i fråga är efterlyst eller uppsatt på en speciell spärrlista. Denna sökning är obligatorisk när man kontrollerar en s.k. tredjelandsmedborgare (medborgare från länder utanför Schengenområdet). EU-byrån Frontex som samordnar gränskontrollsamarbetet har dessutom fått utökade resurser på senare tid.

För många kan säkert det utökade gränssamarbetet se bra ut vid en första anblick: – Ökad fri rörlighet inom unionen samtidigt som man förstärker de yttre gränserna är ju jättebra! Man kan ta del av det bästa inom unionen på ett mycket lättare sätt, samtidigt som man ser till att folk utifrån inte kommer och utnyttjar systemet utan att ge någonting tillbaka. Men vad har vi för ansvar när tredjelandsmedborgare omkommer när de försöker ta sig in i Europa med gott uppsåt? I början av oktober 2013 omkom över 350 människor när deras överfyllda nedgångna flyktingbåt sjönk i medelhavet. Över Tre-Hundra-Femtio människors liv tog slut där och då bara för att de inte hade en säker väg in i Europa.

Direkt efteråt hördes röster om att ”någonting måste göras!”. Under de veckor som gått sen dess har dock ytterligare några hundratal människor omkommit under samma resa.

Det är inte så att de människor som gör denna riskfyllda resa genomför den för att de inte känner till riskerna. Det gör de, i intervjuer med överlevande flyktingar som har genomfört resan över medelhavet berättar de om att de inte haft något val. De gör resan och riskerar sina liv, men alternativet att stanna kvar innebär förföljelser, tortyr eller t.o.m. en säker död för många.

Ä R F LY K T I NG A R M I N DR E VÄ R DA Ä N H A N DE L SAV TA L?

2014-02-10 16:08

Är stängda gränser verkligen värt detta måste man fråga sig. För ytterst är det vi, medborgarna i Europa, som har makten att göra någonting åt saken.

Om tillräckligt många Européer inte skulle acceptera dessa konsekvenser skulle det även gå att göra någonting åt problemet. Även om det är många steg från den enskilda medborgaren till beslutsfattandet om hur gränsregler och bevakning ska se ut, är det vi som väljer politikerna som beslutar detta. ”Politiker skulle då inte kunna beklaga sig inför sitt lands invånare om hur illa det är med döda flyktingar, för att sen åka till de olika EU-organen och rösta emot förslag som just ska underlätta för flyktingar att ta sig till Europa.”

Detta är vad Viviane Reding, EU-kommissionens vice ordförande, sa under medborgardialogen som kommissionen anordnade i Stockholm den 15 oktober 2013. Hon berättade detta i anslutning till att hon talade om Cecilia Malmström som är kommissionär för inrikesfrågor, alltså den som har ansvar för EU:s arbete mot gränsöverskridande brottslighet och människohandel, samt EU:s gemensamma asyl- och migrationspolitik. Malmström har lagt fram många, många förslag på hur man ska underlätta för flyktingar att ta sig till Europa har dessa röstats ned, trots att politikerna ständigt intygar att man gör sitt yttersta för att lösa frågan.

Politiker och stater arbetar idag gärna fram olika typer av handelsavtal. EU-samarbetet i Europa, NAFTA i Nordamerika och MERCOSUR i Sydamerika är bara några exempel på redan existerande avtal. Stora resurser läggs idag även på att förhandla fram transkontinentala handelssamarbeten, EU:s

Ä R F LY K T I NG A R M I N DR E VÄ R DA Ä N H A N DE L SAV TA L?

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 53

» POLITIKER SKULLE DÅ INTE KUNNA BEKLAGA SIG INFÖR SITT LANDS INVÅNARE OM HUR ILLA DET ÄR MED DÖDA FLYKTINGAR, FÖR ATT SEN ÅKA TILL DE OLIKA EU-ORGANEN OCH RÖSTA EMOT FÖRSLAG SOM JUST SKA UNDERLÄTTA FÖR FLYKTINGAR ATT TA SIG TILL EUROPA.« frihandelsavtal med Kanada som blev klart för någon vecka sedan, Kinas käpphäst Regional Comprehensive Economic Partnership (RCEP) och det som kan komma att bli det största frihandelsavtalet hittills Trans Pacific Partnership (TPP) är bara några av de förslag som är aktuella idag. Dessa avtal kräver långa förhandlingsrundor för att tillslut kunna skrivas under men trots detta finns alltid en vilja och nya initiativ att få fram dem.

Varför är initiativet för migrationspolitiska avtal inte alls lika starkt? Kan det vara för att handelsavtalen alltid har ekonomiska incitament som talar för dem? Huvudidén med handelsavtalen är att de ska leda till ökad tillväxt och därmed ökad levnadsstandard för de inblandade parternas medborgare. Avtal som innebär ett ökat mottagande av

SI MON W E I N BE RG E R

53

2014-02-10 16:08

flyktingar ses ofta som något som snarare innebär ökade utgifter än intäkter för medborgarna.

Förutom att man glömmer bort det humankapital flyktingarna bär med sig som ligger till grund för ekonomisk tillväxt, så måste man även inse att det inte alltid är bäst att enbart se till ekonomisk vinning.

BNP är t.ex. sällan det bästa indexet för hur bra vi människor egentligen har det.

Samtidigt kan man självklart inte ta bort all gränskontroll runt EU. Det skulle varken vara bra för EU-medborgarna eller flyktingarna som söker sig hit, man måste kunna ta hand om de som kommer hit och kunna erbjuda dem sjukvård, arbeten och mat. Med helt öppna gränser skulle inte detta vara möjligt.

Så vad göra?

Något som skulle kunna vara ett steg på vägen till en lösning av den här frågan är att öppna så kallade EU-kontor runt om i världen, ett förslag som just Cecilia Malmström och hennes medarbetare kommit fram till, men som hittills inte fått tillräckligt med stöd i de beslutsfattande institutionerna.

EU-kontoren skulle kunna ta emot flyktingar och behandla deras asylärenden och ge svar på plats istället för att människor ska behöva fly över kontinenter och riskera sina liv bara för att få beskedet när man väl kommer fram till Europa att man inte är välkommen och därefter skickas tillbaka.

DET VI ENSKILDA EU-MEDBORGARE KAN GÖRA FÖR ATT FÅ TILL EN MER HUMAN FLYKTINGPOLITIK ÄR ATT VI ANVÄNDER DET MEDEL VI HAR I DEN POLITISKA DEBATTEN: VÅRA RÖSTER.

EU-samarbetet har inneburit ett bättre liv för väldigt många människor både sett till deras ekonomiska och humana situation. EU-samarbetet har lett till både ekonomisk- och migrationspolitisk integration som påverkat miljontals människor.

Medborgare i Belgien, Slovenien, Sverige, Tyskland med flera kan besöka och handla med varandra på sätt som aldrig skulle vara möjliga utan detta unika samarbete. EU är ett unikum i världen som än idag utvecklas och omfattar fler och fler människor. Men vi måste bli bättre på att även hjälpa de som kommer från länder som aldrig kommer att kunna gå med i EU. Medborgare i Eritrea, Centralafrikanska republiken och Somalia är också människor trots att de inte är EU-medborgare. Detta låter förhoppningsvis för de flesta som en självklarhet men som det ser ut idag så behandlas dessa människor inte som människor när de försöker ta sig till Europa.

54

SI MON W E I N BE RG E R

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 54

Det vi enskilda EU-medborgare kan göra för att få till en mer human flyktingpolitik är att vi använder det medel vi har i den politiska debatten: våra röster. Genom att tala och skriva om den här frågan i debattforum, bloggar och medborgarskrifter som

Ä R F LY K T I NG A R M I N DR E VÄ R DA Ä N H A N DE L SAV TA L?

2014-02-10 16:08

denna lyfter vi fram frågan i den allmänna debatten och förhindrar att den göms undan. Genom att rösta på politiker (som Cecilia Malmström) som visar att de faktiskt försöker göra något åt problemen när de får makten kan vi också påverka. För att behålla sina jobb måste folkvalda då arbeta för en human flyktingpolitik istället för att låta systemet fortsätta som det gör.

EU fortsätter att utvecklas och det är viktigt att vi arbetar både för fler handelsavtal och rekrytering av fler kvalificerade medlemsländer, samtidigt som vi måste lyfta fram human flyktingpolitik som en käpphäst. Flyktingar på väg till Europa ska inte behöva behandlas som brottslingar som letar efter ägg i andra världskrigets S:t Petersburg. Man ska

Ä R F LY K T I NG A R M I N DR E VÄ R DA Ä N H A N DE L SAV TA L?

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 55

inte behöva lägga sina liv i smugglares händer för att kunna ta sig in i Europa. Man ska inte behandlas godtyckligt av myndigheter bara för att man saknar rätt papper och medborgarskap. Man ska inte behöva riskera livet för att ta sig hit när det faktiskt finns bättre och säkrare alternativ att använda sig av bara beslutsfattarna tar mod till sig. 2014 är ett s.k. ”Supervalår” med både riksdagsval och EUparlamentsval. Det är dags för både väljare och politiker att visa om man stödjer EU:s nuvarande flyktingpolitik, eller om man vill se en förbättring och ett mer humant mottagande.

SIMON WEINBERGER POL KAND-STUDERANDE

SI MON W E I N BE RG E R

55

2014-02-10 16:08

56

E VA NOR DM A R K

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 56

MĂ–J L IGH E T E R NA S EU ROPA

2014-02-10 16:08

MIN VISION FÖR EUROPA INLEDNING | EVA NORDMARK

N

är jag var 18 år satt jag hemma i soffan i Luleå och tittade på TV. Det var i november 1989 och jag såg en frihetsvåg svepa över Europa. Jag såg ungdomar i min egen ålder riva muren mellan öst och väst. Den känslan – av att vi nu har en chans att bygga ett nytt samhälle och ett enat Europa – bär jag med mig fortfarande.

EU byggdes upp som ett politiskt och ekonomiskt projekt färgat av ett Europa sönderfallet efter två världskrig, med svaga demokratiska institutioner, stora sociala och ekonomiska klyftor mellan länder och svag framtidstro. Det är ett samarbete som i grunden har förändrat de politiska och ekonomiska förutsättningarna i Europa. Sverige är numera en integrerad del av det kontinentala Europa – socialt, ekonomiskt och politiskt. Svenskt välstånd och ekonomi är beroende av hur det går för resten av Europa. På samma sätt är numera alla EU-länders

M I N V I SION F ÖR EU ROPA

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 57

välstånd allt mer beroende av handel, rörlighet, tillväxt och framtidstro i hela Europa. När EU bildades präglades arbetet av starka visioner om ett bättre, tryggare och fredligare Europa. På samma sätt måste det framtida Europa byggas av starka visioner om ett bättre liv för medborgarna.

EU går nu igenom en ekonomisk, social och demokratisk kris. Den ekonomiska tillväxten kommer vara lägre än i andra delar av världen. Arbetslösheten och fattigdomen har nått oacceptabla nivåer. Tilliten till de demokratiska institutionerna krackelerar.

Det saknas inte idéer och visioner för Europa.

Det saknas inte insikter om problemen. Men det saknas mod för en politik som kan lösa de ekonomiska likaväl som de sociala och demokratiska dimensionerna av krisen.

E VA NOR DM A R K

57

2014-02-10 16:08

MEST OROAR JAG MIG ÖVER VAD DEN ENORMA UNGDOMSARBETSLÖSHETEN GÖR FÖR UNGDOMARS FRAMTIDSTRO, FÖR DERAS SYN PÅ POLITIKERNA.

58

Krisen har på många sätt drabbat löntagarna oproportionerligt hårt, och den har också lett till en backlash för jämställdhetsarbetet på många håll.

Men jag kan inte se någon annan lösning för de europeiska länderna än samarbete, och just därför är det så viktigt att många röster hörs – och att vi i facket står upp för löntagarnas rättigheter, för mänskliga rättigheter och för jämställdhet.

Mest oroar jag mig över vad den enorma ungdomsarbetslösheten gör för ungdomars framtidstro, för deras syn på politikerna. EU behöver också ta ungdomsarbetslösheten på större allvar. Nuvarande situation är katastrofal för en hel ungdomsgeneration, där många i de värst drabbade länderna riskerar att stigmatiseras livslångt och förlora tron på Europas demokratiprojekt.

Det bekymrar mig att politikerna under krisåren, har pekat finger åt varandra och att ingen vill ta ett gemensamt ansvar fullt ut. Det gäller även Sverige och diskussionen om den kommande långtidsbudgeten för EU var ett tydligt exempel på detta. Att bevara den svenska rabatten på avgiften blev det viktigaste perspektivet, när vi istället borde prata om vilka satsningar och investeringar vi behöver göra för att ett bättre Europa. I den situation vi har idag vill människor se en förändring, en politik som skapar framtidstro liksom fler och bättre jobb.

Den ekonomiska krisen måste hanteras på ett sätt som sätter jobb och tillväxt främst. Det kräver högre efterfrågan i ekonomin och att investeringsnivån ökar radikalt, inte minst för att klara klimatomställningen och göra Europa mer konkurrenskraftigt. Europas medborgare behöver känna framtidstro. Finans- och penningpolitiken måste prioritera högre sysselsättning och inte bara strukturreformer.

E VA NOR DM A R K

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 58

Ett socialt Europa förutsätter starka välfärdsin-

M I N V I SION F ÖR EU ROPA

2014-02-10 16:08

stitutioner och en politik som skapar goda förutsättningar för facklig organisering, respekt för kollektivavtal och självständiga parter på arbetsmarknaden. Sämre jobb till lägre löner är ingen framgångsväg för EU. Europas ekonomiska och sociala utveckling kräver att det skapas fler och bättre jobb där konkurrenskraften gentemot omvärlden skapas genom kunskap och innovationer.

Därför behöver EU ett massivt kunskapslyft.

Jämställdheten har varit frånvarande i den europeiska debatten. Det är synd, därför att en ökad jämställdhet i sig är en möjlighet att skapa både nya jobb och tillväxt. Därför ska vi ha sysselsättningsmål – lika högt, förstås – både för män och för kvinnor så att vi kan följa utvecklingen och driva på.

Det EU som växer fram efter krisen behöver sätta jämställdhet, social trygghet och mänskliga rättigheter högt upp på agendan. Målet bör vara att kvinnor och män har samma möjligheter att förverkliga sina drömmar, göra karriär och tjäna sin egen inkomst. Arbetet mot främlingsfientlighet och rasism måste på allvar upp på EUs dagordning. Förra året tog TCO fram en rapport tillsammans med Expo kring de högerextrema partier som tagit plats i allt fler europeiska parlament de senaste åren. För människorättsorganisationer, antidiskrimineringsorganisationer och fackföreningar är arbetet mot homofobi och högerextremism, samt förståelsen av hur dessa hänger ihop, viktigt av flera skäl. Först och främst står extremhögerns agenda i direkt kontrast till främjandet av lika rättigheter för alla. För det andra är människorättsorganisationer och fackföreningar ofta även uttalade mål för högerextremister.

Dessutom kan människorättsorganisationer och fackföreningar samarbeta för att bekämpa homofobi och rasism för att minska dessa partiers påverkan och framgång i framtida val.

Tre saker – särbeskattning, bra föräldraförsäkring och utbyggd barnomsorg – har varit helt avgörande för ökad jämställdhet i Sverige – och TRE SAKER – därmed också för SÄRBESKATTNING, På vissa håll har det jobb och tillväxt. börjat höjas röster Det är viktigt att BRA FÖRÄLDRAFÖRSÄKRING om att begränsa jämställdhetsarbeOCH UTBYGGD BARNOMSORG den fria rörligheten tet blir samma tillväxtmotor också for – HAR VARIT HELT AVGÖRANDE inom unionen. Det tror jag är helt fel EU. Kommissionens FÖR ÖKAD JÄMSTÄLLDHET väg att gå. Att kunna landrapporter borde I SVERIGE. arbeta eller studera i ta upp hur skattesysett annat EU-land, tem- och välfärdsinstitutioner ska bidra till ökad jämställdhet och till med samma rättigheter som landets egna medboratt föräldraskap är förenligt med lönearbete för gare, är en grundläggande del av EU-samarbetet både män och kvinnor. och en självklarhet för den generation jag tillhör.

M I N V I SION F ÖR EU ROPA

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 59

E VA NOR DM A R K

59

2014-02-10 16:08

Oron för så kallad social turism, att medborgare från fattigare EU-länder flyttar till rikare EU-länder för att utnyttja sociala välfärdssystem, har gång på gång visat sig obefogad, ändå kommer den ständigt tillbaka i den politiska debatten.

För att få till stånd en fungerande fri rörlighet är det snarare nödvändigt att stärka migrerande arbetstagares rättigheter. Det gäller inte minst utstationerade arbetstagare, som formellt är anställda i ett land men arbetar i ett annat. Genom en kombination av inkonsekvenser i EU-rätten och svårigheter att övervaka att de regler som finns faktiskt följs har det uppstått en situation där vissa arbetstagare förnekas den likabehandling som annars anses vara en förutsättning för den fria rörligheten.

De senaste åren har EU har varit drivande i att uppmana medlemsländerna till försvagning och även kränkningar av fackliga rättigheter. EU blandar sig i medlemsländernas lönebildning och välfärdssystem på ett sätt som är oacceptabelt.

institutioner. ILO bör få större möjligheter till insyn i de beslut som tas i trojkan vad gäller åtgärder för de länder som får krisstöd. Också Europeiska centralbanken behöver en starkare demokratisk styrning och det behövs tydliga regler om att EU inte skall lägga sig i lönebildningen.

Jag vill se ett annat EU, ett där människor ges möjligheter att växa – i yrkeslivet, i skolan – tillsammans med andra. Där det finns en insikt om att jämställdhet, generösa välfärdssystem och kunskap skapar konkurrenskraft. Ett EU som skyddar mänskliga rättigheter – på hemmaplan och utomlands – och som är ett föredöme för andra länder i världen. Medlemsländerna måste ta samma ansvar för varandra som arbetstagarna fått göra, och inskränkt nationalism och oinskränkt egenintresse måste ge vika för samarbete och solidaritet. Jag vill se ett Europa där alla kan se konkreta framsteg.

Och där alla bidrar för att så blir fallet.

EVA NORDMARK

Detta är också på sikt farligt för förtroendet för demokratin. Därför behövs en större insyn i EUs

60

E VA NOR DM A R K

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 60

ORDFÖRANDE FÖR TCO

M I N V I SION F ÖR EU ROPA

2014-02-10 16:08

ETT ANNAT EUROPA ÄR MÖJLIGT LOUISE GRANATH | JOHAN LÖNNROTH

A

rbetarrörelsen och framför allt vänstern har en mycket komplicerad relation till Europasamarbetet, enligt oss mycket mer komplicerad än vad den skulle behöva vara. Vi håller med om att den politik som drivits inom Europasamarbetet bidragit till den djupa ekonomiska kris vi fått erfara under de senaste åren. EU:s gemensamma valuta Euron tvingar länder att föra en ekonomisk politik som inte passar dem, avreglering av finanssektorn har bidragit till omfattande finansiell spekulation och när banker och finansföretag gör förluster sänds notan till skattebetalarna och EU tvingar krisländerna att skära ner välfärden och försämra arbetsrätten. Denna politik har gjort krisen djupare. Men vi tror inte att lösningen är ett utträde ur EU för att vid sidan om arbeta för att bygga upp det alleuropeiska samarbete som vi i vänstern ofta talar om, ett Europasamarbete som ska bygga på solidariska, fredliga och jämlika relationer inom Europa.

E T T A N NAT EU ROPA Ä R MÖJ L IG T

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 61

Vänstern grundsyn på globala så väl som europeiska samarbeten är mycket positiv, problemet vi uppfattar med EU som det är idag, är det stora demokratiska underskott som råder samt den isär dragande ekonomiska politik som bedrivs och bidrar till ökade klassklyftor och ohämmad spekulativ kapitalism.

Istället för att enbart fokusera på vad Europasamarbetet är idag, väljer undertecknade att fokusera på vad Europasamarbetet skulle kunna vara och vilken roll EU skulle kunna spela i framtiden.

OM VI BESTÄMMER OSS FÖR ATT VI TROR ATT EU KAN OMVANDLAS SÅ HAR VI GOTT OM KAMRATER INOM VÄNSTERN OCH ARBETARRÖRELSEN I EUROPA SOM VILL ARBETA IHOP MED OSS.

L OU I SE GR A NAT H | JOH A N L ÖN N RO T H

61

2014-02-10 16:08

Vi tror att en stark och självsäker arbetarrörelse har möjlighet att förändra den institution EU är idag och omvandla EU till den demokratiska institution som värnar de solidariska och jämlika relationer vi önskar. Om vi bestämmer oss för att vi tror att EU kan omvandlas så har vi gott om kamrater inom vänstern och arbetarrörelsen i Europa som vill arbeta ihop med oss. Det gäller till exempel det största partiet i den förenade vänstergruppen i EU-parlamentet – Die Linke i Tyskland. Och det gäller grekiska Syriza, som vuxit fram som landets ledande vänsterkraft. I dem liksom inom den europeiska fackföreningsrörelsen drivs linjen att EU måste göras om i grunden. Den europeiska vänstern vill sätta stopp för utsvältningspolitiken gentemot länder i Sydeuropa med stora budgetunderskott.

Den vill ha ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet som övergripande mål för medlemsstaternas samlade finanspolitik. Det finns förslag om att höja inflationsmålet för Europeiska Centralbanken. Samt om att införa minimiskatter på kapital och koldioxid samt hårdare bekämpa skatteparadisen.

Vi är övertygade om att genom ökat samarbete mellan vänsterkrafter internationellt så kan de ekonomiska institutionerna demokratiseras och forma en ny global och europeisk ekonomisk ordning där den fulla sysselsättningen och minskade klass- och könsklyftor är överordnade mål för ekonomisk politik. Europeiska centralbanken bör således ges ett sysselsättningsmål och vi vill ha den skatt på internationella valutatransaktioner som nu diskuteras i EU och utvidga den globalt. Vi vill ha ett bindande socialt protokoll och att hänsyn till miljön skall

62

L OU I SE GR A NAT H | JOH A N L ÖN N RO T H

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 62

sättas före företagens rätt att sälja sina varor. Medlemsstaterna ska ha rätt att gå före på miljöområdet. EU:s jordbrukspolitik skall i grunden förändras med sikte på god miljö och solidaritet med fattiga länder.

Det Europeiska samarbetet behövs om vi ska ha möjlighet att lösa de sociala, ekonomiska och miljörelaterade utmaningar som världen står inför. Bland den växande skaran så kallade ”postkeynesianska” ekonomer anses att små nationalstater som Sverige inte på egen hand klarar att återupprätta den fulla sysselsättningen. Men en ”keynesiansk” politik av den typ vi hade på 1950- och 1960-talen kan delvis återupprättas på europeisk och global nivå. Inte heller kan ett litet land som Sverige få tillräckligt genomslag i klimatförhandlingarna, däremot kan ett sammanhållet och pådrivande Europa kan göra sin röst hörd.

På sikt tror och hoppas vi att EU kan vara en del av svaret på våra globala utmaningar världen står inför, men för det krävs en djupgående demokratisering av unionen som börjar inifrån och underifrån i gränslösa politiska partier och folkrörelser.

LOUISE GRANATH NATIONALEKONOM OCH AKTIV VÄNSTERPARTIST

JOHAN LÖNNROTH DOCENT I NATIONALEKONOMI TIDIGARE VICE PARTIORDFÖRANDE VÄNSTERPARTIET

E T T A N NAT EU ROPA Ä R MÖJ L IG T

2014-02-10 16:08

HARMONISERING OCH FRAGMENTISERING HANNA BEGLER

E

n ögonblicksbild från eurokrisens utbrott: ett EU i gungning, växande statsskulder och stigande räntor, räddningspaket, stängda butiker, demonstranter med molotov cocktails som skär igenom den atenska himmelen. Och så dagens tillstånd: ihållande arbetslöshet, växande sociala klyftor, utebliven tillväxt, medlemsländernas flaggor som vajar i vinden utanför Bryssels kontorskomplex där unionens tjänstemän och politiker strömmar fram och tillbaka. En kris som har övergått i ett slags normaliserat stiltje.

Som alla unionsbyggen rymmer det europeiska projektet två motsatta strömningar som levt sida vid sida genom historien. Den ena en ganska lågmäld och subtil sådan, med drag av ”den enda vägens politik” som till stora delar förs i det fördolda, alltför komplex för den vanlige medborgaren att förstå.

H A R MON I SE R I NG O C H F R AG M E N T I SE R I NG

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 63

Den andra en mer högljudd, expressiv och EU-kritisk strömning som beskrivs med alarmistiska övertoner i den mediala debatten. Den ekonomiska krisen har gett nytt bränsle till de båda.

Den första strömningen är den harmoniseringstanke som legat djupt inneboende i det europeiska projektet sedan dess begynnelse, och som utgör unionens raison d’être. Genom historien har EU antagit en alltmer homogen form via de olika fördrag som format unionens gemensamma arkitektur. Steg för steg har medlemsländernas lagstiftning harmoniserats och omfattat allt fler områden. En gemensam utrikes- och säkerhetspolitik har börjat ta form, asyl- och migrationspolitiken samordnas alltmer och den inre marknaden fördjupas. I vissa avseenden har harmoniseringen drivits på av krisen.

Som ett direkt svar på den ekonomiska turbulensen

H A N NA BE GL E R

63

2014-02-10 16:08

började gemensamma budgetregler att utformas.

Vägen mot en fullödig bankunion håller sakta men säkert på att stakas ut och förslag på en gemensam skattepolitik diskuteras.

Parallellt med harmoniseringen – och till viss del som en reaktion mot den – ser vi en fragmentering i det europeiska samarbetet.

Denna fragmentering är lättare både att åskådliggöra och att förstå. Ur medial synvinkel är den också tacksammare att skildra – sönderfall och splittring har alltid lämpat sig bättre för den mediala dramaturgin.

Fragmenteringen pågår på flera nivåer. Mellan unionens medlemsstater som drar åt olika håll, som alltid har dragit åt olika håll, men där krisen har tydliggjort olika grupperingar: krisekonomier mot mer stabila ekonomier, euro-länder mot icke-euro-länder, Nord mot Syd. Men även inom medlemsländerna pågår en fragmentering mellan olika grupper i samhället. Nationalistiska och EUkritiska partier finns numera representerade i de flesta nationella parlament och deras framgångar förklaras delvis med den försvagade sociala sammanhållningen inom medlemsstaterna som krisen gett upphov till.

Slutligen har ytterligare en skiljelinje kommit att bli alltmer framträdande: den mellan unionens eurokrater som utgör dess politiska makt och delar av medlemsstaternas nationella politiska etablissemang. För både medborgare och deras folkvalda framstår EU alltmer som ett projekt som konstrueras på en avlägsen plats, av en grupp anonyma teknokrater, utifrån en vision som ingen längre känner till.

64

H A N NA BE GL E R

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 64

Harmonisering och fragmentering – i flera avseenden står dessa två motsatta rörelser i direkt relation till varandra. De har kommit att ingå i ett ömsesidigt förstärkande växelspel där de båda är varandras naturliga konsekvens. Ökad harmonisering leder till ökad fragmentering som i sin tur bemöts av ökad harmonisering. Den ekonomiska krisen har gett nytt bränsle åt detta samspel.

TEMPERATUREN STIGER MEDAN EUROPA STAGNERAR

Klimatfrågan är som bekant svårbegriplig och komplex till sin natur. Utsläpp påverkar ofta fler områden än ursprungslandet, och processerna är komplicerade. Frågan inrymmer dessutom en stor pedagogisk utmaning: vi har svårt att förstå hur vårt eget beteende påverkar framtida generationer och människor i andra delar av världen. Just på grund av frågans komplexitet har behovet av ledarskap setts som särskilt akut. Ekonomiska styrmedel och lagstiftning behövs, men för att det ska komma till stånd krävs ett politiskt ledarskap där vissa länder eller grupper av länder går före.

EU har framhållits som en aktör som kan axla ledarskapet inom klimatområdet. Under framförhandlandet av Kyotoprotokollet spelade EU en drivande roll, och vid senare klimatförhandlingar har unionen drivit på krav om kraftigare utsläppsminskningar. De senaste åren har dock EU kommit att anklagas för ett bristande ledarskap i klimatfrågan. Den vedertagna förklaringen handlar om den ekonomiska krisen; akut krisbekämpning och strukturreformer har fått gå före klimatåtgärder och mer långsiktiga satsningar. Det är svårt att av-

H A R MON I SE R I NG O C H F R AG M E N T I SE R I NG

2014-02-10 16:08

färda denna förklaring. Men kan det kanske finnas fler skäl till varför EU tycks ha tappat ledarskapsrollen i klimatfrågan?

Stora politiska projekt bygger på en gemensam vision. En vision måste peka på en tydlig riktning och ett övergripande mål att gemensamt sträva mot. Men en vision är aldrig helt och fullt realistisk och vägen dit inte alltid självklar.

Därför bör det finnas utrymme för improvisation på vägen mot visionens förverkligande.

Vilket utrymme för improvisation bjuder dagens EU? Den ökade harmoniseringen har pressat ihop medlemsländernas politiska ramverk till den grad att unionen sakteliga börjat anta den spelteoretiska bilden av ett fångarnas dilemma: att inte göra fel har blivit viktigare än att göra rätt. Samtidigt har den politiska och sociala fragmenteringen gjort det svårare att gemensamt driva en politisk linje. Samspelet mellan harmonisering och fragmentering har skapat en konstruktion med ett sorts jämviktsläge, där visioner och ledarskap inte ryms annat än i marginalerna.

Det europeiska projektet måste frigöra sig från den statiska och närmast paralyserande konstruktion som det kommit att ingå i. För att göra detta krävs en ny vision och ett gemensamt mål att sträva mot.

DET VAR EN GÅNG ETT FOLK SOM LÄNGTADE EFTER ETT GEMENSAMT PROJEKT

Vad hände med planerna på en EU-konstitution med gemensam flagga och nationalsång? Lissabonfördraget som antogs 2009 kom aldrig att innehålla några sådana förslag. Det fanns ingen tillräcklig

H A R MON I SE R I NG O C H F R AG M E N T I SE R I NG

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 65

vilja hos unionens medlemsländer att uppgå i en europeisk federation. Att få européerna att omfamna idén om en gemensam europeisk identitet har heller aldrig varit lätt. Ja, vi delar arbetsmarknad och lagar men nej, det är trots allt viss skillnad på polacker och danskar, på finnar och spanjorer.

Men – ändå. Finns det inte alltid ett behov hos människor att ansluta sig till ett gemensamt projekt, att ha ett mål att sträva mot tillsammans? Den ökande harmoniseringen och fragmenteringen må ha tvingat in den europeiska unionen i en konstruktion som försvårar för enskilda länder att gå före.

Men i det stillastående läge som EU tycks befinna sig i idag finns ändå både en möjlighet till, och ett behov av, en ny vision att sträva mot.

Klimatfrågan binder oss samman och den kräver ett gemensamt engagemang. Ska frågan lyckas få tyngd i den politiska debatten och beröra medborgare på allvar, bör den dock kopplas samman med andra politikområden. Insikten om att klimatfrågan och arbetslöshetsfrågan kan lösas gemensamt har börjat omfattas av allt fler, såväl stater som individer och företag. EU har mycket att tjäna på att tydliggöra de vinster som ett engagemang i klimatfrågan kan få för medlemsländernas tillväxt och dess medborgares sysselsättning och välfärd. Genom att införliva klimatfrågan i tillväxt- och sysselsättningsområdet blir den en europeisk angelägenhet som mer omedelbart berör unionens medborgare. På så sätt kan klimatfrågan också utgöra grunden för en ny vision för Europa.

HANNA BEGLER PROGRAMCHEF HÅLLBARA STÄDER, GLOBAL UTMANING

H A N NA BE GL E R

65

2014-02-10 16:08

EKONOMISK STABILITET HÖGST UPP PÅ LANDETS CV MAGNUS BERG

”K

risländerna brukar ibland kallas för PIIGS”.

Min föreläsare pausade och blickade förväntansfullt ut över oss studenter. Någonstans vid de bakre raderna kom ett gapskratt. Det följdes av ett annat. Blickar höjdes, flackade runt och möttes.

Inom kort var aulan fylld av förnöjsamma miner och ett påtagligt välbehag. Vi hade hittat varandra, som klass och som människor. Jag iakttog händelsen med skräckblandad förtjusning. Var det gapskrattet eller det billiga skämtet som vände upp och ner på stämningen? Eller var det någonting annat? Jag frågade mina vänner vad det tyckte var så roligt: ”Han sa ju PIGS! – fattar du?!”.

Scenen som utspelades i aulan på Handelshögskolan i Göteborg har gjort mig uppmärksam på hur eurokrisen sätter sina spår i vårt vardagstänkande.

Historierna under krisåren har börjat slå rot. Vi alla minns nyhetsflödet från tiden då vi blev varse om hur illa ställt det var med den grekiska ekonomin.

66

M AGN US BE RG

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 66

Till en början blev vi införstådda med att greker har annorlunda perspektiv på skattebetalande än svenskar. Att deras pensionsålder inträffade några år tidigare än vad vi är vana vid i Sverige. Snart höjdes tonen och historierna anpassades till läsvärda former. Plötsligt var grekerna oförmögna att förstå vitsen med att betala skatt. De flesta pensionerade sig lagom till att barnen börjat högstadiet. Liknande historier florerar om irländare, spanjorer, portugiser och italienare. Irländarna som köper upplevelsepaket till varandra som tack för middagsbjudningar, spanjorerna som rationaliserar bort sitt sunda förnuft för att hinna med siestan, italienarna som är inkapabla att första vad politik egentligen handlar om. Jag ber dig som läsare att fundera över vad du förknippar orden ”grek” eller ”spanjor” med idag. Har dina associationer förändrats de senaste fyra åren?

När jag tidigare i år bokade en biljett till Lissabon minns jag att jag tänkte: ”Undrar hur vi kommer att

E KONOM I SK S TA BI L I T E T HÖ G S T U PP PÅ L A N DE T S C V

2014-02-10 16:08

bli bemötta?”. Det var bara början på funderingar som skulle (för)följa mig under resan.

Jag kände mig duktig, pålitlig och lite tråkigt strukturerad. Hade svårt att urskilja min egen person från bilden jag tror att andra har om Sverige. ”Vi har gjort det mycket bättre än ni” låg som ett eko i bakgrunden.

Jag trodde inte att jag kunde känna mig så uppfylld av kostymfolkets känsla för budgetbalans. Till och med mina vänner på resan, som alla lider av lindrigare politisk apati, raljerade över den nya ordningen. Jag var snärjd av tidsandan och kunde inte hjälpa det.

Det har hänt mycket de fyra senaste åren. Populismen breder ut sig bland folklagren, politikens mål förändras och blickarna vänds inåt. Men utvecklingen är på många sätt spretig. Teknokraterna i Bryssel basunerar fortfarande ut vågade visioner och de federala dragen i union stärks kontinuerligt.

Det är svårt att tyda hur det europeiska samarbetet kommer att se ut i framtiden. Vilken är nästa fas? Är visionärerna för ett enat Europa starka nog att utmana de hårdnande attityderna? Kommer Europas ledande partier kunna låta bli att plocka populistiska poäng i kommande valrörelser?

Som ung i Europa är det en spännande tid att uppleva. Vi som har format våra politiska tankar under ”The Great Moderation”, perioden mellan Sovjetunionens fall till finanskrisens utbrott, har verkligen utmanats i våra funderingar om samhället. Vi har fått bevittna hur snabbt vindarna kan vända och hur fragil freden kanske ändå är. På många sätt kan det

Historierna har internaliserats i folksjälen och har blivit en del av det fundament som vägleder oss i åsikter och beslut. Effekterna sträcker sig långt längre än till fler brunfläckade röster i valurnorna. Människor med hjärtat på rätt ställe kan idag göra sig roliga över den europeiska tragedin utan att möta tillstymmelsen till kritik. För ett par MÄNNISKOR MED HJÄRTAT PÅ RÄTT veckor sedan besökte jag EU-parlamentet tillsammans med en grupp STÄLLE KAN IDAG GÖRA SIG ROLIGA ÖVER gröna politiskt aktiva. Det skrockades DEN EUROPEISKA TRAGEDIN UTAN ATT oförsynt i lokalen när en svensk parlaMÖTA TILLSTYMMELSEN TILL KRITIK. mentariker förklarade att det är Greklands tur att hålla i presidentskapet nästa år. Den nya tidsandan uppenbarar sig i de mest ha gjort oss gott att ha upplevt detta. Idéerna om den oväntade av sammanhang. I det tysta klappar vi oss linjära utvecklingskurvan har fått sig en nödvändig om magen och gläds över att vi ändå har krisens mot- törn, fler av oss har börjat inse att fred och trygghet ståndsman Borg som vår representant vid frontlinjen. är något som vi ständigt måste arbeta för. Villfarelsen Långsamt förändras även våra självvalda attribut om om den beräkneliga framtiden var på många sätt hur det svenska folket uppfattas i den stora världen. Vi passiviserande och det var bra att den fick ett slut. sätter ekonomisk stabilitet högst upp på landets CV och stryker några av de där andra kännetecknen som glömts bort och begravits.

MAGNUS BERG, STUDENT

E KONOM I SK S TA BI L I T E T HÖ G S T U PP PÅ L A N DE T S C V

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 67

M AGN US BE RG

67

2014-02-10 16:08

EU KAN BÄTTRE MIKAELA RÖNNHOLM

J

ag hoppas på ett Europa som arbetar tillsammans för att bidra till utveckling världen över.

Idag är inte så fallet. Att ge med den ena handen och ta med den andra känns inte så genomtänkt. EU:s jordbrukspolitik och dess subventioner är ett sedan länge kritiserat exempel på detta. Det kan kännas långt bort att prata om utveckling i andra delar av världen när många länder i EU fortfarande kämpar efter finanskrisen. Varför ska vi bry oss? Man kan prata om solidaritet, medmänsklighet, och alla människors lika rätt. Man kan också prata om långsiktigt, sunt förnuft. Det är inte hållbart socialt, ekonomiskt och miljömässigt att ha den globala utvecklingen vi har idag. Det finns fortfarande väldigt stora skillnader mellan och inom länder.

Det kan låta självklart att alla politikområden måste sträva åt samma håll för att det ska fungera. EU har i den andan även tagit fram konsensusdokument

68

M I K A E L A RÖN N HOL M

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 68

”The European Consensus on Development” som vägleds av konceptet om politisk samstämmighet för de olika politiska områden för att främja global utveckling. I den bekräftar medlemsländerna sitt åtagande för att främja samstämmighet för utveckling, som utgår ifrån att säkerställa att EU ska ta hänsyn till målen för utvecklingssamarbetet inom all politik som unionen genomför och som kan påverka utvecklingsländerna och att dessa politikområden stödjer utvecklingsmålen. Men det är skillnad på intentioner samt åtaganden och faktiska handlingar.

Både nationellt och inom EU finns flera olika politikområden som kan hjälpa eller stjälpa en global utveckling; handelspolitik, säkerhetspolitik och klimatpolitik för att nämna några. Biståndet är något som går att rikta på olika sätt för att främja utbildning, tillgång till rent vatten, öka antalet läkare och

EU K A N BÄT T R E

2014-02-10 16:08

minska hungern exempelvis. Bundet bistånd och handel kan inte göra det i lika stor utsträckning.

Bistånd är också menat att utgå ifrån utvecklingsländernas behov, inte av givarens behov och krav.

Något som bland annat är fastslaget i Parisdeklarationen från 2005.

När man börjar prata om utveckling kommer ofta diskussionen om biståndseffektivitet upp. Jag ställer istället frågan, hur effektivt är det egentligen att ge med en hand och ta med den andra samtidigt? Hur effektivt är det att minska biståndet överlag och urholka dess innehåll?

det finns väl inga länder som slutar att utvecklas? EU är dessutom ofrånkomligen en del av världen, precis som du och jag.

Utvecklingsfrågor handlar om all politik för det handlar i grund och botten om vilken sorts utveckling vi vill ha.

Jag hoppas därför på ett EU som börjar våga erkänna hur olika områden kan hjälpa eller stjälpa utveckling, tänka mer långsiktigt och främja en hållbar utveckling världen över. EU kan bättre!

MIKAELA RÖNNHOLM

Utvecklingsfrågor är inte heller något som bara är till för vissa delar av världen, för

EU K A N BÄT T R E

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 69

NATIONALEKONOMISTUDENT MED FOKUS PÅ UTVECKLING OCH HÅLLBARHET

M I K A E L A RÖN N HOL M

69

2014-02-10 16:08

DAGS FÖR EN IDEOLOGISK KAMP OLLE NILSSON

L

åt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna bli en ledstjärna för ett nytt Europa!

Den som visar tveksamhet till EU eller EMU blir regelmässigt anklagad för att vara isolationistisk och mot Europasamarbete i allmänhet. Vi skall därför nu måla upp vår egen vision av hur ett framtida Europasamarbete skulle kunna utformas för att tjäna de breda folklagrens intressen.

Tänk er ett fördrag mellan Europas stater där varje stat förbinder sig att i mån av förmåga tillämpa FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, inklusive de sociala, och rätta sig efter en europadomstol med uppgift att bevaka dessa rättigheter.

Förklaringen om de mänskliga rättigheterna kan läsas i sin helhet i en bilaga i början på telefonka-

70

OL L E N I L S S ON

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 70

talogen 1999, privatpersoner. För detta är Telia all heder värt! Frågan är om man kan vänta sig sådana initiativ efter en privatisering nu när delar av Förklaringen ifrågasätts av kretsar som står det privata storkapitalet nära.

Utrymmet här medger endast en summarisk genomgång av vad detta skulle kräva i praktisk politik och konkreta regelverk och vi väljer att diskutera något av det som ligger oss varmast om hjärtat.

Självklarheter som t. ex. likhet inför lagen, skydd mot rättsövergrepp etc. behöver vi knappast beröra.

Vi koncentrerar oss i stället på de förändringar som vi anser krävs för att Europa skall kunna förverkliga Förklaringens ideal.

Låt oss börja med politiken gentemot resten av världen. Den bör givetvis också stå i samklang med Förklaringen.

DAG S F ÖR E N I DE OL O GI SK K A M P

2014-02-10 16:08

Europa lär aldrig kunna sona sina fruktansvärda förbrytelser mot övriga världens folk men vi bör i handling visa att vi vill bättra oss. Därför bör vi ha strikta regler som förbjuder europeiska företag att idka rovdrift på råvaror, miljö och människor i tredje världen. Vi bör också avskaffa importtullar, även gentemot icke medlemsländer utom i fall då det gäller produkter vars tillverkning innebär miljöfaror eller brott mot de mänskliga rättigheterna, t. ex. barnarbete under slaveriliknande förhållanden. Vi bör generöst tillämpa av FN:s flyktingkonvention, särskilt barnkonventionen, gentemot asylsökande från utomeuropeiska länder. Vi bör också förhindra att europeiska företag och banker i kortsiktigt egenintresse försvårar en social utveckling i Förklaringens anda i fattiga länder.

gäller krav på varudeklarationer.

Stränga gemensamma minimiregler bör gälla när det gäller miljösäkerhet, djurskydd, krav på säkra produkter och personlig säkerhet i övrigt. Inget land får förhindras att tillämpa ännu strängare regler efter eget gottfinnande.

Vi bör genom skarp antitrustlagstiftning motverka monopol i allmänhet och i synnerhet inom massmedia.

Medlemsländerna bör sträva efter en blandekonomi med tillräckligt stort offentligt ägande i näringslivet för att balansera det internationella kapitalets makt och ej locka till sig internationellt kapital genom sämre rättigheter och ekonomiska villkor för löntagare.

Varje medlemsland bör begränsa sin militära styrka till ett värnpliktsbaserat folkförsvar av hemvärnstyp med uppgift att försvara demokratin och fol- Länderna bör vidare föra en politik för att minska kens oberoende samt att göra insatser vid natur- de stora klyftorna i inkomster och arbetsförhålkatastrofer och liknande. Detta kan kompletteras landen mellan olika samhällsklasser. Detta betyder med mindre stående skärpt lagstiftning elitstyrkor för snabom jämställdhet, ALL VAPENEXPORT minimilöner, arbetsba insatser i plötsliga TILL ICKE MEDLEMSLÄNDER platsdemokrati och krislägen. Sådana styrkor kan också anställdas rätt att påBÖR FÖRBJUDAS. behövas mot tungt tala missförhållanden beväpnade kriminella ligor. utan att behöva räkna med repressalier. Alla bör ha lagstadgad rätt till värdig och dräglig försörjning All vapenexport till icke medlemsländer bör för- genom eget arbete. bjudas.

Lika viktigt är att varje land bedriver en politik för Inom Europa bör vi prioritera konsumentintressen att låta den tekniska utvecklingen komma folket till före producentintressen i vårt regelverk för natio- del, inte endast genom höjd materiell levnadsstannell och internationell handel exempelvis när det dard och bättre hushållning med jordens resurser,

DAG S F ÖR E N I DE OL O GI SK K A M P

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 71

OL L E N I L S S ON

71

2014-02-10 16:08

OM VI INTE KAN VÄNDA DENNA UTVECKLING ÄR EMELLERTID RISKEN ÖVERHÄNGANDE ATT VI DRIVS MOT EN VÄPNAD GLOBAL KONFLIKT MELLAN EN FATTIG DESPERAT MAJORITET OCH EN RIK OCH GIRIG MINORITET.

utan också genom längre och rikare fritid så att vi slipper hets och stress och får tid för varandra.

Varje land bör anslå offentliga medel för kulturell verksamhet och nyhetsförmedling fria från reklam och andra kommersiella intressen.

Viktigt är också att varje land öppet och regelbundet producerar och publicerar statistik som visar hur medlemsländerna uppfyller åtagandena enligt fördraget och hur livskvaliteten utvecklas i de olika länderna och inom olika samhällsklasser och andra befolkningskategorier.

Det borde nu stå klart för de flesta läsare varför vi inte vill acceptera EU i nuvarande form. Man kan hysa tvivel om möjligheterna att förändra EU inifrån men som medlemmar

72

OL L E N I L S S ON

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 72

bör vi åtminstone försöka. EMU däremot är nog lättare att påverka utifrån.

Våra visioner må förefalla orealistiska i dagens politiska klimat som snarast pekar mot ökande ekonomiska och kulturella klyftor inom och mellan nationerna. Om vi inte kan vända denna utveckling är emellertid risken överhängande att vi drivs mot en väpnad global konflikt mellan en fattig desperat majoritet och en rik och girig minoritet. Frågan är om några levande varelser alls kommer att överleva en sådan strid. Vi måste därför ta upp den ideologiska kampen på allvar redan nu!

OLLE NILSSON PENSIONÄR FRÅN KUNGSBACKA, CIVILINGENJÖR I ELEKTROTEKNIK OCH TIDIGARE PROFESSOR VID CHALMERS OCH KTH.

DAG S F ÖR E N I DE OL O GI SK K A M P

2014-02-10 16:08

EUROPA ÅLDRAS THOMAS HAMMARBERG

D

e äldre blir allt fler – välkommet framsteg men också en svår utmaning.

Europa åldras – och det snabbt. Redan är närmare en fjärdedel av Europas befolkning över sextio år.

Andelen kommer att öka till en tredjedel under de närmaste 35 åren.

FN och frivilligorganisationen HelpAge International utgav nyligen en rapport om åldrandet i världen och de äldres situation. Själva titelrubriken var ”Aging in the Twenty-First Century: A Celebration and A Challenge”.

Att hälsovård och andra livsbetingelser förbättrats till den grad att många människor nu är friskare Trenden är densamma DEN FÖRÄNDRADE och lever betydligt längre över hela världen. Men BEFOLKNINGSPYRAMIDEN är sannerligen något att jämfört med andra välkomna. Samtidigt är världsdelar är Europas SKAPAR UTMANINGAR det uppenbart att den befolkning klart förändrade befolkningspyramiden skapar utmaäldre än de andra, även om medellivslängden i de ningar. fattigare länderna nu stiger Från flera europeiska länder kommer oroande sigsnabbare och andelen äldre därmed ökar fortare. naler om att pensionsfonderna inte kommer att räcka till och att sjukvården redan är överbelastad.

EU ROPA Å L DR A S

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 73

T HOM A S H A M M A R BE RG

73

2014-02-10 16:08

Detta i ett läge då den nyliberala medicinen mot senare års ekonomiska kris dessutom skapat mer akuta problem. De budgetåtstramningar som tvingats igenom har i hög grad drabbat vården av äldre. Vi har idag tendenser till äldrefattigdom på flera håll i Europa, inte minst bland kvinnor.

om den personliga tryggheten liksom om den sociala och ekonomiska. Ändå nonchaleras ofta äldres rättigheter, eller förnekas helt och hållet. De drabbas av den fördomsfulla men utbredda synen att de är improduktiva och därför saknar värde i ett modernt samhälle.

Ett annat problem är arbetsmarknaden haft svårt att ta tillvara den kompentens, erfarenhet och arbetsvilja som finns hos många som nu nått pensionsåldern men som helst skulle vilja fortsätta sin yrkesutövning – om bara möjligheterna fanns. Det saknas ett nytänkande om hur dessa människors yrkeskunskaper, erfarenhet och engagemang kan användas för deras eget men också allmänhetens bästa. I grunden handlar detta om attityder.

Dessa diskriminerande attityder, denna ålderism, måste motverkas. Åtgärder måste vidtas för att hindra att människor diskrimineras på grund av ålderdom. Det kräver en beredskap att faktiskt notera övergrepp, marginalisering eller negativ särbehandling av äldre personer. Här har diskrimineringsombudsmän, lokala anti-diskrimineringsbyråer och liknande övervakningsorgan en viktig uppgift och ett stort ansvar.

Bägge dessa utmaningar kring de äldres situation är en fråga om mänskliga rättigheter. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna säger uttryckligen att äldre har rätt till trygghet – det handlar

74

T HOM A S H A M M A R BE RG

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 74

Det är hög tid för en mer djupgående och konkret debatt om hur den äldre generationen kan få sina mänskliga rättigheter garanterade i det dagliga livet.

EU ROPA Å L DR A S

2014-02-10 16:08

INOM POLITIKEN HAR ÄLDRE SÄLLAN NÅGONTING ATT SÄGA TILL OM. DE POLITISKA PARTIERNA RIKTAR OFTA IN SIG PÅ DE YNGRE GENERATIONERNA; ÄLDRE PERSONER PLACERAS LÅGT PÅ VALSEDLARNA OM ENS ALLS.

Inom politiken har äldre sällan någonting att säga till om. De politiska partierna riktar ofta in sig på de yngre generationerna; äldre personer placeras lågt på valsedlarna om ens alls. Det faktum att majoriteten av de äldre är kvinnor kan ha bidragit till att politikerna försummar denna grupp.

Rapporten från FN och HelpAge betonade några aspekter som särskilt angelägna för de äldre. En var just att kunna spela en aktiv roll i samhället. Förutom att kunna medverka i politiken och påverka såväl lokalt som centralt, handlar det om att kunna organisera sig och att delta i olika föreningar efter intresse. En viktig aspekt är att få en fungerande tillgång till information och medier. Många äldre lider av vad som kallats ett ”digital gap” och behöver stöd för att kunna använda modern informationsteknik.

EU ROPA Å L DR A S

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 75

Ekonomisk trygghet är absolut centralt för de äldres rättigheter. För några år sedan fastslog en FNkonferens att “äldre människor ska ha möjlighet att arbeta så länge de vill och kan, och ha meningsfulla arbetsuppgifter som de trivs med”. Ålder är inte ett giltigt skäl att välja bort någon vid en rekrytering eller att avskeda någon.

Vi behöver en arbetsmarknad som är äldrevänlig i fråga om bl.a. arbetstider, hjälpmedel och möjlighet till fortbildning.

Pensionsåldern borde vara mer flexibel och ålderspensionen garanterad på rimlig nivå.

I en rad länder i Europa har äldre kvinnor drabbats av akut fattigdom när deras pension varit otillräcklig och legat på samma nivå som tidigare medan priserna på t ex boendet rasat i höjden.

T HOM A S H A M M A R BE RG

75

2014-02-10 16:08

En bra hälsovård är självfallet en angelägen nödvändighet för äldre, inte minst de äldre äldre. Det räcker inte med att det finns tillgång till kliniker och sjukhus, vården måste äldreanpassas och det måste finnas äldreutbildad personal. Prioritet måste också ges till förebyggande åtgärder.

många fall av vanvård, till och med övergrepp på äldreboenden. Detta är ett stort misslyckande och är förstås helt oacceptabelt. Saken förvärras av det faktum att de boende ofta är oförmögna att hävda sina rättigheter, och än mindre mäktiga att försvara sig mot övergrepp.

I flera länder finns fortfarande institutioner för äldre med bedrövlig standard. I andra länder har privatiseringar kombinerade med otillräcklig tillsyn skapat svårhanterliga problem för personer i äldreboende eller i behov av hemhjälp. En ”valfrihet” har prackats på äldre som inte haft en reell möjlighet att välja.

Under resor över hela Europa har jag sett ytterligheterna. Jag har besökt moderna och hemtrevliga äldreboenden som präglades av medbestämmande och utmärkt medicinsk vård. Tyvärr har jag även sett hem där de boende betraktades mer som siffror och objekt än som människor, och där personalen var outbildad, överarbetad och uppgiven.

Det finns i vissa länder ett klart behov av att mer noggrant övervaka förhållandena på äldreboendena.

Ytterligare en viktig aspekt är behovet av en äldrevänlig miljö. Med ny teknik och hjälpmedel kan även äldre gamla fortsätta ett aktivt, rörligt liv längre. Det handlar förstås också om närmiljön i lägenheter och hus men också om transporter och den offentliga miljön.

Stöd bör anpassas efter individuella behov och erbjudas inom de områden av varje individs liv där det är nödvändigt. Det ska även vara möjligt för var och en att, när man fortfarande har god mental hälsa, bestämma om vad som ska hända i framtiden, samt om vem som ska fungera som ombud i det fall sinnena skulle svika. Sådana självbestämmandeåtgärder respekterar individens mänskliga värdighet.

Särskilda handlingsprogram för att tillgodose de äldres behov i framtiden måste vara en prioritet på såväl nationellt som lokalt plan. Även i länder där välfärden fungerar hyggligt, finns ett behov av att se över bemötandet. Det har rapporterats om alltför

76

T HOM A S H A M M A R BE RG

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 76

Personer som bor på äldreboenden ska naturligtvis få lämplig omsorg och hjälp. Deras rätt till privatliv och värdighet ska respekteras fullt ut. De har också rätt att få vara med och fatta beslut om sin behandling liksom om de konkreta förhållandena på äldreboendet. För att förhindra vanvård och främja god omsorg bör man upprätta oberoende klagomålsoch tillsynssystem.

Vissa äldre kan vara särskilt utsatta. Personer med tidigare funktionshinder brottas med speciella svårigheter som kan förvärras som en följd av själva åldrandet, exempelvis i form av försämrad syn, hörselnedsättning eller rörelsesvårigheter. Man måste ta hänsyn till äldre människors behov när man utformar politik och handlingsprogram som avser människor med sådana handikapp. FN:s konven-

EU ROPA Å L DR A S

2014-02-10 16:08

tion om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) stadgar skydd för sådana personer på flera punkter, och dess förverkligande bör därför stå högt upp på dagordningen. Äldre migranters sårbarhet markeras inte sällan också på grund av språksvårigheter. I och med den växande invandringen, står Europas länder inför en utmaning som myndigheterna verkar stå helt handfallna inför. Resultatet blir att enskilda individer diskrimineras på flera områden.

Slutsats: Europas politiska ledare borde se över sin politik för äldres människors rättigheter, Kanske måste vi påpeka att om de inte agerar med större frenesi riskerar de själva att en dag drabbas av konsekvenserna av sina underlåtenhetssynder…

THOMAS HAMMARBERG EUROPARÅDETS KOMMISSIONÄR FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 2006–2014. NU BL. A. MEDLEM I PRO GLOBAL.

PRO Global uppmärksammar ökningen av andelen äldre i världen och verkar för bättre levnadsförhållanden för äldre med betoning på mänskliga rättigheter, ekonomisk och social trygghet och hälsa. Föreningen bevakar processer och påverkar aktörer vad gäller internationellt utvecklingssamarbete, bidrar med utbildning och kunskapsspridning om internationella äldrefrågor och verkar för ökat utbyte mellan pensionärer i Sverige och äldre i andra länder.

EU ROPA Å L DR A S

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 77

T HOM A S H A M M A R BE RG

77

2014-02-10 16:08

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 78

2014-02-10 16:08

VÄGAR UT UR DEN EKONOMISKA KRISEN INLEDNING | CARL SCHLYTER

D

et är uppenbart att något är allvarligt fel med den ekonomiska politiken när Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar känner att de måste studera hur nedskärningarna och den ekonomiska politiken gör oss sjuka. Den senaste skadliga epidemin i Europa är inte bakteriell, den är ekonomisk.

med materiell välfärd och skatteintäkterna ökade så även den offentliga välfärden byggdes upp. Vi blev lyckligare och det fanns en tydlig koppling mellan ökad rikedom och lycka. Denna koppling är dock bara tydlig på relativt låga nivåer, redan på 70-talet hade vi nått samma upplevda lycka som idag fastän vi nu är flerfaldigt rikare.

I naturen brukar ständig ohämmad tillväxt vara ett säkert tecken på cancer, där den inte slutar växa förrän värdorganismen går under.

För den ekonomiska politiken är det istället en eftersträvansvärd norm.

Thatcher och Reagan släppte lös finansen för att få fart på ekonomin. Vi belönades med nya ord som yuppie, finansvalpar med nalle (NMT-telefon) i hand. Det fanns ingen hejd på vilka nya spännande finansiella instrument grabbarna kunde hitta på.

Med hjälp av allt generösare Fractional Reserve Banking kunde bankerna öka utlåningen radikalt.

Ekonomin pumpas upp av ständigt ökande lån som enbart kan betalas med ständigt ökande tillväxt som bara kan uppnås med ständigt ökande lån, d.v.s. ett klassiskt pyramidspel.

Under efterkrigstiden var det ett Europa i ruiner som behövde byggas upp, trångboddhet byggas bort och materiella behov tillfredsställas. Folk fick råd att köpa bostad, transportmedel samt nya kläder och mer lyxig mat. Tillväxt gick hand i hand

VÄG A R U T U R DE N E KONOM I SK A K R I SE N

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 79

C A R L S C H LY T E R

79

2014-02-10 16:08

När krisen kom slog nedskärningarna ut Sydeu- Idag arbetar det ekonomiska systemet för att vi ska ropa. Den nuvarande kreditexpansionen kommer, reduceras till homo economicus som markerar sin om den mot förmodan fungerar, rent ekonomiskt betydelse genom konsumtion som syftar mer till endast leda till kraftigt höjda råvarupriser och statusmarkering än att fylla reella behov. Kortar miljöförstöring, som i sin tur ytterligare en gång vi arbetstiden kan vi människor ges tid och kraft att växa som kulturella kraschar tillväxten och och sociala varelser, isekonomin. Denna gång KORTAR VI ARBETSTIDEN med än mer lån. tället för enbart ekonoKAN VI MÄNNISKOR GES TID min. Kopplingen melSom tur är finns det anlan ökad köpkraft och OCH KRAFT ATT VÄXA ökad lycka är i princip dra vägar att gå. Denna SOM KULTURELLA OCH bruten och alltfler av ständiga jakt på tillväxt SOCIALA VARELSER oss känner att bristen beror på att vi är finurpå tid för barn, vänner, liga varelser som gör att vi effektiviserar det vi gör hela tiden. Det innebär att relationer och kultur hämmar oss mer från att utvi inte behöver arbeta lika länge för samma mängd vecklas än bristen på pengar. Gör vi en arbetstidsvaror (samt vissa tjänster). Då växer arbetslösheten reform så finns en risk att de sämst betalda hamnar om vi inte ständigt producerar mer, d.v.s. har till- i fattigdom, därför bör en sån reform kombineras växt. Detta bygger dock på antagandet att vi alltid med skattesänkningar för dem. måste jobba lika länge. Tar vi ut effektiviseringsvinster i form av kortare arbetstid kan vi undvika När vi mha arbetstidsförkortning inte längre bearbetslöshet, även om det inte blir någon tillväxt. höver ständig låneexpansion för tillväxt så kan vi börja reglera kapitalmarknaderna utan risk för sysEffektivitetsvinsterna är det som ger oss höjda löner temkollaps. Då kan vi införa Tobinskatt mot spekumen sedan 1980 så har en allt större del av dessa lation. Terminskontrakt/derivathandel ska syfta till vinster sipprat uppåt, mer och mer blir till ränte- att stabilisera och säkra tillgång till vad man behöbetalningar på lån samt aktieutdelningar och ka- ver för sitt företag, inte som idag nästan uteslutande som spekulation mot valutor, mat, råvaror mm. pitalvinster.

Hade löneandelen av ekonomin varit densamma som då hade vi tjänat 6000-7000 kr/mån mer. Lånebaserad tillväxt hotar alltså inte bara miljön, den ökar också klyftorna. Det är för mig obegripligt att Europas socialdemokrati inte tidigare tagit strid mot låneekonomins osolidariska sätt att skapa tillväxt.

80

C A R L S C H LY T E R

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 80

Vi bör förbjuda spekulation på råvaror och mat samt införa en progressiv bankomsättningsskatt som tvingar banker att inte bli så systemkritiska att skattebetalarna blir ruinerade i sina försök att hjälpa bankerna.

Delar vi dessutom upp dem i sparbanker (med in-

VÄG A R U T U R DE N E KONOM I SK A K R I SE N

2014-02-10 16:08

sättningsgaranti mm) och investmentbanker utan skydd så får äntligen spekulanterna betala för misslyckade risktaganden. Idag är det vinst varje gång eftersom staten betalar dem när de dragit en nitlott.

Detta bör kombineras detta med kraftigt höjda kapitaltäckningskrav eller hela vägen till full reserve banking. Med dessa förändringar kan finanssystemet omvandlas till ett smörjmedel i ekonomin istället för en girig gökunge som svälter ut resten. I Storbritannien går endast 12-13% av lånen till verkliga investeringar, resten går till spekulation eller rekapitalisering av finansiella tillgångar, då har systemet helt fjärmat sig från sitt eget syfte.

Vi behöver även lösa problem med energiomställning och infrastruktur samt massiv energibesparing. I premiepensionssystemet finns idag 471 mdr i tillgångar. 97 procent av de nya fondspararna hamnar i AP7 Såfa, d.v.s. de som inget väljer. Systemet gör föga nytta som en ytterligare spekulant på börsen samt faktiskt skada som finansiär till riskkapitalbolag. Om vi istället använde dessa pengar till att bygga förnybart, spara energi mm så skulle pengarna dels skapa jobb dels lösa miljöproblem, som extra bonus skulle investeringarna ge avkastning. Här finns alltså resurser för hållbar omställning, utan nya lånebehov.

man BNP och sätter det i fokus är det lätt hänt att man blundar för andra risker.

Det finns många positiva vägar ur krisen i detta kapitel. De jag har beskrivit handlar om att mäta den utveckling vi vill ha, för att lättare nå dit. Satsa på livskvalité med mer tid för att vara människa. Reglera finanssystemet till att återfå sin roll. Vi har pensionspengar som kan användas bättre än till spekulation redan idag. Det finns många olika varianter till utveckling, några beskrivs i denna bok, men vad vi säkert vet är att varianter på Reagans och Thatchers politik är dömda att misslyckas, vi måste överge dem snarast.

Med kortare arbetstid, bättre investeringspolitik och fokus på samhällsutvecklande mål ökar chansen till att nå både jämställdhet och andra mål för minskande klyftor. Detta genererar i sin tur ökat välmående och lycka. Mer jämlika samhällen tenderar också till att åtgärda miljöproblem bättre.

Därför är dessa förändringar önskvärda vare sig vi har en kris eller inte, men insikten om behov av förändring ökar vid en kris, det finns inga skäl att vänta!

CARL SCHLYTER (MP) EU-PARLAMENTARIKER OCH 2:E VICE ORDFÖRANDE I ENVI

Vi borde följa EU-kommissionens förslag ”Bortom BNP” där man mäter utvecklingen av det som är viktigt och sätter upp mål för det istället för ensidigt fokus på BNP. Mäter man klyftor, fattigdom, biologisk mångfald, jämställdhet, utsläpp mm så tenderar vi också att åtgärda dessa problem. Mäter

VÄG A R U T U R DE N E KONOM I SK A K R I SE N

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 81

C A R L S C H LY T E R

81

2014-02-10 16:08

EUROPA BEHÖVER ETT EKONOMISKT SAMTAL DANIEL MATHISEN

E

uropa står inför enorma påfrestningar. Den sociala väven slits itu och en generation står utanför arbetsmarknaden. Europa har genomgått en djup skuldkris som fört med sig rekordhög arbetslöshet, fallande investeringar och lägre förtroende för framtiden.

Svaret har hittills varit att strama åt offentliga utgifter, med högre arbetslöshet och ytterligare fall i konsumtion och investeringar. Krisen har kännetecknats av olika faser, och den senaste tiden av på sina håll ihållande tillväxt.

Trots det kvarstår Europas största problem: låga investeringar, svag köpkraft och hushåll utan marginaler.

Politikens svar har varit passivitet och en ovilja att konfrontera den rådande ekonomiska hegemonin.

82

DA N I E L M AT H I SE N

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 82

Dessutom saknas ett samtal med sammanhängande analyser och konkreta reformer för stimulanser, långsiktig finansiell stabilitet och tätare politiskt samarbete. Eller annorlunda uttryckt: Samma idéer som skapade krisen står oemotsagda. Krisen har också medfört att politiska ledare riktat blicken inrikes: Politiken har helt enkelt blivit mer avskild från omvärlden.

Vad som behövs är ett ekonomiskt och politiskt reformpaket med dubbla syften.

Både för att reformerna är verkningsfulla i sig, det vill säga ökar investeringar och skapar jobb i Europa. Men lika mycket för att det är en överlevnadsfråga för det europeiska projektet. Utan svar på vår tids största utmaningar är EU dömt att misslyckas.

Under finanskrisen 2008 kritiserades de teorier som

EU ROPA BE HÖV E R E T T E KONOM I SK T SA M TA L

2014-02-10 16:08

skjutit världens ekonomier i sank. Inom loppet av några månader skiftade forskarvärldens och beslutfattares fokus från neoklassiska ekonomiska ideal till idéer som tycktes varit dödförklarade sedan decennier. Det talades om John Maynard Keynes igen, den brittiske ekonomen som i verket ”The General Theory of Employment, Interest and Money” utvecklade nya teorier för att möta depressionen under 1930-talet. Fler och fler insåg att hans analyser och insikter berättade något viktigt om vår samtid.

Samtalet såg ut att skifta och marknaden snarare än politiken blev boven i det europeiska dramat.

parten av Europa ligger strax under en procent de närmaste åren – med en hög arbetslöshet.

Men när skulderna skenade och Grekland stod på randen till kollaps vände makthavarna. Nu blev svaren i stället åtstramningar och moraliskt betingade nedskärningar.

Snarare än att peka på en spekulativ tillväxt, med luftslott till värdeökningar, blev välfärdsstaten själva problemet.

”Överdriven åtstramning har haft den förutsägbara (och förväntade) effekten av depressioner och lågkonjunkturer – till den punkt där hela Europa förväntas ha negativ tillväxt. BNP har, liksom skatteintäkterna, minskat och de förväntade förbättringarna i de offentliga finanserna har inte förverkligats. Offentliga skulder som andel av BNP har tvärtom ökat. Med tanke på den långa historien av brister hos sådana åtgärder borde det gått att förutse.”

Efter snart fyra år av extrema ekonomiska huskurer är resultaten tydliga. Konsumtionen har minskat och den djupa lågkonjunkturen saknar ljusning.

Samtidigt växer skulderna snarare än minskar och klyftan mellan medlemsstater ökar. Det har också fört med sig att förtroendet för EU som politiskt projekt rasat.

2009 hade Europa och USA mer eller mindre lika stor andel arbetslösa, omkring tio procent. Men USA – till skillnad från Europa – satsade på finanspolitiska stimulanser lyckades vända trenden. I Europa förvärrades tvärtom läget. Trots att lågkonjunkturen på pappret är över är tillväxten i många länder mycket låg. Tillväxtprognoser i mer-

EU ROPA BE HÖV E R E T T E KONOM I SK T SA M TA L

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 83

Under motsvarande period förvärrades den europeiska ungdomsarbetslösheten. Rejält. Vid tidpunkten för finanskrisen 2008 var omkring 15 procent av unga i Europa arbetslösa, i dag är samma andel närmare en fjärdedel av den unga arbetskraften.

Joseph Stiglitz, ekonomiprofessor vid Columbiauniversititet, har sammanfattat de ekonomiska reformerna på följande sätt:

Situationen i Europa förändras snabbt. För ett år sedan stod EU på randen till kollaps. Ännu finns hot om länder som lämnar unionen, eller ett ekonomiskt läge som göder nya kriser. Att åtstramningar i kristid riskerar ytterligare kriser visade 1930-talet med all önskvärd tydlighet. Lösningen på Europas kris är en ödesfråga där passivitet inte är ett alternativ.

DANIEL MATHISEN JOURNALIST OCH FRILANSSKRIBENT

DA N I E L M AT H I SE N

83

2014-02-10 16:08

DEN SOCIALA EKONOMIN EN VIKTIG BYGGSTEN FÖR KRISENS EUROPA JAN OLSSON

F

ör mig handlar Europa om att genomföra den ramen för en hållbar utveckling. Den sociala ekoekonomiska demokratin i praktiken. Jag tror nomin frigör människors skaparkraft och entreprepå en ekonomisk modell där människan står i nörsanda. Det är ofta kooperativt och föreningsägt centrum och som präglas av mångfald och egen- företagande och finns i alla sektorer. Det kan vara alternativa banker och makt, ett lokalt förorganisationer som ankrat företagande för DEN SOCIALA EKONOMIN svarar för grundlägett hållbart och rättvist FRIGÖR MÄNNISKORS samhälle. Där företagen gande välfärdstjänster.

SKAPARKRAFT OCH ägs och styrs av konsuDe finns inom hela den ”gröna” sektorn, många menter, av medarbetare ENTREPRENÖRSANDA handlar ”rättvisemärkt”. eller av medborgare för den gemensamma nyttan. De är demokratiskt och Där finns också böndernas och konsumenternas solidariskt styrda med samhällsmål och där even- ”gamla” kooperation. Arbetslösheten och det växtuella vinster återinvesteras. ande utanförskapet ställer allt större förväntningar på det arbetsintegrerande sociala företagandet, en Det handlar om den sociala ekonomin i dess många ny spännande företeelse. skepnader, eller som den också kallas i Sverige det idéburna företagandet. Dess mål är att tillgodose Det här är inget nytt fenomen. Den sociala ekonomänskliga behov, att skapa arbete och välfärd inom min har sina historiska rötter i liberal, socialistisk

84

JA N OL S S ON

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 84

DE N S O C I A L A E KONOM I N E N V I K T IG BYG G S T E N F ÖR K R I SE NS EU ROPA

2014-02-10 16:08

och katolsk ideologi. I dag är det en politiskt gränsöverskridande rörelse.

I Sverige finns alltifrån KF till Friskis och Svettis och barnmorskekooperativet Fröja i Stenungssund. I Europa finns 2 miljoner företag inom sektorn alltifrån enorma tyska Caritas, spanska Mondragon, brittiska Cooperative Group till den lokala Arci- föreningen i italienska Nervi.

i hela näringslivet. Nya tankebanor och nya företagsformer kan slå broar mellan den offentliga, den privata och den sociala ekonomin.

Närmare 15 miljoner personer arbetar i den sociala ekonomin i Europa. Det är 6,5 procent av de förvärvsarbetande, Sverige ligger något under denna siffra. I några länder har det skett en snabb tillväxt de senaste åren såsom Frankrike, Storbritannien och Spanien. I Frankrike arbetar en av tio inom DET FINNS FLERA den sociala ekonomin.

STUDIER SOM VISAR ATT Sektorn blir ännu mer beDEN SOCIALA EKONOMIN tydelsefull om man också in det stora frivilUNDER KRISEN KLARAT räknar ligarbete som utförs inom SIG BÄTTRE ÄN ÖVRIGT den sociala ekonomin.

Samarbetet är för den sociala ekonomins företag ett viktigare ideal än konkurrensen. Därför bildar de nätverk, federationer och konsortier, vilket i och för sig leder till bättre konkurrenskraft. De förFÖRETAGANDE. Det finns flera studier som enar det globala och lokala. Ett kännetecken är att företagen genom sin visar att den sociala ekonomin under krisen klarat fokusering på människan svarar för innovativa lös- sig bättre än övrigt företagande. Värdegrunden, det ningar på samhällsproblem. De använder alltmer demokratiska styrsystemet, samarbetet mellan fösociala media för start, för marknadsföring och för retagen och den lokala förankringen har inneburit att få tillgång till kapital. att de bevarat sysselsättning och soliditet där andra företag har lagt ner, flyttat till låglöneländer eller Eftersom det är ett företagande som utgår från med- spekulerat bort sina pengar. borgarna är samverkan med folkrörelser, fackliga För att komma ur den djupa kris som Europa befinorganisationer, kommuner och regioner naturlig. ner sig i behövs den sociala ekonomin som en viktig del i en europeisk politik för att skapa ett mera hållEkonomisk framgång kräver mångfald i ekonomin säger nobelpristagaren Joseph bart och socialt rättvist samhälle. Samtidigt behöStiglitz. Den sociala ekonomins värderingar ver den sociala ekonomin ett starkt Europa. Men i dag är EU tyvärr alltför kraftlöst för att genomföra och arbetssätt sprids i dag utanför den egna den politik man står för. Det gäller rent allmänt, det sektorn och skulle kunna bli en förebild gäller den sociala ekonomin. för medbestämmande och samhällsansvar

DE N S O C I A L A E KONOM I N E N V I K T IG BYG G S T E N F ÖR K R I SE NS EU ROPA

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 85

JA N OL S S ON

85

2014-02-10 16:08

Både Lissabonfördraget och den aktuella EU-politiken ger stora möjligheter för att utveckla den sociala ekonomin. Men då måste den sociala ekonomin visa vad den kan.

EUs grundläggande mål finns inbyggda i den sociala ekonomins företagande eftersom detta knyter samman den ekonomiska och sociala dimensionen; en hög konkurrenskraft med full sysselsättning, sociala framsteg, regional balans och en bättre miljö.

Det finns också regler som innebär att ett medlemsland kan gynna den sociala ekonomin när det gäller offentlig upphandling och produktion av välfärdstjänster.

Ett nytt och viktigt inslag i Lissabonfördraget är att EU ska samråda med medborgarna och deras sammanslutningar. De människor som berörs får alltså vara med och påverka politiken, en slags deltagardemokrati. Därför organiserar sig den sociala ekonomin, ja hela det civila samhället på det europeiska planet. De verkar inom sina sakområden men samarbetar också sinsemellan för att göra sin röst hörd. EUs institutioner är lyhörda, i motsats till många medlemsländer. Det är min erfarenhet från de två organisationer där jag själv är aktiv: Social Economy Europe, en paraplyorganisation för den sociala ekonomin och REVES – ett europeiskt nätverk som förenar engagerade kommuner/regioner och social ekonomi.

I EU:s övergripande politiska strategi (Europa 2020) för smart, hållbar och inkluderande tillväxt – erkänns den sociala ekonomin som en viktig aktör.

86

JA N OL S S ON

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 86

Inom ramen för denna strategi har EU tagit flera initiativ om att utveckla det sociala företagandet.

Lagstiftning och olika program ska gynna sektorn på olika sätt. Bland annat ska den sociala ekonomin få tillgång till mer kapital, eftersom bristen på kapital är ett ständigt bekymmer. Det är medlemsstaterna som ska genomföra det hela. I flera länder är man mycket aktiv. På några håll stiftar man till och med ny särskild lagstiftning för att understryka den sociala ekonomins betydelse. Den svenska regeringens intresse är kylslaget. Man deltar inte aktivt i EU-arbetet och gör ingenting på hemmaplan för att följa upp EUs förslag.

Den sociala ekonomin har också ett starkt stöd från Bryssel i sammanhållningspolitiken, d.v.s. europeiska regional-, social- och jordbruksfondens olika program. En hörnsten i denna politik är ”partnerskapet”, d.v.s. alla berörda ska vara med för att både planera och genomföra politiken. Hade inte reglerna om partnerskapet funnits hade den sociala ekonomin aldrig blivit lyssnad till i Sverige. Nu pekar EU direkt ut den sociala ekonomin som en viktig målgrupp för stödet. Det har inneburit att flera sociala arbetsintegrerande företag har kunnat startas och utvecklas. Det har varit en framgångssaga för det svenska programmet inom den Europeiska socialfonden. Ett exempel är Vägen ut! i Göteborg, som aldrig hade sett dagens ljus utan EU-stödet.

Det fanns inga sådana åtgärder i den svenska närings- och arbetsmarknadspolitiken. Och Vägen ut! kunde genom EU-stödet a till sig viktiga lärdomar från det italienska sociala föreagandet.

Nu hoppas vi på att det sociala företagandet får en stor plats i det nya svenska programmet för åren

DE N S O C I A L A E KONOM I N E N V I K T IG BYG G S T E N F ÖR K R I SE NS EU ROPA

2014-02-10 16:08

2014–20, men framför allt att det blir en del av den ordinarie svenska politiken.

Exemplet visar framför allt på den styrka som finns i det erfarenhetsutbyte och de sociala innovationer som EU-politiken bidrar till. I den nuvarande ekonomiska och politiska krisen är dialogen över gränserna kanske det viktigaste vi kan få ut av EUsamarbetet.

Sverige är inte längre bäst när det gäller nya politiska och samhälleliga lösningar. Låt oss ta den sociala ekonomin som exempel. Efter andra världskriget sökte sig många utländska kooperatörer till Sverige för att söka innovationerna i den framgångsrika svenska konsumentkooperationen. Nu har flödet och strömmarna vänt. Vi åker till Italien och Storbritannien. Kooperativa daghem, socialt företagande, kreditgarantiföreningar samt överenskommelsen mellan regeringen och idéburna organisationer har vi tagit till oss från utlandet.

Den sociala ekonomin kan i dag inte helt räkna med EU, inte heller med de enskilda ländernas välvilja.

Därför måste den som den alltid gjort ta saken i egna händer och organisera sysselsättning och välfärd på egen hand.

EUs svar på den finansiella krisen är en våldsam attack mot den sociala välfärden. Det syns tydligast i Grekland och andra länder i södra Europa. Men angreppen smittar av sig på andra EU-länder, också Sverige. Det verkar som vi inte längre kan upprätthålla den europeiska sociala modellen längre. Det

är en modell som tar sig olika former i olika länder men dess hörnstenar finns i arbetsmarknadens parter, kollektivavtal, en hög sysselsättning samt en social trygghet som är solidariskt organiserad och omfattar alla människor.

Vi kommer inte att kunna restaurera denna modell precis som den var. Vi måste söka nya vägar och bygga upp nya trygghetssystem. Men grunden för dessa måste vara att de är solidariska, hållbara och rättvisa och att människorna är delaktiga i deras utformning och förvaltning. Det behövs egentligen ett europeiskt socialt handlingsprogram som kan genomföras i ett brett partnerskap mellan det offentliga, företag och fack samt hela det civila samhället till gagn för alla dem som bor i Europa.

GRUNDEN FÖR DEN SOCIALA EKONOMINS STYRKA ÄR DESS LOKALA FÖRANKRING. EN EKONOMI MED MÄNNISKAN I CENTRUM MÅSTE HA ETT STARKT LOKALT PERSPEKTIV. Det är här den sociala ekonomin kan gå före. Det är därför som stödet till den sociala ekonomin från det offentliga på alla nivåer, alltifrån kommunen till EU är så viktigt.

Grunden för den sociala ekonomins styrka är dess lokala förankring. En ekonomi med människan i centrum måste ha ett starkt lokalt perspektiv.

DE N S O C I A L A E KONOM I N E N V I K T IG BYG G S T E N F ÖR K R I SE NS EU ROPA

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 87

JA N OL S S ON

87

2014-02-10 16:08

Det är där människornas behov ska tillgodoses.

I tider av kris efterfrågar människorna lokala lösningar. Människor ska kunna leva och överleva där de bor och verkar. I insikten om den mänskliga kraftens betydelse och det nödvändiga underifrånperspektivet finns grunden för en ny samhällsmodell.

Det lokala partnerskapet mellan privat och offentlig och social ekonomi kommer därför att förbli grundvalen för välfärden och sysselsättningen.

Det finns mängder av erfarenheter och innovationer att utnyttja från EU-projekten, i Sverige och i utlandet, som vi inte bryr oss om. Det gäller både regering och opposition. Nu säger socialdemokraterna att Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i EU år 2020. Det kommer man inte att klara bara med hjälp av arbetsmarknadens parter, arbetsförmedling och utbildning. Det krävs att resurserna går till en kraftfull lokal arbetsmarknads- och näringspolitik som genomförs i ett brett partnerskap inte minst med det sociala företagandet och de organisationer som arbetar med de mest utsatta grupperna. I det lokala finns kunskapen om de åtgärder som är effektiva.

Men den lokala kraften måste också bli en global kraft. Detta underifrånperspektiv är egentligen också grunden för en mera federalistisk politik.

Det behövs mötesplatser och nätverk på alla geografiska nivåer för att skapa och sprida ny kunskap.

När människor möter varandra över gränserna möts deras lokala perspektiv. Det leder till nytt mänskligt skapande.

Den sociala ekonomins stora utmaning är att bli en kraft som står för en demokratisk och solidarisk värdegrund i den globaliserade ekonomim.

Svaret är inte enkelt. Det finns motstridiga tendenser. Vi är i ett generationsskifte. Etablerade folkrörelser har förlorat lite av sin roll som samhällsomvandlare och innovativ kraft. Å andra sidan ser nya rörelser, nya företeelser och nya organisationer dagens ljus. Nya generationer växer upp som inser att det krävs ett mänskligt företagande – en ekonomisk demokrati i praktiken.

JAN OLSSON UTVECKLAR KOOPERATIVT OCH SOCIALT FÖRETAGANDE I SVERIGE OCH EUROPA COOMPANION OCH REVES

88

JA N OL S S ON

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 88

DE N S O C I A L A E KONOM I N E N V I K T IG BYG G S T E N F ÖR K R I SE NS EU ROPA

2014-02-10 16:08

STATSSKULDER I DE EUROPEISKA MEDLEMSLÄNDERNA (% AV BNP) Estland

10,1%

Bulgarien

18,5%

Luxemburg

20,8%

Rumänien

37,8%

Sverige

38,2%

Lettland

40,7%

Litauen

40,7%

Danmark

45,8%

Tjeckien

45,8%

Slovakien

52,1%

Finland

53,0%

Slovenien

54,1%

Polen

55,6%

Nederländerna

71,2%

Malta

72,1%

Österrike

73,4%

Ungern

79,2%

Tyskland

81,9%

Spanien

84,2%

EU

85,3%

Cypern

85,8%

Storbritannien

90,0%

Frankrike

90,2%

Belgien

99,6%

Irland

117,6%

Portugal

123,6%

Italien

127,0%

Grekland

156,9%

Källa: Eurostat. 2013-04-22

DE N S O C I A L A E KONOM I N E N V I K T IG BYG G S T E N F ÖR K R I SE NS EU ROPA

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 89

EU:S EKONOMISKA KRIS SKA LÖSAS MED TYDLIGARE BUDGETREGLER Den ekonomiska krisen har drabbat EU hårt och arbetslösheten har ökat i många länder.

För att en liknande kris inte ska uppstå igen har EU nu skärpt budgetreglerna och infört straff för de länder som inte följer dem.

När finanskrisen började 2008 hade EU regler för hur stor statsskuld ett land fick ha och hur stort det offentliga budgetunderskottet fick vara. Men reglerna tillämpades inte strikt och många länder var dåligt rustade för den ekonomiska krisen.

För att göra den europeiska ekonomin mindre sårbar arbetar EU med att stärka den ekonomiska samordningen. EU har stramat upp reglerna i den så kallade stabilitetspakten och skapat nya regler i finanspakten. EU-länderna ska ha bättre ordning på statsfinanserna framöver.

Källa: Riksdagens fakta om EU

JA N OL S S ON

89

2014-02-10 16:08

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 90

2014-02-10 16:08

DE FYRA FRIHETERNA INLEDNING | CHRISTOFER FJELLNER

D

et råder stor enighet om att framtidens arbetsmarknad och utbildningssystem är två av de största utmaningarna vi har framför oss. Därför är det viktigt att vi har en levande debatt där många röster får komma till tals, så att vi kan finna de bästa lösningarna.

LIGGER VÅR KONTINENT I FRAMKANT?

Eftersom rubriken är formulerad som en fråga så tänkte jag inleda med att kort försöka besvara den, för att sedan öppna upp diskussionen med några egna tankar. Jag skulle säga att svaret inte, som så ofta, ligger mellan ja och nej. Svaret är snarare både ett ja och ett nej. Man kan svara ja, för trots allt finns i Europa högproduktiv arbetskraft och en dynamisk inre marknad. Här finns framstående universitet och miljontals företag i alla upptänkliga branscher.

DE F Y R A F R I H E T E R NA

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 91

Men man kan också svara nej. Många europeiska länder lider av historiskt höga skuld- och arbetslöshetsnivåer. De flesta av de bästa universiteten återfinns utanför vår kontinent. EU:s inre marknad innehåller fortfarande en mängd undantag och onödiga hinder. Och framförallt – Europa är ingenting mot vad det kunde vara.

För ska vi verkligen nöja oss med medelmåttiga skolresultat, halvtröga arbetsmarknader, några gamla handelshinder där och några förlegade regler där? Borde det inte vara en självklarhet att Europa ska vara den mest dynamiska ekonomin i världen, den rikaste och mest framåtblickande kontinenten av dem alla, en modern högkultur som med öppenhet mot omvärlden och med sunda och ambitiösa reformer inombords blir ett föredöme för andra länder att ta efter?

C H R I S T OF E R F J E L L N E R

91

2014-02-10 16:08

Det kanske låter som en svulstig vision, så låt mig bli lite mer konkret; jag vill nämligen hävda att jasvaret kan erbjuda lösningar för nej-svaret.

Vi kan börja med att titta på vad vi har gjort rätt. Ta som exempel avregleringen av flygmarknaden. Framväxten av en lågprismarknad för flyg har sannolikt gjort mer för europeisk integration än alla EU:s ungdomsstrategier och kulturfonder tillsammans.

Men avregleringen är konsekvensen av ett EU-beslut. Det är EU när det är som bäst – när 28 regler blir 1 regel. När EU river hinder och krångel för att låta människor skapa nya lösningar tillsammans.

har lyckats skapa fredlig samexistens och en inre marknad från ett tillstånd av krig, aggression och misstro gentemot varandra. Nu är det därför dags att ta nästa steg. Och vad som är detta nästa steg, det finns det mycket att säga om, och synen skiljer sig åt.

Men samtidigt som EU har viktiga uppgifter att fylla måste vi göra klart vad EU inte ska göra. EU kan till exempel skapa gemensamma regler, så att länder kan erkänna varandras utbildningar. Men här finns risken att EU börjar införa massor av egna regler som förtar syftet med förenklingar. För hur många gånger har inte Bryssel försökt blanda sig i medlemsländernas utbildningspolitik? Eller hur ofta har det inte hörts att EU måste “investera i framtiden”, trots att knappast någon tror att EU skulle spendera pengarna bättre än medlemsstaterna eller medborgarna.

Vi kan också lyfta mängder av exempel på människor som lämnat armod och dåliga framtidsutsikKort och gott: det som är ter för att söka sig en bättre tillvaro någon annanstans.

DET SOM ÄR BRA MED bra med EU är gratis, men det som är dåligt är hur dyrt Det är gränslöshet och öppenhet som möjliggör detta EU ÄR GRATIS, MEN DET som helst. Som exempel, geför enskilda människor. SOM ÄR DÅLIGT ÄR HUR mensamma regler som möjMen rivna gränser får också liggör för arbetssökande att DYRT SOM HELST. stora effekter på samhället. ta sig över gränserna är bra Arbetsmarknadens resurser kan användas effek- och kostar ingenting. EU:s globaliseringsfond, med tivare. Kunskap flyttas, möts, omprövas och nya miljarder som duschas över nedläggningshotade idéer tar form. Alltifrån det handfasta till det som industrier, är ett kostsamt och dåligt sätt att möta är svårast att mäta: människor träffas, blir kära, konkurrensens effekter. bygger liv tillsammans.

Stora planer på EU-nivå riskerar dessutom att slita Allt detta sammanfattas i EU-projektets kärna och isär unionen, snarare än att hålla ihop den. Vi är i ett öppet samhälles värderingar. Gränslöshet, öp- ett känsligt läge nu, när olika medlemsländer drar penhet mot det nya och annorlunda, fri konkurrens åt olika håll. För att kunna spela en positiv roll för och tolerans. Vi har kommit väldigt långt, så titta framtiden måste EU återgå till sin grundlägganer omkring: visst har Europa alla förutsättningar de uppgift: värna de fyra friheterna och den inre för att bli just allt det som vi borde drömma om? Vi marknaden. Jag är övertygad om att en stor del av

92

C H R I S T OF E R F J E L L N E R

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 92

DE F Y R A F R I H E T E R NA

2014-02-10 16:08

svaret finns häri. Hade vi haft en global finans- och skuldkris utan en inre marknad hade vi varit i en betydligt värre situation idag. Hade EU-beslut inte lagt grunden för billigare transporter, kommunikationer och studentutbyten hade vi varit sämre rustade än vad vi är.

Att fortsätta riva hinder på vår kontinent ger företag och utbildningsinstitutioner tillgång till större marknader, mer kapital, en mer diversifierad arbetsstyrka och studenter med mer varierad bakgrund.

Så bäddar vi för sund konkurrens, innovation och kunskapsutbyte.

Men det måste understrykas att Sverige, liksom andra medlemsländer, ska få föra sin egen utbildnings- och arbetsmarknadspolitik. Förutsättningar, traditioner och synsätt skiljer sig så pass mycket åt att alltför omfattande europeisk styrning på dessa områden riskerar att göra mer skada än nytta. För vi behöver också pröva oss fram, lära av varandra och se vilka lösningar som fungerar och inte fungerar. Vi har olika system för grundskolans utformning, för arbetslöshetsersättning och arbetsrätt. Det är ett utmärkt sätt att möjliggöra jämförelser och konstant förbättring genom en pågående dynamik som tar oss framåt.

Så, EU har en mycket viktig roll att spela för Europas framtid. Den består dels i att återgå till sina kärnvärden och verka för en ständig utveckling och fördjupning av de fyra friheterna. Men den består också i att veta var gränsen går, och möjliggöra för medlemsstaterna att pröva sig fram och lära av varandra. För precis som studenter och arbetstagare lär av varandra då de ger sig ut på den europeiska marknaden, så kan politiker och beslutsfattare i

DE F Y R A F R I H E T E R NA

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 93

medlemsländerna lära av varandra genom att höja blicken och se sig omkring.

Vi måste blicka framåt med en tydlig vision om ett öppet, tolerant, dynamiskt och kosmopolitiskt Europa. Jag menar – upplysningen, renässansen, den vetenskapliga metoden och den industriella revolutionen: nog har vi som bor på den här kontinenten potential att skapa en strålande framtid för oss själva, om vi bara tillåter oss att vara lite visionära och inte nöja oss med att bli en medelmåtta på världsscenen.

Låter det fluffigt? Kanske det, men så vet ju inte jag i detalj vilka lösningarna är.

Och det är halva poängen. Du kanske hade hoppats på en detaljerad färdplan? Hur EU skapar en gemensam arbetsmarknad eller ett utbildningssystem i världsklass? Men lika ovetande som de som beslutade att avreglera flyget var om hur Ryanair skulle integrera Europa, lika ovetande är jag om vilka möjligheter som hade öppnats om vi till exempel hade haft ett ambitiöst tjänstedirektiv.

Med detta vill jag också säga att det finns många synsätt, och att en ödmjuk inställning till sin egen begränsade insikt i komplicerade frågor ändå känns som en bra utgångspunkt för diskussionen. För visionen om ett framgångsrikt Europa innefattar också en levande debatt om vart vi är på väg, och hur vi når dit.

CHRISTOFER FJELLNER (M) EU-PARLAMENTARIKER SEDAN 2004.

C H R I S T OF E R F J E L L N E R

93

2014-02-10 16:08

SÅ KAN EU BIDRA TILL FATTIGDOMSBEKÄMPNING MAGDALENA STREIJFFERT

D

en europeiska unionen är och ska vara ett politiskt projekt vars grundläggande värderingar mänsklig värdighet, frihet, demokrati, jämställdhet, rättsstatsprincipen och respekten för mänskliga rättigheter ska genomsyra hela verksamheten. Tyvärr ser det inte alltid ut så idag och här måste vi som medlemmar och medborgare i Europa driva på för att EU inte bara ska visa solidaritet med varandra inom unionen utan också med länder utanför Europas gränser. EU behöver ta på sig ledartröjan för att visa handling när det kommer till frågor om fattigdomsbekämpning, rättvis handelspolitik och lagen om offentlig upphandling. För många medborgare i Sverige kan besluten i Bryssel kännas avlägsna och möjligheten att påverka vara liten. Men med denna text vill jag visa på att vi kan alla vara med och påverka. Du och jag kan göra det när vi handlar kaffe och bananer i affären på väg hem från jobbet och Sveriges kommuner och lands-

94

M AGDA L E NA S T R E I J F F E RT

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 94

ting när de köper in till sin verksamhet. Genom vår konsumentmakt visar vi politiker i Sverige och EU att frågor om fattigdomsbekämpning och en rättvis handel är viktiga.

EN FÖRÄNDRAD HANDELSPOLITIK Idag lever nästan 1,2 miljarder människor under den extrema fattigdomsgränsen på 1,25 dollar per dag. Ofta utan tillgång till rent vatten, tillräckligt med mat eller ens tak över huvudet.

Det är få som förblir oberörda av fakta om fattigdom. Att så mycket som var åttonde människa går till sängs hungrig varje kväll är något som engagerar många. Men samtidigt är fattigdomsbekämpning, utrikes- och internationell handelspolitik frågor som ofta ligger långt från de flesta männis-

SÅ K A N E U BI DR A T I L L FAT T IGD OM SBE K Ä M PN I NG

2014-02-10 16:08

kors vardag i Sverige. Möjligheten att påverka känns liten. Samtidigt är det nära, genom det vi som individer, företag, kommun och organisationer handlar på den globala marknaden.

Oavsett om det handlar om att köpa middag till familjen eller kaffe till föreningsmötet är vi som konsumenter inblandade i ekonomiska transaktioner som oftast berör länder och människor långt utanför vår egen sfär.

Men det är denna handel som också är en av anledningarna till att vi under åren med millennie-målen har sett en stor ekonomisk tillväxt i flera av världens fattigaste länder. Samtidigt vet vi att tillväxten är med och skapar problem. Ekonomin växer på bekostnad av både mänskliga och miljömässiga resurser. Handel är ett effektivt verktyg för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling, men bara om handeln bygger på ömsesidig respekt för mänskliga rättigheter.

UNICEF bedömer i en rapport från 2011, Global Inequality: Beyond the Bottom Billion, att det i nuvarande takt kommer att ta 800 år för världens en miljard fattigaste att nå upp till tio procent av världens inkomster.

Ojämlikhet är ett problem, inte bara för de som är fattigast, utan för hela samhällsutvecklingen. Samma rapport från UNICEF pekar på data som visar att länder med stora klyftor också har långsammare tillväxt, mer hälsoproblem, sociala problem och politisk instabilitet. Om handel skall vara ett effektivt verktyg som bidrar till fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling, måste den vara utformad

SÅ K A N E U BI DR A T I L L FAT T IGD OM SBE K Ä M PN I NG

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 95

för detta ändamål. En handel som tar hänsyn till och stöttar odlare och anställda i utvecklingsländer som idag befinner sig längst bak i handelskedjan, där den hårda prispressen ofta sätter de mänskliga rättigheterna ur spel.

Det finns stora utmaningar inom den globala handeln som den fungerar idag. Marknaden klarar inte att på egen hand skapa inkluderande tillväxt. Mest utsatta är råvaruproducenterna, i början av handelskedjan. Råvarupriserna är inom många branscher mycket instabila och överlag har priserna sjunkit dramatiskt de senaste 30 åren. Priset på vårt te och kaffe är alldeles för lågt. Endast några få procent hamnar hos odlarna som skördar kaffet, plockar tebladen och rensar kakaofrukterna. Alltför ofta sker även grova kränkningar av mänskliga rättigheter i produktionen av de varor som vi konsumerar varje dag.

En stor utmaning är maktkoncentrationen i mitten av ledet, mellan producent och konsument. Världshandeln kan liknas vid ett timglas. Det finns många miljoner odlare och anställda som producerar råvaror till miljarder konsumenter. I mitten finns ett fåtal stora livsmedelsjättar som kontrollerar råvaruhandel och förädling. Genom deras köpkraft kan de pressa priserna och sätta spelreglerna.

Ta bananer till exempel. Av den globala bananhandeln kontrolleras 70 procent av fem företag. Resultatet är att den enskilde odlaren har ett extremt underläge gentemot den hen säljer till och konsumenten har små möjligheter till insyn och påverkan, trots tusentals varor att välja mellan i butikshyllan.

M AGDA L E NA S T R E I J F F E RT

95

2014-02-10 16:08

Fairtrade bidrar med verktyg för att motverka obalanserna i handelskedjan genom kriterier som stärker odlarnas och anställdas förhandlingskraft.

Fairtrade når idag ut till drygt 1,3 miljoner odlare och anställda som säljer Fairtrade-märkta produkter genom tusentals stora och små företag på 120 marknader till miljontals konsumenter. Det är fortfarande en liten del av världsmarknaden, men det visar att det går att skapa en handel som bidrar till att människor kan lyfta sig ur fattigdom. Fairtrade säkerställer att producenten verkligen gynnas av de fördelar certifieringen ger genom att kontrollera handelstransaktionen mellan producenten och köpare. Det gör att odlare och anställda kan utkräva ansvar om inte företagen håller vad de lovat. Verktyg som gör att de kan ta makt över sina liv, förbättra sin position och bekämpa fattigdomen genom handel på rättvisa villkor. Samtidigt är det ett effektivt verktyg för konsumenter att ställa högre krav på företagen och deras produkter, genom att efterfråga varor som de vet bidrar till en positiv utveckling.

I FN påbörjas nu förhandlingarna om hur de nya utvecklingsmålen, som ska ta vid efter millenniemålen, skall se ut i praktiken. I slutdokumentet, The Future We Want, inför toppmötet i Rio slog man fast att utrotning av fattigdom fortfarande är den största utmaning som världen står inför. Och att fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling måste gå hand i hand. Utifrån detta sattes en rad globala mål upp som speglade alla tre dimensioner av hållbarhet; ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet, det så kallade nya globala ramverket.

Dessa skall tillsammans med de kommande nya utvecklingsmålen, utgöra de mål och strategier

96

M AGDA L E NA S T R E I J F F E RT

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 96

för hur arbetet med en global utveckling ska se ut efter 2015.

Sverige och framför allt EU måste öka insatserna för att nå de globala utvecklingsmålen genom att stärka anställda och småskaliga producenters möjligheter att ta sig ur fattigdom genom handel. Tillsammans med rättvis handelsrörelsen har Fairtrade tagit fram prioriterade frågor som vi anser att EU måste lyfta och driva i diskussionen om de nya utvecklingsmålen.

Den första frågan är att mänskliga rättigheter och jämlikhet behöver vara ledstjärna för alla politikområden. Människors förutsättningar att lyfta sig ur fattigdom och förverkliga sin potential måste stärkas. Utvecklingspolitiken måste vara grundad i de tre pelarna för hållbar utveckling; ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. För att en sådan agenda ska fungera måste den inkludera alla politikområden. Det nya globala ramverket behöver bygga på samstämmighet, där alla politikområden, i såväl Sverige som inom EU, drar åt samma håll.

Den andra frågan är att handel måste lyftas som ett verktyg för hållbar utveckling. Handel är ett effektivt verktyg för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling, men bara om handeln bygger på ömsesidig respekt för mänskliga rättigheter. Handelsregler och praxis måste reformeras med målet att övervinna orättvisor och att stärka anställda och småskaliga producenter i utvecklingsländer för att genom handel kunna ta sig ur fattigdom.

SÅ K A N E U BI DR A T I L L FAT T IGD OM SBE K Ä M PN I NG

2014-02-10 16:08

Den tredje och avslutande frågan är att alla aktörer sumenter som du och jag. Den globala utvecklingen på alla nivåer måste inkluderas och ta ansvar. Ge- har resulterat i att varje enskilt land, varje kommun nom framgångsrika partnerskap kan vi motverka och dess medborgare är delaktiga i och påverkas av vad som händer långt fattigdom och ojämborta från landets likhet på lokal nivå, GRÄNSER MELLAN egna gränser. Gränser åstadkomma hållbar LÄNDER SUDDAS UT OCH mellan länder suddas ekonomisk tillväxt på nationell nivå och sä- DET ÖMSESIDIGA BEROENDET ut och det ömsesidiga beroendet ökar. Allt kerställa utveckling ÖKAR. ALLT ANGÅR ALLA. angår alla. som inkluderar alla på global nivå. Den nya utvecklingsagendan måste därför stödja partnerSTÄLLA SOCIALA KRAV VID LAGEN skap för hållbar utveckling mellan regeringar, loOM OFFENTLIG UPPHANDLING kala myndigheter, företag, det civila samhällets organisationer och medborgare. Det är viktigt att alla Fairtrade och den internationella rättvishandelsröberörda parter tar ansvar och kan ställas till svars relsen visar upp exempel på hur konsu-menter och inom ramverket för den nya utvecklingsagendan. producenter gemensamt kan bidra till att bekämpa fattigdom och verka för en hållbar produktion och konsumtion. Fairtrade är inte lösningen på all värlMålet är att de prioriterade frågorna lyfts i EU:s gemensamma position inför den dens fattigdom, men visar att det går att skapa incinya utvecklingsagendan. Detta i linje med tament för en handel som bidrar till att människor kan lyfta sig ur fattigdom. Ett viktigt inslag i FairMinisterrådets och EU-kommissionens 12-stegsplan för hur millenniemålen ska trades framgångar är det lokala engagemanget från över 1 300 Fairtrade City-diplomerade kommuner uppnås till 2015, där rättvis handel beskrivs runt om i världen som verkar för både en privat och som ett av de bästa verktygen för samstämoffentlig etisk konsumtion. mig politik för utveckling och ett värdefullt initiativ för att uppnå millenniemålen.

Här kan Sverige och EU utnyttja sin roll som beDet vilar ett stort ansvar på de ledande politikerna tydelsefulla konsumenter på den internationella vid förhandlingsbordet. Men ska vi nå högnivåpa- marknaden genom den offentliga upphandlingen. nelens nollvision kan fattigdomsbekämpning och På EU-nivå upphandlar offentliga institutioner för det nya globala ramverket inte bara vara en fråga för 1 000 miljarder euro per år. Det motsvarar närmare världens ledare eller bistånds- och utvecklingsmi- 20 procent av EU:s sammanlagda BNP. Också i Svenistrar. Det måste genomsyra, och vara måttstock- rige är stat, kommuner och landsting stora inköen inom alla politikområden, för politiker på alla pare. Här står offentlig upphandling, alltså sådant nivåer, men även för företag, civilsamhälle och kon- som köps för våra skattepengar, för 15–20 procent

SÅ K A N E U BI DR A T I L L FAT T IGD OM SBE K Ä M PN I NG

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 97

M AGDA L E NA S T R E I J F F E RT

97

2014-02-10 16:08

av BNP vilket motsvarar runt 600 miljarder kronor per år. All denna konsumtion kan vara ett verktyg för en mer rättvis handel.

All offentlig upphandling är underställd lagen om offentlig upphandling, LOU, som i sin tur är en implementering av gällande EU-direktiv. I början av seklet var sociala aspekter knappt på agendan när det pratades offentlig upphandling, men mycket har hänt de senaste tio åren. Idag ser läget annorlunda ut. Frågan är inte längre om man får ställa sociala krav, utan vilka som bör ställas i olika branscher och hur de bäst kan följas upp och utvärderas. I det nya EU-direktiv som kommer till våren och som kommer implementeras i svensk lagstiftning uppmuntras offentliga institutioner att ställa sociala krav.

Detta tack vare det enträgna arbete som många Fairtrade City-diplomerade kommuner har gjort genom att inte bara ställa de mest grund¬läggande etiska kraven utan även kräva att producenten skall få ett pris som täcker kostnaderna för hållbar produktion, förfinansiering samt långsiktiga handels-

FLER JOBB OCH FÄRRE FATTIGA För att lösa problemen och skapa tillväxt och sysselsättning samordnar EU sina åtgärder genom den så kallade Europa 2020-strategin.

Europa 2020 ska bidra till en hållbar ekonomi. De överordnade mål som ska ha nåtts 2020 är: 75 procent av alla kvinnor och män i åldrarna 20−64 ska ha ett jobb. Fler ungdomar, äldre och lågkvalificerade arbetstagare ska få jobb. Integrationen av invandrare ska bli bättre.

98

M AGDA L E NA S T R E I J F F E RT

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 98

relationer enligt principer för rättvis handel. Kommunerna har på så sätt skjutit fram positionerna på området genom att visa att det går, och i vissa fall även fått det rättsligt prövat. Något som påverkar både attityder och praxis i Sverige och resten av Europa.

AVSLUTNING

Världen har blivit mindre. Vi är övertygade om att odlare, konsumenter, organisationer, folkvalda politiker, lokalt och globalt näringsliv tillsammans, genom handel, kan påverka en av de största utmaningarna som världen står inför idag. Här kan och bör EU visar på större handlingskraft för en mer rättvis handelspolitik, i utformningen av de nya utvecklingsmålen och i sitt fortsatta arbete för att uppmuntra offentliga institutioner att ställa sociala krav i offentlig upphandling.

MAGDALENA STREIJFFERT GENERALSEKRETERARE FÖR FAIRTRADE SVERIGE

EU ska satsa 3 procent av BNP på forskning och utveckling. Målet gäller de kombinerade privata och offentliga investeringarna.

Utsläppen av växthusgaser ska minska med 20 procent jämfört med 1990. De förnybara energikällorna ska ha 20 procents andel av den slutliga energikonsumtionen.

Energieffektiviteten ska öka med 20 procent. Minskningen av utsläpp av växthusgaser ska vara 30 procent om andra utvecklade länder gör jämförbara utsläppsminskningar

och utvecklingsländerna bidrar till minskningen.

10 procent färre elever ska hoppa av skolan i förtid och minst 40 procent av 30-34-åringarna ska ha högskole- eller annan eftergymnasial utbildning.

20 miljoner färre människor ska vara fattiga eller riskera att bli fattiga.

Texten kommer från riksdagens skrift ”oberoende EU-fakta”.

SÅ K A N E U BI DR A T I L L FAT T IGD OM SBE K Ä M PN I NG

2014-02-10 16:08

UNDERLÄTTA FÖR INDIVIDUELLA UTBILDNINGSVÄGAR KLARA ANDERSSON

B

land mina jämnåriga är det allt fler som väljer att studera utomlands, inte endast en eller ett par utbytesterminer, utan hela sina utbildningar.

Att flest svenska studenter väljer att studera i USA eller Storbritannien handlar förstås delvis om låga språkliga barriärer, men inte bara. En avgörande anledning för dessa länders attraktivitet när det handlar om högre utbildning är den inbyggda flexibiliteten i respektive lands utbildningssystem och arbetsmarknad, något samtliga länder i Europa borde ta efter.

Denna flexibilitet blir synlig dels inom själva utbildningens struktur, men också i steget mellan studier och arbetsliv. Låt mig börja med att illustrera det förstnämnda. I både USA och Storbritannien är det möjligt för någon med en kandidatexamen i t ex historia, moderna språk eller filosofi att fortsätta sina studier på mastersnivå inom juridik eller ma-

U N DE R L ÄT TA F ÖR I N DI V I DU E L L A U T BI L DN I NG S VÄG A R

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 99

nagement; det är i samma grad möjligt för någon med en kandidat i biologi eller biokemi att studera medicin. De båda länderna har gjort detta möjligt på olika sätt; i USA påbörjar man i regel inte yrkesorienterade utbildningar förrän efter man har fått sin grundexamen från college, medan det i Storbritannien erbjuds s.k. conversion courses inom juridik, medicin mm, specifikt riktade mot dem som redan har en kandidatexamen i ett annat ämne. Vill man efter sin första examen byta bana i länder som Sverige, Danmark och Tyskland är man i princip tvungen att börja om på grundnivå inom sitt nya ämne, utan att ha möjligheten att ta till vara sin tidigare examen i någon större utsträckning.

I en värld där arbetsmarknaden efterfrågar just flexibla, innovativa arbetstagare, och där individen knappast kan förvänta sig att arbeta inom samma smala bransch under hela sitt yrkesliv, är det oer-

K L A R A A N DE R S S ON

99

2014-02-10 16:08

hört märkligt att all utbildning som inte är direkt relaterad till individens nuvarande yrkesuppgifter eller studier betraktas som mer eller mindre värdelös. Att undervärdera språkstudentens kommunikationsförmågor, eller filosofistudentens logiska tänkande, bidrar inte bara till att viktiga kunskaper inte tas till vara, det är också direkt kunskapsfientligt och ovärdigt vilket land som helst som gör anspråk på titeln kunskapsnation.

Låt oss vidare granska hur övergången mellan studier och arbetsliv fungerar i de anglosaxiska länderna. Här står Storbritannien för ett särskilt beundransvärt exempel.

Brittiska företag har insett att även de har ett ansvar för tillgången på eftersökt arbetskraft och erbjuder därför upp till ett år långa, betalda s.k. graduate schemes där nybakade studenter tränas för de aktuella jobben med chans till fortsatt anställning.

Dessa graduate schemes är öppna för studenter från vitt skilda utbildningsbakgrunder; så gott som samtliga storbanker erbjuder t ex platser för de med utbildningar i allt ifrån humaniora till naturvetenskap. Detta visar prov på en djupt sympatisk kunskapssyn. Det är knappast så att Storbritannien lider brist på högkvalitativa utbildningar inom finans och ekonomi och att bankerna därför väljer att anställa studenter från andra utbildningsbakgrunder, utan man har uppenbarligen insett värdet i den dynamik som kommer av att anställda är tränade i olika sätt att tänka och ser olika aspekter och möjligheter.

Brittiska, men även amerikanska, företag visar även imponerande ansvarsfullhet för

10 0

K L A R A A N DE R S S ON

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 100

studenter som fortfarande är mitt under sin utbildning. Det finns en uppsjö av praktikplatser under sommarlov, påsklov och höstlov, och återigen är merparten öppna för studenter inom alla områden.

En uppenbar kritik mot sådana arrangemang är att praktikanter utgör en aldrig sinande källa till billig, i vissa fall gratis, arbetskraft för företagen. Dessa påstås stjäla jobb från äldre, ofta mer kvalificerade individer, och man ifrågasätter ofta i vilken grad praktikanter faktiskt drar fördel av den träning de får. Något som emellertid ofta negligeras i debatten är att deltagande i denna sorts arbetsförlagd praktik är helt frivillig både för företagen och för de allra flesta ungdomar och studenter. Företag är självständiga aktörer med syftet att generera vinst; studenter är vuxna individer som själva bär ansvaret för sina liv och sin framtid i en föränderlig värld. Att så pass många företag och studenter uppenbarligen är villiga att utbyta tjänster i form av arbetskraft respektive praktiska kunskaper (och eventuellt viss betalning) visar att arbetsförlagd praktik betraktas som något av en winwin-situation av de inblandade.

Företagen ökar sina vinster, studenter ges verktyg att konkurrera på arbetsmarknaden och uppnår samtidigt ökad självkännedom och kan bättre planera för sin framtid.

Och för de icke inblandade, de som förmodat får minskad tillgång till de jobb som praktikanterna utför? I debatten tar denna diskussion ofta märkliga former.

Jobb har plötsligt blivit något av en mänsklig rättighet, och det betraktas av överraskande många som helt legitimt att dessa individers påstådda ”rätt” till jobb tillåts inskränka

U N DE R L ÄT TA F ÖR I N DI V I DU E L L A U T BI L DN I NG S VÄG A R

2014-02-10 16:08

företags och individers rätt att frivilligt utbyta tjänster.

Vad skulle denna rätt till jobb innebära? Att vissa individer har rätt till ett jobb just på min arbetsplats? Eller på din arbetsplats? Vem ska ta ansvar för att en sådan rättighet uppfylls? Staten? Enskilda företag? Det blir snabbt tydligt att det är mer eller mindre absurt att på detta sätt framställa det som om jobb är någon sorts medborgerlig rättighet. Är ökad reglering av praktikplatser i europeiska länder ett steg på vägen mot en rättvisare arbetsmarknad? Det är tveksamt. På en rättvis arbetsmarknad värderas människors kunskaper och förmågor oberoende av yttre faktorer såsom kön, etnicitet och ålder. Det står varje person fritt att försöka övertyga en arbetsgivare att han eller hon skulle vara en större tillgång än en praktikant. Huruvida han eller hon väljer att trycka på erfarenhet, kunskaper eller rena kostnadsargument är upp till honom eller henne. Om ansvaret för praktikplatser läggs på företagen, utan politisk klåfingrighet, uppnår vi en situation då den arbetssökande inte hindras att söka praktik istället för jobb, och praktikanten är fri att söka jobb istället för en praktikplats. Det enda som skiljer de sökande åt är alltså eventuellt ålder och grad av erfarenhet.

Företaget hamnar oavsett i en position där det måste väga vad praktikanten har att erbjuda mot vad den arbetssökande har att erbjuda. Jag vill hävda att tillsättningen av en tjänst inte blir mer rättvis än såhär. Yttre faktorer som ålder, kön, etnicitet osv kommer alltid att ha en viss effekt på arbetsgivarens beslut, men detta kan undvikas genom lagstiftning mot diskriminering. Att reglera antalet

U N DE R L ÄT TA F ÖR I N DI V I DU E L L A U T BI L DN I NG S VÄG A R

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 101

praktikplatser samt eventuella arbetsuppgifter för att dessa påstås missgynna äldre arbetstagare är att skjuta förbi målet. Problemet man talar om är inte praktikplatserna i sig, utan en allmän diskriminering mot äldre på arbetsmarknaden. Att eliminera diskriminering är ett viktigt steg mot en mer rättvis arbetsmarknad. Detta är värt att satsa på; ökad reglering av praktikplatser är det inte.

Det hävdas ofta att en mer flexibel arbetsmarknad skulle leda till en mer dynamisk ekonomi som förmår lyfta Europa ur den recession som sedan flera år plågar vår kontinent. För att uppnå detta är det av yttersta vikt att enskilda individer så väl som företag ges ökad självständighet och manöverutrymme.

Ett grundläggande led i detta är att skapa ett mer flexibelt system för högre utbildning, där individen tillåts ändra sig och tillgodogöra sig de personliga och kunskapsmässiga fördelar som studier inom flera ämnesområden medför. Det är också av yttersta vikt att uppmuntra företag att ta ett större ansvar för att säkra sin framtida tillgång till lämplig arbetskraft genom att i högre grad tillhandahålla träning, både för studenter och äldre arbetstagare, samt att ge företagen friheten att själva utforma ramarna för detta. Huruvida det nuvarande systemet orsakade eller endast inte förmådde hindra att Europa blev fast i en djup recession låter jag vara osagt, men vad vi emellertid kan ta fasta på är att förändring måste till för att rusta Europa för framtiden. Låt oss kämpa för detta i en anda präglad av tro på kunskap och utbildning, samt respekt för den enskilda individens personliga val.

KLARA ANDERSSON STUDERAR FILOSOFI I LONDON

K L A R A A N DE R S S ON

101

2014-02-10 16:08

EKONOMISK KRIS FÖDER UNGDOMLIGT SAMFÖRSTÅND FELIX KÖNIG

M

ånga unga som växer upp i Sverige idag möter utmaningar på ett stort antal områden i livet. Läget för unga människor är tufft på arbetsmarknaden, men också när det handlar om att skaffa en bostad, att må bra psykiskt och att kunna ha makt över sitt liv och sina relationer. Det finns stora utmaningar för unga och alla kan de knytas samman i ett enda ord: självständighet.

10 2

attityd- och värderingsstudie för 2013 slås fast att de viktigaste frågorna för dagens svenska ungdomar är ekonomisk trygghet och fast arbete. Man vill vara självständig. Precis på samma vis som unga i andra europeiska länder.

Kan detta vara en början på en generationssolidaritet i Europa? En gemensam upplevelse, ett trauma, som unga människor delar oavsett vilket land i Europa de växt upp i genomgår? Något som kan föda ett samförstånd?

Sverige har i årtionden haft ett bättre läge än övriga länder i både EU och resten av Europa. Det har varit ett bra land för unga att växa upp i. Men är det verkligen fortfarande så? Medierapporteringen visar något annat. Den höga ungdomsarbetslösheten likaså. I september 2013 var 22,8 procent av Sveriges ungdomar mellan 15 och 24 år arbetslösa. Sverige är inte längre bäst i klassen, utan ligger bara strax under genomsnittet när den internationella ungdomsarbetslösheten redovisas. I Ungdomsstyrelsens

Nå, alla ungdomar i Europa växer förstås inte upp i trauman. Drygt hälften av de unga spanjorerna har trots allt ett jobb. Den andra hälften lever dock i en oro, som väl kan förstås av de svenska ungdomar som sitter i motsvarande sits. Vi ser hur unga människor i Sverige är dubbelt så oroliga för sin

F E L I X KÖN IG

E KONOM I SK K R I S F ÖDE R U NGD OM L IG T SA M F ÖR S TÅ N D

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 102

2014-02-10 16:08

position på arbetsmarknaden nu, jämfört med för tio år sedan. Nästan var femte ung svensk har nu en sådan oro, enligt ovan nämnda studie från Ungdomsstyrelsen. Visst påverkar den känslan unga i Sverige och visst kan den också skapa en känsla av gemenskap mellan unga oavsett var de bor.

Vad behöver då dessa unga? Unga som saknar sin självständighet och känner sig maktlösa i den situation de befinner sig i?

Unga behöver ges möjlighet att påverka. Unga behöver informeras om vilka möjligheter de har att påverka. Unga behöver tas på allvar. Ett system som inte på ett trovärdigt sätt inkluderar unga i politiska processer och beslut, har problem. Det är i de länderna, institutionerna, samarbetsorganen som man ofta diskuterar – hur ska vi få unga att engagera sig?

Hur ska vi se till att unga gör det de ska? Hur kan vi stärka deras politiska fostran? Diskussionerna sker utifrån perspektivet att unga inte har sina egna drivkrafter eller vill delta, utan förväntas vara passiva mottagare. Samtidigt straffar man unga som tar just den rollen. Det är ett moment 22, som dessutom baseras på felaktiga slutsatser.

Så sent som i maj 2013 släppte EU-kommissionen en opinionsundersökning* som visar att två av tre unga européer planerar att rösta i valet till Europaparlamentet 2014. För svenska ungdomar är siffran

över 75 procent. Unga i Europa vill påverka men för att dessa siffror ska stå sig till valet, behöver de unga bli bemötta med respekt, ett direkt tilltal och med ett tydligt budskap: era frågor är våra frågor. Vi vill utveckla samhället tillsammans med er.

Inför Europaparlamentsvalet är det viktigt att bedriva satsningar för att fler unga ska rösta. Det är viktigt att fler unga ser de vägar europeisk politik kan påverkas och hur man kan utkräva ansvar av de som har makt.

Samtidigt är detta helt omöjligt utan att unga blir tydligt definierade som en väljargrupp, vars röster politiska partier faktiskt vill åt.

Dit har vi en lång väg att gå.

Vårens stora politiska utmaning i Sverige blir att lyssna på de unga – på riktigt. Att tilltala unga i frågor som rör dem, istället för att prata om ”vad de unga tycker”. Att våga tala klarspråk i politiska frågor och därigenom öka förtroendet för det politiska samtalet och dess aktörer. Parallellt med detta: låt oss dra nytta av det samförstånd unga i Europa känner idag! Låt oss dela med oss av lyckade projekt och ta intryck av andras. Det om något skulle vara ett exempel på EU-samarbetets verkligt goda sidor.

FELIX KÖNIG ORDFÖRANDE I LSU – SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER

* http://europa.eu/rapid/press-release_IP-13-462_en.htm

E KONOM I SK K R I S F ÖDE R U NGD OM L IG T SA M F ÖR S TÅ N D

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 103

F E L I X KÖN IG

103

2014-02-10 16:08

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 104

2014-02-10 16:08

HÅLLBARA VÄGAR FRAMÅT INLEDNING | HANNA BEGLER

D

et gamla året är avslutat och 2014 gör entré i ett Europa där mångas blickar vänds mot valet till Europaparlamentet i maj. De europeiska medierna har inlett sin uppladdning, lobbyisternas spinneri intensifieras, runtom i Europas länder börjar mängder av politiskt aktiva att samla ihop sig i sina partier. Kampanjer mejslas fram, utspel förbereds, den politiska argumentationen slipas till förfining. Ideologiska budskap förpackas, finputsas, levereras. Det är ett fascinerande maskineri som enträget kommer att arbeta fram till kulmen i slutet av maj månad.

Då kommer det att avgöras, då kommer domen från den grupp som så märkligt tycks stå både i centrum av en valrörelse och i dess yttersta periferi: medborgarna.

EU är inte ungt längre, unionen har vuxit och un-

H Å L L BA R A VÄG A R F R A M ÅT

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 105

der åren har dess inverkan på medlemsländerna stadigt ökat. Genom tilltagande harmonisering av lagstiftningen omfattar Bryssels inflytande allt fler områden. Men vad känner dagens EU-medborgare för den union som de är en del av? Frustration, förtröstan, inspiration – uppgivenhet?

Medan känslorna nog varierar finns det ett enskilt ord som allt bättre tycks beskriva många EU-medborgares förhållande till sin union: alienation.

Våra förutsättningar och möjligheter påverkas idag till stor del av de beslut som tas i EU. Under valåret 2014 har EU:s medborgare rätten att välja sina representanter till det europeiska parlamentet och på så sätt chans att påverka unionens framtida riktning. Och ändå – varför är det så många som knappt bryr sig om EU-valet? Varför måste svenska

H A N NA BE GL E R

10 5

2014-02-10 16:08

partistrateger under ”supervalåret” 2014 påminna sina partikamrater om att EU-valet inte ska ses som något genrep inför de ”riktiga” valen till hösten?

Varför pratar även politiska journalister om EUvalet som en temperaturmätare inför riksdagsvalet, och spånar över vilken inverkan som utgången av EU-valet väntas få på de olika partiernas resultat i höstens val?

Det finns en intim koppling mellan alienation och maktlöshet. Den europeiska unionen är en snårig apparat, en tung koloss med en invecklad struktur där den vanlige medborgaren har svårt att veta vilka beslut som fattas av vem och hur. Utdragna processer och gradvisa förändringar gör EU både svåråtkomligt och diffust. Vilken betydelse har det då vad den enskilde gör, hur mycket inflytande har egentligen en medborgare?

På flera sätt påminner den relation som många medborgare har till EU om deras förhållande till vad som har beskrivits som en av vår tids stora ödesfrågor: klimatet.

KLIMATFRÅGANS PRIMAT

”När folk är på museum är de mest här för att ha kul och inte tänka så mycket. Och klimatutställningen är nyttig men har inte ett så muntert budskap – att vi människor håller på att förstöra världen.”

Uttalandet kommer från en museiguide på Naturhistoriska riksmuseet, intervjuad i Sveriges Radio i januari 2014. En vardagsbetraktelse, ett frankt konstaterande. Och ändå säger orden så mycket.

Människan har alltid haft en imponerande förmåga att förtränga sådant som är obehagligt att tänka på.

10 6

H Å L L BA R A VÄG A R F R A M ÅT

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 106

Särskilt lätt blir detta då det gäller en fråga som både är komplicerad och som vi har svårt att på allvar tro oss kunna påverka. Klimatfrågan är till sin natur komplex och mångfacetterad och för många går tanken på den relativt lätt att frigöra sig ifrån.

Trots att de flesta av oss känner till vad som händer med klimatet och att vi på något sätt bär delar av ansvaret för detta, tycks det gå utmärkt att bortse från dessa tankar och leva vidare som förr.

Det är en återkommande förhoppning inför varje val bland de flesta miljöengagerade – drömmen om att klimatet ska bli en av de viktigaste valfrågorna, att klimatfrågan ska placeras högst upp på den politiska agendan.

Som miljöengagerad är det naturligt att känna så.

Samtidigt finns det andra politiskt intresserade som inte riktigt kan känna något större engagemang för klimatet. Människor som visserligen anser att det är en viktig fråga, men som snarare betraktar klimatfrågan som en bland många viktiga politiska frågor.

Kan klimatfrågan segla upp som en av de stora valfrågorna inför valet till Europaparlamentet 2014?

Låt oss för en kort stund uppehålla oss vid begreppet ”valfråga”. Ordet inrymmer en tidsdimension, det är kopplat till en viss händelse – ett val, som äger rum vid en viss tidpunkt – under ett specifikt år. Inneboende i begreppet ligger att dess meningsinnehåll är utbytbart. En valfråga är per definition konjunkturberoende.

Vad säger det om klimatfrågans utsikter att bli en valfråga? Vad säger det om klimatfrågans lämplighet att bli en valfråga? Att klimatfrågan av många ses som en isolerad fråga och även behandlas som

H A N NA BE GL E R

2014-02-10 16:08

en sådan i den allmänna debatten, är inget nytt.

Frågan utgör i hög grad ett avgränsat politikområde som vissa lobbar för, och somliga kan enormt mycket om. Men hur isolerad är klimatfrågan egentligen, hur mycket går den att skilja från övriga politikområden?

den. Behovet att minska klimatutsläppen skapar en efterfrågan på nya energilösningar och miljövänlig teknik. För detta krävs innovationsfrämjande satsningar och en förnyad forsknings- och utvecklingspolitik. Med ökad efterfrågan på nya produkter skapas behov av arbetskraft, därtill uppstår nya exportmöjligheter som i sin tur påverkar tillväxten Som politiskt intresserad var det lite av ett upp- i ekonomin. Dessutom är klimatfrågans inverkan vaknande när jag på allvar började sätta mig in i på stadsplaneringsområdet av central betydelse. klimatfrågan och plötsligt kunde se hur intimt den Byggnaders konstruktion och placering, trafiksyshänger samman med så många andra politikom- temens struktur – städers planering spelar roll både råden. Mest slående var hur klimatfrågan i högsta vad gäller att minska utsläpp och att anpassa sig till de konsekvenser som grad är kopplat till fatökade utsläpp kan föra tigdomsbekämpning – INTE MINST ÄR med sig. och på så sätt i grunden KLIMATFRÅGAN ÄVEN EN handlar om internationell solidaritet. Det SÄKERHETSPOLITISK FRÅGA. Klimatfrågan är till sin natur helt enkelt så är fattiga människor i fattigare delar av världen som drabbas värst av de komplex att den får implikationer på de mest disväderförändringar och havsnivåhöjningar som föl- parata politiska områden. Är det då ens möjligt att jer av ett varmare klimat: bristfällig infrastruktur se klimatfrågan som en enskild politisk fråga? Och och instabila byggnader har svårare att stå emot, – ges frågan större betydelse för att vi ser den som en sådan? livsmedelsförsörjningen blir lidande.

Klimatet är även en jämställdhetsfråga, kvinnor bedöms vara de som generellt sett påverkas mest av klimatförändringarna. Frågans koppling till migrationspolitik är också påtaglig. I framtiden väntas tilltagande migrationsströmmar som följd av ett alltmer extremt klimat. Inte minst är klimatfrågan även en säkerhetspolitisk fråga. Kampen om allt knappare naturresurser väntas leda till ökade konflikter och ett förändrat geopolitiskt landskap.

Den europeiska unionen är ett storslaget projekt, uppbyggt kring idén om en gemenskap, idén om ett enat folk och en enad kontinent där varor, tjänster och medborgare ska kunna röra sig fritt. Ytterst handlar det europeiska unionsbyggandet om en vision om vad Europa skulle kunna vara.

På själva åtgärdssidan finns också tydliga kopplingar mellan klimatfrågan och andra politikområ-

”We must go back to teach Europeans to love Europe.”

H Å L L BA R A VÄG A R F R A M ÅT

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 107

EU OCH KLIMATFRÅGAN BEHÖVER VARANDRA

H A N NA BE GL E R

10 7

2014-02-10 16:08

Orden tillskrivs Jean-Claude Juncker, luxemburgsk premiärminister och under många år ordförande för Eurogruppen. Yttrandet säger flera saker: att det fanns en tid då européerna älskade sin kontinent mer än vad de gör idag, att det är viktigt att de lär sig älska den återigen och att detta är en uppgift som ska utläras av deras politiker. Det är ett decennium sedan orden yttrades, men många skulle nog hävda att de har stor bäring även idag.

I spåren av den ekonomiska krisen är det också ett återkommande inslag i debatten – att européerna inte riktigt tycks känna någon större kärlek till sin kontinent, eller någon tillhörighet med varandra.

För vissa har därtill själva grundtanken om ett enat Europa alltid varit problematisk – en europeisk gemenskap har inte sällan grundats på uppförandet av murar som stänger ute de som inte är en del av denna gemenskap. Men en stark inre gemenskap kan också vara en grund utifrån vilken man kan vända sig utåt mot resten av världen.

För inte alltför länge sedan ansågs EU spela en pådrivande roll i klimatfrågan. Kan en önskan om att öka medborgarnas engagemang för både EU och för klimatfrågan gå hand i hand? Kan detta ske genom ett EU som både omfamnar sina medborgare, samtidigt som det vänder sig utåt, och kan medborgarna själva vara med och påverka denna utveckling?

I en tid där många medborgare upplever att EU fjärmar sig från dem, att det väldiga unionsbygget inte bara sluter sina portar mot världen utanför Europa, utan också mot sina egna medborgare, bör botemedlet handla om just detta: ökat engagemang genom förståelse, inkludering och delaktighet. Det

10 8

H Å L L BA R A VÄG A R F R A M ÅT

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 108

måste tydliggöras på vilka sätt medborgare påverkas av EU, hur systemet hänger ihop men också vilka möjligheter det ger för den enskilde medborgaren att påverka unionens framtida riktning.

Om de sätt som klimatfrågan är införlivad i olika politiska områden kan tydliggöras, så bör frågan också bli angelägen för branscher och människor som tidigare varit ointresserade eller oengagerade i frågan. För klimatfrågan angår oss alla, den är inte en bland många andra viktiga frågor, en separat utställning på ett museum som man kan välja att hoppa över. I själva verket handlar klimatfrågan om grunden för hela mänsklighetens existens. Mer angelägen än så kan en fråga knappast vara.

Ett EU som återupptar sin pådrivande roll i klimatfrågan och samtidigt lyckas integrera frågan i alla politikområden skulle kunna minska människors känsla av alienation både för klimatfrågan och för EU. Då krävs det också att samtliga branscher inom olika politiska sektorer visar på klimatfrågan relevans för deras respektive områden.

Valet till Europaparlamentet 2014 kommer att följas av nya val. Då önskar jag att det inte kommer att höjas förhoppningar om att klimatet ska bli en valfråga. Jag önskar att klimatfrågan vid det laget är naturligt införlivad i samtliga av EU-ländernas politikområden och att ingen, varken medborgare eller politiker, kan undgå att behöva förhålla sig till den.

HANNA BEGLER PROGRAMANSVARIG HÅLLBARA STÄDER, GLOBAL UTMANING

H A N NA BE GL E R

2014-02-10 16:08

GLIMTAR AV HOPP… ATT EXPORTERA GUN BENGTSSON

D

Jo, jag vet, säger Du. Men vad kan jag i min maktlöshet uträtta?

för miljöarbetet. Detta eftersom det kan skrämma tänkbara väljare. Vi måste våga tro arr våra personliga val och åtgärder har betydelse. Miljöaktive Petter Bergström i Gudhem skriver: ”Det är rätt illa ställt med vår jord. Och här går jag och tänker att det nog påverkar om jag kämpar med att minska min lilla andel av världens konsumerande fossila bränslen, kärnkraftsel, och importerade produkter. Ändå, en praktisk handling, även om den är liten, förändrar på riktigt. Det man säger och tycker, det blir kanske inte mer än så, men det man gör det blir gjort. Det vet jag säkert. Det jaf tror och hoppas på är att gott föder gott. Visar man att man bryr sig, kommer andra också att bry sig. Om vi själva gör vårt bästa för att leva på ett hållbart och solidariskt sätt, då kommer våra barn säkert också att göra det.”

Samtliga riksdagspartier är sorgligt räddhågade och vågar inte presentera skarpa förslag till gagn

Somliga politiker antyder att de åtgärder som genomförs i lilla Sverige inte har någon betydelse.

et tog många generationer att bygga industrisamhället. Informationssamhället kom snabbare. Nu måste vi bygga om till ekosamhället.

Vi har börjat lite trevande – hur snabbt ska det gå?

En klok man påminde om att Livet börjar i jorden och inte på börsen. Med den insikten borde vi vara rädda om och skydda varenda näve mull: att den inte för alltid ska förstöras av radioaktivt nedfall, inte infekteras av kemisamhällets alla utsläpp eller bli en dödlig fara för betande djur när vi kastar plast och vassa tomburkar omkring oss.

GL I M TA R AV HOPP…AT T E X P ORT E R A

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 109

GU N BE NG T S S ON

10 9

2014-02-10 16:08

De verkliga problemen är t.ex. USA, Kina eller stormrika Gulfstater. Detta resonemang håller inte – då vore allt annat politiskt arbete meningslöst.

Klimathotet är på allvar och följer inte nationsgränserna. Flyktingskarorna vid den rike mannens dörr är människor som Du och jag. Stora klimatkatastrofer kan i en nära framtid ge miljontals flyende.

och finna en väg vidare. Personalen på arbetsförmedlingen måste få resurser, kunskaper och god vilja att se till den enskilde.

Den fyndige Tage Danielsson skrev: ”Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt får man se upp.” Därför kommer nu en liten tillbakablick. Det handlar om två avlidna personer.

Redan 1967 kunde man läsa i Arbetaren: ”Vakenhet inför de problem som mänskligheten står inför Tidigt 1960-tal lärde jag känna ”Kia” som hade en omfattande cp-skada. är mentalt konfliktskaNär vi träffades var jag pande om man inte samEKOSAMHÄLLET SKA tidigt får en möjlighet att BYGGAS I GEMENSKAP OCH nybliven student. Nästan jämngamla Kia hade inte kanalisera ett nyvunnet PRÄGLAS AV DELAKTIGHET, fått någon ordnad skolengagemang i praktisk handling.”

RÄTTVISA OCH ÖPPENHET. gång. Hon bodde med sina föräldrar som gav Ekosamhället ska byggas i gemenskap och präglas henne bästa tänkbara omvårdnad utifrån tidens av delaktighet, rättvisa och öppenhet. förutsättningar. Fadern anpassade sitt arbetsliv efter Kias behov. Han arbetade ständigt natt för att Professor Bengt Sarrin säger ”Ju högre värde pengar komma hem tidig morgon och assistera vid alla lyft och arbete tillmäts i ett samhälle desto större blir li- till badrum och toalett. Först efter 1967 fick männdandet för dem som stöts ut från arbetsmarknaden.” iskor som Kia skolplikt. Efterhand kom hon till ett Ett parti som förordar arbetslinjen som lösning på gruppboende. Våra vägar skildes. Jag kan fortfaalla samhällsproblem kommer arr få svårt med tro- rande grubbla över om en Blisstavla hade varit Kia värdigheten. Den som saknat varaktigt jobb i flera år till hjälp. Hon bemöttes som lätt utvecklingsstörd, tappar till slut allt självförtroende. Unga utan arbete men jag kan tänka mig att Kia var normalbegåvad. blir lätt isolerade. Problemen är stora i Sverige och är än större i många Europeiska länder. En liten pojke Hur många människor runt om i Europa lever idag på besök hos skolkuratorn berättar om sin tuffa fa- som Kia gjorde på 60-talet? Får alla med funktionsmiljesituation och sin stora ensamhet. Det enda som nedsättningar verkligen riktig skolgång? Möjlighet ger tröst är en akvariefisk. Den förvånade kuratorn till ett självständigt liv? undrar: ”..men med fisken kan du ju inte prata!?”

Pojken svarar: ”Ja, men han ser mig.”

På 1960-talet fanns 56 kommuner i Skaraborgs län.

I hälften av dessa bodde 67 personer – inte eftersom Varje arbetslös individ har ett behov av att bli sedd de var gamla, utan på grund av psykiska eller fysis-

110

GU N BE NG T S S ON

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 110

GL I M TA R AV HOPP…AT T E X P ORT E R A

2014-02-10 16:08

ka funktionsnedsättningar. En av dem var ”Karl”.

Han föddes med ett vanskapt högerben. Karl mobbades i skolan och någon kastade sten på honom.

Såret sköttes inte och han fick benröta. Yngst i en stor syskonskara drabbades han svårt när modern dog då Karl var ett drygt år. I tonåren skickades Karl till vanföreanstalt, men ansågs för svag för yrkesutbildning. Efter faderns död flyttades Karl runt mellan olika anstalter – en tid bodde han i Dalsland där han hjälpte till att sköta värmecentralen på ett arbetshem. När vi träffades var han i 60-årsåldern, gick med två käppar och talade lite sluddrigt. Han bodde på ett ålderdomshem där han hjälpte till med städning, knöt ryamattor och läste noggrant tidningen varje dag. Arbetslinjen? Jag kan inte låta bli att vara lite ironisk!

Runt om i Europa går det säkert att hitta många liknande öden; människor som utnyttjas som billig arbetskraft, får ”flitpengar”, men inte en egen tillvaro.

I Sverige trädde 1994 två lagar i kraft som kom att innebära möjlighet till självbestämmande för många med funktionsnedsättning: LSS (Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade) och LASS (Lagen om assistansersättning). Idag finns det cirka 16 000 brukare och 80 000 personliga assistenter i tjänst.

Hur är situationen i Europa? Danmark och Norge har sina egna varianter av personlig assistans. På Island planeras för en egen modell. Personlig assistent är ett yrke som ibland passar människor som annars inte kan tänka sig ett vårdarbete.

telser under rubriken Livsbilder. Det har varit en digital insamling som vänt sig till personer med funktionsnedsättning, anhöriga och föreningar.

Resultatet finns att ta del av på livsbild.se. Av materialet har också skapas en vandringsutställning.

Sveriges EU-parlamentariker har verkligen goda projekt att exportera.

Ekosamhället behöver kunniga odlare, både i liten skala och i stora jordbruksföretag. Vi inser alltmera att livsmedel ska produceras så nära konsumenterna som möjligt.

Som ett redskap för denna goda utveckling kom tidskriften ÅTER – forum för självförsörjning icg alternativt boende på landsbygden. Ansvarig utgivare, Petter Bergström, började i liten skala. Han har skickligt skapat en kunskapsbank och ett nätverk till stöd för landsbygdsboende. Prenumeranter får sätta in gratisannonser och här förmedlas husdjur, plogar, vävstolar och fastigheter – allt mellan himmel och jord. ÅTER är nu väletablerad med 7120 prenumeranter och 800 inlägg varje dag på hemsidan Alternativ.nu. Där studeras nyanläggning av trädgårdsland, att leva utan el, rabarber, osv, osv, osv.

Jag hör talas om att unga, arbetslösa greker flyttar till morfar och mormor på landet för att testa om stadslivet går att försaka. Kanske finns tidningen ÅTER snart i grekisk eller polsk variant?

Det världsvida hör samman med det vardagsnära.

GUN BENGTSSON

HandikappHistoriska Föreningen (HHF) har i ett samarbete med Nordiska Muséet samlat in berät-

GL I M TA R AV HOPP…AT T E X P ORT E R A

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 111

RÖD-GRÖN DEBATTÖR OCH SOCIONOM

GU N BE NG T S S ON

111

2014-02-10 16:08

MITT EUROPA CHRISTER SANNE

A

merikaner spenderar mer men européer får mer mindre i Europa än i USA (och i gamla ut av sin konsumtion. Amerikanen häller i sig samväldesländer). en mugg kaffe, européer sitter på kafé och umgås. Det menade Tibor Scitovsky i en tidig bok om hur ekono- Det visar Wilkinson och Pickett mycket övertyganmin egentligen fungerar de i ”Jämlikhetsanden”: (”The Joyless Economy” jämlika länder har minDET INTE ÄR 1976). Amerikaner inrikdre sociala problem och INKOMSTNIVÅN SOM de europeiska är jämlitar sig på att tjäna pengar; BESTÄMMER HUR VÄL ETT kare, dvs. har mindre ineuropéer tänker mer på att få ut mesta möjliga LAND FUNGERAR SOCIALT komstklyftor. Det gäller för sina pengar. för en bedövande lång UTAN JÄMLIKHETEN. lista problem: livslängd och barnadödlighet, Kanske gäller det mental ohälsa, narkotika- och alkoholmissbruk, fortfarande men det finns också andra fetma, skolprestationer, tonårsmödrar, mordfrekskillnader, mer påtagliga, mellan USA och Europa. Semestern är dubbelt så lång här. vens, fängelsebefolkning. Inte bara de fattiga utan även de rika kommer att leva ett bättre liv i jämlika Sjukförsäkring och pensioner täcker alla. länder, hävdar författarna. I Europa sticker dock Nyblivna mammor (ibland pappor också) Portugal och Storbritannien ut – både som mer får ledigt för att stanna hemma med sina ojämlika och genom större problem. små. Och överlag är de sociala problemen

112

C H R I S T E R SA N N E

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 112

M I T T EU ROPA

2014-02-10 16:08

Europa är alltså bra att leva i. Och det är viktigt notera att det inte är inkomstnivån som bestämmer hur väl ett land fungerar socialt utan jämlikheten.

Av de länder som jämförs fungerar några av de rikaste sämst. All ”lyckoforskning” säger också att inkomsten spelar en liten roll för tillfredställelsen med livet. Mer är inte bättre på den inkomstnivå som de flesta länder i Europa kan uppvisa.

Det kan vara en bra utgångspunkt när vi betraktar världens två överskuggande utmaningar. För det första att en miljard människor hungrar varje dag. För det andra att samtidigt exploateras naturresurserna på ett helt ohållbart sätt. Redan idag skulle det behövas 1½ jordklot för att vi inte skulle tära på jordens naturkapital. Dessutom hotar överexploateringen av naturresurser att vi ge oss ett varmare klimat.

Det här beror främst på att en annan miljard människor, de rikaste, lever flott. De flesta av dem bor i Europa, i USA och sedan spridda som rika enklaver i många länder. Att befolkningen ökar är också problematiskt för de fattiga länder där det sker, men det verkligt stora globala hotet mot en hållbar framtid är ”konsumtionsexplosionen”.

Europa kan inte lösa världens problem men för att nå ett one-planet living (som engelsmännen säger) måste de redan rika hålla igen på sin konsumtion eller trappa ner. Vi ska inte motsätta oss – och kan inte förhindra – att de fattiga i världen lyfter sig i standard så att de får mat, bostäder, skolor, sjukhus osv.

Det är vad Europa kan göra inom sin rådighet för att ge de fattiga i världen större möjlighet att förbättra sin levnadsstandard. Och det kan vi göra utan större uppoffringar.

M I T T EU ROPA

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 113

Jämförelsen här ovan mellan Europa och andra delar av världen är naturligtvis oerhört grov men jag tar fasta på den i alla fall. I Europa finns också en tradition av samhällelig planlösning. Den franska revolutionen inspirerade med sina stolta nyckelord: frihet, jämlikhet och broderskap. Bismarck införde sociala trygghetsförsäkringar. Arbetarrörelsen har varit stark och medverkat till att skapa välfärdsstater som inkluderade alla medborgare. Det är därför inte en slump att olika internationella jämförelser visar att ett antal europeiska stater är de bästa att leva i idag.

Det ska också medges att Europa har en förfärande historia med inbördes krig, ofta religiöst inspirerade, kolonialism och Förintelsen. Men senare tid har Europa också visat hur nationalstater kan ge upp en del av sin självständighet för att uppnå gemensamma mål som i EU. Och vi har tagit på oss vissa kostnader för att dämpa miljöskadorna av produktionen. Vi beskattar fossila bränslen och vi kräver utsläppsrätter för koldioxid. Det sista är i praktiken inte så mycket värt som broms men det är ändå ett principiellt åtagande som andra länder, t ex USA och Kina, vägrat ta på sig.

Nu behöver vi inte vara med i kapplöpningen med de andra som växer snabbare – Kina, Indien, Brasilien, Turkiet osv. Det finns också mycket kritiskt att säga om dessa upphinnarländers utveckling. Många lever politiskt farligt och osäkert. Den ekonomiska tillväxten tycks göra många ”snuskigt rika” (för att anknyta till den pakistanske författaren Moshin Hamid) men fattigdomen består. Kina har enligt Forbes lista 168 dollarmiljardärer samtidigt som nästan två hundra miljoner kineser fortfarande är extremt fattiga. Därför jäser missnöjet med de sociala klyftorna i Kina. I Bangladesh handlar en

C H R I S T E R SA N N E

113

2014-02-10 16:08

aktuell konflikt om att textilarbetarna kräver fördubblade löner (och för att ge perspektiv på inkomstklyftan i världen: det handlar om att gå från 300 till 450 kr – per månad!).

Dessutom är miljöskadorna oerhörda i dessa länder.

Koldioxidutsläppen – med global inverkan – må vara måttliga (även om kinesernas utsläpp per capita idag är jämförbara med svenskarnas) men lokalt har man rökgaser och orenat vatten, tömda vattenreservoarer, skövlade skogar och mangrovestränder och koraller osv. Ganska snart måste länderna ta tag i sina miljöproblem för att de hotar medborgarnas hälsa – bygga reningsverk och rena avloppen och ta hand om gifter från produktionen. Allt sådant som på det hela taget görs i Europa. Det kostar vi på oss och andra kommer att behöva göra det och då blir konkurrensvillkoren lite mer jämbördiga.

Vi kan hålla igen för att på det hela taget har vi en godtagbar levnadsstandard i Europa – förvisso inte för alla grupper i alla länder men i genomsnitt och tillräckligt för att kunna göra alla delaktiga genom en rättvisare fördelning. Vi skulle kunna slå av på takten, unna oss mer fritid så som arbetarna kämpat sig till det tidigare i historien. Sedan 40-timmarsvecka blev norm har konsumtionen mer än fördubblats. Ändå unnar vi oss inte kortare arbetstid; de steg som tagits i den riktningen har varit små och prekära.

Men är det möjligt att sakta ner, att lämna kapplöpningsbanan, och välja en egen väg? Säger inte våra ledare att vi tvärtom måste jobba ännu hårdare för att hänga med i konkurrensen? Kommer

114

C H R I S T E R SA N N E

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 114

vi inte att bli akterseglade förlorare, Europa som ett super-Skansen med våra historiska städer, slott, vingårdar, katedraler och kulturlandskap, för rika asiater och andra att komma och begapa? Kommer inte kapitalet att överge Europa för mer lönsamma investeringar på andra håll?

Frågan är om det verkligen handlar om att vinna eller försvinna. Kan vi inte behålla excellens och frontteknik utan att samtidigt slita ut oss i en meningslös standardjakt? Är det möjligt att leva sida vid sida där vi européer ser andra bli våra likar i levnadsstandard, snarare än som medtävlare?

Det är den ena frågan. En lika viktig är om vi förmår göra den mentala omställningen att välja den lugnare och hållbarare vägen i en värld och en kulturell omgivning som hetsar framåt. Kan européerna vila på sina lagrar, leva i och för det vi har i stället för att jaga efter mer? Vårt historiska och kulturella arv är inte bara ett turistmål att exploatera utan minst lika mycket en viktig tillgång för våra egna liv.

För att skapa en hållbar värld borde vi sträva efter ett leva upp till en devis som tillskrivits vad jag håller för en sann europé, filosofen Ludwig Wittgenstein: ’’I framtiden kommer människan kanske att visa sin storhet inte genom vad hon gör, utan genom vad hon avstår från att göra”

CHRISTER SANNE SAMHÄLLSFORSKARE OCH FÖRFATTARE TILL BL. A. KEYNES BARNBARN OCH HUR VI KAN LEVA HÅLLBART 2030

M I T T EU ROPA

2014-02-10 16:08

VARFÖR BRYR JAG MIG OM FRAMTIDEN ALLAN EDBLOM

H

ur ser mitt barnbarn Elins framtid ut? Jag fick en modell som visar hur temperaturen kommer att utvecklas under återstående livstid. Lade in mitt barnbarn Elins födelseår och svaret blev att temperaturen är c:a 4 grader varmare än dagens när hon är i min ålder om utsläppen får fortsätta som hittills. I norra Europa blir temperaturstegringen ännu högre. Tillåter vi temperaturen att stiga så mycket hotas vår civilisation. Vid en temperaturökning av den omfattningen riskerar vi att självförstärkande processer kommer igång som gör att vi tappar våra möjligheter att hindra en katastrofal utveckling.

HUR HAR VI HAMNAT I EN SÅ ALLVARLIG SITUATION OCH VARFÖR GÖR VI SÅ LITE?

Hur ser min egen utveckling ut under motsvarande period 1939–2013.

VA R F ÖR BRY R JAG M IG OM F R A M T I DE N

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 115

Jag föddes, utan lustgas, i en kökssoffa hos mina morföräldrar i norra Ångermanland.

Min far och hans 4 bröder blev tidigt föräldralösa.

De auktionerades ut till minst bjudande i socknen.

Föräldrahemmet gick i konkurs, ävenså farföräldrarnas gård, en stor skogsfastighet.

Fram till 1960 levde mina föräldrar inom ramen för självhushåll och mina utsläpp av koldioxid var mindre än ett ton.

DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

Min far hade en panisk skräck för att låna pengar med konkurserna i åtanke.

Vi har under en kort tid gått ifrån att först spara och sedan köpa, till att låna till hus och amortera lånen

A L L A N E DBL OM

115

2014-02-10 16:08

på 25–30 år till att låna och endast betala räntor ling inom alla områden utom när det gäller grunoch i dagens läge uppmuntrar vi pensionärer att be- den för får överlevnad – en hållbar utveckling. låna värdeökningen på bostaden för att konsumera mera. Samtidigt som man lånar till huset kan man GRUNDEN FÖR HÅLLBAR UTVECKLING låna lite extra till ett nytt kök, en större bil, semesterresa eller annan konsumtion. Detta leder till en Vi är helt beroende av en balans mellan vad planeskenbar och lånad konsumtionsökning som inte ten kan producera och dess förmåga att bryta ner kan fortsätta. Bankerna ”trycker upp pengar” när det avfall som uppstår och av det bygga upp nya ett lån registreras och de resurser. Sedan i mitten av är samtidigt medvetna om -70 talet saknas denna baVI KÖPER PRYLAR att skattebetalarna får stå lans. Det finns olika sätt VI INTE BEHÖVER FÖR för notan om de är oföratt åskådligöra detta. Ett PENGAR VI INTE HAR sätt är Global Footprint siktiga i kreditgivningen.

Network som redovisar För att låna ut pengar vill FÖR ATT IMPONERA PÅ efterfrågan de ha ränta vilket kräver FOLK VI INTE BRYR OSS OM. människans på och tillgång av ekoloen tillväxt som ytterligare belastar de ekosystemtjänsterna som är grunden för giska tjänster. Den 20 augusti är det datum (Oversvåra liv. Detta är grunden till att Vi köper prylar vi hot day) då vi har förbrukat detta års resurser. 2003 inte behöver för pengar vi inte har för att imponera inträffade Overshot day den 22 september. Med nupå folk vi inte bryr oss om. Ett exempel vi har aldrig varande konsumtionsmönster behöver vi 1,5 jordhaft så många personbilar över 1,5 ton som idag. klot för att klara vår försörjning. Om alla på vår Var är krismedvetenheten? planet skulle ha samma konsumtionsmönster som vi i Sverige skulle vi behöva 3,2 jordklot.

Billig fossil energi som bildats under årmiljoner används nu under några årtionden till en försumbar Varför tror så många att en ökad kostnad. Miljoner år av ekosystemtjänster är bortresursförbrukning kan fortsätta på glömda. Vi betalar bara för utvinning och transen ändlig planet? Eller är det så att vi porter. Inom alla områden har den billiga oljan lett väntar att någon annan politikerna, till en snabb ekonomisk utveckling från jordbruket USA eller Kina skall fixa det hela? var den dominerande näringen till att idag då andelen sysselsatta inom jordbruket endast är 2 procent.

VILKA UTMANINGAR STÅR VI INFÖR En stor omflyttning har skett från jordbruket till industri och tätorter och under senare år en kraftig Hållbarhet urbanisering.

Hållbarhetsdefinitionen enlig BruntlandkommisUnder min livstid har vi haft en fantastisk utveck- sionen ”en utveckling som tillfredsställer dagens

116

A L L A N E DBL OM

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 116

VA R F ÖR BRY R JAG M IG OM F R A M T I DE N

2014-02-10 16:08

behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov” är en allmänt hållen och ger inte tillräcklig vägvisning och möjlighet till tolkningar. Vilka och vems behov skall tillfredställas? Senare kompletteringar pekar på att det är tre områden som måste beaktas; social-, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, där tyngdpunkten har förflyttats från det ekologiska till den ekonomiska. Vid den forskning som bedrivs vid Lunds universitet och Stockholm Environment Institute betonas vikten av ett annat synsätt som framgår av nedanstående bild:

människors önskan om hur de vill leva sitt liv avvägas mot krav på rättvisa och respekt för mänskliga rättigheter.

Den yttre ramen, grunden för vår överlevnad beskrivs i Stockholm Environment Institutes rapport: ”A safe operating space for humanity”. Det är inte bara koldioxidutsläppen som är för stora. Vi förlorar även biodiversitet som aldrig förr och utsläpp av kväve överstiger också gränserna. När det gäller kemikalieanvändningen så har inte SEI satt några gränser ännu men den är också problematiska.

Vad det hela i grund och botten handlar om är ett svårlösligt dilemma. Vår ekonomi är fullständigt beroende av tillväxt, annars hotar arbetslöshet och social instabilitet, samtidigt är tillväxten ekologiskt ohållbar.

Situationen är alarmerande. Vi är i raskt tempo på väg mot kollaps. Planetens gränser är redan överträdda.

Källa: Stockholm Environment Institute (SEI)

På så sätt konkurrerar inte komponenterna utan den sociala hållbarheten beskriver målet, de ekonomiska medlen och den ekologiska ger ramen eller villkoren. Social hållbarhet får inte betyda att bevara sociala orättvisor, patriarkat och kvinnoförtryck etc. som förekommer i många kulturer. Här måste

VA R F ÖR BRY R JAG M IG OM F R A M T I DE N

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 117

Vi sitter i en rävsax. Å ena sidan har vi byggt upp en ekonomi som kräver ständig tillväxt. Å andra sidan har vi överskridit gränserna för konsekvenserna av tillväxt. Dessutom är både ekonomin och politiken kortsiktig emedan nedbrytningen av våra ekonomitjänster ser successivt under en längre period. Finns det en lösning? Kan vi ha en tillväxt som inte tär på våra ekologiska systemtjänster?

FINNS DET EN LÖSNING?

Jag tror att vi alla måste känna till och lära oss några enkla grundläggande samband:

A L L A N E DBL OM

117

2014-02-10 16:08

1. Ett grundämne fÜrstÜrs aldrig. De fÜljer bara med i flÜden och kretslopp.

2. FlÜde Vi müste minska antalet flÜden och se till att de ingür i kretslopp. Avloppskvarnar fÜrstärker ett flÜde. Om det inte sker en omsorgsfullt avlägsnade av de skaliga ämnen kan vi inte sprida slammet pü ükrarna. Det är bara en begränsad areal som vi idag kan odla barnmat pü. Vi müste minska eller avlägsna alla skadliga ämnen frün flÜden: Kol, kadmium, bly, kvicksilver, uran, hormonstÜrande ämnen, fosfor, pesticider etc.

En Üvergüng till ekologiska produkter avlägsnar konstgÜdsel och pesticiderna.

Kolet müste snabbt reduceras. Inom 5 ür müste vi vända trenden med ständigt Ükande användning av fossila produkter.

3. Kretslopp Vi müste üterställa kretsloppen och ekosystemtjänsterna. Det globala värdet av binas pollinering är 1900 miljarder.

4. En planet med begränsade resurser kräver att om nügon konsumerar mera än sitt behov müste nügon annan avstü motsvarande mängd idag (Utvecklingsland) eller i framtiden, vüra barn och barnbarns framtid.

Vi müste üterställa balansen. Den üterställningen müste alla delta i: Hela Europa, Sverige, politiker, näringsliv och enskilda medborgare.

Jag har fütt vara med om en fantastik utveckling men den har püverkade de livsuppehüllande ekosystemtjänsterna. Utvecklingen har bland annat inneburit att koldioxidutsläppen har Ükat frün 1 till 15 ton om hänsyn tas till de utsläpp som sker utanfÜr Sverige orsakad av vür konsumtion. Mitt barnbarn Elin kommer att vara delaktig i en utveckling som gür frün 15 till 1 ton. Jag Ünskar att jag tidigare hade fÜrstütt konsekvenserna av vür livsstil. Mitt hopp stür till att en ändrad livsstil kan ge hÜgre livskvalitet, stÜrre rättvisa och en bättre fÜrdelning av vür planets resurser.

ALLAN EDBLOM, PENSIONĂ„R OCH MEDL. SNF. HAR VARIT MED OM 1 TILL 15 TON CO2 UTSLĂ„PP, PĂ… VĂ„G MOT 1 TON IGEN, HOPPAS JAG.

Fungerande ekosystemtjänster är vür gemensamma stora fÜrmÜgenhet. Eftersom det fÜr närvarande världen Üver (även i vürt eget samhälle!) sker en omfattande utarmning och skÜvling av ekosystemtjänster (natur); t.ex. fiskevatten, skog/regnskog, jordbruksmark, vädersystem, dricksvatten, ren luft etc.

*4#/

118

A L L A N E DBL OM

14114 Medborgarskrift inlaga.indd 118

VA R F Ă–R BRY R JAG M IG OM F R A M T I DE N

2014-02-10 16:08

SLUTORD Denna medborgarskrift är ett resultat av Global Utmanings projekt FuturEurope.

Projektet, som är finansierat av Ungdomsstyrelsen, syftar till att stärka demokratin genom att bredda debatten om Europas framtid till fler medborgare. Global Utmanings förhoppning med skriften är att den ska kunna användas såväl av föreningslivet till studiecirklar som av privatpersoner intresserade av att fördjupa sig i debatten. Vi hoppas att den ska inspirera till fortsatt Europadebatt.

FuturEurope har genomförts med sikte på att höja valdeltagandet i Europaparlamentsvalet i maj 2014. Samtidigt är skriften också ett långsiktigt bidrag till debatten. Frågorna som diskuteras är ofta strukturella och långsiktiga i sin natur.

Det handlar om ekonomi, klimat, migration, demografi, ideologi och demokrati.

Boken kommer därför att vara aktuell också under längre tid framöver.

Projektet tillkom som respons på ”Nordiska röster om Europas framtid”, en skrift från Global Utmaning med nordiska politiker, akademiker och tjänstemän. Efter expertskriften såg vi ett behov av att nå ut i bredare kretsar.

Inom projektet har vi, förutom denna bok, producerat ett studiecirkelmaterial och startat bloggen http://myfutureurope.wordpress.com. Vår ambition är att debatten ska fortsätta där också efter projektet.

JYTTE GUTELAND

KLARA GRENHAGEN

REDAKTÖR OCH PROJEKTANSVARIG

PROJEKSAMORDNARE