24 minute read
SIDAN
o Asa Laukonlinna ny kanslisekreterare
ULf WAHLSTROM Asa L. använder kafferasten tili aft kolla God Tlds läsares lösningar tili "Kennelkrysser'.
Advertisement
HAKAN NORDMAN
För Österbottens skull
Vi på Svenska Pensionärsförbundets lilla kansli är vana att ropa Åsa när någonting hakar upp sig. Ända tili sista januari var det Asa Barman, 24, som ryckte in och kunde tygla konstrande datorer. Nu fär man ropa ganska längt for att hon skall höra. Hon är nämligen tjänstledig och bosatt i Göteborg ända tili slutet av maj. Men utan Åsa är vi inte.
Göteborgs-Åsa efterträddes av Esbo-Åsa från början av februari. Asa Laukonlinna, 50, med f1icknamnet Blomander.
Egentligen är Åsa L. inte Åsa
B:s efterträdare. Hon skall småningom efterträda kanslisekreteraren Marianne Sandell, som hotar att gå i pension i slutet av mars. Marianne - inom kansliet stundom benämnd "forbundskanslem" - är efter tio år på denna centrala nyckelpost den axel kring hela forbundets verksamhet roterar. Det är inga
överord.
Åsa Laukonlinna råkade tillträdajobbetjust då verksamheten kulminerar i verksamhetsberättelse for sen aste år.
Hon blev omgiven av texter från olika håll som skulle kopplas ihop. Vissa texter var upprepningar och dubbleringar. Ett och annat fanns på små kompletterande lappar. AlIt detta i kombination med ny miljö, nya arbetskamrater, dator av fem år ålderdomligare modell. Dess- utom med svenska som språk, då hon vant sig vid finska på datorn. Inte lätt, men hon fann sig mycket snabbt.
Föreningarnas medlemsförteckningar med alla förändringar är rutin fOr Åsa L.
Hon är bekant fOr alla som bör till Arbetets Vänner, huvudforeningen. Där bar hon länge varit kanslist. Medlemmama har kunnat träffa henne torsdagskvällar.
Merkant är Åsas utbildning från legendariska Svenska
Köpmannaläroverket, institutslinjen. Den skolan fanns i ett nybygge vid Topeliusgatan i
Helsingfors fOr tjugo år sedan.
Skolan fusionerades sedan med
64
sfp
KOM MED I SAMHÄLLSARBETET
TRE STEG MOT MALET
TRYG~HET 7V
RÄ TTVISA \.!..!)
SOLlDARITET
Pensionärernas rlksdagskandidat
STIG BÄCKLUND
Vårt motto: "Ingen får utelämnas"
Som en "skrärnmande bild av vård ocb omsorg" beskriver Sveriges PensionärsfOrbund sin nya publikation "Vågar jag bli garnmal?" . Förbundsombudsman A.njta Mickos berättade om den på Pensionärsforbundets ledarkonferens i Tammerfors.
I en pressrelease sarnmanfattas problematiken i skriften så här: "Hårt pressade vårdtider i akutsjukvården, kompetensbrist i primärvården, avsaknad av definitioner av ansvarsområden och bristande samordning mellan landstingen och kOInmunerna gör att vårdbehövande stundom studsar som pingpongbollar mellan eoheter och vårdnivåer. Men! I Regeringens uppf'oljning av äldrepolitiken, som just lagts på riksdagens bord, saknas skarpa fOrslag om hur man skall komma tillrätta med problemen." "Vågar jag bli gammal" är fOrfattad av den oberoende konsulten Kristina Färm med ett avslutande kapitel av fOrre överdirektören i Socialstyrelsen Olof Edhag och SPF:s fOrbundsordforande Barbro Westerholm.
Läs mer om boken, eiler beställ den, via Sveriges Pensionärsforbunds hemsida, www.spJpetlsiotl.se. Handelsläroverket. Svenska Sjukskötarinstitutet tog över fastigheten några år innan Folkhälsan övertog den. Det relativt nya buset visade sig ba stora mögelskador ocb måste rivas. Vr den djupa gropen bar nu rest sig en ny byggnad som hör tili Institutet fOr arbetshygien. Förhoppningsvis utan mögel.
Asa är glad ocb positiv. Lätt att komma överens med. Hon är aktiv inom Esbobygdens Ungdomsforbund och Hembygdens Vänner i ,Alberga. Glims sommarteater bar bon ägnat mycken tid åt. Hon har arbetat inom reklambranscben, särskilt som dekoratör, På Glirns har hon inte enbart målat dekoren utan också som alla andra inblandade sålt kaffe och läsk i buffen och hoppat in där det bebövs, I hela 14 år arbetade hon på Maxi och Varuboden som dekoratör,
Föräldrarna diamanlbrÖllopspar
Åsa tillbringade bamdomen i Borgå, På Berggatan i Gamla stan, Välkänd sedan "Brant'n frän Berggatan", skådespelaren Nisse Brandt böIjade sin skådespelarbana inom Borgå Teater,
Pappa Håkan Blomander är borgåbo, Mamma Etbel Blomander fOdd Lundqvist är hemma från Åbolands skärgård, De flIade sitt diamantbröllop den 27 februari. Diamantbröllop innebär art man varit gifta i sextio åf.
Ändå är det på frontrnannaparcellen i Esbo större delen av familjen nu bor tillsammans som en storfamilj sedan 1966, Fyra generationer nära varandra, Åsas foräldrar, hennes syster, hennes son och hon själv sarnsas som i en bygemenskap, En rikedom om man inte går varandra på nerverna utan har sina egna möjligheter att röra sig fritt, Asa skiljde sig då sonen var två och ett halvt år. Hon vet hur det är att vara,ensamstående
mOT.
Sonen är nu 27 år. Åsa är farmor tili Cecilia 6 och Robin 4 år. De bor for det mesta med sin mamma i Salotrakten, men är regelbundet hos pappa och hans familj iEsbo,
Ali bli inlåst en ny er1arenhel
Asa Laukonlinna visste vad bon gay sig in på då bon sökte kanslisekreterartjänsten vid SPF. Med två aktiva fOräldrar, Mamma Ethel ordfOrande fOr SPF:s Alberga-klubb och AVaktiv inte minst inom sångkören. Pappa Håkan sjunger dessutom i Frihetsbröderna, Svenska Sångare och finska veterankören i Hagalund,
Hon klarar bokf'oring och verifikat, vilket är mer än undertecknad kan skryta med. Hon har redan på några dagar kOlnmit in i rutinerna. Också litet ovana rutiner som att bli inlåst,
SPF:s ledning fOrstärkta med fOreläsare var i medlet av februari i Tammerfors på ledarseminarium, Åsa ocb undertecknad hörde tili "trossen" på kanslie!. Ytterdörren bade länge kärvat och krävde hårda tag for att gå igen och gå i lås, Efter en omväxlande dag med radioinslag och reporterbesök smällde undertecknad igen dörren så att den sade upp kontraktet med
05S.
Dörren gick inte att rubba, Löjligt nog befann vi oss i bottenvåningen på ett egnahemshus, Alla möjligheter fanns att ta sig ut fonstervägen, men omöjligt att stänga fonstret efter sig så att tjuvlarmet inte skulle reagera, Vi knuffade dörren samtidigt med alla våra sammanlagt nittioåriga krafter, Inget resulta!. Vi konstaterade att vi hade vatten i kranama, två pizzabitar, fungerande toalett, fungerande telefon och radio for att kunna folja med nyhetema,
Vi bade möjligbet tili kontakt med yttervärlden, Jag ringde via tf. verksamhetsledaren Per till Mari"nne i Tammerfors och meddelade att vi är inlåsta, Ett obeskrivligt muntert mottagande ledde det beskedet'tilL - Vi kommer med knackkorv om fyra timmar, var nästa glada bud. Vi forkunnade att vi inte led någon nöd. Marianne visste var telefonnumret till disponenten och servicebolaget var uppskrive!. Åsa ringde ocb fick svar. Efter en dryg timmes väntan dök en ung fastighetsskötare upp, Han bade inte nyckel, visade det sig. Vi öppnade köksfonslret ocb forsåg honom med nycklar, Med gemensamma krafter: Gossebamet och nyckeln utifrån och två mogna kvinns inifrån lyckades vi f1I upp dörren,
Senare har dörren utsatts for hyvlar, låssmeder ocb andra övergrepp. Nu är den tyst som en andeviskning, Öppnar sig snällt och går tyst igen med en
längre vara rädda att bli inlåsta,
Mörker farligare än all bli inlåst
Tili rutinerna i en personintervju hör att fråga vad intervjuoffret belst vill göra, Vad är roligast i livet? - Att f1I rita och måla, säger denna dekoratör,
AlIajulkort och gratulationskort målar hon själv, Blomstermotiv målar hon helst. Hon målar också i olja. Kurser har hon inte gått, Hon är helt självlärd, Tillsvidare har bon inte ställt ut sina verk, Hon bar gett bort det mesta av sina produktioner, En oljemåIning fmns dock bevarad bos foräldrarna.
En annan rutinfråga är: Vad är du mest rädd for? Mörkret, svarar denna Åsa, Jag rör mig aldrig ensam i mörkret. Går aldrig genom mörka skogar, En nog så fOmuftig synpunkt om man som ensarnstående kvinna är bosatt i egnabemsområden utanfor huvudstadens absoluta centrurn.
Ebbas kolumn
Långvård tili överkomligt pris
Vi blir allt äldre. Trots att vi bar haft bättre möjligbeter att sköta vår hälsa än tidigare generationer drabbas vi ändå av olika krämpor. Man kan jämf6ra oss med gamla bilar. Vi blir också buckliga ocb rostiga. Nedskrotade blir vi människor inte. Däremot mäste vi räkna med långvård i livets slutskede.
De senaste åren bar många fasat f6r långvården. Inte som vårdform ulan f6r att den kostat så mycket att hushällets ekonomi äventyrats. Vårdavgiften bar kunnat uppgå tili 80 procent av långvårdspatientens inkomster. Före år 1986 fastställde dAvarande Socialstyrelsen vruje år ett tak f6r vårdavgiften. 1 mark läg det sista avgiftstaket vid 6 600 (1 I JO euro) per månad.
Sedan fick kommunerna fritt bestämma vårdavgifternas storlek. Helsingfors bar sedan dess 2 909 euro (17 300 mk) som bögsta månadsavgift. Det finns kommuner som bar ännu bögre avgift. GrankulIa och Abo hör till dem som från början gick in f6r3 363 euro (20 000 mk).
1 praktiken är det ganska fli faU där det bLivit maxinniavgift, men 80 procent av inkomstema känns mycket fOr vem som helst.
Pä initiativ av bland andra riksdagsman Margareta Pietikäinen hade regeringspartierna samsats om ett lagförslag om långvårdsavgifterna. Där fOreslogs 40 procent av inkomstema som inkomsttak f6r avgifterna. Förslaget kom upp tili bebandling en av de sista arbetsdagarna f6r den gamla riksdagen. Social- och hälsovårdsutskottet gick oväntat emot regeringens proposition och fåUde f6rslaget med majoritetsbeslut. Enligt detta skulle det nuvarande systemet med 80 procent fortsätta. Kompletterat med en formulering om kommunens skyldighet att se tili att det inte uppstår ekonomiskt oskäliga situationer när den ena av två makar måste intas pä anstalt.
Riksdagsgrupperna tog itu med sina oppositionella medlemmar och regeringens förslag gick igenom. SPF:s ordf6rande Per Henrik Nyman reagerade snabbt med ett uttaJande som noterades i Ilere nyhetssändningar.
Gunvor Ström ställde upp f6r Hbl ocb berättade om sin situation då bennes man blev långvArdspatient. Attio procent av inkomsterna slukades av vårdavgiften. Han hade en bra pension. Själv har bon en liten pension efter att sporadiskt arbetat halvtid. Omkring 2 000 mk hade hon kvar dä avgiften var betald. Den surnrnan skuUe räcka tiU byran, I 300 mk. Resten, 700 mk, tili telefon, läkare, mat och annat f6r det dagliga livet. Ekvationen var omöjLig. Hon mAste börja länsa bankkontot med besparingar. - Det kändes hemskt att f6rsöka reda ut det ekonomiska sarntidigt som oron över den sjuka maken var stor. lnkomsttaket om 40 procent är en stor lättnad fOr aUa oss som realistiskt bör räkna med att långvården är en ofrånkomlig etapp. Då fmns det Litet kvar f6r det dagliga livet ocb man beböver kanske inte göra sig av med det gemensamma bemmet.
EMa Jakobssoll
Föreningarna och God Tid
Denna tidnings spalter står självfallet tili de enskilda f6reningamas f6rfogande, men på lika villkor f6r alla.
I oktober 200 I behandlade God Tids redaktionsråd föreningsnotiserna ocb beslöt gå in för en nödvändig begränsning. Föreningarna var då 78 tili antalet, tidningens utrymme begränsat ocb utgivningsfrekvensen då som nu, bara sju gånger per år.
Redaktionsrådet sammanträdde den 19 februari i är, fOr f6rsta gången med Anders G. Lindqvist som ordf6rande.
Redaktionsrådet bade anJedning att ta upp frägan om f6reningsnotiserna på nyt!. De riktlinjer som rådet tidigare drog upp publicerades i God Tid nr 51200 loch kommer härefter att f6ljas.
Notiser om kommande program publiceras inte. Vi bänvisar tilllokaltidningarnas "agenda-" och "i sikte" -spalter som bättre tjänar ändamålet att påminna fOreningarnas medlemmar om möten ocb tiUstälJningar. En f6rening kunde möjligen skicka ut sitt årsprogram tili medlemmarna som en bilaga tili God Tid, till självkostnadspris.
Notiser om rutinmässiga möten ocb utfårder, som bar begränsat intresse utanf6r den egua kretsen, publiceras inte heller. En tumregel bär är att nyval i styrelsen intresserar, omval knappast.
Vi tar gärna emot notiser och artiklar om större tillställningar ocb jubileer, resor tilI intressanta mäl, nya former av fOreningsverksaniliet med mera.
Skicka gärna bilder. God Tid kommer att i allt större utsträckning lägga vikten vid den visuella utforrnningen. Redaktionen har numera tekniska möjLigheter att f6rbättra "svaga" bilder.
Fortsätt fOr aUt i väriden att skriva. Ocb är du tveksann om ditt material är av inlresse är det bara att kontakta redaktionen.
Ulf Wa!JIströ", redaktör
Förbundsstyrelsen konstituerad
Seniordatautbildare!
• Viii du lära dig mer om att utbilda seniorer i informationsteknik och hur de ska klara av krångligheterna i informationssamhället? • Viii du få kontakt med andra seniorutbildare och utbyta erfarenheter och ideer1
Viii du bekanta dig med olika metoder för utbildningen och använda material som utarbetats speciellt för seniorutbildare? Välkommen tIlI en studiecirkel för utbildare och handledare i seniordata, dvs. ITgrunder för seniorerl Studiecirkeln ordnas av Helsingfors arbis under vårterminen 2003. Utbildningen sker med bidrag från utbildningsstyrelsen och är kostnadsfri för deltagarna. Den motsvarar 3 studieveckor. Studiecirkelarbetet omfattar både närs/udier och dis/anss/udier. Närstudier under följande två veckoslut: 11-12.4, !HO.5 (prel. datum) fredag kl. 14-20, lördag kl. 10-15. adress: Helsingfors arbis Dagmarsgatan 3 00100 Helsingfors Distansstudier via e-post och en webbplattform genomgAng vid närstudietillfällena e-kontakt mellan deltagarna och studiecirkelledaren. Vi behandlar följande helheter:
Det moderna informationssamhället Utveckling - krav - möjligheter Konstiga apparater: mobiltelefoner, betalautomater, biljettautomater, Internet Vart är vi på väg?
Vad är datorn för en manick? Datorns delar och deras samverkan Utrustning och program Operativsystemet Windows - vad har man för nytta av det?
Olika tillämpningsprogram Skriva med Word Presentera med PowerPoint E-posta med Outiook Express Söka information med Internet Explorer. I var]e helhet tar vi upp:
Metoder - didaktik - studiematerial- upplägg - specialinriktning på seniorer. Studleclrkelledare: Björn-Eric Mattsson tel. 09-31049477 e-post: bjorn-eric.mattsson @arbis.hel.fi Anmälnlngar: Hfors arbis kansli tel. 09-3104 9494 senast 24.2.2003 e-post: kanslie/@arbis.he/.fi
Farfar berättar
En lugnare tid, frånsett gårdens dagliga sysslor, blev det efteråt när alla som jag under sommaren fOrt mat och post tili startat sin resa över K varken. Visst var det några dagar med en oviss väntan om utgången. När ingenting hördes om att någon båt skulle ba fastuat uuder överfarten antog vi fOr givet att de klarat sig.
Här bemma gick vi den f6rsta tiden ocb undrade, när kommer det besök av miIitärpolisen. Man fick inte ta någonting får givet. Angivare kan ftnnas var som belst. Att det som skedde uuder sommaren skulle varit en ren hemIighet är icke troligt. Nog visste många om vad som bände i byn. Då i augusti 1944 hade kriget tagit en sådan vändning att de flesta såg vart vi var på väg. Det fanns ingen annan väg än f6rlorarens väg.
Det dröjde en vecka innan det farsta livstecknet kom från Sverige ocb att alla i båtlaget var vid bälsa. Efter en tid kom mera uuderrättelser och att de Ilesta flitt arbete.
Under årens lopp har jag otaliga gånger frågat mig hur ocb varfar togs detta beslut, att som ert villebråd gömma sig i lador i avlägsna skogsängar, i hemgårdens rior, i av granris byggda kojor ocb säkert en del andra ställen. Flera av dessa bade maka och barn. Andra lämnade föräldrar, sysbn och fåstmö. Helt säkert är att det var stridiga känslor ocb tankar just då i ens inTe när båten lade ut från bemIandet. Är det sista gången somjag sermin barndornsbygd?Vad händer med mig själv och alla de som jag lärnnar, bur blir mitt liv? Visst kan det frågas vad som hade bänt om alla farit tili fronten vid midsornrnartiden. Hade alla kommit därifrån i livet vilket det nu blev f6r alla som åkte över tili vårt grann1and. Knappast!? Ingen kunde sia om ftamtiden.
Frågor ocb tankar kommer ocb går. När man tänker tillbaka var det det bästa beslutet som togs av var ocb en. Han ensaro tog det avgörande steget i en svår situation. Visst kalIades han senare en svikare men med tiden läks även denna batkänsla och 'vänskapen byggs återigen till vad den var tidigare.
Och, varf6r syntes så sällan poliser på orten under sommaren? Det torde med all sannolikhet varit känt att många gömde sig här i närbeten tilI havet ocb en stor skärgård där möjlighet till gömslen och flykt var många. Fanns även ett uns av rädsla bland polisema f6r det egua livet?
De f1esta som var pä Ilykt var obeväpnade pä görnstället. Det fanns undantag bland ett fåtal. Vid överfarten rnedI6rde de flesta bAtlag vapen. Dessa vapen slängdes i bavet när Sveriges land närmade sig.
Redan på hösten sarnnna år återvände en del medan andra återigen väntade tili f61jande år.
Förunderligt är att ingen av dem som tog beslutet att desertera, av dessa kom ingen fast på vår ort. Vid böstmötet i november valdes Per-Henrik Nyman tili ordf6rande fOr Svenska Pensionärsf6rbundet. Sanntidigt vai des ledamöterna i förbundsstyrelsen. Nyvalda är Sven-Erik KjeUman, Korsbolm ocb Majlis Kvist, Helsingfors. De efterträder Sven-Erik Wester, Närpes ocb Valborg Louhisto, Helsingfors.
Styrelsen valde vid sitt konstituerande möte i januari Torolf Fröjdö, Kronoby tili f6rsta viceordf6rande (tidigare andra viceordförande). Cbristina Fagerström, Esbo valdes tilI andra viceordf6rande.
Nyval i Dragsfjärd
Guy-Ole Asplund överlärnnade ordf6randeskapet och Gunvor Laakso sekreteraruppdraget i samband med att Dragsfjärds Pensionärsförening inJedde verksambetsAret 2003. Thre Forsbom blev ny ordf6rande och Ragni GuIlström sekreterare med Birgit Sjöholm som ersättare. De övriga befattningsinnehavarna viceordfOranden Gunnar Gustavsson ocb skattmästaren Pentti Friberg som även verkar som f6reningens reseledare kvarstår. Ingrid Johansson fortsätter att bevaka hyIlningarna. Ledannöter och suppleanter är Göta Jobansson, Doris Åkerö och Margaretha Forsbom.
K vinnokommitten fick efter det Ulla Lehtinen och Elisabeth Eriksson avgätt följande sarnmansättning: Gunvor Laakso, Vivan Engblom, Hilve Björkdahl, Elice Fredriksson, Margit Gustavsson, Ingrid Johansson, Gurli Sjöholm, Else Stenman, Birgit Sjöbolm, Ann-Mari Linden, Ebba Koivula ocb Marianne Qwarford.
Anita Mickos:
- Det gäller att visa att vi är seniororganisationen i tiden. Det gäller att vi blir så många som möjligt, för det som vi försöker driva när det gäller pensionärspolitik är att ju fler vi är, desto tyngre väger våra ord, sa Sveriges Pensionärsförbunds ombudsman Anita Mickos på ledarkonferensen i Tammerfors.
Förbundsombudsman Anita Miekos berättade att Sveriges Pensionärsforbund är den näst
största pensionärsorganisa-
tionen i grannlandet med över 220 000 medlemmar. Sverige har 1,6 miljoner älderspensionärer av vilka cirka hälften är organiserade i fem rikstäekande förbund. Hur förbereder sig forbundet for seniorvägen, fOr att ta med 40-talistema i verksamheten? - lnformationen är en av de största utmaningar vi har. Hur när vi ut? Vad vet folk om oss?
Hon underströk hur viktigt det är man Iyssnar tilI de presumtiva medlemmama. Vad de viii de ba? - Oeb när de kommer med i liga innehållet i verksamheten väldigt myeket mer än tidigare. - Detta måste vi informera om. Ditt fack, det fOrsvann juo Vem bevakar dina intressen i dag? Vem kommer att bevaka dina intressen i morgon? Det går inte att lönefOrhandla längre, sa hon oeh tillade att forbundet mäste vara berett att driva frägoma om pensionema. - De yngre människor som säger att ni äter upp våra pensioner ska vara pä det Idara med att det" är din mormor, din farmor, din farfar det handlar om. Detta mäste vi ta de yngre att fOrstå. Vi är inte ett hot mot dem, vi mAste hjälpas ät allibopa.
organisationen mäste vi se tili Vad koslar del? att de fär vara med om att Anita Miekos talade om kostutforma verksamheten. Ni vet nadema fOr att bedriva verkvad en bra verksaml1et betyder samheten. Ju merverksamheten i en fOrening. Du anar inte hur expanderar, desto större blir roligt vi har det, är den bästa utgiftema. reldamen for en forening oeh - Men dä mäste vi fä ut dess verksamhet. Tili den fo- informationen om vad vi gör reningen kommer man. oeb varfor. Vad färjag fOrattjag
Anita Miekos sa att man är medlem? Hon menade att den mAste möta kravet pä det faek- fOrsta frågan när en medlem kommer till ett fOrbund är: Vad kostar det? - Vi har oeksä diskussioner om att väga höja förbundsavgiften och det är fOrfårligt svärl. Men att höja kaffetaxan, det gär faktiskt. Oeb sä köper fö Rekrytering är vil/korel r att vi överlever. Ulan del ma Vi n lotter sä att det v har haft ganska ro isslar om ligt åt de . t dör förbundel, ulan det dör här många gånger. Kaffet oeh föreningarna, varnade lottema är okej, men höj inte en Anila Mickos. tia pä forbundsavgiften. Då blir det ett Iiv i luekan som trotsar aII beskrivn.ing.
Anita Miekos berättade om hur man i Sverige rekryterar nya medlemmar. Bland annat skiekade förbundet brev tili Arskullen 1938, 84 000 personer. Svarsproeenten var omkring 8. Experter pä marknadsföring ansäg att detta var ett bra gensvar pä ett massutskick. - Men den stora massan tar vi egentligen när vi pratar med
varandra, genom mun tili mun-
metoden.
Man har ordnat rekryteringstävlingar oeh ordnat Ta med dig en vän-kampanjer. - De foreningar som varit mest framgångsrika är kända för att de tar hand om sina medlemmar.
Alla måsle rymmas
Pä en publikfräga om vad man ska göra om medlemsantalet blir för stort för de mötesutrymmen som finns rädde Anita Miekos: - Dela inte foreningen, bilda en ny i sidled. Vi har sagt tili vAra fOreningar att ni aldrig tar säga nej tili nän som vili vara med. Det ska aJltid fmnas plats fOr den som är intresserad.
Mäste man vara aktiv for art vara med i et! pensionärsforbund? -N ej det mäste man faktiskt inte. Om du bara viII stöda forbundet med ditt medlemskap kan vi säga taek, du är välkommen.
Ulf Wall/ström
www.siljaJi
En kryssning med Silja Europa är en upplevelse för folk med vuxen smak
Då Silja Europa avgår från Äbo klo 18.30 har du hela kvällen på dig att roa dig och koppla av på Östersjöns största och mångsidigaste kryssningsfartyg. Börja gärna med en drink medan fartyget stävar genom skärgården. Sedan kan du fortsätta med en gourmet måltid i någon av fartygets många restauranger, ta en shoppingrunda i affärerna, dansa tili din favoritartisL Havsdansen på Silja Europa ordnas nuförtiden varje kväll!
Den stora seniorkryssningen på Silja Europa
Avgång 6.5.2003
• Katri-Helenas 40-års Jubileumsshow i Moulin Rouge!
Inträde 3 € /person. • SPF:s ordförande P .H. Nyman har ord. • Välsmakande mat för hälsa och trivsei. Föreläsning, näringsterapeutten Marja-Leena Aho • AlIsång! • Seniorer på nätet-internethandledning med hjälp av
Golden Age-portalen • Spåkvinnan Ritva Koskinen ger möjlighet tili personlig diskussion (tilläggsvgiftl.
Boka på en resebyrå eiler hos Silja.
Ring må-fr klo 9-17.
VASA: tel. (06) 323 3240 eiler (06) 323 3251 ÅBO: tel. (02) 335 6381 eiler (02) 335 6366 TAMMERFORS: tel. (03) 216 2015 eiler (03) 216 2002
KOM Mm PÅ FÖRBUNDEJS KRYSSNINGAR!
Vårkryssningmed Silja Europa Åbo-Stockholm-Åbo 6-7 maj 2003
Avfärd från Åbo tisdag den 6 maj klo 21 .15 och ankomst tili Åbo onsdag klo 20.10 (vi går inte i land). l programmet bl.a.: • Förbundsordförande P-H. Nyman kommer med på kryssningen
Pris: Katri Helenas 40-årsjubileumsshow i Moulin Rouge!
75 €/person i 2·bädds seaside hytt • 60 €/person i 2-bädds turist I hytt • 60 €/person i ~-bädds seaside hytt l prisel ingår:
Båtresan
Middag och lunch från stående bord, inki. måltidsdryeker
Siöfrukost
Eftermlddagskaffe oeh bulle Boknlngar och informalion med din förening.
Försommar shopping/hotellresa tili Tallinn den 25-27 maj 2003
Avfärd från Helsingfors söndagen den 25 mai kI. 12.35 från Olympiaterminalen, ankomst tili Tallinn klo 14.10. Logi 2 nätter på Viru Hoteli. Returresa 27.5 Tallinn-Helsingfors klo 10.15 med ankomst tili Helsingfors klo 11 .55.
Pris 170 €/person Priset inkluderar:
Båtresan med SuperSeaCat Four.
Logi på Hotell Viru 3-rätters middag, söndag kväll på hatellet
Besök i ett dominikanskt kloster i Gamla stan måndag klo 18.00, svenskpråkig guidning 3-rätters middag i Klafira restaurangen i Gamla stan efter klasterbesöket
Transporter i Tallinn Bokningar oeh informalion med din förening.
Ledarkonferensen dryftade rekryteringsstrategi
Hur ska man öka medlemsunderlaget lör att ge intressebevakningen större tyngd? Rekryteringsstrategin var det centrala diskussionsämnet på Svenska Pensionärslörbundets ledarkonlerens på UKK-institutet i Tammerfors den 12 januari.
Pensionärsforbundets möjligheter oeh fonnåga att sälja sin egen verksamhet ansåg förbundsordfOrande P-H. Nyman vara den allt annat överskuggande frågan fOr ledarkonferensen. Ali marknadsfOra verksambeten oeh därmed skaffa ett ökat medlemsunderiag. - Vad har vi att bjuda våra medlemmar? Varfor viII vi öka medlemstalet? Hur ska vi entusiasmera dem? Då kommer vi ju fram tili frågan om vad vi egentligen står fOr. Är det enbart fOr all trivas tillsarnmans oeh ha lite underhållning, åka på det ena eiler andra, på kryssning eiler teaterbesök, sjunga allsång? AlII det här är ju underbart trevligt oeh bra. Men egentligen har ju våra pensionärsforeningar i grunden kommit tili i syfte all fungera som ett slags faekförening, sa P-H. Nyman i sitt inJedningsanforande.
Han antog att ordet faekförening kan kännas något överpolitiskt, lite otrevligt i den vanliga pensionårsvardagen. - Men vi kommer aldrig ifrån all om inte pensionärsorganisationerna ingriper i aUt det som sker i samhället som berör just pensionärema, så blir det inte mycket ändring på nånting. Vi behöver få styrka i våra yrkanden ocb där är det bara så att politiska beslutsfallare oeb andra som avgör vårt öde, Iyssnar tili opinioner myeket mera från en tung organisation med ~ugo , trettio, fYrtio tusen medlemmar än en med bara femton tusen.
Medlemsvård viklig
Vad fackfOrbund bar gemensarnt med intresseorganisationer var temat fO[ Ulla 831menheimo-Wests anforande. Hon är Kommunaitjänstemannaförbundets (KTF) regionsekreterare i Vasa.
Både fackforeningarna och intresseorganisationer sådana som pensionärsfOrbundet strävar tili att fOrbällra medlemmamas trygghet. Båda arbetar pA att ge sina medlemmar olika slags fOnnAner. - Ali locka med fonnAner räeker inte. Medlemsvården är verkligen viktig. Nya medlemmar ska man slå vakt om. Hur sköter ni om de människor som har axlat ansvar: ordförande, sekreterare, dem som sköter medlemsårenden? Får de någon hjälp? Ocb vem tar över när de hållit på i tio år?
Ulla Salmenbeimo-West underströk vikten av all medlemmarna kärmer identitet med sitt forbund. - Det får inte bli så all forbundet bara är nånting där i Helsingfors. Medlemmarna är ju oekså fOrbundet oeh utan dem finns det varken eentralkansli eiler regionkansli.
Ledarkonferensens andra gäst var fOrbundsombudsmannen vid Sveriges PensionärsfOrbund Anita Mickos. Hennes anforande refereras invid. Anita Mickos bar en speeiell anknytning tili Svenska PensionärsfOrbundet: hennes mor Siv Tunzelman von Adlerflug var fOrbundsordforande 1987- 89.
Idenlitetsproblem
De närmare 60 konferensdeltagarna delades upp i fem s.k. aktionsgrupper fOr all diskutera de aktuella frågorna ur olika synvinklar.
Den grupp som diskuterade Föreningarnas oeh forbundets gemensamma vägar, var bekymrad över all vanliga medlemmar har svårt att identifiera sig med forbundet. Man vili t.ex. veta hur medlemsavgif-
- Vi måsle beräfta för våra pensionärer vad de får för medlemsavgiffen. Ändå finns del afflid folk som /ycker aft den är för hög, sa Carin Aminne frAn Abo.
- MedlemsvArden är verkfigen viktig. Nya medlemmar ska man slA vakt om, underslrök Ulla Salmenheimo·Wesl från Kommunaftjänslemannaförbundel. åldersgräns - det finns ju oekså yngre pensionärer. Man kunde tänka sig all ba understödande medlemmar som betalade en årsavgift och fick God Tid. Medelåldern är nu 72 år. Nya medlemmar har värvats genom att man låtit ieke-medlemmar delta i resor.
Den personliga kontakten är A oeh 0, ansåg gruppen som diskuterade vilka sökmetoder som används. God Tid bör vara lällare tillgänglig. Jnformation kan ges via lokalpressen, egna hemsidor på internet oeh brosehyrer om fOrbundet. Också
~~::., .'~ ReSOr
terna använd oeh efterlyste mera information oeh personliga besök från forbundet.
Vem är våra medlemmar oeh var söker vi dem, var temat fOr en annan gruppo Gruppen ansåg all det inte borde finnas någon Prisvärda resor på svenska med Hangö Trafik!
SPA ROOTLI . 20-26.4 LETTLAND.
Hälsoresa tili Ösel. 8eh. må·fre. AH Helpension. 485€ Riga AH. med omnejd, helpenslon. 41 ()€ DAGÖ OCH ÖSEL* 2-5.6 ROSLAGEN * 10-13.6
De stora AH. estnlska öama. Helpension. 320€ ..och AH. en sväng på Åland! Helpensfon. 398€
Ännu hinner du boka din påskresal
INHEMSK VINR. 14-15.6
VinprovnJog, strutsar, bl Håkan Ekholm leder. son och rosor. 199€ KÖKAR m. Källskär 24-26.6 Den hänlga åländska HeipensIon. AH. skärgärdenl. 230€
Två historiska städer BerIin & Prag
Avesa: 1314 , 7 dgr. buss/flyg Pris: EUR 866 VI har många andra färg~tar
resor I år, 1. ex. "Holland med blomsterttgot", "Engels~ och tr&nska triidgirdar" och "Bryssel med EU" ·
Läs mer om resoma på vår hemsida www.sundqvlsts.com
eUer ring och beställ vår katalog1 VISBY 4 dgr. 11-14.7
Silja Opera llönslemytl och Anneli Hofer som fårdledare. Ulflyld: 47,· "'(JA UNCf'l € 325 SKANSEN AlIsång 30.6-2.7 Lasse AH. Berghagens ,Iu!spurt! 270€ NYSLOTT OPERAN 26-27.7
Puccini's Turandol. Sfadiga luncher, hotellfrukost AH. Anm. senast 31.3 111 270€ LAPPLAND 1-4.8
Ffyg UII Lappland. besök Kitlllä mm. AH.
LlTAUEN m. Nida . 8-13.9 MALLORCA 4-11.10
Nytt AH. mäl j Baltikuml Helpension. 590€ FölJ med AH. tili vännen i Alcudia I hösU 660€ AH = Anneli Hofer färdledare den bär gruppen ansåg all man ska låta icke-medlemmar delta i resor.
Hur ska man få blivande pensionårer all fOrstå att det är viktigt all vara med i en pensionärsforening? frågade sig gruppens vars ämne var Vad innebär medlemskap i SPF? Man diskuterade utskickning av massbrev tili blivande pensionårer, dår fOrbundetskulle köpa adresserna och fOreningarna fOlja upp svaren. Borde fOreningarna ba enbetliga stadgar med en tidsgräns lör styrelsens mandatperiod?
Den fOrenande länken i ett medlemskap i en intresseorganisation som SPF, var rubriken for en gruppo Gruppen efterlyste dataforbindelse mellan fOreningarna oeh förbundet fOr att underlälla infornlationsflödet.
Ulf Wahlström
Finländskt fartyg till Tallinn
Båt-Buss tili Riga
Eckerö Line för dig vatje dag behändigt tili Lettlands huvustad Riga. Atmosf.ireo j BaJcikums största stad är äkta europeisk. Stig p3 BltBu.s.sen j TalIinn hamn och du kommer d.irekt till din hoteU. Framme väntar enligt ditt vaI övewattning p.t det fomyade RevaI Hotel Latvija eUer Radisson SAS Daugava.
16Z € Ipers/dubbelrumlZ dY9n no €/pers/dubbelrum/3 dY9n
Bokaochbetalaviaintemet: www,echrolindi
ell!lling (09) llB 3m
1 priw ;,tgår: tTlNYtur htltrrJd. b,4SStr01UpOTt Titllinn-Riga-TaUinn,öfleml1tming; dubbtlrumlpm.ocb boltllftukosr.
