SIDORNA

Hur viII vi bo på äldre dar?

På Svenska Pensionärsförbundets boendeseminarium i Sibbo etterlyste man en seniorminister, talade både om samhällsplanering och detaljer i bostäder för äldre, om halkskydd och brandvarnare och om många andra vardagsingredienser.

Tex! GRITT LINDROOS Foto EBBA JAKOBSSON

Seniorkonsult Leif Sonkin:

Seniorminister behövs

- Det är beklagligt om det uppstlu motsättningar mellan pensionärer och yngre mänskor - det finns nog rum i samhället för oss alla. Men vi äldre är berättigade tili en trygg ålderdom. sa fÖrbundsordförande P-H. Nyman när han öppnade seminariet. - Vi borde ha en seniorminister, tyekte seniorkonsult Leif Sonkino

Vi som uppnått pensionsålder är redan en bit över miljonen oeh vi blir allt flera oeh lever allt längre oeh är en grupp som det inte går att blunda fOr. - Seniorministern kunde ägna sig helt At äldrefrAgor inom samhällets olika sektorer oeh komma fram med en helhetssyn pA hur de äldre oeh samhället ska anpassa sig tili varandra, ansåg Sonkin. - Sibbo har ett bra äldrepolitiskt program där man räknar med samarbete mellan olika sektorer på kommunal nivA, sa han. Sä borde det oekså ske på statlig nivå.

Han talade om både nutida oeh frarntida bostäder fOr äldre, men svingade inte någon trollstav. De av dagens hus som finns kvar år 2020 ser ut som tidigare - det är i nybyggena det behövs nytänkande, som gör det möjligt fOr äldre att bo hemma IAngt upp i Aren. Han tyekte liksom Anne Wasen att arkitekter oeh byggprodueenter borde skärpa sig oeh inse vad som är på gång - att vi flIr en allt större grupp pensionärer, som vili leva ett aktivt liv men som oekså har vissa fordringar på en bekvärn bostad.

Servieehusen räknade Sonkin tili soeial- oeh hä!sovårds-

sidan. men seniorhus är att

järnfora med byggande av vanIiga bostäder, det finns bara vissa detaljer som borde beaktas. - Den som är frisk oeh rörlig giJJar kanske inte att ha stöd vid we-stolen som en päminnelse om eventuJla kommande ktämporo Men lärnna åtrninstone rurn sä att stöden kan skruvas i väggen när de behövs, sa Sonkin som exempel på detaljer all uppmärksamma.

Växande fordringar Dagens blivande pensionär lever bland datorer oeh avaneerad hemelektronik oeh vili Iyssna på sin älsklingsmusik kommande seniorhus ska ul-

rustas därefter. Pensionärerna

blir allt mer olika oeh fordringarna likasA. Blir fOmöjsamma gungstolsmormor ett minne blott? - Ett seniorhus ska helst ligga nära all serviee oeh det kan vara svårt att hiUa en lärnplig tomt.

DärfOr har det byggts så flI seniorhus i huvudstadsregionen, sa Sonkin.

Undersökningar visar att äldre helst bor i hus avsedda enbart fOr seniorer medan man i en del kommuner hellre blandar olika å!derskategorier. De äldre kanske tyeker att de flItt tillräekligt av barnskrik oeh högljudd musik oeh de nu vili ha lugn oeh ro?

Andra önskemAI som kommit fram är kaIIkälJare oeh extra fOrrådsutrymmen - det är man beredd att beta!a fOr.

Den tunga värden kommer kommunema troligen att stå fOr oekså i framtiden medan stiftelser oeh privata fOretag sköter den lättare vardagsservieen. Vi flIr oekså bereda oss pä att betala mer for servieen, trodde Sonkin. Sedan kan man bara hoppas att det om tj ugo år fmns personai fOr vård oeh serviee, antingen den är kommuna! eiler privat. Ä ven om boendet allt mer koneentreras tili eentralorter kommer det oekså att behövas äldreserviee på glesbygden oeh det tar pA resursema.

Framtiden kommer att kräva myeket samarbete oeh nätverk mellan kommuner, andra servieeprodueenter, anböriga oeh pensionärerna själva - den uppsökande verksambeten into att fOrglömma.

Eiler som det sades, ta hand om oeh bry er om varandra.

Det talades alltsA seniorboende hela dagen, men en sak har ni inte sagt nägonting om: man mäste flI ta med sin katt! sa Anni Sundberg oeh ordforande P-H. Nyman instämde. Katten är viktig fOr trivseln hur man än bor.

- Vi viii möta våra boende med respekt, ge dem ett fortsatt självständigt liv i en hemlik miljö. Här har de sitt hem och här ska de få bo så länge de själva viII, sa Asta Stenvall, som är föreståndare för servicehemmet Linda.

Hisslösa hus ger problem

Ta hellre tTappan än hissen! säger

motionsivrarna.

Men om man bor i ett hisslöst hus oeh knäna oeh hjärtat säger ifrån eiler man rör sig med rullstol eller rollator, vad gör man dä? - Trevåningshusen utan hiss blir ett jättestor! problem i framtiden, sa Rolf Eriksson, utveeklingsehef vid Finlands kommunforbund.

Det finns i vAra städer oeh tätorter mAnga, mAnga trevåningshus, i praktiken fyra våningar fOr det är en trappa oekså upp tili mrsta våningen. 1 husen kan bo många äldre personer, som flyttat dit när de inte mera orkat med sitt egnahemshus eiler när de överlätit gården tili en yngre generation - det är en flyttningstrend man ser pA många häll i landet.

Sä länge hälsan häller är trappoma inget problem, men en dag kan man plötsligt vara flInge i sitt hem.

För bostadsbolaget är det dyrt att bygga hissar, även om bidrag kan flIs. Kanske det inte ens finns rum for hissar i trapphusen.

Husen utan hiss är bara et! av de problem, som sarnhällsplanerarna har att tampas med när det gäller att pä sikt utforma boendet fOr de äldre. - Framtiden är svär, konstaterade Eriksson.

Tyvärr finns det inga spämän, som verkligen vet hur ett sambälle kommer att utveeklas.

Som det bär med de äldres boende.

PA I 990-taJet uppstod en belt ny syn pA boendet. Antalet äldre ökar, men pensionärsgenerationen häller sig allt längre frisk upp i åren. När kommunema ännu fOr ett par deeennier sedan räknade med att öka pA antalet platser på åldringsbem går man nu in fOr att de äldre ska kunna bo hemma så länge som möjligt. - Det sitter DOg i ryggraden i alla kommuner att hemmaboende ska stödas, sa Eriksson.

Men räeker de kommunala resursema? Oeh beaktas de äldres bebov ookså utanfor bostaden? Kan man gä tryggt tili butiken oeb posten ocb fmns de aJIs på nära hAll?

Eriksson sa att man i samhällsplaneringen Atrninstone i teorin vili att det ska gA att röra sig utan hinder. Man planerar ramper oeb liknande, en annan sak är sedan bur det fungerar i praktiken.

Trenden med stora marketar dit man mäste ta sig med bil medan närbutikema forsvinner är en utrnaning redan nu - bur flIr pensionären som viii koeka vid spisen bern maten från butiken om den ligger kilometertals ifrän? Hur får man en fungerande vardagsserviee?

Det är mänga fel oeh brister som skylls på kommunema, men RolfEriksson pApekade ändå att de nog satsat pä hälso- oeh soeialvård pA 90-talet, personaJstyrkan minskade nästan inte alls.

Kommunen är alltid i blästen - det ropas pA bäde sparsambet oeb ökade anslag oeh så ploekar man Lite bär oeb lite dår medan det egentligen bebövs en planering pä lång sikt, menade ban.

Det muttrades i salen om den opälitliga staten, som gör det svårt att planera när man inte vet vilka nya päbud som kommer.

Eriksson ville inte riktigt utpeka staten som den stora boven i sammanhanget, men medgav att osäkra skatteinkomster är ett problem for kommu-

nema.

Linda är ett hem för många Sibbobor

Hur viII jag bo när åldem kommer på?

Den frågan ställer sig många oeh det var temat när fOreståndaren ror servieehemmet Linda Asta Stenvall berättade om olika boendeformer oeh speeiellt om bur man bor på Linda.

Helst vill vi ju alla bo hemma, men när det inte mera gär? Blir det seniorboende i bostäder specieUt anpassade for äldre eiler är det dags for ett servieehus, där man har sitt eget hem, men fär hjälp i vardagen med det man inte klarar avo

Men blir mina rorväntningar uppfyllda när jag flyttar tili ett servieehus? Hur blir jag bemött, kommer jag att trivas?

Det är många frågor en ny invånare ställer sig. - Vi viII möta våra boende med respekt, ge dem ett fortsatt självständigt liv i en hemlikmiljö. Här har de sitt hem oeh här ska de fä bo så länge de själva vili, sa Asta Stenvall. Alla är delaktiga i huset oeh många av våra invånare delar med sig av sitt kunnande åt andra. En sköter biblioteket, en annan drar en teekningsklubb, en tredje handleder i vävning ...

Verksamheten oeh Iivet i huset går i myeket pä invånarnas villkor och personalen är flexibel. Oekså invånama i gruppboende har sina egna rum oeh behöver inte linna sig i någon strikt tidtabeU. Både ottefäglar oeh natrugglor ska trivas.

Livet pä Linda gestaltar sig säkert annorlunda när en ny generation flyttar in. Då hör man kanske Beatles oeh Rolling Stones när ungdomsminnen upplivas ..

Linda blev rardigt fOr ätta år sedan och byggdes tili fOrnågra år sen. Nu bor 85 personer i hemmet, men över 30 står i kö. Dessutom kan sibbopensionärer utaruor Linda delta verksamheten.

Servieehusstiftelsen planerar nu att bygga ett liknande hus i Niekby. Där kommer en nyhet, en avdelning som

man kallar "på vägen hem". Patienter

som sltrivs ut frän sjukbusen ska kunna mellanlanda på vägen hem tills de samlat krafter så att de kan klara sig på egen hand. De f1\r vistas i bemJik miljö i stället fOr att ligga i en sjukbussäng (oeh kosta pengar). Sjukbusen viJl ha ut sina patienter snabbt oeh kommunen fär betala höga straffavgifter om man inte tar hem sina botade patienter i tid.

Nu hänger det pä Peoningautomatföreningen om stiftelsen kan börja bygga. Atrninstone kan stiftelsen visa att koneeptet med Linda har fallit väJ ut oeh det borde vara ett plus fOr ansökan.

Svenska Pensionärsförbundets boendeseminarium på servicehemmet Unda I Sibbo, Söderku/la var välbesökt. Semeniar/et ordnades Ii/lsammans med Svenska stud/ecentralen den sista februari.

Ett hem sam fungerar

Visste ni att Helsingfors stad har ett "fungerande hem", som visar hur bostäder kan inredas sä att äldre oeh handikappade lätt kan röra sig där? - Egentligen är det bra fOr vem som helst att ha en bostad där tillgänglighet är det viktiga, menade fysioterapeut Anne Wasen, som ansvarar fOr de två modellägenheterna. De visar hur vardagen kan underlättas anringen man går, ser eller hör iUa, kanske sitter i rullstol.

Här har man använt sig av ny teknologi for attmanövrera t.ex. fonsteroeh dörrar. Men det rmns oekså olika redskap oeb möbler, som gör Iivet lättare lör den som är funktionshindrad på något sätt. Besökaren f1\r själv pröva på olika hjälpmedel. lnredningen fomyas årligen. Staden äger den inte utan tillverkama visar här vad det finns på marknaden. - Taek vare det är vi alltid upp to date, vi vet vad saker kostar oeh var de kan köpas, sa Anne Wasen.

Var inte rädd, använd ditt förnuft!

Man kommer ganska långt med tuell rök oeh eld. sunt fornuft. - Oeh böljar den ljuta av oset

Det ansåg både Stig Bäck- när ni steker plättar kan ni lund med ett långt polisforflutet tillTalligt stänga av den pä oeil brandinspektör Tage Lönn- batteridosan, undervisade roth när de pratade om trygghet brandinspektören. Varnaren oeh säkerhet i hemmet. kopplas automatiskt på igen

De ville inte skrämma upp efter 15 minuter om man inte folk, men tyekte att man kan själv mions att sätta på den efter vara fOrsiktig oeh inte slarva plättstekandet. med nyeklar, bankkort, brand- - Se alltid tili att ni vet var vårnare och annat som hör utgångama linns, både på nya vardagslivet tili. oeh gamla kända platser. Det - Det hjälper inte att ha kan vara avgörande när det säkerhetslås på dörren om man gäller att snabbt ta sig ut, sa ban. inte använder det, sa Bäcklund. Hemma ska man se tili att - Se tili att brandvamaren är man har brandstegar oeb andra i skiek oeh rätt plaeerad. Ett rum skyddsanordningar är i skiek. kan vara övertänt på några lngen uppmanades doek övmjnuter, S3 Lönnroth. ningsklättra på eventuell rädd-

Men att balansera på en ningsstege hernrna. köksstege när man ska byta - Men när det brinner i batteri i en brandvamare bögt svansen så kommer du nog ut på uppe i taket kan leda tili fall oeh "stigan", citerade en i publiken bruten lårbensbals om det vili sin sons åsikt om mamman oeb sig ilIa. stegen.

För en intresserad publik - När det riktigt gäller klarar demonstrerade Lönnroth en folk av myeket, ofta har mänbättre lösning; en batteridosa skor som räddat sig ur brinsom man Taster pII väggen i nande hus inget begrepp om hur bekväm höjd ocb kopplar tili de kom ut, sa Lönnrotb. brandvarnaren med en lång Men om man ligger hjälplös sladd. Dä kan man utan besvär i en säng på sjukbus eiler åldbyta batteri. (Men låt någon ringshem oeh det böIjar brinna? yngre oeh stadi gare på benen Ja då f1\r man bara hoppas at! de först kliva upp oeh koppla räddningsplaner, som det §tadledrtingen tiIJ brandvamaren!) gas om i lag ska fungera. Brän-

Vamaren, den ska sitta i taket der som forekommit på instica en halv meter ut från väggen tutioner med ödesdigra fOljder for att snabbt reagera pä even- har lett tili speeialutredningar oeh skärpta bestämmelser oeh det gäller fOr både personai oeh räddningsmanskap att veta hur de ska handJa.

På del hala

Stig Bäcklund ondgjorde sig över dåligt skötta vägar, gator oeh gårdsplaner vintertid. En halkolyeka sker så lätt, isynnerhet om balansen inte mera är som i ungdomens dagar. Halkskydd är en billig fOrsäkring oeh käpp oeh rollator goda hjälpmedel både inom-oeh utomhus. - Oeh sä linns det speeiella vadderade byxor som skyddar om man faller, sa Lönnroth. Det är bra oekså med naturiigt skydd, kornrnenterade en röst i publiken tili tröst fOr aUa iekebantare.

Det var en skönt för den slarviga att höra att oekså en pobs kan låsa ut sig. Här ska mte avslöjas hur han den gången tog sig in isin bostad, men det gay en tankeställare om att objudna gäster kan använda sig av stegar, tak och ronster på glänt. - Använd ert sunda fomuft oeh tänk efter om bostaden är skyddad när ni är ute eiler har rest bort, sa Bäcklund. Var försiktig med vem ni ger er nyekel åt oeh vem ni låter komma in i bostaden, sa han oeh vamade fOr fOrsäljare oeh for obekanta törstiga.

-Ni kan hälla säkerhetskedjan på oeh säga nej taek tiU fOrsäljaren oeh om ni tyeker att den törstige måste fä ett glas vatten - Iåt honom vänta utaruor

dörren om ni är ensam hemma.

Det är många törstiga, som nappat åt sig en plånbok när någon i god tro gått tiU köket for att tappa upp lite vatten. Oeh släpp absolut inte in flera personer på en gång om ni är ensam och inte kan hälla ögonen på dem. Hemmet är ingen bank, ha inga stora summor hemma oeh fOrvara inte dyrbara saker,som är lätta att ploeka med sig, på synlig plats. - Ha inte plånboken i bakfiekan eiler pengama annars lätta att sno for en fiektjuv när ni går ut. Oeb vifta inte med sedlar eiler med bankkortet det kan finnas långfingrade personer i närbeten. Tjuvar fOljer oekså med folks vanor oeh vet när det lönar sig att göra en stöt.

Att man inte ska ba en lapp med bankkortskoden tillsammans med kortet i plånboken vet de flesta, men om man inte själv kan komma ut och Iyfta pengar, ska man då våga ge kortet åt t.ex. hemhjälpen undrade någon.

Det tål att grundJigt tänka på vem man aruortror kort oeh kod, var Bäeklunds kommentar.

- Vi borde redan ba kommit så långt att byggarna lämnar bort trösklama oeb gör dörröppningama tillräekligt breda TOr en mllsta!. Arkitektema är i nyekelställning, men tyvärr är både arkitekter oeh byggherrar ofta konservativa, suekade bon.

Men man kan oekså tänka lite själv. - Oekså en frisk mänska kan plaeera sina saker i skåpen så an man lätt når dem Ulan att kliva på stegar. Köket ska helst ha utdragbara IAdor - då beböver man inte stå på huvudet i skåpet oeh söka efter det som är längst bakom, tyekte hon. Visst är mattor trevliga, men mattkan-

ter, som man snavar på, kan

ställa tili med myeket elände. Har man svårt att röra sig ska åtminstone vägen mellan sovrum oeh badrum vara utan

mattor.

- Man kan ha ett väJplanerat hem utan att det fär anstaltsprägel, påpekade bon. Oeb en glad farg kostar inte mer än en murrig.

Helsingfors stad upprätthåller det fungerande bemme! (Toimiva koti), men det är tilIgängligt oekså TOr besökare från andra orter. Det finns vid Kottbyvägen 13 oeh är öppet onsdagar kI. 10-19, tisdagar, torsdagar oeh fredagar kl. 10-16. Enskilda personer kan stieka sig in Ulan vidare, men grupper bör beställa tid per tel. 09-3 10 80353.