Hur viII vi bo på äldre dar? På Svenska Pensionärsförbundets boendeseminarium i Sibbo etterlyste man en seniorminister, talade både om samhällsplanering och detaljer i bostäder för äldre, om halkskydd och brandvarnare och om många andra vardagsingredienser. Tex! GRITT LINDROOS Foto EBBA JAKOBSSON
Seniorkonsult Leif Sonkin:
Seniorminister behövs - Det är beklagligt om det uppstlu motsättningar mellan pensionärer och yngre mänskor - det finns nog rum i samhället för oss alla. Men vi äldre är berättigade tili en trygg ålderdom. sa fÖrbundsordförande P-H. Nyman när han öppnade seminariet.
- Vi borde ha en seniorminister, tyekte seniorkonsult Leif Sonkin o Vi som uppnått pensionsålder är redan en bit över miljonen oeh vi blir allt flera oeh lever allt längre oeh är en grupp som det inte går att blunda fOr. - Seniorministern kunde ägna sig helt At äld refrAgor inom samhällets olika sektorer oeh komma fram med en helhetssyn pA hur de äldre oeh samhället ska anpassa sig tili varandra, ansåg Sonkin. - Sibbo har ett bra äldrepolitiskt program där man räknar med samarbete mellan olika sektorer på kommuna l nivA, sa han. Sä borde det oekså ske på statlig nivå. Han talade om både nutida oeh frarntida bostäder fOr äldre, men svingade inte någon trolls tav. De av dagens hus som finns kvar år 2020 ser ut som tidigare - det är i nybyggena det behövs nytänkande, som gör det möjligt fOr äldre att bo hemma IAngt upp i Aren . Han tyekte
liksom Anne Wasen att arkitekter oeh byggprodueenter borde skärpa sig oeh inse vad som är på gång - att vi flIr en allt större grupp pensionärer, som vili leva ett aktivt liv men som oekså har vissa fordringar på en bekvärn bostad. Servieehusen räknade Sonkin tili soeial- oeh hä!sovårdssidan. men seniorhu s är att järnfora med byggande av vanIiga bostäder, det finns bara vissa detaljer som borde beaktas. - Den som är frisk oeh rörlig giJJar kanske inte att ha stöd vid we-stolen som en päminnelse om eventuJla kommande ktämporo Men lärnna åtrninstone rurn sä att stöden kan skru vas i väggen när de behövs, sa Sonkin som exempel på detaljer all uppmärksamma.
Växande fordringar Dagens blivande pensionär lever bland datorer oeh avaneerad hemelektronik oeh vili Iyssna på sin älsklingsmusik -
kommande seniorhus ska ul-
rustas därefter. Pensionärerna blir a llt mer olika oeh fordringarna likasA. Blir fOmöjsamma gungstolsmormor ett minne blott? - Ett seniorhus ska helst ligga nära all serviee oeh det kan vara svårt att hiUa en lärnplig tomt. DärfOr har det byggts så flI seniorhus i huvudstadsregionen, sa Sonkin. Undersökningar visar att äldre helst bor i hus avsedda enbart fOr seniorer medan man i en del kommuner hellre blandar olika å!derskategorier. De äldre kanske tyeker att de flItt tillräekligt av barnskrik oeh högljudd musik oeh de nu vili ha lugn oeh ro? Andra önskemAI som kommit fram är kaIIkälJare oeh extra fOrrådsutrymmen - det är man beredd att beta!a fOr. Den tunga värden kommer kommunema troligen att stå fOr oekså i framtiden medan stiftelser oeh privata fOretag sköter
den lättare vardagsservieen. Vi flIr oekså bereda oss pä att betala mer for servieen, trodde Sonkin. Sedan kan man bara hoppas att det om tj ugo år fmns personai fOr vård oeh serviee, antingen den är kommuna! eiler privat. Även om boendet allt mer koneentreras tili eentralorter kommer det oekså att behövas äldreserviee på glesbygden oeh det tar pA resursema. Framtiden kommer att kräva myeket samarbete oeh nätverk mellan kommuner, andra servieeprodueenter, anböriga oeh pensionärerna själ va - den uppsökande verksambeten into att fOrglömma. Eiler som det sades, ta hand om oeh bry er om varandra. Det talades a lltsA seniorboende hela dagen, men en sak har ni inte sagt nägonting om: man mäste flI ta med sin katt! sa Anni Sundberg oeh ordforande P-H. Nyman instämde. Katten är viktig fOr trivseln hur man än bor.
Hisslösa hus ger problem Ta hellre tTappan än hissen! säger - Vi viii möta våra boende med respekt, ge dem ett fortsatt självständigt liv i en hemlik miljö. Här har de sitt hem och här ska de få bo så länge de själva viII, sa Asta Stenvall, som är föreståndare för servicehemmet Linda.
motionsivrarna. Men om man bor i ett hisslöst hus oeh knäna oeh hjärtat säger ifrån eiler man rör sig med rullstol eller rollator, vad gör man dä? - Trevåningshusen utan hiss blir ett jättestor! problem i framtiden, sa Rolf Eriksson, utveeklingsehef vid Finlands kommunforbund. Det finns i vAra städer oeh tätorter mAnga, mAnga trevåningshus, i praktiken fyra våningar fOr det är en trappa oekså upp tili mrsta våningen. 1 husen kan bo många äldre personer, som flyttat dit när de inte mera orkat med sitt egnahemshus eiler när de överlätit gården tili en yngre generation - det är en flyttningstrend man ser pA många häll i landet. Sä länge hälsan häller är trappoma inget problem, men en dag kan man plötsligt vara flInge i sitt hem. För bostadsbolaget är det dyrt att bygga hissar, även om bidrag kan flIs. Kanske det inte ens finns rum for hissar i trapphusen. Husen utan hiss är bara et! av de problem, som sarnhällsplanerarna har att
tampas med när det gäller att pä sikt utforma boendet fOr de äldre. - Framtiden är svär, konstaterade Eriksson. Tyvärr finns det inga spämän, som verkligen vet hur ett sambälle kommer att utveeklas. Som det bär med de äldres boende. PA I 990-taJet uppstod en belt ny syn pAboendet. Antalet äldre ökar, men pensionärsgenerationen häller sig allt längre frisk upp i åren. När kommunema ännu fOr ett par deeennier sedan räknade med att öka pA antalet platser på åldringsbem går man nu in fOr att de äldre ska kunna bo hemma så länge som möjligt. - Det sitter DOg i ryggraden i alla kommuner att hemmaboende ska stödas, sa Eriksson. Men räeker de kommunala resursema? Oeh beaktas de äldres bebov ookså utanfor bostaden? Kan man gä tryggt tili butiken oeb posten ocb fmns de aJIs på nära hAll? E riksson sa att man i samhällsplaneringen Atrninstone i teorin vili att det ska gA att röra sig utan hinder. Man planerar ramper oeb liknande, en annan
sak är sedan bur det fungerar i praktiken. Trenden med stora marketar dit man mäste ta sig med bil medan närbutikema forsvinner är en utrnaning redan nu - bur flIr pensionären som viii koeka vid spisen bern maten från butiken om den ligger ki lometerta ls ifrän? Hur får man en fungerande vardagsserviee? Det är mänga fel oeh brister som skylls på kommunema, men RolfEriksson pApekade ändå att de nog satsat pä hälso- oeh soeialvård pA 90-talet, personaJstyrkan minskade nästan inte alls. Kommunen är alltid i blästen - det ropas pA bäde sparsambet oeb ökade anslag oeh så ploekar man Lite bär oeb lite dår medan det egentligen bebövs en planering pä lång sikt, menade ban. Det muttrades i sa len om den opälitliga staten, som gör det svårt att planera när man inte vet vilka nya päbud som kommer. Eriksson vi lle inte riktigt utpeka staten som den stora boven i sammanhanget, men medgav att osäkra skatteinkomster är ett problem for kommu-
nema.
