God Tid 2/2003

ner

ar

Nr 2 11.3.2003

Svenska Pensionärsförbundets tidning -vals il

är

Vi får sema r vårt

Rekrytering ett måste för SPF

viutastän

Årgång 31

Den som inte röstar har inte rätt att klaga - Vi pensionärer veI att värI inflylande är starkare ju mer mangrant vid gär tili urnorna, sviker andra sä sköter åtminstone vi värI. Kom ibäg all den som inte röslar, den bar inte beller räll all k1aga i efterband, skiver lörbundsordlörande P-H. Nyman isin ledare.

ärdet

SIDAN 2

Rekrytering vårt stösta problem Förbundets ombudsman ocb tf. verksambetsledare Per Thomasfolk skriver att medlemsvärvning inle är svärl - i teorin. 1 verkligbeten är rekryteringen värt största problem.

SIOAN 2

Möt Åsa

Att aktiv rekrytering är ett mäste för att Svenska Perysionärsförbundet ska överleva var man överens om. Men hur ska man nä presumtiva medlemmar? Vad kan förbundet erbjuda dem? De här frägorna sysselsatte deltagarna i ledarkonferensen i Tammerfors den 12 januari.

- Ju fler vi är desto tyngre väger vära ord, sa Sveriges Pensionärsförbunds förbundsombudsman Anita Mickos.

Hon talade tili konferensen om de erfarnheter man haft i grannlandet.

SIDORNA IHI

Från seniormin ister tili brandvarnare

z

1(l ~ ~w

- Det är beklagligt om det uppstår motsättningar mell an pensionärer och yngre mänskor - det fmns nog rum i samhället f6r oss alla. Men vi äldre är berättigade tili en trygg älderdom . När vi blir pensionärer böIjar vi ett nytt liv och hurvi dä vili och kan bo ska vi ägna oss ät i dag, sa P-B . Ny ma n, ord fö rande f<i r Svenska Pensionärsf6rbundet när ban öppnade seminariet "Hur vili vi bo pä äldre dar?" Förbundet höll det tillsammans med Svenska srudiecentralen pä servicehemmet Linda i Sibbo, Söderkulla den sista februari.

Där efterlystes en seniorminister, dä r talades bäde om sam hällsplanering och detaljer i bostäder f6r äldre, om balkskydd och brandvarnare ocb om mänga andra vardagsingredienser.

- Impulsen tili seminariet kom f6r länge sedan, det här var ett f<irsta f6 rsök och det ska bl i f1 era seminarier, lovade tjänstlediga verksarnhetsledaren Lili-Ann J unell-Kousa, som fick sätta punkt f<ir den välbesökta dagen.

Åsa Laukonlinna är Pensionärslör bundets nya kansllsekretare. Bon efterträder Marianne Sandell som botar all bli pensionär.

SIDAN 6

Månadens gäst: - Jag viII bll stimulerad ocb intelligent underbäUen av TV-programmen. Jag kan inte läta bli all undra: vart tog Maarit Tastula ocb Frank Sjöman vägen? skriver mänadens gäst, f.d. programdirektören på TV:s svenska avdelning Joan Edelman.

SIDAN 10

Nya vingar

Tack vare "Skröbbelgåbbana" bar "kvärnen" pä kvarnbacken i Skräbböle fäll nya vingar ocb är nu nymålad ocb vacker.

SIDAN 16

SIDORNA 4-5

·2 God Tid 2/ %003

Rekryteringen star utmaning Ombudsmannen (t.f. verksamhetsledaren) har ordet et ser ut som om jubileumsaktivitetem a och medlerrunar och får 7500 , kanske framf6rallt jubileumsnumret av God mera intäkter f6r medlemsTid i .!joi har gert oss kring 1000 nya med- avgi fte n. Vår t förbund lerrunar. Den preliminära utvärderingen av fOrenings- skuUe också "väga tyngre" rapporteringen tyder på detta resulta!. Eftersom det i i intressebevakningen med en pensionärsorganisation f inns en naturlig avgAng är et! bety dligt högre mednettoökningen av medlemstalet ca 500 medlerrun ar. lemsantal.

Du har nog det bra du Detta betyder an vi med gott sarnvete nu kan säga att vi är över 15. 000 medlemmar i f6rbundets medlems- som arbetar i en pensiof6 reningar. Det finns omkring 60.000 pensionärer i nä rsorgani sation sä ger Svenskfmland, vilket innebär att 45. 000 penslonärer mAnga tili mig. Eftersom antalet pensionärer varj e inte är medlemmar i någon f6rening.

Detta bör ses som en stor utrnaning f6r relayteringen dag ökar tAr du väl bara sitta och rulla turnmarna medan de ny bl ivna pensionärerna står i kö för alt bl i av nya medlemmar.

Inom f6rbundet fmns nu en relayteringsgrupp. Ord- medlemmar. Jag måste tyvärr svara art riktigt så är f6rande är Sten Lindholm från Träskända och med- situationen inte. Tvärtom är medlemsrelayteringen vårt lemmar är Marita Granholm, Kyrkslätt, Ann-Marie största problem.

Jag brukar oekså f6rklara de utmaningar en pensioSeläniemi, Malax och Pehr-Erik Bäc kström, Esbo. närsorganisation har. Vi har medlemmar som är ä1dre Ombudsmannen fungerar som sekreterare.

Gruppens uppgift är att dra upp riktlinjer och fram- som är mest intresserad av den sociala biten att träffas, f6ra ideer f6r f6rbundets relaytering och medlemsvård. sarnlas och urogås. Vi har de äldre som uppskattar både Hur kommer livet att gestalta sig efter att det inte mera intressebevakningen och sociala sarnvaron. Sedan har fmns ett arbete att gå tili? Hur skall seniorerna, som vi dem som är på väg att bli pensionärer, vars behov är står på tröskeln tili att uppbära nAgon forrn av pension, helt andra. Jag tror att mAnga av dem är beredda att beta la en betydligt högre medlemsavgift om man f6rh Alla sig tili de ca. 20 nya åren som fOrestår?

1 arbetslivet är det fackorganisationerna som beva- kommer frarn tili att man ekonomiskt har nytta av ett kat de anställdas intressen. Pensionärsorganisationer- medlemskap. En effektiv intressebevakning och medna är en naturlig intressebevakare f6r pensionärema. lemsf6rmåner värderas högt av denna kategori preMedlemmama i relayteringsgruppen har ingen avunds- sumtiva medlemmar.

Förbundet anordnar sitt vårmöte i Åbo onsdagen den värd uppgift men lovar att f6rsöka göra bra ifrAn sig.

1 teorin är medlemsvärvning inte alls svArt. Det k1as- 16 apriJ. Vi ses då. siska exemplet är att en f6rening kan f6rdubbla sitt medlemsantal om alla gamla medlemmar värvar en ny.

Per Tholllasfolk !nom SPF skuUe d.e t betyda att vi i ett huj är 30.000

D

Plikt och skyldighet? eltagandet i a llmänna va i i Finland har under senare å r genomgått en betänklig utveckling. Det som förr betraktades som den demokratiska styrelseforrnens centrala instrument, att varje myndig medborgare har en röst, uppfattas inte mera som en självklarhet.

Vi i den äldre kategorin av väljare kan vanligen inte riktigt fOrstå detta. De av oss som växte upp i självständighetens gryningstider eiler mogoade tili politisk insikt under åren efter kriget har i allmänhet upplevt medborgarnas krav på staten och statens krav på medborgarna så starkt att rösträtten alltjärnt betraktas som en självklarhet, egentligen som en demokratisk plikt mera än som en rätt.

Hur resonerar då de sk. soflliggarna, de som låter bli att rösta? Ja, säg det, goa pastorn.

Naturligtvis handlar det i en viss mAn om sk. politikerförakt. Vanligt folk kan bara inte acceptera att politiker på tröskeln tilJ ett vai exempelvis just nu igen en gång - lovar ganska mycket sAdant som de ändå inte har för avsikt att fu llfö lja eiler fOrverkliga, också f6r den händelse att de sku lle bli invalda i riksdagen. Ur det här beteendemönstret, kompletterat med en liten skandal då och då, växer det frarn en våg av missnöje och i den vevan föds en besynneriig tro på att nAgonting skulle bli bättre bara f6r att man låter bli att rösta.

Vill man ha ändring på nAgonting sA skall man naturligtvis framfOrallt rösta. Och ifall man är missnöjd skall man absolut inte rösta lika som senast. Det är det som är vitsen med det hela, med att ha vai vart fjärde år.

Det kan naturligtvis hända att man tycker sig vara f6rhindrad att rösta i ett vaI. Man kan ju vara sjuk., man kan befinna sig på resa eiler ha nAgot annat f6rhinder. Men nog skall det j u köra ihop sig exceptionellt iIIa om man ändå inte alls har en chans att rösta. Vi har ju f6rhandsröstning, vi har röstningspatruller på vårdhem och sjukhus, vi har skjutsar tili vallokalema, vi har möjlighet att avge vår röst nästan var som helst i väriden. Det är nog inte lätt att hitta några svepskäl nuf6 rtiden. Om man då inte öppet erkänner att man inte viii eiler intet begriper. Ä1dre personer har alltid röstat bra. Vissa teeken lär emellertid tyda pA an inte ens detta är så självklart m'(ra. Men det vägrar jag tro pA. Vi pensionärer vet att vArt inJlytande är starkare ju mer mangrant vid går tili urnoma, sviker andra så sköter åtminstone vi vArt. Ta reda på var kandidaterna står i aktuella frågor. Vem av dem sätter värde pAerfarenhet och kunskap, vem har en vettig syn på vårdfrågor, pensioner och äldreomsorg? GrartSka hela kandidatgarnityret över hela partifaltet och välj med omsorg den som du viII ge din personliga fu llmakt.

Kom ihåg att den som inte röstar, den har inte heller rätt att k1aga i efterhand.

D

P-H. Nyma"

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

KANSLI Indlagatan 1, 00560 Helsingfors www.spfpension.fi Besökstid vardagar kl. 10-14 Verksamhetstedare: LlIi-Ann Junell-Kousa iin 09-72 888 212, gsm 050·5114 208, fax 09-72888 215 e·post: lili-ann.junell·kousa @spfpenslon.fi Kansllet: IIn 09-72 888 20, fax 09-72 888 215 e·post: kansliet @spfpenslon.fi SPF:s bankkonton: Sparbanken Aktla 405511 -411 77 Sampo: 800012-1203958

Från en blivande pensionär är satt jag, nybliven redaktör fö r God Tid och blivande pensionär, och insAg art man talade om mig och mina ålderskumpaner, närmare bestämt om hur man ska fä oss med i pensionärsverksarnheten när den tiden kommer.

Nyrekryterin g va r ett av huvudärnnena på ledarkonferensen i Tammerfors. Relaytering är villkoret f6r att vi överlever, S3 Sveriges Pensionärsf6rbunds ombudsman Anita Mickos i sitt anf6rande.

Själv har jag nått den åldem (57) då man på allvar böIjar tänka på pensionärstiden. Många av mina jämnåriga är redan deltids- eiler sjukpensionärer.

Hur ska man tA oss med i en pensionärsorganisation som SPF? Direkt värvning fungerar säkert bra i mAnga fall. Sj älv har jag j ust inga potentiella värvare i min bekantskapskrets och är ganska svårllirtad som blivande föreningsmänniska .

1 sitt föredrag på ledarkonferensen visade Kommunaltjänstemannaf6r-

D

bundets Ulla Salmenheimo-West på vad fackf6reningarna har gemensamt med andra intresseorganisationer, som t.ex. Pensionärsf6rbundet. Vem bevakar mina intressen när fackf6reningen inte längre finns tili f6r mig? 1 dag betala r jag utan att kn ota en rejäl portion av min lön tili facket, som i gengäld underhandlar me d arbetsgivarparten på mina vägoar. Jag tAr hemsänt en välgjord (det minsta man kan vänta sig av Journalistf6rbundet) tidning och har ti llgång tili nyttig information på fackets webbplats.

De tlesta av oss som är i arbetslivet i dag använder datorer och tar f6r givet att all slags information är tillgänglig på internet. Nätet har blivit en snabbmatsrestaurang f6r den informationshun griga när tid är en bristvara. De bäst gjorda hemsidorna tAr de tlesta besöken. Att utveckla SPF:s webbplats tili en mångsidig och välfungerande informationskälla är viktigt. Här har vi inkörsporten tili f6rbundet f6 r mAnga som inte nAs på annat sätt. De enskilda

REDAKTIONELLT

f6reningamas webbsidor är givetvis lika viktiga.

Att God Tid ska vara en läsvärd och välgjord tidrting är givet. God Tid ska framf6r a llt betjäna Pensionärsf6rbundets medlemmar, men ocksA vara ert relayteringsredskap.

E n stor utma ning är att spri da tidningen utanf6r den egoa kretsen.

Här kan alla hjälpa tili . Tili exempel genom art du lärnnar God Tid efter dig nästa gång du besöker tandläkam eiler frissan. Beställningar av extra exernplar mottas med tacksarnhet.

Ulf Wa/JIström

Förbundstidningen GoII Tili

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

Ansvarlg utglvare: Ordf. Pe r-Henrik Nyma n Redaktör: Ulf Wa hlström, gsm 050-368 3711 I redaktlonen: Ebba Jakobsson Adress: Indiagatan 1, 00560 Helsingfors IIn 09-72 888210, e-post: godfid@spfpension.fI

ÖSTERBOTINISKA DISTRIKT Telefon· och besökstid klo 10-14

Annonser: Barbro Höglund-Fredriksson e·post: barbro.hoglund@gardeUnet.fi 10640 Dragsvik IIn 019·2415397, gsm 040-5133773, fax 019-241 5397

Ombudsman: PerThomasfolk Tfn 06-317 9070, gsm 050-5575 389, fax 06-317 9128 E-post: per. thomasfolk @spfpension.fi

Annonsprls: 1,34 €Ispmm, 2-färg 1,51 €/spmm, 4-färg 1,85 €I spmm. Moms 0%. ISSN 0359-8969

Dlstrlktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa

Tryckerl: Ekenäs Trycke ri Ab, Ekenäs

Redaktlonsråd: Ordfö rande Anders G. Lindqvist, Medlemmar: Birgitta Jernvall-Ingman, Bö~e Sidbäck, Carln Aminne, Lili-Ann Junell-Kousa och Ulf Wahlström

God Tid

-t-

Känner du någon som snart blir pensionerad?

Eiler någon som redan är det men inte hör Pensionärsförbundet?

Ge för allt i väriden henne eiler honom en prenumeration på God Tid! Fyll i och skicka in kupongen på sidan 13.

VÅRMÖTE den 16 april i länsstyrelsens ämbetshus, Självständighetsplan 21, Åbo Lunch och fullmaktsgranskning

16-21.7

740€

Fasclnerande GOTLAND 21-25.8

540€

"Skana Helana" pA Göteborgs Operan lIyg t/r 27-28.5 520 € msd operadngare Cal Ehrstsdt Bom reBelsdarel

VI her eft dlgert utbud pA Intressente och vlllplenerade rasor t/l/ RYSSLANDI Karelska nAset med nytt program 24-26.6

370 €

9-10.7

210 €

20-21 .8

190 €

"Välkommen tili Abo" Carin Aminne och Stefan Wallin framför stadens hälsningar i ord och bild

Ladoga runt

23·26.7

465€

Pelroskol

4-9.8

640€

13.00

Förhandlingarna inleds

SI.Petersburg, 300 Ar I årl 12-15.8

ca 14.30

Kaffepaus Därefter talar Ulf Gustafsson, generalsekreterare för Finlands svenska handikappförbund om EU :s handikappår

Vln- och kUlturresa tili UNGERN

12.30

16.00

Mötet avslutas

Deltagaravgiften 25 €/person inbetalas på förbundets konto Aktia 405511-41177.

Anmälan senast den 7 april tili förbundets kansli i Helsingfors tfn 09-728 8820 ellerVasa tfn 06-317 9070.

NYA RESOR - desse flnns Inte I broschyrenl RIGAI 18-21 .8 430 €

HURTlGRUTEN - världens vackraste sjöresal lIyg t/r 16-21 .7 1920 € med Anneli Hofer som reseledare Begär separat program p/J dessa/

Hälsoresa tili PÄRNU, Tervis 20-26.4

420 €

Endast några platser kvarl

Skärgårdsparadlset KÖKAR 15·17.6

240 €

Endast några platser kvarl

HEMLlGA RESOR 110 ArI Hemllga dagsresan 13.8 Hemliga två dagars resan 10-11.6 Barnens hemllga resa 5.6

DUBROVNIK -juvelen I Kroatlens krona

Glöm Inte heller våra omtyckta resor lör barn och barnaslnnadel • Astrid Llndgrens Värld och Kolmården, I är med SIX1en Lundberg som reseledarel • Legoland • nyheten Heide Park I Tyskland

615€

Kom liven IMg eft vi gIJr ollka s/egs ,.__-="""""lj1Bclelresor f6r grupper enllgt IJnskemAII Kontakte oss sA d/skuterer vi oss frem tili en strA/ende 16snlng Just for er gruppl

RING så berättar vi mera och postar broschyren tili Olgl

lBennett BTI Nordic Reseproduktlonsavdelnlnge!1 FormansaUen 9, 10600 EKENAS tel (019) 2674 550 fax (019) 2462 066 e·mall: tammlsaarl.btc @bennettbtl.com

År 2003 är Gyllene linjens Stora jubileumsår. Det firar vi med nya program, fartfyllda evenemang, glad musik. farrnånlig shopping ... Bekanta dig med den allt mångsidigare Food Garden och det berömda och vältyllda delikatessbord Viking Buffet I priset far Viking Buffet ingår måltidsdryckerna - öl, vin, läsk och kaffe.

Från Helsingfors tili hjärtat av Stockholm

ener exemp'

3.fD

1I1strÖ/II

66 € 188€ 66€

570 €

28.4-5.5 1 040 € IIyg t/r Endsst någrs platser kvarl

6-13.9

Chrisse Bäckström sjukskötare, inre med. 0 kir.

lAserstrd/ningen är l'elensktJpligt undersökJ och risk/ri..

Förfnlgningaro tidsbes. tel. OSOO-782 799. INGÅ • Mottagning även i Ekenäs (MEDEK)

Vlborg med kanaltur tili Vlllmanstrand 11.30

- 3

Med GaAIAs· ocb GaAs- samt GaAllnP-lasrarna behandJar jag snabbt, smärtfritt ocb effektivt bl.a. muskel-, led·, bibåle· eDer seninOammation m.m.

UTAUENS pArlor

Svenska Pensionärsförbundets

Z/ZOO~

Specialavgångar Helsingfors-StockholmHelsingfors en gång i månaden fr 58 € /hel OB2P-hytt (2-4 personer). Gyllene linjens specialavgångar bjuder på ett hjärtevarrnt innehåll. medryckande dansmusik och program. För dansmusiken står Ta~a Jykylä och Kari lindqvists orkester.

I mars står det skrivet i stjärnorna .. Våra käraste inhemska favoritmelodier fyller fartyget I april blir det Tango. Smäktande tangomelodier med riktig dansorkester och ett inbjudande dansgolv.

I maj spelas Ijuvliga evergreens från ol ika decennier i en stor melodikavalkad. Vi far njuta av foxtrot. jenka, jive, vals mm.

Specialkryssningar på våren 25.3. 15.4 och I 3.5.

Nämn produktkoden FRGYLK vid bokningen.

. _ -. .

Stämningen är på topp från Åbol De glada minikryssningarna från Åbo är ett nöjesdygn t ili havs. Under våren bjuder VI på konsert- och danskryssningar med svallande känslor. programmet Lufsen och hans ladies och talk showen "1 samma båt" med Janne Porkka som värd. Musikshowen 'Vi kommer igen ... " med massor av flottarkärlek erövrar alla hjärtan. Många kända favoritartister underhåller under våren!

Kom ihåg full tax free ransonl Gyllene Linjens kryssningserbjudanden gäller alla som fyl~ 60 år.

VIKING LINE' Helsingfors 1In «(11) 123 577 • Tammerfors 1In (03) 249 0 I I I • Åro 1In (fJl) 333 1331 Bokningar alla dagar kI. 7.30-21.30 eiler via resebyrå www.vikingline.fi

Hur viII vi bo på äldre dar?

På Svenska Pensionärsförbundets boendeseminarium i Sibbo etterlyste man en seniorminister, talade både om samhällsplanering och detaljer i bostäder för äldre, om halkskydd och brandvarnare och om många andra vardagsingredienser.

Tex! GRITT LINDROOS Foto EBBA JAKOBSSON

Seniorkonsult Leif Sonkin:

Seniorminister behövs - Det är beklagligt om det uppstlu motsättningar mellan pensionärer och yngre mänskor - det finns nog rum i samhället för oss alla. Men vi äldre är berättigade tili en trygg ålderdom. sa fÖrbundsordförande P-H. Nyman när han öppnade seminariet.

- Vi borde ha en seniorminister, tyekte seniorkonsult Leif Sonkin o Vi som uppnått pensionsålder är redan en bit över miljonen oeh vi blir allt flera oeh lever allt längre oeh är en grupp som det inte går att blunda fOr. - Seniorministern kunde ägna sig helt At äld refrAgor inom samhällets olika sektorer oeh komma fram med en helhetssyn pA hur de äldre oeh samhället ska anpassa sig tili varandra, ansåg Sonkin.

- Sibbo har ett bra äldrepolitiskt program där man räknar med samarbete mellan olika sektorer på kommuna l nivA, sa han. Sä borde det oekså ske på statlig nivå.

Han talade om både nutida oeh frarntida bostäder fOr äldre, men svingade inte någon trolls tav. De av dagens hus som finns kvar år 2020 ser ut som tidigare - det är i nybyggena det behövs nytänkande, som gör det möjligt fOr äldre att bo hemma IAngt upp i Aren . Han tyekte

liksom Anne Wasen att arkitekter oeh byggprodueenter borde skärpa sig oeh inse vad som är på gång - att vi flIr en allt större grupp pensionärer, som vili leva ett aktivt liv men som oekså har vissa fordringar på en bekvärn bostad.

Servieehusen räknade Sonkin tili soeial- oeh hä!sovårdssidan. men seniorhu s är att järnfora med byggande av vanIiga bostäder, det finns bara vissa detaljer som borde beaktas.

- Den som är frisk oeh rörlig giJJar kanske inte att ha stöd vid we-stolen som en päminnelse om eventuJla kommande ktämporo Men lärnna åtrninstone rurn sä att stöden kan skru vas i väggen när de behövs, sa Sonkin som exempel på detaljer all uppmärksamma.

Växande fordringar Dagens blivande pensionär lever bland datorer oeh avaneerad hemelektronik oeh vili Iyssna på sin älsklingsmusik -

kommande seniorhus ska ul-

rustas därefter. Pensionärerna blir a llt mer olika oeh fordringarna likasA. Blir fOmöjsamma gungstolsmormor ett minne blott?

- Ett seniorhus ska helst ligga nära all serviee oeh det kan vara svårt att hiUa en lärnplig tomt.

DärfOr har det byggts så flI seniorhus i huvudstadsregionen, sa Sonkin.

Undersökningar visar att äldre helst bor i hus avsedda enbart fOr seniorer medan man i en del kommuner hellre blandar olika å!derskategorier. De äldre kanske tyeker att de flItt tillräekligt av barnskrik oeh högljudd musik oeh de nu vili ha lugn oeh ro?

Andra önskemAI som kommit fram är kaIIkälJare oeh extra fOrrådsutrymmen - det är man beredd att beta!a fOr. Den tunga värden kommer kommunema troligen att stå fOr oekså i framtiden medan stiftelser oeh privata fOretag sköter

den lättare vardagsservieen. Vi flIr oekså bereda oss pä att betala mer for servieen, trodde Sonkin.

Sedan kan man bara hoppas att det om tj ugo år fmns personai fOr vård oeh serviee, antingen den är kommuna! eiler privat. Även om boendet allt mer koneentreras tili eentralorter kommer det oekså att behövas äldreserviee på glesbygden oeh det tar pA resursema.

Framtiden kommer att kräva myeket samarbete oeh nätverk mellan kommuner, andra servieeprodueenter, anböriga oeh pensionärerna själ va - den uppsökande verksambeten into att fOrglömma.

Eiler som det sades, ta hand om oeh bry er om varandra.

Det talades a lltsA seniorboende hela dagen, men en sak har ni inte sagt nägonting om: man mäste flI ta med sin katt! sa Anni Sundberg oeh ordforande P-H. Nyman instämde.

Katten är viktig fOr trivseln hur man än bor.

Hisslösa hus ger problem Ta hellre tTappan än hissen! säger - Vi viii möta våra boende med respekt, ge dem ett fortsatt självständigt liv i en hemlik miljö. Här har de sitt hem och här ska de få bo så länge de själva viII, sa Asta Stenvall, som är föreståndare för servicehemmet Linda.

motionsivrarna.

Men om man bor i ett hisslöst hus oeh knäna oeh hjärtat säger ifrån eiler man rör sig med rullstol eller rollator, vad gör man dä?

- Trevåningshusen utan hiss blir ett jättestor! problem i framtiden, sa Rolf Eriksson, utveeklingsehef vid Finlands kommunforbund.

Det finns i vAra städer oeh tätorter mAnga, mAnga trevåningshus, i praktiken fyra våningar fOr det är en trappa oekså upp tili mrsta våningen. 1 husen kan bo många äldre personer, som flyttat dit när de inte mera orkat med sitt egnahemshus eiler när de överlätit gården tili en yngre generation - det är en flyttningstrend man ser pA många häll i landet.

Sä länge hälsan häller är trappoma inget problem, men en dag kan man plötsligt vara flInge i sitt hem.

För bostadsbolaget är det dyrt att bygga hissar, även om bidrag kan flIs. Kanske det inte ens finns rum for hissar i trapphusen.

Husen utan hiss är bara et! av de problem, som sarnhällsplanerarna har att

tampas med när det gäller att pä sikt utforma boendet fOr de äldre.

- Framtiden är svär, konstaterade Eriksson.

Tyvärr finns det inga spämän, som verkligen vet hur ett sambälle kommer att utveeklas.

Som det bär med de äldres boende.

PA I 990-taJet uppstod en belt ny syn pAboendet. Antalet äldre ökar, men pensionärsgenerationen häller sig allt längre frisk upp i åren. När kommunema ännu fOr ett par deeennier sedan räknade med att öka pA antalet platser på åldringsbem går man nu in fOr att de äldre ska kunna bo hemma så länge som möjligt.

- Det sitter DOg i ryggraden i alla kommuner att hemmaboende ska stödas, sa Eriksson.

Men räeker de kommunala resursema? Oeh beaktas de äldres bebov ookså utanfor bostaden? Kan man gä tryggt tili butiken oeb posten ocb fmns de aJIs på nära hAll? E riksson sa att man i samhällsplaneringen Atrninstone i teorin vili att det ska gA att röra sig utan hinder. Man planerar ramper oeb liknande, en annan

sak är sedan bur det fungerar i praktiken.

Trenden med stora marketar dit man mäste ta sig med bil medan närbutikema forsvinner är en utrnaning redan nu - bur flIr pensionären som viii koeka vid spisen bern maten från butiken om den ligger ki lometerta ls ifrän? Hur får man en fungerande vardagsserviee?

Det är mänga fel oeh brister som skylls på kommunema, men RolfEriksson pApekade ändå att de nog satsat pä hälso- oeh soeialvård pA 90-talet, personaJstyrkan minskade nästan inte alls.

Kommunen är alltid i blästen - det ropas pA bäde sparsambet oeb ökade anslag oeh så ploekar man Lite bär oeb lite dår medan det egentligen bebövs en planering pä lång sikt, menade ban.

Det muttrades i sa len om den opälitliga staten, som gör det svårt att planera när man inte vet vilka nya päbud som kommer.

Eriksson vi lle inte riktigt utpeka staten som den stora boven i sammanhanget, men medgav att osäkra skatteinkomster är ett problem for kommu-

nema.

Linda är ett hem fö r många Sibbobor Hur viII jag bo när åldem kommer på?

Den frågan ställer sig många oeh det var temat när fOreståndaren ror servieehemmet Linda Asta Stenvall berättade om olika boendeformer oeh speeiellt om bur man bor på Linda.

Helst vill vi ju alla bo hemma, men när det inte mera gär? Blir det seniorboende i bostäder specieUt anpassade for äldre eiler är det dags for ett servieehus, där man har sitt eget hem, men fär hjälp i vardagen med det man inte klarar avo Men blir mina rorväntningar uppfyllda när jag flyttar tili ett servieehus?

Hur blir jag bemött, kommer jag att trivas?

Det är många frågor en ny invånare ställer sig.

- Vi viII möta våra boende med respekt, ge dem ett fortsatt självständigt liv i en hemlikmiljö. Här har de sitt hem oeh här ska de fä bo så länge de själva vili, sa Asta Stenvall. Alla är delaktiga i huset oeh många av våra invånare delar med sig av sitt kunnande åt andra.

En sköter biblioteket, en annan drar en teekningsklubb, en tredje handleder i vävning ...

Verksamheten oeh Iivet i huset går i myeket pä invånarnas villkor och personalen är flexibel. Oekså invånama i gruppboende har sina egna rum oeh

behöver inte linna sig i någon strikt tidtabeU. Både ottefäglar oeh natrugglor ska trivas.

Livet pä Linda gestaltar sig säkert annorlunda när en ny generation flyttar in . Då hör man kanske Beatles oeh Rolling Stones när ungdomsminnen upplivas ..

Linda blev rardigt fOr ätta år sedan och byggdes tili fOrnågra år sen. Nu bor 85 personer i hemmet, men över 30 står i kö. Dessutom kan sibbopensionärer utaruor Linda delta verksamheten.

Servieehusstiftelsen planerar nu att bygga ett liknande hus i Niekby. Där kommer en nyhet, en avdelning som man kallar "på vägen hem". Patienter som sltrivs ut frän sjukbusen ska kunna mellanlanda på vägen hem tills de samlat krafter så att de kan klara sig på egen hand. De f1\r vistas i bemJik miljö i stället fOr att ligga i en sjukbussäng (oeh kosta pengar). Sjukbusen viJl ha ut sina patienter snabbt oeh kommunen fär betala höga straffavgifter om man inte tar hem sina botade patienter i tid.

Nu hänger det pä Peoningautomatföreningen om stiftelsen kan börja bygga. Atrninstone kan stiftelsen visa att koneeptet med Linda har fallit väJ ut oeh det borde vara ett plus fOr ansökan.

Svenska Pensionärsförbundets boendeseminarium på servicehemmet Unda I Sibbo, Söderku/la var välbesökt. Semeniar/et ordnades Ii/lsammans med Svenska stud/ecentralen den sista februari.

Ett hem sam fungerar Visste ni att Helsingfors stad har ett "fungerande hem", som visar hur bostäder kan inredas sä att äldre oeh handikappade lätt kan röra sig där?

- Egentligen är det bra fOr vem som helst att ha en bostad där tillgänglighet är det viktiga, menade fysioterapeut An n e Wasen, som ansvarar fOr de två modellägenheterna. De visar hur vardagen kan underlättas anringen man går, ser eller hör iUa, kanske sitter i rullstol.

Var inte rädd, använd ditt förnuft!

Man kommer ganska långt med sunt fornuft.

Det ansåg både Stig Bäcklund med ett långt polisforflutet oeil brandinspektör Tage Lönnroth när de pratade om trygghet oeh säkerhet i hemmet.

De ville inte skrämma upp folk, men tyekte att man kan vara fOrsiktig oeh inte slarva med nyeklar, bankkort, brandvårnare och annat som hör

vardagslivet tili.

- Det hjä lper inte att ha säkerhetslås på dörren om man inte använder det, sa Bäcklund.

- Se tili att brandvamaren är i skiek oeh rätt plaeerad. Ett rum kan vara övertänt på några mjnuter, S3 Lönnroth.

Men att balansera på en köksstege när man ska byta batteri i en brandvamare bögt uppe i taket kan leda tili fall oeh bruten lårbensbals om det vili sig ilIa. För en intresserad publik demonstrerade Lönnroth en bättre lösning; en batteridosa som man Taster pII väggen i bekväm höjd ocb kopplar tili brandvarnaren med en lång sladd. Dä kan man utan besvär byta batteri. (Men låt någon yngre oeh stadi gare på benen först kliva upp oeh koppla ledrtingen tiIJ brandvamaren!)

Vamaren, den ska sitta i taket ca en halv meter ut från väggen for att snabbt reagera pä even-

tuell rök oeh eld.

-Ni kan hälla säkerhetsoeh skärpta bestämmelser oeh - Oeh böljar den ljuta av oset det gäller fOr både personai oeh kedjan på oeh säga nej taek tiU när ni steker p lättar kan ni räddningsmanskap att veta hur fOrsäljaren oeh om ni tyeker att tillTalligt stänga av den pä de ska handJa. den törstige måste fä ett glas batteridosan, undervisade vatten - Iåt honom vänta utaruor På del hala brandinspektören. Varnaren dörren om ni är ensam hemma. kopp las automatiskt på igen Stig Bäcklund ondgjorde sig Det är många törstiga , som efter 15 minuter om man inte över dåligt skötta vägar, gator nappat åt sig en plånbok när själv mions att sätta på den efter oeh gårdsplaner vintertid. En någon i god tro gått tiU köket for plättstekandet. halkolyeka sker så lätt, isynner- att tappa upp lite vatten. Oeh - Se alltid tili att ni vet var het om ba lansen inte mera är släpp absolut inte in flera perutgångama linns, både på nya som i ungdomens dagar. Halk- soner på en gång om ni är oeh gamla kända platser. Det skydd är en billig fOrsäkring oeh ensam och inte kan hälla ögokan vara avgörande när det käpp oeh ro llator goda hjälp- nen på dem. Hemmet är ingen gäller att snabbt ta sig ut, sa ban. medel både inom- oeh utomhus. bank, ha inga stora summor - Oeh sä linns det speeiella hemma oeh fOrvara inte dyrbara Hemma ska man se tili att man har brandstegar oeb andra vadderade byxor som skyddar saker,som är lätta att ploeka skyddsanordningar är i skiek. om man faller, sa Lönnroth. Det med sig, på synlig plats. lngen uppmanades doek öv- är bra oekså med naturiigt - Ha inte plånboken i bakningsklättra på eventuell rädd- skydd, kornrnenterade en röst i fiekan eiler pengama annars ningsstege hernrna. publiken tili tröst fOr aUa ieke- lätta att sno for en fiektjuv när - Men när det brinner i bantare. ni går ut. Oeb vifta inte med svansen så kommer du nog ut på Det var en skönt för den sedlar eiler med bankkortet "stigan", citerade en i publiken slarviga att höra att oekså en det kan finnas långfingrade sin sons åsikt om mamman oeb pobs kan låsa ut sig. Här ska personer i närbeten . Tjuvar mte avslöjas hur han den gån- fOljer oekså med folks vanor oeh stegen.

- När det riktigt gäller klarar gen tog sig in isin bostad, men vet när det lönar sig att göra en folk av myeket, ofta har män- det gay en tankeställare om att stöt. skor som räddat sig ur brin- objudna gäster kan använda sig Att man inte ska ba en lapp nande hus inget begrepp om hur av stegar, tak och ronster på med bankkortskoden tillsamglänt. de kom ut, sa Lönnrotb. mans med kortet i plånboken vet - Använd ert sunda fomuft de flesta, men om man inte själv Men om man ligger hjälplös i en säng på sjukbus eiler åld- oeh tänk efter om bostaden är kan komma ut och Iyfta pengar, ringshem oeh det böIjar brinna? skyddad när ni är ute eiler har ska man då våga ge kortet åt Ja då f1\r man bara hoppas at! de rest bort , sa Bäcklund . Var t.ex. hemhjälpen undrade nåräddningsplaner, som det §tad- försiktig med vem ni ger er gon. gas om i lag ska fungera. Brän- nyekel åt oeh vem ni låter Det tål att grundJigt tänka på der som forekommit på insti- komma in i bostaden, sa han oeh vem man aruortror kort oeh kod, tutioner med ödesdigra fOljder vamade fOr fOrsäljare oeh for var Bäeklunds kommentar. har lett tili speeialutredningar obekanta törstiga.

Här har man använt sig av ny teknologi for attmanövrera t.ex. fonsteroeh dörrar. Men det rmns oekså olika redskap oeb möbler, som gör Iivet lättare lör den som är funktionshindrad på något sätt. Besökaren f1\r själv pröva på olika hjälpmedel. lnredningen fomyas årligen.

Staden äger den inte utan tillverkama visar här vad det finns på marknaden.

- Taek vare det är vi alltid upp to date, vi vet vad saker kostar oeh var de kan köpas, sa Anne Wasen.

- Vi borde redan ba kommit så långt att byggarna lämnar bort trösklama oeb gör dörröppningama tillräekligt breda TOr en mllsta!. Arkitektema är i nyekelställning, men tyvärr är både arkitekter oeh byggherrar ofta konservativa, suekade bon.

Men man kan oekså tänka lite själv.

- Oekså en frisk mänska kan plaeera sina saker i skåpen så an man lätt når dem Ulan att kliva

på stegar. Köket ska helst ha utdragbara IAdor - då beböver man inte stå på huvudet i skåpet oeh söka efter det som är längst bakom, tyekte hon . Visst är mattor trevliga, men mattkanter, som man snavar på, kan ställa tili med myeket elände.

Har man svårt att röra sig ska åtminstone vägen mellan sovrum oeh badrum vara utan mattor.

- Man kan ha ett väJplanerat hem utan att det fär anstaltsprägel, påpekade bon. Oeb en glad farg kostar inte mer än en murrig.

Helsingfors stad upprätthåller det fungerande bemme!

(Toimiva koti), men det är tilIgängligt oekså TOr besökare från andra orter. Det finns vid Kottbyvägen 13 oeh är öppet onsdagar kI. 10-19, tisdagar, torsdagar oeh fredagar kl. 10-16.

Enskilda personer kan stieka sig in Ulan vidare, men grupper bör beställa tid per te l. 09-3 10 80353 .

- Trevåningshusen utan hiss blir eft jäfteslort problem / framt/den, sa Rolf Er/ksson, utvecklingschef vid Finlands kommunförbund. Så länge hälsan håller är lrapporna ingel problem, men en dag kan man plötsligt vara fånge / sift hem.

6

God Tid 2/2003

o

Asa Laukonlinna ny kanslisekreterare in och kunde tygla konstrande datorer. Nu fär man ropa ganska längt for att hon skall höra. Hon är nämligen tjänstledig och bosatt i Göteborg ända tili slutet av maj . Men utan Åsa är vi inte.

Göteborgs-Åsa efterträddes av Esbo-Åsa från början av februari . Asa Laukonlinna, 50, med f1icknamnet Blomander.

Egentligen är Åsa L. inte Åsa B :s efterträdare . Hon skall småningom efterträda kanslisekreteraren Marianne Sandell, som hotar att gå i pension i slutet av mars. Marianne - inom kansliet stundom benämnd " forbundskanslem" - är efter tio år på denna centrala nyckelpost den axel kring hela forbundets verksamhet roterar. Det är inga

överord.

ULf WAHLSTROM

Asa L. använder kafferasten tili aft kolla God Tlds läsares lösningar tili "Kennelkrysser'.

HAKAN NORDMAN För Österbottens skull "Våra äldre fiirtjänar erkänsla och värdig omsorg och vård.

De lägsta pensionerna bör höjas och veteranernas villkor fårbättras.

Eget boende ska underlättas och närståendevård stödas."

i på Svenska Pensionärsförbundets lilla kansli är vana att ropa Åsa när någonting hakar upp sig. Ända tili sista januari var det Asa Barman, 24, som ryckte

V

Åsa Laukonlinna råkade tillträdajobbetjust då verksamheten kulminerar i verksamhetsberättelse for sen aste år.

Hon blev omgiven av texter från olika håll som skulle kopplas ihop . Vissa texter var upprepningar och dubbleringar. Ett och annat fanns på små kompletterande lappar. AlIt detta i kombination med ny miljö, nya arbetskamrater, dator av fem år ålderdomligare modell. Dess- utom med svenska som språk, då hon vant sig vid finska på datorn. Inte lätt, men hon fann sig mycket snabbt.

Föreningarnas m e dlemsförteckningar med alla förändringar är rutin fOr Åsa L. Hon är bekant fOr alla som bör till Arbetets Vänner, huvudforeningen . Där bar hon länge varit kanslist. Medlemmama har kunnat träffa henne torsdagskvällar.

Merkant är Åsas utbildning från legendaris ka Svenska Köpmannaläroverket, institutslinjen. Den skolan fanns i ett nybygge vid Topeliusgatan i Helsingfors fOr tjugo år sedan.

Skolan fusionerades sedan med

64

Föräldrarna diamanlbrÖllopspar Åsa tillbringade bamdomen i Borgå, På Berggatan i Gam la stan, Välkänd sedan "Brant ' n frän Berggatan", skådespelaren Nisse Brandt böIjade sin skådespelarbana inom Borgå Teater, Pappa Håkan Blomander är borgåbo , Mamma Etbel Blomander fOdd Lundqvist är hemma från Åbolands skärgård, De flIade sitt diamantbröllop den 27 februari. Diamantbröllop innebär art man varit gifta i sextio åf. Ändå är det på frontrnannaparcellen i Esbo större delen av fami ljen nu bor tillsammans som en storfamilj sedan 1966, Fyra generationer nära va randra, Åsas foräldrar, hennes syster, hennes son och hon själv sarnsas som i en bygemenskap, En rikedom om man inte går varandra på nerverna utan har sina egna möjligheter att röra sig fritt, Asa skiljde sig då sonen var två och ett halvt år. Hon vet hur det är att vara,ensamstående

ruari i Tammerfors på ledarseminarium, Åsa ocb undertecknad hörde tili "trossen" på kanslie!. Ytterdörren bade länge kärvat och krävde hårda tag for att gå igen och gå i lås, Efter en omväxlande dag med radioinslag och reporterbesök smällde undertecknad igen dörren så att den sade upp kontraktet med 05S.

Dörren gick inte att rubba, Löjligt nog befann vi oss i bottenvån ingen på ett egnahemshus, Alla möjligheter fanns att ta sig ut fonstervägen, men omöjligt att stänga fonstret efter sig så att tjuvlarmet inte skulle reagera, Vi knuffade dörren samtidigt med alla våra sammanlagt nittioåriga krafter, Inget resulta!. Vi konstaterade att vi hade vatten i kranama, två pizzabitar, fungerande toalett, fungerande telefon och radio for att kunna folja med nyhetema, Vi bade möjligbet tili kontakt med yttervärlden, Jag ringde via tf. verksamhetsledaren Per till Mari"nne i Tammerfors och meddelade att vi är inlåsta, Ett obeskrivligt muntert mottagande ledde det beskedet'tilL - Vi kommer med knackkorv om fyra timmar, var nästa glada bud. Vi forkunnade att vi inte led någon nöd. Marianne visste var telefonnumret till dispo nenten och servicebolaget var uppskrive!. Åsa ringde ocb fick s var. Efter en dryg timmes väntan dök en ung fastighets skötare upp, Han bade inte nyckel, visade det sig. Vi öppnade köksfonslret ocb forsåg honom med nycklar, Med gemensamma krafter: Gossebamet och nyckeln utifrån och två mogna kvinns inifrån lyckades vi f1I upp dörren, Senare har dörren utsatts for hyvlar, låssmeder ocb andra övergrepp. Nu är den tyst som en andeviskning, Öppnar sig snällt och går tyst igen med en

"dörrsug". Vi behöver inte längre vara rädda att bli inlåsta,

mOT.

"Vågar jag bli gammal? " sfp

KOM MED I SAMHÄLLSARBETET TRE STEG MOT MALET

TRYG~HET

Handelsläroverket. Svenska Sjukskötarinstitutet tog över fastigheten några år innan Folkhälsan övertog den. Det relativt nya buset visade sig ba stora mögelskador ocb måste rivas. Vr den djupa gropen bar nu rest sig en ny byggnad som hör tili Institutet fOr arbetshygien. Förhoppningsvis utan mögel.

Asa är glad ocb positiv. Lätt att komma överens med. Hon är aktiv inom Esbobygdens Ungdomsforbund och Hembygdens Vänner i ,Alberga. Glims sommarteater bar bon ägnat mycken tid åt. Hon har arbetat inom reklambranscben, särskilt som dekoratör, På Glirns har hon inte enbart målat dekoren utan också som alla andra inblandade sålt kaffe och läsk i buffen och hoppat in där det bebövs, I hela 14 år arbetade hon på Maxi och Varuboden som dekoratör,

7V

RÄTTVISA \.!..!)

SOLlDARITET

Pensionärernas rlksdagskandidat

Vårt m o tto : "Ingen får utelämnas"

STIG BÄCKLUND

epost: stig@stigo.net www.stigo.net

Som en "skrärnmande bild av vård ocb omsorg" beskriver Sveriges PensionärsfOrbund sin nya publikation "Vågar jag bli garnmal?" . Förbundsombudsman A.njta Mickos berättade om den på Pensionärsforbundets ledarkonferens i Tammerfors.

I en pressrelease sarnmanfattas problematiken i skriften så här: " Hårt pressade vårdtider i akutsjukvården , kompetensbrist i primärvården, avsaknad av definitioner av ansvarsområden och bristande samordning mellan landstingen och kOInmunerna gör att vårdbehövande stundom studsar som pingpongbollar mellan eoheter och vårdnivåer. Men! I Regeringens uppf'oljning av äldrepolitiken, som just lagts på riksdagens bord, saknas skarpa fOrslag om hur man skall komma tillrätta med problemen."

"Vågar jag bli gammal" är fOrfattad av den oberoende konsulten Kristina Färm med ett avslutande kapitel av fOrre överdirektören i Socialstyrelsen Olof Edhag och SPF:s fOrbundsordforande Barbro Westerholm.

Läs mer om boken , eiler beställ den, via Sveriges Pensionärsforbunds hemsida, www.spJpetlsiotl.se.

Ulf WahlströlII

Sonen är nu 27 år. Åsa är farmor tili Cecilia 6 och Robin 4 år. De bor for det mesta med sin mamma i Salotrakten, men är regelbundet hos pappa och hans familj iEsbo,

Ali bli inlåst en ny er1arenhel Asa Laukonlinna visste vad bon gay sig in på då bon sökte kanslisekreterartjänsten vid SPF. Med två aktiva fOräldrar, Mamma Ethel ordfOrande fOr SPF:s Alberga-klubb och AVaktiv inte minst inom sångkören. Pappa Håkan sjunger dessutom i Fr ihetsbröderna, Svenska Sångare och finska veterankören i Hagalund, Hon klarar bokf'oring och verifikat, vilket är mer än undertecknad kan skryta med.

Hon har redan på några dagar kOlnmit in i rutinerna. Också litet ovana rutiner som att bli inlåst, SPF:s ledning fOrstärkta med fOreläsare var i medlet av feb-

Mörker farligare än all bli inlåst Tili rutinerna i en personintervju hör att fråga vad intervjuoffret belst vill göra, Vad är roligast i livet? - Att f1I rita och måla, säger denna dekoratör, AlIajulkort och gratulationskort målar hon själv, Blomstermotiv målar hon he lst. Hon målar också i olja. Kurser har hon inte gått, Hon är helt självlärd, Tillsvidare har bon inte ställt ut sina verk, Hon bar gett bort det mesta av sina produktioner, En oljemåIning fmns dock bevarad bos foräldrarna.

En annan rutinfråga är: Vad är du mest rädd for? Mörkret, svarar denna Åsa, Jag rör mig aldrig ensam i mö rkret. Går aldrig genom mörka skogar, En nog så fOmuftig synpunkt om man som ensarnstående kvinna är bosatt i egnabemsområden utanfor huvudstadens absoluta centrurn.

EM a Jakobsson

God Tid

Föreningarna och God Tid

Ebbas kolumn rr-

lå le

5r m )-

1iå ,d

a. i )-

"n, et

Långvård tili överkomligt pris i blir allt äldre. Trots att vi bar haft bättre möjligbeter att sköta vår hälsa än tidigare generationer drabbas vi ändå av olika krämpor.

Man kan jämf6ra oss med gamla bilar. Vi blir också buckliga ocb rostiga. Nedskrotade blir vi människor inte. Däremot mäste vi räkna med långvård i livets slutskede.

De senaste åren bar många fasat f6r långvården. Inte som vårdform ulan f6r att den kostat så mycket att hushällets ekonomi äventyrats. Vårdavgiften bar kunnat uppgå tili 80 procent av långvårdspatientens inkomster. Före år 1986 fastställde dAvarande Socialstyrelsen vruje år ett tak f6r vårdavgiften. 1 mark läg det sista avgiftstaket vid 6 600 (1 I JO euro) per månad.

Sedan fick kommunerna fritt bestämma vårdavgifternas storlek. Helsingfors bar sedan dess 2 909 euro (17 300 mk) som bögsta månadsavgift. Det finns kommuner som bar ännu bögre avgift.

GrankulIa och Abo hör till dem som från början gick in f6r3 363 euro (20 000 mk).

V

Z/ZOO~ - 7

1 praktiken är det ganska fli faU där det bLivit maxinniavgift, men 80 procent av inkomstema känns mycket fOr vem som helst.

Pä initiativ av bland andra riksdagsman Margareta Pietikäinen hade regeringspartierna samsats om ett lagförslag om långvårdsavgifterna. Där fOreslogs 40 procent av inkomstema som inkomsttak f6r avgifterna. Förslaget kom upp tili bebandling en av de s ista arbetsdagarna f6r den gamla riksdagen.

Social- och hälsovårdsutskottet gick oväntat emot regeringens proposition och fåUde f6rslaget med majoritetsbeslut.

Enligt detta skulle det nuvarande systemet med 80 procent fortsätta. Kompletterat med en formulering om kommunens skyldighet att se tili att det inte uppstår ekonomiskt oskäliga situationer när den ena av två makar måste intas pä anstalt.

Riksdagsgrupperna tog itu med sina oppositionella medlemmar och regeringens förslag gick igenom. SPF:s ordf6rande Per Henrik Nyman reagerade

snabbt med ett uttaJande som noterades i Ilere nyhetssändningar.

Gunvor Ström ställde upp f6r Hbl ocb berättade om sin situation då bennes man blev långvArdspatient. Attio procent av inkomsterna slukades av vårdavgiften.

Han hade en bra pension. Själv har bon en liten pension efter att sporadiskt arbetat halvtid. Omkring 2 000 mk hade hon kvar dä avgiften var betald. Den surnrnan skuUe räcka tiU byran, I 300 mk. Resten, 700 mk, tili telefon, läkare, mat och annat f6r det dagliga livet.

Ekvationen var omöjLig. Hon mAste börja länsa bankkontot med besparingar. - Det kändes hemskt att f6rsöka reda ut det ekonomiska sarntidigt som oron över den sjuka maken var stor. lnkomsttaket om 40 procent är en stor lättnad fOr aUa oss som realistiskt bör räkna med att långvården är en ofrånkomlig etapp. Då fmns det Litet kvar f6r det dagliga livet ocb man beböver kanske inte göra sig av med det gemensamma bemmet.

Denna tidnings spalter står självfallet tili de enskilda f6reningamas f6rfogande, men på lika villkor f6r alla.

I oktober 200 I behandlade God Tids redaktionsråd föreningsnotiserna ocb beslöt gå in för en nödvändig begränsning. Föreningarna var då 78 tili antalet, tidningens utrymme begränsat ocb utgivningsfrekvensen då som nu, bara sju gånger per år.

Redaktionsrådet sammanträdde den 19 februari i är, fOr f6rsta gången med Anders G. Lindqvist som ordf6rande.

Redaktionsrådet bade anJedning att ta upp frägan om f6reningsnotiserna på nyt!. De riktlinjer som rådet tidigare drog upp publicerades i God Tid nr 51200 loch kommer härefter att f6ljas.

Notiser om kommande program publiceras inte . Vi bänvisar tilllokaltidningarnas "agenda-" och "i sikte" -spalter som bättre tjänar ändamålet att påminna fOreningarnas medlemmar om möten ocb tiUstälJningar. En f6rening kunde möjligen skicka ut sitt årsprogram tili medlemmarna som en bilaga tili God Tid, till självkostnadspris.

Notiser om rutinmässiga möten ocb utfårder, som bar begränsat intresse utanf6r den egua kretsen, publiceras inte heller. En tumregel bär är att nyval i styrelsen intresserar, omval knappast.

Vi tar gärna emot notiser och artiklar om större tillställningar ocb jubileer, resor tilI intressanta mäl, nya former av fOreningsverksaniliet med mera.

Skicka gärna bilder. God Tid kommer att i allt större utsträckning lägga vikten vid den visuella utforrnningen.

Redaktionen har numera tekniska möjLigheter att f6rbättra "svaga" bilder.

Fortsätt fOr aUt i väriden att skriva. Ocb är du tveksann om ditt material är av inlresse är det bara att kontakta redaktionen.

Ulf Wa!JIströ", redaktör

Förbundsstyrelsen konstituerad

EMa Jakobssoll

Seniordatautbildare!

• Viii du lära dig mer om att utbilda seniorer i informationsteknik och hur de ska klara av krångligheterna i informationssamhället?

• Viii du få kontakt med andra seniorutbildare och utbyta erfarenheter och ideer1 Viii du bekanta dig med olika metoder för utbildningen och använda material som utarbetats speciellt för seniorutbildare?

Välkommen tIlI en studiecirkel för utbildare och handledare i seniordata, dvs. ITgrunder för seniorerl Studiecirkeln ordnas av Helsingfors arbis under vårterminen 2003.

Utbildningen sker med bidrag från utbildningsstyrelsen och är kostnadsfri för deltagarna. Den motsvarar 3 s tud ieveckor.

Studiecirkelarbetet omfattar både närs/udier och dis/anss/udier.

Närstudier under följande två veckoslut: 11-12.4, !HO.5 (prel. datum) fredag kl. 14-20, lördag kl. 10-15. adress: Helsingfors arbis Dagmarsgatan 3 00100 Helsingfors Dis tansstudier via e-post och en webbplattform genomgAng vid närstudietillfällena e-kontakt mellan deltagarna och studiecirkelledaren.

Vi behandlar följande helheter: Det moderna informationssamhället Utveckling - krav - möjligheter Konstiga apparater: mobiltelefoner, betalautomater, biljettautomater, Internet Vart är vi på väg?

Vad är datorn för en manick?

Datorns delar och deras samverkan Utrus tning och program Operativsystemet Windows - vad har man för nytta av det?

Olika tillämpningsprogram Skriva med Word Presentera med PowerPoint E-posta med Outiook Express Söka information med Internet Explorer.

I var]e helhet tar vi upp: Metoder - didaktik - studiematerial- upplägg - s pecialinriktning på seniorer.

Studleclrkelledare: Björn-Eric Mattsson tel. 09-31049477 e-post: bjorn-eric.mattsson @arbis.hel.fi Anmälnlngar: Hfors arbis kansli tel. 09-3104 9494 senast 24.2.2003 e-post: kanslie/@arbis.he/.fi

Farfar berättar

E

n lugnare tid, frånsett gårdens dagliga sysslor, blev det efteråt när alla som jag under sommaren fOrt mat och post tili startat sin resa över K varken. Visst var det några dagar med en oviss väntan om utgången. När ingenting hördes om att någon båt skulle ba fastuat uuder överfarten antog vi fOr givet att de klarat sig.

Här bemma gick vi den f6rsta tiden ocb undrade, när kommer det besök av miIitärpolisen. Man fick inte ta någonting får givet.

Angivare kan ftnnas var som belst. Att det som skedde uuder sommaren skulle varit en ren hemIighet är icke troligt. Nog visste många om vad som bände i byn. Då i augusti 1944 hade kriget tagit en sådan vändning att de flesta såg vart vi var på väg. Det fanns ingen annan väg än f6rlorarens väg.

Det dröjde en vecka innan det farsta livstecknet kom från Sverige ocb att alla i båtlaget var vid bälsa. Efter en tid kom mera uuderrättelser och att de Ilesta flitt arbete.

Under årens lopp har jag otaliga gånger frågat mig hur ocb varfar togs detta beslut, att som ert villebråd gömma sig i lador i avlägsna skogsängar, i hemgårdens rior, i av granris byggda kojor ocb säkert en del andra ställen. Flera av dessa bade maka och barn.

Andra lämnade föräldrar, sysbn och fåstmö. Helt säkert är att det var stridiga känslor ocb tankar just då i ens inTe när

båten lade ut från bemIandet. Är det sista gången somjag sermin barndornsbygd?Vad händer med mig själv och alla de som jag lärnnar, bur blir mitt liv? Visst kan det frågas vad som hade bänt om alla farit tili fronten vid midsornrnartiden. Hade alla kommit därifrån i livet vilket det nu blev f6r alla som åkte över tili vårt grann1and. Knappast!?

Ingen kunde sia om ftamtiden.

Frågor ocb tankar kommer ocb går. När man tänker tillbaka var det det bästa beslutet som togs av var ocb en. Han ensaro tog det avgörande steget i en svår situation. Visst kalIades han senare en svikare men med tiden läks även denna batkänsla och ' vänskapen byggs återigen till vad den var tidigare.

Och, varf6r syntes så sällan poliser på orten under sommaren? Det torde med all sannolikhet varit känt att många gömde sig här i närbeten tilI havet ocb en stor skärgård där möjlighet till gömslen och flykt var många. Fanns även ett uns av rädsla bland polisema f6r det egua livet?

De f1esta som var pä Ilykt var obeväpnade pä görnstället. Det fanns undantag bland ett fåtal. Vid överfarten rnedI6rde de flesta bAtlag vapen. Dessa vapen slängdes i bavet när Sveriges land närmade sig.

Redan på hösten sarnnna år återvände en del medan andra återigen väntade tili f61jande år.

Förunderligt är att ingen av dem som tog beslutet att desertera, av dessa kom ingen fast på vår ort.

Hemik

Vid böstmötet i november valdes Per-Henrik Nyman tili ordf6rande fOr Svenska Pensionärsf6rbundet. Sanntidigt vai des ledamöterna i förbundsstyrelsen. Nyvalda är Sven-Erik KjeUman, Korsbolm ocb Majlis Kvist, Helsingfors. De efterträder Sven-Erik Wester, Närpes ocb Valborg Louhisto, Helsingfors.

Styrelsen valde vid sitt konstituerande möte i januari Torolf Fröjdö, Kronoby tili f6rsta viceordf6rande (tidigare andra viceordförande). Cbristina Fagerström, Esbo valdes tilI andra viceordf6rande.

Nyval i Dragsfjärd Guy-Ole Asplund överlärnnade ordf6randeskapet och Gunvor Laakso sekreteraruppdraget i samband med att Dragsfjärds Pensionärsförening inJedde verksambetsAret 2003. Thre Forsbom blev ny ordf6rande och Ragni GuIlström sekreterare med Birgit Sjöholm som ersättare. De övriga befattningsinnehavarna viceordfOranden Gunnar Gustavsson ocb skattmästaren Pentti Friberg som även verkar som f6reningens reseledare kvarstår. Ingrid Johansson fortsätter att bevaka hyIlningarna. Ledannöter och suppleanter är Göta Jobansson, Doris Åkerö och Margaretha Forsbom.

K vinnokommitten fick efter det Ulla Lehtinen och Elisabeth Eriksson avgätt följande sarnmansättning: Gunvor Laakso, Vivan Engblom, Hilve Björkdahl, Elice Fredriksson, Margit Gustavsson, Ingrid Johansson, Gurli Sjöholm, Else Stenman, Birgit Sjöbolm, Ann-Mari Linden, Ebba Koivula ocb Marianne Qwarford.

8 God Tid 2/ 2003

Anita Mickos:

Ju fler vi är, desto tyngre väger våra ord i politiken - Det gäller att visa att vi är seniororganisationen i tiden. Det gäller att vi blir så många som möjligt, för det som vi försöker driva när det gäller pensionärspolitik är att ju fler vi är, desto tyngre väger våra ord, sa Sveriges Pensionärsfö rbunds ombudsman Anita Mickos på ledarkonferensen i Tammerfors.

Förbun dso mbu ds man Ani ta liga innehållet i verksamheten Miekos berättade att Sveriges väldigt myeket mer än tidigare.

- Detta måste vi informera Pensionärsforbund är den näst största pensionärsorganisa- om. Ditt fack, det fOrsvann j uo tionen i grannlandet med över Vem bevakar dina intressen i 220 000 medlemmar. Sverige dag? Vem kommer att bevaka har 1,6 milj oner älderspensio- dina intressen i morgon? Det närer av vilka cirka hälften är går inte att lönefOrhandla längorganiserade i fem rikstäekande re, sa hon oeh tillade att fo rförbund . Hur fö rb ereder sig bundet mäste va ra berett att forbundet for seniorvägen, fOr driva frägom a om pensionema.

- De yngre människor som att ta med 40-talistema i verksäger att ni äter upp våra pensamheten?

- lnformationen är en av de sioner ska vara pä det Idara med största utmaningar vi har. Hur att d et" är din mormor, d in när vi ut? Vad vet folk om oss? farmor, di n farfar det handlar Hon underströk hur viktigt om. Detta mäste vi ta de yngre det är man Iyssnar tilI de pre- att fOrstå. Vi är inte ett hot mot sumtiva medlemmama. Vad de dem, vi mAste hjäl pas ät allibopa. viii de ba?

- Oeb när de kommer med i organisationen mäste vi se tili Vad koslar del? a tt de fä r va ra med om att Anita Miekos talade om kostu tforma verksam heten. Ni vet nadem a fOr att bedriva verkvad en bra verksaml1et betyder samheten. Ju mer verksamheten i en fOrening. Du anar inte hur expandera r, des to större blir roligt vi har det, är den bästa utgiftema.

- Men dä mäste v i fä ut reldamen for en forening oeh dess verksamhet. Tili den fo- informationen om vad vi gör oeb varfor. Vad färjag fOr attjag reningen kommer man.

An ita Miekos sa att ma n är medlem? Hon menade att den mAste möta kravet pä det faek- fOrsta fråga n när en medlem kommer till ett fOrbund är: Vad kostar det?

- Vi har oeksä diskussioner om att väga höj a fö rb undsavgiften och det är fO rfå rli gt svärl. Men att höja kaffetaxan, det gär faktiskt. Oeb sä köper man lotter sä att det visslar om.

- Rekrytering är vil/korel Vi har haft ganska roligt åt det för att vi överlever. Ulan del här många gånger. Kaffet oeh dör förbundel, ulan det dör lottema är okej, men höj inte en föreningarna, varnade tia pä forbundsavgiften. Då blir Anila Mickos.

www.siljaJi

En kryssning med Silja Europa är en upplevelse för folk med vuxen smak Då Silja Europa avgår från Äbo klo 18.30 har du hela kvällen på dig att roa dig och koppla av på Östersjöns största och mångsidigaste kryssningsfartyg. Börja gärna med en drink medan fartyget stävar genom skärgården. Sedan kan du fortsätta med en gourmet måltid i någon av fartygets många restauranger, ta en shoppingrunda i affärerna , dansa tili din favoritartisL Havsdansen på Silja Europa ordnas nuförtiden varje kväll!

Den stora seniorkryssningen på Silja Europa Avgång 6.5.2003 • Katri-Helenas 40-års Jubileumsshow i Moulin Rouge!

Inträde 3 € /person.

• SPF:s ordförande P.H. Nyman har ord.

• Välsmakande mat för hälsa och trivsei. Föreläsning, näringsterapeutten Marja-Leena Aho • AlIsång!

• Seniorer på nätet-internethandledning med hjälp av Golden Age-portalen • Spåkvinnan Ritva Koskinen ger möjlighet tili personlig diskussion (tilläggsvgiftl.

Boka på en resebyrå eiler hos Silja.

Ring må-fr klo 9-17.

VASA: tel. (06) 323 3240 eiler (06) 323 3251 ÅBO: tel. (02) 335 6381 eiler (02) 335 6366 TAMMERFORS: tel. (03) 216 2015 eiler (03) 216 2002

SILJA LINEi't

det ett Iiv i luekan som trotsar aII beskrivn.ing.

Ani ta Miekos berättade om hur man i Sverige rekryterar nya medlemmar. Bland annat skiekade fö rbundet brev tili Arskullen 1938, 84 000 personer.

Svarsproeenten var omkring 8.

Experter pä marknadsförin g ansäg att detta var ett bra gensvar pä ett massutskick.

- Men den stora massan tar vi egentligen när vi pratar med varandra, genom mun tili munmetoden.

Man har ordnat rekryteringstävlingar oeh ordnat Ta med dig en vän-kampanj er.

- De fo reningar som va rit mest framgångsrika är kända för a tt de ta r hand om s ina medlemmar.

Alla måsle rymmas Pä en publikfräga om vad man ska gö ra om medl emsantalet bl ir fö r stort fö r d e mötesutr ymm en som fin n s rädde Anita Miekos: - Dela inte foreningen, bilda en ny i sidled. Vi har sagt tili vAra fOreningar att ni aldrig tar säga nej tili nän som vili vara med. Det ska aJltid fmnas plats fOr den som är intresserad.

Mäste man vara aktiv for art va ra m ed i et! pe ns ion ärsforbund?

- N ej det mäste man faktiskt inte. Om du bara viII stöda forbundet med ditt medlemskap kan vi säga tae k, du är välkommen.

Ulf Wall/ström

KOM Mm PÅ FÖRBUNDEJS KRYSSNINGAR! Vårkryssningmed Silja Europa Åbo-Stockholm-Åbo 6-7 maj 2003 Avfärd från Åbo tisdag den 6 maj klo 21 .15 och ankomst tili Åbo onsdag klo 20.10 (vi går inte i land). l programmet bl.a.: • Förbundsordförande P-H. Nyman kommer med på kryssningen Väls makande mat för hälsa och trivsel, föreläsning av näringste rape ut Marja-Leena Aho

Katri Helenas 40-årsjubileumsshow i Moulin Rouge!

Pris: 75 € /person i 2·bä dds seaside hytt • 60 € /person i 2-bädds turist I hytt • 60 € /person i ~-bädd s seaside hytt l prisel ingår: Båtresan Midda g och lunch frå n ståe nde bord , inki. må ltidsdryeke r Siöfrukost Eftermlddagskaffe oeh bulle Boknlngar och informalion med din förening.

Försommar shopping/hotellresa tili Tallinn den 25-27 maj 2003 Avfärd från Hels ingfors söndagen den 25 mai kI. 12.35 från Olympiaterminalen, a nkomst tili Tallinn klo 14.10. Logi 2 nätter på Viru Hoteli. Returresa 27.5 Tallinn-Helsingfors klo 10.15 med ankomst tili Helsingfors klo 11 .55.

Pris 170 €/person Priset inkluderar: Båtresan med SuperSeaCat Four.

Logi på Hotell Viru 3-rä tters middag, söndag kväll på hatellet Besök i ett dominikanskt kloster i Gamla stan må ndag klo 18.00, svens kpråkig guidn ing 3-rätters middag i Klafira restaurange n i Gamla stan efte r klasterbesöke t Tra nsporter i Tallinn Bokningar oeh informalion med din förening.

God Tid Z/ZOO~ - 9 ;ar

1m ya

ic~s ­

ero 8. ng 'ntar ed lll~s­

Iig ri t da

Ledarkonferensen dryftade rekryte ringsstrategi Hur ska man öka medlemsunderlaget lör att ge intressebevakningen större tyngd?

Rekryteringsstrategin var det centrala diskussionsämnet på Svenska Pensionärslörbundets ledarkonlerens på UKK-institutet i Tammerfors den 12 januari.

Pensionärsforbundets möj ligheter oeh fonnåga att sälja sin egen verksamhet ansåg förbundsordfOrande P-H. Nyma n vara den allt annat överskuggande frågan fOr ledarkonferensen. Ali marknadsfOra verksambeten oeh därmed skaffa ett ökat medlemsunderiag.

- Vad har vi att bjuda våra med lemmar? Varfor viII vi öka medlemstalet? Hur ska vi entusiasmera dem? Då kommer vi ju fram tili frågan om vad vi egentligen står fOr. Är det enbart fOr all trivas tillsarnmans oeh ha lite underhållning, åka på det ena eiler andra, på kryssning eiler teaterbesök, sjunga allsång? AlII det här är ju underbart trevligt oeh bra. Men egentligen har ju våra pensionärsforeningar i grunden komm it ti li i syfte all fu ngera som ett s lags faekföreni ng, sa P-H .

Nyman i sitt inJedn ingsanforande.

Han antog att o rdet faekföre ning ka n kännas något överpolitiskt, lite otrevligt i den vanliga pensionårsvardagen.

- Men vi kommer a ldrig ifrån all om in te pensionär s organisationerna ingriper i aUt det som sker i samhället som berör just pensionärema, så blir det inte mycket änd r ing p å nånting. Vi behöver få styrka i våra yrkanden ocb där är det bara så att politis ka beslu tsfallare oeb andra som avgör vårt öde, Iyssnar tili opinioner myeket mera från en tung organisation med ~ugo, trettio, fYrtio tusen medlemmar än en med bara femton tusen.

finns det varken eentralkansli eiler regionkansli.

Ledarkonferensens andra gäst var fOrbundsombudsmannen vid Sveriges PensionärsfOrbund Anita Mickos. Hennes anforande refereras invid. Anita Mickos bar en speeiell anknytning tili Svenska PensionärsfOrbundet: hennes mor Siv Tunzelman von Adlerflug var fOrbundsordforande 1987- 89.

Idenlitetsproblem De närmare 60 konferensdeltagarna delades upp i fem s.k. aktionsgrupper fOr all diskutera de aktuella frågorna ur olika synvinklar.

Den grupp som diskuterade Föreningarnas oeh forbundets gemensamma vägar, var bekymrad över all vanliga medlemmar har svårt att identifiera sig med forbundet. Man vili t.ex. veta hur medlemsavgif- Vi måsle beräfta för våra pensionärer vad de får för medlemsavgiffen. Ändå finns del afflid folk som /ycker aft den är för hög, sa Carin Aminne frAn Abo.

åldersgräns - det finns ju oekså yngre pensionärer. Man kunde tänka sig all ba understödande medlemmar som betalade en årsavgift och fick God Tid .

Medelåldern är nu 72 år. Nya medlemmar har värvats genom att man låtit ieke-medlemmar delta i resor.

Den personliga kontakten är A oeh 0, ansåg gruppen som diskuterade vilka sökmetoder som används. God Tid bör vara lällare tillgänglig. Jnformation kan ges via lokalpressen, egna hemsidor på internet oeh brosehyrer om fOrbundet. Också

Medlemsvård viklig Vad fackfOrbund bar gemensarnt med intresseorganisationer var temat fO[ Ulla 831me nheimo-West s anforande.

Hon är Kommunaitjänstemannaförbundets (KTF) regionsekreterare i Vasa.

Både fackforeningarna och intresseorganisationer sådana som pensionärsfOrbundet strävar ti li att fOrbällra medlemmamas trygghet. Båda arbetar pA att ge sina medlemmar olika slags fOnnAner.

- Ali locka med fonnAner räeker inte. Medlemsvården är verkligen viktig. Nya med lemmar ska man slå vakt om.

Hur sköter ni om de människor som ha r ax lat ansvar: o rdförande, sekreterare, dem som sköter medlemsårenden? Får de någon hjälp? Ocb vem tar över när de hålli t på i tio år?

Ulla Salmenbeimo-West underströk vikten av all medlemmarna kärmer identitet med sitt forbund.

- Det får inte bli så all forbundet bara är nånting där i Helsingfors. Medlemmarna är ju oekså fOrbundet oeh utan dem

- MedlemsvArden är verkfigen viktig. Nya medlemmar ska man slA vakt om, underslrök Ulla Salmenheimo·Wesl från Kommunaftjänslemannaförbundel.

terna använd oeh efterlyste mera info rmation oeh personliga besök från forbundet.

Vem är våra medlemmar oeh var söker vi dem, var temat fOr en annan gruppoGruppen ansåg all det inte borde finnas någon

Ännu hinner du boka din påskresal Två historiska städer BerIin & Prag Avesa: 1314 , 7 dgr. buss/flyg Pris: EUR 866

VI har många andra

blomsterttgot", "Engels~ och

20-26.4

Hälsoresa tili Ösel. Helpension.

8eh. må·fre. AH

485€

Ulf Wahlström

Finländskt fartyg till Tallinn

LETTLAND. Riga med omnejd, helpenslon.

AH.

41 ()€

DAGÖ OCH ÖSEL* 2-5.6

ROSLAGEN *

De stora estnlska öama. Helpension.

..och en sväng på Åland! Helpensfon.

AH.

320€

AH.

INHEMSK VINR. 14-15.6 VinprovnJog, strutsar, blson och rosor.

Håkan Ekholm leder.

199€

VISBY 4 dgr .

11-14.7

Silja Opera llönslemytl och Anneli Hofer som fårdledare.

Ulflyld: 47,· "'(JA UNCf'l

325

10-13.6

398€

KÖKAR m. Källskär 24-26.6 Den hänlga åländska skärgärdenl.

HeipensIon. AH.

230€

NYSLOTT OPERAN 26-27.7 Puccini's Turandol. Sfadiga luncher,

€

hotellfrukost AH. Anm. se nast 31 .3 111

270€

SKANSEN AlIsång 30.6-2.7 Lasse Berghagens ,Iu!spurt!

LAPPLAND

1-4.8

Ffyg UII Lappland. besök Kitlllä mm.

AH .

AH.

Läs mer om resoma på vår hemsida www.sundqvlsts.com eUer ring och beställ vår katalog1

LlTAUEN m. Nida . 8-13.9

MALLORCA

Nytt mäl j Baltikuml Helpension.

FölJ med tili vännen i Alcudia I hösU

Bussplan, 22100 Mariehamn Tel. 018-22570

Hur ska man få blivande pensionårer all fOrstå att det är viktigt all vara med i en pens ionärsforening? frågade s ig gruppens vars ämne var Vad innebär medlemskap i SPF? Man diskuterade utskickning av massbrev tili blivande pensionårer, dår fOrbundetskulle köpa adressern a och fOreninga rn a

Prisvärda resor på svenska med Hangö Trafik!

SPA ROOTLI .

tr&nska triidgirdar" och "Bryssel med EU"·

~

i resor.

fOlja upp svaren. Borde fOreningarna ba enbetliga stadgar med en ti dsgräns lör styrelsens mandatperiod?

Den fOrenande länken i ett medlemskap i en intresseorganisation som SPF, var rubriken for en gruppoGruppen efterlyste dataforbindelse mellan fOreningarn a oeh fö rbund e t fOr a tt underlälla infornlationsflödet.

~~::., .'~ ReSOr

färg~tar

resor I år, 1. ex. "Holland med

den bär gruppen ansåg all man ska låta icke-medlemmar delta

270€

AH.

AH

590€ AH. =Anneli Hofer färdledare

4-11.10

660€

• SILJA UNEI'l STAM/(UNDS PoANG FAs pA DESSA RESORt 019-2481004 ' _ _6 _ _ Sandövägen 23

ti\!>

J

FIX 019-2487058 ' ....NOO,. . ."".,.""

10960 HANGO forsaljnlng@hangonliikenne .com www.hangonlilkenne.com

Båt-Buss tili Riga Eckerö Line för dig vatje dag behändigt tili Lettlands huvustad Riga.

Atmosf.ireo j BaJcikums största stad är äkta europeisk. Stig p 3 Bl t-

Bu.s.sen j TalIinn hamn och du kommer d.irekt till din hoteU. Framme väntar enligt ditt vaI övewattning p.t det fomyade RevaI Hotel Latvija eUer Radisson SAS Daugava.

16Z € Ipers/dubbelrumlZ dY9n

no €/pers/dubbelrum/3 dY9n Bokaochbetalaviaintemet:

www,echrolindi ell!lling(09) llB 3m

1priw ;,tgår: tTlNYtur htltrrJd. b,4SStr01UpOTt Titllinn-Riga-TaUinn,öfleml1tming; dubbtlrumlpm.ocb boltllftukosr.

ECKERÖ0llNE

10 GodTid2/200~

DEBATT

Pensionärernas telefonavgifter Det blir aIIt dyrare an ha egen telefon i Helsingfors. Det gäller sAväl byrestelefon som aktie.

Nyland har en annat bolag. Från och med maj ändras priserna på närsamtal. Priset per minut höjs frAn I cent tili 1,7 cent per minut utöver grundavgiften 12 cent per samtaI. Telefonen är en trygghet i hemmet ror mAnga ensamma pensionärer. Särskilt denna vinter med snö och halka turvis.

Vi behöver nAgon an tala med.

Vanor får inte pensionärer vid en vi ss hög Alder lägre s amtalsavgift? Vi borde fA tiIIbaka den billigare taxan efter kl 17 pA vardagar och under veckoslut. Många äldre har inte data eiler behärskar inte den kontaktmöjligheten. Telefonen är vår viktigaste kontaktlänk, men tyvärr en stor utgiftspost.

Dorrit Slöör sociollom, pensiollär

Gårdsnamn dokumenteras i Övermark PA Övermark Pensionärsforenings senaste mAnadsmöte framfordes forslag om an en doktunentering av garnJa gårdsnamn borde göras medan det ännu finns personer som minns och kan hjälpa tilI. Pensionärsforeningens styrelse, som tyckte att ärend et känns angeläget , beslöt ge å rsmötet i uppdrag att utse personer representerande hela garnJa primärkommunen Övermark som var och en på sil! område utfor uppdraget.

Viii nAgon redan nu anmäla s ig villig att medverka kan ni kontakta ordf. Helge Haag eiler nAgon av styrelsemedlemmarna. För en antal Ar sedan utrordes i pensionärsforeningens regi en doktunentering av bomärken. SarnJingen har varit tili nytta, bl.a. har den varit utlånad tili folkkulturarkivet.

B.B.

Månadens gäst

Pensionärerna förlorade igen Regeringspartierna har åte r genomdrivit stora forluster for pensionärerna. Det brutna indexet har nu cementerats for alla pensionärer. Tili de tidigare fOrlorarna anslöts nu också de 400.000 pensionärer som är under 65 år. Såsom tidigare var det enbart centerparti et och kristdemokraterna som enhälligt slog vakt om pensionärernas intressen. Därtill häl ften av vänsterforbundets riksdagsgrupp oc h några enskilda riksdagsmän.

DA arbetspensionslagen togs i bruk år 1962 beslöts an pens ionerna skall justeras enligt löneindexet. Ar 1975 genomdrevs den forsta forsärnringen.

Dä började man justera pensionerna tili hälften enligt löneindex och tili hälften enligt levnadskostnadsindex. Ar 1996 genomdrevs sedan det brutna indexet for dem som är över 65 Ar. Tili bara en femtedel enligt löneindex och tili fyra femtedelar enligt det mycket lägre levnadskostnadsindexet. Och nu beslöt riksdagen att det brutna indexet skall börja gälla fOr alla. Dessutom fOrsämrades uträkningen av invaliditetspensionema. Och arbetslöshetspensionen upphör helt från år 2009. Därtill rorsämras deltidspensionen betydligt frän år 2005 .

I de Ilesta nordiska länder justeras p ensione rna enligt löneindex och likasA i många andra EU -I ä nd er. Den finländska modellen har tagits från de fattiga EU-Iänderna i Sydeuropa av vilka dock Grekland indexjusterar enligt löneindex.

Därtill beskanas pensionärerna Iindrigare i de övriga EUländerna än vad som görs i Finland. Folkpensionerna och minimipensionerna är skanefria

medan folkpens ionen och dess andelar är beskattningsbara i Finland. I t. ex. 1)!skland är alla månatliga pensionsinkomster skanefria om de är under 1.700

euro.

I övriga EU-Iänder justeras därtill folk- ellerminirnipensionerna på samma sän som övriga pensioner. I Finland justeras de

ännu sämre än arbetspensionerna. Ar 200 I genomfordes i vårt land en nivåfOrhöjning av folkpensionen rned 12 euro i rnånaden . Den var tili ringa nytta för de fattigare fo lkpensionärerna sorn behöver hyresbidrag. En stor del av dem forlorade istället mellan 8 och 12 euro i sänkt hyresbidrag per mänad . Eftersom en högre inkomst sänker hyresbidraget.

Riksdagens socialutskon hörde sA inkompetenta sakkunniga an denna information uteblev.

Förhållandet mellan pensionsinkomst och hyresbidrag borde givetvis ha ju sterats så att nivåfOrhöjningen hade varit tili någon nytta. Därtilljusteras inte hyresbidragen enligt hyresindex som i övriga Iän der. Så forlustema ökar hela tiden for de fattigare pensionärerna.

Mellan åren 1993 och 1995 drogs den lagstadgade indexjusteringen ner med drygt sex procent och det brutna indexet har dragit ner indexjusteringarna med sex procent sedan år 1996. Den som varit pensionerad sedan 1993 fo rlorar nu alltsA ca 8.700 mark eiler ca 1.465 euro i året om hon Iyfier en medelpension om tusen euro i månaden. NAgot liknande vore inte politiskt möjligt i nägot annat EU-Iand . Så det finns stort behov av intressebevakning fOr pensionärsforbunden.

Bo Bolmberg

Minns att hela Nyland är ett enda valdistrikt En Liljendalbo kan rösta på en kandidat från Hangö och en lngåbo bo på en Pojokandidat. Hela Nyland är en enda valdistrikt, med undantag for Helsingfors. Derta viii vi påminna om eftersom som det nu i valtider framkomrnit an en del väljare, i synnerhet äldre, inte vetat dena.

Red.

Insändare tas gärna emot men

redakionen fOrbehäller sig ränen an fOrkorta om det är trångt om utrymme.

Dags att ansöka om PAF:s semesterbidrag 2003.

Ansökningsblanketter frän förb undskansliet tfn 09-7288 820, fax 09-7288 8215 e-post: kansliet@spfpension.1i Sista ansökningsdag: 2.4.2003 Mera informations linns pä sidan 13.

J oan Edelmann fore detta programdirektör på TV:s svenska avdelning

Vart tog de intelligenta programmen vägen? samtalet höll hon sej diskret i bakgrunden. Fokus var och fo rblev på Stig Ramel trots an tonen var personlig och mycket artirnerad.

Det var en balsam for själen an Iyssna tili dem. Jag är så utled, for an inte säga urforbannad på dessa såkallade värdinnor och värdar i dagens talkshows, som gör sej själva tili programmet huvudperson och som dessutom excellerar an ställa plumpa och indiskreta frågor tilI sina gäster.

Frågorna avs löjar dessulom ofta avgrunder av okunskap om de ärnnen samtalen fOrtänks handla om. Det är så genant an en gammal TV-redaktör rodnar och stänger av rutan. Jag viII inte ha en skvallerspegel. Jag viii bli stimulerad och inteUigent underhållen av TV-programmen. Jag kan inte låta bli an undra: vart tog Maarit Tastula och Frank Sj öman vägen? Och var kommer alla dessa egotrippande figurer ifrån?

n söndagkväll härforleden blev jag sittande fastldistrad vid TV:n efter SVT:s prograrn Agenda, som jag sällan missar, trollbunden av ett samtaI mellan Stig Ramel, verkställande direktör for Nobelstiftelsen och amatörhistoriker med ett fortlutet i näringsliv och diplomati, och redaktör lngela Agard, en dam som med elegans och esprit brukar intervjua pristagarna i sändrtingarna från Nobelfesten.

Det var en fascinerande prograrn som kom att omspänna aIIt från svenskt 1700-taI (Stig Rarnel har skrivit en Iysande bok om Gustaf Mauritz Armfelt), vårt vinterkrig, tilI näringslivets optioner. Dena späckades ynerligare med anekdoter om originella nobelpristagare som gjorde anrättningen mycket njutbar. Stig Rarnel var en härlig berättare, men mest njöt jag av Iogela Agards suveräna sän att hålla trådarna i sin hand. Samtidigt som hon roligt, ktutnigt och professioneUt styrde

E

HÄKANS HÖRNA

Lagom - regelbundet

M

0tionens betydelse for hälsan och riskerna med forsummad motion har länge var il k lara for d et alimänna medve tandet. N u finns det öVt\rtygande vetenskapliga forskningsresultat som understryker det som vi egenttigen veI, eiler hur?! Men ändä slarvar många av oss med motionen!

När vi träffas och talar om sömnproblem, blodtrycket, urineringsbesvär och hård mage, fOrutom den aktuella "närinformationen" Oäs: rykten och skvaller), borde vi också fråga varann hur det är med motionen? Vi behöver näml igen mera disciplin for atl motionera tillräckligt.

För oss äldre är mptionen särskilt viktig.

Lagom belastning och regelbundet - inte bara bötja med goda avsikter, men också fortsäna Iivet uI. Minst trettio tninuter i gången, helst vatje dag, men ålininstone tre gånger i veckan.

Vi behöver bibehållen muskeikraft och rörliga leder - genom sträckning, gymnastik, dans, konditionsgymnastik, träning i kon ditionssal eiler olika bollspel. - Man väljer det som passar och är praktiskt möjligt.

När nervsystemet åldras blir det problem med balaosen . Den kan bibehållas och forbättras genom regelbundna promenader, skidåkning, darts, yoga, ta i-chi eiler golf m .m.

Hitta fram tili det som är lagom - gör det regelbundet - och stöd varann gen om att diskutera hur det går med motionerandet. Kanske motionskort i foreningen!?

B llkall B el/berg

Ärade hyresvärdl Vi har ett

STORTUTBUD

Stöd det finlandssvenska bildningsarbeiet Svenska folkskolans·vänner tar emot donationer och testamenten. Föreningen ställer ' sakkunnig hjälp tili \ t,irtclgaJJde vid uppgörande av donationsbrev och testamenten.

Närmare informacion ger SFV:s kanslichef

Christoffer Grönholm tel. 09-6844 570

GAVOTIPS - ett pres en tkort p å tidningen

iB.:.m,

Indiagatan 1. 00560 Helsingfors 09-7288820. fax 09-72888215

v företag och solida privatpersoner som s öker lägenheter via oss.

Vi sållar fram den bästa möjliga hyresgäs ten fö r Er lägenhet.

Vå r service är i s ista hand kos tnadsfri för hyresvärden.

Kontakta gärna oss lör ytterllgare info.

Oy N&N Locus Ab Aff Sme dsgatan 15, vard. 9-17, Sjölund / Eriksson www.etuovi.comllocus

Tel. 09-1717 44 VI tar gärna emot nya säljuppdrag (prov. 3 ,66% inkl. moms.)

God Tid 2/ 2003 -

11

Erbjudanden tili pensionärer i Svenskfinland !

Folkhälsan Rehab, Helsingfors Mannerheimvägen 97 Speclalerbjudande tili medlemmar I Svenska Penslonärsförbundet år 2003 Temadagar tör äldre

Ordnas två dagar i veckan. I programmet ingår vattengymnastlk och/eller träning i styrka, balans och matian , föreläsning och diskusslon om ämnen sam beröf fyslsk, social och psykisk hälsa.

Prls: 30 € I deltagare I dag .

I prlset Ingår morgonkaffe oeh luneh. MöJlighet att boka tid tili massage tili en tilläggskostnad .

Tränlngssal med handlednlng av fysloterapeut TIsdagar oeh torsdagar kl. 11-12, 10 ggr 65 €.

Meddela även inlresse för att delta i vattengymnastlk på fredagar kl.14-15 i Folkhälsans Seniorhus. Folkhälsan Rehab 1Helsingfors planerar starta en specialgrupp tör medlemmar i samarbete med Svenska Penslonärsförbundet.

Anmälnlng och mara InfarmatJan: Rehabiliteringsassistent Susanne Hellström tel. (09) 315 5665,

susanne.hellstrorn@norrvalla-folkhalsan.fi

Fysioterapeut Peppi Karlemo, en av artikelförfattarna, instruerar krigsveteraner i Folkhälsan Rehabs simbassäng i Helsingfors.

Norrvalla Rehab Center, Vörå Vöråvägen 305-307

Inled påsken med en skön vistelse hos ossi 20% rabatt på vAra paketpriser vecka 16.

I geriatrisk rehabilitering är varje människa unik Geriatrisk rehabilitering är ett begrepp som vi allt oftare stöter på.

Begreppet kan definieras sam verksamhet med uppgift att upprätthålla eiler förbättra den fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan hos den äldre befolkningen _ 1 rehabilitering fcir äIdre står klieoteos behov oeh resurser i eentmm. Man strävar tili att klieoten själv skall ha möjlighet att päverka sin rehabiliteriog.

Man utgär frän att vaIje människa är uoik oeh värdefull oeh rehabili teringen planeras med klieotens ouvarande !ivssituation som utgäogspunkt. Interaktiooeo mellan klieoten oeh rehabiliteringspersooalen borde alltid grunda sig pä jämlikhet oeh högaktning samt en ömsesidig ko=unikation.

Det övergripande mälet med geriatrisk rehabilitering är att optimera den äIdre mäoniskans självständighet oeh välmäeode.

Trots att det i rehabiliteringsgrupper fino s gemeosamma mäl feir deltagarna, söker man individuella mäl fcir vaIje deltagare i gruppe n. De iodi vidue lla mäleo mäste vara tillräekligt smä oeh konkreta oeh begränsade tili tid oeh situation. Mäleo oeh motivatiooen är nyekeln ti.ll en lyekad rehabilitering.

Eo geriatrisk arbetsgrupp ansvarar feir planerandet oeh geoomfeirandet av rebabiliteringsproeessen. För atl uppnä ett helhetsperspektiv behövs ett professiooellt team där olika kunskapsomrädeo oeh olika yrkesgrupper är representerade; läkare, sjukskötare, fysio terapeut, ergoterapeut oeh soeialarbetare. Vid behov koosulteras även psykolog, talterapeu t,

För närmare inforrnation oäringsterapeut m.fl . Innehållet i rehabiliteringeo har det fuok- aogäeode geriatrisk rehabilitionella dagliga livet som tering kootakta: grund.

Pä Norrvalla Folhälsan er- FolkhäIsan Rehab i Helsingfors bjuder vi veteranrehabilitering oeh Mjölbolsta Rehab i Karis: finansierad av Statskontoret oeh Susanne Hellström tfn 09-315 rehabiliteriog feir äldre fLDao- 5665 sierat av Folkpeosioosanstalteo Norrvalla Rehab Center i Vörä (FPA). För frootveteraner oeh oeh Seoiorhuset i Korsholm: krigsinvalider finns det att väIja Siv Sell tfn 06-3831050 mellan dag- oeh anstaltsrehabilitering. Mälet med rehabilite- FYSlSK AKTIVITET ringeo är att främja oeh upp- Andeleo över 65-äringar komrätthälla veteraneos funktions- mer att öka markant under de feirmäga sä att han eiler hoo sä oärmaste ären oeh a llt fl e ra länge som möjligt sjäIvs~digt människor lever tili över 80 är. feirmär klara de dagliga funk- Förutom att antalet sjukdomar tiooerna. Rehabiliteringen sker ökar med högre älder feiljer i grupp med dagligt ioslag av oeksä en naturlig fcirsämring av individuell behaodliog. Pro- den fysiska aktiviteten oeh grammet bestär i övrigt av framför allt muskelstyrkan . styrke- oeh balansträning, vat- Della päverkar seda o möjteogymnastik, avslappoio g, ligheterna all leva eli självdiskussiooer oel) informations- ständigt oeh soeialt liv. Det har träffar samt social samvaro. koostaterats att muskeJstyrkaos Deo av FPA ordnade reha- betydelse fcir att orka oeh klara biliteringeo feir äldre har som av de vardag!iga sysslorna är mäl att äterställa oeh upp- stor. Deo päverkar oeksä i hög rätthålla äldre personers funk- grad vär balans (balanseo komtionsfcirmäga oeh att stödja deo mer vi att äterkomma tili i en äldre att leva självstäodigt. senare artikel). Problem med att Rehabiliteringeo riktar sig till röra sig har visat sig vara persooer som fyllt 65 är oeh inte vanligare blaod äldre kvinnor är berättigad tili veteranreha- ä o hos äldre män . Föräodbilitering. Rehabiliteringeo sker ringarna sker i medeltal 10 är i gru pp pä rehabiliteriogs- tidigare hos kvinnor äo hos iorättoingen, med ioslag av mäo. Detta ger sig i uttryek i he mbesök av ergoterapeut, vardagliga situatiooer som att kOInmundagar oeh tvä anhörig- stiga upp frän stol, trappgäng dagar. Programmet bestär av oeh ökad risk att falla.

Det kan uppstä problem dä styrke- oeh balansträning, vatteogymnastik, avs lappning, egen fuoktionsförmäga inte diskussiooer oeh informations- längre kan leva upp tili de krav miljön ställer. Det flDDS egeotträffar samt social samvaro.

RehabiJitering gör gott fcir ligeo tvä sätt att bemöta della både kropp oeh sjäJ. Det kan ofta problem. För det fcirsta är det vara nyekeln tili bättre hälsa bra att reda ut var problemet eller sparken att komma igäng ligger. Kan en !iteo feirändring igeo. Vi , dvs personalen pä i hemmet eiler lite mera utomNorrvalla FolkhäIsan kommer stäeode hjälp med de dagliga uoder äret all oärmare pre- sysslorna vara lösoingen? Anseotera de huvudomrädeo som gäende hjälpmedel oeh soeialt poängteras vid geriatrisk reha- stöd skriver vi mera om i kombilitering oeh även kOJnma med mande artiklar. Ett annat sätt nägra konkreta tips. ldag böIjar problemet kan bemötas är att fcirbättra sin funktioosfeirmäga. vi med fysisk aktivitet.

Norrvalla Rehab Center ordnar även kurser för penslonärer över 65 år med f1ere sJukdomar.

Del 1: 21-25.04.2003

Kurs 1

Del 2: 01-09.09.2003

Lediga platser finns för penslonärer bosatta I södra och sydvästra Finland.

Rehabiliteringen finansleras isin helhet av FPA. På FPA-byrån på hemorten ifylles ansökan om rehabllitering. TIli ansökan skall blfogas ett lilkarintyg.

För mera Informatlon vänlig en kontakta försäljningssekreterare Siv Sell, tel. (06) 383 1050, siv.sell@norrvalla-folkhalsan.fi

Norrvalla Rehab Center, Korsholm

______

Niklasvägen 1, Smeasby

Speclalerbjudande tili medlemmar I Svenska Pensionärsförbundet år 2003

Temadagar för äldre Ordnas två dagar i veckan . I programmet Jngår vattengymnastik och/eller träning I styrka, balans och matian, föreläsnlng och dlskussion om ämnen som berör fyslsk, social och psykisk hillsa.

Prls: 30 € I dellagare I dag I priset ingår morgonkaffe oeh luneh. Möjlighet att boka tid tili massage tili en tilläggskostnad.

Kondltlonssal med handlednlng Tisdagar oeh fredagar kl. 11-12, 10 99r 65 €.

Meddela ilven Intresse tör att della I vattengymnastlk på fredagar kl. 14-15.

Anmälnlng och mara l"formatJa":

Ansvarig fysioterapeut Maria Kaivonen tel. 050-369 9224, maria.kalvonen@norrvalla-folkhalsan.fi

Norrvalla 1 mänga fall kan det vara bra att fundera att kombinera dessa tvä altemativ.

Folkhälsan

feirbättrar det psykiska välbefionandet, feirebygger depression oeh ökar soeiala kontakter.

rekommenderas en av ovaostäeode exempel minst tre gänger i veekan ea 20-30 minuter per gäng.

Mänga uodersökningar har visat att mäoniskan aldrig är fcir gammal fcir att feirbättra muskelstyrkan oeh därigenom fuoktioosfeirmågao . Det har visat sig att äIdre som aktivt oeh regelbundet rör pä sig mär bättre oeh lever längre ett mer självständigt liv än äldre som inte rör pä sig. Regelbundeo träning är möjligt oeh tryggt sä länge kroppeo inte säger annat.

Om det under träningeo uppkommer sym ptom som iote käots tidigare, löoar det sig alltid att avvakta oeh kontakta läkare. Träniogeo skall vara rol.ig oeh lustbetonad. Med rätt träning fär vi mäoga positiva effekter, även hos äldre.

Aktiv träning

Vad och hur olla?

En av de största utmaningar vi stöter pä under rehabiliteringen är att motivera tili aktiv träning.

Trots lite motstäod i början, brukar styrke- oeh balansprogrammet vara det som mänga ser fram emot. Mänga studier har visat att speeiellt träning av muskelstyrka i kooditioossal är eo säker oeh motiverande form feir äldre. Della skriver vi under.

Det är viktigt att komma ibäg i a lla fonn av aktiv träning tas alltid individuella skillnader i beaktande.

Förutom att aktiv fysisk träoiog päverkar positivt pä muskler oeh leder feiljer oeKsä aodra posi tiva effekter i vär kropp. Träningen har eo säokande effekt pä säväI bJodtryek, kolesterol oeh vikteo . Den feirbättrar andningen oeh ämnesomsättningen samt feirebygger bl.a. osteoporos, diabetes, hjärt- oeh kärlsjukdomar. TräDingeo feirbättrar balanseo oeh förebygger fallskador. Deo

Träningsformer där man själv kan päverka fart oeh intensitet i feirhällande till sin kondition är de mest lämpade. Bra exempel är promeoader, bäde med oeh utan stavar, skidälming oeh rodd. Cykelåkning är utmärkt a lteroativ om balanseo oeh koordinationsfeirmägan är bra.

Simoing passar de flesta myeket bra oeh vattengymnastik i grupp anpassad fcir äldre blir ett allt populära re a lternativ. Ledd gy moastik oeh konditioossalsträning är utmärkta alternaliv, feir att inte tala om senioroeh sittdans. Det kan trots allt vara svärt att plötsligt böIja gä pä regelbunclna gymnastikpass.

Då är viktigt att komma ibäg att mänga saker vi gör i vär vardag Citat av Henry Ford: "Motioo är kräver muskelstyrka, balans oeh bara strunt- är du frisk behöver koordi nation oeh är därfeir eo du det inte oeh är du sjuk bör du väseotlig träningsform. Fysisk undvika det." aktivitet kan iote lagras oeh därfeir är det viktigt att bibehälla Da"iela Sjöstral,d en regelbundenhet i sin träning. och Peppi Karlemo fYsiolerapeuter Förutom de dagliga sysslorna

12- GocI Tid %/%003

Från Österbotlnisk horisont

Storkorsholm jubilerar

Minnenas träff i Oravais

kunde berätta. Självuppgivelse, lå nga avstånd tili centrum, stigande skatter, fårlorad identitet, listan på farhågorna var IAng men öppenheten i proeessen var fåredöm lig. Unde r rubriken "Samgång eIler undergång" diskuterade en tidning tanken pä samarbete med staden Vasa. De stora flertalet var emot en sädan tanke.

1 dag kan vi alla konstatera att resultatet blev någorlunda bra . Detta taek vare att man funderade , disku terade oeh länkte före. Av a ll a gamla politiker oeh fo rtroendeva lda som hade inbjudits tili jubilee! fiek Storkors ho lm godkän t betyg.

För övrigt bjöd programmet på violin oeh pianospel av unga musiker. Smedarna, en spelmansgrupp som bildats av äldre korsholmare spelade två styeken folkmusik. Jubilee! slutade med alt man sjöng Väri Land uni- Den verkliga eldsljälen och veteranen inom föreningen, Otto Kron· qvist, berättar om bakgrunden och starten tili föreningen . I sont. Tili sist bjöd kommunen förgrunden en annan som var med från början, Sigfrid Herrgård. pä kaffe oeh tärta åt alla de ornkring ISO besökarna. eiler hur fåreningen blev tili .

Stig S'lIIdvik En gråmulen dag med Meningen med dagens träff var ett par plusgrader och att låta dem, som vari t med hela nästan regn i luften tiden sedan starten, berätta hur hade Föreningen det hela bötjade. Berättelserna VERKSAMHET I ÖSTERBOTIEN skulle bandas oeh dokumenOravais Pensionärsteras, bevaras får eflervärlden. hem ordnat en träff Föreningens allt i allo, Valmed ett syftemål, att demar Präst, hade kanske tätt Torsdagen den 10 april k1. 13.00 iden någoostans ifrån, gått oeh minnas och berätta. pä ldrottsgärden i Nykarleby funderat länge på den oeh nu De fl esta som är med i pen- hade den tagit form . Han hälVi uppmärksarnmar internationella handikappåret. sionärsfåreningen i dag reflek- sade välkommen oeh bjöd på Carola Litben, som är rullstolsbunden, berättar om sin teru inte sä myeket över varfor kaffe nästan direkt for att få livssituation. Sång- oeh musikinslag. Tili dansen spelar Romantix.

är fullmäktigeordforande Peter Finne hälsade vä lk ommen tili 30-årsjubileet i kulturhusel torsdagen den 30 januan, kunde han konstatera att kommunen hade hållit sin plats bland storkommunema, med en hyfsad ekonomi oeh en skälig standard på sjuk- oeh äldrevArden. .

Lämplig att berätta om lillblivelsen av storkommunen i slutet av I 960-talel var en som var med hela tiden, Jarl Beijar.

Han var naturligtvis inte ensam utan hade mAnga fårtroendevalda i de kommuner som slutligen ingiek i sa mmanslagningen . Korsholm, Kvevlax , Replot, Björköby oeh Solf, det var dessa fem prirnärkommuner som från oeh med ingången av 1973 kunde kaila sig Korsholm.

Turema hade varit många, slitsarnma forhandlingar hade få regålt sarnrnanslagningen.

Sven-Erik KjelIman kunde som fårttoendevald fålja med hela proeessen. Han hade läst tidningarna från 1966 oeh

N

Distriktets vårdagar

Lördagen den 12 april k1. 14.00 i Korsnäs ur-Iokal.

Här medverkar oeksA Carola Litben. Säng- oeh musikprogram. Tili dansen spelar Korsdraget.

Din fårening ger mera inforrnation om bl.a. busstransport.

pratkvarnen igäng med det samma.

Tili fårsta berättare kallade han Otto Kronqvist, som van t med frän början, kanske den e ldsjäl som drev fram föreningen. Han -kunde berätta om bakgrunden till föreningens tillblivelse. När folk som hela sitt Iiv arbetat på fabriken oeh blev pensionärer blev de utan bos tad. Det var då ett behov uppstod. Mänga hade kanske eget boende men många hade bott i fabrikens bostäder under mycket dåliga förhållanden .

Han hade redan tidigare tillsammans med andra varit med om att 5tarta ett barndaghem på fabriksornrädet. Otto Kronqvist satt den här tiden i fuJlmäktige.

Frän kommunens sida var man inblandad pä olika sätt får att hjälpa, men det måste en fårening tili for att tä finansiell hjäJp utifrån till att bygga pensionärsbostäder.

J bötjan av 1970 samlades 19 personer oeh biJdade Föreningen Oravais P ensionärsbos!äder. Det var så foreningen startade, i dag har foreningen över 260 medlemmar. När de första 29 lägenh eterna va r inflyttningsklara 1973 faons det 69 sökande, behovet var stort.

Vad tiden led kom flera berättare i gång. Igor Norrgård berättade om problem oeh svårigheter som kommit oeh gått under de 30 åren sedan starten.

Det va r många gånger stora bekyrnmer får styrelsen, men allt har gått väl.

Pau l Ju slin var en annan

Hagalundklubben fyllde 25 år

En mysig och kramgod tillställning

Kördagar får österbottniska pensionärer den 16-17 augusti 2003 pä Kronoby folkhögskola .

Anmälan inom mars månad.

Ombudsman Thoma5folk, tfn 3 179070 ger inforrnation.

Iili!"\

Kvartetten Gläntan fick ett bejublat mottagande

FORBUNDET FlNLANDS SVENSKA HORSELSKADADE rf

Tinnitus? Nedsatt hörsel? Kom med pä kurs!

Förbundet Finlands svenska hörselskadade rfarrangerar 12-16.5 en grundkurs för vuxna hörsclskadade personer på Badhotell Hännä i Ylihännä. Kursen arrangeras med stöd av FPA. Anmälningsblanketter tas från den loka la Folkl'ensionsanstaltbyrån. Anmälan senast t .4.2003 (bifoga läkarintyg som belyser hörselskadan).

25-28.8 arrangeras en parkurs på Karijärvi kursgård utanf!jr Borgå. Kursens tema är tionitus I nedsatt hörsel.

Anrnälan senast 25.7.2003. Kursen arrangeras med stöd av RAY. Förfrågningar.

Förbundet Finlllnds svenskn hörselskndnde rf Kajsanicmigatan 3 B 13, 00 I00 Helsingfors tfit/fax (09) 663 392

' - Stöd kyrkligt arbete ~ l' genom gåvor och testamenten Kontakta

Församlingsforbundet

PB 285, 00121 Helsingfors

e

(09) 6126 1540

MARTIN SÖDERSTRÖM Hagalundklubben är en av Esbo Svenska Pensionärers delortsorgan me d 220 medlemmar.

Klubbens 25-årsfest giek nyIigen av stapeln på Hanaholmen oe h tog sin början kloekan 16.00. Som pensionärer plägar, var de första pä plats redan timmen fåre.

Ordforande Daisy Winqvist oeh vieeordfö ran de lngva ld Linden tog emot gäs terna .

Dage ns marskalk Thorbjörn Söderström visade gästerna tili deras platser. Var oeh en fiek sig

serverat ett glas ehampagne. lngvald Linden hälsade välkomna oeh taekade alla dern, som bidragit tili, att göra verksamheten inom klubben kvaIitativ oeh njutbar. Han utsåg klubben tili " Den biista pensionärsklubben i Svenskfinland" oeh utbringad e e n skå l för klubben. Härefter sjöngs klubbens Iystringssång " Det är en fin sak, att finna vänner ... ".

Daisy Winqvist foredrog en välkomponerad his torik över klubbens verksamhet.

Det finns ännu nio personer kvar av dem, som var med oeh grundade klubben, i februari 1978. Av dem fanns fyra på plats. De oeh fårra ordforanden Anita Saarinen fårärades var sin ros. lnbjudna var de övriga Esboklubbarnas repr esentanter, ledda av Kyrkobyklubbens ordfårande Kristian Bomberg. Han gratulerade med ett taI oeh överräekte ett brunt kuven medan var klubb överräckt~ varsin fOS.

berättare som påminde om de usla fåhållanden som de hade i de gamla fabriksbostäderna. Det var nästan ett hirnrne!rike for de gamla när de fick flytta tili nya bostäder.

Dagens träff präglades av allsång mellan berätteJserna, det giek bra att sjunga, trots att man inte hade musik tili, det är bara att sjunga så gott det går.

Visserligen hade man en ''forsångare", Ann-Mari Lövdahl, så det giek bra.

Dagen till ära överlämnade Evi Engström med bistånd av sin make en tavia, som hon själv målat , för att hängas där i sa mlingssalen. Tavlan förestä ller det vardagliga Ii vet på Tallåsen.

Minnenas träffär en ide som kunde utveeklas tili att omfatta myeket mera än att berätta oeh lägga på band. Det finn s ingenting som hindrar att man dessutom dokumenterar på annat vis. Man kunde sjunga gamla visor, läsa gamla sagor, sådant som vi hört i vår barndom. 1Oravais läste Igor från en årsberättelse som var från 1980, där det frarnkom att foreningen rest en hei del men oekså bjudit in andra fåre ningar. Nu gäller det for andra foreningar att haka på oeh utveekla fårslaget, kom sedan oeh berätta i vär egen tidning God Tid vad ni åstadkornmit.

Det är sådant som alla pensionärer i fåreningarna vili läsa om, vad som händer i andra foreningar.

Stig SUlldvik

Det bjöds på en god middag med tillhörande dryeker.

Bertel Waenerberg hade sammanställt ett får tillf<il!et anpassa t sånghäfte oeh han ledde även sången. Här fanns både snapsvisor, visor till vinet oeh tili maten. A lla sängema var textade av medJemmar inom foreningen .

Två medJemmar, som fyllde år samma dag, uppvaktades av den övriga festpubliken med sången "Har den äran ... ".

Som extra nummer fiek medlemmarna stiga fram oeh berätta om sina erfarenheter av klubbens verksamhet oeh hur oeh varfor de anslutit sig. Det var enbart nöjda uttalanden.

Som kuriositet kan närnnas, att en av medlernmarna, med finsk bakgrund, sade sig njuta av att få tala svenska inom klubben . Hon läste även en skojig dikt om hur det är att åldras.

Sedan kom, som socker på botten , kvartet!en Gläntans framträdande, alla fyra råkade vara på plats. De fiek ett bejublat mottagande för sina sänger.

Gläntan är en del av fåreningens sångkör Furorna.

Under maten spelade The Swinging Jazz Trio lättsam musik oeh när dan sen bötjade spelade de gamla fina danslåtar.

Dansen tråddes till kloekan 20.00, då det blev tid att åka hem oeh minnas en trevlig fest.

Tftorbjöm Söderström

God Tid 2 / 2003 - 13

Semester och rekreation år 2003

Du är kanske i behov av semester?

Svenska Pensionärsförbundet erbjuder dena år, med stöd av Penningautomatföreningen stödd semesterverksamhet en veeka i helpension för 41 personer.

Målet med semestern är att ge möjlighet tili rekreation oeh avkoppling frän vardagen.

Semesterstödet är avsett för personer va r s livssitu a tion och livs kvalitet h a r f6rsämrats: • på grund av sviktande hälsa • av ekonomiska orsaker • av soeiala orsaker såsom ensarnhet, makesl makas död, värd av sjuk anhörig i eget hem Vem kan ansöka?

Stödd semester kan sökas av var oeh en person, som kan anses , av socia la och

Vad kostar semesterpaketet?

Penningautomatföreningen förutsäner an semesterfrraren betalar en självriskandel f6r semesterpaketet. Självriskandelen är I 10 euro oeh betalas av semesterfiraren direkt tili Norrvalla Rehab Center, Nykarleby Sjukhem eiler Sjundeä Rehab Center.

Norrvalla Rehab Center i Vörä.

SPF:s med lemmar kan returnera ansökningarna via sina egna föreningor tili forbundet, senast den 2 april 2003. Ansökningama kan även sändas di rekt tili forbundets kansti i Helsingfors. Ansökningarna bör ifyllas noggrant på samtliga punkter och semesterbehovet motiveras, liksom en beskrivning av sökandes livssituation.

Ansökningarna behandlas pä förbund et, garanterat konfidentiellt!

Hur ansöker man?

Ansökningsblanketter ffls förutom frän SPF:s kansli, lndiagatan 1, 00560 Helsingfors även frän kans liet i Österbotten, Handelsesplanaden 13 A, 65100 Vasa, samt frän

Observera an vid beviljandet av semesterstöd följs RAY:s bestärnmelser. Det utgör inget hinder att man beviljats stöd tidigare, men de sökande som aldrig förut erhällit semester beoklas först.

ekonomiska orsaker samt av hälsoskäl vara berättigad ti li stödd semester i helpension, men som själv inte har räd tili det.

Semester pä Norrvalla Rehab Center i Österbotten, Sjundeä Rehab Center i södra Finland, Nykarleby Sjukhem beslår av 7 dagar i helpension med ett mängsidigt program, säsom massage, bastu, vattengymnastik, örtbad, stavgång, fritids- oeh hobbyledarens tjänster ete.

Tidpunkl för semesterveckorna Observera att du kan välja en veeka i juni, veeka 23 eller 24 pä Norrvalla Rehab Center, och mellan veekoma 21 , 22, 33, 34 och 35 på Nykarleby Sjukhem. För Sjundeä Rehab Center gäller det veeka 36.

Ange en andra altemativ för semesterveeka ifall ditt forsta alternativ inte kan arrangeras p.g.a. att semesterstället är fullbokat.

Förebyggande hembesök hos äld re r mål- oeh verksarnhetsplanen

ik

personai inom social- oeh hälsovården (heminstruktör, hälsovArdare, socialarbetare, sjukskötare, fysioterapeut, hemhjälp) en sam eiler i arbetslag.

Hembesöken erbjuds kommunbor över 75 års Alder som inte annars tar del av kommunernas tjänster. De äldre kontaktas vanligen per brev eiler telefon.

Före det har man inforrnerat om möjligheten att ffI ett besök tili exempel genom kommunens inforrnationsblad, webbsidor, lokaltidningen oeh -radion.

Under hembesöket som varar 60- 90 minuter har man diskuterat om bland annat hälsoKommunenkät i april 2001 tillstånd, sociala nätverk, boenI april 200 I genornforde kom- deforhållanden, funktionsförmunforbundet en enkät for att mäga, medi ci ne r, ekonom i, utreda ko mmunernas p raxis trafiktjänster, hjälpmedel, serbeträffande förebyggande hem- vieebehov osv. Tili hjälp har besök hos äldre. Enkäten visade man ett fråge- eiler intervjuall 40 kommuner redan an- forrnu lär, en stomme med disvände r sig av förebyggande . kussionsteman och en blanken hembesök oeh att de görs av for bedömning av funktions-

för sOclal- oeh hälsovärd fo r Are n 2000- 2003 rekommenderas att komm unem a för det första skall utöka hemgänsten och för det andra erbjuda personer över 80 år hembesök i förebyggande syfte. 1 samband med hembesöken bedöms Idientemas funktionsforrnåga, boendeforhållanden oeh servicebehov. STAKES och Finlands Kommunforbund gör en utvärderi ng av effektema av d e forebyggande hembesöken med tanke pä det framtida servicebehovet

Helsingfors (26.3) samt i Abo (3.4), i Kuopio och Rovaniemi.

Kommunforbundets rapport om resultatet, god praxis och olika Tvåårigt utvecklingsprojekl handlingsmodeller vilka utSommaren 200 I inledde kom- arbetats i samarbete med SHM, munforbundet i sarnarbete med publiceras före 26.3. En upptio pilotkommuner (Fredriks- följning sker hösten 2003. hamn, Helsingfors, Jaala, LiekProjektet har gAtt ut pA att S3, Nurmijärvi, Rautavaara, utveelda oeh testa olika verkSibbo, Veekelax, Virdois oeh sarnhetsmodeller som kunde bli Virolahti) utvecldingsprojektet praxis vid forebyggande hem"Förebyggande hembesök hos besök hos äldre i Finland. lnom äldre" (EHKO). Kommunema projektet har olika redskap planerade hembesöken under utvecldats för att hjälpa komhösten 200 l och genomforde sin munema och personalen i att försöksverksarnhet under våren genomfora dessa hembesök.

20 02. Senare utvärdera des Projektet har gAtt framA! proj ektets förverld igande och enligt uppställda mAJ. Komresu ltat. munerna har fAtt en ny föreMä let va r att skapa hand- byggande servieeform sam! lingsmönster för att genomföra konkret material för äldrepotitik forebyggan de hembesök hos och strategier. De ä1dre har varit äldringar och utvärdera mönst- nöjda över "att någon är intren. Utveeldingsprojektet rap- resserad av mina saker". De porteras i 1-2 publikationer. anställda har upplevt att beAvslutningsseminarier hålls i söken har berikat deras arbete forrnågan. Kommunforbundet har publieerat en rapport om utredningen.

(Thpu Holma, Komrnunforbundet).

Förebyggande hembesök hos äldre var föreläsningsämne både på rådplägningsdagen for äldrerAden i Svenskfinland

(26.9.2002) oeh på seminariet Vem vårdar vem (23- 24 . 10.

2002). En äldrepolitisk fråga fOr äldreråden all ta tili sig oeh bevaka?

Valborg LOllhisto

PENSIONÄRS BOST ÄDER

Lillesgården erbjuder förmånliga och trevliga hyresbostäder i Nordsjö, Helsingfors.

Ring tel. 09-7771 2212 vardagar 9-16.00.

LÄKARSTATIONER

S PECIALTANDTEKNIKER

J orma Alatalo

Karis

Läkarcentral

Kungsgatan 8. n v6.n. Ekenäs e 019-246 2670

Högbcrgsg. 5-7 g 019·236 967 Allmänläkarc o. specialläkare

OPTIKER

KARIS OPTIK

synSAm

Centralgatan 98, KARIS Tel./fa,l( 019-230 940 Ogon läkare

TARJA NÄRHI Tidsbesl. e 019-230940 Ja tack! Jag viii prenumerera på God TId:

~

Namn: __________________________________________________ Adress: Postnummer:

Skicka kupongen 1111: God Tid Indiagatan 1 00560 Helsingfors

jiii

BACKMANS OPTIK

Torggat8.n 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Jag viii gärna ge God TId som gåva tili: CHAI?TEI?BUS

Adress:

R.Lundström En årsprenumeration kostar 13,50 euro för sju nummer per år.

re/. 09·221447/ Fax. 09·22 / 467/ rurlstbussar /6-50 perso

Namn : ________________________________________________

Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4 Tel. 019-531 865, fax 019·501 565 Beställnlngsbussar.

Adress:

Oy Kaj Forsblom Ab

Sänd fakluran tili:

Postnummer:

~ F~;~;;; ~

Senatorns Köpcenter 'ilil' 09-298 1927 ~

BESTÄLLNINGSBUSSAR

Namn:

Postnummer:

~ •• St;·· _ "I'W;q

Adlerc reutzg. 17 06100 BORGÅ 019-524 3993, 0400-492146

BESTÄUHINGSlRAFIK

VI o,dno, re.o' lö, mind,e grupper fr6ga efte, lö,diga pake',e.o, FÖR MER INFORMATION RING:

0400·470 285 / Magnus Und 019· 241 1005/ kontor 040·5170310 / Eriko Und, reseplonerore Norro Strandgoton 1S, 10600 EKENÄS

14

God Tid 2/ 2003

LÄST

Reflexioner med sting i!

A

män.

Jag känner igen mig själv i Maj sans alla ref1exioner. Jag gottar mig i de små livsögonblicken just så där är det! Ögonblick, mästerligt fängade i några rader texl. Låt mig ge några glimtar!

reflexioner m>j;M_

~I""ömnon

~d::toe ninna elg mln ain9

olenalor pJ rlnakloclcan Iätt tumult tJakom d6mtn

hör Jaa

gSWtampan8 eken Iyeer upp rumme't dir en älva

.,tJ,

~ro tlndrande Öflonpar bakom glaarutan

en elite" unln I ens handen

he] moml. vi kommer tUl die öwr natten vad nlr vi ~ ilta

kudden I don andra Jae pllrar pJ kioclcan fem före MX

j8a viII ha plättar har du ela.,,, J8S viII epela Memory du lille. Petteeon

ärdu vakenl du lava att vi eku baka Idag

u"

Jaa ~II mJIa mod ..... nlärg

efter att ha bCSkat. en IMtrt I eänsen med uninen och älvan eer jae upp älvan tJcge:r ele eege:rvfaat tUl köket

hon etJr pA huvot fö, ~ uppfylla alla f6rväntnln98' andn1dd stannar hon upp vlcllUlbarnew vädJande rch't: moml, när kommer mammal

et finns hembygdsskildringar av de mest varierande slag. Ofta har de en rät! begränsad läsekrets. Har man inte sina rötter i just den bygden eiler känner någon där läser man inte den boken. Undantag fmns. TilI dem hör nyutkomna "Livet på ön" av Ragnvald Davidsson, fOdd och uppvuxen i Abolands skärgård. Utvandrad tili Sverige, som det stora f1ertalet av skärgårdsungdomaroa på femtio- och sextiotalet. Men sornmarstugan på ön håller kontakten med hembygden levande.

Boken är en kärleksförklaring tili lniös holmar och skär. Välskriven, hurooristisk och medryckande. "En mosaik av personer och händelser, sorger och glädjeärnnen på en skärgårdsö från 1800-tal tili nutid" , sägs det på bakpärmen. Och det stämmer. Boken består av 34 berättelser som garanterat fångslar även dem som inte vuxit upp i skärgården. Här skildras nybyggarliv, isolering under menförestid, spritsmuggling, äventyr på svaga isar, långa resor med roddbåt och mycket annat. Har man läst eiler sett tv-versionen av "Stormskärs Maja" finner man i den här boken vissa ankoymingspunkter.

Davidssons bok är utgiven av Abolands Litteraturforening med stöd av statsmedel fOr, delade av Delegationen fOr den svenska litteraturens främjande . Understöd har också beviljats av Egentliga Finlands konstkommission och lniö kornmun.

"En kväll när fjärden Iigger så blank och stilla att det är ett helgerån an rispa sönder den med en motorbåt. Eiler hur det kunde vara an fardas på den i november och december. Färder som

D

tt en j uIkJappsbok i miniformatet 15 x 17 cm med 47 blad kan göra mottagaren så glad, att hon sträckJäser boken och gonar sig åt vaJje sida texi och vruje fårg bild!

Jag talar om Mai.an Stendabl. Rejlexioner, som sedan 1998 kommit UI i tre upplagor. Redan Margita D. Skau. pärmbild med en dansande yppig kvinna mitt i naturen fyller en med livsglädje.

Reflexionerna - dikterna, är närmast att betrakta ur et! fa r mo rs- ocb morm orsperspe kti v, men fun deringama omfanar en sådan myc kenhet av humor, ömhet och jag-kan-skratta-åt-mig-sj ä lvattityder, att de väcker förtj usning även hos läskunniga

~pfurd"'ndO

Livet på ön

klockan halv Jtta etAr dege:n oc:hJilMr

inleddes med att man värmde vanen på spisen for att tina upp motorns kylvattenintag. Därefter skrapade man bort snö och is från tofterna och så gay man sig iväg. - Man kan alltid fOrsöka minnas vad man själv sett ocb vad man bört berättas", skriver författaren i forordet.

Livet på ön Rognuald Davidsson

Att han satt sina minnen tili pappers får vi vara tacksamma fOr. Resultatet är en mycket Iyckat stycke bygdehistoria och historier.

EMa Jakobsson

Eil er vad sägs om de reali stiska , osent im entala fund eringa rna över a tt vara pensionärskvinoa. Visst känns tankegångama igen!

~~d"komm'.le

~~;g eom kunnat

ta lnu l1Ia upp me:nJae tycke:r noe att du elarvade:

de:ltldaJobba eköta tnI bam laea mat baka ~ullar t.e:ntUlea atlcka och tftta pJ TV allt pJ en eAne

dl du ploclcadolhop meJ en del foear enleelar andra ellpar och oee eme:nan val"för d~ löea eklnn?

nu bllr e~reeead av ett Inrutat program Mtlde:r ekatl paeeae eamma dae

Tänk an kunna ta de små vardagsfortretligheterna med sådan humor.

An erkänna dem, men att ändå ta dem med en kJackspark!

oroar mlg för att ml.,ea tleet eöker eluögon och nycklar vände:r pA hatva viee:n mbte kolla au Jae etängt av eplNn och när Jag kommer ~11 eta"Uonen Mr tle~ gllda ut Hn ptlrTOngenl

Rangvald Davidssons teckning ur Livet ptJ Ön.

CariflÅIII;'lIIe

TEATER

K ENNEl: :-:Or:R~Y:';S~S~E';:T;:;"':::: e -

r\

1-\ U N () R .A 5 E RI p 0 F I Nlö R.E] V .R. R QX

r:: EJT A

~-

,

~~. ~

,,'

.....\,,~~. f.. !.:<-_., ~ "

I

'''-'.

YE§I>:!iAI E VA

5 C H ",' F E"EJN~ L ~~ A S TI K A 5 T A 5 10. l ' T E RI D A M M

'fi'hRA1>ARTj A5

./ / 5 T Ö V A R 1'1 0 f\ ,.

SPE.,TSIDU I3BIA PARTIMIN5KA c u 6 A(~R\ L E EN D E.l.!?R. ö N A F(r: \V I-fID I ) ( ! E1-AliE.JR 15 A l KO LE" RA NE J[To V ~\G EM E N Al F 1:: M lN T N A~O E IR.EALT~G~RIN~ N I NG U-r~R.[E~1 EIAMER I I-(ANf! N , E

'Z \ G E J::I A R ElG A.!::: A 15 T R t.: N G A R. 5 .5 ! 0 N .f Rls PlO N IG R ~ Kj" !i E G liE D AI5 E X u E' L LI E G 0 11 T U E M I

A

Tidlöst samtai

I GA

e>LODHLlNDI t:T

2. G

A M IA 5 E X II E L L

5KATL~ASTINOS

KUB,.A(t.OR.2,.AII Nl

A TA VI 5 T I 5 kTIN

IK ~ A

P R A R

••

l05NING 1 --~~-I

Vinnare i "Kennelkrysset" 1/2003 Eija Abrahamsson, Björkbnda Erik Häggqvist, Pörtom Christa Nyman, Esbo lnga Viitamäki, Vasa Siw Wessberg, Helsingfors Vi fick in 445 krysslösningar, grattis tili alla fem vinoare!

Vå tidigare teaterchefer i dialog på Mini-scenen.

Det fick publiken uppleva under sju foreställniogar i medlet av februari . Samtalet "Alvar och Runar" baserar sig på en essä ur sarolingen "Tvivlets gåva" av Göran Schildt.

Ruvudpersonema är fOrfattarens far, den tidigt bortgångne Runar Schildt - även han fOrfattare - och arkitekren Alvar Aalto . D en senare kom att fungera som ställfOreträdande far.

Rollema spelas av Carl Öhman (Aalto) och Lars Svedberg (Schildt). En tredje teaterchef svarar tor scenversionen av texten och fOr regin: Erik Ohls,

T

radioteaterchef. Ran har också ett fOrf1utet vid Svenska Teatern som dramaturg. Det har också Runar Schildt som åren 191316 var regissör ocb ledare vid teaterns iohemska avdelniog.

Samtalel är ett försök att återge de två berramas tankevärld. Rän abstrakt men intellektuellt stimuJerande. Uppsättningen påminner om Brechts "Fordringsägare", som Kammarteatern satte upp i medlet av sjuttiotalet med Carl-Axel Reiknert och Georg BackJund i de två rollema. Regin var Lars Svedbergs.

Vem säger att underhållniog måste vara ytlig, undrar regissören Erik Ohls i program-

bladet. Det här gällde att översätta ett ganska teoretiskt resonemang tili en kooflikt mellan två originella och välformulerade herrar. Ocb sedan fick man försöka ta fasta på det komiska i den kooflikten. Utan att forenkla, utan att tunna ut texten. Det var en utroaning.

Endast sju foreställningar gavs. Samtliga utsålda. Förhoppningsvis. är publikens intresse så stort att ytterligare foreställningar kan ordnas. En dialog med ett minimum av rekvisita borde rim1igtvis kuuna gästspela på andra orter. En minnesvärd timme.

Ebba Jakobsson

~=======lr====;~~~===:-====--:====--=====---------------------------------------~~~~~!!~~15

:n

H

~--=~-

er :h ta 'rI

~'"

'"t' 'f

1>

." <II

......E ... <II

<II

> :1

.,:,,:: .,:,,::

...

:10

::E

...

:10 C <II

Tr-~~

...'"'"<II

."

MtlERA'

rr

) 5lt>E~

'Z

\,

~ l

\

0 0 M

oc Lll en

1

~ w

LETT -" 1

CC

,..; .~

1

ILlylLJA

'0

-

-z.

0 ~

~ DOS '

~ :::.

Ilc

a..

10

-FLlC.KA

-- ! >

M

C

<II

...

."

'"

10 C <II

'"C <II

C

..:;0 .,:,,:: 10 ."

...

<II

... ...'"

10

'"0

...a.. ~

C

·c

'"

;S

...'" <II

'"'" t' .,:,,::

...

~ >-

ii:

.,

16- God Tid 2/2003 Baka din sluga' ________,

Väijbland Sjuttio olika jabriksmonterade Amadeusmöblerl

Alternativet!

HUMMELSTEDf Rejäl pension fÖI Ditt arbete • Trygghet och nordisk välfärd.

Kostnadstak fÖI vårdkostnader.

Nej tili 'brulna

Fln.. ocksd $Om höml'itrin • Aven martor och Verkst..'ldsgatan 3,

Malmkulla. KARIS

"De äldre är med sin erfarenhet och livskvalitet en resurs i sarnhälJet. - Står för traditioner och kultur - Tar hand om anböriga och bambam"

www.lokalforsakrlng .fi

Penslonärererhåller rabatll

Christer Hummelstedt: 1. 1941. fij "C, krelso,dl lö, SFP i Åboland 77-93, Åbol kDlnmUllalstämma 93-02. stadsf IAbo) 89-. Folktinget 84-92. Länsdeleg, FN 78, 90, Unesco, Åbo univ. de/ego

Jan-Erik Enestam:

+ fÖRSAJIRJNC'i LOKAL

V

eiler ,Jng 024795889

vårdavgift.

019-231 355

För dig och din hembygd

Besökwww.ikp-safety.com

indexet-, ReelI valfrihet i Yhden.

• Nej tili 80 %

bordsannatur.

lel.

Upplev vaeker nalur intill havet i Åbo/ands skärgård oeh njut av dln fritid / våra modema stugor belägna på Berghamn (Houtskär)

Nästa nummer Nästa nummer av God Tid utkommer den 15 april.

Material tili tidningen bör finnas på redaktionen senasl den 3 april.

Redaktionen tar gärna emot redaktionelll bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

"Skröbbelgåbbana" arbetar för bygden Pargas anses vara föreningarnas förlovade land_ En av de största och kanske också aktivaste är Pargas Svenska Pensionärsförening, med ca 300 medlemmar och över 100 regelbundet med på månadsmötena.

Jan-Erik Enestam "För stad och bygd" enestam.net

:., sfp

Som grarulation eiler jör kondoleans

giv Hjärcadress, Våro odresser so1js av R-kiosker posten banker varuhus blomsterhandlar samt begravningsbyråer

Du kan även besrälla adressen via internet eiler ringa tili servicenumret 020044002.

Sydänsäätiö •

Hjärtstifte)sen 09-7527521 www.sydanliirro.fi

Genom ocr vä/ja HJärtadressen sröder Du Finlands Hjärrjörbunds arbere.

Genom att använda Cancerstiftelsens adresser stöder ni kampen mot cancer.

I~n

Våra adresser erhålles banker. bok-, blomster- och

Ptf.~~~~:rn~~l ~~~d~;;ni~~~~" värt kontor,

oo~Ji~~~m~~f~~S

Tel. 9800 43 000 med lokalsamtalsavgift

CANCERSTIFTELSEN

Nu vili jag i a lla fall presentera en betydJigt mindre forening vad antalet medlemmar belTäffar, men som är minst lika aktiv.

"Skröbbelgåbbana", de lärda tvistar om det rätta dialektala uttalet, bildades så sent som i mars 2001. Initiativtagare var främst Rainer Wahtera och Frejvid Karlsson, som fätt iden från såväl Åland som Österbotten. TiU det fOrsta mötet infann sig ett tjugotal deltagare. Då det visade sig att intresset var så stor!, beslöt man att hälla möten en gång i månaden, utom på sommaren.

Klubben är inte registrerad och är helt opolitisk. Den vänder sig tili äldre, nuvarande och fore detta Skräbböle- och Pjukalabor, två byar litet ulanfor Pargas absoluta centrum. Verksamheten inriktar sig naturligtvis främst på att samla medlemmarna tili informella träffar, med diskussioner över en kopp kaffe. Tills vidare har det i alla fall ocksä varit något " matnyttigt" program pä varje möte.

Dessutom har det visat sig att medlemmama är synnerligen intresserade av att göra nägot for bygden. Det största synliga beviset är "kvämen" pä kvarnbacken i Skräbböle. " Skröbbelgäbbana" tog initiativet och medverkade med många talkotimmar tili att kvarnen fätt nya vingar och nu är nymälad och vacker. 1 synnerhet då den stårupplyst (också ettjobb av "gåbbana").

Partek Nordkalk, som äger kvamen, stod for ekonomin och Pargas Snickeri gjorde grovjobbet.

Ett annat projekt, delvis en fortsättning på kvarnen, är redan på slutrakan. Det gäller en miniatyrmodell av kvarnbacken och gårdama runt den. Skalan är 1:250, så det har varit mycket småpetande med alla detaljer. För projektet har klubben fätt bidrag frän s tadens bildningsnämnd.

Partek Nordkalk har även här stölt klubben, genom all koslnadsfritt uppläta utrymmen for tillverkningen.

Ett tredje projekt som pågår är insamlingen av bilder som berör de aktuella byarna_Det gäller säväl vyer som enskilda människor, eiler annat som skildrar bygden. Dessutom skall vi forsöka samla in anekdoter och historier om människor och händelser. Det fmns också sånger och dikter som borde bevaras.

Tack vare "Skröbbelgåbbana" har "kvärnen" på kvarnbacken i Skräbböle tått nya vingar och är nu nymå/ad och vacker.

GUbbjumpa "Gäbbana" har inte heller glömt bort sitt fysiska välbefinnande. Varje tisdag, tio gånger på hösten ocb tio på våren, samlas omkring femton medlemmar tili gubbjumpa. Jumpan leds for närvarande av fysioterapeut Irena Nylund. För den här verksamheten får klubben tacka Folkhälsan f Pargas, som anser att jumpan är en bra form av fOrebyggande friskvård .

De äldsta deltagarna är över 80 år. Änn" en verksamhet kan nämnas. " Gåbbana" har också hunnit hjälpa Abolands Folkhögskola med att pä

somrarna röja vass vid skolans badstrand.

För detta bjuder skolan på festsal och kaffe, dä klubben håller sin julfest där också fruarna är med.

Det här var i stora drag vad "Skröbbelgåbbana" tills vidare har uträttat och planerat. Det blir säkert många fler projekt. Det finns hUI mycket som helst att uträtta, bara intresset finn s och energiska och iderika dragare orkar hälla i trådama. Della gäller inte bara Skräbböle-Pjukala, ulan överalll. Kanske något for andra pensionärsforeningar?

Viking