God Tid 8/2023 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

Svenska pensionärsförbundets tidning ● Nr 8 ● November 2023 ● Årgång 51

Att seniorer reser gratis i kollektivtrafiken är en självklarhet för göteborgarna Thomas Leyon, Nahideh Zandjanchi och Håkan Björnbom.

Sören Viktorsson

Gratis på spåret i Göteborg

Tänk dig att du åker gratis med buss och spårvagn och att besök i simhallen likaså är gratis. Det här är en självklarhet för pensionärerna i Göteborg och något som de slår vakt om. God Tid mötte seniorer i Sveriges näststörsta stad.

sidan

ledaren

böcker

vården

”Vi behöver inte mera motsättningar i vårt samhälle, vi behöver mera samförstånd och mera samarbete.” Sidan 2

"Illa ute om man saknar anhöriga"

"Varha var nödvändigt"

◗ Sverige har en bra äldreomsorg om man har anhöriga som står på sig. Den som hamnar in hos äldreomsorgen utan anhöriga är riktigt illa ute, säger författaren Robert Åsbacka. SIDAN 6

◗ – Att flytta vården från kommunerna till landskapen var nödvändigt. Vi hade inga andra reella alternativ, säger Robert Paul i Egentliga Finlands välfärdsområde. SIDAN 12

GOD TID

8/2023

FÖRBUNDSORDFÖRANDEN

Ställ inte generationer mot varandra

är jag var ung och började jobba räknades lönen som grund för pensionen från och med jag fyllde 23 år. Jag jobbade alltså några år utan att det gav nytta i form av pension. När jag blev litet äldre och fick barn utgjorde föräldraledigheten ingen grund för pension. Inte heller när jag senare studerade vidare var studieåren pensionsgrundande. Jag är naturligtvis inte ensam om detta. Hela Generation Wideroos och många andra har varit med om detta, och hjälpt till att bygga välfärden i vårt land. Tänk då på min mamma som var hemma med oss barn tills vi var i 16-årsåldern, det var inte en tid som var pensionsgrundande. Det fanns inte heller dagis, men hon skötte om oss barn utan att kräva något i gengäld ekonomiskt. Nu undrar mången läsare varför jag räknar upp detta och tar mig själv som exempel. Därför att tidningarna Vasabladet och Österbottens tidning publicerar en kolumn av redaktör Kenneth Myntti med rubriken ”Generation Wideroos har fått styra och ställa”. Myntti skriver också: ”i början av 2022 steg

pensionerna med hela 6,8 procent och en ny höjning är på väg vid årsskiftet. Det betyder att förvärvsarbetarna får sämre köpkraft medan en hel del pensionärer inte påverkas av prisstegringarna”.

yntti väljer medvetet att inte skriva hur det varit hittills med indexjusteringarna – vem har förlorat vem har vunnit. Pensionärerna har inte varit vinnare! Och så en liten detalj – höjningen kom 2023 – inte 2022. När Myntti skriver att pensionerna rusar i höjden så är det bra att räkna ut hur mycket 6,8 procent utgör på en pension på till exempel 1300 euro (många har inte ens det i pension). Och före denna höjning handlade det om helt andra siffror, inte i närheten av denna procent. Under många år. När generation Wideroos har varit med och gjort pensionsreformer har vi åtminstone försökt göra dem med tanke på kommande pensionärer. Vi har försökt se framåt – inte bakåt. Jag förstår faktiskt inte vad avsikten med kolumnen är! Att kritisera det som jag och

”Vi behöver inte mera motsättningar i vårt samhälle, vi behöver mera samförstånd och mera samarbete.”

min åldersgrupp arbetat med inom eller utanför politiken är helt ok. Den kritiken kan vi ta. Men att ställa generationer mot varandra som Myntti gör är något jag inte väntat mig. Vi behöver inte mera motsättningar i vårt samhälle, vi behöver mera samförstånd och mera samarbete! Över generationsgränserna!

töver detta ser vi en vårdreform som i allra högsta grad berör oss äldre. Förslag om stängningar av avdelningar och boenden gör att vi äldre verkligen funderar på vad det skall bli av oss. Självklart vill vi bo hemma så länge det bara går, men det kommer en dag när det inte längre går. Då vill vi se en omsorg som ser våra behov, en omsorg som beaktar att vi är väldigt olika även som gamla, en omsorg som ser att vi ibland är ensamma, ibland ett åldrande äkta par. Tänk om det helt enkelt handlar om att vi vill ha litet lugn och ro på äldre dar. Ulla-Maj Wideroos Förbundsordförande

Ulla-Maj Wideroos

CHEFREDAKTÖREN

Välfärden är ute på villovägar ◗ Nedskärningarna inom välfärden väcker starka känslor bland Finlands seniorer. Många oroar sig för hur det ska gå när de inte längre klarar av att ta bo hemma. Frågan är berättigad. Och svaren är ännu så länge få. I detta nummer av God Tid behandlas välfärden i flera artiklar. God Tid har gjort ett nedslag i Egentliga Finlands välfärdsområde och där intervjuat pensionerade läkaren Robert Paul som sitter i välfärdsområdets fullmäktige. I en annan artikel skriver Christel von Martens, med utgångspunkt i Västra Nylands välfärdsområde, om vad som händer när pengarna som staten anslagit för vården inte räcker till. Christel von Martens slutsats är att det var ett misstag att flytta äld-

reomsorgen från kommunerna. Robert Paul åter säger att det inte fanns några reella alternativ. Oberoende av vilken grundsyn man har så finns det nu inte tid att slå dövörat till för nödropen från patienter, anhöriga och vår-

”Nu tvistar välfärdsområden och kommuner om vem som ska begrava avlidna som saknar arvingar. Under tiden väntar den avlidna i bårhusets kylrum.”

Verksamhetsledare: Patrick Ragnäs (1.11-31.12.2023) tfn 040 574 8919 patrick.ragnas@spfpension.fi Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 040 578 0415 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Öppet tisdagar och torsdagar kl. 10-14. Övriga tider enligt överenskommelse.

IT-koordinator: Robert Riska tfn 040 578 3207 robert.riska@spfpension.fi IT-stödperson Andreas Höglund (t.o.m. 30.11) tfn 040 592 1390 andreas.hoglund@spfpension.fi Verksamhetskoordinator: Mona Lehtonen (t.o.m. 31.12.2023) tfn 040 353 9905

mona.lehtonen@spfpension.fi SPF:s bankkonto: Aktia IBAN FI93 4055 1140 0011 77 Kansliet i Vasa Hovrättsesplanden 15C33, 65100 Vasa Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 040 574 8919 patrick.ragnas@spfpension.fi

Kansliet i Pargas Strandvägen 30, 21600 Pargas Ombudsman för Åboland,

danställda. Marita Bagge skriver i en tredje artikel om patienter som kan ligga upp till två dygn på akuten för att personalen inte har någonstans att skicka dem. Så ser det ut i hela landet. Ändå meddelar välfärdsområde efter välfärdsområde att de kommer att dra in bäddavdelningar och stänga dygnet runt-platser inom äldreomsorgen. Nu borde all prestige läggas åt sidan. Finansministeriet och välfärdsområdena måste skyndsamt sätta sig ner och gå igenom vad man kan göra för att minimera skadorna. En Alzheimersjuk åldring har i bästa fall anhöriga som kan slåss för hennes rätt till en plats i vårdkedjan. Kommunförbundets tidning Kommun-

Björneborg och Tammerfors: Mona Lehtonen tfn 040 353 9905 mona.lehtonen@spfpension.fi Förbundstidningen GOD TID Hovrättsesplanden 15C33, 65100 Vasa Ansvarig utgivare: Ulla-Maj Wideroos tfn 050 5113141 ulla-maj.wideroos@spfpension.fi Chefredaktör: Markus West tfn 040 5748 751 markus.west@spfpension.fi

torget har i sitt senaste nummer en makaber berättelse om dem som inte längre har några talesmän. Artikeln handlar om de avlidna som saknar nära anhöriga och som nu blir liggande i bårhusens kylrum. Ifjol såg hemkommunens socialarbetare till att den avlidne fick en värdig begravning. Vid årsskiftet överfördes kommunens sociala tjänster till välfärdsområdena. Nu tvistar välfärdsområden och kommuner om vem som ska begrava avlidna som saknar arvingar. Under tiden väntar den avlidna i bårhusets kylrum. Det här är ovärdigt. Snälla människor gör någonting åt saken – och det fort!

Prenumerationer, adressändringar: Åsa Andersson tfn 040 578 3078 asa.andersson@spfpension.fi Prenumerationspris 50 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06 347 0608, gsm 0500 924 528 cjcenter@petalax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/ spmm ISSN 0359-8969

Markus West chefredaktör

Annonsfakturering: Svenska pensionärsförbundet Pb 129, 00101 Helsingfors fakturering@spfpension.fi Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2023 Redaktionsråd: Gunilla Löfstedt-Söderholm ordförande, Marita Bagge, Kjell Hägglund, Anita Ismark, Henrik Othman och Kerstin ÖstermanRosenqvist.

GOD TID

8/2023

Kommande program 21.11 Förbundets höstmöte i Tammerfors 21.11 Åboländsk Lillajulskryssning 22.11 SPF Österbottens medlemsresa till musikalen Änglagård 1.12 IT-handledarubildning i Pargas 4.12 SPF Åbolands seminarium "Ett åldervänligt samhälle" i Pargas 15-17.12 Stjärnjul i Stockholm 28.12-1.1 Nyårsresa till Wien med SPF

Medlemsrekryteringstävling 2023

Finsk-svenska handelskammarens vd Kjell Skoglund efterlyste sätt av både Sverige och Finland för att få med fler seniorer i arbetslivet. Patrick Ragnäs

Äldre anställda kan spela en nyckelroll på arbetsmarknaden 163 pensionärer från SPF Österbotten och SPF Seniorerna i Västerbotten möttes 5 – 6 oktober under temat ”Jobben, makten och härligheten”. Kvarkens pensionärsparlament ordnades för femte gången.

Ett av huvudämnena för parlamentet var hur samhället ska kunna öppnas mer för senior arbetskraft. Nytt för parlamentet 2023 var att arrangemangen hade en tredje medarrangör; Finsk-svenska handelskammaren. Handelskammarens vd Kjell Skoglund var huvudtalare. Han lyfte fram flera argument för att samhället, såväl det finländska som det svenska, måste hitta sätt att få med fler seniorer i arbetslivet. I sitt anförande lyfte han bland annat fram hur äldre medborgares kompetens och erfarenhet kan vara en resurs på arbetsmarknaden. Deras förbättrade hälsa gör att de kan fortsätta arbeta längre. Han

sa vidare att en framträdande förändring är övergången till livslångt lärande istället för traditionella karriärer. Teknologiska framsteg och digitalisering förändrar arbetslivet, och de som uppdaterar sina färdigheter förblir eftertraktade på arbetsmarknaden. Äldre arbetskraft kan spela en nyckelroll i arbetet med att utbilda och stödja nyinflyttad arbetskraft i såväl Finland som Sverige. Den ökande medellivslängden och bättre hälsa gör att de äldre ofta är kapabla att fortsätta arbeta längre. Statistik visar att fler äldre personer stannar på arbetsmarknaden, och detta behöver uppmuntras. I en tid där arbetskraftsbrist hotar är det viktigt att se äldres potential och ta bort hinder för deras deltagande på arbetsmarknaden. Ett populärt programinslag i parlamentet var den så kallade speed-datingen. De västerbottniska värdarna bemannade 21 bord och fick fyra minuter på sig att presentera sig själva och sina föreningar för gästerna från Österbotten. Dessa i sin tur presenterade sig för

sina svenska värdar. Deltagarna var överlag väldigt nöjda med såväl arrangemangen som med programinnehållet visar den utvärdering av parlamentet som gjordes. Fram till årets slut är jag tillförordnad verksamhetsledare för Svenska pensionärsförbundet. I skrivande stund håller förbundsstyrelsen på med rekryteringen av en ny verksamhetsledare. Samtidigt som jag är tf verksamhetsledare fortsätter jag att sköta ombudsmannaverksamheten i Österbotten. Jag hoppas att Ni kontaktar mig när Ni har något på hjärtat som Ni vill framföra till mig eller till förbundet. För övrigt står förbundets hela personal till tjänst med sin kunskap för föreningsmedlemmarnas bästa. Kontaktuppgifter och information om personalen hittar Ni på sidan 2 i denna tidning eller på förbundets webbplats. Med önskan om en fortsatt fin höst! Patrick Ragnäs tf verksamhetsledare

Medlemsrekryteringstävlingen genomförs enligt följande principer. Föreningen får: 1 poäng för varje ny medlem och för varje 0,5 procents ökning av medlemsantalet, ytterligare en poäng. Första pris är 500 euro, andra pris är 300 euro och tredje pris är 200 euro.

Individuell rekryteringstävling 2023 Förbundet ordnar även en individuell medlemsrekryteringstävling år 2023. Poängräkningsgrunden är 1 poäng per värvad medlem. Föreningarna meddelar vem i föreningen som rekryterat flest medlemmar i samband med årsrapporten för år 2023. Första pris är teater-/konsertbiljetter för 120 euro, andra pris är teater-/ konsertbiljetter för 90 euro och tredje pris är teater-/konsertbiljetter för 60 euro.

Berit Dahlin tackar för sig

Berit Dahlin, långvarig verksamhetsledare på Svenska pensionärsförbundet, avslutade sin tjänstgöring på förbundet den 31 oktober 2023. Här följer en hälsning från henne. Härmed vill jag framföra mitt varma TACK till alla arbetskamrater, förtroendevalda, medlemsföreningar, medlemmar och alla samarbetsparter på lokal, regional, nationell, nordisk och europeisk nivå för all uppvaktning jag fått ta del av i samband med att jag slutat som verksamhetsledare. Tack för alla fina stunder vi delat tillsammans på möten, jubileer, seminarier, utbildningsdagar om trafiksäkerhet, kost och motion, äldreråd, arkivering, it samt Gåkampen, PangSÅNGFester, konserter, teatrar, golftävlingar, bouletävlingar, frågesportstävlingar, mässor, festivaler, evenemang, kryssningar och resor. God fortsättning! Berit Dahlin

SPF-kalendern 2024 Nu är det dags att beställa förbundets kalender för 2024. Priset för kalendern är 12 euro med pärm och 10 euro utan pärm, postkostnader tillkommer. Kansliet i Helsingfors tar emot beställningar, kansliet@spfpension.fi, tfn 040 5780 415. Kalendern är en utmärkt present eller julklapp!

Utebliven tidning

Svensk

a pension

God Tid distribueras i Österbotten, utom Karleby, av PPP Finland. Vid utebliven tidning kontakta distribution@dppp.fi eller ring 06-7848920 God Tid distribueras i Nyland, Egentliga Finland och övriga delar av landet av Posti. Vid utebliven tidning kontakta Gratis p å spåret i Göteb org Åsa Andersson asa.andersson@spfpension.fi eller ring 040 5783078. Att seniore r reser gratis

i kollekt ivtrafik en är en

självklarhet för

götebo rgarna

ärsförb

Thoma s Leyon,

undets

tidning

Nahide h Zandja nchi och

● Nr 8

● Novem

ber 202

3 ● Årg

Håkan

Björnb om. Tänk dig att gratis. De du åker gratis me t vakt om här är en självkl d buss och spå rva . God Tid arh mötte sen et för pensionärer gn och att besök i simhal iorer i Sve na i Göteb len lika rige org s näs och ledaren tstörsta något som så är stad. de slår ”Vi behö

ver inte motsättn mera ingar i vårt samhälle, mera samf vi behöver mera sama örstånd och rbete.” Sidan 2

Sören Viktorss on

böcker

"Illa ute saknar om man anhörig a"

◗ Sverig e har en bra om man har anhör äldreomsorg sig. Den iga som som står på reomsorgen hamnar in hos tigt illa ute, utan anhöriga äldär Åsbacka. säger författaren rikRobert SIDAN

ång 51

sidan

vården

Allt färr bankko e nto

◗ – Att flytta vården munerna till landsk från komvändigt. Vi hade apen var nödla altern inga andra ativ, säger reelEgentliga Finlands Robert Paul i välfärdsområ de. SIDAN

GOD TID

8/2023

I Göteborg åker seniorerna spårvagn Tänk dig att du åker fritt på kollektivtrafiken och att besök i simhallen är gratis. – Helt naturligt för oss seniorer och något vi slår vakt om, säger ”framtidsutvecklarna” Nahideh Zandjanchi, Håkan Björnbom och Thomas Leyon i Göteborg. Sveriges andra stad firar 400-årsjubileum och i Göteborgs frihamn pågår en mängd aktiviteter. God Tid hälsar på i Omställningslabbet, en sorts experimentverkstad. – Denna veckan är vi från ”Åldersvänliga Göteborg” här och uppmanar stadens invånare att komma hit med synpunkter och idéer, berättar utvecklingsledare Emma Matsson. Göteborg har runt 600 000 invånare och antalet invånare över 65 väntas öka med 40 procent från 2020 till 2040. Redan 2015 blev staden medlem i WHO:s globala nätverk Age-friendly Cities and Communities (AFCC). – Alla politiska partier, förvaltningar och kommunala bolag står bakom stadsutvecklingsarbetet. Tillsammans med invånarna ska vi göra Göteborg till en bättre stad att leva och åldras i, fastslår Emma Matsson. Den här dagen handlar det mycket om ”pratbänkar”. Ett 20-tal sådana är redan utställda på olika platser i staden. – Avsikten är att underlätta möten och göra det mer lockande inte minst för de äldre att ta sig ut, förklarar senioren Håkan Björnbom som sitter och skissar på ett förslag hur bänkarna kan förbättras. Själv är han före detta förskolelärare, butiksinnehavare och försäkringsbolagsanställd med mera. Tillsammans med Nahideh Zandjanchi och Thomas Leyon hör han till 20-talet så kallade ”framtidsutvecklare”, som i stadens regi möts var månad. – Jag var engelsklärare i Iran, läste företagsekonomi i Sverige och jobbade sedan länge som ekonomiansvarig på en patentbyrå. Vi är utvalda på grund av våra skiftande bakgrunder och erfarenheter, förklarar Nahideh Zandjanchi. Thomas Leyon har varit taxichaufför och fritidsledare. Som 40-åring skolade han om sig till sjukgymnast. – Vi ska vara en nagel i ögat på de som har makten. Till varje månadsmöte försöker vi få med ansvariga för olika områden som berör oss seniorer. Göteborgs stad har en handlingsplan för perioden 2021-2024

”Vi ska vara en nagel i ögat på de som har makten. Till varje månadsmöte försöker vi få med ansvariga för olika områden som berör oss seniorer.”

– Alla partier, förvaltningar och kommunala bolag står bakom oss, berättar Emma Matsson, utvecklingsledare för “Åldersvänliga Göteborg”.

vad gäller åtgärder som ska förbättra för seniorerna. Här finns rubriker som mobilitet, bostäder, stadsmiljö, inkludering etc. Fina ord, så klart, men går de att koka ner till något konkret? – Ja, det tror jag. Man märker redan, tycker jag, att seniorperspektivet är mer närvarande i stadens olika verksamheter. Ytterst hänger allt naturligtvis på att väcka entusiasm bland seniorerna. När det från politiskt håll kom en propå om att dra in seniorernas fria kollektivtrafikresor (man sim-

mar även gratis plus har andra förmåner) tog det hus i helsicke. – Jag slängde mig på telefonen och det gjorde även flera andra. Förslaget drogs tillbaka! konstaterar Thomas Leyon förnöjt. Vilka är då i övrigt de prioriterade frågorna för ”framtidsutvecklarna”. – Att väcka opinion är viktigt. Jag leder en persisktalande kvinnogrupp och har närradiosändningar på turkiska. Där berättar jag om ”Åldersvänliga Göteborg”, svarar Nahideh Zandjanchi.

GOD TID

8/2023

gratis

Solveig Nylund ny ordförande i Österbotten ◗ Solveig Nylund från Vasa svenska pensionärsförening VIPS valdes enhälligt till ny regionordförande för Svenska pensionärsförbundet i Österbotten på föreningens höstmöte i Jeppo. Hon efterträder Anita Ismark, som lämnar uppdraget vid årsskiftet. På höstmötet fastställdes även regionens verksamhetsplan och budget för år 2024. I styrelsen för SPF Österbotten sitter Pia Berg, Per-Erik Lindgren, Lalle Broberg, Göran Westerlund, Britt-Marie Teir och Alice Lillas. Med anledning av regionens 50-årsjubileum i år premierades en rad eldsjälar, som på olika sätt varit aktiva och utvecklat regionens verksamhet. Förbundets bordsstandar tilldelades Anita Ismark, Paul Lindell och Håkan Wikberg. Förbundets förtjänsttecken i silver tillde-

Anita Ismark (t.v.) ger över stafettpinnen till Solveig Nylund.

lades Alice Lillas, Britta Andtfolk, Kristina Saari, Pia Berg, Carl-Gustav Molander, Erik Backman, Pehr

SPF Östnyland fick ny ordförande

Att seniorer reser gratis i kollektivtrafiken är en självklarhet för göteborgarna Thomas Leyon, Nahideh Zandjanchi och Håkan Björnbom.

– Vi behöver fler och åldersanpassade bostäder. Och vi måste samordna tiden för hur länge grön gubbe gäller på bevakade övergångsställen, så att alla hinner över innan det blir rött. – Jag vill även se fler separata gång- och cykelbanor så man slipper riskera att bli påkörd, fastslår Håkan Björnbom. – Jag välkomnar allt som gör att seniorer rör på sig mer, konstaterar Thomas Leyon och förklarar mot sin sjukgymnastbakgrund samt med glimten i ögat vilken motion som är bäst: – Det är den motion som blir av...! Text och foto: Sören Viktorsson

tips Läs mer: ʶ Age-friendly Cities and Communities: https://extranet.who.int/agefriendlyworld/ age-friendly-cities-framework/ ʶ Fria resandet för seniorer i Göteborg och andra västsvenska kommuner: https:// www.vasttrafik.se/biljetter/ andra-biljetter/seniorbiljett/ goteborg/

◗ Svenska pensionärsförbundet Östnyland höll sitt stadgeenliga höstmöte 25 oktober i Kotka. Till ny ordförande för distriktet valdes Håkan Karlsson från Lovisanejdens svenska pensionärer. Tidigare ordförande Björn Sundqvist hade undanbett sig återval. Mötet var välbesökt med ca 80 deltagare i maritimcentret Wellamo. Gäst på mötet var pensionerade utrikeskorrespondenten Kerstin Kronvall som berättade om Ukraina och Ryssland. Alla tio medlemsföreningar hade delegater på plats och verksamhetsplan med

Håkan Karlsson.

budget för 2024 godkändes enligt förslag.

Markus West

Löv och Peter Sahlsten. Markus West

Färre nummer av God Tid

◗ Svenska pensionärsförbundets medlemstidning God Tid utkommer nästa år med åtta nummer. Det är ett nummer färre än i år. – Det är den allt dyrare distributionen som tvingar oss att ta det här steget. Vid nyår stiger Postis tarriffer med 8 procent. Dessutom finns det inga garantier för att det är den sista prishöjningen för året, säger chefredaktör Markus West. God Tid kommer 2024 att i genomsnitt vara 28 sidor tjock. Det ska jämföras med i snitt 32 sidor i år. Budgeten för God Tid fastställs på förbundsmötet i Tammerfors den 21 november.

Strömmingssushi i Kvarken ◗ Strömmingen blir nu sällsynt och därför blir den dyr och åtråvärd. Kanske lika åtråvärd som abborrfiléer i de bästa restaurangerna i Geneve. Sådana som har Michelin-stjärnor. EU gjorde god reklam för strömmingen med sitt förslag om förbud. Kvarkens fiskare satte sig ned och funderade på hur göra pengar på den allt mer sällsynta strömmingen. Michelin-stjärnor kom upp på bordet, som tecken på exklusiva läckerheter. Många fiskare använder också Michelin under sina bilar. För att kunna diskutera vetenskapligt om Kvarkens strömming läste fiskarna boken Studier över strömmingen i östra Kvarken. Författaren var vasabördiga biologi-

doktorn Gunnar Ehnholm. Ehnholm flyttade sedan nästan till Tölö. Japanerna gillar fiskmat, till och med valfisk. Ju mer sällsynt fisk desto bättre. Japanerna har sushi och världens största bildäckstillverkare Bridgestone. Kunde strömmingen vara nåt? Strömmingssushi och Bridgestone-stjärnor för sushi-restauranger? Sakt och gjort, Kvarken-fiskar-

na åkte till Bridgestones huvudkontor. De fick en överenskommelse att Bridgestone inför stjärnor för sushirestaurangerna i Japan och i andra länder. Bridgestone börjar också servera strömmingssushi åt högtstående gäster på alla fem kontinenter. Fiskarkäringarna i Kvarken säger att fisk är färsk fyra timmar efter slaktandet. För att få strömmingen färsk till restaurangerna runt världen bör den transporteras levande. Flygplanstillverkarna kommer med fraktplan som har havsvattentankar så att flyg från Vasa flygfält kan ta levande strömming. Men de planerade strömmingsodlingarna i norra Japan siktar på att exportera strömming också till Kvarken.

GOD TID

8/2023

Åsbacka återvänder till Nykarleby för att skriva sin följande bok Erik, huvudpersonen i Takläggarna, den avslutande delen i Robert Åsbackas Sörmlandstrilogi, skulle nog helst av allt tyna bort på ett virkeslager i Hälleforsnäs. Hans karriär som författare är slut, likaså hans parti – Socialdemokraterna – och hans äktenskap.

Men han kämpar på, oftast i utkanten av berättelsen, där andra karaktärer istället får ta desto mera plats. God Tid träffar Robert Åsbacka mellan två publika framträdanden på årets bokmässa i Helsingfors i slutet av oktober. Jag frågar om Erik har någonting gemensamt med författaren Robert Åsbacka. – Till det yttre har han nog det. Han bor på ställen där jag har bott, men jag försöker inte skriva självbiografiskt, säger Robert Åsbacka. Erik är en märklig person. De flesta författare brukar välja en huvudkaraktär för sina romaner som är mera drivande. Erik är bara med. Det är de andra personerna i romanen som får ge färg åt berättelsen. Robert Åsbacka har gått tillbaka till sina anteckningar från tiden innan han började skriva på Kistmakarna, den första delen i trilogin och märkt att Erik blev precis som han ville ha honom. Några egna tankar på att avluta sitt författarskap har Robert Åsbacka, 62, inte. – Jag har levt som författare länge och vet att det är en osäker tillvaro. Man vet aldrig om man har pengar för nästa år. För mig har det alltid lyckats, säger han. Arbetarförfattare Robert Åsbacka föddes i Terjärv i Österbotten, men familjen flyttade tidigt till Nykarleby. Hans litterära genombrott kom år 2000 med Döbelns gränd, en bok som utspelar sig i hans hemstad. Robert Åsbacka emigrerade som så många österbottningar tidigt till Sverige. 1984 började han jobba som montör på Volvo BM i Eskilstuna. Redan då visste han att han ville skriva, men det skulle ta flera år innan han debuterade som författare. Robert Åsbacka må ha lämnat verkstadsgolvet, men sin bakgrund som industriarbetare har han tagit med sig in i litteraturen. Han nämner Väinö Linna och Pentti Saarikoski som viktiga förebilder i sitt skrivande. I Takläggarna kämpar ett sli-

Robert Åsbacka har då och då talat om att flytta tillbaka till Österbotten. – Min fru vill absolut inte flytta till Finland. Min plan är att åtminstone en del av året bo i Nykarleby. Jag ska åka dit nu och köpa ett hus, avslöjar han.

tet kollektiv med att lägga nytt tak på den gemensamma gården. Sent omsider lyckas de få tak på halva huset, andra halva får bero tills nästa sommar. I undertexten är det givetvis folkhemmet som fått ett halvt tak. – Så kan man läsa det, men jag vill inte göra det för tydligt. Nästan allt som de gör både i Kistmakarna och Takläggarna har helt klart ett samband med Socialdemokratin och folkhemmet. Robert Åsbacka satt under några år i socialnämnden som representant för Socialdemokraterna i Eskilstuna. 2018 lämnade han både socialnämnden och partiet. – Jag gick ut samtidigt som Erik faktiskt, säger han. Hurudan var du som politiker? – Dålig. Jag jobbade mycket, men jag var nog ingen bra politiker. Jag fick tvinga mig själv när vi skulle ut och knacka dörr eller stå på torgen för att träffa väljarna. Det passar inte mig. Det bästa jag vet är när jag tittar i almanackan och den är tom. Då får han tid för att göra det som han gillar mest – att skriva. Däremot gillade Åsbacka diskussionerna på arbetarföreningens hus. Särskilt när de handlade om ideologi eller riks- och världspolitik. Då tände han till för att åter slockna när de började tala om kommunalpolitik.

Olof Palme hade inte ändrat historien När Robert Åsbacka växte upp var Socialdemokraterna ett 50 procents parti i Sverige. Nu sitter de i opposition och landet styrs av en borgerlig regering som är beroende av Sverigedemokraternas stöd. Vad var det som gick snett för Socialdemokratin? – Det är inte bara Socialdemokratin utan hela västvärlden som har gått i en annan riktning. Jag menar att det hände i början av 1980-talet. I Sverige hände det i november 1985 när Riksbanken avreglerade bolånemarknaden. Efter det började svenskarna ta allt större konsumtionslån, sektor efter sektor privatiserade. Socialdemokraterna var hela tiden med på noterna. 28 februari året därpå blev Sveriges statsminister Olof Palme mördad. Robert Åsbacka menar att han inte hade kunnat stå emot. – Precis samma sak hade hänt även om Olof Palme hade levt vidare. Mordet förändrade landet på många sätt, men politiskt hade det inte ändrat någonting. Olof Palme hade inte förmått att föra socialdemokratin i en annan riktning. Förr sköt de i knät Eskilstuna blev Robert Åsbackas hemstad i Sverige. Det är där hans två döttrar vuxit upp och fortfarande bor. Eskilstuna, med drygt 100 000 invånare, är en gam-

mal industristad som tagit emot många invandrare. På 1970-talet flyttade många finländare till stan. De senaste decennierna har många invandrare med rötterna i Mellanöstern kommit dit. Ifjol skedde mer än 30 skjutningar i Eskilstuna. Robert Åsbacka är inte oberörd av våldsvågen som svept genom Sverige. När han flyttade från Flen till Eskilstuna bosatte han sig tillsammans med sina då tonåriga döttrar i stadsdelen Fröslunda, en av de svårt utsatta förorterna med stor andel invandrare. Familjen trivdes till en början, men redan efter ett halvt år gav han upp och började se sig om efter en bostad i centrum av staden. Under nätterna kunde han som pappa stå i fönstret och oroligt spana efter döttrarna. – Under en kort period, på bara några veckor, skedde det runt vårt hus ett mord, rån, knivslagsmål, misshandel och våldtäkt. När jag kom hem stod det polisbilar med blinkande lampor utanför vårt fönster. Då tänkte jag, nej så här kan det inte fortsätta. Familjen flyttade. Efteråt har döttrarna, som nu är vuxna, sagt att de först nu fattar varför han var orolig. Något recept på hur Sverige ska lyckas bryta våldsspiralen kan Robert Åsbacka inte ge. Det handlar om att alltför många människor kommit på en gång, oftast från en kultur som skiljer sig helt från den

i Sverige och så har integrationen av dem misslyckats. Regering efter regering, oberoende av politisk färg, har gjort samma misstag. – Politikernas ansvar är stort, men det är svårt att utkräva ansvar av sittande politiker eftersom det pågått så länge. Det hjälper inte heller att byta ut dem. Hur ska då de nya se ut? Hittills i år har det skett 62 dödsskjutningar i Sverige. – Det har eskalerat snabbt. När vi bodde i Fröslunda sköt de fortfarande varandra i knät, idag skjuter de i huvudet. Hem till Österbotten Sverigedemokraterna har vuxit på både Socialdemokraternas och Moderaternas bekostnad. Sverigedemokraterna står långt högerut i en del frågor men ligger nära Socialdemokraterna i andra frågor. Till exempel synen på arbetslöshetsoch sjukförsäkringen ligger när Socialdemokraternas syn. – Det tror jag att många arbetarväljare förstår. Många arbetarväljare är ganska konservativa, säger han. Vad är ditt nästa bokprojekt? – Jag flyttar nog tillbaka i historien. Mina två följande romaner kommer att utspela sig i Österbotten i Finland under 1900-talets första hälft. Den ena kommer också att ha ett nutidsplan, tror jag. Text och foto: Markus West

GOD TID

8/2023

Välkommen till Nykarleby Tommys Fysio

E-store.fi

Jakobstadsvägen 24B 66900 Nykarleby

By Nykarleby El-affär

tfn. 044-974 3529

- trygga och pålitliga Välkommen! - installerar det vi levererar - Vi sköter även alla elarbeten i Ditt hus - Fördelaktig leverantör av köksmaskiner

JEPPO KRAFT ANDELSLAG info@jeppokraft.fi Tfn 788 8700, fax 788 8749. Öppet: vard. 8-16

BIOGAS

Nu kan Ni tanka vår biogas i Jeppo, Jakobstad, Storkyrö, Edsevö och Vörå

Naturligtvis!

Dröm stort i en småstad

För renare luft & miljö

Västra Jeppovägen 288 (längs med Riksväg 19)

www.jeppobiogas.fi

Behöver ni hjälp med hemmastädning? Vi utför: Hemmastädning och storstädning Fönstertvätt och gardinvård Klädtvätt, byte av sängkläder, mattvätt Vi kan även hjälpa er med utomhusjobb i trädgården. snöskottning m.m. Möjlighet till momsfria tjänster!

Lokal arbetsgivare, global spelare.

Taxi

Jens Björklund mirka.com

0400-868 911

Vi har virket för små och stora projekt Lokalt producerade träpaneler alltid i lager

Ring så berättar vi mera: 050-5524166

www.nykarlebyfastighetsservice.com

Vi levererar lokal kraft och energi

Ab Svarvars Trävaruhandel Oy | Bangatan 39 NYKARLEBY | 067889950 | sales@svarvars.fi

FAVORITEN I LAGER Kvarnvägen 20, 66900 Nykarleby, Tel. (06) 785 6252, www.nykarlebykraftverk.fi

Kjells Taxi

Jul i Nykarleby Glöggrunda

040-584 6043

Onsdag 29.11 kl. 17-20 i centrum.

Joulua odotellessa Torsdag 14.12 kl. 18. Finskspråkig julallsång på Kuddnäs.

Nykarleby församling Kyrkoherdeämbetet tfn 040 868 7040

Topeliusesp. 12, Nykarleby Tfn 044 3606865

www.nykarlebyforsamling.fi

Julbastu

Måndag 18.12 kl. 17-20. Stjärnhallen. Ingen anmälan, ingen avgift. en! Arr: Välfärden i Nykarleby. Välkomm

Vill du ha en julhälsning i God Tids julnummer? Deadline för inlämning av annonser den 1 december. Kontakta CJ Center, tfn 050-3434418 eller cjcenter@petalax.fi

Varma strumpor med 80% norsk fårull

10 €/par

GOD TID

8/2023

Filmen som låter människorna berätta om Porkalaparentesen "Många finländare känner nog till Porkalaparentesen, men vet inte i detalj vad som egentligen hände."

– Nu börjar de slutliga klippen vara klara, säger Christoffer Holm och låter uppenbart nöjd. Det har han skäl till. Intervjuerna för dokumentärfilmen Porkala – Röster från Parentesen kopplar händelserna på ett nytt sätt, ger liv åt upplevelser som av olika skäl länge var tabubelagda. Filmen om Porkala är den andra med Christoffer Holm som manusförfattare. Den första: Harparskoglinjen – Västfronten mot Sovjet med Johan Ljungqvist som producent och med en lågprisbudget, som nu verkar otrolig, blev en dundersuccé som fortfarande kan ses på Yle Arenan. Planeringen för Porkalafilmen inleddes 2021 med Kerstin Karlberg som producent och en avsevärt större budget. Så gäller den också ett betydligt större område där många av filminspelningarna på plats krävt överenskommelse med markägarna. – Jag har bott på området vilket har varit en fördel eftersom jag känner många Porkalabor från tidigare, säger Kerstin Karlberg. Och filminspelningar, också med skådespelare och statister har det blivit – med en fiktiv familj vars upplevelser filmen följer under närmare 20 år. I huvudrollerna ses Martin Bahne, Cecilia Paul, Barbro Backman, Samuel Bahne och Kaspian Korenius. – Vi vill ge liv och känsla åt historien genom att återskapa det som i dag enbart finns bevarat i människors minnen och erfarenheter. Tack vare kunniga skådespelare, autentisk rekvisita och inspelningar på det forna arrendeområdet har vi kunnat skapa något unikt, säger Christoffer Holm. Tiotals timmar med intervjuer De fiktiva inslagen kompletterar intervjuerna med totalt 17 Porkalabor och andra som upplevt arrendetiden på riktigt och skildrar sina personliga upplevelser. Christoffer Holm upplever det som väldigt viktigt att de personliga, äkta berättelserna får gott om plats i filmen. Sammanlagt har man nu tiotals timmar med bandade intervjuer. – Många finländare känner nog till Porkalaparentesen, men vet

inte i detalj vad som egentligen hände. En personlig berättelse kopplar ihop händelserna på ett helt nytt sätt. För musiken har anlitats kompositören Thomas Enroth. –Han jobbar ännu för fullt, men börjar snart vara klar, säger Christoffer Holm och understryker att finslipningen av ljudet hör till det man gör till sist. Thomas Enroth själv hoppas kunna förmedla människornas erfarenheter också genom musiken.

Filmgruppen på Makilo. Makilo är ett skär i Kyrkslätt, sex kilometer sydsydväst om Porkala udd.

Kerstin Karlberg

"Vi vill ge liv och känsla åt historien genom att återskapa det som i dag enbart finns bevarat i människors minnen och erfarenheter. Tack vare kunniga skådespelare, autentisk rekvisita och inspelningar på det forna arrendeområdet har vi kunnat skapa något unikt."

Jemima Moliis på Bergkullas ruin våren 1956. Igormuseets arkiv

Premiär år 2024 Lanseringen av filmen kommer att ske år 2024 när det gått 80 år sedan området blev sovjetiskt. Filmen kommer att visas på flera biografer. Också Yle har visat intresse. – Materialet är mycket ingående och berörande. Jag ser verkligen fram emot lanseringen, säger Kerstin Karlberg. Filmprojektet har drivits i Degerby byaråds namn. Projektet är ekonomiskt helt separat från byarådets övriga verksamhet. Byarådet förfogar över ett digitalt bildarkiv, som stått till filmprojektets förfogande. Men byarådet driver också museet Degerby Igor, som den 3 maj igen öppnar en ny utställning. Filmen Porkala – Röster från Parentesen kommer att visa Parentesens händelser med de evakuerades ögon. Dessutom förväntas filmen visa ett rykande nytt material om Porkalabasens fortsättning i Estland efter 1956. – Hinner du skicka bilden av din mormor som står på ruinen av ert hus i Degerby 1956, frågar Christoffer Holm som avslutning på intervjun. I Igormuseets arkiv finns mycket riktigt bilden av mormor, 66 år, på resterna av husgrunden med ugnen i maj 1956. Tvärtemot vad Lena Selén minns ser hon inte ett dugg sorgsen ut, däremot målmedveten och nöjd. Fast besluten att som de flesta andra Porkalabor bygga upp på nytt. I ugnen i det nya huset brinner hösten 2023 igen en värmande brasa. Lena Selén

GOD TID

8/2023

Hundra spökhistorier i ny bok ◗ Boken Spökhistorier från Svenskfinland samlar olika ihågkomna och upplevda, mer eller mindre kända, spännande och skrämmande berättelser från hela den finlandssvenska kusten. Med ryms bland annat spöken, häxor, vålnader, naturfenomen och andra oförklarligheter. Historierna härstammar från tiotals olika platser i Österbotten, Åboland, Västnyland, Östnyland,

V Ö R Å Å R S P U B L I K AT I O N 2023

I Rågens och Fjärdarnas Rike

otosamling.

43 KTMP Group Ab

Vörå årspublikation 2023

huvudstadsregionen samt Åland. De samlades in för en programserie i radio på 1990-talet. Boken bygger på intervjuer gjorda av Tommy Karlsson. I nytrycket har förlaget Librarias redaktion utökat berättelserna med några från Åbo och Västnyland.

Jakobstads Bokhandel

Storgatan 11, Jakobstad 06-723 0889

Sigrid och Eva Strömborg var födda i Korpo i slutet av 1800-talet. Deras liv sammanfaller med skärgårdens och landets förvandling från naturberoende samhälle till moderna tider. Essäer i text och i bild. Strömborgs fotografier från ca 1930. KRING STRÖMBORGS Vilka berättelser vibreOm att leva vid strömmen rar på våra platser? Mariella Lindén Hur lever minnen Sannsaga ISBN 978-952-68840-2-8 vidare? 252 sidor, flexband Cirkapris 35€ Blir en kvinna osynlig i välsorterade bokhandlar när hon blivit gammal eller www.boklund.fi tant?

PRENUMERERA PÅ GOD TID

Innehållet speglar det som hänt i kommunen under året samt dokumenterar bygdens historia. Pärmbild: Särkimo skola och Maxmo kyrkoby skola. Årets bok kan beställas från: fritid@vora.fi, tfn 06-382 1 671 Pris: 20€

Pris 35 €, 60 € för båda romanerna Genre: Magisk realism Beställningar: gerd.forss@gmail.com, tfn 040-529 28 76

Eldslukerskan

Synnöve Jordas

Bortom mörkret, Mikael Forss Följ handelsmannen Gustavs färgstarka liv från Österbotten till 1800-talets Amerika, till det gamla Viborg, till hungeråren 1867-68, till krigsslutet 1944 samt till dagens Helsingfors. Änglahotellet, Gerd och Mikael Forss Den andra boken om handelsman Gustavs ättlingar är en fristående fortsättning och rör sig fritt inom vitt skilda områden så som urgammal tradition, modern teknologi och övernaturliga fenomen.

Synnöve Jordas

Eldslukerskan

Clara lämnar Åland för studier i huvudstaden och glider ifrån ungdomskärleken Karl. Men mer än trettio år senare möts Clara och Karl igen av en slump. Två världar möts och inget är mera som det varit. Livet har påverkat dem och människor i deras närhet vilket försvårar deras återföreningen.

Inbunden, 172 sidor Romanen kan köpas via Boklunds AB och bokhandlare i Finland och på Åland. På Åland även via insikt@aland.net

LEV NU DÖ SEN

”En varm och omfamnande feelgood med ett allvarsamt djup. Författaren väjer inte för ett så komplext ämne som ätstörningar, utan tar sig an den utmaningen med både allvar och hopp.” @dianas_bokhylla

Lena Lindgård

TRÄDEN och VI

Den här julen kommer du lätt undan! I vår webbutik finns det böcker för stora och små, barnsliga och seriösa, filosofiska och äventyrliga, ja, något för precis alla.

– Kåre Pihlström

”En gedigen bok om träd, skog och skogsbruk som kan rekommenderas för alla natur- och skogsintresserade.” – Jan Heino, Nya Östis 23.6. 2022

Julklappstips!

38€

cirkapris i bokhandeln

”Sällan har en faktabok gett en sån läsnjutning som Kåre Pihlströms Träden och Vi.” – Håkan Eklund, Finlands Natur nr 3/2022

”Det är en fascinerande bok för var och en som är intresserad av naturen.” – Sture Enberg, Hufvudstadsbladet 27.6.2022

Kan också beställas av förf.: kare.pihlstrom@forestal.fi, 044 511 6306. Pris 35 € inkl. postkostn. i Finland. Inb. 368 s.

Ina Colliander

0 23,5

– människan bakom bilderna

Böckerna finns på litteratur.sets.fi Priserna är i kraft till och med 17.12

Ina Colliander (1905–1985) upplevde ryska revolutionen, vinterkriget och fortsättningskriget, men trots de många traumatiska upplevelserna och ett tidvis stormigt äktenskap vägrade hon avbilda livets avigsidor. I stället gav hon uttryck för det vackra och det mystiska. Raili Gothóni undersöker vilka händelser som formade Collianders liv, ur vilka källor hon hämtade kraft och inspiration, och vad hennes andliga konst berättar om henne som människa. Boken baseras på över 3000 brev, på intervjuer, skrifter, fotografier och på utställningsmaterial – och förstås på Ina Collianders konst. Läs mer om alla 22 SFV-biografier över finlandssvenskar som inte får glömmas bort, beställ och betala på www.boklund.fi. Skriv ”SFV” i sökfältet.

GOD TID

8/2023

Äldrerådsseminarium: Tillgången till vård och omsorg måste förbättras Finland riskerar att få en ny diskriminerad grupp; de äldre som inte nås av information om social- och hälsovårdstjänster och därför inte får den vård och service de har rätt till. Frågor i anslutning till detta granskades från olika håll på ett brett upplagt seminarium i Sibbo i oktober.

Äldreråden inom landets välfärdsområden utarbetar som bäst sina verksamhetsrutiner. Klart är att råden har all anledning att använda varje möjlighet att påverka. Förbundsordförande Ulla-Maj Wideroos berättade om goda exempel på hur bra vården kan vara när allt fungerar, utgående från två ganska färska egna exempel. När hon var allvarligt sjuk fick hon den vård hon behövde samt vänligt bemötande. Målet för vårdreformen måste vara att all vård håller en sådan nivå, så kan man sammanfatta andemeningen på seminariet. – Nu gäller det för alla på lokal nivå att vara aktiva, att se till att den äldre befolkningen inte skuffas undan, sa Hans Blomberg från värdföreningen i sitt inlägg om äldrerådens uppdrag. Han är ordförande för äldrerådet i Östra Nylands välfärdsområde. Han har praktisk erfarenhet av vården eftersom han är pensionerad läkare. – Vi har långt kvar till målet, sa Blomberg. Det är viktigt att vi har alerta pensionärsföreningar som stöd. Tredje sektorns centrala roll Johanna Lindholm, jurist vid nygrundade organisationen Hyvil, berättade att organisationens sakkunniga betjänar välfärdsområdena i frågor som gäller social-, hälso- och sjukvård samt räddningsväsendet. Hyvil kom i gång den 1.1.2023 och ger också service på svenska. Tills vidare är webbplatsen i huvudsak på finska, Lindholms ansvarsområde är uttryckligen att betjäna på svenska. Hon påpekade bland annat att välfärdsområdena

Ulla-Maj Wideroos, pensionärsförbundets ordförande, Per Löv, moderator för seminariet och Gustav Båsk, medlem i äldrerådet i Västra Nylands välfärdsområde fick gott om vägkost för sitt fortsatta arbete för saklig vård, service och information för den äldre delen av befolkningen

"Arbetet går långsamt eftersom tydligt fastanställda ansvarspersoner i välfärdsområdena saknas." eningsverksamhet är ytterst viktig för folks välmående i allmänhet. – Det finns ännu mycket att utveckla för att få systematik i det samarbete som grundar sig på gemensamma mål och verksamhetsmodeller. Arbetet går långsamt eftersom tydligt fastanställda ansvarspersoner i välfärdsområdena saknas, konstaterade Lindholm.

Ja vem ska ta hand om dem hemma när hemvården redan är överbelastad och möjliga närståendevårdare inte har krafter. Eller kan en bakomliggande tanke med att staten tilldelar vårdområdena för små resurser vara att bana väg för en privatisering, så att de som har råd

kan köpa sig ett boende på ett privat vårdhem? Ta time out och fundera innan åtgärden verkställs. Gör en konsekvensanalys och helhetsplan. Svenska pensionärsförbundet i Österbotten vädjar till beslutsfattarna i riksdag och regering: Ge mera resurser till landets välfärds-

Monika Tillander och pensionärsförbundets verksamhetsledare Berit Dahlin hade många trådar att hålla reda på under seminariet i Sibbo. Det konkreta resultatet syns efter hand.

måste förhandla med kommunerna minst en gång om året. – Utöver välfärdsområdet arbetar vi för att främja välfärd och hälsa också hos andra offentliga aktörer,

Välfärd utan resurser? ◗ Vi pensionärer har tagit del av tjänstemännens vid Österbottens välfärdsområde förslag till anpassningsprogram i budgeten för nästa år. 30 miljoner euro ska skäras ned i vården. Vi har haft tillfälle att ge in våra åsikter om anpassningsprogrammet till välfärdsområdet

organisationer och privata företag. I klartext sagt, pensionärsföreningar och andra liknande organisationer är ytterst viktiga påvervakansorgan. Hon underströk att för-

”Alla klarar inte av att ta i bruk digitala lösningar” Seminariet avslutades med grupparbeten, för att användas som grund när Svenska pensionärsförbundet arbetar vidare. Nuläget är långt ifrån tillfredsställande, dessvärre på sina håll närmast katastrofalt, sades det. Grupperna var eniga om att vård, service och informa-

senast 8 november. Det som förskräcker mest i detta skede, inte bara oss pensionärer utan också våra barn, är att omkring 60 vårdplatser för äldre dementa och gamla människor ska avslutas. Vi undrar likt vårdpersonalen, vart dessa människor ska slussas. Hem?

tion måste vara tillgänglig för alla. Långa avstånd till centralorter är inte argument för utebliven service. Vårdapparaten måste vara införstådd med att det vid sidan av digitala lösningar måste finnas mänskliga tjänster, eftersom alla inte klarar av att ta del av digitala lösningar: ”Det viktigaste utvecklingsmålet är att människor ska kunna ta del av de tjänster de behöver och som lagen garanterar dem. Detta får de inte nu. Tillgången på olika tjänster måste förbättras”. Seminariet ordnades av Svenska pensionärsförbundet i samarbete med Svenska folkskolans vänner. Text och foto: Nina Björkman-Nystén

områden, så att de på ett tryggt och ansvarsfullt sätt kan genomföra århundrades största vårdreform. Uttalande från Svenska pensionärsförbundet i Österbotten rf:s höstmöte i Jeppo 9 november 2023. Anita Ismark, regionordförande

GOD TID

8/2023

VISSTE DU?

En normal prostata stöder en naturlig urinering  Du sover hela natten

utan fler toalettbesök

 För vuxna är 5 till 7 gånger om dagen normalt

Perfekt stöd för prostata och urinering Ole älskar att spela golf. Att kunna gå 18 hål utan att behöva tänka på vare sig prostata eller urinering var anledningen till att han började med Prostabona Plus. – Golfbanor är inte precis kända för att vara välutrustade med toaletter runt greenen, säger Ole med ett leende och fortsätter: Det är frustrerande att behöva lämna banan flera gångerunder en golfrunda. De långa golfrundorna var inte det ända som gjorde den aktive mannen medveten om urineringen. Ole märkte också hur han var tvungen att gå upp oftare på nätterna för att kissa.

tryck på urinstrålen

 Du kan vänta på ditt toalettskifte

BESTÄLL PROSTABONA PLUS Halva priset med abonnemang

Endast 19,95€ (+ frakt 4,95€)

En normal prostatafunktion

2 månaders förbrukning

Nöjdhetsgaranti!

RING:

Betygsatt som BRA

Innehåll i Prostabona Plus

09-615 00 516 (lna/mna)

Linfrö extrakt kan bidra till normal prostatafunktion hos mogna män.

Ring om du har frågor. Vi finns här för dig.

Fänkålsfrön bidrar till normal urinering och urinutsöndring.

WEBB:

Zink bidrar till att upprätthålla en normal nivå av testosteron i blodet.

må-to: 8.00–16.00, fr: 8.00–14.30

wellvita.fi Hirsalantie 11, 02420 Jorvas

Vitamin E och Selen skyddar cellerna från oxidativ stress.

Evas hår innan hon började med Hair Grow. Det var verkligen inte roligt, minns hon. Nu känner hon sig lättad över att se en fräsch bild på sitt hår.

”Du har fått fylligt hår igen!” En god väninna rekommenderade till Eva Stenström den nyutvecklade naturtabletten Hair Grow som ger håret näringsämnen inifrån. lika pigg p.g.a. håret som inte var lika fylligt som det är nu. - Jag har alltid haft ett tjockt och snyggt hår när jag var yngre,

Prostabona Plus dessutom har ingredienser som stöder en normal utsöndring av slaggprodukter genom urinen var bara ett extra plus. Efter några veckor med tabletterna var Ole

Prostabona Plus har inom några år blivit ett eftertraktat kosttillskott för män i Finland. Stor kundnöjdhet är kanske förklaringen... nedan ses vad användarna svarade på i en ny undersökning om produkten.

Skulle du rekommendera Prostabona Plus till andra?

men efter övergångsåldern började jag förlora en massa hår. Det blev väldigt mycket tunnare. Blev ju ganska förskräckt då jag en dag upptäckte en skallig fläck i bakhuvudet. Det är inte precis kvinnligt eller något som kvinnor brukar få, så jag blev ju rädd, berättar Eva.

Kvinnors håravfall

Det första Eva gjorde var att hon pratade med en god väninna. Väninnan rekommenderade produkten Hair Grow från hälsokostföretaget Wellvita, där hon själv var en nöjd kund. - Min väninna var säker på saken. Hon tog en bild på mitt hår, så att jag skulle ha något att jämföra med senare. Det här kommer att fixa sig, sa hon övertygande till mig. Eva gav Hair Grow en chans och beställde tabletterna. Det har hon inte ångrat en sekund. - Hårets förstärkning under tillväxten har gjort det fylligt. Det tog 3-4 månader, men det var jag beredd på. Det tar ju tid för nytt hår att växa ut, så jag hade tålamod och lyckligtvis känner jag en stor skillnad nu. Håret sitter bättre och en av mina vuxna döttrar har lagt märke till att även mina ögonfransar har blivit fylligare. Det är ren bonus, ler Eva. - Jag har inte tid att bekymra mig om håret längre, att det blir tunt och stripigt, så det är tur jag har Hair Grow tabletter, avslutar hon med ett stort leende.

övertygad om att det var rätt val. – Idag kan jag lyckligtvis rekommendera produkten till andra män, som vill stödja sin prostatafunktion och en normal urinering, ler Ole.

Förbrukarens åsikt

Som många andra män i Oles ålder hade han blivit mer medveten om den lilla körteln i bäckenområdet. När han en dag läste om produkten Prostabona Plus bestämde han sig för att göra något för att upprätthålla en normal prostatafunktion. Ett sätt att minimera antalet toalettbesök är förstås att minska sitt vätskeintag. Men det är också viktigt att ha en bra vätskebalans. Därför ändrade Ole inte sitt vanliga dagliga intag av vatten. Att

Handlingskraftig väninna

62-åriga Eva Stenström är glad och pigg när man träffar henne i det mysiga atriumhuset i Tyresö utanför Stockholm. Förut var hon inte

ANNONS

ÄR DU EN MAN SOM ÄR MITT I LIVET ELLER ÄLDRE?

 Du har ett normalt

OBS: Ingen bindningstid!

Hur väl fungerar Prostabona Plus för dig (poäng 1-5)

91% JA

29%

35% 17%

15%

9% NEJ

Fastnar det mer och mer hår i din hårborste? Har benan blivit bredare och tydligare trots att du känner dig för ung för att tappa håret nu redan? Då är du inte ensam. En brittisk undersökning från 2015 visar nämligen att var femte kvinna över 25 år tappar hår. De flesta är mellan 54 och 64 år, men var åttonde kvinna är under 35 år. Hård bantning, processad mat, stylingprodukter, graviditet och stress kan vara några av orsakerna.

BESTÄLL HAIR GROW

-50% med abonnemang Endast 18,95€ (+ frakt 4,95€) 2 månaders förbrukning

 Ingen bindningstid  Nöjdhetsgaranti RING:

09 615 00 516 må-to: 8.00–16.00, fr: 8.00–14.30

WEBB: wellvita.fi

Betygsatt som BRA

HAIR GROW med åkerfräken: Främjar och stärker hårväxt! Åkerfräkenextrakt främjar hårväxt och förstärker håret. Det kända hårvitaminet biotin tillsammans med zink bidrar till att bibehålla normalt hår, medan koppar främjar normal hårpigmentering. Utöver ovannämnda ger Hair Grow dig näring med följande näringsämnen: Vitamin C, pantotensyra, järn, taurin, L-cystein och hirs.

GOD TID

8/2023

Vårdenheter bibehålls i Egentliga Rådgivning sker i högre grad virtuellt, säger fullmäktigeledamot Robert Paul i Egentliga Finlands välfärdsområde. För att få specialvård måste patienter i allt högre utsträckning åka till större städer.

Robert Paul, fullmäktigeledamot i Egentliga Finlands välfärdsområde Varha, säger att befolkningen i skärgården även i fortsättning kommer att få betjäning på eller i närheten av sina hemorter.

Robert Paul är fullmäktigeledamot i Egentliga Finlands välfärdsområde, Varha. Han säger att inledning av arbetet inom välfärdsområdet har varit positiv. Men utmaningar har funnits. – Den demografiska utvecklingen medför att vårdkostnaderna ökar med fyra till nio procent för varje år. Som bekant föds allt färre barn i flera kommuner medan andelen äldre ökar. Varha har 79 fullmäktigeledamöter. Förutom Paul sitter fyra andra ledamöter i Svenska folkpartiets grupp. Paul säger att runt tio ledamöter talar svenska under sammanträden. Till de beslutande organen hör även nämnder och sektioner. Egentliga Finland är ett av åtta tvåspråkiga välfärdsområden. Inom Varha finns åtta administrativa områden. Ett av dem är område 4, som omfattar Kimitoön, Pargas och det svenska Åbo. Paul önskar att den här indelningen består,

så att inte betjäningen på svenska försvagas. – Samtidigt är det viktigt att finskspråkiga inom område 4 får betjäning på sitt modersmål. Specialvård De svenskspråkiga i Egentliga Finland har genom åren haft Åbolands sjukhus på Kaskisbacken i Åbo som den vårdenhet där de fått specialvård. Vid Åbolands sjukhus har det länge funnits specialvård som kardiologi, gynekologi, gastroenterologi och tittundersökningar samt vår av ögonsjukdomar. Han lyfter även fram mammografin, alltså röntgenundersökning för att upptäcka bröstcancer. – Jag anser att Finland ska utöka screeningen till att gälla även 74-åringar – inte endast till 70-åringar som nu. Screening för 74-åringar är internationell norm som följs på Åland. Åbolands sjukhus beskrivs som ett tvåspråkigt sjukhus. Möjligheterna att få betjäning på svenska är

sämre vid Åbo universitets centralsjukhus ÅUCS. I Åbo finns gott om svenskspråkig sjuk- och vårdkompetens. Yrkesskolan Axxell har sedan år 2019 en närvårdarlinje i staden och sedan hösten finns det en svenskspråkig läkarlinje, som Åbo Akademi och Åbo universitet gemensamt har ansvar för. Paul lyfter även fram konceptet med egenläkare, alltså en läkare som en patient vänder sig återkommande till. Patienterna ska inte vid varje sjukhusbesök vara tvungna att vända sig till en ny läkare för betjäning. – Forskning visar att dödligheten och sjukligheten minskar om samma läkare träffar samma patient år efter år. Hälsopunkter i skärgården Befolkningen i Egentliga Finlands skärgård har minskat under årens lopp. Paul poängterar ändå att de som bor i skärgården har samma rätt till god vård oberoende folkmängdens storlek. Han nämner

fyra verksamhetspunkter för vården som ska verkställas i framtiden, som direkt berör skärgårdsborna. – I framtiden kommer vårdenheterna att vara följande, från mindre till större: hälsopunkter, hälsocentral, hälsostationer och sjukhus. Välfärdsområdets målsättning är att kunna ge effektiv primärvård i stället för att enbart satsa på centralsjukhusen, som är dyra i drift. Hälsopunkter kommer att finnas på mindre orter. Befolkningen i Houtskär, Iniö och Nagu i Pargas samt de som bor i Kimitoöns skärgård kommer alltså fortsättningsvis att få vårdbetjäning på eller i närheten av sina hemorter. Enheterna inom äldreomsorgen kommer även att finnas i skärgården i fortsättningen. – Då skärgårdsborna behöver specialvård åker de till Kaskisbacken. Konsultation av läkare och andra specialister kommer framöver att i allt högre grad ske per skärm. Hälsopunkterna satsar nästan enbart

på primärvård. – Det betyder att terapeuter och sjukskötare kommer att finns på plats vid dessa punkter. Egentliga Finlands välfärdsområde har, liksom andra välfärdsområden, existerat i mindre än ett år. Det betyder att organisationen är i sin linda och dess struktur kan ännu ändras. Paul ser i varje fall positivt på framtiden för välfärdsområdet. – Hur vården produceras håller ännu på att forma sig. Varha kommer att analysera alla funktioner och tjänster för att hitta inbesparingar. När den analysen är klar, offentliggörs den och då får alla veta hur det kommer att gå med antalet vårdsplatser inom äldreomsorgen. Detta borde bli klart inom november månad. – Att flytta vården från kommunerna till landskapen var nödvändigt, vi hade inga andra reella alternativ, säger Robert Paul. Text och foto: John Illman

8/2023

GOD TID

Finlands skärgård

Åbolands sjukhus på Kaskisbacken i Åbo beskrivs som ett fullt tvåspråkigt sjukhus.

Den svenskspråkiga befolkningen förväntas minska på Kimitoön och i Pargas. Här Kimitoöns hälsocentralssjukhus.

"Att flytta vården från kommunerna till landskapen var nödvändigt, vi hade inga andra reella alternativ."

fakta Egentliga Finlands välfärdsområde ʶ Ansvaret för sjuk- och hälsovården har flyttat från kommunerna till välfärdsområdena från och med1 januari 2023. Det finns 21 välfärdsområden i Finland. Ett av dem är Egentliga Finlands välfärdsområde. ʶ Enligt konsultbyrån MDI:s uppgifter växer befolkningen i Egentliga Finland endast i Aura, S:t Karins, Gustavs, Lundo, Nådendal, Pemar, Reso, Rusko, Sagu, Tövsala och Åbo fram till år 2040. Landskapet har 27 komUniversitetscentralsjukhus som ÅUCS anses vara dyra i drift. muner. ʶ Antalet finlandssvenskar har Reso, Salo och S:t Karins. Finlandssvenskarna blir fler ökat i Egentliga Finland från 1990-talet tills nu. Det också i Åbo. Däremot blir de svenskspråkiga färre på här uppger Tankesmedjan Magma i sin rapport Kimitoön och i Pargas. I byn Förby i Salo har 18 proFinlandssvenskarna 2021. De svenskspråkiga är uncent av befolkningen svenska som modersmål. gefär 28 000 i landskapet. Sammanlagt bor 490 000 ʶ Åbolands sjukhus, som profilerat sig med betjäpersoner inom välfärdsområdets gränser, uppger ning på svenska, ska i framtiden heta Kaskisbackens Varha. hälsovårdscentral, efter den geografiska plats där ʶ Anmärkningsvärt är att antalet svenskspråkiga den står. ökar i kommuner som Lundo, Nådendal, Pemar,

Gör om gör rätt

id kaffebordet är alla rörande eniga. Socialvården eller socialomsorgen – som jag föredrar att kalla den – är närservice. Vi talar om vår vardag, inte om sjukdomstillstånd där vi lever i hoppet om att vi blir friska. Men om vi nu är så rörande eniga så varför diskuterades det inte – vid beredningen av social- och hälsovårdsreformen – huruvida kommunerna även i fortsättningen skulle kunna ansvara för äldreomsorgen. Det var endast fråga om hälsovården. Varför? Finland misslyckades med att på frivillig väg skapa starka primärkommuner. Nära hälften av landets 309 kommuner har färre än 5000 invånare och i många av dem är hälften av invånarna över 65 år. Alltså skapades välfärdsområdena, med ansvar för såväl social- som hälsovården. Man teg ihjäl problematiken och det kan stå oss dyrt. I värsta fall kan det leda till att hela vår relativt välfungerande socialomsorg monteras ner. Var står vi nu? Innan allt ens har kört igång ordentligt och personalen hunnit lära känna varandra ställs orimliga sparkrav. I samtliga välfärdsområden gör man budget för år 2024 och ekonomiplaner för de följande åren. Det skall sparas och argumenten, som välfärdsområdesdirektören för Västra Nyland för fram, är som kopierade ur statsbudgeten. ”Social- och hälsovården utgör nationellt sett en fjärdedel av statsbudgeten, det är ekonomiskt utmanande tider”. Sant men att sätta igång och skära ”blint” i en nybildad enhet verkar inte speciellt genomtänkt.

Jag tar Västnyland som exempel "Samarbetsförhandmen problematiken är den samma lingar inleds, avgifter i hela landet. Områdena är 21 till antalet och med undantag av Helhöjs, alla större invessingfors består de av ett flertal komteringar skjuts upp och muner. Till Västra Nylands välsmå enheter inom äld- färdsområde hör 10 kommuner – allt från Esbo med sina närmareomsorgen stängs. re 300 000 invånare till Ingå med Det hyvlas inom när5300 invånare. Totalt sett har områståendevården, hemdet 470 000 invånare. Nu har ett tjänstemannaförslag vården, anstaltsvården offentliggjorts och det är något i i princip allt påverkas." hästväg. Samarbetsförhandlingar inleds, avgifter höjs, alla större investeringar skjuts upp och små enheter inom äldreomsorgen stängs. Det hyvlas inom närståendevården, hemvården, anstaltsvården i princip allt påverkas. Seniorernas rehabiliterande dagverksamhet skall digitaliseras. Andelen virtuella hemvårdsbesök skall höjas från 5 procent till 20 procent, enheter som har svårigheter att rekrytera personal stängs. De äldre ska i framtiden sitta hemma och aktiveras via en datorskärm där frivilligkrafter, tredje sektorn och utbildningsanstalter står för programmet. De tio kommuner, som hör till välfärdsområdet, har alla jobbat lite olika. Nu ges ingen tid för att få fram de bästa sätten, allt utöver miniminivån stryks. Det samma gäller till exempel service till anhörigvårdare. Deras ställning skall försämras genom sänkta arvoden och färre lediga dagar. Små serviceboende skall stänga och verksamheten koncentreras till större enheter – centralisering. Det är staten som står för finansieringen av välfärdsområdena som i sin tur inte har rätt att ta upp lån eller bära upp skatt. Räcker pengarna inte till så får de vända sig till finansministeriet. På ministeriet gäller enbart euron som argument. Sådant som invånarnas välfärd biter inte. Tjänstemännen på finansministeriet gör bara sitt jobb. Så länge finansieringsmodellen är den som den är så kommer samma cirkus att upprepas varje höst. Alla som har den minsta erfarenhet av fusioner vet att de tar tid och kostar pengar. Särskilt när det gäller så olika kommuner som de i Västnyland. Vi behöver ta time out för att se över finansieringsmodellen. Välfärdsområdena behöver bli självständiga ekonomiska enheter med beskattningsrätt (statens beskattningsrätt skulle i motsvarande grad minskas). Det finns andra sätt att sköta finanserna på än att rasera invånarnas välfärd. I Sverige överförde man äldreomsorgen till landstinget, men det misslyckades och i dag ansvarar kommunerna igen för omsorgen. I mitt stilla sinne undrar jag hur många år skall det ta innan vi gör detsamma. Kanske jag får uppleva det – kanske inte.

Christel von Martens

GOD TID

8/2023

Nu känns det som om man öppnat alla falluckor inom vården och omsorgen

n stor del av det negativa som sker i våra närsamhällen nu sker på grund av välfärdsområdenas dåliga ekonomi. Men den dåliga ekonomin är väl inte verklig? Man har väl skapat den. Man satte feldimensionerade ramar men gjorde man det för att det var oundvikligt eller gjorde man det medvetet för att gå till historien som den som räddade Finlands ekonomi men offrade människorna? De här orden skrev jag på min Facebooksida en tidig morgon när nyheterna berättar att Österbottens välfärdsområde igen föreslår att en hel vårdavdelning ska läggas ner utan att de ansvariga talar om vart de som vårdas där ska flyttas. Jag använde medvetet ordet man. För en gång i världen när jag var ung journalist hade jag skrivit det ordet i en text och fick ett påpekande av min dåvarande redaktionschef Dennis Rundt, som undrade ”vem f-n är man?” Sedan har jag undvikit ordet. Men nu frågar jag mig tänkte man att de nya välfärdsområdena skulle fungera så här? Har man då vårdat någon långtidssjuk hemma? Sovit med telefonen konstant påslagen på nattduksbordet för att kunna rycka ut till en dement förälder som egentligen inte borde vistas ensam hemma. Har man beställt ambulans så många gånger att hen nästan skäms att ringa 112 och tvingas returnera patienten, som inte borde ha kommit hem men som ingen ville ta emot, tillbaka till sjukhuset eller vårdavdelningen. Har man tänkt tanken att lämna sitt arbete och flytta för att kunna ta hand om sina föräldrar för att undvika att de utlämnas till godtycklighet. Skillnaden mellan tryggheten för de människor som bor på samma gård, i samma by, i samma stad som sina närmaste anhöriga och de som bor i ett annat land, en annan världsdel kommer att vara stor. Det är inget fel i att vi ska ta mera ansvar för varandra och för våra anhöriga. Det individualistiska samhälle vi skapat blev ingen höjdare. Ensamheten och det psykiska illamåendet har bara ökat. Vi vill alla känna trygghet, både när vi praktiskt reder oss själva, men framförallt när våra egna förmågor vacklar. Men just nu känns det tyvärr som om man öppnat alla falluck-

or. Och då vi små faller då följer kan hända också många stora med på det sluttande planet. Man ska nog hålla i sig nu, skrev jag. Responsen på inlägget överraskade. Många delade med sig av sin sorg, oro och ilska. Den oro som människor känner nu är förödande för hälsan! Att den kommer som steg tre efter först coronapandemin, sedan krig och nu syns hela vårt välfärdssamhälle vara i gungning. Vanliga människors oro stegras till helt nya nivåer. Oroar man sig i onödan? SFP: s partiordförande Anna-Maja Henriksson säger i en intervju i Vasabladet den 1 november att hon har jobbat myck-

60+arna gjorde bra val på Åland ◗ Det blev byte i den politiska ledningen och toppen när ålänningarna gick till lagtings- och kommunalval den 15 oktober. Liberalerna blev största parti och Ålands nästa lantråd (regeringschef ) är Liberalernas ordförande Katrin Sjögren. Liberalerna fick nio av de 30 platserna i lagtinget, Ålands lagstiftande parlament. Centern blev näststörst med sju mandat och Obunden samling trea med fem mandat.

Socialdemokraterna och Moderaterna fick vardera fyra mandat medan Hållbart Initiativ tappade sitt ena mandat och landade på ett. Ålands Framtid, som förespråkar självständighet för Åland, föll ur lagtinget. Fem över 60 år Tio av de invalda ledamöterna är nya. Fem av de invalda har fyllt 60 år. Äldst är den tidigare landshövdingen, numera liberale lag-

et med vårdfrågor under hela sin politiska karriär och aldrig tidigare haft en situation som nu. Peter Östman ordförande för Kristdemokraternas riksdagsgrupp säger samma dag ”att mycket av det som sker nu går i motsatt riktning till vad som var tänkt.” I jakten på fakta börjar jag läsa det förslag till Framtids och anpassningsprogram som Österbottens välfärdsområde publicerat på sin webbplats. ”Vi utvecklar djärvt personalens arbetsförhållanden”, ”Vår servicehelhet är sammanlänkad och hållbar”, läser jag och nästan samtidigt dyker det upp ett ännu ett

tingsledamoten, Peter Lindbäck, och läkaren och socialdemokraten Mogens Lindén, bördig från Pargas. De har båda fyllt 68 år. Nästäldst är liberalen Rainer Juslin, 65 år, hemma från Borgå men sedan länge bosatt på Föglö. Yngst är Centerns Jesper Josefsson med sina 30 år. Tio av de invalda är kvinnor, tjugo män. Valdeltagandet stannade på 68,3 procent. Lagtinget har lagstiftningsmakt

nödrop från en anställd på akuten i Vasa, där budskapet är att gamla människor tvingas ligga två dygn på akuten därför att personalen inte har någonstans att skicka dem. ”Det hjälper inte att man har hemvård 10 gånger i dygnet om benen inte bär eller om man faller så fort någon vänder ryggen till. Ska dessa människor rehabiliteras på akuten”, frågar sig vårdaren. Den djärva utvecklingen är målet, patienten utan plats är verklighet. Jag läser att Vbl bett Lisbeth Fagerström, professor i vårdvetenskap vid Åbo Akademi, kommentera situationen och Fagerström säger att ”det som sker nu går emot grundetiken i vården.” Jag fortsätter läsa om utvecklingsplanerna och ser att ”utskrivningsprocessen i framtiden ska påbörjas direkt när patienten anländer till sjukhuset”! ”Lokalpolitiken” nämns på listan bland de framtida hoten mot utvecklingen av välfärden. Är det här vårt största angrepp på kommunal demokrati i sen tid? Ord som modigt och djärvt förekommer så ofta i utvecklingsprogrammet att tankarna går till en äventyrsberättelse. Ordet effektivitet har använts som strössel. Noterar att språkvårdare Mia Falk (VBL 7.11 2023) säger: ”Om jag skriver korta och tydliga texter värnar jag också om andras välbefinnande”. Med vemod i hjärtat tänker jag på professor Katie Eriksson (1943–2019), en föregångare inom vårdutbildning och vårdvetenskap. In Caritatet veritas – sanningen finns i kärleken är titeln på boken om hennes livsverk (Lejonqvist, Wallinvirta & Wikström- Grotell 2020). Katie Eriksson var en pionjär och hennes utgångspunkt var patientens behov som kärnan i vårdprocessen. Men nu är vi inte där. Nu handlar det inte om vårdideologi utan om pengar, makt och strukturer. Nu är vi enligt Österbottens välfärdsområdes framtidsprogram ordagrant på ett tomt blad. ”Programmet måste utgå från principen om ett tomt blad eftersom vi modigt måste våga förnya oss”, läser jag innan jag släcker ner skärmen. Hur många barn ska ut med badvattnet innan bladet är fyllt?

inom utbildning, kultur och fornminnen, hälso- och sjukvård, sociala frågor, miljövård, kommunerna, polis, post, radio och tv, näringslivets främjande och trafiken inom Åland. 16 kommuner Val till de 16 kommunernas fullmäktigeförsamlingar hölls samtidigt. 458 personer kandiderade i kommunalvalet, det är 55 färre än i valet för fyra år sedan. I de minsta

Marita Bagge

kommunerna ställer man ofta upp på en gemensam lista men i de allra minsta kan det vara svårt att få folk att ställa upp så att antalet hugade räcker både till fullmäktige, kommunstyrelse och nämnder. Olika försök har gjorts för att få kommuner att gå samman men hittills utan resultat. Åland har en befolkning på lite drygt 30 000 personer. Kerstin Österman-Rosenqvist

GOD TID

8/2023

Rusning till tidsbokningen för vaccination

Det finns många olika demenssjukdomar i vilka betoningen av de olika begränsningarna varierar.

Pixabay

Fråga doktorn: En demenssjukdom är hela familjens sjukdom Ju äldre vi blir desto större är sannolikheten att drabbas av någon minnessjukdom. Av de över 200 000 personer i vårt land som har någon minnessjukdom är följaktligen de allra flesta ålderstigna. Det finns knappast någon äldre person som inte i sin nära bekantskapskrets eller släkt kommit i kontakt med en minnessjukdom och de begränsningar som den kan medföra. På basis av denna erfarenhet och på basis av det vad vi hört om andra drabbade har en och var av oss skapat sig en subjektiv bild av vad minnessjukdom innebär. Uttrycket minnessjukdom är inte direkt vilseledande eftersom dessa patienters minne ofta blir dåligt men den i Sverige använda termen demenssjukdom, implicerar att det är frågan om något mer än ett sämre minne. Typiskt för demenssjukdomarna är att den drabbades förmåga att fungera självständigt sakta försämras. Gradvis uppstår ett växande behov av hjälp, och då vardagen, trots anpassning till de minskande resurserna, inte löper utan andras hjälp har sjukdomen nått det stadium man kallar demens. Då har det ofta gått flera år sedan patienten eller de närstående märkte de

första sjukdomstecknen. Vilka är då, vid sidan av minnet, de kognitiva funktioner som drabbas? Omdömet och förmågan att resonera och gestalta helheter försämras. Det blir svårare att leda sin egen verksamhet och tröskeln att företa sig saker stiger. En tilltagande svårighet att fatta beslut leder till ökad osäkerhet. Det blir svårare att framgångsrikt utföra sysslor och att handskas med till exempel hushållsmaskiner, datorer, smarttelefoner eller fjärrkontroller blir också svårare. Situationen kan kompliceras av beteendemässiga och psykiska symptom bland annat depression, misstänksamhet och bristande självkontroll. Typiskt för demenssjukdomen är att det är hela familjens sjukdom. Gradvis förändras arbetsfördelningen hemma då funktionsbegränsningarna utvecklar sig. Också kommunikationen hemma förändras då patienten kan få svårare att hitta rätt ord. Svårigheten att fatta beslut ger osäkerhet och det allt sämre minnet leder till upprepningar och “god morgon yxskaft”-inlägg vilka också belastar kommunikationen. För att vardagen skall fungera bra kräver demenssjukdomarna anpassning. Tidigt i sjukdomsförloppet är det patienten som anpassar sig, till exempel genom att skriva upp som stöd för minnet. Då

"Svårigheten att fatta beslut ger osäkerhet och det allt sämre minnet leder till upprepningar och “god morgon yxskaft”-inlägg vilka också belastar kommunikationen." sjukdomen framskrider minskar patientens förmåga till aktiv anpassning varvid ett större ansvar för anpassning faller på de närstående. Det finns många olika demenssjukdomar i vilka betoningen av de olika begränsningarna varierar. Också inom en och samma sjukdom drabbar funktionsbegränsningarna olika patienter i olika ordning och i de allra flesta fall fortskrider sjukdomen långsamt. I vilken takt sjukdomen framskrider varierar mellan de olika demenssjukdomarna, men också mellan patienter med samma sjukdom. Det är alltså väldigt sällan den stereotypa och subjektiva bild vi själva skapat av demenssjukdom stämmer överens med det man ser då sjukdomen kommer nära. Under de senaste decennierna har vi lärt oss mycket om de sjukdomsförändringar som kan ses i hjärnan i samband med demenssjukdomar. Vi har också lärt oss mycket om hur hjärnan fungerar. Denna kunskap är i centrum för det intensiva arbetet med att hitta botemedel mot demenssjukdo-

marna. Med jämna mellanrum blir det stora rubriker om nya mediciner men ännu finns inget verkligt botemedel. Helt utan farmakologisk hjälp är vi ändå inte för i mer än tjugo år har vi haft tillgång till mediciner som bromsar sjukdomsförloppet. De hittills mest betydelsefulla framstegen i handläggningen av demenssjukdomarna anknyter till träffsäkrare och tidigare diagnostik, och till vår allt större förståelse för vilket stöd patienten och hens närstående behöver för att vardagen skall fungera trots demenssjukdom.

Otto Lindberg geriatriker

ʶ Skicka frågorna till: Otto Lindberg, Eira Sjukhus, Skepparegatan 29, 00150 Helsingfors eller otto. lindberg@eiransairaala.fi. Frågorna skall vara framme senast den 15 december.

◗ Det har bokats betydligt fler tider för säsongsvaccinationer i västra Nyland än i fjol. Det har också tagits ett stort antal pneumokockvaccin genast då vaccinationerna inleddes. Tidsbokningen för säsongsvaccinationerna öppnades den 19 oktober 2023 och vaccinationerna inleddes i början av november. – Det är fint att människor vill ta hand om sig själva och sina närstående genom att låta sig vaccineras, säger Leif Lakoma som är överläkare för bekämpning av smittsamma sjukdomar vid Västra Nylands välfärdsområde. Den stora efterfrågan syns i att det till exempel i Esbo hade bokats över 34 000 vaccinationstider fram till den 8 november, då det under samma period i fjol, inklusive i januari–februari, totalt vaccinerades cirka 36 000 invånare." Den stora efterfrågan på vaccin har överbelastat tidsboknings i välfärdsområdet. Den största rusningen förekommer i Esbo, där fördröjningen för återuppringningen för närvarande är cirka en vecka. – Vi strävar efter att öka resurserna i hela området så att fler vaccinationstider kan öppnas för november och december och så att telefonkön kan avvecklas snabbare, berättar Lakoma.

Podcast för seniorer på Spotify ◗ Den andra säsongen av podden, Käänteentekevää puhetta släpptes på Spotify i oktober. Podden är en del av Helsingfors stads projekt för att utveckla mentalvårdstjänsterna för äldre. Avsnitten har fått hundratals lyssningar. Det mest lyssnade avsnittet hittills är Tyhjyys (tomhet), där pensionären Eliisa och Helsingforsmissionens chef Ona Robson diskuterar pensionering och den tomhet som ofta följer av den. Andra ämnen är trauma och brist på självkänsla, som ofta ligger bakom missbruk och psykiska problem. Maarit Ajalin projektledare, är värd för alla avsnitt. För första gången testar sektorn nu musiktjänsten Spotify som plattform för publicering av poddar. Förutom på Spotify finns båda säsongerna på Helsingforskanalen med finsk textning. Den första säsongen riktar sig till yrkesverksamma och studenter. Den andra säsongen riktar sig till äldre. Båda säsongerna handlar om de äldres psykiska hälsa ur olika synvinklar.

GOD TID

8/2023

Irma, 88, tränar för att kunna bo kvar hemma För ett år sedan började Irma Jansson, 88 år, på styrketräning och vattengymnastik. Som 75-åring målade hon taket på huset i norra Finström på Åland och fortfarande klarar hon sig själv i hemmet. – Här vill jag bo så länge jag lever, säger hon.

rma Jansson föddes 1935 i Helsingfors som mellandotter i familjen Jalio. Pappan arbetade inom det militära och när Irma var tre år fick han kommendering till patronfabriken i Lappo i södra Österbotten. Patronfabriken jämnades med marken i en explosion 1976 då 40 personer dog och 60 blev allvarligt skadade. Irmas far var då pensionär sedan flera år. Hon minns fortsättningskriget 1941–1944 och hur hon och de andra barnen vintertid fick springa till skyddsrummet täckta med vita lakan för att inte synas. – Jag minns att jag var rädd och frös om fötterna. Det gällde ju att snabbt hitta något att sätta fötterna i när bombalarmet gick. Lära svenska på Åland Sommaren 1952 kom Irma första gången till Åland. Hon gick i läroverk hemma i Lappo men ville inte lära sig den obligatoriska svenskan. Hon fick då rådet av en granne att åka till Åland för att lära sig språket. Sagt och gjort, 17 år gammal packade Irma väskan och kom till en bondgård i Västanträsk i norra Finström där hon fick hjälpa till med olika sysslor. Det blev sammanlagt fem somrar på samma gård. – Jag trivdes bra och lärde mig svenska. Sommaren 1954 träffade hon för första gången Gunnar från en av grannbyarna som några år senare blev hennes äkta man. – Vi träffades på en dans. Det sade inte klick direkt men han dansade bra och jag tyckte om att dansa. Hon minns ännu de första orden Gunnar sade till henne: – Fröken har kalla händer men säkert ett varmt hjärta. Ingen el, ingen väg Efter giftermålet 1958 flyttade paret in hos hans föräldrar som drev ett småbruk. Man hade ingen elström – den kom först 1972 – och ingen ordentlig väg heller. Så länge det var öppet vatten färdades man med båt, annars gällde det att ta sig till fots genom skogen.

– Jag hade aldrig förut varit i ett hus utan elström. Jag gick med ficklampa mellan rummen men ibland gömde jag den och började krafsa på väggen efter strömbrytaren, minns hon. Sonen och dottern föddes 1959 och 1960. Arbetet på gården var tungt och förhållandet mellan Irma och svärföräldrarna var inte det bästa, de kunde inte accepterna hennes finskspråkiga bakgrund. Livet blev lättare när Irma och Gunnar småningom byggde ett eget hus. Men att bygga utan tillgång till el var inte lätt. – Vi forslade 50 kilos cementsäckar med båt. Vi högg, sågade och blandade cement, allt för hand. I början på 1970-talet började hon arbeta på ett försäkringsbolag i Mariehamn som systemprogrammerare men 58 år gammal gick hon i pension. Ögonen hade tagit stryk av arbetet vid datorn. Hon gillar inte att det mesta numera ska skötas över datorn. – Bankärenden, boka bilbesiktning, beställa tid till laboratoriet, allt! Jag vill hellre höra en mänsklig röst. Jorden runt Irma och Gunnar gillade att se sig om i världen och i slutet av 1990-talet åkte de jorden runt, först till Gunnars släktingar i Australien, sedan via Fidji, Kalifornien och New York hem igen. Husbilen införskaffades 2007 och bilturerna i Finland, Sverige och Norge blev många, alltid med Irma vid ratten. Bilresan hösten 2020 blev deras sista tillsammans, Gunnar avled 2021, 96 år gammal. – Det blev så ensamt och tomt. Ingen kamrat att prata och argumentera med och inte är det roligt att laga mat bara åt sig själv, säger hon. Rörelse och styrka För att få ”ombyte i enformigheten” började hon i fjol, 87 år gammal, gå på styrketräning och vat-

tengymnastik. Hon vet att det är bra att röra på sig och träna styrka för att kunna fortsätta att klara sig själv i hemmet. Viljan att röra på sig har hon haft sedan hon som treåring i Helsingfors klättrade flera våningar upp på brandstegen på våningshuset och mamma fick klättra efter för att få ned henne. Som tonåring cyklade hon med en kompis hela vägen från

Lappo till skärgårdsfärjan i Åbo som tog dem till Åland. Simmat har hon gjort hela livet, som yngre från när isen gick i hemviken på Åland och en bra bit in på hösten. Numera blir det från april till september. Hon klipper gräsmatten, handlar, städar, tvättar, handarbetar, släktforskar och spelar Rummikub med grannarna. I fjol körde hon in ved till den kom-

binerade olje- och vedpannan med traktor, i år med skottkärra till vedlidret. – Jag är och känner mig frisk även om balansen och hörseln inte är riktigt som förr. Jag vill inte flytta härifrån, här vill jag bo kvar så länge jag lever. Text och foto: Kerstin Österman-Rosenqvist

Det är viktigt att träna både styrka och kondition. Sedan ett drygt år tillbaka tränar Irma Jansson regelbundet på gym.

GOD TID

8/2023

NÖJD MED DIN MANLIGHET!

ANNONS

Stöd för uthållighet och sexuellt samliv Finn, 69, är en aktiv man, men saknade ork och styrka i sitt samliv där hemma. En tidningsannons om hjälpen väckte hans intresse och snart kunde Finns fru också känna att något hade hänt med honom. Min fysiska förmåga var inte längre som tidigare. Jag gav upp helt och hållet, också i något så viktigt som det intima umgänget, grämer sig den pensionerade Finn. - Ginsengextraktet i Virizil har gett mig mer uthållighet, energi och jag har fått glimten i ögat, berättar Finn, som har varit van att ha många järn i elden.

Jag hade ingen aning om att han använde Virizil

Finns hustru

Energi och romantik

- Jag och min fru är fortfarande förälskade, vi är också aktiva människor

Ibland kan man känna sig apatisk i ett förhållande och att uthålligheten inte är som tidigare, även i sovrummet. Lusten minskar och man har mindre energi. Det kan finnas många olika skäl till försämrad fysisk förmåga. Lyckligtvis kan sexuellt samliv stödjas. Ginseng är en bra hjälp för dig som har låg energihalt och nedsatt sexlust. Den kan främja erektionen och har en inverkan på den mentala prestationen samt på energihalten och uthålligheten.

Finns hustru visste inte om att maken hade börjat använda en naturprodukt. - Jag hade ingen aning om att han använde Virizil, men märkte nog att han blivit mer romantisk. Till slut berättade han om naturprodukten och jag har inte haft några skäl att klaga, avslutar hon belåtet, fastän passionen inte bara berodde på henne.

och det är ju ingen hemlighet att energin ibland avtar. Vi ville ändå inte avstå från en så viktig del av livet, grubblar Finn. En söndagsmorgon läste Finn tidningen och fick syn på en annons om en naturprodukt. - Det som väckte mitt intresse var framför allt att produkten stöder uthålligheten. Jag ville ha ett naturligt alternativ. Försändelsen kom lyckligtvis snabbt fram och jag har inte varit besviken på Virizil produkten, berättar Finn med ett leende.

Att hämta in veden kändes jobbigt för Steen som insåg hur viktig det är att hålla sina leder i gott skick hela livet.

Äntligen stöd till mina leder!

Steen är en bland dom som har upplevt hur åldern kan påverka lederna. För honom var det knäna som började krångla. Steen Lerdrup är 64 år. Alldeles för ung för att kroppen ska bli en begränsning som han själv uttrycker det. Fritiden fyller han med sysslor i hus och trädgård, och han håller gärna kroppen igång med en löprunda. Några gånger i veckan springer han i skogen som ligger nära hemmet. Att

Främja erektion och uthållighet

sitta stilla är inte Steens grej. - För några år sedan märkte jag hur åldern började kännas i lederna, berättar han. Det var jobbigt att röra sig. Plötsligt blev jag medveten om hur viktigt det är att lederna är bra för att jag ska kunna fortsätta att leva det aktiva livet som jag älskar.

skäl att välja Virizil

Ingredienserna kan stödja dig på dessa områden angående ditt sexliv:

ENERGI

EREKTION

3 4

UTHÅLLIGHET TESTOSTERON

Hela tillvaron påverkas negativt när lederna strejkar. Steen har till exempel sitt vedförråd under verandan. Kroppen protesterade så mycket under den tiden att det var väldigt besvärligt för honom att bara hämta och bära in veden själv. - Det var lite problematiskt, säger han med ett skratt. Det var mitt i vintern och huset blir ju snabbt kallt om man inte eldar. Det passar mig inte alls att vara beroende av andra för att få vardagen att fungera. Märkbart stöd för lederna

Steen läste om växterna som finns i Movizin Complex i en tidning och fast han var lite skeptisk bestämde han sig ändå för att prova. - Efter bara några veckor märkte jag effekten av växtextrakten. Idag vill jag inte vara utan växterna för någonting i världen. - Det känns inte jobbigt när jag springer eller hämtar in ved. Ja lederna känns perfekta... de är i toppform, säger Steen med glimten i ögat. Steen berättar att många av hans vänner var nyfikna. Eftersom många av dem också hade kommit upp i åren och på samma sätt hade börjat känna av ålderns naturliga påverkan på lederna, följde de Steens utveckling med intresse. - Idag är det flera av dem som äter Movizin. De har ju sett vilken skillnad det har gjort för mig. Om de är nöjda? Självklart! Detta växt-extrakt borde provas av alla som vill göra något gott för sina leder, konstaterar den aktiva senioren.

Beställ Virizil

Nöjd med din manlighet!

21,95€ + frakt 4,95€

Hur stödjer Virizil mäns sexuella välbefinnande?

-50% med abonnemang 1 månads förbrukning

 Ingen bindningstid  Nöjdhetsgaranti Kundservice

09-615 00 516 (lna/mna)

Betygsatt som BRA

Må-to 8-16, fr 8-14.30 Vi finns här för dig. Ring om du har frågor.

www.wellvita.fi Hirsalantie 11 02420 Jorvas

De aktiva ingredienserna i ginseng kallas ginsenoider som kan främja erektionen. Dessutom har ginseng i Virizil en inverkan på mental prestanda, samt på energi och uthållighet. Virizil innehåller också aminosyrorna L-citrullin och L-arginin samt mineralet zink, som hjälper till att upprätthålla normala testosteronnivåer i blodet.

VÄXTER I MOVIZIN COMPLEX

Boswellia bidrar till en god ledkomfort.

Växtextrakt och rörliga leder Människokroppen är skapad för att användas. Helst hela livet. Men samtidigt som muskler och kondition förbrukas med ett aktivt liv, kan det också innebära att våra leder blir lite ”begagnade” på ett naturligt sätt. Det är inte ovanligt att man med tiden upplever obehag och irritation i knän, höfter, fingrar, axlar, rygg och nacke.

Kvalitetsextrakt

Ingefära, nypon och boswellia är några av de växter som har visat sig att kunna understödja bekväma och smidiga leder. Movizin Complex innehåller ett kvalitetsextrakt från alla tre växterna. Produkten är också kompletterad med de nyttiga näringsämnen som vitamin C, vitamin D och mangan.

Nypon bidrar till ledernas uthållighet och styrka.

Ingefära kan stödja och bevara ledernas rörlighet.

MOVIZIN COMPLEX Beställ som abonnemang och få den första förpackningen till halva priset

Nu 19,95€ (+ frakt 4,95€) 2 månaders förbrukning

 Ingen bindningstid  Nöjdhetsgaranti RING:

09-615 00 516 (lna/mna) må-to: 8.00–16.00, fr: 8.00–14.30

WEBB:

wellvita.fi Hirsalantie 11, 02420 Jorvas

Betygsatt som BRA

GOD TID

Jullunchen

32€

Almuñécar väckte vår reslust

SERVERAS vardagar 4-22.12 Måndag-Fredag kl 11-14.30

Julbordet

8/2023

48€

ÄR FRAMDUKAT Fredagar 17.11-15.12 Lördagar 18.11-16.12 Söndagar 19.11, 10.12 & 17.12 Tisdag 5.12 kl 18-21 Onsdag 6.12 kl 13-17 För mera info www.berny.fi Tel 0505521611 • info@berny.fi

Ett urval av resor vintern-våren 2024 ’Mamma Mia the Party’ och ’Änglagård’, Stockholm ’Fröken Julie’ på Åbo Svenska Teater ’Mamma Mia the Party’, Stockholm Nordiska Trädgårdar, Älvsjömässan Spa-resa till Haapsalu Holland – med Keukenhof och Blomstertåget Gardasjön Italienska blomsterrivieran

22-25.2 9-10.3 22-24.3 22-24.3 1-7.4 17-25.4 22-28.4 29.4-6.5

Mer info om alla våra resor på hemsidan! www.ingsva.fi info@ingsva.fi Tel.nr. 06-7811 703

Nytt!

(

verade, Nyreno rum mysiga

I mitten på september ordnade Svenska pensionärsförbundet en tvåveckors resa till Almuñécar i södra Spanien, ett omtyckt resmål för pensionärer. Denna gång deltog 32 pensionärer, jämnt fördelade från Svenskfinland samt reseledare Britta Andtfolk från Kristinestad. Britta var med på resan tur-retur från Österbotten, vilket gav trygghet för resenärerna. SPF:s samarbetspart från Åland, Göran Sundqvist och Johnny Söderdahl, tog emot oss på flygfältet, där buss väntade och förde oss till hotellet. Almuñécar är en liten trevlig turiststad med cirka 18 000 invånare. Den ligger vid kusten i provinsen Granada cirka en timmes körning från Malaga. Där finns ännu sevärdheter bevarade från feniciernas, romarnas och morernas tid i landet Almuñécar har blivit ett viktigt resmål för pensionärer, kanske till stor del beroende på stadens litenhet och tillgänglighet. Många gör om resan gång efter annan, vilket berättar något om Almuñécar popularitet. Stadens sevärdheter kan ses och upplevas till fots. Svenska pensionärsförbundets resor till Almuñécar har blivit

populära och är ofta fullbokade långt före avresan. Under den två veckor långa vistelsen ordnade Göran många valbara utflykter till olika turistmål. Han fungerade som rutinerad guide på de platser vi besökte. Göran är insatt i Almuñécar och närområdets historia, kultur, odlingsprodukter med mera, och är en god berättare som kan varva fakta med skämtsamma historier. Exempel på valbara utflykter kan bland andra nämnas utflykten till Las Alpujarras, det gemensamma namnet för de vita städer/byar som ligger på Sierra Nevadas södra sluttning, till Guadix grottsamhälle, ett magiskt landskap norr om Granada med böljande sluttningar som varvas med skorstenar från hus ingrävda i berget samt till staden Nerja med sin populära Europas balkong och till Malaga med en båttur ut på Medelhavet, nytt för denna resa. Förutom allt detta bjöds vi på guidad rundtur i Almuñécar, vinprovning av fyra viner med tillhörande tapas och överraskningsprogram på stranden med lätt lunch. Dessutom ordnades morgonlänk varje morgon för de morgonpigga och boule/petanque varje eftermiddag. Omtyckta aktiviteter. Ansvarsperson här var

Julsemester i Härmä

355 €/pers./2 dygn 405 €/pers./3 dygn 445 €/pers./4 dygn

Logi i dubbelrum, frukostar, en buffémåltid per dag, tillgång till spabadet och gymmet samt mysigt julprogram och inträde till jultidens danser. Under julhelgen serveras ett läckert julbord med alla traditionella julrätter. På julafton ingår även en julig kvällsmat i priset. Tilläggsavgift för enkelrum 35 €/dygn

Vaasantie 22, Ylihärmä Tfn (06) 483 1600 www.harmaspa.fi

Res med Svenska pensionärförbundet publicerar vårens resedestinationer i God Tid nummer 9/2023 som utkommer den 18 december. Följ också med våra erbjudanden på förbundets webbplats: https://spfpension.fi/sv/resor/

RESOR

9-10.3 Wasa Teater, Vänd om min längtan 4-7.4 Mamma Mia! The Party, Stockholm 18-21.4 Norrtälje och Roslagen

Frimanresor.fi

Tel Bussar 019 - 248 1004 Tel Resor 019 - 248 1090 info@frimanresor.fi

Glada miner efter dagens upplevelser i Nerja och Frigiliana.

Johnny Söderdahl. Resan var mycket lyckad och väcker till intresse att delta i nya resor ordnade av SPF. Den finlandssvenska ”ankdammen” ger dessutom möjligheter till spännande möten och nya sociala kontakter med kopplingar i olika riktningar, vilket också ger ett trevligt mervärde. Vi vill tacka arrangörerna och resesällskapet för en lyckad Almuñécarresa. Text: Barbro Kloo Foto: Karl -Erik Kloo

Köp läkemedel med ett finländskt e-recept i Spanien ◗ Användningen av finländska elektroniska recept i Europa utvidgas. Nu ingår också Spanien i systemet. I den första fasen ingår sex spanska regioner. Du kan nu köpa läkemedel med ett finländskt elektroniskt recept på apotek i sex regioner i Spanien. Regionerna är följande: Aragonien, Baskien, Extremadura, Kanarieöarna, Kataloni-

en och autonoma regionen Madrid. På andra håll i Spanien, såsom på den bland finländare populära Solkusten, bereds införandet av tjänsten för närvarande. Förutom i Spanien kan man med ett finländskt recept köpa läkemedel i Estland, Portugal, Kroatien och Polen. (Källa:FPA)

GOD TID

8/2023

Resor Vi har Finlands största utbud av paketresor på svenska.

Estoril - Lissabons Riviera 11-23.3.2024 Almuñécar

Direktﬂyg från Tammerfors, buss från Österbotten 24.3-6.4.2024 (14 dgr) 24.3.-13.4.2024 (21 dgr) Med Finnair från Helsingfors 24.3-10.4.2024 (18 dgr)

Påsken i Prag 29.3-1.4.2024

Det ljuva Provence 9-16.4.2024

Gardasjön

17-23.4.2024

Mainau & Maggioresjön 24-30.4.2024

Tulpanernas Holland 2-6.5.2024

Abba Voyage & London 5-9.6.2024

Lunch i det fria vid borgen Al Hambra.

Hälsoresor till Pärnu

En skön och avkopplande vecka i förmånliga och välkända Pärnu 8 dagar: 13-20.1 (lö-lö), 25.2-3.3 (sö-sö), 25.3-1.4 (må-må) 5 dagar: 28.3-1.4 (to-må) 27.4-1.5. (lö-ons) Julresa 21-28.12 Nyårsresa 28.12.-3.1

Till Stockholm

En härlig utsikt öppnar sig från borgen San Miguell i Almunecar.

Res med SPF Österbotten

Europas balkong kallas den stora runda platå som är byggd på en av Nerjas tidigare fästningar, kallad ”la Batería”.

Orup på Rival 7-10.3.2024 Antik- och Båtmässan 7-10.3.2024 Trädgårdsmässan 21-24.3.2024 Änglagård musikalen 7-10.3, 21-24.3.2024 Mamma Mia! The Party 29.2-3.3, 7-10.3, 21-24.3.2024

www.osterbotten.spfpension.fi Riga

Spa-resa till Pärnu 20-26.1

Kom med på SPF Österbottens resa till varma famnen i januari på Tervis! En hälso- och rekreationsresa till mångsidiga Pärnu. En skön vecka under en förmånlig tid på året! Behandlingar, program, musik, utflykter, samvaro. Svensktalande lokalguide och läkare.

Baltikums Paris 28.3-1.4 (to-må) 27.4-1.5. (lö-ons)

Reseledare och buss med. Resedatum: 20-26.1.2024 Resans pris: 570€/person Enkelrumstillägg: 105€ Tillägg för helpension: 50€/person.

Umeå

Nolia Trädgård 27-28.4.2024 hotellresa 28.4.2024 dagskryssning Teaterresa - Bröllopsresan Småstadsliv kommer till Umeå 27-28.4.2024 Dagskryssningar lö 13.1, 2.3, 23.3, to 15.2 Valborg i Umeå 30.4-1.5.2024

Researrangör: Lindell Travel Anmälningar före 20.12.2023 Mera information: reseledare Britta Andtfolk tfn 045 139 3210

Mera info: Patrick Ragnäs tfn 040 574 8919 eller Alice Lillas tfn 050 520 3335. Boka via osterbotten.spfpension.fi eller SPF:s kansli i Österbotten 040 5748919 eller e-post till spf.osterbotten@spfpension.fi. Reservation för ändringar i resornas program eller pris. Resorna genomförs ifall omständigheterna tillåter. Vi följer kontinuerligt med utvecklingen av pandemin och världsläget.

SPF ÖSTERBOTTEN RESEKOMMITTÉN

oravaistraﬁk.ﬁ

(06) 318 4000 må-fre 9-16

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

8/2023

Dagsdans och nystart för Seniorträff

Pensionärskören Furorna förmedlade ett viktigt budskap om skogens själ inför en fullsatt kyrkosal i Hagalund, Esbo.

”Susa krona, grönska krona, grönska vård och värna” FURORNA, ESP Förväntan. Så känns det när vi tysta i långsam takt vandrar in i kyrkan i Hagalund där publiken sitter heltyst. I väntan på något nytt, för nu ville Furorna för en fullsatt kyrkosal förmedla viktiga saker som gäller allas framtid. Hela hösten har vi ägnat oss åt att läsa, lära, sjunga in ett helt nytt verk ”Skogens själ”, som beställts inför vårt 30-årsjubileum, med text av Susanne Ringell och musik av Maria Hulthén Birkeland. ”All vår början bliver svår, bättre blir det år från år”, brukar det sägas. Det tycks stämma också den här gången. Vid höstens körövningar

har vi ”petat” i satserna, om och om igen, gått hem med ”öronmaskar” som inte velat lämna oss ifred. Så här är det att vara körsångare. Men när man väl hittat rätt i noterna, när dirigenten verkar vara nöjd, då börjar innehållet i dessa texter bli verkliga, man börjar förstå dem. Och då uppstår det en förväntan om att få förmedla ett synnerligen viktigt budskap för publiken. Vi försöker leva upp till vårt namn, Furor, sega, stå stadigt med fötterna på jorden, trots att det ibland blåser i trädtopparna. Först då är man redo att ställa sig framför sin publik. Och vi börjar sjungande vår

vandring i skogen, börjar förstå vad dess själ egentligen är och hur dagens värld far illa fram med den. Vi sjunger om fågelsången, om den sköna tystnaden, om att också små ting betyder mycket, smått är vackert, att vi alla kan göra en insats att skydda och bevara vår skog. Vi sjunger om de hotbilder som finns i naturen. Hugg inte av den gren vi sitter på! Vi sitter alla i samma båt! Furorna närmar sig nu slutet av sitt trettionde verksamhetsår och det har varit mycket program, konserter, resor längsmed året. Dags för lite lugn och ro innan vi med fart styr in på det fjärde decenniet. Kanske minska litet på farten, enligt några

Michaela Dannbäck-Jansson

strofer från konserten: ”Inte glömma, glöm inte, livet är för kort för att ha bråttom”… Ett par julkonserter har vi ännu framför oss, glöm inte det! Och så glömde jag att säga att vi naturligtvis hade en fin jubileumsfest på Hanaholmen efter konserten! Virve Forssell

”Skogens själ, skogens själ, stjäl inte skogens själ. tystnaden och livets löv. Grönska, vård och värna i dunkel och i nynnande gläntor”

Industrihistoria som blev världsarv BORGÅ SVENSKA PENSIONÄRSFÖRENING Borgå svenska pensionärsförening gjorde i mitten på augusti en lyckad hemlig resa i samarbete med Forsbloms bussar. Det behövdes två bussar för att alla hugade resenärer skulle rymmas med. Som vanligt var alla deltagare väldigt spända på åt vilket håll bussen skulle vika vid utfarten från stan. Jag tror att vi alla blev lite vilseledda när chauffören först tog sikte på motorvägen, som man kör ut för att ta sig till huvudstaden. Men så vart det inte. Han svängde istället mot Lovisa, kanske Kotka? Ingen yppade någonting. Med på färden var omkring 80 förväntansfulla resenärer i två bussar. Vädret var strålande, nästan så att det var synd att sitta inne i en buss.

I Verla blev vi guidade genom hela Verlas fabriksmuseum. Vi såg fabriksmuseets träsliperi och kartongfabrik. Christer Jämsén

Vi körde vidare mot Lovisa, – trodde vi – men det blev istället mot Elimä och Kouvola och vidare tills vi anlände till Verla, ett av Unescos världsarv. Där blev vi guidade genom hela Verlas fabriksmu-

seum. Vi såg fabriksmuseets träsliperi och kartongfabrik. Från Verla gick resan vidare mot okända mål. Efter mycket åkande längs mer eller mindre slingrande vägar kom vi fram till Oravala gård

SAMRÅDET I mörka november bjuds på dagsdans och i december får Seniorträff en ny träffpunkt. Också två promenader återstår på Samrådets höstprogram. Efter sjutton givande år hos Gunvor Backman i källarsalen på Café Esplanad blev Seniorträffen plötsligt hemlös då caféet måste stänga på grund av storrenovering i huset. Tisdagen den 5 december klockan 14 är det dags igen för en träff, då i Folkhälsanhuset på Mannerheimvägen 97 där salen på andra våningen står öppen för oss. Seniorträffen gästas av Elisabeth Sandelin, som berättar om sin nya bok Behåll din krona. Boken är en roman om drömmen att bli sjuksköterska. Den utspelar sig från Sophie Mannerheims första sjuksköterskekurs 1912 fram till Olympiaåret 1952, genom krig och pandemier som spanska sjukan. Yrkeskåren personifieras i en fattig åboflickas, Anna Appelgrens livsöde.

i gamla Valkeala vid Kymmene älv. Där blev vi väldigt väl emottagna av värden Christian Hornborg och hans hustru Ingela Hildén. De bjöd på kaffe i en f.d. stallbyggnad som nu fungerade som café. Riktigt trevlig omgivning. Gårdens historia vi fick höra berättad av värdfolket. De är den femte generationen på gården. De bjöd också på en rundvandring i omgivningen efter kaffet. Nu tänkte väl de flesta att det var dags för returresa till Borgå. Men nej då! Vi åkte istället till den kejserliga fiskestugan i Langinkoski utanför Kotka. Det är numera turistvänlig, utrustad med trappor och ledstänger samt café mm. Stort tack till er arrangörer för en fin dag! Nina Tigerstedt

Jonas Näslund och Christian Gustafsson.

◗ Dagsdans på AV ordnas onsdag 29 november klockan 14-18. Jonas Näslund och Christian Gustafsson från Borgå står för musiken och i kaféet bjuds på förfriskningar och tilltugg. Dansträffen är öppen för dansglada från när och fjärran. Adressen Annegatan 26 ligger nära Kampens goda trafikförbindelser. ◗ Höstens två sista Samvaropromenader sker fredag 24 november och 8 december klockan 13. Startplatsen meddelas i tisdagens Föreningar-spalt i Hbl, i radio Vegas evenemangskalender på fredag och på nätet helsingfors.spfpension.fi Maj-Britt Paro

lösning R O C

R O L

M A

H A D E L V

D I

E S

R A

I A N R O N

H Å

O M A D A

S T

A N D

R M

A G

A N D

R O N G B

R S

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

8/2023

Lojo svenska seniorer på hemlig resa i hembygden LOJO SVENSKA SENIORER Lojo har i år firat att det är 700 år sedan Lojo för första gången nämndes i skrift. Under åren har Lojo både varit Storlojo och däremellan delats upp i mindre kommuner. När det var dags för den ”hemliga resan” den 19 oktober hade reseledaren Rolf tillsammans med några andra planerat en tur i Lojo stad. Staden är ju numera hopslagen med Karis-Lojo, Nummi-Pusula och Samatti, så nu är det återigen Storlojo. Många av resmålen var obekanta för en del medlemmar. Under resan berättade guiden Kiki Sere om det riktigt gamla Lojo, alltså istiden och när Stängselåsen bildades. Vi färdades genom kuperad terräng och slingriga vägar. Vi fick också höra om olika gamla gods, bl.a. Lax-Pojo gård och Vaanila gård. Vi besökte Nummis kyrka, som har en ljus interiör och är känd för

Nummis kyrka.

sin fina akustik. Därefter åkte vi till ”Kasvihuoneilmiö” som är en affär med alla möjliga ting som man kan behöva. Lunch åt vi i restaurangen Lahnajärvi som öppnade inför OS i Helsingfors, numera ligger den lite på sidan om motorvägen mellan Åbo och Helsingfors. I Samatti stannade vi vid Paik-

Borgå visade upp sig ur kvinnoperspektiv KYRKSLÄTTS PENSIONÄRER Fredagen den 13 oktober var en av de vackraste dagarna i oktober och en riktig lyckodag för de 33 kyrkslättsbor som styrde kosan mot Borgå. I Borgå möttes vi av den spirituella guiden Birgitta Palmqvist som lotsade oss genom staden. Hon berättade om Borgå ur kvinnoperspektiv samtidigt som hon visade oss både det nya och det gamla Borgå – de moderna kvarteren runt konstfabriken och Näsebackens begravningsplats, en av de äldsta stadsbegravningsplatserna i Finland. Vi vandrade inte runt, men vi fick höra att det ingalunda var självklart att Fredrika Runeberg skulle få vila intill sin berömda make. J.L.Runebergs grav är ett nationalmonument, men diskret på baksidan av gravsten finns faktiskt Fredrika Runebergs namn. Bakom varje framgångsrik man döljer ju sig, som bekant, en kvinna. Vi fick höra berättelsen om en verklig föregångskvinna i Borgå: Alva Forsius (1866-1935) Hon utbildade sig till handarbetslärare men ägnade sig åt mycket annat än sömnad. Hon var en av dem som introducerade Frälsningsarmén i Finland. Som löjtnant i Frälsningsarmén kom hon att utveckla en stark känsla för den sociala nöden. Framför allt ville hon hjälpa ensamstående mödrar. Hon för-

Kyrkslätts pensionärer fick en fin dag i Borgå.

verkligade sin dröm om ett privat barnbördshus i Borgå. 1899 skedde de första förlossningarna i hyrda utrymmen, men snart uppfördes ett stort hus med tolv patientplatser på Jonasbacken. Mitt emot BB lät hon bygga Solhem, Finlands första mödrahem. Alva utbildade sig till barnmorska och skrev flera böcker för gravida kvinnor och lade grunden för dagens rådgivningsverksamhet. Under vår vandring i gamla stan passerade vi Domkapitelhuset, det första stenhuset i Borgå efter domkyrkan, men det var ett nästan lika gammalt stenhus vi fick besöka, nämligen den ståtliga röda byggnaden på Ågatan 12, kallad Borgå slott. Här bodde Remu Aaltonen

Lovisanejden bjöd in till fest

kari torp, där Elias Lönnroth föddes. Kiki berättade om Lönnroths livsgärning. Vidare åkte vi till Karkali för ett besök på tidigare ärkebiskopen Gustaf Johanssons stora sommarvilla från 1880-talet som numera är ett hemmuseum. Det sköts av hans släktingar och vi fick höra hur somrarna firades med den stora släkten. De vistades ofta där hela sommaren och det tog lång tid att resa dit, med tåg, häst och kärra och ångbåt. Detta var ett resmål som ingen i gruppen hade besökt tidigare. Resan avslutades med eftermiddagskaffe i Kokkokallio, som är ett café i f.d. Hiidensalmi sågs kontorsbyggnad. Hemma igen var alla nöjda med hembygdsturen, vi fick alla lära oss något nytt. Nu ser vi fram emot övriga program och julfest på Gasthaus i Lojo. Eva Skog

J.L.Runebergs grav är ett nationalmonument, men diskret på baksidan av gravsten finns faktiskt Fredrika Runebergs namn. Bakom varje framgångsrik man döljer ju sig, som bekant, en kvinna. under 20 år. Den nuvarande ägaren heter Pertti Elfving Elvilä. Hustrun Tuija bjöd på ett glas skumvin och en utomordentlig rundtur. Paret Elfving Evilä lever i sin egen dröm, en museal 1700-talsmiljö. Här har svenska kungar och den ryska tsaren Alexander I också övernattat och ställt till fest. Vill man övernatta kungligt i Borgå är det möjligt att bo i Remus tvårumssvit med Remus guldskivor och platinaskivor på väggen – sannerligen inte likt något annat b&b. På hemvägen från Borgå gjorde bussen en sväng till konstcentret Konst och Form i Gumbostrand. Där råkade till vår förtjusning den forna Kyrkslättläraren Kaj Ard Söderholm vara en av utställarna. Utomordentligt nöjda med vår utfärd vill vi tacka vår outtröttliga idéspruta och researrangör SolBritt Kärki. Tove Fagerholm

LOVISANEJDENS SVENSKA PENSIONÄRER Lovisanejdens svenska pensionärer bjöd på höstfest i slutet av oktober. Ungefär hundra personer närvarade. Pensionärer från Östra Nylands föreningar var inbjudna Ordförande Håkan Karlsson välkomnade alla. Sade några ord om Harjurinne skola där festen hölls. Om skolans ukrainska elever och undrade hur framtiden blir. Blir eleverna färre? Han presenterade riksdagsledamot Otto Andersson, som höll festtal. Otto tyckte att det var fint att få komma på festen. Han talade om sitt arbete i riksdagen och om att svenska språket är viktigt. Han sade också att på riksdagens julklappslistan hittas nog Lovisa och Liljendal. Farleden till Valkom hamn fördjupas. Otto tackades med en blombukett. Musikinstitutets studerande med lärare underhöll med musik. De var Essi Suokas, kantele, Erica

Otto Andersson.

Johansson, flöjt, och Emmi-Liina Vakkuri-Johansson piano. Musiken klingade vackert. Programmet fortsatte efter kaffet med Senior Popp som är pensionärernas egen sånggrupp. Kåseriet hölls av Ove Grundström. Han berättade om Algoth Niska som var en stor charmör, fotbollsspelare, idrottsman, smugglare och morfar till sångaren Danny. Allsången leddes av Jonas Näslund. Inga-Lill Lempiäinen

Riitta Luhtala (Lojo), Kaj Sjöblom (Kyrkslätt), Gustav Båsk (Esbo) och Torolf Hedlund (Grankulla) provsmakar mat från olika leverantörer av mat till äldreomsorgen.

Äldrerådet agerar smakråd i omsorgen ◗ God mat är viktig för seniorer i hemvården i Västra Nylands välfärdsområde. På äldrerådets möte i Ingå i slutet av oktober blev vi ombedd att delta som provsmakare för maträtter. För välfärdsområdets anställda är det viktigt med bedömning av matportioner inför upphandling med olika matleverantörer. I framtiden erbjuder välfärdsområdet djupfrysta matportioner som kunderna sedan får värma upp hemma. Av kostnadsskäl avstår man från varma rätter som levererats bland annat i Esbo. Vi fick provsmakade fyra soppor gjorda på olika rotsaker. Därefter

blev det att provsmaka fyra olika broilerrätter. Först skulle vi kontrollera etiketten och prova hur matlådan kan öppnas. Svenskan saknades delvis eller fanns inte alls på etiketten. Det antecknades naturligtvis. Vid smakningen kontrollerade vi hur de olika ingredienserna kund urskiljas. Sedan återstod att bedöma smaken enligt var och ens eget tycke. En del soppor och broilerportioner var riktigt goda. Gustav Båsk Medlem i äldrerådet för Västra Nylands välfärdsområde

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

8/2023

Artros behandlas bäst med fysisk aktivitet

VANDA PENSIONÄRER Ett femtiotal Vandapensionärer hade den 5 oktober samlats till månadsmöte på Helsinggård i Dickursby för att höra specialisten i ortopedi och traumatologi Esko Kaartinen föreläsa om artros. Ett ämne som är mycket aktuellt för oss pensionärer. Esko Kaartinen berättade att artros är en mycket vanlig ledsjukdom. I Finland lider 6 procent av männen och 5 procent av kvinnorna över 30 år av höftledsartros. Artros är ofta en livslång sjukdom vilket gör att andelen som lever med artros ökar i de högre åldersgrupperna, vilket bevisas av att 32 procent av kvinnorna och 16 procent av männen över 75 år lider av knäledsartros. Atros förekommer ofta i ryggraden och handens leder. Sjukdomen orsakar över

Esko Kaartinen har själv artros i knät men tvekar inte att promenera upp till 15 kilometer trots att varje steg han tar kan ta ont.

tilläggsbehandling med smärtstillande och olika hjälpmedel ges som tillägg, t.ex. paracetamol och kortison. Först då icke-kirurgiska behandlingar inte leder till symptomlindring ska remiss till ortoped för operation övervägas.

600 000 läkarbesök årligen i Finland.

Vandring med ont knä På en fråga om det är riskabelt att vandra längre sträckor med ett ont knä svarade Esko Kaartinen att han själv har artros i knät men inte tvekar att promenera upp till 15 kilometer även om det kan ta ont för varje steg. Därför är det inte någon fara att gå längre sträckor. Han avslutade sin föreläsning med att betona hur viktigt det är att vi motionerar tillräckligt. Likaså att försöka undvika övervikt eftersom den ger hög belastning på lederna. Helena Karlsson, en av deltagarna, ansåg att föreläsningen var mycket intressant för oss pensionärer. Hon var nöjd över att föreläsaren flera gånger underströk vikten av att promenera även om man har ont i lederna.

Symptom och behandling Symptom på artros är i allmänhet molande värk som blir värre vid rörelse och som lindras vid vila. Lederna är stela på morgonen och det kan vara besvärligt att sätta sig i rörelse när man suttit. Det är också svårt att gå i trappor. Besvären går ofta i skov. Perioder med intensiva besvär kan följas av symptomfria perioder. Behandlingen kan bestå av grundbehandling i form av information, anpassad fysisk aktivitet och viktreduktion. Patienter med artros i höft och knä borde erbjudas behandling så tidigt som möjligt innan kirurgiska ingrepp övervägs. Om inte dessa metoder ger tillfredsställande resultat kan

Henrik Smeds

Per-Erik Aura

Milstolpen nådde ännu en viktig milstolpe – nu 60 år MILSTOLPEN Pensionärsklubben Milstolpen i Jakobstad, en synnerligen aktiv pensionärsförening, med 575 medlemmar firade nyligen sitt 60-årsjubileum. – En milstolpe passeras i pensionärsklubbens historia. Pensionärsklubben Milstolpen är i sin bästa ålder, vilket mången 60-åring också kan instämma i. Det har varit en förmån att få lotsa denna förening i snart sex år, sade Ulla Grönvall-Streng i sitt hälsningstal. Här följer ett utdrag av vad hon sade. Pensionärerna är friskare och aktivare än förr och det gäller för varje pensionärsförening att anpassa sig till en ny generation med prioriteringar som är typiska för dess representanter. – Det senaste decenniet har inneburit en utmaning av mest oanad natur, nämligen coronapandemin. Utan förbundets och samarbetspartnernas stöd skulle det varit avsevärt svårare att lotsa Milstolpen igenom de ovissa månaderna pandemin varade. Milstolpen gav i samband med jubileet ut pinfärsk skrift, 60 årsringar, som är ett komplement till 50-årshistoriken och en återblick

I Finland lider 6 procent av männen och 5 procent av kvinnorna över 30 år av höftledsartros.

Stormskärs Maja och Hbl på festdag

SAMRÅDET Bonnier News blev nyligen majoritetsägare av Hufvudstadsbladet och den omställningen är nya chefredaktören Kalle Silfverberg nöjd med. Tidningen fortsätter i stort sett som förut, men backas upp av betydande ekonomiska och tekniska resurser. Silfverberg höll festtalet vid Samrådets i SPF Helsingfors traditionella Svenska festdag den 7 november. Kalle Silfverberg berättade att Hbl har 800 fler prenumeranter än vid årets början och att de som läser tidningen digitalt snart utgör hälften av prenumeranterna. Med en budget på cirka 4,4 miljoner euro är Stormskärs Maja den

Ulla Grönvall-Streng presenterade Milstolpens festskrift 60 årsringar.

till det senaste decenniets verksamhet. Tanken bakom skriften är att låta Milstolpens medlemmar komma till tals. Nya aktiviteter som golf och bowling har lockat nya och också yngre medlemmar. Pandemin triggade kreativa människor att hitta på olika sätt att vara tillsammans och därför ingår två sådana

unika inslag i vår verksamhet. – 60 årsringar hoppas vi ska ge en intressant lässtund med många foton som färgklickar, sade Ulla Grönvall-Streng. Hon avslutade med att rikta ett hjärtligt tack till styrelsen, till ledarna för de olika aktiviteterna och till medlemmarna i Milstolpen.

Kalle Silfverberg är färsk chefredaktör på Hufvudstadsbladet.

största svenskspråkiga filmproduktionen i Finland någonsin. Thomas Forsström från Solar Films presenterade filmen som får sin urpremiär i januari nästa år. Filmen är en ny version av Åke Lindmans legendariska tv-serie, som år 1975 levandegjorde Anni Blomqvists romaner om Maja och Janne på Stormskär. Innan festen började och i pausen underhöll pianisten Anton Sailo. Ända sedan 2006 har Samrådet varje år bjudit på fest i SFV-huset G18, från och med 2007 i samband med svenska veckan. Text och foto: Ulf Wahlström

8/2023

GOD TID

It-biten: Får det vara en kaka? På 1980-talet när MTV3 startade sina egna tv-sändningar dök också tv-reklam upp, i tidningar har det väl nästan alltid funnits reklam. När internet slog igenom på 2000-talet blev också det en guldgruva för reklammakarna.

Men den stora utmaningen för reklammakare är väl att dels få uppmärksamhet, men också att nå rätt målgrupp. Att göra reklam om båttillbehör till någon som aldrig varit på sjön, än mindre ägt en båt är inte lönsamt. En lokal elektriker i Åbo gör knappast reklam i en tidning som delas ut i Rovaniemi, hans kunder är inte där. Vad har det här med teknik att göra? Jo, då hela internet egentligen finansieras med reklam så är det väldigt viktigt att reklamen når ut till rätt målgrupp. Detta kombinerat med avsikten att göra webbsidor mer personliga och smidiga att använda har resulterat i begreppet ”kakor” (eng. Cookies). Namnet kommer antagligen från sagan om Hans och Greta, som lämnade ett spår av kex efter sig så att de skulle hitta tillbaka. Kakorna är små filer som sparas på din dator, som en del av webbläsarens filer. I princip kan varje webbsida du besöker skapa sin egen kaka på datorn. Kakorna är inte farliga och de gör att många webbsidor är lättare att använda. I kakorna kan det sparas information om vilket

språk du vill använda på en webbsida, om du har inloggning så kan kakorna komma ihåg vem du är och du behöver inte logga in varje gång. För webbsidorna är kakorna också viktiga eftersom de ger statistik om användarna. Hur ofta man besöker sidan, vilken information som man söker upp (dvs vilka undersidor man ser på), hur länge man brukar stanna på samma sida osv. Om webbsidan säljer produkter får de också information om vilka saker som är mest intressanta för kunderna.

Många av er har säkert märkt att det ganska ofta dyker upp reklam för just sådana produkter som du har sökt information om. Eller om du varit och tittat på någon produkt från Motonet eller Stockmann så kan du se just det företagets reklam, rent av just de produkterna på någon helt annan webbsida i flera veckor framöver. Det här är också ett resultat av kakor, reklamen blir väldigt specifik och inriktad på just det som du är intresserad av (du hade ju redan tittat på den där produkten, så du måste väl vara intresserad av den). Här kommer också de verkligt stora experterna på reklam in i bilden. Google och Meta (som äger Facebook och Instagram). Deras stora inkomstkälla är att kunna sälja ”kunder” till företag. De vet vad folk tycker om, är intresserade av och vad de kan tänkas köpa. Den här informationen är väldigt värdefull, för den som vill få sina produkter sålda är förstås riktad reklam den bästa. Den når ut till dem som högst antagligen också köper nåt. Samtidigt kan man ju också se det som värdefullt för oss användare (köpare), vi får se reklam som vi är intresserade av, inte sån reklam som är bara strunt för oss. Alla har säkert också märkt att då du besöker en ny webbsida så presenteras du nästan alltid av en ruta om kakor först, du måste ta ställning till vilka kakor som får användas. Ibland känns det här ganska irriterande och lättast kommer man undan med att välja

”tillåt alla”. Orsaken till att denna fråga ställs är att EU ställer sådana krav, du som användare skall ha rättigheten att tillåta eller förbjuda att dessa kakor sparas på din dator och samlar information om dig. Du skall aktivt välja att tillåta kakorna, inte så att kakorna hamnar på datorn men du har möjlighet att säga nej tack. Om man börjar läsa vad det står i den där rutan, så är det oftast indelat just i tre delar. ”Obligatoriska” kakor, sådan information som gör att webbsidan fungerar vettigt, språkval etc. ”Statistik” dvs information om hur besökarna använder sidan, sist men inte minst ”övriga” kakor som är just reklamen. Vill du veta mera och lära dig om hurdan användare just du är, då kan du ta Sitras test här https://digiprofiilitesti.sitra.fi (testet finns på svenska, finska och engelska). Sitra är statens forskningsinstitut, så det är ett pålitligt test som inte är gjort för att göra pengar på dig och dina uppgifter.

Erik Jansson frilansskribent

GOD TID

8/2023

Plocka bär och svampar i stan? Piphyllan på Möholmen i Sibbo har varit min sommarbostad sedan jag var sju år. Där odlade familjen grönsaker och hade gris och höns på 40-talet. Där samlade min bror och jag växter och lärde känna fåglar och fiskar och svampar. Holmen är inte stor så växtmaterialet är begränsat, men det var bara där som jag plockade bär och svamp. Ända tills det blev barnens tur att vistas på holmen och jag bara kom på besök ett par tre gånger per sommar. Istället blev det omgivningen kring bostaden i östra Helsingfors som blev min tassemark. Och här ser växtligheten alldeles annorlunda ut! På de gamla åkrarna har man byggt hus och planterat träd och gräsmattor, och mellanliggande skogskullar har hållits i sort sett i naturtillstånd med grandungar, blåbärsris och ormbunkar. Här och där finns det stora hallonsnår, där man kan plocka fina, stora hallon, inte

alls så maskätna som de på holmen. En gång hittade jag här i skogen ett odonbuskage som var proppfullt med bär. Och vissa parkslänter är täckta av blåhallonris. De senaste åren har det funnits tjockt med blåbär i skogsdungarna; på holmen fanns det lite blåbär bara vid husknuten. Vid Botbyvikens strand fanns för tre år sen flera havtornsbuskage, där man kunde plocka många liter bär, om man var skicklig, men sedan grävdes hela planteringen bort, och nu finns där bara nya små havtornsplantor, som inte ännu blommar. Det underliga är att det är så få som plockar bär här i staden, trots en stor bosätt-

ning alldeles i närheten. Och det gäller förstås också svamparna; men gemene man plockar ju bara kantareller. Jag har fått utöka min svampkännedom betydligt här i omgivningen. Snöbollschampinjoner hittar man vid vägar och gator, där de tyvärr nog har sugit i sig trafikgifter eller blivit påkis-

KOM MED I VÅR HÖRSELGEMENSKAP! Hörselföreningen i Karlebynejden Nykarlebynejdens hörselförening Hörselföreningen i Vasanejden

sade av hundar. Men i en dunge douglasgranar växte det många fina kungschampinjoner! Att skilja vita champinjoner från vita flugsvampar går bra, om man minns att skivorna på flugsvampen alltid är vita, medan champinjonen har mörktonade skivor redan som liten knopp.

Bland andra vita svampar har jag stiftat bekantskap med den ätliga och goda silkesmusseronen, så svår att skilja från den oätliga rättikmusseronen, som växer på samma platser. Bäst jag plockade en musseron märkte jag något mörkt i gräset: en trumpetsvamp! Och flera stycken i närheten, det kom

nya under flera dagar. Trumpetsvampen hör till de läckraste svamparna, både färsk och torkad. Men försök hitta den! Den som däremot var lätt att hitta var den stolta fjällskivlingen mitt på en äng. I år har det funnits mycket stensopp i närskogen, men inte ens den tycks bli plockad av andra än mig. Den för allmänheten okända, men smakliga, brunsoppen (i bild) har också förekommit i stora bestånd. Många goda kantkremlor, de där som har en takfilt som inte går ända till kanten, har ofta blandat sig med massorna av oätliga spindelskivlingar. Nyligen hittade jag på en äng små fasta bläcksvampar, som inte hunnit bli stora eller nertrampade av lekande barn. Stekta i smör blev de en delikatess! Men nu snöar det, och då är det slut med svampplockningen i Östra centrum. Eva Packalén

Större missnöje bland pensionärer i södra Finland ◗ Skulder, inkomster och hälsa har ett starkt samband med hur nöjda ålderspensionärer är med sin ekonomi. I södra Finland är pensionärerna mindre nöjda med sin ekonomi än i östra och norra Finland, om man beaktar skillnaderna i inkomst och förmögenhet. Det framgår av en färsk forskningsartikel av Pensionsskyddscentralen (PSC). Ju mer skulder en ålders-

pensionär har, desto missnöjdare är hen med sin ekonomiska ställning jämfört med dem som inte alls har skulder. – Bland låginkomsttagare minskar skulder och skuldernas storlek den ekonomiska tillfredsställelsen kraftigare än bland medel- och höginkomsttagare, bland vilka skulderna och deras storlek inte har ett lika starkt samband med den ekonomis-

ka tillfredsställelsen, konstaterar nationalekonom Kati Ahonen på Pensionsskyddscentralen. Skuldfrihet verkar också ha ett samband med den så kallade nöjdhetsparadoxen. Äldre personer har konstaterats vara nöjdare med sin ekonomi än yngre, fast äldre pensionärer i allmänhet har lägre inkomster än de yngre. Äldre pensionärer har mindre skulder än yngre.

Sydösterbottens hörselförening

Hörselföreningen i Östnyland

Svenska hörselskadade i Åboland Hörselföreningen i Västnyland

Helsingforsregionens hörselförening

Bli medlem i din lokala hörselförening

www.horsel.fi Tfn 050 476 2475

biljetter: 019 241 5035 vardagar 9–16 samt NetTicket.fi Vuxen ................................ 26€ Barn (under 16 år) ........... 15€ Studerande/pensionär .... 23€ Grupper min.20 personer 20€

regissör: tapio laasonen

scenograf: erik salvesen

författare: nils bie persson bearbetning: anders albien

t r y c ke r i t e at e r n . o r g

GOD TID

8/2023

I behov av en hyresgäst? Anlita den mest erfarna hyresförmedlaren! Förmedling med omtanke sedan 1993.

Kontakta oss tel. 09-17 17 44 eller via e-post locus@locus.fi

kryssnian

PREMIÄR 3.11.2023

vaasankaupunginteatteri.fi

FÖR KYRKA OCH KULTUR I 100 ÅR

Församlingsförbundet verkar för att stöda det kyrkliga livet i Svenskfinland. Mycket blir gjort med små medel. Vill du ge ett bidrag i form av en gåva eller testamente – ta kontakt, vi hjälper med det praktiska. E-post: kontakt@forsamlingsforbundet.fi, verksamhetsledare Kalle Sällström, tfn 050-3562 475. Adress: Församlingsförbundet, Tölötorggatan 2 B vån. 8, 00260 Helsingfors.

100 år!

JULSTUGA

Trädgårdscafé mitt i idyllen Alla dagar 25.11-22.12 maj-augusti 11-19

Alla Dagar kl 11-19

Hantverk, hembakt, glögg, Bastugatan 5, Ekenäs tomtar, kaffe, m.m. 019-241 5656,äppelmust 050-556 1665 Massor av julklappstips! Trubadurer juni-juli-augusti

alla tisdagar kl. 14, 16 och 18 Välkommen! 5, Ekenäs Se, Bastug. www.cafegamlastan.fi

050-556 1665 www.cafegamlastan.fi God Jul & Gott Nytt År

◗ God Tid publicerar i varje nummer Kryssnior, som är konstruerade av Clas Gabrán, en pensionerad ingenjör i Helsingfors. Kryssnians tema är nos-

talgi för dem som var tonåringar på 50- och 60-talen. I rutsystemet kan du ytterligare hitta ett ord är förknippat med samma tidsperiod.

Kryssnians frågor: 1. 2 3 4 5 6 7 8 9

Dans som introducerades av Bill Haley. Augustin var hennes låt 1959. (efternamnet) Refrängen i Snoddas ”Flottarkärlek”. Rockkungens två förnamn, så som han själv skrev. Vad var brylcrême som var på modet för rockstjärnor? Cirkus med finlandssvenska anor. Hes och stark trumpetist. Vi var de första på 50- och 60-talet. (engelska) Blev återanvända oljefat. (engelska)

Lös frågorna och skriv in svaren i rutfältet ovan. Rätt lösning hittar du på sidan 20.

Välj helgpaketet

sudoku

2 5 3 4 7 6

Läs digitalt hela veckan + papperstidningen lö-sö Läs e-tidningen och våra digitala nyheter veckans alla dagar. Lyxa till det till helgen med att läsa papperstidningen lördag och söndag.

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

Lindqvist

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa ✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.ﬁ www.hautaustoimistolindqvist.ﬁ

Vill du prenumerera eller vill du ändra din befintliga prenumeration? Mejla kundservice@hssmedia.fi eller ring 06-7848 201 (VBL), 06-7848 801 (ÖT) vard. kl. 8-12.

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

Lösningen finns på sista uppslaget.

9 8 6 6 7 5 8 2 9 3 7 5 8 9

2 3 5 6

GOD TID

8/2023

BLASERAD

HOVERAR SIG

BÄLGASPEL

BANNLYST

ÖSTAT

VITTERHET

MITT I ANDORRA

DUMBURK

IVÄG

SMÄLT

PARASITERA

TILLS VIDARE

BRÅKAS

JALUSI

SÄLLSYNT

BLOND DEN SKÄR I GOUDAN

SKOGSKATT

INLEDER FEST

GUDSFÖRNEKARE

GRIPA

VAR ÅKE HÖRS BLOM- ELEFANT QVIST

MÅNGA I HYLLA

FYRTYP

ROVA

MARKKU SOM SJÖNG

TROR PÅ HÖGRE VÄSEN

PILLRA

DVS KOLDAMM

PAUL SOM SJÖNG DIANA

SES MED AV

BOR I ECKERÖ

SVINDEL

KLYKA

KADAVER

ÅDER

VOLGABIFLOD

TURISTGUIDE

CARL OLOF SOM LEDDE SFP

BESKAFFENHET

RYMDFARARNA

NESA

KASPISK STAD

HADEL

UTREDARE

Lösningen postas till SPF senast den 1 december. Adressen är Svenska pensionärsförbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Du kan också ta ett fotografi av krysset och mejla det till kryss@spfpension.fi. Bokpris.

TA NER SKYLTEN

BRANSCH

SKÄMTTECKNARE

SOLDATMATERIAL

BESTRIDA

ÄDELSTEN

Namn: ............................................................................................. Adress: ............................................................................................ .............................................................................................................

SMÖRJ

SIA

GAEL

BACHINITIALER

KNYTA

GÖR NARREN RINGLEK

PUTINS NEJ

ASGARVET

SPARTRÄD

KRONDEL

KÄRNPLATS

BADDRÄKTSATOLL BOLLKLUBB

SPORRSTRÄCK

BARA

UNG SÄL

SALOON

MIN

BUSKE

DE KLINGAR PÅ SKANSEN

RENOMMÉN

SYRE

OMBONADE PLUNTA

BLASERAD

HOVERAR SIG

BÄLGASPEL

BANNLYST

ÖSTAT

VITTERHET

MITT I ANDORRA

DUMBURK

IVÄG

SMÄLT

PARASITERA

TILLS VIDARE

BRÅKAS

JALUSI

DEL AV ADLIGT NAMN

TIDSÅLDER

DIGNAR

T.EX.

SÄLLSYNT

BLOND

SKOGSKATT

INLEDER FEST

DEN SKÄR I GOUDAN

FYRTYP

SES MED AV

PAUL SOM SJÖNG DIANA

ROVA

GUDSFÖRNEKARE

GRIPA

VAR ÅKE HÖRS BLOM- ELEFANT QVIST

MÅNGA I HYLLA

MARKKU SOM SJÖNG

TROR PÅ HÖGRE VÄSEN

PILLRA

DVS KOLDAMM

BOTGÖRING

PARABOL

BOR I ECKERÖ

SVINDEL

BARA

RÅA

LIBREVILLES LAND

BURFÅGEL

NATRIUM

KADAVER

ÅDER

VOLGABIFLOD

TURISTGUIDE

CARL OLOF SOM LEDDE SFP

BESKAFFENHET

URAN

SÄRSKILT

ALLRIGHT

VENLOS FLOD

DRYCK

RYMDFARARNA

NESA

UTREDARE

RINGLEK

GAEL

SOLDATMATERIAL

ÄDELSTEN

FISKNÄT

GER NYTT

RIBONUKLEINSYRA

HON OCH HAN KALLT VATTEN

SYRE

DEL AV ADLIGT NAMN

DIGNAR

RENOMMÉN

T.EX.

RÅA

BURFÅGEL

NATRIUM

FÖRESPRÅKAD

ALLRIGHT

SJÖFÖRSVARET

PLATTFORM

VENLOS FLOD

LITEN I MATEN

PAPPERSBLAD GER NYTT

DRYCK

SÄRSKILT

RÄKNAT UPP

NIX

FISKNÄT

RIBONUKLEINSYRA

HON OCH HAN KALLT VATTEN

TILLTALAT ARTIGT

TILLTALAT ARTIGT SNACKSALIGAST

DE KLINGAR PÅ SKANSEN

BOTGÖRING

URAN

PAPPERSBLAD

SMÖRJ

BUSKE

TIDSÅLDER

CHEF

LITEN I MATEN

SKÄMTTECKNARE

PLUNTA

LIBREVILLES LAND

PLATTFORM

BACHINITIALER

OMBONADE

PARABOL

SJÖFÖRSVARET

KNYTA

TA NER SKYLTEN

BRANSCH

SIA

BESTRIDA

FÖRESPRÅKAD

KASPISK STAD

HADEL

GÖR NARREN

RÄKNAT UPP

NIX

PUTINS NEJ

ASGARVET

SPARTRÄD

KRONDEL

UNG SÄL

BADDRÄKTSATOLL BOLLKLUBB

SPORRSTRÄCK

KLYKA

CHEF

SALOON

MIN

KÄRNPLATS

SNACKSALIGAST

8/2023

Vinnare i krysset i nr 7/2023 UW

8/2023

Margaretha Sjövall, Mariehamn, Styrbjörn Luoma, Åbo, Harriet Karlsson, Ekenäs, Gunilla Enqvist, Lillby och Gunnar Grönblom, Pargas. Vi fick in 334 krysslösningar, grattis till vinnarna!

GOD TID

8/2023

Kåseriet: Vilket skulle bevisas

Ny generationsklyfta

Hej på er go’vänner! Idag är det AI som gäller. Alltså artificiell intelligens. Inom det mesta som sker och görs är AI en ständigt, och allt mer, närvarande faktor. Det hör till vår tid.

Men jag ska ändå ställa frågan om AI är något helt nytt? Kanske inte, men jag återkomma till det lite längre ned i raderna. Direkt när man använder ett ord som ”intelligens” blir det laddat. Intelligens är väl ändå något av det finaste som finns. En intelligent, fiffig, klok människa är vad vi alla gärna skulle vara. I bästa fall skulle vi uppfinna något jättefint eller så skulle vi vinna ett Nobelpris för våra upptäckter inom någon vetenskap. Men framför allt skulle vi på alla plan vara smarta. Frågan är naturligtvis vad intelligens egentligen är? För mig är det odefinierbart men ändå så påtagligt? Intelligens är väl bland annat den gnutta av kvalitet som vi önskar att ska finnas bakom beslut. Våra egna lika mycket som andras. Speciellt hoppas vi att just den här varianten av kvalitet ska vara avgörande när snickaren, riksdagen, sjuksköterskan, kommunfullmäktige, välfärdsområdet eller sophämtningsbolaget fattar sina beslut. Intelligenta beslut är väl ungefär samma sak som goda beslut. Om intelligens är en knepig grej så måste väl artificiell intelligens vara ännu knepigare? Diffust och ogripbart! Något som kan användas i alla sammanhang, överallt och utan begränsningar. Lösningen på många problem. I början av året kunde vi till exempel läsa att man inom ett av de nya välfärdsområdena hade gjort en översättning med hjälp av just Artificiell Intelligens. Dessvärre blev översättningen precis det som Svenska Akademiens Ordlista avser med ordet artificiell, nämligen ”konstgjord eller konstlad”. Med vanligt bondförstånd och vardagsintelligens kan man konstatera att det inte ”blev så bra”. Löjliga sakfel varvades med språkliga grodor. Det gick åt skogen med besked. En traditionell översättare hade kanske ändå varit bättre. När jag dessutom för några dagar sedan lyssnade på en utläggning om hur man med artificiell intelligens kan ersätta en grafisk designer steg min puls. Det ska enligt expertisen vara möjligt att i en dator mata in en beställning där man vill ha en bild av en grön hare som spelar cello. Och vips, har man en bild av en grön hare som spelar cello. Enkelt och behändigt. Och tråkigt säger jag som inte har en aning om hur den gröna haren ser ut. Än mindre hur den spelar det fantastiska instrumentet, alltså cello. Men när jag här visar ett visst förakt mot artificiell intelligens måste jag erkänna att jag upplevat just AI på ett påtagligt sätt för länge sedan. Som svar på frågan i början av texten påstår jag alltså att AI minsann inte är något nytt. Tvärtom använde vi oss av just artificiell, alltså inte

i pensionärer har tur två år å rad. På grund av – eller kanske tack vare – den höga inflationstakten har våra pensioner stigit och stiger mer än vi hade kunnat ana, sammanlagt med klart över tio procent. Förklaringen är indexbindningen, som kompenserar inflationen, alltså de höjda priserna och därmed levnadskostnaderna. De höjda pensionerna har alltså inget med den förra regeringens eller den nya regeringens politik att skaffa. Utom att ingendera har försökt lösa upp indexbindningen. Det har handlat om ren och skär matematik. Annat är det med de unga, och särskilt då med dem som studerar. Den nya regeringen har beslutat slopa indexjusteringen av studiestödet, som därmed förlorar i realvärde. Och inte nog med det. Den skär också ner bostadsstödet och strängerar kriterierna för utkomststöd, som många studerande och unga barnfamiljer tyvärr är beroende av.

verklig intelligens, redan i skolan när det blev lite knepigt och började osa katt. Och vi skapade massor av varianter kan jag lova. Då var det inga datamaskiner som spottade ut fakta ur världshistorien, matematiska formler eller sanningar om fysikens lagbundenheter. Nehej, då var det idérika och fantastiska unga hjärnor som för att komma undan repressalier och latläxor skapade de mest briljanta och nydanande lösningarna på problemen. Det kunde gälla nästan vad som helst. Tyvärr kände ju inte lärarna till begreppet AI, även om de såg ung artificiell intelligens framför sig. Alltså fick man stå med skammen helt själv om det, när det, råkade sig så att förklaringen inte godkändes. Det var förstås sällan, läs aldrig, så väl att de här hemgjorda AI-förklaringarna fick tummen upp. Men idérikedomen var enorm och sällan har tonåriga pojkar varit så vältaliga som i de här situationerna. På min tid fanns det för övrigt en klar och entydig skillnad mellan dem som representerade verklig intelligens och oss övriga som bara hade artificiell dito. Skillnaden hette kort och gott matematiklinjen. Lång matte för de smarta, kort för oss övriga. Och här ska konstateras att vi övriga, som alltså hade valt kort matematik, verkligen fick veta att vår intelligens inte höll någon hög nivå. Vår mattelärare konstaterade när vi kämpade med uppgifterna att ”en normalt begåvad amöba skulle klara uppgiften på nolltid”. Men en gång fick matematikläraren ge sig. En ung man, på språklinjen alltså, skulle i geometrin jobba sig fram till de magiska tre orden ”vilket skulle bevisas” som avslutar varje problemlösning. Han gjorde allting rätt, men i det avslutande skedet trasslade det till sig. Han trampade lite fel och plötsligt var han tillbaka där han hade börjar. Jobbigt i kvadrat. Läraren såg ju att allt var rätt i grunden men ändå blev det fel. Då undrade läraren hur eleven tänkte. – Du har ju vuxit upp i ett jordbrukarhem. Om ni gräver ett dike på en åker skyfflar ni väl inte igen diket direkt? – Jo, det gör vi. För vi täckdikar, svarade eleven. Verklig intelligens eller artificiell dito? Det gör väl detsamma för där satt den! Hej och må väl!

GOD TID utkommer nästa gång den 18 december. Material till nummer 9/2023 bör finnas på redaktionen senast den 24 november. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsförenUtgivning Deadline ingar och enskilda. Icke beställt mate texter rial honoreras ej. God Tid, Nr 9 18.12 24.11 Svenska pensionärsförbundet Hovrättsesplanaden 15 C 33, 65100 Vasa markus.west@spfpension.fi, tfn 040 5748751

Lalle Broberg

sudokulösning 4

"Tvärtom bryr vi oss i högsta grad om vad som händer med de unga, ja kanske rentav mer än vad vi bryr oss om vår egen utkomst. Nu har generationerna ställts mot varandra på ett högst olyckligt sätt."

Ska vi seniorer alltså vara glada och lyckliga, och strunta i vad som drabbar våra barnbarn? Nej, så egoistiska och inskränkta är vi ju inte. Tvärtom bryr vi oss i högsta grad om vad som händer med de unga, ja kanske rentav mer än vad vi bryr oss om vår egen utkomst. Nu har generationerna ställts mot varandra på ett högst olyckligt sätt. Det är klart att vi har förtjänat våra pensioner och de aktuella höjningarna. Oförklarligt för oss är förslaget från grönt håll om att skärpa beskattningen av pensionerna, den är alldeles tillräckligt hög redan nu. Vi får ju inte diverse skatteavdrag, såsom avdragen för inkomstens förvärvande och arbetsresor, som de som är kvar i arbetslivet får. Lika oförklarlig är förresten den nya regeringens beslut att sänka skatterna för dem som förtjänar mest. Det kostar samhället ”bara” 60 miljoner euro, sägs det, men nog kunde de pengarna ha använts vettigare – t.ex. till att låta bli att så här drastiskt försämra de ungas utkomst. De studerande erbjuds nu i stället höjda studielån. Jovisst, studielån var ju vad vi var tvungna att leva på då vi studerade. Men varför vrida klockan tillbaka? Vi unnar nog våra unga att inte behöva betala tillbaka dryga studielån i samma utsträckning som vi måste göra, just då man bildar familj. Och nu stiger alltså dessa ränte-och amorteringskostnader. Vi accepterar nog inte stillatigande att olika generationer på det här sättet ställs mot varandra. Samma rättvisa som vi vill ha, vill vi också att våra barnbarn ska få. Eller hur?

Björn Månsson

All fler pensionärer söker arbete ◗ Enligt Kevas undersökning anser två av tre pensionärer att arbetsförmedlingstjänsterna riktade till pensionärer är nyttiga. En av tre uppger att de är beredda att registrera sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingstjänsten. Intresset för att registrera sig som arbetssökande är störst i Norra Karelen (40 %) och Lappland (38 %). Fler pensionärer än förr uppger att de arbetar vid sidan av pensionen. Nästan var femte (18 %) delta-

gare i Kevas undersökning uppger att de arbetar heltid (5 %) eller deltid (13 %) vid sidan av pensionen. Arbete vid sidan av pensionen är enligt undersökningen vanligast i Mellersta Österbotten (37 %) och Lappland (41 %). Allt fler – 19 procent av svarspersonerna – uppger att de har sökt arbete under tiden med pension. För ett år sedan uppgav 14 procent av svarspersonerna att de arbetade, och var tionde (12 %) pensionär uppgav att de hade sökt arbete.

GOD TID

8/2023

VAD ÄR EN FIBERANSLUTNING OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Kopparteknik blir fiberteknik Många kommer säkert ihåg då husen i Finland utrustades med telefon- och tv-kabel, en så kallad kopparkabel. Idag börjar kopparkabelnätet vara i dåligt skick och montörer som klarar av att serva det gamla nätet är få. Gammal teknik rivs På många ställen i Finland och runt om i Österbotten har det redan tagits beslut på att det gamla kopparnätet

ska rivas och ersättas med ny teknik. Den nya tekniken heter fiberteknik och den är mer energisnål, lättare att upprätthålla och betydligt mer effektiv än koppartekniken. Samma tjänster som tidigare En fiberanslutning ger dig möjligheten att fortsätta använda samma tv-, telefon- och internettjänster som förr.

JNT levererar fiberanslutningar i Österbotten. Kontakta gärna vårt Fiberteam om du är intresserad av att veta mer. Vi betjänar på tel. 06 786 8210 eller via fiberteam@jnt.fi.