God Tid 6/2023

Svenska pensionärsförbundets tidning ● Nr 6 ● September 2023 ● Årgång 51

En frisk fläkt under coronan

sidan 4

Äldres serviceboenden

dras in på små orter

◗ Österbottens välfärdsområde gav tidigare i höst ett chockbesked. Mer än 90 vårdplatser dras in. Det här slår hårt mot äldreomsorgen på en rad orter. Värst drabbas Oravais och Petalax som förlorar de seniorboenden som byggt upp av föreniningar.

SIDAN 12

resor

Albanien lockar

fler och fler seniorer

◗ Turismen boomar i Albanien. Allt fler vill besöka landet som ännu har kvar sin jungfrulighet. Saranda, Albaniens Riviera, passar ett moget klientel och har blivit en populär plats för västerlänningar att pensionera sig på. Än så länge kan man köpa en lägenhet till överkomligt pris.

SIDORNA 18-19

kolumn

”Vilka planer har kommunerna, vilka har välfärdsområdena och vad tänker riksdag och regering?”

SIDAN

omsorg

Sofia Åhman i Umeå är idrottsläraren som blev kändis över en natt. I hela Norden hjälpte hon äldre tv-tittare med råd om hur man håller sig rörlig och frisk.

Under coronapandemin vände sig många ensamma, isolerade äldre till Sofia Åhman. – Det är så himla fint att få vara någons kompis, säger hon. Privat album

Oravais Pensionärers ordförande Göran Westerlund förlorar serviceboendet Solrosen. Markus West

Fiskarna kränger sin fångst på kajen längs Sarandas strandpromenad. Anci Holm

FÖRBUNDSORDFÖRANDEN

Samhället måste se våra olika behov

Hösten är kommen hör stormarna gny, sjunger vi ibland. I skrivande stund skiner solen vackert över Näsby city och det är inte det minsta höstlikt. Inga stormar här.

Men ser vi på verksamheten i pensionärsförbundet så märker vi att hösten kommer. Sommarfesterna är förbi och höstmöten tar över. Bra så – allt har sin tid.

Trots att vi i vårt förbund tillhör de äldre i samhället skall vi ändå se framåt. Det är många äldre som intresserat väntar på vilken verksamhet våra föreningar skall inbjuda till. Teaterbesök, konserter, diskussionskvällar, julfester, resor och mycket annat.

I förbundsstyrelsen har vi en längre tid diskuterat hur vi bättre skall kunna sköta intressebevakningen för oss äldre. Det finns frågor på olika nivåer, från riksdag och regering till välfärdsområden och kommuner, som behöver bevakas. Och bevakning kräver resurser ock-

CHEFREDAKTÖREN

så ekonomiska.

Pengar växer tyvärr inte på träd och vi har i Svenska pensionärsförbundet en bra och viktig verksamhet som också måste få kosta. Så vi måste precis som många andra förbund prioritera.

Samtidigt gäller det att följa med och se trenderna i samhället, vad är det som sker omkring oss i vårt samhälle. Vilka planer har kommunerna, vilka har välfärdsområdena och vad tänker riksdag och regering?

Vi måste vara vakna och bevaka våra intressen när det gäller boende, hälso- och sjukvård, trafik och mycket annat som berör oss äldre.

Men det gäller också att komma ihåg att vi äldre har väldigt olika behov och önskemål.

Två 90-åringar kan ha helt olika behov av service och hjälp. Vi är på olika sätt beroende av att vårt samhälle fungerar och ”ser” de

”Vilka planer har kommunerna, vilka har välfärdsområdena och vad tänker riksdag och regering?”

En tidning som det prasslar om

◗ Svenska pensionärsförbundets medlemmar är inbitna tidningsläsare. Därför är det kanske inte oväntat att förbundets medlemstidning God Tid är efterlängtad när den väl kommer. Många läser tidningen praktiskt taget från pärm till pärm.

De flesta medlemmarna får God Tid som hemburen papperstidning (96,1 procent), en betydligt mindre andel (8,7 procent) läser tidningen som digital e-tidning. Att det finns en överlappning beror på att en del läser tidningen både som e-tidning och papperstidning.

God Tid lät nyligen göra en läsarundersökning. Den genomfördes via en webbenkät, vilket gör att den säkert inte är representativ för de allra äldsta pensionärerna.

Därför kändes det också extra högtidligt att sprätta upp de handskrivna brev som jag uppmanade er som inte använder dator att

skicka in. Tack för dem!

Oberoende av hur frågan besvarades så visar resultatet att God Tid är en uppskattad tidning. Endast en handfull respondenter svarade att tidningen inte angår dem och att de aldrig läser den.

När vi frågar hur läsarna vill ha tidningen distribuerad i framtiden så säger 64,9 procent att de vill ha tidningen som hemburen papperstidning. Betydligt färre (11,2 procent)

”Läsarundersökningen visar också att God Tid är den service som når flest medlemmar. Åtta av tio medlemmar läser alltid God Tid.”

Verksamhetsledare: Berit Dahlin tfn 040 578 0248 berit.dahlin@spfpension.fi

behov vi äldre har. Och jag betonar de OLIKA behov vi äldre har.

När man nu i hela landet bygger de nya välfärdsområdena så gäller det att tänka på människornas olika behov. Det blir ju inte annorlunda för att vi blir äldre, vi är olika friska, olika sjuka, vi har olika familjeförhållanden, vi klarar oss olika hemma. Och jo, det är utmanande att hitta lösningar som beaktar att vi människor är olika. Men det är ett faktum att samhället består av olika sorters människor med olika sorters behov.

Jag utgår ifrån att vi alla hjälps åt att bygga ett framtida samhälle som ser olikheterna, som sker människornas olika behov. Det är på det sättet vi kan säga att vi bor i ett välfärdssamhälle.

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 040 578 0415

kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi

Besöksadress

Annegatan 25 A, 3 våningen Öppet tisdagar och torsdagar kl. 10-14. Övriga tider enligt överenskommelse.

IT-koordinator: Robert Riska tfn 040 578 3207 robert.riska@spfpension.fi

IT-stödperson Andreas Höglund tfn 040 592 1390 andreas.hoglund@spfpension.fi

kan tänka sig att läsa tidningen som e-tidning. Resten (23,9 %) vill ha både och.

En stor majoritet av God Tids läsare vill ha en tidning som det prasslar om.

Samtidigt är distributionen också God Tids största utmaning under de närmaste åren. Ifjol kostade tryckning och distribution av God Tid till 16 000 pensionärshushåll dryga 7 euro. För de eurona fick du nio nummer av tidningen. I år är det ännu dyrare.

Medlemsavgiften i Svenska pensionärsförbundet (i år 14 euro/medlem) har ibland marknadsförts som en ”prenumerationsavgift” på God Tid. Det är både rätt och fel.

Man kan med fog säga att halva medlemsavgiften går till att trycka och distribuera God Tid. Andra hälften går till förbundets övriga verksamhet: till personalens löner, till it-verksamheten, till utbildningen av de förtroendevalda, till intressebevakningen och till att

öka samvaron och kontakterna mellan de finlandssvenska pensionärerna.

I läsarundersökningen fick jag frågan: varför är medlemsavgiften till förbundet så hög? Detta är det korta svaret.

Det är bra att medlemmarna aktivt diskuterar hur pengarna används.

Men om man frågar mig så är en tryckt, hemburen tidning nio gånger per år för mindre än en euro per nummer väl använda pengar.

Läsarundersökningen visar också att God Tid är den service som når flest medlemmar. Åtta av tio medlemmar läser alltid God Tid. Som jämförelse kan nämnas att en av tre läsare regelbundet går på den egna föreningens månadsmöten.

Markus West chefredaktör

SPF:s bankkonto:

Aktia

IBAN FI93 4055 1140 0011 77

Kansliet i Vasa Hovrättsesplanden 15C33, 65100 Vasa

Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 040 574 8919 patrick.ragnas@spfpension.fi

Kansliet i Pargas Strandvägen 30, 21600 Pargas Ombudsman för Åboland, Björneborg och Tammerfors: Mona Lehtonen

tfn 040 353 9905 mona.lehtonen@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TID

Hovrättsesplanden 15C33, 65100 Vasa

Ansvarig utgivare: Ulla-Maj Wideroos tfn 050 5113141 ulla-maj.wideroos@spfpension.fi

Chefredaktör: Markus West tfn 040 5748 751 markus.west@spfpension.fi

Prenumerationer, adressändringar: Åsa Andersson tfn 040 578 3078 asa.andersson@spfpension.fi

Prenumerationspris 50 €

Annonser:

Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06 347 0608, gsm 0500 924 528 cjcenter@petalax.fi

Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/ spmm

ISSN 0359-8969

Annonsfakturering: Svenska pensionärsförbundet Pb 129, 00101 Helsingfors fakturering@spfpension.fi

Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2023

Redaktionsråd: Gunilla Löfstedt-Söderholm ordförande, Marita Bagge, Kjell Hägglund, Anita Ismark, Henrik Othman och Kerstin ÖstermanRosenqvist.

Ulla-Maj Wideroos Förbundsordförande

Ulla-Maj Wideroos

En aktiv höst har startat i pensionärsförbundet

Höstens aktiviteter är i full gång i förbundet och medlemsföreningarna. Förbundets motionskampanj startar 1 oktober och pågår till 30 november.

Alla former av motion räknas som till exempel promenader, stavgång, boule, frisbeegolf, golf, cykling, motionscykling, joggning, simning, gymnastik, trädgårds- och skogsarbete och dans.

På förbundets webbplats, www. spfpension.fi/sv/motion, finns också många olika motionstips! För varje 30 minuters prestation får man 1 poäng. Ju längre tid man motionerar desto fler poäng!

Kupongen kan laddas ner från förbundets webbplats, spfpension. fi/sv/motion/ Ni kan också beställa den från förbundets kansli, kansliet@spfpension.fi eller tfn 040 5780 415. Returnera den ifyllda kupongen till Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors senast den 14 december. Ni kan också ta en bild av kupongen och sända in den per epost till motion@spfpension.fi.

Bland alla som returnerat kupongen utlottas ett överraskningspris!

De 10 mest aktiva motionärerna får motions- och hälsoprodukter.

Vill ni inte sända in kupongen kan ni också tävla inom föreningen eller varför inte utmana er granne!

Förbundet ordnar två seminarier under hösten. 11 oktober ordnas ett Äldrerådsseminarium i Sibbo. Seminariet riktar sig i första hand till medlemmar i kommunernas, städernas och välfärdsområdenas äldreråd i Nyland, men även övriga intresserade är hjärtligt välkomna med på seminariet. Ulf Sten-

man, direktör för svenska enheten på Kommunförbundet föreläser om Kommunernas samarbete med organisationerna och välfärdsområdena. Mikael Grannas, kommundirektör i Sibbo ger kommunens syn på samarbetet med äldreråden.

Hans Blomberg, ordförande för äldrerådet i Östra Nylands välfärdsområde, Gustav Båsk, medlem i äldrerådet i Västra Nylands välfärdsområde och äldrerådet i Esbo samt Erik Wallin, medlem i äldrerådet i Helsingfors föreläser om Äldrerådens roll i de nya välfärdsområdena.

24 oktober är det dags för Synoch hörselseminarium i Vasa. Seminariet ordnas i samarbete med Svenska hörselförbundet och Förbundet Finlands Svenska Synskadade och bjuder på högklassiga föreläsningar om synnedsättning, hörsel- och öronsjukdomar samt vikten av att motionera och röra på sig. Seminariet är avgiftsfritt och i programmet ingår både lunch och kaffe.

SPF-kalendern 2024

Nu är det dags att beställa förbundets kalender för 2024.

Priset för kalendern är 12 euro med pärm och 10 euro utan pärm, postkostnader tillkommer. Kansliet i Helsingfors tar emot beställningar, kansliet@spfpension.fi, tfn 040 5780 415.

Kalendern är en utmärkt present eller julklapp!

Kallelse till höstmötet 2023

Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt höstmöte tisdagen den 21 november kl. 12.30 i Tampere-Talo, Tammerfors. Fullmaktsgranskning och lunch från kl. 11.30.

Enligt 10 § i Svenska pensionärsförbundets stadgar ska höstmötet:

1. välja ordförande och sekreterare för mötet

2. konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat

3. utse två protokolljusterare

4. välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas fullmakter och fastställa de representerade föreningarnas röstetal

5. välja ordförande i styrelsen, som kallas förbundsordförande, för följande kalenderår

6. välja styrelsemedlemmar och deras personliga ersättare för de två följande kalenderåren i stället för dem som är i tur att avgå

7. välja en revisor jämte en personlig ersättare för det följande kalenderåret. Revisorn samt dennes ersättare ska vara av centralhandelskammaren godkänd revisor.

8. välja valberedning som består av ordförande och fyra medlemmar

9. fastställa medlemsavgifternas storlek

10. fastställa verksamhetsplan och budget för följande kalenderår

11. behandla övriga ärenden

Enligt förbundets stadgar 11 § ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på mötet, inlämna en skriftlig motion till styrelsen senast 31.8.

Enligt förbundets stadgar 13 § har medlemsföreningar rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande:

Medlemsföreningar med

• högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant,

Kom också ihåg att ansöka om Föreningsstöd och bidrag från Stiftelsen svensk pensionärsverksamhet i Finland. Ansökningstiden är 1-31.10. Se annons i denna tidning!

Svenska kulturfonden har uppmanat förbund och organisationer att utvärdera Föreningsstödet och Kommunikationsbyrån Bertills & Jung har under sommaren utfört utvärderingen för Svenska pensionärsförbundets del. I utvärderingen har 15 medlemsföreningar intervjuats (fem små föreningar, fem medelstora föreningar och fem stora föreningar) och gett sin syn på Föreningsstödet. Vi tackar för de värdefulla kommentarerna och utvecklingsförslagen som har kommit in!

God fortsättning på hösten!

Berit Dahlin verksamhetsledare

• 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter,

• 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter,

• 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter,

• 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter.

Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst.

Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet.

Antalet medlemmar i medlemsföreningarna fastställdes den 31 december 2022.

Anmälan till höstmötet görs senast 3.11 till förbundets kansli i Helsingfors, tfn 040 578 04 15 eller per e-post kansliet@spfpension.fi Priset för deltagande i höstmötet är 40 euro.

Styrelsen

Berit Dahlin sade upp sig

◗ Svenska pensionärsförbundets verksamhetsledare Berit Dahlin har med ett brev daterat den 1 september riktat till förbundsstyrelsen anhållit om avsked från sin tjänst som verksamhetsledare från och med den 1 november 2023.

Pedagogie magister Berit Dahlin kom till Svenska pensionärsförbundet i augusti 2014.

Medlemsrekryteringstävling

2023

Medlemsrekryteringstävlingen genomförs enligt följande principer. Föreningen får:

1 poäng för varje ny medlem och för varje 0,5 procents ökning av medlemsantalet, ytterligare en poäng.

Första pris är 500 euro, andra pris är 300 euro och tredje pris är 200 euro.

Individuell rekryteringstävling 2023

Förbundet ordnar även en individuell medlemsrekryteringstävling år 2023. Poängräkningsgrunden är 1 poäng per värvad medlem.

Föreningarna meddelar vem i föreningen som rekryterat flest medlemmar i samband med årsrapporten för år 2023.

Första pris är teater-/konsertbiljetter för 120 euro, andra pris är teater-/ konsertbiljetter för 90 euro och tredje pris är teater-/konsertbiljetter för 60 euro.

Alla former av motion räknas i höstens motionskampanj, som till exempel promenader och stavgång. Pixabay

Sofia Åhman: När man blir äldre behöver man styrketräna

Sofia Åhman i Umeå är idrottsläraren som blev rikskänd över en natt. Med en stol och en pinne som redskap visade hon – med sin mammas vardagsrum som inspelningsstudio – äldre tv-tittare i hela Norden hur man kan hålla sig rörlig och frisk också under en pandemi.

Även i Svenskfinland har många seniorer gjort det till en del av vardagsrutinerna att gympa med Sofia.

Responsen som Sofia Åhman fått har varit enorm.

När coronapandemin slog till i mars 2020 och samhället stängdes ner blev många äldre isolerade i sina hem. SVT funderade på hur de kunde utöka tv-utbudet och satte in mängder av repriser. Då ringde ett äldre pensionärspar till SVT:s växel och sade:

– Det är bra att ni har utökat programutbudet, men ska vi bara sitta och sitta? Vi kommer att sitta ihjäl oss. Kan ni inte sända någonting så att vi åtminstone kan röra oss i hemmet?

Deras idé nådde hela vägen upp till tv-chefen och eftersom det fanns en 20 minuters lucka mellan tv-nyheterna och Skärgårdsdoktorn började man söka en lösning. Sofia Åhman som hade gett motionstips i populära Go kväll i många år fick uppdraget.

–De ringde en fredag eftermiddag och på måndag skulle det första programmet gå ut. Det fanns ingen studio öppen under helgen men SVT hade bokat en fotograf. Resten fick Sofia och fotografen fixa själva. Mammas lägenhet blev tillfällig tv-studio.

– Jag ringde mamma och frågade om hon kunde gå ut med hunden. Det är en jätteliten lägenhet och det gick inte att ha något stativ, man ser mammas rosa soffa i bakgrunden. Bilderna från de första avsnitten är lite skakiga.

Hemmagympa med Sofia, som programmet hette, blev en succé. Hemmagympa följdes upp med Sommargympa med Sofia. Sedan dess har det rullat på. När God Tid träffar Sofia Åhman i Umeå i slutet av augusti har hon gjort 165 avsnitt och det blir en uppföljare i höst.

Vardagsmotion

Sofia Åhman, 52, växte upp i en familj där det var en livsstil att röra på sig. Föräldrarna, som båda var lärare gillade att åka skidor och jogga. Hela familjen rörde sig ofta i naturen. Två av Sofias systrar är professionella dansare.

– Jag är inte så mycket för att tävla. Jag har tävlat i gymnastik, men det är länge sedan. Man blir ju pensionär som 18-åring som gymnast, skrattar hon.

Sofia Åhman utbildade sig senare till idrottslärare och det var också på idrottshögskolan som hon träffade sin man. Idag är hon fortfarande idrottslärare, men också personlig tränare, tv-personlighet och författare. Om hon inte hade utbildat sig till idrottslärare hade hon kanske blivit guide.

– Jag gillar att prata med människor. Jag gillar gruppdynamiken på träningsresor.

Sofia Åhman har i flera år varit uppskattad träningsinstruktör på SPF Seniorernas friskvårdsresor. Många seniorer köar för att få plats på hennes träningsresor.

Tittarstorm

Morgongympa i tv lockade som mest en kvarts miljon tv-tittare till att gympa i vardagsrummet. Framför allt de äldre tv-tittarna gillade upplevelsen. När SVT ville lägga ner programmet blev växeln formligen nerringd.

Hemmagympa med Sofia är ett enkelt, men mångsidigt träningsprogram. Hon täcker in rörlighet, styrka och kondition – ofta i ett enda program.

Sofia fick massor med mejl och brev från tittarna. Hon kunde få mejl som: ”Du är den enda person som säger hej åt mig varje dag”.

Är det inte sorgligt?

– Det är jättesorgligt, man bli nästan tårögd. Men samtidigt tänker jag: herre gud, tänk att jag får spela den rollen, ett litet gympaprogram blir så viktigt för den mentala delen. Jag hade inte alls tänkt på det. Jag tänkte att det är viktigt att få med styrka, rörlighet och kondition.

En del skrev långa brev och berättade om vad de skulle göra under dagen. De kände att Sofia var där för dem.

– Det är så himla fint att få vara någons kompis, säger hon.

Ut i naturen

Coronan hjälpte efter en tid många äldre att upptäcka att det går att vara ute i naturen och röra på sig i alla väder. Sofia Åhman tog vara på det intresset och skrev boken Träna ute med Sofia. Hon har också producerat ljudpromenader.

– Att promenera är jättebra, men när man bli äldre så behöver man kombinera det med styrketräning.

Många seniorer, som hon träffar, har konditionsträningen med sig från ungdomen, men de har aldrig styrketränat. Också den som börjar styrketräna efter 90 ser effekt. Det är aldrig för sent. Man behöver inte vikter. Det går att använda den egna kroppen som belastning.

– Det är viktigast att börja med benen. Man tappar fort muskler på framsidan av låren, säger Sofia.

Många upplever att rumpan blivit platt eller att de har fått pinniga ben. Det är naturligt eftersom det är där som de stora muskelgrupperna sitter. Då kan det vara en bra början att resa sig upp från stolen tio gånger.

– Det kör jag med min svärfar. Res dig upp tio gånger från stolen till frukost, lunch och middag innan du börjar käka. Det ger 30 knäböj på en dag. Det är en bra start.

Enkla redskap

Sofia använder enkla redskap, som ett gummiband eller en pinne under träningspassen.

– Det behöver inte vara svårt. Många säger, men jag har inte rätt grejer. Jag vet inte var jag ska börja. Jag kan ju ingenting och jag har så dålig balans. De gör felet att tro att för att börja träna så måste jag vara tränad. Alla kan göra något, men du kanske måste sitta på en stol eller hålla i dig i början.

Efter ett tag kan du släppa en hand och rätt som det är så behöver du inte hålla i dig alls.

– Jag tror på att ge många alternativ så att man känner att man klarar av något. Det är tråkigt att träna om man inte klarar av övningarna. Då ger man upp.

Hedrad över doktorstitel

Hedersbetygelserna har duggat över Sofia Åhman efter uppmärksamheten kring Hemmagympa med Sofia. SPF Seniorerna utnämnde henne till Året junior, hon tilldelade tv-priset Kristallen, men högst skattar hon utnämningen till hedersdoktor vid Umeå universitet.

– Hedersdoktor var fantastiskt. Jag visste knappt vad det var. När jag förstod att läkarkåren låg bakom nomineringen tyckte jag att jag gjort någonting bra. Det är bra att folkhälsan uppmärksammas. Den lilla människans hälsa. Det är också ett sätt för mig att få mer medietid för att prata om folkhälsa. Jag tänker att det är folkhälsan som har fått hedersdoktorstiteln.

Hur mår en 70-åring i Sverige idag?

Dagens seniorer växte upp när det var naturligt att röra på sig. De gick och cyklade, de åkte skidor, de var ute och lekte spontant som barn. Hela samhället var i rörelse. Nu är det mera stillasittande.

– Det är klart att det spelar en roll. Det finns jämt massor att se på tv. Förut fanns det ingenting på tv om dagarna.

Ändå så är hon imponerad av seniorerna. De provar nya saker.

– Många yngre har en bild av att alla seniorer är rädda och sitter hemma. Den bilden stämmer inte. Även om det gör ont ibland, så gör man vad man kan och kämpar på. Kvinnorna är bäst på att komma igång. Många säger att maken inte vill följa med. Jag vill ge en liten uppmaning till männen att våga haka på.

Sofia Åhman har ofta upprepat att hon pensionssparar när hon går på gym. Fler borde tänka så.

Vad gör du när du har en ledig dag?

– Jag är ute i naturen. Det har också blivit viktigare med stigande ålder. Jag plockar lite bär, men inte svamp. Jag är dålig på svamp. Jag tar fika med mig och vandrar. Det finns så många fina naturreservat. Även skogen nära

huset duger bra.

Vad kan man göra på hösten?

– Promenader. Jag har gjort ljudpromenader. Det är kul. Man kan ladda ner mina ljudpromenader. De hjälper dig att få upp pulsen. Du går ju själv, efter en halv timme säger jag att nu kan du vända. Samtidigt som du promenerar får du ett konditionspass. Man behöver inte alltid springa för att få upp pulsen.

Ta med ett gummiband i fickan och gör några övningar under promenaden, manar hon. I november kommer mörkret krypande och så småningom smyger sig halkan på.

– Då hemmajympar vi mest, men jag försöker ta mig ut. Jag brukar vara väldigt nöjd om jag tagit mig ut när det regnar. Vädret är sämst när man är inne. Man ser andra saker i naturen när det regnar. Ljuset är annorlunda. Det är det som är så häftigt med naturen.

Behöver äldre personer en personlig tränare?

– Nej, vissa behöver det men andra behöver det inte. Om du har svårt att komma igång så kan du köpa några gånger för att få ett program som lämpar sig för dig. Någon som ger dig bekräftelse på att det du gör är rätt. Det är ganska lyxigt att ha en person som bara finns där för dig.

Har du fler råd?

– Träna rörligheten. Se alltid till att träna när du har någon hos dig, om du är osäker. Lägg dig ner på golvet och se hur du skulle göra för att ta dig upp. Det är tryggt att veta att om jag ramlar i skogen så vet jag hur jag ska ta mig upp.

För de flesta äldre är det självklart att ha bra skor eller broddar på när det är halt ute. Men det finns fler saker att tänka på. På träningsresorna har Sofia upptäckt att många kvinnor aldrig ägt en sport-bh.

– Sport-bh, vad är det, säger de. Jag tar min gamla som jag inte längre använder.

Förr var det vanligt att man gjorde så, man tog gamla kläder när man tränade.

– Jag brukar uppmana dem att köpa en sport-bh, med en bra sport-bh och bra skor kommer man långt. Jag får många frågor om träningskläder efter hemmagympapassen. Det är skönare att ha kläder som sitter bra och som transporterar bort fukten och inte gör dig kall.

Markus West

–Att promenera är jättebra, men när man bli äldre så behöver man kombinera det med styrketräning, säger träningsprofilen Sofia Åhman.

Kajs Massagetjänst

KAJ SANDELL

leg.massör - laill.hieroja

Ytteressevägen 191, 68810 Ytteresse

Tfn: 0500-852 040

Petalax - Malax www.mg-depan.com

MILLASMASSAGE

Ett gym för alla

info@proteinandbiceps.fi, Tel. 050-3742112

Hemsida: proteinandbiceps.fi

Öppet: 24/7

Kond.sköt Camilla Ulfvens Norrnäsvägen 61, Norrnäs Tel. 225 2116 050 350 3955

Katarinas massage & fotvård

Kond.sköt K Byggnings-Skrifvars 050-5123185 Närpes

Nybrovägen 5, Närpes

Muskel-, led- och ryggbehandling

Individuella skoinlägg

Beställ tid för fotanalys!

Naprapath DN Kjell Carlsson Granskogsvägen 18H, Kristinestad Skolhusgatan 51A13, Vasa 0400-868 556 kjell.carlsson@napra.inet.fi www.podiart.se

Tommys Fysio

Jakobstadsvägen 24B 66900 Nykarleby

tfn. 044-974 3529

FYSIOTERAPI FOTVÅRD www.malaxfysio.fi 06-3651767

Kroppsverkstaden / SysterSara

Gym - grupper - PT-tjänster www.kroppsverkstaden.com / www.systersara.com

ERBJUDANDE 10-gångers kort för 65€

Alexia Fitness Club

10, Karis Tel. 044 2437342

Hästhagsvägen 3, 64100 Kristinestad tfn 044 2578069

Specialläkarmottagningar

Undersökningar

Recept

Utlåtanden

Operationer

Oy KristinaMedi Ab

- sakkunnig hälsovård & kirurgi

Tilläggsinfo & tidsbeställningar vardagar kl. 9-16 tel. 06 -357 8700

Oy KristinaMedi Ab

Lappfjärdsvägen 10 64100 Kristinestad www.kristinamedi.fi www.facebook.com/kristinamedi

Vi är verksamma i f.d.

Bottenhavets sjukhus OP-lokaler

Diabetes

Fysioterapi

Gastroenterologi

Gynekologi

Inremedicin

Ortopedi

Plastikkirurgi

Psykologi

Urologi Öron-, näs- & halssjukdomar

Välkommen till oss!

1. Remiss

2. Försäkring

3. Privat

Vi svarar gärna på ev. tilläggsfrågor.

Sakkunnig hälsovård & kirurgi snabbt, nära och enkelt!

It-biten: Vad sa du – smarta hjälpmedel?

Kanske är det bara så som jag har upplevt saken, men det känns som att folk undviker att tala om hjälpmedel som de själva använder, om det inte är så att det är nåt besvär med hjälpmedlet. Om det sen är kryckor, glasögon eller hörapparater. Gör hjälpmedlen vad de ska så blir de en naturlig del av vardagen.

Men krånglar de, glasögonen sitter dåligt eller hörapparaten gör det svårt att urskilja röster i ett stökigt rum, då blir det lätt att man beklagar sig.

Samtidigt har det här beteendet den följden att personer som inte själva använder dessa hjälpmedel närmast hör om problemen med dem, inte hur mycket hjälp det faktiskt är i vardagen. Liknande händer nog också lätt med it och tekniska prylar.

Men vad har det här med it att göra, förutom att vi lätt beklagar oss om problem med tekniska prylar? Jo, våra uppfattningar om olika hjälpmedel bygger mycket på vad vi hört och upplevt från andra, ända tills vi själva får ett behov av hjälpmedlen. Har vi då hört dåliga saker, eller föråldrad information så är steget också mycket större för att ta till oss nya hjälpmedel.

Dagens glasögon har utvecklats och utvecklas hela tiden. Linserna är inte längre

Webbinarium

tjocka som flaskbotten, det finns många olika behandlingar av linserna som gör glasögonen mer praktiska och korrigerar synfel bättre än förr. Men det här hör vi om först då man söker sig till en optiker för att kunna se bättre. Liknande är det med hörapparater. Vi har kanske hört om hörapparater där batterierna tar slut hela tiden, de har pyttesmå knappar och kräver många besök till en audiolog förrän hörapparaten fungerar för dina behov. För att inte tala om alla situationer då folk klagar på att hörapparaten bara gör det obehagligt att höra ”fel saker”.

Idag har hörapparaterna mycket gemensamt med telefonernas handsfree, i alla fall

Gärna en välmående hjärna

Folkhälsan ordnar ett kostnadsfritt webbinarium speciellt för dig som är 65+ och vill veta mer om hur hjärnan fungerar.

Tidpunkt: onsdag 4.10 kl. 14.30–15.30

Plats: webben/internet

Erika Boman, legitimerad specialsjukskötare och medicine doktor, föreläser om hur vår hjärna fungerar och vad hjärnan behöver för att må bra. Bjud gärna med en vän eller samla ihop en grupp och lyssna på föreläsningen tillsammans.

Webbinariet är en del av det nationella programmet för hjärnhälsa.

Anmälningar och mera information på: kurs.fi/77230

ser det ut så. Det finns hörapparater med Bluetooth och de kan kopplas ihop till din smarttelefon, de har sin egen förvaringslåda där de laddas under natten medan du sover. Förstås finns det också de hörapparater som är pyttesmå, har sin on/off knapp och bara gör sin grej. Men vad är det då för vits att ha Bluetooth, hur blir en hörapparat bättre av att kopplas till telefonen?

Från telefonen är det betydligt lättare att justera hörapparaten än från små knappar på själva apparaten. Du kan ändra volymen, du kan välja olika användningslägen beroende på miljön där hörapparaten används. Du kan rent av använda telefonen som en mikrofon för hörapparaten, så du kan lägga telefonen

framför den person vars röst du vill höra. Med en hörapparat kopplad, trådlöst, till mobiltelefonen betyder förstås också att du hör telefonsamtalen betydligt bättre. Bluetooth gör också att du kan koppla hörapparaten till en modern tv. Så ljudet förmedlas till hörapparaten direkt istället för att hörapparaten ska plocka upp ljudet från rummet och sedan förstärka ljudet in i ditt öra tillsammans med alla andra ljud i rummet.

Hörapparaterna har utvecklats en hel del sedan farmors hörlur/tratt som hon lade mot örat för att höra lite bättre. Glasögonen och förstoringsglasen har också blivit betydligt mer smidiga och behändiga jämfört med gamla, stora tjocka förstoringsglas. Allting utvecklas och blir smartare (att använda).

Smarta hjälpmedel kan också vara skrämmande, ny, konstig teknik som kräver att man lär sig ännu en ny grej. Det gäller att avväga vad man vinner med hjälpmedlen och våga pröva på ny teknik, den bits inte! Ny teknik kan kännas svår, men kan också göra livet mycket lättare, samtidigt som vi lär oss något nytt!

Erik Jansson frilansskribent

Det är inte ovanligt att det med åldern uppstår en naturlig ömhet och stelhet i knän, höfter, fingrar, axlar, rygg och nacke.

sitt vedförråd under verandan. Kroppen protesterade så mycket under den tiden att det var väldigt besvärligt för honom att bara hämta och bära in veden själv.

- Det var lite problematiskt, säger han med ett skratt. Det var mitt i vintern och huset blir ju snabbt kallt om man inte eldar. Det passar mig inte alls att vara beroende av andra för att få vardagen att fungera.

3

Att hämta in veden kändes jobbigt för Steen som insåg hur viktig det är att hålla sina leder i gott skick hela livet.

Äntligen stöd till mina leder!

Steen är en bland dom som har upplevt hur åldern kan påverka lederna. För honom var det knäna som började krångla.

-Steen Lerdrup är 64 år. Alldeles för ung för att kroppen ska bli en begränsning som han själv uttrycker det. Fritiden fyller han med sysslor i hus och trädgård, och han håller gärna kroppen igång med en löprunda. Några gånger i veckan springer han i skogen som ligger nära hemmet. Att sitta stilla är inte Steens grej.

Om du har upplevt variationer av mängden vatten i din kropp, känner du säkert igen den trötta och tunga känslan som kan uppstå i dina ben. Nu kan du prova på en tablett med växter som stöder kroppens utsöndring av vätskan och de slaggprodukter som följer med.

ANNONS

VÄXTER I MOVIZIN

COMPLEX

Boswellia bidrar till en god ledkomfort.

Märkbart stöd för lederna

Steen läste om växterna som finns i Movizin Complex i en tidning och fast han var lite skeptisk bestämde han sig ändå för att prova.

Efter bara några veckor märkte jag effekten av växtextrakten. Idag vill jag inte vara utan växterna för någonting i världen.

- Det känns inte jobbigt när jag springer eller hämtar in ved.

- Ja lederna känns perfekta... de är i toppform, säger Steen med glimten i ögat.

Växtextrakt och rörliga leder

Människokroppen är skapad för att användas. Helst hela livet. Men samtidigt som muskler och kondition förbrukas med ett aktivt liv, kan det också innebära att våra leder blir lite ”begagnade” på ett naturligt sätt. Det är inte ovanligt att man med tiden upplever obehag och irritation i knän, höfter, fingrar, axlar, rygg och nacke.

- För några år sedan märkte jag hur åldern började kännas i lederna, berättar han. Det var jobbigt att röra sig. Plötsligt blev jag medveten om hur viktigt det är att lederna är bra för att jag ska kunna fortsätta att leva det aktiva livet som jag älskar.

Hela tillvaron påverkas negativt när lederna strejkar. Steen har till exempel

TEMA Vätska i kroppen

Steen berättar att många av hans vänner var nyfikna. Eftersom många av dem också hade kommit upp i åren och på samma sätt hade börjat känna av ålderns naturliga påverkan på lederna, följde de Steens utveckling med intresse.

- Idag är det flera av dem som äter Movizin. De har ju sett vilken skillnad det har gjort för mig, Om de är nöjda? Självklart! Detta växt-extrakt borde provas av alla som vill göra något gott för sina leder, konstaterar den aktiva senioren.

Bli av med vätskan!

Känns dina ben tunga? Är du fysiskt trött och känner att du saknar energi? Du kanske har hört att bönder ibland måste dränera sina åkrar e er perioder med kra igt regn. Detsamma kan behövas om kroppen måste bli av med eventuell över ödig vätska.

Det är helt normalt. Om du till exempel står mycket eller sitter stilla länge, kan du uppleva en känsla av tyngd - speciellt i benen. Du kan också känna dig tröttare eller sakna energi...

En del av vätskan i kroppen produceras enbart av kroppen och det andra konsumeras via urinvägarna. För att detta ska ske på ett optimalt sätt, måste blodet rengöras av

njurarna från avfallsämnen som sedan kan utsöndras genom urinering.

Växternas hjälp

Med Nestevex kan du få växternas hjälp att stödja kroppens utsöndring av vatten och de slaggprodukter som kroppen inte behöver.

Nestevex innehåller extrakt av växten åkerfräken, som stöder njurarnas förmåga att utsöndra vätska och därmed också slaggprodukter. Slät kardborre kan främja utsöndring av vätska via njurarna. Hibiskus bidrar till cirkulationen i de små blodkärlen och kan hjälpa till att minska känslan av tunga ben samt hjälpa till att stärka kroppen och ge mer energi.

Kvalitetsextrakt

Ingefära, nypon och boswellia är några av de växter som har visat sig att kunna understödja bekväma och smidiga leder. Movizin Complex innehåller ett kvalitetsextrakt från alla tre växterna. Produkten är också kompletterad med de nyttiga näringsämnen som vitamin C, vitamin D och mangan.

Hur vet du att vätskebalansen inte är i skick?

Ett tydligt tecken är ofta när ringarna på fingrarna börjar klämma eller inte alls går på.

Växtpreparatet ändrade mycket – Jag hade goda erfarenheter av Wellvitas kosttillskott, så kändes ju ganska naturligt för mig att prova Nestevex.

E er några veckor med tabletterna började Anna-Maria känna e ekten. Hon kände det framför allt i fötterna. De kändes lättare och det var enklare att ta på sig skorna, när hon skulle gå ut.

– Mina ben kan fortfarande krångla lite nu och då, men det händer nuförtiden sällan. Även på en lång stillasittande resa i yg eller bil mår fötterna bättre. Så jag kan verkligen rekommendera Nestevex, säger Anna-Maria.

Nypon bidrar till ledernas uthållighet och styrka.

Ingefära kan stödja och bevara ledernas rörlighet.

MOVIZIN COMPLEX

Beställ som abonnemang och få den första förpackningen till halva priset Nu 19,95€ (+ frakt 4,95€)

2 månaders förbrukning

 Ingen bindningstid

 Nöjdhetsgaranti

RING:

09-615 00 516 (lna/mna)

må-to: 8.00–16.00, fr: 8.00–14.30

WEBB: wellvita.fi

Vätska i vävnaden

När vätska sipprar in i vävnaden från ditt blodomlopp är det helt normalt och nödvändigt. Vävnader och celler behöver vätska, syre och näring. Men ibland fastnar vätskan i vävnaden. När du till exempel står upp eller sitter ner under långa stunder, kan det förorsaka tunga ben och i vissa fall påverka blodtrycket. Nestevex innehåller kalium, vilket bidrar till att upprätthålla ett normalt blodtryck. Tabletterna har dessutom tillsatts av en koncentrad ingrediens, hibiskus, som stöder cirkulationen i de små blodkärlen samt majssilke som hjälper till att stödja utsöndringen från urinvägarna.

Nestevex kan fås hos Wellvita

-50% med abonnemang

19,95€ + frakt 4,95€

1 månads förbrukning

Kundservice

09-615 00 516

(lna/mna)

Må-to 8-16, fr 8-14.30

www.wellvita.fi

Ingen bindningstid!

Stödtelefonen Minneslinjen ger råd om minnessjukdomar på svenska

På tisdagseftermiddagar har finlandssvenskar som berörs av minnessjukdomar möjlighet att få råd och handledning på sitt modersmål. Det är bara att slå en signal till Minneslinjen.

Den svenskspråkiga stödtelefonen Minneslinjen, som upprätthålls i Minnesförbundets och de finlandssvenska minnesföreningarnas regi, startades för cirka sex år sedan.

– Linjen finns till för personer med minnessjukdom samt närstående till dessa. Genom att ringa kan man få råd och handledning i olika praktiska frågor som berör minnessjukdomar. Ofta handlar det om upplysningar om olika stödformer och även ekonomiska angelägenheter, säger minneshandledaren Gerd Hakalax, projektkoordinator vid Egentliga Finlands Minnesförening och en av dem som sköter Minneslinjens telefonservice.

Minneslinjen är tillgänglig varje vecka på tisdagseftermiddagar klockan 15-17. Den finskspråkiga motsvarigheten erbjuds i sin tur på måndagar, tisdagar och torsdagar klockan 12-17.

– Den svenskspråkiga telefonservicen kunde definitivt användas flitigare. Kanske är den här möjligheten inte särskilt känd runt om i

lax som är stationerad i Åbo. Via linjen är det möjligt att få råd och handledning om praktiska frågor som berör minnessjukdomar. Privat album

Svenskfinland tillsvidare, konstaterar Gerd.

– Mängden uppringningar till linjen varierar mycket. Vissa tisdagar kommer det inte ett enda samtal. Andra gånger kan jag sitta i halvtimmeslånga rådgivande samtal, tillägger hon.

Oroade anhöriga

I sin telefonservice vägleder Gerd

Hakalax ofta personer som hör av sig på grund av att anhöriga uppvisar symptom som ger för handen att allt inte står rätt till. Inte sällan är dessa personer inte heller helt medvetna om sina tillstånd.

I sådana fall gäller det framför allt att förmedla praktisk information om vart man kan vända sig för att komma vidare med utredningar och diagnostiseringar. Gerd brukar också tipsa om olika lokala minnesföreningar som erbjuder olika former av verksamhet.

– Ibland blir jag kontaktad av familjer där minnessjukdom redan har funnits med i bilden ett tag. Samtalen kan till exempel handla om olika stödformer och tillgängliga grupper.

– Frågor om möjligheterna att ansöka om att bli närståendevårdare och på så vis få ekonomiskt stöd och avlastning förekommer också, tillägger Gerd.

Minnessjukdomar är folksjukdomar som blir allt vanligare i takt med att människor lever allt längre.

fakta

Minnesförbundet

Nylle.kgb

◗ Dille Datorsnille berättar för Tölöwikens pensionärer om en hemlig app som han har hittat. Appen heter nylle.kgb och är troligen gjord i någon trollfabrik.

Risken för att insjukna ökar vid stigande ålder. Att ställa exakta diagnoser kan dock vara utdragna processer.

200 000 minnessjuka

– Omkring 200 000 personer i Finland har en diagnos. De flesta personer som har insjuknat har närstående och vänner, så i praktiken är antalet berörda klart större. Dessutom beräknas cirka 10 000 personer i arbetsför ålder lida av minnessjukdomar. Så även yngre personer kan drabbas.

– Samtidigt är minnessjukdomar fortfarande ett tabubelagt ämne som är det viktigt att prata om. När man ringer till Minneslinjen är det möjligt att berätta och ventilera fritt. Det förs inga som helst anteckningar och protokoll och man kan vara helt anonym, säger Gerd Hakalax.

För samtal till Minneslinjen debiteras en avgift på 8 cent per minut plus lokal samtalsavgift.

Joakim Snickars

ʶ Grundades 1988 när föreningen avskiljdes från Helsingfors alzheimerförening som hade grundats året innan.

ʶ Är en organisation för personer med minnessjukdom samt anhöriga till dessa.

ʶ Är en nationell takorganisation för 43 medlemsföreningar med totalt 14 500 medlemmar.

ʶ Stöds av Social- och hälsoministeriet med avkastade medel från penningspel.

ʶ Till de årligen återkommande evenemangen hör Hjärnveckan (vecka 11) och Minnesveckan (vecka 38 eller 39) i samband med internationella Alzheimerdagen som infaller den 21 september.(Källa: Minnesförbundet)

Nylle.kgb har en diger databas med persondata och bilder, från diverse databaser, facebook, Tinder, Instagram, TikTok, alastonsuomi och annat. Appen kan identifiera personer och berätta om hur användaren känner personen. Väldigt praktisk om en pensionär tycker att ansiktet är bekant men namnet är bortglömt. Alla blir vi ju gamla och glömmer.

Ta en bild av personen och tryck på knappen sök. Appen svarar med personens namn och hur användaren troligen känner personen. Lätt, då behöver man inte fråga ”du ser nog bekant ut men vad heter du och var har vi träffats”. Genant om det är en kusin eller barndomens lekkamrat. Bilderna för igenkänning kan också vara öronens gropmönster, tatueringar eller tinningarnas skrattrynkor.

Med lite mera sök får man personens hälsoinformation så att man kommer ihåg att fråga hur det sedan gick efter blindtarmsoperationen. Sånt hör ju till artigheterna. Utom hälsoinformationen kan Nylle berätta om obetalda räkningar och annat intressant.

Nylle.kgb har också en släktutredningsfunktion. Sätt in två foton och klicka så får du reda på deras släktförhållande. Intressant.

Namnsökningen är också nyttig för säkerheten. Nylle ger också flera namn om personen i fråga använder flera olika namn.

En testversion lär vara i hemlig användning i gränsbevakningen, för att få fast resenärer med falskt namn så att efterlysta personer blir stoppade innan de går ombord på flyg eller fartyg.

Nylle kan också reda ut biologiska släktförhålladen. Sätt in en bild och be om sannolika biologiska föräldrar. Det kan nog resultera i diverse diskussioner om pappan inte är familjens helt vanliga pappa.

God Tid rättar

◗ I senaste nummer av God Tid (5/2023) fick upptäcktsresande André fel förnamn i en rubrik. Rätt namn ska vara Salomon August.

Kontakterna till den svenskspråkiga stödtelefonen Minneslinjen kunde vara fler, säger minneshandledaren Gerd Haka-

Rådhusgatan 11 JAKOBSTAD

Tel. (06) 789 9000 www.forstaapoteket.fi Öppet må-fre 9-18, lö 9-14

Vi sköter din hälsa

Apoteket Kronan, Lovisa tel. 019 531 275

Drottninggatan 15

07900 Lovisa

må-fr 8.30-19, lö 91-5, sö 11-15

Gammelby fialialapotek tel. 041 313 6970

Hästkärrsvägen 17

07740 Gammelby

må-fr 10-18, lö 10-15, sö stängt

Strömfors servicepunkt tel. 044 704 7639

Bruksvägen 7 (M-Market Ruukki) 07970 Strömfors www.kruunuapteekki.fi

Apteekki

Korsholms Apotek

tel. 06-322 2941

Centrumvägen 2 65610 Korsholm

www.korsholmsapotek.fi

(02)465 1414 Korpo Apotek Korppoon Apteekki (02)463 1366 www.naguapotek.fi

KIMITO

APOTEK

Pojovägen

10420

06-2211007

www.korsnasapotek.fi

06-364 1548, 050-463 3542

Hovrättsespl. 15, Vasa Skarpansvägen 24 Tel. 19 655 / 19714 www.central-apoteket.ax

www.apocentral.fi Tel. 06-3191100

Salutorget 3

Kristinestad

öppet: må-fred.

9-18 lö 10-14

Bestörtning i Petalax när byns äldreboende stängs

Österbottens välfärdsområde har i höst meddelat om stora nedskärningar inom dygnet runt-omsorgen för äldre – mestadels minnessjuka – personer.

Nedläggningar sker över hela landskapet, men hårdast drabbas Petalax och Oravais. Sammanlagt ska 93 platser stängas.

I Petalax och Oravais är det de serviceboenden som byggts upp av föreningar inom den tredje sektorn som stängs.

I Petalax är det nyrenoverade Emiliacentret med 10 bäddplatser som tvingas sätta lapp på luckan. Den renovering av personalutrymmena som började planerades för bara ett år sedan är inte ens riktigt färdig.

Catrin Smeds, verksamhetsledare för föreningen Kronobacksparken i Petalax, skakar på huvudet. Det känns så fel det som nu sker. Hon jobbar som diabetesskötare i Malax och har ägnat en stor del av sitt yrkesliv åt de äldre.

– Var tänker de placera alla äldre som inte längre klara av att bo kvar i sina egna hem? Snart kommer alla fyrtiotalisternas vårdbehov att börja växa. De är en stor grupp. Vi vet att trycket på vården kommer att vara enormt i 15 till 20 år framåt, säger hon.

Petalax är inget undantag. De äldre blir fler och det skulle egentligen behövas fler bäddplatser. Det bor åldringar från Petalax på serviceboendena i både Korsnäs och Yttermalax. Dessutom finns det fler klienter på bäddavdelningarna som köar för en vårdplats i Petalax.

Välfärdsområdet har motiverat nedskärningarna med att det saknas pengar, men också med att det är svårt att rekrytera personal. Emiliacentret i Petalax har aldrig haft svårt att hitta personal. För fyra år sedan fick Emiliacentret La Carita-stiftelsens pris för god äldreomsorg och det säger sig självt att en

sådan arbetsplats är attraktiv bland de vårdanställda.

Aktiv by Petalax, som ligger i Malax kommun, är en livskraftig by med omkring 1000 invånare. Bygemenskapen är stark. En naturlig följd av det var att man i början av 1970-talet grundade föreningen Petalax pensionärshem, numera Kronobacksparken, som byggde två radhus med pensionärslägenheter.

Pensionärsbostäderna var moderna för sin tid, men med dagens mått är de förhållandevis små. Därför har föreningen undan för undan slagit ihop två små ettor till en rymligare två. Idag hyr föreningen ut nio pensionärslägenheter.

För tio år sedan hade föreningen

Besvikelse i Oravais

◗ – Det är klart att vi är besvikna. Vart ska alla gamla människor som bor på Solrosen nu ta vägen? Ska de till Korsholm? säger Göran Westerlund, ordförande i Oravais Pensionärer.

Oravais Pensionärer äger fastigheten där serviceboendet Solrosen är inhyrd. Nu har Österbottens välfärdsområde aviserat att de säger upp hyresavtalet.

En boendeenhet som idag är hem för 15 åldringar med stort

omsorgsbehov stängs. Något datum för stängningen har inte meddelats, men hyresavtalet löper till utgången av 2025.

– Det håller vi fast vid, säger Göran Westerlund.

För Oravais Pensionärer är hyresinkomsten från välfärdsområdet viktig. Årshyran för Solrosen är

136 000 euro.

Föreningen har investerat stort

i fastigheterna och banklån på 600 000 euro återstår.

märkt att det fanns ett behov av ett serviceboende i byn. De äldre bodde kvar i sina egna hem allt längre och när de till slut flyttade hemifrån var servicebehovet stort.

Allt såg bra ut Kronobacksparken och Malax kommun kom då överens om att det ena radhuset skulle byggas om för äldreomsorgens behov. 2014 stod Emiliacentret klart. De första åren fanns det vårdpersonal på plats enbart dag- och kvällstid, medan hemvårdens nattpatrull såg till de äldre om nätterna.

För några år sedan gjordes Emiliacentret om till ett serviceboende med dygnet runt-vård. Allt såg bra ut.

För Kronobacksparken, som investerat 900 000 euro i service-

boendet, är hyresinkomsterna viktiga. Malax kommun är i borgen för föreningens lån.

– Malax kommun har medvetet satsat på att bygga ut en bra äldreomsorg. Därför är det extra bittert att allt nu monteras ner och flyttas bort, säger Smeds.

Ifjol tog Österbottens välfärdsområde över hyresavtalet, vilket var viktigt för föreningen. Välfärdsområdets ledning talade till en början väl om vikten av samarbetet med tredje sektorn. Allt kändes bra.

Därför är smällen så mycket hårdare.

–Det är nästan så att Kronobacksparken står och faller med Emiliacentret. Trots att vi inte strävar efter att göra vinst är vi beroende av våra hyror.

fakta

Välfärdsområdet har också i Oravais föreslagit att Solrosen ändras till ett så kallat gemenskapsboende. Det finns redan ett gemenskapsboende i Gullvivan, som är granne med Solrosen.

Enligt Westerlund vet de för litet för att kunna ta ställning till förslaget om ett gemenskapsboende.

– Är det välfärdsområdet eller en annan aktör som ska administrera det, frågar han och pekar på att Folkhälsan driver flera seniorhus.

Hem- och boendeservice som dras in

ʶ Kristinahemmet i Kristinestad: 58 platser blir 53.

ʶ Åldersro, Kristinestad: 33 platser blir 28

ʶ Pörtehemmet i Närpes: 17 platser blir 15.

ʶ Björkbacka i Jakobstad: 77 platser blir 70.

ʶ Heimbo i Kronoby: 30 platser blir 22.

De vill bo hemma

Österbottens välfärdsområde har föreslagit att Emiliacentret i Petalax görs om till ett gemenskapsboende för äldre som inte behöver dygnet runt-vård.

Catrin Smeds är skeptisk till förslaget. Det kanske finns sådana behov på större orter. I Petalax vill de flesta äldre bo hemma så länge som möjligt.

– Vi måste få mera information om vad definitionen för ett gemenskapsboende är. Inte flyttar någon till ett gemenskapsboende om de inte får mer hjälp än där hemma. Varför skulle de flytta till ett 25 kvadratmeters rum utan kokmöjligheter om de inte får mera hjälp, säger hon.

Text och foto: Markus West

ʶ Hagalund i Nykarleby: 51 platser blir 38.

ʶ Mariahemmet och Toves stuga i Kaskö slås ihop, vilket ger minus sex platser.

ʶ Emiliacentret i Petalax läggs ner, minus 10 platser.

ʶ Solrosen i Oravais läggs ner, minus 15 platser.

ʶ Närpes, 12 vårdplatser förvandlas till platser för intervallvård.

ʶ 10 platser på Westerhemmet B i Malax blir intervallplatser.

Verksamhetsledare Catrin Smeds fick via en styrelsemedlem veta att välfärdsområdet planerar att stänga Emiliacentret. De kunde åtminstone har informerat de invånare som förstår innebörden i att de ska flytta först, säger hon.

Petalax och Nyby byars

skifteslag

Petalax Fiskargille

KK-FRYS

Petalax avdelning

Red Sea Lunch Café

Vasa Petalax

Handelsespl. 24 Västerstigen 4

Bergö * Molpe ALL-BOKFÖRING KB PETALAX

PeTV PeTV

Petalax

Anne o. Markus

- Potatis - ved

Matpotatis

Säljes året om även skivad, tärnad, strimlad och skalade

P.N Norrback

Petalax

Tel. Peter 050-554 2365

- trädfällning - m.m

Petalax

Tel. 050-544 4884, 050-593 9631

TAXI

Peter Åbonde

0500-365 564

Anders Linddal

0500-867 011

Korgbils- och kranarbeten utföres

ÖSTLIFT

Petalax Tfn. 0400-260 887

Beställ kött direkt av producenten

0500-884 833 (Sami), 050-360 1447 (Marika)

Tel. Niklas 050-532 2495

Carinas

Frisering

050-585 0805

Annas Hår & Skönhet

044-975 1051

M.Myhrman Transport

Grönsakstransporter

Mikael 0500-268 439

Petalax

Förmånliga brännoljor för farmartanken eller hustanken. Olika betalningsalternativ

Thomas Smeds, Petalax Ring tel. 0400-568 947

Nu kšr hšstens aktiviteter igŒng! Varmt vŠlkommen med!

Måndagar

- udda veckor kl. 11.30-14 Soppa och sällskap

- jämna veckor kl. 18-20 Alphakurs

- alla veckor kl.16-17 Matutdelning

GudstjŠnster de ßesta sšndagar, följ med annonseringen.

s Fisk

365058

Husgrunder, dräneringar, avlopp, gårdsplaneringar,

Stefan Berglund 050-5386966

MOTORBRÄNNOLJOR & DIESEL

Olikaalternativbetalnings-

Bränsletjänst Kent 050-321 3799 Kent Nordling

Djupvågsbehandling

Ny behandling av fascial/bindvävnad som skonsamt ökar rörlighet och avslappning, lindrar smärta och spänning, förbättrar cirkulationen och ökar vätskeflödet.

Tar emot Epassi och Smartum -Fordons reparationer -Däck service -Ac service

Norrvägen 339 Petalax 050-919 4104

Massage

Bioresonans

Välkommen!

utbildad massör 050-585 1107, Petalax

Ordförande Daniel Bäck, tfn. 040-3507348. http://petalaxjf.fi

Åbo bjöd till fest på slottet

◗ Den traditionella sommarsamlingen för pensionärer i Åboland hölls i Åbo i augusti. Deltagarna var jämt fördelade från hela Åboland.

Ur Finlands historias synvinkel är Åbo slott en av de viktigaste platserna och symbolerna från medeltiden som ännu finns kvar. Nu fick deltagarna i sommarfesten besöka slottet samt avnjuta en traditionell historisk lunch i Kungssalen. Många prominenta Finlandsgäster och kungliga personer har blivit serverade där. Åbo slotts Trubadur Magnus Gräsbeck underhöll även dagens gäster med sång och musik.

Den förening som är värd för sommarsamlingen brukar presen- tera en palett av program som sen deltagarna i förskott

Malax församling - med i livets alla skiften.

Sara 0503436770

Jenna 0503388912

Vi gör det mesta: fastighetsservice, städning, fönstertvätt, renovering, vedarbete, trädgårdsarbete, flytthjälp mm.

Hur kan vi hjälpa dig?

050 58 99 741 MALAX www.enhjalpandehand.fi

lan. I år hade programmet gjorts av Leena Sjöblom från Åbo svenska pensionärsklubb med hjälp av flera sakkunniga inom föreningen. Den mest populära aktiviteten var guidad tur på Runsala med sina spetsvillor och Botaniska trädgården. Man kunde också välja andra aktiviteter såsom Åbo slott och Forum Marinum, Gamla och nya Hirvensalo med besök i Ekumeniska kapellet, Domkyrkan och Aboa Vetus, Domkyrkan med omnejd eller en guidad tur i buss genom Åbos nya projekt och gamla historiska områden. Alla grupper guidades av proffsiga Åboguider.

I Åbo kan man hitta något för envar när det gäller sevärdheter och

upplevelser. Denna gång hade 200 personer hörsammat inbjudan. Arrangemangen var på topp och allt flöt enligt planerna. I statens ämbetshus vid Aura å samlades deltagarna till en avslutande träff och eftermiddagskaffe. Regionens ordförande Jan-Peter Kullberg kunde tacka deltagarna och framför allt arrangörerna, Åbo svenska pensionärsklubb. Samtidigt överräcktes vandringspokalerna för regionmästerskapen i boule till Västanfjärds Pensionärsförening och i golf till Nagu Festingarna. Nästa år är det Kimito pensionärsförening som inbjuder till sommarsamling. Nu har vi något att se fram emot!

DigiHjälp

Vi har tårtan till sommarens fester!

Vi har tårtan till

TAXI Peter Rönnholm

1+8, 1+8 inva taxi, 1+19 pers. buss Tel. 0500-865 220

0500-324 120, sanifast.fi

Dejour 24h: 045 182 2658

Behöver du hjälp med datorn eller hemelektroniken? Tag kontakt så kommer Vasa DigiHjälp och hjälper! Nu även i Malax!

Söker du hyresbostad?

orci. Pellentesque habitant morbi tristique senectus et netus et malesuada. Et pharetra pharetra massa massa ultricies mi quis. Volutpat sed cras ornare arcu. » Om annonsen görs större/mindre är det bara att förstora/förminska ramen och se till att logon hamnar längt upp i vänster hörn och “malax.fi” längst ner i höger hörn.

Se våra lediga bostäder på www.malax.fi eller ta kontakt med disponenten tfn 050 552 4301

får välja mel-

Mona Lehtonen

Den åboländska sommarsamlingen ska just börja. Åbo svenska pensionärsklubbs ordförande Bengt Sandell hälsar alla välkomna till Kungssalen på Åbo slott.

Fråga doktorn: Hur ska vi äldre förhålla

oss till höstens vaccinationer?

Vi har under flera decennier vaccinerat mot influensa varje höst med ett vaccin som tagits fram för att möjligast väl motverka den variant av influensavirus som antas dominera under säsongen. Under snart fyra år har vi haft kraftig fokus på covid-19-pandemin och coronavaccin.

Detta betyder inte att behovet för influensavaccination skulle ha minskat. Det finns en väldigt stark vetenskaplig bevisbörda för att influensavaccinationerna verkligen sparar liv. Dels stärker vaccinet immunförsvaret mot influensa varvid färre insjuknar och risken minskar för att de insjuknade skulle drabbas av ett allvarligt sjukdomsförlopp. Dels försvagas smittspridningen eftersom färre insjuknade innebär färre smittspridare. Influensavaccinationen är alltså lika aktuell som tidigare. Den rekommenderas särskilt för personer äldre än 65 år, barn under sju år, beväringar, personal inom social- och hälsovård, samt personer med ökad risk för allvarligt sjukdomsförlopp samt deras närstående. Dessa grupper vaccineras på samhällets bekostnad medan andra som ändå vill skydda sig mot influensa får låta vaccinera sig på

egen bekostnad.

Fast covid-19-pandemin inte påverkar oss närmelsevis lika mycket som för 2 år sedan är pandemin inte över. Coronaviruset grasserar världen över och utvecklar nya varianter. Under tiden har befolkningens motståndskraft mot covid-19 ökat dels genom täckande vaccinationsprogram och dels genom att väldigt många genomgått en covid-19-infektion och därmed fått ökad motståndskraft.

Sjukdomsbilden hos de insjuknade är också mycket lindrigare än i början av pandemin. Därmed är inte pandemins eller coronavirusets saga all, viruset muterar och nya varian-

ter uppstår kontinuerligt och några av dessa varianter kommer att vara bättre än andra på att ta sig igenom den motståndskraft vi byggt upp på individnivå och i samhället.

Vi kommer därför att fortsättningsvis vaccinera mot covid-19 och vaccinationerna planeras genomföras parallellt med influensavaccinationerna. Coronavaccinet som ges i höst är ett boostervaccin vars uppgift är att stärka ett redan befintligt immunförsvar.

Boostervaccinet ges till följande riskgrupper: personer äldre än 65 år, personer äldre än 18 år med risk för allvarligt sjukdomsförlopp och personer i åldersgruppen 12-17 år

med allvarligt försvagat immunförsvar. Vuxna personer som inte tillhör riskgrupperna och inte insjuknat i covid-19 anses ha tillräckligt skydd om de fått 3 vaccinationer mot covid-19, 18-59-åringar som genomgått en enda covid-19 infektion anses klara sig med bara två doser liksom 60-65-åringar som haft två eller flera covidinfektioner.

En enkel tumregel är att ju fler gånger en frisk person haft covid-19 desto mindre är behovet för vaccination.

De flesta av er som läser denna spalt hör redan på basis av sin ålder till riskgruppen både vad det gäller influensa och covid-19. Därför är min varma rekommendation att låta vaccinera sig i höst då vaccinationerna kommit i gång.

ʶ Skicka frågorna till: Otto Lindberg, Eira Sjukhus, Skepparegatan 29, 00150 Helsingfors eller otto.lindberg@eiransairaala.fi. Frågorna ska vara framme den 31 oktober.

Otto Lindberg geriatriker

Esse blev Svenskfinlands boulemästare

Esse Pensionärsförenings fjärde lag avgick med segern i Svenska pensionärsförbundets boulemästerskap, som avgjordes i Oravais tisdagen den 29 augusti. Vandringspokalen stannar därmed i Esse eftersom föreningen segrade även ifjol.

I det segrande laget tävlade Leif Sundqvist, Kaj Smeds och Leif Högkull.

De österbottniska pensionärsföreningarna lade också beslag på andra och tredjeplatserna. Vörå Pensionärsklubbs första lag slutade tvåa. I laget tävlade Ingmar Jåfs, Gunnel Mannil och Helmer Fors.

Tredje platsen gick till Närpes pensionärsförenings andra lag. I Närpeslaget tävlade Anne-Marie Klemets, Allan Klemets och Helena Nygård.

240 tävlande

Det artade sig till en riktigt fin bouledag när 240 pensionärer från hela Svenskfinland samlades till boulemästerskap i Oravais. Under natten och morgonen hade regnet öst ner, men när första omgången började lättade regnmolnen och snart bröt solen fram. Det artade sig till en härlig bouledag.

80 lag från hela Svenskfinland deltog i tävlingen, som denna gång spelades enligt de regler som Finlands Petanque Förbund använder.

Detta väckte en del protester eftersom Svenska pensionärsförbundets Boulehandbok, och som många föreningar förlitar sig på, har regler anpassade för seniorboule.

När spelet väl kommit i gång lade sig känslorna snabbt och

många tyckte att det var en storm i ett vattenglas.

Växande intresse

Intresset för boule växer snabbt i medlemsföreningarna och i år var bland annat Isnäs Pensionärer och Vörå Pensionärsklubb med för första gången.

Från Västanfjärd deltog hela sex lag.

Fjalar Lindroos, som tidigare endast varit med som busschaufför, hade denna gång kvalat in i ett av lagen.

– Det är viktigt att varje kula ger poäng, sade han under en paus mellan de fyra spelomgångarna.

Åland visade länge vägen inom boulen i Finland och det finns cirka 200 aktiva boulespelare bland de åländska pensionärerna. Också på öar som Enklinge och Föglö träffas grupper av pensionärer regelbundet och spelar boule. I år del-

tog endast ett lag från Mariehamn i boulemästerskapen.

Leena Sjöblom från Åbo Svenska Pensionärsklubb pustar ut efter ett lyckat kast i en match mot ett lag från Borgå svenska pensionärsför-

SPF Åbolands första golfmästerskap

Det var fint väder och utmärkta banor på Archipelagia Golf i Pargas när det åboländska golfmästerskapet genomfördes 10 augusti. Fem föreningar hade hörsammat inbjudan och 36 deltagare tävlade om vinsten i fyra olika klasser.

Vandringspokalen som bästa förening gick till Nagu Festingarna som deltog med fyra spelare. Föreningen hade det bästa medeltalet. De övriga lagen var Åbo svenska pensionärsklubb (10 spelare), Pargas svenska pensionärer (15 spelare), Dragsfjärds pensionärer (2 spelare) och Västanfjärds Pensionärsförening (5 spelare). Den individuella tävlingen

hade fyra tävlingsklasser. Resultat: Damer +65: 1) Liisa Nor-

”Det är viktigt att kommunerna bygger fler banor. Boule har blivit en allt viktigare aktivitet bland de äldre. Det är ett både enkelt och billigt sätt att erbjuda mer aktivitet för de äldre.”

Åbolagen spelar på Kuppisplanen under sommarhalvåret , men om vintern flyttar de in i Hellas gamla chokladfabrik, där de hyr Turun Petanque seuras fina inomhusbanor. Pensionärsklubben subventionerar spelande inomhus. Några banor bort träffar God Tid Mona Grönqvist, som representerar Borgå svenska pensionärsförening. I Borgå träffas ett 40-tal pensionärer regelbundet för att spela boule. De mest hängivna träffas tre gånger per vecka.

–Det är ett härligt spel som man kan utöva fastän man inte är riktigt frisk, säger hon.

Bygg fler banor

Gustav Kass från Pedersöre Pensionärsklubb är nöjd med att hemkommunen stöder de äldres boulespel.

ening. Åboland upplever en bouleboom just nu. I den åboländska mästerskapen, som ordnades i Nagu, tävlade 21 lag om de åtta platser som Åboland hade i Oravais.

– Nu har kommunen byggt en ny utomhusbana åt oss i Edsevö. Det tackar vi för. Det är viktigt att kommunerna bygger fler banor. Boule har blivit en allt viktigare aktivitet bland de äldre. Det är ett både enkelt och billigt sätt att erbjuda mer aktivitet för de äldre, säger han.

Text och foto: Markus West

denswan, 2) Anne Lindström, 3)

Viveca Auer. Damer +75: 1) Margita Bergholm, 2) Ulla Blumberg. Herrar +65: 1) Tage Mollgren, 2) Karl-Erik Nyman, 3) Lasse Johansson. Herrar +75: 1) Stig-Erik Herrgård, 2) Norbert Agte, 3) Thomas Engström.

Man tävlade också om closest to pin #3 som vanns av Marita Eriksson från Pargas svenska pensionärer (1,88 m) samt om closest to buteljen som vanns av Margita Bergholm från Västanfjärds Pensionärsförening (1,5 m).

Tävlingen gav mersmak och troligtvis kommer det att ordnas ett åboländskt mästerskap också år 2024!

Kontakta Andreas på SPF

◗ Andreas Höglund, it-stödperson på Svenska pensionärsförbundet, kommer under 2023 att göra uppsökande arbete för att komma i kontakt med äldre svenskspråkiga i huvudstadsregionen som ännu inte börjat använda smarttelefon, pekplatta eller dator.

Han kartlägger varför äldre inte blivit digitala. Projektet finansieras av stiftelsen Tre Smeder i Helsingfors.

Ifall du bor i huvudstadsregionen och vill berätta om dina digitala vanor kan du kontakta Andreas Höglund torsdagar klockan 13-16 på 040-592 1390.

Leena Sjöblom, som representerar Åbo Svenska Pensionärsklubb, träffar prick.

Esse Pensionärsförening blev årets boulemästare. I det segrande laget tävlade Leif Sundqvist, Kaj Smeds och Leif Högkull.

Startdomare Stig Kavander (t.v.) ger anvisningar till Lasse Johansson (Pargas), Tommy Strandell (Västanfjärd) och Markku Auer (Nagu) på SPF Åbolands golfmästerskap i Pargas.

MINNE, TRÖTTHET, SYN OCH HÖRSEL

skäl att stödja blodcirkulationen 4

”

3 1 Syn och hörsel

Minne

En välfungerande cirkulation bidrar till ett gott minne och en god koncentrationsförmåga. Ginkgo biloba främjar blodflödet i de små kärlen, dvs. mikrocirkulationen, och upprätthåller minnet hos äldre.

En välfungerande blodcirkulation är en förutsättning för god syn och hörsel. Ginkgo biloba främjar god syn och hörsel genom att stödja den perifera blodcirkulationen.

Jag levde på minneslappar

Kylskåpsdörren var full av minneslappar och Berit var utmattad. Det började bli lättare när hon upptäckte Tempozil med ginkgo biloba.

BRA MINNE

4 2

Inlärning

Inlärningsförmåga och blodcirkulation går hand i hand. God blodcirkulation optimerar dina förutsättningar för inlärning. Ginkgo biloba hjälper till att upprätthålla en god intellektuell prestationsförmåga.

Trötthet

Trötthet och utmattning kan också ha att göra med blodcirkulationen. Tempozil innehåller vitamin B6 som också bidrar till att minska trötthet och utmattning.

Glömsk? Hur är det med cirkulationen?

Av hela blodcirkulationen får hjärnan ca 20%. När blodcirkulationen är bra, bibehåller det ett gott minne. För att inte tala om ett hela kroppen har en fördel av bra blodcirkulation.

Tempozil innehåller ginkgo biloba som främjar mikrocirkulationen och upprätthåller god intellektuell prestationsförmåga. Ginkgo biloba främjar också god hörsel och syn. Vitamin B6 minskar trötthet.

Stimulera minnet, synen och hörseln, på ett naturligt sätt.

De esta av oss glömmer saker, som t.ex. lösenord, nycklar eller tandläkartider. Att glömma är ganska vanligt och helt normalt, det konstaterade Berit när hennes mamma blev sjuk.

- Det fanns så mycket att komma ihåg, allt från nya lösenord till appar och inloggningsuppgi er för digital post. Listan kändes oändlig och jag tappade snabbt greppet. Så jag började skriva en massa minneslappar till mig själv.

Återhämtning av krafter

Berit kände att hon behövde en hjälpande hand och kontaktade därför Wellvita, där hon varit kund i era år.

- Samtalet kändes bra och jag rekommenderades Tempozil. Den innehåller ginkgo biloba, som är bra för minnet, och vitamin B6, som är uppfriskande. Tempozil verkade som rätt produkt för mig, så jag beställde en förpackning genast, säger hon och har inte ångrat sitt beslut.

Nu e eråt är hon nöjd att hon använde ginkgo biloba under en hektisk period.

- Jag är övertygad om att ingredienserna i Tempozil har rensat mitt sinne och minskat min trötthet. Därför vill jag tala öppet om ämnet. Jag hoppas att min erfarenhet kan hjälpa andra i en liknande situation, ler Berit.

18,95€ + frakt 4,95€ 2 månaders förbrukning

 Nöjdhetsgaranti

ar, satt med benen uppe för att hålla blodomloppet igång och tackade ja till alla lösningar hon erbjöds. Men effekten visade sig alltid vara tillfällig.

Berit: Jag är övertygad om att ingredienserna i Tempozil har gjort mig mer klartänkt och minskat min trötthet.

-50% med abonnemang

Kundservice

Betygsatt som BRA

Tunga och trötta ben?

MARIANNE:

När jag såg att de även hade en växtbaserad produkt för tunga ben blev jag överlycklig. Det var jag tvungen att prova på.

”En jättestor hjälp för mina vener”

Speciellt då jag sprang, så

–

krånglade benen. Jag kom på olika ursäkter för att inte behöva komma iväg, säger Marianne som annars gjorde mycket för att övervinna problemet. Hon gjorde venpumpövning-

Växtbaserad lösning Mariannes tunga ben fortsatte att störa henne. Hon var nära att ge upp – tills hon stötte på en annons från Wellvita.

– Jag hade tidigare haft ett växtextrakt från Wellvita, som jag fick hjälp av. När jag såg att de även hade en växtbaserad produkt för tunga ben blev jag överlycklig. Det var jag tvungen att prova på, säger Marianne.

Idag är det snart 4 månader sedan hon fick sitt första paket med Venolet och hon är mycket nöjd med ingrediensernas effekt.

– Jag är tillbaka där jag var för några år sedan – mina ben känns lätta igen! Mitt råd till dig som upplever tunga och trötta ben är att prova på Venolet.

Kundservice Beställ Venolet

-50% med abonnemang

19,95€ + frakt 4,95€ 2 månaders förbrukning

LÄTTA BEN: Marianne hittade det perfekta stödet för sina vener.

STÖD DINA VENER! 4

1

skäl till att använda Venolet

2

3

Motverkar trötta ben

Mot känslan av tunga ben

Sundare hud

4

09 615 00 516 (lna/mna)

Må-to 8-16, fr 8-14.30 wellvita.fi

BRA

Rödvinrankans blad och kärnor används för att upprätthålla en frisk venfunktion i benen. Växten kan även förbättra hudens allmänna utseende och minska celluliter (apelsinhud). Venolet har även tillsatt C-vitamin som hjälper till med normal bildning av kollagen, vilket också är viktigt för normalt fungerande blodkärl. Slutligen innehåller Venolet tallbarkextrakt

För Marianne är det viktigt att röra på sig. Hennes ben är alltid igång. Hon kämpade länge med tunga och trötta ben, som nästan tog hennes glädje på löpning.

ANNONS

Tillbaka till framtiden i Albanien

Turismen boomar i Albanien. Allt fler vill besöka landet som ännu har kvar sin jungfrulighet men som samtidigt erbjuder det

och läcker mat.

Man blir snabbt blixtförälskad i Albanien. Landet är vackert, människorna vänliga och välkomnande. Här finns en avslappnad atmosfär, man har fortfarande tid att leva. För dem som tycker det var bättre förr är Albanien perfekt, om man med bättre förr menar att det finns postkontor, banker som ger service, kontanter duger som betalningsmedel och du kan köpa de flesta livsmedel i lösvikt i små närbutiker. Intrycket när jag första gången åker genom landet från huvudstaden Tirana till Saranda i söder är hur oförstört och oexploaterat landet är. Här finns inte mycket behov av återställning och klimatmässig omställning. I en slags kvarbliven dåtid finns redan den framtid många pekar på: småskalighet, lokal produktion, självförsörjning, tid för en siesta. Och Europas sista orörda flod, Vjosa. Förvisso hänger det ihop med en svårutrotad fattigdom och extrem emigration. När Enver Hoxhas kommunistdiktatur föll 1991 sökte sig många bort från Albanien. En alltför snabb övergång till kapitalism lade grund för de pyramidspel som gjorde mängder av människor utblottade. 1997 skedde en andra och ännu större exodus.

Kontrast land-kust

Kontrasten är stor när vi passerat både platta odlingslandskap och fantastiska bergslandskap och når kusten och en av de populära turistorterna Saranda, där hotell och lägenhetskomplex växer upp som svampar ut jorden.

En som lämnade landet efter kommunismens fall är Gazmir Galanxhi, men han har återvänt och driver nu ett småskaligt företag i turistbranschen i Saranda.

– Det är nu det händer, alla vill hit. Turismen blomstrar, men det gäller att passa på om man vill besöka det genuina Albanien. Jag ger det fem år, säger Gazmir. Han befarar att den redan tomma landsbygden utarmas ännu mer och allt koncentreras till kusten.

– Om fem år kanske också jag har tröttnat, tillägger han med ett skratt.

Han och kompanjonen Evangelo Ivan driver företaget Vënçe och erbjuder bland annat olika rundturer, Gazmir till lands och Evangelo båtturer till havs och orörda stränder.

Vënçe betyder ungefär ”av jorden, landet”. För Gazmir är det viktigt att visa upp det genuina Albanien. Han hittar längs de slingran-

”Det är nu det händer, alla vill hit. Turismen blomstrar, men det gäller att passa på om man vill besöka det genuina Albanien. Jag ger det fem år.”

de vägarna upp i bergen, till de små byarna, de övergivna byarna, letar upp det godaste getköttet, den bästa fårosten, åsnemjölken, olivoljan och rakin, det lokala brännvinet som bränns lite här och var.

Vënçe är även bar, kafé och butik. Här säljs förutom olivolja, raki och honung lokalt hantverk och Gazmirs målningar. Han är konstnär – levnadskonstnär – och en fixare.

– Jag kan ordna det mesta en besökare behöver, säger han.

– Reser man på egen hand kan det vara bra att ta hjälp av någon med lokal kunskap, i synnerhet om man vill ut på landsbygden utanför de vanliga rutterna.

På landet talas allmänt inte engelska och informationen om olika sevärdheter är än så länge rätt bristfällig. De mindre vägarna är smala och gropiga. Ibland möter man en

stor fårskock som blockerar.

Riviera för mogna gäster Saranda ligger vid det som kallas Albaniens riviera. Jag tillbringar en månad här under lågsäsong i marsapril. Havet är turkosblått och staden klättrar upp längs sluttningen. På strandpromenaden flanerar lokalbor och turister och om morgnarna landar fiskarna sin fångst vid kaj och försäljning vidtar. Fisk får man alltid färsk och till hyfsat pris. Skaldjur och bläckfisk är riktigt billig. Även på restaurangerna. Fruktoch grönsaksstånden dignar av allt man kan önska sig. Allt ätbart är direkt från jord och hav till bord

och mun. Att få äta färsk, ren och hälsosam mat känns väldigt gott i kroppen.

Man tar tillvara allt. Inälvor hör till traditionen och det första jag äter på albansk mark är en soppa på fårhjärna. Nästa dag blir det helgrillad get. Vid kusten frossar jag i fisk och skaldjur.

Det som inte finns och som man inte saknar är lyx och hektiskt nattliv. Saranda passar ett moget klientel och har blivit en populär plats för västerlänningar att pensionera sig på. Än så länge kan man köpa en lägenhet till överkomligt pris.

Både Julius Caesar och kejsar Augustus anlade seniorboen-

mesta turisterna efterfrågar: fina stränder, urgammal kultur

Turister och lokalbefolkning flanerar gärna längs strandpromenaden i Saranda i solnedgången om kvällarna.

Gazmir Galanxhi lever för en jordnära turism och vill visa upp det genuina Albanien. Uppe på berget där den antika staden Phionike låg har man vidsträckt utsikt.

Lämningar av staden Hadrianopolis ligger bortom allfarvägarna. Teatern är från kejsar Hadrianus (117–138 e Kr) tid.

Lejonporten i världsarvsstaden Butrint.

Pasta med skaldjur är en förmånlig delikatess i Saranda.

fakta

Republiken Albanien

ʶ Befolkning: Cirka 3 miljoner (och en miljon i diasporan)

ʶ Medlem i Nato (2009)

ʶ Kandidatland till EU

ʶ Ett av Europas fattigaste länder

ʶ Religiöst sekulariserat, en majoritet muslimer, albansk-ortodoxa, katoliker

ʶ Religion var förbjudet under kommunisttiden, i dag samexisterar religionerna fredligt, något man gärna framhåller

Historia

ʶ Albanerna tros härstamma från illyrerna, Illyrien, cirka 1 000 f Kr

ʶ Invaderades av romarna och kom efter rikets delning att tillhöra Bysans år 395

ʶ

Ockuperades 1468 av osmanerna (Turkiet) efter många år av motstånd. Albanernas största folkhjälte Skanderbeg höll stånd i 50 år

ʶ Självständigt 1912, diktatur under kung Zog 1925–1939, förbund med Mussolinis Italien, sedan ockuperat av Nazityskland

ʶ Olika rebellgrupper, bland annat en under ledning av Enver Hoxha, körde ut tyskarna

ʶ 1944–91 grym kommunistisk diktatur under Hoxha, landet extremt slutet efter att kontakter med såväl Sovjet som Kina brutits

Ta sig hit

ʶ Flyg från Helsingfors med mellanlandning till Tirana eller båt från till exempel Korfu (Grekland) till Saranda, eller Brindisi, Bari (Italien) till Vlora och Dürres sommartid

ʶ Trafik med minibussar (kan vara lite krångligt men billigt) går mellan de flesta huvudorter inom Albanien, taxi överkomligt, taxi Tirana-Saranda

140–180 euro per bil

ʶ Charterresor och gruppresor ordnas till olika orter i Albanien

ʶ Gott om hotell, hyrlägenheter från cirka 30 euro per natt

ʶ Bästa tid: Maj, september, högsäsong juli, augusti, kan bli väldigt hett

de för legionärer här, nämligen i den mytiska heliga staden Butrint utanför Saranda. Butrint, numera nationalpark och Unesco-världsarv, är ett av de stora besöksmålen med anor 50 000 år tillbaka. Här kan man vandra en hel dag om man så vill bland antika lämningar och undersköna vyer över Vivarisundet.

– Vi borde bli bättre på att ta tillvara och berätta om vårt antika arv, säger Gazmir.

Under Hoxhas diktatur ansågs antiken viktig så inget förstör-

des likt många kyrkor och moskéer, men mycket finns kvar att gräva fram. Legender och sagor svävar över bergen och dalarna.

Vi befinner oss bland lämningarna av staden Phionike (Finiq) högt belägen med utsikt mot Saranda. Det var en viktig stad i dåvarande Epirus (ungefär dagens Albanien) som bland annat styrdes av kung Pyrrhus (310–272 f Kr), han som anföll romarna och fick en så dyrköpt seger att vi ännu refererar till den. Phionike och resten av landet

invaderades sedan av bland andra romare, osmaner och italienska fascister.

Nu är det turisterna och utländska investerare som med förmånliga byggregler står för invasionen. Under kommunisttiden skulle landet skyddas ”från hippieturister och andra vagabonder”. 1980 hade Albanien 1 500 turister. I dag är alla mer än välkomna. Cirka 5,5 miljoner besökte Albanien ifjol.

Det som inte finns och som man inte saknar är lyx och hektiskt nattliv. Saranda passar ett moget klientel och har blivit en populär plats för västerlänningar att pensionera sig på.

ʶ Valuta: Lek, även euro (1 euro cirka 106 lek) duger som betalningsmedel, fungerar bra att ta ut lek från bankomater, Albanien är ett utpräglat kontantsamhälle även om kortbetalning accepteras på vissa ställen

ʶ Förmånlig prisbild för västerlänningar

I den lilla byn Labova förbereds söndagsmiddagen på Village Taverna. Det blir kukurec, en traditionell balkansk rätt med lamminälvor som viras runt spett och sedan grillas över kol.

RES med SPF 2023

Stjärnjul i Stockholm 15-17.12

Äntligen är Stjärnjul tillbaka

i Filadelfia i Stockholm med en spektakulär julshow! Upplev Stjärnjul 2023 den 16 december tillsammans med andra resenärer från pensionärsföreningarna.

Fredag 15.12: Österbotten-Helsingfors. Uppsamling med buss och körning till Helsingfors. Viking Lines färja Gabriella avgår från Helsingfors kl. 17:15. Inkvartering ombord i Seaside- hytter. Julbord inklusive måltidsdrycker vin, öl, läsk och vatten serveras kl. 17:30.

Lördag 16.12: Stockholm. Frukost ombord och ankomst till Stockholm kl. 10:00. Egen tid för t.ex. shopping innan vi beger oss till Filadelfiakyrkan för att uppleva Stjärnjul som börjar kl. 14:00. Julmys, glädje och show!

”Fira in julen med Stjärnjulkören, Stjärnjulorkestern och gästartister. 200 körsångare i världsklass, Stjärnjulorkestern med blås & stråk samt fantastiska gästartister. Den mäktigt stora och välsjungande Stjärnjulkören, bestående av dubbla VM-guldmedaljörerna Rönninge Show Chorus och The EntertainMen som i herrarnas VM-final år 2018 förtjänade sina högsta poäng någonsin”. Konserten räcker ca 2 timmar.

Viking Lines färja Glory avgår från Stockholm kl. 20:00. Inkvartering ombord

Våra samarbetspartners:

i Seaside- hytter. Var och en får en måltidskupong med värde 25 € som kan användas i någon av fartygets restauranger. Söndag 17.12: Åbo-hem. Ankomst till Åbo kl. 07:35. Busstransport till Österbotten och Nyland.

Resans pris: 495 €/person, enkelhyttstillägg 98 €.

I priset ingår: Bussresa, båtresor med Viking Line, fönsterhytt t/r, julbord på utresan inklusive måltidsdrycker, frukost ombord före ankomst till Stockholm, konsertbiljett och måltidskupong på

Nyårskonsert i Wien

Följ med oss på en oförglömlig resa (28.12-1.1) och fira nyår i Wien! På Nyårsaftonen upplever vi den traditionella nyårskonserten med Wienerfilharmonikerna på Musikverein.

Vi äter en festmiddag på Wiens äldsta restaurang Griechenbeisl och besöker det kejserliga slottet Schönbrunn. Vi upplever Heurigenabend med underhållning till ”Schrammelmusik” och den som önskar har möjlighet att se de magnifika Lipizzanerhästarna på Spanska Ridskolan.

returen värde 25 €.

I priset ingår ej: Reseförsäkring Resebokningar och förfrågningar Ingsva Resor, Info@ingsva.fi, tfn +358 (0)6 781 1703

Måndag-fredag kl. 9-16

Axtours, ELVE Tours, Friman Resor, Ingsva Resor, Launokorpi, Lindell Travels, Mejt Resor, Oravais Trafik, Wikströms Busstrafik, Viking Line, Tallink Silja och Wasa Line.

Du hittar informativa dagsprogram och anmälningsblanketter till alla våra resor på https://spfpension.fi/sv/resor/

Fler frågor: Tina Johansson, tfn 050 550 3727 e-post: tinajohansson16@gmail.com

Res med SPF Österbotten

av de mest genuina städerna på Spaniens sydkust. Här finns stort utbud av aktiviteter och kultur.

Pris från Helsingfors: 1445 € per/ person i dubbelrum. ENDAST TVÅ PLATSER KVAR.

Researrangör: GS Sundqvist Travel Partner

På denna resa får du njuta av det bästa Andalusien har att erbjuda tillsammans med SPF. Vi bor på 4-stjärnigt hotell nära stranden mitt i det som beskrivs som en

Spa-resa till Pärnu

VARMA FAMNEN

Må bra på Spa! En januarivecka i gott sällskap i mångsidiga Pärnu. Egen

buss och reseledare med. Svenskspråkig service. Tre behandlingar per dag, mat, hotell, utflykter, samvaro –resenärer från hela Svenskfinland. SPFs populära sparesa för sjätte året:

Resans pris är från 2650 euro per person i Comfort dubbelrum. Enkelrumstillägg 350 euro. Anmälningsavgift 350 euro per person. Resan har begränsat antal platser.

Sista anmälningsdag: 30 september.

Resan arrangeras av Axtours´resebyrå. Tel. 018-51217, e-post: groups@axtours.ax

BOKAGENAST!

OBS!Deltagare

i Svenska pensionärsförbundets medlemsresor som behöver omfattande hjälp ansvarar själva för att det finns en personlig assistent med på resan. Förbundet ordnar inte assistans för resenärerna.

www.osterbotten.spfpension.fi

387 resenärer på 5 år kan inte ha fel! Resedatum 20–26.1.2024. Mera detaljer senare. Anmäl intresse genast!

Researrangör: Lindell Travel Team

Änglagård på Oscarsteatern

En musikalkryssning för våra medlemmar till Oscarsteatern i Stockholm den 22-25.11. Filmen ”Änglagård” av Colin Nutley hade premiär 1992, blev mycket populär och vann flera priser inom film. Nu på Oscarsteatern berättas historien i en

musikal där artisterna ger oss en storartad upplevelse. Eller vad sägs om Helen Sjöholm och Tommy Körberg tillsammans med andra duktiga skådespelare och sångare!

Resedatum: 22 - 25.11.2023

Resans pris: 520 €/person (del i dubbelrum/dubbelhytt kategori B).

Tillägg för: enkelhytt, enkelrum, promenadehytt 25 € per person eller seasidehytt 45 € per person. Sista anmälningsdag 20.9.

Researrangör: Lindell Travel Team

Medlemsantalet växer i förbunden

◗ De finlandssvenska förbunden har klarat sig väl genom coronapandemin och verkar överlag må bra. Medlemsantalet har till och med ökat i flera förbund än det har minskat, lyfter forskare Kaisa Kepsu fram i rapporten Förbundsbarometern.

Kaisa Kepsu har analyserat svaren på Förbundsarenans enkät till de finlandssvenska förbunden.

– Förbunden har lyckats behålla sina medlemmar och i överraskande många fall också ökat medlemsantalet efter pandemin. Pandemin har också resulterat i en snabbare utveckling av digitala färdigheter hos förbunden, säger Kaisa Kepsu.

Den positiva utvecklingen gällande antal medlemmar som över en tredjedel av

förbunden rapporterar om är ett resultat av medvetna satsningar. Flera förbund har aktivt arbetat med medlemsrekrytering genom att satsa på marknadsföring, kommunikation och högkvalitativ verksamhet.

67 finlandssvenska förbund och centralorganisationer är medlemmar i Förbundsarenan.

(lö-sö)

Även dagskryssningar 14.10, 21.10 Lars Winnerbäck i Övik 8-9.12

Julmagi i Tyskland & Holland

22-26.11

Julmarknader i Köpenhamn

28.11-3.12

Christmas Night julkonsert i Umeå

30.11-1.12 Med Arvingarna & Linnea Henriksson

Julgala i Piteå

16-17 12 Med Nanne Grönvall, Nadja Kasanesh & Brolle

Klubben som växer så det knakar

Nedervetil pensionärsklubb i Österbotten både vill, kan och vågar. I slutet av fjolåret hade klubben 89 medlemmar. Sju månader senare har föreningen 144 medlemmar, men egentligen är nytillskottet av medlemmar större än så.

– Sedan februari har vi fått 70 nya medlemmar och jag vet åtminstone om fem som står på kö, säger pensionärsklubbens ordförande Bodil Granskog när hon hälsar föreningens medlemmar välkomna till en pizzalunch i Tryskhuuset, en lantlig beställningsrestaurang i Nedervetil.

God Tid har åkt till Nedervetil för att ta reda på vad hemligheten är bakom förbundets snabbast växande förening. Nedervetil är vackert beläget i Perho ådal. Man lämnar det österbottniska slättlandet bakom sig och möter ett betydligt mer kuperat landskap. Nedervetil är bekant för att Seljesåsen – Österbottens Salpausselkä.

Invånarna i Nedervetil kallas för solskensfolket och är kända för sin humor och sin kännspaka dialekt.

I Tryyskhuset möts vi av idel leenden. Jag träffar Bodil Granskog och föreningens viceordförande Ole Gustafsson i dörren till restaurangen, som för tankarna till tv-serien Lilla huset på prärien.

De två är ett samstämt par, men så visar det sig att de är kusiner.

Men hur har ni lyckats få så många nya medlemmar på så kort tid, undrar jag.

– Vi hade modet att välja en ordförande från Helsingfors, men sedan är vi en öppen bok. Vi har tittat litet på förbundets sidor, men tillräckligt litet, säger Ole med en glimt i ögat.

– När vi gör bort oss gör vi det med stil, fyller Bodil Granskog i. Egentligen är hon inte pensionär på ännu. Bodil som bott hela sitt yrkesliv i Helsingfors började arbeta alltmer på distans från Nedervetil i och med covid 19-pandemin. Och det ena gav det andra. Nu kän-

Lyckad utflykt till Sälgrund NÄRPES PENSIONÄRSFÖRENING

En augustieftermiddag hade medlemmar i Närpes pensionärsförening möjlighet att delta i en utflykt till Sälgrund. Värdinnan Johanna Peltoniemi tog emot oss, hälsade oss välkomna och berättade att vi kommer att bjudas på skärgårdspannkaka med laxröra samt äppelpaj och kaffe.

Sonja Lapveteläinen berättade om fyren som tändes första gången 1875 med petroleum och automatiserades år 1967. Det var också intressant att höra om lotsarnas och fyrvaktarnas liv.

I strålande solsken kunde vi bänka oss utomhus och inta den smakliga måltiden varefter vi ännu hade tid att bekanta oss med miljön: vandra naturstigen, gå upp i fyren eller helt enkelt ströva omkring eller sitta och umgås.

Nöjda med eftermiddagen kunde vi konstatera att en utflykt i närområdet kan vara lika givande som en dagstur längre bort. Utflykten är en ny idé som förverkligades och mera idéer efterlyses.

Text och foto: Maja Nordmyr

ner hon snart sagt varenda kotte i pensionärsklubben.

– Nedervetil är en liten ort och vi känner folk rätt bra här. Vi har försökt lista ut vad de vill ha och ge det. Vi har också märkt att det inte räcker med att skriva i föreningsspalten i Österbottens Tidning, man måste gör mer väsen av sig än så. Vi kalla det kaotisk marknadsföring, säger hon.

Välbesökt

Nedervetil pensionärsklubb har på kort tid ordnat flera välbesökta tillställningar. Månadsträffarna hålls i regel på hembygdsgården och i våras kunde det bli riktigt trångt. Som mest dök 60 medlemmar upp.

– Om sittplatserna inte räcker till får styrelsen stå, säger Ole Gustafsson.

I juni bjöd pensionärsklubben in grannarna i Kronoby och Terjärv till en välbesökt allsångseftermiddag med program i kyrkan och vid församlingshemmet. Musikintresset i klubben fick sig ytterligare en skjuts när föreningen startade kören ”Sista skriket” under ledning av rutinerade körledaren EvaLott Björklund

Dessutom spelar man pidro, handarbetar och promenerar i lag.

I september utlovas en berättareftermiddag på församlingshemmet.

– Lite planering behövs och det som man företar sig ska man föra till slut. Det ska vara vita dukar på bordet och blommor i vaserna.

Rejäl föryngring

Nedervetil pensionärsklubb fäster inte uppmärksamhet vid medlemmarnas ålder, men det säger sig självt att den snabba tillväxten lett till en rejäl föryngring av medlemskåren.

Ethel och Juhani Kemppainen är nyblivna pensionärer. Restaurangkocken Juhani Kemppainen har inte helt lagt arbetslivet bakom sig. Han driver en fortfarande cateringfirman ”Jussin pitopalvelu”.

Ethel Kemppainen säger att inledningsvis kändes det ovant att tänka på sig själv som medlem i en pensionärsklubb, men efter en lyckad hemlig resa och några andra tillställningar har det släppt.

– Nu känns det riktigt bra. Det är viktigt att få träffas. Inte ens på landet far man till varandra som förr, säger hon.

Nedervetil pensionärsklubb gör inte skillnad på medlemmarnas språk. Många finskspråkiga pensionärer har sökt sig till klubben, ofta i sällskap med sin svenska partner. Juhani Kemppainen har bott i Nedervetil i 50 år.

Från Exodus till Tryskhuuset Pizzalunchen i Tryskhuuset har lockat 70 deltagare. Tryskhuuset är ett före detta hönshus, som StigOle Nyman låtit bygga om till en beställningsrestaurang i rustik stil. Den stora fodersilon har han låtit stå kvar i ett hörn. Idag står StigOle Nyman och Torsten Löfbacka

för musikunderhållningen. Också Henrik Wiik gör ett sångframträdande.

På 1970-talet spelade han i det populära finlandssvenska bandet Exodus, som ifjol firade 50-årsjubileum. Henrik Wiik lade musiklivet bakom sig 1978 och blev företagare i byggbranschen.

– Det blev en lång paus med musiken, säger han.

Det visar sig att Henrik Wiik, som varit pensionär i fem år, är en typisk representant för den nya pensionärsgenerationen. Tillsammans med Ulla-Beth Mäki-Jussila driver han Emmes retreat, ett företag som erbjuder yoga, naturupplevelser och övernattning i träkojor.

Nedervetil pensionärsklubb är viktig för de äldre som bor på orten, men har också passat på att fånga upp en del sommargäster. En medlem är bosatt i Kanada. Marianne Tast åter bor i Helsingfors, men tillbringar tre månader varje sommar i gamla hembyn Nedervetil.

– De kallar mig cyklande damen för att jag alltid rör mig med cykel, säger hon. Trots 40 år i huvudstaden känner hon sig mer hemma i Nedervetil än i Hertonäs.

– Här känner jag ju alla, det gör jag inte i Helsingfors, säger hon innan hon kastar sig på cykeln och trampar de fyra kilometrarna från Tryskhuuset till sitt sommarhem.

Fyren på Sälgrund.

tips

Föreningen

ʶ God Tid presenterar i detta nummer Nedervetil Pensionärsklubb, förbundets just nu snabbast växande medlemsförening.

ʶ God Tid kommer under året att göra en rad föreningsreportage, gärna om nya, lyckade satsningar som kan inspirera andra föreningar och locka nya medlemmar.

ʶ Sänd gärna in tips till redaktionen om din förening har något på gång: markus.west@ spfpension.fi

Ethel och Juhani Kemppainen är nyblivna medlemmar i Nedervetil pensionärsklubb.

Kusinerna Bodil Granskog och Ole Gustafsson hälsar gästerna välkomna till en lyckad höstlunch.

Det blev en lång paus med musiken, säger Henrik Wiik.

Den cyklande damen Marianne Tast stortrivs i Nedervetil.

Milstolpen framgångsrik i golf

◗ Under regntunga moln, men med sol i sinnet samlades 85 ivriga pensionärer till Pirilö golfbana utanför Jakobstad. Det gällde penionärsförbundets golfmästerskap med Milstolpen från Jakobstad som arrangör i samråd med pensionärsförbundet.

Torsdagen den 24 augusti var tävlingsdag, men redan kvällen innan samlades ett flertal av deltagarna till gemytlig samvaro.

– Välkommen till Pargas nästa år, lät Johan Nyberg hälsa.

Han är aktiv i Arkipelagia Golf och gick ut i sista gruppen av deltagare i Pirilö.

Mästerskapen hade tidigare på förmiddagen öppnats med en putt av förbundsordföranden Ulla-Maj

Wideroos

Mot slutet av tävlingen föll en rejäl regnskur, men alla kunde genomföra sina rundor och humö-

ret var fortfarande gott när man kunde dra vidare till måltid och

prisutdelning. Prisbordet kom till stor del att tömmas av hemmaspelarna. Milstolpen vann lagtävlingen och två klassegrar.

Lagtävling: 1) Milstolpen, 2) Mariehamns pensionärsförening, 3) Pensionärsföreningen Vi norrifrån.

Individuellt, över 70 år: 1) Ray Johansson Borgå, 2) Runar Salo Kronoby Pensionärer, 3) Heikki Keskinen Milstolpen.

Under 75 år: 1) Rainer Nyman Milstopen, 2) Tage Rönn Milstolpen, 3) Mats Ingman Vörå Pensionärsklubb.

Bäst bland damerna: Annéa Forsström, Mariehamns pensionärsförening (under 75 år) och Maja Björkund, Milstolpen (över 75 år).

På strövtåg i Estlands svenskbygder

PENSIONÄRSFÖRENINGEN

NYGAMMAL

Pensionärsföreningen Nygammal i Petalax och Malax-Korsnäs hjärtförening beslöt för ett år sedan att gör en resa till de estniska öarna Dagö (Hiiumaa) och Ösel (Saaremaa) sommaren 2023. Intresset var stort och många anmälde sig, slutligen blev det närmare 50 personer som åkte iväg med Ingsvas buss i början av augusti. Förväntningarna inför resan var stora men den annalkande stormen Hans dämpade entusiasmen något och vi förberedde oss på en stormig överfärd från Helsingfors till Tallinn. När vi kom till Busholmen för att embarkera färjan Megastar så hade vinden dock mojnat lite.

I Tallinn väntade bussen till Nuckö som skulle bli vårt första besöksmål. Vi stannade vid Kyrkan i Nuckö och gick trots lite regn ut ur bussen för att vandra på begravningsplatsen. Gravstenarnas svenska för- och efternamn visade att det här var gammal svenskbygd. Efter en rundtur i det lilla samhället fortsatte vi till Haapsal. Vi anlände till det trevliga spahotellet Fra Mare och efter maten var det några som vågade sig ut för att se på motions- och friluftsanläggningarna vid stranden.

Nästa morgon steg vi åter på bussen för att fortsätta resan mot Rohuküla. Färjan Tiiu förde oss till Heltermaa på Dagö.

Vi inledde vistelsen på Dagö med att besöka Pühalepa kyrka som är den äldsta kyrkan på Dagö byggd 1255.

Sedan fortsatte resan till Suuremõisa (Storhovets) herrgård som Margareta von Stenbock lät uppföra under åren 1755-1760. Herrgården är en imponerande byggnad i flera våningar och man kan ana

Västnyländska föreningar gästade Tallinn

POJO PENSIONÄRER

Pojo Pensionärer och Tenala-Bromarv Pensionärer förverkligade i slutet av augusti en gemensam dagsutfärd till Tallinn med 44 deltagare.

Ombord på Viking XPRS samlades vi i konferensutrymmet föröver för att äta frukost med en fin vy framför oss. Kira Forsström, Frank Lindholm och Bernhard Lundström berättade om våra föreningars verksamheter under sommaren samt om vad som kommer att hända i höst.

Då vi kom i land i Tallinn, tog guiden Inge emot oss vid bussen. Hon var förde oss till kvarter som inte alla bussar besöker. Vi tog oss genom trånga gränder och såg kvarter med nybyggda, men också gamla historiska byggnader i Piritta. Vi besökte bland annat minnesmärket vid Pirita tee, en anläggning som hedrar minnet av kommunismens offer och påminner oss om bräckligheten av frihet och människoliv. Inge gav oss en inblick i denna historia.

Estland skulle fira sin självständighet två dagar senare.

Tiden gick fort och vi begav oss tillbaka mot terminalen. Trots trafikstockning kom vi fram i god tid och kunde gå ombord. Snart var vi alla färdiga för buffén vilken vi avnjöt i skön miljö med bra betjäning. Shoppingen lockande med tax free, medan andra valde dans och karaoke. Hemresan gick i trevliga tecken med flera som tog till orda via bussens mikrofon.

att byggnaden och dess omgivning med parker och dammar har varit en medelpunkt för områdets adel.

Efter lunch styrde vi kosan mot Kärdla (Kärrdal) som är Dagös största stad. Färden gick längs med fina asfalterade vägar och genom lummiga lövskogar med välklippta vägkanter och dikesrenar.

Väl framme i Kärdla guidades vi runt i den lilla staden. Vi fortsatte resan till Dagös högsta punkt som ligger i västra ändan av ön. Där finns Köpu fyr som är den tredje äldsta fungerande fyren i världen och med sina 102 meter en av de högre. På vägen till fyren åkte vi genom gamla svenskbygder. Det var härifrån som trilskande svenskar skickades till Gammelsvenskby i Ukraina när de vägrade utföra dagsverken åt herrgårdarna på ön.

Efter fyrbesöket var det meningen att vi skulle ta färjan till Triigi på Ösel, men färjan hade fått motorproblem och nu var goda råd dyra.

Enda alternativet att ta oss till Ösel var med färjan från Heltermaa –

dvs den färja vi kom till Dagö med. Lyckligtvis fick vi plats plats på färjan. Vi kom till vårt Spa Hotell Meri i Kuressaare kl 21.30 – men det blev inget spa den kvällen.

Följande morgon fortsatte vår kulturresa på Saaremaa under ledning av vår guide Edit. Hon förde oss till Kaalisjön som bildats av ett meteoritnedslag för cirka 3500 år sedan. Berggrunden vid nedslagsplatsen består till största delen av dolomit och överallt på Saaremaa ses byggnader av dolomit.

Följande utfärdsmål var Muhu museiområde på ön Muhu. Där kunde vi se en massa äldre byggnader med bl.a. vasstak i mycket gott skick.

Nu var det dags för lunch och vi skulle bjudas på italienska kulinariteter på restaurang La Perla.

Efter lunch på restaurang La Perla fortsatte vi till fots till biskopsborgen i Kuressaare. Fästningsanläggningarna och vallgravarna runt borgen var ett imponerande byggnadsverk som utvidgats och för-

bättrats under många århundraden. Fram till 1917 var det officiella namnet på borgen – Arensburg. Det högsta tornet kallas Långe Herrman.

Efter ankomsten till hotellet var det äntligen dags för ett besök i hotellets spa-avdelning. Några modiga män och kvinnor vågade sig i bastun, simbassängen och bubbelpoolen – och det var skönt efter att ha tillbringat tre dagar i bussen.

Följande dag vände vi kosan hemåt. I Tallinn fick vi några timmars tid för shopping innan vi embarkerade färjan Megastar för avfärd till Helsingfors.

Sammantaget var det en intressant och givande resa. Kanske skulle det ha varit bra med några kortare uppehåll i de samhällen vi passerade – för en rundvandring eller cafébesök – något som kan förverkligas nästa gång.

Jan-Erik Ravals

Vi tackar för en trevlig dag tillsammans med nya och förnyade kontakter som gav oss mycket glädje, nya tankar och upplevelser under resan. Vi kom överens om att utveckla vidare samarbete, också tillsammans med övriga föreningar. Det var en fin dag med en kort dagskryssning i trevligt sällskap.

Frank Lindholm

Museiområdet i Muhu har en massa äldre byggnader med bl.a. vasstak i mycket gott skick. Det är väl värt ett besök.

Bertel Widjeskog

Mörka moln och lätta regndroppar skrämmer inte när pensionärerna skall göra upp om golfmästerskapet. Redo att göra sina rundor är fr.v. Kitty Seppälä, Sjundeå, Mikael Eklund, Oravais, Johan Nyberg, Pargas och Else-Britt Gripenberg från Jakobstad.

Vi Norrifrån, en pigg 50-åring

VI NORRIFRÅN

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån i Karleby är en aktiv förening som i dag har nästan 400 medlemmar. Föreningen som startade år 1973 bjuder nu in till jubileumsfest i ungdomslokalen Jungsborg den 14 oktober kl. 14.00.

Ordförande Ole Granholm utlovar ett rikhaltigt program och är förväntansfull.

Han tycker att föreningen lyckats bra att nå upp till sina mål.

– Föreningens uppgift är att sammanföra Karlebys pensionärer till meningsfulla och trivsamma aktiviteter. Vi ordnar månadsträffar i Mikaelsalen i församlingscentret den första torsdagen i månaden. Då bjuder man på intressanta föredrag, lotterier, musik- och sångframträdanden.

Till aktiviteterna hör även resor, kortare utfärder och teaterbesök.

– En av årets största begivenheter är julfesten som firas med julgröt och traditionellt program. Ett annat stående inslag är Hemliga resan som årligen lockar förväntansfulla deltagare.

Pensionärskören Vi Norrifrån har stor betydelse för föreningen. Kören grundades 17 oktober 2005 av John Storbacka. Antalet sångare har varierat under åren. Nu ligger de kring 25. Kören som sammankommer till övningar varje måndag

från september till maj leds av John Storbacka med Kenneth Ågren vid pianot.

Vi Norrifrån bevakar även pensionärernas intressen genom att informera och påverka beslutsfattare och tjänstemän om vilka behov och förväntningar som pensionä-

rerna har på staden och dess utveckling.

– Som medlem i Svenska pensionärsförbundet kan vi påverka utvecklingen och lagstiftningen på nationell nivå.

Medlemmarna i Vi Norrifrån kan givetvis även delta i de aktivite-

Jubileumskonsert med Furorna

FURORNA

Kören Furorna firar 30-årsjubileum år 2023. Kören har under året bjudit på en mängd intressanta högtidligheter och nu i oktober står den stora jubileumskonserten i tur.

– Vi har haft ett synnerligen lyckat jubileumsår hittills och det bara fortsätter. Det känns fint att märka att körsång engagerar, håller oss lite äldre alerta och vakna och redo att ta itu med nya, ibland krävande musikaliska utmaningar, säger Furornas ordförande Benita

Bärlund

Körens namn, Furorna, för lätt tankarna till moderna begrepp som miljövänlig, klimatsmart, naturarv, gammelskog etc. Kören vill starkt profilera sig som en miljömedveten kör. Som en självklar aktör i allas vårt ansvar för natur och miljö. Vi kan bli mer miljövänliga, mer klimatsmarta, måna om att bevara skogen och påminna om skogens roll för klimatet.

Därför har kören för sin jubileumskonsert beställt ett nytt körverk med namnet Skogens själ. Texten är skriven av författaren Susanne Ringell och för musiken svarar den rikssvenska kompositören, sångerskan och riksspelmannen

Maria Hulthén Birkeland. Verket

är skrivet för recitatör, kör, violinist, bas och piano. För Furorna har det varit viktigt att med det nya verket visa vägen framåt mot ett starkare ansvar för miljö och klimat.

Skogens själ lyfter på många olika sätt fram bland annat skogens betydelse för oss och för kommande generationer. Texten i verket är träffsäker, humoristisk och finurlig men också allvarlig och djuplodande. Den uppmanar oss alla att reflektera över hur våra vardagliga val kan inverka på klimatet.

Furorna är mycket glada över att kompositören själv medverkar

vid konserten. Kören har sett som en av sina viktigaste uppgifter att stöda och samverka med dagens musikskapare och att även samarbeta med musiker och konstnärer från andra konstgenrer. Att ha Ylva Ekblad med som recitatör är en av de absoluta höjdpunkterna i körens jubileumsfestligheter och vid pianot sitter en av de mest ansedda pianisterna Carita Holmström. Konserten leds av Håkan Wikman Uruppförandet av Skogens själ äger rum fredagen den 20 oktober klockan 18 i Hagalunds kyrka i Esbo. Program 20 euro.

Benita Bärlund

teter som är på gång.

Finns frågor eller förslag angående verksamheten är det bara att ta kontakt med någon i styrelsen, säger Granholm och tillägger att verksamheten utvecklats de senaste åren och det har lockat nya medlemmar till föreningen. Föreningen har ett 20-tal bowlare som regelbundet kommer till träningar varje vecka. Det stora intresset har bidragit till att föreningen fått äran att anordna regionens årliga bowlingturnering med drygt 50-talet deltagare.

När boulespelandet började breda ut sig var Vi Norrifrån snabbt med på noterna.

Idag har föreningen ett 30-tal aktiva boulespelare som tränar två gånger i veckan. Vi Norrifrån deltar i Norra ligan som samordnar gemensamma bouletävlingar. Konstgräsplanen står till förfogande under sommarmånaderna. Vintertid och när det regnar söker vi oss till Kipparihallen.

ter som Svenska pensionärsförbundet och SPF Österbotten ordnar. I medlemsavgiften på 20 euro ingår tidningen God Tid som regelbundet droppar ner i postlådan.

– Via webbplatsen och Facebook informerar vi medlemmarna om verksamheten och vilka aktivi-

Vi Norrifrån deltar också i Svenska pensionärsförbundets och regionens återkommande golfmästerskap.

Föreningen deltar årligen i återkommande pidroturneringar. I vårens turnering segrade Vi Norrifråns lag som bestod av Håkan Sumell och Håkan Rauma.

Tom Johansson

Tandhälsa i fokus på Oktoberseminariet

◗ Samrådets Oktoberseminarium närmar sig. När God Tid når dig bör du anmäla dig bums! Sista anmälningsdag är den 24 september.

Seminariet i samarbete med Folkhälsan äger rum måndagen den 9 oktober klockan 11-15 i Folkhälsans hus, Topeliusgatan 20.

Tandhälsa är temat för årets seminarium. Tandläkaren Stefan Federley föreläser om tändernas viktiga roll för vårt välbefinnande. Efter lunch berättar Hbl-reportern Annika Rentola om sina erfarenheter som medicinsk journalist. Dagen avslutas med sång av ensemblen Clubhouse Quartet.

Anmäl dig enkelt till Oktoberseminariet via Samrådets hemsida på nätet: helsingfors.spfpension.fi

Där hittar du en blankett att fylla i och skicka in med ett enkelt klick. Deltagaravgiften 20 euro betalas in på kontonumret FI58 4055 1020 033274. Anmälan kan även göras per telefon eller sms till May-Britt Andersson, 040-7154580.

Samrådet i SPF Helsingfors arrangerar gemensamma evene-

mang för huvudstadens tio svenska pensionärsföreningar.

◗ Dans på AV, Annegatan 26, ordnas onsdag 27 september kl. 18 med Jonas Näslunds duo. Jussi Lindberg står för musiken den 25 oktober. Då kvällarna mörknar blir det dagsdans klockan 14 den 29 november med Jonas Näslunds duo. Inbjudan gäller dansglada i hela Nyland!

◗ Seniorträff på Café Esplanad inhiberas tyvärr tills vidare. Café Esplanad stängs nämligen på grund av renovering i huset på Norra esplanaden.

◗ Svensk festdag på G18 tisdag 7 november klockan 13 ersätter månadens Seniorträff. Hufvudstadsbladets nya chefredaktör Kalle Silfverberg är festtalare vid den traditionella festdagen i svenska veckan.

◗ Samvaropromenad ordnas klockan 13 den andra och fjärde fredagen varje månad. Startplatsen meddelas i Hbl-föreningar tisdag, i radio Vega fredag fm och på nätet helsingfors.spfpension.fi

Maj-Britt Paro

Hemliga resan är populär. Årets resa gick till Uleåborg och samlade 40 förväntansfulla resenärer. Med Mats Hilli, lektor vid Svenska privatskolan i Uleåborg längt framme t.v. fick vi det maximala ur resan. Britt-Mari Jylhä

Furorna firar 30-årsjubileum med ett högklassigt program.

Hemliga resan gick till Päijänne

SIBBO SVENSKA PENSIONÄRSFÖRENING

Onsdagen den 23 augusti 7.15 startade bussen från Packaléns busshall med Rune Packalén vid ratten och Helena Packalén som bussvärdinna. Resan var planerad av Rune och Helena.

En kvart senare steg 30 förväntansfulla medlemmar på bussen i Nickby. Bussen var på väg mot okänt mål. Två personer hade insjuknat och en hade glömt resan. Eftersom det var flera som det fanns några på väntelistan så ringde jag från Nickby till en person som kunde komma med 15 minuters varsel till Söderkulla. I Söderkulla steg 16 personer på bussen. Efter några varv i rondellen i Söderkulla styrde vi kosan mot Helsingfors. I Massby tog vi sedan motorvägen.

Efter en timme var det dags för första kaffepausen på ABC i Lahtis. I Vääksy tog vi emot vår finskspråkiga guide för dagen.

Vi åkte en stund tills vi kom till båten Päijänneristeilyt Hildén, som avgick från Vääksy för en på 1,5 timmars sjötur på Päijänne. Det spöregnade när vi startade från Sibbo, med hör och häpna under båtturen var det fint, soligt väder. Det

gick bra att sitta ute på däck och ta sol och släcka törsten med inköp från baren. Vid steg sedan av i Kalkis där bussen med Rune vid ratten väntade på oss. Resan fortsatte till vin- och jordgubbsgården Pihamaa. Vid ankomsten serverades vi ett glas med jordgubbsvin, med eller utan alkohol. Gårdens dotter berättade om odlingarna. Vid högsäsong har de anställt 30 ukrainare för att hjäl-

Resan fortsatte till vinoch jordgubbsgården

Pihamaa. Vid ankomsten serverades vi ett glas med jordgubbsvin, med eller utan alkohol.

karshoppen och där fanns massor med handgjorda dekorationer, allt från tomtar till kransar att hänga på dörren. Värdinnan uppmanade oss att pruta på priset om vi tyckte att det var för dyrt.

Hur är det att leva med afasi?

◗ Vill du veta vad det är som händer i hjärnan vid afasi? Hur är det att leva med afasi och hur kan man som anhörig förhålla sig till afasin?

Svenska folkskolans vänner ordnar en infokväll om afasi på G18 i Helsingfors den 3 oktober.

Under kvällen samtalar journalisten Christa Mickelsson med talterapeuten Victoria Mankki

Christa Mickelsson skrev härom året en uppmärksammad självbiografisk bok om händelserna när hon utan förvarning drabbades av en massiv hjärnblödning.

pa till med skörden. Många av dem har återkommit år efter år. Efter att säsongen far ukrainarna hem till Ukraina.

Snart var det dags för en måltid med kaffe på Marttila gård. Maten var verkligen god, salladerna var fräscha, den rökta laxen var väl gjord och steken i rödvinssås hade varit i ugnen 10 timmar. Också köttbullarna var delikata. Efter måltiden gick vi till hantver-

Färden fortsatte till Tuohimestarin Tupa där mästaren Erkki Pekkarinen, 87 år gammal, tog emot. Fru Pekkarinen såg man inte till. Där fanns massor med hantverk gjorda i näver. Vi besökte hans verkstad och butik. Jag tror att nästan alla resenärer köpte någon grej.

Efter allt vi fått se och uppleva styrde bussen mot Lahtis där vi gjorde en kort paus.

Tillbaka i Sibbo, Söderkulla innan läggdags. Alla resenärer var glada och nöjda med årets hemliga resa nr 1.

Monika Tillander

Hon vaknade upp på sjukhuset och var förlamad på högra sidan och alla orden var borta. Idag jobbar hon som journalist på Kyrkpressen.

Kvällen riktar sig till personer med afasi, anhöriga och andra intresserade.

Infokvällen hålls tisdagen den 3 oktober kl. 17–18.30 i SFV-huset G18, Annegatan 12, i Helsingfors. Du kan också delta på distans!

Anmäl dig här senast den 29 september: https://www.sfv.fi/sv/evenemang/view-155738-104074

I Kalkis (Kalkkinen) i Asikkala steg vi av insjöbåten och fortsatte resan med buss. Monika Tillander

Ett leende för livet

Tredje pris i Svenska pensionärsförbundets skrivartävling ”Det glömmer jag aldrig” går till Elisabeth Sandelin i Helsingfors för en finstämd berättelse om ett oförhappandes möte med Greta Garbo i bergsbyn Castelmola på Sicilien. Skrivartävlingen ordnades med anledning av att Svenska pensionärsförbundet

fyllde 50 år ifjol.

En eftermiddag när april övergår till maj då ljuset ännu inte plånar ut färgerna promenerar jag upp till den sicilianska bergsbyn Castelmola som ligger högt och skimrar som en hägring fem hundra meter över havsytan. Ännu flyger fjärilarna och fikonträdens blad är små. Jag flyr reseledarjobbet och turisternas frågor och alla de efterhängsna och påträngande unga männen i Taormina. Svartklädda gummor som sitter utanför sina hem och broderar och gubbar som samtalar under de klippta fikonträdens skugga på piazzorna skakar roade på huvudet. Här där gamla seder ännu råder springer ingen uppför trappor, åtminstone inte unga kvinnor. Jag är en nordisk flicka van att röra på mig och vill ha motion. Det är en riktig kraftmätning att promenera nästan lodrätt uppåt och underbart att känna blodet strömma genom kroppen. Jag stiger förbi murar i mjuk kalksten täckta av klängväxter, förbi fönster som är gömda bakom galler. Där trapporna är som smalast river törnen i akacieträden i mina kläder. Luften väller in i mina lungor. Syret berusar mig likt doften av blommor. Trappan slutar precis vid ett litet kapell från sen medeltid. Vid en kitschig madonnabild omgiven av blommor i plast fladdrar en elektrisk lampa. Här ser jag henne, filmstjärnan Greta Garbo. Det måste vara hon La Divina som jag ibland sett på Corson i Taormina hos antikhandlaren Panarello. Hon bär sidenscarf och gömmer sitt ansikte bakom ett par stora solglasögon. Långsamt tänder hon ett ljus vid madonnan och ställer ner en liten figurin i keramik. Jag stannar andfådd, benen darrar och svetten rinner i nacken. Tar några steg framåt och är som fastlåst. Ska jag våga hälsa på den stora stjärnan?

– Hej, säger jag försiktigt.

Greta Garbo vänder sig långsamt mot mig, tar av sig de svarta solglasögonen och betraktar mig ett kort ögonblick. Att jag skall få se henne nu och så på nära håll. Hon

är mager och blek men hennes bedagade skönhet förbryllar. Ännu är hon lika ouppnåelig som hon var i sina stumfilmer. Hon tar mig ändå i hand samtidigt som några unga män kör förbi på smattrande mopeder.

– Vi nordbor tycker om att promenera säger hon sakta. Hennes röst är mörk och lågmäld.

– Titta på de unga männen som står där på piazzan och hänger vid sina mopeder, mumlar hon som för sig själv. Obildade välklädda analfabeter, arbetslösa, smeder, murare eller byggnadsarbetare. De kommer till turistorter som Taormina i stora horder, likt myror som väckts av solen för att söka det stora äventyret.

Men de är ju bara bönder, fortsätter Garbo och vänder sig till mig.

– Din ungdom och skönhet fängslar. Hon tystnar stirrar sedan genomträngande på mig, flyttar blicken till mitt ansikte. Ännu är du som Afrodite. Jag däremot höll smickrets spegel framför mig i åratal tills jag blev ursinnig och slog sönder den. Mig uppvaktar de unga killarna inte längre. Du

Trio Saludo firar 50-årsjubileum

◗ Sång- och instrumentalgruppen, Trio Saludo firar i år sitt 50-årsjubileum med en avskedskonsertturné på 10 orter i Svenskfinland.

Föregångaren till Trio Saludo, ”Fyra på Spanska” bildades i Åbo 1969 av fyra medlemmar i studentkören Brahe Djäknar. Peter Ingo, från Vasa, samlade runt sig Bjarne Sjöblom, Kristian Grönqvist och Håkan Streng. Gruppen hade sitt första offentliga framträdande på den finska ambassaden i Paris, 1969, i samband med Brahe Djäknars turné.

”Fyra på Spanska” vann den finlandssvenska talangjaktsfinalen i Ekenäs 1971. Två år senare blev gruppen en trio när Brahedjäknen, Arto Rintamäki tillträdde efter Bjarnes och Kristians avhopp.

Första singeln

Den första singeln släpptes 1974 och gruppen antog namnet Trio Saludo. Gruppen blev snabbt känd via flera radio- och tv-framträdanden. Gängets specialitet var spansk och sydamerikansk folkmusik.

Från slutet av 1970- till slu-

kanske inte förstår vad jag menar, du som ännu är ung.

Jag nickar och Garbo fortsätter: – De tror att alla nordiska flickor är lätta på foten, säger hon, vinkar och fortsätter neråt där det i bergskrevorna växer försiktig mynta ur den kala jorden.

Jag tar de sista stegen upp mot Castelmolas piazza som bevakas av en fästning från tider då normanderna härskade här. Nu rör sig hemlösa katter jamande i de intrasslade gränderna och hundarna sover i husväggarnas smala skuggor.

Jag sätter mig under de blommande oleanderträden på Café San Giorgios terrass och njuter av stillheten. Beundrar strimman av Medelhav som glimmar blå och möter Calabriens mörkblå vägg.

Caféets fasad och barens väggar pryds av hästskor, gamla järnnycklar från landet, brokigt dekorerade hjul från gamla sicilianska kärror och utsmyckade stryklod i järnsmide.

Ägaren till baren är en älskvärd man och baren som tillhört familjen i nästan ett sekel är berömd. Han står vid ingången och ordnar tidningsstället och postkorten, hälsar och går in för att hämta ett glas mandelvin åt mig. Mandelvinet behöver jag aldrig betala för. Reseledarna blir alltid bjudna i hopp om att de ska hämta gäster hit.

– Buongiorno bella signorina, ropar han och visslar sedan mera på skämt som killarna nere i Taormina brukar göra. I förbifarten säger han att jag inte skall bry mig om de unga männen som hänger på piazzan. De är trötta på vinterns monotona dagar då kalla vindar från bergen kyler ner husen. De kommer från byar utan biografer eller banker och söker en stunds glamour.

Och det slår mig att då turistsäsongen börjat kan de unga männen leva livet igen efter vinterns långsamma dagar på piazzorna där de suttit med gamla pensionerade män på bänkarna under fikusträden.

Medan jag reflekterar över de arbetslö-

tet av 1990-talet uppträdde gruppen även utomlands bland annat i Tjeckoslovakien, Spanien, Tyskland, England, Lettland, samt i alla nordiska länder.

Till dags dato har Trio Saludo spelat in och släppt 10 album.

Nu, 2023, åker Trio Saludo på 50-års konsertturné.

Konserterna hålls i Lovisa 15.10, i Grankulla 18.10, i Borgå 19.10, i Ekenäs 21.10, i Kyrkslätt, 22.10, i Kimito 25.10, i Åbo 27.10, i Jakobstad 29.10, i Vörå 1.11, i Vasa 2.11 och i Dagsmark 4.11.

sa männens situation kommer barens ägare fram till mitt bord och visar upp en tjock gästbok med hundratals autografer skrivna av många kända personer under årens lopp. Han öppnar boken och stannar vid en nästan tom sida och räcker fram den tjocka och tunga gästboken.

– Här, se här bella signorina, här skev Greta Garbo just sitt namn. Hon kallar sig för Miss Harriet Brown. Jag bläddrar i den tjocka boken och läser namn som Winston Churchill, Conrad Adenauer, Richard Burton och Liz Taylor. Ingrid Bergmans autograf finns bredvid Roberto Rossellinis.

– Miss Harriet Brown står det. Alla vet att La Divina kallar sig så.

Kan ni, signorina skriva ert namn också? säger han skrattande. Jag skriver gärna mitt namn nedanför Harriet Browns.

De unga männen startar mopederna och hjulen river mot den ljusa kalkstenen. En av de mörklockiga pojkarna kastar en kvist med blommande oleander mot mitt bord. Jag lutar mig mot terrassräcket och tittar på den solgnistrande trappan och klipporna klädda med tung murgröna. Taormina ligger under mig i guld och rosa och också Greta Garbo har suttit och beundrat landskapet som fyllts med solnedgångens varma ljus. Nätkassen med mandelvinet ligger vid de vilda kaprisbuskarnas blommor. Hon gräver i sin ficka och tar fram en cigarrett, tänder den och rätar till de svarta solglasögonen. Hon står där som var det i en stumfilm. Hennes vida byxor rör sig i vinden, sidenscarfen faller långt ner över axlarna och rör sig som i vågor när hon vänder på huvudet. Jag vinkar lätt till stjärnan som för länge sedan dalat. Att se henne där känns vemodig, men samtidig känner jag mig glad att jag ännu är ung och har äventyret framför mig. Jag ser att hon ler. Ett leende som varar bara ett ögonblick men som jag kommer att minnas resten av mitt liv.

Elisabeth Sandelin

Elisabeth Sandelin.

Trio Saludo ger sig ut på 50-årsturné.

Merete Mazzarella om tro och tvivel

bok

Oerhört produktiva författaren Merete Mazzarella grubblar i sin färska bok över tro och religion, både ur ett personligt perspektiv och som företeelse.

Vad är det att tro, måste man ha en särskild fallenhet för det och vad betyder ens uppväxt – ska man ha impregnerats av tro från födseln, eller är tro något man kan lära sig?

Och är det ”pinsamt” att sticka ut som troende i intellektuella kretsar i Svenskfinland?

På den sistnämnda frågan har Mazzarella upplevt att svaret är ”ja”, och relaterar detta till en långvarig tradition av intellektuell ateism. Mazzarella relaterar situationer där folk börjar skruva sig besvärat då tro kommer till tals.

Det finlandssvenska avståndstagandet från religion är, visar hon på, ingen ny företeelse. Mazzarella skriver om en krets unga kulturradikala kring förra sekelskiftet kring tidskriften Euterpe. Bland de ”förvända tänkesätt” man angrep hörde

kristendomen. Hon citerar filosofen Rolf Lagerborg som förklarade att begreppet själ saknar all rimlig innebörd och ”förebådade modern neurovetenskap när han hävdade att våra tankar inte är annat än hjärnreflexer”.

Lagerborg är inte den enda rationalisten Mazzarella återger, och många resonemang kretsar kring just detta, diskrepansen mellan tro och naturvetenskap.

Något som, menar Mazzarella, inte behöver vara en oöverkomlig klyfta.

Hon återger den danska teologen Niels Henrik Gregersen som betonat att det finns något bortom vetenskapen.

”Vetenskapen ställer frågor om hur världen fungerar, hur människor har utvecklats. Religionen frågar varför världen ser ut som den gör och vad som är meningen med vår existens. Vetenskapen söker en förklaring, religionen söker ett klargörande.”

Förnuftet behöver, säger Mazzarella kompletteras av känslan.

För mig som agnostiker har den vetenskapsförnekelse som präglar en del av kyrkligheten varit en av de starkast frånstötande faktorerna.

Mozzarellas lilla bok kryllar som sagt av hänvisningar till tänkare, forskare och författare. Den åter-

Använder du en Apple? Kom med i ny FB-grupp

◗ Hur söker jag på min iPhone? Måste jag ha ett användarkonto?

speglar en djup beläsenhet, ibland så det känns lite spretigt. Kontentan är i alla fall att hon själv finns bland de troende, en troende som tillåter sig tvivel.

”För egen del tycker jag om tanken att det finns en större verklighet som vi människor är för begränsade för att kunna förstå. Om vi en gång för alla inte kan förstå den här och nu är det meningslöst att bråka våra hjärnor med frågan hur den kan tänkas vara inrättad, åtminstone när det gäller vad Svenska kyrkan kallar ’detaljerna’. Likaså är det rimligt att föreställa sig Gud som något annat, något större och mer förunderligt än vi någonsin kunnat tänka oss honom.”

”Nånting på andra sidan” är ett nyanserat inlägg i diskussionen, lite tabubrytande i ett klimat där det, som Mazzarella skriver, ansetts vara pinsamt att ens diskutera sin tro.

Jag vidhåller min ståndpunkt men måste ge henne rätt – det ska inte vara pinsamt att tro.

Lika lite som det är att avvisa tanken på en gud.

Henrik Othman

Nånting på andra sidan Merete Mazzarella. Schildts & Söderströms 2023. 188 s.

Hur sparar jag mina lösenord? Varför synkroniseras inte mina enheter via iCloud? Hur använder jag två appar sida vid sida på skärmen på min MacBook?

Om du använder en iPhone, iPad, MacBook, iMac eller någon annan av Apples enheter, är du välkommen att gå med i en nyskapad grupp på Facebook. Här kan du dela eventuella frågeställningar, bistå andra medlemmar med lösningar samt diskutera ämnen av gemensamt intresse. Gruppen inkluderar it-experter från Pensionärsförbundet samt flera it-stödpersoner som gärna ställer upp med hjälp och rådgivning.

Gruppen välkomnar alla som är medlemmar i någon av Svenska pensionärsförbundets föreningar. Det är inte nödvändigt att just nu äga en Apple-produkt för att delta.

Kommande program

2-4.10 Seniorskeppet

Anslut dig till gruppen genom länken https://www.facebook. com/groups/spf.apple. Om du inte redan har ett konto på Facebook, kommer du att uppmanas skapa ett. Dina inlägg kan vara anonyma, men administratören av gruppen vill veta vad du heter och vilken pensionärsförening du hör till. Ange också din e-postadress.

Uffe Wahlström gruppadministratör

Svenska pensionärsförbundet ordnar en motionskampanj för sina medlemmar under tiden 1 oktober–30 november.

ʶ Alla former av motion räknas, till exempel promenader, stavgång, cykling, motionscykling, jogging, gymnastik, trädgårds- och skogsarbete samt dans.

ʶ Kom ihåg att välja motionsformer som du kan utöva tryggt.

ʶ För varje 30 minuters prestation får man 1 poäng.

ʶ Bland alla som returnerat kupongen utlottas ett överraskningspris. De 10 mest aktiva motionärerna får motions- och hälsoprodukter.

5-6.10 Kvarkens pensionärsparlament i Umeå

11.10 Äldrerådsseminarium i Sibbo

24.10 Syn- och hörselseminarium i Vasa

9.11 SPF Österbottens höstmöte i Jeppo

21.11 Förbundets höstmöte i Tammerfors

Höstens stora motionskampanj

Klipp ur, skanna eller ladda ner kupongen från förbundets webbplats, spfpension.fi. Kupongen fås också från förbundets kansli, kansliet@spfpension. fi eller tfn 040 5780415. Fotografera den ifyllda blanketten och skicka den som e-post till motion@spfpension.fi eller som brevpost till Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors senast torsdagen den 14 december.

För närmare information kontakta verksamhetsledare Berit Dahlin, berit.dahlin@spfpension.fi.

”Sjuttio? Nej, jag känner mig som femtio.”

Vi kan hjälpa varandra att använda våra telefoner effektivare. Jan Vašek, Pixabay

På de Röda båtarna dansar vi till de klarast lysande stjärnartisterna och dansorkestrarna flera gånger i veckan, både från Helsingfors och Åbo.

På Viking Glory dukar vi upp toppunderhållning alla dagar i veckan – även måndag–onsdag!

Legendariska PAF Bingo, Glory Games och Café Glory hör till favoriterna.

Läs mer om underhållningen och våra specialavgångar: vikingline.fi/underhallning

Tips!

Från Helsingfors med Viking XPRS

13.12. Dansdax med Ann-Kristin Burman

Från Åbo med Viking Grace

11.10. Charles Plogman

29.11. Guns Rosor

Från Åbo med Viking Glory på onsdagar Café Glory bjuder på folkkära svenska kändisar under ledning av Ulf Elving och Robert Wells på eftermiddagen. Under förmiddagen dansar vi till finsk dansmusik i Vista Room.

Tillsammans är roligare!

Krydda kryssningen med Viking Events-program, som dryckesprovning, karaoke eller en danskurs. Vi fixar ihop programmet tillsammans!

Konferens- och gruppavdelning tel 0800 412 412 ryhma@vikingline.com

SPF-förmåner för din Viking Line resa hittar du här: Vikingline.fi/formaner/spf

Höstkryssa med oss!

Hej då vardag – välkommen härliga nöjeshöst! Resfebern intar Östersjön på de Röda båtarna.

I höst dansar vi på vågorna, njuter av den goda maten och häpnar av de vackra vyerna i bästa möjliga sällskap.

På avgångarna i början av veckan gäller seniorpris.

Östersjöns mest prisvärda resor

Foto: Ulf Stjernbo

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa

tel. 019-531 865, tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå Z Z Lindqvist

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa

✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.fi www.hautaustoimistolindqvist.fi

Svenska kulturfondens understöd till föreningarna

Svenska kulturfonden möjliggör föreningsstödet genom att bevilja en klumpsumma till Svenska pensionärsförbundet. Svenska pensionärsförbundet tar emot ansökningar och tar beslut om bidrag och redovisar sedan till Kulturfonden hur bidraget har fördelats.

Föreningarna kan ansöka om föreningsstöd för: Stimulering av verksamheten

Vänligen observera att föreningar som är medlemmar av Svenska pensionärsförbundet inte kan ansöka om bidrag direkt av Kulturfonden.

Ansökningsformulär finns på https://bidrag.spfpension.fi/foreningsstod/ Ansökningstid: 1-31.10.2023

Understöd från Stiftelsen för

svensk pensionärsverksamhet

Styrelsen för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet har beslutat att tidpunkten för ansökan om understöd från Stiftelsen är 1–31.10.2023

Föreningarna kan ansöka om bidrag från Stiftelsen för uppsökande verksamhet inom föreningen och föreningens verksamhetsområde samt för skapande av guldkant i tillvaron för att motverka utanförskap och ensamhet. Stiftelsens ansökningsformulär finns på https:// spfstiftelsen.fi/start/ansokningar/ Mera info, ombudsman Berit Dahlin, tfn 040 578 02 48, berit.dahlin@spfpension.fi.

kryssnian

Under våren 2024 kommer Fallåker Teater att ge farsen ”Friskt Vågat” av Dave Freeman. Premiär blir den 19.1.2024 och biljettförsäljningen sätter igång den 1.10.2023.

Följ med på www.fallaker.fi för mer information.

Förfrågningar till fallaker.teater@gmail.com Välkommen!

Mera info, verksamhetsledare Berit Dahlin, tfn 040 578 02 48, berit.dahlin@spfpension.fi. www.netticket.fi

Medel för svenskspråkiga åldersrelaterade projekt

Stiftelsen Brummerska Hemmet lediganslår medel i enlighet med sitt ändamål

◗ God Tid publicerar i varje nummer Kryssnior, som är konstruerade av Clas Gabrán, en pensionerad ingenjör i Helsingfors.

Kryssnians frågor saknar

Kryssnians frågor:

1. Osynlig ledning?

2 Deltar i knytnävskamp.

gemensamt tema, men lös frågorna och skriv in svaren. Då ser du att det bildas ytterligare ett ord i rutsystemet och det är Kryssnians lösning.

3 Tillverkas oftast tvåsitsig.

4 Ordnas den 13 december hos oss.

5 Disträ tösabit.

6 Kallas mekaniska och elektriska grejer för.

7 Yrke eller insekt som lever på vattenytan.

8 Nås av den som kommer först.

9 Lämnar en rubank efter sig.

Lös frågorna och skriv in svaren i rutfältet ovan. Rätt lösning hittar du på sidan 23.

Ansökningstiden börjar 1.10.2023 och slutar 31.10.2023.

Ansökningstiden börjar 1.10.2021 och slutar 31.10.2021

Ansökningsblankett och närmare anvisningar: www.brummers.fi

sudoku

Lösningen finns på sista uppslaget.

ANNONSERA I GOD TID

Kåseriet: En Lustig historia från Paris go´vänner

Trodde ni att lurendrejare som med hjälp av ett väl oljat munläder lyckas lura till sig pengar och egendom är något helt nytt? Nej, det trodde ni inte. Tvärtom vet vi väl alla att det alltid funnits fräcka skurkar, oförskämda banditer och slipade lurendrejare i alla världens hörn.

Skickligt, fräckt och helt utan nerver har de verkat med bara ett mål i sikte. Att förtjäna mycket pengar, snabbt och utan någon egen insats.

Exemplen är många, och ibland också ganska imponerande. Det finns både storkapitalister som förlorat miljoner och välmenande vanliga människor som blivit av med alla sina besparingar när de här proffsen inom kategorin ”ljuga, lura, och försvinna” dragit fram.

Det finns också exempel på snälla tjuvar som stulit av de rika och givit åt de fattiga. Robin Hood var väl en sådan.

Berättelserna om Robin Hood och hans rövarband i Sherwoodskogen har haft många varianter och de har placerats in i olika tider och epoker. Men alltid har det handlat om en typ av ”välgörenhet”.

Robin Hood har rentav blivit adlad vilket visar vilken uppskattning han fått. Helt ok att vara skurk, men en snäll sådan, med andra ord

Så finns böckerna och tv-serien om gentlemannatjuven Arsène Lupin av författaren och manusförfattaren Maurice Leblanc. Den eleganta och utstuderat beräknande skurken Arsène Lupin fick sympatierna på sin sida eftersom han ju egentligen hade ”goda” avsikter. Böckerna sålde bra och tv-serien var på 1970-talet väldigt populär.

Jag undrar för övrigt om just den serien har rekordet vad gäller produktionens internationella bas. Det handlade nämligen om en fransk-västtysk-kanadensisk-belgisk-nederländsk-schweizisk-italiensk-österrikisk samproduktion. Imponerande!

I den verkliga världen finns det ett exempel som jag tycker är i en klass för sig vad gäller avancerat lurendrejeri, helt utan några tankar på välgörenhet. Jag tänker på en man, Victor Lustig, som föddes i Böhmen, nuvarande Tjeckien, den 4 januari 1890. Hans ”främsta” bedrift var utan tvekan att han sålde Eiffeltornet. Jo ni läste helt rätt! Två gånger till på köpet.

Detta hände 1925, alltså ett år efter OS i Paris där Ville Ritola och Paavo Nurmi var helt suveräna. Ritola vann fyra guld och två silver medan Nurmi vann fem guld.

Victor Lustig lärde sig konsten att lura till sig pengar när han åkte över Atlanten. Där, ombord på ångbåtarna, bedrog han välsituerade passagerare med sina fantastiska historier som vapen. Och han gjorde resan många gånger och förtjänade stora pengar.

Men visst var det Eiffeltornet som blev hans finaste trofé.

The old ones

Den första gången han sålde tornet lyckades han få en ”kappsäck” med pengar som han tog med sig till Wien. När han en månad senare försökte en gång till var köparen vaken och polisen tog hand om Lustig. Den första köparen hade visserligen också insett sitt misstag, men…

Han kände så stor skam att han inte ville gå till polisen.

Här ställer man sig naturligtvis frågan hur man går till väga om man ska sälja en av världens mest besökta turistattraktioner, Eiffeltornet.

Grejen var den att tornets ekonomi var usel och här såg Victor Lustig sin chans. Han kokade ihop en berättelse om hur tornet var i dåligt skick och därför måste rivas. För övrigt hade man, när tornet byggdes, lovat att det skulle rivas efter 20 år.

Med förfalskade papper visade Lustig att han hade fullmakt att sälja tornet som byggdes ungefär 40 år tidigare och så kom affärsförhandlingarna med sex skrothandlare igång. Tornet har en total vikt på 10 000 ton. Det har 12 000 järnbalkar som är sammanfogade med 2,5 miljoner nitar. Nitarna tillverkades för övrigt i Värmland i Borgviks bruk. Mycket järnskrot till salu alltså.

På grund av sakens natur måste affären hållas hemlig och beslutet måste fattas väldigt snabbt, över en natt, berättade den gode Victor.

Köparen hette Andre Poisson. Han var en av sex spekulanter och att det blev just han berodde på att Lustig bedömde att han var den mest lättlurade. Och visst hade han rätt.

Visserligen var hans fru misstänksam men för att övertyga henne hyrde Lustig en fin limousin som han transporterade köparen med fru till tornet med. Att det ingick lite korruption i affären störde inte monsieur Poisson ett dyft.

Men han blev alltså grundlurad och valde att hålla tyst. Man vill väl inte erkänna att man varit så korkad och blivit bedragen på ett sätt som väl alla förstår att är lurendrejeri.

Victor Lustig avslutade sin karriär som lurendrejare i USA där han bland annat samarbetade med en av historiens största gangstrar, Al Capone.

År 1934 arresterades Lustig. Han använde sig då av sin 23:e identitet och kallade sig Robert Miller. Han dömdes till 20 års fängelse och den 11 mars 1947 dog han.

Och Eiffeltornet står ju kvar, trots von Lustigs ansträngningar. Ha det bra!

Lalle Broberg

GOD TID utkommer nästa gång den 23 oktober. Material till nummer 7/2023 bör finnas på redaktionen senast den 29 september. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda. Icke beställt material honoreras ej.

God Tid, Svenska pensionärsförbundet Hovrättsesplanaden 15 C 33, 65100 Vasa markus.west@spfpension.fi, tfn 040 5748751

sudokulösning

När bandet börjar spela den gamla Clifflåten The Young Ones kan ingen mera sitta stilla. Vi samlas på dansgolvet, någon har käpp, någon annan svänger om med rullator. Efter låten ber solisten Sakke mig lyfta upp hans limonadflaska från golvet, själv har han så dåliga knän att han ogärna stiger upp från sin pall.

Så gick det till när jag på sensommaren firade den årliga festen med veteranerna från Stansvik gård på Degerö utanför Helsingfors. De som firar återseendet var unga på 1950- och 1960-talet då Stansvik var sommarviste för anställda vid Helsingfors stad.

Själv har jag ingen beröring med Stansvik, det är min fru som tillhör gänget.

Medan jag tillsammans med de andra rockade loss till låtar av Beatles, Cliff Richard, Roy Orbison och de andra ungdomsidolerna började jag undra om våra barns och barnbarns musik kommer att bli dem lika kär som sextiotalspop är för oss?

De som föddes efter kriget och på 1950-talet är en unik generation. Tidigare fanns bara barn och vuxna. Vi etablerade ungdomen med eget mode, egna nöjen och egen musik, rock´n roll och pop. Den musiken älskar vi fortfarande, därför spelas våra favoriter dagligen i radio, därför ordnas oräkneliga Back to the Sixties-jippon.

Jag har själv hört Paul McCartney live tre gånger och för ett år sedan såg jag Rolling Stones för andra gången, nu i Stockholm. Medelåldern i publiken brukar vara densamma som uppe på scen, närmare åttio än sjuttio.

Sextio- och sjuttiotalets reformer kom inte av sig själv. Vi engagerade oss politiskt och såg till att en ny generation tog säte i riksdag och regering som målmedvetet genomdrev ett jämlikare och rättvisare samhälle.

Kan dagens artister någonsin bli lika kära för ungdomen som nu växer upp? Jag betvivlar. För oss är popmusiken en del av en större helhet, den var symbolen för större frihet och större välstånd.

När vi växte upp steg levnadsstandarden år för år. P-pillren gjorde sexlivet tryggt och vi åkte på interrail och till rockfestivaler. Familjerna hade plötsligt råd att skaffa bil, sommarstuga och resa till södern. Grundskolan öppnade vägen till högre utbildning också för barn från fattigare familjer. Vi fick barndagvård, moderskapsledighet, pensionsreformer och ett socialt skyddsnät för alla.

Vi är den lyckligaste generation som levt på vår jord. Nu åldras vi i joggingskor, jeans och t-skjorta.

Allt är ändå inte lyckligt, för vi oroar oss för hur det ska gå för våra barnbarn nu när välståndet måste skäras ner för att det blev för dyrt. Vi får ångest av klimatförändringen som skulle kräva radikala, snabba åtgärder, men det hinner mänskligheten inte med för nu ska det krigas. Sextio- och sjuttiotalets reformer kom inte av sig själv. Vi engagerade oss politiskt och såg till att en ny generation tog säte i riksdag och regering som målmedvetet genomdrev ett jämlikare och rättvisare samhälle. Det var vi arga unga i västvärldens storstäder som satte stopp för Vietnamkriget. USA kunde till slut inte stå emot den växande fredsopinionen. (Att freden blev bedrövlig för vietnameserna är en annan historia).

I dag skulle en lika beslutsam opinion behövas för att sätta press på Vladimir Putin. Dagliga fredsmarscher i Europas storstäder skulle inte lämna honom oberörd. Men dagens ungdom har väl inte tid med demonstrationer för de har så mycket viktigare på gång i sin mobil. Ålänningarna framstår som vår tids hjältar som dagligen i ett och ett halvt år samlats utanför konsulatet i Mariehamn och krävt ett slut på kriget. Skulle vi andra göra som ålänningarna kunde kriget redan vara över.

Mjölvägen 2, Jakobstad