sid

Behovs Behövs pensionarsnamnderna pensionärsnämnderna vidstaende dikt av _ en okand forfattare som i sina rader kom. vidstående dikt av en okänd författare som i sina rader komFraganstiilldes i rubriken for den paneldebatt som inledde Svenska PensioniirsfOrbundets hostkursi Pemarden 15-16 november. Panelen leddes av forbundets I viceordforande Alfred Frågan stälJdes i rubriken för den paneldebatt som inIedde Svenska Pensionärsförbundets höstkurs i Pemar den 15- 16 november. Panelen leddes av förbundets 1 viceordfeirande Alfred primerat dagens "effektiva" vard, I Niirpes - en-verklig foregangskommun pAden Aldri ngstillviindavardens omrade, haller man som biist pA och genomfor ett 5-iirsprojekt. Idet finns upptaget primerat dagens "effektiva" värd. I Närpes - en-.verklig föregängskommun på den åldringstillvända värdens omräde, håller man som bäst på och genomför ett 5-årsprojekt. 1 det finns upptaget SSmeds meds som som ocksa också oppnade öppnade hosthöst- enen hel hei del del vardagsniira vardagsnära sundain-sunda inkursen kursen. . I I panelen panelen medve medverkad rkade e itiativ,sombevitiativ, sam bevisaisar r kommunens kommunens vidare vidare Vald emar Valdemar Heinstrcm, Heinström, Tor Tor aä rliga rliga ochrealistiskaoch realistiska avsikt avsikt infor inför WidellochWidell och Rainer Rainer Nordstrom. Nordström. Aldringarnas åldringarnas situa tion situation pA på 1980-ta. 1980-taDen Den sistniimnda sistnämnda redogjorde redogjorde for feir let.Blandlet. Bland dessa dessa kanniimnasenkan nämnas en Svenska Svenska Pensionarsforbundets Pensionärsfeirbundets arbetsgrupp arbetsgrupp bestaende bestående av av repre-repretidigare stallningstaganden iticligare stälJningstaganden i se sentanter franntanter frän olika olika niimnder ochnämnder och dennafraga.denna fråga. Forbundet Förbundet konstatekonstate- organisationer.organisationer. radeienresolutionrade i en resolution frAn från arsmotet årsmötet -- Vi Vi har har fdretagit företagit studieresor studieresor den26 februari1975att "kornrnunerna borde tillsiittapensionarsniimnder fOr attbereda iirenden den 26 februari 1975 att "kommunerna borde ti1lsätta pensionärsnämnder fOr att bereda ärenden J St' Fwiceordf. Alfr ed S me d s fungerade somypper I SPF-\';ceordf. Alfred Smeds jlllrgerade som ypper over viken tillNorrland for att importera positiva redan provade ideer, Viforsoker pa alit siitt utöver viken tili Norrland för atl importera positiva redan prövade ideer. Vi försöker på allt sätt utsom sam beror berör pensionarerna pensionärerna". ". SamSam- figlig motesordfbmnde.mötesordjörrmde. I vec vecklahe mtjiinstenkla hemtjänsten ge gennom om att ut-att utrna ma fraga fråga togsocksaupptogs också upp i i resolu resolu-- oka öka a antalet ntalet h hemviirdare, emvärdare, h hemhemhtionen tionen fran från Arsmotet årsmötet 1976.1976. FFo ör r- jiilpare jälpare ochhoch hemsjukvemsjukviirdare ärdare och och bundets bundets arbetsutskotthararbetsutskott har den den 15 15 forsoker försöker koordinera _ koordinera dessa ar-dessa ardecember december 1976antagit1976 antagit ettliingreett längre betsgruppers betsgruppers verksamhe verksamhet. t. uttalande uttalande angaende angående pensionarspensionärsniimndernas uppgifter. Detta uttalande publicerades ocksa i God nämndernas uppgifter. Detta utta!ande publicerades också i God vara krafter? Vi rnaste hasamma riittsom ungdomen,sade Smeds. vära krafter? Vi måste ha samma rätt som ungdomen, sade Smeds. Aldrillgsol1lsorgell Åldringsomsorgen Tid. I detta skede kan niirsniimnderna tillsiittas Tid. I detta skede kan närsnämnderna tillsättas pensioendast pensioendast TorWidell sade att de tpolitiska spoket aldrig kommitfram i Tor Widell sade att det politiska spöket aldrig kommit fram i i L utveckling utveckling sasorn frivilliga arbetsutskottet såsom frivilliga arbetsutskottet niimnder, men konstaterar att nämnder, men konstaterar att niimnden. EinarNyberg fran Karisintygade ocksa attman aldrig närnnden. Einar Nyberg frän Karis intygade också att man aldrig SocialdirektorS ocialdirektör omde frivilliga pensionarsnarnnderna Iyckas isin verksamhet sa om de frivilliga pensionärsnämnderna Iyckas i sin verksamhet sä diskuterar politik i Valdemar Heinstrom diskuterar politik i Valdemar Heinström niimnden. paminde nämnden. påminde TllOre Thore Gull Gull NiirpesNärpes kan kan det det pA på sikt sikt leda leda till ti1l att dessaatt dessa om om att det bliratt det blir val val niista ar ochnästa är och da då T h oreTh 0 re Gull G u 11 konstateradeattkonstaterade att niimnder närnnder blir blir lagbestiimda lagbestämda. . ForFör- iir är det det saliitt så lätt att att saga säga att alt "sahiir"så här man man alltforoftaalltför ofta hor hör ba rntillbarn tilI AI ål· bundets bundets ordforande ordfOrande ViktorW.Viktor W. gjordevargjorde vär grupp grupp i i niimnden" nämnden". . derstigna derstigna fora ldrar föräldrar uttrycka .uttrycka .sin sin Heinstrorn har ocksa i flere ledare i God Tid varmt understott bildandet av pensionarsnamnder. Henström har också i f1ere ledare i God Tid varmt understött bildandet av pensionärsnämnder. Viking Haga frAn Vasa sade att man har enbartgoda erfarenheer avniimnden. JarlMattsson fran Viking Haga frän Vasa sade att man har enbart goda erfarenheer av nämnden. Jarl Mattsson från tillfredsstiillelse over: "attnu harjag fatt.ma mma ellerpappa in pa ett Aldringshem". til1fredsställelse över: - "a tt n u bar jag fätt mamma eiler pappa in på ett å1dringshem". Tor Widell, medlem i pensionarsnamnden i Vasa, konstaterade att pensioniirsniimndenbehovs, AngAende niimndens uppgifter niimnde Widell pensions. rernasfritid, socialavalmaga och fysiskaochpyskiska kondition. Widellsadeatt Vasa haft endele: gationi 3 ar och niimndi2 ar. Pensioniirsniimnden har fatt till stand att pensionarernanuharett rymligt hu s formoten och danser. Diirtill har social· och hiilsovardsniimnderna vidtagit endel atgiirder till fOrman fOr pensioniirerna efter initiativ frAn pensionarsnamnden. Foljande talare var fOrbundets II viceordfOrande Valdemar Heinstrom frAn Kar is. Han representeradeen nagot tveksam linje i Tor Widell, medlem i pensionärsnämnden i Vasa, konstaterade att pensionärsnämnden bebÖvs. Angående nämndens uppgifter nämnde Widell pensionärernas fritid, sociala väImåga och fysiska och pyskiska kondition. Widell sade alt Vasa haft en dele: gation i 3 är och nämnd i 2 år. Pensionärsnämnden har fålt tili stånd att pensionärerna nu har ett rymligt hus för mölen och danser. Därtill har social- och hälsovårdsnämnderna vidtagit en del åtgärder tili fOrmän feir pensionärerna efter initiativ frän pensionärsnämnden. Följande ta!are var förbundets II viceordfOrande Valdemar Heinström frän Karis. Han representerade en nägot tveksam linje i , Esbo fragade varfor det skulle ga sarnre fOr ass an for ungdomsniimnden ? Var stallningblir inte siimreav en lagstadgadniimnd. Det gjordesytterligare ettflertal uttalanden underde battens gang, av vilkade allra flesta var positiva for pensionarsnamnderna. Dessutom kom man in pa en delfragorsom berorde de olika pensionarsf6reningarnas ekono. mi. Det visade sig att givmildheten ide olika kom munerna iir mycket varierande. I sin sammanfattningavdebatten konstaterade Alfred Smeds att vi mAste fortsiitta att arbeta for pensioniirsniimnder. En ide mAste fOljas upp. Esbo frågade varför det skuIle gå sämre för 055 än för ungdomsnämnden? Vär stållning blir inte särnre av en lagstadgad nämnd. Det gjordes ytterligare ett f1ertal uttalanden under debattens gång, av vilka de allra f1esta var positiva feir pensionärsnämnderna. Dessutom kom man in på en del frågor som berörde de olika pensionärsf6reningarnas ekonomi. Det visade sig att givmildheten i de oUka kommunerna är mycket varierande. I sin sammanfattning av debatten konstaterade Alfred Smeds att vi måste fortsätta att arbeta feir pensionärsnämnder. En ide måste fOJjas upp. - Men hur iir det? Fragar nag on hu r aldri ngen upplever denna genomgripandeforandrtng? De t1estaav oss-oberoende av AIder, villkiinnasig som endelav det fungerandesamhiillet - vill kiinnaattde behovs. Skulle du sjalv viljasammanjamkasi ett rum - tillsammans med andra? Nej,vi vill ha en ege n vra,ett rum dit vi kan fora medossegnakiira invanda ting. Visst villvibli ompysslade och kiinna tryeghet omkring oss-me nden egna friheten iirdockguld viird. Ochvilken iirden reella bilden pii vAra dagars Aldringshem? Thore Gull tyckte att ha n bast kunde fAnga den sterila, opersonliga vArden genom att uppliisa - Men hurärdet? Frägarnågon hur å1dringen upplever denna genomgripande förändring? De flesta av 055 - oberoende av ålder, vill känna sig som en del av del fungerande sambället - vilI känna att de behövs. Skulle du själv vilja sammanjämkas i etl rum - tillsammans med andra? Nej, vi vill ha en egen vrä, ett rum dit vi kan föra med oss egna kära invanda ting. Visst vill vi bJi ompysslade ocl>. känna tryeghet omkring 055 - men den egna friheten är dock guld värd. Och viI ken är den reella bilden på våra dagars å1dri ngshem? Thore Gull tyckte att han bäst kunde fånga den sterila, opersonliga värden genom att uppläsa - Anstaltvarden bdrskaras ned och framfor alltfornyas, konstaterar Gull. - Vi bor ha riitt att uppnii Sveriges normer- 50 kvm per person.Egen av socialnamnden anskaffadtel efonochdaglig"siikraode" kontakt via Lex . kommunalkansliet, bor intevara ett ogenomforbart ons kemiil. - Fotviird , liksom overallt i Sverige. -"De far Labort v a d Socialdir. Tor e G 1111 kom med nuinga be/ogal kriti ska synpunkrer po anstalstvtirden, Soda/dir. G ull kom med många btfogot krit;,ska synpunkter på anslalsn'drden . - Ansta! tvården bör 5 käras ned och framför allt förnyas, konstaterar GuIl. - Vi bör ha rätt att uppnå Sveriges normer - 50 kvm per person. Egen av socialnämnden anskaffad telefon och daglig "säkrande" kontakt via t.ex. kommunalkansliet, bör inte vara ett ogenomförbart önskemål. - Fotvärd, Iiksom överallt i Sverige. -"De fär ta bort v a d frAga fråga om om pensionarsnamnderna pensionärsnämnderna och ocb dessas dessas nodviindighet. nödvändighet. HanHan sade atthan niirmast villsade att han närmast vili opponeopponerara sig sig for fOr diskussionens diskussionens skull, skuIl, men samtidigt fOramen samtidigt föra framvad manfram vad man hor bör pa på caltet. faltet. Kom munernas Kommunernas tveksamhet tveksamhet fOrsvarade fOrsvarade Hein.Heinstrom ström med med att alit kostar,att allt kostar, det be-det behovs hövs pengar pengar fOr för verksamhet. Enverksamhet. En pensioniirsniimndbehoverpensionärsnämnd behöver ocksA också entjiinstemanen tjänsteman om om denskal1fun-den skall fungera. gera. Valdemar Valdemar Heinstrom Heinström befa-befarade rade ocksA också attpolitikenatt politiken kommer kommer for för myc ket myckel in in ii bilden bilden dA dä man man tillsiitter en niimnd. Allapolitiskatillsätter en nämnd. Alla politiska partierskallhapartier skall ha sin sin representarepresentation. tion. Kan Kan det det hiir här vara vara tillti1l skada skada for för fOrbundet? fOrbundet? Vi Vi ar neutralaochär neutrala och vi svenskar skallvi svenskar skalI halla ihopitorrthålla ihop i torrt och vAtt. Vi har viildigt trogt fOreoch vått. Vi har väldigt trögt feire ii portgiingenportgången fOr feir niimnderna. IKa-nämnderna. 1 Karis tillsattes en namnd genom rna.ris tilIsattes en nämnd genom majoritetsbeslut.Vijoritetsbeslut. Vi ansag ansåg attpen-att pensioniirsforeningen hellresionärsfeireningen heJlre hade hade kunnat fiikunnat få dessa pengarsadeVal-dessa pengar sade Val-

demar demar Heinstrom.Heinström.

Panelens ordfo randePanelens ordfeirande Alfred Alfred SmedsSmeds ansAg ansåg att att pensioniirernaspensionärernas friigor frågor giiIler gäJler oss oss alla alla och och iirär inte inte politik. Detiirdemvi skalldiskutera, vi skalI inte diskutera karnpolitik. Det är dem vi skalI diskutera, vi skalI inte diskutera kärn- o Vad del iilldaiirhiilsosamlmed de hiir "o Vad del älldå är häJsosaml med de här "dagarlla"fo r ossforellillgsfllllktiolliirerdagarIla" jör oss jörellillgsftlllktiollärer, kallmall III/iisa IIr, kall mali ulläsa ur kraft.kraft. ArdetinteviAr det inte vi som som offrat offrat deltagam~ vakilablickar.dellagarn ~ valola blickar. so 5 0 m m he1stheI 5 t bara bara inte inte den," den," Iii en person ha sagttill Thoreen person ha sagt tilI Thore Gull.I detta detta sammanhang sammanhang dok dök ocks! fragan frAgan om om anhorigh etshjal.anhörighetshj penp e n upp upp och och den den viickte väckte enlien vlig ochhiilsosamoch hälsosam diskusdiskussion. sion. Egentlige nbordeligen borde d en den fragan frägan kornrm upp som huvudtema vidupp som huvudtema vid rragon a" SPF:sSPF:s "daga "dagar",r", sa så central central iir är den just just nu nu. o

Sn os k o tt n Snöskottn ii ng ng , specoellt,specoellt for dem somdem som intehar nagonege ninte har någon egen ide niirmaste environge rna ochlinärmaste environgerna och I kas! en en - giirna gärna avgiftsbelagd avgiftsbelagd - men regelbu regelbunden nden fiird tjiinfärd tjän st st har redan redan visa tvisa t sig sig myckemyc ket t eftertrak, tad tad . . P Pa " å "Bostiill Bostället" et" star står foljande servicetillbuds: fot- och harvard, bas tu (endel av fiird tjiinsten), mo. tionsaktiviteter och olika sam. lingsformer.

Heltrevolu tionerandevarThore Gulls reflexionerkri ngtesta. mentenfran personerutannar. mare anhoriga - Aldringsviirden

till WI fromma.Denfromma. Den juridiska juridiska detaldetal. jen jen har har iinnu ännu inte inte niiit nått en en slutlig slutIig Iosning, lösning, ty ty naturligtvis naturligtvis kriivs krävs del del enstiftelseelleren stiftelse eiler dylikt dylikt - men men iden iir bra!iden är bra! Avsikten? T.exAvsikten? T.ex. att ur. att ur denna denna fond fond kunna kunna bistA bistå pensi pensiooniirer närer med med IAn Iän for för reparation reparation av av liigenheten lägenheten eller eiler att att kunna kunna for· för· stiirkakas san vidpensioniirsbyg-stärka kassan vid pensionärsbyg· ge n. gen. Visst Visst lAter låter de thiirdet här mycketmyckel forstAndigare förståncligare iin än att att lAta låta sstaten taten fara fara iviig iväg medhelakakanmed hela kakan, avvil· , av vII· ken ken d den en bit bit som som ev. ev. komm kommer er p e n siopen si 0 niire r nan är ern a tillde!blirfor-till del blir för· svi nna nde liten.svinnande liten_

- En sysslolos pensionii r pa ellEn sysslolös pensionär på eli aldringshemiiråldringsbem är det det mest mest depri· depri· merande merande mim man kan kan uppleva.Viuppleva. Vi skall skall inte inte bara bara godkiinnaattgodkänna att Iivi blirgamlablir gamIa utan utan fo r so ka försöka hAil. hålla oss 055 aktivt aktivt med· med ii samhiills bilden samhällsbilden sA så liingevilänge vi kan !kan!

Socialdirektor Gull frAnSocialdirektör Gull frän Niirpes Närpe5

-en av- en av vAramonsterkommunerivåra mönsterkomm uner I

frAga fräga om om eengageradngagerad iildringsvaro å1dringsvård avslutade avslutade med med en en humoristiskhumoristisk karaktiirisitik karaktärisitik avav kvinnansochkvinnans och ma nnensAidrar, s9mmannens åldrar, s<;>m vivi farfär liisa iläsa I

oastanästa nr. nr.

Diskussionen efter det viickan-Diskussionen efter det väckan· dede foredraget föredraget var var mycket mycket livlig Iivlig och endasoch endastt tidsbristen kunde sal·tidsbristen kunde säl· tata punkt'forpunkt för debatteringen.debatteringen.

Dagens Dagens ordfOrandeordförande Alfred Alfred Smeds uttryckte det viSmeds uttryckte det vi alia kiin·alla kän· de: de: -- Viiir tacksamma fOratt delVi är tacksamma för atl det finns finns foregangskommuner föregångskommuner sow som pA på allvar allvar gAr går inin forför pensioniirer· pensionärer· nasnas uppviirdering uppvärdering och och dessasdessas trygghetsfaktorer. trygghetsfaktorer.

EnEn litentankviirdliten tankvärd solskenshis· solskenshis, 'toria toria passade viiIpassade väl hiir här urA1freds ur Alfreds outtiimliga outtömI iga forrad: förräd: Fe l ri ng ni~ FelringninJ!

Den hand som jag söker på dag en, på natten den har inte tid med mej än den strävnar och hårdnar i skurhinkens vatten av rutinen på ålderdomshem

Gör ren toaletten och bona på golven korridorer så hala som is och fönstren ska glittra som dagg efter natten den gamle betalar dess pris.

Han ligger i sängen, han har sina sinnen, tycks äga en stilla frid men tala med någon, berätta små minnen, för det finns det ej någon tid.

Gör rent toaletten och bona på golven inrutad är dagens gång idag kommer prästen och talar om döden och sjunger en entonig sång.

Berätta istället nåt trevligt och roligt med döden förtrolig jag är vänd tanken från graven, tids nog är det troligt, ja säkert, snart ligger jag där.

Den gamle som går här och stultar och stabbar vad bryr han sej om lite damm "golwårdsbiträde" , du skurar och svabbar tag hellre den hand han sträckt fram.

Ett golv som är damnifritt, den putsade gården en gåmling välvårdad och fin så snart det blir tai om "osynliga" vården. varken finns eiler ges medicin.

Okänd törfattare

Vad ;,rle direktör H eli' )' Ofalld er vissle om pens;oner är illte , 'är! all veta .

tilJ en ensam pensionär. "Ring-

aren ursäktade sig för att han besvärat, varpå det rara svaret blev: "Ah, för aJl del. Det var såå roligt så."

Vilken avgrundsdjup ensamhet dolde inte dessa några spontana ord. När ringde d u senast upp någon som skulle bli glad åt ditt samtal? ni dubbelt igen i kommande nurnmer. Direktör Olander har nämligen godhetsfullt och tilimötesgående lovat medverka i framtiden, genom att i egen spalt (se sido 14) belysa aktuella frågor från arbetspensionssektorn och också besvara av läsarna tili God Tidredaktionen insända frågor av alimänt intresse.

Direktör Henry Olander

Arbetspensionsanstalternas Förbund

Det skulle ställa sig helt omöjligt, att i detalj referera alla de värdefulla upplysningar kring det alltid lika brännande och centrala spörsmålet som direktör Henry Olander så mästerligt och överskådligt belyste under flitig användning av tablåer och statistiker vid overhead-apparaten i den mörklagda salen.

Men vad läsarna förlorar i dag, på grund av uteblivet referat, får

F RK väntjänst H älsovårdssekr. Synnöve Lindemark

SäUan har väl situationen i världen fört Röda Korset så nära den enskilda människan som just nu, då ca 3 milj. mänskor, främst i Kampuchea, håller på att sväl ta ilUäI.

Helt spontant en insamling som hopbragte mk 463,38_ Vi står dock härmare varann, då nöden står för dörren!

Efter en kort information om det katastrofala världsläget kopplade Synnöv e Lindemark frägan vän och mottagande medmänniska över tiU våra egna förhållanden, där den psyldska

Foto: Rainer

HälsOI'å rdssekr. SY lln öve Lin d e -

m a r k l'öckte mållga

JO, l'ä" ljölI slelidcu .

nöden ibland kan vara långt mera pressande än vad man i gemen tror. Det är här vä ntjän s t e n kommer in i bilden.

Vä ntjä n s t har blivit också inom SPF ett begrepp, som alit mer böIjat sticka upp huvudet, ty här har vi den aktivitet, som just

Du och jag kan ägna oss åt. Kanske är det just vi, som tack vare vår ålder och livserfarenhet har något att ge vår medmänska, något som kans ke vi kan bättre än någon annan -visa vänlighet och lUälpsamhet Ar inte detta ett engagemang i samhällsbilden så gott som något? - Det är på en (b g när 20 är sedan FRK vädjade tili människorna, inte för ekonomiskt bidrag, utan efter dem själva som insats för att lindra nöden bland

mänskorna omkring OSSI säger

Synnöve Lindemark. - Vi är väldigt stol ta över de framsteg som nåtts, men måste samtidigt konstater, att behovet av v ä n n e r aldrig vari t så stort som nuo Detta inte beroende på att v än ne r na skulleha minskat i antal - tvärtom - men behovet har katastrofalt ökat mitt i välfärdssamhällesbilden. Vi kan t.ex. nämna att var fjärde förtidspensionerad går och bär på psyldska problem. Allt kommer av de hektiska förändringar som sker i samhället. Vi blir alit mer ensamma. Klyftan mänskor och generationer emellan har vidgats, men den kan överbyggas om också vi äldre strävar tili det. Det

behöver inte vara som nu, utan

kontakten kan bli spontan och

varm. -

- Måste vi gå igenom en kris för att kunna på ny tt lära oss att bli v ä n? Finlands Röda Kors har under de gångna decennierna utarbetat ett organiserat utbildningssystem, som tar fasta på alla de ömtåliga frågor som naturligtvis kan instäUa sig förrån v ä nne n helt spontant och förtroendefullt skall kunna räkna med att bli accepterad av en ensam mänska. - Idim till vänljänsten kom efter andra världskriget tili oss från Norge via USA. Man hade k.unnat konstatera, att patienter som låg på sjukhus snabbare tillfrisknade om de fick besök av vänner eiler släktingaT, berättar Synneöve Lindemark. - Grey lad ies (de grå damerna) kallades dessa på grund av uniformsfärgen. Helt naturligt blev den första benämningen i Finland pati e ntvä n ner, trots att misstron på sjukllushåll ibland var ganska påtaglig. Man rent av vägrade att ta emot dem med motiveringen: "De bara rubbar den inrutade sjukhusrutinen!" Inval i d~tiftelsen blev den avgörande föregångaren hos oss, som öppnade dörrarna småningom också på vidgavel tili övriga sjukllus. - Småningom frängick man inom FRK kravet på att v ä n n e r n a enbart skulle besöka sjuka och i dag är behovet (det kända) i Nyland ca 6500, ett krav, som vi inte på långt när kan fylla.

Att vara v ä n syftar tili ett aktivt kontaktskapande tili en. samstående och annars ensamma mänskor. Vi kan bo i höghus, men trots det känna oss fullständigt ensamma. Det är upprörande att erfara, att var fj ärd e finlän-

dare saknar vänner i vanlig bemärkelse, en person som man kan

prata öppet med utan förbehåll. Vi behöver varann! Vä n ne r nas kontaktskapande sker under helt naturliga och finkänsliga former. Vän n en tränger sig aldrig på, utan den ensamma meddelar sitt önskemål som sällskap tili kontaktperso-

nen. Vän nen åren vanlig män-

ska utan gloria, som kommer med sin insats där den behövs i det sociala systemet. . - Samtalsämnen behöver aldrig saknas och FRK-v ä n n e n träder också tili om det t.ex. vid ett sjukhusbesök på annan ort kmvs att någon möter vid stationen eiler om ett besök på hälsovårdscentralen kräver assistens. Ett telefonsamtal per dag - eiler kanske ett' par i veckan kan vara efterlängtad omväxling för den ensamma. Vad som tas upp vid utbildningen av v än ne r framgår nedan.

- De viktigaste egenskaperna

hos vännen är utan vidare -

känslan att vilja lUälpa och att man själv har en positiv inställ· ning tili Iivet. Harmoniska och öppna mänskor med andra ord. - Vännen bör alltid hålJa givna löften, d.v.s. komma då hon lovat. Aktivt lyssnande - alltså inte någon "när skall jag få muntur-inställning". Vi kan träna upp oss tili att bli goda Iyssnare genom att

övervinna oss själva. Den som

aldrig själv genomgått en kris har gått miste om mycket, ty vi mänskor utvecklas hela tiden och vi bl ir aldrig för gamla [ör att engagera oss i andras problem. Vi behöver inte vara en uppslags-

(Forts. på sido 13)

~------SYSTERN------~

Vad tystnaden är stor i detta hus, sen alia dagens steg ej höres mer.

Sen rösterna, oeh alla starka ljus för nattens ro oeh vila tonats ner.

Just nu -i vart av dessa rum jag tror, den verkligt stora ensamheten bor. Den pläga jag för min del fätt att bära, står mig i ensamheten myeket nära. Ljusfloden ned ifrän staden är bred, genom sjukrummets fönster den strömmar, bryter sig hämningslöst in, jagande tankar oeh drömmar - isen har lagt sig pä fjärdens vilande vatten, skymningen sänker sig djup, över skogen gär natten. Dä öppnas dörren tyst, en ljus gestalt står plötsligt vid mln bädd, sä blid oeh leende. Vär syster gör sin rond, hon ordnar allt med vändlighet oeh med ett glatt beteende. Ett hjärta, varmt icirutan gräns, som säkert rymmer, allt vi tili henne bär av värt bekymmer. Var fär hon kraft, att lindra, ge oss tröst, var fär hon tålamod, att äter, äter, ta del av allt frän dessa kvalda bröst, där allting känns sä tungt - där hjärtat gräter. Dä finns den där sen stegen tonat bort, en taeksamhetens tanke i min själ, för den, vars arbetsdag sä sällan kan bli kort - som i min tysta ensamhet tog del.

Centralsjukhuset i Vasa, ögonavd. Alfred Smeds