Ann-Mari Häggman sid

Hostdagen Höstdagen i i Vasa10.11-79Vasa 10.11-79 Fil.mag. Fil.mag. Ann-MariHiiggmanAnn-Mari Häggman

FolkkulturarkivetF olkku lturarkiv et

Bilden Bilden harntad hämtad urSvenskaur Svenska folklekar folklekar oeh och denser,danser. utg. autg. av v Carl-HerrnenCarl·Herman Tillhagen Tillhagen oeh och NilsDeneker.Nils Dencker. St Stockholm ockholm 1950.1950.

·'"'''''''''''''''''''''''''''' 11''''''''''111''''''''''''''''''''''"'''''''"'''""'''''''''11

OJ sittforedragDl sittJöredrag "VA "VÅRA RA SANGLEKA SÅNGLEKAR R " " villville fi efil.mag. A nn-Ma rl Hiig gmanint el.mag. Ann-Mari Häggman inte faupp ta upp ve vet tenskap enskapligaasp ekterutanhosliga aspekter utan hos ahorarnaåhörarna a återkallaterkalla barndomensochbarndomens och ungdomens ungdomens glada glada lekstunderochlekstunder och paminnapåminna att att sdn g sånglekamalekarna - "dell "den silsilvers/alit, verslant, som som gudarna gudarna gal' gay mdnniska nredanmänniskan redan i i vaggan vaggan till tili skyddmotskydd mot ondamakter"onda makter" - alit allt fo rtleverochJort lever och skapartrivse/hossiiviilungso mskapar trivsel hos såväl lIng som gammal. gammal. AnforandetreferAnJörandet reJereras eras i i forkortadf orm.förkortad Jorm .

Sa Sånglekarna nglekarna betyddemyeketbetydde myeket fo för r umgangeslivet umgängeslivet forr förr i i varldenvärIden oeh oeh darfor därför har har deocksade oekså i i fiera flera hu ndra hundra iir år vari varit t myeket myeket uppskatuppskattade tade vid vid ungdomarnas ungdomarnas samman-sammankomster. komster. Dehade eDe hade enmyeketvin myeket vikktig tig social social funktion funktion. . Dans Dansen en var var helt enkelt denbas tahelt enkelt den bästa rnojligheten möjligheten forungdomarför ungdomar av av olika olika k konatlön att fA få k kontakt medontakt med varandra varandra. Dessutom. Dess utom tilItalades tilltalades ju ju ocksa oekså de de unga unga r rooma ntiska mantiska sinnenasinnena av av lekamas lekamas ly-lyriska riska innehatl innehåll med med kiirleksfulla kärleksfulla ord ord oeh oeh iimma ömma handlingar.Dhandlingar. Det et var juvar ju ungdomstiden ungdomstiden som som varIe-var lekens kens oeh oeh dansens dansens tidframomtid framom andra andra.Mende t . Men det hindrade hindrade inte inte atl att ocksa fullvuxnaoeksä fuUvuxna personer deltogpersoner del tog ii sAnglekama.sånglekama. Langt inLångt in pa på I BOO -taISOO-talet let dansades dansades sAnglekar sånglekar av av bAde både unga unga oeh oeh gamla. garnJa. Vi Vi har oeksAhar oekså ett ett intressanl intressant belagg belägg fordetta.för detta. KyrKyrkoherden koherden ii Lappfjard Lappfjärd Carl Carl Joh. Jph. Roos Roos kom kom tillReplottili Replot 1872. 1872. ' H ~ n H~n avfattade avfattade enrapporten rapport oeh oeh ii de n den skIiver skriver han han om om replotbornareplotboma bl.a: b1.a: " " Aren Aren betyda betyda intet.Ann uintet. Annu vid vid 5 0-Ars 50-års Alder ålder om om ie ieke ke se senare nare kan kan ma nlman Iatt ät! oeh oeh hu r tig t hurtigt svanga svänga s ig sig ii ring-ringda nsen dansen bland bland de de u nga,unga , uppsluppen uppsluppen som som vid 15vi d 15 Ar ". år". Roos Roos tyeket tyeket inte inte omdetta.om detta. HanuppfattadeHan uppfattade del det som som etl et! ut-uttrye kfortryek för sedJig slapphel!sedlig slapphet!

Rinlekarnas Rinlekarnas miI jiikannervimiljö känner vi bast bäst till till fran från slutel slutet av av l800-talet ISOO-talet oeh oeh 1900-taletsborj an .1900-talets början. Det Det ar är ju ju dentid som mAnga av vara gamladen tid som många av våra garnJa annu ännu minns minns oehkanoeh kan beriitta om.berätta om. PA IBOO-talet var Finland annu ettPå ISOO-talet var Finland ännu ett fattigt fattigt jordbruksland,jordbruksland. saval såväl vuxvuxnaSomna som barn fiekbam fiek arbeta arbeta hArt forhårt för fodan. födan. Ungdomen Ungdomen hade hade inte inte myeket myeket fritid fritid,, me n men pA på siindagssöndagskviillarna kvällarna brukade brukade man man i i alIafall alla fall triiffas träffas for för att roasigatt roa sig. . Man Man samlasamlades des tills.k.tili s.k. Ie k st u gor lekstugor . . am Om vi vintrarna ntrarna dansade dansade bamen bamen iskol-i skolfastrun fastrun - det det masts måste man man oftaforofta för atl hallaatt hålJa sig sig varm varm - man dansademan dansade pA på skolgArden skolgården oeh oeh ute ute pA på ans åns is is. o

Den Den vanligaste vanligaste sAngleken sångleken hos hos oss ar "oss är "PAvar ang stiir ePå vär äng står engamrnaln gamma! lada". lada".

am Om vintrarna dansade man na-vintrarna dansade man naturligtvisinornhusturligtvis inomhus. Det komva. net kom vannligen ligen pA på pojkarnas pojkarnas lotl lott att skaffaatt skaffa dansrum.dansrum. I I rnanga många byar hade manbyar hade man en en bestiimd bestämd dansordning,dansordni ng, det det bebestiimdes stämdes ivilken ordningdeolikai vilken ordning de olika gArdama gårdarna skulle invaderas. PA detskulle invaderas. På det sattetkomsammasättet kom samma gard gård atthysaatt hysa ungdomarna vanligen eungdomarna vanligen en n eller tvi!eller två gAnger gånger ii Aret, året, beroende beroende pA på byns byns storlek. storJek. Had Hade e man man ingen ingen sAdan sådan danslista, dansIista, fiek fiek pojkarna-pojkarna -gA gå runt runt oeh behusbondemaoeh be husbönderna omloyom lov atl fAatt få dansa dansa. Vanligen var man ratt van. Vanligen var man rätt vän-ligt ligt instiilld inställd till till ungdomens ungdomens leklek-stugor stugor oeh upplatoeh upplät garna gärna sin sin ""framstuga"framstuga" ellersittkok.elier sitt kök. Fl ie-Fliekoma koma skulle skulJe vanligen vanligen sstiida täda oeh oeh skaffaskaffa Ijus ljus samt samt kaffeoehdopp,kaffe oeh dopp, ommanom man hade trakteringhade traktering. Sarskilt. Särskilt omtyekta omtyekta dansplatservardansplatser var odessödesstugor.tugor, dar där man man fiekfiek fora föra sA så myemyeket ket liv liv man man ville, ville, utan utan att att stOra stära nAgon någon..

am somrMna var detlattare attOm somrarna var det lättare att triiffas träffas.. Ofta Ofta samlades samlades man man vid vid landsvagen, landsvägen, oeh oeh soktesigdiir-sökte sig därifrAn ifrån till tilI nAgon nägon liimplig lärnplig pl;.ts ptats dar där man man kunde kunde roa roa sig. sig. am erfgunga fanns pAortenOm eJ1'gunga fanns på orten samlades sarnJades man man vanligen vanligen vid. vid den den.. Man Man dansade dansade pA på landsvagsbroar,landsvägs broar, pAfiatapå flata stenhii!lar. ivagskiil oeh istenhällar, i vägskäl oeh i stallsportar. stallsportar.

Arets Arets festtid festtid framom framom andra andra var var tiden mellan julen oeh tj ugondagtiden meUan julen oeh tjugondag Knut. Hosthalvarat var ju ganskaKnut. Hösthalvåret var ju ganska blottat pablottat på storre stärre Arliga årliga fester. fester. PA Pä vissa vissa hMl håll ofdnade ofdnade man man potati-potatisupptagningskalas, men de hordesupptagnlngskalas, men de hörde nog nog till tili undantagen. undantagen. Julen Julen infoll infölJ efter efter en en intensiv intensiv arbetsperiod.arbetsperiod. Man Man hade hade fAtl fått ligga ligga i i alltifran alltifrån sommaren sommaren med med hobargning höbärgning,, skordande, skördande, sedan sedan foljde följde slakten slakten oeh strax fore juloeh strax förejul sskullkulle e man man tvattvätta ta klader, kJäder, stiida städa oeh oeh baka. baka. Darfor Därför vardetvar det ju ju en en ganska ganska naturlig naturlig reaktion reaktion.atl man i oeh med julens, att man i oeh medjulens intriideslogav pa arbetstakten eninträde slog av på arbetstakten en smula.sm ula. Da Då hade man foren gAngshade man för en gångs skulltidskull tid att gaatt gå pa på besok besök, oeh alIa, oeh alla had hadeju oeksA stiidat oeh bakat fore ju oekså städat oeh bakat för att att kunna kunna tata emot emot gaster.gäster. I 1 stiistädema dema hade man storahade man stora bjudningar bjudningar med med manga många inbjudna inbjudna gaster, gäster. pA på landsbygdenlandsbygden blev blev detdet mest mest bara bara den den narmaste närmaste slakte!' släkten som som kom kom pa på besok.besök. HerrgArdarnabrukadeHerrgårdarna brukade oeksA oeksä forgylla förgylla barnens julgenombarnens jul genom att att bjuda bjuda hela hela byns byns alIa alla barn bam pa på ett riktigt kalas annandag jul. Detet! riktigt kalas annandag jul. Det var var namligen nämligen p paå annandagenannandagen julbjudningarnajulbjudningarna borjade,började, -- juljuldagen sku/Ie fuasdagen skulle firas ii stillltet. stillhet.

MAnga Många av varaav vAra sAnglekar har jusånglekar har ju oeksa julmotiv:oekså julmotiv: "Julen, julen, ju-"Julen, julen, julen len ar kommen" ,är kommen". "Ni"Ni ha r har vi vi }jus, ljus, har här ii vavårtrt hus", hus"J "N u"Nu ardetjulär det juJ igen"osv. Manga av de harlekar-igen" osv. Många av de här lekar-

MadtackMed tack for för gott samarbetegott samarbete onskar önskar vi vi __ en en riktigt riktigt God JulGod Jul ochettGott Nytt Ar eLL Tourist Service och ett Gott Ny tt År e LL Tourist Service

Ekenlls Ekenäs BjOrknllsg. 1 tel.Björknäsg. 1 tel. 911-14 620 . 911-14620 Ka,isKaris Hllgbe<gsg. 3tel.Högbergsg. 3 lel. 911911 - 3131 444 444

HelslnglorsHelsingfors Manne,helmv. 71Mannerheimv. 71 tel. 90 -413B44le!. 90-413844 Lojol ojo Lau,ink.Laurink. 55 tel.55 tel. 912-21 B1B 912-21818 . Levisa Marieg. 22 tel.lovisa Marieg. 22 tel. 915-52 888915 - 52 888

LINDHOLM LINESLINDHOLM LINES

na na ar nydiktade.är nydiktade. Nar man sjungerNär man sjunger ""J ulegraJulegranen var, dnen vår, denar sAfiniAr"enär så fin i år" osv . osv. fAr fAr man man latt detlätt det intryeket atlintryeket att den den anvants använts vid vid dansen dansen kring kring gra nen granen hos hos vara v;!:ra forfader. förfäder. Men Men att att dansa dansa kring kring granen granen ar är en en ratt rätt ny ny sed, sed, som som kom kom till tili oss oss nagon någon gAng gång underIBOO-taletssenareunder lS00-talets senare del. del.

PA På var vår landsbygd landsbygd har har ma n man sedan sedan gammaltinte dansatkringgammalt inte dansat kring nagon någon julgran julgran, I stiillet hade. 1 stället hade man man iii1dre i äldre tider tider halm halm pA på golvet golvet oeh oeh under under julen julen roade roade man man sig sig med med allehanallehande de lekar lekar i i halmen. halmen.

Isjiilva1 själva verkel verket iir är det det ganska ganska fA få lekar lekar som som har har jul julen en som som motiv motiv. . Huvudmotivet iHuvudmotivet i de gamlade gamla sanglesånglekarna karna ar är karlkärleken, eken. Forutom Förutom IeIekarna karna som som handlar handlar omspirandeom spirande kiirlkärlek, ek, I lyekligyekJ ig karlek oehkärlek oeh olyckolyekJigka rlig kärlek lek finns imns en en heldelregel-hel del regelriitta rätta frie frieri-, ri-, tro tovnlngs-trolovnings- oehgif.oeh giIlermalslekar.termälsl ekar. ~~{" .-0 \~ ·I.! l ' , ~ : ~ " .,. -,'. .~ ~ " ~ :

mellan meUan sig. sig. Ha n Han befallde befallde sina ma n män,att slappa, att släppa igenom igenom alIa alla utorn utom biskopcbiskopenn, som, som red red sist oehsist oeh skulle skulle fangas fångas mellan meUan repen. repen. Hurdet gickHur det gick beriittar berättar inte inte sa gnen, sägnen. Sjiilva Själva till. tili. vagagAngssattet vägagångssättet var var sa så ovanl ovanl ig~i g~ att att barnen barnen gjorde gjorde en en lekavlek av d e ~ oeh oeh darfor därför kom kom Bro Bro brellabreIla att fA den den utformningen utformningen pa på Island Island.De. norska norska oeh de danskavarianternaoeh de danska varianterna av av lekenleken armycketär myeket likavarlika vår egen egen

Iek lek. .

BronharBron har olika olika namn namn i i skilda skilda lander. länder. Den Den italienska italienska varianten varianten ar är sy nnerligen synnerligen intressant.Rintressant. Redan edan

Ar år 132B 132S ornnamnes omnämnes leken leken ien i en floflo. rentins rentinskhistoriebok,k historiebok. Leken Leken m mas. åstaalltsavata a!ltså varmeraan600r mera än 600 Ar år gam-gammal . ma!. D De e fangna fångna barnen barnen tillfrAgastillfrågas om om devillede ville va vara ra guelfer guelfer eller ghi-eller ghibelliner,de tvabelliner, de två politiskapa rtiernapolitiska partierna somkrigadeSom krigade i i Italien ltalien underme-under medeltiden.deltiden. a mman da jarnfdrden samladeOm man dåjämför den samlade varianthopen varianthopen som som helhet helhet, , marker märker vi vi att det ar tvAatt det är två tema tema som som sarskilt särskilt ka n kan Iramhallas,DetframhålJas. Det ena ena gal ler gäller bron, bron. Over Over bron bron drar drar en en skara skara oeh oeh se-sedan dan skall skalJ inom inom denna denna etl ett avgo. avgÖ. rande rande ske ske med med val.Tillsistvalo Till sist blir blir del enkampdet en kamp mellan meUan olika olika parti partier. er. I 1 en en osterrikisk österrikisk variant variant enka mpen kamp mellan meUan anglar änglar oeh oeh djavlar djävlar. .

Vissa sAnglekar ar myeket gam-Vissa sånglekar är mye ket gamla. la. Men Men det arjudet är ju klart, kJart, att Mdernatt åldern pa på de .olikade olika sanglekarna sångJekarna varierar varierar riitt rätt myeket myeket oeh oeh d detfinnset finns olika olika

Aldersskikt åldersskikt for för saval såväl lexter texter som som melodier.melodier. NAgra Några av av sanglekarna sånglekarna har sannolikhar sannoliktt sina sina rotter rötter imedeli medel-tiden,tiden, me n men de de har helt sakerthar helt säkert gegenomgAtt nomgått Atskilliga åtskilliga foriindringar föråndringar under under tidernas tidernas lopp. lopp. PA På svenskt svensk! hMI håD har vihar vi uppgifter omringlekaruppgifter om ringlekar fmn från 1600-talet. 1600-talet. Vid Vid drottningdrottnlng Kristinas Kristinas hoy hov dansade dansade man man ringringlekar lekar som som omvaxling omväxJing med med franfranska ska oeh oeh engelska engelska danser. danser. D Drottrottningen ningen sjiilv deltog oeksasjälv deltog oekså garna gärna ii lekarna. lekarna.

Den Den tidigasttidigast omnamnda omnämnda leken leken ar är "Bro"Bro bro bro brella". brella". Den Den finns finns anteeknarl frAnAr1630. Denlekenanteeknad Erän är 1630. Den leken har varit myeket omtyekt,deniirhar varit myeket omtyekt, den är sp ri spridd frAn Island tillmedelhavsdd rrån Island tili medelhavs-landerna.länderna.

Det kanvaDet kan vara ra ganska intressantganska intressant att att und unders iika ersöka en en sadsådan leksan leks hihistoriaoeh vandringar.Leken harstoria och vandringar. Leken har olika varianter iskildalander oeh01 ika varianter i skilda länder oeh genom atl unders oka oehjamforagenom att undersöka oeh järnföra demka n man kanske forstii lekendem kan man kanske förstå leken battre. bättre.

Handelserna Händelserna tilldrar tilidrar sig sig alltsA -all Iså vid vid en en bro.bro. Pa På Island Island kommer kommer kungens man fram till bron. Bronkungens män fram tili bron. Bron ardiirär där ell ett ba nd, band, som som tva två avdeav de lekande hMlerlekande håller hogt·upp i vadret.högt upp i vädret. TilldenTili den islandskabrolekenisländska broleken knyknyter ter sig sig en en sagen,sägen, som som skallhar-skalJ härstamma ..tamma fmn frän dentidigaden tidiga med elti-medel tiden. den. JonLoftsson fm nJon Loftsson frän Oddi: enOddi, en av av Islands Islands maktigaste mäktigaste man män dA, då, skall en gAng halegat i bakhMI forskall en gång ha legat i bakhålJ för att fAnga sin fiende biskop HeIgLatt fånga sin fiende biskop Helgi. Han lat sina starkaste man stiillaHan Iät sina starkaste män ställa sig pA bAda sidorom enbro, somsig på båda sidor om en bro, som ha n han visste visste att att biskopen biskopen sku/Ie skulle over över ii morker. Demörker::. De hadehade ett ett rep rep

Manga Många *: forskare'* forskare tror tror att att ringringo dansens dansens egentliga egentliga glansperiod glansperiod skulle varaskulle vara redan redan pA1200-lalel dApå 1200-talet dl fransk fransk kulturkom iniNorden. PAkul tur kom in i Norden. PI den den tiden tiden dansadesidansades i FrankIike Frankrike danser danser, , som som star står vara våra sanglekar sånglekar myeket nara,Ofta visardetsig, atlmyeket nära. Ofta visar det sig, alt rnanga många avvaraav våra sAnglekar sånglekar ar är ren ren importvara irnportvara fran frän andra andra lander,länder, ganska ganska sena sena importer importer t.o.m.t.o.m. rnanga många ganger. gånger. "Skiira "Skära skiirahav-skära havre" re" t.ex. l.ex. ar troligenär troligen direkt impor-direkt importerad terad fmn Tyskland.frän TyskJand. Men dMen del et hindrar hindrar naturligtvis naturligtvis inte, inte, att att d det et bland bland mangdenlekar finnsmängden lekar finns Atskilåtskilliga liga sAdana,sådana, som som helt hei t oeh oeh hAllethålle! har har skapats skapats hos hos oss oss oeh oeh annu ännu mAnga många fiersomfler som under under Arhundra. århundradenas denas lopp lopp fatt fått enalltmeren a!ltmer fin fin. landssvensk accent i ordlandssvensk aeeent i ord oehtonoeh ton..

Il slutet slutet avIBOO-taletav lS00-talet borjade började nyare nyare pardanser pardanser triinga tränga ut ut sangsång· lekarna lekarna fmn frän den den vuxna vuxna ungd ungdoo. mens mens tillstiillningar. tilistälJningar.

Men Men sanglekarna sånglekarna skulle skulle forförmodligen modligen helt helt ha ha dott dött ut ut omdeom de inte inte ii borjan början av av 1900-talet 1900-talet hadehade funnits funnits med med pA folkhogskolornaspå folkhögskolornas och oeh lararlnneseminariernas lärarlnneseminariernas gym~ gym_ nastiksehema. nastiksehema. Manga Många avav de de mmoo· dernasAnglekarnadema sånglekarna blev blev pA på ddel et sattetiblandsättet ibland rena rena konstruktionerkonstruktioner oeh oeh mAnga många av av de de gamla garnJa sAnglesångJekama fiek litet fOrkarna fiek Iitet för myeketfernis-myeket femissa, sa, men men lekgladjen lekglädjen hamtade hämtade ddee andAmed sig.ändå med sig. VAra Våra egnafolk-egna folkliga liga varianter varianter hMler hålJer pA på atl att for-försvinna. Systematisktliirs dei sko-svinna. Systematisktlärs de i skolornainurloma in ur instruktionsboeker instruktionsböeker tryekta iSverigeoeh i radio hor vitryekta i Sverige peh i radio hör vi dem mest i rikssvenska varianterdem mest i rikssvenska varianter papå grammofonsklvor. grammofonskivor. AndA Ändå har har sAnglekarna varltpopularare hossånglekarna varit populärare hos ossanoss än nAgon någon annanstans annanståns oeh oeh vivi harhundratalsegnahar hundratals egna varlanter, varianter, 'somgott kundesjungas oeh da n-som gott kunde sjungas oeh dansas pAnytt.sas på nytt.

Men Alf Svenfors värderar inte sitt arbete i mark och penni. Hans båtar är inte tili salu, han är sin egen redare och håller dem själv. Men en har han skänkt till Karleby kyrka och tre andra är lånade till stadsbiblioteket i Karleby, där de stär utställda.

Det var år 1975 som Alf Svenfors satte igång med sitt skeppsbyggeri, då när det gällde att finna på någonting att fylla ut den hastigt påkomna fritiden med. Båtar, både större och mindre sådana, har han alltid varit intresserad av, varför modellbätsbyggandet låg nära tili hands. Han satte igång med sin första bät och fick den så småningom färdig. Sen dess har det blivit ytterligare tre stapellöpningar från byggställningen på hans arbetsbord. Och den femte är snart klar att lämna "varvet",

Alf Svellfors eli äkta sjöbjöTII, lika gedigell oclz skicklig - gäller det sedall sjösäkra storbåtar eiler smäckra , 'otivskepp. 1 trettio års tid var Alf Svenfors i Öja båtbyggare på riktigt, nu har han båtbyggandet som hobby. Då, under den aktiva trettioårsperioden, byggde han de kända och sjösäkra öjabåtarna, nu bygger han modellfartyg. Och de "småbåtarna" är lika välgjorda och fint utformade som båtbyggarföretaget Bröder Svenfors var det på sin tid. Bröder Svenfors byggde sina båtar av trä och av det materialet snidar Alf Svenfors givetvis också sina modellfartyg.

När plasten på allvar kom in i bilden som båtrmiterial lade Brö· der Svenfors båtbyggeri ned verksamheten. Detvar inte någon ide att sadla om och pä sätt och vis börja pä ny tt, ansäg bröderna. Alftog anställning på en induslri i Jakobstad och där jobbade han tills han sjukpensionerades nägot är före den ordinarie pensionsål· dern.

Det var hjärtat som började krångla. Tidigare hade Alf Svenfors varit hur kärnfrisk som helst, gammal idrottsman med skidning och skytte som specialiteter. Men nu kom det först en infarkt och så en annan, båda givetvis med sjukbusvistelser som följd. Då när den andra kom var det kritiskl. Hjärtat stannade fem gänger, men läkarna fick det igång igen.

Och nu fungerar det hur bra som helst igen. Det var som om maskineriet rensats upp av den senare proppen. - Men givetvis tar jag det försiktigare härefter. Man ska inte ulmana ödet, det har jag lärt mig, säger Alf.

Arbetsdrygt jobb

- Att peta med modellbätar är något av terapi, jag arbetar när jag har lust och i den takt som passar mej bäst, tar god tid på mej. Det är inte nägot hastverk att göra en sän här bät, säger Alf och pekar pä båten han nu just har i sitt "vaN" på arbetsbordet i sitt lilla snickeri. Det går inte att räkna timpenning, också med en mycket anspråkslös sådan skulle varje modellbåt bli en dyr historia. 1.000-1.500 arbetstimmar kräver varje bäl. Sä att det är inte fråga om småsummor om man räknar med tiden.

Kyrkskepp

För Alf Svenfors första skeppsbygge stod ryktbara Mayflower modelL Det hänger nu som votivfartyg i Karleby kyrka. De övriga som löpt av stapeln på hans "varv" är också historiska långseglare, nämligen Parnir, Cutty Sark och engelsmannen Soverign.

Tili en början var det svårt att få ritningar tili båtarna Svenfors gjorde modeller av, men sen kom han underfund med att det gick att beställa sådana från England när det gällde kända historiska seglare. Modellbåtsbyggandet tycks småningom ha blivit en liten industri och man har anordnat service i branschen.

Svenfors gör sina båtar i skalan C lltty Sar k i Alf Svenfors IItjoTIIllling

1:75 vilket betyder att det inte blir några direkta miniatyrmodeller utan farkoster av 1- 1,5 meters längd. Det är lättare att göra sådana som är lite större, säger han, an att pillra ihop miniatyrer.

Som byggnadsma terial använder han furu. Arbetsredskap är knivar och andra enkla prylar. inga avancerade specialredskap. Det är inte arbetsredskapen som gör båtbyggaren, utan handalaget, blick för utformningen och noggrannhet i detaljerna.

Modellbåt nummer 3

som nu står i tur att bli färdig är segelfartyget Marienburg. Den bäten grundstötte och blev vrak vid Västerbådan nära Tankar då den i september 1925 var på inkommande tili Yxpila för att lasta trä. Fartyget har således på sätt och vis anknytning till Karleby. Marienburg var byggd i USA 1917 och ägdes vid grundstötningen av ett danskt rederi. Fartrget var 85 meter längt och modellbåten Svenfors bygger får enligt den ovannämnda skalan en längd på 125 centirneter.

Alf Svenfors är glad över att han kom på iden med modellbåtsbyggandet. Det gör atthan nu inte har några fritidsproblem att brottas med som tyvärr många andra pensionärer har. A tt efter det man kommit i pensionsåldern bara sitta och rulla tummarna och långledas går inte, säger han. Man måste engagera sig med något och vara sysselsatt. Om det för mej inte blivit båtbyggandet s1l hade jag nog hittat på nägot annat, det är jag övertygad om. Men båtbyggeriet var trevligt och intressant som yrke och detär roligt som hobby, säger Alf Svenfors.

Bruno Byfält

TRAVEK'

- resebyrån med personlig service -

TILL ER T JÄNST

TiAiAVEK

HELSINGFORS, S&dra Kalen 16, 0013G H:lora 13, Tel. 90-171 900 ABO. HumlegAnfsgalan 3, 20100 Abo 10, Tel. 921-337 111 HANGÖ. Bulevarden 10, 10900 Hang6. Tel. 911·86821 AIfSvellfors lIIed skrovet tili sittförsta båtbygge, M ayfl 0 wer SOIllIl Il hällger sOIll . ·otivskepp i Karleby kyrka.

Vi står inför ett nytt år och en ny årgång av God Tid. Som läsekretsen märkt har det lyckats oss att få med verkligen intress~ta hobbypensionärer under rubriken "Mm hobby". Vi kommer också på läsarnas begäran att fortsätta serien och vi önskar då att få in i spalterna så fångslande hobbies som möjligt. Därför väc:ljar vi tili läsarna om tips varifrån som helst i Svensk.--Finland. Det tips som leder till artikel i nr 1/80 kommer att belönas med med.lic. Erkki Tarpilas uppskattade bok 65 år fyllda, men kanske Oitt tips blir i turen i nr2/80. Tipset bör insändas till redaktionen (se redaktionsrutan) inom år 1979.

Människans hern

Nu är det natt över jorden. Darrande sljärna, gläns! Världarna vandra s1l fjärran. Mörkret är utan gräns.

Marken och mullen bch mörkret, varför älskar jag dem? !.. Sljärnorna vandra sä fjärran. Jorden är männlskan hem. Erik Blomberg