10 meUan m ellan sig. sig . Han Ha n befallde si na män, ma n , att a tt släppa sla ppa igenom ige nom alla al Ia utom utorn biskope som red re d sist sis t oeh skulle b is k opc n, som fångas repe n. Hur Hur det gick gick fa ngas meUan m ell an repen. berättar beriittar inte in te sägnen. sa g ne n , Själva Sj iilva tili. till. vägagångssättet vagagAngssatte t var va r så sa ovanl ig~ att barnen gjorde en en lek av de~ oeh därför darfor kom Bro Bro breIla brella a tt fA den d en utformningen på pa Island Is land . De norska nors ka oeh de danska d a ns ka varianterna va ria nterna av n är a v leke leken a r myeket m ycke t lika vår va r egen egen lek. Iek . Bron n a m n i skilda skilda Bro n har ha r olika namn na är ar nydiktade. När Na r man ma n sjunger sj unger länder. lander. Den De n italienska varianten va ria nte n harntad ur Svenska folklekar och oeh Bilden hämtad "Julegra "J ul egra nen n en vår, var, denär d en ar så sAfin i år" Ar" är ar synnerligen sy nnerlige n intressant. intre ssa n t. Redan den ser, utg. av Carl·Herman Carl-Herrne n Tillhagen danser. osv. osv . fAr fAr man lätt latt det intryeket att atl år Ar 132S 132B omnämnes ornnam ne s leken le ke n i en flo. flooeh Nils Nils Dencker. Deneker. Stockholm Stockholm 1950. 1950 . och den använts anvants vid dansen kring rentins k historiebok. hi storie bok , Leken L e ken måsmas. ·' "''' '''''' ''''' '''''''''''''' 11''''''''' '111'''' '''''' '''''' ''''' '"'''''''"'''""''''' '' ''11 granen gra nen hos v;!:ra va ra förfäder. forfader. Men att a tt ta a!ltså al ltsa var va r mera m era än a n 600 år Ar gamga mdansa kring granen är ar en e n rätt ratt ny ma!. mal . De fångna fangna barnen tillfrågas tillfrAgas sed sed,, som kom tili till oss oss någon nagon gång gAng om de d e ville vara va ra guelfer gue lfer eller ghighisitt fo redrag "VÅRA "VARA SÅNGLEKAR SA NGLEKA R " villefil.mag. ville fil. mag . Ann-Mari A nn-Ma rl Häggman Hiig gma n inte int e uunder sittJöredrag nder lS00-talets IBOO-tal ets senare se na re del. belliner, bell ine r, de d e två tva politiska politis ka partierna pa rtie rna Som under meso m krigade k rigad e i ltalien Italien under mefa upp vetenskapliga aspekter asp ekt er utan hos åhörarna aho rarna återkalla aterkalla barndomens barndom ens och ta deltiden. del tiden. ungdom ens glada gla da lekstunder och påminna pa minna att sånglekarna sdn glekama - "den "dell silverslant, silvers/alit, ungdomens Om d a j arnfd r den d en samlade a m man m an dåjämför gal' människan mdnniska n redan i vaggan tili till skydd mot onda makter" m ak ter" - allt alit som gudarna gay varianthopen märker variant hopen som helhet, h elh et, marker fo rt lever och skapar trivsel trivse/ hos sii viil lIng ung som so m gammal. gam m al. Jort såväl vi att är två tema at t det d et ar tvA te ma som särskilt sarskil t kann Iramhal framhålJas. ka las, Det ena gäller gal ler Anforande t refereras rkortad Jorm f orm . AnJörandet reJereras i fo förkortad P A var bygd har man ma n sedan På vår lands landsbygd bron. br on, gammalt inte dansatt kkring någon in te dansa ri ng nagon Over bron dra drarr en e n skara oeh seseSa ngl ekarna betydde myeket mye ke t kvällarna julgran. stället e man i ii1dre äldre julgran, 1I stiil let had hade Sånglekarna kviillarna brukade man i alla alIa fall dan skalJ denna avgÖ. skall inom ino m den na eett tl av go. Om tider halm pA am på golvet oeh for umgängeslivet u mga ngeslivet fo rr i värIden var lde n träffas under för förr triiffas för for att roa ssig. ig. Man samlasa m la- vi rande valo. Till ra nd e ske med val Till sist s is t blir bl ir n tra rna dansade bamen i skols kolvintrarna oe h darfor ksa i fiera julen roade ma man allehann sig sig med al lehanoeh därför har ddee oc oekså flera ddes es tili till s.k. s.k . lekstugor I e k s t u g or . det kamp meUan oli olika d el en e n kam p mellan ka partier. fastrun - ddet et måste ma sts man ofta for för de lekar i halmen. de halmen. uppska thu ndra år iir va ri t myeke hundra vari myekett uppskat1I een österrikisk kamp n os te rri kis k variant een n ka mp atl g va rm - man ddansade ansad e att halla hålJa si sig varm ta de vid uungdomarnas ngdomarnas samman1I själva verket iir är det ganska fA få sjiilva verkel tade meUan djävlar. m ellan aänglar nglar oeh djavlar. pA skolgArden oeh oe h ute pA på skolgården på ans åns is. iso ha de een n my ek et vi kkomster. De hade myeket julen lekar som har jul en som motiv. va nligas te sAnglek en hhos os Den vanligaste sångleken *: tig social fu nktion. Dansen funktion. Danse n va varr Huvudmotivet de gamla sanglesångleHuvudmoti vet i de oss a r ""På PA vär va r aäng ng sstår tiir e n gamrnal oss är gamma! Många forskare tro trorr att rin ringo Manga ghelt enkelt dden en bas ta möjligheten rnoj lig heten karna ar arl eken, Forutom Iebästa är kkärl eken. Förutom lada" lada".. glansperiod period for ngdoma r av olika ko n aatt tl fA för uungdomar kön få spirande karna som handlar om sp ira n d e dansens egentliga glans på 1200-talet dl sskulle kul le vara redan pA 1200-la l el dA kon takt med vara ndra. Dess ut om kontakt varandra. utom kärlek, lyekJ ig karl kärlek oeh olyekkiir le k, Iyekl ek oe h ol yc kam in tr a r na ddansade ansade man Om vvintrarna man naArets fes t tid fra mom andra var festtid framom kul tur kom in in i Nord Norden. fransk kulturkom en. PI PA tilItalades ga ro- turligt tilltalades ju ju ocksa oekså ddee un unga lig kärlek imns en hel hel del del reg regelJig ka r lek finns elvi s ino rnhus. net Det kkom om va n- tiden m turligtvis inomhus. ellan julen oeh tj ugondag meUan tjugondag dansades dden en tiden dansad es i Frankrike FrankIi ke ma ntiska si nnena av lekamas ly- ligen pA mantiska sinnena ro tovnlngs- oe h ggiIif. frierr i-, ttrolovningsoeh rätta frie ojk arnas lotl tt skaffa Knut. Hösthalvåret på ppojkarnas lott aatt Hosthalvarat va varr ju ganska riitta står vara våra sanglekar sånglekar danser, som star ris ka inneh atl med kiirl eks fulla termälsl ekar. lerma lslekar. riska innehåll kärleksfulla dansrum dansrum.. I rnanga många byar hade man bl ottat på pa storre blottat stärre Arliga årliga fester fester.. PA Pä myekett nara, nära. Ofta visa visarr ddet alt myeke et sig, atl ma handlingar. Det or d oeh iim ord ömma Det een n bestiimd g, det be- vis bestämd dansordnin dansordni ng, sa hMl dnad e man potativissa håll of ofdnade många av av vara våra sAnglekar sånglekar ar är ren rnanga var ju n som va ju ungdomstide ungdomstiden varr Iele- stiim d es i vilke n ord ni ng ddee olika ssupptagnlngskalas, stämdes vilken ordning u p p tag ni ngs ka las , men de de horde hörde irnportvara fran frän andra land länder, importvara er, ke ns oeh dansens tid framom fra mom kens .~ ~ " gArda m a sk ulle invaderas. gårdarna skulle invaderas. PA På det nnog og till ul en infoll tili undantagen. JJulen infölJ ' im porter t.o.m. ganska sena importer andra. Men Men de nd rade inte aatt tl dett hi hindrade sa tte t kkom om sa m ma gard tt hy sa sättet samma gård aatt hysa efte r en intensiv arbetsperiod. efter en arbetsperiod . många ganger gånger.. "Skiira "Skära sskära havrnanga kiira ha vocksa fu llvuxna persone oeksä fuUvuxna personerr de delltog tog i ungdomarna va nlige n een n ell er tvi! vanligen eller två Man hade fAtl fått ligga i alltifran alltifrån re" t.ex. l.ex. ar är ttroligen re" roligen direkt imporma. Lan gt in pa BOO -tasAngleka sånglekama. Långt på IISOO-tagAn g er i året, Are t , ber oende pA sånglekar är mye ket gamVissa sAngle ka r ar myeket gamgånger beroende på byns sommaren m ed hobargning, med höbärgning, frän Tys TyskJand. Men terad fmn kla nd. Me n ddet el let ka r av bAde let dansades sAngle sånglekar både sstorJek. gen sA d an to rle k. Hade man in är ju ju klart, kJart, att åldern la. Men ddet et ar Mdern ingen sådan sskördande, kord a nd e, se d an foljde sedan följde slakten hindrar naturligtvis inte inte,, aatt tt d et unga oeh ga mla . Vi har garnJa. har oeksA oekså ett ett danslista, fiek pojkarna -gA runt på de olika sångJekarna varierar pa .olika sanglekarna va rie ra r dansIista, -gå oe h strax förejul fore jul s kkulle ul le man tva toeh tvätmängden le lekar åtskilbland mangden kar finns Atskilintressanl lag g for etta. Kyr intressant be belägg för ddetta. Kyr-- oeh be us bondema om loy be hhusbönderna lov atl att fA få ta klader, rättt mye myeket et fin finns ke t oeh d et ns olika riit h baka. rfor städaa oe oeh baka. Da Därför kJäder, stiid sådana, heiltt oeh hAllet hålle! liga sA liga d ana , som he oh. koherd en i Lappfjard koherden Lappfjärd Carl JJph. dansa dansa.. Vanligen va varr man ratt rätt vanvän- va s kikt for x te r ssom om åldersskikt för saval såväl le texter e t ju ig Alders varr ddet ju en ganska naturl naturlig oss oeh aännu har skapats hhos os oss nnu Roos kom till ot 1872. 'H ~ n ligt instiilld till u ngdo me ns lek tili Repl Replot H~n inställd till ungdomens lek- reaktion. melodier. av sa sånglekarna elod ier . Några NAgra av ngle ka rn a atl man i oe h med jul ens m reaktion, att oeh medjulens många fier fler som under under Arhund århundraavfattade een n rap por t oeh i de n stugor oeh uupplät mAnga ra. rapport den pplat garna gärna sin har sa n n olik t si na ro tter i m edel sannolikt sina rötter medel intriid e slog av pa arbetstakten en inträde slog av på en fått een a!ltmer finfin. denas lopp fatt n alltmer kIiver han om pl otborna bl.a sskriver om re replotboma b1.a:: "frams tuga"" ell er ssitt itt kkök. o k. Fl ie- sm "framstuga elier Flietiden, men de har hhelt säkert elt sa ker t getid en , me n de ul a. Da hade man for e n gAngs sm ula. Då för en gångs landssvensk aeeent oeh ton.. " Aren be tyda iin nte t. A nn u landssvens k acc ent i ord oe h ton betyda tet. Annu koma sskulJe kul le va nli ge n stiid a oeh sskull vanligen s täda nomgått Atskilliga åtskilliga foriindringa föråndringarr nomgAtt kul l tid sok, oeh alIa tid att ga gå pa på be besök, alla av IBOO-talet lS00-talet borjade började vid 550-års 0-Ars Al der om ie ke sskaffa Il slutet av ålder kaffa Ijus h ddopp, op p, had ljus samt samt kaffe oe oeh tidernas lopp. PA På ssvensk! under tid erna s lopp. ve ns kt oeksA stiidat oe h bakat for e j u hade ju oekså städat oeh för tränga ut san sång· nyare pardanser triinga gse nare n lIät! att oeh om nar e kan ma man om man man hade traktering. Sarskilt Särskilt att kunna ta håD har vi uppgifter om om ringlekar hMI ot gaster. ta em emot gäster. I1 stiistäfrän den vuxna ungdoungdo. hu r tig t svanga ig i rring in g lekarna fmn hurtigt svä nga ssig om tye k ta dansplatser omtyekta dansplatser var odessödess- dema hade man stora från Vid d rottnlng fm n 1600-talet. Vid drottning stora bjudningar mens tilistälJningar. m ens tillstiillninga r. da nsen bland de nga,, tugor dansen d e uunga e- med manga tugor,. dar där man fiek fie k fora föra sA så my myey dansade man ringhov många inbjudna gaster gäster., pA på Kristinas ho uppsluppen som vvii d 115 5 ket liv ta n aatt tt sstära tOra liv man ville, ville, uutan omväxJing med fransom omvaxling m ed franlekar la ndsbygden blev det st bara landsbygden d et me mest Ar ". R oos tyek et inte om ddetta. etta . nAgon. år". Roos tyeket någon. danser.. D ro rottska oeh engelska danser ttnärmaste slakte!' släkten som kom den narmaste Ha n uuppfattade ppfattade de m eet! tl uuttHan detl so som ningen sj iilv deltog oeksa själv oekså garna gärna i pa besok. He rrgArd ar na brukade på besök. Herrgårdarna trye k for d Jig sslapphet! la p p he l! tryek för se sedlig oeksA nom lekarna. oeksä forgylla förgylla barnens ju jull ge genom ekarnas miI jii kkänne annerr vi Rinl Rinlekarnas miljö am omr M n a va varr det lattare lättare att att att bjuda hela byns alIa Om ssomrarna Den tid igastt om omnämnda leken na m nd a leken De n tidigas barn pa alla bam på bast n slute et bäst till fra från slutetl av av l800-tal ISOO-talet triiffas. träffas. Ofta samlades samlades man vid eet! Bro bro brella". Den finns tt ri ktigt kalas aannandag nna ndag jul. riktigt jul. Det Det aärr ""Bro Men sanglekarna sånglekarna sskulle föroeh 1900-tal ets borj an . Det aärr ju kulle forMen 1900-talets början. ju landsvagen, h sok te sig landsvägen, oe oeh sökte sig diir där-- va anteeknarl ken anteeknad frAn Erän Ar är 1630. Den le leken varr naml nämligen på aannandagen ige n pa n na ndage n modligen helt ha dott dött uutt om om ddee Anga av ra gamla dden en tid mod ligen he lt ha tid som m många av va våra garnJa ifrAn ifrån till tilI nAgon nägon liimplig lärnplig pl;.ts ptats dar där ju har varit varit myeket myeket omtyekt, omtyekt, dden är har en iir julbjudningarna började, jullbju dn ing ar na borjade, julbörjan av av 1900-tal 1900-talet hade annu inns oe h kan m. ma inte i borjan et hade ännu m minns oeh kan beriitta berätta oom. n kunde roa man roa sig sig.. spridd rrån Isl Island tili me medelhavssp ridd frAn and till delhavsdagen sku/Ie skulle fuas firas i stillltet. stillhet. funnits på folkhog folkhögskolornas PA tt fu nnits med pA skolor na s På IBOO-talet ISOO-talet var var Finland annu ännu eett am rf gu nga fanns pAorten länderna. la nd erna . Om eeJ1'gunga på orten MAnga av vara sAnglekar har ju av vAra sånglekar har ju Många oeh lara lärarlnneseminariernas gym_ fatti gt jo rd b ruksland , saval x- samlades och rl nn eseminarier nas gym~ fattigt jordbruksland. såväl vu vuxnl ige n vi d . den. sarnJades man man va vanligen vid Dett kkan vara ganska intressant ka in tressant De an va ra gans oeksa en , jule n , juoekså julmotiv: julmotiv: "Jul "Julen, julen, junastiksehema.. Manga Många av av dde mo· k aarbeta r be ta hArt na nastiksehema e m ona Som som barn bam fie fiek hårt for för Man dansade pA på landsvagsbroar landsvägs broar,, le aatt tt und iika en und ers ersöka en sadan såda n leks hih in ar k ommen", " Ni ha r vi }jus, len är kommen". "Ni har ljus, fodan. do me n hade sånglekarna blev på ddet ddema erna sAng le ka rna bl ev pA el födan. Ung Ungdomen hade inte inte pA skiil oeh på fiata flata stenhii!lar. stenhällar, i vag vägskäl oeh i har och vva ndringar. Leken harr sstoria t or ia oeh a nd r ingar . L eken ha i va rt hus", "N u a r d et j ul här vårt hus"J "Nu är det juJ sättet ibland rena kkonstruktioner my eket fritid n pA sa ttet ibl and rena onstruktio ne r myeket fritid , me men på siindagssöndags- stallsportar. 01 ika va varianter länder oeh oeh kil da lander ria nter ii sskilda igen" ga av e har kar- olika igen" osv osv.. Man Många av dde här le lekaroeh många garnJa sAng sångJeoe h m Anga aav v dde e gamla legenom atl att und undersöka oeh genom ers oka oe h jjärnföra a mfora karna fie fiek Iitet fOr för m myeket femiskama k litet ye ket fernisddem em ka n ma n kans ke forstii en kan man kanske förstå lek leken sa,, m men lekglädjen hamtad hämtade sa e n lekgladjen e dde e battre bättre.. med sig. sig. Våra eg egna folkaändå nd Amed VAra na folkMad tt samarbete Med tack tack for för go gott samarbete onskar önskar vi __ d ra r sig Han del serna till Händelserna tilidrar sig alltsA all Isåvarianter på aatt förliga va liga ria nte r hhålJer Mler pA tl forvid n bro. PPå a Isl an d kkommer ommer vid een Island svinna. sv inna. SSystematisktlärs yste m atisktliirs dde e i skokkungens unge ns m an fram n. B ron män fram till tili bro bron. Bron loma in in uurr instruktio instruktionsböeker nsboeker lorna aär r diir n d, som e där ell ett ba band, som tva två av av dde trye kta ii SSverige peh rad io hhör vi tryekta ve ri ge oe h ii radio or vi lekand e hhåller Mle r hhögt ogt·upp re t. lekande u pp ii vad vädret. mest rikssvenska varianter ddem em m est i riks sve ns ka va ria n ter Till en islands a bbroleken roleken kknynyisländskka Tili dden på gr grammofonskivor. Ändå pa ammofonsklvor. A nd A hhar ar ter n sage n, som kal l hhärar ter sig sig een sägen, som sskalJ sånglekarna varit populärare hhos os sAngle ka rna va rl t popularare Ekenlls 1-14 620 . Ekenäs BjOrknllsg. Björknäsg. 11 tel. tel. 91 911-14620 s.tamma tamma .fm n dden en titidiga diga m ed eltiti-frän medel oss aän någon annansta annanståns oeh vi vi oss n nAgon ns oeh Ka,is gsg . 33 tel. Karis Hllgbe< Högbergsg. lel. 911911 - 31 31 444 444 n LLoftsson ofts s on fm n Odd i: een n dden. en . Jo Jon frän Oddi, harr hhundratals egna varianter, Helslnglors - 413 B44 ha und ratals eg na va rla nter, Helsingfors Manne,helmv. Mannerheimv. 71 71 tel. le!. 90 90-413844 ands ma k tig aste m a n dA, av Isl av Islands mäktigaste män då, Lojo Lau,ink. 55 tel. 912 21 B1B l ojo Laurink. 55 te l. 912-21818 som go gott kunde sjungas oeh da dan'som tt kund e sjung as oeh nskal n gAng ga t ii bakhMI skalll een gång ha ha le legat bakhålJ for för . Levisa lovisa Marieg. Marieg. 22 22 tel. te l. 915-52 915 - 52 888 888 nytt. sas ppå sas A nytt. aatt tt fAnga in fie n de biskop fånga ssin fiende biskop HeIgL Helgi. Han tiilla Han lat Iät sina sina starkaste starkaste man män sställa n br o ,, so m sig sig pA på bAda båda sidor sidor om om een bro som Ekenlls .BjOrknllsg. 1l lel. 13 808 Ekenäs~jörknäsg. le1 . 911911-13808 ku/ Ie ha n visste han visste att att biskopen biskopen sskulle over över ii morker. mörker::. De De hade hade ett ett rep rep
Hostdagen i Vasa 10.11-79 Höstdagen
Hiiggman Fil.mag. Ann-Mari Häggman olkkulturarkivet F olkku lturarkiv et OJ Dl
'*
" .,. -,'. ~~{" .- 0 \
~ :
~ ·I.! l
,~
.
en riktigt God God Jul och ett Gott Gott Nytt Nytt Ar År eLL LL Tourist Service
e
LINDHOLM LINES
~
