LEDARE

Samnordisk Pensionärskultur jubilerar i Korsholm i augusti

I år har 25 år förflutit sedan Samnordisk Pensionärskultur höll sitt första seminarium. Jubileet firar man med en seminarievecka i Kors holm den 5–11 augusti.

Samnordisk Pensionärskultur höll sitt konstituerande möte i februari 1982 på Hanaholmen i Esbo i form av ett nordiskt möte kring pensionärskultur. Mötet, som finansierades av Nordiska Kulturfonden, samlande 65 deltagare från de nordiska länderna och Färöarna. Bland föredragshållarna fanns bl.a. författarinnan Astrid Lindgren.

Samma år på hösten samlades man på nytt, denna gång i Uddevalla i Sverige för att planera fortsatt nordisk verksamhet. Man beslöt bilda ett samarbetsråd med två delegater från varje nordiskt land, även Åland och Färöarna. Samnordisk Pensionärskultur har sedan dess mötts varje år turvis i respektive medlemsland och deltagarantalet har varierat mellan 60 och 90 pensionärer. I fjol hölls seminariet i Danmark. ”Korsholm – havsnära svenskbygd” är devisen för sommarens seminarium som omfattar föredrag, workshops och utfärder i grannskapet.

Så säger 93-åriga Elvi Juslin gång på gång när hon berättar om sitt långa och verksamma liv. Litet grämer det henne att hon inte mer orkar röra sig ledigt utan käppar. En skadad fot plågar henne numera ständigt med svår värk. Hon beklagar att hon inte orkar sitta en hel gudstjänst i kyrkan. Ryggen håller inte. Det är inget att undra över. Hon fick nämligen under många år utföra tunga sysslor på bondgården Skropp i Esbo. Hennes man sårades i kriget och drogs därefter med ohälsa. Under fortsättningskriget fick hon så lov att ta ansvar för jord- och skogsbruket på gården. I Elvis märgfyllda berättelse får man sig till livs att hon som nybliven värdinna på gården inte visste om kon skulle mjölkas framtill eller baktill. Men allt lärde hon sig. Också att köra traktor som gick på gengas. Allt har hon gjort med gott humör.

Man fångas av Elvis berättarförmåga och goda minne. Hon började sitt yrkesverksamma liv som ateljéfotograf. Till hennes bästa minnen är att hon fick uppdraget att fotografera de bilder som omger Mannerheims porträtt som utgavs år 1933 när han utnämndes till fältmarskalk. Mannerheim valde själv ut bilderna bland de foton som Elvi Juslin hade tagit och framkallat. Som tack för Elvis insats överräckte en nöjd Mannerheim två kilo choklad till Elvi. Man kan se på Elvis uppsyn att hon än i dag njuter av marskalkens vänliga gest. Och att berätta om den för intresserade gäster.

Gratis webbplatser till föreningarna

Tack vare ett stöd från Svenska kulturfonden kan Svenska pensionärsförbundet i år erbjuda sina föreningar femton webbplatser avgiftsfritt. Kontakta webbredaktören på ulf.wahlstrom@spfpension.fi.

VÄLKOMMEN TILL EKENÄS -STADEN DÄR LAND MÖTER VATTEN

I Ekenäs förenas naturen och den idylliska miljön med stadens service- och programutbud. Vandra längs de smala gränderna i gamla stan, njut av stämmningen på Kungsgatan - landets äldsta gågata eller koppla av på en kryssning i den oförglömliga skärgården. Sommarens evenemang avlöser varandra och erbjuder upplevelser för olika smakriktningar. Kontakta oss för närmare information!

Ekenäs stads turistbyrå Rådhustorget, 10600 Ekenäs Tfn 020-775 2100, Fax 020-775 2212 E-post:tourist.office@ekenas.fi www.ekenas.fi

93-åriga Elvi Juslins berättelser fängslar 8-åriga Emma Eklöf. Foto BROR TRÄSKBACKA

”Jag har haft ett gott liv”

Den som är intresserad av att delta i veckan i Korsholm ombeds kontakta Rolf Forsman i Helsingfors, tfn 09-63 19 19 eller Kurt Näsman i Korsholm, tel. 06-34 67 675.

Elvi Juslin berättar också om sin tid som lotta i vinterkriget med uppgifter som stafett. Upplevelserna var hemska. Hon tjänstgjorde vid Björkö (Koivisto). Lottorna bodde i tält i den stränga kylan som veckotals höll sig kring – 40 grader.

Den yngsta besökaren intresserar sig isynnerhet för Elvis berättelse om de fyra ryska krigsfångarna som under fortsättningskriget arbetade på gården och som fick sitta med gårdsfolket vid samma matbord.

Nu gläds Elvi Juslin över att ha sina närmaste i sin närhet, fyra generationer nära varandra. De bidrar till hennes bedömning av livet som ett gott liv. Men lyssnaren och betraktaren förnimmer att det goda livet mest består i Elvis posi tiva inställning till omvärlden. Den inställningen har format hennes helgjutna personlighet.

SAMUEL LINDGRÉN

Förening för diktare och tonsättare

Har du någon gång känt en dragning att bli författare, diktare, tonsättare ell er kompositör? Då kanske föreningen Tondiktarna är något för dig.

Tondiktarna vänder sig till dikt- och visvänner, sångsolister och skrivargillen. Även kulturföreningar, studentorganisationer, ungdomsföreningar och pensionärsföreningar hör till föreningens samarbetspartners. Bl.a. är SPF:s österbottniska distrikt samfundsmedlem.

Föreningen grundades av KarlErik Kronqvist, sångare och kompositör från Oravais och Åke Grandell, dikt- och visintresserad radioredaktör från Grankulla. Det första mötet hölls 1990 i Nykar leby.

Åke Grandell berättar om föreningens bakgrund: – I grunden låg diskussioner kring den moderna lyriken – om hur svårt det är att göra visor/sånger av den. Visserligen kan en bra tonsättare göra en melodi till snart sagt vilken text som helst – men resultatet blir sällan någon levande del av vår ”sångskatt”. Många har tonsatt Södergran – hur många går och gnolar på de tonsättningarna i vardagslag? – Vi visste att det fanns gott om människor som skrev för sitt eget nöjes skull – för bordslådan, som man säger. Likaså visste vi att tonsättarna klagade på att det inte fanns goda texter.

Föreningen upprätthåller ett kansli i Oravais. Via sitt med lemsregister kan den hjälpa med att få kontakt med likasinnade på hemorten. – Kansliet hjälper också om ni behöver lektörshjälp med ert manus eller artister för er fest. Det är bara att ringa på, säger Grandell.

Man kan kontakta föreningens ordförande Karin Sandqvist, 0400- 252 958, karin@wasatactus.fi, eller sekreterare Kerstin Fagerström, 06- 3850 080, ora.ton@netikka.fi.

Inom litteraturprojektet ••• Brösttoner ••• just nu:

•Manustävling 1.1–30.3.2007 – öppen för alla!

I januari utlyser KulturÖsterbotten & projektet Brösttoner en manustävling kring porträtt av svenskösterbottniska författare. Tävlingstid 1.1–30.3.2007. Tävlingen är öppen för alla – skild tävlingsklass för unga skribenter. Fina priser i bägge klasser! Tävlingsregler: www.svof.fi /brosttoner

•Författardatabas på webben

KulturÖsterbotten & projektet Brösttoner har öppnat en webbdatabas över svenskösterbottniska författare. Titta in: www.svof.fi /forfattare

•Ord–Regioner–iDentitet 20.4.2007 på G18

Fredagen den 20 april 2007 ordnar KulturÖsterbotten & projektet Brösttoner ett seminarium på kulturhuset G18 i Helsingfors kring temat Ord–Regioner–iDentitet. I seminariet medverkar författarna KJELL WESTÖ, KATARINA GÄDDNÄS-KARLSSON, HENRIK JANSSON och CARITA NYSTRÖM. Konferencier är författaren BIRGITTA BOUCHT. Närmare information om seminariet i dagspressen i april!

•Allt om Brösttoner!

Projektet Brösttoner – litteratur och identitet i Svenska Österbotten vill lyfta fram den svenskösterbottniska litteraturen och levandegöra den för invånarna i Österbotten och det övriga Svenskfi nland.

Projektet, som pågår 1.6.2005–31.12.2007, genomförs i samarbete med arbetar-, medborgar- och vuxeninstituten samt biblioteken och skolorna i Svenska Österbotten. Huvudman är KulturÖsterbotten vid Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur. Läs allt om projektet: www.svof.fi /brosttoner

Benita Ahlnäs är frilansjournalist, auktoriserad turistguide i Borgå, ledare för Borgå stads seniorklubb och pensionerad bibliotekarie.

Carpe diem!

Carpe diem – grip dagen! Uttrycket är präglat av den romerska skalden Horatius (65–8 f. Kr.). Att leva i nuet! Vilken levnadsvisdom döljer sig inte i det som synes så självklart men ändå är så svårt. Många var de som än en gång lyssnade på Alfred Tennysons Nyårsklockan i tv-utsändningen från Skansen i Stockholm; ”Ring, klocka ring i bistra nyårsnatten/mot rymdens norrskensskyoch markens snö”. Kanske någon just då ”i årets första, skälvande minut” upplevde känslan av ögonblicket.

Hemma i soffhörnan, till dånet av raketsmällarna, medan fyrverkeriet lyste upp himlen memorerade jag Frans Michael Franzéns dikt:

”En blomma är glädjen: i dag slår hon ut, i morgon förvissnar hon redan. Just nu, då du kan, hav en lycklig minut och tänk på det kommande sedan”.

Så borde man leva, tänkte jag. Man borde vara närvarande i stunden som är. Försöka se ljuset i det som kan te sig som ett kompakt mörker.

Vad finns det då att glädja sig över i en tillvaro som för mången ter sig dyster och kanske rentav hopplös? Du har förlorat din livskamrat och tycker att du inte längre har någon att leva för. Du är ledsen över att vara ensam i en tillvaro där alla dina vänner vilar på kyrkogårdar som du inte längre orkar besöka. Du har för din knappa pension fått sovra bland det rika utbudet i matvaruaffären där du har sätt hur bättre situerade har kunnat fylla de stora shoppingkärrorna utan att behöva tänka på priset. Du har kanske varit tvungen att tacka nej till en nyårsinbjudan för att du inte har råd att ta taxi för hemfärden. Eller du ligger på långvården i en till synes totalt meningslös tillvaro, där din högsta önskan är att slippa detta jordeliv. Du är ensam för att dina barn och barnbarn inte bryr sig om dig. Eller så har du inga efterlevande. Karriären eller de yttre omständigheterna gjorde att du aldrig gav dig tid att bilda familj.

Såhär kan tillvaron te sig för många. Det har jag sett och upplevt under mina 40 år som sjukhusbibliotekarie under många och ibland ändlöst långa samtal med patienter och deras anhöriga. Verkligheten är en annan än den som målas upp i annonser och glassiga hemma hos-reportage. Det gäller att tänka om och börja på nytt både för dem som känner igen sig i ovanstående exempel tagna direkt ur livet och för dem som lever under helt andra omständigheter. Den gemensamma nämnaren för många är oförmågan att leva i nuet, trots att man så gärna skulle önska göra det.

Carpe diem – grip dagen! Njut den flyende dagen! Det betyder att man smakar på dagen och stunden. Guss Mattsson – den gudabenådade kåsören – skriver i en av sina I dag-anteckningar om att hugga i dagen som man gör med ett friskt och saftigt och äppel. Att ta för sig av dagen. Se på barnens lek. Titta på barnet i barnvagnen som ler åt hela världen – också åt dig. Djuren har också en förmåga att vara här och nu. Följ med hur en katt eller en hund beter sig. Katten sitter i fönstret och tittar på fåglarna. Hunden jagar sin svans eller fångar en boll som du kastar.

Se på färgerna eller om du inte kan se färgspelet på himlen så hör musiken. Är det inte tonerna av Cat Stevens Tänk att få vakna eller är det Viking Smeds och Spegling? Eller är det hårdrockmusiken som fängslar dig?

Lev i nuet! Njut den flyende dagen. Där finns kanske livets stora gåta.

BENITA AHLNÄS