Behandla övriga ärenden

PIO: Höj folkpensionerna för att minska pensionärsfattigdomen

Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO kräver att Finland skapar ett särskilt åtgärdsprogram för att avlägsna pensionärsfattigdomen. Däremot stöder PIO inte medborgarinitiativet om det brutna indexet.

– En rejäl höjning av folkpensionerna ska vara en central del av åtgärdsprogrammet. Enbart en höjning av garantipensionen räcker inte för att lösa pensionärsfattigdomen. I programmet bör man granska de fattigaste pensionärernas situation i sin helhet. Man bör söka lösningar som på riktigt hjälper. Av stor vikt för pensionärernas utkomst är också servicen, tillgången till service samt vad den kostar, konstaterar PIO:s ordförande Simo Paassilta i ett pressmeddelande.

Pensionärsförbundens intresseorganisation riktar även fokus på beskattningen av pensionärerna. – I samband med alla linjedragningar om skatterna bör man beakta att höjningar av de indirekta skatterna bör riktas så att de inte drabbar dem som har små inkomster allra hårdast. De minsta pensionsinkomsterna ska också i framtiden vara skattefria.

Skattelättnader slår fel

Skattelättnader som riktas till löntagarna bör förverkligas så att även pensionärerna får ta del av dem. Beskattningen av pension får inte vara strängare än beskattningen av lön, säger PIO.

PIO anser att man vid jämförelser av pensions- och lönebeskattning bör frångå en tolkning där löntagarnas arbetspensionsavgift betraktas som en skatt. PIO:s krav stöds bland annat av riksdagens grundlagsutskott, som i ett ställningstagande (PeVL 30/2005 vp) konstaterat att arbetspensionsavgiften inte kan betraktas som en skatt.

PIO stöder en förändring av det så kallade brutna indexet från 1996, men inte i den form som föreslås i ett medborgarinitiativ.

Riksdagen beslöt 1995 att arbetspensionerna i huvudsak skall justeras enligt konsumentprisindexet. Konsumentprisindexets utveckling bestämmer sedan dess till 80 procent nivån för förhöjningarna av pensionerna. Förändringarna i löneinkomsterna påverkar endast pensionerna till 20 procent.

Det är detta som går under namnet det brutna indexet.

PIO stöder en förändring av sättet att räkna ut pensionsindexet till ett sätt som bättre än idag tar i beaktande förändringarna i löneinkomsterna.

PIO betonar dock att förändringar i pensionsindexet bör göras på ett sätt som inte riskerar den framtida finansieringen av pensionerna och pensionssystemets ekonomiska hållbarhet. Även solidariteten mellan generationerna bör beaktas när besluten fattas.

Nytt medborgarinitiativ

Just nu pågår en namninsamling för ett medborgarinitiativ som kräver en nivåhöjning av arbetspensionerna och en korrigering av den ojämlika beskattningen av pensionärerna. PIO anser att de modeller som föreslås i medborgarinitiativet inte rättar till pensionärsfattigdomen.

PIO:s styrelse behandlade medborgarinitiativet på sitt styrelsemöte den 16 februari. Styrelsen konstaterar att initiativtagarnas syn på beskattningen rätt långt motsvarar PIO:s ståndpunkter. Däremot stöder PIO inte medborgarinitiativets förslag om en nivåhöjning av arbetspensionerna för grupper av pensionärer.

I medborgarinitiativet föreslås en riktad nivåhöjning på arbetspensionen för dem som gått i pension mellan åren 1995 och 2021. Procentuellt sett skulle den vara störst för den grupp av pensionärer som gick i pension för 25 år sedan. – PIO kan inte understöda detta förslag eftersom det är orättvist mot framtida generationer av pensionärer, säger PIO:s ordförande Simo Paassilta.

Inför mötet utsattes pensionärsorganisationerna inom PIO för påtryckningar. PIO:s styrelse tycker att det är beklagligt. PIO har inte deltagit i beredningen av medborgarinitiativet och organisationen stöder inte initiativet som sådant.

Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO är ett samarbetsorgan för Finlands sex nationella pensionärsförbund. Svenska pensionärsförbundet är medlem i PIO. Medlemsförbunden organiserar tillsammans 250 000 pensionärer.

Det ovan beskrivna medborgarinitiativet har vid denna tidnings pressläggning 6000 underskrifter.

Markus West

”Börja leva, men ta det försiktigt”

Coronaepidemin klingar av. Restriktionerna plockas undan för undan bort. Nu skall vi börja leva aktivt med försiktighet, skriver läkaren Pehr Löv.

Medicine licentiat Pehr Löv, andra viceordförande i Svenska pensionärsförbundets styrelse, har följt epidemiläget Finland med stort intresse i två år. Här nedan ger han några handfasta råd om hur man ska förhålla sig till coronan i vår och sommar.

När kan du räkna med att den nuvarande vågen av covid-19 ebbar ut?

Sannolikt ser vi ett tydligt minskat smittläge i april som fortsätter i maj. Sommaren präglas av en del smittohärdar och viss försiktighet är nödvändig. Så blir det ifall ingen ny besvärlig variant når Finland, vilket är osannolikt.

Mycket smitta finns i fattiga länder där vaccinationsläget är dåligt. Det bildar grogrund för utveckling-

Pehr Löv.

en av nya mutationer. Vi får vara beredda på överraskningar.

De mesta av kvarstående begränsningar plockas bort i månadsskiftet. Kan föreningarna hålla sina möten i normal ordning nu?

Javisst kan man börja träffas allt mera aktivt. Var dock medveten om att vi har smitta kvar i landet. Därför skall man iaktta försiktighet enligt samma rekommendationer som gäller för teatrar, konsertsalar och idrottsanläggningar. Stora välventilerade mötesrum, alla ska ha egen stol, håll avstånd, använd munskydd och var noggrann med handhygienen. Välorganiserade in- och utmarscher.

Vilka försiktighetsåtgärder tycker du som läkare att föreningsmedlemmarna ska fortsätta att iaktta?

Förutom vad jag skrev ovan skall man vara försiktig i kontakter med dagis- och skolbarn ifall man själv eller någon i näromgivningen har en riskdiagnos. Omikron kan vara farlig trots tre vaccinationer. Använd munskydd i affärer och i kollektivtrafiken. Vill man maximera sitt eget skydd skall man använda FFP2-skydd (vanligen vitt). De sitter tätare runt mun och näsa och är tjockare. De är tyngre att andas i men mycket effektivare. Med kirurgiskt skydd (vanligen ljusblått) skyddar man kollektivet i viss mån, men inte sig själv så mycket.

Många pensionärer har fått tre doser vaccin. Hur väl skyddade är de mot covid-19?

De är skyddade mot allvarlig sjukdom, men man kan få varierande influensasymptom och kan sprida smittan vidare också fast man är symptomfri. Använd därför munskydd! Enstaka, överraskande dödsfall har förekommit.

När myndigheterna småningom rekommenderar en fjärde dos, ta den!

Vågar föreningarna åka på gruppresa i sommar och hur blir det med sommarteatrarna?

Jag är så gott som säker på att gruppresor är helt möjliga. Men, kolla vilka rekommendationer myndigheterna ger för kollektivtrafiken. Fråga om munskydd fortfarande behövs i bussen i juni.

Åker man utrikes skall man kolla upp vilka inresedokument som behövs. Ofta covid-intyg och hälsoblankett, som är helt färskt. En del länder kräver i dag negativt covidtest.

Sommarteatrarna får fungera som normalt ifall inget oväntat dyker upp.

Nu skall vi börja leva aktivt med försiktighet. Ifall vi inte sköter den mentala och fysiska konditionen är vi dåligt rustade för nya sjukdomar.

Individuell rekryteringstävling 2022

Förbundet ordnar även en individuell medlemsrekryteringstävling år 2021. Poängräkningsgrunden är 1 poäng per värvad medlem.

Föreningarna meddelar vem i föreningen som rekryterat flest medlemmar i samband med årsrapporten för år 2022.

Första pris är teater-/ konsertbiljetter för 120 euro, andra pris är teater-/konsertbiljetter för 90 euro och tredje pris är teater-/ konsertbiljetter för 60 euro.

Föreningsvis rekryteringstävling 2022

Medlemsrekryteringstävlingen genomförs enligt följande principer. Föreningen får: 1 poäng för varje ny medlem och för varje 0,5 procents ökning

av medlemsantalet, ytterligare en poäng.

Första pris är 500 euro, andra pris är 300 euro och tredje pris är 200 euro.

JO-anmälan: Kanta-tjänsterna diskriminering av många äldre

Arno Wirzenius, pensionären bakom den populär Åldras tryggt-sidan, uppskattar att det finns en miljon finländare – företrädelsevis äldre – som lämnats åt sitt öde när social- och hälsovårdens tjänster digitaliserats.

I ett klagomål till Justitieombudsmannen ber Arno Wirzenius JO utreda om Social- och hälsovårdsministeriet samt Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata gör sig skyldig till diskriminering av de finländare som lever i ett digitalt utanförskap. Dessa kan inte tillgodogöra sig de tjänster som finns enbart på Mina Kanta-sidorna.

Cirka en miljon vuxna finländare varken kan, vill eller behöver använda Kanta-sidorna.

År 2021 förnyades 3,1 miljoner recept via Kanta-sidorna, men det ger en skev bild av användningen. Ingenstans framkommer hur många av dem som behövde assistans av en anhörig för att använda tjänsten. ”Kanta-systemet har redan existerat i 10 år. Det skulle ha funnits gott om tid att ta fram ersät-

Arno Wirzenius I Kotka ger sig inte. Staten är skyldig att ge dem som inte använder dator och bankkoder samma rätt till service.

tande, icke-digitala tjänster, åt den här gruppen om målsättningen var att på ett jämlikt sätt betjäna alla finlädare, vilket grundlagen förutsätter”, skriver Arno Wirzenius i sitt klagomål.

Svårigheterna växer efter 70

De äldres kognitiva förmåga börjar avta efter 70. Förmågan att lära sig nytt försämras. Samtidigt ökar behovet av att använda de social- och hälsovårdstjänster som finns samlade på Kanta-sidorna.

Det här har inte tagits i beaktande när Mina Kanta-sidorna byggts upp, anser Wirzenius.

På Mina Kanta-sidorna kan man bland annat förnya recept, checka upp sina besök hos hälsovården, kolla diagnoser och följa upp laboratorieundersökningar.

Ifjol stiftade många för första gången bekantskap med Kanta-sidorna när de skulle printa ut sitt coronapass.

För att läsa Mina Kanta-sidorna krävs så kallad stark identifiering. Det betyder att du ska ha tillgång till egna bankkoder, mobilcertifikat eller ett medborgarcertifikat utfärdat av polisen.

För tydlighets skull skall sägas att alla dess utvägar är digitala. De kräver datorvana och helst en egen internetuppkoppling. Betjäning över disk finns nästan aldrig.

Saknar du bankkoder kan du inte ens ge en nära anhörig fullmakt att hjälpa dig komma in på Kanta-sidorna.

Arno Wirzenius sparar inte på krutet i sin 14 sidor långa anmälan till Justitieombudsmannen. Kanta-sidorna regleras framför allt genom Lagen om elektronisk behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården.

Enligt Wirzenius är diskrimineringen inbyggd i lagstiftningen. De som diskrimineras är de personer som lever i ett digitalt utanförskap (s.k. digilösa), de som har otillräckligt mediekunnande, läs- och skrivsvårigheter eller helt enkelt inte vill eller vågar använda digitala tjänster.

Arno Wirzenius lyfter samtidigt fram ett positivt undantag. Recepthanteringen är numera så gott som helt elektronisk i Finland. En äldre person får behövlig betjäning över disk på apoteken utan att vara tvungen att ta fram receptet från Kanta-sidorna. ”På samma sätt kunde apoteken ha fått i uppgift att mot en liten avgift skriva ut coronapass åt digilösa personer”, skriver Wirzenius.

Ett stort ansvar för bristerna faller på Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata samt på Folkpensionsanstalten som getts i uppdrag att förvalta Kantas databas.

”Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (läs: för hette det Magistraten) betonar att alla borde delta i digiutbildning. Så vitt jag förstår är det omöjligt i ett skede av livet när de kognitiva förmågorna börjar avta”, skriver han.

Andra försöket

Arno Wirzenius gör nu sitt andra försök att få Justitieombudsmannen att ingripa mot avigsidorna med ett digitalt utanförskap. För ett år sedan fäste han i ett klagomål uppmärksamhet vid de svårigheter som de som mest utsatta i samhället stöter på när allt fler tjänster digitaliseras.

Många äldre, men också en växande grupp yngre, med svaga läsfärdigheter lever i ett digitalt utanförskap som både försvårar och fördyrar deras vardag, skrev Wirzenius den gången.

Biträdande justitieombudsman Maija Sakslin gav Wirzenius rätt på många punkter, men sade att hans klagan var så allmänt hållen att den inte gav anledning till ytterligare åtgärder från hennes sida. ”Jag har läst er skrivelse och tycker att de saker ni lyfter fram är viktiga”, skrev hon då.

Markus West

It-biten: Vad blir kvar i molnen när vi dör?

Alla vet vi att den dagen kommer, för oss själva och någon som står oss nära, dagen då någon går till den eviga vilan. Det är något skrämmande och något som man kanske helst inte tänker på i onödan. Jag tänker inte heller gå in på den delen mer än så här, men i dagens samhälle har det kommit en sak till att tänka på, inför sin egen eller någon annans bortgång. Vad allt finns sparat på datorer, telefoner, moln och andra tjänster?

Många har säkert tänkt på sin egen framtid, skrivit testamente och kanske dokumenterat vad som skall hända ”sen”. Då är det igen också bra att fundera på sina lösenord, säkerhetskoder och liknande. Vi har massor av viktig och känslig information sparade på datorer, e-post och liknande. Samtidigt som det är viktigt att hålla alla sina lösenord säkra och hemliga så kan det också finnas skäl att någonstans dokumentera vilka alla (viktiga) tjänster man använder på nätet och hur man kan komma åt dem. Redan datorns eller telefonens koder så att anhöriga vid behov kan komma åt dem. Vill man vara försiktig kan man ju skriva endast datorns lösenord på en lapp, lägga den i ett förseglat kuvert och längst in under kalsongerna. Sedan kan man på datorn spara lite mera detaljer, eller kanske rent av använda ett program som har alla lösenord och inloggningar sparade.

Varför? Jo i e-posten kanske finns sparat något avtal eller överenskommelse, eller något så praktiskt som att räkningar skickas till din e-post. Kanske du har dina halvfärdiga memoarer sparade på datorn eller en liten förmögenhet investerad i bitcoins eller digitala konstverk. Om ingen i släkten vet om detta kan saker gå förlorade för alltid.

Är man rädd om säkerheten så kan man också hålla sig till att skriva upp en lista på vilka tjänster man använder/registrerat sig hos och med vilken e-postadress den är förknippad. Redan med den informationen kan man sedan med rätta dokument komma in i de flesta tjänster. Det finns också en del tjänster på nätet som kan hjälpa till. Till exempel har Google en funktion som känner av om man inte varit aktiv på t.ex. en månad så kan Google skicka ut information till den/dem man väljer och ge dem tillgång till ditt Google konto, eller radera allt som finns där. Det finns också tjänster där man, mot betalning, kan lägga in information som skickas ut till personer man angivit efter ens bortgång.

För anhöriga till någon som gått bort finns det också en del att tänka på. Till exempel så kan det vara bra att inte i första taget stänga av mobiltelefonabonnemanget, det kan finnas inloggningar som kräver att en kod skickas per sms. Telefoner kan också kräva fingeravtryck eller ansikte för att öppna appar, då gäller det att veta telefonens kod.

Många internationella tjänster har lösningar för att hantera ett dödsfall, ofta krävs då ett ”death certificate”. Men begreppet kan vara lite missvisande, de är inte intresserade av det dödsattest som en läkare skrivit ut. Den information de önskar är egentligen ämbetsbetyg som visar vilka som är närmast anhöriga och då har rätt att bestämma över den bortgångnes material på nätet. Från myndigheterna får man ett sådant intyg på engelska.

Det är heller aldrig för tidigt att sätta ordning på sina digitala tjänster och fundera på vad man har sparat var. Redan det att börja fundera på vilka alla tjänster man har och var man har sådan information som skulle vara viktig för andra att få tillgång till. Följande blir sedan att börja dokumentera dessa tjänster och fundera vilka lösenord som borde sparas och hur anhöriga kan ta del av dem. Kanske rent av skriva ett digitalt testamente som berättar lite mera heltäckande vad som behöver göras?

Fråga doktorn: När behöver jag fysioterapi?

Det har inkommit en fråga om hur den under pandemin allmänt förekommande självpåtagna eller påtvingade isoleringen påverkat hälsotillståndet hos äldre personer och om den föranlett behov för särskilda åtgärder så som fysioterapi.

Vad gäller pandemin verkar det just nu som om vi passerat en vattendelare. Trots att smittotalen alltjämt är höga, börjar virusmängden i avloppsvattnet minska. Trots att fler sjukhuspatienter än tidigare har covid-19-infektion, är många av dem intagna för något alldeles annat besvär. Att den pandemirelaterade belastningen på intensivvårdsavdelningarna har halverats under den senaste månaden är likaså ett tecken på att situationen går åt önskat håll. Restriktionerna lättas gradvis och om man har sitt vaccinskydd up-to-date, sköter handhygienen och använder ansiktsmask i större folksamlingar finns det i allmänhet ingen orsak till självpåtagen isolering nu när många viktiga aktiviteter som fallit bort under pandemin börjar återkomma.

Då pandemin var ett faktum

för snart två år sedan och utbudet av aktiviteter begränsades var det uppenbart att ensamhetskänsla och försämrad fysisk funktionsförmåga skulle drabba fler äldre. I kommunerna och sjukvårdsdistrikten försökte man enligt bästa förmåga motverka dessa hot genom att omforma servicen, bland annat genom att öka utbudet av hemvårds- och rehabiliteringstjänster på distans. Man ökade också den uppsökande verksamheten för att hitta dem som drabbats svårast av begränsningarna. Enkäter till personal inom social- och hälsovård tyder på att man lyckats förverkliga dessa åtgärder, särskilt i mindre kommuner och sådana sjukvårdsområden där pandemitrycket varit måttligt. En stor förändring som skett är att många äldre på grund av, eller kanske mera tack vare, det ökade utbudet av distanstjänster tvingats ta ett digi-skutt för att bli delaktiga av utbudet. Tyvärr verkar ändå både den psykiska och fysiska konditionen hos många äldre ha backat under pandemin.

Nu när utbudet av aktiviteter och sammankomster återgår till vad det var före pandemin skall vi gärna ta för oss. Den sociala biten är oerhört viktig för vårt välbefinnande. De som känt sig väldigt ensamma under pandemin kan motsägelsefullt nog känna en hög tröskel att ta del i sådan verksamhet. Om det känns så, försök ta det som en påminnelse om hur det är viktigt att gå med och möta andra igen.

För alla utom de mest hängivna hemmajumpparna, har pandemin inneburit en minskning i motionens mångsidighet och mängd. Promenader som för de flesta blivit den huvudsakliga motionsformen är visserligen bra och har dessutom erbjudit en möjlighet till social samvaro utomhus. Rask promenad gynnar balans och aerob kapacitet, men bortfallet av den ledda motionen och de stängda gymen har allvarligt minskat möjligheterna för sådan mångsidig styrketräning den åldrande muskulaturen kräver för att inte förtvina. För den som under pandemin motionerat mindre än vanligt gäller det nu att komma i gång med motionen igen.

Viktigast är att hitta motivationen att motionera. För den som tidigare njutit av motion och idrott brukar det inte vara svårt. Annorlunda är det för den överraskande stora grupp som i barn- och ungdomsåren fått avsmak för motion. Upplevelsen av att inte vara tillräckligt bra för att motionera är inte alls ovanlig . Ofta är det skolgymnastiken som är orsaken. Då gäller det att hitta en väg förbi de gamla nojorna. Motion mäts inte med måttband och att motionera är inte en tävling där man är dömd att förlora. Den sociala dimensionen i motionen är en viktig motiverande faktor. Regelbunden, handledd motion i grupp är ett bra sätt att komma igång. En personlig tränare kan hjälpa en att utforma ett träningsprogram för regelbunden självständig övning. Med sådan regelbunden övning kan man oavsett ålder öka sin funktionsförmåga. Det är bra att komma ihåg att goda muskler gör det lättare att komma till rätta trots förslitna leder. Naturligtvis hålls kroppen smidigare med motionens hjälp.

Märker man en kraftig nedgång i styrka och begränsning i rörlighet och funktion kan en fysioterapeut vara till stor hjälp i utformning av ett lämpligt motionsprogram. Också då det gäller att utvärdera om undersökning hos läkare är befogad för att hitta en eventuell underliggande sjukdom är en fysioterapeut till stor hjälp. I sådana fall då funktionsförmågan är allvarligt nedsatt av sjukdom eller till följd av följd av ett olycksfall kan ibland rehabilitering på institution komma i fråga. Huvudsakligen försöker man ändå handlägga problemen i öppenvård, ibland så att fysioterapeuten gör hembesök.

Medan vi åldras backar vi oundvikligen i fysisk kapacitet, men om vi emellanåt uppdaterar vårt motionsprogram kan motionen vara till både nytta och njutning. Därför är det med glädje jag avslutningsvis kan konstatera att man inte kan bli för gammal för motion och för den glädje motionen medför. Inför nästa läkarspalt ser jag fram emot många läsarfrågor. Hör av er!

Otto Lindberg

geriatriker

ʶ Skicka frågorna till: Otto Lindberg, Eira Sjukhus, Skepparegatan 29, 00150 Helsingfors eller otto. lindberg@eiransairaala.fi. Frågorna skall vara framme senast den 1 april.

Kaskö bäst i semifinalen

◗ Kaskö Pensionärsklubbs frågesportlag fick flest poäng i Svenska pensionärsförbundets regionala uttagningar till frågesportsfinalen som hålls i Vasa den 27 april. Kaskö Pensionärsklubbs lag fick 36,5 poäng av 40 möjliga.

I Kaskö Pensionärsklubbs lag tävlade Sonja Lapveteläinen, Aarno Lindholm och Stig Göran Häggblom.

I finalen får de sällskap av Oravais Pensionärers 1 lag (35,5 poäng) och Pensionärsklubben Milstolpens 1 lag.

I Mellannyland segrade Vanda svenska pensionärer (35,5 poäng) med ett lag bestående av Tom Serén, Ann-Marie Sjöberg och Per Göran Eriksson.

I Östnyland gick segern till Borgå svenska pensionärsförening (33 poäng) med ett lag bestående av (Rabbe Lutz, Bengt Nyholm och Ann Sandelin.

I Västnyland segrade Österby Pensionärer (33 poäng) med ett lag som bestod av Rainer Björklöf, Birgitta Herrgård och Nils Jansson.

I Åboland segrade Pensionärsföreningen i Iniö (33 poäng) mot Festingarna från Nagu i en jämn kamp. Semifinalen avgjordes med en utslagsfråga. I det vinnande laget tävlade Rea Åkerfelt, Gunnar Björklund och Leif Jensen.

Den åländska semifinalen var en affär mellan fyra lag från Mariehamns pensionärsförening. Föreningens andra lag segrade med 33 poäng. I laget tävlade Annika Pensar, Kaj Fellman och Jan-Erik Berglund.

Frågesporten genomfördes virtuellt via Zoom. Frågorna hade sammanställts av Jesper von Hertzen.

Markus West

Kommande program

8-10.3 Spänst i benen – Muskelstyrkekurs på Lehmiranta 1.4 SPF Västnylands vårmöte i Ingå 6.4 SPF Österbottens vårmöte i Vasa 7.4 SPF Östnylands vårmöte i Lovisa 21.4 Förbundets vårmöte, Jakobstad 22.3 SPF Österbottens bowlingmästerskap i Karleby 27.4 Frågesportsfinal i Vasa 10-11.5 Nyländsk kryssning med Viking Glory 17-20.5 Spänst i benen – Grundkurs på Lehmiranta, Salo 15.6 Förbundets golfmästerskap på Åland 16.6 Nyländska boulemästerskap i Kyrkslätt 10.8 Nyländska golfmästerskap i Hangö 24.8 Förbundets boulemästerskap på Åland

Skrivartävling – Det glömmer jag aldrig

Många av er går och bär på en berättelse som ni aldrig glömmer. Den kanske handlar om en glad tilldragelse i barnaåren, ett oväntat möte mitt i livet eller en omtumlande händelse som gav ditt liv en helt ny riktning. Det kan också vara någonting som bara du gått och grunnat på och som du nu hemskt gärna vill dela med dig av. Svenska pensionärsförbundet fyller 50 år i år. Förbundet kommer att uppmärksamma jubileet på många sätt – ett av dem är en skrivartävling där du delar med dig av din historia. Den övergripande rubriken är ”Det glömmer jag aldrig”. Sedan är resten upp till dig. Texterna får omfatta högst tre maskinskrivna sidor med normal font (12 punkter) och med radavståndet 1,5. Tävlingen är öppen för alla medlemmar inom Svenska pensionärsförbundets medlemsföreningar. Skicka in ditt bidrag senast 31.5 till Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors eller kansliet@spfpension.fi Första priset är ett stipendium på 500 euro, andra priset är ett stipendium på 300 euro och tredje priset är ett stipendium på 200 euro. De vinnande bidragen utses av språkvetaren Mikael Reuter och publiceras i God Tid i slutet av året. Vinnarna belönas i samband med förbundets jubileumsfest på Hanaholmen i november 2022.

Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland PB 129, 00101 Helsingfors Tfn 040 5780248 www.spfstiftelsen.fi

Stiftelsen för dig och mig!

Pensionärerna blir allt fler, lever allt längre och är aktiva i allt högre ålder. Samhället har sitt ansvar för de äldre, men det frivilliga arbetet bland pensionärer blir allt viktigare. Också den verksamheten kräver pengar. “Stiftelsen för dig och mig” innebär att var och en av oss i grunden är både givande och mottagande part. Du som gärna vill bidra till pensionärernas egen stiftelse kan välja ett av flera olika sätt, allt efter egen önskan. Svenska pensionärsförbundet rf är initiativtagare till Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland.

◆ Stiftelsens ändamål är att verka för och stöda finlandssvenska pensionärers andliga och kroppsliga hälsa samt livskvalitet och trivsel i vardagen. ◆ Stiftelsen grundades hösten 2010. ◆ Målet är att skaffa tillräckliga medel för att trygga en seriös och långsiktig verksamhet på svenska bland pensionärerna. ◆ Det disponibla överskottet i stiftelsen delas ut till föreningar och institutioner efter ansökan.

Stiftelsens organisation

◆ Stiftelsens styrelse består av Ole Norrback, ordförande samt Anita Ismark, Birgitta Olsson,

Henry Wiklund, Henrik Winberg och Magnus

Öhman. ◆ Stiftelsens ombud är Berit Dahlin.

Bidrag, donationer och testamenten

◆ Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i

Finland är allmännyttig och kan skattefritt ta emot gåvor och testamenten. ◆ Vid upprättande av gåvobrev och testamenten är det alltid säkrast att konsultera en jurist.

Stiftelsen bistår gärna med råd och vägledning. ◆ Gratulationer i samband med bemärkelsedagar kan riktas till stiftelsens hyllningsfond. ◆ Stiftelsen redovisar årligen nytillkomna donationer.

Vill du grunda din egen namnfond?

Donationer till hyllningsfonden är ett sätt att stöda stiftelsen. Ett annat sätt är att grunda en egen namnfond. Kontakta stiftelsens ombud för mer information. Donationer kan också göras anonymt.

Hyllnings- och kondoleansadresser

Kontakta, asa.andersson@spfpension.fi eller 040 5783078

Stiftelsens kontonummer är: Aktia Fl4040 5500 1088 9539

Nina Malmborg, Viola Danielsson, Gerd Sahlberg-Sjöblom och Inger Lindberg klara för att testa Ekenäs tennisklubbs nya padelbanor. Inger Holmberg

Padel är en lämplig sport för äldre

Padel är en sport som växer snabbt i Finland. Enligt Finlands padelförbund fördubblades antalet utövare ifjol och är nu cirka 60 000. Det växande intresset för padel syns också bland pensionärerna.

– Padel är en sport som passar äldre väldigt bra, säger Inger Holmberg, ordförande för Ekenäs Tennisklubb.

I mer än 70 år har Ekenäs tennisklubb varit en viktig del av idrottslivet i Ekenäs. Det vill man gärna fortsätta att vara. I vinter har klubben investerat i två ny padelbanor inomhus för att möta det växande intresset.

Inger Holmberg bjuder in God Tid för att bekanta sig med tennisklubbens nya padelbanor. Hon möter mig i sällskap med Ekenäspensionärerna Viola och Kjell Danielsson, Magnus Wessberg, Thomas Karlsson och Inger Lindberg.

De har alla en bakgrund som

Fakta

Padel

ʶ Padel är en racketsport som är en mellanform mellan tennis och squash. Fyra spelare, 2 plus, två spelar dubbel mot varandra. Padelplanen (10x20 meter) omges av galler och glasväggar. Precis som i tennis spelar du över ett nät. ʶ Padelns ursprung sägs vara Mexiko och sporten är störst i Sydamerika. Till Europa kom den på 1970-talet och då först till Spanien. Därifrån spred den sig vidare ut över Europa. ʶ I Finland demonstrerades padel för första gången 2003. Då sattes en första padelbana upp på Sandudds simstrand i Helsingfors. ʶ De senaste åren har sporten vuxit snabbt i Finland och ifjol fanns det drygt 620 padelbanor i landet.

aktiva tennisspelare i Ekenäs Tennisklubb och har känt varandra länge. Viola Danielsson och Inger Holmberg lärde känna varandra på en tenniskurs för 30 år sedan. Barnens tennisintresse knöt dem samman och de spelar fortfarande tennis ihop.

För Svenska pensionärsförbundets medlemmar är Inger Holmberg kanske mest känd som verksamhetskoordinator i Nyland.

Padel är en racketsport som kan beskrivas som en blandning mellan tennis och squash. Bollen är en mjuk tennisboll och man spelar två mot två. Planen är betydligt mindre än en tennisplan, vilket gör att padel upplevs som en väldigt social sport.

Om man inte, som Ekenäspensionärerna, har en bakgrund inom tennis, men vill pröva på en bollsport passar padel bra. – Det är svårt att aktivera en pensionär för tennis men padel borde fungera bra, säger Thomas Karlsson.

Padel är en enkel sport. Reglerna påminner om reglerna i tennis.

”Det är svårt att aktivera en pensionär för tennis men padel borde fungera bra.”

Startsträckan är kort och de flesta har roligt från start. Även den som inte är så snabb på bollen får sin belöning. Bollen studsar mot glasväggen vid planens bakre del och det är tillåtet att spela på returen.

Först utomhusbana

I Ekenäs byggdes den första utomhusbanan för padel för 1,5 år sedan. Ifjol kom det en till och i vinter har Ekenäs Tennisklubb investerat 400 000 euro i två nya inomhusbanor för padel. På andra håll i landet ser det likadant ut. Intresset växer så det knakar. 2021 ökade antalet utövare i Finland från 30 000 till 60 000 trots pågående coronapandemi.

Antalet padelbanor ökade, enligt Finlands padelförbund, från 206 till 623 på ett år. Och takten håller i sig. Det spanska företag som monterade banorna i Ekenäs skall hinna montera 60 padelbanor i Finland i år.

Ekenäs Tennisklubb har fått en hel del förhandsbokningar till de två inomhusbanorna som togs i bruk i februari. Pensionärer kan med fördel boka tid på förmiddagar när trycket på banorna är som lägst.

Magnus Wessberg räknar med att banorna kommer att vara i flitig användning under vårvintern. – Jag spelade padel första gången i Stockholm för fyra år sedan. I storstäderna är det svårt att hitta en ledig tid, säger han.

I Ekenäs kostar en timme på padelbanan 20 euro (18 euro om man är medlem i Ekenäs Tennisklubb). Eftersom man är fyra som spelar samtidigt så blir den faktiska kostnaden 5 euro per person – en överkomlig kostnad för att pröva en ny motionsform.

Inger Lindberg ser fram emot att börja spela padel i hemmahallen. – Jag är stolt över att man ännu i den här åldern kan spela tennis och padel. Man blir åtminstone billig för samhället om man håller igång, säger hon.