Ängen

FINNA FRID I ETT ÄNGE

NÅGRA AV ÖNS VACKRASTE PLATSER ATT BESÖKA

Ett änge är ingen park utan mark som brukas. Rara örter och fåglar trivs i miljöer som kan skifta från våtmark till lummiga lövlundar. Oaser för botaniker och livsnjutare och det finns att välja bland - 190 ängen på ön vårdas regelbundet och ömsint.

For tsättning nästa uppsl a g

Ajvide strandänge B14 Kallas också Käldstu hoigard och Bodbackar. Trädlös instängslad gräsmark omgiven av betesmark. Änget är ett av Gotlands två kvarvarande strandslåttermarker och därför särskilt värdefullt. Relativt torr mark där det växer vårbrodd, liten blåklocka och darrgräs.

Allekvia löväng G4 I bördig lera står ståtliga lövträd. Följ stigen längs stolparna, genom öppna slätter, halvöppna marker och lummiga lövlundar i en omväxlande vacker naturlig miljö. (NR: naturreservat (svenskt skydd), N2000)

Alskute änge C14 Som en liten ö inhägnat av vacker bandtun omgiven av åkermark ligger Alskute änge. Igenväxt till 1970 då änget röjdes och man byggde en liten slåtterbod. Nästan helt öppen i norr, bara delvis inramat med lövvastar och lövträd. I södra delen växer ek, lundalm, ask, tall och björk. Flera hägnader från tiden före Kristi födelse.

Alvare änge G14 Stora delar av det inre av När socken brukades som äng visar skattläggningskartan från början av 1700-talet. Intill gården Alvare finns den här ängen som än i dag hävdas. Typiskt för den sandrika marken i När står här vackra björkar, i norra delen en del ask och någon enstaka enbuske. Darrgräs, mandelblom, nattviol och krutbrännare.

Alvena lindaräng G8 Väldigt välskött och vacker plats och ett av de mest kända av Gotlands ängen. Hamlade träd står tätt, stor örtrikedom och rikt fågelliv. Vandra från ängesboden innanför grinden längs stigen. (NR, N2000)

Anga prästänge H10 Mager och delvis lite fuktig mark. Öppet örtrikt änge, så vandra varsamt. Slåtterboden liksom utedasset utanför grindarna är värda ett stopp, och en extra titt. (N2000: Natura2000-område (europeiskt skydd))

Ardre prästänge H12 Prästänget ligger vid en slinga av gamla vägen, under berget. Den lätt fuktiga marken bär en rikedom av örter. En stor kämpgrav vittnar om människans närvaro sedan mycket länge.

Ekebysänget F5 En del av ett större område som tidigare sköttes som änge. Gotlands största bestånd av grova gamla ekar, kallas Salmbärshagen. Ett minne från före tidigt 1800-tal då staten började tillåta fällning, vilket innebar att många ekar fälldes. (NR, N2000)

Elinghem kyrkänge G4 Elinghem ödekyrka i Hangvar omges av detta vackra änge. Rikt på hasselbuskar, ståtliga ekar och askar. Mysiga små gläntor öppnar sig som härliga ljusfickor i änget.

Fide prästänge D17 Relativt nytt naturreservat med vackra ekar och örtrikedom. Lövskogen intill är en del det gamla större prästänget. Vittnesmål över hur ett änge växer till när hävden upphör. (NR, N2000)

Grötlingbo prästänge E16 En del av lövskogsområdet som kallas Pankar. Marken hålls öppen med slåtter och efterbete. Man möts av två stora kämpgravar och gamla husgrunder vid ingången av änget. Vittnar om stor gård, sannolikt från före vikingatid. (NR, N2000)

Haga änge D8 I en liten öppning i en talldunge ligger lilla Haga änge, mellan Pilhagsvägen och Färjeleden. Mest tall och hassel, men välbesökt eftersom det ligger nära ett bostadsområde.

Halla klosteränge F19 Hörde under medeltiden till Roma Kloster. Ängshävden upphörde sannolikt under tidigt 1900-tal. 1985 inleddes ett arbete med att återställa den södra delen till sitt forna utseende. (NR, N2000)

Haugstajns strandänge I11 Här går att hitta små och känsliga örter ovanliga i Sverige. Till exempel det lilla halvgräset hårstarren, vanlig på kalkrika fjällhedar men väldigt rar i södra delar av landet. Mot havet en öppen betad strandäng, mot land står tall som tillsammans med björk dominerar. Även rönn, rönnoxel, sälg och apel, finns här tillsammans med några vackert pelarformade enar i den torrare östra delen.

Hejnum högård G6 Det finns en karta från 1698 som visar högården som äng, men troligen har marken slagits långt tidigare. Läget nedanför Hejnum hällar ger bra vattenförsörjning och fin variation på arterna med de torrare avsnitten nära vägen. Gullviva, slåtterfibbla, brudbröd är några av de typiska ängsväxterna. Ek, ask, hassel men även oxel och lönn omger slätterna. 2005 blev änget ett Natura 2000-område.

Hulte Kruppar E15 Alldeles i den södra kanten av Hemse ligger detta fina änge, med sina stora öppna slätter, omgärdade av lövträd och mycket hassel.

Hummelbosänget F15 Hummelbosänget är lite ovanligt – här finns klibbal och Jungfru Marie Nycklar. Ligger i en liten sluttning intill gården Hummelbos och är ganska lummigt. Hasselbuskar, ask, ek och rikligt med ängsväxterna svinrot och vårbrodd, i sydvästra delen även den sällsynta bunstarren.

Hässleängeet J3 Unikt i Sverige och på Gotland, liknar inget annat änge. Små knotiga lövträd tyder på flera hundra års ängshävd. Växlar från klapperstenssluttning till fast gräsmark till våtmark. (NR, N2000)

Hörsne prästänge G9 Fuktiga marker med ymnig försommarblomning. Gå stigen fram till änget och sitt ner en stund vid ängesboden. (NR, N2000)

Järnvägsparken F13 I dag ett ganska lummigt änge men på 1700-talet en del av de vidsträckta slåttermarkerna runt Tänglings myr. I kanten av det största bredsrummet finns en minnessten som kung Gustav V signerade i samband med invigningen av järnvägen 1925. Odlade ädelgranar, vårbrodd, ängsvädd, brudbröd och svinrot, ek, alm, lönn och klappad ask.

Kapellänget J1 Här finns det som lär vara Gotlands största lambgift, byggt mellan 1823-24 av Petter Gottberg. Då slogs marken som vinterfoder. Senare blev området betesmark för lammen, i slutet av 1800-talet användes det som plantskola för tall, för att binda flygsanden. Idegranbestånd, utbredd hedvegetation på den karga sandjorden, här växer även ek, hassel och björk.

Kruse änge D15 Markens användning har varierat genom åren, stensträngar skvallrar om att marken varit i bruk sedan järnåldern. I dag uppdelat i två delar – åkermark som blivit öppen äng och innanför lövvasten ask, ek, hassel, lundalm och slån bland annat. Här växer brudbröd, gullviva, svinrot och slåtterfibbla. Vacker slåtterbod i bulteknik uppförd år 2000.

Käldänget, Garda G13

Fuktiga gräsmarker med massor av örter. Ligger under sluttningen från berget i nordväst. Lämningar från gamla boplatser om man går längre in i änget. (NR, N2000)

Laxare änge H6 Ett prästänge där allt man kan förvänta sig av ett klassiskt gotlandsänge finns: kämpgravar och andra fornlämningar, öppna slätter inramade av vastar med lövträd och buskar, och en örtrikedom som gjort området berömt.

Lilla och Stora Hajdes änge D12 Rika fornlämningar i Lilla Hajdes, gravfält från bronsåldern och husgrunder från järnåldern skvallrar om att människor bott här sedan lång tid tillbaka. Klappade askar, ek, alm, asp och skogskornell samt på vissa ställen det sällsynta lundgräset skugglosta. Ohävdat under lång tid, röjningsarbete, fagning och slåtter sedan 1994. På andra sidan vägen ligger Stora Hajdes änge, ett stort öppet änge som visar hur markerna hängde ihop i ett odlingssystem där änget hade en viktig funktion. På de öppna örtrika slättterna växer höskallra, brudsporre, nattviol och svinrot.

Lojsta Prästänge E13 Lojsta prästänge är ett av de mest välkända och välbesökta ängena på Gotland. Tillsammans med den igenvuxna lövskogen bakom är änget ett kyrkoreservat. Den gamla Lojstaeken lever inte längre men är ändå en sevärdhet.

Mangsarve änge F8 Ett lummigt och vackert änge som man gärna strövar in i. Längst in öppnar sig en större slätt där man möts av en slåtterbod och ett gårdskors.

Mästerby prästänge D10 Klassisk vacker gotländsk ängsmiljö. Höga lövträd och hasselbuskar. Två slåtterbodar strax innanför grinden med bänkar och bord. (N2000) Nygårds änge D10 Frodigt med många hasselbuskar, här finns ståtliga askar, någon enstaka ek, björk och längs kanten lundalm. Stensträngar, ett gravklot och en malmsten. Här växer ett lärkträd och en fin hagtorn på en grov stam. En vacker ängsbod i bulhusmodell står i randen av änget.

Petes änge C15 En vandring i Petes änge är som att vandra genom olika gotländska ängstyper. En öppen slätt med gott om höskallra låter oss ana att marken varit plöjd, en halvöppen del med ekar, ask och alm som antyder markröjning och där bakom ett igenvuxet parti med lövskog. Bland ädellövträden finns Lundalm. Fortsätt genom lövskogen för att hitta öppnare ytor med en rik flora av ängsväxter.

Prästänget C10 Hette fram till 1701 Muhlängen men bytte då namn till Maldesänget. Öppet änge med sykomorlönnar och bandtun mot vägen, ek, ask, björk och hassel samt en rik ängsflora. En gammal brukningsväg skär genom änget, här finns också en förhistorisk stensträng som hör ihop med järnåldersgården söder om änget.

Sudergårda änge G7 Rik flora där bland annat den känsliga Ögonsten finns kvar på ett litet område. Tall, ek, ung hasselbjörk och i den östra delen oxel och lundalmar. En vät i sydöstra delen är omgiven av buskvegetation. En fin bandtun står runt marken, som 1992 hade svenskt såväl som norskt kungabesök vilket en minnessten vittnar om.

Östergarns prästänge I11

Relativt öppen mark, med dungar av tall, björk och hassel under Östergarnsberget. Sandig och mager mark, täckt av örter. (N2000)