VASA STADS REVISIONSNÄMND UTVÄRDERINGSBERÄTTELSEN 2019 by Vaasan kaupunki / Graafiset palvelut

V A S A

S T A D S

R E V I S I O N S N Ä M N D

U T VÄ R D E R I N G S B E R ÄT T E L S E N

2019

Vasa stads revisionsnämnd. Längst fram på bilden sitter revisionsnämndens ordförande Heimo Hokkanen och revisionsdirektör Matti Rosvall. Längre bak från vänster: Marko Lähdesniemi, Christian Pundars, Mikael Ö, Maria Storgård, Piia Yli-Heikkuri, Mauri JV. Öljymäki, Anne Rintamäki, Alexandra Saarinen och revisionssekreterare Pirkko-Liisa Ala-Karjanmaa.

Vasa stads utvärderingsberättelse 2019

Utgivare: Vasa stad, revisionsnämnden Bilder: Pärmbild: Sid 4: Sid 15: Sid 19: Sid 30: Sid 35: Sid 39:

Vasa stads bildbank / Mikael Matikainen Vasa stads bildbank / Esa Siltaloppi AdobeStock_147211761.jpg / Framestock AdobeStock_226617753 .jpeg / adam88xx AdobeStock_326553986.jpeg / sewcream AdobeStock_319740759.jpg / Андрей Яланский AdobeStock_319058007.jpeg / Monster Ztudio

Ombrytning: Vasa stad, revisionsenheten Issuu-översättning: Vasa stad, grafiska tjänster

VASA STADS REVISIONSNÄMND

UTVÄRDERINGSBERÄTTELSEN 2019 Innehållsförteckning 1. Ordförandens översikt

2. Revisionsnämnden – planering av verksamheten samt arbetsformer

3. Vasa stads strategi och utvärdering av målen

3.1 Strategin – verkställande och ekonomiskt spelrum 7 3.2 Utfallet av de mål som är bindande i förhållande till fullmäktige 2019 8 Sammanfattning 11

4. Ett koldioxidneutralt Vasa 2035

4.1. Verkställande och uppföljning 12 4.2. Mål 13 Framtidens energi 14 Utvecklande av förfaringssätten 15 Resultat 16 Sammanfattning 18

5. Konkurrenskraftig samhällsstruktur

5.1. Främjande av mobilitet 20 5.2. Planläggning och byggande 22 5.3. Specialfrågor gällande vattentjänster 24 Grundvattenprojektet i Kurikka 25 Avloppsnätets verksamhetsområde och anslutning till nätet 26 Avloppsvatten i glesbygdsområden 29 5.4. Innovativ offentlig upphandling 31 Sammanfattning 32

6. Ekonomisk balans

6.1 Den ekonomiska situationen i stadskoncernen 34 6.2. Balansering av ekonomin – programmet och dess genomförande 38 Sammanfattning 41

7. Behandling av utvärderingsberättelserna och deras verkningsfullhet I utvärderingsberättelsen har följande symboler använts för att beskriva utvärderingen: Ärendet/målet har framskridit väl och/eller det har positiva verkningar

Ärendet/målet har inte framskridit och/eller det har negativa verkningar

Ärendet kan utveclas/uppnåendet av målet kan främjas

Bygnadstillsynen

Hälsovårdsservice

Samarbetsområdet Laihela

Vasa gymnasium & Vasa svenska aftonläroverk

Vasa stads orkester

Vaasan kaupunginteatteri

Vasa stads museer

Kultur- och bibliotekstjänster

Ungdomsservice

Idrottsservice

Vasa stads institutt

Vamia

Kommunteknik

Socialarbete och familjeservice

Vaasan lyseon lukio

Lillkyro områdesförvaltning

Vasaregionens avfallnämnd

Miljösektorn

Fastighetssektorn

Planläggning*

Grundläggande utbildning

TEKNISKA SEKTORN

Hem- och antaltsvård

Koncernförvaltning

SOCIAL- OCH HÄLSOSEKTORN

KONCERNSTYRNING

Revisionsenhet

REVISIONSNÄMNDEN

Småbarnspedagogik

STADSDIREKTÖR

STADSSTYRELSEN

STADSFULLMÄKTIGE

BILDNINGSSEKTORN

Vasa stads organisation

AFFÄRSVERK

* Koncernstyrning

Österbottens räddningsverk

Vasa Vatten

Vasa Hussektor

Vasa Regionala Företagshälsovård

1. Ordförandens översikt Ljus i den allt mörkare tunneln Under utvärderingsåret har Vasa stad brottats med sitt stora underskott. Metoder för att åtgärda situationen har sökts med ljus och lykta. Det verkar som om metoder av flera slag behövs för att situationen ska kunna redas ut. Lyckligtvis är räkenskapsperiodens resultat för år 2019 på plus. Målet att balansera ekonomin ser dock inte ut att kunna nås, eftersom nya oförutsebara faktorer har dykt upp på himlen i hela världen. En i grunden för hög uppskattning av skatteinkomsterna har redan en längre tid varit ett problem när budgetarna har gjorts upp. Skatterna har höjts och även andra kostnader av olika slag har stadsborna fått sig till del. Med dessa höjningar har man trots allt inte fått ordning på saken. I fortsättningen blir man tvungen att ta till grövre verktyg för att hålla underskottet i schack. Positivt är dock att koncernens resultat står på plus.

Heimo Hokkanen revisionsnämndens ordförande I stadskoncernen har flera bolag bildats. Till dessa bolag har personal från moderstaden övergått och besparingar har följaktligen åstadkommits i lönekostnaderna, men i motsvarande grad har stadens inköp av tjänster från bolagen ökat i svindlande grad.

Mål och utmaningar finns så det räcker till och dem har man i denna utvärderingsberättelse igen en gång strävat efter att granska och bedöma. En stor fråga är också målet att nå en koldioxidneutral stad 2035. Under år 2019 stramade fullmäktige åt målet till 202X och det om något känns som ett orealistiskt mål. Stadens egna åtgärder räcker inte till för att det målet ska kunna uppnås. Också om biogasbussar kör runt i staden, avgör detta inte saken. En utökning av användningen av biogas i privatbilismen försvåras i Vasa av att det saknas tankningsställen. Det enda tankningsstället finns utanför staden på Stormossen i Kvevlax. Det enda sättet att nå ett koldioxidneutralt resultat är genom klimathandel, med vilken skillnaden mellan målet och det uppnådda resultatet kan kompenseras.

Totalt sett står Vasa stads tjänsteinnehavare och beslutsfattare i dessa svåra omständigheter inför ansenliga utmaningar när det gäller att nå målen. Vi är naturligtvis inte ensamma i dessa frågor, eftersom kommunfältet i hela landet har råkat i stora svårigheter. Därför kan man hoppas att vi på något sätt klarar oss framåt och att det på något stadium i den allt mörkare tunneln börjar synas ljus igen.

Revisionsnämnden ska (Kommunallagen 121 §):

Särskild uppmärksamhet ägnas det sätt på vilket valet av revisionssammanslutning behandlades i Vasas stadsfullmäktige våren 2019. Enligt andan i kommunallagen borde stadens revisionssammanslutning ha valts också för att utföra en revision av bolagen i stadskoncernen. Revisionsnämndens auktoritet undergrävdes på ett exceptionellt sätt i fullmäktige. Det hade varit bra att följa revisionsnämndens rekommendationer, då stadskoncernens revisionssammanslutningar valdes. Så gjordes dock inte.

Bereda de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin och som fullmäktige ska fatta beslut om. Bedöma huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts i kommunen och kommunkoncernen och huruvida verksamheten är ordnad på ett resultatrikt och ändamålsenligt sätt. Bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens tillräcklighet, om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning. Se till att granskningen av kommunen och dess dottersammanslutningar samordnas.

Oroväckande är också det faktum att revisionsnämnden vid granskningstidpunkten inte till sitt förfogande har någon fastställd plan för balansering av ekonomin, enligt vilken man år 2020 skulle kunna täcka det underskott som hade uppkommit fram till slutet av år 2015 och som har kumulerats efter detta.

Övervaka att skyldigheten enligt 84 § att redogöra för bindningar iakttas och tillkännage redogörelserna för fullmäktige. För kommunstyrelsen bereda ett förslag till bestämmelser om nämndens uppgifter i förvaltnigsstadgan samt till budget för utvärderingen och granskningen.

2. Revisionsnämnden – planering av verksamheten samt arbetsformer Revisionsnämnden lämnar för varje år fullmäktige en utvärderingsberättelse i överensstämmelse med kommunallagen. I utvärderingsberättelsen presenteras de utvärderingar som fastställs i revisionsnämndens utvärderingsplan och resultaten av dem. Revisionsnämnden ska bedöma huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts i kommunen och kommunkoncernen och huruvida verksamheten är ordnad på ett resultatrikt och ändamålsenligt sätt. Vasa stads revisionsnämnds position och stadens serviceproducerande organisation presenteras på föregående uppslag.

Under fullmäktigeperioden 2017-2021 består Vasa stads revisionsnämnd av nio ordinarie ledamöter, vilka var och en har en personlig ersättare. Ordinarie ledamöter Ersättare Heimo Hokkanen, ordförande Hillevi Potoinen Anne Rintamäki, vice ordförande Juhani Rautakoski Christian Pundars Mathias Skytte Raimo Rauhala Marko Lähdesniemi Alexandra Saarinen Gunlög Ingves Maria Storgård Andreas Back Piia Yli-Heikkuri Johanna Välimaa Mikael Ö Liisa Stolt Mauri JV. Öljymäki Jani Peräsarka

Revisionsnämnden har vid planeringen av verksamheten under fullmäktigeperioden 2017–2021 och under år 2019 i kommunallagens anda beslutat som föremål för utvärdering ställa stadens strategi, de mål som fastslås i strategin och de praktiska åtgärder som föreligger som en förutsättning för genomförande av dem, dvs. processerna. Revisionsnämndens prioriteringar i utvärderingen under fullmäktigeperioden 2017–2021 och utvärderingsförloppet presenteras i bild 1. I revisionsnämndens utvärderingsramverkinnebär granskningen år 2019 att målutfallet under fullmäktigeperiodens tredjeverksamhetsår utvärderas.

utvärdering av strategins mål har av de strategiska målen för år 2019 för utvärdering valts Ett koldioxidneutralt Vasa 2035 samt En Konkurrenskraftig samhällsstruktur. Av dessa det första för att genomförande av det på åtgärd av stadsfullmäktige har ansetts utgöra en central del också av stadens strategi som valts för år 2020 och det andra för att det är en av de grundläggande faktorerna i det fortgående utvecklandet av staden. Vasa stads resultat har visat ett underskott sedan år 2013. Den kumulativa balansräkningen har visat ett underskott sedan bokslutet år 2014. Det fram till början av år 2016 ackumulerade underskottet ska enligt den kommunallag som antogs år 2015 täckas före utgången av år 2020. Bild 1. Vasa stads revisionsnämnds utvärderingsram.

I Vasa stads budget för år 2019 harstadens strategiska och samtidigt i förhållande till fullmäktige bindande mål presenterats. Utöver en övergripande

•

År 1

• • •

År 2 och 3

• •

•

År 4

• •

Val och utvärdering av mål i enlighet med prioriteringarna i strategin, också i stadskoncernen Balansering av ekonomin Separata bedömningar

”Är verksamheten ordnad på ett resultatrikt och ändamålsenligt sätt” -utvärdering i sammanfattning av fullmäktigeperiodens strategi Har ekonomisk balans uppnåtts? Andra särskilda frågor som bör beaktas i planeringen under fullmäktigeperioden

Bild 1. Vasa stads revisionsnämnds utvärderingsram.

Verksamhetens grunder

Den praktiska verksamheten, alternativ för genomförandet, rapportering

Resultat

UTVÄRDERINGSPROCESSEN

•

”Randvillkoren för de av stadsfullmäktige godkända besluten och förutsättningarna för genomförandet” - strategin och ledningssystemet Målsättningens konsekvens: strategins kontakt med ekonomiplanen Balansering av ekonomin Separata bedömningar

Bild 2. Representanter för revisionsverket i Kiel (Tyskland) på besök i Vasa hösten 2019. Med anledning av detta behandlar revisionsnämnden i den här utvärderingsberättelsen, nu för femte gången i följd, stadens ekonomiska balans och balanseringsprogrammets tillräcklighet.

genom att det sinsemellan jämförs fullmäktigeperiodens beslut, deras förhållande till strategin (det eftersträvade slutresultatet) samt i synnerhet i Vasa hur balanseringen av ekonomin har lyckats.

I utvärderingen använder sig revisionsnämnden av jämförelseuppgifter från andra städer, data ur stadens egna system, intervjuer och samråd, svar som getts och beslut som fattats till följd av utvärderingsberättelserna samt material som sammanställts och utarbetats separat för nämnden. Såsom framgår av bild 1 eftersträvas en utvärdering av verksamheten som omfattar hela fullmäktigeperioden. Revisionsnämndens mål är att en utvärdering som gjorts på detta sätt ska ge stadens beslutsfattande ett långvarigt mervärde. Enligt revisionsnämndens åsikt kan den i kommunallagen definierade frågan gällande huruvida verksamheten har ordnats resultatrikt och ändamålsenligt utvärderas på ett motiverat sätt

Stadsstyrelsen ger i enlighet med kommunallagen ett utlåtande till stadsfullmäktige om de åtgärder som utvärderingsberättelsen ger anledning till. Därför har de observationer som framförs i den här utvärderingsberättelsen inte sänts på någon separat remiss före publicerandet. I sitt arbete bistås revisionsnämnden av revisionsenheten. Som Vasa stads lagstadgade revisor började KPMG Oy år 2019.

”Huruvida stadens verksamhet har varit resultatrik och ändamålsenlig kan ses när fullmäktigeperiodens resultat har klarnat”

3. Vasa stads strategi och utvärdering av målen I Vasa stad har från början av år 2014 en ny strategi varit i kraft. Den centralaste tanken i strategin var att genom ett smidigt beslutfattande svara mot behoven i den föränderliga världen och omgivningen. Detta innebar i praktiken att stadens centrala mätare som följs upp ska slås fast och de årliga åtgärderna förverkligas. Från och med år 2014 har de i strategin godkända åtgärderna och mätarna framlagts i budgeten. Stadens

centrala mätare som ska följas upp förnyades för verksamhetsåret 2018 och de har också gällt under verksamhetsåret 2019. Verksamhetsåret 2019 var strategins femte verkställighetsår. Hösten 2019 uppdaterades stadens strategi i enlighet med de principer som tagits i bruk år 2014. De mål som bereddes år 2019 gäller från och med år 2020.

3.1 Strategin – verkställande och ekonomiskt spelrum Revisionsnämnden har utvärderat beredningen och verkställandet av den nya strategin i sina utvärderingsberättelser för åren 2013–2018. En central faktor i revisionsnämndens utvärdering har på basis av resultaten varit hur de strategiska målen verkställs och hur deras effekter följs upp under verksamhetsåret. Andra än de centrala mätare som följs upp har under fem år varierat mycket från utvärderingssynpunkt sett.

År 2019 var stadens viktigaste mål stadens ekonomi och strängt iakttagande av planen för balansering av ekonomin. Sedan balanseringen av ekonomin inletts (bokslutet år 2015) har balanseringsplanen enligt revisionsnämndens syn iakttagits väl åren 2016, 2017 och 2019. År 2018 koncentrerades verksamheten för mycket på förberedelserna inför en eventuell kommunfusion. Detta inverkade i hög grad både på iakttagandet av en sträng budgetdisciplin och på övervakningen av den. I bokslutet över år 2018 rapporterades inte utfallet av balanseringsåtgärderna och resultatet i sig räckte till för att försvaga t.ex. verkningarna av det arbete som gjorts år 2017. I bokslutet över år 2019 har rapporteringen om balanseringsplanen skötts väl.

Enligt revisionsnämndens åsikt förverkligas stadens strategi i sin nuvarande form till stor del genom de åtgärder som årligen slås fast i budgeten. Utveckling har skett i synnerhet i det hur sektorerna och nämnderna i sina egna mål svarar på de utmaningar som stadens strategi ställer. I synnerhet år 2019 har detta arbete lyckats väl. Såsom det har anförts i denna utvärderingsberättelse, har t.ex. de åtgärder som anknyter till genomförandet av en konkurrenskraftig samhällsstruktur tagits med i nämndernas mål. Utgående från detta är utgångspunkterna för att genomföra strategin goda.

Ett problem för ekonomin och strategin har enligt revisionsnämnden blivit att staden inte med sin inkomstfinansiering har klarat av att bemöta det storskaliga utvecklande av staden som bereddes åren 2009–2010 och inleddes år 2011. Utvecklandet kunde ses i såväl en ökning av investeringarna som en breddning av tjänsterna. Trots balanseringsprogrammet orsakade åtgärderna under åren 2011–2014 en sådan barlast för stadens ekonomi att det i praktiken inte längre har varit möjligt att genomföra de storskaliga investeringarna åren 2015–2019 med stadens egen finansiering. Detta trots att tillväxtriktningen åren 2015–2019 hade förstärkts i förnyandet av strategin år 2014. Eftersom det i praktiken inte har funnits någon resursreserv efter år 2014, har de senaste årens problem i inkomstfinansieringen, bl.a. i form av mindre och fördröjda skatteinkomster, i sig räckt till för att göra att den hållbara balanseringsplanen inte har kunnat följas. Med tillräcklig beredskap hade också genomförandet av balanseringsplanen kunnat skyddas.

Under flera år efter strategireformen år 2014 har revisionsnämnden påtalat verkställandet av åtgärder och rapporteringen om dem. Även om de strategiska målen nu klart har förankrats i nämndernas arbete, finns det fortfarande sådana brister i ansvarstagandet på ledningsgruppsnivå i staden, vilka påverkar den övergripande koordineringen av uppnåendet av målen. År 2018 kunde detta ses i att det för sektorerna var oklart vem som svarade för ett mål och år 2019 har det mera varit fråga om hur vissa åtgärder, såsom utvecklandet av innovativ offentlig upphandling, har blivit en av de centrala åtgärderna för staden och hur de har motiverats. När ansvarspersoner utnämns är det vid sidan av ledning och verkställande också fråga om hur målen motiveras och hur de som helhet sköts.

3.2 Utfallet av de mål som är bindande i förhållande till fullmäktige 2019 I Vasa stads budget har man i enlighet med strategin fastställt fyra delområden (välfärd, attraktivitet, stark ekonomi, personal), vars förverkligande man mäter med hjälp av mätare och åtgärder. Under de senaste fem åren har mätarna varierat måttfullt, men i enlighet med principerna från år 2014 har åtgärderna varierat så gott som årligen.

nivån 100 000 invånare år 202X. Efter flera svaga år har nivån på sysselsättningen stigit under den pågående fullmäktigeperioden 2017– 2021. I början av fullmäktigeperioden stod sysselsättningen i Vasa på nivån 68,3 %, medan den år 2018 redan var 71,3 %. Under de senaste åren har nivån utvecklats, men vid granskningstidpunkten är det klart att målnivån på 75 % har varit en verklig utmaning med beaktande av Vasa stads struktur. För år 2020 har denna mätare ändrats så att den bättre beskriver stadens dynamiskhet. Under år 2020 följs ökningen av antalet arbetsplatser med. Redan på detta stadium konstaterar revisionsnämnden att det vore bra att fastställa en målnivå för ökningen av antalet arbetsplatser t.ex. fram till utgången av den kommande fullmäktigeperioden. I fråga om sysselsättningen finns inga uppgifter om verksamhetsåret 2019 att tillgå vid granskningstidpunkten.

Hur stadens strategi genomförs mäts med centrala mätare. Åren 2016–2017 gällde fem centrala mätare och efter uppdateringen av strategin år 2018 har de varit fyra. I bild 3 visas följaktligen resultaten av de centrala mätarna, både de som gällde åren 2016– 2017 och de som gällde verksamhetsåren 2018–2019. Dessa mätare ingår också bland alla mätare som mäter delområdena välfärd, attraktivitet, stark ekonomi och personal i strategin. Under verksamhetsåren 2018–2019 har delområden av strategin genomförts med hjälp av 35 olika åtgärder. Åtgärdernas resultat och därmed hur delområdena lyckades mättes med sammanlagt 21 mätare.

I fråga om de mätare som beskriver hur väl ekonomin har lyckats har utvecklingen år 2019 varit tudelad. Under år 2019 har skatteinkomsterna ökat från nivån år 2018, men fortfarande har staden ett större kumulativt underskott per invånare än så gott som alla andra av landets 20 största städer. Det bör observeras att Vasa stads resultat för år 2019 trots detta är positivt, medan det i alla andra stora städer utom Helsingfors och Esbo har varit nästan 0 eller negativt. Från år 2020 framåt har som den centrala mätaren för Vasa stad ställts endast ekonomisk balans i stället för specificerade delobjekt.

Av Vasa stads centrala mätare visade befolkningstillväxten ett positivt resultat både 2018 och 2019. Vid utgången av år 2019 hade Vasa 67 636 invånare och var den 14:e största staden i landet. Målnivån, en stad med över 100 000 invånare, sattes högt redan år 2018 på grund av de pågående förhandlingarna om en kommunfusion. Kommunfusionen blev inte av under år 2019. Fastän tillväxttakten från de första åren av Vasa stads fullmäktigeperiod 2013–2016 (cirka 650 invånare/år) inte ännu har uppnåtts, är resultatet för år 2019 bättre än för de svaga åren 2016 och 2017. Vasas befolkning ökade med 84 invånare från nivån år 2018 och utvecklingen har varit positiv under de två senaste åren. Det bör observeras att vid utgången av år 2019 har Vasa flera invånare än någonsin tidigare. Toppåret 2015 (67 619 invånare) har vid granskningstidpunkten överskridits med 17 invånare. Vasa stads mål för de kommande åren är att Vasa når

I jämförelsen av städernas skatteinkomster har Vasa stigit två platser, och nått nivån för år 2017. Målet är att vara TOP 6 bland städerna och till denna del har målet nåtts. Efter det svaga resultatet år 2018 ökade Vasa stads skatteinkomster år 2019 med cirka 13,2 miljoner euro.

Befolkningstillväxt

Ekonomisk balans

+84 (+0,1%) invånare

€

-381 €/invånare (19.*) Mål: Ackumulerat överskott

Mål: >100 000 inv./2021

de stora städernas medelnivå Utfall 2018

+160 inv (+0,2)

Utfall 2018

-488 €/inv. (20.*)

Utfall 2017

-228 inv (-0,3%)

Utfall 2017

-351 €/inv. (20.*)

Utfall 2016

+1 inv (0%)

Utfall 2016

-363 €/inv. (19.*)

Skatteutfall

Sysselsättning

4186 €/invånare (5.*)

71.3% (år 2018)

€

Mål: >75%

Mål: TOP6 bland städerna Utfall 2018

3996 €/inv.. (7.*)

Utfall 2017

70,2%

Utfall 2017

4151 €/inv. (5.*)

Utfall 2016

68,3%

Utfall 2016

4198 €/inv. (4.*)

Bild 3: Utfallet av de centrala mätare som godkänts i strategin 2019 och 2016-2018 *Placering bland de 20 största städerna. 8

I situationen år 2018 var Vasa ännu på plats 7. Vasa stads skatteinkomster år 2019 motsvarar nivån år 2016, men under åren emellan har det t.ex. gjorts en höjning av den kommunala skatteprocenten med 0,5 %. För år 2020 steg kommunalskatteprocenten ännu med 0,5 %.

resultat. Borgås influtna samfundsskatt för år 2019 var cirka 6,3 miljoner euro högre än Vasas. Vasas samfundsskatteutfall var senast år 2017 på samma nivå som Borgås (cirka 32 milj. euro). Sämst klarade sig Joensuu i fråga om skatteinkomster (3 495 euro/ invånare), där inkomstskatteprocenten år 2019 var densamma som i Vasa. Likaså hade Borgå mest samlat överskott efter år 2018 (1137 euro/invånare). Medelnivån på det samlade överskottet i städer med 50 001 – 100 000 invånare var cirka 152 euro/ invånare utgående från boksluten år 2019.

I fråga om den mätare som beskriver Vasa stads överskott är målet att nå medelnivån för de stora städerna. Medelnivån på det överskott som ackumulerats utifrån städernas bokslut för år 2019 är cirka 952 euro/invånare. Medelnivån höjs ansenligt enbart av de överskott som Helsingfors samt Finlands 9 största städer har ackumulerat. I situationen år 2019 är Vasa inte längre på den lägsta nivån bland jämförelsestäderna. S:t Michels ackumulerade underskott per invånare har ökat betydligt från nivån år 2018 och är nu enligt S:t Michels stads bokslut cirka 794 euro/ invånare. Underskottet som samlats efter bokslutet 2019 är efter S:t Michel störst i Vasa (381 €/invånare) och Tavastehus (203 euro/invånare).

I situationen år 2019 kan man utgående från utfallet av alla rapporterade mätare se att de mål som ställdes för fullmäktigeperioden 2017–2021 fortgående har stigit sedan år 2018. Mätarna visar ett bättre resultat år 2019 än tidigare år, olikt vad som var fallet i början av fullmäktigeperioden år 2017. Det bör observeras att i färre än 30 % av fallen fick mätarna inget utfall eller resultaten av dem kunde inte bedömas, medan motsvarande procent år 2018 var över 50 %. Resultatet av de centrala mätare som presenteras ovan i bild 3 påverkar även resultaten för alla mätare.

På grund av jämförelsen med åren 2016-2017 presenteras också jämförelseuppgifterna för resultaten år 2019 i bild 3 i jämförelsegruppen för landets 20 största städer. Såsom år 2018, finns det vid granskningstidpunkten 21 städer i vårt land med över 50 000 invånare (de sk. C21–städerna). Om resultaten jämförs i den här gruppen, skulle Vasa stads placering gällande målen som mäter ekonomin gå ner ett steg. I och med att Borgå stiger till jämförelsegruppen skulle Vasa stads skatteinflöde vara 6:e bäst och underskottet på plats 20 bland C21-städerna.

I revisionsnämndens granskning sammanslogs 2019 års mätare för delområdena ekonomi och personal med varandra, på samma sätt som år 2018, för att de ska vara jämförbara med de strategiska delområdena under tidigare år. Resultaten visar att situationen har vidareutvecklats från år 2018. I likhet med år 2018, lyckades man också år 2019 i genomförandet av delområdet attraktivitet, men från år 2018 har också utvecklandet av delområdena stark ekonomi och personal framskridit fastän stadens ekonomiska situation har förutsatt tyngre åtgärder än tidigare år för att balansera ekonomin. Däremot trampar utvecklandet av välfärden på stället på samma nivå som åren 2014–2016.

I Vasas referensgrupp, städer med 50 001 – 100 000 invånare, samlade Borgå den bästa avkastningen på skatteinkomster år 2019 (4 822 euro/invånare), vilket med inkomstskatteprocenten 19,75 och en hög ackumulering av samfundsskatt är ett utmärkt

Mätare som är bindande i förhållande till fullmäktige 70%

61,9% 60%

50% 42,86% 40%

39,8%

39,29%

38,1%

35,71% 30,88% 30%

29,29% 25%

23,81% 19,05%

20%

14,29%

10%

0% 2014-2016

2017

Har förverkligats

2018

Har inte förverkligats

2019

Har inte bedömts

Bild 4: Utfallet av de årliga mätare som är bindande i förhållande till fullmäktige 2014-2019. 9

Åtgärder som är bindande i förhållande till fullmäktige 70% 65,71%

60%

57,89% 54,29%

50%

40% 33,72% 30%

28,77%

28,15%

26,32%

25,71%

20% 14,29%

10%

9,36%

14,29% 11,43%

10,53%

8,57% 5,71%

5,26%

0% 2014-2016

Har förverkligats

2017

2018

Har förverkligats delvis

Har inte förverkligats

2019

Har inte bedömts

Bild 5: Utfallet av de årliga åtgärder som är bindande i förhållande till fullmäktige 2014-2019. År 2019 förverkligades cirka 67 % av mätarna av attraktiviteten, medan de ännu år 2018 förverkligades till 56 %. Motsvarande tal för delområdena stark ekonomi och personal var så högt som 63 %. På bedömningen av välfärden inverkar fortfarande det att mätarna trots en utvecklad rapporteringsnivå endast sällan har en verklig målnivå, som beskriver hur situationen framskrider. En sådan är fortfarande t.ex. antalet ändringar som sökts på kommunens beslut. Däremot har den rapportering som anknyter till koldioxidutsläpp förbättrats sedan år 2018 (Se också kapitel 4. Ett koldioxidneutralt Vasa 2035).

verksamhetsinkomsterna. Ansamlingen av kumulativt underskott har man lyckats bryta, men lånebeloppet har dock igen börjat växa. År 2018 fick man spiralen av ökande lånebelopp att sakta in en stund. I fråga om utfallet av åtgärder har situationen förändrats sedan år 2018. Medan åtgärder år 2018 på årsnivå hade vidtagits klart mera än tidigare, är situationen en annan år 2019. Även om resultaten av mätarna år 2019 har ökat, har antalet vidtagna åtgärder minskat. Revisionsnämnden ser två skäl till detta. Det har varit fråga om både en förlängning av långvariga projekt, såsom skolcampus i centrum och att få kunnigt folk att rota sig i området, och prioritering av åtgärder för balansering av ekonomin. Alla de åtgärder som fastslagits för år 2019 har inte kunnat främjas på önskat sätt till följd av ekonomins strama villkor. Sådana har t.ex. varit genomförande av delaktighetsprogrammet och utnyttjande av invånarenkäter, genomförande av kommunfusioner och utvecklande av koncernstyrningen.

Mätarna av attraktiviteten har allmänt taget klarare jämförelsevärden. De kan jämföras med tidigare års nivåer och visa sig vara positiva för år 2019. Fastän befolkningstillväxtmålet beroende på planerade kommunfusion är högt (> 100 000 invånare), ska resultatet år 2019 (+ 84 invånare) anses vara positivt. I stället för en utflyttningsrörelse har det rapporterats om en nettoflyttrörelse, som år 2018 var +138 personer. Rapporteringen om nettoflyttrörelsen anser revisionsnämnden vara bra.

Av åtgärderna i strategins olika delområden vidtogs år 2019 cirka 60–70 % åtminstone delvis. Med anknytning till befolkningens välfärd har digitaliseringen av servicen framskridit och responsservicen har fungerat bättre än tidigare. I fråga om stadens attraktivitet har under år 2019 såväl förstärkningen av verksamheten vid Universitetscampus som främjandet av arbetet i anknytning till kollektivtrafiken och planläggningen fått stor uppmärksamhet. Med tanke på en stark ekonomi är det av betydelse att man har lyckats höja lokalernas användningsgrad. Detta befrämjar utvecklandet av det egna lokalbeståndet som står till buds.

Även om det i fråga om de centrala mätarna kunde ses en tudelning av ekonomin (se bild 3), visar resultaten av mätarna av den starka ekonomin år 2019 dock att det ekonomiska balanseringsprogrammet har gett resultat i staden. I revisionsnämndens utvärdering år 2019 förverkligades hela 63 % av mätarna för stark ekonomi och personal. Det bör beaktas att man i Vasa stads bokslut för år 2019 i mätarjämförelsen låter bli att rapportera flera mätare gällande ekonomisk balans, både positiva och negativa. År 2018 lät man bli att rapportera negativa resultat. Årsbidraget visade sig dock vara positivt liksom också 10

Revisionsnämnden anser emellertid att det är dåligt att situationen i fråga om utvecklandet av koncernstyrningen inte har rapporterats i bokslutet till stadsfullmäktige.

Klart är att det goda resultat som mätarna visar för år 2019 i högre grad är en följd av det långvariga genomförandet av åtgärder än vad som var fallet ännu år 2018. Nu motsvarar mätarutfallet (cirka 62 %) i högre grad det att cirka 70–80 % av åtgärderna förverkligas antingen helt eller delvis. Huruvida endast utfallet av de ekonomiska mätarna påverkar denna synkronisering av mätare och åtgärder förblir öppet i granskningen. Ett intressant fenomen med tanke på stadens strategiska ledning är att under varje verksamhetsår under den pågående fullmäktigeperioden har i genomsnitt 70–80 % av alla årets åtgärder förverkligats antingen helt eller delvis. Resultatet efter år 2019 måste anses vara en god utgångspunkt för den uppdaterade strategi som tagits i bruk år 2020.

Resultaten för år 2019 visar att under år 2019 har flera sådana åtgärder slutförts som har pågått sedan år 2017. Likaså kan det ses att andelen delvis förverkligade åtgärder trots allt ännu är över 50 %. Detta bekräftar revisionsnämnden iakttagelse att långvariga projekt har en tendens att dra ut på tiden och fördröjas. I fråga om åtgärderna är det av betydelse att notera att under fullmäktigeperioden 2017–2021 har nivån på förverkligandet varit högre än under åren 2014–2016. Utgående från detta hade det varit bra med tanke på den strategiska styrningen om det utvecklingsarbete som gjordes år 2018 också hade gjorts år 2019.

Skatteutfallet år 2019 realiserades på ett sätt som godkänts i strategin. Målet är att vara bland de 6 bästa och Vasas beskattningsutfall var på 5 plats bland de 20 största städerna. Av de centrala mätare som godkänts i strategin visar också befolkningstillväxten ett positivt resultat, fastän målet att vara en stad med över 100 000 invånare som ställts i strategin inte nåddes. År 2019 var befolkningstillväxten 84 personer (+0,1 %). Åren 2018 och 2019 var Vasa den 14:e största staden i Finland. Vid utgången av år 2019 hade Vasa 67 636 invånare. Resultatutvecklingen år 2019 med de mätare som fastställts i strategin är bättre än åren 2014–2016 och 2017– 2018. Av de mätare som staden godkänt för år 2019 realiserades cirka 62 %. De årliga åtgärder som godkänts i strategin och budgeten har förankrats bättre än under tidigare år i förvaltningarnas och de olika aktörernas egna mål och åtgärder. Åtgärderna år 2019 genomfördes inte helt så som år 2018. Trots detta har efter år 2017 uppnåtts en nivå, där cirka 70–80 % av de årliga åtgärder som godkänts i strategin har genomförts helt eller delvis. Med tanke på det strategiska ledarskapet och verkställandet måste den uppnådda nivån anses god, eftersom stadens verksamhet under de senaste åren starkt har begränsats av balanseringen av ekonomin.

Av de centrala mätare som godkänts i strategin realiserades sysselsättningen och den ekonomiska balansen inte under verksamhetsåret 2019. Fastän sysselsättningsgraden har utvecklats positivt under hela början av fullmäktigeperioden 2017–2021, ligger vi cirka 3,5 procentenheter under målnivån en sysselsättningsgrad på 75 %. Vasa stads resultat år 2019 var positivt. Trots detta är den mätare som beskriver ekonomins balans svag vad gäller det ackumulerade överskottet. Vasa har vid granskningstidpunkten ett ackumulerat underskott på 381 €/invånare. Medeltalet för de stora städerna år 2019 var ett överskott på cirka 952 €/invånare. Vasas resultat är därmed cirka 1330 euro/invånare under den eftersträvade nivån och Vasa innehar plats 19 bland de 20 största städerna. Trots att förankringen av stadens mål har lyckats, är ansvarsfördelningen av åtgärderna fortfarande på hälft. I fråga om år 2019 i likhet med tidigare år upptäcktes det att utan en klar ansvarig part blir verkställandet av åtgärderna och koordineringen av helheten bristfälliga. Vasa stads inkomstfinansiering under de senaste åren gör det inte möjligt att utveckla staden i stor skala, vilket inleddes redan år 2011 och är en riktlinje som fastställdes i strategin år 2014. Eftersom det i praktiken inte har funnits någon resursreserv efter år 2014, har de senaste årens problem i inkomstfinansieringen, bl.a. i form av mindre och fördröjda skatteinkomster, i sig räckt till för att göra att balanseringsplanen för en hållbar ekonomi inte har kunnat följas.

Vasa stads tillväxttrend och investeringar åren 2015–2019 har varit betydande. Balanseringen av ekonomin och de mål som godkänts i strategin bör motsvara varandra vid granskningstidpunkten. Samtidigt bör man starkt bereda sig så att staden också efter investeringsprojekten har möjligheter att agera under de exceptionella situationer som påverkar stadens ekonomi. I samband med budgetens dispositionsplan kan för de åtgärder som godkänts i strategin och som ska verkställas i budgeten utses en ansvarig part, som ser till att åtgärden genomförs i enlighet med stadsfullmäktiges vilja. Då vet man också i fråga om de åtgärder som godkänts i strategin hur åtgärderna har motiverats och valts. När en ansvarsperson utnämns är det vid sidan av ledning och verkställande också fråga om hur målen motiveras och hur de som helhet sköts på ledningsgruppsnivå.

4. Ett koldioxidneutralt Vasa 2035 Beredningen av Vasa stads energioch klimatprogram inleddes år 2012. I bakgrunden fanns både Vasa stads vision om skapande av en energihuvudstad i Norden och andra initiativ som gjorts i ärendet. Upprättandet av energioch klimatprogrammet baserade sig åren 2012-2015 på ett yrkesövergripande samarbete och hörande av sakkunniga. Stadsfullmäktige i Vasa godkände energioch klimatprogrammet ”Med energi mot framgång” 1.2.2016.

I början av fullmäktigeperioden 2017-2021 har Vasa stads strategiska mål varit ett Koldioxidneutralt Vasa 2035, vilket i praktiken är en fortsättning på målen under de tidigare fullmäktigeperioderna. Målet skulle nås genom att följa energioch klimatprogrammet. I samband med arbetet att uppdatera strategin under verksamhetsåret 2019 tidigarelades den målbild som staden eftersträvar. Från år 2020 är målet ett koldioxidneutralt Vasa 202X. Vid granskningstidpunkten har energioch klimatprogrammet inte justerats så att det motsvarar tidsgränsen 202X.

4.1. Verkställande och uppföljning Sedan år 2016 har en för uppgiften tillsatt styrgrupp och arbetsgrupp svarat för verkställandet av stadens energioch klimatprogram. Styrgruppens uppgift är att stöda, styra och övervaka uppnåendet av målen samt att säkerställa tillräckliga resurser för genomförandet. Arbetsgruppens uppgift är på motsvarande sätt att utöver rapportering och uppföljning av energioch klimatprogrammet göra upp åtgärdsförslag till styrgruppen.

som beslutats i stadsfullmäktige år 2016. Gemensamt för alla rapporter är dessutom att de innehåller många beskrivningar av det arbete som olika parter utför såsom olika tidtabeller och ärenden som behandlats vid möten samt under de senaste åren en allt mer omfattande översikt över hur kommunikationen genomförts. Likaså upptas i rapporterna 2018 och 2019 en stor del av allmänna beskrivningar av olika delprojekt i den verksamhet som skett under året.

Styrgruppens och arbetsgruppens verksamhet har baserat sig på det sätt att agera som tagits i bruk år 2016. I styrgruppen har både stadsstyrelseledamöter, stadens sektordirektörer och projektledningen och sakkunniga från olika branscher arbetat. I arbetsgruppen har det funnits representation från stadens olika sektorer och stadskoncernen.

Revisionsnämnden bekymrar sig över att det i de uppföljningsrapporter som förts till stadsfullmäktige inte tydligt har presenterats utfallet för målen som stadsfullmäktige satt för programmet (se bild 6) eller utvecklingen av de mest betydande åtgärdernas utsläppsmål och kostnader på årsnivå. Målen presenterades i stadsfullmäktiges beslutstext samt utsläppsmålen och kostnadernas uppskattade utveckling i bilagan till samma beslut. I uppföljningsrapporten saknas en tydlig indelning i anslutning till uppnåendet av målen. Dessutom är det från arbetsgruppens och förvaltningarnas åtgärdsrapporter väldigt svårt att gestalta de väsentliga delmålen med tanke på stadsfullmäktiges mål och andra kompletterande åtgärder eller deras slutliga utfall. Det bör anmärkas att uppföljningsrapporteringen som ska föras till stadsfullmäktige inte innehåller arbetsgruppens eller olika förvaltningars åtgärdsrapportering på grund av deras omfattning. Till denna del har stadsfullmäktige fortsättningsvis mycket begränsade möjligheter att övervaka hur dess beslut genomförs och följa med hur energioch klimatprogrammet mål uppfylls under den innevarande fullmäktigeperioden.

Under fullmäktigeperioden 2017-2021 har rapporter om verksamheten och programuppföljningen enligt stadens datasystem gjorts till stadsfullmäktige från åren 2016 och 2018. Uppföljningsrapporten från år 2019 är vid granskningstidpunkten i utkastskedet. Uppföljningsrapporterna för åren 2018 och 2019 är omfattande översikter över utvecklandet av ämnena enligt energioch klimatprogrammet i staden, medan rapporten år 2016 var en mer kortfattad översikt över utförda åtgärder. I rapporten år 2016 finns rapportering om åtgärderna enligt olika teman (energiproduktion och -förbrukning, mobilitet och samhällsstruktur, konsumtion och material, matproduktion och konsumtion, vattenförbrukning och råvatten, hållbara sammanslutningar och kunnande). I uppföljningsrapporterna åren 2018 och 2019 iakttas inte längre den temastruktur som fastställdes officiellt år 2017. Temastrukturen iakttas emellertid fortsättningsvis i arbetsgruppens interna åtgärdsrapportering.

Revisionsnämnden behandlar ärendet genom ett exempel. I den åtgärdsrapportering som sänts till revisionsnämnden tillsammans med uppföljningsrapporten år 2019 finns totalt 44 olika åtgärder. Av dessa är bland annat att ”staden övergår till att köpa grön el” och ”kommande investeringar i hamnen” betydande händelser. Däremot är ökande av kommunikationen som mål mycket obestämt och stadsutvecklingens mål att sluta använda engångskärl med tanke på helheten mycket obetydligt.

Revisionsnämnden bedömer att det från rapporterna åren 2016, 2017 och 2018 och arbetsgruppens åtgärdsrapportering kan ses att både styrgruppen och arbetsgruppen strävar efter att genomföra energioch klimatprogrammet inom ramen för resurserna och möjligheterna. Till den här delen har helheten förts framåt i stadskoncernen på det sätt 12

Enligt revisionsnämnden har det varit problematiskt att gestalta energioch klimatprogramshelheten och att beakta alla olika inverkningar. Det här syns enligt det ovan nämnda som en vaghet i målen och en tanke om ”någonting för alla”. Exempelvis i rapporteringen år 2016 framgår att styrgruppen ända från början har förutsatt snabbare resultat och en ökad mängd innovationer, vilket man också försökte utveckla med en anvisning ”Färdplan mot klimatsmarthet” som gjordes år 2017. Däremot visar de interna åtgärdsrapporter från åren 2017-2019 som olika aktörer gjort att förvaltningarna och olika aktörer under de senaste åren har kunnat genomföra bara den verksamhet som hör till dem lagstadgat eller i anslutning till sektorn utan tilläggsresurser. Till denna del har för det mål om uppnående av snabba resultat som styrgruppen själv satt upp år 2016 inte tilldelats några resurser och inte övervakats. Svårigheterna i hantering av resurserna föranleds också av att staden enligt uppföljningsrapporten är med i flera olika projekt och evenemang.

Med tanke på stadsfullmäktiges nya mål ”Koldioxidneutralt Vasa 202x” är det betydelsefullt, utöver att energioch klimatprogrammet inte har uppdaterats enligt den nya tidsfristen, att det av de åtgärder år 2019 som rapporterats till revisionsnämnden (44 stycken) var ca 25 % direkta investeringar eller faktorer som inverkar på investeringar. Enligt revisionsnämndens uppfattning kommer investeringarna till stora delar att definiera hur man lyckas i de slutliga målen som siktar mot koldioxidneutralitet. På grund av det här är investeringarnas andel på 25 % av åtgärderna år 2019 bra, men den hinner inte enligt revisionsnämndens uppfattning skapa tillräckliga resultat fram till den utsatta tiden år 202X. Då det gäller det gamla målet år 2035 är förhållandet mellan investeringar och andra åtgärder efter år 2019 i rätt riktning.

4.2. Mål De mål som Vasa stadsfullmäktige godkänt för energioch klimatprogrammet år 2016 indelas i den här granskningen av revisionsnämnden i tre olika grupper: framtidens energi, utvecklande av förfaringssätten och resultat. I revisionsnämndens definition hör till gruppen framtidens energi förbättrande av energieffektiviteten och ökande av användningen av

förnybar energi, till gruppen utvecklande av förfaringssätten utvecklande av bostadsområdenas energitjänster och skapande av en gemensam strategisk avsikt samt till gruppen resultat minskande av växthusutsläppen 30 % fram till år 2020 och ett koldioxidneutralt Vasa 2035.

Förbättrande av energieffektiviteten (åtgärder för sparande av energi och effektivare användning av energi, se www.tem.fi).

Ökande av användningen av förnybar energi.

Utvecklande av bostadsområdenas energiservice, såsom rådgivning i anslutning till boende, byggande och renovering.

Skapande av en gemensam strategisk avsikt så att man inom hela stadsorganisationen strävar mot samma mål inom energioch klimatprogrammet och undviker motstridiga beslut.

Vasa stads mål är att vara kolneutral år 2035, vilket innebär att staden avstår från fossila energikällor och ersätter dem med förnybara samt producerar kolutsläpp bara i den mån som den binder dem från atmosfären.

I enlighet med borgmästaravtalet är det kvantitativa målet att minska växthusgasutsläppen med 20 % senast år 2020 jämfört med 1990 års nivå. Vasa stad sätter dock som sitt mål en minskning på 30 % senast år 2020.

Bild 6: Mål som Vasa stadsfullmäktige godkänt för energioch klimatprogrammet år 2016 och revisionsnämndens utvärdering.

Vad gäller förnybar energi har Vasa Elektriska utmaningar som inriktas på distributionssäkerhet och tidtabeller för nya investeringar. Enligt de utredningar som revisionsnämnden fått har de nuvarande och framtida investeringarna riktats på utsläppsfri teknologi (speciellt vindkraft), men övergångsperioden kommer sannolikt att förutsätta produktionsformer som baserar sig på förbränning. Övergångsperiodens längd har inte definierats i materialet, men Vasa Elektriska Ab har enligt sitt eget meddelande redan förbundit sig till Vasa stads nya målår 202X gällande koldioxidneutralitet. Betydande är att andelen stenkolsanvändning i produktionen av fjärrvärme har kunnat minskas betydlig från början av 2000-talet och andelen biobränslen ökas då energibehovet under motsvarande tid har hållits nästan på samma nivå (bild 7).

Framtidens energi Enligt flera olika källor har förbättrande av energieffektiviteten varit den åtgärd för vilken man vid verkställandet av energioch klimatprogrammet har kunnat presenteras och inrikta flera olika åtgärder. Till exempel under den innevarande fullmäktigeperioden har Vasa stad deltagit i energieffektivitetsavtalet, som täcker stadens alla sektorer. Likaså har man i staden strävat efter att förbättra lokaleffektiviteten. Inom stadens område har i programmets inledande skede många urladdnings- och kvicksilverlampor bytts ut till ledlampor på gatu- och idrottsområden. År 2019 användes ca 500 000 € för byte av lampor. Däremot har till exempel energieffektivare hus med billigare tomtarrende inte genomförts. Betydelsefullt är att Vasa Elektriska Ab som ett bolag som hör till stadskoncernen har varit med både i att främja moderstadens utvecklande av energieffektiviteten och med egna åtgärder strävat efter energieffektivitet och minimering av spillenergi. Ett viktigt mål för Vasa Elektriska är på basis av de utredningar som revisionsnämnden fått ”smartare energianvändning”. Ett bevis på det här är pilotprojekten för flexibel förbrukning inom fjärrvärme och elhandel som inletts under år 2019. Värmeackumulatorprojektet som inletts i anslutning till kraftverket i Vasklot strävar efter att bidra bland annat till att en ökande vindkraft vid behov kan styras till värmeackumulatorer, vilka vid behov tas i bruk vid uppvärmningen av stadsområdet. Det material som inlämnats till revisionsnämnden visar att de övriga koncernbolagens förankring har varit betydligt sämre än Vasa Elektriskas. Exempelvis Fastighets Ab Pikipruukki som bedriver bostadsuthyrning har inte förankrats med hjälp av målen till verksamheten i anslutning till utvecklandet av energianvändningen.

För Vasa stads del har den viktigaste faktorn för förnybar energi varit ibruktagandet av bussar som drivs med biogas år 2017 samt beslut om köp av grön el år 2018. Det finns vid granskningstidpunkten 12 biogasbussar i användning. Biogas produceras vid Stormossen Ab:s biogasanläggning. Bolaget hör till Vasas stadskoncern och är specialiserat på avfallsbehandling. År 2018 behandlade biogasanläggningen totalt ca 48 ton olika avfallssorter som lämpar sig för användningen, av vilka producerades totalt ca 2,8 miljoner kubik biogas. Av biogasen raffinerades trafikgas på ca 0,8 miljoner kilo, av vilket Vasa stads bussar använde ca 42 %. Av de utredningar som revisionsnämnden fått klarnar trots rapporteringen inte det hur mycket grön el staden har köpt/förbrukat och inte heller om det sattes start- och målnivåer för målet. På basis av olika källor har i slutet av år 2019 en effektivare sortering av avfall inte genomförts på den eftersträvade nivån trots beredskapen hos den till stadskoncernen hörande Stormossen Ab:s avfallshanteringsanläggning.

Från olja till kol

800

Från kol till förnybar energi

700 Egna värmecentraler olja

600

VL2 torv

WPPP olja

500

VL2 bio VL2 kol

300 VL3 olja

200 VL1 kol

100

Eget kraftverk olja

2017

2018

2015

Bild 7. Fördelningen av produktionen av fjärrvärme i Vasa 1962-2018. Källa: Vasa Elektriska Ab.

2016

2013

2014

2011

2012

2010

2009

2007

2008

2005

2006

2003

2004

2001

2002

1999

2000

1997

1998

1995

1996

1993

1994

1991

1992

1989

1990

1987

1988

1985

1986

1983

1984

1981

1982

1979

1980

1977

1978

1974

1975

1976

1973

1971

1972

1970

1969

1967

1968

1965

1966

1964

1962

0 1963

GWh

400

enligt revisionsnämndens perspektiv inte Vaasa EnergyWeek som har blivit ett varumärke och är känt för sin omfattning och multiprofessionalitet, utan ärendena borde förankras också i allt eget praktiskt arbete inom staden. På grund av det här borde också helheten med flera olika delprojekt kunna hanteras bättre än vid granskningstidpunkten.

Utvecklande av förfaringssätten En av de viktigaste faktorerna i begynnelseskedet för verkställandet av energioch klimatprogrammet är att hitta fungerande förfaringssätt och samordna ett nytt, sektorövergripande arbete. Under fullmäktigeperioden 2017-2021 har man strävat efter att arbeta både för att skapa en gemensam strategisk avsikt och genom service som ska riktas till kommuninvånarna.

Ett annat mål som ansluter sig till utvecklandet av processerna har varit utvecklande av energiservicen som är riktad till kommuninvånarna, kunderna. Målet har varit att öka och omfattande inrikta rådgivningen i anslutning till både boende, byggande och renovering. Enligt de utredningar som revisionsnämnden har fått har det här målet i mycket stor grad lidit av den resursbrist som moderstadens ekonomiska situation har medfört. Centralt är att till exempel den uppgift som energirådgivare som planerats för staden inte har genomförts. Fastän kommunikationen enligt uppföljningsrapporten har varit omfattande, avlägsnar det här enligt revisionsnämnden dock inte behovet av en riktad, behovsbaserad rådgivning och handledning. Speciellt som stadsfullmäktiges nya mål som satts år 2019 siktar på ett koldioxidneutralt Vasa på 2020-talet. Vasa Elektriska Ab har vid granskningstidpunkten tjänster för byggare i verksamheten. Enligt de utredningar som revisionsnämnden har fått anser Vasa Elektriska att det är nödvändigt att ytterligare utveckla och öka tjänsterna för byggare, vilka inom en nära framtid kunde vara till exempel tjänster inom energioptimering och -effektivitet.

Ur revisionsnämndens perspektiv har skapandet av en strategisk avsikt i vår stad och stadskoncern lyckats bra. Utöver att målet som betonar koldioxidneutralitet har lyfts fram som ett mål i stadens strategi, har i anslutning till energioch klimatprogrammet uppgjorts dokument som gäller både trafiken och utvecklande av trafikservicen och skapats ett program för hållbar mobilitet. Stadens markpolitiska och bostadspolitiska program har också uppdaterats så att det beaktar stadens mål som sträcker sig till år 2035. Likaså har till energioch klimatprogrammet anslutits flera olika projekt, över vilka det finns utredningar i uppföljningsrapporterna. Ett sådant är bland annat I Love Muovi – en riksomfattande insamlingskampanj samt Attractive Mobility Hub – ett projekt som siktar på minskande av bilismen och anslutningsparkeringen. Såsom vid förankringen av strategin ska tillräckliga resurser också beaktas vid verkställandet av energioch klimatprogrammet. För att sköta ärendet räcker

minimimålet för Covenant of Mayors-förbindelsen (20 %), men inte stadens eget mål – 30 %.

Resultat Av de mål som stadsfullmäktige godkände år 2016 är två sådana för vilka det vid granskningstidpunkten finns uppgifter som mätts eller på annat sätt klart kan utvärderas. Dessa är ”Koldioxidneutralt Vasa 2035” och det mål som kan tolkas som ett slags delmål om minskande av växthusgasutsläppen fram till år 2020 med 30 % från 1990 års nivå.

Betydelsefulla som enskilda åtgärder vid uppnåendet av situationen år 2016 har varit förgasningsanläggningen för biomassor på Vasklot som Vasa Elektriska i koncernbolaget har tagit i bruk samt avfallsförbränningsanläggningen som Westenergy Oy Ab tagit i bruk åren 2012-2013. Som en följd av båda åtgärderna kunde man minska andelen stenkol vid alstringen av fjärrvärme (se Framtidens energi s. 14). Speciellt är att minskandet av totalutsläppen för fjärrvärme mellan åren 2013-2017 har inneburit att fjärrvärmens andel av utsläppen från stadens egen verksamhet redan har sjunkit från 35 % till 26 %. På så sätt har vägtrafiken ökat i situationen år 2017 med en andel på 28 % och blivit den största utsläppskällan inom stadens egen verksamhet.

Målet om minskning av växthusgasutsläppen med 30 % ansluter sig till förbindelsen från Europeiska unionens stadsdirektörers generalförsamling (Covenant of Mayors) som undertecknades av Vasa stad år 2014 Genom förbindelsen strävar staden efter att öka energieffektiviteten och utnyttjandet av förnybara energikällor på sitt område genom en separat så kallad SEAP–plan (Sustainable Energy Action Plan). Centralt i förbindelsen och planen var att Vasa stad strävar efter att rikta åtgärder på saker som staden med egna åtgärder kunde påverka. I Vasa stad valdes som sektorer för SEAP-planen kollektivtrafik, stadens offentliga belysning, byggnader som ägs av staden och bostadsbyggnader oberoende av ägare (se bild 8). Enligt de utredningar som revisionsnämnden har fått valdes som basår för SEAP-kalkylen 1990 och som mellangranskningsår 2013, eftersom det från 2013 redan fanns färdigt insamlad information beroende på kommunmönstringen av förnybar energi. Lillkyro har beaktats i kalkylerna redan på 1990 års nivå. Kommunsammanslagningen mellan Lillkyro och Vasa skedde 2013.

Finlands miljöcentral publicerade i februari 2020 kalkyler för växthusutsläpp enligt ett nytt utsläppsberäkningssystem (bild 9). Kalkyler producerades för alla kommuner. Skillnaden i förhållande till den tidigare behandlade SEAP-kalkylen är att Finlands miljöcentrals kalkyler gäller hela kommunens verksamhetsområde och den verksamhet som sker där. Därför finns också utöver kommunens egen verksamhet med bland annat industrianläggningar som omfattas av utsläppshandeln, industrins elförbrukning och avfallsbehandling samt utsläppskompensation som räknas för vindkraft. Utvecklingen i de SEAP-kalkyler som Vasa stad producerat går i samma riktning som de kalkyler som Finlands miljöcentral producerat för Vasas område. Vasaområdets minskningar av växthusutsläpp som beräknats per invånare är den bästa i Finland.

Såsom framgår av bild 8 hade Vasa stads koldioxidutsläpp vid godkännandet av Covenant of Mayors-avtalet år 2014 redan sjunkit från nivån år 1990 med 15 %. Sålunda kvarstod av målet under åren 2014-2020 ungefär hälften. Enligt en mellanrapport som gjordes år 2018 hade i slutet av år 2016 ca 23 % av målet nåtts. Med resultatet år 2016 nådde Vasa stad redan

SEAP-sektorernas koldioxidutsläpp per invånare 1990, 2013 och 2016 4500

Trafik Offentlig belysning

4000

Bostadsbyggnader el 3500

SEAP—MINIMIMÅL

Kg CO2/invånare/år

3000

- 20 % 2500

Bostadsbyggnader uppvärmning Kommunala byggnader el Kommunala byggnader uppvärmning

VASAS MÅL

2000

- 30 %

1500

1000

500

0 1990

2013

2016

2020

Esa Hirvijärvi 4/2019

Bild 8. SEAP–sektorernas koldioxidutsläpp per invånare 1990-2016 Källa: Vasa stads miljösektor.

Ovanför C21-städernas medelvärde (- 25 %) finns 12 städer, där det finns ganska jämnt både städer med över 100 001 invånare och städer med 50 001- 100 000 invånare. Av C21-städerna är hela 17 ovanför det nationella medelvärdet (- 20 %), vilket är anmärkningsvärt både med tanke på ändringsbehoven i framtiden och på befolkningens flyttrörelse. Städerna med så kallad flyttningsvinst ser ut att även i framtiden ha beredskap för att begränsa växthusutsläppen. Betydande i granskningen är att såväl i Vasa som i Björneborg leder ökandet och utnyttjandet av utsläppsfri vindkraft för båda till topplaceringar i jämförelsen. I Vasa förbättras vindkraftskompensationen speciellt av Torkkolaområdets vindkraftspark som genomfördes åren 2014-2015 av EPV Vindkraft Ab (EPV Energi Ab:s dotterbolag) och som har totalt 16 vindkraftverk.

FÖRÄNDRING I UTSLÄPP PER INVÅNARE 2005-2017 -45 %

-25 %

-5 % Vasa

-42 %

Björneborg

-36 %

Kuopio

-33 %

Uleåborg

-31 %

Rovaniemi

-30 %

Åbo

-28 %

I alla de tre städer som finns i toppen i den C21-stadsjämförelse som gjorts från Finlands miljöcentrals material i läget år 2017 orsakar vägtrafiken (29-28 %) de största utsläppen och den näst största fjärrvärmen (20-17 %). Läget är samma i alla kommuner i Finland. Vägtrafiken orsakar i genomsnitt 25 % av kommunernas utsläpp och fjärrvärmen ca 17 %. Av C21-städerna har Borgå det största vägtrafikutsläppen (38 %) och S:t Michel (32 %) samt de minsta Seinäjoki och Helsingfors (21 %). På motsvarande sätt förorsakas de största kalkylerade fjärrvärmeutsläppen i Helsingfors (48 %) och i Åbo (38 %) samt de minsta i Borgå (2 %) och i Kouvola (9 %).

-27 %

S:t Michel

-27 %

Jyväskylä

-26 %

Kotka

-26 %

Tammerfors

-25 %

Villmanstrand

-25 %

Borgå

-25 %

C21-städerna Tavastehus

-24 %

Esbo

-23 %

Joensuu

-21 %

Vid en granskning av Vasa stads verksamhet under de senaste åren är man då det gäller båda målen som beskriver resultaten ännu inom beräkningarna. Stadens mål som riktar sig till den egna verksamheten om minskande av SEAP –sektorernas koldioxidutsläpp -30 % fram till utgången av år 2020 ser enligt revisionsnämnden bedömning ut att på basis av uppgifterna i slutet av år 2016 vara realistiskt. Det finns enligt revisionsnämnden två skäl till detta. För det första har det strategiska arbetet i varje fall inom alla sektorer utförts bra i början av hela fullmäktigeperioden 2017-2021. För det andra inriktas under åren 2016-2017 i Finlands miljöcentrals beräkningar ännu en minskning på växthusutsläppen -29 % (per invånare) för fjärrvärmens del. På basis av minskningen i växthusutsläppen kan effektiviteten på stadens egen verksamhet uppskattas ha ökat under år 2018 och den här ändringen hade inte ännu beaktats i resultaten år 2016.

-20 %

Lahtis

-20 %

Helsingfors

-20 %

Alla kommuner Vanda

-18 % -17 % -15 % -13 %

Salo Kouvola Seinäjoki

Bild 9. Växthusgasutsläppens utveckling i Finlands C21-städer 2005-2017 Källa. Finlands miljöcentral, HINKU –kalkyl, https://paastot.hiilineutraalisuomi.fi granskningstidpunkten borde vara ca 30-faldig i förhållande till den nuvarande nivån för att staden ska vara koldioxidneutral. Vasa stad har inte vid granskningstidpunkten sådana markområden, där ifrågavarande kolsänka skulle kunna förverkligas. Vasa stads kalkyl för kolsänkor justeras år 2020 i anslutning till uppdateringen av skogsplanen.

Vad gäller målet ett koldioxidneutralt Vasa 2035 är situationen betydligt svårare. Målet innebär att Vasa stad avstår från fossil energi och ersätter den med förnybar energi och samtidigt producerar koldioxidutsläpp endast i den omfattning den binder dem i atmosfären (så kallade kolsänkor). Vasa stads uppskattade kalkylerade utsläpp var år 2017 enligt det material som styrgruppen behandlade på årsnivå totalt 1 200 000 koldioxidekvivalentton. På motsvarande sätt beräknades kolsänkan i Vasaområdets skogar vara ca 40 000 koldioxidekvivalentton. I praktiken skulle det här innebära att stadens kolsänka vid

Vasa Elektriska Ab har uppskattat att bolaget skulle ha endast koldioxidneutrala produktionsformer i användning år 2030. Det här skulle för Vasa Elektriskas del innebära en betydande förnyelse av produktionen, men för Vasa stads egen verksamhets del är effekten inte tillräcklig.

Det här beror på att det i Finlands miljöcentrals kalkyler för åren 2005-2017 redan nu finns betydande minskningar i växthusutsläppen (fjärrvärme -59 %, eluppvärmning -27 %, konsumtionsel -34 %) och trots det är Vasa stads växthusutsläpp fortsättningsvis omfattande i förhållande till kolsänkorna. På motsvarande sätt inriktas de ändringar i förfaringssätt och investeringar som görs från våren 2020 och framåt som enskilda åtgärder på en mindre mängd växthusutsläpp än tidigare. Det här beror på att till exempel många åtgärder med stora och snabba effekter redan har gjorts åren 2005-2017 och minskande av de utsläpp som framtidens vägtrafik orsakar skulle innebära en betydande ny granskning av trafikkulturen i Vasa. Eftersom möjligheterna till ökande av kolsänkorna är mycket begränsade i staden och energins kolavtryck redan har minskats (användning av stenkol, avfallsförbränningsanläggning) är målet år 2035 utmanande, men möjligt.

Utgående från det ovan konstaterade kommer enligt revisionsnämndens granskning det av stadsfullmäktige år 2019 beslutade målet om ett koldioxidneutralt Vasa år 202X inte att förverkligas utan deltagande i utsläppshandel. I praktiken innebär utsläppshandel kompensation av producerade skadliga utsläpp genom att utsläppsrätter köps. Systemet fungerar på Europeiska unionens område. Tammerfors har till exempel beslutat att staden för att vara koldioxidneutral år 2030 ska minska växthusutsläppen 80 % från 1990 års nivå och de återstående växthusutsläppen på 20 % ska kompenseras genom deltagande i utsläppshandel. I Vasa har motsvarande definition inte gjorts. Revisionsnämnden bedömer att Vasa stads förutsättningar att delta i utsläppshandel är svåra på grund av stadens svaga ekonomiska läge.

Vasa stads energi– och klimatprogram har man strävat efter att genomföra åren 2016-2019 inom ramen för de befintliga resurserna och möjligheterna. Verksamheten har rapporterats årligen med omfattande översikter. Av de mål som stadsfullmäktige satt år 2016 för energioch klimatprogrammet har förbättrandet av energieffektiviteten, ökande av användningen av förnybar energi och skapande av en gemensam strategisk avsikt genomförts. I början av år 2016 sattes ett mål att minska växthusutsläppen 30 % fram till år 2020 från 1990 års nivå. Fastän målet inte har uppfyllts i slutet av år 2019, uppfyllde utfallet i slutet av år 2016 (23 %) målnivån 20 % i Covenant of Mayors-avtalet som ingicks år 2014. På basis av Finlands miljöcentrals HINKU-kalkyl som publicerades i början av år 2020 har förändringen i Vasaområdets växthusutsläpp 2005-2017 varit det mest miljövänliga av C21-städerna. Vasaområdets växthusutsläpp har sjunkit hela 42 %. Den genomsnittliga nedgången i C21-städerna var under motsvarande tid ungefär 25 % och alla kommuners ca 20 %. En betydande del av uppnåendet av det goda resultatet har varit både minskande av användningen av stenkol och ökande av vindkraften.

Genomförandet av energioch klimatprogrammet har varit mycket beroende av förhållandena och i verksamheten har det saknats den konsekventa organisation och ledning enligt målen som fanns i det inledande skedet. Vasa stadsfullmäktige satte i sitt beslut år 2016 målen för energioch klimatprogrammet samt de viktigaste åtgärdernas utsläppsmål och kostnadernas utvecklingsmål. De här har inte rapporterats i de årliga uppföljningsrapporter som förts till stadsfullmäktige. Stadsfullmäktige har mycket begränsade möjligheter att övervaka hur dessa beslut genomförs och att följa med hur energioch klimatprogrammet utfaller. Av de mål som stadsfullmäktige satt för energioch klimatprogrammet år 2016 har utvecklandet av bostadsområdenas energiservice inte genomförts.

Vasa stads energioch klimatprogram borde uppdateras så att det motsvarar den strategirevidering som gjordes år 2019, där koldioxidneutralitetsmålet år 2035 tidigarelades till 2020-talet. För uppnåendet av målet ska uppmärksamhet fästas på investeringarnas betydelse. Vid genomförandet av energioch klimatprogrammet är det enligt revisionsnämnden inte längre fråga om på vilket sätt målet ”Koldioxidneutralt Vasa 2035/202X” har behandlats i stadens strategi och måluppställning utan i princip handlar det om att stadens verksamhetssystem inte i situationen 2016 var tillräckliga för att svara mot utmaningarna med målet. Det är bra att få verksamhetssystemen att motsvara Vasa stads nya mål ”Koldioxidneutralt Vasa 202X”. Målet ”Kolneutralt Vasa 202X” kommer inte på basis av den granskning som revisionsnämnden har gjort att förverkligas utan att Vasa stad deltar i utsläppshandeln som fungerar på Europeiska unionens område. Vid granskningstidpunkten har deltagande i utsläppshandeln inte definierats som en del av metodurvalet i fråga om Vasa stads mål för koldioxidneutralitet. Revisionsnämnden bedömer att Vasas förutsättningar att delta i utsläppshandel är svåra på grund av stadens svaga ekonomiska läge. Likaså är en med tanke på framtiden betydande fråga ett hur koldioxidneutralt resultat Vasa Elektriska Ab, som hör till stadskoncernen, kan producera med sin egen koncernstruktur och sitt eget affärsverksamhetskunnande.

5. Konkurrenskraftig samhällsstruktur Vasa stads mål på lång sikt under flera fullmäktigeperioder har varit att skapa en konkurrenskraftig samhällsstruktur. Efter strategireformen år 2013 har mätarna varit relativt lika, men åtgärderna har varierat från år till år. År 2015 tog man inom stadens planering i bruk ett verksamhetssätt som syftar till att förtäta och koncentrera stadsstrukturen. Revisionsnämnden bedömde i utvärderingsberättelsen gällande 2015 års verksamhet att man i Vasa har kunnat skapa ett styrsystem som utvecklar den konkurrenskraftiga samhällsstrukturen och som utgör ett stöd för den målinriktade verksamheten. Då användes bl.a. en gemensam markpolitik och ett program för genomförande av markanvändningen. Genomförandet av programmet ovan var även ett av de årliga målen. År 2019 har dessa styrelement ännu varit i bruk, men inte som separata strategiska åtgärder. I stället har

man som en åtgärd tagit med genomförandet av ett grundvattenprojekt i Kurikka. Till följd av målet i anslutning till stadens anskaffning av råvatten, behandlar revisionsnämnden även frågor kring ordnandet av avloppsvatten i denna utvärderingsberättelse. Samtidigt har ett nytt mål varit att utveckla innovativa offentliga upphandlingar. Målen för 2015 förverkligades i fråga om volymen på tomtoch planreserv. Däremot saknades uppföljningsinformation om mätarna som beskriver planernas genomförandegrad. I 2019 års strategi fanns inte längre några mätare för planernas genomförandegrad, utan de har ersatts med mätare som beskriver genomgångstiden för och detaljplaner. I situationen år 2019 stöder tekniska sektorns och Vasa Vattens egna mål förverkligandet av stadens strategiska mål.

5.1. Främjande av mobilitet En central faktor vid förtätningen av stadsstrukturen har varit att möjliggöra både intern trafik och trafikförutsättningar i staden. Ett centralt krav för både stadens interna och externa aktörer samt för samarbetsparterna har därtill varit en granskning av ett mer omfattande trafiknät på ett sätt som möjliggör att stadens näringsstruktur upprätthålls och blir mer mångsidig. Av de åtgärder som uppställts för staden år 2019 räknas utvecklande av kollektivtrafiken och cykelnätet samt utvidgande av promenadcentrum mot stranden och universitetscampus till utvecklande av den interna trafiken i revisionsnämndens granskning. Staden strävade efter att utveckla de externa verksamhetsförutsättningarna genom att stärka flyg-, räls- och fartygstrafiken. Det fanns interna mål för att främja trafiken även år 2015. År 2015 hade utvecklandet av kollektivtrafiken framskridit, men målen för förnybar energi i anslutning till den hade inte förverkligats. Som det konstateras i kapitlet som behandlar koldioxidneutralitet i denna utvärderingsberättelse, har målen för förnybar energi slutligen förverkligats i och med ibruktagandet av en naturgasbuss år 2017. Under år 2019 beredde staden ett program för hållbara färdsätt med målet att främja färdsätt som är gynnsamma för miljön, t.ex. cykling, promenader och kollektivtrafik. Målen och åtgärderna i programmet för hållbara färdsätt har huvudsakligen fastställts för åren 2020–2022, men i sin helhet sträcker de sig till år 2030. Inom Vasa

stad har man år 2019 fastställt servicenivån på stadens kollektivtrafik, men det har vid granskningstidpunkten inte gått till beslutsfattande. Samtidigt har beredningen av kollektivtrafikens ruttplan inletts och en mobilbiljett har tagits i bruk inom kollektivtrafiken. I fråga om cykelnätet har de första stegen tagits genom att enkelriktade cykelvägar har byggts i båda färdriktningarna vid Kyrkoesplanaden. Därtill har planeringen av cykelvägsförbindelserna vid Vasklot och Pohjolagatan-Västerängen inletts. I fråga om utvidgandet av promenadcentrum har planer gjorts och i fråga om bron mellan universitetscampusen ordnades en planeringstävling. Även om åtgärderna för 2019 vid granskningstidpunkten har gällt strategiskt genomförande och haft ringa verkningar, stöder de enligt revisionsnämnden verkställandet av programmet för hållbara färdsätt under åren 2020 och 2021. Tekniska nämnden har godkänt programmet för hållbara färdsätt i april 2020. Enligt utredningar som revisionsnämnden fått är syftet att årligen följa upp förverkligandet av programmet i såväl tekniska sektorns ledningsgrupp som i tekniska nämnden. I fråga om externa verksamhetsförutsättningar har Vasa stads satsningar varit betydande. Den största enskilda faktorn har varit att stärka fartygstrafiken. Byggandet av den nya passagerarfärjan har inletts på varvet i Raumo under år 2019. Målet är att den nya passagerarfärjan ska trafikera mellan Vasa och Umeå (Sverige). I sin helhet uppskattas de slutliga anskaffningskostnaderna för färjan till cirka 120 miljoner euro. Färjan ska levereras senast den 30 april 2021.

Med tanke på främjandet av fartygstrafiken kommer även kajerna och hamnområdet i Vasa hamn att förnyas. Enligt utredningar som revisionsnämnden fått har kajplaneringen konkurrensutsatts och inletts i fråga om passagerarkajen vid granskningstidpunkten. Under verksamhetsåret 2019 har även norra piren muddrats och fått erosionsskydd, iståndsättningsarbete har gjorts på Reinsgatans bangård och taket vid incheckningen har renoverats. Kostnaderna för arbetena ovan uppgår till över en miljon euro. Vid granskningstidpunkten var bristen på spelrum på grund av den rådande ekonomiska situationen ett problem. De investeringar som redan inletts år 2019 har prioriterats starkt av Vasa stads kommunteknik, och man har inte längre kunnat tillgodose andra behov som uppkommit under året. Revisionsnämnden bedömer att situationen kommer att fortsätta på samma sätt under hela den tid som staden balanserar ekonomin.

Främjandet av den externa trafiken har starkt fokuserats på att främja fartygstrafiken. Trots detta har en översiktsplan för en underfart vid järnvägsstationen gjorts år 2019. Med den möjliggörs ibruktagande av två tågspår på Vasaregionens banavsnitt. Bakom detta ligger både förbättrande av förbindelserna till det nya Wasa Station-kvarteret och möjliggörande av en mer mångsidig rälstrafik i Vasaregionen. I utredningar som revisionsnämnden fått skulle en möjlighet vara att bygga snabba förbindelser mellan Vasa och Seinäjoki med hjälp av ett tåg med elektrisk ackumulator. I fråga om flygtrafiken har inga betydande rapporterade arrangemang gjorts av staden under verksamhetsåret 2019. De mätare som staden godkänt för en konkurrenskraftig samhällsstruktur stöder inte utvecklingen av främjandet av mobiliteten och berättar inget om framskridandet.

UPPFÖLJNING MÄTARE

KÄLLA

NUVARANDE NIVÅ

Andelen invånare på 5 km:s avstånd från centrum (% av invånarantalet)

YKR - samhällsstrukturuppföljning

80 % (2017)

Koldioxidutsläpp från vägtrafiken i Vasa (kt co2-ekv)

CO2-rapport

66,8 (2019)

Fordon i enlighet med hållbar utveckling %

Statistik över bilbeståndet Traficom

1,2 % (9/2019)

Passagerarmängden inom lokaltrafiken (1 milj. passagerare/år)

systemet Waltti

1,229 (2018)

Cykeltrafikmängderna (totalmängden under ett år)

Maskinella beräkningspunkter

Nöjdhet med möjligheten att röra sig hållbart i Vasa

(Kommande) enkät om nöjdheten

Index som gäller främjande av motion

TEA-viisari

74 (2019)

Halten av kväveoxid i luften, årsmedelvärde (μg/m3)

Mätningspunkt vid Vasaesplanaden

20 (2018)

Andelen barn i lågstadieåldern som bor på högst en kilometers avstånd från lågstadiet (%)

Tjänsten Liiteri (MM)

60,3 % (2018)

Andelen invånare som bor på högst en kilometers avstånd från en dagligvaruaffär %

Tjänsten Liiteri (MM)

79,7 % (2018)

Vasa centrums livskraftstal

Undersökning om livskraft i de finländska städerna

3,696 (2019)

Antalet stadsevenemang

Visit Vasas statistik

22 st. (2019)

Mängden artiklar som skrivits om hållbara färdsätt och tonen i dem

Vasa stad

50 % (2019)

Mängden artiklar som skrivits om hållbara färdsätt och tonen i dem

Medieuppföljning

MÅL

Bild 10. Uppföljning av programmet för hållbara färdsätt. Källa: Vasa stad,programmet för hållbara färdsätt, utkast. 14

5.2. Planläggning och byggande

Bostadsproduktion i Vasa 2013–2019 600 500 400 300

331

209

215

200 100

154

121

103

2014

2015

328

Fristående småhus

297

107

2016

2017

2018

Radhus och kopplade småhus

347

0 2013

365

26 73

2019

Bostadsvåningshus

Bild 11. Bostadsproduktion i Vasa 2013–2019. Källa: Vasa stad, planläggningen I fråga om en konkurrenskraftig samhällsstruktur följde revisionsnämnden i situationen år 2015 i synnerhet de mätare som fastställts i programmet för genomförande av markanvändningen. Till de viktigaste mätarna hörde Vasas bostadsproduktion samt tomtoch planreserv. I sina utvärderingar år 2015 konstaterade revisionsnämnden att målen i fråga om bostadsproduktionen bör granskas sett till behoven i hela landet, så att de inte är för höga i förhållande till det verkliga lokala behovet. År 2015 var målet för bostadsproduktionen 560 bostäder i programmet för genomförande av markanvändningen, och det uppnåddes inte. År 2019 låg målet för bostadsproduktionen fortfarande på samma nivå.

bostadsproduktionsutfall åren 2018 och 2019, cirka 420-440 bostäder, skulle vara mer realistiskt även i fortsättningen. Målet medför trots det fortfarande utmaningar, eftersom bostadsproduktionen i medeltal har varit 395 bostäder under 2000-talet. Tomt- och planreserven var bra år 2015. Revisionsnämnden konstaterade att målen i fråga om bostadsvåningshus, radhus och småhus uppnåddes i sin helhet. Endast det eftersträvade antalet fristående parhus förblev oklart. I samband med uppdateringen av programmet för genomförande av markanvändningen år 2017 justerades målen. Målet är fortfarande att planreserven ska motsvara tomtbehovet under tre år, men nivån på dem höjdes och vid fastställandet beaktades även tomterna i privat ägo på detaljplaneområdet.

Som det framgår av bild 11 har Vasa stads mål att producera 560 bostäder inte uppnåtts under de två senaste fullmäktigeperioderna. Under de 30 senaste åren har bostadsproduktionen endast överskridit målgränsen 1991 och 1998. Målen för bostadsproduktionen bör vid granskningstidpunkten jämföras mer aktivt med förverkligandet av stadens befolkningsmål. Även om stadens invånarantal ännu år 2015 ökade med cirka 650 invånare, har det de följande fyra åren nästan stått helt stilla på grund av den negativa befolkningsutvecklingen år 2017. På basis av detta bedömer revisionsnämnden att Vasa stads

I sin helhet höjde ändringen som gjordes år 2017 i programmet för genomförande av markanvändningen 2015 års målnivå (50 000 kvadratmeter våningsyta) till cirka 112 500 kvadratmeter våningsyta åren 2018– 2022. Målet för fristående småhus har år 2019 varit 210 tomter. I tabell 1 presenteras målnivån för tomtoch planreserven samt utfallet år 2019. Mätarnas målnivåer har uppnåtts.

En lämplig planreserv har ansetts vara tombehovet under tre år.

I de färdiga detaljplanerna hösten 2019 fanns det obebyggda tomter i Vasa, inklusive både privata och av staden ägda tomter enligt följande:

AK-mål:

90 000 m2vy

AK:

AR-mål:

22 500 m2vy

AR (inkl. AP):

AO-mål:

210 tomter

AO:

105 200 m2vy

= 117 % av målet

45 000 (19600) m2vy

= 200 (87)% av målet

212 tomter

= 100 % av målet

Tabell 1. Tomt- och planreserv 2019. Källa: Vasa stad, planläggningen. AK = bostadsvåningshus, AR = radhus och motsv., AO = fristående småhus, m2vy kvadratmeter våningsyta.

En uppföljningsmätare för genomgångstiden för detaljplaner är vid granskningstidpunkten i utvecklingsskedet. Enligt utredningar som revisionsnämnden fått är det fråga om en planläggningsprocess som beskrivs med lean-metoden och där man har försökt hitta processens knutpunkter och objekt som kan utvecklas. Ett problem har varit att prognoserna som är en av grunderna för detaljplaneprocessen inte beaktar den lokala regionutvecklingen och dess dynamik. Vid granskningstidpunkten har utveckling gjorts bland annat i fråga om inledande av projekt.

att alla kostnader för planläggningen tillfaller staden. Ett mål är att behovet av planeringsbehovslösningar som beviljas årligen minskar. Revisionsnämnden anser att verksamhetssättet är bra, eftersom ett sådant här verksamhetssätt samtidigt främjar lösandet av specialfrågor i anslutning till Vasa stads avloppsvattennät. Enligt revisionsnämnden har kommunteknikens två viktigaste byggobjekt år 2019 varit trafikarrangemangen vid Handelsesplanadens cirkulationsplats (bild 12) och byggandet av en stödmur på fiskstrandsområdet (bild 13). Revisionsnämnden bedömer att dessa på ett utmärkt sätt stöder åtgärden att förverkliga en fungerande infrastruktur i staden. Även om andra åtgärder också har gjorts under år 2019, får man med hjälp av cirkulationsplatsen vid Handelsesplanaden en avsevärt mycket bättre motorvägsanslutning från E12 mot staden med tanke på stadsstrukturen och byggandet på fiskstranden har stimulerat användningen och utvecklingen av stadens stränder avsevärt.

Det finns detaljerad information om genomgångstiden för byggnadstillsynens tillstånd. Byggnadstillsynen har årligen följt upp mätarna i sitt eget budgetoch bokslutsmaterial. Som det framgår av tabell 2, har byggnadstillsynen kunnat behandla tillstånden bra, även om behandlingstiderna har blivit längre. I början av den innevarande fullmäktigeperioden 2017–2021 var beredningstidtabellen för bygglov till och med utmärkt. För år 2019 hade 18 dagar satts upp som mål för genomsnittlig behandlingstid för bygglov. Detta uppnåddes inte. År 2019 gällde de beviljade byggloven hela 172 705 kvadratmeter våningsyta, då motsvarande tal år 2018 var 59 781 kvadratmeter våningsyta. BS 2016

BS 2017

BS 2018

BS 2019

BG 2020

13,2

12,8

Tabell 2. Genomsnittlig tid för behandling av bygglov i dagar. Källa: Vasa stads bokslut 2019.. Av 2019 års åtgärder hänger utvecklande och stimulerande av kärncentrum och torget nära samman med åtgärden att utvidga promenadcentrum. Strävan är att stimulera kärncentrum och torget genom att göra ändringar som möjliggör gångtrafik längs hela Vasaesplanaden. Planeringen av en tunnel under Vasa järnvägsstation har beaktats som en del av förändringsarrangemangen i Vasaesplanadens östra ända. Enligt utredningar som revisionsnämnden fått grundar sig planerna på att man år 2021 börjar bygga i Vasaesplanadens västra delar på ett område mellan Rådhusgatan och Kyrkoesplanaden. Planeringen görs som ett samarbete mellan kommuntekniken och planläggningen.

Bild 12. Cirkulationsplatsen vid Handelsesplanaden. (centralsjukhusets detaljplan)

Mätarna som satts upp för en effektiv planläggning och en fungerande infrastruktur visar att målen har uppnåtts. Utöver upprätthållandet av en tillräcklig planreserv har planläggningen år 2019 koncentrerat sig på flera omfattande delprojekt. Dessa har bland annat varit att utveckla det tidigare travbaneområdet nära stadens centrum, förstärka stadsdelscentrumen samt trygga stora arbetsplatsklusters utvecklingsprojekt och verksamhetsförutsättningar. År 2019 har man därtill inlett beredningen av principer för att redan byggda byområden kan detaljplanläggas utan

Bild 13. Fiskstranden.

5.3. Specialfrågor gällande vattentjänster Vasa stads revisionsnämnd har i sina utvärderingsberättelser för åren 2009 och 2013 behandlat ämnen i anslutning till behandling av avloppsvatten i glesbygdsområden. Bedömningen åren 2009 och 2013 grundade sig på statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnätet samt på investeringsprogrammet i sammanslagningsavtalet för kommunsammanslagningen Vasa-Lillkyro (2013). Statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät (542/2003) trädde i kraft i början av år 2004.

På bild 14 presenteras en ekologisk klassificering som beskriver vattenstatus (enligt Europas ramdirektiv för vatten, Finlands miljöcentral). God ekologisk status innebär att det t.ex. i fiskars, bottendjurs, vattenväxters och planktonalgers artförekomst finns högst små förändringar på grund av mänsklig inverkan. Efter år 2013 har den ekologiska statusen i både Kyro älv och i Österbottens vattenområden varit så gott som oförändrad. Kyro älv är Vasa stads huvudsakliga råvattenkälla. På grund av detta håller Vasa stad på att göra betydande ändringar i råvattenanskaffningssystemet för att förbättra vattentjänsternas tillförlitlighet genom att undersöka möjligheterna att använda djupgrundvatten från Kurikka.

Utöver konsekvenserna av förordningen är det allt viktigare att inom Vasa stad även granska verksamhetsområdet som fastställts för vattentjänster enligt lagen om vattentjänster. Fastställandet av verksamhetsområdet avgör till vilka delar fastigheterna omfattas att ett fungerande vattentjänstnät och till vilka delar fastigheterna hör till ett glesbygdsområde. Efter kommunsammanslagningen mellan Vasa och Lillkyro (2013) har det bildats flera glesbygdsområden inom staden, och utökandet av nätet kräver en betydligt längre nätstruktur än tidigare.

Kyro älv rinner i Vasaområdet huvudsakligen i Lillkyro och dess klassificering är enligt Miljöcentralens definition även i bästa fall bara nöjaktig (Kyro älvs nedre del Ylistaro–Storkyro). I Lillkyro i Vasa uppskattas Kyro älvs status som försvarlig (Kyro älvs nedersta del Storkyro–Korsholm). Sammanlagt släpps behandlat avloppsvatten ut i Kyro älv från nästan tio avloppsreningsverk. Behandlat avloppsvatten från Vasas kärna (utan Lillkyro) släpps ut i havet utanför Vasa.

Oklassificerad Utmärkt God

JAKOBSTAD

Nöjaktig Försvarlig Dålig Kraftigt förändrad eller artificiell

KVARKEN

VASA

KY R

ÄL V

NÄ

SEINÄJOKI

Bild 14. Vattendragens ekologiska status. Källa: Finlands miljöcentral, vattenkarta

Grundvattenprojektet i Kurikka Affärsverket Vasa Vatten ansvarar för ordnandet av störningsfria vattentjänster inom sitt verksamhetsområde. En av dessa faktorer är att garantera försörjningsberedskapen för rent grundvatten. För att garantera vattentjänsterna skulle det behövas två av varandra oberoende vattenkällor som även kan utnyttjas på ett hållbart sätt. Vid granskningstidpunkten är Vasas huvudsakliga råvattenkälla Kyro älv. E8 JAKOBSTAD

Under åren 2020–2022 kommer undersökningarna att fortsätta för att man ska kunna ansöka om vattentäktstillstånd och hitta optimala platser för vattentäktsbrunnar. Enligt utredningar som revisionsnämnden fått uppskattas kostnaderna i genomförandeskedet uppgå till cirka 40 miljoner euro. Av detta har man planerat att använda cirka 1,8 miljoner euro redan i undersökningsskedet för att bygga grundvattentäktsbrunnar (se bild 16).

NYKARLEBY

JEPPO

VASA

För projektets undersökningskostnader svarar till stor del Vasa Vatten. Vasas andel är cirka 82 %. Kurikan Vesihuolto Oy svarar för cirka 18 % av kostnaderna. Av de totala undersökningskostnaderna på 3 miljoner euro har cirka 2,5 miljoner euro redan utfallit vid granskningstidpunkten. Målet har varit att undersökningsskedets provpumpningskonstruktioner görs så att de kan utnyttjas direkt för de vattenvolymer som behövs under driftstiden. Samtidigt fungerar alla markutfyllnader som gjorts som grund för kommande byggnader för vattentäkt och vägförbindelserna möjliggör trafik för större fordon.

KAUHAVA FÖRBINDELSEVATTENLEDNING

LAPPO

SEINÄJOKI

GRUNDVATTENOMRÅDE

Grundvattenverk 20 000m3/d

KURIKKA

NÄRPES

E12 67 KAUHAJOKI

KRISTINESTAD

Bild 15. Grundvattenprojektet. Källa: Vasa Vatten

Djupgrundvattenprojektet grundar sig på fortsatta undersökningar av den djupa grundvattenförekomst som upptäcktes i Kurikka år 2010. Undersökningarna inleddes år 2012 och sedan år 2014 har de genomförts som samarbetsprojekt mellan Kurikan Vesihuolto Oy, Vasa Vatten, NTM-centralen i Södra Österbotten och Geologiska forskningscentralen. Grundvattenprojektet i Kurikka har delats in i tio undersökningsskeden. Vid granskningstidpunkten är man halvvägs. Av den eftersträvade volymen 20 000 kubikmeter råvatten som kan utnyttjas enligt samarbetsavtalet som Vasa stad och Kurikan Vesihuolto Oy ingått år 2015 har cirka hälften uppnåtts fram till slutet av år 2019. Målet är att 20 000 kubikmeter ska ha uppnåtts redan år 2021. Enligt utredningar som revisionsnämnden fått har Vasa stad och Kurikan Vesihuolto Oy ingått ett nytt samarbetsavtal om projektets framskridande för åren 2020–2025. Det tidigare samarbetsavtalet för genomförandet av projektet var i kraft åren 2015–2019.

En enskild betydande investering kommer att vara byggandet av en förbindelsevattenledning mellan Kurikka och Vasa, vars kostnadskalkyl vid granskningstidpunkten är cirka 25 miljoner euro. Kostnaderna för förbindelsvattenledningen kommer enligt Vasa Vatten nästan helt att betalas av Vasa Vattens kunder. För de övriga genomförandekostnaderna på cirka 13 miljoner euro har ingen kostnadsfördelning gjorts vid granskningstidpunkten. Syftet är att bilda ett eller flera partivattenbolag för produktion och distribution av hushållsvatten. Till följd av detta är syftet inom projektet att ansöka om statsunderstöd. En grund för statsunderstödet är att det inom projektets verkningsområde i Österbotten och södra Österbotten finns 150 000 invånare och livsmedelsproduktion som behöver mycket hushållsvatten. Enligt revisionsnämnden är det väldigt viktigt att kostnadsfördelningen i genomförandeskedet skulle kunna fastställas i ett så tidigt skede som möjligt på grund av stadens svåra ekonomiska situation. Vasa Vatten har höjt bruksavgifterna för vatten med cirka 6 % år 2019 och i början av år 2020 steg avgifterna med cirka 4 %. Även om Vasa Vattens bruksavgifter ännu ligger under landets medelnivå, är det med tanke på kommuninvånarna inte hållbart om flera olika avgifter för ordnande av kommunal verksamhet höjs samtidigt. Revisionsnämnden ser här ett starkt prioriteringsbehov.

Kostnader för genomförandet av djupgrundvattenprojektet i Kurikka 40M€

VASA

Lågvattenreservoar

Yhdysvesijohto Kurikka -Vaasa (80 km) 25 M€

LAIHELA STORKYRO

Uppsamlingsrör för grundvatten (20 km) 3 M€ Tryckregleringsstation

KURIKKA

Försörjningsberedskap

Försörjningsberedskap SEINÄJOKI

Anläggning för behandling av grundvatten (1000 m3/h) 4 M€

Grundvattentäktsbrunnar 1,8 M€

Planering Byggande Uppgifter på arbetsplatsen 6 M€ Driftskostnader (1-4v) 0,5 M€/v

Bild 16. Uppskattade kostnader för genomförandet av grundvattenprojektet i Kurikka. Källa: Vasa Vatten, grundar sig på en preliminär plan från år 2016. sin fastighet till avloppet under åren 2018–2019. Som ett resultat av uppmaningen har 128 fastighetsägare beställt de tekniska uppgifter som behövs för anslutning av Vasa Vatten. Fram till slutet av år 2019 har 47 av dessa 128 under året endera anslutits till det kommunala spillvattenavloppet eller så har nödvändiga planer gjorts och godkänts. Till miljösektorn har 306 ansökningar om befrielse från anslutningsskyldigheten inkommit. Enligt Vasa Vattens uppgifter har över 30 fastighetsägare inte reagerat alls.

Avloppsnätets verksamhetsområde och anslutning till nätet Vasa stad har år 2018 uppdaterat vattentjänstverket Vasa Vattens verksamhetsområde. Den nuvarande lagen om vattentjänster har varit i kraft sedan år 2001, då även Vasa stads vattentjänstverks verksamhetsområde fastställdes. År 2001 fastställdes ett verksamhetsområde för vattendistribution, spillvattenavlopp och dagvattenavlopp. Verksamhetsområdet har före år 2018 justerats en gång, år 2004. Verksamhetsområdet som fastställdes år 2004 var betydligt mycket mindre än verksamhetsområdet år 2018 och det fanns färre fastigheter som inte hade anslutits till nätet.

Enligt utredningar som revisionsnämnden fått har byggnads- och miljönämnden på grund av det stora antalet ansökningar om befrielse från anslutningsskyldigheten delegerat beslutanderätten till miljödirektören. För alla 306 fastigheter för vilka befrielse har ansökts, har det utförts en syneförrättning där man har konstaterat situationen i fråga om det nuvarande avloppsvattensystemet och bedömt den tekniska möjligheten att ansluta fastigheten till det kommunala avloppet. Vid granskningstidpunkten är myndighetens bedömning att största delen av fastigheterna som bebos året runt kommer att få ett nekande beslut på ansökan om befrielse. Beslutet kan överklagas i förvaltningsdomstolen. Efter att ett negativt beslut har vunnit laga kraft, övervakar miljösektorn att anslutningen genomförs.

Fastigheter i det fastställda verksamhetsområdet för avloppsnätet måste anslutas både till vattenledningen och spillvattenavloppet. På basis av lagen om vattentjänster utökas verksamhetsområdena, eftersom kommunen ansvarar för ordnandet av vatten och vattentjänsterna bör utvecklas i enlighet med övrig utveckling i samhället. På bilderna 17 och 18 presenteras gällande verksamhetsområde för avloppsnätet samt målen för utökning som uppställts år 2016. Vid granskningstidpunkten finns det enligt Vasa stads miljösektors uppgifter ännu 461 fastigheter på avloppsnätets verksamhetsområde som inte har anslutits till det kommunala avloppet. Samtliga ägare till fastigheterna i fråga har uppmanats att ansluta

Vid granskningen är det skäl att åtskilja anslutningsskyldigheten inom avloppsnätets verksamhetsområde och befrielsegrunderna enligt förordningen 26

Avloppsvattennätets verksamhetsområde Eftersträvat utökningsområde för avloppsvattennätets verksamhetsområde

2020

2020 2020 2020

2025 2020

2025 2025

Bild 17. Verksamhetsområde för Vasas avloppsvattennät utan Lillkyro. Källa: Vasa Vatten om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnätet från varandra. Befrielsegrunderna för skyldigheten att anslutas till spillvattenavloppet kan bara vara faktiska, medan befrielse från åtgärden enligt förordningen ovan kan grunda sig på en subjektiv bedömning. Miljömyndigheten i kommunen kan bevilja befrielse från skyldigheten att ansluta fastigheten till spillvattenavloppet tills vidare eller för viss tid om behandlingen av fastighetens avloppsvatten uppfyller kraven i miljöskyddslagen. Enligt en utredning som revisionsnämnden fått kan befrielsegrunderna vara ett obetydligt behov (i praktiken liten vattenkonsumtion ~ 2-3 kubikmeter) eller orimliga kostnader för anslutningen i förhållande till områdets genomsnittliga anslutningskostnader (~över 10 000 €). Orsaker som hänför sig till fastighetsinnehavaren, såsom inkomst, förmögenhet och ålder, kan inte vara grunder för beslutet om befrielse från anslutning till spillvattenavloppet.

I revisionsnämndens utvärderingar år 2009 upplevdes det faktum att de områden som kräver avlopp är oplanerade som det största hotet i fråga om ordnandet av avloppsvatten. När det var fråga om oplanerade områden tillämpade man i samband med fastigheternas bygglov ofta separata planeringsbehovslösningar. Förfarandet stödde då inte ordnandet av ett centraliserat avlopp och var problematiskt med tanke på en hållbar utveckling. Planeringsbehovslösningar behövdes i synnerhet i Vasas södra områden. Exempelvis i Sundom finns det i det fastställda verksamhetsområdet fortfarande flera fastigheter som inte är anslutna till avloppsvattennätet.

2019 2019

2019

Avloppsvattennätets verksamhetsområde Eftersträvat utökningsområde för avloppsvattennätets verksamhetsområde

Bild 18. Verksamhetsområde för Lillkyros avloppsvattennät. Källa: Vasa Vatten Efter kommunsammanslagningen mellan Vasa och Lillkyro år 2013 har det helhetsbetonade ordnandet av avloppsvatten i Lillkyros glesbygdsområden lyfts fram som ett bekymmer i både utredningar och bedömningar som revisionsnämnden fått. Det är det fortfarande. När revisionsnämnden begärde en bedömning av situationen i slutet av år 2019, ansågs Lillkyro vara mer utmanande än stadens södra delar. Exempelvis avloppsvattennätet i Sundom har vid granskningstidpunkten kartlagts och uppdaterats i sin helhet i nätdatasystemet, då så inte är fallet för Lillkyros del. Dessutom är Lillkyro större än Sundom. I samband med uppdateringen av verksamhetsområdet år 2018 anslöts f.d. Lillkyroområdet och dess avloppsområden, där det finns många oanslutna fastigheter. Ett särskilt problem är fastigheterna vid Kyro älvs strand i Lillkyro. De ligger i 2018 års uppdatering i det eftersträvade verksamhetsområdet för spillvattenavloppet. Enligt utredningar som revisionsnämnden fått har de eftersträvade verksamhetsområdena i Lillkyro som presenteras på bild 18 inte förverkligats vid utgången av år 2019. I praktiken innebär det här att områdets fastigheter vid granskningstidpunkten omfattas av förordningen om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnätet och fastighetsägarna känner inte till tidtabellen för byggandet av avloppsnätet. I Lillkyro finns det i avloppsvattennätets verksamhetsområde uppskattningsvis 155 oanslutna fastigheter. Det här är cirka 34 % av alla oanslutna fastigheter på Vasas avloppsvattennäts verksamhetsområde. Revisionsnämnden bedömer i nuläget att investeringsprogrammet i kommunsammanslagningsavtalet 28

år 2013 inte grundade sig på tillräckliga riskbedömningar av nätets tillstånd i f.d. Lillkyroområdet och investeringsfinansieringen som det kräver. Man bör särskilt notera att både lagen om vattentjänster och förordningen om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnätet redan hade varit länge i kraft när kommunsammanslagningsavtalet ingicks. Det slutliga kostnadsutfallet i investeringsprogrammet i kommunsammanslagningsavtalet var cirka 25 M€. Av detta användes cirka 1,2 M€ för fastställt byggande av avlopp i Lillkyros glesbygdsområden. Ett problem ser ut att bli att den där summan nästan i sin helhet användes på grundliga renoveringar av redan befintliga konstruktioner. Således skulle inte heller ursprungliga 2 M€ i investeringsplanen under några omständigheter ha räckt för att ansluta områdena till avloppsnätet. Enligt utredningar som revisionsnämnden fått påverkades anläggandet av avlopp efter kommunsammanslagningen i synnerhet av att Vasa Vatten inte fick separat finansiering för ändamålet och nätets skick i princip var svagare än i Vasas kärna (utan Lillkyro). Vid granskningstidspunkten är anslutningsprocenten i Vasa utan Lillkyro 97 %, då anslutningsprocenten för hela Vasa inklusive Lillkyro är 92,5 %. I praktiken orsakar den lägre anslutningsprocenten i Lillkyro än i övriga Vasa en situation där avloppsvattenavgifterna som samlas in i Lillkyro inte ens räcker för att täcka de behandlingskostnader som områdets avloppsvatten medför. Kostnaderna är även högre än normalt bland annat på grund av nätets dåliga skick och det ökade energibehovet vid behandlingen av avloppsvattnet. Lillkyros avloppsvatten behandlas av Kyrönmaan Jätevesi Oy:s reningsverk i Hyyriä som Vasa och Storkyro äger tillsammans.

Avloppsvatten i glesbygdsområden Vid granskningstidpunkten har både lindringar samt förlängningar av tidsfristen gjorts i förordningen om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnätet som trädde i kraft år 2004. År 2011 flyttades tidsfristen fram från år 2014 till år 2016 och man beslutade att fastighetsinnehavare som är födda före 10.3.1943 inte behöver vidta de åtgärder som fastställts i förordningen ovan på sin fastighet. År 2017 avlägsnades genom ändringar i både miljöskyddslagen och förordningen om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnätet skyldigheten för s.k. byggnader på torra land att förbättra gamla avloppsvattensystem byggda före år 2004. I ändringen år 2017 fastställdes därtill 31.10.2019 som ny tidsfrist för förbättring av avloppsvattensystemen i fastigheter på glesbygdsområden. Vid granskningstidpunkten ska avloppsvattensystemen för fastigheter som ligger mindre än 100 meter från ett vattendrag eller i ett grundvattenområde vara i enlighet med miljöskyddslagen. Därtill ska avloppsvattensystemen iståndsättas på det sätt som föreskrivs i lagen före tidsfristen som fastställdes år 2017 på sådana i glesbygdsområden belägna fastigheter på torra land, där renoveringar och utbyggnad som förutsätter bygglov görs.

kg/hushåll med tre personer per år

Revisionsnämnden bedömde i situationen år 2009 att staden har utvecklat sin rådgivning och verksamhet bra inom ramarna för tidsfristen som gällde då Revisionsnämnden konstaterade att fastighetsägarnas verksamhet avgör hur bra avloppsvattentjänsterna i glesbygdsområdena kan ordnas. För aktiva fastighetsägare hade tillräckliga tjänster ordnats. År

2009 uppskattades cirka 400 fastigheter kvarstå utanför avloppsnätet med beaktande av tidsfristen år 2014. År 2013 bedömde revisionsnämnden att planerna och den ordnade rådgivningen framskridit planenligt. Till följd av de ändringar som gjorts i förordningen om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnätet under flera fullmäktigeperioder finns det inom Vasa stad 31.10.2019 nästan 300 året runt bebodda bostäder i strandområden och 16 bostäder i grundvattenområden som inte kan anslutas till det kommunala avloppet. Enligt utredningar som revisionsnämnden fått är cirka 200-250 av dessa vid granskningstidpunkten ännu sådana som kommer att kräva endera åtgärder eller ansökan om befrielse. Man kan bedöma att ändringarna i lagstiftningen har lett till en situation där fastighetsägares proaktiva verksamhet har visat sig vara olönsam. Till följd av detta har det t.ex. i Vasa under åren 2014-2019 gjorts få saneringar av avloppsvattensystem byggda före år 2004 i strand- och grundvattenområden. Från den situation som bedömdes år 2009 har antalet fastigheter minskat med cirka 100 trots den första tidsfristen år 2014. År 2019 lämnades tre ansökningar om befrielse in. I motsats till grunderna för ansökan om befrielse i anslutning till spillvattenavloppet, kan åtgärdsbefrielserna som beviljas på basis av förordningen om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnätet till sin karaktär hänföra sig till fastighetsinnehavaren (t.ex. inkomster, förmögenhet, ålder, andra sociala hinder för betalning). Befrielsen gäller alltid under viss tid.

70 60 50

Totalkväve

Totalfosfor

Organiskt material

20 10

Obehandlat avloppsvatten

Avloppsvatten efter behandling i slamavskiljare

Avloppsvatten som behandlats enligt reningskraven på basnivå

Bild 19. Effekt i fråga om avloppsvattenrening. Källa: Miljöministeriet 29

Vasas miljösektor har ur revisionsnämndens perspektiv med beaktande av tidsfristen 31.10.2019 ordnat sitt arbete i anslutning till rådgivning på ett bra sätt. Arbetet har delvis utförts i samarbete med Österbottens vatten och miljö rf. Rådgivningen har i första hand riktats till fastigheter i strand- och grundvattenområden. Revisionsnämnden anser det vara bra att miljösektorn i situationen år 2019 har utvecklat verksamheten utifrån riskbedömningar.

Enligt utredningar som revisionsnämnden fått riktas verksamheten i anslutning till ordnade av avloppsvatten i glesbygdsområden i första skedet på grundvattenområden, i andra skedet på Kyro älvs verkningsområde och i tredje skedet på Vasas övriga strandområden.

5.4. Innovativ offentlig upphandling Upphandlingslagen reviderades år 2016. Lagens syfte definieras i 2 § 2 mom. i lagen. Ett ändamål är att effektivisera användningen av allmänna medel samt främja innovativ och hållbar upphandling av hög kvalitet. I lagens motiveringstext konstateras att innovativ upphandling skulle i lagen vara en ny målsättning då man med innovationer avser ett sådant föremål för upphandlingen där kunskaper och färdigheter i affärsmässigt eller samhälleligt avseende utnyttjas på ett nytt sätt. Med innovativ upphandling avses förutom upphandling av egentliga innovationer även innovationsfrämjande upphandling, där den upphandlande enheten definierar sina behov i form av funktionskrav i stället för att hänvisa till standarder och där anbudsgivarna även kan presentera nya typer av lösningsmodeller i sina anbud.

I de utredningar som revisionsnämnden fått för verksamhetsåret 2019 kan man tydligt observera att det har varit en svår uppgift i praktiken att definiera innovativa upphandlingar. På en praktisk nivå av verksamheten kunde all ny upphandlingsverksamhet definieras som innovativ, eftersom många upphandlingar åren 2018 och 2019 till sin karaktär har varit nya, skapande eller annars sådana som förnyat gamla verksamhetssätt. Sådana har varit bl.a. upphandlingen av multifunktionsapparater/kopieringsmaskiner till kontor genom en servicemodell, förverkligandet av ett nytt servicesedeldaghem genom anbudsförfarande eller genomförandet av Gerby nya daghem genom en hyresmodell. Hur mycket det direkt har varit fråga om sådan styrning av förfarandena som beror på stadens nya upphandlingsanvisningar, förblev öppet i granskningen.

Statsrådet publicerade i december 2017, i anslutning till utrednings- forskningsverksamheten, verket ”Innovativa offentliga upphandlingar – definition, möjligheter och mätning” som gäller offentliga upphandlingar. Statsrådet definierade innovativ upphandling som en ny och betydligt förbättrad upphandling av en produkt eller service, genom vilken de offentliga tjänsternas produktivitet, kvalitet, hållbarhet och/eller effektivitet förbättras. Det egentliga förfarandet och definierandet av det i praktiken verkar dock ha blivit ett ansvar för dem som ordnar offentliga tjänster, t.ex. kommunerna.

Sysselsättning Vattentjänster Miljö Säkerhet 1 3 1 2 Hälsovård Energi 1 4 Sociala tjänster 10

Infrastruktur 3 Avfallshantering 6

Trafik 14 Byggande och fastigheter 21

Undervisning 2

Definitionerna av innovativa upphandlingar är omfattande. I Tammerfors har man för stadens egen verksamhet definierat innovation både i upphandlingsprocessen, i föremålet för upphandlingen och i sättet att genomföra den service som upphandlas. I upphandlingsprocessen avses med innovation nya slags förfaranden i planeringen av upphandlingen, i upphandlingsförfarandet eller i införandet av den upphandlade produkten/servicen. Innovation i anslutning till föremålet för upphandlingen avser produktutveckling eller upphandling av en ny eller väsentligt förbättrad vara eller tjänst. I sättet att genomföra den service som ska upphandlas betonas användningen av nya slags samarbets- eller partnerskapsmodeller. I Helsingfors har innovationsaspekten beaktats i enlighet med lagen i en handledning till hållbar upphandling, som anger att offentliga upphandlingsförfaranden är avsedda att utvecklas så att de skapar möjligheter och sporrar till innovativa upphandlingar.

Bild 20. Förväntad fördelning av innovativa upphandlingar i Statsrådets publikation ”Innovativa offentliga upphandlingar – definition, möjligheter och mätning”. Källa: Publikationsserie för Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 82/2017. Även om de nya förfaranden år 2019 säkerligen har betjänat i synnerhet tjänsteproducenterna, de tjänsteleverantörers intressen som deltagit i upphandlingen, finns det vid granskningstidpunkten ännu inte tillräckligt med sådan information om det innovativa förfarandet som har följts upp eller analyserats. Likaså framgick det av revisionsnämndens utredningar särskilt att stadens aktörer hade olika synpunkter på vad innovativa upphandlingar kunde vara. På basis av detta kan t.ex. valet av planerare av Vasas hamnområde genom förhandlingsförfarande i sig inte tolkas som innovativt även om förfarandet säkert är behövligt på basis av föremålet för upphandlingen.

I likhet med andra städer har man i Vasa stad beaktat innovativa upphandlingar som en del av utvecklandet av upphandlingssektorn. Vasas nya upphandlingsanvisningar trädde i kraft i början av verksamhetsåret 2019. I de nya anvisningarna beaktades såväl en hållbar utveckling som stadens eget energioch klimatprogram. Med stöd av detta skulle Vasa stads innovativa upphandlingar inriktas i överensstämmelse med anvisningarna primärt på beaktandet av miljökonsekvenserna. 31

Delvis har det även varit fråga om en utbildningsmässig angelägenhet. Under verksamhetsåret 2019 beaktades i utbildningen om upphandlingar starkt de ändringar som hänför sig till upphandlingarnas tröskelvärden och de förändrade förfarandena i anslutning till upphandlingarnas förhandsvärden. Till följd av det stora antalet lagändringar är ett sådant prioriterande förfarande förståeligt och motiverat enligt revisionsnämnden eftersom stadens egen upphandlingsenhet, som producerat Vasa stads konkurrensutsättningsoch expertistjänster, externaliserades 1.5.2018.

Enligt revisionsnämndens utredningar beredde stadens upphandlingssektor år 2019 ännu inte den gällande och innovativa åtgärden som syftade till att utveckla de offentliga upphandlingarna. I samband med strategireformen hösten 2019 slopades utvecklandet av innovativa offentliga upphandlingar i strategin.

Vid situationen i slutet av år 2019 stöder Vasa stads tekniska sektor samt Vasa Vatten-affärsverkets egna mål genomförandet av en konkurrenskraftig samhällsstruktur. Av de åtgärder som satts för år 2019 har utvecklandet av kollektivtrafiken och cykelnätet, utvidgningen av promenadcentrumet, en effektiv planläggning och genomförandet av grundvattenprojektet i Kurikka förverkligats planenligt. Som en del av utvecklandet av stadens interna trafik har stadens program för hållbara färdsätt beretts år 2019. I programmet uppmärksammas såväl minskandet av koldioxidutsläppen från trafiken, utvecklandet av kollektivtrafiken som även bevarandet av centrumets livskraft. En uppföljning av programmet för en hållbar utveckling ingår i planerna. I fråga om de externa verksamhetsförutsättningarna har stärkandet av fartygstrafiken lyckats väl i Vasa, och utvecklandet av verksamheten har beaktats i alla delobjekt i främjandet av fartygstrafiken. Verksamheten har varit framgångsrik till följd av att åtgärden haft en stark ställning. Tomt- och planreservens omfattning uppfyller de mål som definieras i stadens program för genomförande av markanvändningen. En lämplig planreserv har ansetts vara det uppskattade tomtbehovet för tre år. Uppföljningsmätaren för planernas genomgångstid är vid granskningstidpunkten i beredningsskedet. Vasa stads miljösektor och Vasa Vatten-affärsverket har i samarbete främjat såväl utvecklandet av avloppsvattennätets verksamhetsområde som specialfrågor om att ordna avloppsvatten i glesbygdsområden.

Vid granskningstillfället har som ett problem med att utveckla en konkurrenskraftig samhällsstruktur framkommit bristen på spelrum till följd av det rådande ekonomiska läget. Vasa stads kommunteknik har kraftigt prioriterat investeringar som inletts redan år 2019, och det har inte längre funnits möjligheter att möta andra behov som uppkommit under året. De mätare som staden godkänt för en konkurrenskraftig samhällsstruktur varken beskriver eller stöder främjandet av trafikutvecklingen, som har fått en central ställning. Likaså har utvecklandet av innovativa offentliga upphandlingar inte beretts i tillräcklig omfattning. Medelvärdet för bygglovens behandlingstid har under de två senaste åren sjunkit från den goda nivån åren 2016 och 2017. När man behandlade rentav 12,8 bygglov per dag år 2017 var resultatet 24 dagar år 2019. Målet för år 2020 är 20 dagar. I fråga om att ordna avloppsvatten verkar det i revisionsnämndens granskning som att ett speciellt problem är fastigheterna vid Kyroälvstranden. I uppdateringen år 2018 finns de på ett målinriktat verksamhetsområde med avseende på spillvattenavloppet. Lillkyroområdets målinriktade verksamhetsområden har inte genomförts före utgången av år 2019. I praktiken innebär detta att områdets fastigheter vid granskningstidpunkten omfattas av avloppsvattenförordningen och att fastigheternas ägare inte har kännedom om byggtidtabellen för avloppsnätet. Utgående från detta baserade sig investeringsprogrammet för 2013 års kommunsammanslagningsavtal inte på tillräckliga riskbedömningar om skicket för f.d. Lillkyroområdets nät och den investeringsfinansiering som det kräver. Man bör särskilt lägga märke till att när 2013 års kommunsammanslagningsavtal ingicks hade både lagen om vattentjänster och avloppsvattenförordningen varit i kraft länge. 32

Vasa stads mål i fråga om bostadsproduktionen, dvs. att producera 560 bostäder, har inte uppfyllts under de två senaste fullmäktigeperioderna. På basis av de anmärkningar som revisionsnämnden gjorde redan år 2015 är det tillåtet att justera bostadsproduktionsmålet till att motsvara det verkliga utfallet. Utfallet åren 2018 och 2019, ca 420–440, skulle i framtiden vara mer realistiskt. Målet skulle trots detta vara en utmaning, eftersom 2000-talets bostadsproduktion har varit i genomsnitt 395 bostäder och då stadens befolkningstillväxt inte har nått upp till den önskade nivån. Vid situationen i slutet av år 2019 borde det på till följd en tydlig resursbrist vara möjligt att definiera t.ex. de delområden av upphandlingarna där man fokuserar främst på innovativa lösningar. Det är tillåtet att prioritera verksamheten och samla god, egen praxis av förfarandena. På så sätt kan man i framtiden dra nytta av goda förfaranden även på andra delområden av upphandlingarna och undvika fallgropar som i värsta fall kan ha ekonomiska konsekvenser. Kostnadsfördelningen i fråga om genomförandeskedet för djupvattenprojektet i Kurikka bör fastställas i ett så tidigt skede som möjligt till följd av stadens svåra ekonomiska läge. Vasa Vatten höjde bruksavgifterna för vatten med ca 6 % år 2019, och i början av år 2020 höjdes bruksavgifterna med ca 4 %. Även om Vasa Vattens bruksavgifter alltjämt är under landets genomsnittliga nivå, är det med tanke på kommuninvånarna inte hållbart om flera olika avgifter som orsakas av ordnandet av kommunal verksamhet höjs samtidigt. Revisionsnämnden anser att det behövs en stark prioritering i ärendet. Definierandet av avloppsvattennätets verksamhetsområde och den målinriktade tidtabellen i avloppsvattenförordningen för år 2019 kommer att förutsätta ett nära samarbete mellan berörda kommuninvånare och myndigheter för att hållbara lösningar ska hittas. Revisionsnämnden rekommenderar att man även i fortsättningen lika aktivt ska informera invånarna om rättsmedlen och om deras verkliga förutsättningar, för att de myndighetsbeslut som fattas inte ska orsaka ytterligare oro i det försämrade ekonomiska läget.

6. Ekonomisk balans Enligt 121 § 2 momentet 3 punkten i kommunallagen, som godkändes år 2015, ska revisionsnämnden, om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens tillräcklighet. I den nya kommunallagen föreskrivs också om utvärderingsförfarandet i fråga om kommuner som har en speciellt svår ekonomisk ställning (118 §). Utvärderingsförfarandet tillämpades första gången från och med räkenskapsperioden 2017.

Revisionsnämnden har som grund för beräkningen av Vasas stads ekonomiska tal per invånare som presenteras i den här berättelsen använt det invånarantal som Statistikcentralen har meddelat. Det av Statistikcentralen meddelade invånarantalet per 31.12.2019 var 67 636. Vasas invånarantal var år 2019 ca 3,4 % högre än i jämförelsestäderna i genomsnitt (+2 211 personer). År 2018 var Vasa stads invånarantal ca 2,9 % högre än i jämförelsestäderna i genomsnitt.

Ett utvärderingsförfarande kan inledas om kommunen inte har täckt underskottet i kommunens balansräkning inom den tidsfrist som angetts eller om underskottet i kommunens senaste koncernbokslut är minst 1 000 € per invånare och i det föregående bokslutet minst 500 € per invånare. Ett utvärderingsförfarande kan dessutom inledas om vissa gränsvärden för ekonomiska nyckeltal för kommunkoncernens ekonomi vilka beskriver tillräckligheten eller soliditeten i finansieringen har uppfyllts två år i följd. Det bör observeras i anslutning till det tidigare gällande utvärderingsförfarandet att granskningssynvinkeln nu avvikande från primärstaden riktas på stadskoncernens ekonomiska nyckeltal.

Bokslutet för det första året av fullmäktigeperioden 2017–2021 innehöll inte något koncernbokslut inom den tidsfrist som anges i kommunallagen. För år 2018 kunde situationen förbättras och bokslutsförfarandet förverkligades före utgången av mars. Tyvärr är revisionsnämnden tvungen att konstatera att 2019 års bokslutsförfarande återigen under innevarande fullmäktigeperiod inte uppfyllde tidsfristen enligt kommunallagen. Stadsstyrelsen behandlade stadens bokslut 31.3.2020 och det slutliga bokslutet som ingick i koncernbokslutet 8.4.2020. I alla de andra C21-städerna behandlades boksluten för år 2019 inom perioden 23–31.3.2020.

6.1 Den ekonomiska situationen i stadskoncernen Överskottet under det tredje året av fullmäktigeperioden 2017−2021 blev i Vasa stad ca 7,13 miljoner € och i Vasa stadskoncern ca 26,5 miljoner €. År 2019 är det andra året under fullmäktigeperioden 2017– 2021 som visar överskott. I Vasa stads balansräkning finns således i början av år 2020 ett underskott på cirka 25,8 miljoner € (‑381 €/invånare). (Vasa stadskoncern har ett ackumulerat överskott som efter bokslutet år 2019 är ca 159 miljoner € (+2 353 €/invånare). I början av fullmäktigeperioden 2013–2016, efter år 2012, hade Vasa stad ännu ett ackumulerat överskott i balansräkningen på cirka 28,9 miljoner €. På grund av Vasa stads ackumulerade underskott har balanseringen av ekonomin utvärderats i stycket 6.2 Balansering av ekonomin - programmet och dess genomförande.

År 2019 blev den ekonomiska situationen bra såväl i Vasa stad som inom stadskoncernen. Så som man kan se av tabell 3 är Vasa stads årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat bättre än i jämförelsestäderna. Resultatet kan för såväl stadens som stadskoncernens del anses vara t.o.m. utmärkt, då man beaktar att jämförelsestädernas 2019 års genomsnittliga siffror är negativa och Vasas positiva. Endast Vasa stads statsandelar är mindre än jämförelsestädernas, men även de är större än under år 2018. Statsandelarna ökade år 2019 för primärstadens del med 94 €/invånare och för stadskoncernens del med 72 €/invånare.

Räkenskapsperiodens resultat

Årsbidrag

Statsandelar

Skatteinkomster

Vasa

96,4

523

1 646

4 186

Jämförelsekommuner

- 200

169

1 732

4 027

Vasa

500,3

1 357

1 906

4 135

Jämförelsekommuner

- 62,9

748

2 116

4005

Staden

Stadskoncernen

Tabell 3: Ekonomiska nyckeltal för år 2019 (€/invånare, jämförelse: kommuner med 50 001–100 000 invånare). Källa: Städernas koncernbokslut 2019. 34

Utvecklingen för vissa centrala nyckeltal I Vasa stad 2015−2020 BG = Budget, BS = Bokslut

51,6

43,9 38,1

31,2 25,7

miljoner €

26,1 20,3

11,8

10 -0,9

0 BS 2015 -10 -20

BG 2016

-21

-25,4

-24,4

7,2

2,3

0,7

BG 2017

BS 2017

-3,5 BS 2016

-17,3

-21

BG 2018 -16,3

-23,7

21,3

12,7

BS 2018

BG 2019

-9,2

7,1

BS 2019

BG 2020 -17,2

-11

-25,8

-32,9

-30 -40

35,3

-30,9 Årsbidrag

-27,6

-31,3

-28,9

Räkenskapsperiodens över-/underskott

-32

-30,9

-31,2

Ackumulerat över-/underskott

-31,2

-28,8

-31,3

Avskrivningar och nedskrivningar

Bild 21: Utvecklingen för vissa centrala nyckeltal i Vasa stad 2015−2020. Källa: Vasa stads budgeter och bokslut. Av bild 21 kan man observera den försämrade situationen inom Vasa stads ekonomi. Vid 2019 års bokslutssituation var resultatet över 7 miljoner € positivt, men det räckte ändå inte till för att täcka det underskott på över 30 miljoner € som hade kumulerats före utgången av år 2018. Resultatet för år 2019 är under målnivån, som i motsvarande års budget planerades över 5 miljoner € positivare.

medan det vid granskningstidpunkten dock var över 8,6 miljoner € mer. Nivån för avskrivningarna är i 2019 års bokslut lägre än i motsvarande års budget. Ändå motsvarar 2019 och 2020 års budgeter varandra i fråga om avskrivningar (ca 31,2 miljoner €) och är således 2,4 miljoner € mer än i 2019 års bokslut. De så kallade kriskommunskriterierna för en kommun med svår ekonomisk ställning definieras i kommunallagen (118 §). Viktigt är att observera att inledande av ett eventuellt utvärderingsförfarande enligt kommunallagen förutsätter att alla fyra kriterier uppfylls samtidigt. Enligt finansministeriets jämförelsetabell var Vasa på en medelnivå bland jämförelsestäderna enligt 2018 års kriskommunskriterier. Åren 2017 och 2018 var Kotka svagast och Salo starkast. Ingen av jämförelsestäderna omfattas vid granskningstidpunkten av utvärderingsförfarandet.

Likaså kan man av bild 21 upptäcka att utarbetandet av budgeterna och prognostiseringen av ekonomin har under de två senaste verksamhetsåren varit mer utmanande än tidigare. Det har varit betydligt större skillnad mellan 2018 och 2019 års budgeter och bokslut än under tidigare år. Exempelvis efter 2019 års resultat förekommer det fortfarande disproportion med avseende på 2020 års budget. I budgeten för år 2020 uppskattade man att det underskott som skulle täckas var 17,2 miljoner € i början av år 2020,

Årsbidrag €/invånare

Inkomstskatt % 2019

Kotka

20,89

1 481

Vasa

Borgå

1 357

Borgå

Björneborg

1 120

Villmanstrand

925

Jämförelse

748

Joensuu

712

S:t Michel

703

Björneborg

695

Seinäjoki

577

Rovaniemi

20,25

Joensuu

20,5

Vasa

20,5

S:t Michel

20,5

Kouvola

20,75

Tavastehus

20,75

Salo

20,75

456

Tavastehus

452

Kouvola

Jämförelse

339

Salo

158 0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

Bild 22: Årsbidrag €/invånare 2019. Källa: städernas koncernbokslut 2019

2016

21 21,5 19,5

20,5

21,5

Den genomsnittliga inkomstskattesatsen var år 2019 i jämförelsestäderna 20,69 %, medan den i Vasa var 20,5 %. År 2019 var inkomstskattesatsen på samma sätt som tidigare år lägre än i Vasa i Borgå (19,75 %) och i Björneborg (20,25 %). Den högsta beskattaren var Kotka, där skattesatsen under flera år har varit hela 21,5 %. Det bör observeras att Vasas och exempelvis Kotkas skatteinkomster från år 2019 är nästan desamma (över 4 180 €/invånare) fastän det i den kommunala inkomstskattesatsen år 2019 fortfarande har varit 1 procentenhets skillnad.

1110

Jämförelsekunnat

Seinäjoki

Kommunens inkomstskattesats är minst 1,0 procentenhet högre än alla kommuners vägda genomsnittliga inkomstskattesats. Så som framgår av bild 24 är Vasa stads inkomstskattesats lägre än gränsvärdet för kriskommunskriteriet och jämfört med jämförelsestäderna på en bra nivå. Det kalkylerade gränsvärdet enligt kriskommunskriteriet var 20,89 % år 2019. Gränsvärdet för kriskommunskriteriet överskreds år 2019 i fyra jämförelsestäder.

971

2017

Rovaniemi

Bild 24: Inkomstskatte% 2019. Källa: Statistikcentralen

Årsbidragets utveckling i kommunkoncernen €/inv

727

Villmanstrand

18,5

Såsom man kan observera av bild 22 har Vasa kommunkoncerns årsbidrag vid bokslutstidpunkten 2019 varit positivt, ca 1 357 €/invånare. Med andra ord har stadskoncernens skatteinkomster, statsandelar och finansiella intäkter bra täckt stadskoncernens negativa verksamhetsbidrag (verksamhetsintäkter − verksamhetsutgifter).

1028

20,69

Kotka

Kommunkoncernens årsbidrag är negativt. Enligt kriteriet är kommunkoncernens årsbidrag två år i följd negativt. Det bör observeras att ett negativt årsbidrag inte ett år får vara så stort att kommunen på grund av det direkt skulle bli tvungen till utvärderingsförfarande på basis av det slutliga ackumulerade underskottet (-1 000 €/invånare).

943

19,75

695

2018 Vasa

För år 2020 höjdes inkomstskattesatsen i flera städer än för år 2019. För år 2019 höjde Vasa och Björneborg inkomstskattesatsen, medan inkomstskattesatsen för år 2020 höjdes i Tavastehus, Kouvola, S:t Michel, Rovaniemi och Vasa. Jämförelsestädernas genomsnittliga inkomstskattesats år 2020 är redan 20,96 %. S:t Michel är den stad som har höjt mest, staden höjde sin inkomstskattesats mellan åren 2019 och 2020 med rentav 1,5 procentenheter. S:t Michels inkomskattesats (22 %) är samtidigt den högsta i jämförelsegruppen år 2020. Inte en enda jämförelsestad sänkte sin inkomstskattesats för åren 2019 och 2020.

Bild 23: Årsbidragets utveckling i kommunkoncernen 2019. Källa: Statistikcentralen Efter ett svagt år 2018 har Vasa kommunkoncerns årsbidrag år 2019 stigit över jämförelsestädernas medelnivå. Åren 2015–2017 var Vasa även på en högre nivå än jämförelsestäderna, men då var skillnaden betydligt mindre än år 2019 (bild 23). År 2019 var Vasa kommunkoncerns årsbidrag på andra plats bland jämförelsestäderna. Kommunkoncernens årsbidrag ökade jämfört med år 2019 förutom i Vasa även i fem kommunkoncerner, av vilka den största ökningen efter Vasa var för Kotkas stadskoncern. Det vittnar om Vasa stadskoncerns höga årsbidrag att när Kotkas årsbidrag ökade med 163 €/invånare var ökningen i Vasa rentav 662 €/invånare.

Lånebestånd €/invånare 2019 6558 Salo

Relativ skuldsättning % 2019

9836

Salo

3 408

Rovaniemi Kouvola

6 973

Joensuu

7 175

7 475 8 987

Seinäjoki Kotka S:t Michel

10 000

12 000

6399

2016

2017 Jämförelsekunnat

110

130

Kommunkoncernens relativa skuldsättning är minst 50 procent. Den relativa skuldsättningsgraden beskriver hur mycket av driftsinkomsterna som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. För kommunkoncernens del är situationen bättre ju mindre talet är. I en kriskommun är den relativa skuldsättningsgraden minst 50 %. Vasa stadskoncerns relativa skuldsättning har uppfyllt värdet enligt kriskommunskriteriet under de senaste fullmäktigeperioderna. Exempelvis år 2015 var nivån 95 %, men efter boksluten åren 2018 och 2019 har Vasa kommunkoncerns relativa skuldsättning redan varit över nivån 100 %. Med andra ord räcker kommunkoncernens driftsinkomster inte längre i sig till för att betala det främmande kapitalet, om lånebeståndet borde amorteras vid granskningstidpunkten. Den relativa skuldsättningen är så hög att amortering av det främmande kapitalet inte heller på kort sikt längre är realistiskt, eftersom till exempel de investeringar som gjorts inte under motsvarande tid kan realiseras.

8357 6872

6570

120,3 % 70

densamma. År 2018 var gränsvärdet enligt kriskommunskriteriet för kommunkoncernens lånebelopp 9 836 €/invånare, vilket då överskreds endast av Kotka bland jämförelsestäderna. Vid granskningstidpunkten hade man inte tillgång till något gränsvärde baserat på 2019 års koncernbokslut.

Lånebestånd €/invånare 8256

115,1 %

Bild 27: Relativ skuldsättnings% 2019. Källa: städernas koncernbokslut 2019.

Kommunkoncernens lånebelopp räknat per invånare överskrider alla kommunkoncerners genomsnittliga lånebelopp med minst 50 procent. Enligt Kommunförbundet har kommunernas lånebestånd ökat under de senaste åren årligen med en hastighet av ca 1,2 miljarder € per år. En betydande del av kommunkoncernens lån uppkommer i de bolag som hör till kommunkoncernen, vilka investerar aktivt i utvecklandet av sin bransch samt i verksamhetens kritiska faktorer. År 2019 växte Vasa stadskoncerns lånebestånd ca 7,8 % och primärstadens lånebestånd rentav 9,2 %. Ännu år 2018 ökade Vasa stadskoncerns lånebestånd endast ca 1,2 % medan primärstadens lånebestånd rentav kunde amorteras ca 2,7 %. Vasa stadskoncerns lånebestånd efter bokslutet för år 2019 är 8 987 €/ invånare och primärstadens 4 069 €/invånare. Det bör observeras att Vasa stadskoncerns lånebestånd är 1 512 €/invånare och primärstadens 174 €/invånare över jämförelsestädernas genomsnitt.

8400

101 %

Bild 25: Kommunkoncernens årsbidrag €/invånare 2019. Källa: städernas koncernbokslut 2019

9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0

93 %

Seinäjoki

10 936 8 000

91,2 %

Tavastehus S:t Michel

10 463

6 000

88,6 %

Villmanstrand Vasa

9 925

4 000

87,3 %

Kotka

Jämförelse

2 000

87 %

Jämförelse

7 378

79,8 %

Borgå

Vasa

78,2 %

Joensuu

6 827

Tavastehus

73,7 %

Björneborg

6 602

Villmanstrand

69 %

Rovaniemi

5 956

Björneborg

51,1 %

Kouvola

5 073

2018

Den relativa skuldsättningen är hög i alla jämförelsestäder. Den relativa skuldsättningen i jämförelsestäderna år 2019 var i genomsnitt över nivån 87 %. Genomsnittet för den relativa skuldsättningen ökade i jämförelsestäderna med 2,3 procentenheter från år 2018. Endast i Salo har man kunnat begränsa användningen av utomstående kapital så att den är nära det ställda gränsvärdet. Vasa överskrider den genomsnittliga nivån i jämförelsestäderna och är även i detta hänseende bland jämförelsestäderna inom den svagaste tredjedelen. Vasas placering år 2019 har alltjämt sjunkit från år 2018 och staden är nu redan på tionde plats.

Vasa

Bild 26: Kommunkoncernens lånebestånd (€/invånare) utveckling 2016–2018. Källa: Statistikcentralen Lånebeståndet för jämförelsestädernas kommunkoncerner har ökat under hela fullmäktigeperioden 2017– 2021. År 2019 ökade lånebeståndet för jämförelsestädernas kommunkoncerner i genomsnitt rentav 8,7 %, medan ökningen år 2018 var ca 2,0 %. Enda undantaget år 2019 var Kotka, där kommunkoncernens lånebestånd amorterades ca 72 €/invånare (-0,7 %). Så som man kan observera av bild 25 är Vasa bland jämförelsestäderna i den svagaste tredjedelen på plats 9. Trots den kraftiga ökningen av Vasas lånebelopp har placeringen bland jämförelsestäderna förblivit 37

6.2. Balansering av ekonomin – programmet och dess genomförande Revisionsnämnden har behandlat balanseringen av Vasa stads ekonomi i sina utvärderingsberättelser för åren 2014‒2018. På våren 2015 konstaterade nämnden att den inte har tillgång till någon sådan plan genom vilken det underskott som samlats under år 2014 systematiskt skulle kunna täckas på det sätt som förutsätts i kommunallagen. På våren år 2016 bedömde revisionsnämnden att kravet på balans i ekonomin enligt kommunallagen för Vasa stad är hotad. På våren 2017 bedömde revisionsnämnden att situationen var något negativare än det som presenterades i stadsstyrelsens ekonomiplan för åren 2017‒2019. Vid utvärderingen av år 2018 bedömde revisionsnämnden utifrån förhandsuppgifter från årets början att staden har möjligheter att täcka underskottet inom den föreskrivna tiden senast år 2020. På våren 2019 konstaterade revisionsnämnden att det överskott som kan beräknas för åren 2019 och 2020 inte räcker till för att täcka underskottet före slutet av år 2020.

I bokslutet för år 2019 har stadsstyrelsen däremot rapporterat om utfallet för det ekonomiska balanseringsprogrammet under verksamhetsåret. Planen för balanseringen av ekonomin godkändes på hösten 2019 och avsikten var att den skulle sträcka sig till år 2021. Av de besparingar på 9,9 miljoner € som planerades för år 2019 förverkligades ca 8,2 miljoner €. Budgeten för år 2020 innehåller åtgärder för balansering av ekonomin till en summa av ca 4,2 miljoner €. Vasa stads resultat för verksamhetsåret 2019 var cirka 5,6 miljoner € lägre än vad som uppskattades i budgeten för år 2019. Efter bokslutet för år 2019 visar Vasa stads balansräkning ett ackumulerat underskott på cirka 25,8 miljoner €. Skyldigheten att täcka underskott enligt kommunallagen, som trätt i kraft år 2015, börjar från bokslutet år 2015. Efter detta har Vasa haft ett positivt resultat i boksluten för åren 2017 och 2019. Om underskottet kan täckas inom den föreskrivna tiden, avbryter det perioden på fyra år för täckande av underskottet och innebär att en ny, eventuell period inleds när nästa underskott uppstår.

Vid granskningstidpunkten har revisionsnämnden tillgång till ekonomiplanen för åren 2020–2022, bokslutet för år 2019 och utfallsuppgifterna för det ekonomiska balanseringsprogrammet för åren 2016 och 2019. Tyvärr är den preliminära prognosen för utfallet år 2020 vid granskningstidpunkten inte realistisk på grund av det undantagstillstånd som råder i Finland. Undantagstillståndet beror på Covid-19-pandemin som kommer att ha en central roll i täckandet av Vasa stads underskott. Vid granskningstidpunkten beräknas undantagstillståndet öka kommunernas socialoch hälsoutgifter och sänka skatteinkomsterna och intäkterna av den egna verksamheten. Vid granskningstidpunkten är uppskattningen att undantagsförhållandena kommer att försämra kommunernas ekonomi år 2020 med ca 1,8 miljarder €.

Över-/underskott 10

7,13

5 0,75 0

miljoner €

2015

2016

-5

2017

2018

2019

-3,5

-10

-9,2

-15 -20 -21 -25

Ska täckas 2020

Spareffekten av det ekonomiska balanseringsprogrammet, som presenteras i budgeten för år 2016, uppskattades till 26,8 miljoner €. Programmet uppskattades vara framtungt i fråga om åtgärderna, vilket medför att effekterna enligt utredningar som revisionsnämnden fått till stor del skulle ha varit synliga efter boksluten åren 2017 och 2018. Revisionsnämnden utvärderade vid behandlingen av verksamheten år 2016 i utvärderingsberättelsen att i slutet av år 2016 hade av balanseringsprogrammet för ekonomin inklusive personalbesparingar genomförts 16,2 miljoner €. Personalbesparingar hade presenterats som ett sätt att balansera ekonomin, men de hade inte intagits i de ekonomiska kalkylerna i balanseringsprogrammet. Eftersom man i boksluten för åren 2017 och 2018 inte rapporterat specificerade effekter av åtgärdsprogrammet, har de åtgärder i balanseringsprogrammet för ekonomin som verkställts från år 2016 sålunda ur revisionsnämndens synvinkel inte blivit rapporterade och inte verkställda för räkenskapsperioderna 2017 och 2018 omfattande totalt ca 10,6 miljoner €. På basis av det här kunde inte heller tillräckligheten för programmet för balansering av ekonomin som sträcker sig från år 2016 till år 2018 utvärderas på basis av bokslutet 2018.

30 25,8

miljoner €

25 20 13,9

15 10 5 0 Ackumulerat underskott

Kalkylerat underskott

Bild 28: Balansering av ekonomin, över-/underskott, ska täckas På bild 28 presenteras nivåerna på det underskott som Vasa stad ska täcka i enlighet med 110 § i kommunallagen efter bokslutet år 2019. Så som man kan observera av bild 28 borde ett underskott på ca 25,8 miljoner € täckas före slutet av år 2020. Enligt bokföringsnämndens kommunsektions anvisning år 2018 kan, i syfte att täcka ett underskott, de avskrivningsdifferensreserveringar som uppkommit i balansräkningen samt de egna fonderna räknas till godo för kommunen. Enligt Vasa stads bokslut för år 2019 utgör dessa poster totalt 11,9 miljoner €. 38

Enligt Vasa stads gällande ekonomiplan för åren 2020-2022 skulle det ackumulerade underskottet efter år 2019 ha varit -17,5 miljoner € och efter år 2021 ha varit 0,8 miljoner €. Ekonomiplanen för åren 2020–2022 utgick vidare från premissen att en del av det underskott som hade ackumulerats efter år 2015 skulle kunna täckas även år 2021. Så är ändå inte fallet, vilket innebär att tillräckligheten hos budgeten för år 2020 bör bedömas som sådan i relation till det ackumulerade underskottet (25,8 miljoner €).

skulle, utan de kalkylerade poster som beaktas för täckningsändamål, det underskott som ska täckas vara efter år 2020 alltjämt 14,3 miljoner € och med beaktande av de kalkylerade posterna 2,4 miljoner €. Uppnåendet av en balans inom ekonomin kan utvärderas i ljuset av de motiveringar som har framförts ovan och endast som riktgivande med beaktande av undantagsförhållandet i landet. En kritisk faktor efter bokslutet år 2019 är ur revisionsnämndens synvinkel hur tillräckliga Vasa stads inkomster är. Situationen var densamma år 2018. Så som revisionsnämnden bedömde på våren år 2019 blev skatteinkomsterna år 2019 slutligen ca 11 miljoner € mindre än i den ursprungliga budgeten för år 2019.

Enligt Vasa stads ekonomiplan 2020–2022 borde Vasa stads årsbidrag vara 51,9 miljoner € i slutet av år 2020. På basis av detta skulle överskottet för år 2020 uppgå till ca 20,3 miljoner € efter avskrivningarna. Enligt den gällande budgeten och ekonomiplanen för åren 2020–2022 bör det underskott som ackumulerats efter slutet av år 2015 täckas inom den föreskrivna tiden, senast år 2020, då man beaktar de kalkylerade poster som ska beaktas i täckandet av underskottet. Det kalkylerade överskottet, som har täckts på basis av de kalkylerade posterna (11,9 miljoner €) i bokslutet för år 2019, skulle då vara ca 6,4 miljoner €. Utan de kalkylerade poster som ska beaktas för täckningsändamål skulle underskottet efter år 2020 alltjämt vara ca 5,5 miljoner €.

Vasa stads verksamhetsinkomster har i budgeten för år 2020 uppskattats i princip väl och på en sådan nivå att de kunde ha förverkligats under normala förhållanden. Däremot har skatteinkomsterna bedömts i budgeten för år 2020 till nivån ca 304,8 miljoner € och i dispositionsplanen till nivån 303 miljoner €, då de i bokslutet för år 2019 var ca 283 miljoner €. År 2016 har skatteinkomsterna varit på motsvarande nivå som det slutliga utfallet år 2019, ca 284 miljoner €.

I samband med behandlingen av dispositionsplanen i budgeten för år 2020 har man dock på våren 2020 upptäckt att det inte är möjligt att förverkliga en budget i likhet med den ursprungliga. Stadsstyrelsens dispositionsplan baserar sig på antagandet att verksamhetsinkomsterna skulle hållas på den ursprungliga nivån på ca 194 miljoner €, men att verksamhetsutgifterna skulle vara ca 7 miljoner € mer (ca 586,5 miljoner €). Verksamhetsbidraget skulle således uppgå till ca 392,5 miljoner €. Skatteinkomsterna har i dispositionsplanen även sänkts något (ca 1,8 miljoner €) till nivån 303 miljoner €. Det slutgiltiga årsbidraget skulle således vara ca 42,7 miljoner €. Efter avskrivningarna skulle räkenskapsperiodens resultat på basis av dispositionsplanen vara 11,5 miljoner €, vilket är 8,8 miljoner € mindre än budgeten som fastställdes på hösten 2019. Utgående från detta

För åren 2019 och 2020 har man inom Vasa stad höjt den kommunala inkomstskattesatsen med 0,5 procentenheter. Trots höjningen år 2019 blev skatteinkomsterna ca 11 miljoner € mindre än i den ursprungliga budgeten för år 2019.På motsvarande sätt är 2020 års dispositionsplan 20 miljoner € större än i bokslutet för år 2019. Den beräknade konsekvensen av den årliga skattehöjningen på skatteinkomsterna är ca +6 miljoner €/år. Revisionsnämnden konstaterar återigen att man i bedömningen av skatteinkomsterna inte har iakttagit försiktighet i ekonomiplanerna och att man i den ursprungligen uträknade skatteinkomsten inte har beaktat det allmänna ekonomiska läget i vårt land eller den långsamma utvecklingen av befolkningsökningen. Det ekonomiska läget har varit på tillbakagång redan före pandemin och Vasa stads befolkningstillväxt varit under 1 %.

Revisionsnämnden bedömer att de planerade skatteinkomsterna för år 2020, på basis av skatteinkomsternas medelvärde åren 2015–2019 (ca 279 miljoner €), bokslutet för år 2019 (283 miljoner €) och skattehöjningen år 2020, är i princip ca 10–14,8 miljoner € för positiva. När det gäller dispositionsplanen för år 2020 skulle skatteinkomsterna innan pandemin alltjämt vara ca 8–12,8 miljoner € för positiva. Vid granskningstidpunkten har statsandelarna för år 2020 uppskattats till nivån 120,4 miljoner €. Årsbidraget för år 2020 har i enlighet med dispositionsplanen, som behandlats av stadsstyrelsen, uppskattats vara ca 42,7 miljoner €. Enligt revisionsnämndens uppskattning skulle årsbidraget år 2020 innan pandemin vara på nivån ca 30–35 miljoner €, när man beaktar de skatteinkomster och statsandelar som presenteras ovan. Om avskrivningsnivån hålls enligt budgeten (31,3 miljoner €) skulle räkenskapsperiodens resultat före bokslutsöverföringar år 2020 vara positivt, som högst ca 5 miljoner €. Detta överskott som revisionsnämnden bedömer ska uppstå för år 2020 räcker inte till för att inom tidsfristen täcka Vasa stads underskott som kumulerats efter år 2015. Med beaktande av de kalkylerade poster som prognostiseras för täckningsändamål (+ 11,9 miljoner €) skulle av det underskott som ska täckas under normala förhållanden ännu återstå 8,9 miljoner € - 13,9 miljoner € efter år 2020, enligt revisionsnämndens uppskattning. När balanseringen av ekonomin förverkligas bör man dessutom beakta att under normala förhållanden var Vasa sjukvårdsdistrikts budget för år 2020 har för Vasas del varit på nivån ca 99,3 miljoner €, då den i Vasa stads budget har varit 98,5 miljoner €. Skillnaden är lyckligtvis under 1 miljon €, då den under motsvarande tid år 2019 fortfarande rentav var ca 7 miljoner €. När det gäller köpen av service har riktningen under de senaste åren varit tilltagande. Köpen av service ökade +11,1 miljoner € (+4,7 %) år 2019 och +13,3 miljoner € (+6,0 %) år 2018. Ökningen av köpen av service har under de två senaste åren försämrat stadens resultat mer än vad man skulle ha gynnats av när det gäller de minskade personalkostnaderna. År 2019 var nedgången inom personalkostnaderna ca -4,5 miljoner € (-2,0 %) och år 2018 ca -8,8 miljoner €, (-3,7 %). På den ovan nämnda ändringen har till stor del inverkat bolagiseringen av vissa av stadens stödserviceformer fr.o.m. 1.5.2018. Av denna anledning har de ekonomiska fördelar som eftersträvats genom

bolagiseringen av stödfunktioner inte realiserats åren 2018 och 2019. Revisionsnämnden har vid granskningstidpunkten inte till sitt förfogande någon fastställd plan för balansering av ekonomin, enligt vilken man år 2020 skulle kunna täcka det underskott som uppkommit till slutet av år 2015 och kumulerats efter detta. Den huvudsakliga orsaken vid granskningstidpunkten är Covid-19-pandemin som har beräknats sänka både stadens skatteinkomster och verksamhetsintäkter samt i synnerhet höja socialoch hälsovårdens utgifter. Vid granskningstidpunkten beräknar man att skatteinkomsterna kommer att sjunka ca 7–8 %. Enligt detta skulle skatteinkomsterna sjunka från nivån i stadsstyrelsens dispositionsplan ca 22 miljoner € (281 miljoner €). Det är viktigt att observera att i revisionsnämndens granskning skulle en motsvarande nedgång av skatteinkomsterna innebära att skatteinkomsterna år 2020 sjönk till en nivå motsvarande den i bokslutet för år 2018, dvs. till ca 270 miljoner €. Inom Vasa stad inleddes våren 2020 samarbetsförhandlingar såväl för att täcka underskottet som för att beakta pandemin. Vid granskningstidpunkten finns det inte någon övergripande bedömning av hur mycket verksamhetsutgifterna kommer att öka eller verksamhetsintäkterna att sjunka till följd av pandemin. På revisionsnämndens begäran har Vasa stads koncernförvaltning gjort uppskattningen att personalbesparingarna våren 2020 kan till följd av åtgärder i anslutning till pandemin uppgå till ca 1,3 miljoner €. Ifall de åtgärder för att minska verksamhetsutgifterna som inleddes våren 2020 kompenserade en eventuell nedgång i verksamhetsintäkterna, skulle Vasa stads årsbidrag med de skatteinkomster som revisionsnämnden prognostiserat bli på nivån ca 10–15 miljoner €. Det här innebär att det negativa resultatet för år 2020 efter avskrivningarna skulle vara ca 15–20 miljoner € utan särskilt statsunderstöd. Revisionsnämnden bedömer att utan särskilt förfarande kommer Vasa stads kumulativa underskott efter år 2020, med beaktande av de poster som kalkylerats för täckningsändamål, således att vara alltjämt ca 28 miljoner €-34 miljoner €. I början av april 2020 beslutade landets regering om understöd till kommunerna på mer än 1 miljard €, men det är inte känt hur det anvisas exempelvis till Vasa stad.

Vasa stadskoncern har ett ackumulerat överskott som efter bokslutet år 2019 är ca 159 miljoner € (+2 353 €/invånare). Räkenskapsperiodens resultat år 2019 för stadskoncernen var mer än 560 €/invånare högre än i jämförelsestäderna i genomsnitt. Vasa stads resultat år 2019 var positivt. Även om nivån var mer än 5 miljoner € under den planerade budgeten för år 2019, blev överskottet för år 2019 ca 7,1 miljoner €. Resultatet bör anses vara bra, eftersom det är mer än 290 €/invånare högre än jämförelsestädernas och positivt, medan jämförelsestädernas resultat för år 2019 var antingen på 0-nivå eller negativa. År 2019 var i fråga om kriskommunskriterierna kommunkoncernens årsbidrag, kommunens inkomstskattesats och kommunkoncernens lånebestånd positivare än gränsvärdena. Vasa stadskoncerns årsbidrag var +1 357 €/invånare och det var nästbäst bland jämförelsestäderna. Vasa stads inkomstskattesats (20,5 %) var under gränsvärdet 20,89 % men trots detta lyckades Vasa få in skatteinkomster som var mer än 150 €/invånare större än vad som var fallet i jämförelsestäderna i genomsnitt.Trots höjningen av inkomskattesatsen räknades Vasa år 2019 alltjämt till fjärdedelen med lindrigast beskattning bland jämförelsestäderna. Gränsvärdet för lånebeståndet år 2018 var 9 836 €/invånare, då Vasa stadskoncerns motsvarande siffra år 2019 var 8 987 €/invånare. I bokslutet för år 2019 rapporteras om hur planen för balansering av ekonomin har förverkligats. Detta gjordes inte år 2018.

Trots överskottet från verksamhetsåret 2019 finns i Vasa stads balansräkning i början av år 2020 således ett underskott på cirka 25,8 miljoner € (‑381 €/invånare). Vasa stads ackumulerade underskott är i början av år 2020 näst sämst bland jämförelsestäderna. Den relativa skuldsättningen inom kriskommunskriterierna har i Vasa uppfyllt gränsvärdet 50 % under hela den nya strategiperioden. År 2019 ökade Vasa kommunkoncerns relativa skuldsättning och nådde nivån 101 %, vilket är över 13 %-enheter högre än medeltalet i jämförelsestäderna. Efter år 2019 är Vasa stadskoncerns relativa skuldsättning tredje sämst bland jämförelsestäderna. Vasa stadskoncerns och primärstadens lånebestånd har år 2019 igen börjat öka. År 2019 ökade stadskoncernens lånebestånd ca 7,8 % och primärstadens lånebestånd ca 9,2 %. Stadskoncernens och primärstadens lånebestånd är fjärde sämst bland jämförelsestäderna. Vasa stadskoncerns lånebestånd är ca 1 500 €/invånare och primärstadens ca 170 €/invånare större än i jämförelsestäderna i genomsnitt. Primärstadens lånebestånd har redan nått nivån 270 miljoner €. Ännu i samband med godkännandet av budgeten för år 2020 hösten 2019 var målet att primärstadens lånebestånd blir på nivån ca 240–250 miljoner €. Skatteinkomsterna i budgeten för år 2020 har i likhet med år 2019 uppskattats i strid med försiktighetsprincipen innan Covid-19-pandemin började våren 2020. På basis av de skatteinkomster som influtit åren 2015‒2019 är den för år 2020 fastställda ursprungliga skatteinkomstnivån alltjämt ca 10 miljoner € för stor. I revisionsnämndens uppskattning beaktas höjningen på 0,5 %-enheter av inkomstskattesatsen som gjordes för år 2020 samt den ekonomiska utvecklingen, som har mattats av, och Vasas befolkningsutveckling. Revisionsnämnden har vid granskningstidpunkten inte till sitt förfogande någon fastställd plan för balansering av ekonomin, enligt vilken man år 2020 skulle kunna täcka det underskott som kumulerats före slutet av år 2015 och efter detta, totalt 25,8 miljoner €. Med beaktande av de kalkylerade poster som ska beräknas för täckande av underskottet, är det underskott som ska täckas ca 13,9 miljoner € före Covid-19-pandemin. Vasa stads koncernbokslut för år 2019 blev inte klar inom den tidsfrist som anges i kommunallagen. Det är andra gången under innevarande fullmäktigeperiod som koncernbokslutet har försenats. Revisionsnämnden vill fästa uppmärksamhet vid att köpen av extern service har ökat åren 2018–2019. Köpen av extern service ska inte öka på grund av personalbesparingar och bolagiseringar, utan på grund av stadens beslut om strategisk service. Revisionsnämnden fäster igen uppmärksamhet vid uppskattningen av primärstadens avskrivningsnivå. Som en följd av de omfattande investeringarna åren 2013–2018 har definierandet av avskrivningsnivån varit svagare än budgetutfallen. Det är anmärkningsvärt att i bokslutet för år 2019 är avskrivningsnivån (28,8 miljoner €) ca 2,4 miljoner € under nivån i budgeten för år 2019 (31,2 miljoner €). Fluktuationerna i avskrivningsnivån åren 2013–2019 har försämrat stadens resultat med 17,4 miljoner €. Avskrivningar ska inte utnyttjas i balanseringen av ekonomin. Revisionsnämnden bedömer att det krav på balansering av ekonomin som anges i kommunallagen inte kommer att uppfyllas före utgången av år 2020 utan särskilt förfarande. På det här inverkar främst den nedgång i skatteinkomster som börjat år 2018 och Covid-19-pandemin som utbröt på våren 2020. Vid granskningstidpunkten har man bedömt att pandemin ytterligare kommer att sänka stadens skatteinkomster men även verksamhetsintäkterna samt öka socialoch hälsoutgifterna. Om de åtgärder som inleddes på våren 2020 för att minska verksamhetsutgifterna skulle kompensera den av pandemin orsakade eventuella nedgången av verksamhetsintäkter och ökningen av socialoch hälsovårdskostnader, skulle Vasa stads årsbidrag enligt de skatteintäkter som revisionsnämnden räknat ut bli på nivån ca 10–15 miljoner €. Resultatet för år 2020 skulle efter avskrivningarna således vara 15–20 miljoner € negativt. Utan särskilt förfarande skulle Vasa stads kumulativa underskott efter år 2020, med beaktande av de kalkylerade posterna för täckningsändamål, således alltjämt vara ca 28 miljoner €-34 miljoner €. Revisionsnämnden bedömer att utan Covid-19-pandemin skulle underskottet efter år 2020 ha varit ca 9–14 miljoner €.

7. Behandling av utvärderingsberättelserna och deras verkningsfullhet Revisionsnämnden har årligen meddelat fullmäktige de anmärkningar som funnits i utvärderingsberättelsen och som lett till åtgärder inom stadens förvaltning eller i fråga om vilka ingenting har gjorts och/eller tillräckliga åtgärder inte vidtagits. Utvärderingsberättelserna har årligen behandlats vid stadsfullmäktiges sammanträde i juni samtidigt med bokslutet för motsvarande år. De utredningar och förslag till åtgärder som stadsstyrelsen gett med anledning av utvärderingsberättelserna har behandlats i stadsfullmäktige huvudsakligen under samma verksamhetsår.

INTE FÖRVERKLIGATS/ INTE INLETTS

FÖRVERKLIGATS/ INLETTS

UTVÄRDERING

ÄRENDE

Stadsstyrelsens bemötande, som utarbetats på basis av revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2018, har behandlats i stadsfullmäktige 7.10.2019 § 54 inom tidsfristen. Verkningsfullheten av utvärderingsberättelserna för fullmäktigeperioden 2013–2016 har behandlats i revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2017.

ANMÄRKNING

Vasa stads strategi och utvärdering av målen

2017 2018

Se 3. Vasa stads strategi och utvärdering av målen.

Utveckling av områdets attraktivitet

2017 2018

Utvecklingen av sysselsättningen och sysselsättningsgraden har i Vasa varit positivare än i Finland i genomsnitt. Trots detta har stadens egna mål ännu inte nåtts under fullmäktigeperioden 2017–2021.

Stärkande av den representativa och direkta demokratin

2017

Områdesnämndens roll har stärkts ytterligare under fullmäktigeperioden 2017–2021. Utvecklingen av föreningsverksamheten har varit kontinuerlig och verksamheten sker inom flera av stadens sektorer. Det ekonomiska underskottet kommer att försvaga utvecklingen om inte särskilda utvecklingsresurser reserveras för verksamheten.

Befolkningens välfärd

2018

I ljuset av TEA-mätarna har främjandet av välfärden saktat av särskilt inom primärhälsovården. Detta försämras även av de minskade resurserna för motion och för kommuninvånarnas välfärd, vilket för sin del märks i motsvarande grad som ökade resursbehov för såväl primärvården som specialhälsovården

Vasa kommunkoncern – koncernledning och -styrning

2017

Stadsstyrelsens koncernsektion har inrättats år 2017. Koncernsektionen och koncernledningen bör i första hand utveckla sin verksamhet inom ramen för sina befogenheter. Likaså bör koncernledningens möjligheter och uppkommande hinder beaktas i en föränderlig miljö.

Balanserad totalfinansiering

2015 2016 2017

Se 6. Ekonomisk balans.

2018

Ordnande av den interna kontrollen samt riskhantering

2017 2018

I valen av revisorer till stadskoncernen är det skäl att följa revisionsnämndens rekommendationer.

Avtalshantering och övervakning av köpserviceavtal

2018

Vasa stads avtalsanvisningar har i enlighet med rekommendationerna godkänts i stadsstyrelsen 2.12.2019 § 341. Staden saknar dock fortfarande ett egentligt avtalshanteringssystem som omfattar hela verksamheten. På vissa verksamhetsområden är övervakningen av köpserviceverksamheten på en god nivå, till vissa delar förverkligas övervakningen endast behovsbaserat och kan i princip inte förebyggas.