Vasa stads säkershetsplan 2020 - 2021 by Vaasan kaupunki / Graafiset palvelut

Vasa stads

SÃ&#x201E;KERHETSPLAN 2020 - 2021 1

Vasa stads säkerhetsplan 2020–2021

INNEHÅLL Inledning 5 1. Säkerhetssamarbetets bakgrund, grunder och mål på riksnivå och lokal nivå

2. De nationella riktlinjerna för säkerhetsplanering från 2019 styr säkerhetsplaneringen

2.1 Riktlinjernas allmänna del beskriver i omfattande grad säkerhetsplaneringen och nyttan med den 8 2.2 Den andra delen av riktlinjerna: riksomfattande åtgärdskort som ska genomföras i kommunerna 9 2.3 Ansvariga parter för, behandling och verkställande av säkerhetsplanen 9 3. Vasas säkerhetsplan 11 3.1 Beredning, uppbyggnad och godkännande av Vasas säkerhetsplan 11 3.2 Allmän beskrivning av säkerhetsläget i Vasa 11 3.3 Åtgärder i Vasas säkerhetssamarbete 2020 - 2021 13 3.3.1 De åtgärder som pågår inom säkerhetssamarbetet i Vasa 13 3.3.2 Två teman som ska inledas inom säkerhetssamarbetet i Vasa 14 3.3.3 Sex riksomfattande teman/åtgärdskort för alla kommuner 15 BILAGOR 16 Bilaga 1: Vasas säkerhetssamarbetsgrupp 17 Bilaga 2: Sex riksomfattande teman/åtgärdskort för alla kommuner 18 2A: Minska brottsligheten bland unga 18 2B: Förbättra de äldres boendesäkerhet 21 2C: Minska våldet i nära relationer 24 2D: Främja goda relationer mellan befolkningsgrupper 26 2E: Förebygga säkerhetsproblem som orsakas av alkohol och droger 29 2F: Säkerheten i offentliga rum 33 Bilaga 3: Vasas säkerhetsplan 2020–2021 alla åtgärder i tabellform LÄNKAR: Säkerhet överallt – nationella riktlinjer för lokal och regional säkerhetsplanering https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/161279 Vasa stads säkerhetsplan 2020–2021 www.vaasa.fi/sv/sakerhet

Vasas säkerhetssamarbetsgrupp 17.4.2020 Till Vasa stadsstyrelse för kännedom 1.6.2020 Till Vasa stadsfullmäktige för kännedom 8.6.2020 Vasa stad/Grafiska tjänster 2020

Inledning ningsdirektören. Arbetsgruppen leder säkerhetssamarbetet i kommunen och dryftar, startar upp, stöder och följer upp de åtgärder som behövs. Säkerhetssamarbetet genomför och stöder stadens strategi med målet ett tryggt och välmående Vasa.

Säkerhetssamarbetet mellan landets kommuner och andra instanser baserar sig på statsrådets principbeslut. Den nuvarande säkerhetsplaneringen grundar sig på strategin för den inre säkerheten 2017 ”Ett bra liv – en trygg vardag.” Huvudmålet för strategin är att få Finland att bli Europas tryggaste land att leva, bo, driva företagsverksamhet och arbeta i. De nationella riktlinjerna för säkerhetsplanering från 2019 igen verkställer strategin för den inre säkerheten och styr och stöder nu kommunernas, de ekonomiska regionernas och de kommande landskapens säkerhetsplanering. Målet för riktlinjerna är att främja och förenhetliga det vardagliga säkerhetsarbetet på lokal och regional nivå.

Vid beredningen av säkerhetsplanen har samarbete bedrivits med och hörts bl.a. representanter för stadens olika sektorer, program och planer samt representanter för olika myndigheter och för tredje sektorn. I säkerhetsplanen presenteras en allmän översikt över säkerhetsläget i Vasa och i fråga om de riksomfattande temana ännu preciserad information, vilka grundar sig på statistik, undersökningar och andra uppgifter. Säkerhetsutmaningar och problem besvaras med åtgärder som vidtas med gemensamma krafter av staden, myndigheterna, näringslivet, tredje sektorn och invånarna. Den rådande coronaviruspandemin (covid-19) påminner för sin del om att grunden för individens och samhällets resiliens eller förmåga att klara av kriser byggs redan under normala tider. Ju bättre beredskap vi klarar av att skapa under normala tider, desto bättre kan vi leva i stunder av nöd och kris och desto snabbare får vi samhället att återgå till vardagen. Vid sidan av beredskap har också det arbete som gjorts för välfärden och säkerheten en avgörande roll. Till exempel förbättrandet av människors säkerhetsfärdigheter skapar en grund för samhällets resiliens. Vidare kan de bakomliggande orsakerna till och förhöjda risker för bl.a. marginalisering, rusmedelsanvändning eller våld samt åtgärdandet av dessa uttryckligen påverkas med välfärds- och säkerhetsåtgärder.

Den allmänna delen av de nationella riktlinjerna beskriver säkerhetsplaneringens förfaranden, de olika aktörernas ansvar och god praxis. Säkerhetsplanering är en långsiktig, systematisk och samordnad process för lösning av säkerhetsfrågor på lokal eller regional nivå i samarbete mellan olika aktörer. Med säkerhetsplanering förebyggs och avvärjs olyckor och olycksfall, brott och störningar och ökas trygghetskänslan och på detta sätt åstadkoms också besparingar för kommunen. Den andra delen av riktlinjerna omfattar sex riksomfattande teman och åtgärdskort som ska genomföras i kommunerna. Åtgärdskorten är: Minska brottsligheten bland unga, Förbättra de äldres boendesäkerhet, Minska våldet i nära relationer, Främja goda relationer mellan befolkningsgrupper, och Förebygga säkerhetsproblem som orsakas av alkohol samt Säkerheten i offentliga rum. Grundenheten i säkerhetsplaneringen är kommunen, som också har huvudansvaret för planeringen. I beredningen och genomförandet deltar emellertid även andra aktörer i området på bred basis. Säkerhetsplanen godkänns för en viss tid och den ska alltid ges till fullmäktige för kännedom.

Säkerhetsplanen 2020–2021 har godkänts vid säkerhetssamarbetsgruppens möte 17.4.2020. Säkerhetssamarbetsgruppen följer med och bedömer hur planen genomförs och vilken verkan den har samt utvecklar säkerhetssamarbetet till de delar som behövs. Säkerhetsplanen ges till stadsstyrelsen för kännedom. Fullmäktige får den för kännedom i Vasa stads välfärdsplan, som fullmäktige godkänner, och i vilken denna säkerhetsplan utgör en prioriterad del.

Vasa stads säkerhetsplanering har styrts av de nationella riktlinjerna för säkerhetsplanering. Vasas säkerhetssamarbetsgrupp leds av stadsdirektören i samarbete med polischefen och rädd-

1. Säkerhetssamarbetets bakgrund, grunder och mål på riksnivå och lokal nivå Säkerhetssamarbetet mellan landets kommuner och andra instanser baserar sig på statsrådets principbeslut från och med det nationella programmet för brottsförebyggande från år 1999. Numera har säkerhetsplaneringen förverkligats som ett mer omfattande säkerhetsarbete som berör säkerheten i vardagen och som en del av programmen för intern säkerhet (2004 – 2015) samt strategin för den inre säkerheten ”Ett bra liv – En trygg vardag” 2017. Huvudmålet för strategin är att få Finland att bli Europas tryggaste land att leva, bo, driva företagsverksamhet och arbeta i. De nationella riktlinjerna för säkerhetsplaneringen 2019, som beskrivs närmare nedan, styr nu kommunernas säkerhetsplanering.

och planer som förts till fullmäktige. Allt som allt förverkligar och stöder säkerhetssamarbetet vår stads strategi. Huvudmålet för säkerhetssamarbetet är ett säkert och välmående Vasa för alla invånare, sammanslutningar och företag. Vasas säkerhetssamarbetsgrupp (bilaga 1) leds av stadsdirektören i samarbete med polischefen och räddningsdirektören. I arbetsgruppen ingår även befäl från polisen och räddningsverket och från staden sektordirektörerna, en kommunikationssakkunnig och stadens säkerhetskoordinator, som är föredragande och sekreterare. Arbetsgruppen leder säkerhetssamarbetet i kommunen och dryftar, startar upp, stöder och följer upp de åtgärder som behövs. Säkerhetssamarbetet har genomförts och kommer att genomföras med gemensamma krafter av staden, myndigheterna, näringslivet, tredje sektorn och invånarna.

I säkerhetssamarbetet i Vasa har man förverkligat målen i de riksomfattande programmen genom att anpassa stadens egna utmaningar till dem och genom att beakta stadens olika program. Säkerhetsåtgärderna har under årens lopp även integrerats i stadens olika program

2. De nationella riktlinjerna för säkerhetsplanering från 2019 styr säkerhetsplaneringen 2.1 Riktlinjernas allmänna del beskriver i omfattande grad säkerhetsplaneringen och nyttan med den

De nationella riktlinjerna för säkerhetsplanering verkställer strategin för den inre säkerheten och styr och stöder nu kommunernas, de ekonomiska regionernas och de kommande landskapens säkerhetsplanering. Målet för de nationella riktlinjerna är att främja och förenhetliga det vardagliga säkerhetsarbetet på lokal och regional nivå.

I den allmänna delen beskrivs förfaringssätten, olika aktörers ansvar och god praxis inom säkerhetsplanering. Riktlinjerna tydliggör också väl den stora kontexten, dvs. kontaktytorna mellan säkerhet, välfärd och beredskapsplanering och betonar nätverksbildning och en stark övergripande koordination.

innehåller en allmän beskrivning med motiveringar, visioner, mål och åtgärder samt indikatorer för de olika temana.

I riktlinjerna konstateras att säkerhetsplaneringen ligger mycket nära två andra säkerhetsfrämjande lokala samarbetsformer – beredskapen och förberedelserna samt främjande av välfärd och hälsa.

Åtgärdskorten är: Minska brottsligheten bland unga, Förbättra de äldres boendesäkerhet, Minska våldet i nära relationer, Främja goda relationer mellan befolkningsgrupper och Förebygga säkerhetsproblem som orsakas av alkohol samt Säkerheten i offentliga rum.

Vid främjandet av välfärd och hälsa påverkas de bakomliggande orsakerna, med vilka avses de förhållanden och egenskaper i samhället och befolkningen som påverkar uppkomsten och frekvensen av säkerhetsproblem. Sådana är till exempel människornas välfärd, barnens uppväxtförhållande, mental hälsa och försörjning.

Därtill kan kommunerna i sina planer även ta med andra pågående säkerhetsåtgärder och andra teman och indikatorer som kommunen anser vara viktiga.

Med säkerhetsplanering påverkas ökade risker, som är mer konkreta än de bakomliggande orsakerna och har samband med vissa befolkningsgrupper, områden eller till exempel näringslivssektorer och som tar sig uttryck i olika säkerhetsproblem. Till exempel brottslighet bland marginaliserade unga män, trafikolyckor i tätorter eller de äldres otrygghet kan utgöra ökade risker på lokalplanet.

2.3 Ansvariga parter för, behandling och verkställande av säkerhetsplanen Enligt de nationella riktlinjerna är kommunen grundenheten i säkerhetsplaneringen, och kommunen har huvudansvaret för säkerhetsplaneringen. I beredningen och verkställandet deltar emellertid även andra aktörer i området på bred bas.

I beredskapsplaneringen förbereder man sig på exceptionella eller omfattande störningar, som uppträder sällan men orsakar betydande skada när de uppträder, vilket kräver förberedelser. Sådana är bland annat störningar i el- och värmedistributionen, extrema väderfenomen eller omfattande våldsdåd.

I fråga om säkerhetsplanen på kommunnivå konstateras det i riktlinjerna att säkerhetsplanen godkänns av det behöriga organet i kommunen (fullmäktige, styrelsen eller tjänstemannaledningen), vilket ansvarar för den regelbundna uppföljningen av verkställandet av planen. Säkerhetsplanen godkänns för en viss tid. Säkerhetsplanen ska ges till fullmäktige åtminstone för kännedom.

Säkerhetsplanering är en långsiktig, systematisk och samordnad process för lösning av säkerhetsfrågor på lokal eller regional nivå i samarbete mellan olika aktörer. Termen ”säkerhetsplanering” avser förutom planeringen av gemensam verksamhet också den egentliga verksamheten som genomförs på basis av planeringen. Säkerhetsplaneringen utgår från människorna och befolkningen; målet med den är att förbättra säkerheten för invånarna och sammanslutningarna i området och att öka deras trygghetskänsla. Med säkerhetsplaneringen förebyggs och avvärjs olyckor, olycksfall, brott och störningar.

När det gäller åtgärderna i säkerhetsplanen bör man följa upp både hur de verkställs (processindikator) och de säkerhetsproblem man försöker påverka genom dem (effektindikator). Säkerhetsarbetets utfall kan också utvärderas med hjälp av ett verktyg för självutvärdering. Säkerhetsplanen verkställs i kommunen som en del av verksamhets- och ekonomiplaneringen inom kommunens sektorer. Övriga ansvariga parter verkställer planen samarbetsbaserat så att de åtgärder som de ansvarar för utgör en del av deras verksamhets- och ekonomiplanering.

Det lönar sig att bedriva säkerhetsarbete. Säkerheten utgör en grund för välfärden. Genom proaktivt säkerhetsarbete kan man också spara kommunens pengar. Vidare är säkerheten i kommunen nära förknippad med kommunens rykte, livskraft och tillväxtförmåga och en konkurrenskrafts- och kostnadsfaktor också för näringslivet.

Vasa stads säkerhetsplanering har styrts av de nationella riktlinjerna för säkerhetsplanering: Säkerhet överallt – nationella riktlinjer för lokal och regional säkerhetsplanering

2.2 Den andra delen av riktlinjerna: riksomfattande åtgärdskort som ska genomföras i kommunerna

https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/ 10024/161279

På sex teman har åtgärdskort utarbetats och de ska genomföras i alla kommuner. Åtgärdskorten

3. Vasas säkerhetsplan 3.1 Beredning, uppbyggnad och godkännande av Vasas säkerhetsplan

Grunderna för och innehållet i dessa öppnas upp i avsnittet Åtgärder i Vasas säkerhetssamarbete 2020–2021.Åtgärdskorten till de riksomfattande temana finns i sin helhet i bilaga 2.

I beredningsfasen har stadens säkerhetskoordinator, som agerar under ledning av Vasas säkerhetssamarbetsarbetsgrupp, informerat olika parter om de nationella riktlinjerna. Till exempel kontaktytorna mellan säkerhetsplaneringen och beredskapsplaneringen dryftades och beaktades då stadens och dess sektorers beredskapsplaner uppdaterades under år 2019. Likaså behandlades frågorna i välfärdsarbetsgruppen för främjande av välfärd och hälsa, som sammanställer stadens välfärdsplan. Säkerhetsplanen ingår som en prioriterad del i välfärdsplanen.

Vidare, för underlättande av uppföljningen av verkställigheten, har säkerhetsplanens alla åtgärder också sammanställts i en tabell (bilaga 3). Varje sektor och ansvarig part bör beakta säkerhetsåtgärderna som en del av sin ekonomiplanering för att resurserna ska finnas tillgängliga via budgeten. I fråga om godkännandet av säkerhetsplanen har Vasas välfärdsarbetsgrupp för sin del 2.4.2020 godkänt en sammandragsversion av säkerhetsplanen, vilken har uppdaterats ännu 23.4.2020. Sammandraget utgör en del av stadens välfärdsplan, som stadsfullmäktige godkänner.

I dryftandet av Vasas två egna teman och de sex riksomfattande åtgärdskorten, vilka har föreslagits bli inbegripna i säkerhetsplaneringen, har utöver ovan nämnda arbetsgrupper också deltagit representanter för stadens delaktighetsprogram, jämlikhets- och likabehandlingsplan, integrationsprogram och det förortsprogram som är under planering. Vidare har vid beredningen hörts representanter för det förebyggande rusmedelsarbetet, familje- och närståendevåldsarbetsgruppen, Österbottens medlingsbyrå och Vasa universitet samt från tredje sektorn representanter för Trafikskyddet, Brottoffersjouren, Mödra- och skyddshemmet, föreningar inom sociala sektorn och församlingen samt frälsningsarmén.

Vasas säkerhetssamarbetsgrupp har för sin del 17.4.2020 behandlat hela säkerhetsplanen och godkänt den. Säkerhetssamarbetsgruppen följer upp och bedömer hur planen genomförs och vilken verkan den har samt utvecklar säkerhetssamarbetet till de delar som behövs. Säkerhetsplanen ges till stadsstyrelsen för kännedom. Fullmäktige får den för kännedom via stadens välfärdsplan.

3.2 Allmän beskrivning av säkerhetsläget i Vasa

Beredningen och sammanställningen av säkerhetsplanen har skötts av stadens säkerhetskoordinator i samarbete med alla ovan nämnda parter.

Vasas gatusäkerhetsindex (antalet avvägda rån, misshandel, skadegörelse samt ratt- och trafikfylleri på allmän plats i relation till befolkningsmängden) var år 2019 89,43, vilket gav Vasa 9:e plats bland de 15 största städerna. Enligt polisen koncentrerar sig störande beteende och våld i Vasa till restaurangkvällar i centrum samt i synnerhet t.ex. under veckosluten då skolorna börjar eller slutar i närheten av skolorna och under festligheter till Hovrättsstranden. I polisens statistik över rattfylleri har det skett en omvälvande förändring: År 2014 utgjordes 35 % av fallen i rattfylleristatistiken av drogpåverkade chaufförer i Vasa, medan motsvarande siffra 2019 står för t.o.m. 68 % av fallen i fråga.

I säkerhetsplanen presenteras en allmän översikt över säkerhetsläget i Vasa, vilken grundar sig på statistik, undersökningar och andra uppgifter och i fråga om de riksomfattande temana ännu preciserad information. Säkerhetsutmaningar och problem bemöts med åtgärder som utgör det viktigaste innehållet i säkerhetsplanen. Åtgärderna i säkerhetsplanen har delats upp enligt följande: - - -

De åtgärder som pågår inom säkerhetssamarbetet i Vasa Två teman som ska inledas inom säkerhetssamarbetet i Vasa Sex riksomfattande teman/åtgärdskort för alla kommuner

Enligt Trafikskyddets olycksfallsdata för åren 2016-2018 skadas nästan 60 människor årligen i vägtrafiken i Vasa, varav i genomsnitt fyra skadas allvarligt. Årligen leder i genomsnitt två

12 12

vägtrafikolyckor till förolyckande. Av de skadade var 27 % mopedister, 24 % cyklister och 23 % personer som färdats i personbil. Av mopedisterna var nästan alla unga och av de som skadats i personbil var tredje en ung person. Skador bland fotgängare och cyklister skedde jämnt i alla åldersgrupper. Enligt de säkerhetsenkäter som gjordes bland invånarna i Vasa 2012 och 2016 upplevdes trafiken vara det största säkerhetsproblemet.

2, 18,1 % upplevt motsvarande trakasserier under det senaste året. Under senaste årets lopp har 16,6 % av eleverna i årskurs 8 och 9, 9,8 % av de studerande i klass 1 och 2 i gymnasiet och 15,3 % av de studerande i klass 1 och 2 i yrkesinriktade läroanstalter upplevt fysiska hot (Skolhälsoenkäten 2019). Ungdomar i Vasa upplever lika mycket fysiskt hot som ungdomar i hela landet i genomsnitt. Invånarnas egna förberedelser inför störningssituationer i samhället förbättrades märkbart under 2012-2016. Enligt invånarsäkerhetsenkäten 2012 hade ca 75 % av dem som svarade inte just alls förberett sig på störningssituationer i samhället. År 2016 var andelen som inte förberett sig alls endast 36,5 %. I dag har säkerligen covid-19 pandemin väckt även de sista sjusovarna till att ha ett 72 timmars förråd i hemmet enligt SPEK:s rekommendationer.

I fråga om olycks-, brand- och räddningsärenden ligger Vasa på genomsnittsnivå bland kommunerna. Enligt räddningsverket minskade förstainsatsuppdragen från 73 (2018) till 55 (2019), men däremot ökade räddningsuppdragen vad gäller räddning av människor från 19 (2018) till 30 (2019). Antalet byggnadsbränder minskade från 18 (2018) till 14 (2019). De skadeförebyggande uppdragen igen ökade en hel del från 99 (2018) till 131 (2019) och det var därmed det högsta antalet sedan år 2015. Enligt säkerhetsenkäterna som gjordes bland invånarna i Vasa 2012 och 2016 hade en tredjedel av dem som svarade halkat på sitt bostadsområde. Under senaste läsår har det enligt skolhälsoenkäten skett olyckor i skolan eller under skolresan för 46,8 % (2017) av eleverna i årskurs 4 och 5 samt för 20,3 % av eleverna i årskurs 8 och 9 (2019). För dem som studerar på andra stadiet i Vasa har olyckor skett under det senaste läsåret i skolan eller på väg till skolan i gymnasiet för 8,7 % och i yrkesläroanstalt för 9,9 %. För studerande på andra stadiet sker det lite fler olyckor i Vasa jämfört med det riksomfattande genomsnittet, men å andra sidan sker det aningen färre olyckor inom den grundläggande utbildningen.

I fråga om de sex riksomfattande temana beskrivs Vasas säkerhet och åtgärder noggrannare i åtgärdskorten i bilaga 2, där också de effektindikatorer som getts och ska följas på riksomfattande nivå ingår.

3.3 Åtgärder i Vasas säkerhetssamarbete 2020 - 2021 Med åtgärderna i säkerhetsplanen bemöts såväl de ovan beskrivna allmänna säkerhetsutmaningarna och indikatorerna som också de utmaningar per tema som presenteras nedan och deras indikatorer. Säkerhetsåtgärderna motiveras och grupperas i tre helheter nedan:

Enligt de indikatorer som berättar om säkerhetskänslan i bostadsområdet och i samband med boendet var 89,8 % av de vuxna Vasaborna i åldern 20-64 nöjda med säkerheten i sina bostadsområden år 2015 (ATH-undersökning, numera FinSote). Då man jämför resultaten från säkerhetsenkäterna 2012 och 2016 går det dock att upptäcka att år 2012 ansåg en högre andel av dem svarade på enkäten att det är mycket eller ganska sannolikt att de själva eller grannen skulle gå emellan, ifall det skulle vara slagsmål eller skadegörelse framför det egna huset. De 32 000 asylsökande som kom till vårt land 2015 skapade rädsla. Detta framgick t.ex. av undersökningen ”Vårt nya Vasa”, som besvarades av ca 2 000 kommuninvånare år 2017. Enligt undersökningen upplevdes invandrarna orsaka den största känslan av otrygghet.

- - -

De åtgärder som pågår inom säkerhetssamarbetet i Vasa Två teman som ska inledas inom säkerhetssamarbetet i Vasa Sex riksomfattande teman/ åtgärdskort för alla kommuner (i sin helhet i bilaga 2)

Vidare, för underlättande av uppföljningen av verkställigheten, har säkerhetsplanens alla åtgärder också sammanställts i en tabell (bilaga 3).

3.3.1 De åtgärder som pågår inom säkerhetssamarbetet i Vasa De enskilda åtgärderna i de åtgärdshelheter som presenteras nedan beskrivs mera noggrant med mål och ansvariga parter i tabeller i bilaga 3. Till exempel i anknytning till säkerheten i skolorna och barn i skolåldern pågår flera olika åtgärder. Det finns starka motiveringar för dessa förebyggande säkerhetsåtgärder.

Skolhälsoenkäten har 2019 börjat utreda hur stor andel av de unga som har upplevt störande sexuella inviter eller trakasserier under året. Av eleverna i årskurs 8 och 9 i Vasa har 20,3 % upplevt sexuella inviter eller trakasserier under det senaste året. Av de studerande på andra stadiet, klass 1 och 2 i gymnasiet, hade 21,6 % och inom yrkesinriktade läroanstalter, klass 1 och

Organiseringen av säkerhetssamarbetet uppdateras och då bör förutom personbyten även ställningarna för olika helheter och arbetsgrup-

På regionnivå har Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland sedan år 2012 verkställt ett internt säkerhetsprogram genom sin strategi för den övergripande säkerheten. Den omfattar helheterna för välfärd, säkerhet och beredskap. Vasa har ända från början effektivt deltagit i detta samarbete med Regionförvaltningsverket. I fråga om beredskapen har det nu konstaterats att det goda samarbetet mellan Vasa stad och Regionförvaltningsverket samt Räddningsbranschen centralorganisation i Finland (SPEK) har förbättrat Vasas förutsättningar att klara sig ur coronaviruspandemin (covid-19): Genom omfattande samarbete har Vasa stads och dess sektorers beredskapsplaner uppdaterats och tillsammans med SPEK har utbildningar ”72 h reservförråd” ordnats. Därtill har befolkningsskyddsövningen LSS19 hållits under ledning av Regionförvaltningsverket.

per dryftas liksom även att samarbetet kan göras smidigare och så att den övergripande koordineringen återspeglar de nationella riktlinjerna. Vasa har profilerat sig som en banbrytande föregångare i fråga om skolsäkerhet. Det är motiverat att uppdatera och upprätthålla material och praxis som konstaterats fungera bra, exempelvis metoden för elevernas säkerhetsvandring. Temakretsen för säkerhet är omfattande. Strategin för landets inre säkerhet betonar behovet att förstärka barns och ungas färdigheter i fråga om säkerhet. Vid säkerhetsseminarier, som arrangerats av Regionförvaltningsverket för Västra och Inre Finland, har det konstaterats att nu finns behov att fastställa vilka de viktigaste beredskaperna som ska läras ut just nu är och hur etablerandet av dessa kan säkerställas. På detta sätt kan dagens barn och ungdomar bli morgondagens vuxna, som inte skadar sig själva, andra eller miljön och som har viljan och beredskapen att hjälpa. Detta skapar en botten för livshantering, gemenskap och också för samhället att klara av kriser.

3.3.2 Två teman som ska inledas inom säkerhetssamarbetet i Vasa En utredning av den övergripande bilden i fråga om marginalisering och ojämlikhet i fråga om Vasa har ansetts vara behövlig. Marginalisering och ojämlikhet har varit och är ännu en av de viktigaste säkerhetsutmaningarna för vårt land. Denna utmaning har också i Vasa stads beredskapsplan kallats en viktig störning eller ett viktigt hot mot oss. Temat berör människans hela livslopp och samhällsplaneringen ända från barnfamiljsfattigdom till ensamhet och från differentiering av bostadsområden ända till brottslighet. De bakomliggande orsakerna till dessa och de förhöjda riskerna kan påverkas uttryckligen genom åtgärderna i välfärds- och säkerhetsplanerna, med början i satsningar på barnets uppväxt.

I fråga om trafiksäkerheten har olika myndigheter önskat att man åter skulle inleda ”Mopo”-arbetsgruppens arbete, som sätter sig in i säkerhetsutmaningarna i fråga om fotgängare, cyklister och mopedister. Därtill förbättras trafiksäkerheten överlag av de konstruktionsmässiga eller praktiska ändringar som ska göras vid de riskfyllda platser för trafiken som tekniska sektorn har upptäckt. Främjande av invånarnas säkerhetsuppgifter, -beredskaper och –förståelse är ett mycket viktigt förebyggande säkerhetsarbete. Ett mål för strategin för den inre säkerheten är att samhället består av individer som klarar av kriser och som har mångsidig kunskap om och färdighet i säkerhet och är beredda på olika störningar i vardagen. Direktören för FRK:s internationella biståndsverksamhet Kalle Löövi har konstaterat att nyckelfrågan i alla kriser är hur befolkningen klarar av att hjälpa sig själv, eftersom all annan hjälp kommer först mycket senare. Därtill finns ett allt större behov för detta tema bl.a. för att servicen och skyddsnäten i vår välfärdsstat blir färre och säkerhetsmiljön förändras, såsom nu under coronaviruspandemin (covid-19).

Vid den preliminära beredningen av temat har representanter för basservicen, de olika programmen, polisen och tredje sektorn hörts. Enhälliga har man varit om att den sammanställda informationen är till nytta i de ovan nämnda parternas verksamhet. För närvarande är informationen i fråga om temat splittrad och en helhetsbild saknas. Dessutom är man rädd för att den rådande pandemin kommer att öka fattigdomen, marginaliseringen och ojämlikheten. Preliminärt har man också dryftat eventuella baser för marginaliseringsindikatorer och processer, såsom Förortsprogrammet, som ska påbörjas, och Agenda 2030, som staden redan har förbundit sig vid. Dessutom kan basen utgöras av en modell för den regionala säkerhetens tillstånd, som har utarbetats på åtgärd av Teknologiska forskningscentralen (VTT), Polisyrkeshögskolan, Räddningsbranschens centralorganisation i Finland och Försvarshögskolan.

Utvecklandet av säkerheten, arbetarskyddet, välmåendet i arbetet samt kompetensen bland de anställda i stadsorganisationen framskrider under ledning av den så kallade TTTOK-gruppen (förkortad enligt finskans ord) som sysslar med dessa teman inom serviceområdet för stadens personal. De i rubriken nämnda ärendena har konstaterats ha kontaktytor och synergimöjligheter även i större omfattning i samband med stadens säkerhetsplanering och –arbete.

Vid beredningen av temat har parterna från Vasa starkt understött att utifrån det redan gjorda grundarbetet ska stadens säkerhetskoor-

modell som Vasa nyligen har uppdaterat.

dinator kalla representanter för olika parter till ett inledande möte på temat för att dryfta en plan för genomförande av temat och processens ägarskap.

Goda relationer mellan befolkningsgrupper främjas, för att människor oberoende av sin bakgrund ska kunna leva tillsammans utan spänningar, lita på varandra och på samhällets institutioner samt känna att de blir likabehandlade. Företeelser som försämrar relationerna mellan befolkningsgrupper och säkerheten bör identifieras. Dessa kan vara polarisering och konflikter, och sett till helheten ska samhällelighet, samförstånd och medling främjas. Temat berör många program och planer i vår stad, såsom delaktighetsprogrammet, jämlikhets- och likabehandlingsplanen, integrationsprogrammet, tillgänglighetsplanen, det handikappolitiska programmet samt det omfattande förortsprogram som planeras. I Vasa vill de olika parterna ha ett gemensamt inledningsmöte på temat.

Främjande av nätsäkerhet är ett tema som i allt högre grad berör oss alla: exempelvis är barn och unga föremål för mobbning och groomning; i synnerhet seniorer och företag är föremål för bedrägerier och lurendrejerier; vi är alla utsatta för bl.a. identitetsstölder och falska nyheter. I Vasas säkerhetssamarbetsgrupp har det ansetts viktigt att inleda metoder för att dryfta ovan nämnda säkerhetsutmaningar.

3.3.3 Sex riksomfattande teman/åtgärdskort för alla kommuner De riksomfattande åtgärdskorten, som presenteras nedan i korthet, finns i sin helhet i bilaga 2. I dem har också situationen i Vasa och åtgärderna i fråga om de olika temana integrerats.

Det lönar sig att förebygga säkerhetsproblem som orsakas av alkohol och droger. Rusmedel (inkl. tobak) orsakar samhället årligen direkta och indirekta kostnader på ca 4,2 miljarder euro. Ifall de kostnader som förorsakas av skadorna skulle sjunka med 10 % i Vasa, skulle den uppskattade besparingen vara ca fem miljoner euro. Alkoholen är den vanligaste påverkande faktorn bakom våld, olyckor och olycksfall. I synnerhet bör det ingripas i ungas och minderårigas alkoholbruk, eftersom alkoholbruk som inletts i ung ålder starkt korrelerar med alkoholisering och relaterat våld. I åtgärdskortet betonas användning av den heltäckande verksamhetsmodellen Pakka, som fokuserar på förebyggande av alkohol-, tobaks- och penningspelsskador i synnerhet bland unga. Vasas säkerhetssamarbetsgrupp lade även till droger i temat, eftersom det enligt de unga är lätt att få tag på dessa och då även bruket av dessa preparat till en del ökat. Exempelvis har provandet på droger bland studerande på yrkesläroverken i Vasa ökat från 11,1%% (2017) till 14,3 % (2019). Därtill har en omvälvande förändring skett i polisens rattfylleristatistik: År 2014 utgjordes 35 % av fallen i rattfylleristatistiken av drogpåverkade chaufförer i Vasa, medan motsvarande siffra år 2019 var t.o.m. 68 % av fallen i fråga.

Minska brottsligheten bland unga och förebygga den är i fråga om minskande av brottslighet överlag den viktigaste åtgärden på både lokal och nationell nivå. De unga som begår många brott råkar oftare än andra också ut för brott. I åtgärdskortet betonas i synnerhet att den riksomfattande Ankarmodellen och medlingsverksamheten fungerar. Inom Ankaret strävar man efter att bryta ungdomars brottsspiral och stöda familjerna i ett tidigt skede med hjälp av ett yrkesövergripande team. Organiseringen av Ankarverksamheten i Vasa behöver enligt polisen och medlingsbyrån ännu utvecklas. Det är viktigt att förbättra de äldres boendesäkerhet, eftersom Finland är det land i Europa som åldras snabbast. De äldre vill ofta bo i sina hem så länge som möjligt och även samhället betonar att hemvården kommer i första hand i förhållande till anstaltsvård. Fallolyckor är den mest betydande säkerhetsrisken för den äldre befolkningsgruppen, men även den ökande mängden minnessjukdomar orsakar att äldre människor råkar i farosituationer, går vilse eller försvinner. Det är nödvändigt att minska våldet i nära relationer. Endast en liten del av våldet i nära relationer kommer till polisens kännedom. Om det förekommer våld i parförhållandet i en familj löper också familjens barn stor risk för misshandel. En stor del av dem som använder våld som vuxna har vuxit upp i en våldsam miljö. I åtgärdskortet utforskas i synnerhet verksamhetsmodellen Marak, där det för offren för våld i nära relationer med offrets samtycke utförs en bedömning av risken för våld och ifall situationen kräver det görs även en skyddsplan upp. Därtill utforskas även behandlingsprogram för våldsutövare i en nära relation. Helheten och olika åtgärder för avvärjande av familjevåld och våld i nära relationer ingår i den verksamhets-

Säkerheten i offentliga rum har betonats, eftersom människor tillbringar allt mer tid i offentliga eller halvoffentliga rum. Dessa är exempelvis köpcenter och under varma årstider öppna ställen såsom parker, torg och centrumområdet i städerna. Människorna bör kunna röra sig i allmänna och offentliga rum utan rädsla för att bli offer för brott, störningar och olyckor. Platser där det ofta förekommer störningar i den allmänna ordningen eller säkerheten eller där det sker olyckor bör identifieras och göras tryggare. Därtill bör det försäkras att de platser som är kritiska med tanke på den allmänna säkerheten har identifierats och fått räddnings- och säkerhetsplaner.

BILAGOR Bilaga 1: Vasas säkerhetssamarbetsgrupp Bilaga 2: Sex riksomfattande teman/åtgärdskort för alla kommuner 2A: Minska brottsligheten bland unga 2B: Förbättra de äldres boendesäkerhet 2C: Minska våldet i nära relationer 2D: Främja goda relationer mellan befolkningsgrupper 2E: Förebygga säkerhetsproblem som orsakas av alkohol och droger 2F: Säkerheten i offentliga rum

Bilaga 3: Vasas säkerhetsplan 2020–2021 alla åtgärder i tabellform

Länkar: Säkerhet överallt – nationella riktlinjer för lokal och regional säkerhetsplanering https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/161279

Vasa stads säkerhetsplan 2020–2021: {HYPERLINK ”http://www.vaasa.fi/sv/sakerhet”}

16 16

BILAGA 1

Vasas säkerhetssamarbetsgrupp (situationen 17.4.2020) Vasa stads representanter stadsdirektör Tomas Häyry, ordförande bildningsdirektör Christina Knookala vård- och omsorgsdirektör Jukka Kentala direktören för tekniska sektorn Markku Järvelä kommunikationssakkunnig Jenni Tuliniemi stadens säkerhetskoordinator Seppo Mäenpää, föredragande och sekreterare

Österbottens räddningsverks representanter räddningsdirektör Tero Mäki räddningschef Krister Fogelberg

Österbottens polisinrättnings representanter polischef Kari Puolitaival biträdande polischef Kari Keski-Opas kommissarie Mikko Uusimäki kommissarie Mika Jylhä Vasas säkerhetssamarbetsgrupp leder säkerhetssamarbetet i kommunen och dryftar, startar upp, stöder och följer upp de åtgärder som behövs. Säkerhetssamarbetsgruppen har vid sitt möte 17.4.2020 behandlat Vasa stads säkerhetsplan 2020–2021 och godkänt den. Säkerhetssamarbetsgruppen följer upp och bedömer utfallet och verkan av planen samt utvecklar säkerhetssamarbetet till de delar som behövs.

BILAGA 2 Sex riksomfattande teman/ åtgärdskort för alla kommuner 2A Minska brottsligheten bland unga Ungdomen är en aktiv tid när det gäller kriminellt beteende. Majoriteten av de unga förbrytarna går vidare till ett vuxenliv utan brott, men nästan alla vuxna återfallsförbrytare har hamnat i en brottsspiral redan som unga. Förebyggande av brottslighet bland unga är därför med tanke på minskandet av brottsligheten överlag den viktigaste åtgärden på både lokal och nationell nivå. Unga som begår många brott blir också själva oftare än andra offer för brott. Man kan förebygga ungdomsbrottslighet bland annat genom att ingripa i individens marginalisering eller begynnande brottslighet. Att konkretisera följderna av brottsliga handlingar och att möta brottsoffer kan vara effektiva metoder när det gäller att förebygga kommande brott bland unga förbrytare. (De nationella riktlinjerna för säkerhetsplanering 2019)

Situationen i Vasa I en kartläggning av situationen i fråga om illamående, marginalisering och radikalisering som Vasas säkerhetssamarbetsarbetsgrupp utförde år 2016 framkom ingen gängbildning och inte heller direkt radikaliserade ungdomar. Men till exempel enligt skolkuratorerna hade ungdomarnas illamående i regel ökat. Barnskyddets ingripanden i Vasa ökade något 2017–2018 och var 1307 (2017) och 1339 (2018). Det totala antalet brott som begicks av unga (15–29-åringar) minskade från 2322 (2018) till 2291 (2019). Vid Österbottens medlingsbyrå medlades det år 2019 i cirka 50 brott begångna av barn och unga i Vasa och i medling deltog cirka 150 unga. Det har upplevts att medling är en bra metod att ingripa i ungas brottslighet och förebyggande av brott genom att ansvarstagandet och själva saken behandlas.

Riksomfattande vision Unga i riskgruppen avstyrs från en kriminell bana.De ungas brottsspiral bryts genom att de erbjuds de rätta tjänsterna och det rätta stödet i rätt tid.Mål och åtgärder 1. Barn och unga som riskerar marginalisering upptas i processen för långvarigt stöd.De som riskerar marginalisering identifieras vanligen på individnivå i ett mycket tidigt skede. Särskilt stor är brottsrisken bland pojkar som har fler än en riskfaktor. Långvarigt stöd som satts in i ett tidigt skede är kostnadseffektivt med tanke på brottsligheten, barnskyddsåtgärderna och hälso- och sjukvården. Allmänt taget är det viktigt att det finns särskilda tjänster för barn och unga som hotas av marginalisering, såsom tjänster för uppsökande ungdomsarbete eller nätverkssamarbetstjänster som grundar sig på nätverksaktörernas anmälningar om oro. • kommunen producerar i samarbete med organisationer en tjänst för långvarigt tidigt stöd (till exempel Icehearts-modellen) för barn i området som hotas av marginalisering

I VASA eftersträvas detta riksomfattande mål genom uppsökande ungdomsarbete, som redan länge har varit verksamt och organiserat (ansvarig part ungdomsservicen) och genom ibruktagande av ett hobbypass för barn och unga (idrottsservicen och kultur- och biblioteksservicen). (Vidare bör det noteras att i välfärdsplanen, bl.a. i avsnittet ”Stödjande av föräldraskap” finns åtgärder som går till roten, med vilka marginalisering och risken för att råka in på brottsliga vägar kan förebyggas. I Vasa används metoden Familj & barn i samspel, där målet är att stödja barnets utveckling och förebygga generationsöverbryggande problem. Arbetet genomförs i en mångfald av olika verksamheter: t.ex. inom mödra- och barnrådgivningen, småbarnspedagogiken och i skolorna samt inom service och tjänster av olika slag, i situationer där föräldraskapets resurser belastas t.ex. av att föräldern har en allvarlig fysisk sjukdom, problem med den mentala hälsan eller med rusmedel, fängelse eller familjen har ekonomiska problem.)

2. Alla unga förbrytare har tillgång till Ankarmodellens tjänster. Med hjälp av Ankarmodellen kan man ingripa i barns och ungas kriminella beteende och i familjevåld i ett tidigt skede. • socialoch hälsovårdens tjänster ordnas så att Ankarverksamheten har tillräckligt med personresurser från socialoch hälsovården • polisen ordnar den polispersonal och övriga ramar som verksamheten kräver och ansvarar för samordningen av verksamheten • ungdomssektorns tjänster ordnas så att kompetensen och tjänsterna är tillgängliga i områdets Ankarverksamhet

I VASA används en tillämpning av Ankarverksamhetmodellen, vilken enligt polisen och Österbottens medlingsbyrå borde breddas och utvecklas också mera i riktning mot ett team. På detta sätt kunde också samarbetet, verkan och statistikföringen effektiveras. I andra större städer ingår i Ankarverksamheten med formen av ett team representanter för polisen, socialsektorn, ungdomsarbetet och/eller den psykiatriska sjukvården. Österbottens medlingsbyrå samarbetar för sin del med Ankarpolisen. Ansvariga parter för utvecklandet av Ankarverksamheten som helhet är socialsektorn och polisen. 3. Vid brott mot offentliga samfund som begås av minderåriga tillämpas medling. Medlingsförfarandet har visat sig vara en effektiv verksamhetsform i synnerhet med unga förbrytare när det gäller att minska återfallsbrottslighet. Då kan barnet eller den unga konkret förstå det lidande och de skador som handlingen orsakat. När medlingsförfarandet görs till den ordinarie metoden vid brott mot offentliga samfund som begås av unga främjas tillämpandet av förfarandet på bred basis. Medling i brottmål ersätter inte brottsprocessen utan genomförs parallellt. • polisen hänvisar brotten till medling • kommunen och andra offentliga samfund tar initiativ till medling när de är målsägande vid brott som begåtts av unga Österbottens medlingsbyrå som finns I VASA sköter medlingstjänster i 23 kommuner. Antalet initiativ som kommer in till medlingsbyrån i Österbotten har ökat varje år. Polisen lämnar in 90 % av initiativen. Medlingsbyrån önskar att antalet initiativ som lämnas in av andra än polisen skulle öka. I Vasa har medlingsbyrån följaktligen utarbetat en modell, som förutsätter att aktörerna i Vasa stad (i synnerhet skolor och daghem) lämnar in initiativ och brottsanmälningar i sådana fall där Vasa stad är målsägande i ärendena. Allmänna sektionen har godkänt modellen, men just inga initiativ har lämnats in. Saken måste främjas mera än tidigare i samarbete mellan Österbottens medlingsbyrå och Vasa stads bildningssektor.

Indikatorer som har presenterats och ska följas upp på riksnivå 1. Brott som begåtts av unga (15–29-åringar) i relation till antalet unga i området (polisens statistik, befolkningsuppgifter) - I Vasa minskade det totala antalet brott enligt strafflagen som begåtts av unga (15–29-åringar) 2018–2019 från 2322 (2018) till 2291 (2019). - I relation till antalet unga utgör detta 149 brott / 1000 unga år 2019 (2291:15395 x 1000 = 149)

2. Återfallsbrottslighet bland unga (%, inom 3 år – Statistikcentralen) - Statistikcentralen har statistik över ungas återfallsbrottslighet, men den är riksomfattande och i den kan man inte särskilja Vasa och inte heller Österbotten.Således statistikförs återfallsbrottsligheten tydligen inte per ort eller region.

3. Antal unga förbrytare per hemkommun i Ankarverksamheten (polisens statistik) - I Vasa möter Ankarpolisen varje vecka 1–3 barn eller unga Vasabor (10–17-åringar) - Enligt Österbottens medlingsbyrå lämnade Ankarpolisen för Vasas del år 2019 in medlingsinitiativ i cirka 50 brottsfall och antalet unga som deltog i medling ökade i dessa fall till cirka 150 unga.

4. Brott som begåtts av 15–29-åringar och som lösts genom medling i relation till det totala antalet brott som begåtts av unga (medlingsbyråerna, polisens statistik)

Av Österbottens medlingsbyrås klienter är 12 % under 15 år, och andelen under 21 år varierar årligen mellan 55 och 60 % År 2018 deltog 380 gärningsmän i åldern 15–29 år i medling och de var från Kust-Österbottens och Mellersta Österbottens område.Statistik per kommun finns inte att få. Vid Österbottens medlingsbyrå medlades det år 2019 i cirka 50 brottsfall begångna av barn och unga i Vasa och i medling deltog cirka 150 unga.

5. Antal barn och unga som omfattas av tjänster inom det långsiktiga stödet

Barnskyddets ingripanden i Vasa ökade från 1307 (2017) till 1339 (2018). Antalet 0–17-åringar som omfattades av stödåtgärder inom barnskyddets öppna omsorg i relation till befolkningen i motsvarande ålder i Vasa var 4 % år 2017 och 4,4 % år 2018. Enligt den senaste informationen var omhändertagna eller brådskande placerade 0–17-åringar i relation till befolkningen i motsvarande ålder i Vasa 0,7 % år 2017 och 0,9 % år 2018.

Mer information: Verktyget marginaliseringens dynamik

2B Förbättra de äldres boendesäkerhet Finland är det snabbast åldrande landet i Europa. Enligt prognoserna kommer andelen personer som fyllt 65 år att ha stigit till 29 procent av hela befolkningen år 2060. Skiftningen i befolkningsstrukturen ställer nya krav på de äldres säkerhet, eftersom följderna av olyckor, olycksfall och brott ofta är betydligt allvarligare för dem än för den yngre befolkningen. Dessutom ökar risken för fall och olycksfall i och med att funktionsförmågan försvagas i de senare skedena av åldrandet. De äldre vill ofta bo hemma så länge som möjligt och även samhället betonar att hemvården kommer i första hand i förhållande till anstaltsvården. De flesta olycksfallen bland äldre inträffar i hemmet. Fallolyckor är den största säkerhetsrisken i den äldre befolkningsgruppen, den vanligaste orsaken till akutvårdsuppdrag (cirka 15 % av alla uppdrag) och den tredje största faktorn som minskar befolkningens friska levnadsår i Finland. (De nationella riktlinjerna för säkerhetsplanering 2019)

Situationen i Vasa Av de 75 år fyllda Vasaborna bor 91,7 % hemma (2018). Regelbunden hemvård får 10,8 % (2018) av de 75 år fyllda Vasaborna. Inom effektiverat serviceboende bor 8,6 % av de Vasabor som fyllt 75 år. Vårdperioderna i anknytning till att en person över 65 år har fallit har minskat: år 2016 var dessa vårdperioder 362,5 och år 2017 var de 332,8. I Vasa betonar polisen och räddningsverket också att det ökande antalet minnessjuka i högre grad orsakar farosituationer och oro, att personer går vilse eller försvinner.

Riksomfattande vision De äldre kan bo tryggt hemma så länge som möjligt. Antalet lårbensbrott och huvudskador som orsakas av fall börjar minska trots att andelen äldre ökar i befolkningen.

Mål och åtgärder 1. Kommunen och landskapet har fungerande samarbetsmekanismer för att identifiera och minska säkerhetsriskerna i de äldres boende (t.ex. Södra Karelens Kotona asumisen turvallisuus KAT 1, 2 och 3 samt Birkalands IKAT och EVAC). * social-, hälso- och räddningssektorerna samt polisen använder det förfarande för anmälan av brandrisk (RL 42 §) som utvecklats av räddningsverkens partnernätverk 2018 * socialoch hälsosektorn kontrollerar regelbundet säkerheten i hemmen under hembesök med hjälp av en checklista. Utifrån kontrollerna vidtas nödvändiga åtgärder för att förbättra de äldres boendesäkerhet.

I VASA genomförs detta riksomfattande mål och åtgärderna enligt följande: - - - -

Förfarandet för anmälan av brandrisk (RL 42 §) upprätthålls. Eventuell utveckling av praxis med orosanmälan och förenhetligande av den till ett pilotförsök inom Vasa sjukvårdsdistrikts område. (Hem- och anstaltsvården, Vasa centralsjukhus, Österbottens räddningsverk och Österbottens polisinrättning) Skapande av en gemensam modell med polisen, räddningsverket samt socialoch hälsosektorn i fråga om de farosituationer minnessjuka förorsakar. (Hem- och anstaltsvården, Vasa centralsjukhus, Österbottens räddningsverk och Österbottens polisinrättning) Personalen ges SPEK:s utbildning i att identifiera riskerna i seniorernas hem. (Hem- och anstaltsvården samt SPEK) Avgiftsfria handböcker och checklistor över säkerheten i hemmet åt alla instanser, t.ex. Säkerhetsanvisningar för seniorer. (Stadens säkerhetskoordinator)

2. Teknik för äldre, säkerhetsteknik och hjälpmedel utnyttjas i bred omfattning för att främja boendesäkerheten. * socialoch hälsovårdssektorn sprider kunskap om teknik för äldre, säkerhetsteknik och hjälpmedel bland de äldre och deras anhöriga (t.ex. med hjälp av Ikäteknologiakeskus (Teknikcentralen för äldre) Konstikoppa eller Centralförbundets för de gamlas väl vardagsteknikportfölj)

I VASA genomförs detta riksomfattande mål och åtgärderna enligt följande: - -

Meddelande om hjälp, stöd och verksamhet för seniorer delas ut till seniorerna och deras anhöriga. (Stadens säkerhetskoordinator och Stadens kommunikationsenhet) Möjligheterna att använda GPS-positionering i fråga om minnessjuka utreds. (Hem- och anstaltsvården)

3. Äldre som löper stor risk för fallolyckor identifieras och för dem utarbetas individuella förebyggande åtgärder i enlighet med verksamhetsmodeller (Ikinä, Kaatumisseula) som visat sig vara effektiva. * *

socialoch hälsovårdssektorn ansvarar för identifieringen av dem som riskerar fallolyckor och individuella förebyggande planer (till exempel i samband med hembesök som främjar välmående), genomförs i samarbete med myndigheter och organisationer kommunen identifierar som en del av säkerhetsplanen eller på annat sätt de offentliga platser i sitt område där det ofta inträffar fallolyckor eller där risken för sådana är stor, och vidtar behövliga åtgärder i samarbete med andra aktörer

I VASA genomförs detta mål och åtgärderna enligt följande: - - -

Användningen av och kontinuiteten i fråga om verksamhetsmodellerna Kaatumisseula/ Ikinä säkerställs (Hem- och anstaltsvården) Jippot med utdelning av gratis halkskydd för över 65-åringar upprepas. (Hem- och anstaltsvården) Identifiering och åtgärdande av offentliga platser, där många fallolyckor sker. Denna åtgärd sammanfaller delvis också med åtgärdskortet ”Säkerheten i offentliga rum”. Vid lokaliseringen av platser med risker utnyttjas bl.a. Vasas responskanal, som riktar sig till invånarna, har en bred bas och är öppen {HYPERLINK ”https://feedback.vaasa.fi/eFeedback”} (Säkerhetssamarbetsgruppen, tillgänglighetsansvariga och tekniska sektorn)

Indikatorer som har presenterats och ska följas upp på riksnivå • Antal riskanmälningar till räddningsmyndigheterna per 100 000 invånare - I Vasa kom till räddningsverkets kännedom år 2019 totalt 12 anmälningar om brandrisk, vilka är förpliktigande enligt 42 § i räddningslagen Antalet är litet, men arbetsmängden för att åtgärda dessa är emellertid stor och arbetet räcker länge. • Antalet 65 år fyllda som dött i brand (Pronto) - I Vasa dog inte en enda invånare som fyllt 65 år i en brand under år 2019.Vårdperioder bland 65 år fyllda till följd av fallolyckor/10 000 i motsvarande ålder (SOTKAnet) - I Vasa var dessa vårdperioder 362,5 år 2016 och 332,8 år 2017 • Lårbensbrott bland 65 år fyllda, % av befolkningen i motsvarande ålder (SOTKAnet) - I Vasa har talen varit 0,8 % (2017) och 0,7 % (2018). • Vidtagna individuella förebyggande åtgärder i relation till antalet invånare i området som löper stor risk för fallolyckor (kommunstatistik) - I Vasa gör en sjukskötare och en fysioterapeut ett gemensamt hembesök och bedömer risken för fallolyckor enligt modellen Ikinä (THL:s mätare). För klienten görs en individuell handlingsplan för att förhindra fallolyckor. Uppföljningssamtal till alla klienter efter 3 mån: har nya fallolyckor skett och har planen genomförts. Enligt bedömningarna har cirka 67 % inte fallit under uppföljningsperioden. Mer information Webbplatsen för de äldres boende https://www.ymparisto.fi/fi-FI/Asuminen/Ikaantyneiden_asuminen (på finska)

2C Minska våldet i nära relationer Med våld i nära relationer avses våld som utövas av en nuvarande eller tidigare partner, familjemedlem eller någon annan närstående person. Endast en liten del av våldet i nära relationer kommer till polisens kännedom. Offren för våld i nära relationer är en särskilt sårbar offergrupp eftersom tröskeln för att söka hjälp är hög, risken för våld ofta är ständigt närvarande och våldet i nära relationer ofta blir råare med tiden. En lika stor andel av män och kvinnor har blivit offer för våld i nära relationer (cirka20 %), men i de fall som kommit till polisens kännedom är 69 % kvinnor. Antalet dödsfall till följd av våld har minskat under de senaste åren, men kvinnor dödas av sin partner tre gånger oftare än män. Bland äldre är den största våldsrisken övergrepp i en nära relation. Det kan också ta sig uttryck i försummad omsorg eller utpressning med ekonomiska motiv. Om det förekommer våld i parförhållandet i en familj löper också familjens barn stor risk för misshandel. Vart fjärde offer för familjevåld är ett barn. Långvariga följder av våld är bland annat psykisk ohälsa, självdestruktivt beteende och missbruk av alkohol och droger. En stor del av dem som använder våld som vuxna har vuxit upp i en våldsam miljö. (De nationella riktlinjerna för säkerhetsplanering 2019)

Situationen i Vasa Enligt polisens statistik var 24 vuxna och endast fem barn under 18 år utsatta för våld i nära relationer i Vasa under år 2019. Men statistiken är inte utan luckor, eftersom det t.ex. i brottsanmälningar inte alltid kryssas för i punkten våld i familjen och nära relationer, vilket minskar statistiken och dessutom kommer endast en liten del av våldet i nära relationer till polisens kännedom. Vid brottsofferjourens serviceenhet i Vasa har antalet klientstödsrelationer ökat i alla typer av brott: år 2018 hade 148 offer en stödrelation, men år 2019 var offren så många som 200. Av dessa var den största offergruppen de som hade blivit utsatta för familjevåld och våld i en nära relation. Vid Vasa mödra- och skyddshems öppna enhet för arbete mot våld (AVOKKI) var år 2019 cirka 103 Vasabor klienter, som hade upplevt våld i en nära relation. Antalet klienter i Vasa som hade utövat våld i en nära relation var cirka 27. På skyddshemmets sida var cirka 107 Vasabor klienter år 2019, och av dem var cirka 52 barn.

Riksomfattande vision Visionen är att färre vuxna än tidigare möter våld i en nära relation och färre barn än tidigare utsätts för familjevåld. Stödbehövande personer identifieras i ett tidigt skede och våldsspiralen bryts med hjälp av rätt stöd och rätta tjänster i rätt tid.

Mål och åtgärder 1.

För alla vuxna som utsatts för våld i nära relationer uppgörs med deras samtycke en våldsriskbedömning enligt modellen MARAK och en skyddsplan när situationen kräver det. Offren garanteras brottsoffertjänster genom aktiv hänvisning (förmedling av kontaktuppgifter).

* socialväsendet, hälso- och sjukvården och polisen hänvisar offren för våld i nära relationer till brottsoffertjänsterna. De tar dessutom tillsammans med brottsoffertjänsterna och med offrets samtycke initiativ till en våldsriskbedömning när de möter en person som utsatts för våld i en nära relation. * socialväsendet ansvarar för samordningen av verksamheten och ordnandet av det samarbete som krävs för genomförandet av säkerhetsplanerna.

2. För våldsutövarna finns behandlingsprogram dit de aktivt hänvisas. * *

i området erbjuder olika organisationer behandlingsprogram som alla våldsutövare frivilligt kan gå med i. Ordnandet av programmen avtalas med socialväsendet. socialväsendet, hälso- och sjukvården och polisen hänvisar utövarna av våld i nära relationer till tjänster som är avsedda för dem.

I VASA genomförs de ovan presenterade riksomfattande målen och åtgärderna med hjälp av en

sektorövergripande verksamhetsmodell som har planerats för avvärjning av familjevåld och våld i nära relationer i Vasa och nyligen har uppdaterats. Förankringen av den planeras och genomförs under åren 2020 och 2021.

Samtidigt säkerställs att samarbetet fungerar mellan parterna i familje- och närståendevåldsarbetsgruppen, i verksamhetsmodellerna Ankare och Marak samt parterna inom tredje sektorn, vilka anknyter till temat. För förankring av verksamhetsmodellen i Vasa svarar familje- och närståendevåldsarbetsgruppen och koordinatorn för arbetet mot familje- och närståendevåld Sirpa Manninen.

Indikatorer som har presenterats och ska följas upp på riksnivå 1. Fysiskt våld i nära relationer mot barn under det senaste året (polisens statistik) -

I Vasa har enligt polisens statistik år 2019 endast fem barn under 18 år utsatts för våld i nära relationer. (Men statistiken är inte utan luckor, eftersom endast en liten del av våldet i nära relationer kommer till polisens kännedom; och dessutom har t.ex. vid brottsanmälningar punkten våld i familjen och nära relationer inte alltid kryssats för. Därför visar statistiken för litet antal fall.)

2. Fysiskt våld i nära relationer mot vuxna under det senaste året (polisens statistik) - I Vasa har 24 vuxna utsatts för våld i nära relationer enligt polisens statistik över år 2019. (se det problem som påtalas i föregående punkt, det finns också i denna indikator)

3. Antal offer som hänvisats till brottsoffertjänster i relation till det totala antalet fall av våld i nära relationer (brottsoffertjänsterna, polisens statistik) Brottsofferjourens (RIKUs) statistik: - På riksnivå var största delen av RIKUs klienter år 2018 offer för olika slag av våldsbrott, och av dessa var 75 % kvinnor och 25 % män. I 24 % av fallen var skälet till att man tog kontakt våld i en nära relation. -

Vid Vasas serviceenhet står alla klienter i en stödrelation. En stödrelation innebär att med klienten hållits möten 3 gånger eller mera. (I detta räknas inte telefonsamtal, chatt eller den riksomfattande telefonens statistik). I statistiken nedan ingår alla offer för olika brott, men den största gruppen av offer är dock de som upplevt familjevåld och våld i en nära relation:

Stödrelationerna i Vasa 2017 (57 offer) 2018 (148 offer)

2019 (200 offer) ökning +25 %

Vasa mödra- och skyddshems statistik: I fråga om Vasa mödra- och skyddshem finns det ingen exakt specificerad statistik per kommun, eftersom man på detta sätt kan skydda privatlivet, ifall det från någon kommun endast finns en person som är klient vid hemmet. Vid den öppna enheten för arbete mot våld (AVOKKI) har det uppskattats att Vasabornas andel är cirka 80 % av det nedan presenterade antalet klienter: Av klienterna i det öppna arbetet mot våld år 2019 • var offren 129 (110/2018); dvs. av offren år 2019 var cirka 103 Vasabor. • var utövarna av våld 34 (39/2018); dvs. av utövarna år 2019 var cirka 27 Vasabor. Av antalet klienter vid skyddshemmet har det igen uppskattats att Vasabornas andel är cirka 60 % av antalet klienter nedan: Vid skyddshemmet fanns år 2019: • 178 klienter (148/2018); dvs. av klienterna år 2019 var cirka 107 Vasabor. • av vilka 87 var barn (69/2018); dvs. av barnen år 2019 var cirka 52 Vasabor. • Antal dagar då de bodde på skyddshem var för kvinnor 910 (746/2018), för barn 953 (784/2018) och för män 117 (72/2018).

4. Antal klienter som hänvisats till brottsoffertjänster i relation till det totala antalet fall av våld i nära relationer - Vasa mödra- och skyddshem har i bruk modellen Bryt våldet som har utarbetats för dem som utövar familjevåld och våld i nära relationer.Polisen har årligen hänvisat några våldsutövare till denna.Under år 2019 genomgick enligt uppskattning 5–10 Vasabor programmet.

2D Främja goda relationer mellan befolkningsgrupper Goda relationer mellan befolkningsgrupper innebär att de olika grupperna i ett område har en fungerande växelverkan med och respekt för varandra och att eventuella inbördes spänningar och konflikter hanteras så att de inte väcker rädsla eller tillspetsas till brott. Relationerna mellan olika befolkningsgrupper är något som genomsyrar samhällets alla områden och som har effekter som direkt syns i människornas vardag. Genom att främja goda relationer mellan befolkningsgrupper minskar man negativa fenomen såsom diskriminering, hatbrott och hatretorik samt segregering. Alla dessa försvagar både jämlikheten mellan individer och grupper och den lokala säkerheten. Genom att främja goda relationer mellan befolkningsgrupper påverkas jämlikheten och välfärden bland alla invånare och ökas förtroendet för samhället. (De nationella riktlinjerna för säkerhetsplanering 2019)

Situationen i Vasa Goda relationer mellan befolkningsgrupperna återspeglar sig också på boendeområden och boendet samt på de indikatorer som berättar om trygghetskänslan. Enligt dessa var 89,8 % av de vuxna Vasaborna i åldern 20-64 nöjda med säkerheten i sina bostadsområden år 2015 (ATH-undersökning, numera FinSote). Då man jämför resultaten från säkerhetsenkäterna 2012 och 2016 går det dock att upptäcka att år 2012 ansåg en högre andel av de svarande att det är mycket eller ganska sannolikt att de själva eller grannen skulle gå emellan, ifall det skulle vara slagsmål eller skadegörelse framför det egna huset. De 32 000 asylsökande som kom till vårt land 2015 skapade rädsla. Detta framgick t.ex. av undersökningen ”Vårt nya Vasa”, som besvarades av ca 2 000 kommuninvånare år 2017. Enligt undersökningen upplevdes invandrarna orsaka den största känslan av otrygghet. I Vasa pågår flera program och planer som betjänar temat i rubriken.

Riksomfattande vision Människor lever tillsammans utan spänningar oberoende av bakgrund och litar på varandra och på samhällets institutioner.

Mål och åtgärder De riksomfattande målen och åtgärderna för temat, vilka presenteras nedan, gäller förutom säkerhetsplanen också flera av Vasa stads program och planer, såsom delaktighetsprogrammet, jämställdhets- och likabehandlingsplanen, integrationsprogrammet, tillgänglighetsplanen, handikappolitiska programmet och förortsprogrammet som är under planering. Dessutom gäller målen och åtgärderna också andra parter, såsom i synnerhet Österbottens medlingsbyrå och Österbottens polis samt tredje sektorn och i sista hand också invånarverksamheten. Vidare kan t.ex. representanter för högskolorna erbjuda forskningsrön och eventuellt bistå med forskning. Vid den preliminära beredningen av temat har ett övergripande förfaringssätt fått understöd av olika parter. Det har ansetts bra att Vasas säkerhetssamarbetsgrupp är ansvarig part för att inleda temat och följa upp helheten.

VASA STADS säkerhetskoordinator kallar dem som leder program och planer samt representanter för olika parter i omfattande grad till ett inledande möte på temat, något som har önskats.

Målet är att - i alla program, planer och verksamheter främjar varje part för sin egen del med större medvetenhet än tidigare också goda relationer med befolkningen - samtidigt intensifierar vi det ömsesidiga samarbetet och den övergripande koordineringen - med gemensamma krafter svarar vi på de riksomfattande mål och åtgärder som presenteras nedan:

1. Myndigheterna och frivilligorganisationerna känner till relationerna mellan de centrala befolkningsgrupperna i området, i synnerhet spänningarna mellan grupper. * *

kommunen kan identifiera fenomen såsom polarisering och konflikter som försämrar relationerna mellan befolkningsgrupper och säkerheten kommunen följer regelbundet upp situationen i samarbete med andra myndigheter och organisationer och sammanslutningar som representerar olika befolkningsgrupper.

2. Observerade konflikter mellan befolkningsgrupper åtgärdas genom systematiskt medlingsarbete. * *

kommunen har etablerat arbetssätt för att lätta upp spänningar och hantera konflikter samt för att bygga om en växelverkan med förebyggande effekt kommunen ordnar behövliga gemenskapsmedlingstjänster (t.ex. Grannskapsmedling) i samarbete med organisationer, regionala byråer för medling i brott- och tvistemål samt andra myndigheter.

3. Icke-diskriminering och likabehandling säkerställs för minoritetsgrupperna i de offentliga tjänsterna och de offentliga rummen.

De offentliga tjänsterna och rummen representerar ur olika minoriteters synvinkel ofta majoriteterna och deras behov. Det sätt på vilket likabehandling genomförs i dessa tjänster och rum blir en viktig del av relationerna mellan majoriteter och minoriteter. • kommunen genomför likabehandlingsplanering i samarbete med organisationer, näringsliv och andra aktörer (inkl. förebyggande av diskriminering och hatbrott)

I VASA har det dessutom ansetts viktigt att man i och med det gemensamma inledningsmötet för olika parter också funderar på eventuella åtgärder med framförhållning, genom vilka vi kan främja bostadsområdenas säkerhet, välfärd, samhällelighet och invånarnas växelverkan samt sämja, t.ex. - verksamhetsmodellen Grannhjälp - verksamhetsmodellen utvecklings- och säkerhetspromenader i bostadsområdet - verksamhets modellen deliberativ promenad som går mera på djupet än föregående - Sitras modell Rondpaus - Säkerhetskaféverksamhetsmodellen - Medborgarråd - delaktighetsnätverk Viktiga aktörer tillsammans med staden och myndigheterna är invånarföreningar, områdeskommittéer, organisationer och församlingar samt högskolor. Ansvarig part för att inleda temat Främja goda relationer mellan befolkningsgrupper och för den övergripande uppföljningen är Vasas säkerhetssamarbetsgrupp.

Indikatorer som har presenterats och ska följas upp på riksnivå 1. Uppföljning av likabehandlingsplanerna (enkäter) 2. Relationerna mellan de centrala befolkningsgrupperna (enkät) 3. Diskrimineringsupplevelser (enkät) Dessutom utnyttjas i Vasa invånarsäkerhetsenkäterna etc. som eventuellt genomförs också i fortsättningen. Mer information: www.godarelationer.fi Hur går det för oss? Kartläggning av befolkningsrelationernas tillstånd i Finland – orter med flyktingförläggning prioriteras Bostadsområdesinriktat grannskapsarbete

2E Förebygga säkerhetsproblem som orsakas av alkohol och droger Rusmedel (inkl. tobak) orsakar samhället årligen direkta och indirekta kostnader på ca 4,2 miljarder euro. Alkoholen är den vanligaste påverkande faktorn bakom våld, olyckor och olycksfall. Alkoholanvändning, i synnerhet i berusningssyfte, ökar risken för att både göra sig skyldig till och bli offer för våldsbrott. Till exempel nivån på alkoholrelaterade brott mot liv är 4,5 gånger högre i Finland än i Sverige. Cirka en femtedel av dödsfallen i trafiken är rattfyllerifall. Missbrukare har ofta många slags problem med hälsan, försörjningen och säkerheten. I synnerhet bör det ingripas i ungas och minderårigas alkoholbruk, eftersom alkoholbruk som inletts i ung ålder starkt korrelerar med alkoholisering och relaterat våld. (De nationella riktlinjerna för säkerhetsplanering 2019) Vasa stads säkerhetssamarbetsgrupp skrev också in droger i rubriken för temat. Detta därför att det i offentligheten talas om de allt positivare attityderna till droger, som det dessutom är lättare än tidigare att få tag i och användningen delvis också har ökat.

Situationen i Vasa Enligt skolhälsoenkäten 2019 har antalet elever i årskurs 8 och 9, som varje månad dricker sig verkligt berusade, sjunkit från 11,1 % (2017) till 7,3 % (2019). Av de studerande vid yrkesläroanstalterna drack cirka en tredjedel, både år 2017 och 2019, sig verkligt berusade varje månad och av eleverna i gymnasierna cirka en femtedel. Enligt FinSote-undersökningen var det så många som 36,2 % av Vasaborna i åldern 20–64 år som drack för mycket alkohol. Störande beteende och våld på offentliga platser koncentreras ofta till slutet av restaurangkvällar och till centrum. Problem förekommer ofta också under de veckoslut då skolorna börjar och slutar. I fråga om droger var eleverna på olika stadier enligt skolhälsoenkäten 2019 av den åsikten att det fortfarande är enkelt att skaffa sig droger på orten, redan bland eleverna i årskurserna 7–9 konstaterade så många som 45,2 % detta. Grundskol- och gymnasieelevernas drogförsök har sjunkit, men bland de studerande i yrkesläroanstalter har drogförsöken ökat från 11,1 % (2017) till 14,3 % (2019). Enligt polisen finns det utöver den yrkesmässiga och internationella drogbusinessen i Österbotten också lokala drogodlingar, som polisen inte hinner avslöja i den omfattning som skulle behövas. Den mest extrema ändringen i den ökande användningen av droger kan kanske ses i polisens rattfylleristatistik: År 2014 utgjorde de drogpåverkade chaufförerna i Vasa 35 %, medan de år 2019 utgjorde 68 % av fallen.

Riksomfattande vision Våldet, olycksfallen, olyckorna och ordningsproblem som relaterar till alkohol och droger minskar med 10 % från 2018 till 2025. I Vasa har det uppskattats att detta kalkylmässigt för Vasas del skulle ge en besparing på cirka 5 miljoner euro.

Mål och åtgärder Alkoholskadorna minskas genom övergripande lokal verksamhet. • kommunen genomför verksamhetsmodellen Pakka som siktar på att minska skador som beror på alkohol, tobak och penningspel i samarbete med näringslivet, organisationer och andra myndigheter. • Det säkerställs att metoder för tidig identifiering av användningen av berusningsmedel och tidigt stöd används och att klienterna smidigt hänvisas till vård i kommunens och de planerade landskapens olika tjänster (till exempel gemensam praxis, avtal med serviceproducenter)

I VASA genomförs de ovan nämnda riksomfattande målen och åtgärderna på de sätt som beskrivs närmare nedan: - med verksamhetsmodellen Pakka - med säkerhetstalkoarbete som bekämpar ungdomars användning av berusningsmedel - med arbetsmetoden Miniintervention, som lämpar sig för allt från mödrarådgivning till tjänsterna för seniorer - övergripande följs med huruvida de säkerhetsproblem som beror på berusningsmedel minskar med 10 % till år 2025 (Vidare ska det uppmärksammas att i välfärdsplanen finns åtgärder som går till roten med problemen och är ytterst viktiga, med vilka användning av berusningsmedel kan förebyggas redan från barnens uppväxtförhållanden, (faderskaps)rådgivningar, barns och ungdomars hobbyer och andra skyddande faktorer.)

Verksamhetsmodellen Pakka stöder målen för programmet för den inre säkerheten i landet. I Vasa har denna verksamhetsmodell använts sedan år 2013, först som rekommendation i Alkoholprogrammet och från och med år 2015 som rekommendation i handlingsprogrammet för rusmedelsförebyggande arbete, senare starkare som förutsättning. Vi upprätthåller verksamhetsmodellen med beaktande av de riksomfattande riktlinjerna och med anpassning till de lokala förhållandena. Pakka är en finländsk tillämpning för det lokala samarbetet som förebygger rusmedelsskador, som stöd för traditionellt rusmedelsförebyggande arbete. I verksamhetsmodellen ligger tyngdpunkten på att ingripa i tillgången på alkohol, tobak och penningspel. Fokus ligger härvid på att förebygga alkohol-, tobaks- och penningspelsskador, i synnerhet för minderåriga. Uppmärksamhet ägnas också förebyggandet av sådant drickande som syftar till berusning och ökandet av säkerheten. Målet är att påverka människors livsmiljö och stöda lagstiftningen. I verksamhetsmodellen Pakka ingår bl.a. försök att köpa tobak, alkohol och penningspel, kundutvärderingar vid serveringsställen (bedömning av säkerheten, ansvarstagandet etc.), kampanjerna Ansvarsfull alkoholservering och OttoMitta i restaurangerna, kampanjen Bry dig om de unga – förmedla inte alkohol till minderåriga (och Skärpt kassa) vid valborg, seminarier för detaljförsäljnings- och serveringsställen för alkohol, enkäter om rusmedelssituationen på webben etc. Regionförvaltningsverket för Västra och Inre Finland begär enligt egen prövning in utlåtanden från regionen på ansökningar om alkoholtillstånd. I egenskap av kommunens kontaktperson och givare av utlåtande samlar Merja Huttunen-Metsi in synpunkter från närmiljön på tillståndsansökan och eventuella nackdelar, sammanställer ett utlåtande av dem och sänder det till Regionförvaltningsverket. (Ansvarig part och kontaktperson för verksamhetsmodellen Pakka: Enheten för hälsofrämjande/Rusmedelsförebyggande arbetet/verksamhetsledare Merja Huttunen-Metsi) För att bekämpa ungdomars användning av berusningsmedel inleds säkerhetstalkoarbete i stadens säkerhetssamarbete under år 2020. Säkerhetstalkot stöder också principerna i Pakka. Mottot är ”Ingen kan göra allt, men var och en kan göra något!” och ”Tillsammans och samtidigt mot samma mål!” Vi utmanar hela staden på talko, från unga till gamla och från myndigheter till dagligvaruaffärer och organisationer. För att göra samarbetet effektivare och undvika överlappningar utarbetas en sammanställning av de olika parternas åtgärder, vilken underlättar koordineringen av helheten. Man vet att formatet Säkerhetstalko fungerar och har god påverkan i praktiken. (Ansvariga parter för säkerhetstalko är Vasas säkerhetssamarbetsgrupp & Enheten för hälsofrämjande/Rusmedelsförebyggande arbetet) Miniinterventionen har konstaterats vara en effektiv arbetsmetod, som har utvidgats från hälsovården till att vara ett verktyg också inom socialvården. Från mödrarådgivningen till servicen för seniorer kan miniintervention i fråga om alkoholanvändningen användas (AUDIT under 65 år och över 65 år). Det finns kompletterande utbildning att få i fråga om tidig identifiering, också som utbildning på webben. (socialoch hälsovårdssektorn) Övergripande uppföljning av om våldet, olycksfallen, olyckorna och ordningsproblemen minskar med 10 % fram till år 2025. (Vasas säkerhetssamarbetsgrupp)

Indikatorer som har presenterats och ska följas upp på riksnivå 1. Gripanden av berusade (polisens statistik) - I Vasa har tagandet i förvar av berusade/1000 invånare ökat från 12,2 till 13,5 (2017–2018). 2. Mycket berusad minst en gång i månaden, % av eleverna i årskurs 8 och 9 (skolhälsoenkät) - I Vasa har antalet elever i årskurs 8 och 9 som dricker sig mycket berusade varje månad sjunkit från 11,1 % (2017) till 7,3 % (2019). 3. Minderårigas anskaffning av alkohol i detaljhandeln, % av eleverna i årskurs 8 och 9 - I Vasa har den alkoholmängd som grundskoleelever köper i detaljhandeln sjunkit drastiskt från 9,6 % (2017) till 2,7 % (2019). 4. Rattfyllerifall som kommit till polisens kännedom / 1000 invånare (polisens statistik) - I Vasa ökade rattfyllerifallen 2017–2018 från 3,4 till 4,7 fall / 1000 invånare - År 2014 utgjorde de drogpåverkade chaufförerna i Vasa 35 %, medan de år 2019 utgjorde hela 68 % av fallen. 5. Misstänkta våldsbrott som begåtts av alkohol- eller drogpåverkade / 1000 invånare (polisens statistik) -I Vasa har antalet under 2017–2018 ökat från 2,2 till 2,6 fall / 1000 invånare Mer information Institutet för hälsa och välfärd: www.thl.fi Vasa har till sitt förfogande bl.a. sina resultat från THL:s skolhälsoenkät i sin helhet, och av dem kan man få information också mera vidsträckt. Enkäten administreras och följs upp av Vasas enhet för hälsofrämjande.

2F Säkerheten i offentliga rum Människor tillbringar allt mer tid i offentliga eller halvoffentliga rum. Dessa är exempelvis köpcenter och under varma årstider öppna ställen såsom parker, torg och centrumområdet i städerna. Den bebyggda miljöns och byggnadernas egenskaper påverkar till exempel antalet olycksfall, olyckor och brott samt känslan av otrygghet. De allvarligaste säkerhetsriskerna i fråga om offentliga rum gäller våld och rädsla för våld. Våldsdåd och störande beteende tenderar att koncentreras till små områden, vissa punkter, i stadsrummet. När omgivningen känns trygg ökar människornas förtroende för varandra och de sporras till att använda det offentliga rummet, vilket ytterligare förbättrar säkerheten. (De nationella riktlinjerna för säkerhetsplanering 2019)

Situationen i Vasa I Vasa, och i allmänhet i städerna, vet man att störande beteende och våld koncentreras till slutet av restaurangkvällar och till centrum. Problem förekommer ofta också under de veckoslut då skolorna börjar och slutar i omgivningen runt skolorna samt under festtider, t.ex. vid Hovrättsstranden. I säkerhetsenkäter bland Vasabor 2012 och 2016 har invånarna uppgett att orsaken till känslan av otrygghet är bl.a. berusade personer, stora ungdomssamlingar samt bristen på belysning. Fastigheter, köpcentra och publiktillställningar förutsätts ha räddningsplaner och säkerhetsplanering samt vidta åtgärder och vid behov samarbeta med myndigheterna. Dessutom har övervakning inriktats på vissa problemplatser, och t.ex. Hovrättsstranden kommer också att få kameraövervakning under 2020.

Riksomfattande vision Människorna kan röra sig i allmänna och offentliga rum utan rädsla för brott, störande av ordningen och olyckor.

Mål och åtgärder 1. Platser där det ofta förekommer olika störningar i den allmänna ordningen och säkerheten eller olyckor identifieras och görs tryggare. • Kommunen utarbetar regelbundet en hot spots-analys i samarbete med polisen och •

räddningsväsendet och ingriper i de problem som identifierats i hot spots-analysen med stadsplaneringens och den situationella preventionens medel. Hot spots-analysen kompletteras genom att invånarna i olika områden hörs med lämpliga metoder (invånarforum, säkerhetsenkät, intervjuer etc.)

2. De platser som är kritiska med tanke på den allmänna säkerheten har identifierats och fått specifika räddnings- och säkerhetsplaner • Kommunen kartlägger platserna och gör upp säkerhetsplanerna för dem i samarbete med de för varje plats centrala aktörerna (polisen, räddningsväsendet, akutvården, köpcentren osv.)

I VASA genomförs dessa riksomfattande mål och åtgärder i Vasa stads, polisens och räddningsväsendets säkerhetssamarbete med köpcentra och andra centrala aktörer. Vid lokaliseringen av hot spots och uppdateringen av dem utnyttjas bl.a. Vasas invånarsäkerhetsenkäter från 2012 och 2016 samt Vasas öppna och bredbasiga responskanal {HYPERLINK ”https://feedback.vaasa.fi/eFeedback”} Uppdaterad och sammanställd information om hot-spots kommer att utnyttjas vid bekämpningen av olycksfall, olyckor, brott och otrygghet. (Ansvarig part är Vasas säkerhetssamarbetsgrupp.) Mer information: Turvallinen kaupunki. Näkökohtia rakennetun ympäristön suunnitteluun ja toteutukseen (Den trygga staden – perspektiv på planeringen och genomförandet av byggda miljöer, miljöministeriets publikation från 2016 på finska) Turvallinen asuinalue. Tampereen Muotiala suunnitelmissa ja kokemuksissa (Ett tryggt bostadsområde. Planer för och erfarenheter av bostadsområdet Tampereen Muotiala i Tammerfors. Aalto-universitetets rapport på finska)

BILAGA 3 Mål

Åtgärd

Uppföljning av genom- förandet

Ansvarig part

Tidtabell

De åtgärder som pågår inom säkerhetsarbetet i Vasa: Uppdatering av säkerhetssamarbetets organisation och smidigare samarbete (säkerhet, välfärd och beredskap).

Uppdatering genom spegling mot de nationella riktlinjerna för säkerhetsplaneringen och med beaktande av lokala förändringar i organisationer och personer.

Genomförd ja/nej

Säkerhetssamarbetsgruppen

2020

Upphandling av gemensamt nödkommunikationssystem

Stadens säkerhetskoordinator gjorde 16.11.18 en grundplan på temat för helheten A och B.

I A-skedet har med Vamias modell skapats en kriterielista för systemet och för konkurrensutsättningen.

Säkerhetssamarbetsgruppen Styrgrupp för temat i fråga om helheten

2020

Genomförd ja/nej

Bildningsdirektören IKT-direktören Upphandlingschefen

2020

Stadens säkerhetskoordinator Österbottens polis Österbottens räddningsverk

2020

Säkerställande av gemensamma förfaranden i nödsituationer i skolor och läroanstalter.

A-skedet: Konkurrensutsättning av nödkommunikationssystem. Det vinnande systemet tas i första skedet in i mobilerna hos de anställda vid Vasa Genomförd ja/nej stads skolor. B-skedet: Skolans säkerhetsguide uppdateras och förankras på de olika stadierna.

Elevernas säkerhetsfostran utvecklas, slipas och främjas

Övergripande bild sammanställs av säkerhetsfostrans åtgärder och tillstånd, utifrån den dryftas de utvecklingsmetoder som behövs.

Genomförd ja/nej

Bildningssektorn Stadens säkerhetskoordinator

2020 - 2021

Förbättrande av barns och ungas färdigheter i nätsäkerhet för att förhindra utnyttjande.

Vasa har förbundit sig att vara pilot på riksnivå i projektet barns nätsäkerhetsfärdigheter, förutsatt att Lasten Perusoikeudet ry får finansiering för sitt projekt. Om detta inte lyckas, utnyttjas ändå det grundarbete som gjorts.

Nivåtest av nätsäkerhets- färdigheter skapas och polisens och RIKU:s statistik samt enkäter till elever, lärare och hemmen.

Lasten perusoikeudet ry Bildningssektorn Säkerhetssamarbetsgruppen

2020 - 2021

Användning av formatet ”Elevernas säkerhetspromenader” i skolorna för att förbättra säkerhet, välmående och trivsel.

Vasas pilotförsök med säkerhetspromenader säkerställs och främjas. Promenaden lämpar sig som verktyg för elevkårer under flera olika säkerhetsteman och även för demokratifostran.

Genomförd ja/nej Uppföljningsförfaranden för bedömning av promenadernas effekter

Bildningssektorn Stadens säkerhetskoordinator

2020 - 2021

Uppdatering av lägesbilden i fråga om radikalisering

Den av inrikesministeriet begärda kartläggningen av lägesbilden, som gjordes vid årsskiftet 2015 / 2016 görs på nytt.

Genomförd ja/nej

Säkerhetssamarbetsgruppen

2020 - 2021

Skolans och läroanstal- En lyckad utbildningsdag på tens metoder att före- temat har hållits för Vamibygga radikalisering as personal och en sådan kommer också att hållas för personalen inom den grundläggande utbildningen.

Genomförd ja/nej

Bildningssektorn Stadens säkerhetskoordinator och representanter för polisen och inrikesministeriet är utbildare

2020 - 2021

Representanter för bildningsTrafiksäkerhetsarbetsoch tekniska sektorn, polisen, gruppen Mopo startas räddningsväsendet och Trafikpå nytt skyddet kallas till ett inledande möte.

Genomförd ja/nej

Säkerhetssamarbetsgruppen

2020

Bevakningen av trafik- Förbättra trafiksäkerheten vid säkerheten fortgår och farliga ställen enligt förbättras. olycksstatistiken.

Antalet förbättringsåtgärder vid olycksplatser

Tekniska sektorn

Fortgående

Stödjande av stadsorganisationens anställdas säkerhet, säkerhet i arbetet, välbefinnande i arbetet och kompetens.

Förbättrande av invånarnas information om, färdigheter i och förståelse av säkerhet i anknytning till beredskap på eget initiativ

Förbättrande av invånarnas information om, färdigheter i och förståelse av säkerhet också i anknytning till andra säkerhetsteman.

Deltagande i Regionförvaltningsverkets övergripande säkerhetsarbete och också upprätthållande av säkerhetssamarbetet mellan kommunerna.

Stadens Personalserviceområde ordnar utbildning på temat Hur bemöta en aggressiv kund, förstahjälpenutbildning och främjar bl.a. checklistor för säkerheten, säkerhetsanvisningar för utrikesresor etc.

Genomförd ja/nej Enkäter i arbetsgemenskaper

Stadens Personalserviceområde / TTTOK-gruppen

Fortgående

Olycksfalls-,våldsoch sjukdomsstatistik

Vasas Reservförrådsbroschyr Genomförd ja/ nej från 2014 uppdaterades 2019 och det måste säkerställas att den upprätthålls.

Säkerhetssamarbetsgruppen Fortgående Beredskapens ledningsgrupp SPEK

Vasa fortgår med versamheten som huvudpilot för SPEK:s riksomfattande 72h-reservförrådsutbildningar: regionevenemang, information, seminarier etc.

Antal kommande evenemang

Säkerhetssamarbetsgruppen 2020 – 2021 SPEK

Invånarenkäter Genomförd ja/nej

Säkerhetssamarbetsgruppen Fortgående

Vasa deltar fortsättningsvis i verkets forum för välfärd, säkerhet och beredskap och i temagrupper under dessa.

Genomförd ja/nej

Välfärdsarbetsgruppen Fortgående Säkerhetssamarbetsgruppen Beredskapens ledningsgrupp

I de ovan nämnda helheterna främjas också samarbetet mellan kommunerna.

Genomförd ja/nej

Fortgående Välfärdsarbetsgruppen Säkerhetssamarbetsgruppen Beredskapens ledningsgrupp

Våra modeller uppdateras, bl.a. Hemmets mapp, appellen Bekämpning av skadegörelse och Krishjälpsbroschyr till invånarna. De utnyttjas då man ger upplysning om olika teman.

De två teman som ska inledas i Vasas säkerhetsarbete: Klargörande av den övergripande bilden av marginalisering och ojämlikhet i Vasa.

Utifrån det grundarbete som redan gjorts kallas representanter för olika parter till ett inledande möte på temat för att dryfta en plan för genomförandet och vem som äger processen.

Genomförd ja/nej

Säkerhetssamarbetsgruppen/ Stadens säkerhetskoordinator leder det inledande mötet på temat.

Främjande av nätsäkerheten

Utifrån det grundarbete som redan gjorts dryftas åtgärder för smärtpunkterna i nätsäkerheten. Utöver det tidigare nämnda projektet barns färdigheter i nätsäkerhet funderar man också på åtgärder för seniorer och företag, eftersom dessa är föremål för bedrägerier och lurendrejerier: och alla blir vi utsatta bl.a. för identitets-stölder och falska nyheter.

Genomförd ja/nej

Säkerhetssamarbetsgruppen

2020 - 2021

Sex riksomfattande teman / åtgärdskort för alla kommuner: Minska brottsligheten bland unga

Genomförd ja/nej

Ungdomsservicen

Fortgående

Ibruktagande av hobbypass för barn och ungdomar.

Antal utdelade hobbypass.Användningsgrad

Idrottsservicen Kultur- och bibliotekstjänster

Kultur- och idrottsprogrammet 2020-2025

Effektivering av Ankarmodellen

Genomförd ja/nej

Socialsektorn Polisen

Fortgående

Österbottens medlingsbyrå Bildningssektorn

Fortgående

Uppsökande ungdomsarbete

Medling av ungdomars brott och aktivering av skolorna i saken

Genomförd ja/nej

Förbättra de äldres boendesäkerhet

Upprätthålla praxis med brandriskanmälan (RL 42§). Utveckla och harmonisera praxis med orosanmälan som pilotförsök på Vasa sjukvårdsdistrikts område.

Genomförd ja/nej

Hem- och anstaltsvården Vasa centralsjukhus Österbottens räddningsverk Österbottens polisinrättning

2020 – 2021

Skapa gemensam modell mellan Genomförd ja/nej polis, räddningsverk och socialoch hälsosektorn för de risksituationer som minnessjuka orsakar.

Hem- och anstaltsvården Vasa centralsjukhus Österbottens räddningsverk Österbottens polisinrättning

2020 – 2021

Personalen ges SPEK:s utbildning i att identifiera risker i seniorers hem.

Genomförd ja/nej

Hem- och anstaltsvård

2020 – 2021

Kostnadsfria guider och checklistor för hemmets säkerhet som stöd för alla parter, t.ex. Säkerhetsanvisningar för äldre.

Genomförd ja/nej

Stadens säkerhetskoordinator

2020 – 2021

Meddelandet Hjälp, stöd och verksamhet för seniorer till seniorer och anhöriga.

Genomförd ja/neji

Stadens säkerhetskoordinator 2020 – 2021 och Stadens kommunikationsenhet

Möjligheter till GPS-positionering av minnessjuka utreds.

Genomförd ja/nej

Hem- och anstaltsvården

2020 – 2021

Jippot gratis utdelning av halkskydd till personer över 65 år upprepas.

Genomförd ja/nej

Hem- och anstaltsvården

2020 – 2021

Användningen av modellen Kaatumisseula / Ikinä säkerställs.

Genomförd ja/nej

Hem- och anstaltsvården

2020 – 2021

Offentliga platser där det sker många fallolyckor identifieras och åtgärdas.

Genomförd ja/nej

Säkerhetssamarbetsgruppen Tillgänglighetsansvariga Tekniska sektorn

2020 - 2021

Minska våldet i nära relationer

Förankring av en övergripande och uppdaterad verksamhetsmodell för familjevåld och våld i nära relationer i Vasa planeras, i och med den säkerställs också att verksamhetsmodellerna Ankaret och Marak och samarbetet mellan olika instanser fungerar.

Genomförd ja/nej

Arbetsgruppen för familjevåld och våld i nära relationer / koordinatorn för temat

2020 - 2021

Främja goda relationer mellan befolkningsgrupper (temat passar in i delen ”Främjande av delaktighet och gemenskap” i stadens välfärdsprogram)

Ledarna för stadens olika program och representanter för olika parter kallas till ett inledande möte om temat. Det koordinerade samarbetet intensifieras och grannhjälp, medling, säkerhetspromenad och dylika modeller främjas.

Genomförd ja/nej

Säkerhetssamarbetsgruppen / 2020 - 2021 Stadens säkerhetskoordinator leder det inledande mötet.

Förebygga säkerhetsproblem som orsakas av alkohol och droger

Genomförandet av den övergripande verksamhetsmodellen Pakka fortgår.

Genomförd ja/nej

Enheten för hälsofrämjande / koordinatorn för rusmedelsförebyggande arbete

Fortgående

Gemensamt och uppdaterat säkerhetstalkoarbete inleds för förebyggande av ungas användning av rusmedel. Metoden har konstaterats fungera och ge effekt.

Genomförd ja/nej

Säkerhetssamarbetsgruppen Enheten för hälsofrämjande

2020 – 2021

Användningen av Mini -interventioner från mödrarådgivning till seniorers tjänster effektiveras.

Genomförd ja/nej

Social- och hälsosektorn

Fortgående

Övergripande uppföljning av huruvida våld, olyckor, olycksfall och störning av ordningen som har med rusmedel att göra minskar med 10 % fram till 2025.

Genomförd ja/nej

Säkerhetssamarbetsgruppen

Fortgående

Säkerheten i offentliga rum

I samarbete mellan staden, polisen och räddningsverket uppdateras, sammanställs och upprätthålls en övergripande bild av säkerheten i det offentliga rummet, vilken grundar sig på en hot spot –analys och hörande av invånarna.

Genomförd ja/nej

Säkerhetssamarbetsgruppen

Fortgående

Vidare säkerställs att det finns räddnings- och säkerhetsplaner i de objekt som är kritiska med tanke på den allmänna säkerheten.

Genomförd ja/nej

Säkerhetssamarbetsgruppen tillsammans med köpcentra och andra viktiga parter.

Fortgående

Vasa stads sĂ¤kerhetsplan 2020 - 2021