Vasa stads invånartidning 01 / 2020 by Vaasan kaupunki / Graafiset palvelut

Offentligt meddelande, delas ut till alla hush책ll.

Nya f채rdigheter fr책n distansskolan s.4 Brandgator fick namn s.14 Gerby nya daghem s.8 Vasa stads inv책nartidning 01/2020

Invånartidning 01/2020

Bli inte uttråkad utan trivs hemma!

Ledare

Vi frågade

Nya färdigheter från distansskolan

Åldersvänlighet gagnar alla

I korthet

Mer utrymme för barn i Gerby

Namnet är ” platsens minne

Kultur höjer livskvaliteten för äldre

Kultur och idrott tillsammans åt kommuninvånarna

VÄRLDENS MILJÖVÄNLIGASTE FARTYG TILL KVARKEN

Utan namn, fylld med lokalhistoria

Integration i Vasa redan i 30 år

Erfarenhetsexperter berättar sina historier för att hjälpa andra

Bli inte uttråkad utan trivs hemma!

Briefly in English

Chefredaktör: Leena

Forsén / Redaktion: Johanna Jussila, Johanna Laitalainen, Eevamaria Paasikari, Maija Rossi, Susanna Saari, Eliina Salmela, Tiina Salonen, Jenni Tuliniemi / Översättningar: Vasa stads översättningsbyrå / Pärmbild: Katja Lösönen / Layout: Mikael Matikainen, Vasa stads grafiska tjänster / Tryck: Arkmedia oy / Upplaga: 53 600 st. / Papper: UPM Star Silk H 80g (PEFC™ & FSC® -certifikat) / Utgivare och förläggare: Vasa stad, PB 3, 65101 Vasa, www.vasa.fi / Issn (tryckt): 1459-6016 / Issn (nättidningen): 1459-6032 / Respons: feedback.vaasa.fi / Följande invånartidning utkommer i oktober 2020 fb.com/vaasankaupunki

@vaasavasa

youtube.com/cityofvaasa

pinterest.com/vaasa

linkedin.com/company/city-of-vaasa

Vi frågade

Distansstudier med kreativitet och digital kompetens Maija Rossi

Ledare

Låt oss kramas lite längre när vi återigen ses

Peetu, Jesse och Laura

I mars omvandlade coronaepidemin skolgången till distansstudier för många elever i Vasa stads grundskolor och på andra stadiet. Vi frågade några elever vilka tankar de har om distansstudier. När intervjun gjordes hade de en vecka med distansstudier bakom sig.

1. Vad har ni gjort under distansundervisningen? 2. Vilka uppgifter har du tyckt mest om? 3. Har du kommit på nya sätt att lära dig? Peetu

Isolahden koulu (åk 4)

I modersmålet har vi fått skriva en historia eller i övrigt berätta om något. Under gymnastiklektionerna ska vi vara utomhus, exempelvis cykla.

2 3

En motivationstavla till det egna rummet! Det fick vi i uppgift i dag. Läxorna får vi i uppgiftsboken eller så ska vi skriva dem i Word med datorn.

Jesse

Variskan koulu (åk 9)

1 2

I vår skola ska vi vara på plats via nätet när distanslektionen börjar. Uppgifterna får vi via Wilma.

Lektionerna har än så länge varit ganska lika: uppgifter och anteckningar. Det är skönt att upptäcka att lärarna litar på oss under distansstudierna.

Inget helt nytt men det finns mera digital inlärning.

Laura

Vaasan Lyseon Lukio (åk 1)

Det är provvecka just nu och jag har förberett mig för den som vanligt. Vi skriver proven i en digital miljö så att vi till exempel har ett par timmar på oss för respektive prov.

Under biologilektionen tittade vi på en dokumentär och skulle göra uppgifter utifrån den. Videolektionen var trevlig för jag fick se mina klasskamrater.

Tidsanvändningen och självdisciplinen utvecklas när ens egen roll vid studierna betonas.

NÄR JAG SKRIVER DEN HÄR LEDAREN är det april och den så kallade coronavåren, som ställde om vardagen för oss alla. Lärarna i Vasa tog ett enormt digiskutt på en kort tid, när de flesta barnen stannade hemma och närundervisningen ändrades till distansundervisning. Även största delen av barnen i daghemsåldern är nu hemma, likaså alla vuxna som har möjlighet att distansarbeta. Personalen inom vårdsektorn arbetar i främsta linjen för att ge de allvarligt sjuka coronapatienterna den vård de behöver. Anställda i butiker och transportföretag ser till att vi har tillgång till mat och förnödenheter. Många frivilliga arbetar för att hjälpa andra utan att räkna timmar. Jag känner en enorm tacksamhet gentemot alla dessa människor. Många permitterade och företagare är oroliga över utkomsten. Många, även jag, är oroliga för framtiden: familjen, vännerna, nära och kära. För mig är det en utmanande kombination att distansjobba och hålla vardagen i gång med ett dagisbarn samt två lågstadieelever hemma. Men samtidigt inser jag att jag också är privilegierad. Vi har aldrig tidigare suttit lika ofta vid middagsbordet tillsammans. Tack vare den intensiva samvaron har barnen kommit närmare varandra – även om det förstås också har förekommit bråk och revirstrider i den nya situationen. Med maken måste vi turas om för att hjälpa barnen och sköta våra egna arbeten, som vi nu tycks göra i såväl morgon-, kvällssom nattskift. Förhållandena kan vi inte göra något åt men vi kan välja hur vi förhåller oss till dem. Om vi ännu lever i en tid med restriktioner när denna tidning publiceras vill jag önska alla ork och kraft. Låt oss ta hand om familjen, nära och kära och i synnerhet om dem som bor ensamma –låt oss hålla kontakten med dem. Om det redan har lättats på restriktionerna, låt oss vara tacksamma för att vi återigen kan röra oss fritt och träffa vänner och närstående öga mot öga. Låt oss kramas lite längre när vi återigen ses.

LEENA FORSÉN kommunikationschef

INVÅNARTIDNING 01/2020

UNDERVISNING OCH UTBILDNING

Nya färdigheter från distansskolan Maija Rossi

Eliina Salmela

Den plötsliga övergången till distansundervisning på grund av coronaviruset tidigare på våren innebar utmaningar för både lärare och elever i Vasa men uppmuntrade dem också till kreativitet.

anligtvis börjar skoldagen för en andraklassist med skolskjutsen men när denna intervju gjordes hade Kerttu Grönbacka under de två senaste veckorna satt sig vid köksbordet efter morgonsysslorna för att göra skoluppgifter. — Nu har vi inte tagit bilen till skolan. Pärre har mitt nummer och skickar uppgiftssidan via WhatsApp på morgonen, förklarar Kerttu. Språkbadsläraren och biträdande rektorn för Keskuskoulu Pernilla Nylund är Kerttus klasslärare. När beslutet om att stänga skolorna fattades i mars var man tvungen att snabbt tänka om undervisningen. — Jag fattade ett snabbt beslut att skapa en kanal på WhatsApp för undervisningen. För mig är det jätteviktigt att kunna kommunicera med eleverna direkt och säkerställa att föräldrarna inte överbelastas, säger Nylund. Eleverna kan skicka meddelanden direkt till läraren utan att klasskamraterna kan se dem. Också föräldrarna berömmer den direkta kontakten. Nylund tycker att det är viktigt att ha en individuell kontakt med barnen. — Man gör på sätt och vis hembesök. När vi slipper det vanliga ståhejet i skolan visar barnen helt nya sidor av sig själva.

Ljudmeddelanden, videor och podcasts Det kräver fantasi att hitta ett nytt sätt att undervisa. Det finns ljudmeddelanden, videor, podcasts och helt vanliga telefonsamtal. — Vi lärare är väldigt kreativa och vill hitta nya sätt att undervisa. Det som jag värdesätter hos våra små

— Slöjd- och teckningsuppgifterna beror på vilka material eleverna har hemma hos sig. Inte kan man be föräldrarna skaffa allt det som finns i skolan, konstaterar Nylund. Kerttu går i hantverks- och designskolan Näppi som ger grundläggande konstundervisning. Nu har eleverna fått uppgifterna per e-post och skickar ett foto på det färdiga verket till läraren. — Vi håller på med en mobil. Jag tänkte hänga mjukisar i den, sådana där lätta, beskriver Kerttu ivrigt. Mobilen byggs tillsammans med mamman enligt lärarens instruktioner.

Ny vardag

elever är hur snabbt de anpassar sig till nya metoder, sammanfattar Nylund. Utvecklingen pågår hela tiden och just nu testas även appen Zoom för gemensamma lektioner. Kerttu har redan förstått hur det hela fungerar. — Man kan använda den för att hålla möten och kan då se hela klassen, förklarar Kerttu. Digitala lösningar utvecklas och blir allt mångsidigare. Nylund anser att barnen kommer att ha mycket nytta av distansundervisningen, för både distansstudier och distansarbete blir säkert allt populärare i framtiden.

Jämlik undervisning Föräldrarnas ansvar betonas vid distansstudier och rollerna hemma kan blandas. För Kerttu finns det emellertid bara en lärare. — Jag tycker inte riktigt om det när mamma ibland säger att det är hon som är läraren, avslöjar Kerttu. Enligt Nylund ska distansundervisningen vara jämlik, vilket syns i uppgifterna.

Det kan vara svårt att bygga upp en ny vardagsrytm när man är hemma hela dagen. I familjen Grönbacka har vardagen flutit på bra ända sedan början i mars. — Jag har fått sova lite längre, sedan gör jag uppgifter och tar en paus då och då. Nästan alltid går vi ut efter att vi ätit, säger Kerttu. Under veckoslut brukar Kerttu cykla, leka och titta på serier. Mest tycker hon om en tecknad serie där hundar går i skola. Sina kompisar börjar Kerttu redan sakna. — Jag ser inte mina kompisar så ofta och kan inte heller be dem att komma hem till mig, säger Kerttu ledset. Också läraren Nylund saknar den dagliga interaktionen med barnen. När man jobbar på distans kan man inte höra barnens spontana tankar eller se deras reaktioner som genast avslöjar om de har förstått uppgiften eller inte. Nylund orkar dock uppmuntra föräldrarna. — Låt oss vara modiga tillsammans! Ta gärna kontakt och ställ frågor, dialogen ska hållas öppen hela tiden, uppmuntrar Nylund. Också Ker ttu har bra tips för eleverna i distansundervisning. — Glöm inte att ta pauser. Man behöver inte göra uppgifter hela tiden, funderar Kerttu.

Man kan hålla möten och se hela klassen. KERTTU GRÖNBACKA

INVÅNARTIDNING 01/2020

BOENDE OCH BYGGANDE Åldersvänligheten angår oss alla, säger Erkki Mäkelä, Irmeli Mandell och Jonas Nylén.

Läs me ro Äldrep m det olitis progra ka m: www.v aasa.fi /sv/ stodvardag ien-for senior er

Åldersvänlighet gagnar alla Jenni Tuliniemi

Christoffer Björklund

Åldersvänligheten utmanar alla att tänka på servicen och omgivningen på ett nytt sätt. Det gäller konkreta saker, såsom boende och rörlighet, men även möjligheter att delta, arbetslivet och tillgången till information.

ntalet seniorer ökar hela tiden. För närvarande bor det cirka 14 000 personer som fyllt 65 år i Vasa. — Det gäller att lyssna på de äldre redan i planeringsskedet. Även små saker är av betydelse. Äldre kommer till exempel ingenstans om deras närmaste busshållplats inte är lättillgänglig, säger Irmeli Mandell, biträdande ordförande för äldrerådet. Det nya Åtgärdsprogrammet för åldersvänlighet engagerar stadens sektorer i att eftersträva målen för åldersvänlighet. — Staden beaktar åldrandet i all sin verksamhet. Särskilt viktigt är samarbete mellan social- och hälsosektorn och den tekniska sektorn. Vi behöver åldersvänlig stadsplanering. Ett exempel är det kommande välfärdskvarteret i Travdalen, där man medhjälp av ARA- och privat finansiering bygger ett gemenskapsinriktat och åldersvänligt område som gagnar alla, säger stadens bostadschef Jonas Nylén, som har samordnat utarbetandet av åtgärdsprogrammet. Ordföranden för äldrerådet Erkki Mäkelä är inne på samma linje.

— Åldersvänlighet gäller också fritid, kultur och säkerhet, allt som äldre kan vara med om i sitt liv. Det kan räknas som en handräckning från staden till de äldre att de kan röra på sig, delta i och syssla med olika aktiviteter. Åtgärdsprogrammet är en bra början som ska följas, sammanfattar Mäkelä.

Hemligheten bakom en lycklig ålderdom — Jag är en lycklig åttioåring. Jag får bo hemma med min fru, gå på teater och åka till sommarstugan. I hälsofrågor har jag fått bra betjäning på hälsocentralen. Jag inser att alla inte har det lika bra, funderar Mäkelä. Delaktighet och påverkan bör utvecklas, det är många som skulle vilja delta mera aktivt. Gemenskap ger också trygghet. — Jag tror att de flesta vill bo kvar hemma men inte känna sig ensamma. Jag har en bra närkrets och kan röra på mig. Jag orkar påverka och delta. Jag uppmuntrar alla att komma med i pensionärsföreningar för att diskutera och föra fram frågor, säger Mandell. Enligt Mäkelä lönar det sig med aktivitet. — Rösta i kommunalvalet, ta kontakt med fullmäktigeledamöter, påverka i husbolaget eller i en invånarförening. Sätten är många, fortsätter Mäkelä. Äldrerådet har föreslagit att Vasa stad ska ansluta sig till Världshälsoorganisationen WHO:s nätverk Age Friendly Cities, nätverket av åldersvänliga städer. Åtgärdsprogrammet för åldersvänlighet för åren 2020–2025 har anslutits till stadens äldrepolitiska program.

I KORTHET

Ställ frågor enkelt i chatten

Stadens kungörelser finns på webbplatsen vasa.fi

Johanna Jussila

I HÖSTAS öppnade staden sina första chattjänster inom resultatområdet socialarbete och familjeservice. Chatten är en lättillgänglig tjänst där man kan ställa frågor anonymt utan att bli klient. — Chatten är en anonym tjänst för rådgivning och handledning. Man ska inte ange sin personbeteckning eller andra sekretessbelagda uppgifter i tjänsten. Därför går det inte att boka tider, lämna in ansökningar eller ställa frågor om personliga beslut i chatten, säger Virpi Kortemäki, serviceområdeschef inom vuxensocialarbetet. Vuxensocialarbetets chatt betjänar vardagar kl. 13–15 och chatten inom socialservicen för barn och familjer från måndag till fredag kl. 8–16.

Jenni Tuliniemi

VASA STADS officiella kungörelser finns framlagda på stadens webbplats. En kungörelse är ett tillkännagivande som kan gälla exempelvis en planändring eller anmälan till skolan. De senaste kungörelserna finns under Aktuellt på förstasidan på vasa.fi. Alla kungörelser finns också på www.vaasa.fi/ sv/kungorelser. Ett undantag utgörs av de kungörelser som baserar sig på speciallagstiftning, såsom planläggningens och byggnadstillsynens förteckningar över offentliga delgivningar, vilka fortsättningsvis också kungörs på samserviceenheternas anslagstavlor. Kungörelserna publiceras vid behov även i lokaltidningarna. Eftersom alla kungörelser inte längre offentliggörs på officiella anslagstavlor är det möjligt att studera kungörelserna på kundterminaler vid samserviceenheterna.

Bekanta sommarjobbsfavoriter lockade igen

www.vaasa.fi/sv/kungorelser

Motionera på Gerbybergets trappa i höst Susanna Saari

Eliina Salmela

Katja Lösönen

VASA STAD fick in totalt 1 615 ansökningar till stadens sommarjobb. Ansökningstiden gick ut i början av mars. Allt som allt har staden cirka 390 sommarjobbsplatser och 60 olika uppgifter att erbjuda. Mest intresse väckte arbetet på daghem och i parker. Även uppgifterna som byråsekreterare, kommunikationsassistent och hjälpledare på idrottsläger

söktes av många. — Daghems- och parkarbetena har traditionellt varit de överlägset mest sökta arbetsplatserna, så också i år. Det är fint att det fanns intresse för stadens sommarjobb och att antalet sökanden ökade från föregående år, säger arbetskraftsplanerare Jaana Oba. www.vaasa.fi/kesätyö

LÄS FLER nyheter på adressen www.vasa.fi

VI får en motionstrappa till i Vasa redan i höst. Stadens idrottsservice låter bygga en motionstrappa på Gerbyberget, även kallat Rapatunturi. Trappan byggs i backen mittemot hundparken i Gerby. Den blir ca 60 meter lång och har 140 trappsteg, d.v.s. knappt hälften så lång som motionstrappan på Öjberget. Enligt chefen för idrottsverksamheten Mika Lehtonen visar responsen från invånarna att det finns ett klart behov av motionstrappor och att de används flitigt. — Trappan på Öjberget har tagits emot väldigt positivt och i och med det har våra tankar om fler motionstrappor bekräftats, säger Lehtonen.

INVÅNARTIDNING 01/2020

UNDERVISNING OCH UTBILDNING

Mer utrymme för barn i Gerby Susanna Saari

Christoffer Björklund • Hoivatilat Oyj

Småbarnspedagogikens utrymmesbrist i Gerby och Västervik underlättas till barnfamiljernas glädje i och med att det nya daghemmet i Gerby blir färdigt under sommaren. Samtidigt får även Gerby skola efterlängtade tilläggsutrymmen i de lokaler som blir lediga efter småbarnspedagogiken.

tt nytt svenskt daghem byggs just nu bredvid Gerby hälsostation i korsningen av Tallmarksvägen och Nyskogsvägen. — Daghemmet är verkligen efterlängtat och vi gläder oss enormt över det! Antalet barn har ökat hela tiden i Gerby och Västervik och det har rått brist på platser inom såväl den finska som den svenska småbarnspedagogiken, säger Merja Martin, servicechef inom småbarnspedagogiken i Vasa.

”Det är ju nästan färdigt”

Gerbybon Minna Jeronens två yngsta barn går för tillfället i Granvikens daghem men flyttar till det nya Gerby daghem i augusti. — Det är häftigt med det nya daghemmet! Det är fint att barnen får nya lokaler med ekologiska och hälsosamma material och lösningar, beskriver Jeronen. Enligt Jeronen väntar även barnen i familjen ivrigt på det nya daghemmet. — Barnen följer med och kommenterar hur byggarbetena framskrider alltid när vi kör förbi byggplatsen. Den vanligaste kommentaren har varit ”det är ju nästan färdigt”.

Barackernas tid är över Barnen från Björkdungens daghem, Granvikens daghem och Nallebo gruppfamiljedaghem flyttar till det nya Gerby daghem. Gerby skola får ta över lokalerna efter Björkdungens daghem. Därmed får även skolan efterlängtade tilläggsutrymmen i början av augusti. — Det är väldigt viktigt för oss att få tilläggsutrymmen, för elevantalen ökar och för närvarande har vi en tillfällig barack på skolans gård. På hösten har vi 17 klasser av vilka tre börjar i daghemmets gamla lokaler, säger rektorn för Gerby skola Fredrik Sundell. Det gröna trähuset från 1913 är Gerby skolas ursprungliga skolbyggnad där skolan var verksam innan den nuvarande skolbyggnaden blev färdig år 2000. I lokalerna för Granvikens daghem inrättas ett finskt daghem Kuusilahden päiväkoti. Därmed kan man också avstå från baracken på gården till Länsimetsän päiväkoti. Hyreslokalerna för Nallebo gruppfamiljedaghem i ett höghus sägs upp. Gula huset och Vita huset är skilda avdelningar som hör till Björkdungens daghem. Vita huset, som finns i ett egnahemshus, säljs, medan Gula huset fortsättningsvis används av småbarnspedagogiken.

Gemensamt formspråk med trähus och bodar Det nya daghemmet har två våningar och lokalerna har planerats så att de är hemtrevliga och anpassningsbara. På första våningen är stommen av stålbetong men i övrigt är byggmaterialet trä. — Byggnadernas formspråk är en kombination av det lilla och hemtrevliga som präglar gamla trähus och bodar och den enklare moderna stilen. Utgångspunkter i våra planer är ekologiskt tänkande, hälsosamhet och principerna för hållbar utveckling, säger arkitekt Riikka Takalo från PAVE Arkkitehdit Oy som har ansvarat för planeringen. Den närliggande skogen bevaras som ett enhetligt äventyrsområde i naturtillstånd. Inomhus är ytorna mestadels av trä och andra naturmaterial som bevisat har en positiv inverkan på inomhusluftens kvalitet och akustiken.

Staden hyr lokalerna av byggherren Gerby daghem är ett hyresdaghem. Ansvarig för planeringen, byggandet och underhållet av daghemmet är Hoivatilat Oyj. Vasa stad hyr lokalerna till en början för 15 år och ansvarar för den småbarnspedagogiska servicen i lokalerna. — Hyran är bunden vid levnadskostnadsindexet och uppgår till 36 900 euro i månaden och cirka 442 000 euro om året. Därutöver ansvarar hyresgästen för kostnaderna för el och vatten i lokalerna, säger lokalitetschefen Pekka Lahti från Vasa stads hussektor. För byggherren uppgår kostnaderna till cirka 6–7 miljoner euro. Enligt Lahti kom man fram till att hyra lokalerna för en längre tid när man sökte ett alternativ till ett investeringsprojekt i stadens egen balansräkning.

Den närliggande skogen bevaras som ett enhetligt äventyrsområde i naturtillstånd RIIKKA TAKALO

Minna Jeronens två yngsta barn, Vanessa Jeronen (2) och Vincent Jeronen (4) börjar i det nya Gerby daghem i augusti. Lilian Jeronen (6) ska börja i skolan i höst. Både föräldrarna och barnen väntar ivrigt på det nya daghemmet.

Gerby daghem

u 10 barngrupper u 192 vårdplatser u byggnadsareal 2 150 m² u blir färdigt i juli 2020 INVÅNARTIDNING 01/2020

KULTUR OCH EVENEMANG

Det är en stor glädje för oss att utveckla det kulturella äldrearbetet och på så sätt främja äldres välbefinnande, ler Vasa stads kulturchef Sanna Bondas och kulturplanerare Leena Nyqvist.

Kultur höjer livskvaliteten för äldre Johanna Jussila

Christoffer Björklund

I takt med att befolkningen åldras betonas rätten till kulturellt välbefinnande. Undersökningar visar att kulturverksamhet höjer livskvaliteten och motverkar kognitiv degeneration, det vill säga minnesproblem och aktivitetsnedsättning.

ärldshälsoorganisationen WHO publicerade nyss en omfattande rapport med cirka 800 undersökningar om kulturens positiva effekter. Kulturen kan också betraktas som medicinfri vård. — Kärnan i det kulturella äldrearbetet ligger i förebyggande åtgärder, sammanfattar Vasa stads kulturchef Sanna Bondas. Ett av de största problemen är ensamheten bland äldre. Därför önskar vi att äldre skulle komma med i gruppverksamheten som bidrar till gemenskapskänslan och förebygger utslagning.

Arbetsgrupp för gemensam utveckling av kulturellt äldrearbete Ett viktigt framsteg är arbetsgruppen för gemensam utveckling som tillsattes på hösten. Den har till uppgift att tväradministrativt planera kulturellt äldrearbete och hur det utvecklas i staden. I gruppen medverkar hemvårdschefen, chefer för servicehus samt representanter för äldrerådet, Seniorcentret, Centret för konstfrämjande, kultur- och biblioteksservicen, Vamia, VAMK och Novia. Tillsammans med arbetsgruppen förs kulturverksamhet till Vasa stads serviceboenden för äldre. Som verktyg används den modell för kulturplan som kulturplanerare Leena Nyqvist sammanställde under sina högre yrkeshögskolestudier bland annat i samarbete med Brändös Pärla. Servicehusen kan använda sig av modellen för att ta fram lämplig kulturverksamhet i sina respektive miljöer.

Armas-festivalen, Lucia-mormor och gruppverksamhet Det kulturella äldrearbetet omfattar mångahanda evenemang från Armas-festivalen i augusti till valet av Lucia-mormor i december. I servicehusen och på stadssjukhusets avdelningar finns kulturfadderverksamhet året runt och verksamheten ska utvidgas till sådana enheter som ännu saknar faddrar. Bildkonstnären Juha Lesonen leder en konstcirkel på stadens servicehus. På hösten får avdelningen för geriatri en egen musikgrupp som leds av studerande Anna Muinonen. Kvartersklubbarna i olika stadsdelar har aktiva grupper inom den stimulerande verksamheten. Därutöver görs samarbete med Kuula-institutet.

Kultur och idrott tillsammans åt kommuninvånarna Johanna Jussila

Christoffer Björklund

I KULTUR- OCH IDROTTSPROGRAMMET för åren 2020–2025 betonas tre huvudteman: ramar för mångsidiga aktiviteter och upplevelser, en stark image samt kultur och idrott som en förebyggande kraft och källa för välbefinnande. Utgångspunkten i programmet är tanken om att alla har rätt till kultur och idrott. Avsikten är att göra servicen synligare, bättre tillgänglig och möjliggöra intensivt samarbete mellan olika aktörer. — Med hjälp av programmet åstadkommer och stöder vi en bra vardag för stadsborna. Undersökningar visar att kultur och idrott är väldigt viktiga för både det fysiska och det psykiska välbefinnandet. Dessa tjänster bör vara i ordning, konstaterar kulturchefen Sanna Bondas. Det står i programmet att bland annat kultur- och idrottsverksamheten ska ökas inom småbarnspedagogiken, likaså antalet digitala kulturtjänster och e-tjänster. Dessutom införs kultur- och idrottskort för studerande och hobbypass för barn och unga. Programmet beaktar även professionella konstnärer och idrottare för vilka man vill ge möjligheter att nå toppen inom sina respektive branscher. — En stark image innebär att vi vill göra Vasa känd som en stad för kultur och idrott. Dessutom ska det vara enkelt och bra att ordna evenemang i Vasa, beskriver Bondas. I framtiden kommer en av de viktigaste platserna för mångsidiga aktiviteter och upplevelser att vara Wasa Station med sin musik- och kongressal samt sin multifunktionslokal för idrott, som möjliggör mångsidiga tillställningar för allmänheten samt utgör en arena för såväl nationella som internationella evenemang. Programmet bygger på en fullmäktigemotion. Kommuninvånare och stadens personal har engagerats i utarbetandet av programmet bland annat genom enkäter, tankekuvöser och öppna idrotts- och kulturforum. Även ungdomsrådet och äldrerådet har medverkat i utarbetandet av programmet.

Äldres spökhistorier blir spel I projektet VIRTAA som finansieras av undervisnings- och kulturministeriet (UKM) samlar författaren Tiina Hautala in spökhistorier från äldre och skulptören Paula Blåfield målar efter de äldres önskemål. Företagare inom spelbranschen Jussi Loukiainen från Platonic Partnership sammanställer resultaten till ett spel för äldre. Projektet pågår fram till slutet av september.

Förebyggande arbete också i framtiden Eftersom ansvaret för anordnande av social- och hälsovårdsservice i framtiden planeras tillkomma landskapen ska man hitta en lösning på hur det förebyggande arbetet ska genomföras. I våras övergick fyra handledare av stimulerande verksamhet från social- och hälsosektorns Seniorcenter till kultur- och biblioteksservicen. — En tjänst för handledare av stimulerande verksamhet kommer att ändras till en konstpedagogvakans, där uppgiftsfältet omfattar arbete med barn, familjer och småbarnspedagogiken, förklarar Bondas.

INVÅNARTIDNING 01/2020

VASA I UTVECKLING Namnet på den nya färjan avgjordes genom en namntävling. Det kom in nästan 2 500 namnförslag.

Världens miljövänligaste fartyg till Kvarken Susanna Saari • Kvarken Link

Kvarken Link

Våren 2021 drivs trafiken mellan Vasa och Umeå med gas och el. Wasalines nya passagerar- och bilfärja som ska döpas till Aurora Botnia är till över 80 procent av inhemskt ursprung. 12

en nya färjan började byggas i september 2019 och i februari följande år sträcktes det första kölblocket i byggnadsbassängen på varvet i Raumo. Följande milstolpe kommer att vara sjösättningen hösten 2020. Den första resan mellan Vasa och Umeå företas med den nya färjan våren 2021. — I och med den nya färjan blir restiden mellan Vasa och Umeå cirka en timme kortare, med andra ord kommer man i fortsättningen oftare och snabbare till Umeå, säger Peter Ståhlberg, verkställande direktör för rederiet Wasaline.

Lounge, lekplats och utrymme för sällskapsdjur Ombord på den nya färjan finns café, bufférestaurang, à la carte restaurang och dansrestaurang. Där finns även möteslokaler, lounge, lekrum för barn samt särskilda utrymmen för sällskapsdjur. Antalet hytter är 68. Inredningen ombord på Aurora Botnia är fräsch, modern och följer i hög grad en naturlig färgskala. — Inredarna inspirerades bland annat av de vindpinade skären i Kvarkens skärgård, de bördiga, öppna fälten och Västerbottens nordliga natur, beskriver Ståhlberg.

Finländskt och lokalt kunnande När Aurora Botnia blir färdig är den världens miljövänligaste färja i sin klass. Huvudmaskinerna drivs med både flytande naturgas och biogas.

— Tack vare den nya tekniken minskar koldioxidutsläppen med 50 procent jämfört med den nuvarande färjan, säger Ståhlberg. I det elektriska propellersystemet som för färjan framåt används hybridteknik med låga utsläpp där kraftproduktionen stöds med fyra litiumbatterireserver. När färjans samtliga huvudmotorer och generatorer stannas kan färjan fortsätta sin färd med elen från batterierna. — Färjan drivs rent med enbart batterienergi alltid när den rör sig i närheten av hamnen. Det är då skönt och lugnt ombord när buller, vibrationer och utsläpp från fartyget väsentligt kan minskas, beskriver Ståhlberg. Det finns många exempel på teknisk kompetens från Vasa i färjan: huvudmaskinerna levereras av Wärtsilä och frekvensomriktarna har designats och tillverkats i Danfoss fabrik i Vasa.

Illustration av en hytt på den nya färjan.

Aurora Botnia

u passagerarkapacitet 800 u lastkapacitet för långtradare 1 500 filmeter u till över 80 % av inhemskt ursprung u beställare Kvarken Link som ägs av Umeå kommunföretag AB och Vasa stad u köpesumma cirka 120 miljoner euro u Rederiet NLC Ferry, dvs. Wasaline, är Kvarken Links dotterbolag u byggherre Rauma Marine Constructions (RMC)

Restiden mellan Vasa och Umeå blir cirka en timme kortare

Illustration av en trappuppgång på den nya färjan.

Läs mer:

www.kvarkenlink.com

Illustration av bufférestaurangen på den nya färjan

PETER STÅHLBERG

INVÅNARTIDNING 01/2020

BOENDE OCH BYGGANDE

Utan namn, fylld med lokalhistoria Tiina Salonen

Christoffer Björklund • Karta: Rauli Lehto

Aktivistgränden, Vattentornsgränden, Korvmästargränden, Körsångsgränden, Bankirgränden… Nu får Vasas unika brandgator namn. Namnen vittnar om platsens historia och om det särpräglade och betydelsefulla i fråga om platsen.

asa stads planläggningsarkitekt Emma Pitkäjärvi berättar att Vasas brandgatunät är unikt. I hela Finland finns utöver i Vasa enbart i Kuopio ett motsvarande brandgatunät. — Vårt brandgatunät är sällsynt och omfattande, totalt 41 brandgator. Vasas esplanader och brandgator utgör en viktig kulturhistorisk helhet och stomme för Vasas stadsstruktur. Enligt Museiverkets klassificering är de byggda kulturmiljöer av riksintresse, berättar Pitkäjärvi.

Av de 41 brandgatorna i centrum och Vöråstan har 34 stycken saknat namn. I och med att brandgatorna får namn blir det lättare att hitta dem och namnen lyfter fram brandgatorna som är kännetecknande för Vasa. De valda namnen kan även bidra till större förståelse av historien. — Namnen bör skilja ur bland andra namn och ha anknytning till platsen. Namnet påminner om något som har varit betydelsefullt eller särpräglande i brandgatans omgivning, berättar planläggningsarkitekt Anne Majaneva om namngivningen.

Planläggningens namngrupp, d.v.s. Emma Pitkäjärvi, Aila Virtanen och Anne Majaneva berättar att historien bakom de namn som har valts för brandgatorna nu finns tillgänglig för alla på adressen www.vaasa.fi/sv/platsnamn

Namnen berättar om livet och verksamheten i närliggande kvarter

— Vårt mål var att hitta sådana namn på brandgatorna som mångsidigt beskriver livet och verksamheten i centrum och Vöråstan ända från 1850-talet fram till för något årtionde sedan. Tvåspråkigheten har beaktats i valet av namn, berättar planläggningsarkitekt Aila Virtanen. Namngivningen av brandgatorna har beretts på Vasa stads planläggning. Arbetet med att ge brandgatorna namn startade i en idégrupp med deltagarna Bertil Björklöv, Rauno Grönbacka, Veikko Laakso och Mona Louhelainen från den tvåspråkiga studiecirkeln Vasa 400 vid Vaasa-opisto.

34 14

16 12

Namnet är platsens minne

ANNE MAJANEVA

Deltagarna i gruppen lyfte fram verksamhet som har funnits i kvarter som gränsar till brandgatorna enligt egna minnen och uppgifter i historieböcker. — I synnerhet Veikko Laakso hade häpnadsväckande många detaljerade minnesbilder ända från trästadstiden, berättar Virtanen. — De uppgifter och minnesbilder som gruppen har bidragit med har kontrollerats och kompletterats av Planläggningens namngrupp. Som källor har använts bl.a. företags och föreningars publikationer, Vasas adressböcker och kartor, berättar Majaneva.

10 19

23 5

22 6 20 7

Läs mer:

www.vaasa.fi/sv/platsnamn

Karta över brandgatorna 1. Höyrymyllynkuja / Ångkvarnsgränden 2. Tuomarinkuja / Domargränden 3. Taiteilijankuja / Konstnärsgränden 4. Maanmittarinkuja / Lantmätargränden 5. Vanginvartijankuja / Fångvaktargränden 6. Lastentarhankuja / Barnträdgårdsgränden 7. Makkaramestarinkuja / Korvmästargränden 8. Soittokunnankuja / Musikkårsgränden 9. Palokunnankuja / Brandkårsgränden 10. Lyseonkuja / Lyceigränden 11. Toimittajankuja / Redaktörsgränden 12. Kellarimestarinkuja / Källarmästargränden 13. Aktivistinkuja/ Aktivistgränden 14. Sähkönkuja / Elektricitetsgränden

15. Puhelimenkuja / Telefongränden 16. Opettajankuja / Lärargränden 17. Pankkiirinkuja / Bankirgränden 18. Vesitorninkuja / Vattentornsgränden 19. Vahtimestarinkuja/ Vaktmästargränden 20. Kivipainonkuja / Stentryckerigränden 21. Talonrakentajankuja / Husbyggargränden 22. Vesitehtaankuja, Vattenfabriksgränden 23. Valokuvaajankuja / Fotografsgränden 24. Kansakoulunkuja / Folkskolegränden 25. Wasaborginkuja / Wasaborgsgränden 26. Hartmaninkuja / Hartmansgränden 27. Kirjastonkuja / Biblioteksgränden 28. Kenkätehtaankuja / Skofabriksgränden

29. Teräksenkuja / Teräsgränden 30. Kauppahallinkuja / Saluhallsgränden 31. Teatterinkuja / Teatergränden 32. Kauppamatkustajankuja / Handelsresandegränden 33. Rosteninkatu / Rosténsgatan 34. Veturinmiehenkuja / Lokmannagränden 35. Konemestarinkuja / Maskinmästargränden 36. Veneenskrapaajankuja / Båtskrapargränden 37. Osuuskunnankuja / Andelslagsgränden 38. Kuorolaulunkuja / Körsångsgränden 39. Koululaisenkuja / Elevgränden 40. Suojeluskunnankuja / Skyddskårsgränden 41. Kirjailijankuja / Författargränden

INVÅNARTIDNING 01/2020

UNDERVISNING OCH UTBILDNING

När det gäller integration är det viktigt att man lär sig språket och lär känna den finländska kulturen, säger Hanna Kakko och Omar Yehia från Vasa stads integrationsservice.

Integration i Vasa redan i 30 år 16

Johanna Jussila

Christoffer Björklund

Vasa stad tog emot de första flyktingarna i februari 1990. Dåvarande chefen för invandrararbetet Mirja Törmä utvecklade integrationsverksamheten i flera år innan lagen om främjande av invandrares integration och mottagande av asylsökande trädde i kraft i maj 1999.

Integrationens 30-årsjubileum Om coronavirussituationen tillåter, är avsikten att mot slutet av året ordna följande evenemang jubileumsåret till ära:

u Fest för alla u Konstutställning u Jubileumsseminarium för inbjudna gäster u Följ: #integration

Erfarenhetsexperter berättar sina historier för att hjälpa andra Johanna Jussila • Sonja Sulkakoski

ntegrationsledare Ahmed Jama kommer ihåg när integrationen började. Då hade de första klienterna varken rätt att studera eller att arbeta och integrationsutbildningen bestod av en enskild studieväg. — För många anställda var arbetet med personer med invandrarbakgrund något helt nytt. Utlänningsbyrån hade en central roll när integrationsverksamheten inleddes, berättar Jama.

Intensivt samarbete med olika aktörer — Vi åstadkommer mera tillsammans vid stadens enheter, föreningar och organisationer och kan se integrationen som helhet, beskriver Sonja Sulkakoski, ledande socialarbetare inom Vasa stads integrationsservice. Under invandrarrådets ledning har man sammanställt ett fint integrationsprogram för åren 2019–2022. Det tjänar som verktyg och visar vägen för integration. — Som vår nyaste verksamhet har vi tillsammans med TaiKon en särskild grupp för pappor och barn med invandrarbakgrund, gläder sig Sulkakoski.

Invandrare har också skyldigheter Invandrarna har rätt och skyldighet att ta emot integrationsåtgärder och delta i en språkkurs. Det upprättas en särskild integrationsplan för alla vuxna. — I samarbete med Vaasa-opisto ordnar vi kurser i samhällsorientering där vi berättar om spelreglerna för vardagen, Finlands servicessystem, familjekultur, utbildningsmöjligheter och välfärd, säger integrationsansvariga Hanna Kakko. — Det är många som berömmer Finland för att allt är i ordning och att det är så lugnt här. De som har flyttat hit är väldigt motiverade och vill lära sig språket. Många skulle vilja prata med grannen, säger Kakko. Förebyggande tjänster är väldigt viktiga med tanke på hur integrationen lyckas, för klienterna har olika utgångslägen och erfarenheter.

”Språkinlärning är nyckeln till integration” Omar Yehia flydde från inbördeskriget i sitt hemland Sudan och hamnade som flykting i Vasa för nästan 16 år sedan. Idag arbetar Yehia som integrationsledare inom Vasa stads integrationsservice. — Jag tycker att nyckeln till integration är att man lär sig språket. Kan man språket, är det lättare att hitta jobb och lära känna samhället. Grupperna för invandrare ger information men det skulle vara viktigt att också ha gemensam verksamhet med finländarna. När man lär känna varandra är det lättare att komma i kontakt med och visa respekt för varandra, funderar Yehia. — Barn integreras bra eftersom de lär sig språket i daghem och skolor. Vuxna invandrare använder språket endast inom den allmänna servicen och i butiker, fortsätter Yehia.

Många skulle vilja prata med grannen HANNA KAKKO

Internationella Vasa I Vasa har olika nationaliteter hört till stadsbilden i tiotals år. Det är många som har flyttat hit från utlandet antingen efter arbete, studier eller make eller maka, men också som flyktingar. För tillfället finns det 120 olika nationaliteter i Vasa och det talas 97 olika modersmål i staden. Med andra ord är Vasa en genuint internationell och flerspråkig stad.

ERFARENHETSEXPERTERNA är en viktig resurs när det gäller att utveckla stadens service och borde gärna anlitas oftare. De ger sakkunniga tillgång till sina personliga klientupplevelser. På så sätt blir servicen genuint klientinriktad. I Vasa utbildades i höstas 11 erfarenhetsexperter på integration i samarbete med Österbottens Föreningar rf. Under utbildningen får de blivande erfarenhetsexperterna aktuell information om bland annat samhället och påverkansarbete. Det betonas att åhörarna utöver av talarens personliga historia också är intresserade av hens åsikter och synpunkter. — Arbete som erfarenhetsexpert kräver mod att dela med sig av sin historia men också en aktiv utvecklingsvilja. Erfarenhetsexperternas åsikter och synpunkter behövs för att aktiviteter och service ska kunna utvecklas, säger ledande socialarbetaren Sonja Sulkakoski. Erfarenhetsexperter kan medverka i en utvecklingsarbetsgrupp eller exempelvis föreläsa eller leda kamratstödsgrupper. — Jag flydde inbördeskriget i Sudan och kom till Vasa för 16 år sedan. Då skulle jag ha behövt stöd av en integrerad invandrare. Jag vill själv ge invandrare hopp om att de kommer att integreras i samhället. Jag vill dela med mig av mina erfarenheter också till Vasabor, säger erfarenhetsexperten på integration Omar Yehia. I modellen för utbildning av erfarenhetsexperter har Befolkningsförbundets utbildning utnyttjats. Utbildningen har utvecklats i samarbete med medarbetare från Vasa stads olika sektorer, Österbottens Föreningar rf samt en erfarenhetsaktör som har bidragit med sin åsikt utifrån sina egna upplevelser. I Vasa finns också utbildade erfarenhetsexperter på missbruk och mental hälsa. Ansvaret för samordningen av dem ligger för närvarande hos Österbottens socialpsykiatriska förening.

INVÅNARTIDNING 01/2020

VÄLBEFINNANDE

Bli inte uttråkad utan trivs hemma!

Johanna Laitalainen

Lär dig en ny färdighet på en vecka

Nu under undantagsförhållandena tillbringar vi alla mera tid hemma än vanligt. Nedan finns några aktivitetstips för hemmadagar!

Nyttoträdgård

Utmana dig själv och testa om du kan lära dig exempelvis följande på en vecka:

u jonglera med tre bollar u spela din favoritlåt på piano/gitarr/önskat

Plantera örter eller grönsaker och följ hur de gror. Färska örter ger smak och färg åt maten och är verkligen närodlade. Örter och grönsaker kan odlas av frön, plantor eller färdiga växter som säljs i kruka.

instrument

u stå på händerna u koreografin i en musikvideo u presentera dig själv på ett nytt språk u något annat som du har velat lära dig

Utmana också dina kompisar! Skapa en egen grupp på WhatsApp där ni berättar för varandra hur projektet framskrider.

Närfiskad abborre till matbordet På stränderna i Vasaregionen är abborre den huvudsakliga nyttofisken. Gå också du och fiska några abborrar. Stek filéerna i smör och servera med gräddsås, färskpotatis och färsk dill *se tipset ovan.

Måla en landskapstavla

Det är avslappnande att måla och du kan se resultatet genast. Måla vyn som öppnar sig utanför ditt fönster en gång i veckan. Du kan se hur du blir bättre och bättre och hur landskapet ändras alltefter årstiden. Utöver på papper kan du också måla exempelvis på olika kartongslag eller träskivor.

Testa e-tjänster

Vasa stad erbjuder mångsidiga digitala tjänster och rådgivning. Exempelvis lånar biblioteket ut e-böcker och äldre erbjuds bland annat virtuella konststunder, poesivideor och digitalrådgivning.

Skicka kort eller brev Överraska en släkting med ett kort eller skriv ett brev till en kompis. En fjärran vän blir säkert glad av att du tänkt på hen. Du kan också lägga ett foto eller en teckning i kuvertet som påminner er om er tid tillsammans.

Handla julklapparna i tid

Undvik julruschen och handla julklapparna till nära och kära i god tid. Nu gäller det att stödja lokala företagare och finländska producenter. Köp till exempel smycken eller inredningsprodukter av en hantverkare, barnkläder av ett inhemskt märke eller ett presentkort för upplevelser till ett lokalt företag.

Lärdomar från en ny vardagar – tänk ut fem bra vanor Skriv en lista över fem bra saker som du skulle vilja ha kvar i din vardag även i fortsättningen. Vad har dagarna hemma lärt oss?

INVÅNARTIDNING 01/2020

BRIEFLY IN ENGLISH

Have fun at home!

hen the situation is different, we spend more time at home. Here are a few tips to liven up your home life!

Challenge yourself and see if you can learn to stand on your hands, for example.

3. Try e-services:

National and Vaasa expertise

Plant herbs or vegetables and watch them grow. Fresh herbs give the food flavour and colour. Christoffer Björklund

30 years of integration in Vaasa already

he City of Vaasa received their first refugees in February 1990. Mirja Törmä, the then Director of Immigration Work, had been developing integration activities for years before the law on the integration of immigrants and the reception of asylum seekers came into force in May 1999. — For many workers, working with people with an immigrant background was completely new. The Finnish Immigration Service played a key role in starting the integration activities, says Integration Director Ahmed Jama.

Strong cooperation with various actors

— We achieve more in the city’s departments, associations and organisations when we work together and we can see integration as a whole, explains the chief social worker in the City of Vaasa’s Integration Services Sonja Sulkakoski. Under the leadership of the Immigration Council, an integration programme for 2019-2022 has been drawn up, which serves as a tool for integration and provides a clear direction. Immigrants have the right and obligation to become integrated and attend a language course. A personalised integration plan is made

for each adult. — In cooperation with Vaasa Opisto, we organise social orientation courses, where we talk about the rules of everyday life, the Finnish service system, family culture, educational opportunities and wellbeing, says Integration Manager Hanna Kakko.

“Language learning is the most important key to integration”

Omar Yehia fled his homeland in Sudan to escape the civil war and ended up as a refugee in Vaasa almost 16 years ago. Today, Yehia works as an integration supervisor in the Integration Services of the City of Vaasa. — Learning a language, in my opinion, is the most important key to integration. When you learn the language well, it is easier to find work and get to know the society. Groups for immigrants provide information, but it would also be important to organise activities together with Finns. When you get to know each other, it’s easier to come closer and show mutual respect, Yehia believes.

n the spring of 2021, journeys between Vaasa and Umeå will be powered by gas and electricity. Among other features, Wasaline’s new passenger car ferry, the Aurora Botnia, will have a café, restaurants and conference facilities. There will be 68 cabins and a capacity for 800 passengers. — The travelling time between Vaasa and Umeå will be reduced by about an hour with the new ship, which means that in the future, Umeå will be reached more often and faster, says Wasaline Managing Director Peter Ståhlberg.

1. Practical gardening:

Original: Johanna Jussila • Translation: Paul Wilkinson

The world’s most ecofriendly ferry in the Kvarken

2. Learn a new skill in a week:

The City of Vaasa offers good digital services.

4. Send a postcard or letter to a friend or relative living

far away, who is sure to appreciate it.

5. New daily-life learnings

- think of 5 functional things that you would also like to keep in your daily life in the future. What has being at home taught you?

When completed, the Aurora Botnia will be the most eco-friendly vessel in its class. The ship’s main engines will run on both liquefied natural gas (LNG) and biogas. Thanks to the new technology, CO2 emissions will be reduced by 50 percent compared to the current ship. The ship’s electric propulsion system uses low-emission hybrid technology, where power generation is supported by four Battery Energy Storage Systems (BESS’s) utilizing Lithium-ion (Li-ion) battery technology. When all of the ship’s main engines and generators are stopped, the ship can continue its journey with electricity supplied from the batteries. — The ship operates purely on battery power whenever it moves in the vicinity of the port. At that time, travelling is comfortable and peaceful when the noise, vibration and emissions of the ship can be substantially reduced, explains Ståhlberg. More than 80 percent of the new passenger car ferry is being built using Finnish expertise. The main engines are supplied by Wärtsilä, and the vessel uses frequency converters designed and manufactured at Danfoss’ Vaasa factory.

Check out the new ship: www.kvarkenlink.com

www.vaasa.fi/en/ integration-services Kvarken Link

More space for children in Gerby

Kerttu Grönbacka

amilies with children in the Gerby and Västervik districts will have better access to early childhood education when the new Gerby Daycare Centre is completed this summer. The new Gerby Daycare Centre will be located next to Gerby Health Station at the Mäntymaantie and Uusmetsäntie junction. — We have waited a very long time for this daycare centre and we are very happy about it! The number of children in the Gerby and Västervik districts has been growing steadily, and there has been a shortage of early childhood education places, both in Finnish and Swedish, says the City of Vaasa’s Early Childhood Education Service Manager Merja Martin. Children will move to the new Gerby Daycare Centre from the Björkdungen and Granviken daycare centres as well as from the Nallebo Family Daycare Centre. The new Gerby Daycare Centre has been leased from Hoivatilat Oyj, who designed and constructed the building. Hoivatilat Oyj will also be responsible for maintaining the building. The City of Vaasa will initially lease the building for 15 years and will be responsible for early childhood education services on the premises.

Leaving the barracks

The main building of Björkdungen Daycare Centre will be vacated and taken over by Gerby school. The green wooden house, built in 1913, is the original Gerby school building, which was used before the current school building was completed in 2000. — It is very important for us to have more space, as the number of pupils is growing, and a temporary barrack is currently being used in the school yard. Next autumn, we will have 17 classes, three of which will start in the former daycare centre premises, says Gerby School Principal, Fredrik Sundell. Kuusilahti Daycare Centre is a new Finnishspeaking daycare centre that will be established in the premises currently being used by Granviken Daycare Centre. This will mean that Länsimetsä Daycare Centre can also stop using their barrack. The apartment building premises currently rented by the Nallebo Family Daycare Centre will also stop being used. Björkdungen Daycare Centre also has two other separate buildings; Gula huset (Yellow house) and Vita huset (White house). The Vita huset building (a detached house) will be sold, and the Gula huset building will remain for early childhood education.

Distance learning teaches new skills ormally, the day of a 2nd grade pupil starts with a journey to school, but at the time of the interview, Kerttu Grönbacka has spent the last two weeks doing school assignments at the kitchen table. Pernilla Nylund, the deputy principal and language immersion teacher at Keskuskoulu comprehensive school, is Kerttu’s classroom teacher. When the decision to close the schools came in March, teaching had to be rethought urgently. Imagination is needed to find new ways to teach. There are voice messages, videos, podcasts and just plain telephone calls. — We teachers are really creative and we want to find new teaching solutions. I appreciate how skilfully these young pupils embrace the new ways, sums up Nylund. Digital solutions are constantly evolving and diversifying. Nylund believes that children will benefit a lot from distance learning, as the amount of distance learning and work will certainly increase in the future.

A new kind of daily life

It can be difficult to build a new daily rhythm when you are at home all day. In the Grönbacka family, daily life started quite well in March. — I’ve been able to sleep a little longer, then there are tasks and a few breaks. We almost always go out after eating, explains Kerttu. On weekends, Kerttu cycles, plays and watches series. The cartoon where the dogs go to school is the best in her opinion.

Eliina Salmela

Everyone benefits from being age-friendly

he recent Age-Friendly Action Plan commits the city’s departments to implementing age-friendly goals. Being age-friendly challenges everyone to think about services and the environment in a new way. There are also concrete aspects to being age-friendly, such as lifestyle and mobility, as well as opportunities for participation in society, working life and access to information. — Ageing must be considered in all city activities. Cooperation between the social, health and technical aspects of life is especially important, says the city’s housing manager, Jonas Nylén, who coordinated the implementation of the operational programme. — Older people need to already be listened to at the planning stage. Even small things are important. For example, an older person cannot move if their local bus stop isn’t accessible, confirms the deputy chairman of the Older People’s Council, Irmeli Mandell.

The secret to a happy old age

— I’m a happy eighty-year-old. I get to live at home with my wife and go to the summer cottage. Health matters, I have had good service at the health centre. I’m aware that not everyone has things so well, says the Chairman of the Older People’s Council, Erkki Mäkelä. The possibility to participate and have an influence in society needs to be developed, as many would like to be more involved. A sense of community also brings security. The number of older people is rising all the time. Currently, about 14,000 people over the age of 65 live in Vaasa. The Older People’s Council has proposed that the City of Vaasa joins the WHO Global Network for Age-friendly Cities and Communities. The action plan for age-friendliness for 2020-2025 is linked to the city’s ageing-policy programme.