Greenhighway nr2 2013 se web

sundsvall • östersund • Trondheim – En utvecklingszon för framtidens transporter | www.greenhighway.nu

GREEN HIGHWAY magasin

2013/2014

Guider Nya Affärer

Hållbarhet

>>

Globalt

GREEN HIGHWAY magasin

Innehåll 3 Green Highway ger kraft åt grön utveckling

I din hand håller du den andra utgåvan av Green Highway Magasin. Liksom i det första numret kommer du att läsa om många spännande och intressanta delar av projektet. Den här gången har vi framförallt valt att berätta om Green Highway ur omvärldens perspektiv. Vi bjuder också på många goda exempel, stora som små, och världsunika satsningar inom området hållbara transporter.

Samarbetet mellan Sundsvall, Östersund och Trondheim utgör grunden för Green Highway och det är idag väldigt väl utvecklat. Det bygger på ömsesidiga åtaganden och ett starkt gemensamt engagemang för den region som sträcker sig från Östersjön till Atlanten och som famnar Västernorrland, Jämtland och Tröndelag.

Med utgångspunkt i SÖT-samarbetet har vi också ambitionen att bygga starka band till övriga kommuner i regionen. En utvidgning av samarbetet är en stor potentiell resurs för regional utveckling. Avgörande för en sådan positiv utveckling är också att offentliga och privata aktörer i hela regionen samverkar. I det perspektivet är det självklart att vi som företrädare för de tre största städerna i regionen tar ett särskilt och tydligt ansvar.

Och med det sagt tillönskar vi dig en givande stund med Green Highway Magasin!

6 Grönt och gränslöst 7 Världens bästa el i Storlien 8 Nytt & noterat 10 Solenergi laddar elbilar 11 TFM – ny teknik som kan ­effektivisera elbilsbranschen 12 Posten följer Grön Rutt 13 Posten Norge vill bli landets grönaste transportföretag 13 Elvarubil – en ekonomisk besparing?

14 Stor satsning på fler laddstationer 16 T estad och klar, nu rullar Zbeen ut över världen 17 Effektivare körning med eltaxi 17 E busco, en tyst och smidig elbuss 18 Teslas nya butik i Trondheim 20 Glöm räckviddsångest med ny teknik

AnnSofie Andersson Kommunstyrelsens ordförande i Östersund

21 Åre Östersunds flygplats vill bli koldioxidneutral 22 S å funkar det – en guide över fordonstyper och bränsle-alternativ 24 FAQ – få svar på dina frågor

Jörgen Berglund Kommunstyrelsens ordförande i Sundsvall

25 Med miljön i tankarna 26 E V Power utvecklar nytt betalsystem 28 Andreas Gyllenhammar – maktskifte i hållbarhetsvärlden

Rita Ottervik Ordfører Trondheim kommune

Utgivare: Green Highway Produktion: Redaktör – Janna Thalén; Form & original – Syre; Tryck – Berndtssons.com 2013.

Medverkande skribenter: Elisabet Aagård, Helena Bredberg, Janna Thalén.

Foto/illustration: Tommy Andersson, Jämtkraft, Gösta Fries, Helene Gedda, Scanpix Sweden/Bengt O Nordin BON.

Vill du veta mer om Green Highway?

Läs mer på www.greenhighway.nu

Sid 2

>>

Green Highway driver EU:s gröna omställning

Klimatmålen är tuffa och EU står inför en utmaning när utsläppen av växthusgaser dramatiskt ska minskas under de närmaste decennierna.

Hand i hand med miljöarbetet går också arbetet med smart och hållbar tillväxt. Genom att omsätta EU:s målsättningar i praktiken bidrar Green Highway till Europas gröna framtid.

Sid 3

Scanpix Sweden/Bengt O Nordin BON

Jens Nilsson, Europaparlamentariker (s)

Minskade

utsläpp målet för EU

Att minska utsläppen från transportsektorn är en viktig del för att uppnå de EU-gemensamma målen om utsläpp av växthusgaser. Fram till år 2050 ska vi ha minskat utsläppen med 80-95 procent jämfört med 1990-års nivåer.

För att nå dit måste vi öka takten på utsläppsminskningarna redan idag.

Målsättningen fram till år 2020 är minskade utsläpp med 20 procent. Men nyligen gjorda beräkningar visar att det krävs en minskning med minst 25 procent för att nå det övergripande utsläppsmålet till 2050. Tyvärr går det alldeles för långsamt. Höjda mål stoppas gång efter annan och de konkreta åtgärderna uteblir.

En liten ljusning kunde dock skönjas när parlamentet i våras tog beslut om minskade koldioxidutsläpp från bilar och lätta lastbilar. Man lyckades bland annat enas om att fastställa ett långsiktigt mål till 2025, vilket är viktigt för både klimatet och transportindustrin. Det skapar förutsägbarhet för industrin och minskar transportkostnaderna samtidigt som det innebär miljö- och klimatmässiga vinster.

Fler beslut av det slaget krävs. Vi behöver en positiv cirkel där konkreta åtgärder för minskade utsläpp leder till tuffare lagstiftning om utsläppsminskningar, och där högre målsättningar leder till fler innovationer och klimatsmarta investeringar. Lokala initiativ är viktiga, det är i regionerna det måste vara verkstad för att omställningen ska lyckas. Tiden går och det är hög tid att agera.

En liten kommuns bekännelser Att vara en liten kommun längs Green Highway innebär både möjligheter och en del betänkligheter. I Meråker, i Norge, ser man projektet främst som en framtida möjlighet att utveckla den egna kommunen som resmål.

– Vi har inga egentliga ambitioner om att kunna bidra aktivt till olika tekniska nyvinningar som ryms inom Green Highway, men miljösidan i projektet är intressant och det matchar vår profil, säger Torbjørn Berg Strømstad som är chef för kommunens näringslivskontor.

Han berättar om hur Meråker kommun profilerar sig som en friluftskommun där man kan göra toppturer, vistas i fullkomlig vildmark och med ett skidgymnasium som producerar friskusar. Och om hur kommunen jobbar med tanke på grön turism. I Meråker finns en snabbladdare för elbil och i samarbete med Åre kommun planläggs just nu en cykelväg mellan Enafors och Meråker.

– Det ligger ju ett stort fokus inom Green Highway på elbilar men vår förhoppning är att Green Highway i sig ska kunna bli ett dragplåster. Att Green Highway kan bli ett resmål som är värt att åka längs med tack vare sevärdheterna runt omkring, säger Torbjørn Berg ­Strømstad.

Green Highway har för Meråker inneburit ett möte med tankar och idéer som annars kanske inte hade passerat inom kommunens väggar. Går det att köra elbil här?

Hur skulle det gå till? Kan vi det innan det finns en bra elbil med fyrhjulsdrift?

Sid 4

– För Meråker handlar det om att lära känna fördelarna med Green Highway, säger Torbjørn Berg Strømstad.

En av fördelarna skulle bland annat kunna vara att utveckla aktivitetsområdet Teveltunet mellan Trondheim och Östersund som destination.

– En annan fördel är att en liten kommun kan dra nytta av att Green Highway redan har kanaler för att nå ut. Att vara med i Green Highway ställer både krav och öppnar upp för nya möjligheter.

Text: Elisabet Aagård

El i Almedalen

Ånge får draghjälp av Green Highway Med sina drygt 9600 invånare är Ånge kommun en liten aktör i sammanhanget. Det hindrar inte Linn Glad, energioch klimatrådgivaren i Ånge och Bräcke kommun, från att prata energifrågor och eldrivna transporter med kommuninvånarna. I samarbete med Green Highway arrangerades den 16 maj 2013 en temadag på torget i Ånge om elbilar och laddinfrastruktur.

– Behovet av information och kunskap är stort. Syftet med mötet var att bryta rädslan för elfordon och inspirera till samverkan mellan olika aktörer för att skapa fler laddmöjligheter, berättar Linn Glad.

Träffen samlade ett stort antal privatpersoner från området, men även företag som visade intresse för att finansiera fler laddstolpar.

– Att ha en tydlig miljöprofil blir allt viktigare för företagen. De ser också möjligheter till utökad handel när kunderna stannar till en stund och handlar, säger Linn Glad.

Genom samarbetet med Green Highway har Linn Glad fått tillgång till nätverk och färdiga informationskoncept.

– Green Highway betyder oerhört mycket för en liten kommun som vår. Tidigare hade jag svårt att nå ut och det gick trögt att få med aktörer på olika aktiviteter, nu finns till exempel upparbetade kontakter med bilhandlare. Att vi dessutom har en av världens längsta sträckor anpassade för elfordon som skär genom länet är ett svårslaget argument, säger hon med ett skratt.

En annan positiv effekt av satsningen på Green Highway är att få uppdaterad information om vad som händer inom transportområdet, menar Linn Glad.

– Projektet lyfter bland annat fram lokala exempel vilket är viktigt för att få företagen att våga agera, säger hon.

Erfarenhetsutbytet med andra mindre kommuner både i Sverige och i Norge har också stor betydelse. Linn Glad har genom Green Highway skapat en kontakt med sin motsvarighet i en kommun i Norge, och konstaterar att det mötet knappast hade kommit till stånd utan hjälp av projektets nätverk.

Under Almedalsveckan i Visby på Gotland, i vimlet bland politiker, makthavare, beslutsfattare och lobbyister, rönte en elbil stort intresse och fick synliggöra budskapet från Green Highway och Jämtkraft – det finns alternativa fossilfria transportlösningar som fungerar. Under två välbesökta seminarier samlades elbolag, biltillverkare, näringsliv och offentliga aktörer för att gemensamt diskutera framtidens energialternativ inom transportsektorn.

– Vårt mål med seminarerna var att skapa ett öppet universitet där vi i dialog kunde diskutera långsiktigt hållbara lösningar. I en paneldebatt med ett antal politiker fick vi också höra hur de ser på miljöbilspremier och bonussystem för miljöfordon överlag, berättar Hans Dunder, samhällsplanerare på Sundsvalls kommun och representant för Green Highway.

Ett konkret resultat av aktiviteterna i Almedalen var att ett antal aktörer från offentligheten och näringslivet bildade ett informellt nätverk för att mer effektivt kunna arbeta med satsningar på fossilbränslefria alternativ. Och Hans Dunder är inte överraskad.

– Almedalen som mötesarena är oslagbart, konstaterar han.

Läs vad Andreas Gyllenhammar säger om maktskiftet i hållbarhetsvärlden, sid 28.

88%

av persontransporterna är på väg och så kommer det att vara inom överskådlig framtid, särskilt på landsbygden. Vi måste sluta titta på bilen som ett problem i klimatpolitiken – den är en del av lösningen.

Transportminister Marit Arnstad, Norge

Apropå den nyligen presenterade nationella infrastrukturplanen i Norge som sträcker sig till 2015 med målsättningen att elbilen ska betraktas som en naturlig del av trafiken. Planen avslutas med ett krav på 249 nya snabbladdare både i och omkring storstäderna, längs med transportkorridorer och på glesbyggden.

Text: Janna Thalén

Sid 5

Grönt och gränslöst – Sverige och Norge i fruktbart samarbete

Högsta betyg för måluppfyllelse inom ekonomisk tillväxt. Green Highway tar en pallplats bland de totalt 115 projekt som ingår i Interreg visar en nyligen genomförd utvärdering. Engagerade politiker, ett gott samarbete mellan öst och väst och fokus på nätverkande är en del av framgångsreceptet.

Fjällen ligger vita i fonden. I byn är det omväxlande dimma och sol den vackra höstdag som Sverige och Norge möts i Åre. Det är inte första gången som Kjell Inge Stellander och Tomas Arvidsson, båda projektledare för Green ­H ighway, i Trondheim respektive Östersund, träffas här. Tillsammans med Johan Klockar Öhrnell i Sundsvall är de vana att ses någonstans längs med den 450 km långa vägsträckan som kallas Green Highway. Sundsvall, Östersund och ­Trondheim är noderna i det så kallade SÖT-samarbetet som utgör själva stommen för satsningen Green Highway. Nyligen utvärderades det ambitiösa Interreg Sverige-Norge programmet 2007-2013 med totalt EUR 120 miljoner i budget.

Av 115 projekt fick Green Highway, som ett av tre projekt, högsta poäng på alla kriterierna som ingick i värderingsmodellen. Det är ett väldigt gott betyg konstaterar Tomas Arvidsson som tror att en förklaring är att Green Highway ligger rätt i tiden: – Med klimatkonferenser i Rio och Köpenhamn och högt satta målsättningar såväl inom EU som nationellt, fungerar Green Highway som ett praktiskt verktyg och svar på de frågor som ställs, säger han.

Att regionen sedan länge också har en tradition att arbeta i östvästlig riktning menar Kjell Inge Stellander har haft en stor betydelse.

– Det har funnits en långsiktighet och ett tydligt politiskt engagemang redan från början. Politikerna har valt att se möjligheterna och vi har gått deras ambitioner till mötes och levererat konkreta resultat.

Genom att arbeta strategiskt med det omfattande nätverket har Green ­H ighway skapat attraktiva mötesplatser för näringslivet och offentliga aktörer.

Ett exempel är Ånge kommun som på initiativ av Green Highway skapade en temadag där kommunen, elbolag, bilhandlare och lokala företag träffades för att utbyta erfarenheter och ingå affärsavtal.

– Vår uppgift är att samla handlingskraftiga partners, som exempelvis energibolag, som kan investera i och rent fysiskt sätta upp laddstolpar eller utveckla nya tjänster och produkter, förklarar Tomas Arvidsson.

Kjell Inge Stellander uppskattar att det utvecklats spinn-off-projekt motsvarande cirka 40 miljoner kronor i kölvattnet av Green Highway. Att det finns ett kommersiellt värde i varumärket Green Highway, som näringslivet och det offentliga kan nyttja till sin fördel, råder det ingen tvekan om.

– Redan tidigt fick vi signaler om att andra områden och länder var intresserade av att använda varumärket strategiskt, vilket har gett oss anledning att tänka i kommersiella banor. Vårt mål är att öka näringslivets konkurrenskraft och skapa en attraktiv region både för boende och turister, säger Kjell Inge ­Stellander avslutningsvis.

Text: Janna Thalén Kjell Inge Stellander och Tomas Arvidsson på väg mot en grönare framtid.

Sid 6

Gösta Fries

Världens bästa el i Storlien Mitt i smällkalla vintern invigs en av världens mest moderna och kompletta laddstationener – i Storlien, en liten ort på högfjället med 76 fastboende. Den nya multisnabbladdaren är här.

Vid en första anblick kan det tyckas märkligt att multisnabbladdaren ligger högt upp på fjället, på gränsen mellan Norge och ­Sverige. Fast egentligen är det helt självklart. Genom att placera laddstationen i Storlien knyter man ihop två länder och gör det ­möjligt att smidigt färdas från kust till kust i östvästlig riktning.

På köpet får man möjlighet att påverka den livliga gränshandeln ­utifrån ett miljöperspektiv liksom fjälldestinationer som Storlien och Åre, som gärna vill profilera sig som attraktiva besöksmål.

Kjell Inge Stellander, projektledare för Green Highway i Trondheim, är entu­siastisk över etableringen: – Ute i Europa betraktas elbilen mycket som ett storstadsfenomen. Nu kan vi visa att vi har såväl infrastrukturen som teknologin även i glesbygd och att den fungerar i krävande vintermiljö, säger han.

Storlien laddstation är överkörd och har flera uppställningsplatser vilket innebär att upp till fem bilar kan ladda samtidigt. Med senast tänkbara teknologi är stationen inte bara snabb utan smart också, vilket innebär att den kan kommunicera med till exempel olika betalsystem. Då multisnabbladdaren har möjlighet att serva alla tillgängliga laddstandarder är tanken att ingen elbil­sägare ska stå utan kraft att ta sig vidare.

– Laddstationen är symboliskt viktig ur ett norskt-svenskt perspektiv. Den inte bara binder ihop två länder utan är allt-i-ett, såväl politiskt, miljömässigt, ekonomiskt som innovativt, och visar hur vi vill jobba i framtiden tillsammans med våra progressiva partners, förklarar Kjell Inge Stellander.

Bakom Storlien laddstation står ett partnerskap bestående av Green Highway, Jämtkraft, COOP Sverige, EV Power, NTE samt Transnova i Norge, ett statligt initiativ för att främja klimateffektiva transporter. Att norska Transnova valt att investera i Sverige tycker Tomas Arvidsson, projektledare för Green Highway i Östersund, är en extra bonus: – Istället för att fokusera på gränshinder väljer de att betrakta sträckan mellan Trondheim och Sundsvall som en betydelsefull transportkorridor för regionen, vilket vi ser som mycket positivt, säger han.

Text: Janna Thalén

Fakta Samtliga elbilar på marknaden samt nya modeller inom överskådlig framtid kan tanka energi på laddstationen i Storlien, som har följande standarder: * ChargeStorm smartladdare med 2x32A/400V laddmöjlighet * Garo smartladdare med 2x32A/400V laddmöjlighet * Garo multisnabbladdare för laddning med CHAdeMO- och CCS-standard samt ett uttag för laddning på AC 43 kW. Sid 7

JÄMTKRAFT

Drag bakom pedalerna i Bräcke

Nya vägval & ren luft Den 16-22 september 2013 riktades fokus mot Europas trafikanter då tusentals städer runt om i Europa genomförde Europeiska ­Trafikantveckan – ett arrangemang för att locka folk att prova-på alternativa transportlösningar med syfte att skapa hållbara transporter för framtiden. Årets tema var Ren luft - ditt vägval.

IÖ ­ stersund genomfördes Trafikantveckan för 11:e året i rad. Under sju intensiva dagar fick nyfikna besökare lära sig allt om elbilar, titta på elbilsrally, pröva elcyklar och gå kurs i elbilsladdning och biogastankning bland mycket annat. Green Highway stod också som värd för två uppskattade seminarier kring klimat och vägen mot fossilbränslefrihet samt möjligheterna med biogas.

Totalt arrangerades ett 50-tal aktiviteter i samarbete med ett 40tal partners. Tidigt nästa år avslöjas också vilken stad i Europa som vinner pris för bästa arrangör av Trafikantveckan 2013. ­Östersund har under flera år legat bland de tio bästa arrangörsstäderna och i fjol delade Östersund andra platsen med Gävle efter vinnaren ­Zagreb. Läs mer om Trafikantveckan på www.ostersund.se/ trafikantveckan.

Visste du att ... det i slutet av augusti 2013 fanns 14462 laddbara bilar på norska vägar. Av dessa var 13877 elbilar och 585 plug-in hybrider.

Källa: Grønn Bil

Sid 8

Lämnar du in bilen eller fyrhjulingen på Bräcke Sport & Fritid för service och är fundersam på hur du ska ta dig därifrån har butikens ägare Håkan Larsson lösningen – elcykel. Möjligheten att låna en elcykel har blivit populär och förvåningen är stor över hur väl den fungerar.

– Många är kritiska och rädda för att batteriet ska ladda ur men kapaciteten har blivit så mycket bättre och sju mil tror jag räcker för de flesta, säger Håkan Larsson och skrattar.

Lånecyklarna har satt fart på försäljningen. Hemtjänsten i kommunen köpte nyligen in två elcyklar för att enkelt kunna ta sig till brukarna.

– Med vanlig cykel kan det vara tungt att ta sig uppför backarna, men med en elcykel räcker det med rörelse på pedalerna så gör elmotorn resten, förklarar Håkan Larsson.

Bäst på

elbil

Östersund knep första platsen bland Sveriges kommuner och rankades som bästa elbilskommun 2012/2013 före bland annat Stockholms och Göteborgs kommun. Granskningen baseras på antalet elbilar per invånare; antalet elbilar per personbil och antalet laddplatser per elbil och är framtagen av konsultföretaget Easycharge i Stockholm.

Dina guider på nätet

Laddat & klart Nu har Energibranschen och fordonstillverkarna enats om en gemensam

Gösta fries

Låna en elbil

Europastandard för laddning av elfordon. Från 2017 ska alla laddstationer i publik miljö ha fasta kablar med typ 2-kontakt samt vara uppkopplade. Samma användarvänliga teknik finns redan nu i samtliga laddstationer i Östersund med omnejd. Att ladda sin elbil ska vara enklare än att tanka traditionella, fossila bränslen. Green Highway-området är först i Europa med smartladdning och redan nu finns det fler än 50 laddstationer bara i Östersund med omnejd, och enligt Mikael Hagman på Jämtkraft är förhoppningen att det inom ett år ska ­fi nnas ett par hundra laddstationer.

Är du nyfiken på hur en elbil skulle passa i din verksamhet? Ta chansen att kostnadsfritt låna en elbil från sju dagar upp till två veckor för att testa hur den fungerar. Erbjudandet riktar sig till företag, organisationer och kommuner och gäller november 2013 – juni 2014. Som motprestation svarar användarna på en utvärdering om erfarenheten av att köra elbil samt deltar i en uppföljning sommaren 2014. Kontakta Green Highway för mer information.

Läs om de senaste gasbilarna i Gasbilsguiden, en global översikt med fokus på den svenska och norska marknaden modellåret 2013. Här hittar du både priser, prestanda och räckvidd vid gasdrift, information om säkerhet, länkar till mer läsning och mycket annat.

I Elbils- & laddhybridguiden får du senaste nytt på elbilsfronten, bland annat teknisk data från nyheterna på bilmässan i Frankfurt. Guiden visar de flesta märken och modeller som finns på marknaden 2013 och modeller som förväntas bli tillgängliga inom ett år. Jämför priser, kolla räckvidd och laddtider, bedöm säkerhet och lär dig mer om batteriteknologi.

Guiderna finns både på svenska och engelska. www.greenhighway.nu/el-gasbilsguider/

Snabba fakta Fler och fler väljer att satsa på en elbil, inte minst i Tröndelag där elbilen gjort succé. I takt med att infrastrukturen för elbilar blir bättre, ökar intresset.

Laddpunkter 283

300 250 200 150 100

0

68

67

50 8

*

Juni 2013

Laddbara bilar 1200 1017

1000 800 600 400 200 0

38

**

128

39 Juni 2013

Snabbladdningsstationer 6 5

5

4

4 3 2

2 1 0

0 Juni 2013

* Antal parkeringsplatser där du kan ladda ditt fordon ** Elbilar och laddhybrider

Västernorrland Jämtland Sør-Trøndelag Nor-Trøndelag

Sid 9

JÄMTKRAFT

Solkraft 76 solpaneler på taket till Jämtkrafts garage i Östersund ser till att företagets fem elbilar kan rulla 10 000 mil per år på förnybar el. Solkraften är ett försök att se hur mycket energi ljuset kan bidra med på våra breddgrader, kunskap som kan komma blivande elbilsägare till godo.

Så här ett halvår in i projektet är resultaten överraskande positiva. Om det sedan beror på en ovanligt fin vårvinter eller om den jämtländska solen är mer effektiv än väntat återstår att se. Daniel Köbi, projektledare på Elnät och ansvarig för satsningen på solkraft, visar entusiastiskt diagrammen över vårens produktion.

– I mars och april var soltimmarna färre men kylan gör att solcellerna ger en högre effekt. Det är intressant ur ett konsumentperspektiv eftersom man under våren sannolikt konsumerar mer el än under sommarmånaderna, förklarar Daniel Köbi.

Det är just för kundernas räkning som Jämtkraft satsar på solkraft. Ett ökande intresse för mikroproduktion bland Jämtkrafts kunder har ökat kraven på kunskap och information.

– För att kunna serva våra kunder är det viktigt att vi själva förstår hur det fungerar. Hur ser månadsproduktionen ut? Hur skiljer det sig över året? Vad krävs för att bygga en anläggning? Det är frågor vi ofta får och måste kunna svara på, berättar Daniel Köbi.

Idag finns möjlighet till nettoavräkning av el, det vill säga att du som kund kvittar din produktion mot den el du använder. Intresset för att producera egen el är än så länge störst på privatmarkanaden, men fler och fler företag ser fördelarna med en egen solkraftsanläggning.

Sid 10

Det innebär en investeringskostnad, men med nettoavräkning kan man räkna hem det inom rimlig tid, menar Daniel Köbi.

– Solkraft är ett enkelt och tydligt sätt för företagen att stärka sin miljöprofilering. Väljer man att satsa på en eller flera elbilar faller det sig naturligt att se över hela energifrågan. Det är en del av framtidens elnät, inte minst här inom Green Highway-området där allt fler väljer elbil som en möjlig transportlösning.

I takt med att fler intresserar sig för solkraft och att antalet anläggningar ökar innebär det också ett uppsving för branscher som ser en ny nish att verka inom, som elektriker och takfirmor.

– Det behövs mer kunskap generellt och det vill vi bidra med. Vi kommer inte i dagsläget att satsa storskaligt, men vissa tycker att våra lokalkontor borde ha solpaneler också. Vi får väl se, säger Daniel med ett skratt.

Solkraftsanläggningen driftsattes i februari 2013 och kommer att utvärderas kontinuerligt. NORUT, Northern Research Institut i Narvik, har hjälpt till att designa anläggningen och genomfört simuleringar. Forskarna hoppas på att få en bättre bild av solinstrålningen i norra Sverige då de satelliter som mäter solinstrålningen inte går tillräckligt långt norrut.

Text: Janna Thalén

Daniel Köbi, projektledare på Jämtkraft Elnät tillsammans med Henrik Juhlin, affärsutvecklare på Jämtkraft Elhandel.

Fakta Jämtkrafts anläggning består av 76 stycken 260W paneler fördelade på fyra seriekopplade strängar monterade i 45 graders vinkel mot himlen, totalt 128 kvm. Från februari till och med mitten av augusti 2013 har anläggningen producerat 14 248 kWh vilket motsvarar drygt 7000 mils elbilsåkning. ­Total energiproduktion under året upp­skattas till knappt 19000 kWh. För privatpersoner, företag och offentliga organisationer finns det möjlighet att få bidrag från Energimyndigheten på upp till 35 procent av investeringskostnaden om du installerar solceller. Ansökan gör du hos din lokala länsstyrelse, www.lansstyrelsen.se.

TFM Ny kunskap med

Just nu pågår ett pilotprojekt mellan Östersunds kommun och Saab där kommunens elbil Peugeot iON utrustats med TFM (Telematic Fleet Maintenance system). Systemet hämtar automatiskt in data om fordonet – information som kan effektivisera hela elbilsbranschen.

TFM ÖPPNAR NYA möjligheter för elbilsmarknaden då informationen som systemet genererar kan effektivisera körningen och bidra till en minskad miljöpåverkan.

– Vi kan till exempel beräkna hur mycket koldioxid man undvikit att släppa ut genom att använda elbil i stället för ett fossildrivet fordon. Att man spar miljön varje dag skulle kunna kommuniceras som livedata på en webbplats eller liknande för att inspirera andra att välja eldrivna fordon, säger Tomas Fahlén vid Saab.

Saab i Lugnvik, som ingår i nätverket Green Highway Test Arena, har utvecklat systemet och under flera år monterat det på fossildrivna fordon.

Nu har det anpassats för elbilar och potentialen är stor för hela kedjan – från tillverkare till användare av elfordon.

– Fordonsleverantörer vill veta hur och var fordonet använts, om det håller rätt prestanda, vad som hänt innan ett fel har uppstått eller som underlag vid garantifrågor. Kunden vill ha samma information för att ta reda på om bilen håller vad den lovar, till exempel när det gäller räckvidd, och hur den fungerar i olika situationer som exempelvis kyla, förklarar Tomas Fahlén.

Informationen är även intressant för den som planerar elbilsflottor för att kunna jämföra olika bilar och inför valet av biltyp. Även förare som är anslutna till en bilpool och bokar bil via en internet-app ska kunna se laddningsstatus och temperatur för att exempelvis bestämma om kupévärmaren ska sätta i gång automatiskt vid en viss tid.

– Dessutom kan elleverantören ha nytta av att veta var elbilarna laddas och när el hämtas för att utveckla sitt utbud. Det finns många användningsområden, det gäller bara att nyttja informationen, säger Tomas Fahlén.

Text: Helena Bredberg

Fakta Dygnsproduktionen april 2013 samt juli 2013 på Jämtkrafts solkraftsanläggning. Det producerades mer el i april (2702 kWh) jämfört med juli (2333 kWh). Fler dygn över 100 kWh/ dygn under april (12 st) jämfört med juli (6st). Det soliga vädret i april påverkade positivt, men viktigt att notera är att effektiviteten ökar i solcellen vid lägre temperaturer. Trots en lägre solinstrålning går det alltså att få ut hög effekt och

TFM-systemet är kopplat till fordonets eget datanätverk och används för att registrera och föra över mätdata och miljövariabler från den mobila enheten till en central databas.

Själva enheten är liten och lätt att montera, exempelvis under instrumentbrädan, och använder en intern eller extern GPS-antenn.

Informationen förs över till en säkert förvarad, central databas där den lagras och efterbehandlas. Ur databasen tas sedan rapporter ut som fordonsägaren kan få presenterade som man önskar, under längre eller kortare tidsperioder.

mycket energi. Snöreflektionen bidrar också positivt.

Sid 11

Miljöarbete vardag för Posten Fler elfordon, kortare transportvägar och inköp av fossilfri el är några av de insatser PostNord gör för en grönare framtid. I Östersund blev flytt av brevlådor starten på Grön Rutt, en enkel och effektiv idé som nu testas på andra håll i landet.

Varje dygn distribuerar Postnord 11 miljoner brev, närmare 400 000 paket och 11 000 pallar med gods till Nordens 25 miljoner invånare och två miljoner företag. Det gör många mil på en arbetsdag och innebär en stor belastning på miljön. PostNord har därför satt branschens kanske tuffaste mål – att minska koldioxidutsläppen med 40 procent till 2020. Men för att nå dit krävs en gemensam vision och omställningar i alla led. ”Varje sparad kilowattimme och liter bränsle hushåller med jordens och företagets resurser” är ett synsätt som genomsyrar hela verksamheten, från strategisk nivå ner till vardagens praktiska arbete för brevbärare och distributörer. 2013 har man avsatt 100 miljoner svenska kronor till Klimatfonden som ska fånga upp goda miljöidéer från de anställda, göra verklighet av dem och på så sätt snabba på miljöarbetet.

Per Lundqvist arbetade som brevbärare i många år, men är nu projektledare på PostNord i Östersund. För två år sedan kontaktade han Östersunds kommun för en idé han ville testa tillsammans med Tidningstjänst, Grön Trafik och renhållningen i kommunen samt Trafikverket.

Sid 12

– Det är egentligen löjligt enkelt. Genom att flytta brevlådorna och soptunnorna till ena sidan av gatan kunde vi korta färdsträckorna med 30 procent samtidigt som vi förbättrade såväl arbetsmiljön som miljön för de boende som slapp fordon som backade där barnen lekte, berättar Per Lundqvist.

Försöket föll väl ut och idag är det cirka 400 hushåll i Östersund som berörs av Grön Rutt. Sex andra kommuner i landet arbetar numera enligt Grön Rutt, och ytterligare 12 kommuner har visat intresset för projektet. I och med Green Highway och andra satsningar kring grön trafik har Östersund utvecklats till en testarena för PostNord centralt och såväl Renault som Mercedes och Ligier har valt att förlägga test av sina elfordon i Östersund.

– Posten överlag ligger långt framme när det gäller användningen av elfordon. Bara här i Östersund har vi totalt på våra två postkontor 41 fossilfria fordon; såväl elmopeder som elcyklar och elbilar plus några Club-cars. Det är rätt anmärkningsvärt , konstaterar Per Lundqvist.

Text: Janna Thalén

Posten Norge Elvarubil

72%

– ett ekonomiskt klipp

minskade utsläpp Från tunga dieselbilar till lätta elfordon. Posten i Trøndelag har utmärkt sig i miljöarbetet inom Posten Norge som centralt vill bli landets grönaste transportföretag.

– Posten Norge har ett ambitiöst mål om att minska sina CO2utsläpp med 30 procent mellan 2008-2015, berättar Anders Stenseth som är stabschef på posten i Trondheim.

Den ”traditionella posten”, som han säger, är en avdelning som internt fått mycket uppmärksamhet för att vara särdeles bra på att jobba miljömedvetet.

– Vi hade ett tvåårigt projekt som vi startade 2010 i Trondheim där vi ville reducera våra koldioxidutsläpp i Trondheims innerstad.

Vi lyckades minska utsläppen med 72 procent, förklarar han.

Arbetet har till stor del handlat om att byta ut stora, slukande fordon mot mindre.

– Hela posthanteringen ser annorlunda ut idag. Mycket post skickas elektroniskt med mail och e-fakturor och då måste vi anpassa vår verksamhet efter den verkligheten, säger Anders Stenseth.

Anpassningarna har lett till att 91 dieselbilar numera är 43 till antalet. Resterande bilar har ersatts med 34 Commarth el-jeepar.

Anders Stenseth berättar också att deras miljöarbete har rönt stort intresse med besök och inbjudningar till möten och seminarier runt om i Norge och Europa.

– Vi har även varit med i ett förprojekt som SINTEF har drivit om väte som drivmedel. Och vår förhoppning är att vi i samarbete med Green Highway kan ta biogasbilar i bruk så snart som möjligt.

Några av elbilarna har ont om packplats, vi skulle behöva större bilar och då är utbudet av elbilar med tillräcklig räckvidd litet.

Text: Elisabet Aagård

För Tom Jensen är matematiken enkel. Näringslivet är intresserat av att tjäna pengar. Att köra eltransportbil kan innebära en ekonomisk besparing.

Alltså borde företag överväga att satsa på elbilar.

Tom Jensen är vd för SpareBank 1 SMN Bilplan AS, ett företag under SpareBank 1 i Trondheim. Bilplan administrerar strax under 3000 företagsbilar åt olika stora företag.

– Det är fortfarande väldigt nytt, det är inte många som kör eltransportbilar. Utmaningen hittills har ju varit räckvidden. Men många som kör den typen av fordon kör inte långt, kanske fem, sex mil om dagen. Och just den biten har man inte tagit upp i debatten – att en elbil faktiskt klarar av det.

Men förutom att räckvidden får företag att tveka har det offentliga varit dåligt på att pusha företag att skaffa elbil.

– Man måste hjälpa företag att få syn på sin miljöpåverkan och lägga resurser på att stimulera dem att vara miljövänliga. Investeringen när man köper en elbil är stor men driftskostnaderna kommer för vissa företag att vara låga. Och det är nästan inga servicekostnader för en elbil, det är viktigt att föra fram.

En annan sak som skulle få fler företag att skaffa elbil är enligt Tom Jensen att förlänga de ekonomiskt fördelaktiga avtal för elbil som idag finns i Norge.

50 procent lägre firmabilskatt, gratis vägbommar, fri parkering och möjlighet att använda kollektivtrafikfält är några exempel. Enligt beräkningar som Tom Jensen har gjort på skillnader i driftskostnader mellan transportbilarna Peugot Partner e-HDI och den eldrivna motsvarigheten Peugot Partner Electric så gör det faktum att elbilen slipper bomavgifter och parkeringskostnader att den blir 72 000 norska kronor billigare i drift under fem år.

– Det offenliga Norge måste förlänga ramavtalen som löper ut 2017 till 2020-2025, då kommer fler företag att våga skaffa elbil.

– Men det är viktigt också att säga att alla kan inte köra elvarubil. Men många kan. Vi arbetar inte med särskilt stora företag, de flesta har kanske 10 bilar i företaget. Och om du byter ut en bil till elbil så har du minskat dina miljöutsläpp med 10 procent.

Det är ganska enkelt...

Text: Elisabet Aagård

Sid 13

Tommy ANdersson

SNABBT, SNYGGT &

smart

– storskalig satsning på laddinfrastruktur Nyligen sa Energimyndigheten ja till projektet Laddinfrastruktur för elfordon längs Green Highway, en nationell arena för forskning och utveckling kring snabb- och smartladdning.

Och för de aktörer som vill investera i laddstationer ger projektet möjlighet till såväl finansiering som kompetens inom installation, drift och underhåll.

Hur ser bilisterna på elfordon? Hur kommer vi använda elfordon i framtiden? Var ska laddstationerna placeras? I det nyligen beviljade FoU-projektet Ladd­ infrastruktur för elfordon längs Green Highway är frågorna många vilket gläder Mikael Hagman, projektledare på Jämtkraft, som hoppas att satsningen ska lösa några av knutarna för branschen.

– Baserat på antal elfordon idag kan vi sluta oss till att användarna kommer att öka exponentiellt, vilket betyder närmare 150 000 elfordon i Sverige år 2020.

Redan nu vet vi att det blir en europastandard med fasta kablar som gäller från 2017. Det här projektet kan förbereda såväl regionen som nationen för den stora transportomställning vi står inför, säger han.

Enkelt uttryckt är projektets syfte att studera mötet mellan elfordonsägarna och laddinfrastrukturen. De fysiska laddstationerna blir arenan för studien och vice versa. Med statliga medel i botten finns det möjlighet

Sid 14

för näringsliv, kommunala bolag och andra aktörer att via projektägarna söka bidrag till investeringar i laddinfrastruktur. Tillfället är optimalt menar Mikael Hagman som beskriver det som ”ett investeringsfönster” för de aktörer som är intresserade av en kostnadseffektiv, kundanpassad och användarvänlig lösning för laddning av elbilar och laddhybrider. Och på frågan om det kommer bli svårt att nå målen med 11 snabbladdare och minst 82 smartladdningsstationer under projektperioden, ler han och säger: – Tvärtom, det är först till kvarn som gäller.

Knappt hälften av smartladdarna är redan intecknade och hälften av snabbladdarna likaså.

Sundsvalls Elnät har inom ramen för projektet beslutat att installera fem snabbladdare i Sundsvall med omnejd vilket gör området unikt i Sverige, kanske till och med i Europa sett i förhållande till stadens storlek.

Göran Hamlund, ansvarig för utveckling av nya pro-

Tommy ANdersson

dukter på Sundsvalls Elnät, förklarar att projektets storskalighet skapar långsiktighet och trygghet.

– Omställningen till miljösmartare fordon kan nu ta fart. Vi är rätt aktör att ta detta initiativ, som också är helt i linje med det uppdrag vi har från vår ägare, säger Göran Hamlund.

För Jämtkraft och övriga projektägare betyder fler elfordon på vägarna också utökade affärsmöjligheter. Ny teknologi gör olika betalsystem möjliga och för elnätsbolagen ökar elnätsintäkterna i takt med att allt fler pluggar in bilen i eluttaget.

– Energifrågor är vårt specialområde och då regionen är väl förberedd och ligger i framkant när det gäller omställning till fossilbränslefria transporter passade det här projektet väl in, förklarar Mikael Hagman. Kollegan Nils Kjellsson, tillika projektledare på Jämtkraft, poängterar också kopplingen till Mittuniversitet och den beteendevetenskapliga studie som är projektets bas.

– Antalet laddinfrastrukturprojekt i Sverige är begränsat vilket gör att det finns tunga, nationella förväntningar på vår satsning. Resultaten av studien ska inte bara gynna vår region utan förenkla för hela nationen. Att det sedan via smartladdningen går att få statistik på användarnivå är rena drömmen för en beteendevetare, konstaterar han med ett skratt.

Text: Janna Thalén

Investera mera Är du en aktör i regionen som är intresserad av att investera i en laddstation och funderar på finansiering, installation, drift och underhåll? Kontakta Mikael Hagman eller Göran Hamlund för mer information om vilka möjligheter till hjälp och bidrag som finns, mikael.hagman@jamtkraft.se goran.hamlund@sundsvallelnat.se Mikael Hagman, Jämtkraft, och Kristina Zampoukos, Mittuniversitetet.

Fakta om projektet

Forskning & framsteg

Laddinfrastruktur för elfordon längs Green Highway – en del av framtidens smarta elnät och hållbara transporter är en del av Energimyndighetens Demonstrationsprogram för elfordon och omsluter närmare 24 miljoner kronor varav staten står för cirka 7,4 miljoner kronor.

Resterande finansiering kommer från projektägarna samt de företag som vill vara med och investera i laddinfrastruktur genom att söka bidrag via satsningen.

Projektet syftar till att bygga upp och demonstrera laddinfrastruktur med snabb- och smartladdningsstationer i Jämtlands- och Västernorrlands län. I samarbete med Mittuniversitetet studeras hur mötet mellan elfordon, elfordonsförare och laddinfrastruktur påverkar varandra i takt med att laddinfrastrukturen byggs ut.

I projektet kommer även olika affärsmodeller för drift och underhåll att kartläggas och utformas. Totalt 11 snabbladdare (22 laddpunkter) och minst 82 smartladdningsstationer (164 laddpunkter) ska installeras under projektperioden.

Laddinfrastrukturprojektet drivs av Jämtkraft AB, Jämtkraft Elnät AB och Sundsvall Elnät i samarbete med Mittuniversitetet och pågår mellan den 15 oktober 2013 och 15 maj 2015.

Vad finns det för möjligheter och utmaningar kring använd­ning av elfordon? Det vill Kristina Zampoukos, fil dr i kulturgeografi vid Mittuniversitetet ta reda på i den forskningsstudie som utgör själva basen i ladd­ infrastrukturprojektet.

Om användandet av elfordon ska öka och laddinfrastrukturen byggas ut är det viktigt att undersöka samhällets attityder till infrastrukturen såväl som de enskilda bilisternas inställning och erfarenheter.

Vad tycker egentligen offentliga, privata och ideella aktörer om en ”grön korridor” mellan Trondheim, ­Östersund och Sundsvall? Vilka är de potentiella sociala, ekologiska och ekonomiska effekterna? Hur påverkar laddstationernas placering bilisternas körmönster?

Kristina Zampoukos hoppas med studien kunna bidra till att identifiera hinder och möjligheter när det gäller att åstadkomma en hållbar utveckling med elfordon i fokus.

– En fråga som jag tycker är särskilt spännande att undersöka är vilka aktörer som vill och kan tänka sig att riska i detta då tekniken förändras snabbt. Samtidigt finns det givetvis en stor potential i att vara en av de första testregionerna för en utbyggnad av den här typen av infrastruktur, säger Kristina Zampoukos.

Sid 15

CLEAN MOTION

Det skiljer ungefär 50 år i tekniknivå mellan Zbee och Indonesiens ålderstigna Bajaj med tvåtaktsmotor.

Från Jämtland till Jakarta

Den har testats i Jämtlands tuffa vinterklimatet. Sedan förfinats i funktion och design. Nu rullar den eldrivna Zbee in på den heta Indonesiska marknaden.

Sid 16

Testperioden av cityfordonet Zbee i Östersund är över och tillverkaren Clean Motion har kunnat dra viktiga lärdomar.

– Vi ville se hur Zbeen fungerar som ett närtransportfordon i vintermiljö och Östersunds kommun har använt två fordon inom sina förvaltningar. Det är en sak att köra på fina vägar mitt i sommaren och en annan en kall decemberkväll.

Totalt sett fungerade det bra och vi fick mycket positiv respons. Vi lärde oss en hel del och kunde ta ett bra steg framåt, berättar företagets vd och en av grundarna, Göran Folkesson.

På Östersunds kommun gillades Zbeen av många testförare eftersom det är ett smidigt och energisnålt sätt att färdas kortare sträckor. Den upplevdes som lite stötig och sikten bakåt var dålig, något som nu åtgärdats. Det visade sig också att Zbeen fungerade bra i vinterväglag.

Teknisk service och support under hela testperioden stod Östersundsföretaget Vericate för, ett av företagen i Green Highway Test Arena.

– Det har varit ett roligt och intressant projekt där vi jobbat nära Clean Motion för att säkerställa driften genom snabba åtgärder och lösningar. Vår egen Zbee använder vi dagligen i närområdet, den har ersatt en vanlig småbil, berättar Johan ­A ndersson på Vericate.

– För oss var det ovärderligt, Vericate fungerade som vår förlängda arm. När det uppstod tekniska bekymmer av olika slag hittade de problemet och löste det. Om något gick sönder kunde vi bara skicka upp ett paket med exempelvis en elektroni-

kenhet och instruktioner, så fixade de det, förklarar Göran Folkesson.

Efter en åtgärdslista på cirka 300 punkter är nu produktionen av Zbee Generation 3 igång.

Grundprincipen är densamma men utseendet har förändrats och anpassats för tillverkning i större skala. Energiförbrukningen är lägre och fjädringskomforten bättre, exempelvis vid vägbulor. Det var en utmaning att lösa då det lilla hjulet ska klara farthinder som är anpassade för stora bilar. Nu är Zbeen även utrustad med en elframruta, något som behövs främst på nordligare breddgrader.

– Nu bygger vi fordon som är tillgängliga för allmän försäljning. De tidigare ingick i vår testflotta. Vi försöker hela tiden lära oss mer. Tillsammans med Energimyndigheten är vi – och även Östersunds kommun – med i ett demoprojekt för energioptimerade tre-hjuliga elfordon för att ta reda på mer om beteenden ur ett användarperspektiv.

På Clean motion får man förfrågningar från världens alla hörn. Just nu är Indonesien en spännande marknad, där man börjat tillverka Zbee lokalt.

– Vi fick presentera Zbeen för guvernören i Jakarta som på stående fot ville testa tio fordon i ett rekreationsområde. Det mediala intresset har varit stort kring företagets satsning i Indonesien.

Nyheten spred sig snabbt i medierna till andra länder i Asien.

– I ett av tv-inslagen hade de själva klippt ihop en filmsekvens med testkörningen i Östersund på snöväglag, berättar Göran Folkesson med ett skratt.

Text: Helena Bredberg

Inget stoppar

Ebusco Nyligen rullade den holländska elbussen

Arne Inge Dyrdal, taxiägare, och Tom Rune Arnsen, marknadschef Trønder Taxi.

eltaxi ger effekt Förarna från Trønder Taxi och Stjørdal Taxi avverkade sammantaget åtskilliga tiotusentals kilometer under en 20 månader lång försöksverksamhet med eltaxi, initierad av Green Highway.

Nyligen utvärderades projektet och resultatet är positivt.

– Sammanfattningsvis så är det i Norge, där elbil är så pass billigt, fullt möjligt att bedriva kommersiell taxiverksamhet med elbilar förutsatt att det finns tillräckligt antal snabbladdare, säger Bjørn Ove Berthelsen, delprojektledare för Green Highway i Trondheim.

För att en elbil ska vara ekonomiskt lönsam som taxi krävs alltså snabbladdare – tid är pengar för taxiägarna. Det måste vara enkelt och billigt att ladda och taxiägarna behöver vara kopplade till en taxicentral som planerar körningarna för att effektivt utnyttja elbilens räckvidd. Vid långkörningar, som den drygt 30 km långa turen till Værnes flygplats, drog elbilen mest energi. I centrala Trondheim och i stadsnära omgivningar räckte batteriet som längst.

– Eltaxi fungerar bra vid fasta uppdrag som till exempel skolskjuts eller körningar för företag, förutsägbara turer där du kan planlägga körningen, förklarar Bjørn Ove Berthelsen.

En mer oväntad effekt av eltaxiprojektet blir kanske främst synlig på sikt.

– Vi ville få folk att välja elbil före ordinär bil och taxiförarna, kunniga och kompetenta förare som kunderna litar på, har fått fungera som marknadsförare för elbilar. Och kunderna har varit mycket nöjda med att åka eltaxi.

Nu är det dags för nästa fas. Erfarenheterna från projektet ska omsättas i kommersiell eltaxiverksamhet. För Trondheims del betyder det att två taxiägare med fyra eltaxibilar väljer att fortsätta, en provar till och med Tesla Model S i sin verksamhet. Även Stjørdal Taxi kommer att fortsätta med en eltaxi i kommersiell drift. Nästa steg för Green Highways handlar om att sprida erfarenheterna från projektet österut genom att starta eltaxipiloter i Östersund och i Sundsvall.

– Det har varit en fantastisk resa, att få bidra till att en transportsektor med förnybara drivmedel kan bli en kommersiell verklighet, säger Bjørn Ove Berthelsen. Och utan modiga och framtidsblickande taxibolag hade vi aldrig kunnat genomföra ett projekt som det här. Vi har kunnat skapa modeller för kommersiell eltaxidrift, gett viktig kunskap tillbaka till Nissan om deras bilar och lärt oss hur man kan köra en elbil mer effektivt.

Fakta

Ebusco ut på en Europaturné och passerade den 11-14 maj 2013 Green Highway.

– Tack vare en väl utbyggd laddinfrastruktur längs med Green Highway kunde resan genomföras utan störningar, säger Mats Andersson, Skandinavisk representant för Ebusco.

På sin färd från Stockholm via Gävle och sedan från Sundsvall över till Östersund och Trondheim väckte bussen stor uppmärksamhet när den visades upp för politiker, näringsliv och en intresserad allmänhet. Ebuscos elbuss är en fullstor buss med plats för 76 passagerare. Med en batterikapacitet på 242 kWh har den en räckvidd på cirka 250 km/laddning.

För närvarande rullar 600 elbussar ute på vägarna runt om i världen.

Enligt tillverkaren är elbussen testad och godkänd i samtliga EU-klasser och driftskostnaden är mindre än hälften jämfört med motsvarande dieseldrivna buss inräknat kostnaden för inköp samt den garanti som innebär att batteriet byts ut om kapaciteten minskar. Tyst, smidig och utan växellåda är den ett attraktivt alternativ för städer som vill satsa på renare luft och mindre ljudföroreningar. Kruxet är de offentliga upphandlingarna där det idag inte finns krav på ett visst antal procent elbussar, något som måste ändras för att elbussar ska bli verklighet i någon större omfattning, menar Mats Andersson.

– I Finland har man tagit fasta på detta och Helsingfors stad kommer att upphandla cirka 100 elbussar inom de närmaste åren.

Just nu pågår ett testprojekt där Veolia är inblandade och en buss från Ebusco har redan beställts.

Text: Elisabet Aagård

Eltaxiprojektet initierades av Green Highway i Trondheims kommun och genomfördes under perioden januari 2012 till och med augusti 2013. Sex elbilar av märket Nissan Leaf deltog och unik data om temperatur, luftfuktighet, vägarnas topografi, bilarnas hastighet, energiåtgång etc. samlades in av Nissan i Japan. Uppgifterna bearbetades av SINTEF Transportforskning i Trondheim mars till och med juni 2013.

Sid 17

TESLA

världsomvändaren Fakta * Vid ett uträknat värstascenario kostar Tesla Model S två norska kronor milen att köra. * Teslans batterier kan bytas på 90 sekunder, vilket öppnar för att på sikt ha ”byta-batterimackar” i stället för bensinmackar. * Rykten talar om att Tesla jobbar med att ta fram ett batteri som ska hålla 1600 km. Bara under 2012 lämnade Tesla in åtta patentansökningar om metall-luftbatterier. * Teslas nästa bil, Modell X, är en storsäljare i Norge redan innan den börjat produceras. Modell X är en fyrhjulsdriven SUV med dragkrok.

Sid 18

- I handboken står det att den gör 1-100 km/h på 4,2 sekunder. Men inofficiellt... 3,9.

Det låter som om han knappt tror på det själv, André Hansen som är säljchef på Tesla i Trondheim. Där säljs Tesla Model S, den enda modellen som kommer helt och hållet från Tesla själv och som dessutom tagit bilvärlden med storm. Bilindustrins Apple, som någon uttryckte det.

Butiken i Trondheim slog upp dörrarna i början av maj 2013. Det finns en till i Oslo. I Bergen och Stavanger är ytterligare två butiker under uppbyggnad. I lilla Norge. Ett av världens elbilstätaste länder och elbilindustrins testarena.

– Det finns fler elbilar i Norge än i Nederländerna och Belgien tillsammans. Intresset för Teslan är helt enormt, men så är det också en fantastisk bil, säger André Hansen entusiastiskt.

Säljsiffrorna är hemliga, men det är rush till butiken. Helt ”sinnsykt” som en kollega till André Hansen uttrycker det.

I butiken står tre poliser som råkat åka förbi. Med armarna i kors hummar de lite medan de tittar in i den klanderfria verkstaden där bilmekarna putsar på de redan blanka bilarna.

In genom garagedörren kommer ett lass med pinfärska Teslor, det andra för dagen. De är skeppade från Kalifornien där de tillverkas. Klimatmässigt borde det vara ett ganska stort steg till fuktiga och kalla Norden. Kommer de att trivas här, Teslorna?

Gösta fries

– Teslan kommer nog till och med att trivas bättre här än i Kalifornien, menar André Hansen. Var stoppar man batterier när man vill att de ska hålla länge? I kylskåpet!

Batterierna ja. Teslas omtalade batterier. Som har en räckvidd på 50 mil. Som laddas i Teslas egna laddstolpar och kan bytas på 90 sekunder. Som placerats under bilen för bästa väghållning och som är vätskekylda och därför inte påverkas så mycket av värme och kyla.

– Det är en avancerad bil men på ett enkelt sätt, förklarar André Hansen succén. Det är en bil som är väldigt annorlunda och det är den första elbilen som man kan ha som en vanlig bil.

Han rattar den vinröda Teslan genom gatorna på en provtur. Tyst. Och värdigt. Och ovanligt smidigt för en bil som är över fyra meter lång och bredare än två meter. Och under huven, eller ja, i den mjölkpaketstora motorn, finns krafter som får vilken sportbilsentusiast som helst att få något fuktigt i blicken.

– Det finns ingen väg tillbaka till fossilbränsledrivna bilar nu, säger André Hansen övertygande. Steget är taget.

Text: Elisabet Aagård

Det har skett det som ingen trodde. En elbil får highscore i biltest efter biltest och sticker inte bara ut bland traditionella elbilar utan gör det ingen vågade drömma om – konkurrerar med de coolaste fossildrivna sportbilarna.

Sid 19

Helene gedda

snart ett minne blott

Räckviddsångest Räckviddsångest är något som hindrar många från att skaffa elbil. Men nu hoppas SINTEF i Trondheim att man är lösningen på spåren – genom ITS, intelligenta transportsystem.

SINTEF, Skandinaviens största oberoende forskningskoncern, har i år genomfört en förstudie för att ta fram teknik som ska kunna hjälpa elbilsförare med räckviddsångest. Studien har kartlagt vilken teknik som finns att tillgå och man har också intervjuat brukare för att identifiera vilka behov elbilsförare egentligen har.

– Intervjuerna visar att behoven ser olika ut om man är privatbilist eller använder bilen i jobbet. Yrkesförarna har större behov av att kunna planlägga sina rutter, ha ett enkelt betalsystem och av att kunna boka laddstationer för att slippa köer, berättar Liv Øvstedal, forskare på SINTEF. Systemet som SINTEF vill ta fram kallas i det här stadiet för LadeSmart. Det handlar om att installera ett system i bilen som hjälper föraren att ta den bästa vägen från start till mål med hänsyn till batteriets räckvidd och till var det finns ställen att ladda på.

Sid 20

– Bilen skulle genom LadeSmart kunna kommunicera med infrastruktur och laddstationer och fungera som ett stöd för föraren, LadeSmart föreslår till exempel var föraren ska stanna och ladda, berättar Liv ­Øvstedal.

Systemet registrerar utetemperatur, körmönster och händelser längs vägen och ska kunna reservera en laddplats samt fungera som ett enkelt system för betalning.

I dagsläget väntar SINTEF på klartecken från olika finansiärer för att starta ett projekt med testförare, först och främst i Trondheim. Nästa steg skulle kunna vara att prova produkten i större skala längs sträckan Oslo-Kongsberg. I förlängningen hoppas man att projektet ska främja användningen av elbil och öka förutsägbarheten i körandet.

Text: Elisabet Aagård

TOMMY ANDERSSON

Högtflygande mål för Åre Östersund flygplats Efter att ha klarat högsta nivån i ACA-certifieringen är Åre Östersund Airport en av Europas miljövänligaste. Men miljöarbetet är inte färdigt i och med certifieringen. År 2020 är målet att flygplatsen ska vara koldioxidneutral.

Det kan låta som ett högt satt mål, koldioxid-

neutralitet för en flygplats. Men det handlar om den koldioxid som Swedavia själva kan styra över, de egna utsläppen som är kopplade till driften av flygplatsen.

– Det är ett tufft mål men det är genomförbart, säger Marie Lewholt som är miljörådgivare på Åre Östersund Airport.

Flygplatsen har kopplat ett helhetsgrepp om miljöarbetet. Just nu pågår ett energiprojekt som fokuserar på energibesparing där bland annat ventilation och belysning ses över. Marie Lewholt berättar om satsningar på smartare lösningar där behov styr energiåtgången.

Ventilation när ventilation behövs. Belysning när belysning behövs. Och om satsningar på den senaste tekniken inom LED-belysning och för motorvärmarstyrning.

– Vi har gjort kartläggningar över vad vi kan åtgärda och planen är att vi ska minska energianvändningen med två procent per år framöver.

2020-målet är ett centralt satt mål för Swedavia.

För att uppnå det behöver Swedavias fordon bytas ut och anpassas för drift med förnyelsebara bränslen.

Främst handlar det om de tunga PSB-bilar som Swedavia har, det vill säga plog-, sop- och blåsbilar som håller landningsbanan fri från is och snö.

– Våra fältfordon kör många kilometer per dygn

när det har snöat. Om vi byter ut dem till biogasbilar gör vi en stor miljövinst, säger Marie Lewholt.

En förhoppning inför 2020 är att Åre Östersund Airport då ska ha ett eget tankställe för biogas, både för taxibilar, hyrbilar, bussar, privatbilister och för det egna behovet. Att åka in till Östersund för att tanka biogas är ingen bra lösning. Åre Östersund Airport och Green Highway, där flygplatsen är med som en av flera samarbetspartners, samt Östersunds kommun har träffats och diskuterat frågan, men det är långt kvar.

Ytterligare ett steg i miljöarbetet är de laddstol-

par för elbilar som står placerade framför entrén. På ”bästa platsen” som Marie Lewholt säger. De har kommit dit i samarbete med Green Highway och Jämtkraft.

Ett annat fruktbart samarbete är det som sker med flygplatsen Værnes i Trondheim.

– Eftersom Værnes också är med i Green Highway så har vi hälsat på varandra och utbytt erfarenheter.

De har ju jobbat mycket med taxi och det har till exempel fått oss att fundera på hur vi kan jobba med våra taxiföretag här.

Och att 2020-målet inte är ett påhitt försäkrar Marie Lewholt.

– Det är ett mål, ingen vision.

Text: Elisabet Aagård

Den 17 junI 2013 tog Sundsvall och Timrå kommu-

ner över Midlanda Airport. Numera heter flygplatsen Sundsvall Timrå Airport, har samma personal som tidigare, men drivs som ett kommunalt bolag.

Ett av huvudmålen är att driva det tidigare ambitiösa miljöarbetet vidare. Under Midlandas tid genomfördes bland annat en omfattande översyn av energiförbrukningen vilket sänkte flygplatsens förbrukning av el med 32 procent under 2012. Ett annat

projekt är att byta ut det flygfotogen som används vid brandövningar mot det etanolbaserade ”sekundol” för att på så sätt minska utsläpp till vatten, mark och luft.

Sundsvall Timrå Airport för också diskussioner med Green Higway om möjligheterna att sätta upp laddstolpar för elbilar på flygplatsen, eltaxi eller elbuss som flygbuss samt om gas som bränsle för flygplatsens tyngre fordon.

SDL

Midlanda blev Sundsvall Timrå Airport

Text: Elisabet Aagård

Sid 21

– din guide till miljöbilarnas universum

Lär dig mer om ny teknik, olika fordonstyper och alternativa bränslen.

Fordon Hybridbil Ett fordon med två drivsystem, en förbränningsmotor och en elmotor. Batteriet laddas av förbränningsmotorn och när bilen bromsar, inte genom att ansluta till ett eluttag. Exempel är Toyota Prius och Honda Civic Hybrid. Kallas hybrid electrical vehicle (HEV) på engelska.

Laddhybrid Liknar en hybridbil men batterierna är större och den kan även laddas via elnätet genom ett uttag. En laddhybrid kan köras längre på en laddning än en hybridbil. Exempel är Volvo V60 Plug-in Hybrid, Chevrolet Volt och Opel Ampera.

Kallas även plug-in hybrid eller plug-in hybrid electrical vehicle (PHEV) på engelska.

Elbil Ett batteridrivet fordon som drivs enbart med elmotor, laddas via elnätet genom ett uttag. Exempel är Nissan Leaf, Mitsubishi iMiEV och Renault Kangoo. Kallas battery electrical vehicle (BEV eller EV) på engelska.

Gasbil Ett fordon som använder gasformigt bränsle för framdrivningen. Gasbilen kan köras på två bränslen, gas och bensin, och kallas även bi-fuel. Drivmedlen förvaras i separata tankar och motorn går på ett bränsle i taget. Växlingen mellan bränslena sker ofta automatiskt.

Etanolbil Ett fordon som drivs av etanol, bilen kan även köras på bensin eller en blandning av båda. Etanolbilen har en tank och motorn kan anpassa sig till bränsleblandningen. Kallas flexi fuel vehicle (FFV) på engelska.

Vi elektrifierar alla fordonsklasser Martin Winterkorn, Chef Volkswagenkoncernen om hur målet att bli världsledande på eldrift år 2018 ska nås. Källa: DN Motor.

Bränslecellsbil En bil som drivs av bränsleceller som alstrar ström till en elmotor. Kan tankas med till exempel vätgas och utsläppen består då av vattenånga. Kallas fuel cell electric vehicle (FCEV) på engelska.

För en översikt av de fossilfria fordon som finns på mark­ naden se Elbils- & laddhybridguiden samt Gasbilsguiden – läs mer på sid 9.

Källa: Bil Sweden, Gasbilen.se

Sid 22

Så funkar det

Varsågod

MATTIAS gOLDMANN

Bränslekoll Fordonsgas Ett gasformigt drivmedel som kan bestå av biogas, naturgas eller en blandning av de två. Gasen består till största delen av metan och komprimeras till högt tryck, ca 200 bar, innan det kan tankas i fordon anpassade för gasdrift.

Biogas Ett förnyelsebart bränsle som tillverkas genom syrefri nedbrytning av organiskt material som matavfall eller avloppsslam. För att kunna användas som fordonsgas renas biogasen från koldioxid så att metanhalten höjs, den uppgraderade biogasen kallas biometan. Biogas i komprimerad form kallas CBG (Compressed Biogas). För att minska volymen kan biogas även kondenseras till flytande form, LBG (Liquified Bio Gas).

Naturgas Ett fossilt bränsle som utvinns ur jordskorpan, naturgas medför dock en minskad miljöpåverkan jämfört med diesel och bensin. I komprimerad form kallas det CNG (Compressed Natural Gas). Naturgas kan även kondenseras till flytande form, LNG (Liquified Natural Gas).

Etanol En alkohol som används som drivmedel. Etanol kan framställas biologiskt genom jäsning av socker- eller stärkelserika växter som majs, sockerrör och spannmål.

E85 är en bränsleblandning med 85 procent etanol och 15 procent bensin. Vintertid är det mer bensin i blandningen för att det ska gå lättare att starta.

Vätgas Ett drivmedel till bränsleceller eller förbränningsmotorer som kan framställas av till exempel naturgas, biomassa eller genom elektrolys av vatten.

Biodiesel Ett förnybart drivmedel som framställs av vegetabiliska eller animaliska oljor från råvaror som raps, soja, majs, palmer, talg eller ister. Ett samlingsnamn för all biodiesel är FAME (fettsyrametylestrar). Kan användas som drivmedel i anpassade dieselmotorer eller blandas i fossil diesel.

H2

Källa: Nationalencyklopedin, Bil Sweden

Mattias Goldmann, Gröna Bilister, spanar in gröna nyheter och trender på motormässan i Frankfurt för Green Highways räkning.

FAQ

Allt du vill veta men inte vågat fråga.

Här har vi samlat några av de vanligaste frågorna kring el-, biogas- och etanol­ fordon.

Räcker elen till om det blir många elbilar?

Källor: Miljöfordon.se ElbilSverige Laddaelbilen.se Vattenfall Biogas.se Östersunds kommun

Om alla bilförare i Sverige skulle köra elbil (cirka 4,3 miljoner bilar) innebär det att endast runt 10 TWh skulle behövas, vilket motsvarar 7 procent av Sveriges totala elanvändning.

Finns det risker med att ladda elbilen?

Nej, att ladda en serietillverkad elbil är mycket säkert och inte mer riskabelt än att ansluta vilken annan elektrisk utrustning som helst.

Hur tankar man fordonsgas?

De flesta gasbilar har två tankar. Fordonsgasen tankas på särskilda gasmackar, ofta i anslutning till produktionen. När man tankar fordonsgas ser munstycket annorlunda ut jämfört med munstycket för flytande bränslen som bensin och diesel. Gasmunstycket ansluts till bilens gasnippel och sätts fast genom att man vrider på det. På tankställena förekommer flera olika betalsätt, vanligast är att betalkort används.

Är elbilen utsläppsfri?

Elbilen har inget avgasrör och avger inga lokala utsläpp. El kan däremot både vara ett förnybart och ett fossilt drivmedel beroende på hur elen är producerad. Med nordisk elmix blir utsläppen låga, ca 12 g CO2/km. Men en förutsättning för att elbilar verkligen ska bli en miljövinst är att de tankas med ursprungsmärkt och förnybar el såsom sol-, vind- eller vattenkraft.

Går det att köra elbil på vintern?

Alla batterier tappar kapacitet när de blir kalla, den återfås dock när det blir varmare igen. Behovet av värme i bilen och batteriets minskade kapacitet kan göra att räckvidden blir kortare på vintern. Värmesystemet i elbilen kan bestå av ett elektriskt element som får el direkt från batteriet, då förkortas räckvidden, eller en bränsledriven extravärmare som drivs av etanol, bensin eller diesel. Det är också en fördel att förvärma bilen med kupévärmare.

Hur långt kan man köra på en laddning?

De elbilar som finns på marknaden idag har en räckvidd på 10-15 mil och laddhybrider ungefär som bränsledrivna bilar. Det kan jämföras med en normal svensk personbil som körs i genomsnitt cirka 4 mil per dag. Räckvidden påverkas bland annat av storleken på batteriet, körstil samt användningen av bilens luftkonditionering och värmesystem.

Vad kostar det att köra elbil?

En elbil förbrukar runt 2 kWh/mil, vilket innebär en kostnad på cirka 2-3 SEK per mil.

Vad händer om gasen tar slut?

Det går att köra mellan 20 – 40 mil på en gastank beroende på bilmodell och körsätt. Tar gasen slut så har personbilarna även en bensintank som ger ytterligare 20 – 70 mils drift.

Kan gastanken explodera?

Riskerna för brand och explosion vid läckage anses vara lägre för gasbilar än för konventionella bilar. Metangasen är giftfri och lättare än luft samt har högre antändningspunkt (540 grader) än bensin, diesel och etanol. Systemet är slutet och tankarna har säkerhetsventiler.

Vad händer om man krockar en gasbil?

Gasbilar uppfyller samma krocksäkerhetskrav som vanliga bilar. Gastankarna ligger skyddade och är gjorda för att klara en krock.

Hur tankar man etanol?

Etanol säljs som E85 på vanliga bensinstationer. E85 tankas precis på samma sätt som bensin och diesel. Enda skillnaden är att det inte går att låsa handtaget och släppa under tankningen. Pumparna, pumphandtagen, skyltarna och/ eller slangarna är blå för E85.

Fakta om Laddning Långsamladdning Normalt laddas elbilen över natten i hemmet, alternativt på arbetsplatsen. Det kan ske genom ett vanligt jordat uttag på 230 V och säkring 10/16A. Ett alternativ är att utrusta sin fastighet med en hemmavariant av smartladdning för att få en kvalitetssäkrad laddplats även hemma. Laddning tar 6-8 timmar, laddtiden beror på hur tomt batteriet är, hur stort batteriet är, vilken elbil det är och framför allt vilken effekt man laddar med.

Senaste nytt på läkemedelsområdet från GB–Labs. Ett botemedel mot räckviddsångest.

Läs mer på www.gronabilister.se

Smartladdning Laddning kan också ske under längre stopp vid platser som föraren besöker, exempelvis för att handla. Då används fristående laddstolpar och den laddkabel som medföljer bilen eller som sitter på stolpen. Laddstolparna går att koppla till mer avancerade system såsom olika betalningslösningar och strömstyrkor. Laddningen går snabbare eftersom säkringen är högre, normalt 16A. Snabbladdning På snabbladdstationer är det möjligt att förlänga räckvidden och ladda 80 procent på 20 minuter. Den har en effekt på 20 eller 50 kW. Snabbladdning kräver att fordonet och laddstationen kommunicerar för att optimera laddningen och att man använder en särskild laddhandske.

Sid 24

TOMMY ANDERSSON

Med miljön i

tankarna

Med drygt 33 procent miljöfordon är Taxi Östersund ett transportföretag som gjort ett tydligt vägval i en konservativ bransch. Genom att välja biogasbilar, samordna körningar och utbilda sina åkare vill man minska trafikens skadliga inverkan på miljön.

På huvudkontoret på Frösön i Östersund är det för dagen ganska lugnt. Det är fortfarande semester för många och taxiresorna därför färre. Vd Per-Åke Pettersson visar runt i lokalerna och konstaterar att det har hänt en del på de tio år som gått sedan han klev på som vd strax före försvarsnedläggningen 2004.

– Det var tufft, men med kloka aktieägare i ryggen fick jag möjlighet att satsa i stället för att spara och dra ner då arbetsmarknaden kollapsade. En nyemission gjorde det möjligt för oss att modernisera tekniken och flytta till bättre lokaler, berättar Per-Åke Pettersson.

Man slog också fast att företaget skulle arbeta med att stärka sin miljöprofil, ett förhållningssätt som utvecklats sig allt tydligare genom åren. Idag erbjuder man sänkt månadsavgift för de åkare som valt miljöbil som ett sätt att uppmuntra transportörerna att köra grönt. Ett annat är att erbjuda alla förare utbildning i bränslesnål körning – Säker Grön Taxi. Trafikledningssystemet utvecklas också successivt för att bland annat se till att bilarna utnyttjas effektivt och kör med så få ”tomma kilometer” som möjligt.

Per-Åke Pettersson konstaterar dock att det krävs en del beslutsamhet för att driva ett aktivt miljöarbete inom transportnäringen. Åkarna är visserligen positiva och inte principiellt emot miljöbilar, men det är dyrare service och underhåll vilket drabbar åkarens ekonomi. Likaså är det ännu så länge svårt att hitta lämpliga biogas­fordon

med lastkapacitet för yrkestrafik och 4-hjulsdrivna biogasbilar.

– Mitt jobb handlar mycket om att försöka analysera hur vi kan överbrygga svårigheterna och ta fram tillräckligt kraftfulla incitament för att välja miljöfordon. Och se till att vi är kostnadsneutrala trots små marginaler, förklarar Per-Åke Pettersson.

Nyligen vann Taxi Östersund en färdtjänstupphandling i kommunen och åkerierna har nu köpt in tolv splitternya Mercedes biogasbussar.

– Upphandlingen var formulerad med ett krav på successiv ökning till minst 80 procent miljöfordon under avtalstiden, men det är inte helt okomplicerat. Det är lång leveranstid på gasbussarna och fordonstillverkarna är inte alltid intresserade av att göra några speciallösningar i så små serier.

Fler och fler, såväl privatpersoner som företagskunder och i upphandlingar, efterfrågar miljöbilar vilket stärker Taxi Östersunds beslut att arbeta med en markerad miljöprofil. Överst på önskelistan står dock fler tankställen för biogas.

– Gärna ett i varje vädersträck för att behålla både ekonomi och miljöeffekt i körningen, säger Per-Åke Pettersson som själv funderar på tjänstecykel som bidrag till en grönare framtid.

Text: Janna Thalén

Sid 25

EV Power

ett grönt företagstillskott Han är entreprenören som såg möjligheterna med elbilarnas explosiva ­framfart. Med sitt företag EV Power bidrar Gøran Vollan till en enklare och grönare väg i Norge.

Entreprenören Gøran Vollan är den enda anställda i företaget EV Power som sätter upp och driver snabbladdstationer runt om i ­Trøndelag. Företaget har sitt säte i Steinkjer, cirka 12 mil norr om Trondheim. Det kanske inte är en uppenbar plats att etablera ett fullkomligt nytt företag i en fullkomligt ny bransch på. Ganska vågat, skulle många snarare tycka. Liksom grundaren själv.

– Det var inte alls självklart att börja. Överhuvudtaget inte, erkänner Gøran Vollan.

När NTE, Nord-Trøndelag Elektrisitets­ verk, sökte någon som kunde utveckla infra­ strukturen kring snabbladdare i området nappade Gøran Vollan och startade EV Power.

Som entreprenör i en grön bransch har han haft stor uppbackning. Gøran Vollan berättar att det är främst två saker som har gjort det möjligt att starta EV Power. För det första att NTE har tagit sitt samhällsansvar och varit villiga att satsa på grönt näringsliv samt att det för EV Powers del har gått att få statligt bidrag från Transnova, som delar ut medel till verksamheter som främjar gröna transporter.

– Det har varit ett väldigt stort intresse för EV Power och god vilja var vi än går. Grön näringslivsutveckling ligger ju i tiden. Det är

miljömässigt korrekt och även politiskt korrekt att tänka bärkraftigt. Våra gemensamma intressen har skapat ett bra klimat för att realisera projektet.

En av de viktigaste relationerna i början, förutom den med NTE där Gøran Vollan har flera medarbetare, var med Green Highway som haft intresse i att utveckla nätverket av snabbladdningsstationer i området.

EV Powers första snabbladdare togs i bruk

i januari 2012. Idag finns sammanlagt nio stationer, den senast öppnade finns i Orkanger.

I december invigs en ny laddstation i Storlien i samarbete mellan Jämtkraft, NTE, Green Highway och EV Power.

– Det är entreprenörsidan i mig som är drivkraften. Men att kunna använda min entreprenörsanda till att skapa något som är miljömässigt hållbart är väldigt tillfredsställande. Och om vi ska ta klimatkrisen på allvar, om vi ska ha en chans, då är det summan av olika lokala bärkraftiga initiativ som kommer att lösa det. Inte politikerna. De kan fatta beslut men inte göra jobbet åt oss, sammanfattar Gøran Vollan.

Text: Elisabet Aagård

Räkna med elbil

Km/h kWh Sid 26

Låga driftskostnader men dyr i inköp. Vad kostar det egentligen att ha en elbil? Nyligen lanserades elbilskalkulatorn, en webbtjänst där du som är intresserad av att skaffa en elbil snabbt och enkelt kan beräkna kostnaden för att äga en elbil kontra en konventionell bil. Tanken är att ge en övergripande jämförelse mellan några olika typer av elbilar och en Volvo V40 D3 som här används som referensfordon.

Du matar in din körsträcka/år och får en kostnad per mil. Kalkylen baseras på 3 års ägande.

Fordonsskatten är inte med i beräkningen eftersom alla fordon i kalkylen är klassade som miljöbilar. Andrahandsvärdet på elfordon är dock svårt att beräkna då det ännu så länge inte finns tillräckligt många elbilar på begagnatmarknaden. Tjänsten riktar sig i första hand till privatpersoner och kommer att uppgraderas regelbundet, exempelvis när nya elfordon når marknaden.

Elbilskalkylatorn är framtagen av Ecoast i samarbete med Green Highway. Elbilskalkylatorn hittar du på www.miljöfordonskalkylator.se

Gösta fries

Fakta EW Power är ett dotterbolag till NTE, NordTrøndelag Elektrisitetsverk. Företaget har, förutom utvecklandet och driften av snabbladdare, skapat ett abonnemangssystem där brukaren betalar en summa och får fri tillgång till Tröndelags nio snabbladdare. Abonnenten får en patenterad låsbricka som öppnar stationen för laddning men kan även betala via sin smart-phone.

I dagsläget har EV Power runt 250 abonnenter som stadigt växer i antal. Idén är att intäkterna för abonnemangen ska betala etablerandet av ytterligare snabbladdare och på så sätt öka elbilägarnas mobilitet. En snabbladdstation kostar från Nkr 600 000 och uppåt. EV Power räknar med att det krävs 2000 abonnenter för att driva 20 stationer.

Gøran Vollan,vd EV Power Sid 27

Maktskifte i hållbarhetsvärlden

Andreas Gyllenhammar Hållbarhetschef, Sweco

Andreas Gyllen hammar Den globala arenan har varit inflytelserik och ett säkert fäste för hållbar utveckling. Det var där begreppet formulerades och förankrades i och med ett antal FN-processer i slutet av 1980-talet (fortfarande refereras det friskt till Brundtlandrapporten som många känner till, men få har läst). Men vid uppföljningen av världstoppmötet för hållbar utveckling i Rio de Janeiro sommaren 2012 stod det klart var ”the battle of the Earth” kommer att avgöras. När förhandlingar strandar och nationalstater sviker är det andra som kliver fram.

Det börjar bli tydligt varför det är så svårt att komma överens i internationella förhandlingar. Runt bordet och i komplexa FN-processer samlas politiker och tjänstemän ifrån länder som i rådande världsläge har att balansera en mängd nationella utmaningar. Det långsiktiga perspektivet kring hållbar utveckling riskerar att tappa mark i förhållande till krisande ekonomier och arbetslöshet. Resultatet kan inte bli annat än besvikelse och urvattnade dokument, vilket visat sig vid såväl klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 som nu senast under mötet i Rio.

Man skulle kunna stanna analysen här och antyda att vi nått vägs ände. Men så är inte fallet. Vad som skett är en maktförflyttning i två dimensioner. För det första, när länder tappar fart kliver regioner och städer fram.

De har en tillräckligt hög rådighet för att kunna skapa synergier, samarbeten och utföra åtgärder inom hållbar utveckling. Städer som Vancouver, Malmö, San Francisco och Bogota agerar snabbt och med lyckade resultat fungerar de som föredömen och genväg för andra som vill utvecklas. Regioner skapar samverkan inom transportomställning och där har vi Green Highway som en av de progressiva krafterna. För det andra har näringslivet tagit plats och visar på alternativ till förhandlingar som en möjlig väg framåt. Att arbeta med hållbar utveckling ger allt oftare god affärsnytta.

Mediabolaget Disney väntade inte på en amerikansk klimatskatt - de införde sin egen och nådde därmed stora minskningar av klimatgasutsläpp.

Det råder inte brist på framsteg inom hållbar utveckling, bara vi letar på rätt ställen. Nu är det dags att skala upp – och snabba på.

Vill du bidra till en fossilfri framtid?

Om ditt företag vill ställa om tjänstefordon till förnyelsebar energi eller på annat sätt bidra till att minska användningen av fossila bränslen, hör gärna av er till oss på Green Highway. Möjlighet finns att få nyttja Green Highways varumärke och synas på Green Highways webbplats, i nyhetsbrev etc. Kontakta oss gärna: www.greenhighway.nu

Östersund – Anne Sörensson +46(0)70 600 51 31, Tomas Arvidsson +46(0)70 575 58 00 Trondheim – Björn-Ove Berthelsen +47 917 602 02, Kjell Inge Stellander +47 916 728 82 Sundsvall – Lidia Suokko +46(0)73 271 19 47, Johan Klockar Öhrnell +46(0)70 257 16 82