Digitalt berättande och boksamtal, kompetensutveckling riktad till förskoleklasser, åk 1 och åk 2,

Digitalt berättande och boksamtal Kompetensutveckling riktad till förskoleklasser, åk 1 och åk 2

Forsknings- och skolutvecklingsprojekt ”IKT och Lärande” Mölndals Skolförvaltning & Göteborgs universitet En första utvärdering av delprojektet: Digitalt berättande och boksamtal maj 2013

Författare: Gunilla Almgren Bäck specialpedagog / skolutvecklare

Innehållsförteckning 1 Inledning

3

2 Frågeområden

5

3 Praktiskt upplägg i stora drag Klassrummet Arbetslaget Skolnivå

6 6 6 7

4 Sammanfattning av utvärderingen

8

5 Resultat av utvärderingen i Google Formulär

9

6 Slutsatser och utvecklingsidéer Pedagoger och elever lär tillsammans Från praktik till teori -­ arbetslaget Proaktiv, formativ och kollektiv kompetensutveckling – lokala processer Specialpedagogisk kompetens -­ en viktig del i kommuners IKT satsningar Frågor jag ställer mig i nuläget

11 11 12 12 13 13

Bilaga Beskrivning av arbetet i klassrummet kopplat till forskning Genomgång av talsyntes Digitalt berättande med talsyntes Boksamtal

14 14 15 17

Slutord

19

2

1 Inledning Bakgrunden till att detta projekt startade våren 2011 var att jag ville utveckla ett arbetssätt där talsyntes ingår i ett språkutvecklande sammanhang med boksamtal som inspirerar och utvecklar läs- och skrivlust för alla elever. Arbetssättet är proaktivt, kollektivt och formativt där pedagoger och elever lär tillsammans. Talsyntes och talböcker finns med i den pedagogiska vardagen med syfte att utveckla läs- och skrivförmåga och stärka språkutvecklingen som i sin tur påverkar social förmåga och inlärningsförmåga.

Projektet Digitalt berättande och boksamtal har utvecklats parallellt med IKT satsningen inom Mölndals Skolförvaltning (tidigare Barn- och utbildningsförvaltning).

Efter pilotprojektet läsåret 10/11 startades en treårig IKT-satsning där skolorna förses med digitala verktyg i åk 1, 4 och 7.

I de lägre årskurserna, ett verktyg på två elever och i åk 7 varsitt verktyg.

Rektorerna väljer PC, mac eller iPad. Talsyntes finns tillgängligt på alla digitala verktyg liksom program för att läsa talböcker i daisyformat.

När jag startade projektet hade jag under tre års tid haft kurser för specialpedagoger/speciallärare om talsyntes – vad är det, hur och varför kan den användas och varit ute på skolor och informerat och visat olika verktyg bland annat talsyntes. Arbetet bedrevs inom den s.k. skoldatateksverksamheten som ingår i en central skolutvecklingsenhet.

Kurserna ökade kännedom om talsyntes som verktyg för att överbrygga läs- och skrivsvårigheter och alltfler elever började använda verktyget både tack vare den ökade kunskapen om verktyget och tack vare att talsyntes gjordes tillgängligt på alla datorer genom en övergripande licens för alla skolor inom förvaltningen.

Kurserna kompletterades med att elever som fick egen dator fick genomgång av programmet tillsammans med klasskamraterna via Skoldatateket.

Utbildningen blev inte lika framgångsrik när det gäller spridning av kompetensen på skolorna, exempelvis i de lägre årskurserna, där jag tänker att talsyntes är ett verktyg för alla elever för att knäcka läskoden och utveckla läs- och skrivförmåga.

Jag ville därför utveckla ett arbetssätt där talsyntes ingår i ett språkutvecklande sammanhang med boksamtal som inspirerar och utvecklar läs- och skrivlust för alla elever.

Resurser för arbetet finansierades dels av min tjänst inom den s.k. skoldatateksverksamheten och dels genom statliga medel för läs- och skrivutveckling.

När kurserna genomfördes fanns inte samma förutsättningar när det gäller tillgång på digitala verktyg, vilket troligen varit en faktor som påverkat möjligheter att förvalta och sprida kompetensen.

-Efter projektets första år beskrevs arbetet i tidskriften Datorn i Utbildningen nr 2, 2012.1

1

http://gunillaalmgrenback.wordpress.com/2012/05/10/boksamtal-som-grund-for-digitalt-berattande-utvecklingsarbeteskoldatatek-och-bibliotek-i-samverkan-ak-1-2/

3

I samband med att forsknings- och skolutvecklingsprojektet ”IKT och Lärande”, ett arbete som Mölndals Skolförvaltning tillsammans med Göteborgs universitet forskningsavdelning (LINCS) startade i början av 2012 ville jag utveckla mitt projekt genom att ta reda på effekter av besöken i klasserna fsk-åk 2 och söka faktorer som är angelägna i arbetet med kompetensutvecklingsinsatsen.

Inom projektet ”IKT och lärande” har jag varit processledare för gruppen specialpedagogik och jag har också vidareutvecklat Digitalt berättande och boksamtal.

Gruppen specialpedagogik har haft som gemensam utgångspunkt: Inkluderande strategier i lärandet med hjälp av digitala lärverktyg.2 Projektet Digitalt berättande och boksamtal ligger i tiden och är angeläget i skolutvecklingsprocesser vilket följande visar: -I ett IKT-projekt inom European Agency där 28 länder medverkar, har Specialpedagogiska skolmyndigheten nyligen sammanställt en nationell rapport angående IKT, ICT for inclusion3. Avsnittet Examples of innovative practice, handlar om praktiska exempel bland annat hur skoldatatek kan arbeta framgångsrikt med kompetensutveckling. Digitalt berättande och boksamtal har valts ut och redovisas som ett av tre projekt nationellt.

- Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning om Läs- och skrivutveckling. ”Syftet är att granska om eleverna i grundskolans tidiga år får en läs- och skrivundervisning som syftar till att stimulera och utveckla elevernas läsande och skrivande. Granskningen ska också ge en bild av hur skolbiblioteket används i undervisningen.

Projektet förväntas även bidra till att andra skolor och huvudmän får kunskap om gynnsamma faktorer för läs- och skrivundervisning i grundskolans tidiga år samt skolbibliotekets roll i denna undervisning.”4 Mölndal finns inte med i kvalitetsgranskningen men det ska bli spännande att ta del av resultatet för att utveckla projektet vidare.

-SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) rapport: Obegränsade rummet, lyfter fram skolbibliotekets betydelse. ”Skolbiblioteket finns där kompetens och resurser blir synliga och samverkar med elever och pedagoger.

Skolbiblioteket kan därför ses som en samverkansform med ett stort antal olika tjänster, inte ett rum med en bibliotekarie.”5

2 http://es.scribd.com/doc/140581348/Gruppen-Specialpedagogik-Gemensam-Artikel-10-Maj-2013 3

http://www.european-agency.org/agency-projects/ict4i http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn--granskning/Kvalitetsgranskning/Skolinspektionen-granskar-kvaliteten/Las-och-skrivundervisning/

4

5

http://boundlessroom.files.wordpress.com/2012/09/rapport-skl-ett-modernt-skolbibliotek-20121.pdf

4

2 Frågeområden

1. Är upplägget en framgångsrik kompetensutvecklingsprocess som inleds med att pedagoger och elever lär tillsammans och isåfall på vilket sätt?

2. Hur landar redskapet talsyntes i arbetslagets process? Används den efter kompetensutvecklingsinsatsen i klassen? Effekter?

I inledningen av projektet hade jag tyngdpunkt på fråga 2. Elever har intervjuats om talsyntes och jag har samlat filmsekvenser osv. Elevperspektivet redovisas dock inte i denna utvärdering. Det arbetet vill jag fördjupa och utveckla mer.

Fråga ett växte fram ett år efter projektstart och har huvudfokus i denna utvärdering, som är att betrakta som en del i processen för att utveckla projektet vidare.

5

3 Praktiskt upplägg i stora drag Klassrummet Under en förmiddag besöker jag klasser i fsk - åk 2 och går igenom talsyntes med alla elever.

Klasslärare och ibland fler lärare deltar så att pedagoger och elever lär tillsammans.

Mölndals stadsbibliotek hjälper till med boklådor som innehåller ett varierat utbud av böcker inklusive talböcker från legimus.se katalogen. Boklådan behåller klassen under en period.

Skolbibliotekarie högläser och har boksamtal med klassen för att inspirera till digitalt berättande. Eleverna samarbetar oftast två och två under skrivarbetet. Arbetssättet är delvis inspirerat av Att skriva sig till läsning.6 Upplägget anpassas efter tekniska förutsättningar och efter ålder på eleverna.

Läs mer om denna del på s. 14-18.

Arbetslaget När alla klasser fsk-åk 2 har besökts på en skola görs en första uppföljning i arbetslaget där den gemensamma erfarenheten av arbetet i klassrummet kopplas till läroplanen, förmågor som eleverna ska utveckla (the big five 7), koppling till forskning samt workshop för att utveckla förmåga att arbeta med digitalt berättande med text, bild och ljud. Dessutom görs en framåtsyftande utvärdering med hjälp av verktyget Google Formulär.

Läs mer om Lgr 11, kunskapskrav i svenska åk 1-3, kopplade till förmågorna ”the big five” på min blogg.8

Arbetet i klassrummet kopplat till LGR 11

6

http://www.diu.se/nr2-13/nr2-13.asp?artikel=s22 http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2011/11/08/lagg-krutet-pa-big-5 8 http://gunillaalmgrenback.wordpress.com/2013/03/06/the-big-5-kopplat-till-kunskapskraven-ak-3-svenska-projekt-digitaltberattande-och-boksamtal/ 7

6

Skolnivå Uppföljningsmöte med skolledare och utvecklingsledare/specialpedagog. Genomgång av enkätutvärderingen, som pedagogerna hade gjort, i Google Formulär. Utifrån denna reflekterade vi tillsammans om effekter av kompetensutvecklingsprocessen så här långt och tankar framåt.

Jag spelade in samtalet under uppföljningsmötet vilket har underlättat för mig att fortsätta reflektionen även efter mötet. När jag lyssnar på skolledare och specialpedagog så associerar jag till fortsatt kompetensutveckling med digitala verktyg. Dessa tankar tar jag med in i nästa uppföljningssamtal.

Ramen kring kompetensutvecklingsprocessen i bilden nedan, kan innehålla olika typer av insatser. Det är intressant att utveckla vidare tänker jag och studera mer systematiskt.

Kompetensutvecklingsprocessen ”Digitalt berättande och boksamtal”

7

4 Sammanfattning av utvärderingen Flera skolor har besökts. Här redovisas en sammanfattning från utvärderingen på två skolor.

Enkätutvärdering har gjorts med verktyget Google Formulär – 11 pedagoger.

Resultatet av enkätutvärderingen har följts upp genom inspelat samtal med skolledare och utvecklingsledare/specialpedagog. Är detta upplägg en framgångsrik kompetensutvecklingsinsats som inleds med att pedagoger och elever lär tillsammans och isåfall på vilket sätt?

Effekter som kan utläsas av enkäten är att detta sätt att bedriva kompetensutveckling, där pedagoger och elever lär tillsammans, upplevs positivt. ”… på arbetslagsträffar och gått igenom med alla pedagogerna…. fick ju inte alls samma genomslagskraft i klasserna på det sättet som det här har fått….”skolledare ”När jag har pratat med pedagogerna så har de upplevt det som oerhört positivt att lära tillsammans med eleverna. Inte det här när man har gått på kurs själv, ska komma tillbaka, man får sådana prestationskrav på sig var det någon som uttryckte det när man själv ska stå och göra det inför klassen sen och man är rädd att man inte kommer ihåg, att det ska strula med tekniken. Det var mycket mer avslappnat att göra det tillsammans och prata om det sedan… inte som på kurs, att bära det tillbaka själv sen…” skolledare ”Mycket bra med genomgång så som det gjordes och att både eleverna och vi som lärare/pedagoger fick det samtidigt.”pedagog ”Jag tror att elever skall lära elever mer än vad vi gör idag.” pedagog Hur landar redskapet talsyntes i arbetslagets process? Används det efter besöket?

Utvärderingen i enkäten visar att talsyntesen används efter besöket i klassen.

De flesta pedagoger anser att talsyntes underlättar arbetet med bokstäver och texter och att den ger effekt på elevens lärande.

Det finns ett samband mellan hur ofta talsyntes används och pedagogernas tankar om talsyntes underlättar arbetet med bokstäver och texter.

Några pedagoger anger att de använt talsyntes för lite för att kunna uttala sig. ”…jag tror att talsyntes är jättebra som verktyg för alla barnen i klassen att man jobbar med det i helklass … det finns som ett verktyg bland andra väldigt naturligt…man ska kunna välja vad man behöver… skolledare ”… nu visade du praktiskt inställningar men nästa gång kan vara att man jobbar lite mer… ja på olika sätt… man kan prova en text och prova att redigera den, förändra den med hjälp av talsyntesen, att ha ett lektionsupplägg runt det… ” specialpedagog

8

Samtalet tar även upp boksamtalen och hur de kan utvecklas t.ex. genom att skolbibliotekarie är ute mer i klasserna, att jag besöker klassen och då fokuserar läsförståelsestrategierna osv. ”… nu har vi en liten fortbildning kring läsförståelse, vi läser några böcker och så sitter vi och samtalar i grupper … det är väldigt mycket bra saker man kan göra… ta med sig det in i klassrummet och prova… att du kommer in i klassrummet och använder de här strategierna med barnen … och lärarna…”specialpedagog

5 Resultat av utvärderingen i Google Formulär Nedan följer resultatet från enkäten mer i detalj. Pedagogernas svar om kompetensutvecklingsinsatsen i klassrummet och om talsyntes.

-Kompetensutvecklingsinsatsen i klassrummet Effekter som kan utläsas av enkäten är att detta sätt att bedriva kompetensutveckling, där pedagoger och elever lär tillsammans, upplevs positivt.

I enkätutvärderingen som gjorts i Google Formulär anger 10 av 11 pedagoger att besöken/upplägget upplevdes positivt liksom att lära tillsammans med eleverna. Exempel på kommentarer är: Skola 1 ”Mycket bra med genomgång så som det gjordes och att både eleverna och vi som lärare/pedagoger fick det samtidigt.”

Skola 2 ”Vi tyckte att allt var bra. Barn och lärare blev väldigt inspirerade!”

Utvärderingen visar att de fåtal negativa kommentarerna om besöket i klasserna har med tekniken att göra och inte med arbetssättet eller talsyntesen i sig. Exempel: ”… våra datorer bara hade två av tre röster vilket störde en del elever. ” ”Några macdatorer hade inte appen som behövdes. Eleverna hann inte pröva så länge” Det senare gällde att talsyntesprogrammet på macdatorerna saknades och behövde installeras på plats.

Pedagogernas svar om spridning av kompetens kring digitala verktyg handlar å ena sidan om intern kompetensspridning mellan elever, mellan pedagoger och mellan pedagoger och elever. Å andra sidan om extern input. Exempel på kommentarer: ”Kunniga och motiverade pedagoger lär ut till eleverna som kan lära varandra.” ”Jag tror att elever skall lära elever mer än vad vi gör idag.” ”Pedagoger kan lära varandra med er som stöd.” (”Er som stöd” syftar på central skolutvecklingsenhet som jag ingår i). ”Gärna tillsammans med elever eftersom de upptäcker och utforskar mer än vad vi vuxna i allmänhet gör, men även lärare i samma årskursarbetslag kan vara ett bra sätt.”

9

-Talsyntes: Används talsyntes: Utvärderingen visar att talsyntesen används efter besöket i klassen.

En pedagog anger att så sker varje dag: Den pedagog som anger att talsyntesen används varje dag tycks motiverad att använda den för hon skriver att hon ser effekter på elevers förutsättningar att lära sig. Hon skriver att talsyntes underlättar elevernas arbete med bokstäver och texter i mycket hög grad och att hon tänker att talsyntesen underlättar läsinlärningen.

Andra pedagoger anges att talsyntesen används men inte varje dag: ”Inte varje dag men varje gång vi jobbar med datorn.”

Ytterligare som kan skönjas i svaren är att talsyntesen inte används varje dag pga. att det är besvärligt att behöva plocka fram datorerna...” ingen lokal där jag kan låta dem ligga framme.. ” Eller att man inte ser talsyntesen som ett verktyg för alla elever: ”För de elever som behöver eller vill arbeta med det tror jag absolut att den underlättar” Utvärderingen visar ett samband mellan hur ofta talsyntes används och vad pedagogerna anser om att talsyntes underlättar arbetet med bokstäver och texter.

Effekter: Utvärderingen visar att de flesta pedagoger anser att talsyntes underlättar arbetet med bokstäver och texter och att den ger effekt på elevens lärande.

Några pedagoger anger att de använt talsyntes för lite för att kunna uttala sig.

9 av 11 pedagoger tror att talsyntes underlättar elevernas arbete med bokstäver och texter i hög grad eller mycket hög grad. Exempel på kommentarer är: ”Barnen hör om de skrivit fel genom att lyssna på rösten. Sen är det roligt att höra hela stycket uppläst.” ”Man kan lyssna många gånger på det som man själv skrivit. Barnen hör själva om de skrivit något som inte stämmer. ” 8 av 11 pedagoger anger att de ser effekter på elevers förutsättningar att lära när talsyntes används. Med effekter avses här: motivation, koncentration, kommunikation/samarbete, tolka och bearbeta.

Exempel på kommentarer: ”Underlättar läsinlärning” ”Ibland sitter de bara och skrattar när de hör vad de har skrivit. Det är en vinst i sig:) Men de flesta känner sig nog lite säkrare när de skriver med hjälp av talsyntes.” ”Barnen tycker att det är mycket roligt när deras text läses upp. ”

10

6 Slutsatser och utvecklingsidéer

Pedagoger och elever lär tillsammans Kompetensutvecklingsprocessen upplevs positivt av såväl skolledning som pedagoger.

En framgångsfaktor som nämns är just att pedagoger och elever lär tillsammans vilket överbryggar ovana vid teknik och hjälper såväl pedagoger som elever att komma igång med arbetssätt som stöds av digitala lärverktyg.

Insatsen i klassrummet har ett lustfyllt, skapande innehåll som följs upp både på arbetslagsnivå och skolnivå.

Såväl pedagoger som skolledning lyfter fram eleverna som lärresurser för varandra, vilket blir en vidareutveckling av projektet i höst. Dels kan det handla om att sprida kompetens kring talsyntes men diskussionen har även kretsat kring digitalt berättande med bild, ljud och film, där äldre elever kan lära yngre elever. En utveckling av projektet kan därför vara att koppla samman detta projekt med Skapande skola i Mölndal.9 En insikt under projektet har varit att involvera fritidspedagogerna i projektet bland annat kring skapande arbete med digitala verktyg.

Elevinflytande Denna angelägna del kommer att bli en egen delrapport. Elevers tankar om talsyntes har filmats osv.

Talsyntes: Under uppföljningsmötet med skolledning och specialpedagog nämns talsyntesen som ett verktyg för att redigera och bearbeta text. (citat i kap. 4) Jag associerar till utveckling genom olika digitala verktyg som stödjer skrivprocessens alla steg.

Boksamtal: Arbetslaget har lärgrupper om läsförståelsestrategier vilket nämns i uppföljningssamtalet (citat i kap. 4). Det gör att jag associerar till en fortsatt process där boktexter sätts in ett utvidgat sammanhang dvs. även med hjälp av digitala källor som förklarar och visualiserar begrepp och innehåll. Dessutom att fördjupa textsamtal bland annat utifrån en beforskad modell, Reciprocal teaching (ömsesidig undervisning) där lärare och elever turas om att vara samtalsledare. Olika läsförståelse strategier visualiseras för att eleverna lättare ska minnas dem. Läs mer i t.ex. i böckerna Vägar till läsförståelse av Monica Reichenberg. Läsförståelse genom strukturerade textsamtal – för elever i behov av särskilt stöd av Monica Reichenberg och Ingvar Lundberg.

Det är inte alltid så att skolbibliotekarie har kunnat vara med ute i klasserna. En idé jag då fick var att spela in filmer när skolbibliotekarie bokpratar till barnen.

Det kommer att bli flera olika filmer varav de första är klara nu. Det ska bli spännande att ta med filmerna ut till elever. Allra bäst är förstås mötet med eleverna, men filmerna kan vara ett komplement. Kanske kan vi också pröva med Skype för att bjuda in Mölndals Stadsbibliotek i klasserna. Jag tror på ett nära samarbete med skolbibliotekarierna i arbetet med att stimulera och utveckla elevernas läs- och skrivförmåga. Skoldatatekets samverkan med nätverket skolbibliotek ser jag som angeläget.

9

http://www.youtube.com/user/skapandeskola

11

Från praktik till teori -­‐ arbetslaget Kompetensutvecklingsprocessen tar avstamp i en handling – besöket i klassrummet. Syftet är då att visa hur digitala verktyg kan användas i ett pedagogiskt sammanhang. Uppföljning i arbetslaget är början på en process för att koppla praktik med teori som svarar på varför.

Varför genomför vi arbetet på detta sätt? Vad förändras i mitt nuvarande arbetssätt?

Jag tänker att en fortsatt strategi kan vara att arbeta mer systematiskt med denna del i processen, genom att reflektera kring dessa frågor, och i det arbetet använda digitala verktyg för att synliggöra pedagogernas tankar. Dessutom att utveckla resonemangen och visualisera kopplingar till Lgr 11. De förmågor som eleverna ska utveckla kopplas både till kunskapskrav och övergripande mål t.ex. ”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.” Lgr 11 s. 14.

Proaktiv, formativ och kollektiv kompetensutveckling – lokala processer En annan framgångsfaktor är att processen är förankrad i skolledningen och under uppföljningsmötet utvecklas strategier för den fortsatta kompetensutvecklingen.

Jag spelade in samtalet under uppföljningsmötet vilket har underlättat för mig att fortsätta reflektionen även efter mötet. När jag lyssnar på skolledare och specialpedagog så associerar jag till fortsatt kompetensutveckling med digitala verktyg.

Dessa tankar tar jag med in i nästa uppföljningssamtal. Jag tänker att det bidrar till att kompetensutvecklingsprocessen anpassas efter enhetens behov och stödjer de processer som redan är igång på skolan.

Kompetensutvecklingsprocessen är formativ och kollektiv och arbetet i klassen är proaktivt/förebyggande, dvs. för att stödja alla elever att knäcka läskoden och vidareutveckla språket, läs- och skrivförmåga. I processen kommer pedagogerna till tals och görs delaktiga genom utvärderingen vilket gör att kompetensutvecklingen träffar ”mer rätt” utifrån behov av stöd i utveckling av pedagogisk digital kompetens.

Kompetensutvecklingsprocessen kan ses som en ram där man kan lägga in olika insatser. Det går inte att kopiera en process från en skola till en annan men ramen är en utgångspunkt. (Se bilden s. 7).

Jag inser fördelar med att pedagoger och elever lär tillsammans och vikten av att bidra till att få igång lokala processer i nära samverkan med rektor och utvecklingsledare/specialpedagog.

Vägen till eleven går via rektor – jag kommer att lägga mer fokus här i mitt fortsatta arbete.

Utvärderingar lyfter fram processen på skolan för såväl mig själv som skolledning och pedagoger vilket jag tänker bidrar till att höja kvalitén i utvecklingsarbetet.

12

Specialpedagogisk kompetens -­‐ en viktig del i kommuners IKT satsningar En insikt är vilket fantastiskt stöd specialpedagogen har varit som har samordnat, förankrat, följt upp de olika insatserna, inspirerat, varit kontakt mellan mig och rektor vid ett flertal tillfällen. Processen hålls levande i det dagliga arbetet.

Jag är stärkt i min övertygelse att specialpedagogisk kompetens på ett mer tydligt sätt ska lyftas upp i kommuners IKT satsningar och att väl fungerande arbetslag med olika kompetenser driver utvecklingen framåt. Att skolledning och pedagoger tillsammans sätter ord på HUR och VARFÖR digitala verktyg fördjupar, utvecklar och överbryggar hinder för lärande och gemenskap. Nu har vi större möjligheter än någonsin att tänka in barn och ungdomars olikheter i lärandet och ta in det från början både i planering, genomförande och bedömning.

Frågor jag ställer mig i nuläget -Hur kan kontinuitet i projektet utvecklas? Vem, vilka gör vad?

-Hur kan samarbetet mellan olika kompetenser fördjupas och utvecklas för att öka förståelse kring hur och varför digitala verktyg kan skapa möjligheter till lärande och gemenskap för alla elever?

-Hur kan arbetet där eleverna är lärresurser för varandra utvecklas?

Ett område som jag kommer att fokusera i mitt fortsatta arbete är att utveckla min förmåga att ställa forskningsfrågor för att synliggöra och höja kvalitén i utvärderingar och skolutvecklingsprocesser.

13

Bilaga Beskrivning av arbetet i klassrummet kopplat till forskning Under en förmiddag besöker jag klasser i fsk - åk 2 och går igenom talsyntes med alla elever.

Ytterligare en pedagog har bidragit i detta arbete under läsåret 12/13.

Klasslärare och ibland fler lärare deltar så att pedagoger och elever lär tillsammans.

Mölndals stadsbibliotek hjälper till med boklådor som innehåller ett varierat utbud av böcker inklusive talböcker från legimus.se katalogen. Boklådan behåller klassen under en period.

Skolbibliotekarie högläser och har boksamtal med klassen för att inspirera till digitalt berättande. Eleverna samarbetar oftast två och två under skrivarbetet. Arbetssättet är delvis inspirerat av Att skriva sig till läsning.10 Upplägget anpassas efter tekniska förutsättningar och efter ålder på eleverna.

Eleverna i fsk –åk 2 lär sig inte bara talsyntes utan bekantar sig med böcker, talböcker och inspireras att skapa texter tillsammans två och två.

Syftet är både att stimulera läs- och skrivutvecklingen samt att visa på olika möjligheter att läsa och bearbeta sina texter. Om elever behöver använda talsyntes och talböcker högre upp i årskurserna för att överbrygga läs- och skrivsvårigheter, så är verktygen redan kända och finns tillgängliga för alla elever.

Auditiv och visuell kommunikation För att underlätta för eleverna att förstå upplägget av arbetspasset används bilder som projiceras via projektor.

Bilder som stöd för talet stödjer elevernas arbetsminne – att hålla flera komponenter i minnet samtidigt som man bearbetar dem. Detta är bra för alla elever och helt nödvändigt för att få sammanhang för en del elever.

Därför är det viktigt att tänka igenom vilka krav en lärsituation ställer på arbetsminnet, och hitta vägar för att stödja tänkandet.

Genomgång av talsyntes Detta moment anpassas till ålder på elever och vilket verktyg de använder.

I förskoleklass och i början av åk 1 visas en animering, via projektor, med ett spöke som talar till eleverna. Spöket berättar att det håller på att öva sig att skriva, och animeringen visar när spöket skriver bokstavsräckor.

Eleverna stimuleras att leta efter bokstäver i sitt namn, hitta riktiga ord osv.

I de lägsta årskurserna ställs talsyntesens skrivstöd in på enbart ljudning av bokstäverna – inte uppläsning av ord och meningar, beroende på var eleven befinner sig i sin skriv- och läsutveckling.

I åk 1-2 kan det istället vara en text som används vid visningen av talsyntes. Texten riktar sig till eleverna och läses upp med talsyntes. Innehållet handlar om rösterna och talsyntesens funktioner som visas efterhand. ”Hej, jag som pratar heter Erik och är riktigt bra på att läsa upp text. Min röst låter inte riktigt som en mänsklig röst, men jag är ju bara en robotröst…”

10

http://www.diu.se/nr2-13/nr2-13.asp?artikel=s22

14

Eleverna lär sig snabbt att hantera talsyntesen vare sig det är ClaroReadPro på PC, WordReadplus på mac eller appen Skolstil på iPad. Syftet med att använda talsyntes är att underlätta så att alla elever knäcker läskoden så snabbt som möjligt: ”Den avgörande faktorn för att förhindra uppkomsten av en ond cirkel är att fokusera alla insatser i första årskursen på att uppnå automatiserad ordavkodning.”11 s. 18 Ingvar Lundberg beskriver i sin bok God läsutveckling12 ”Elever som i slutet av det första skolåret inte nått fram till … fas 6 i ordavkodning, fas 1 i flyt… bör få mycket stöd, uppmuntran och extrahjälp.” s. 18 I en liten studie som beskrivs i Från bokstäver till förståelse13, (Specialpedagogiska skolmyndigheten) visas hur 6 åringar använt talande tangentbordet i talsyntesen i kombination med gratisprogrammet Sebran (PC) dvs. programmen ”Bokstavsregn” och ”ABC-regn”. ”Syftet med föreliggande studie var att undersöka om tangentbordsträning vid dator ihop med Talande tangentbord kan utveckla 6-åringars fonemiska medvetenhet. Efter endast åtta dagars träning, fem till tio minuter dagligen, visade det sig att båda eleverna hade förbättrat sina resultat, såväl på uppgifterna ”Skilja mellan språkljud” som ”Identifiera språkljud” s.

87 Jag tänker att en hypotes är att dator/lärplatta och talsyntes bidrar i processen att knäcka läskoden14.

Digitalt berättande med talsyntes

Syftet med att använda talsyntes är också att eleverna får ytterligare ett verktyg för att bearbeta och redigera sina texter för att höja kvalitén både till form och innehåll.

Jag har intervjuat elever när de berättar om arbetet där talsyntes har använts.

En flicka i åk 2 berättar, liksom några lärare, om samarbetet.

Pedagoger berättar att eleverna bearbetar och redigerar sina texter mer tillsammans innan de frågar pedagog. Det bör frigöra tid för pedagogen att ge till elever som behöver mer stöd.

Lundberg lyfter i boken God skrivutveckling15 på s 93, fram: ”När man läser något högt, märker man om ord fattas, om meningsbyggnaden har blivit felaktig, om tankegångar är oklara eller osammanhängande, om språket flyter väl och har god rytm.”

Jag tänker att talsyntes kan stödja denna process. Jag har många gånger observerat hur elever prövar sig fram när det gäller stavningen. De lyssnar, pratar med varandra, skriver om och lyssnar igen osv. Eleverna uppmuntras också att samarbeta på detta sätt.

11 Myrberg, M. Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter Forskningsöversikt http://www.skoldatatek.se/laestips/66-att-skapa-konsensus-rapport-2003-och-2006 12

Lundberg, I God läsutveckling Natur och kultur 2005

13 http://www.butiken.spsm.se/produkt/katalog_filer/Nr%2000342%20Från%20bokstäver%20till%20förståelse.pdf 14 http://www.skolverket.se/prov-och-bedomning/nationella-prov/ak3/2.2679/2.2680/forelasning-om-bedomning-1.114868 15 Lundberg, I God skrivutveckling Natur och kultur 2008

15

Vidare på s 103 skrivs: ”En bärande tanke i den processorienterade skrivundervisningen är att samspelet i klassrummet driver inlärningen” Jag tycker mig se att talsyntesen ger upphov till språkstimulerande samtal mellan eleverna.

Samarbete – ett filmat exempel Bilden på framsidan är från en filmsekvens där två pojkar i ettan samarbetar.

De kunde inte läsa så många ord då filmen spelades in. De flesta bokstäver kunde de säga namnet på. Så här gick samarbetet till: Pojken som håller i boken säger vad bokstaven heter.

Den andre skriver bokstaven på datorn.

Därmed kopplas liten bokstav i boken med stor på tangenterna, och genom talsyntesen kopplar de ihop bokstavsljud med bokstav vilket är viktigt för att knäcka läskoden.

Den som har boken säger ”å så tar vi” efter varje ord och då gör den andre ett mellanslag på datorn och talsyntesen läser ordet.

När de kommit en bit lyssnar de på sin text och kan följa med i texten tack vare markörmedföljning.

Eleverna kan sedan läsa efter och repetera texten.

Eleverna går på upptäcktsfärd i texten, tillsammans undersöker de vad det står. De blir mer självständiga och får nödvändigt övning i att läsa.

I de lägsta årskurserna har eleverna bara talsyntesens ljudning av bokstäver igång. Alltså inte uppläsning av ord och meningar.

Barnen förstår när de spökskriver (bokstavsräckor) att det går att skriva ner berättelser och meddelanden osv. och att det finns mottagare .

Det är också viktigt att de lär sig att den finns en person bakom en text - allteftersom de arbetar med källkritik, något som betonas i en modell för textsamtal: Questioning the author.

I arbetet på datorer skriver eleverna texter och många gånger hinner de också lära sig att infoga någon bild från t.ex. fotofinnaren.se I klasser som har iPads så används appen Skolstil och vi brukar också hinna med att kopiera texten till appen Scribble Press där eleverna kan fortsätta arbetet med att rita, infoga bilder osv. Texten i Scribble Press kan eleverna lyssna på med iPadens inbyggda talsyntesfunktion Tala markering.

16

Boksamtal Högläsning ur böcker och samtal genomförs på olika sätt och syftet är bl.a. att inspirera till läs- och skrivlust, utveckla ordförrådet samt utveckla förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift som läroplanen LGR 11 föreskriver.

Vidare att uppmärksamma eleverna på hur berättelser kan börja, hur de struktureras kring personer, miljö och händelser osv.

Högläsningen är språkutvecklande på många sätt, som en bro mellan tal och skrift genom tydligt uttal vid uppläsningen, som ger förståelse för hur meningar och berättelser byggs upp.

Många källor vittnar om detta. ”Bibliotek och högläsning är två viktiga ingredienser i pedagogiken såväl i som utanför klassrummet: En annan sida av en god pedagogik är självklart detta att skapa intresse för läsningen, skapa läsglädje. Det kan man bl a genom att läsa högt för barnen ofta och mycket och också besöka bibliotek och ha god kontakt med bra kvalificerade barnbibliotekarier.” s. 38 16 Svenska barnboksakademin har utarbetat ”17 skäl för barnboken”17 Skriften finns på olika språk. Anne-Marie Körling har på ett fantastiskt sätt vidareutvecklat arbetet genom att bl.a. koppla varje del till Lgr11: ”17 skäl för boken och vägen till de nationella målen för grundskolan!” 18 Skolbibliotekarien trollbinder barnen genom högläsningen och samtalen som kopplar innehållet till elevernas erfarenheter. Det är spännande när barnen upptäcker att man får olika bilder i huvudet vid läsningen och att man kan tolka på olika sätt. Författaren skriver inte hela boken som Lundberg nämner i God skrivutveckling s 45, utan resten bidrar läsaren med. ”En väsentlig del av utveckligszonen är med andra ord att bygga en brygga mellan de erfarenheter och tankar som eleverna har med sig i sina ryggsäckar och de mål vi har för elevernas lärande i skolan.” s 80 19

16 Myrberg, M Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter (2003) 17

http://www.barnboksakademin.com/17skal/index.shtml http://korlingsord.se/archives/34944 19 Partanen, P Från Vygotskij till lärande samtal Bonniers (2007) 18

17

I de delar som jag själv håller i boksamtal kan det se ut såhär: -Talbok: Klassen får lyssna på en bit ur en talbok med text och de kan via markörmedföljning följa med i texten på projektorduken.

En bok som vi har använt i det arbetet är t.ex. Millie, världens bästa kompis – varefter samtalen har handlat om detta. Texten på projektorduken/ interaktiv tavla ger möjlighet att utveckla textsamtal.

Eleverna får från start lära sig att litteratur finns tillgänglig på olika sätt – läsa med ögonen och läsa med öronen. Att vi människor har olika behov i olika situationer och att det är OK. Syftet blir alltså i förlängningen att avdramatisera om någon elev behöver använda talböcker längre upp i årskurserna för att överbrygga läs- och skrivsvårigheter. ”.. oavsett om man läser eller lyssnar, måste man veta hur det går till att tillgodogöra sig en text. ” s 28 20 -Film En annat sätt som jag använder är att visa en kort film där elev läst in början av en bok om Kalle Skavank. Detta för att kunna samtala om börjor i böcker och att stimulera till fortsatt läsning och skrivning där eleverna får förutsäga vad de tror kommer att hända.

Grundläggande läsförståelsestrategier kan i detta sammanhang övas dvs. förutsäga, sammanfatta, ställa frågor och reda ut oklarheter.

Filmerna kan också användas till att skapa förförståelse till böckernas innehåll. I detta arbete är eleverna lärresurser för varandra. ”Vikten av att ge barnen förförståelse för texten.

Om ett barn saknar kunskaper om den verklighet texten behandlar, blir det nästan omöjligt för barnet att läsa texten.” s 36 21 -Bokfilmer Under våren 2013 har vi påbörjat att skapa bokfilmer där skolbibliotekarie filmats när hon berättar och visar böcker för barnen. Filmerna ramas in med musik och effekter som fångar elevernas uppmärksamhet.

I början av projektet vårterminen 2011 fanns alltid personal från Mölndals Stadsbibliotek med under klassbesöken. Under läsåret 11/12 hade en skolbibliotekarie 20% tjänst som finansierades av statliga Läs- och skrivpengar. En del av den tjänsten användes inom detta projekt. Under läsåret 12 /13 har skolbibliotekarie deltagit under vissa besök.

Jag tänker att det är angeläget att skolbibliotekarie alltid finns med inom projektet och då klasserna besöks, men att filmerna är ett komplement.

20

21

Lundgren T och Ohlis K. Vad alla bör veta om läs- och skrivsvårigheter i en digital värld (2013) Lundberg, I Alla kan lära sig läsa och skriva Natur och Kultur (2006)

18

Slutord Jag vill framföra ett varmt tack till…

Skolledning, specialpedagog och pedagoger för samverkan i projektet, medverkan i utvärderingen m.m.

Ewa Sunrydh, skolbibliotekarie för dina fantastiska boksamtal och din insats i skapandet av bokfilmerna.

Anders Eriksson som bland annat arbetar med projektet Skapande skola och har filmat och redigerat bokfilmerna.

Mölndals Stadsbibliotek för att, många gånger med kort varsel, fixa boklådor som tas med ut till klasserna!

Magnus Brungs min kollega i skoldatateket som under läsåret 12/13 varit med i arbetet som görs i klassrummen.

Pär Holmerz för idén med animationen av spöket som skriver spökskrift. Pär arbetar bland annat med projektet Skapande skola.

Jag ser fram emot att vidareutveckla projektet ! /Gunilla Almgren Bäck

19