London Nautical School
Jobbskuggning med fokus på inkludering, ledarskap och IKT
Gunilla Almgren Bäck & Katarina Krokström Mölndals Skolförvaltning Stöd-‐ och utvecklingsenheten december 2016
ImPact, jobbskuggning:London Nautical School: Gunilla Almgren Bäck och Katarina Krokström 161003-‐161007
Innehållsförteckning Inledning .................................................................................................................................. 3 Bakgrundsfakta om skolan ....................................................................................................... 3 Nautisk utbildning ...................................................................................................................................................................... 3 Idéer till Skolförvaltningen ..................................................................................................................................................... 4 Strukturkvalitet -‐ förutsättningar ............................................................................................. 5 Ledningsgrupp ............................................................................................................................................................................. 5 Inkluderingssamordning ......................................................................................................................................................... 5 Idéer till Skolförvaltningen ..................................................................................................................................................... 6 Ledningens ”learning walks” ................................................................................................................................................. 7 Idéer till Skolförvaltningen ..................................................................................................................................................... 7 Kommunikationsstrategier med syfte att främja en positiv attityd ..................................................................... 7 Idéer till Skolförvaltningen ..................................................................................................................................................... 8 Anpassad fysisk lärmiljö .......................................................................................................................................................... 8 Idéer till Skolförvaltningen ..................................................................................................................................................... 8 Gemensamma screeningtest .................................................................................................................................................. 9 Idéer till Skolförvaltningen ..................................................................................................................................................... 9 Processkvalitet ....................................................................................................................... 10 Preteaching och stödjande arbetssätt ............................................................................................................................ 10 Idéer till Skolförvaltningen .................................................................................................................................................. 11 Ledarskap i klassrummet och förhållningssätt till lärande ................................................................................... 12 You Choose – filosofin betonar värdet av lärandet för eleverna ......................................................................... 12 Idéer till Skolförvaltningen .................................................................................................................................................. 13 Kollegialt lärande om flerspråkighet i undervisningen .......................................................................................... 13 Idéer till Skolförvaltningen .................................................................................................................................................. 15 Digitala lärverktyg och tips på länkar ............................................................................................................................ 15 Avslutande ord ...................................................................................................................... 16 Bilaga 1 .................................................................................................................................. 17
ImPact, jobbskuggning: London Nautical School: Gunilla Almgren Bäck och Katarina Krokström 161003-‐161007
2
Inledning Under en vecka i oktober 2016 har vi haft möjlighet att jobbskugga chefer och personal på London Nautical School1 i London. Arbetet ingår i imPACT projektet2 i Mölndal där målsättningen bland annat är att stärka det internationella perspektivet i verksamhetsutvecklingen och personalens kompetensutveckling, samt att att stärka förvaltningen som en lärande organisation. Siktet har varit inställt på Mölndals Skolförvaltnings fokuserade områden: inkludering, delaktighet och inflytande, IKT och ledarskap. I denna skrift belyser vi några delar från jobbskuggningen och vad vi skulle kunna omsätta på hemmaplan i Mölndal.
Bakgrundsfakta om skolan Skolan grundades 1915 som en följd av Titanics förlisning, och den ligger centralt i London i området Southwark. Profilen för skolan är nautisk kompetens och lärmiljö som är särskilt anpassad för elever med autism/asperger. Det är en statlig skola som har en hel del ekonomiskt stöd av staten genom att de har många elever som är i behov av särskilt stöd. Skolans ekonomi är beroende av elevernas betygsutveckling samt deras slutbetyg i sista årskursen. Det är en skola för pojkar i den obligatoriska skolformen secondary school, men flickor får gå på skolan inom den frivilliga skolformen upper secondary school. Skolan har ungefär 800 elever i åldrarna 11-‐18 år, och 125 lärare. Skolan är mångkulturell och cirka 44 % av eleverna har ett annat modersmål och kommer från olika delar av London. Totalt talas 40 olika språk, men de flesta av eleverna kommer från Latinamerika och pratar spanska. Ledning är ny sedan september 2016, och rektorn har visioner gällande utveckling som nu genomförs steg för steg.
Nautisk utbildning Skolan grundades efter olyckan när Titanic sjönk. En lärdom efter förlisningen var att all personal behövde nautisk kompetens, vilket de flesta saknade bland personalen. Därför startades denna skola. Än idag övar eleverna segling varje vecka och de läser teori. De seglar vid The Royal Victoria Dock som ligger i East End of London. Eleverna med autism deltar tillsammans med övriga elever i grupper om 14 elever (max 8 elever per vuxen) samt assistenter för elever med autism. Det berättades för oss att en elev med autism inte ville delta i seglingen som var en okänd aktivitet för honom. Till en början medförde aktiviteten hög stress hos pojken vilket kom till uttryck i starka känslor. Han fick hjälp att delta steg för steg och efter ett år så vågade han vara med de andra eleverna och genomföra seglingen.
1 http://www.lns.org.uk 2
http://impactmolndal.weebly.com
ImPact, jobbskuggning: London Nautical School: Gunilla Almgren Bäck och Katarina Krokström 161003-‐161007
3
Idéer till Skolförvaltningen Vi ser seglingsaktiviteten som mycket positiv för att inkludera alla elever genom att de får öva sin sociala, kommunikativa/språkliga förmåga och samarbetsförmåga. Samarbete kräver föreställningsförmåga och förståelse för sammanhang, exempelvis: Om jag gör detta och du gör något annat så bildar våra delar en helhet. Denna förmåga övas konkret genom seglingen. Förmågorna som eleverna ska utveckla enligt läroplanen kan de få visa i ett autentiskt sammanhang och de har de nytta av dessa i framtida yrkesliv och på sin fritid. Flerspråkiga elever utvecklar skolspråket genom att praktiskt använda det i samspel med andra. I Mölndal skulle vi kunna erbjuda en mer varierad lärmiljö genom att utveckla verksamheten vid Gunnebo slott. Miljön skulle kunna användas vid anpassad studiegång för elever med hög frånvaro och andra elever som har behov av en alternativ lärmiljö. Stensjön skulle kunna användas för aktiviteter på liknande sätt som på London Nautical school. Hur ser användningen av Skolskog ut i Mölndal idag, och vilka andra möjligheter kan utvecklas för att koppla samman skola och samhälle?
ImPact, jobbskuggning: London Nautical School: Gunilla Almgren Bäck och Katarina Krokström 161003-‐161007
4
Strukturkvalitet -‐ förutsättningar Ledningsgrupp Skolan har en ny rektor men har behållit ledningsstrukturen tillsvidare. Planen är att minska ner antalet rektorsassistenter. Ledningsgruppen ser ut som följer: • Rektor • Två biträdande rektorer med olika funktioner: beteende/närvaro/bedömning/betyg respektive ”teaching and learning”. • Fem rektorsassistenter med olika ansvarsområden: administration / 11-‐13 år/ 14-‐16 / 16-‐18 / inkludering och säkerhet • Head of department, vilket är en lärare som är ämnesansvarig, funktionen att vara mentor för andra lärare kan jämföras med förstelärare i Sverige. • Lärare
Inkluderingssamordning Skolan har en samordnare för inkludering – en av rektorsassistenterna. Han hade återkommande möten med all personal där han tydliggör vilka elever som har behov av särskilt stöd. Han bistår lärarna med en skriftlig schemaöversikt varje läsår där det framgår hur personal-‐ och assistentresursen är fördelad över veckans lektioner. Av schemat nedan framgår en dag, klassvis samt vilka elever och assistenter som finns närvarande under en specifik lektion. Assistentresursen var relativt omfattande genom att skolor finansieras av statliga bidrag för elever i behov av särskilt stöd.
ImPact, jobbskuggning: London Nautical School: Gunilla Almgren Bäck och Katarina Krokström 161003-‐161007
5
Samordnaren tar också upp gemensamma strategier på skolan. Exempelvis har alla lärare och assistenter en mall för att strukturera lektioner för elever i behov av tydliggörande pedagogik. Elever i behov av särskilt stöd har dessutom individuella scheman där speciallärare på ett genomtänkt sätt har planerat för ämnen och interaktion veckovis och dag för dag. Eftersom interaktion ofta kräver mycket energi för elever med autism så anpassas detta genom att dagen varieras då eleverna är i helgrupp, i mindre grupp eller får individuellt stöd.
Idéer till Skolförvaltningen Flera skolor har utvecklat proaktiva arbetsformer där specialpedagoger/speciallärare tillsammans med elevhälsoteamet möter skolans arbetslag kontinuerligt. Det kan innebära att tiden för elevhälsomöten kan minskas och istället användas mer effektivt för utveckling av undervisning som möter alla elevers behov. Vi ser att ovanstående strategier och mallar skulle kunna utvecklas och vara till stöd för lärare som i sin tur kan ge stöd till elever (stödkedja). Översiktliga scheman visualiserar hur resurserna fördelas vilket underlättar ledning av elevhälsoarbetet. Via Unikums Stödmodul, som alla skolor ska använda, får vi en överblick kring vilka som har extra anpassningar och särskilt stöd. Denna information kan bilda underlag för utvecklingsbehov gällande undervisning inom olika ämnen, samt bidra till ett likvärdigt stöd såväl inom som mellan skolor. Exempelvis kan den centrala resursen av förstelärare styras så att likvärdigheten främjas dvs. att spridningen i betyg minskar. ImPact, jobbskuggning: London Nautical School: Gunilla Almgren Bäck och Katarina Krokström 161003-‐161007
6
Ledningens ”learning walks” Hela ledningen har ett gemensamt schema för så kallade ”learning walks”. Det innebär att rektor och rektorsassistenter besöker elever och personal i klassrummen. Ledningsgruppen har fördelat tiderna så att de tillsammans täcker in stora delar av veckans lektioner. Under besöken observerar de lektioner och de kan också delta på olika sätt. Ibland väljer de att fokusera ett gemensamt område som de observerar, och vid andra tillfällen väljer de att särskilt följa en eller ett par elever under en vecka. Ledningens policy är att vara synlig samt att främja ett positivt och stödjande bemötande vilket de lyfter fram i skolans policydokument ”Positive Attitude to Learning Policy”.
Idéer till Skolförvaltningen En lärdom från inkluderingsprojektet TeachLearn3 i Mölndal är att rektor upplevde det mer givande att sitta med som reflektör under ett lärande samtal då arbetslag diskuterade en lektion jämfört med att besöka lektioner. Rektor menade att lektionen han besökte blev som en uppvisning istället för en ”vanlig” lektion, men det kan ju vara flera faktorer som påverkar detta. Inom TeachLearn projektet användes strategin deltagande observation/kritisk vän som innebar att lärarna hade organisatoriska förutsättningar för teamteaching (tvålärarskap) under flera lektioner. Man planerade lektioner tillsammans, en av lärarna genomförde lektionen och den andre observerade undervisningen i relation till elevernas delaktighet i aktiviteten. Även central skolutvecklare och psykolog deltog under observationerna samt under det efterföljande aktionslärande samtalet. En tanke är att utveckla detta arbetssätt inom Specialpedagogiklyftet. Vidare skulle detta arbetssätt kunna kompletteras med någon form ”learning walks”. Vårt förslag är att detta arbetssätt utvecklas av rektor, förstelärare, specialpedagoger/speciallärare samt Elevhälsan. Syftet är att främja likvärdighet, tillgänglig lärmiljö och delaktighet.
Kommunikationsstrategier med syfte att främja en positiv attityd Skolan har en gemensam strategi för hur de ska agera vid oacceptabelt beteende. Detta är dokumenterat i deras handlingsplan Positive Attitude to Learning Policy. De elever som skolan följer särskilt noga kring beteende ska kontinuerligt söka upp inkluderingssamordnaren och visa upp signerade kort från andra lärare som utvärderar elevens uppförande efter varje lektion. Alla fem rektorsassistenter har varsin kommunikationsradio och ska kunna nås om det händer något på skolan. När elever fått tre varningar av lärare så skickar de ett mail till ledningsgruppen. Den person som då är ute på ”learning walk” (se ovan) hämtar eleven och följer honom till en liten grupp. Här får eleven möjlighet att reflektera över sitt beteende och strategier tillsammans med en pedagog. De arbetar också med skoluppgifter under några dagar eller under längre tid tills dess eleven känner sig redo att gå tillbaka till klassen. Viljan att förbättra sitt beteende avgör hur länge eleven får stanna i den lilla gruppen. Skolans nya rektor ifrågasätter systemet pga. att det är samma elever (11 st) som upprepat hamnar i den lilla gruppen.
3
http://www.skolutvecklingmolndal.net/teachlearn-‐inkludering.html
ImPact, jobbskuggning: London Nautical School: Gunilla Almgren Bäck och Katarina Krokström 161003-‐161007
7
Idéer till Skolförvaltningen De flesta skolor i Mölndal har nog ordningsregler – kanske alla. Hur arbetar man fram dessa ordningsregler? Hur tar man vara på elevernas tankar? Är det tydligt för eleverna vilka beteenden/förhållningssätt som är acceptabla enligt vår gemensamma värdegrund, och vad som händer vid oacceptabelt beteende? Hur främjar olika arbetssätt gruppens/klassens sociala relationer?
Anpassad fysisk lärmiljö I nuläget byggs en ny avdelning på skolan, SpecialNeed (SEN)centre. Denna avdelning är i första hand för elever i behov av särskilt stöd. Deras tanke är att bidra till att anpassa lärmiljön för elever med diagnosen autism/asperger. Ett så kallat sensoriskt rum inreds med dämpad belysning med lavalampor och andra anpassningar gällande visuella och auditiva intryck. Hit kan elever gå om de behöver sänka stressnivån och minska perceptuella intryck från omgivningen. En annan lokal i denna del av skolan kommer att utrustas med individuella arbetsplatser med datorer.
Idéer till Skolförvaltningen I Mölndal har man på flera skolor utvecklat skolans fysiska lärmiljö för alla elever. Exempel finns på Toltorpskolan, Lackarebäckskolan och Glasbergsskolan för att nämna några skolor. Inom ett projekt på Toltorpskolan4 skapades tre rum i rummet dvs. klassrummet delades in i följande delar: • Presentation/genomgång • Samarbete/Grupparbete • Enskilt arbete/reflektion/metakognition Mölndal har exempel på lärmiljöer där ståbord prövas och där man har köpt in och prövar en slags sittboll som alternativ till att sitta på stolar. Det finns mycket som kan göras när det gäller den fysiska lärmiljön. När det gäller ljudmiljön kan teknik som fördelar ljudet5 vara till gagn för alla elever, exempelvis med ljudanläggningar som ”redcat” eller ”360 graders ljud”. För att främja en tillgänglig lärmiljö bör en kartläggning av stressfaktorer i miljön göras. Genom att stressnivån sänks hos individer så bäddar det för en social lärmiljö som blir positiv för alla. I en optimal lärmiljö finns tid både för stimulans och vila. Vilka rum för återhämtning har vi på våra skolor? Hur kan skolor i Mölndal utforma sensoriska rum?
4 5
http://larmiljo.weebly.com http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=86&artikel=6105146
ImPact, jobbskuggning: London Nautical School: Gunilla Almgren Bäck och Katarina Krokström 161003-‐161007
8
Gemensamma screeningtest För att identifiera elever i behov av språkligt stöd genomförde skolan screeningtest av ord-‐ och läsförståelsetest samt stavningstest. Detta genomfördes i storsamlingar med cirka 100 elever. Några elever fick uppläsning av texterna i ett annat rum.
Idéer till Skolförvaltningen I Sverige har Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) genomfört en forskningsöversikt under 2012-‐2014 av området dyslexi avseende vilka test som har vetenskaplig förankring. Testen Läskedjor och LäSt är två screeningstest som lyfts fram av forskare. Dessa test bör finnas på alla skolor eftersom de bidrar till att tidigt identifiera elevers läsförmåga. Ibland gör specialpedagoger/speciallärare screeningtest, och ibland gör klasslärare/mentor/svensklärare detta. Eventuellt kan de vara tidsbesparande att denna typ av test görs i storgrupper i den mån lokaler tillåter detta och anpassat efter elevers behov.
ImPact, jobbskuggning: London Nautical School: Gunilla Almgren Bäck och Katarina Krokström 161003-‐161007
9
Processkvalitet Preteaching och stödjande arbetssätt Skolan strävar efter att systematiskt förbereda elever i behov av särskilt stöd inför undervisning i klass genom så kallad preteaching. Syftet är att främja elevens delaktighet och måluppfyllelse. Man går igenom och skapar förförståelse inför kommande ämnesområde, begrepp samt tränar läsning och läsförståelse i små grupper. När eleverna sedan är i klass får de ofta stöd av assistenter som hjälper dem med att tydliggöra lektionens innehåll. Skolan har gemensamma dokument och mallar för hur detta genomförs. Se ovan. Vid undervisning i små grupper (preteaching) eller då assistenter gav individuellt stöd i klassrummet så använde man sig av tunna whiteboardtavlor6 i A4 format för att tydliggöra uppgifter, rita och förklara.
Elever som behöver tydliggörande av dagsplaneringen startar en kvart före ordinarie schema varje dag. Det gäller främst elever med autism/asperger som samlas hos specialläraren som är deras mentor. De går igenom var, när, hur, med vem, hur länge och varför aktiviteter ska genomföras. Mentorn frågar eleverna hur de mår under detta lektionspass och hon använder en känslotermometer. En modell som används är utformad som ett trafikljus: röd, gul och grön. Eleven kan på detta sätt kommunicera sin känsla utan att behöva sätta ord på den. Om elevens dagsform inte är så bra så kan läraren kan anpassa dagen ytterligare. Eleverna får också stöd genom att en aktivitet delas upp i flera moment. Det kan vara så som i bilden ovan ”task plan” eller mer detaljerat.
6
http://www.lar-‐lek.se/sv/whiteboard/694-‐skrivtavla-‐a4-‐blank-‐30-‐pack.html http://show-‐meboards.com ImPact, jobbskuggning: London Nautical School: Gunilla Almgren Bäck och Katarina Krokström 161003-‐161007
10
Dessutom använder hon bilder7 för att tydliggöra kommunikation och stödja minnet. Mentorn/Specialläraren har telefonsamtal med elevernas föräldrar en gång i veckan. Syftet med samtalen är att lära känna eleverna bättre, ge positiv återkoppling samt diskutera elevens utveckling. Skolan har också kontakt med föräldrar via en ”planner”/kalender som alla elever ska ha med sig till skolan varje dag osv. De har inte någon digital plattform för kommunikation mellan hem och skola.
Idéer till Skolförvaltningen Att arbeta systematiskt med preteaching bör främja elevers delaktighet och måluppfyllelse. Detta sätt att arbeta kan innebära en förskjutning till ett mer proaktivt arbetssätt och mindre reaktivt/åtgärdande. Skolor organiserar uppstarten av dagen på olika sätt för att möta elevers olika behov exempelvis med tydliggörande pedagogik som strukturerar dagen och man använder bildstöd. Hur kan detta utvecklas? Vilka möjligheter har elever att välja hur de vill starta dagen? Vilka krav ställer det på organisering av skolans personalresurser? Hur skulle en funktion med kamratstödjare kunna se ut i detta sammanhang? Hur kan mentorstiden användas?
För att utveckla det pedagogiska arbetet kring elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som autismspektrumtillstånd och adhd kan skolan använda Specialpedagogiska skolmyndighetens studiepaket8 som är upplagt liknande Skolverkets moduler inom specialpedagogiklyftet, läslyftet osv. Studiepaketet kan användas av hela skolor, enskilda arbetslag men även för individuell kompetensutveckling. En tanke är att lyfta fram denna resurs inom specialpedagogiklyftet i Mölndal.
Små whitebordtavlor kan exempelvis användas vid undervisning i klasser/grupper då EPA-‐metoden används (eget tänk, pararbete, alla i gruppen). Detta arbetssätt främjar egen reflektion samt utvecklar tanken då man får ta del av andras perspektiv. Att skriva ner tankar stödjer arbetsminnet.
Tydliggörande pedagogik innehåller bl.a. arbetssätt med visuellt stöd / bilder enligt ovan. I Skolförvaltningen i Mölndal används bildstöd exempelvis digitala verktyg som Widgit Go och Widgit Writer för iPad eller Communicate InPrint för PC datorer. Läs mer på Symbolbruket9. För att visualisera lärandet mer och komma igång med grafisk facilitering i undervisningen kan man använda idéer från Toolsforschools.dk10
Många har säkert använt känslotermometrar i undervisningen. En idé som vi tog del av var trakfikljuset enligt ovan. Det skulle vara intressant att pröva trafikljuset som incheckning/invärdering vid lektionsuppstart för att får en uppfattning om hur klassen mår. Genom att använda en dator med tryckkänslig skärm som visar smileys (röd, gul och grön) kan data samlas in direkt i anslutning till lektionsuppstart.
7 http://www.ebay.com/sch/i.html?_from=R40&_trksid=p2050601.m570.l2632.R2.TR8.TRC2.A0.H0.Xpecs. TRS0&_nkw=pecs&_sacat=11731. 8 https://www.spsm.se/studiepaket-‐npf/ 9 http://www.symbolbruket.se 10 http://www.toolsforschools.dk/den-‐visuelle-‐laeligrer.html ImPact, jobbskuggning: London Nautical School: Gunilla Almgren Bäck och Katarina Krokström 161003-‐161007
11
Ledarskap i klassrummet och förhållningssätt till lärande Skolans personal har olika förhållningssätt till arbetsformer i undervisningen. Å ena sidan har de mer traditionella arbetsformer med ett tydligt auktoritärt ledarskap. Å andra sidan har de arbetsformer inom ämnena engelska respektive NO där lärarna arbetar utifrån en filosofi som de kallar You Choose. Vi upplevde att båda systemen var tydliga i sin struktur för eleverna och att de visste vad som förväntades av dem. Lärarna var också samstämmiga kring förhållningssätt och arbetsformer i de respektive systemen. Här nedan beskrivs en del av upplägget kring You Choose.
You Choose – filosofin betonar värdet av lärandet för eleverna Idéerna kring You Choose innebär att eleverna får välja lärare och arbetssätt inom den kurs som de ska gå. Oftast får eleverna sitt första eller andrahandsval. Lärarna beskriver hur de tänker lägga upp arbetet under läsåret, och presenterar detta på en webbsida11. Eleverna väljer kursupplägg och lärare genom att svara i ett Google formulär. I kurserna definieras även vad som krävs språkligt, förmåga att arbeta självständigt samt tempot. Här är ett exempel: • Pace – High • Independence required – Medium • Complexity of reading materials – Low • Class discussion requirements -‐ High Filosofin handlar om att engagera och medvetandegöra eleverna kring sitt eget lärande, hur de interagerar med andra elever samt betonar att lärandet ska vara av värde för dem själva. Varje lärare har en webbsida där de länkar till elevernas individuella bloggar. Lärarna lägger ut material som eleverna kan använda i den takt de vill. Det innebär att eleverna lämnar in en uppgift, exempelvis i skriftlig form, som är underlag för bedömning utöver de nationella proven som alla elever måste göra. Dessa uppgifter publicerar eleverna på sin blogg där de också får återkoppling. Under muntliga genomgångar iakttar vi en lärare som använder verktyget Classcharts12, där läraren direkt i stunden kan dokumentera individuell bedömning av elevsvar. Detta görs genom att klicka på en interaktiv tavla med symbolerna: grön tummen upp = väl utvecklat svar gul tummen upp = utvecklat svar röd tummen upp = enkelt svar Elevernas namn är kopplade till denna webbresurs. På detta sätt vill läraren tydliggöra hur han bedömer elevernas argumentation.
11 https://homelearning.edutronic.net/year-‐seven-‐you-‐choose-‐in-‐science/ 12 https://www.classcharts.com ImPact, jobbskuggning: London Nautical School: Gunilla Almgren Bäck och Katarina Krokström 161003-‐161007
12
När en hemläxa ges så får eleverna ett exempel av läraren hur de kan göra, men varje elev väljer själv om detta följs eller om idén kan förändras eller utvecklas så att eleven gör något av värde för sig själv. Under en lektion som vi observerade så visade läraren upp ett exempel där en elev hade följt instruktionen och ett annat exempel där eleven hade utformat hemuppgiften på sitt eget sätt. Läraren frågade om elevernas exempel kunde tas upp och visas inför de andra i gruppen. Genom att elevernas exempel lyftes fram för diskussion så framhölls elevernas olika sätt att ta sig an en uppgift. I det här fallet handlade uppgiften om MacBeth och eleverna hade skrivit helt olika texter både till form och innehåll. Läraren frågade om någon inte hade gjort läxan, och det var cirka fem elever. De fick motivera varför uppgiften inte hade varit av värde för dem. Eleverna fick möjlighet att välja att göra ”läxan” tillsammans med läraren efter skoltid. Så tanken går ut på att eleverna ska förstå att de lär sig för sin egen skull och inte för lärarens skull. Det är lärandet som är i fokus, inte var eleverna ligger resultatmässigt. Därför praktiseras inte nivågrupperingar utifrån resultat/betyg inom ”You choose”, vilket annars är vanligt på skolan i syfte att individualisera. Inom You Choose individualiserar man på andra sätt enligt ovan.
Idéer till Skolförvaltningen Arbetssättet påminner oss om Universal design for learning (UDL) som kan ses som en del inom begreppet Tillgänglig lärmiljö. Vecka 44 hade vi i Skolförvaltningen en gemensam eftermiddag med fokus på tillgänglig lärmiljö. Filmen om UDL13 kan användas i det kollegiala lärandet på skolor. Specialpedagogiska skolmyndigheten har en handledning och ett digitalt verktyg för att kartlägga nuläget när det gäller tillgänglig lärmiljö på skolan (fysisk, pedagogisk/didaktisk och social/kommunikativ. 14 Inom specialpedagogiklyftet kan detta arbete fördjupas och utvecklas. Vilka former av You Choose finns inom Skolförvaltningen?
Kollegialt lärande om flerspråkighet i undervisningen Vi deltog under en eftermiddagskonferens med all personal. Fokus denna gången var hur lärare kan stödja flerspråkiga elever, EAL, Educational additional language. Lärarna satt i arbetslag, ämnesvis. Inledningsvis hade ”leading teacher” för andraspråk ett seminarium. Hon hade i förväg samlat in elevernas åsikter om undervisningen som hon berättade om och hon tog även upp vad forskningen säger inom området. Hon lyfte fram att språk ingår i alla ämnen, dvs. att det är alla lärares ansvar och gav lärarna konkreta tips som de kan/ska använda i undervisningen. Se bilaga.
13 https://www.youtube.com/watch?v=veYqj-‐4ZDCU 14 https://www.spsm.se/stod/tillganglighet/varderingsverktyg-‐for-‐tillganglig-‐utbildning/ ImPact, jobbskuggning: London Nautical School: Gunilla Almgren Bäck och Katarina Krokström 161003-‐161007
13
Arbetslagen diskuterade följande frågor utifrån en fallbeskrivning: • Hur hanterar du vanligtvis flerspråkighet i en klass? • Vilka mål har undervisningen/eller hur formuleras mål för undervisningen? • Vilka hinder tror du flerspråkiga elever kommer att möta med arbetssättet?
Exempel på en fallbeskrivning som arbetslagen diskuterade:
ImPact, jobbskuggning: London Nautical School: Gunilla Almgren Bäck och Katarina Krokström 161003-‐161007
14
Idéer till Skolförvaltningen Från och med hösten 2016 har Skolförvaltningens elever och personal tillgång till Inläsningstjänst ljudböcker inklusive modersmålsstöd. Alla skolor har fått teknisk support via företaget för att komma igång. I steg två är tanken att ge stöd till skolorna i samverkan mellan Skoldatateket och skolbibliotekarierna. Bland annat involveras nätverket Specialpedagogiskt Forum och Modersmålsenhetens nätverk. Hur organiseras undervisning och lärande med stöd av Inläsningstjänst ljudböcker och modersmålsstöd?
Digitala lärverktyg och tips på länkar Skolan har olika sätt att arbeta med IKT inom olika ämnen. Några förespråkar att lärare och elever använder intranätet och de betonar säkerheten i systemen. Eleverna tilldelas varsin mapp på skolans server. Mappen används som en egen portfolio, och eleverna får inte se varandras arbeten. Syftet handlar främst om att lämna in underlag för bedömning. Andra lärare använder gratisresurser som webbsidor och bloggar och synliggöra elevers arbeten med tillgång för alla. Intresse för Googles lärresurser och datorer finns hos rektor med flera. Det råder alltså delade meningar om hur internet och digitala verktyg kan/ska användas. Lärare delar mappar med varandra på skolans server. De samarbetar och använder varandras lektionsplaneringar. När det gäller bedömning så hade lärarna i dagsläget inget digitalt system motsvarande Unikum som vi har i Mölndal. Nedan följer att antal digitala verktyg som lärare på skolan använder. -‐Skolan har nio datasalarna med stationära PC datorer där de använder programmen i Adobe t.ex. Fireworks bildredigering och ritprogram. -‐Wordpress Elever använder bloggverktyget Wordpress inom systemet You Choose i engelska och NO. Lärare använder en plugin som kallas Email Post Changes.15. Enligt lärare på skolan innebär detta att man kan se de ändringar som eleven gör i sin text efterhand. Vid varje förändring så får läraren ett mail om att en ändring har skett. Därmed behöver inte läraren gå in på varje blogg för att se om eleven har presenterat något nytt. -‐Mobiltelefon Eleverna använder gratisappen Shakespeare i sina egna mobiltelefoner när de har engelska lektioner/literacy. Under lektioner i naturvetenskap så har eleverna tillgång till några datorer, men de flesta använder sina mobiltelefoner för att skriva och publicera på sina bloggar som är knutna till lärares webbsidor (You Choose systemet). Flera lärare i andra ämnen tillåter inte mobiltelefonen under lektioner. Det råder även delade meningar om det är OK att publicera elevers arbeten eller om det bara ska finnas tillgängligt på skolans intranät.
15
https://sv.wordpress.org/plugins/email-‐post-‐changes/
ImPact, jobbskuggning: London Nautical School: Gunilla Almgren Bäck och Katarina Krokström 161003-‐161007
15
-‐ClassDojo finns både som webbresurs och app. Detta verktyg nämndes av någon lärare som ett verktyg för för kommunikation mellan lärare, elever och föräldrar. -‐Smartboard Interaktiva tavlor finns i alla klassrum. Flera lärare skapar ”powerpoints” som visas under genomgångar t.ex. i matematik där upplägget i helklass var: • Målsättning med lektionen. • Starter – landning. • Repetition: Visar en uppgift. Visualiserar med färgpennor. • For you to try: Eleverna övade. De skrev i skrivböcker. Inga matematikböcker. • Genomgång av lösningar i helklass. -‐Tips för faktasökning: http://www.bbc.co.uk/education -‐Tidshjälpmedel Lärarna ger ofta eleverna en viss tid att tänka igenom något innan det tas upp i par eller i helklass. Skolan använder då Time Timer16.
Avslutande ord Det har varit mycket intressant att jobbskugga på London Nautical School. Vi möttes av en engagerad ledning och personal. Särskilt stort tack till Jack, Andrew och Nathalie som hjälpte oss tillrätta under hela veckan.
16
http://www.timetimer.com
ImPact, jobbskuggning: London Nautical School: Gunilla Almgren Bäck och Katarina Krokström 161003-‐161007
16
Bilaga 1 Leading teacher med ansvar för stöd till elever med annat modersmål gav följande tips till sina kollegor på London Nautical School: Ø Students must be included in lessons and activities as much as possible Ø They must be given the opportunity to be active listeners and to follow examples from peers • Provide annotated diagrams. Provide tables/flow charts/timelines on which the student can record information in an organised form. Use plenty of visuals: charts, diagrams, semantic webs, DVDs, etc. • Try to ensure that there is a common starting point at the beginning of a topic and make this as visual as possible (e.g. diagrams, pictures, objects, DVDs etc.) • Write homework instructions on the board and at the same time give them verbally. • To measure understanding, allow them to choose an answer or write a single word down • Encourage the use of a glossary where key words and phrases can be entered – with an example of use in context where appropriate. Give a list of the technical vocabulary and specific language features required for any specific topic • Provide word lists, summaries, abridged versions. Encourage the use of audio books to follow English Literature Texts. • Use writing frames to help with structure of writing tasks supported with key subject vocabulary, especially in subjects which use complex language and ideas such as Geography, Science, RE, etc. • When asking questions allow time for the student to choose the right linguistic structures to express themselves -‐ return to the student when he has had the chance to construct and practise the answer -‐ discreetly rephrase grammatical errors as part of your response to him • Encourage pupils to model language by repeating instructions for a partner to follow – particularly in science investigations • Always provide written/simplified instructions in addition to verbal instructions • Provide suitable exemplars. • Highlight, read and discuss areas of text that have difficult grammatical structures/ deeper meaning • Use a buddy with good language ability to discuss the text • Use more sophisticated writing frames to support written work • Ask the student to read and highlight key points in text for note making.
-‐Vilka strategier använder du i undervisningen? Varför gör du det?
ImPact, jobbskuggning: London Nautical School: Gunilla Almgren Bäck och Katarina Krokström 161003-‐161007
17