Välkommen till Undersvik

I Undersvik kan man tro att allt är skapat för dagens behov av avkoppling – välkommen.

På ömse sidor om riksväg 83 – mellan Arbrå och Järvsö – breder Undersvik ut sig. Här finns de fina skogarna, de blånande bergen och Ljusnans vackra dalgång. Man skulle kunna tro att allt är skapt för dagens behov av avkoppling, motion eller att bara vara i en skön natur.

Vi som bor här vet att det handlar om Undersviks gamla socken. Byar med namn som Simeå, Söromåsen, Backarna, Valås och Fluren ligger upp mot skogen i väster. I Kyrkbyn på östra sidan av riksvägen står Undersviks kyrka från 1700-talet och här längs älven breder de bördiga fälten ut sig. Efter dalgången har människor bott sedan urminnes tider. Byarna heter Djupa, Lövvik,

Offerberg och Tällby Undersvik sträcker även ut sig på Ljusnans östra strand med byarna Medsand och Tomterna och stora skogsområden.

En tur på cykel på knastriga grusvägar genom byarna är en upplevelse. Och hur många gör inte en kvällstur upp genom skogen i bil för att titta på älgar och björn. Eller lo. Fast lodjuret är svårare att få se. Kanske tar man bilen ner till badet vid Ljusnan under varma dagar.

Att vandra från Byvallens fäbodstuga och statyn Skogshuggaren till Harsa är en skön tur. Eller att jobba sig upp för berget Djupaåsen till timmerhuset Torsborg med vidunderlig utsikt över Ljusnan och bygden. Båda stugorna ägs och sköts av Undersviks hembygdsförening och är alltid öppna för besökare. www.undersviksHembygdsförening.se www.facebook.com/undersviksHembygdsforening

Man får inte heller glömma fisket. En viktig källa till avkoppling i Undersvik bjuder bra fiskevatten på – i sjöar och tjärnar samt älven inte att förglömma.

Undersvik har flera vackra gårdar. Den Hälsingegård som är öppen för besök heter Olmats och tillhör hembygdsföreningen. Här finns vackert handmålade tapeter och många föremål från trakten, som hembygdsföreningens stiftare ville bevara till eftervärlden.

Undersviks hembygdsförening har flera välbesökta evenemang under sommaren.

Sveriges äldsta spelmanstämma

Här finner du en fantastisk hälsingegårdsmiljö med tre gårdar från 1600-1700 med detaljrika och vackra målningar från berömda Gustav Reuter och Erik Ersson. Föreningen har ett Bygdemuseum med textila skatter såsom Delsbodräkter, Delsbosömnad Delsboknyppling och näversöm. Årets utställning går under namnet Kistor, plôgg och pingellurskor! öppet på vardagar 10–14, utökade öppettider under sommaren. Under vintertid arrangeras en genuin julmarknad.

Missa inte Delsbostämman, alltid första helgen i juli! Delsbostämman är den äldsta spelmanstämman i Sverige och lockar varje år flera tusentals besökare som njuter av folkmusik, dans och gemenskap.

delsbo HembygdsocH fornminnesförening

Ås 106. 820 60 Delsbo 0653-104 59 www.forngarden.se www.delsbostamman.se

SatSar på att köra SM

Namn: Max Joners. Född: 1997.

Bor: Malung och Arbrå.

Gör: Pluggar på Malungs skidgymnasium, tävlar i slopestyle.

Intressen: Skidåkning, downhill, fotboll, träning, kompisar

Aktuellt: Kör Swedish slopestyle tour och laddar för SM.

Sponsorer: O’Neill clothing, Völkl skis, Marker bindings men även med nya samarbeten i form av Dalbello ski boots och TSG helmets.

Bästa placering: Det har blivit en del pallplatser och vinster sedan jag började tävla 08/09. De jag minns bäst och väger tyngst är så klart de hemma i Järvsöbacken.

Vad är målet med denna säsong? Ta mig till final i samtliga SST deltävlingar (swedish slopestyle tour).

Lyckas jag med detta blir totalpoängen tillräcklig för superfinalen senare under våren. Där har jag som mål att placera mig över hälften (ca 35 åkare i finalen).

Vilken tävling ser du mest fram emot denna säsong?

Tävlingen som jag ser fram emot att placera mig bäst i är Swedish slopestyle tour, då det just nu är den tävling där flest duktiga åkare kör. Men annars är det Big jump cup i Vemdalen. Där uppe har jag många bra vänner och de tre tävlingsdagarna med tre olika hopp i tre olika backar blir aldrig tråkigt.

Vad kör du på för skidor? Völkl Wall. Det är Völkls renodlade parkskida som funkar bra överallt i parken.

Pjäxor? Dalbello il Moro. Dalbellos parkpjäxa som jag gillar starkt på grund av deras slimma och lätta känsla på foten.

Så fort den lille gossen visade den minsta tendens till kroppskontroll så bar det av till Järvsöbacken. Pappa tog med sig sonen Max och körde utför pisterna med pojken mellan knäna. Om pappan ens anade hur det skulle sluta förtäljer inte historien, men bra blev det.

Kanske Max var ämnad att förverkliga sådant som pappa aldrig vågade, eller så blev det helt sonika så här för att Max är den han är – en adrenalinjunkie utöver det vanliga med förkärlek till luftfärder och akrobatik.

Jag bestämde mig tidigt att det var skidor jag skulle syssla med. Jag ville bli proffs och en av vägarna dit var Malungs skidgymnasium. Och där är jag nu, säger Max Joners 17 år från Arbrå, eller kanske rättare sagt, från Järvsöbacken.

För det är i Järvsöbacken han är uppväxt även om familjen bodde i Arbrå.

Max och pappa tillbringade många timmar i backen, tillsist blev farsan frånåkt och Max bör- jade utmana ödet. När carving blev för simpelt byggde Max ett hopp i dåvarande barnbacken. En sten fick vara grund och sen packade han på med snö ovanpå och körde där tills det blev allt för mörkt. Föräldrarna insåg tillsist att carvingskidorna var förlegade och allt för tråkiga för gossen, så i tioårspresent fick han det som stod högst upp på listan, ett par Twintip.

– Jag är aldrig rädd. Jag älskar känslan av att befinna mig i luften där man egentligen inte har den minsta kontroll över något samtidigt som man faktiskt har kontroll. Man känner sig utelämnad och det är mäktigt, säger Max filosofiskt.

I början körde han i backen med några kompisar från klassen men ibland körde han ensam också. Tills en dag då en olycka kom att ändra allt. Kompisen Gustav kraschade illa under ett kvällsåk och hamnade i koma. Ambulans var snabbt på plats och ensam kvar stod Max. Men

Samma ägarfamilj har drivit Järvsöbaden sedan 1905

Idag, 110 år sedan grundarna öppnade pensionatet som en kuranstalt, håller vi på att ta tillbaka den traditionen och bygger nu ett spa med ångbastu, torrbastu, gym, varmbad samt ett unikt kallbad med rinnande vatten från vår egna källa i berget.

Våra måltider serveras i matsal uppdukad med vita dukar, blommor och ljus

Lokala råvaror används i köket.

Här ras både bröllop, kicko , fest, dop och födelsedagar. Konferenser med upp till 180 personer.

Från första advent serveras traditionsenligt ett mycket uppskattat julbord.

Vi serverar frukost, lunch och middag varje dag.

Följ Max på InStagraM @maxjoners Följ Max på twItter @maxjoners då entrade ett annat gäng från backen och resten av kvällen ägnades mest åt att prata om olyckan.

För er som kan ert järvsö ser att Max hoppar över elskåpet vid en av masterna i östbacksskogen.

– Men sedan den kvällen hade jag ett helt nytt kompisgäng att hänga med i backen. Det var grymt att kunna åka till backen helt ensam från Arbrå och ändå veta att man alltid hade någon polare där, säger Max.

För Gustav slutade allt lyckligt. Efter en tid på sjukhus var han åter på benen och så fort han kunde var han tillbaka i backen igen!

Grabbarna tillbringade all sin lediga tid i Järvsöbacken, när den var stängd satt de istället hemma och kikade på youtube-klipp för att få inspiration. Snart var det dags för ansökan till gymnasiet. På Max ansökan stod bara en skola. Malungs skidgymnasium. Resten av blanketten var tom.

– Det fanns bara ett alternativ för mig. Hade jag inte kommit in hade jag planer på att dra norrut och söka jobb som diskare eller vad som helst och sen ägna dagarna åt att åka skidor.

Men dISken väntar för Max kom in i Malung. Nu får han tillbringa all sin vakna tid åt skidor på ett eller annat sätt, för även om utbildningen teoretiskt även handlar om turismverksamhet så är det skidåkning som står i fokus. När Magasin Järvsö pratar med Max håller han på att packa inför en resa till Alperna. Han och några klasskompisar orkade inte vänta på att snön skulle lägga sig i de svenska fjällen så de drog till Alperna för att stilla suget.

Vad är slopestyle? Slopestyle är tävlingsform och bana med inslag av olika features som man kan hitta i en snowpark. Oftast är det lika mycket rails som hopp men ibland även så kallade ’’jibbs’’. en vanlig slopestyle brukar bestå av 2–3 hopp, 2–3 railfeatures och ibland ett avslutande jibb i form av till exempel en vägg som kallas Wallride eller tunna mellan ett hopp som kallas ’’bonktunna’’.

Hur bedöms man under en tävling och vad ger höga poäng? Det är lite olika i de olika grenarna, slopestyle och big air alltså. Men i Slopestyle kör man efter fem kriterier. Svårighetsgrad i de olika tricken, hur väl det utförs, variation av trick, landningar samt höjd och sist men inte minst progression som innebär att du gör något som sticker ut från mängden och gör dig unik. Lyckas man kombinera dessa bra så har man goda chanser att placera sig högt. i Big Air så går man också delvis efter dessa kriterier. Skillnaden är att man bara kör ett hopp och då blir variationen ingen viktig faktor Vad är din starka sida? Min starka sida just nu är att jag börjar bli en mer mångsidig skidåkare. Jag är en öppen person som inte är blyg i första taget för främmande personer. Detta har hittills bara hjälpt mig framåt och jag stävar alltid efter att vara en duktig skidåkare såväl som trevlig medmänniska!

– Man är sjukt laddad nu! Herregud, jag är riktigt uttråkad och så galet sugen att åka skidor!

Men om man tror att Max legat på sofflocket och spelat tv-spel sen snön lämnade markerna så tror man fel. Han har haft fullt upp i downhillparker runt om i landet. Favoriten är så klart Järvsö Bergcykelpark. Eller så har han övat koordination och teknik på studsmattan.

– Just nu är det hårdträning på rotationer åt ”fel” håll. Tänk dig att kasta boll med ”fel” hand, samma sak är det med rotationer i luften. Man har ett lätt håll och ett svårt håll men i slopestyle måste man vara lika bra åt båda håll. Något specifikt trick tränar jag inte på utan det gäller mest att vara lika bra på allt.

När du håller Magasinet i din hand har säsongen dragit igång på allvar för Max. Han är med i Swedish Slopestyle Tour och satsar även på SM och en del småtävlingar där emellan. För tävlandet är viktigt.

– För att få sponsorer gäller det att visa upp sig och för att ha kvar dem man har är det viktigt att prestera och visa deras grejor på bra sätt. Jag gillar att tävla men framförallt att filma, kameran är med överallt. Det vore grymt att kunna leva på detta, men jag inser även hur sjukt svårt det är, det är typ 20–30 åkare i Sverige som kan leva på sporten.

Max berättelSe oM hur han fick sin första sponsor är lite udda. Han var med i en tävling där första pris var en skidvecka i fjällen med fotografering. Max vann och väl på plats dök han upp iförd svarta skidbrallor, svart jacka, svart hjälm.

– Jag blev en svart prick i backen så de frågade om jag kunde tänka mig att byta om och låna deras prylar.

Sagt och gjort. Max drog på sig deras kläder och representanterna på plats blev så förtjusta i Max prestationer att de frågade om han kunde tänka sig att behålla kläderna och fortsätta visa upp dem!

– Helt galet egentligen, men självklart tackade jag ja.

För Max är det inte bara tävlingarna som är viktiga, att vara shysst människa i grund och botten är också viktigt.

– Jag tycker att man ska visa att man är en bra person utanför pisten också. Jag bär med mig mina sponsorers varumärken överallt och då är det viktigt att vara positiv.

Men om det inte blir något av med proffskarriären så sörjer inte Max någon längre stund, för pisterna väntar. Skidåkningen är så pass stor del av hans liv, för att inte säga hela.

– Får jag bara åka så mycket skidor som möjligt är jag nöjd. Det känns mer naturligt att snurra runt uppe i luften än att snurra nere på marken så helt klart är detta mer än en hobby.

Med handen på hjärtat – hur roligt är det att åka skidor med iskalla fötter i 18 minusgrader?

De absolut flesta skulle säga att det inte är så roligt, men det konstiga är att majoriteten ändå bestämmer sig för att åka när det är som kallast. Är det kanske för att det ligger lite snö på träden eller är det så att de inte har upptäckt tjusningen med vårskidåkningen?

Jag skulle vilja sträcka mig till att säga att slaskåkningen i början på april och fram till säsongsavslutningen i påsk är den absolut bästa formen av skidåkning då den går att kombinera med mer saker än varmt kaffe och upptiningsförsök av fötterna.

Men hur roligt är det åka skidor i en uppkörd slaskig nedfart? Ställer man den frågan måste vi räta ut ett par frågetecken. Vårskidåkningen handlar till stor del om tidsplanering och kunskap om var och när man ska åka i vissa nedfarter. För att få den bästa kombinationen av skidåkning under hela dagen funkar det alltså inte att använda snooze.

Några av de bästa åken jag har haft i Järvsö har avverkats i Sydbacken med morgonens första åk. Under natten har det varit minusgrader och det är perfekt manchester på morgonkvisten. Det härliga med den här åkningen är också att älven är isfri och det inte ligger någon snö ute i terrängen – man åker på en tjock vit tunga av snö.

Att få ett par riktigt bra manchesteråk kan vara lika svårfångat som perfekta puderåk– möjligheten kommer bara ett fåtal gånger per år – och det gäller att fånga dem.

Nu finns det också ett till ansikte av vårskidåkningen och det är slasket. När solen har fått värma några timmar och andra skidbröder och systrar har sladdat upp ytan dyker det upp en väldigt rolig men utmanande åkning – slaskåkningen.

Det ska sägas att köra uppåkta pister i slaskföre kräver sin skidåkare och att man inte har fuskat på försäsongsträningen. Har man fysiken i ordning är det här bland det roligaste man kan göra med ett par skidor – det är helt enkelt som att skära i smör. Har man tur har det bildats en massa pucklar i backen som det går att nästan studsa mellan.

Nu handlar inte våråkningen enbart om själva skidåkningen utan lika mycket om den sociala samvaron. Att sitta i solen och dricka en öl och bara ha det trevligt är en aktivitet som absolut inte ska förminskas.

Hanna Fransson och Elida Thunell är endast 16 år, men de tränar garanterat mer och hårdare än vad du gör. Och deras mål är givet – tävla i värdscupen.