alla Före Fint andra

Det är något speciellt med att vara först. Oftast finns det en belöning med i leken. I Järvsö heter den belöningen Manchesteråkning –åkning i nypistade nedfarter där du lägger första svängen.

Det är bitanDe kallt. En gnistrande och förväntansfull januarimorgon. I Järvsöbacken börjar de inbitna skidentusiasterna redan att samlas. Nedfarterna är nypistade och manchesterradiga. Snart kommer morgonåkarna att lägga dagens första skidspår.

Fördelen med att vara ute tidigt i backen är att man får ut väldigt mycket av dagen, menar en man som kommer in genom entrén.

Med ett manchesterkort får man tillgång till skidbacken en timme innan alla andra besökare varje lördag. Nästan som en privat backe.

Det är tjugo minusgrader utanför men kylan bekymrar inte de skidsugna manchesteråkarna. Det är så de kallas, åkarna med manchesterkortet. Lager på lager principen anammas av de flesta. Idag finns det risk för att frysa en aning i ansiktet och fingertopparna, förutspår man innan vi beger oss ut till skidorna.

Vi stakar oss bort till norrliften. Skidorna glider trögt över den kärva snön. Under den disiga himlen kan man ana en blå himmel. Den härliga doften av kall snö känns i den friska luften. Snön är greppvänlig men mjuk. Tidigare i veckan har 30 centimeter nysnö fallit.

Det är fortfarande få åkare i backen när vi tar liften och åker upp. Liftbyglarna är frostiga och hala. Kinderna blir snabbt röda av kylan och varje andetag bildar stora vita moln. Väl uppe på toppen justeras det sista med utrustningen.

Nedanför oss ligger Järvsö inbäddat i ett fantastiskt vinterlandskap. Ljuset kämpar för att ta sig igenom molntäcket och ett härligt skimmer lägger sig över backen denna morgon. Nedanför oss ligger backen. Absolut nypistad. Det är bara enstaka slingrande spår av skidor som syns. Åkarna har plöjt manchesterränderna ödmjukt men hårt. Vi kastar oss ut i pisten. Nyputsade stålkanter glider genom snön och det låter som om isbitar hejdåkramas intensivt. Svängarna är följsamma.

Omgivningen är full av snötäckta granar. Grenarna är tunga av snö och allt det gröna är täckt av en frostig glasyr. Snön är gnistrande och är som fruset vitt smör som någon brett på en smörgås.

anDra som är tidigt i backen är skidlärarna. I barnområdet sätter de upp fantasifulla banor med djur, tunnlar och pinnar. Det är mjukt i barnbacken också. Det är bra. För många barn är det första dagen i skidskolan den här dagen. Då passar det här underlaget med dåligt glid alldeles utmärkt.

När backen stänger för dagen ger sig pistmaskinsförarna ut i backen. Nils-Ole Olsson, driftschef i Järvsöbacken förklarar hur det går till. Längst fram på maskinen sitter det schaktblad som jämnar ut backen. Larvbanden river upp ytan. Sen bak på pistmaksinen finns det en fräs som piskar ur luften ur snön så att den lägger sig jämn på marken. Efter hänger det en matta med ränder (manchester) som jämnar ut ytan.

En man kommer susande nerför norrbacken. Hans svängar är korta och snabba. En bra pistad backe visar sig genom att det inte är några kanter mellan manchesterränderna, förklarar han för mig.

Efter en timme är det dags för en efterlängtad morgonfika. Inne i serveringen har det dukats fram nykokat kaffe och smörgåsar. När de andra skidgästerna kommer går manchesteråkarna in och fikar.

Stämningen är uppsluppen och glad.’

Det rykande kaffet smakar bra efter den kyliga morgonåkningen. Spridda skratt hörs och det är en familjär stäm- ning bland åkarna. Samtalsämnena varierar, men visst blir det mycket prat om skidåkning och vädret. Besökarna blir allt fler och när fikat är uppätet är det dags för manchesteråkarna att ge sig ut i backen igen. Några åk till ska det bli innan de beger sig hemåt igen. Kön till liften är längre nu, liksom antalet skidåkare i nedfarterna. Det gör ingenting. Morgonåkarna har fått ta ut sina svängar redan. Deras skidspår är som slingrande serpentiner i backen. Solen kämpar för att ta sig igenom molntäcket. Små bitar av halstablettsblå himmel skymtas över Järvsö. Det ser ut att bli en fortsatt vacker dag i skidbacken. 