Gästkröninka: Ylva Björnström

Selma Lundgren och Angelica Wallenberg uppskattar bredden på objekten i Hälsingand som kan bestå av alltifrån hästgårdar till bostadsrätter och riktiga renoveringsobjekt. Planen är att anställa fler till kontoret tids nog.

Mäklarna flyttar in

Med ett personligt bemötande vill Skandiamäklarna sticka ut hakan på bostadsmarknaden. Nu har mäklarfirman slagit upp sitt tredje kontor i Gävleborg – och de siktar högt.

TEXT & FOTO: LOVISA SPAUDE

SKANDIAMÄKLARNA ÄR INGEN ny aktör på bostadsmarknaden. Företaget har funnits sedan 1980-talet och har idag nära 100 kontor i Sverige, Spanien och Portugal. Hittills har man huvudsakligen fokuserat på storstadsregionerna.

Men i takt med ett ökat tryck på bostäder på landsbygden väljer man nu att satsa även på mindre orter. I Gävleborgs län är Skandiamäklarna positionerade i Gävle och Sandviken, och nu läggs en ny ort till på listan. – Bostadsmarknaden har väldigt bra utveckling just nu tycker jag. Det har gått väldigt bra i Gävle och Sandviken, så vi ser stor potential här, säger Peter Forsling, som är franchisetagare i området.

Han berättar att det just nu är en mycket stor efterfrågan på fritidshus, i synnerhet längs med kuststräckan. Så vad passar då bättre än att slå upp ett kontor i vår mest kustnära stad? – Vi har valt att positionera oss i Söderhamn och därifrån utgå mot Bollnäs och Hudiksvall – till att börja med. Ambitionen är att inom en snar framtid starta upp kontor även där och det här är det första steget i den expansionen, förklarar Peter Forsling.

I MAJ SLOG det nya kontoret upp portarna på centrala Köpmangatan och på plats har man placerat två lokalt förankrade mäklare med god lokalkännedom i området. – Responsen har varit enorm, det är jätteroligt! Sedan jag började i slutet av april har jag haft fullt upp. Det känns verkligen att det finns utrymme för en aktör till. Det är ju såklart lite av en utmaning att etablera sig på en ny plats där det redan finns mäklare som är väldigt inarbetade, men det känns spännande och utmanande, säger Angelica Wallenborg, och får medhåll av kollegan Selma Lundgren. – Det känns jättekul att få vara med och forma något från början. Vi är ett sammansvetsat gäng på Skandiamäklarna, och det känns tryggt att få komma hit med en välfungerande verksamhet i ryggen, säger hon och passar på att avslöja att Peter Forsling nyligen blev utsedd till Årets kontorschef inom företaget. – Det är viktigt att ha bra kollegor och chefer att bolla med, och man känner verkligen energin i den här gruppen. Även om vi sitter på olika kontor kommer vi arbeta tillsammans som ett team, och det är viktigt. Om man ska kunna växa behöver man varandra, säger Angelica Wallenborg. #

Simon har blivit tingad, och ska snart få flytta hem till en alldeles egen familj.

Lotta Jonsson, Helena Jonsson och Maria Larsson är tre av sju volontärer på Djurskyddet Bollnäs/Ovanåker. På hemmets fem rastgårdar får katterna turas om att vistas.

Sessan kommer från en kattkoloni. Lek är en viktig del av katternas aktivering.

Djingis är en av de katter som bott längst på katthemmet.

Maria Larsson och katten Matte.

DJURSKYDDET

Djurskyddet Sverige omfattar cirka 50 föreningar runtom i landet, varav cirka 30 har djurhem. Hur varje förenings verksamhet ser ut beror på de lokala och regionala behoven. Djurskyddet Bollnäs/Ovanåker har sitt tillhåll i Häggesta industriområde i Bollnäs och behöver alltid volontärer.

Pälsklingar på vift

På Djurskyddets katthem i Bollnäs får ortens herrelösa missar en fredad zon i väntan på ett kärleksfullt hem.

TEXT & FOTO: LOVISA SPAUDE

KATTEN JASMINE KIKAR nyfiket fram i dörrhålet och och på ett ögonblick har hon vunnit hela rummets uppmärksamhet. – Jamen det är klart att du ska komma fram och hälsa!

De säger det nästan i kör, Helena, Lotta och Maria. Tre av volontärerna på Djurskyddet Bollnäs/Ovanåker. Här, i det lilla huset på Häggesta industriområde, tillbringar de en beskärd del av sin lediga tid. Totalt är de sju volontärer som turas om att se efter katterna. Som tar emot samtal, utfodrar, aktiverar och rastar dem. – I första hand är det hemlösa katter som kommer hit, men de kan också komma från dödsbon, förklarar Helena Jonsson, som är den som varit aktiv allra längst på Djurskyddet. I 23 år, närmare bestämt.

Det började med att hennes egen katt Felix försvann. Helena ringde till Djurskyddet och anmälde henne försvunnen – ett samtal där hennes eget engagemang för katter måste ha skinit igenom. Kort därpå ringde nämligen föreningen upp och undrade om hon inte ville komma in och ta en närmare titt på deras verksamhet. – Sedan var jag fast, konstaterar hon med ett skratt.

De andra runt bordet nickar instämmande. Nog är det lätt att fastna här alltid. – Man får så mycket tillbaka av katterna. Det är det som gör att man trivs så bra, säger Lotta Jonsson, som själv började engagera sig i föreningen för snart sex år sedan.

Att få se djurens utveckling, hur många av dem går från att vara skygga, inte sällan uppvuxna i det vilda, till att bli kärvänliga och tillgivna. Det är något alldeles speciellt, menar de. – Det är otroligt många gånger. Man tänker att den här katten kommer aldrig närma sig mig, men rätt vad det är så gör den det, säger Maria Jonsson och låser upp en av burarna.

Ut kommer Helmer, en svartvit katt som tittar upp på oss med sina stora gröna ögon. Han tvekar en stund, men snart har han tassat fram och spinner förnöjt av klapparna. Det hade ingen trott för bara några veckor sedan. – En skygg katt kräver engagemang. De måste få ta den tid de behöver för att socialiseras och hur lång tid det tar är olika från katt till katt, säger Helena.

FÖR ATT ADOPTERA en katt är tid och tålamod några av faktorerna man som köpare behöver se över. Man behöver också försäkra sig om att man har råd – veterinärkostnaderna kan bli höga för en katt som plötsligt blir sjuk. – Men alla våra katter är heller inte skygga och får de tillgång till ett riktigt hem så växer katten med det. De går fortare framåt när de är med en person de träffar ofta och litar på, säger Maria och får medhåll av de andra.

Rätt katt till rätt hem – det är en fras som återkommer under vårt samtal. För Djurhemmet Bollnäs/Ovanåker är det en grundläggande hållning. När någon står inför att adoptera en katt rådgör volontärerna mellan sig för att försäkra sig om att utgången ska bli så bra som möjlig både för katten och den nya ägaren. – Många som kommer hit har redan hittat en katt de vill ha på hemsidan. Men när de väl besöker oss kanske de inte passar ihop alls, istället är det en annan katt som charmar dem. Det handlar om kemi, precis som mellan människor, säger Lotta. #

Målet med projektet är att öka deltagarnas självständighet – och självkänsla. Deltagarna har alla någon form av afasi.

Det svängde rejält på Långnäs den här dagen!

Alla deltar efter egen förmåga.

AFASI

En språkstörning som uppstår efter hjärnskada, ofta stroke. Svårigheter att prata, läsa, skriva, räkna och hänga med när andra pratar är vanliga symptom, men afasi ser olika ut från person till person.

RÖRELSE SOM UTTRYCKSFORM

För den som har drabbats av afasi och tappat delar av sitt tal och språk kan det vara en utmaning att få sin röst hörd. I ett nytt, treårigt projekt lyfter man fram alternativa sätt att kommunicera på.

TEXT & FOTO: LOVISA SPAUDE

UTE PÅ LÅNGNÄS i Bollnäs har deltagarna format en halvcirkel framför ledaren Camilla Lucchesi, från Studieförbundet Vuxenskolan. Några sitter i rullstol eller permobil, andra står. – Det finns många olika sorters språk. Det språk som kommer ur min mun är inte mitt första språk, utan mitt första språk, det är kroppen.

Hon fäster blicken på var och en av deltagarna. – Ibland när man vill säga något och orden inte kommer från hjärnan och ut här, då kan man använda sin kropp. Vi har olika kroppar, och de funkar på olika sätt. Det har ingen betydelse. Har man en hand jobbar man med en hand, har man två händer jobbar man med två och har man ingen tänker man att man gör rörelsen, säger hon och slår på musiken.

Projektet Afasi – kommunikation, delaktighet finansieras med stöd från Allmänna Arvsfonden och bedrivs av Studieförbundet Vuxenskolan i samverkan med Gävleborgs Afasiförening. Idén kommer från möten med medlemmar där de har uttryckt vad de tycker är svårt i den dagliga kommunikationen. – Har man afasi är det lätt att bli missuppfattad och inte få göra sina val i vardagen. Det kan handla om att uttrycka vad man vill ha på sig för kläder, vart man vill gå – eller att man en dag vill ha fil till frukost istället för gröt, säger projektledare Christine Nygren.

SYFTET MED PROJEKTET är att genom workshops, föreläsningar och studiecirklar tillgängliggöra och informera om olika kommunikationsverktyg för att öka självständigheten och därigenom den psykiska hälsan hos den som lider av afasi.

Till sin hjälp har man bland annat mentorer, personer som själva har afasi och vill vara ett stöd för andra som drabbats. En av dem är Jan Larsson från Bollnäs. Han drabbades själv av afasi efter en stroke 2011, och för honom har den lokala afasiföreningen varit en viktig plats för gemenskap. – Så jag kände att om jag kan hjälpa till på något sätt, prata eller gå ut och fika med de som vill, så vill jag göra det, säger han.

Camilla Lucchesi lyfter upp händerna i luften, skrattar och skojar med deltagarna. Men så blir hon allvarlig för en stund. – Att peka, det är också ett sätt att visa vad man vill ha. Om man vill något speciellt, men inte kommer ihåg vad det heter, då gör man den här rörelsen eller hur? Vi provar!

En ny låt dras på och det gör även smilbanden i gruppen.

Om det här inte är rörelseglädje, då vet jag inte vad det är. #

Sommar Vind i håret och sol i blick

↑Alla turer inleds med en säkerhetsgenomgång, och därefter utrustas deltagarna med flytväst, flytoverall, mössa och goggles.

←Ribcharter Hälsingland har sin hemmahamn i Söderhamn, men kör hela Jungfrukusten.

GÖRAN HÅNELL

Ålder: 46 år. Bor: Söderhamn. Familj: Fru och två barn. Gör: Kulturkonsulent, scenmästare, musiker och skeppsredare.

Actionspäckat och fartfyllt eller lugnt och harmoniskt?

På ribcharter behöver man inte välja.

TEXT & FOTO: LOVISA SPAUDE

RIBBÅTEN, MED SINA karaktäristiska gummipontoner på sidorna, har traditionellt använts av framförallt militär, polis och kustbevakning. Med sin stabilitet och sina goda fartegenskaper har den på senare år även kommit att bli ett populärt transportmedel för nöjesturer. – Farten är nog det första många tänker på, att den går väldigt, väldigt fort. Sedan har den också fantastiska sjöegenskaper, säger Göran Hånell, som driver Ribcharter Hälsingland.

Företaget har funnits i drygt sju år och erbjuder precis vad det låter som – en maxad resa till havs medelst ribbåt.

Kundkretsen är alltifrån företag som vill ta sina anställda med på en fartfylld upplevelse till privata sällskap i form av kompisgäng, svensexor och möhippor. De senaste åren har man sett en ökning av privatpersoner som vill kosta på sig en tur till havs. – Jag tror att det har med generationskifte att göra, att jantelagen utmanas och att man unnar sig upplevelser på ett annat sätt idag än vad man gjort tidigare, tror Göran Hånell.

Vad är det då man får på en chartertur? Jo, en hel del fart och fläkt! Den stora båten går upp i nära 60 knop, med g-krafter som får det att kittlas i magen. Men Göran Hånell tycker inte att upplevelsen ska förringas till blott en berg-och-dalbanetur. – Framförallt får man möjlighet att se och uppleva vår fantastiska skärgård här ute. Båtarna går ganska grunt, vilket gör det möjligt att ta sig in på platser man kanske inte hade sett annars. Man hinner se mycket av både flora och fauna på kort tid, säger han.

DEN SOM ÅKER med kan också räkna med en guidad tur. Det blir berättelser om skärgården och dess öar, historiska anekdoter om handgrävda kanaler och fartyg som gått på grund. Ofta stannar man till i natursköna Rönnskär, med den gamla lotsstationen och fiskeläget. Här finns möjlighet att landa, höra historien om den intilliggande fyren och kanske ta sig en lunch i form av nystekt strömmingmacka med hovmästarsås och en kall lättöl. – Vi vill att turen med oss blir en helhetsupplevelse av det skärgården har att erbjuda, säger Göran Hånell.

Själv tycker han att det är extra roligt när han får med sig sällskap som aldrig tidigare varit ute i skärgården och som blir tagna med storm av den natursköna platsen. – Det är förvånansvärt många som aldrig har varit ute i vår vackra skärgård. Det är nästan det häftigaste, att få se deras reaktioner när de för första gången får se något som ju faktiskt är världsunikt. #

SKÄRGÅRDSVAKTMÄSTARE

TEXT & FOTO: LOVISA SPAUDE

DET ÄR INTE alla kommuner som har en Skärgårdsenhet, men det är just precis vad Söderhamn har. Här ansvarar man för drift, förvaltning och underhåll av gästhamnar och gästbryggor, stugor, vandrarhem och farleder i skärgården. – Jag brukar säga att det är motsvarigheten till gata/ park, fast ute i skärgården. Om man når någonting från land, då är det inte vårt område, förklarar Per-Olov Persson, som beskriver sina arbetsuppgifter som att han ”styr och ställer, snickrar, skruvar, stöts och blöts”. – Även om vi har olika ansvarsområden på papperet hjälps vi alla åt med det som behöver göras, säger kollegan Stefan Lindgren och får medhåll av Sven-Arne Ängvald och Per Åker som också är på plats.

Det kan handla om att korrigera sjömärken som utsatts för väder och vind, hämta sopor, hjälpa klubbar och föreningar att lägga ut bryggor eller bojsten, måla kommunens stugor eller köra båttaxi. – Du vet Sällskapsresan, när de är ute i skärgården och en av karaktärerna byter keps beroende på vilken arbetsuppgift han utför? Det är lite så vi jobbar, säger Per-Olov. # Helheten och omväxlingen. Idag har vi sågat, skruvat och spikat – imorgon kanske vi har en snygg skjorta och tjusiga brallor och kör glada turister, serviceminded. Det är en tjusning i det!

DET SÄMSTA MED JOBBET

Den höga arbetsbelastningen. Det kan vara svårt att få till fyra veckors sammanhängande semester, inte minst under högsäsong när vi alla hellre skulle vara ute med våra egna privata båtar på sjön. Vi är få armar och huvuden, och på Hulda (den stora taxibåten reds. anm) är det krav på minst två mans besättning, vilket gör att det blir mycket helgjobb.

VERKTYG

Båtar: Vi har fyra båtar. Allt från en liten Buster aluminium på 300 kg till arbetsbåten Remmarn med kran, som väger 17 ton. Verktyg: Skruvmejslar, skiftnycklar och olika mätverktyg kommer till användning om man till exempel skarvar en kätting på någon brygga. Att ha med sig en batteridriven skruvdragare är guld värt! Telefon, dator: Används till bokningssystem, betalningar och faktureringar vad gäller kommunens stugor och vandrarhem.

Sven-Arne Ängvald, Per Åker, Per-Olov Persson och Stefan Lindgren.

SkrotFiske Sommar

LIAM MÅRSKOG

Ålder: 27 år. Bor: Stockholm, men bor i Delsbo sedan ett år för att studera. Familj: Jag bor ju hemma hos min farmor och farfar, så det är väl de just nu. Gör: Studerar foto och film på Forsa Folkhögskola. Instagram: @skrotfiske

En oklassisk, klassisk buzzer, där metallbiten klippts ur en gammal uttjänt bakform. Roligt, billigt, miljömedvetet – och bra. Liam Mårskog och hans pappa Vidar gör fiskedrag av skrot och kallar konceptet för ”Skrotfiske”. – Vi ville se om vi kunde få lika stora gäddor på en bit metall som vi hittat på bakgården som på ett drag för 500 kronor, och det kunde vi, säger Liam.

TEXT & FOTO: MOA ÅHS

VI TRÄFFAS PÅ vinden hos Liams farmor och farfar i Delsbo. Här har Liam bott det senaste året för att studera foto och film på Forsa Folkhögskola. Annars bor han i Stockholm. Men närheten till familjen lockade. Och närheten till naturen och fisket.

Liam har fiskat i princip sedan han lärde sig att gå, och pappa Vidar började bygga egna fiskedrag redan som yngel. – För farsan började det nog med att han var barn till grönavågare och de hade kanske inte alltid så mycket pengar – och när det fanns pengar så lades de inte direkt på fiskedrag så han fick ställa sig och göra sina egna, berättar Liam.

I takt med att Liam växte upp blev det ett gemensamt intresse och i dag bygger de drag tillsammans, fast på distans numer. – Pappa flyttade till Norge 2018, men vi skickar saker mellan varandra och facetimear och bygger tillsammans så ofta vi kan.

Dragen de bygger är främst till gädda, mycket för att det är stora fiskar som nappar på stora drag. De är enklare att jobba med helt enkelt.

MEN VAD ÄR det för skrot de använder? Jo, allt från gamla bakformar, till kasserade plasthinkar, till barbiehår och champagnekorkar. Chipspåsar, akrylgarn, bildäck, skedar, leksaksgrodor och kapsylöppnare. You name it. – För att ett drag ska funka så krävs det att dragen har en gång, att de rör sig på något sätt. Gärna lite knäppt för då kan gäddan tro att det är en skadad fisk. Vi har ett drag som vi byggt av en trasig pensel, det rör sig inte direkt vackert, men vi har fått mycket fisk på den just för att den rör sig lite weird, berättar Liam.

Lite glitter kan vara bra, och om draget låter lite så är även det bra för att fånga fiskens uppmärksamhet.

Verkligen allting de använder är skrot och det mesta går att använda på något sätt. Det gäller bara att ha lite fantasi. Det enda de köper är krokar, men de går allt som oftast att köpa begagnade för en billig peng. – De här hittade jag på Tradera för typ 50 spänn, säger Liam och håller upp en låda full med krokar. – Ett hett tips är att skaffa ett diamantbryn om du tycker om att fiska. Slipa dina drag, du kommer kunna slipa dem i princip hur många gånger som helst innan de är uttjänta. Släng dem inte bara för att du kör dem i en sten!

PENGARNA HAR EN roll i Liam och Vidars betesbyggande. Ett nytt drag för gädda kan kosta flera hundra kronor beroende på märke och de pengarna lägger de gärna på annat. Även om de fiskar med sådana drag ibland också. – Det är roligt det med, men det gör ingen skillnad för fisken, säger Liam.

Den absolut största delen av hans fiskeutrustning har han gjort själv eller köpt begagnat. Fiskebranschen har vuxit explosionsartat den senaste tiden och många byter upp sig så fort nyaste modellen kommer ut. Det gör att andrahandsmarknaden i högsta grad lever, berättar Liam. – Där har jag nog inspirerat många polare att börja handla begagnat. Mina fina GoreTex-kläder till exempel skulle kanske ha kostat 7000 kronor nya, men jag köpte dem för 1500 begagnade.

En annan stor del i betesbyggandet är miljöaspekten. Ett ämne som Liam verkligen brinner för. – Tycker man om att fiska så måste man bry sig om miljön. Vill man behålla den här naturresursen som fisk faktiskt är, så måste man tänka på det. Att bara köpa nyproducerade prylar från Kina kanske inte är det bästa ur det perspektivet.

ATT BYGGA SINA egna drag av återbrukat skrot kanske inte räcker hela vägen för att rädda jorden. Men det är en grej man kan göra och varför då inte göra det, tänker Liam. Dessutom är det roligt. Vilket också är en stor bidragande orsak till varför många sena kvällar tillbringas i ”Fiskekyrkan” som han kallar vinden hemma hos farmor och farfar. Det blir en förlängning av den stora passionen för fiske. Och det får många ögonbryn att skjuta i höjden. – Lite av grejen för oss är att man ska se vad det är vi byggt dragen av. Hade vi lagt mer tid på grejerna hade vi nog kunnat få dem att se ut som vilka drag som helst, men det är lite kul att man kan se att det är gjort av en bit rutten marin-plywood. – Jag gillar också våra champagnekorks-poppers. Det är inte världens vackraste drag direkt, men de fungerar otroligt bra.

Reaktionerna från folk är att de ofta tycker att det är väldigt konstigt. – Men när de ser att vi får fisk på dem så inser de ju att det inte behöver vara någonting speciellt för att det ska hugga. Fiske handlar väldigt mycket om antalet kast. #

#Hälsingland testar

Vi startar härmed en ny serie reportage här i tidningen #Hälsingland! I varje nummer framöver kommer en av oss (eller flera) på redaktionen att testa någonting spännande i landskapet. Vi startar med en riktigt braksmäll: chefredaktör Nathalie Häll fick äran att åka med i ett av Patrik Åkermans tävlingsåk när det hölls back-SM på Fönebasen under nationaldagshelgen. Läs nedan vad hon tyckte om upplevelsen!

TEXT & FOTO: MOA ÅHS

Spexa.

BACKTÄVLING PÅ FÖNEBASEN

Under nationaldagshelgen hölls deltävling ett och två i back-SM för rally- och rallycrossbilar på Fönebasen. Lokala åkare tävlade mot åkare från hela landet, och frågan är om det inte var deltagarrekord? Suget var i alla fall stort efter att åka fort i backe och deltagarantalet uppsteg i 81 glada. Men vänta nu! Finns det ens några backar på Fönebasen? – Nja, det är nog Sveriges flackaste backtävling, säger tävlingsledare Annsofi ”Annso” Wikström.

Stämningen var väl inte riktigt som den brukar när det är tävling på Fönebasen. Restriktionerna satte stopp för publik. Men det var i alla fall tävling, och det är inte så illa pinkat! – Det har inte varit många tävlingar under pandemin och det kändes verkligen att man har saknat det. Alla var väldigt peppade och det var skönt att få känna gemenskapen även om vi fick lov att hålla avstånd, säger Annso. Har du ett förslag på någonting vi kan testa framöver så är det fritt fram att mejla oss på: nathalie.hall@svartpist.com Det kan vara allt från upplevelser till spännande mat eller, ja, vad som helst!

Glatt ovetandes om vad som komma skall.

Hon är bra j*@&¨a tuff vår chefredaktör!

Livrädd eller supertaggad, who knows?

Definitivt livrädd.

Woop woop! Vilken känsla! Min kära kollega, Moa, vågade inte. Men det gör jag, påstås det iallafall. Jag gillar ju fart och fläkt. Här ska testas rally! Jag har åkt rallybil tidigare, och det var ju hur kul som helst! Man tror liksom att det ska gå åt helvete(!) när farten är alldeles för hög in i varje kurva – men som de proffs de är så går det ju. Så imponerande! Inför denna lördag tror jag att det är ”vanligt dragrace”, i min bemärkelse, typ 100 meter rätt fram. Men nej, det är ju en bana på typ två kilometer jag ska färdas på... JAHAA! Ja ja, inte är jag den som är den. Jag och min kära familj anländer till Fönebasen. De vill så klart se sambo och mor köras ihjäl denna ljuvliga sommardag i juni. Det är nog den i särklass varmaste dagen dessutom. Så på med ”racer-dräkt” och hjälm. Inte blir det svalare för det. Här ska nu åkas! Mäkta imponerad av mig själv. Trodde jag skulle vara lite mer nervös? Men nej, rätt cool ändå. Kanske att pulsen ökar något när min käre förare för dagen, Patrik Åkerman, säger något i stilen: ”Ja, min bil är ju egentligen anpassad för grus, fjädring och däck och så, men vi testar!”. JAHAA!? Men väl iväg går det ju hur bra som helst. Vilken kille! Och vilken känsla!! Jag stöttar med det jag kan, hejarop! Alla ni som får chansen att åka med, ÅK!!! Nästa gång är det jag som kör dig Patrik ; ) /Nathalie

BILTVÄTT med grundlig invändig rengöring

750:-

GÖR BILEN SOMMARFIN Polering med 2k lackskydd och invändig rengöring.

2.950:ORD PRIS 4450:-

VI SERVAR DE FLESTA MÄRKEN OCH MODELLER

Vi monterar även solfilm, samt reparerar lackskador. kom in till oss så berättar vi mer!

Välkommen till vår nya, stora båthall! För dina bästa dagar på sjön. VÄLKOMMEN TILL VÅR NYA STORA BÅTHALL! FÖR DINA BÄSTA DAGAR PÅ SJÖN! VÄLKOMMEN TILL VÅR NYA STORA BÅTHALL! FÖR DINA BÄSTA DAGAR PÅ SJÖN! VÄLKOMMEN TILL VÅR NYA STORA BÅTHALL! FÖR DINA BÄSTA DAGAR PÅ SJÖN! VÄLKOMMEN TILL VÅR NYA STORA BÅTHALL! FÖR DINA BÄSTA DAGAR PÅ SJÖN! VÄLKOMMEN TILL VÅR NYA STORA BÅTHALL! VÄLKOMMEN TILL VÅR NYA STORA BÅTHALL! FÖR DINA BÄSTA DAGAR PÅ SJÖN! FÖR DINA BÄSTA DAGAR PÅ SJÖN!

Kimple 365 Catch Kimple 365 Catch Kimple 365 Catch Kimple 365 Catch Kimple 365 Catch Kimple 365 Catch 24.900:24.900:24.900:24.900:PRIS 24.900:-Kimple 365 Catch24.900:24.900:-

Silver Viper DCz Silver Viper DCz Silver Viper DCz Silver Viper DCz Silver Viper DCz Silver Viper DCz

Honda BF250 hk VIT, Premiumpaket, DBV, mörk dynsats, spis, RV-100 givare, vattenskidbåge Honda BF250 hk VIT, Premiumpaket, DBV, mörk dynsats, spis, RV-100 givare, vattenskidbåge Honda BF250 hk VIT, Premiumpaket, DBV, mörk dynsats, spis, RV-100 givare, vattenskidbåge Honda BF250 hk VIT, Premiumpaket, DBV, mörk dynsats, spis, RV-100 givare, vattenskidbåge Honda BF200 hk. Fullutrustad! KAMPANJPRIS 889.000:Silver Viper DCz Honda BF250 hk VIT, Premiumpaket, DBV, mörk Honda BF250 hk VIT, Premiumpaket, DBV, mörk dynsats, spis, RV-100 givare, vattenskidbåge PRIS 929.900:PRIS 929.900:PRIS 929.900:PRIS 929.900:-dynsats, spis, RV-100 givare, vattenskidbågePRIS 929.900:-

PRIS 929.900:-

Terhi 450 CC Honda BF40 hk, Garmin 62cv, Ord pris 145.780:Terhi 450 CC Honda BF40 hk, Garmin 62cv, Ord pris 145.780:Terhi 450 CC Honda BF40 hk, Garmin 62cv, Ord pris 145.780:Terhi 450 CC Honda BF40 hk, Garmin 62cv, Ord pris 145.780:Honda BF60 hk Perfekt fiskebåt för seriöst fiske i sjöar och innerskärgård, lättplanande och stabil Terhi 450 CC Terhi 450 CC Honda BF40 hk, Garmin 62cv, Ord pris 145.780:KAMPANJPRIS 117.900:KAMPANJPRIS 117.900:KAMPANJPRIS 117.900:KAMPANJPRIS 117.900:Ord pris 236.900:KAMPANJPRIS 221.900:Honda BF40 hk, Garmin 62cv, Ord pris 145.780:KAMPANJPRIS 117.900:-

KAMPANJPRIS 117.900:-

Sandström 495 Classic Sandström 495 Classic Sandström 495 Classic Sandström 495 Classic Sandström 495 Classic Sandström 495 Classic

Honda BF50 hk, pulpit, akterräcke, dynsats, ryggstöd m dyna, Ord pris 159.400:KAMPANJPRIS 149.400:Honda BF50 hk, pulpit, akterräcke, dynsats, ryggstöd m dyna, Ord pris 159.400:KAMPANJPRIS 149.400:Honda BF50 hk, pulpit, akterräcke, dynsats, ryggstöd m dyna, Ord pris 159.400:KAMPANJPRIS 149.400:Honda BF50 hk, pulpit, akterräcke, dynsats, ryggstöd m dyna, Ord pris 159.400:KAMPANJPRIS 149.400:Honda BF50 hk, pulpit, akterräcke, dynsats, ryggstöd med dyna. Ord pris 159.400:- KAMPANJPRIS 149.400:Sandström 495 Classic Honda BF50 hk, pulpit, akterräcke, dynsats, ryggstöd m dyna, Ord pris 159.400:KAMPANJPRIS 149.400:Honda BF50 hk, pulpit, akterräcke, dynsats, ryggstöd m dyna, Ord pris 159.400:KAMPANJPRIS 149.400:-

Silver Hawk BR Silver Hawk BR Silver Hawk BR Silver Hawk BR Silver Hawk BR

Honda BF100 hk, Raymarine Axiom 9” Comfortpaket, nedre relingslist, Ord pris 377.600:-

KAMPANJPRIS 361.700:-

Micore Xw48 sc

Honda BF100 hk, Raymarine Axiom 9” Comfort- Honda BF60 hk, Garmin 72cv, pulpetöverpaket, nedre relingslist, Ord pris 377.600:- drag, Ord pris 209.900:-

KAMPANJPRIS 361.700:- KAMPANJPRIS 193.900:-

Micore Xw48 sc

Honda BF100 hk, Raymarine Axiom 9” Comfort- Honda BF60 hk, Garmin 72cv, pulpetöverpaket, nedre relingslist, Ord pris 377.600:- drag, Ord pris 209.900:-

KAMPANJPRIS 361.700:- KAMPANJPRIS 193.900:-

Micore Xw48 sc

Honda BF100 hk, Raymarine Axiom 9” Comfort- Honda BF60 hk, Garmin 72cv, pulpetöverpaket, nedre relingslist, Ord pris 377.600:- drag, Ord pris 209.900:-

KAMPANJPRIS 361.700:- KAMPANJPRIS 193.900:-

Micore Xw48 sc

Honda BF100 hk, Raymarine Axiom 9” Comfort- Honda BF60 hk, Garmin 72cv, pulpetöverpaket, nedre relingslist. Ord pris 377.600:- drag, Ord pris 209.900:-

KAMPANJPRIS 361.700:- KAMPANJPRIS 193.900:-

Terhi 400 Silver Hawk BR KAMPANJPRIS 21.800:-

Honda BF100 hk, Raymarine Axiom 9” Comfortpaket, nedre relingslist, Ord pris 377.600:-

KAMPANJPRIS 361.700:-

Silver Hawk BR Micore Xw48 sc

Honda BF100 hk, Raymarine Axiom 9” Comfort- Honda BF60 hk, Garmin 72cv, pulpetöverpaket, nedre relingslist, Ord pris 377.600:- drag, Ord pris 209.900:-

KAMPANJPRIS 361.700:- KAMPANJPRIS 193.900:-

Micore Xw48 sc

Honda BF60 hk, Garmin 72cv, pulpetöverdrag, Ord pris 209.900:-

KAMPANJPRIS 193.900:-

Silver Fox Avant Honda BF50 hk, Raymarine Axiom 9”, Silver Fox Avant Honda BF50 hk, Raymarine Axiom 9”, Silver Fox Avant Honda BF50 hk, Raymarine Axiom 9”, Silver Fox Avant Honda BF50 hk, Raymarine Axiom 9”, Silver Fox Avant Honda BF50 hk, Raymarine Axiom 9”, Silver Fox Avant Comfortpaket, Ord pris 275.900:Comfortpaket, Ord pris 275.900:Comfortpaket, Ord pris 275.900:Comfortpaket, Ord pris 275.900:Comfortpaket. Ord pris 275.900:- Honda BF50 hk, Raymarine Axiom 9”, Silver Fox Avant KAPANJPRIS 261.400:KAPANJPRIS 261.400:KAPANJPRIS 261.400:KAPANJPRIS 261.400:KAMPANJPRIS 261.400:Comfortpaket, Ord pris 275.900:KAPANJPRIS 261.400:Honda BF50 hk, Raymarine Axiom 9”, Comfortpaket, Ord pris 275.900:KAPANJPRIS 261.400:-

Micore 480 BR Honda BF60 hk, Garmin 72cv, pulpetöverMicore 480 BR Honda BF60 hk, Garmin 72cv, pulpetöverMicore 480 BR Honda BF60 hk, Garmin 72cv, pulpetöverMicore 480 BR Honda BF60 hk, Garmin 72cv, pulpetöverMicore 480 BR Honda BF60 hk, Garmin 72cv, pulpetöver-drag. Micore 480 BR drag, Ord pris 228.900:drag, Ord pris 228.900:drag, Ord pris 228.900:drag, Ord pris 228.900:Ord pris 228.900:Honda BF60 hk, Garmin 72cv, pulpetöver Micore 480 BR KAMPANJPRIS 212.900:KAMPANJPRIS 212.900:KAMPANJPRIS 212.900:KAMPANJPRIS 212.900:KAMPANJPRIS 212.900:drag, Ord pris 228.900:KAMPANJPRIS 212.900:Honda BF60 hk, Garmin 72cv, pulpetöverdrag, Ord pris 228.900:KAMPANJPRIS 212.900:-

Terhi 480 TC Honda BF50 hk, Garmin 62cv, aktersoffa. Ord pris 181.690:KAMPANJPRIS 157.900:Terhi 480 TC Honda BF50 hk, Garmin 62cv, aktersoffa. Ord pris 181.690:KAMPANJPRIS 157.900:Terhi 480 TC Honda BF50 hk, Garmin 62cv, aktersoffa. Ord pris 181.690:KAMPANJPRIS 157.900:Terhi 480 TC Honda BF50 hk, Garmin 62cv, aktersoffa. Ord pris 181.690:KAMPANJPRIS 157.900:Silver Tiger BRz Honda BF150 hk. Bra utrustad! KAMPANJPRIS 579.700:Terhi 480 TC Honda BF50 hk, Garmin 62cv, aktersoffa. Ord pris 181.690:Terhi 480 TC Honda BF50 hk, Garmin 62cv, aktersoffa. Ord pris 181.690:KAMPANJPRIS 157.900:-

KAMPANJPRIS 157.900:-

Micore Xw53 CC Micore Xw53 CC Micore Xw53 CC Micore Xw53 CC Silver Shark CCXMicore Xw53 CC

Honda BF100 hk, Garmin 72cv, aktersoffa, pulpetöverdrag. Ord pris 262.900:KAMPANJPRIS 248.900:Honda BF100 hk, Garmin 72cv, aktersoffa, pulpetöverdrag. Ord pris 262.900:KAMPANJPRIS 248.900:Honda BF100 hk, Garmin 72cv, aktersoffa, pulpetöverdrag. Ord pris 262.900:KAMPANJPRIS 248.900:Honda BF100 hk, Garmin 72cv, aktersoffa, pulpetöverdrag. Ord pris 262.900:KAMPANJPRIS 248.900:Honda BF135 hk. Bra utrustad! Ord pris 465.200:KAMPANJPRIS 445.800:Micore Xw53 CC Honda BF100 hk, Garmin 72cv, aktersoffa, pulpetöverdrag. Ord pris 262.900:KAMPANJPRIS 248.900:Honda BF100 hk, Garmin 72cv, aktersoffa, pulpetöverdrag. Ord pris 262.900:KAMPANJPRIS 248.900:-

Silver Eagle BRX Silver Eagle BRX Silver Eagle BRX Silver Eagle BRX Silver Eagle BRX

Honda BF200 hk, Raymarine Axiom 9”, Honda BF200 hk, Raymarine Axiom 9”, Honda BF200 hk, Raymarine Axiom 9”, Honda BF200 hk, Raymarine Axiom 9”, Honda BF200 hk, Raymarine Axiom 9”, Comfortpaket, hajfena, dynor för, armstöd.Silver Eagle BRX Silver Eagle BRX Comfortpaket, hajfena, dynor för, armstöd PRIS 593.900:Comfortpaket, hajfena, dynor för, armstöd PRIS 593.900:Comfortpaket, hajfena, dynor för, armstöd PRIS 593.900:Comfortpaket, hajfena, dynor för, armstöd PRIS 593.900:PRIS 593.900:Honda BF200 hk, Raymarine Axiom 9”, Comfortpaket, hajfena, dynor för, armstöd Honda BF200 hk, Raymarine Axiom 9”, Comfortpaket, hajfena, dynor för, armstöd

PRIS 593.900:PRIS 593.900:-

Silver Eagle BR Honda BF200 hk, Raymarine Axiom 9”, Silver Eagle BR Honda BF200 hk, Raymarine Axiom 9”, Silver Eagle BR Honda BF200 hk, Raymarine Axiom 9”, Silver Eagle BR Honda BF200 hk, Raymarine Axiom 9”, Silver Eagle BR Honda BF200 hk, Raymarine Axiom 9”, Silver Eagle BR Comfortpaket, armstöd Comfortpaket, armstöd Comfortpaket, armstöd Comfortpaket, armstöd Comfortpaket, armstöd. Honda BF200 hk, Raymarine Axiom 9”, Silver Eagle BR PRIS 584.300:PRIS 584.300:PRIS 584.300:PRIS 584.300:PRIS 584.300:Comfortpaket, armstöd PRIS 584.300:Honda BF200 hk, Raymarine Axiom 9”, Comfortpaket, armstöd

PRIS 584.300:-

Öppettider: Må-to 10-18, Fr 10-17, Lö 10-13 026-25 80 80, Mullerv. 22, Sandviken Öppettider: Må-To 10-18, Fr 10-17, Lö 10-13 026-25 80 80 • Mullerv. 22, Sandviken www.gestrikemarincenter.se Öppettider: Må-To 10-18, Fr 10-17, Lö 10-13 026-25 80 80 • Mullerv. 22, Sandviken www.gestrikemarincenter.se Öppettider: Må-To 10-18, Fr 10-17, Lö 10-13 026-25 80 80 • Mullerv. 22, Sandviken www.gestrikemarincenter.se Öppettider: Må-To 10-18, Fr 10-17, Lö 10-13 026-25 80 80 • Mullerv. 22, Sandviken www.gestrikemarincenter.se Öppettider: Må-To 10-18, Fr 10-17, Lö 10-13 026-25 80 80 • Mullerv. 22, Sandviken www.gestrikemarincenter.se Öppettider: Må-To 10-18, Fr 10-17, Lö 10-13 026-25 80 80 • Mullerv. 22, Sandviken www.gestrikemarincenter.sewww.gestrikemarincenter.se

Butiken fylld med el-cyklar!

Säkra din cykel redan idag.

Pga rådande pandemi är leveranstider längre än normalt.

PASSA PÅ! Sommarservice 525:-

VI ERBJUDER LIVSTID SERVICEGARANTI!

Hälsinglands enda vasaloppsbutik!

percykel.se Mån-fre 10–17 Lör 10–14

Se våra fordon på gården

Har vi er nya husvagn eller husbil?

Besök även vår välfyllda butik. Hos oss finns allt för livet i ett fritidsfordon. Stolar, bord, serviser, glas, kranar, gasol, vindskydd, markiser, reservdelar m.m. Välkommen till oss i Valbo.

Alltid lågpris på Toakem

Riavägen 5, Valbo Butik/Försäljning: 026-13 30 40

MATS HYLANDER

Ålder: 50 år. Bor: Hudiksvall. Familj: Gift med Anette och fem barn. Gör: Ekonomiansvarig och kyrkomusiker i EnångerNjutångers församling inom Svenska kyrkan. Aktuell med: 25 musikstycken om våra svenska landskap. De finns att lyssna på via Youtube. Bland annat ”Hälsning till Hälsingland”.

”Hälsning till Hälsingland” heter ett av styckena, men alla stycken har också ett alternativt namn, som är mer kopplat till Svenska kyrkan och dess budskap. Mats Hylander är kyrkomusiker och ekonomiansvarig i EnångerNjutångers församling. Han har skrivit 25 orgelstycken som ska representera våra svenska landskap.

HÄLSNING TILL HÄLSINGLAND

Det var Hårgalåten som fick stå som inspirationskälla till Mats Hylanders orgelstycke ”Hälsning till Hälsingland”.

Han har skrivit ett stycke till vart och ett av våra 25 svenska landskap. De har nu getts ut som ett samlingshäfte och en skiva är på gång.

TEXT & FOTO: MOA ÅHS

TROTS ATT MATS Hylander växte upp i Västerbotten, utanför Umeå, så hade Hälsingland en stark plats i hans medvetande redan från tidig ålder. Han minns hur Hårgalåten sjöngs i skolan. – Texten är ju väldigt hemsk, men musiken satte sina spår hos mig, säger han.

I dag är Mats ekonomiansvarig och kyrkomusiker i EnångerNjutångers församling och Hälsingland är en del av hans vardag.

Men när han komponerade orgelstyckena till Sveriges landskap så var det faktiskt Uppland som kom till honom först. – Jag skriver en musikal varje höst, och hade börjat fundera på att göra orgelarrangemang av en del av låtarna jag skrivit till dem. När jag gjorde det så var det en som lät så pampigt att det fick mig att tänka på Upplands gamla slott, berättar Mats.

Ett mer vemodigt stycke fick honom att tänka på Dalakoralerna och sen var han i gång. – Tänk om jag skulle kunna skriva ett stycke till varje landskap?

Vissa av styckena är kanske mer självklara, Hälsingland är ett av dem. Men vissa kanske är mer subjektiva, där Mats utgått från sin egen känsla kring ett visst landskap. Så som Halland där han spenderat många somrar i familjens sommarstuga som liten. Och Skåne. – När jag intervjuades i P4 Skåne så vet jag att de frågade mig – är detta verkligen Skåne?, säger Mats och skrattar. Men efter att han förklarat sina tankar med verket så köpte de det.

FAKTUM ÄR ATT Mats fått prata om sina landskaps-stycken i många av landets regionala radiokanaler. Det plockades upp även i P2, och P1 gjorde en sex minuter lång direktsänd intervju med Mats. Han tycker att det är väldigt roligt att de stycken han skrivit på ren lust har uppmärksammats. Medverkan i radion gjorde även att ett skivbolag hörde av sig och vill ge ut hans orgelstycken. – De heter dB Productions och har vunnit en Grammis tre år i rad i kategorin Klassisk musik. Oj, vad roligt!, säger Mats.

Mats visste tidigt i livet att han ville satsa på musiken, och specifikt kyrkomusiken med orgeln som instrument. Så pass tidigt att han valde att inte gå gymnasiet. Han blev färdig med sin kantorsexamen innan han fyllt 19 år. – Jag började med orgel när jag var tolv år och det var väldigt häftigt. Jag fick en egen nyckel till kyrkan, det vet jag inte om man skulle ge nu för tiden. Jag minns att jag redan från början tyckte att det var så maffigt.

Kärleken till kyrkomusiken finns kvar fortfarande och Mats stora passion är att improvisera och komponera egen musik. – Det tycker jag verkligen är jätteroligt. #

KENT KLINT ENGMAN

Ålder: fyller 48 i sommar. Bor: Jättendal. Familj: Fru, bonusbarn och bonusbarnbarn. Gör: Tatuerare på Deep Street Tattoo i Hudiksvall, författare och motorsågsskulptör.

DÅRÖNS OKRÖNTE KUNG

Kent Klint Engman, tatueraren som också skriver böcker – och gör motorsågsskulpturer.

Nu har första boken i hans nya serie om ”Dårön” släppts och Kent skulle själv beskriva den så här: ”Lite som Arkiv X på en Twin Peaks-ö i Hälsingland”.

TEXT & FOTO: MOA ÅHS

Lagom inför sommar och semestrar har Kent Klint Engman släppt boken ”Snuten på Dårön”, som planeras bli den första i en serie om den fiktiva ön som han placerat utanför Mellanfjärden. – På något vis har den här historien funnits med mig ända sedan jag skrev min första bok, då jag upptäckte att jag tycker att det är roligt att skriva. Jag kände att jag ville skriva någonting övernaturligt med en polisutredning och en massa flummiga karaktärer – och hälsingemål, säger han och fortsätter: – Jag tycker att det är synd att det trappas av och glöms bort, och därför känns det bra att försöka bevara en del av det.

Nedan kan du läsa det första kapitlet ur ”Snuten på Dårön” som Kent varit bjussig nog att bjuda er läsare på! Trevlig boksommar!

Kapitel 1. Några dagar sedan. En sur doft.

Tula Salmersson satt i sin insjunkna fåtölj och klappade Spruttan, den spräckliga katten hon haft i närmare 15 år. Katten var gammal, Tula var gammal, men det som var äldst var nog fåtöljen. Den såg ut att vara närmare hundra år och några av fjädrarna stack ut genom det slitna plyschtyget som en gång i tiden varit rött, men som nu bara hade en blek rosa ton. En kudde och en filt fick spiralfjädrarnas hårda mönster att knappt kännas. Hon tittade på ”Hem till byn”, en repris som hon sett förut, men minnet var inte lika pålitligt längre, så att se samma avsnitt en gång till kunde ju inte skada.

Tula skvätte till när Spruttan raskt hoppade ur hennes knä. – Män va har dä tage åt dä kattskrälle? Har du bleve alldeles kåsig?

Det var sällan katten agerade på det sättet, det var bara när det kom nån som Spruttan brukade skynda sig iväg för att gömma sig. – Inte ä dä nån som kommer nu den här tin ä, sa Tula smått irriterat.

En kall vind kom smygandes efter golvet och hon frös till om sina åderbrocksfyllda vader. Irritationen över kattens språng byttes ut mot en smygande oroskänsla. Klockan var snart nio på kvällen och ingen hade då sagt att de skulle komma och hälsa på. Faktum var att det aldrig var nån som hälsade på, det var bara hemtjänsten som kom för att titta till henne några dagar i veckan. – Hallå! Ä rä nån där?

Hon fick inget svar, allt var tyst.. eller? Hade hon inte hört en svag knäppning? Det lät som det gör när man drar igen ytterdörren, det sista knäppet på slutet för att den ska hållas stängd då låskolven klickar i hålet. Draget kring fötterna började nu avta. Hon funderade om hon inbillat sig alltsammans, för nu var det ju inte längre kallt på golvet.

Ja höller på å bli tokig å inbillningssjuk på gamle dar, tänkte Tula, men så kom hon ihåg Spruttan. – Både katta å ja kan väl inte inbilla oss samtidigt ä? mumlade hon tyst och sänkte volymen på tv:n och reste sin krumma kropp från den omoderna fåtöljen.

Må hända att hon inte längre märkte av något drag efter golvet, men hon lade märke till en unken och sur lukt. Det luktade ungefär som gammal fisk.

Va i farao ä dä fla på gång nu då?

En inre oro ökade sakta ju närmare farstun hon kom. För att komma till farstun måste hon först ta sig genom köket. När hon med hasande toffelprydda fötter tagit sig över nästan hela köksgolvet stannade hon tvärt. Ett annat klickljud hördes och i samma stund blev det mörkt i farstun. Nån måste ha släckt lyset. Lampan i hallen hade hemtjänstpersonalen bytt för en vecka sen, så den borde det ju inte vara fel på.

Dä ä nån som har smuge sä in, tänkte hon och hennes snart 80-åriga hjärta ökade ansträngt takten.

Fisklukten tycktes mer påtaglig nu och Tula visste inte vad hon skulle göra. Hon funderade på att ropa en gång till men vågade inte, hon var rädd att någon skulle svara henne. Hon ville på nåt sätt försöka övertyga sig själv om att allt bara var inbillning. Hon kunde ju ha hört fel och lamporna nu för tiden var väl bara billigt skit som gjorts i Kina…

Hennes funderingar avbröts av att Spruttan fräste till. Ljudet kom från under kökssoffan och efterföljdes av ett dovt morrande. Tula ryggade ett steg bakåt och försökte få en skymt av sin kära katt, men den var väl gömd. Tula blev för bråkdelen av en sekund avundsjuk på sin fyrfotade vän… hon skulle också vilja ligga gömd under soffan. I ögonvrån hann hon skymta en hastig rörelse från dörröppningen mot hallen, sen slocknade lampan i taket och det blev mörkt även i köket. Tulas hjärta ökade med en rasande fart. Det hon skymtat innan lampan släcktes var en hand från den mörka hallen som sträcktes in och knäppte av strömbrytaren. Hon hade vridit huvudet mot rörelsen och hennes syn var väl kanske inte den bästa men… hon hade tyckt att det var en märklig hand. Den såg onormal ut. Färgen var gråblå och hon var nästan säker på att den haft klor, vilket inte gjorde hennes rädsla mindre. En panisk skräck spreds genom hennes kropp på ett ögonblick. Hon kände att det här var slutet. Hon såg inget i mörkret men visste att någon eller något var på väg mot henne med snabba steg. Spruttan kunde verifiera att Tulas känsla var rätt, för kattens fräsande och morrande ökade i samma takt som den sura doften blev tydligare. Hon tyckte sig även höra släpande andetag från en grov strupe.

Tänk att dä skulle va så här man skulle dö. Att man skulle bli mördad av nån jävel som lukter fisk.

Det var den sista tanken som gick genom Tula Salmerssons huvud… men hon hann inte bli mördad. Hennes gamla hjärta slutade att slå av den oväntade ansträngningen, och hon var död innan hon slog i det nötta trägolvet. Hon slapp vara medveten om vad som sedan hände med hennes gamla kropp… vilket förmodligen bara var bra. #

Nema tehgive i netehgilräh hco netkam hco ttid rä tekir yt odno nårfi sso slärf natu esletserf i ekci sso delni hco orä agidlyks sso med atålröf iv kco mosås redluks aråv sso tålröf hco gadi sso vig dörb agilgad tråv nedroj åp kco ås nelemmih i mosås ajliv nid eks ekir ttid emmokllit nman ttid edrav tagleh nelemmih i rä mos råv redaf

RÅV REDAF?

Det sägs vara viktigt att kunna ”Fader vår” baklänges om man besöker Klätthålet i Delsbo. Så träna ordentligt!

I boken som Viktor och Robert har skrivit finns både vägbeskrivningar och koordinater till 53 mytomspunna platser i Hälsingland. Samt berättelsen kring dessa platser – så klart.

Mystisk guide till landskapet

”Det är här det har hänt, om man säger så”

Det finns inga skyltar som visar vart vi ska. Inga informationsskyltar som berättar om platsen. Men här har många sett spår av det vi i dag kallar folktro. Historierna är många. Myten stor. Klätthålet utanför Delsbo är en av de platser som beskrivs i Robert Fors och Viktor Hanssons nya bok.

TEXT & FOTO: MOA ÅHS

”SJÄLVA INGÅNGEN ÄR trång men har man väl kommit in sägs grottan bli större och större för att sedan utmynna i stora salar med bänkar, gångar och järngrindar. Dessa gångar ska leda den modige till både sjön Gryttjen, Ljusdal och Järvsö”.

Klätthålet väster om Delsbo sägs vara hemvist för både småfolk och troll, och det är där vi träffas. Robert Fors och Viktor Hansson utgör tillsammans duon bakom podden och numera konceptet ”Historier från Hälsingland” och de har precis släppt sin tredje bok: ”Mytomspunna platser i Hälsingland – en guide till några av landskapets med mystiska, hemsökta och sägenomspunna besöksmål”. Det är en guidebok till landskapet, men inte en klassisk sådan. – Det finns så många kända platser som folk hittar till ändå, vi ville belysa platser där det finns en historia att berätta. Vi vill att man ska kunna läsa berättelsen och sen besöka platsen och bygga sin egen uppfattning, säger Robert.

53 OLIKA MYTOMSPUNNA platser beskrivs i boken och de är utspridda över landskapet. Att få till en rättvis geografisk spridning var en viktig del av arbetet med boken.

En stor skillnad mot deras tidigare böcker ”Historier från Hälsingland” och ”Historier från Hälsingland – Andra boken” är att denna inte är byggd på noveller utan har en starkare förankring i vår historia och nu har även mord och kriminalhistoria fått ta plats på ett annat sätt. Den är också den bok som är ”mest Historier från Hälsingland” som Viktor beskriver det. – I podden, men också under våra berättarkvällar återkommer vi alltid till dessa platser och det kändes som ett naturligt steg att samla dem i en bok, säger han.

SYFTET MED BOKEN är att få folk att upptäcka sitt landskap och inte bara hemorten. – Folk är generellt sett väldigt duktiga på sin hembygd. Bor man i Delsbo så kan man Delsbo, men man är inte lika duktiga på Järvsö och Ljusdal, säger Robert. – Det är där vi, och boken, kommer in, fortsätter han.

Ytterligare ett syfte är det klimatsmarta i att upptäcka närområdet. – Det är verkligen inte bara en corona-grej och har inte enbart med ”hemester” att göra. Jag hoppas att vi kan fortsätta att upptäcka det som finns runt omkring oss, säger Robert.

Klimattänket märks i boken bland annat genom att författarna lagt in tips på besöksmål även på vägen till de 53 platser som lyfts upp lite extra. När man ändå är ”ute på”. – Så egentligen får man 150 tips och inte 53, säger Robert.

De hoppas också att boken kan bli ett steg till att komma närmare naturen igen. – De som levde på 1700-talet, 1800-talet, de var en del av naturen. I dag har vi tagit ett stort steg därifrån, vilket jag hoppas att vi kan vända en dag. Ju längre vi kommer ifrån naturen ju svårare blir det kanske att förstå – vad finns egentligen där ute? När det kommer till väsen och folktro är det mycket att det man ger får man tillbaka. Huruvida man tror eller inte tror på det vi berättar om, det är upp till var och en. Vi vill inte ta ifrån människor deras historier. Det är deras upplevelser och säger man att man har sett ett väsen, ja men då har man det. Vi är väldigt snabba att ifrågasätta allting i dag, säger Robert. #

Bengt Jonsson är en av få svenska riksspelmän på kohorn.

Vallmusik

Det var en stor skara människor som vallfärdade mot Bolletjärn den här söndagen i början av sommaren. Bland blåbärsriset i sluttningen spred de ut sig, med picknickkorgar och termosar. Aldrig har väl skogen varit så tyst – på ett nästan andäktigt sätt – som när det första hornet ljöd. Därefter lät sig publiken trollbindas av åtta kulerskor och hornblåsare som turades om att skapa magi i försommarkvällen.

TEXT & FOTO: LOVISA SPAUDE

EVENEMANGET ARRANGERADES AV föreningen Musik vid Ljusnan tillsammans med Region Gävleborg, Studieförbundet Bilda och Kulturenheten vid Bollnäs kommun. – Vi började redan 1981, säger hornblåsaren Bengt Jonsson, som vid det här laget varit aktiv i Musik vid Ljusnan i över 40 år. – Från början var vi på lite olika platser, men de senaste åren har vi varit här, vid Bolletjärn. Det är ofta väldigt fint här, eftersom det ligger lite som i en gryta, säger han och får medhåll av Bernt Lindström, som även han blåser kohorn.

Efter drygt en halvtimme tystnade musiken till en koskälla som klingade ut över tjärnen. Därefter var det dags för hemgång, och den första musikupplevelsen för många på väldigt länge var över, med ett eko som nog höll sig kvar länge hos besökarna den här kvällen. #

Emil Forsmark och Hans Ollonen administrerar Facebookgruppen ”Ovanåkers stigcyklister” där medlemmar kan utbyta erfarenheter med varandra.

På oupptrampade stigar är det inte ovanligt att man får kliva av och fösa undan nedfallna träd och andra hinder på vägen.

Hans Ollonen bor bredvid Vickeberget, som också är en personlig favorit i cykelväg.

DUON LEDER ALLA RÄTT

De är barndomsvännerna som cyklat ihop sedan tidiga tonåren. Som hemvändare ser de det som sin plikt att kartlägga varenda liten stig i hemkommunen Ovanåker.

TEXT & FOTO: LOVISA SPAUDE

VID SKÅLSJÖGÅRDEN, TRE mil söder om Alfta, står Hans Ollonen och Emil Forsmark och monterar ihop sina mountainbikes. Det är en varm dag. Vätskeryggsäckarna är påfyllda, hjälmarna framplockade och actionkameran laddad. – Idag kommer vi nog vara ute i två-tre timmar, inklusive mat- och badpaus, säger Hans.

Här strålar leder från Hälsingland, Dalarna och Gästrikland samman. Idag ska det rullas på Eggaspåret, en multiled som fått sitt namn från den kniveggsformade rullstensåsen Egga. – Hälsingland har många fina leder, men många är eftersatta och dåligt skyltade, säger Hans.

Det är något som Ovanåkers kommun är väl medvetna om och det är på uppdrag av dem som våra två stigcyklister nu gör sig redo för en kartläggning av leden. – Det är en del av projektet att skapa enhetlighet bland cykellederna i Hälsingland. Det handlar om att synka svårighet och skyltning så att man känner igen sig oavsett om man cyklar i Hudiksvall, Söderhamn eller Ovanåker, förklarar Emil.

Det är inte första gången de två barndomsvännerna, som cyklat ihop sedan högstadiet, synar leder. För kommunens räkning har de bland annat kartlagt Vikebergsbanan, Kvicktjärnsspåret och delar av Pilgrimsleden tillsammans. Men det var efter att utforskandet av nya stigar redan hunnit bli lite av en sport för duon.

Allt började med nya perspektiv efter att på varsitt håll ha levt storstadsliv i några år; Hans i Stockholm, Emil i Göteborg. Väl hemma igen kunde de enas om att kartläggningen av leder i hemkommunen lämnade en del att önska. – Det var blankt i databasen. Så vi bestämde oss för att cykla de vandringsleder som fanns, spela in spåren och lägga upp dem på internet så att de finns tillgängliga för alla, berättar Emil.

DATABASEN DE PRATAR om är Trailforks, en global plattform för att registrera och hitta mountainbikeleder. Det är här de lägger upp sina rutter, med information om distans, svårighetsgrad och andra uppgifter som kan vara av intresse, såsom vindskydd, källor och utsiktsplatser. – Det är ett väldigt användbart verktyg, framförallt om man vill planera sin tur, säger Hans.

Att intresset för stigcykling närmast exploderat under de senaste åren är inget som gått dem förbi, och en av drivkrafterna bakom den ambitiösa kartläggningen har också varit att hjälpa fler att hitta ut i skogen. – Men det har också gett oss ett mål: att upptäcka och utforska nya platser. Och det är ju något av det bästa med cykling, och att följa en stig och se vart man hamnar, säger Emil innan de hoppar upp på sadlarna och försvinner iväg in i skogen på nästa upptäcksfärd. #

HANNA DUBEAU JONSSON

Ålder: 29 år. Bor: Järvsö. Familj: Fästmannen Alexander. Gör: Sjuksköterska på ambulansen i Ljusdal.

SM X2

Den 16 juli går SM i Enduro och Swecup 2021 av stapeln i Järvsö och den 17 och 18 juli hålls där även Sveriges första SM i pump track.

Hanna Dubeau Jonsson är en av de lokala åkarna som ställer upp i SM i pump track som hålls i Järvsö i juli.

Järvsötjejen som siktar på SM

En av de lokala åkarna som ska köra SM i pump track i Järvsö i sommar är Hanna Dubeau Jonsson. Men frågan är inte hur långt hon kommer att gå – utan hur många hon får med sig! – Vi försöker att få till ett rejält tjejgäng från trakten att köra tävlingen, det vore jätteroligt, säger hon.

TEXT: MOA ÅHS FOTO: THOMAS LUNDMAN

HANNA DUBEAU JONSSON var med och hjälpte till att bygga pump track-banorna i Järvsö för två år sedan. Sedan dess är hon mer eller mindre fast. – Jag testade och tyckte att det var kul och så fick jag ärva min sambos dirt-cykel så jag har absolut inga ursäkter, säger hon och fortsätter: – Det är både jättekul och jättejobbigt. Det kräver både kondition och benstyrka.

Nere på ”kontinenten” har pump track varit stort ett tag, och det börjar det även bli i Sverige. – Det är jättekul att vi har fått så fina pump tracks i landet – och i lilla Järvsö som verkligen blivit ett cykel-mecka.

För den som aldrig hört talas om pump track berättar Hanna att det går ut på att pumpa sig fram på en asfalterad och kuperad bana. Pedalerna är mest till för att stå på, och framåtrörelsen ska drivas av att cykeln alltså ”pumpas” med hjälp av armar och ben – tajmingen är a och o för att det ska gå fortare och fortare.

Hanna ser väldigt mycket fram emot SM-deltävlingen i sommar, men vad gäller chanserna till medalj är hon tveksam. – De är nog inte så stora, säger hon och skrattar. – Jag är mest med för att det är kul.

Men hon kom ändå på en åttonde plats när ett VM-kval i pump track kördes i Järvsö 2019. – Så jag tror väl inte att jag kommer att komma sist, om jag inte ramlar. Men vinner, det gör jag nog inte! Jag går in hårt i tävlingen – men ödmjukt.

DEN STORA GREJEN för henne är känslan och sammanhållningen. Att tävla tillsammans med vännerna och att ha roligt. – Det är så sjukt många som är och kör i pump tracken och jag hoppas verkligen att vi kan få ihop ett himla tjejgäng till tävlingen, som det var när vi körde VM-kvalet, säger hon och fortsätter: – Järvsö hade flest anmälda tjejer i hela världen, och så vill jag ha det igen. Kan du åka i banan ska du vara med och tävla tycker jag. Vi peppar varandra!

Att cyklingen förenar är nog en av de stora anledningarna till att Hanna älskar cykling. All sorts cykling. – Inom cyklingen i stort finns det någonting som passar för i princip alla. Jag älskar att cykla de flesta disciplinerna och har fått jättemånga vänner genom det. Jag träffade till och med min fästman genom cyklingen. Det är en sådan gemenskap, det finns alltid någon som hugger tag i dig och drar med dig. Alla får vara med utifrån sina förutsättningar, alla kan åka tillsammans. #

Redan i förra numret av tidningen #Hälsingland kunde vi berätta att Järvsö Bergscykelklubb arrangerar två SM-deltävlingar i sommar. En i enduro och en i pump track. Men vad händer i klubben i övrigt, och hur ser drömmarna ut framåt?

Amanda Sandahl, ledamot i Järvsö Bergscykelklubbs styrelse, berätta, vad gör ni när ni inte anordnar SM? – Vi kör tisdagscyklingar då vi samlas utanför JBP hotellet och beroende på hur många som är där så delar vi upp oss eller kör ihop – alla är välkomna! Det handlar mer om att cykla och ha kul ihop än att prestera. Vi har också planer på att ha klubbkvällar i pump tracken där ena pump tracken då abonneras för våra medlemmar. Vi hoppas också få till en större grillplats så vi kan ha klubbtävlingar, grilla ihop – och ha allmänt trevligt tillsammans!

Framtiden i klubben, vad sikar ni mot? – Ett dirt-område är det som vi har kvar från vår ”drömlista” på vad vi skulle vilja ha i Järvsö – vi behöver få ett marknyttjandeavtal på minst tio år och även få till finansieringen för att det ska gå ihop, men det vore ju fantastiskt om det gick!

Hur ser drömmarna ut i övrigt? – Att ha en ”levande” klubb med många engagerade medlemmar som har kul på hjul ihop.

Vi har hört något om träning för kidsen? – Vi har ett gäng intresserade framtida ledare som går en utbildning nu och planen är att dra igång träningar för barn och ungdomar. Vi har inte alla detaljer klara än, men är man intresserad så får man gärna höra av sig till klubben och följa oss på Facebook där vi går ut med mer information så fort vi är klara med upplägget.