Handelshögskolans magasin 2019 by School of Business, Economics and Law at the University of Gothenburg

HANDELSHÖGSKOLANS

MAGASIN 2019 ALUMNEN SOM LEDER RÖDA KORSET:

Ett uppdrag där man kan göra verklig skillnad Marie Stensekes uppdrag:

INTERNATIONELLT LEDANDE I HÅLLBARHET Sylvie Chetty om internationalisering:

GLÖM INTE LYFTA BLICKEN OCH NÄTVERKA

VÄLKOMMEN TILL HANDELSHÖGSKOLANS MAGASIN 2019 ! I en snabbt föränderlig värld har Handelshögskolan ett ansvar för att kontinuerligt upprätthålla en hög samhällsrelevans. Forskning och utbildning ska svara mot samhällets behov av kunskap och kompetens. Detta förutsätter att vår verksamhet är öppen mot världen och det samhälle vi är en del av. Det finns flera dimensioner av öppenheten, som är nödvändiga och som kompletterar varandra: En hög grad av internationellt samarbete inom forskning och utbildning är en sådan dimension. Det är en absolut förutsättning för att utveckla och upprätthålla den höga kvalitet vi strävar efter. Handelshögskolans lärare och forskare deltar aktivt i gränsöverskridande akademiska samtal för kunskapsutveckling. Vi samarbetar med lärosäten över hela världen, och har ständigt internationella gästforskare på besök. All undervisning har nära anknytning till vår internationaliserade forskningsverksamhet, vilket är en förutsättning för att den kunskap vi delar med våra studenter ska vara i den absoluta framkanten. Vi strävar också efter att ge våra studenter internationell erfarenhet under studietiden, både genom möjligheten att studera vid något av våra 160 partneruniversitet världen över, och genom att internationella studenter antas till våra kurser och program. Mer än 300 inresande utbytesstudenter bidrar till ett internationellt klassrum i Göteborg och på våra masterprogram har över 30 procent av de antagna studenterna en grundexamen från ett utländskt universitet. En annan dimension av öppenhet är relationen med det omgivande samhället. Ett nära samarbete och fortlöpande dialog med organisationer inom näringsliv och offentlig sektor, liksom med ideella sammanslutningar och med våra alumner, är helt avgörande för att Handelshögskolan ska upprätthålla en hög samhällsrelevans och fortsätta att utvecklas som en internationellt stark akademi i takt med tiden. Handelshögskolans Magasin är ett fönster in mot Handelshögskolan som skildrar ett antal facetter av vår breda verksamhet. Jag hoppas att det ska vara en läsning som väcker tankar. Kontakta oss gärna om du vill veta mer.

Per Cramér, rektor

26 INNEHÅLL Uppdrag: Internationellt ledande i hållbarhet �� 4 Koldioxidskatt är ett kraftfullt verktyg �� 8 Hur digital blir handeln? �� 10 E-handelns klädreturer en miljöbov �� 11

11 HAR DU LÄST PÅ HANDELSHÖGSKOLAN ? Försäkra dig om att vi har dina uppdaterade kontaktuppgifter, särskilt din e-postadress då vi oftast skickar inbjudningar och annan information digitalt. Gå in på handels.gu.se/alumni

Jag kan inte tänka mig ett mer meningsfullt jobb �� 12 Fokus på entreprenörer som vill ut i världen �� 14 Med kaffet längs den nya Sidenvägen �� 18 20 år av partnerskap �� 20 Executive Faculty tar kompetensutveckling till en ny nivå �� 21 Volvo Group rustar sina ledare för nya utmaningar �� 22 Bristen på jämställdhet börjar redan i våra förväntningar �� 25 Måltidsturism – när målet är vägen �� 26 90 år med nätverk och kunskapsutbyte �� 29 Hon kartlägger våldet i knark-kartellernas spår �� 30

Så leds Handelshögskolan �� 32

SVERIGES ENDA TRIPLE CROWN-ACKREDITERADE HANDELSHÖGSKOLA EQUIS, AACSB och AMBA är de tre mest prestigefyllda internationella ackrediteringarna för handelshögskolor. Endast cirka 90 handelshögskolor i världen (cirka en halv procent) har alla tre ackrediteringarna och är därmed vad man kallar Triple Crown-ackrediterade. Ackrediteringarna är ett värdefullt bevis på att Handelshögskolans utbildning, forskning och samverkan håller en hög kvalitet i ett internationellt perspektiv och bekräftar att vi är en stark handelshögskola verksam på en internationell arena, som hela tiden fortsätter utvecklas i takt med omvärldens krav och förändringar.

MARIE STENSEKE

Professor i kulturgeografi. Prorektor på Handelshögskolan sedan 1 juli 2018 med ansvar för hållbarhets-, arbetsmiljö- och samverkans frågor. En av två ordförande för IPBES (FNs panel för biologisk mångfald) vetenskapliga ledningsgrupp.

UPPDRAG:

INTERNATIONELLT LEDANDE I

HÅLLBARHET Handelshögskolan ska bidra till en positiv utveckling av samhället. Att utbilda och forska i frågor kopplade till hållbarhet är en självklarhet, och något som Handelshögskolan har en lång tradition av. Nu vässas arbetet ytterligare, med målet att bli internationellt ledande bland handelshögskolor. Marie Stenseke är sedan 2018 ansvarig för att leda arbetet uppåt och framåt. Forskning som bidrar till att lösa samhällsutmaningar, och alumner som gör viktiga insatser för ett hållbart samhälle är delar av målet. Handelshögskolan vill också vara drivande i att utveckla hållbara lösningar tillsam mans med näringsliv, offentliga aktörer och ideella organisationer.

En bild av skolans samlade hållbarhetsforskning En av de frågor som Marie Stenseke har drivit under sin tid vid rodret är att tydliggöra hur forskningen relaterar till de globala miljömålen. – Vi har gjort en omfattande kartläggning av vår forskning utifrån de globala målen i FNs Agenda 2030. Det blev en bra visualisering av hur vi passar in i de 17 målen och var vi har våra styrkor (se figur på sidan 6). Inte minst ser vi hur otroligt ambitiöst vi arbetar med de här frågorna. Vi har forskning relaterad till samtliga globala mål, och inom vissa områden är vi riktigt starka, säger Marie Stenseke.

Verktyg att hantera frågorna

– Sedan 2013 har vi obligatoriska hållbarhetsdagar för programmen på grundnivå, och i år hölls den första för mastersnivån. Men hållbarhet ska också vara en naturlig del av den ordinarie undervisningen och här kan vi göra ännu mer. En utmaning som vi tittar på just nu är hur studenterna faktiskt tar till sig hållbarhetsämnet. Det är ju en etisk fråga i grunden, att ta ansvar för vår gemensamma framtid, säger Marie Stenseke.

Granskar FNs globala rapport om biologisk mångfald Förutom att vara prorektor, med ansvar för hållbarhets frågor, är Marie Stenseke ordförande för IPBES vetenskap liga kommitté, med uppgift att övervaka den vetenskapliga kvaliteten i publikationer som FNs stora rapport om biologisk mångfald. – Hundratals hållbarhetsforskare världen över arbetade med rapporten. När den presenterades på en presskonfe rens i Paris den 6 maj 2019, blev det en huvudnyhet i hela världen, utom i Storbritannien, där det samma dag föddes en prins, säger Marie Stenseke med ett snett leende.

Dagens studenter är morgondagens beslutsfattare och de måste få kunskaper och verktyg för att kunna analysera och hantera de hållbarhetsutmaningar som de kommer att ställas inför i sitt yrkesliv.

HANDELSHÖGSKOLANS FORSKNING UR ETT HÅLLBARHETS PERSPEKTIV

INGEN FATTIGDO M ING HUN EN GER

FÖRETAGSEKONOMI H OC E A ND L S NA HÄ IN D EF GO ÄLB V

NATIONALEKONOMI JURIDIK

GE OCHNOMF PAR ÖRA TNE NDE RSK AP

EKONOMI OCH SAMHÄLLE ING LDN TBI DU A GO R ALL FÖ

GOTHENBURG RESEARCH INSTITUTE ENVIRONMENT FOR DEVELOPMENT INGEN FATTIGD OM

ING HUN EN GER

FREDLIGA INKLUDER OCH SAMHÄLL ANDE EN

Hösten 2018 gjordes

FÖRETAGSEKONOMI

JÄMSTÄL

H OC E A ND L S NA HÄ IN D EF GO ÄLB V

en mappning av all forskning

NATIONALEKONOMI

JURIDIK

LDHET

på Handelshögskolan utifrån relevans

GE OCHNOMF PAR ÖRA TNE NDE RSK AP

Agenda 2030. Kartläggningen visar

FREDLIG INKLUDE A OCH SAMHÄL RANDE LEN

forskning relaterad till samtliga

M OCH EKOSYSTEK MÅNGFALD BIOLOGIS

A AT A MARIN IM N OCH ER KL GARHRAEVSURS A P N M DRI K ÄT- N BLEIMAÖRRNAÄ K A A NGF

P M DRI KÄ N BE ÖRÄ F

RI, UST H IND OC AR NER LLB IO TUR HÅ OVAT TRUK INN RAS INF

MINSK AD ET OJÄMLIKH

D MINSKA HET OJÄMLIK

H SAMHÄL

LEN

HÅLLBA OCH SAMRA STÄDER HÄLLEN HÅLLBARA STÄDER OC

HÅ KO KLHLÅBLLBA A O PRONPRSOUNDSUMUMRTRIO DU KTTIOION N OC KTI N OH ON CH

I maj 2018 släpptes det första avsnittet av Ocean Governance Podcast – en podcast om havsförvaltningsforskning, producerad av professor David Langlet och doktorand Aron Westholm på Juridiska institutionen. I podcasten lyfts nya publikationer som berör frågor om havsförvaltning. Startpunkten är ett rättsligt perspektiv men man intresserar sig även för andra infallsvinklar. – Vår förhoppning är att podcasten ska väcka ett intresse för forskningen och stimulera till fortsatta diskussioner i andra forum, säger David Langlet. Podcasten hittas på Acast och Apple Podcasts.

RI, UST H IND OC AR NER LLB IO TUR HÅ OVAT TRUK INN RAS INF

PODCAST OM HAVSFÖRVALTNINGS FORSKNING

A A NS E RB TÄ K ON ETS ND OM VI IGA IS LLK K TI OR LL OC VÄ H XT

= INGEN FORSKNING

HÅ FÖR LLBA ALL R EN A ERG I

RENT VA SANITET TTEN OCH FÖR ALLA

= VISS FORSKNING = VISS FORSKNING

LLDHET

globala mål.

HÅ FÖR LLBA ALL R EN A ERG I

= STARK FORSKNING

= OMFATTANDE=FORSKNING OMFATTANDE FORSKNING

RENT VA SANITET TTEN OCH FÖR ALLA

att Handelshögskolan har JÄMSTÄ

A RIN MA OCH ER V S A H SUR RE

ENVIRONMENT FOR DEVELOPMENT

A A NS EK RBE TÄN ON TS D O V IG A M I IS LLK K O TI R LL OC VÄ H XT

= STARK FORSKNING

för de 17 hållbarhetsmålen i

GOTHENBURG RESEARCH INSTITUTE

ING DN TBIL DU A GO R ALL FÖ

M OCH EKOSYSTEK MÅNGFALD BIOLOGIS

EKONOMI OCH SAMHÄLLE

HANDELSHÖGSKOLAN BIDRAR TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING Forskningen ska bidra till att lösa aktuella samhälls utmaningar. Ett sätt är att forskare delar med sig av sin kunskap i viktiga forum. Här är några exempel: Thomas Sterner, professor i miljöekonomi, är en av författarna till IPCCs femte rapport och ledamot av regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling. Marie Stenseke, professor i kulturgeografi, är en av två ordföranden i den vetenskapliga ledningsgruppen för IPBES, FNs expertpanelen för biologisk mångfald. Åsa Lövgren, docent i nationalekonomi, är ledamot i myndigheten Klimatpolitiska rådet. Lena Gippert, professor i miljörätt, är ledamot av Vattendelegationen Västerhavets vattendistrikt och Anders Sandoff, lektor i företagsekonomi, är expert i Fjärrvärmenämnden, utsedd av regeringen.

Globalt nätverk för miljöekonomi Sedan 1 januari 2019 är Environment for Development (EfD) en egen enhet vid Handelshögskolan, efter att tidigare varit kopplad till Institutionen för nationalekonomi med statistik. EfD startade 2007 i syfte att bidra till användningen av miljöekonomi för minskad fattigdom och ökad hållbarhet, framför allt i det globala syd. Detta sker genom att stödja institutioner med tillämpad forskning och akademiska program. Särskild vikt läggs vid att stärka interaktionen mellan dessa akademiska miljöer och viktiga policyprocesser i länderna. Verksamheten är helt externt finansierad, primärt av Sida, och bedrivs i nätverksform med 15 centra runt om i världen, främst förlagda vid universitet i Asien, Afrika och Latinamerika.

FORSKARE MED NÄR RIKSBYGGEN BYGGER HÅLLBARA BOSTADSRÄTTER

9 miljoner till forskning om hållbarhet inom idrottsevenemang och friluftsliv

Huset kallas ”Göteborgs mest innovativa bostadsprojekt”. Nu är det inflyttning i de nya lägenheterna på Guldheden där allt handlar om att leva och bo hållbart. Kommer de nyinflyttade att engagera sig i växthuset? Sköta biodlingen med grannarna och samsas om de gemensamma el-cyklarna? – Vi är intresserade av vad som händer när en bostad förändrar hur du lever ditt liv, säger Ulrika Holmberg, som tillsammans med två kollegor från Centrum för konsumtionsvetenskap är med i Riksbyggens projekt ”Positiv Footprint Housing”, där även Chalmers, RISE och Göteborgs stad medverkar.

Allt fler deltar i idrottsevenemang och har ett aktivt friluftsliv, vilket ger effekter på natur och miljö. I ett forskningsprogram finansierat av Mistra kommer forskare från Handelshögskolan att undersöka hur aktiviteterna kan göras mer hållbara. Även forskare från andra universitet ingår i programmet, som syftar till att Sverige ska bli internationellt ledande inom forskning som rör hållbart friluftsliv och idrott. Handelshögskolans forskare är involverade i tre av programmets temaområden: hållbarhetsaspekter när det gäller idrottsevenemang, hållbara transportlösningar samt nyttjande av mark och vatten.

MASTERPROGRAMMEN KICKSTARTADE MED HÅLLBARHETSDAG Sedan 2013 har Handelshögskolan arrangerat obligatoriska hållbarhetsdagar för programmen på grundnivå. När höstterminen drog igång hölls den första för masternivån. De nya master studenterna möttes av en halvdag där hållbar utveckling och global transformation stod i fokus. Bland talarna fanns Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet. – Genom att börja studierna med hållbarhetsdagen vill vi ge en tydlig signal om att hållbarhetsfokus är viktigt för Handelshögskolan, säger Roger Schweizer, ansvarig för masterprogrammen. Vår förhoppning är att dagen ska väcka tankar och en nyfikenhet hos studenterna som de tar med sig in i studierna. Vi vill också ge dem en insikt om att många modeller och teorier de möter under sin utbildning kan användas för att hitta lösningar på utmaningar relaterade till hållbarhet. Johan Kuylenstierna

Varför är det så svårt att sätta en prislapp på koldioxidutsläpp? Det är ett ämne som Martin Weitzman, professor i nationalekonomi vid Harvard University, har studerat i decennier. Några av de främsta hindren är sannolikhet och politik.

”KOLDIOXIDSKATT ÄR ETT KRAFTFULLT VERKTYG” Martin Weitzman, professor i nationalekonomi vid Harvard University, och en av de ledande auktoriteterna vad gäller den hotande klimatkatastrofens ekonomiska aspekter var inbjuden av professor Thomas Sterner att hålla årets Tore Browaldh-föreläsning på Handelshögskolan.

Svårt att beräkna den sociala kostnaden En viktig sak som Martin Weitzman framförde var att den mänskliga hjärnan är dåligt rustad för att förstå klimatförändringsprocessen. – Ett av problemen är de långa tidsperioderna. Klimat förändringar sker på århundraden och millenier, men redan ett decennium är väldigt långt i vardagen och politiken. En annan tidsaspekt är den kraftfulla diskonteringen i kol dioxidutsläppens sociala kostnader. På 200 år har skillnaden mellan 7 procent – som är den genomsnittliga faktiska avkastningen på kapital i USA – och 3 procent – som är vad konsumenterna får efter skatt – en faktor på 3000, säger Martin Weitzman. Han är övertygad om att det kraftfullaste verktyget för att minska koldioxidutsläpp är att införa koldioxidskatt. Men det är svårt att exakt beräkna koldioxidens sociala kostnader. När Obama-administrationen försökte landade deras beräk ning på en uppskattad kostnad på 45 dollar per ton. – Men när Trump-administrationen beräknade det igen landade de på en framtida kostnad på 1 dollar per ton. Siffrorna är suddiga och de valda antagandena hänger ihop med politiken, säger Martin Weitzman.

Sannolikhet komplicerar bilden För att göra bilden än mer komplicerad, säger han, är vi ofta inte så bra på att förstå sannolikhet. – Det är oerhörda mängder sannolikhet inblandade och folk gillar inte ovisshet – de vill ha siffror. Alltså tvingas vi ekonomer att uppge suddiga siffror för utsläppens kostnad, eller så säger vi uppriktigt att vi inte vet. Men det senare

skulle tyvärr, med allt vad vi vet om mänskligt beteende, tolkas som en nolla. Det är en komplex fråga och den kompliceras ytterligare när man tar med en uppsjö av andra faktorer i beräkningen, som föreslagna geoengineering-lösningar eller den snabbt ökande risken för katastrofala klimat förändringar med stigande temperaturer. Martin Weitzman är inte helt säker på att vi kommer klara av att navigera i dessa stormiga hav på ett säkert sätt. – Delvis är jag skeptisk. Jag tror att rädslan måste öka innan länder går in i en global gemenskap för att förhindra föroreningar. Om det inte lyckas är jag pessimistisk. Parisavtalet är mycket bättre än ingenting. Men det är till syvende och sist helt frivilligt och mycket svagt. Som ett tankeexperiment har Martin Weitzman föreslagit en ”World Climate Assembly” för att hantera frågan; ett globalt samfund där medlemsländer kan rösta om ett enhetligt bindande pris för koldioxidutsläpp. – Jag vet inte om det någonsin kommer att bli verklighet men jag tror att det är det världen behöver, säger Martin Weitzman.

Denna intervju gjordes i maj 2019. I augusti nåddes vi av beskedet om Martin "Marty" Weitzmans bortgång. Martys bidrag till miljöekonomin var så många och så fantastiska att det inte känns som någon överdrift att hedra honom som den mest kreativa och intressanta av alla miljöekonomer. Personligen älskade jag hans stil. Det finns andra berömda nationalekonomer som sveper in till en föreläsning och säger ”Här har vi ett svårt problem, och voilà, här är min eleganta lösning.” Marty var mycket mer ödmjuk. Han kunde säga att det här problemet är svårt, jag har tänkt på olika lösningar men jag vet inte riktigt hur jag ska lösa det – och så bjöd han in åhörarna att dela sina tankar under en timme. Det kändes alltid som ett privilegium. Det var fint att ha honom här i Göteborg för ett längre besök och att tillbringa lite privat tid tillsammans i Bohuslän. Thomas Sterner, professor i miljöekonomi

HUR DIGITAL BLIR HANDELN ? Johan Hagberg har forskat på handelns digitalisering i snart två decennier. Hans råd till framsynta handlare är att förenkla för konsumenterna och tänka i kombinationer.

Johan Hagberg började sin forskarutbildning vid millennie skiftet. Dotcom-kraschen hade precis inträffat och ämnet digitalisering var inte särskilt hett. Men Boråsbördige Johan Hagberg såg något annat än nyhetsrubrikerna. På de stora postorderföretagen pågick digitaliseringen för fullt. – Min avhandling blev en beskrivning av de företag som drev på digitaliseringen från mitten av 90-talet till någonstans runt 2006. Sedan jag disputerade har min forskning handlat om olika aspekter av teknologiutveckling inom handeln, säger Johan Hagberg, som blev professor i våras.

Den fysiska butiken fortfarande central I dag driver Handelshögskolan ett antal forskningsprojekt kring digitalisering och konsumtion. Ämnet är aktuellt då många menar att handeln står inför ett skifte där de fysiska butikerna försvinner. – Det är många profetior i handeln just nu. Men alla böcker jag har läst, från 1910-talet och framåt, säger något i stil med att ”förut var det väldigt stabilt, men nu händer allting”. Även den här processen går ganska långsamt. Visst har digi taliseringen haft stor påverkan på hela handeln. Men 20 år senare sker ändå omkring 90 procent av den samlade handeln fortfarande i fysisk butik, säger Johan Hagberg.

Digitala plattformar växer En trend är att stora digitala plattformar, som erbjuder många olika produkter och tjänster, suger åt sig allt större marknadsandelar. – Handeln har ju gått från det enskilda till det samlade via shoppinggator och köpcentrum. Nu ser vi samma rörelse digi talt. Det sägs att ungefär hälften av all e-handel i USA idag går via Amazon, och i Kina har Alibaba en ännu större andel. Här i Sverige har till exempel Zalando och Cdon breddat sitt utbud, men på sikt är nog ICA en mer sannolik plattforms byggare. Sen ser vi ju också en omvänd rörelse där de digitala aktörerna öppnar fysiska butiker. Amazon köpte ju till exempel W holefoods härom året, säger Johan Hagberg.

Satsa på både och Hur ska då handlare som vill ligga rätt inför framtiden tänka? – Jag tror de ska tänka mer i kombinationer; alltså satsa på mer personlig service, mer automatisering, mer butik och mer e-handel. Aktörer som ICA och IKEA utgår mycket från den fysiska butiken, men är samtidigt framstående inom digitali sering. Vi kommer att se mer variation i vilka roller de fysiska butikerna tar, och på den digitala arenan handlar det mycket om att samla olika tjänster som förenklar för konsumenterna, säger Johan Hagberg.

E-HANDELNS KLÄDRETURER EN MILJÖBOV

E-handeln växer snabbt, och med den även mängden returnerade varor. Inom modebranschen är andelen returer särskilt hög, med stor negativ miljöpåverkan som följd.

Sharon Cullinane och hennes kollega Michael Browne har studerat den energianvändning och miljöpåverkan som uppstår när konsumenter returnerar kläder de har köpt på nätet. – Vi valde att titta på modebranschen på grund av den stora mängden returnerade varor, och att många returer skickas över nationsgränser för att hanteras. I genomsnitt returneras 22 procent av alla kläder som köps online i Sverige, men andelen varierar mellan 18 och 60 procent. Till exempel returnerar unga människor mer kläder än äldre, och kvinnor mer än män. Och trendiga plagg returneras mer än basplagg, säger Sharon Cullinane.

Norm att överbeställa Med e-handeln har ett nytt kundbeteende uppstått, där man systematiskt överbeställer varor. För att hitta rätt storlek eller den perfekta färgen beställer kunderna hem fler plagg än de avser att behålla, och returnerar allting utom ett eller två plagg. – En av anledningarna till att det är så populärt att returnera varor är att processen är okänd – man vet inte vad det innebär att returnera något, kostnaden är dold. Kunder tänker på fördelarna snarare än konsekvenserna av sitt agerande. Det är svårt att föreställa sig att varorna kanske fraktas hundratals mil innan de läggs ut till försäljning igen, säger Sharon Cullinane. De mest frekventa kunderna är också företagens bästa kunder och ingen vill riskera att tappa marknadsandelar till konkurrenter genom att vara först med att ta betalt för returer.

I slutända måste vi betala lite mer Sharon Cullinane har identifierat tre aktörer som behöver agera för att minska den negativa klimatpåverkan: – Till att börja med måste kunderna inse hur mycket retur erna påverkar miljön och agera mer ansvarsfullt. I andra hand kan e-handelsföretagen vidta åtgärder för hantera returnerade varor på ett mer effektivt sätt. De har även ett ansvar att inte uppmuntra sina kunder att returnera varor. I tredje hand måste transportföretagen både förbättra sin effektivitet och växla över till lager och transporter med mindre miljöpåverkan. – En annan intressant lösning är kopplad till den växande trenden med delningsekonomi. Returnerade varor kan skickas direkt till en annan kund. Det sker också en utveckling av digitala verktyg som kan hjälpa kunderna att göra bättre val när de handlar, säger Sharon Cullinane. Men i det längre perspektivet tror Sharon Cullinane att det är oundvikligt att börja betala för de verkliga kostnaderna för returnerade varor. – Vi vill alla köpa saker så billigt som möjligt, det är fullt naturligt. Men i framtiden måste vi vara beredda att betala lite mer för produkterna.

SHARON CULLINANE

Professor i hållbar logistik. Doktorerade på tunga lastbilar i Storbritannien 1987 och har varit verksam i Egypten, Frankrike och Hong Kong. Kom till Handelshögskolan 2015.

En söndagsmorgon ser Martin Ärnlöv en platsannons. Kort efteråt lämnar han sitt toppjobb i näringslivet, halverar sin lön och går över till den ”mjuka sidan”. 15 år senare är han generalsekreterare på Röda Korset och lycklig över att göra skillnad på jobbet varje dag.

MARTIN ÄRNLÖV

Generalsekreterare för Svenska Röda korset. Examen från ekonomprogrammet på Handelshögskolan i Göteborg år 1988. Började sin karriär på SKF. Var ekonomichef på Akzo Nobel. Blev sedan VD på Bräcke Diakoni innan han i slutet av 2017 headhuntades till Röda Korset.

JAG KAN INTE TÄNKA MIG ETT MER MENINGSFULLT JOBB Redan under uppväxten i Alingsås hade Martin Ärnlöv mycket energi i kroppen. Parallellt med studierna på Handelshögskolans ekonomprogram läste han statskunskap och jobbade extra som frilansjournalist. Samhällsfrågor intresserade honom. – Jag skrev ett brev till Amnestys generalsekreterare Thomas Hammarberg, som var alumn från Handelshög skolan i Stockholm, och frågade hur han fått sitt jobb. Han svarade att jag skulle se till att lära mig ett jobb ordent ligt och behålla mitt engagemang, säger Martin Ärnlöv.

Ett jobb med helhet Efter civilekonomexamen och en snabb karriär på SKF i Göteborg headhuntades han till kemikoncernen Akzo Nobel, där han avancerade till chef på internationell nivå. Men med tre små barn och många samtal om livs pusslet med hustrun Tove, kände Martin Ärnlöv att det var dags att byta spår. Han ville göra skillnad. Så såg han platsannonsen där stiftelsen Bräcke diakoni sökte en affärs orienterad ekonomichef. – Det var ett jobb där hela jag kom med, en roll som speglade både samhälls- och businessdimensionen. Det hade jag saknat, säger Martin Ärnlöv.

Förstå verksamheten på djupet Så småningom blev han VD för stiftelsen och ledde en verksamhet i stark utveckling. När han lämnade 2018 fanns Bräcke diakoni i 16 kommuner, hade gått från 300 till 1200 anställda och från 130 till 800 miljoner kronor i omsättning. Men Martin Ärnlöv var noga med att behålla förståelse för verksamheten.

– Jag brukar jobba ett antal heldagar ute i verksamheten varje år. På Bräcke diakoni bytte jag om och tog några skift på äldreboendet och rehabcentret, inte som någon sorts "under cover boss" utan för att verkligen förstå vad vi gör, säger Martin Ärnlöv.

Erfarenhet från två världar När Röda Korset sökte ny generalsekreterare var Martin Ärnlöv, med sin erfarenhet från två världar, den valet föll på. Efter ett år på posten är han både inspirerad och ödmjuk. – Det är oerhört stimulerande att få vara med och jag kan inte tänka mig ett mer meningsfullt jobb. Men det är också något jag behöver vara uppmärksam på. I den ideella världen investerar människor sin egen person i en gemensam idé. Det motiverar på djupet och kan ge en enorm boost, men det finns också en risk att folk tappar perspektiv och blir utbrända, så det gäller att utöva ett balanserat ledarskap, säger Martin Ärnlöv.

Många utmaningar framöver Hans nya arbetsgivare är en av Sveriges viktigaste civilsam hällesorganisationer, med ansvar för att agera både i Sverige och internationellt. Under sitt första år har Martin Ärnlöv bland annat besökt flyktingläger i några av världens mest utsatta områden. – Det är tufft på världsscenen med utdragna konflikter som gör att folk fastnar i flyktingläger. Det är också tufft i Sverige, där vi har en samhällssegregation som leder till ett mer polariserat samhälle. Dessutom har vi enorma klimat utmaningar framför oss. Jag ser Röda Korset som en viktig aktör som kan göra skillnad genom att samla kraften och garantera att hjälpen kommer fram, säger Martin Ärnlöv.

Glöm inte att lyfta blicken och nätverka.

Det är lätt att fastna i vardagsslitet. Men glöm inte att lyfta blicken och att nätverka, även med konkurrenter. Det är gästprofessor Sylvie Chettys råd till svenska entreprenörer som vill ut i världen.

FOKUS PÅ ENTREPRENÖRER SOM VILL UT I VÄRLDEN

Handelshögskolans nya gästprofessor Sylvie Chetty forskar på internationell handel med fokus på nätverk och internationalisering av entreprenörsföretag. Hon ser både likheter och skillnader i jämförelsen mellan Sverige och hemlandet Nya Zeeland. – Båda länderna är små, öppna ekonomier som måste kunna konkurrera internationellt. Samarbete är en fram gångsfaktor, men Nya Zeeland har inte riktigt den där starka samarbetskulturen som Sverige har. I ett projekt studerade jag de många båttillverkare som är klustrade i Auckland. I utgångsläget såg de varandra som konkurrenter. Nyzeeländska Exportrådet fick dem att samarbeta för att stärka sin internationella konkurrenskraft. När de så småningom valde att specialisera sig inom olika områden, som segel, skrov och vinschar, utvecklade de sina produkter och vann framgångar på den globala marknaden, säger Sylvie Chetty.

Utgå från de resurser ni har och våga improvisera Ekonomistudenter får ofta höra hur viktigt det är att sätta mål och planera när de startar företag. Men det finns alter nativa beslutsmodeller och en av dem är effektualisering. – Entreprenörer kan inte alltid börja med att sätta mål. Har du bara 100 dollar, så måste du ut och träffa människor, se vilka som är intresserade av din affärsidé, kanske testa gräsrotsfinansiering. Det handlar om improvisation, kreati vitet och att utgå från de resurser du har, säger Sylvie Chetty. I ett nytt forskningsprojekt på Handelshögskolan tittar Sylvie Chetty på innovationstempots betydelse. Tidiga resultat indikerar att företag med snabb innovationstakt också har snabbare internationaliseringsprocesser.

– Innovativa startups måste ibland snabbt ut med sin nya produkt för att inte tappa mark. Är du för långsam så springer världen ifrån dig. Det vi kan se så här långt är att företag med förmåga att hålla ett högt innovationstempo och som dessutom vågar ta risker och vara proaktiva får marknadsfördelar, säger Sylvie Chetty.

Göteborg – en elegant och varm stad Som ny gästprofessor på Handelshögskolan ska hon de närmaste tre åren samarbeta med Center for International Business Studies vid Företagsekonomiska institutionen, bland annat i projekt om internationaliseringen av nordiska företag inom digital hälsa. Hon undervisar också på master programmet International Business and Trade. Sylvie Chetty är glatt överraskad över sin nya miljö. – Göteborg är en trevlig, elegant stad och skärgården är vacker som i en film, säger Sylvie Chetty. Hon vill gärna skapa långsiktiga forskningssamarbeten och fördjupa sin förståelse för svenska företag, särskilt när det gäller våra entreprenörer. – Det finns många stora, multinationella företag i Sverige, något vi inte har i Nya Zeeland, men jag är mer intresserad av de mindre företagen, de som kan växa och bli det nya IKEA, säger Sylvie Chetty.

VISITING PROFESSOR PROGRAMME

Genom sina erfarenheter och perspektiv vitaliserar och bidrar gästprofessorerna till utvecklingen av forskningsmiljöerna på Handelshögskolan. Programmet har sedan starten 2009 kunnat genomföras tack vare generöst stöd från näringslivet och det nuvarande programmet – ”Elof Hansson Visiting Professor Programme in International Business and Trade” – finansieras av Elof Hanssons Stiftelse.

STUDENTER VANN SM I JURIDIK Madhusha Gurusinge och Astrid Svensson tog hem vinsten i SM i juridik. Riksfinalen avgjordes i Högsta Domstolen där studenternas presentation bedömdes av fem justitieråd. Utöver riksfinalen vann de även processpriset från Mannheimer Swartling.

PRIS TILL DE BÄSTA MASTERUPPSATSERNA Den bästa masteruppsatsen från varje program tilldelas utmärkelsen ”The Malmsten Award for Best Thesis” som finansieras av Stiftelsen Richard C Malmstens minne. På bilden, från vänster: Sara Lindgren, Felix Ebert, Desislava Chukarska, Johanna Herstedt, Nguyen Cao, Axel Gillmert, Natalia Vdovina, Erik Johansson, Arlina Erlandsson, Tim Vincze, Viktor Björklund, Amanda Cullberg, Daniel Gustafsson, Henrik Persson, Johan Malmsten (ordf. Stiftelsen Richard C Malmstens minne), Daniel Jansson, Mariya Kristiansen.

STEN-OLOF PALM-STIPENDIAT Årets Sten-Olof Palm-stipendiat är Anna Forkman som får ett års praktik på Swedish-American Chamber of Commerce i Washington D.C. samt 240 000 kronor för att täcka boende och uppehälle under perioden. Stipendiet delas ut av Göteborgs Köpmannaförbund och kan sökas av studenter inom området företagsekonomi på Handelshögskolan, och som har ett särskilt intresse för handeln.

MATILDA ARVIDSSON BLEV KUNGLIGA VITTHERSAKADEMINS STIPENDIAT 2019 Matilda Arvidsson, postdoktor vid Juridiska institutionen, tilldelades 125 000 kronor av Kungliga Vitterhetsakademien inom Bernadotteprogrammet för sitt projekt ”Homo + Ludens: A new human and its creation of new legal norms in warfare systems and combat wargame training”. – Det är väldigt uppmuntrande att som junior forskare veta att seniora forskare tror, inte bara på projektet, utan även på mig som person, säger Matilda Arvidsson.

KLAS OCH ANTON PRISADES FÖR SIN UPPSATS Handelshögskolestudenterna Klas Martinsson och Anton Åstrand vann 10 000 kronor för sin uppsats ”En studie om BAS-kontoplanens standardisering inom svenska branschorgansationer”. Priset delades ut av BAS-intressenternas förening.

CECILIA MALMSTRÖM GÄSTPROFESSOR PÅ HANDELSHÖGSKOLAN Sveriges avgående EU-kommissionär Cecilia Malmström blir ny innehavare av Assar Gabrielssons gästprofessur. Uppdraget omfattar 20 procent under perioden 1 januari till 31 december 2020. Som gästprofessor kommer Cecilia Malmström att möta studenter, forskare, alumner och partners till Handelshögskolan, i diskussioner och föreläsningar.

THOMAS STERNER FICK HANDELSHÖGSKOLANS MEDALJ Thomas Sterner, professor i miljöekonomi, är 2019 års mottagare av utmärkelsen Pro Studio et Scientia – för engagemang och vetenskap, med motiveringen: För att, med tydliga akademiska ideal, nyfikenhet och ett starkt samhällsengagemang, ha etablerat och utvecklat den miljöekonomiska forskningen och därmed bidragit till Handelshögskolans utveckling som en internationellt allt starkare akademi med hög samhällsrelevans.

STULEN SKULPTUR ÅTERFUNNEN

65-ÅRSJUBILEUM

I december förra året stals skulpturen ”Visst é jag läcker” från Handelshögskolans entré. Konstverket, som har formen av ett kvinnoben, är gjord av den kände norsk-svenske konstnären Kjartan Slettemark. Konstverket hittades senare i en plastpåse i närheten av skolan av Bo Norming, och glädjen var stor när det återlämnades till vicerektor Ewa Wikström.

I september gästades Handelshögskolan av en grupp alumner som började på Handelshögskolan 1954.

PRIS FÖR UPPSATS OM GRÖNA OBLIGATIONER Isak Eliasson och Karl Ehrensky tilldelades Andra AP-fondens pris inom finans och hållbarhet 2019 för sin uppsats ”Gröna obligationer och det verkliga bidraget till hållbar utveckling”. Andra AP-fonden instiftade priset 2011 för att inspirera studenter att skriva uppsatser om finans och hållbarhet. Prissumman är på 20 000 kronor.

MED KAFFET

LÄNGS DEN NYA SIDENVÄGEN Forskarna Trisha Rajput och Abhinayan Basu Bal följde den nya sidenvägens digitala infrastruktur, från Chongqing i Kina till kaffebönder långt ute på den indiska landsbygden. En resa som började på Handelshögskolan i Göteborg. Trisha Rajput och Abhinayan Basu Bal är båda ursprungligen från Indien. Men deras forskningssamarbete b örjade på Juridiska institutionen på Handelshögskolan. – Jag kommer från offentlig rätt och Abhinayan från civilrätt, så vi kan ha lite olika utgångspunkter, men det är oftast bra för forskningen. Framför allt delar vi ett intresse för frågor som rör digital handel, till exempel elektroniska plattformar, block kedjor och single windows, säger Trisha Rajput.

The Belt and Road Initiative visade vägen Vägen till kaffeprojektet började med en nyfikenhet på The Belt and Road Initiative, Kinas satsning på att skapa nya ”sidenvägar” till Europa och Afrika. Sedan starten 2013 har Kina gjort stora investeringar i att bygga infrastruktur och undanröja hinder för att underlätta handel. För att bättre förstå den kinesiska ambitionen, etablerade duon ett samarbete med South West University of Political Science and Law i Chongqing. – När vi besökte Chongqing upptäckte vi att de hade upp rättat en temporär handelsfrizon i området. Bland annat hade de etablerat en ny kaffebörs för att utmana de etablerade börserna i London och New York. Vi bestämde oss för att följa kaffets väg och se vad the Belt and Road Initiative faktiskt innebar för aktörerna i förlängningen, säger Abhinayan Basu Bal.

Ekologiskt kaffe i skuggan Med hjälp av forskningsanslag från Stiftelsen för internationali sering av högre utbildning och forskning (STINT) och Handels högskolans Partnerprogram kunde de båda forskarna göra fält studier hos regionens stora kaffeodlare i Indien och Indonesien. I Indien besökte de kafferegioner på både öst- och västkusten. – I Andhra Pradesh besökte vi ett område där de lokala stam folken odlar på baksidan av huset och torkar kaffebönorna på

taket. Det är skuggodlat kaffe, där plantorna växer under stora träd. Metoden är hållbar på flera sätt eftersom den både hushållar med vattnet och ger bättre arbetsmiljö för plockarna. Hittills har odlarna inte fått någon utväxling på sitt etiska kaffe. Men den nya digitala infrastrukturen gör det möjligt att väldigt exakt spåra kaffets ursprung. På så vis kan en del av premiumpriset nå odlarna och inte bara mellanhänderna. Digitaliseringen ger också odlare med mindre kvantiteter ett bättre förhandlingsläge när de ska sälja sina varor. Vi såg liknande effekter i Indonesien. Även om Belt and Road är omdiskuterat så verkar det, i just det här fallet, vara välgörande att skaka om de rådande strukturerna för kaffehandel, säger Trisha Rajput.

Från Handelshögskolan till världen Flera gånger under intervjun återkommer samtalet till den speciella forskningsmiljön på Handelshögskolan. – Vi har ett unikt supply chain-kluster här med partners från logistik, finans och juridik. Vi samarbetar också med forskare från IT-fakulteten. Det är en miljö som är öppen för att jobba gränsöverskridande och ta in sociala aspekter. Jag tror faktiskt inte att ett sånt här projekt hade varit möjligt på många ställen i världen, säger Abhinayan Basu Bal. Forskningen har genererat flera artiklar och man har också presenterat resultaten på ett antal arenor. – Kaffe är ett intressant exempel eftersom både sociala, kulturella och ekonomiska frågor kommer upp på bordet. Vi har presenterat för United Nations Commission on International Trade Law (UNCiTRAL), på internationella handelskammaren i London, på universitetet i Luzern, University of Westminster och förstås här i Göteborg. Nu har vi också fått nya forsknings pengar för att fortsätta vårt arbete, säger Trisha Rajput.

Annelie Dagerklint (mitten) har varit med och byggt upp Handelshögskolans partnerprogram sedan starten 1999

20 ÅR AV PARTNERSKAP Ända sedan starten har Handelshögskolan haft en nära relation med det omgivande samhället. För 20 år sedan startade Partnerprogrammet – ett strukturerat samarbete med tydliga fördelar för alla parter. Annelie Dagerklint och Ingmarie Karlgren var med och sjösatte Partnerprogrammet 1999. – Vi tittade förstås på hur andra handelshögskolor i världen gjorde. På vissa håll var upplägget mer åt cocktailparty-hållet. Vi ville fokusera på samarbete och innehåll. Det var hårt jobb, men vi fick ombord flera partners redan första året. Det kändes som om det fanns ett uppdämt behov av att få kontakt med akademin, berättar Annelie Dagerklint.

Employer branding och kompentensutveckling En tidig signal från partnerföretagen var att de vill ha hjälp med att hitta rätt studenter. Verksamheten Career Service kom igång hösten 2000. – Vi kan inte vara ett regelrätt headhunting-företag, men vi kan hjälpa våra partnerföretag att visa sitt erbjudande för studenterna, säger Annelie Dagerklint. – Som partnerföretag kan du få hur mycket sändningstid du vill för employer branding. Men det måste vara kvalitet på insatserna. Studenterna är inte lika lättflirtade som de var för 20 år sen. Vi vet vad som krävs och hjälper gärna till, säger Ingmarie Karlgren. 20

Kompetensutveckling är ett annat viktigt område inom Partnerprogrammet. Varje år arrangeras många tillfällen till lärande och utveckling; från snabba injektioner i så kallade Meeting Points, till längre och mer djupgående samarbeten som i exemplet Executive Faculty (se artikel här intill). – Trenden över tid är att företagen vill ha ett mer skräddar sytt samarbete. Vi hade till exempel en Executive Workshop för 30 personer från SKF med en gästprofessor från San Francisco, säger Annelie Dagerklint.

Håller utbildningen levande och relevant I ett äkta partnerskap flödar kunskapen i båda riktningar. Via partnerföretagen får Handelshögskolan en ökad förstå else för utmaningar och kompetensbehov i samhället – Det finns ett revisionsnätverk i partnergruppen. De lyfte att studenterna behövde mer IT-kunskap i sin utbildning. Nu har man lagt till en kurs i programmet; ett konkret exempel på hur det kan fungera, säger Ingmarie Karlgren.

EXECUTIVE FACULTY tar kompetensutveckling till en ny nivå

Executive Faculty är något helt annat än traditionell kompetensutveckling. Konceptet matchar en forskare från Handelshögskolan med en yrkesperson från ett partnerföretag. Tillsammans ger de sig ut på en 1,5 år lång resa med målet att båda ska utvecklas.

så länge! Då är det extra viktigt att fråga sig om vi har rätt perspektiv, rätt affärsmodeller, säger Staffan Vidén. – Det är inte många länder som har klarat att få industri och akademi att samverka på ett sätt som ger resultat. Här har Sverige kulturella fördelar i förmågan att samarbeta, och vi är ett bra exempel på det säger Evangelos Bourelos.

Evangelos Bourelos är forskare på Institutet för innovation och entreprenörskap. Staffan Vidén är Vice President, Manufacturing på Volvo Trucks. Under 1,5 år har de träffats var tredje vecka för att diskutera och utmana varandra. – Det kändes bra direkt. Vi hittade snabbt gemensamma intresseområden och var båda angelägna om att skapa ett bra samarbete, säger Evangelos Bourelos. – Jag har en hel del utbyten med tekniska högskolor, här fick jag andra infallsvinklar. Vi har alltid väldigt intressanta diskussioner. Det har inte precis varit svårt att få tiden att gå, säger Staffan Vidén.

Möjlighet till korsbefruktning

En unik svensk möjlighet Båda är överens om att såväl näringsliv som samhälle har stora utmaningar framöver, och att det är viktigt att hitta nya samarbetsformer för att möta dem. – Utvecklingen går väldigt snabbt nu. Vi som jobbar med produktion gör ofta investeringar på 20 års sikt. I dag har flera av företagen på Fortune 500-listan inte ens funnits

Artificiell intelligens och Big Data var ämnen som båda hade fördjupat sig i på lite olika sätt. Här fanns en möjlighet till korsbefruktning. – Jag ville veta var spetskompetensen fanns och lära mig av hur andra har gjort. Universitet har ju större möjligheter där och Evangelos var väldigt påläst, säger Staffan Vidén. – Här såg vi också en möjlighet att engagera studenterna. Jag bjöd in Staffan att bli intervjuad och att hålla en före läsning. Många studenter blev inspirerade. Det har synts även långt senare när dom valde examensarbeten, säger Evangelos Bourelos.

Värdefullt utbyte Efter 1,5 år med Executive Faculty är omdömet väldigt positivt och utbytet fortsätter. – Det har fallit väl ut. Jag kan rekommendera andra att testa. Även om du redan har bra kontakt med universi tetsvärlden, så blir det här en helt annan sak, säger Staffan Vidén.

EXECUTIVE FACULTY Evangelos Bourelos (vänster) och Staffan Vidén (höger) diskuterar kompetensutveckling inom ramen för Executive Faculty.

Ett långsiktigt, strukturerat program som ger erfarna yrkesutövare en möjlighet att utveckla sin kompetens i en akademisk miljö. Varje deltagare tilldelas, via en matchningsprocess, en senior forskare med passande profil. Programmet är endast tillgängligt för Handelshögskolans Senior Partners.

VOLVO GROUP

RUSTAR SINA LEDARE FÖR NYA UTMANINGAR

Vi lever i en föränderlig och mångfacetterad värld, som drivs framåt av digitalisering, globalisering, ny teknik och nya affärsmodeller. Tillsammans med Handelshögskolans School of Executive Education utvecklar Volvo Group Corporate University ledare inom Volvo Group att klara dagens och framtidens utmaningar. Sedan 2017 har programmet ABLE, Advanced Business Leadership, utvecklat ledare inom Volvo Groups näst högsta chefsnivå, den grupp man kallar Leading leaders. Deltagarna nomineras från alla världsdelar, och från koncernens alla bolag. Hittills har cirka 80 ledare genomfört programmet.

på vad som händer utanför Volvo Group. Att lära känna människor från andra delar av vår organisation blir också en möjlighet för programdeltagarna att undvika stuprörstänkande och se nya infallsvinklar, säger Marion Trumel, programansvarig på Volvo Group University.

Nya kunskaper, nya perspektiv

Programmet levereras i samarbete med Handelshögskolans finska partner Aalto University Excutive Education. I år har del tagarna samlats i Göteborg och Singapore, där de mött ledande förläsare från olika delar av världen, de flesta med koppling till akademin. – Vårt mål är att utveckla alla ledare inom Volvo Group, oavsett vilket land de

Handelshögskolan utvecklar skräddarsydda ledarprogram för ett antal olika företag, såväl globala som lokala. De skapar förut sättningar för beslutsfattare att utveckla nya färdigheter och reflektera över i vilken riktning man vill ta sin verksamhet. – När du är mitt uppe i ditt dagliga jobb är det svårt att ta ett steg tillbaka och tänka

I Göteborg och Singapore

verkar i. För ABLE-programmet ville vi ha en leverantör med rötter i den svenska kulturen, eftersom Volvokoncernen har sitt huvudkontor i Sverige, men med en global närvaro och där deltagarna får träffa föreläsare med olika kulturell bakgrund. Det fick vi genom att välja GU School of Executive Education och Aalto University Excutive Education, säger Marion Trumel.

Omedelbar nytta När Marion Trumel träffar tidigare ABLE-deltagare intygar många att pro grammet är den bästa kompetensutveckling de deltagit i. Gregoire Ducasse, Director Medium Duty Trucks Range i St Priest i Frankrike, var en av deltagarna vid somma rens första programmodul i Singapore: – Programmodulernas teman speglar de aktuella utmaningar jag har i min organisa tion. Varje dag måste vi hantera osäkerhet kopplad till frågor inom ny teknik, och här får vi äntligen verktyg att hantera den osäkerheten, konstaterar han.

OM ABLE – ADVANCED BUSINESS LEADERSHIP

Omfattar 11 heldagar under fem månader. Deltagarna utmanas i att tillämpa ett utifrån-inperspektiv i syfte att stärka sitt kundfokus, ompröva sin organisations värdeskapande och strategiska tänkande och för att framgångsrikt driva och kommunicera förändring.

OLA BERGSTRÖM HAR EXPERTUPPDRAG AV REGERINGEN

SVENSKA KONSUMENTER UNDERSKATTAR SIN KONSUMTION

Regeringen har tillsatt en utredning för att undersöka hur arbetsrätten kan moderniseras och Ola Bergström, professor i företags ekonomi, är en av de utvalda experterna som kommer att bistå utredningen. – Det är ett ärofyllt uppdrag och jag ser fram emot att få bidra med erfarenheter från vår forskning om omställning i Sverige och andra europeiska länder, säger Ola Bergström.

Årets Konsumtionsrapport visade att svenska konsumenter verkar bli sämre på att uppskatta storleken på sin konsumtion. Sedan 2015 har gapet mellan den upplevda och den faktiska konsumtionen ökat betydligt, visar statistiken. – Det är anmärkningsvärt att det svenska folket tror att de minskar sin konsumtion då konsum tionen i själva verket kontinuerligt ökar, säger John Magnus Roos, fil. dr. i psykologi, forskare på Centrum för konsumtionsvetenskap och redaktör för Konsumtionsrapporten.

NY BOK OM EU-RÄTT Anna Wallerman Ghavanini, docent i EU-rätt, är medredaktör och författare till boken The Eurosceptic Challenge: National Implementation and Interpretation of EU Law. Boken samlar ett antal studier om hur nationella regeringar och lagstiftare tolkar och förhåller sig till de krav som EUs rättssystem ställer. Studierna visar att politisk retorik inte alltid går hand i hand med det faktiska handlandet från medlemsstaternas sida. Vissa av de medlemsstater som är mest högljudda i sin kritik mot EU följer i själva verket regel verket r elativt väl, och omvänt finns det en del i grunden EU-positiva stater som tänjer gränserna eller försöker utnyttja regelverket till sin fördel.

FORSKNINGSSAMARBETE MED MOÇAMBIQUE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Institutionen för ekonomi och samhälle medverkar i ett Sida-finansierat forskningsprogram som ingår i de medel Sida använder för kapacitetsuppbyggnad vid universitet i Globala Syd. Syftet är stärkt forskning av hög kvalitet och relevans för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling. Det specifika programmet är ett samarbete med Eduardo Mondlane University (UEM) i Moçambique inom temat ”Gender and territory under conditions of climate change”. Programmet innebär bland annat att doktorander från UEM tillbringar tid i Göteborg, och att Moçambikiska forskare kommer hit för seminarier och workshops med fokus på forskning, forskarhandledning och akademiskt skrivande. Margareta Espling, forskare i kulturgeografi, är svensk koordinator för programmet, som sker i samarbete med Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet.

HANDELSHÖGSKOLANS PARTNERFÖRETAG Senior Partners: AB Volvo AB SKF Andra AP-fonden Carl Bennet AB Elanders AB Göteborgs Stadshus AB Handelsbanken PWC AB SEB Stena AB

Stena Metall AB Sparbankerna Västsverige Volvo Car Group Västra Götalandsregionen Associate Partners: Deloitte Ekan AB Hogia AB Länsförsäkringar Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB

Sjätte AP-fonden Svenska Mässan Swedbank Public Associate Partners: Förvaltningsrätten i Göteborg Skatteverket Migrationsverket i Göteborg

NYA PARTNERS: Under 2019 har två nya partners tillkommit till Handelshögskolans Partnerprogram: Konsultföretaget Ekan AB och Göteborgs Stadshus AB, som är koncernbolag för alla bolag inom Göteborgs stad, bland annat Göteborg Energi, Familjebostäder och Liseberg.

HUR ARBETAR FÖRETAGSLEDARE FÖR ATT SKAPA TILLVÄXT? En vanlig föreställning är att framgångsrika företagsledare i tillväxtföretag är handlingsorienterade personer som låter strategier växa fram genom experiment, och att deras förmåga att nätverka spelar en central roll. Ny forskning från Handelshögskolan visar att det snarare är så att företagsledare tillsammans med sin personal och sitt nätverk utvecklar förutsättningar som ger tillväxt, och att det finns många vägar som leder till framgång. I sin doktorsavhandling intervjuade Jonas Fasth 60 företagsledare i små och medelstora företag om hur de arbetar i praktiken för att skapa tillväxt. Genom företagsledarnas berättelser identifierades fyra olika arbetsstilar. Arbetsstilarna skiljer sig åt när det gäller om företagsledarna involverar få eller många personer och om de involverade personerna är externa eller interna. Andra skillnader är om företagsledare utvecklar förståelse genom att vara aktiva i produktionen eller genom interna möten, samt om de arbetar strukturerat eller testar sig fram. – Det finns anledning att fundera över och ifrågasätta de ideal som finns om hur framgång nås. Där ser jag att resultaten från min studie kan hjälpa företagsledare att reflektera kring det egna arbetet. Med hjälp av modellen kan en kartläggning göras av hur det egna arbetet organiseras och resultatet kan sedan användas för att diskutera utvecklingsarbete i företaget och kan därigenom också stödja företagsledares personliga utveckling. Modellen kan också användas som utgångspunkt för diskussioner om framtida stödinsatser för att åstadkomma tillväxt i små och medelstora företag, säger Jonas Fasth. Analysen visade att det bland företagen med positiv utveckling finns representanter från alla fyra arbetsstilarna som identifierats i studien.

Jonas Fasth har intervjuat företagsledare i små- och medelstora företag.

De fyra arbetsstilarna i korthet A: Företagsledaren har få inspel från andra personer, förståelse utvecklas i produktionen och hen testar sig fram. B: Företagsledaren har fokus på ledning och styrelse, har många möten och använder mycket verktyg och dokumentation. C: Företagsledaren har fokus på medarbetare, använder sig av arbetsgrupper och utvecklingsdagar samt olika systematiska procedurer. D: Företagsledaren har kontakt med många olika aktörer, rör sig mycket utanför verksamheten och minglar, samtalet är i centrum.

BJUD IN EN ETNOLOG I DIN GARDEROB I projektet ”Hållbara garderober” undersöker forskarna Magdalena Petersson McIntyre och Elias Mellander hinder och möjligheter i konsumentbeteende för omställningen till en cirkulär modeekonomi. Genom att besöka privatpersoners garderober och intervjua dem om deras klädkonsumtion försöker de få svar på vad våra kläder betyder för oss, och hur vi kan få till en mer hållbar modekonsumtion. Resultatet från studierna kommer sammanställas och fungera som underlag till design- och affärsutveckling. Projektet finansieras av Vinnova.

PÅ STUDIEBESÖK MED SVARTEDALSSKOLAN Handelshögskolan och en grupp med nionde klassare från Svartedalsskolan i Biskopsgården besökte i våras advokatbyrån Mannheimer Swartling i Göteborg. Hillevi Börjesson och hennes kollegor berättade om sin vardag på byrån och vägen dit. Besöket var en del av Handelshögskolans arbete med breddad rekrytering.

SVERIGES FÖRSTE PROFESSOR I HUMAN RESOURCE MANAGEMENT Stefan Tengblad blir den förste professorn i Sverige inom Human Resource Management (HRM). Den nya professuren är knuten till Centrum för Global HRM – ett tvärvetenskapligt centrum med nationellt uppdrag vid Göteborgs universitet.

Det börjar tidigt. Vi pratar olika med flickor och pojkar, ger dem olika mycket handlings utrymme och bedömer deras prestationer olika. Det formar våra förväntningar både på andra och på oss själva, med skillnader i till exempel lön och karriärutveckling som resultat. Nanna Gillberg forskar kring genusfrågor med särskilt fokus på de informella mekanismerna bakom ojämställdhet, bland annat det hon kallar för förväntningsstrukturer. – Löneskillnader mellan män och kvinnor kan delvis för klaras av förväntningsstrukturer. Om du är chef och går in i ett lönesamtal är det svårare att säga nej till någon som du utgår från har höga förväntningar på sin lön, än till någon som bara har lågt ställda förhoppningar. Det finns en studie från den svenska bankvärlden där man har intervjuat nyanställda. Männen hade höga förväntningar på att lyftas upp i hierarkin, medan kvinnor bara hade förhoppningar. Förväntningar hos anställda och förväntningar på deras förväntningar hos chefer påverkar karriärtempo, säger Nanna Gillberg.

Bristen på jämställdhet börjar redan i våra förväntningar.”

”Jag har aldrig märkt att kön har haft någon betydelse” Förra året släppte Nanna Gillberg boken ”Jag har aldrig märkt att kön har haft någon betydelse”. Titeln syftar på en vanlig kommentar bland framgångsrika näringslivsrepresentanter. I boken ger hon exempel på underliggande strukturer som är så självklara att de har blivit osynliga. – Många upplever sina liv som jämställda och vissa menar att hela frågan har gått överstyr. Men forskning visar att vi ofta har svårt att få syn på strukturer kopplade till kön för att de är så ”tagna för givet”. I en amerikansk studie sökte de två fiktiva karaktärerna Jennifer och John båda tjänsten som laboratorie chef. Deras ansökningar såg, förutom namnen, exakt likadana ut. Ändå bedömde 127 sakkunniga professorer att John var mer kompetent och förtjänade såväl högre lön som mer mentorskap än Jennifer, berättar Nanna Gillberg.

186 år till jämställdhet Även om vi har kommit en bit på väg med jämställdhetsarbetet så är det långt kvar. Det finns beräkningar som visar att det med nuvarande takt kommer att ta 186 år innan vi når full jämställdhet i Sverige. – Utvecklingen går snabbast där det finns regleringar, som styrelserepresentation eller löneutveckling. Tittar man på sådant som fördelningen av obetalt arbete hemma eller uttag av vab så går det betydligt långsammare, säger Nanna Gillberg. Inte heller kan vi förlita oss på att unga människor ska leda vägen. I en studie, som gjorts i USA och upprepats i Norge, fick studenter läsa en berättelse om en framgångsrik entreprenör. Berättelsen var likadan men i hälften av fallen handlade den om ”Heidi” och i andra hälften om ”Howard”. – Medan Heidi uppfattades som osympatisk och självisk; ingen du ville anställa, ha som chef eller ta en öl med efter jobbet, så uppfattades Howard som en härlig kille. Och detta var alltså inte äldre personer utan en ny generation ekonomi studenter. Så vi måste hela tiden påminna oss själva. Det gäller även mig, säger Nanna Gillberg. 25

Mat och dryck är en stor del av resupplevelsen, ibland helt avgörande för vilket resmål vi väljer. Genomsnittsturisten lägger hela 30 procent av sin budget på måltiderna och den växande gruppen ”foodies” lägger betydligt mer än så.

MÅLTIDSTURISM

NÄR MÅLET ÄR VÄGEN Lena Mossberg är professor i marknadsföring och förmodligen den person i landet som jobbat mest med ämnet måltidsturism. De senaste 20 åren har hennes forskning inriktat sig på det hon kallar extraordinära upplevelser, ofta med maten i upp levelsens centrum, och ämnet blir allt mer aktuellt. – Mat är en fråga som spelar stor roll för turismnäringen eftersom den kopplar till landets matkultur och traditioner. Många är exempelvis intresserade av att utveckla turism destinationer med hjälp av mat. Jag var på en FN-konferens i maj om gastronomisk turism. Det var den femte i ordningen och vi var uppåt 1000 deltagare från en massa olika länder, säger Lena Mossberg.

Tvärvetenskapligt centrum för turismforskning Handelshögskolan har en lång tradi tion inom turismforskning. Redan på 90-talet bildades ett formellt nätverk kring ämnet och 2007 skapades Centrum för turism. En av initiativtagarna var Lena Mossberg. – Vi är en tvärvetenskaplig plattform för turismforskning. Här finns forskare från fyra fakulteter. Västsvenska turistrådet och Göteborg & Co var med och grundade centrat och är aktiva både i arbetet och i styrelsen. Vi forskar och utbildar brett inom turism och besöksnäring, men flera av oss har ett särskilt fokus på konsu mentbeteenden. Sen finns det också en konstellation som är specifikt intresserade av måltidsturism, säger Lena Mossberg.

Scary seafood profilerar Västkusten I ett nytt projekt, med arbetsnamnet Scary Seafood, jobbar Lena Mossberg och hennes kollegor med att vidga synen på vad vi vågar äta från havets stora skafferi. 26

– Det är ju väldigt kulturellt betingat vad vi äter. I Frankrike är till exempel sjöborre en delikatess. Och i Asien äter man sjögurkor, maneter, snäckor och mycket annat som vi inte vågar oss på här. Skaldjur är en viktig del av vårt varumärke här på Västkusten. Om vi kan förstärka utbudet ytterligare med nya, ätbara saker som passar in, så blir det lite mer spännande, säger Lena Mossberg. I första fasen har gruppen undersökt vad som är ätbart och samtidigt hållbart att ta upp från havet. Resultatet är en rapport som visar olika arters potential som fram tida läckerheter. Nu har projektet fått pengar från Jordbruksverket för att se om de kan kommersialisera sina upptäckter.

Megatrender på matfronten Vilka är då de stora trenderna framöver när det gäller maten och besöksnäringen? – Vi kommer att se fler så kallade ”foodies” som är nyfikna på nya smaker och upplevelser i samband med mat. Jag tror också att vi kommer att bli mer medvetna om vad vi stoppar i oss; inte bara kost som gör att vi ser snygga ut, utan också att vi mår bra. Sen fortsätter hållbarheten att vara central. Foodwaste- debatten kommer att öka i styrka. Vi kommer varken att kunna eller vilja slänga mat på det sättet vi gör idag. När vi hade konferens om matturism här på Handelshögskolan 2018, med 240 deltagare från ett 30-tal länder, bjöd vi på wastefood. Bland annat serverade vi kakor som var bakade av torkade kanelbullar. De smakar ungefär som kolasnittar. Det var väldigt uppskattat, säger Lena Mossberg.

LENA MOSSBERG

Professor i marknadsföring. Har varit professor i upplevelseekonomi på Oslo Business Institute och gästprofessor på Campus Grythyttan. Lena Mossberg arbetar med Sida-projekt i Tanzania, har arbetat som turismexpert för FN i Kina och med ekoturism i Kenya. Just nu är hon verksam som professor på Norduniversitetet i Bodö/Lofoten. Ordförande i styrelsen för Centrum för turism.

HANDELSHÖGSKOLAN KLÄTTRAR I INTERNATIONELL RANKNING Handelshögskolan finns med på topp 100 i en internationell forskningsrankning. Enligt Tilburg University Economics Rankings nya lista för perioden 2014–2018 hamnar institutionen för national ekonomi med statistik på plats 92 i världen och på plats 34 bland de europeiska universiteten.

ALUMNTRÄFFAR I SAN FRANCISCO OCH LONDON Under våren anordnades för första gången en alumnträff i San Francisco. Ett 20-tal alumner med examen från 1970 till 2018 möttes för en trevlig kväll med mycket skratt och minnen. Även alumnträffen i London – den tredje i ordningen – bjöd på trevlig samvaro, och en chans att uppdatera sig om Handelshögskolans verksamhet.

SNART FYLLER VI 100 ÅR! 2023 har det gått 100 år sedan Handelshögskolan slog upp dörrarna och  de nio studenterna i den allra första kullen började sin resa. Mycket har hänt sedan dess, men det finns också saker som känns igen än idag, som ett nära samarbete med näringsliv och samhälle och internationella perspektiv. 2023 kommer vi att blicka framåt och fira med alumner, samarbetspartners och vänner. Hur tycker du att vi ska uppmärksamma jubileet? Maila till alumni@handels.gu.se

NYTT KVINNOIDEAL SKAPAS AV KVINNLIGA INFLUENCERS OCH BLOGGARE Ett helt nytt kvinnoideal visas upp i sociala medier av dagens framgångsrika kvinnliga bloggare och influencers. Det menar Magdalena Petersson Mc Intyre, forskare på Centrum för konsumtionsvetenskap. – Det är ett nytt kvinnoideal som utnyttjar bilden av en glamorös hemmafru men genom att visa upp det som ett entreprenörskap, också utmanar föreställningar om konsumtion som något passivt, snarare än som produktion och del av samhällsekonomin, säger Magdalena Petersson Mc Intyre. Hon menar att samtidigt som hemmafrun har försvunnit till stor del som ideal, så har dessa roller som upprepar ett slags estetiserad hemmafru-ideal vuxit fram.

Personliga tragedier mäts i pengar Kvinnorna har behövt berätta om privata saker, ofta framför en videokamera. För det är just dessa inlägg om att de till exempel mår dåligt, som resulterar i många likes och kommentarer. Just den responsen som annonsörer efterfrågar och därför ger en inkomst till bloggarna. – Spänningen mellan dessa kvinnors ”verkliga liv” och det liv som visas upp blir meningsfull på olika vis, följare intresserar sig för relationen mellan det verkliga och det fiktiva och det gör det kommersiellt gångbart. Särskilt är det förändringen av bloggarens verkliga kropp, hem, eller livsstil de intresserar sig för.

90 ÅR

MED NÄTVERK OCH KUNSKAPSUTBYTE

Är det fysiska nätverkandet dött? Nej, det tror inte J oakim Hökegård, ordförande för Handelshögskolans i Göteborg Alumniförening (HHGA) – föreningen som i 90 år erbjudit en arena där alumner kan mötas för att utbyta k unskaper, n ätverka och ha kul tillsammans. – Att hitta ny personal och nya kunder är en utmaning för företag, och att ha ett bra nätverk är oerhört värdefullt. Jag tror att man behöver befinna sig i en ”digifysisk” värld, där man både är aktiv på de digitala mötesplatserna, men ibland också träffas fysiskt. Då är HHGA en mycket passande arena, säger Joakim Hökegård.

Nya kunskaper och insikter HHGA har runt 40 aktiviteter per år. Det är seminarier, lunch träffar, företagsbesök, men också sociala aktiviteter som after work och vinprovning. Bland de 1600 medlemmarna blandas nyutexaminerades nyfikenhet med äldres erfarenhet, och man lär av varandra. – Vi bidrar till det livslånga lärandet när medlemmarna tar del av kunskap och insikter från våra intressanta föreläsare, säger Joakim Hökegård. Det kan vara näringslivsprofiler som SKFs vd Alrik Danielsson eller före detta politiker som Leif Pagrotsky. Ofta är föreläsarna själva alumner. Men det behöver inte vara namnkunniga talare och många åhörare – ett lyckat evenemang kan lika gärna vara smalare och vända sig till medlemmar med en viss yrkesinriktning.

Mentorprogram för personlig utveckling För några år sedan tillsatte HHGA en Young Alumni-kommitté som jobbar med föreningens aktiviteter för de yngre alumnerna. Ett resultat är Mentorprogrammet, som sjösattes 2018. Programmet ger adepterna möjlighet att genom samtal med en mentor skapa

utrymme för reflektion, eftertanke och personlig utveckling under ett år. – Föreningen har alltid erbjudit ett informellt mentorskap genom möten på våra evenemang, men nu har vi skapat en arena där adepter och mentorer kan mötas på ett mer formaliserat sätt. Det har fallit väl ut, och programmet är mycket uppskattat av både adepter och mentorer, berättar Joakim Hökegård.

Fler aktiviteter i Stockholm I september firade HHGA 90-årsjubileum med namnkunniga talare och en storslagen fest. 90-årsfirandet var också ett avstamp inför framtiden. Förutom att vara relevant i olika digitala kanaler för att möta alla sina målgrupper, vill man också utöka verksamheten i Stockholm, dit många av alumnerna beger sig efter examen. – En förening som vår bygger på engagemang. Runt 50–60 per soner jobbar ideellt i olika kommittéer, vilket ger en oerhörd kraft. Just nu letar vi efter personer som vill arbeta med Stockholms aktiviteterna avslutar Joakim Hökegård.

Handelshögskolans i Göteborg Alumniförening (HHGA)

HHGA är en fristående förening som vänder sig till alla som studerat på Handelshögskolan. Verksamheten tog sin början 1929 och den finansiella basen skapades då alumnen Axel Adler, ägare till det som idag är Arla, på förmånliga villkor överlät fastigheten där restaurang Kometen ligger, och den senare såldes. 2007 gick föreningen samman med Handels Vänner under namnet Civilekonomföreningen Handels Vänner. 2011 togs det nuvarande namnet. hhga.se

HON KARTLÄGGER VÅLDET I KNARK-KARTELLERNAS SPÅR Redan när Melissa Rubio studerade ekonomi på De Los Andes i Bogota, Colombia började hon drömma om en framtid som forskare. Särskilt intresserad var hon av sambandet mellan ekonomiska faktorer och den brottslighet som omgav henne i vardagen. När det blev dags att välja forskarutbildning upptäckte hon att flera ledande forskare i ämnet fanns på Handelshögskolan i Göteborg.

Möjligt att förutsäga det drogrelaterade våldet Som en del av sin forskarutbildning gör Melissa Rubio ett antal skarpa projekt. I ett paper undersöker hon hur drogrelaterat våld påverkar förtroendenivå i colombianska samhällen. Initialt handlade forsknings arbetet om att lokalisera oroshärdarna. – Det behövs ett ton kokablad för att producera ett kilo kokain, så hanteringen kräver stora landarealer. Ofta framställs kokainet i närbelägna laboratorier, och det kräver i sin tur arbetskraft. Drogkartellerna måste utöva mycket våld för att kontrollera både jordbruksmark och samhällen. Jag började med att studera vilka biologiska förhållanden som är optimala för kokainodling. Med hjälp av satellitbilder fick jag sedan detaljerad information om temperatur, fuktighet etc och kunde på så vis kartlägga var det var lämpligt att odla koka. Det visade sig att det gick att förutsäga nivån av våld i olika områden utifrån den kartan, berättar Melissa Rubio.

Forskningsklimatet desto varmare Det kan tyckas paradoxalt att resa till Göteborg för att lära sig forska om våld och brott i utvecklingsländer men kompetensen och forskningsklimatet avgjorde. – Jag hörde talas om forskare som Randi Hjalmarsson och Anna Bindler och fick veta att Handelshögskolan var en bra plats att lära sig forskarhantverket. Och det visade sig vara rätt. Jag har väldigt uppmuntrande handledare och professorer i en miljö där man diskutera idéer med människor från hela världen. Det har gjort min researchprocess väldigt rik. Jag är inte så förtjust i vintern här, men forskningsklimatet är desto varmare, säger Melissa Rubio.

NYTT PROGRAM OM URBANISERING, MIGRATION OCH RESURSFÖRDELNING Hösten 2019 började de första studenterna på det nya programmet ”Samhällsanalysprogram i ekonomisk historia och kulturgeografi”. Det nya programmet ger breda samhällsvetenskapliga kunskaper om relationen mellan ekonomi och samhällsutveckling i stort, samtidigt som studenterna väljer om de vill specialisera sig i ekonomisk historia eller kulturgeografi. Urbanisering, migration och resursfördelning löper som en röd tråd genom programmet. – När samhället idag förändras snabbare än någonsin tidigare behöver vi rusta våra studenter i att tänka på många olika sätt när det gäller ekonomi. De globala samhällsutmaningarna kräver att vi ger studenterna verktygen och träningen i att både kunna tänka kritiskt och

samtidigt tänka kreativt kring våra möjligheter att lösa samhällsproblem. Programmet ger studenterna en god grund för detta genom att förmedla en bred och flerbottnad förståelse av begreppet ekonomi, säger Oskar Broberg, docent i ekonomisk historia och ansvarig för det nya programmet. Under de tre åren läser studenterna kurser i ekonomisk historia, kulturgeografi, nationalekonomi, statistik och i innovation & entreprenörskap. Den femte terminen är helt valbar och kan ägnas åt studier inom andra ämnen. Studenterna har också möjlighet att läsa vid något av Handelshögskolans många partneruniversitet runt om i världen, eller att göra praktik.

UTBILDNINGSUTBUD 2020 En termins studier motsvarar 30 hp. Grundnivån omfattar de första tre åren och den avancerade nivån de två följande. Därefter följer forskarutbildningsnivån. PROGRAM PÅ GRUNDNIVÅ Ekonomie kandidatprogram, 180 hp Ekonomie kandidatexamen Juristprogrammet, 270 hp* Juristexamen Handelshögskolans logistikprogram, 180 hp Ekonomie kandidatexamen Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram, 180 hp Filosofie kandidatexamen Samhällsanalysprogram i ekonomisk historia och kulturgeografi, 180 hp Filosofie kandidatexamen * S tartar på grundnivå och avslutas på a vancerad nivå.

FRISTÅENDE KURSER PÅ GRUNDNIVÅ Handelshögskolan har ett brett utbud av fristående kurser på grundnivå. De ges inom följande ämnen: ekonomisk geografi, ekonomisk historia, företagsekonomi, juridik, kulturgeografi, nationalekonomi och statistik. UTBILDNINGAR PÅ AVANCERAD NIVÅ Management av tillväxtföretag, 60 hp Avancerad externredovisning med juridik, 60 hp Masterprogram på engelska, 120 hp: Accounting and Financial Management Economics Finance Innovation and Industrial Management International Business and Trade Knowledge-based Entrepreneurship Logistics and Transport Management Management Marketing and Consumption

FORSKARUTBILDNING Omfattar licentiatexamen och doktorsexamen. Ges vid alla institutioner på Handelshögskolan. ANTAGNINGSPOÄNG Handelshögskolans program står sig väl i konkurrensen och antagningspoängen är höga.

HANDELSHÖGSKOLAN VÄSSAR EKONOMIUTBILDNINGEN För att möta samhällsutvecklingen lanserade Handelshögskolan ett nytt treårigt ekonomie kandidatprogram hösten 2019. I det nya programmet finns ett starkt fokus på självständigt tänkande och hållbarhetsrelaterade samhällsutmaningar. Många utexaminerade ekonomer hamnar i positioner där de har möjlighet att påverka. Därför är det viktigt att de redan under studie tiden ser sin roll i samhällsutvecklingen och tränas i att göra etiska bedömningar och resonera kring olika etiska perspektiv. Det nya ekonomie kandidatprogrammet inleds med en introduktion till ekonomi området, där studenterna får en förståelse för hur olika delar hänger ihop i en helhet. Det ger studenterna sammanhang och en plattform att utgå ifrån under resten av utbildningen. Nytt är också två kurser med fokus på att til�lämpa kunskaperna inom företagsekonomi och nationalekonomi.

– För studenterna blir det tydligare vilka färdig heter de övar och att målet med studierna är att de självständigt ska kunna analysera och bedöma komplexa frågeställningar. I arbetet med att utveckla det nya programmet har vi lyssnat till studenterna som efterfrågat en ökad konkretisering av hur kunskaperna tillämpas i praktiken, och till arbetsgivarna som betonat att de behöver självständiga och kritiskt tänkande medarbetare, säger docent Carina Gråbacke som är ansvarig för programmet. ”Ekonomie kandidatprogram” ersätter ”Handelshögskolans ekonomprogram”. Det omfattar tre år (180 högskolepoäng) och ger en ekonomie kandidatexamen. Alla studenter läser tillsammans de tre första terminerna och väljer sedan om de vill fördjupa sig i företagsekonomi, nationalekonomi eller finansiell ekonomi. Den femte terminen kan ägnas åt fördjupning eller studier i valfritt ämne, i Sverige eller utomlands.

BI = gymnasiebetyg, utan komplettering. HP = Högskoleprov. Maxpoäng för BI är 22,5 (20,0 + 2,5 meritpoäng). Maxpoäng för HP är 2,0. Lägsta poäng i urval 2, ht 2019 Ekonomie kandidatprogram Handelshögskolans logistikprogram Juristprogrammet Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram Samhällsanalysprogram i ekonomisk historia och kulturgeografi

19,32 18,59

1,35 1,15

20,42 14,19

1,35 0,75

Programmet startade ht19, alla sökande antogs.

96 %

av de som valde att börja arbeta efter kandidat examen 2017 fick jobb inom sex månader. 56% fick jobb redan innan studierna avslutades.

SÅ LEDS HANDELSHÖGSKOLAN

FAKULTETSSTYRELSEN Handelshögskolans fakultetsstyrelse har ansvar för strategisk planering, övergripande styrning och kvalitetssäkring av utbildning, forskning och samverkan. Fakultetsstyrelsen utgör också ett forum för diskussion och samordning av fakultetens verksamhet.

STUDENTER (1-ÅRIGA MANDATPERIODER)

LEDAMÖTER

FÖRETRÄDARE FÖR DE ANSTÄLLDA MED NÄRVARO- OCH YTTRANDERÄTT

LEDAMÖTER FÖR MANDATPERIODEN 2018-07-01 TILL 2024-06-30

Monica Meller Eldh, OFR-S Maria Nordqvist/Maria Ahlstedt, SACO SEKO, vakant

Per Cramér, professor, dekan, ordförande Marie Stenseke, professor, prodekan, stf ordförande LEDAMÖTER FÖR MANDATPERIODEN 2018-07-01 TILL 2021-06-30 Ola Bergström, professor Johan Brink, universitetslektor, doktor Fredrik Carlsson, professor Katarina Nordblom, universitetslektor, docent Pernilla Rendahl, universitetslektor, docent Malin Tengblad, kommunikatör

David Olsson, HHGS Hanna Nejstgaard, HHGS Joana Cristina Pedroso, HHDR

ADJUNGERAD MED NÄRVARO- OCH YTTRANDERÄTT FÖR MANDATPERIODEN TOM 2021-06-30 Ewa Wikström, professor, vicedekan med ansvar för utbildning på grund och avancerad nivå Ola Olsson, professor, vicedekan med ansvar för forskning och utbildning på forskarnivå Catharina Tillman, kanslichef

LEDNINGSGRUPPEN Arbetet med den dagliga ledningen av Handelshögskolan sker i ledningsgruppen bestående av Per Cramér, rektor, Marie Stenseke, prorektor, Ola Olsson, vicerektor och Ewa Wikström, vicerektor. Kanslichef och kommunikationsansvarig är adjungerade till lednings gruppen. Per Cramér är den som primärt har hand om l edningens

kontakter med samhälle och näringsliv och med Göteborgs universitet. Han ansvarar också för personal, ekonomi, infrastruktur med mera. Marie Stenseke ansvarar bland annat för arbetet med hållbarhet och arbetsmiljö. Ola Olsson ansvarar för forskning och forskarutbildning och Ewa Wikström för utbildningsfrågor.

ORGANISATION GÖTEBORGS UNIVERSITET

LEDNINGSRÅD

Handelshögskolans fakultetsstyrelse

Handelshögskolans råd

Ledningsstöd

International Academic Advisory Council

Rektor Prorektor, vicerektor

International Office Fakultetskansli

Environment for Development

Externa relationer

Institutionen för nationalekonomi med statistik

Juridiska institutionen

Centre for Business in Society

Centrum för finans

Centre for Intellectual Property

Centre for International Business Studies

Centrum för hälsoekonomi

Institutet för innovation och samhällsförändring

Gothenburg Research Institute

Företagsekonomiska institutionen

Centrum för konsumtionsvetenskap

Institutionen för ekonomi och samhälle

Centre for Retailing

Centrum för regional analys

Centrum för Global Human Resource M anagement

Centrum för turism

Avdelningen för Graduate School (Masterprogram, Visiting Professor Programme, Executive MBA)

HANDELSHÖGSKOLANS RÅD Handelshögskolans råd består av utvalda personer från näringsliv och offentlig verksamhet och bistår Handelshögskolans ledning i strategiska frågor. Handelshögskolans rektor är ständig ledamot, liksom innehavaren av Assar Gabrielssons gästprofessur. Prorektor, vicerektorer och ordförande i Handelshögskolans studentkår är adjungerade ledamöter.

LEDAMÖTER Lena Apler, innehavare av Assar Gabrielssons gästprofessur Stefan Brocker, partner, Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Eva Halvarsson, vd, Andra AP-fonden Christian Johansson Katarina Ljungqvist, regionbankschef, Handelsbanken Michael McGrath, Director Corporate Affairs/HR-direktör, Stena Metall AB Johan Malmsten, ordförande, Stiftelsen Richard C Malmstens minne (ordförande) Jan Ytterberg, CFO, Volvo Group Per Cramér, rektor, Handelshögskolan

INTERNATIONAL ACADEMIC ADVISORY COUNCIL (IAAC) IAAC inrättades 2013, i syfte att ytterligare stärka den internationella dimensionen i ledningen av Handelshögskolan. Rådet har en konsultativ roll och stödjer Handelshögskolans ledning med idéer och konstruktiv feedback i frågor kopplade till kvalitetsförbättringar inom forskning och utbildning. Ledamöterna är rekryterade utifrån personliga meriter och inkluderar både deltagare från Visiting Professor Programme och internationella akademiker som utsetts till hedersdoktorer av Handelshögskolan.

LEDAMÖTER Sharmistha Bagchi-Sen, Professor, University at Buffalo – The State University of New York, USA Emma Bell, Professor, the Open University, Storbritannien Shubhashis Gangopadhyay, Professor, Shiv Nadar University, India Michael Kirchler, Professor, University of Innsbruck Petros Mavroidis, Professor, University of Neuchatel, Switzerland & European University Institute, Italy

Projektledning Handelshögskolan: Maria Norrström och Sofie Gräsberg. Grafisk form och produktion: Frank & Earnest. Foto: Carina Gran, Johan Wingborg/Göteborgs universitet, Sara Friberg/Kungl. Hovstaterna, Vojtech Bruzek/Unsplash, Simon E Carter, Riksbyggen, HHGA, S.E.R.O., Aalto University Executive Education. Från Mostphotos: Michael Erhardsson, Svetlana Gorodetskaya, LightField, Arnaud Neydt. Från Handelshögskolan: Kajsa Fung, Sophie Gräsberg, Erika Holm, Jeffrey Johns, Maria Norrström, Trisha Rajput, Cecilia Sjöberg, Malin Tengblad, Marie Örninge, Tryck: Exakta 2019. Svanenmärkning 3041 0417. Årsberättelsen är tryckt på m iljövänligt papper. Omslag: 200 g Munken Kristall. Inlaga: 120 g Munken Kristall. Handelshögskolan är miljöcertifierad enligt ISO14001.

FÖLJ HANDELSHÖGSKOLAN I SOCIALA MEDIER

facebook.com/ handelshogskolangbg

instagram.com/ handelshogskolangbg

youtube.com/ handelshogskolan

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Handels_gbg

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Vasagatan 1, Box 600, SE-405 30 Göteborg, 031-786 0000, info@handels.gu.se, www.handels.gu.se