Program Examensarbete

Ett mellanrum i staden

Avg책ngsprogram sommar 2013 Helena Piehl - 4063 Kunstakademiets Arkitektskole Studieafdelning 5 Handledare - Stine Henckel Schultz

Innehållsförteckning Förord 9 Stockholm under 1900-talet 11 Mentalitet 13 Området 19 Projektet 21 Metod 25 Källförteckning 26 Studieförlopp 27

”Men solen stod över Liljeholmen och sköt hela kvastar av strålar mot öster; de gingo genom rökarne från Bergsund, de ilade fram över Riddarfjärden, klättrade upp till korset på Riddarholmskyrkan, kastade sig över till Tyskans branta tak, lekte med vimplarne på Skeppsbrobåtarne, illuminerade i fönstren på Stora Sjötullen, eklärerade Lidingöskogarne och tonade bort i ett rosenfärgat moln, långt, långt ut i fjärran, där havet ligger. Och därifrån kom vinden, och hon gjorde samma färd tillbaka, genom Vaxholm, förbi fästningen, förbi Sjötullen, utmed Siklaön, gick in bakom Hästholmen och tittade på sommarnöjena; ut igen, fortsatte och kom in i Danviken, blev skrämd och rusade av utmed södra stranden, kände lukten av kol, tjära och tran, törnade mot Stadsgården, for uppför Mosebacke, in i trädgården och slog emot en vägg.”

- August Strindberg, Inledning till Röda Rummet

5

Konceptuell skiss 6

Förord Stockholm. Sveriges huvudstad. Nordens största tätort. Sveriges kulturella, mediala, ekonomiska och politiska centrum. En stad byggd på öarna där Mälaren och Östersjön möts. På gränsen mellan landskapen Uppland och Södermanland.

Stockholm är en storstad med den mindre stadens karaktär. Vatten skiljer de olika stadsdelarna åt och skapar flera centrala knutpunkter runt om i staden. Naturen är högst påtaglig i de flesta delar av staden. Den kuperade terrängen som skapar vyer, de många grönområden som kantar staden samt närheten till skärgården och det öppna havet präglar alla upplevelsen av staden. Samtidigt är det en urban miljö med tempot av en storstad.

Stockholm är även staden som är geografiskt utspridd och segregerad. Med många stadsdelar som är dåligt sammankopplade. Där människor är uppdelade efter område och kan ses som kollektivt tänkande inom sin grupp.

Stockholm är staden jag har växt upp i. Staden som jag, efter att ha varit borta i åtta år, ser flera problem med.

7

8

Stockholm under 1900-talet Stockholm bildades redan på 1200-talet, men det var först i och med att den blev utnämnd till Sveriges huvudstad på 1600-talet, som den fick sin nuvarande utformning.

I och med att staden blev en ny knutpunkt, expanderade och utvecklades den och fick karaktären av en europeisk huvudstad. Det ursprungliga stadsnätet härstammar från 1600-talet, men staden stod näst intill orörd fram till 1900-talet då de stora stadsplanmässiga förändringarna ägde rum.

Efter andra världskriget blomstrade Sveriges ekonomi. Eftersom landet inte hade deltagit i kriget, hade städerna inte blivit bombade och var därför intakta. Dessutom efterfrågades Sveriges naturtillgångar för att bygga upp ett Europa i ruiner. En kraftig befolkningstillväxt i Stockholm, i kombination med starkare ekonomi, ledde till att stora beslut togs i fråga om utveckling och förbättring av staden. Hela stadsdelar revs och nya bankkomplex och varuhus ersatte.

På de stora fälten kring innerstaden skapade man nya stadsdelar, som kom att kallas för ABC-förorter1. För att koppla samman dessa nya delar av staden började man på 50-talet bygga tunnelbana. Tanken var att de nya satellitförorterna smidigt skulle kopplas samman till en enda knytpunkt i Stockholms centrum för att underlätta för alla som nu skulle behöva pendla till sina arbeten.

Under 60-talet lades all energi på att utveckla och expandera möjligheten för biltrafik.

Detta innebar ett omfattande nät av biltunnlar, stora billeder som skulle föra trafiken genom innerstaden samt förslag på 30 stycken nya parkeringshus bara i den inre kärnan av staden. Såväl tunnelbanebygget som bygget av biltunnlar skedde ovan mark, vilket innebar att man rev alla byggnader som stod i vägen för att kunna bygga nere i öppna schakt.

De nya ABC förorterna och sedermera Miljonprogrammet2 som präglade senare delen av 60-talet hade satt nya krav för standard i bostäderna. När människor började flytta ut till de nya förorterna blev det än mer tydligt att de gamla bostäderna inte levde upp till den nya standarden och delar av Stockholms innerstad förslummades. Detta gav politikerna ytterligare incitament till att riva de stadsdelar som inte levde upp till de nya kraven och ersätta dem med byggnader som gick mer i tidens anda.

Resultatet blev ett stort antal satellitförorter som inte hängde samman. Så länge det fanns en anslutning till tunnelbanan, fanns det en anslutning till staden. Det resulterade även i att alla stadsdelar blev homogena till uttrycket eftersom de byggdes i samma skede, stadsdel för stadsdel.

1 Arbete Bostad Centrum 2 1965 togs ett riksdagsbeslut att det under de närmaste åren skulle byggas en miljon nya bostäder för att råda bot på bostadsbristen

9

”Krig är en alltför allvarlig sak att lämna till generalerna och Stockholms stad är en alltför allvarlig sak att lämnas till teknikerna.”

- Kaj Bonnier, Grupp 39, år 1963

Projektets placering i Stockholm 10

Mentalitet Den stora transformationen av Stockholm under framförallt 50-talet och 60-talet, leddes i huvudsak av politiker och tekniker. Stora beslut skulle tas under kort tid och arkitekturen utformades därefter. I landet rådde arbetsbrist och det resulterades att man gärna byggde med så stora prefabricerade byggelement som möjligt eftersom det blev billigare att lägga mer av arbetsbördan i fabriker än ute på byggarbetsplatserna. Många andra effektivitetsåtgärder vidtogs också, som att alla byggnader i en länga skulle byggas i samma vinkel så att lyftkranarna kunde gå på räls. Resultatet blev att arkitektens roll helt underminerades under denna period, vilket det finns spår kvar av än idag.

Det ramaskri och alla våldsamma protester, från Stockholms invånare, som kom i kölvattnet av den omfattande stadstransformationen har kommit att prägla Stockholms arkitektur och stadsplanering ända fram till idag. Förändringar sker endast när det verkligen behövs och staden uppfattas gärna som ”färdig” i långa perioder tills man plötsligt slås av akut bostadsbrist och blir tvungen att bygga nya stadsdelar för att komma till rätta med problemen. Just nu är Stockholm inne i en sådan period. Hela staden är under transformation och under Översiktsplan 993 planeras 60 000 nya bostäder i framförallt gamla hamn- och industriområden såsom Lindhagen och Norra Djurgårdsstaden.

Den gamla viljan att vara delaktig och påverka sitter dock kvar i stockholmarna och projekt som Nya Slussen4 skjuts upp gång på gång för att inga tillfredsställande beslut kan tas.

3 Den kommuntäckande plan som ska redovisa grunddragen i den avsedda användningen av mark- och vattenområden. I detta fall från 1999.

4 Nya Slussen är arbetsnamnet för projektet att riva och nybygga trafikplatsen Slussen med omgivning. Byggstart är beräknad till 2013 och år 2020 skall allt stå färdigt. 2004 utlystes den första arkitekttävlingen och förslagen på det Nya Slussen har kantats av kritik och debatt.

11

Plats för infill-byggnad 0-10 m Plats för infill-byggnad över 10 m Plats för infill-byggnad 0-10 m, efter mindre modifikationer Plats för infill-byggnad över10 m, efter mindre modifikationer

Möjligheter för infill-byggnader i området 12

Intention Jag ser stora problem med hur Stockholm har utvecklats under 1900-talet. Inte minst de tekniska problem som vi nu upplever i Miljonprogrammets bostäder, där en miljon bostäder nu förfaller samtidigt. Ett estetiskt problem bli också att stadsdelarna blir homogena. Eftersom staden inte har haft en organisk utveckling finns nu även en motvilja att addera till gamla byggnader och områden då man inte vill kontrastera till det befintliga.

Staden måste få förtätas inifrån. Både för att skapa ett diversifierat estetiskt uttryck och för att råda bot på bostadsbrist. Det är även viktigt att i viss mån bryta mot de strikta regler som finns, för att skapa kontraster och låta staden få en organisk utveckling.

Jag vill i mitt projekt ge ett konkret förslag på hur man kan använda ett mellanrum till att förtäta och bygga en byggnad som är anpassad efter den givna grundens förutsättningar.

Istället för att bygga bostäder i tusental- det vill säga att uppfinna ett arkitektoniskt recept som appliceras på det urbana landskapet oberoende av dess omedelbara lokala premisser - vill jag utgå från platsen och människorna och rita ett bostadshus ämnat för en specifik situation. Jag vill genom ett konkret projekt visa hur ett förändrat tankesätt kan ge mycket till mentaliteten kring Stockholms stadsplan.

13

�By depicting the reciprocity between the integral body of the sculpture and the space that surrounds it (...) one can decide the intervals that establishes the contours of the work. �

- Rosalind E. Krauss

Sol LeWitt: Open Modular Cube, 1966 14

”The work of art shows people new directions and thinks of the future. The house thinks of the present. ” - Adolf Loos

Konceptuell volymstudie i trä 15

16

Vandring genom omr책det 17

Slussen

Situationsplan 1:5000 18

Stadsgรฅrden

Sรถdra Teatern Mosebacke

Katarina Kyrka

Området I sydöstlig riktning från den viktiga knutpunkten Slussen leder Katarinavägen upp förbi Katarinaberget och upp mot Vita bergen på stadsdelen Södermalm. Utifrån denna väg ringlar sig mindre gränder upp längs Katarinaberget och en av dessa gränder är Klevgränd. Området som är byggt på Katarinaberget är, till skillnad från många andra områden i Stockholm, en samling hus i en salig blandning av stilar och epoker. Den kuperade terrängen har gjort det svårare att bygga på marken, samtidigt som det fantastiska utsikten över Stockholm och havsinloppet har gjort det omöjligt att inte göra det. Stilarna spänner från små trähus i allmogestil till 80-tals funktionalism. Det finns industribyggnader i tegel såväl som Art Noveau detaljer på Södra teatern vid Mosebacke.

Klevgränd upplevs som en bakgata till den större Katarinavägen, endast ämnad att koppla an till de få bostadshus som ligger på den, för att sedan mynna ut vid Götgatan. Gatan är ofta nästintill folktom, trots att den omges av livliga områden. Gatan i sig upplevs som ett mellanrum mellan Slussen med dess myller av människor och trafik, och Medborgarplatsen vilken har blivit en viktigt centralpunkt på Södermalm.

Området omfattar dels kvarteret Mosebacke, som består av Södra Teatern, Mosebacketerrassen samt Kägelbanan. Alla dessa byggnader är kulturhistoriskt mycket värdefulla byggnader. Utöver dessa finns även bostadskvarteren Hökens Kvarn samt Kvarteret Katarinabacken, vilka är delvis kulturminnesmärkta. Dessutom finns avgränsande park- och gatumark.

Bostadshuset i kvarteret Katarinabacken angränsar till parkområdet som kopplar samman Fiskargatan med Klevgränd. Eftersom Fiskargatan ligger betydligt högre upp än Klevgränd består denna parkmark mestadels av trappor för att ge möjlighet att ta sig upp för den branta backen. Bostadshuset avslutas med två brandfasader som vetter mot parken, med en nedsänkt innergård emellan. Mellan bostadshusets brandfasad och början på trapplängan, finns en liten markareal som i nuläget är nästintill obrukbart.

Grunden är ungefär 80 kvadratmeter till ytan och vetter ut mot Klevgränd och med en utsikt över Stockholms inlopp och resten av staden. Genom att bygga upp till den tomma fasaden och koppla samman till de innergårdar de angränsande bostadshusen har, kan en naturlig förlängning av kvarteret Katarinabacken göras med minimalt intrång på parkmarken.

19

20

Projektet Byggnadsnämnden har fastställt området som särskilt värdefull mark och enligt § 38, första stycket i byggnadsstadgan (BS) gäller därför: ”En byggnads yttre skall ges sådan utformning och färg, som stads- eller landskapsbilden fordrar och som lämplig både för byggnaden som sådan och för en god helhetsverkan. Inom ett bebyggelseområde som utgör en värdefull miljö skall dessutom särskild hänsyn tas till områdets egenart.”

Vidare säger stadsplanen att ”bebyggelse i de tre kvarteren endast får ske i 3-4 våningar” samt att ”Vid färgsättning och materialval ägnas särskild uppmärksamhet på grund av områdets utsatta läge i stadsbilden med dess silhuettverkan”.5 Området är, såsom många andra områden i Stockholm strikt reglerade under Stadsbyggnadsnämnden. Det bostadshus av typen infillbyggnad jag ska tillföra i kvarteret, kommer att ta hänsyn till dessa riktlinjer med reservation för att undantag kan göras inom de estetiska. Detta för att jag, i min analys av Stockholms utveckling, starkt har satt mig emot framväxten av stadsdelar med homogent utseende.

Bostadshuset som kommer att byggas som en förlängning av kvarteret Katarinabacken kommer därför att bli en byggnad med 2-4 enheter, beroende på organisering. På grund av det väldigt attraktiva läget vill jag rita lägenheter som vänder sig till en något äldre målgrupp.

De befintliga trapporna i parken behålls och bildar den yttre gräns för byggnadens utbredning. Marken emellan den befintliga byggnaden och trappan kommer att sänkas ned för att den nya byggnaden ska hamna i nivå och övergången ska bli harmonisk. Inne i byggnaden kommer de privata enheterna sluta sig kring de gemensamma ytorna och mötet mellan dessa kommer att skapa dynamiken i projektet.

5

Ur den senast ändrade stadsplanen från 11 juni, 1982

21

Bilder fr책n grunden 22

23

Mรถjlig yta fรถr byggnad Mรถjlig yta fรถr bakgรฅrd Situationsplan 1:800 24

Metod För att genomföra detta projekt kommer jag att inleda en process med konceptuella teckningar och modeller. Detta för att jag vill utforska bostadens möjligheter och försöka bryta de normer som finns inom lägenhetsbyggande i Stockholm. Jag vill utforska det privata rummet såväl som det gemensamma och hitta en bra balans mellan dessa. Den yttre formen ska komplementera omgivande byggnader, men fortfarande ge en modern tidsmarkör till området. Genom teckningar och modeller i passande skala vill jag sedan visa på en möjlig förtätning i Stockholms innerstad.

Inlämningsmaterial Situationsplan 1:200 Plan-, snitt- och fasadteckningar 1:100 - 1:50 Modeller 1:100 - 1:50 Rumliga tecknigar, skisser och detaljteckningar Inlämningsmaterialet kan komma att ändras beroende på projektets utfall.

25

Källförteckning Arkitektur i Sverige - Funtion, konstruktion och estetik genom tiderna Martin Rörby, Arkitekturmuseets publikation 2004 Den moderna staden tar form - Arkitektur och debatt Eva Eriksson, Ordfront Förlag 2001 Passages in Modern Sculpture Rosalind E. Krauss, MIT Press 1981 Rivningen av Klarakvarteren P3 Dokumentär, 22 April 2012

26

Studieförlopp Termin 9-10 Afdelning 5, handledare Stine Henckel Schultz Termin 8 Praktik på Manifold Architecture Studio, Brooklyn New York Termin 7 Afdelning 5, handledare Høgni Hansen Termin 5-6 Afdelning 5, handledare Anders Munck och Claus Pryds Termin 3-4 Afdelning 5, handledare Rikke Gry Rasmussen och Maria Hellesøe Mikkelsen Termin 1-2 Afdelning 5, handledare Høgni Hansen, Filippa Berglund och Stine Henckel Schultz

27

�Architecture is the will of an epoch translated into space. �

- Ludwig Mies van der Rohe

28