Helsingborgs stads årsredovisning 2012 by Helsingborgs stad

Ă&#x2026;rsredovisning 2012 Helsingborgs stad

2012 20

Helsingborgs stads årsredovisning för 2012 godkändes av kommunfullmäktige 24 april 2013. Den är producerad av avdelningen för ekonomi och styrning på stadsledningsförvaltningen. Utöver stadens interna intressenter vänder sig årsredovisningen till invånare, andra offentliga verksamheter, kreditgivare och leverantörer.

Innehåll

Inledning Årsredovisningen inleds med en kort introduktion där kommunstyrelsens ordförande har ordet och övriga ledamöter presenteras. Här finns också en resumé över årets intressanta händelser samt en jämförande uppställning med de senaste fem åren i sammandrag.

INLEDNING

4 5 6 7

Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ledamöter Året som gått – stort och smått 2012 Fem år i sammandrag

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Förvaltningsberättelse Detta kapitel beskriver stadens verksamhet, resultat, nuvarande situation och framtid på övergripande nivå. En redogörelse för vad skattepengarna har använts till under året kompletteras med nulägesbeskrivning, framtidsperspektiv, beskrivning av stadens och koncernens ekonomiska situation, upplysningar om miljö- och medarbetarfrågor samt uppföljning av mål och tjänstegarantier.

10 11 12 18 21 24 28 30 32 40 45 46

Stadens organisation Koncernens organisation Nuläge Medarbetare Miljö Framtid Stadens övergripande mål i styrkort Stadens tjänstegarantier Stadens ekonomi Koncernens ekonomi Vad används skattepengarna till? Jämförelse med andra

VERKSAMHETSÖVERSIKTER Verksamhetsöversikter Här beskrivs nämndernas aktiviteter riktade till kommuninvånarna. Varje nämnd redogör för årets verksamhet och ger sin syn på framtiden. Presentationen innefattar även de delar av verksamheten som bedrivs i extern regi. Nämndernas mål i nämndstyrkorten presenteras och måluppfyllelsen redovisas per perspektiv.

Ekonomisk redovisning Denna del presenterar stadens respektive koncernens ekonomiska utfall (resultaträkning), finansiering (kassaflödesanalys) samt ekonomiska ställning vid årets slut (balansräkning). Här finns även sär redovisning av vatten- och avloppsverksamheten kontra den skattefinansierade verksamheten, definitioner av ekonomiska termer och noter som förtydligar de ekonomiska sammanställningarna. Kapitlet avslutas med revisionsberättelsen där stadsrevisionen uttalar sig utifrån de granskningar som gjorts.

48 55 60 64 67 72 74 76 78 80 82 84

Barn- och utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Utvecklingsnämnden Socialnämnden Stadsbyggnadsnämnden Kulturnämnden Idrotts- och fritidsnämnden Räddningsnämnden Miljönämnden Överförmyndarnämnden Kommunstyrelsen Styrelsen för Kärnfastigheter

EKONOMISK REDOVISNING

88 97 98 100 101 102 107 108 109

Staden Skattefinansierad verksamhet Särredovisning av VA-verksamhet Driftsredovisning Investeringsredovisning Koncernen Definitioner Förslag till resultatdisposition Revisionsberättelse

110

Kontakta oss

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

Kommunstyrelsens ordförande Arbetet med att ta fram en gemensam vision för Helsingborg har engagerat många helsingborgare. År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Så lyder kortversionen av stadens nya vision som ett enigt kommunfullmäktige beslutade om 2012. Visionen ger gemensam riktning inför framtiden om ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart Helsingborg. Helsingborg är en växande stad som fortsätter att locka kreativa och företagsamma människor. År 2035 kommer staden att ha över 160 000 invånare. Det ställer stora krav på långsiktig planering, infrastruktur och bostadsbyggande. Under året påbörjades 396 nya bostäder. Det är färre än önskat men sett ur ett nationellt perspektiv och med hänsyn till den svaga ekonomiska konjunkturen är det ett bra resultat. Nya Österleden blev klar i slutet av året, vilket kommer att avlasta citytrafiken och underlätta resandet till och från Helsingborg. Arbetet med att göra Helsingborg till en ledande evenemangsstad fortsätter. Under året invigdes Helsingborg Arena som är en av Sveriges modernaste multiarenor. Den nya arenan och Olympiaområdets utbud ger Helsingborg ett attraktivt samlat idrotts- och aktivitetscentrum men också en plats för konserter, kongresser och andra evenemang. Att fortsätta att satsa på upplevelse- och turistnäringen är prioriterat, inte minst eftersom det ofta skapar jobb till ungdomar. Det är viktigt att stadens unga får fäste på arbetsmarknaden och inte hamnar i utanförskap. Under året genomfördes en lyckosam kraftsamling tillsammans med Arbetsförmedlingen som resulterade i att nästan 100 ungdomar fick arbete. Innovatörer ska både få och ge näring i staden, och därför är det glädjande att staden hävdar sig väl i Svenskt Näringslivs rankning. Helsingborg har det bästa företagsklimatet bland städer med över 100 000 invånare. Helsingborg fortsätter också att utvecklas som e-stad och ligger här i framkant bland Sveriges kommuner. Stadens satsningar på bättre resultat i skolan börjar bära frukt. Viktigt och glädjande är att resultaten i de nationella proven för årskurs 3 och 6 ligger både över riksgenomsnittet och över nivån för jämförbara städer. Campus Helsingborg fortsätter att växa genom att vara ett tilltalande val för studenter och forskare. Staden samarbetar med flera utbildningar och finansierar forskningsprojekt för att utveckla Helsingborg till en attraktiv och expansiv utbildnings- och forskningsmiljö.

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

”Helsingborg är staden för dig som vill något ” Medarbetarna är stadens värdefullaste tillgång. Därför ska Helsingborg vara en arbetsgivare som attraherar, utvecklar och behåller sin personal. I det perspektivet är det stimulerande att satsningen på hälsofrämjande arbetsplatser prisades av Akademikerförbundet SSR som utsåg Helsingborg till årets HR-visionär. Bokslutet för 2012 visar att Helsingborgs stad står väl rustad inför de kommande årens svaga skatteintäktsutveckling samt att den långsiktiga nivåhöjningen på 100 miljoner kronor till skolan är finansierad. Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till alla medarbetare, förtroendevalda, företagare och invånare. Vi kan se tillbaka på ett på många sätt framgångsrikt år och tillsammans formar vi framtidens Helsingborg till den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden.

Peter Danielsson KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE

Kommunstyrelsens ledamöter

Peter Danielsson (M) Ordförande

Mikael Skoog (S) Vice ordförande

Christian Orsing (M)

Anna Jähnke (M)

Ulrika Stålnacke (M)

Maria Winberg Nordström (FP)

Lars Thunberg (KD)

Ingela Andersson (S)

Maria Ward (S)

Emir Mehmedovic (S)

Annika Román (MP)

Gustaf Wiklund (MP)

Michael Mania (MP)*

Michael Rosenberg (SD)

* Vikarierande ledamot för Gustaf Wiklund, från 1 augusti 2012 till 30 april 2013.

Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ledamöter väljs av kommunfullmäktige. Antalet ledamöter är 13 vilket så långt som möjligt ska återspegla mandatfördelningen i kommunfullmäktige. Efter kommunvalet i september 2010 bildar Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna minoritetsstyre under mandatperioden 2011–2014. Kommunstyrelsen har en överordnad roll i den kommunala organisationen. Den leder stadens verksamhet och har

det övergripande ansvaret för stadens utveckling och ekonomi. Kommunstyrelsen verkställer ärenden som kommunfullmäktige beslutar om och kan även fatta en del beslut på egen hand. Ett mindre antal ledamöter av kommunstyrelsen utses till kommunalråd. Dessa sitter i kommunstyrelsen och arbetar hel- eller deltid med politik.

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

Året som gått – stort och smått 2012 JANUARI–FEBRUARI • Detaljplan antas för nordöstra delen av Mariastaden som möjlig-

• Arbetet med att färdigställa Tropical Beach efter adventstormen

gör 600–700 bostäder samt service- och butiksverksamhet.

2011 avslutas och palmerna är äntligen på plats igen.

• Stark, ett projekt för arbetslösa ungdomar som EU med-

• Borgmästarskolans filmarbete belönas med 10 000 kronor i

finansierar, har genomförts i samarbete med Arbetsförmedlingen

stipendium från föreningen Filmomediepedagogik.se.

och andra kommuner. Av 77 ungdomar i projektet fick 26 jobb

• Blå Flagg är en internationell miljöutmärkelse för hamnar och

och 22 gick vidare till studier.

stränder. I maj arrangerar Helsingborgs stad årets första

• Två nya LSS-boenden med sex lägenheter vardera, öppnar

evenemang med Blå Flagg som avsändare på Råå vallar.

på Magnoliagatan.

• I Idrottens hus arrangeras SM i judo och SM i gymnastik.

• Kundval inom svenskundervisning för invandrare (SFI) införs med

• Proudness – en helkväll i Grytan för att fira en lyckad I love

lyckat resultat. Eleverna är nöjda och fler har valt att studera.

Hbg-vår. Deltar gör artister som Sean Banan, Louise Hoffsten

• Tisdagen den 14 februari kolliderar två biogasbussar på

och Panetoz.

ändhållplatsen i Ättekulla. Passagerarna och förarna utrymmer bussarna som börjat brinna. Det hela slutar väl eftersom ingen

JULI–AUGUSTI

människa skadas. De båda bussarna totalförstörs dock och en

• Helsingborgsfestivalen och Öresundsspelen går av stapeln

intilliggande lokal brandskadas. Detta är den första bussbranden

under sommaren.

i sitt slag i Sverige.

• I slutet av augusti går de första flyttlassen till det nya vårdboendet

på lummiga Pålsjö park. Här finns 60 nybyggda lägenheter.

MARS–APRIL

• Helsingborg hamnar i topp när Trafikverket mäter hur olika

• Elva kommuner går samman och presenterar Bibliotek Familjen

kommuner arbetar med tillgänglighetsfrågor.

Helsingborg som förbättrar servicen för regionens invånare via

• Eskilscupen genomförs och drar nästan 40 000 personer till

gemensam bibliotekskatalog, hemsida och utlåningssystem. • Helsingborgs symfoniorkester firar 100 år med jubileums-

Helsingborg under tre dagar.

• Miljöaktuellt rankar Helsingborg som Sveriges fjärde bästa

konsert på Konserthuset.

miljökommun. Detta är en förbättring gentemot föregående

• Kommunfullmäktige beslutar att ansöka om diplomering

år då staden placerade sig på sjätte plats.

av Helsingborg som Fairtrade City. • Helsingborg släcks ner under Earth Hour. Detta firas med musik och eld vid Dunkers kulturhus och kvällen avslutas med ett fackeltåg till Mariakyrkan. • Helsingborgarna hjälper till i stadens kampanj I Love Hbg med att vårstäda parker, stränder och andra allmänna platser. • PM klimatanpassning antas av kommunfullmäktige. Detta PM, publicerat på stadens hemsida, beskriver hur Helsingborg kan anpassas för att hantera effekterna av klimatförändringar.

SEPTEMBER–OKTOBER • Under två magiska kvällar smyger udda karaktärer ur den svenska folktron runt på Fredriksdal och skrämmer såväl ung som gammal under de återkommande och populära väsen vandringarna. • Miljökonferensen Gröna idéer arrangeras i Helsingborg. • Handbollslandskamp mellan Sverige och Kina spelas i Helsingborg.

• I april inleds Dunkers kulturhus tioårsjubileum Tio år och tio dagar. Under de tio dagarna har huset omkring 42 000 besök.

NOVEMBER–DECEMBER

• Barn- och utbildningsnämnden beslutar att avveckla skolorna i

• Den 30 november invigs nybyggda Helsingborg Arena med

Rögle och Kingelstad.

fantastiska uppträdanden och en spektakulär ljusshow. • Helsingborg antar en vision för år 2035, ett övergripande

MAJ–JUNI

styrdokument med fem prioriterade områden.

• Barnens Sofiero – lekplatsen som Helsingborgs stad gav

• SM i discodans arrangeras i Idrottens hus.

i bröllopspresent till Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel

• Två år efter projektstart för Bostad först har nu 18 personer fått

– invigs med barnkalas.

lägenheter. Ytterligare fyra lägenheter är utlovade att tilldelas

• Kommunfullmäktige beslutar om fortsatt samarbete mellan

under våren 2013. De boende gör stora framsteg i sin livs-

räddningstjänsterna i Familjen Helsingborg.

situation och klarar sitt boende på ett bra sätt. Tack till Helsing-

• Lagom till sommaren invigs det nya Kallis. Besökarna erbjuds

borgshem, Akelius, Ikano och Wallenstam för ert engagemang!

en fantastisk panoramavy över sundet vid bastubad.

• SM i simning genomförs på Filborna Arena.

• 100 procent av de familjehemsplacerade barn som deltagit i Skolfam går ut nian med behörighet att söka nationella program på gymnasiet. Skolfam står för skolsatsning inom familjehems vården och syftar till att skapa bättre framtidsutsikter för familje hemsplacerade barn genom goda utbildningsresultat. • Det marina naturreservatet Grollegrund bildas i Öresund. • Stadens nya korttidsenhet på Pålsjö park med 66 platser öppnar.

å ret som g ått Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

HELA ÅRET • •

Helsingborg deltar som en av fem kommuner i ett nationellt projekt som syftar till att förbättra romers situation i samhället. Satsningen Unga till arbete genomförs under året med syfte att få 100 ungdomar i jobb. 75 ungdomar fick genom detta varaktiga anställningar och ytterligare sju fick timanställningar.

Fem år i sammandrag

2008

2009

2010

2011

2012

Stad Antal invånare 31/12

126 754

128 359

129 177

130 626

132 011

542

414

283

141

466

Antal färdigställda bostäder Kommunal utdebitering, kr

20,21

20,11

20,21

Total utdebitering, kommun och region, kr

30,60

30,50

30,60

Medelskattekraft i förhållande till riket, procent

Skattenetto, mnkr

5 034

5 146

5 441

5 611

5 778

Verksamhetens nettokostnad, mnkr, exklusive jämförelstörande poster

4 799

5 034

5 289

5 468

5 505

232

251

248

250

323

Budgetavvikelse enligt driftsammandrag, mnkr

153

33,3

-217,3

-362,1

207,6

– varav skattefinansierade nämnder och styrelser

168

32,1

-198,8

342,9

183,4

Årets resultat efter finansiella poster exklusive jämförelsestörande poster, mnkr Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar, exklusive jämförelsestörande poster, procent

– varav avgiftsfinansierad verksamhet

-15

1,2

-18,5

-19,2

24,3

Nettoinvesteringar, mnkr 1)

591

685

651

820

3 865

Nettolikviditet, mnkr

766

1 276

1 281

833

1 055

Likvida medel, mnkr

408

1 330

219

246

382

Medeltal anställda 2)

7 180

6 873

6 819

6 856

7 559

Löner anställda, mnkr

2 238

2 169

2 182

2 222

2 292

Soliditet, rensad från utlåning till dotterföretagen, procent

Koncern Resultat efter finansiella poster exklusive jämförelsestörande poster, mnkr Soliditet, procent Nettolåneskuld, mnkr Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar, procent Medeltal anställda 2)

443

385

753

458

612

4 257

3 215

3 910

4 473

4 963

100

8 444

8 073

7 973

7 985

8 699

Utförda tjänster

Inskrivna i förskola 0–5 år

6 184

6 392

6 533

6 711

6 972

Inskrivna i skolbarnomsorg 6–9 år

3 749

3 880

4 009

4 281

4 503

Grundskola och förskoleklass folkbokförda elever i Helsingborg

13 372

13 254

13 210

13 197

13 411

Gymnasieelever folkbokförda i Helsingborg

4 993

5 110

5 195

5 054

4 853

Vårdboende, antal äldre

1 127

1 139

1 143

1 138

1 104

Hemtjänst, antal äldre 3)

2 383

3 778 3

3 858

3 879

4 061

Hemsjukvård, antal personer

1 691

1 514

1 506

1 508

1 621

145

183

210

222

231

Antal hushåll som erhållit försörjningsstöd, genomsnitt per månad

3 240

3 926

4 297

4 329

4 401

Vårddygn, individ och familjeomsorg, ej psykiskt funktionshindrade

77 627

71 823

65 445

70 636

62 686

Bibliotek, antal utlån, tusen

911

905

875

861

812

Fredriksdals friluftsmuseum, antal besökare, tusen

149

153

109

105

116

1 915

2 016

1 986

1 806

2 284

14 267

14 126

14 095

14 331

14 782

Försörjningsstöd, mnkr

Antal räddningstjänstuppdrag Vatten, antal levererade m3, tusen

3 000 mnkr av 2012 års nettoinvesteringar avser aktier i dotterföretag genom kvittningsemission.

Antalet anställda i staden 1 november, omräknat till helårsarbetare. Från och med 2012 ingår även stadens timanställda i siffrorna.

Från och med 2009 ingår även personer med beslut om trygghetslarm.

Helsing borgs sta dsds å rsr eded ovisning 2012 FELorem M Å R I Sipsum AMMAN D R AG Helsing borgs sta å rsr ovisning 2012 dolor

FÖRVALTNINGS BERÄTTELSE

Lorem ipsum dolor Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

Helsing borgs sta ds 책 rsr ed ovisning 2012 Lorem ipsum dolor

Helsingborgs stads organisation KOMMUNFULLMÄKTIGE

Valberedningen

Stadsrevisionen

Kommunstyrelsen

Barn- och utbildningsnämnden

Miljönämnden

Vård- och omsorgsnämnden

Styrelsen för Kärnfastigheter

Socialnämnden

Valnämnden

Kulturnämnden

Överförmyndarnämnden

Idrotts- och fritidsnämnden

Stadsbyggnadsnämnden

Utvecklingsnämnden

Ledamöter i kommunfullmäktige, antal

1998

2002

2006

2010

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Moderaterna

Folkpartiet

Centerpartiet

Miljöpartiet

Sveriges pensionärers intresseparti

Kristdemokraterna

Sverigedemokraterna

Totalt

H elsingborgs stads organisation Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

Koncernen Helsingborgs stad HELSINGBORGS STAD

Nordvästra Skånes Renhållnings AB 52%

Helsingborgs Stads Förvaltning AB 100%

Kuriren 2 AB 100%

Helsingborgs Stads Förvaltning Utveckling 6 AB 100%. Vilande

NSR Återvinning AB 100%

Kuriren 6 AB 100%

Helsingborgs Stads Förvaltning Utveckling 7 AB 100%. Vilande

NSR Produktion AB 100%

Nöjesparken Sundspärlan AB 40%

AB Helsingborgs Stadsteater 100%

Liquidgas Biofuel Genesis AB 100%

Sjökrona Exploatering AB 25%

Helsingborgs Stads Förvaltning Utveckling 5 AB 100%

Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB 17%

Helsingborgs Symfoniorkester & Konsterthus AB 100%

Sydvatten AB 15%

Helsingborgs Stads Förvaltning Utveckling 4 AB 100% Helsingborgs Evenemang och Idrottspark AB 100% Helsingborgs Hamn AB 100%

Fastighets AB Helikoptern 100%

InPort AB 95% Helsingborgshems Holding AB 100% Vårdfastigheter i Helsingborg AB 100% AB Helsingborgshem 100% Nöjesparken Sundspärlan AB 3% Helsingborg Energi Holding AB 100% Öresundskraft AB 100%

Modity Energy Trading AB 50% Öresundskraft Tjänster AB 100% Öresundskraft Företagsmarknad AB 100% Öresundskraft Kraft & Värme AB 100%

Öresundskraft Ängelholm AB 100% Öresundskraft Nordvästra Skåne AB 100% Öresundskraft Marknad AB 100% Helia Energisalg A/S (Danmark) 100%

Prometera AB 50%

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012 koncernen helsingborgs stad

Nuläge SAMHÄLLSEKONOMI

Risken för en djupare recession med en förnyad finansiell oro har minskat. I Sverige liksom på andra håll i världen signalerar de finansiella marknaderna och olika förtroendeindikatorer att ekonomin går mot något ljusare tider. Trots dessa och liknande positiva tongångar gör Sveriges Kommuner och Landsting bedömningen att det kommer att ta tid innan svensk ekonomi fullt ut är på fötter igen. Främst beroende på en knackig utveckling i vår omvärld. För svensk del blir därför även 2013 ett relativt svagt år med en BNP-tillväxt på endast 1,4 procent. Den svaga tillväxten gör att arbetsmarknaden kommer försvagas ytterligare, ökningen av arbetslösheten blir dock inte särskilt omfattande. Under sensommaren beräknas arbetslösheten uppgå till 8,2 procent, vilket är 0,5 procenten heter högre än genomsnittet för ifjol. Trots den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden fortsätter skatteunderlaget att växa i relativt hygglig takt. I reala termer beräknas skatteunderlaget växa med 1,3 procent i år. En bidragande orsak till den starka tillväxten är ökande pensioner. Även åren 2014–2016 beräknas skatteunderlagets reala tillväxt successivt öka. Den fortsatt gynnsamma utvecklingen är resultatet av den återhämtning som förväntas ske på arbetsmarknaden. Från och med 2014 stiger sysselsättningen igen och arbetslösheten sjunker tillbaka. Tillväxten i svensk ekonomi åren 2014–2016 beror i hög grad på inhemska faktorer – såväl konsumtionen som investeringarna växer. Den fortsatt svaga utvecklingen internationellt, inte minst i Europa, innebär att exportens del av tillväxten blir förhållandevis begränsad. Den fortsatta lågkonjunkturen medför att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Löne- och prisökningstakten kommer dock att öka efter hand som resursutnyttjandet stiger. KOMMUNERNAS EKONOMI

Trots att utvecklingen på arbetsmarknaden år 2014 förväntas bli mer gynnsam jämfört med 2013 växer skatte underlaget i samma takt båda åren. Detta beror på att den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna ger pensionsinkomsterna extra skjuts 2013 men verkar återhållande 2014. Den 14 december presenterade Statistiska centralbyrån (SCB) skattesatserna för 2013. Inför 2013 höjer 24 kommu-

N U L ÄG E Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

ner skattesatsen medan åtta kommuner sänker den. Till följd av förändringarna minskar medelskattesatsen i kommunerna med ett öre. Störst sänkning gör Österåker med 25 öre. De största skattehöjningarna görs i Lindesberg och Dorotea med en krona vardera. Solna har den lägsta kommunala utdebiteringen 2012 med 17,12 och Dorotea den högsta med 23,90. Vellinge har den lägsta kommunalskatten i Skåne med 18,50. För år 2012 redovisade cirka 94 procent av landets 290 kommuner ett positivt resultat före extraordinära poster. Motsvarande siffra för 2011 var 85 procent. En viktig förklaring till de förbättrade resultaten i en relativt svag konjunktur är en retroaktiv återbetalning av sjukförsäkringsavgift för åren 2007 och 2008. För Helsingborgs del återbetalades 97 mnkr och alla kommuner fick en återbetalning som till stor del harmonierar med kommunens storlek. De preliminära bokslutssiffrorna för 2012 visar att Helsingborg resultatmässigt hamnade på tionde plats när årets resultat fördelas per invånare. FÖRSLAG PÅ FÖRÄNDRAD KOMMUNALEKONOMISK UTJÄMNING

I september 2008 tillsatte regeringen en kommitté med uppgift att utvärdera och utreda hela utjämningssystemet. Som motiv anförde regeringen behovet av att utreda alternativa metoder för inkomstutjämning med ett mer långsiktigt perspektiv. Kommittén lämnade sitt förslag i april 2010. På kommungruppsnivå är det förortskommuner till större städer och pendlingskommuner som får störst intäktsökningar. De kommuner som får lägre intäkter är storstäder och större städer, särskilt universitetsstäder. Helsingborg stads skatteintäkter minskar årligen med cirka 40 mnkr i det nya utjämningssystemet. Kommitténs ledamöter står enade bakom förslaget. Finansdepartementet föreslår att kommitténs förslag till förändrad kostnadsutjämning, som i sig är neutralt, kompletteras med en justering av inkomstutjämningen. Enligt detta förslag skjuter regeringen till en miljard kronor som tillfaller 12 kommuner vilka samtliga får lägre skatteintäkter genom kommitténs kostnadsutjämningsförslag. Det nya utjämningssystemet är planerat att införas från och med år 2014.

Några fakta om helsingborgarna

BEFOLKNING

Vid årsskiftet 2012/2013 uppgick Helsingborgs invånarantal till 132 011. Ökningen var 1 385 personer eller 1,1 procent under år 2012, vilket var något lägre än under 2011. Av stadens befolkning är 20,5 procent födda utrikes, jämfört med 15,4 procent i riket. Årets positiva födelsenetto ligger på 225, vilket betyder att antalet födda är 225 fler än antalet som avled. Födelsenettot är avsevärt lägre än under fjolåret. Det beror på att antalet födda barn minskade med cirka en procent till 1 617, samtidigt som antalet avlidna ökade till 1 392, en ökning med cirka 16 procent jämfört med föregående år. Inte sedan 2006 har så många avlidit under ett år i Helsingborg. Inflyttningsnettot utgör den största delen av befolkningsökningen under 2012, då det var 1 154 fler som flyttade in än ut från staden. Det är en ökning jämfört med 2011 som främst beror på att antalet inflyttare har ökat med 128 personer under året. Antalet grundskolebarn (7–15 år) har ökat marginellt under 2012 och uppgick vid årsskiftet till 12 247. Sedan 2002 har de äldre (65 år och äldre) årligen ökat i antal och fortsätter. Det är främst åldersgruppen 65–74 år som ökar och trenden den uppgår nu till 13 375 personer. Det är en ökning med närmare fyra procent på ett år. Under senare år har åldersgruppen 75–84 år minskat och uppgår nu till 7 600 personer. Även åldersgruppen 85 år och äldre har minskat till 3 573 personer. Vid årsskiftet bodde det i Helsingborg 30 personer som var minst 100 år gamla. Enligt den senaste befolkningsprognosen beräknas stadens befolkning uppgå till omkring 162 000 år 2035. Det är en årlig ökning med i genomsnitt 1 300 personer. Åldersgruppen 0–6 år beräknas öka från dagens 11 072 till 13 000 år 2035, främst beroende på att antalet kvinnor

i fertil ålder ökar. Antalet grundskolebarn, som efter en minskning under 00-talet åter har ökat till 12 247, beräknas att fortsätta öka och uppgå till 17 000 år 2035. De yngre pensionärerna, 65–79 år blir också allt fler, främst under 10-talet. Antalet beräknas öka med närmare 40 procent fram till 2035. De äldsta, 80 år och äldre, beräknas minska under 10-talet för att därefter öka kraftigt. Under senare delen av prognosperioden beräknas denna åldersgrupp öka med cirka 60 procent. År 2035 kommer befolkningen i Helsingborg genomsnittligt att vara något äldre än idag, främst beroende på att andelen 65 år och äldre har blivit något större i förhållande till ålders gruppen 20–64 år.

Flytt- och födelsenetto, antal

Befolkningsutveckling 2002–2032, antal

2 000

25 000

Helsingborg

Skåne

Riket

41,0

40,9

41,2

7,9

8,5

7,0

20,5

18,4

15,4

Medelålder Andel utländska medborgare Andel utrikesfödda Andel utländsk bakgrund1) Medelinkomst tkr/år2) (2011)

27,4

24,1

20,1

263,5

252,7

274,4

Högsta utbildningsnivå3) (2011) - folk-/grundskola (<= 9 år)

21,3

20,8

20,6

- gymnasium

44,1

42,4

44,3

- eftergymnasial < 3 år

14,1

13,8

13,6

- eftergymnasial > = 3 år

18,1

20,3

19,4

8,7

7,8

6,9

71,8

71,9

76,8

Arbetslösa4) Förvärvsfrekvens5) (2011)

Till personer med utländsk bakgrund, räknas dels utrikes födda, dels personer födda i Sverige med bägge föräldrarna födda utrikes.

Medelinkomsten för åldersgruppen 20-64 år

Avser 16-74 år

Avser andel arbetslösa 16-64 år, december 2012

Andel förvärvsarbetande av åldersgruppen 20-64 år

20 000

1 500

15 000 1 000 10 000 500

5 000

0 1992

2002 Nybyggda lgh

Flyttnetto

2012

0-6

7-15

16-19

65-79

80-

2002 2012

Folkökning Födda 2022 2032

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012 N U L ÄG E

ARBETSMARKNAD

Precis som föregående år har antalet sysselsatta i Helsingborg fortsatt att öka och uppgår nu till 63 900. Information och kommunikation är den näringsgren som under året har ökat antalet sysselsatta mest med (38 procent). Handeln, som tillsammans med transport och magasinering (logistik) är de dominerande näringsgrenarna i Helsingborg, uppvisar den största minskningen av antalet sysselsatta under året (- 4 procent). Fortfarande arbetar emellertid var fjärde sysselsatt i Helsingborg inom dessa näringsgrenar, vilket är en högre andel än i andra större kommuner. Även antalet sysselsatta inom industrin fortsätter att minska. Närmare 3/4 av de sysselsatta i Helsingborg arbetar i näringslivet jämfört med 2/3 i Sverige som helhet. En orsak är att andelen sysselsatta inom den statliga sektorn är ovanligt låg i Helsingborg. Även arbetspendlingen fortsatte att öka under 2012. Inpendlingen ökade till 21 800 och utpendlingen till 15 300. Av de sysselsatta i Helsingborg kommer 33 procent från en annan kommun samtidigt som 26 procent av de förvärvsarbetande helsingborgarna arbetar i en annan kommun. Detta visar på Helsingborgs betydelse för sysselsättningen i främst nordvästra Skåne då merparten av inoch utpendlingen sker i denna region. Under senare år har det samtidigt skett en minskning av antalet helsingborgare som pendlar över sundet för att arbeta.

Sysselsatta efter näringsgren år 2011, procent

Arbetslöshetens fördelning Procent av befolkningen i öppen arbetslöshet eller i program med aktivitetsstöd. Kategori

Dec 2011

Dec 2012

Helsingborgs stad Samtliga 16-64 år 18-24 år

8,9

8,7

12,8

12,2

Skåne län Samtliga 16-64 år 18-24 år

7,4

7,8

11,5

11,9

Riket Samtliga 16-64 år 18-24 år

6,6

6,9

10,4

10,9

Arbetspendling till och från de sju största pendlingskommunerna år 2011, antal

Övrigt

Kommun

Inpendling

Utpendling

Netto

Höganäs

3 358

1 278

2 080

Ängelholm

2 977

1 416

1 561

Hotell & restauranger

Landskrona

2 273

1 485

788

Bjuv

2 241

963

1 278

Personal & kulturtjänster

Åstorp

1 917

1 044

873

Malmö

1 362

2 671

-1 309

Information & kommunikation

Offentlig förvaltning mm

Klippan

Byggverk samhet Transport Utbildning Tillverkning Företagstjänster Vård & omsorg Handel 0

Helsingborg Riket

Andelen förvärvsarbetande helsingborgare i åldersgruppen 20–64 år har ökat till 72 procent, vilket är detsamma som i Skåne och något lägre än rikets 77 procent. Antalet arbetslösa (arbetslösa inklusive sysselsatta i program med aktivitetsstöd) var drygt 7 500 i januari och minskade under våren till 6 900. Därefter ökade åter antalet arbetslösa och uppgick till cirka 7 300 i december. I genomsnitt var cirka 7 300 arbetslösa varje månad, vilket innebär något fler än under föregående år.

N U L ÄG E Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

941

350

591

15 069

9 207

5 862

DEN GLOBALA STADEN

Helsing borgs sta ds 책 rsr ed ovisning 2012 N ul채ge

MEDBORGARUNDERSÖKNING

Helsingborg deltog 2012 för sjätte gången i Statistiska centralbyråns medborgarundersökning. Jämfört med tidigare år har det inte skett några större förändringar. Årets undersökning visar att helsingborgarna fortfarande är ganska nöjda med sin boendeort och 62 procent kan starkt rekommendera en flytt till Helsingborg. De svarande är i stort sett lika nöjda som tidigare med de kommunala verksamheterna. Stöd till utsatta personer fick ett högre index i år. När det gäller inflytandet är invånarna precis som tidigare år inte helt nöjda. Detta är dock inte unikt för Helsingborg utan så ser det ut i de flesta av kommunerna som deltagit i undersökningarna genom åren. NÄRINGSLIV

Den globala ekonomin är fortsatt bekymmersam, inte minst för exportintensiva företag där den starka svenska kronan påverkar konkurrenskraften negativt. Omvärldsfaktorer har bland annat inneburit ett flertal varsel och en nivå på faktiska uppsägningar som ligger högre än normalt för Helsingborg. Företagen bedöms under den närmsta framtiden vara fortsatt återhållsamma med investeringar och nyanställningar. Inom den privata bygg- och fastighetssektorn minskade antalet investeringar tydligt under 2012. Handelssektorn påverkades också negativt på grund av en dämpad konsumtion under året, vilket i Helsingborg tydligast har påverkat cityhandeln. Som en konsekvens av detta har staden väsentligt ökat sitt engagemang för cityfrågorna genom organisationen Citysamverkan. I staden finns en fortsatt efterfrågan på mark för handel och logistik. Under året har nybyggnationen inom logistikfastigheter på Tostarp fortsatt. Inom handel har Dechatlons nybyggnation försenats avsevärt, däremot har Hornbach snart färdigställt sitt nya varuhus. Väla cen-

N U L ÄG E Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

trums samtliga utbyggnadsetapper är slutförda och har mottagits väl av marknaden. Besöksnäringen blir allt viktigare för staden. Dock har varken turismen och affärsresorna utvecklats i enlighet med stadens målsättning. Antalet hotellövernattningar ökade med cirka tre procent under 2012 men stadens hotellkapacitet är i princip fullt utnyttjad under många perioder på året och snittpriserna är låga i jämförelse med andra städer i Sverige. Nya hotellbäddar beräknas tillkomma år 2015. Övriga gästnätter hade en negativ utveckling under 2012, liksom i resten av Sverige. Enligt Bolagsverket registrerades 999 nya företag i Helsingborg under 2012, en liten minskning jämfört med 2011. Staden fick 374 inflyttade arbetsställen under året vilket var en liten ökning jämfört med 2011. Med nya Helsingborg Arena har staden fått ett tillskott i försäljningshänseende för evenemang och möten. Samverkan inom Helsingborg Business Region har under senhösten 2012 utvecklats ytterligare i och med lanseringen av varumärket Familjen Helsingborg.

De största privata företagen i Helsingborg Antal anställda per 1 januari 2012 IKEA-företagen

McNeil AB

714

ICA Sverige AB

620

1 495

Resursföretagen

477

Peab Sverige AB

430

Everfresh AB

370

Bring Frigo AB

368

Saba Frukt och Grönt

341

Helsingborgs Dagblad

300

Kemira Kemi AB

290

BOSTADSBYGGANDE

I november 2009 beslutade kommunfullmäktige att fördubbla planproduktionen avseende bostäder. Stads byggnadsförvaltningen tillfördes därför extra resurser under en treårsperiod fram till och med 2012. Under dessa år har en stor buffert byggts upp avseende bostäder i detaljplaner som vunnit laga kraft. Detta har gett ett bra utgångsläge att arbeta vidare utifrån. Målet inför 2012 var 1 400 tillstyrkta bostäder varav 100 fribyggare. Tidigt under 2012 ändrades dock inriktningen avseende målet då en stor buffert av detaljplaner redan hade uppnåtts. Ändringen innebar följande: • Större resurser lades på stora planprogram som Östra Ramlösa, Norra infarten och Drottninghög, samt på verksamhetsplaner som NSR och Långeberga. • Målet avseende bostadsplaner har omformulerats på sådant sätt att staden ska möjliggöra att minst 700 bostäder ska kunna byggas per år. • Inriktningen avseende bostäder har styrts mot medelstora projekt i relativt centrala lägen. Under 2012 påbörjades detaljplaner för cirka 630 bostäder. 14 detaljplaner tillstyrktes eller antogs av stadsbyggnadsnämnden. Av dessa omfattade fem helt eller delvis bostadsändamål motsvarande cirka 280 bostäder varav sex är så kallade fribyggare. 17 detaljplaner vann laga kraft varav åtta omfattar bostäder. Dessa motsvarar totalt cirka 1 110 bostäder, varav 120 är fribyggare. Stadens mål är att upprätthålla en buffert av lagakraftvunna detaljplaner om cirka 2 800 bostäder. Vid årsskiftet 2012/2013 uppgick denna buffert till motsvarande cirka 3 480 bostäder i lagakraftvunna detaljplaner, varav 209 outnyttjade fribyggare (flera av dessa är dock redan fördelade) samt cirka 395 bostäder i överklagade detaljplaner. Av bufferten är detaljplaner för cirka 2 860 bostäder är yngre än fem år. Detaljplaner för cirka 2 000 bostäder yngre än två år. Sett över tid finns ett behov av att hålla bufferten av detaljplaner aktuell och varierad samt att arbeta med en större beredskap avseende verksamheter och infrastruktur. För att kunna möta framtida behov bör planbered skapen behållas på en fortsatt hög nivå. Fokus kommer att läggas på planering och resurshantering, tydlighet i den tidiga dialogen samt på prioriteringar. Detta för att sammantaget uppnå kortare handläggningstider för planprocesserna.

Påbörjade och färdigställda bostadslägenheter, antal 700 600 500 400 300 200 100 0 2008

2009

Påbörjade lägenheter

2010

2011

2012

Färdigställda lägenheter

VERKSAMHETER, INFRASTRUKTUR MED MERA

Utöver bostadsbyggande pågår löpande arbete med detaljplaner för verksamheter, infrastruktur med mera. Under 2012 har följande detaljplaner tillstyrkts eller antagits vilka rymmer annat än bostäder: • Filborna 28:33. Möjliggör förskola vid nya arenan. • Pålsjö 1:1. Möjliggör renovering av Pålsjöbaden. • Ödåkra 1:186. Reglering av allmän platsmark (gata) vid gamla spritfabriken i Ödåkra. • Trossen 1. Möjliggör etablering av ny livsmedelsbutik vid Vasatorps trädgård. • Gantofta 2:66. Reglering av parkmark till kvartersmark i Gantofta. • Rya 17:1. Säkerställer befintlig bebyggelse och möjliggör avstyckning av fritidshus vid Rya. • Välluv 4:11. Säkerställer utveckling av verksamhet i Påarp. • Mimer 12. Möjliggör utbyggnad och utveckling av verksamheter på Ringstorp vid Kullavägen. • Råå 1:1. Möjliggör utveckling av restaurangverksamhet samt museiverksamhet på Råå hamnplan. Därutöver har sex planprogram, bland annat för Drottninghög, Ångfärjan och Östra Ramlösa, godkänts under 2012 vilka rymmer allt från bostäder till verksamheter. Tre bevarandeprogram har godkänts under året för Laröd, Hittarp samt Gåsebäck och Husarområdet.

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012 N U L ÄG E

Medarbetare FRAMGÅNGSRIK ORGANISATION

LEDARSKAP HELSINGBORG

Utveckling och vardag – två perspektiv som båda innehåller utmaningar där man som medarbetare dels kan få energi och dels kan identifiera motstånd som tar kraft. Under 2012 har ett fortsatt utvecklingsarbete genomförts och resulterat i två konkreta dokument. Dels en vision för Helsingborgs stad – Helsingborg 2035 – och dels en medarbetar- och ledarpolicy. Två dokument som båda föregåtts av omfattande processer, såväl inom som utom organisationen. Vad är viktigt för att en organisation ska bli framgångsrik? Erfarenheten visar att arbete som bidrar till att en gemensam organisationskultur växer fram och bekräftas har stor betydelse. Ett gemensamt förhållningssätt lägger grunden för framgång. I medarbetar- och ledarpolicyn beskrivs hur man som medarbetare och ledare kan utveckla förhållningssätt och arbetssätt för att:

Under året påbörjades Ledarskap Helsingborg, Helsingborgs stads nya och obligatoriska ledarprogram. Det vänder sig till samtliga chefer, vilket innebär att cirka 100 chefer per år kommer att medverka. Programmet pågår under sex dagar och dess syfte är att:

• • • •

Lyckas Skapa värde Leda sig själv Samspela

Att inom en organisation erbjuda möjligheten till enhetlighet och viss förutsägbarhet, skapar identitet. Identitet skapar i sin tur tillhörighet och tillhörighet attraherar. Framgång föder framgång och att fokusera på processer och mekanismer som gör en organisation framgångsrik har betydelse både på kort och lång sikt. En viktig framgångsfaktor är ett aktivt medarbetarskap och ledarskap. 2012 har varit året då plattformen har lagts och aktiviteter har planerats och genomförts. CHEF HELSINGBORG 2012

I maj 2012 hölls årets chefsdag. Temat för dagen var stadens nya vision och syftet var att skapa förståelse för och stärka chefernas vilja att vara med på resan mot Helsingborg 2035 genom att: • Synliggöra resan och den röda tråden. • Skapa angelägenhetskänsla och legitimitet kring visionen liksom kring medarbetar- och ledarpolicyn.

• Helsingborgs stad ska ha de mest kompetenta och bäst rustade cheferna som med stolthet, trygghet och tydlighet möter och samverkar med medarbetare. • Utveckla färdigheter för att vara en attraktiv arbetsgivare. EMPLOYER BRANDING

2012 utnämndes Helsingborgs stad till årets Employer branding-kommun av företaget Universum. Employer branding handlar om hur en organisation bygger sitt varumärke gentemot potentiella, nuvarande och tidigare medarbetare. Universums motivering till priset lyder:

”Denna kommun har på kort tid etablerat sig bland studenter och rönt stor uppmärksamhet. Detta är resultatet av ett gediget arbete mot studenter – ett arbete som är tydligt förankrat i ledningen och aktivt kommuniceras utåt. Med stort engagemang och stor vilja har denna kommun visat att de är en kommun på väg framåt i kampen om talangerna.” Staden har bland annat lyckats nå fram i olika medier för studenter. Staden har varit aktiv på ett antal studentmässor där en del nya grepp och koncept har prövats med framgång. En tävling – Vinn en dag i kommunen – som ger studenterna möjlighet att besöka den arbetsplats som de är mest intresserade av har också uppmärksammats av andra kommuner och organisationer som arbetar med studentmässorna.

Sjukfrånvaro varav långtidsfrånvaro, procent

Total sjukfrånvaro

Varav långtidssjukfrånvaro

Kön

2011

2012

2011

Kvinnor

5,0

5,3

36,0

33,9

• Gestalta och utforska såväl visionen som medarbetar och ledarpolicyn samt skapa förutsättningar för individuellt ägarskap.

Män

3,1

3,3

32,8

35,2

Totalt 4,6 4,9 35,5

34,1

2011

2012

2011

Konkreta mål med dagen var att alla skulle förstå vart man är på väg, varför det är viktigt, att det är en resa, att chefen har en nyckelroll och att vi reser tillsammans.

Totalt -29

3,4

3,5

13,9

9,7

Totalt 30-49

4,2

4,7

31,4

31,6

Totalt 50-

5,2

5,3

41,7

37,4

M E DA R B E TA R E Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

Ålder

2012

ARBETSGIVARERBJUDANDE OCH MEDARBETARLÖFTE

En lek med ord eller ett sätt att se på kompetens- och personalförsörjning på ett annat vis. Det finns ett stort behov av långsiktighet och struktur i stadens kompetensförsörjning. För att möta förvaltningarnas behov efterfrågas ett stadsgemensamt arbetssätt för ledningen, ett arbetssätt som är flexibelt nog att kunna appliceras på varje förvaltning. Därför påbörjades under året ett särskilt projekt – Att säkra framtidens kompetensförsörjning. Syftet är att identifiera de yrkeskvalifikationer verksamheterna kommer att behöva i framtiden samt att skapa förutsättningar för strategisk kompetensförsörjning på både kort och lång sikt (5–10 år).

genomgick undersökningen en förändring, en partsammansatt grupp har arbetat fram nya frågor och även svarsalternativen har ändrats, från en fyrgradig till en femgradig skala. Svarsfrekvensen var 77 procent vilket är samma som 2011.

Medarbetarindex 1) Medarbetarindex

MMI

Motiverad Medarbetarindex

HME

Hållbart Medarbetarindex

MEDARBETARUNDERSÖKNING

Sedan 2004 har staden genomfört medarbetarundersökningar. Från och med 2011 genomförs de varje år och har fokus på aktiviteter och åtgärder. Allt för att kunna vara en aktiv del av förvaltningarnas styrkortsarbete och öka angelägenhetsgraden för respektive arbetsplats. 2012

2012 2)

MI är ett index för sammanfattande resultat för medarbetarnas inställning

till sin arbetssituation. MMI är ett index utifrån en sammanvägning av enkätfrågor kring medarbetarnas helhetsattityd. HME är ett index utifrån medarbetarengagemang som SKL har tagit fram och som kan användas för jämförelser med andra kommuner samt för att titta på koppling mellan medarbetarengagemang och verksamhetsresultat. 2)

Index för 2012 är framtagna utifrån nya enkätfrågor och nya skalor vilket

gör att årets siffror inte är jämförbara med tidigare år.

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012 medarbetare

GRÄNSLÖST ATTRAKTIVA ARBETSGIVARE

Gränslöst Attraktiva Arbetsgivare är ett samverkansprojekt för de tio kommuner som utgör Familjen Helsingborg. Projektet startade i januari 2011 med målsättningen att öka kommunernas attraktivitet och effektivitet som arbetsgivare. Den bakomliggande drivkraften är övertygelsen om den gemensamma nyttan med samverkan – tillsammans blir vi bättre på att attrahera, utveckla och behålla kompetens! Vi kan dessutom öka kvaliteten i våra verksamheter och göra effektiviseringsvinster genom stordriftsfördelar. Nedan beskrivs tre delprojekt som HR-avdelningens medarbetare har deltagit i under 2012. Administrativ samverkan med inriktning på löne-, lönesystem- och pensionsadministration

Detta delprojekt syftar till att hitta effektiva samverkanslösningar inom det administrativa området med fokus på löne- och lönesystemadministration samt pensionsadministration. Digitalt utvecklingscentrum för individ- och kunskapsutveckling

Delprojektet syftar till att skapa en virtuell och effektiv webb-plattform för optimal samordning av befintliga system i Familjen Helsingborg. Plattformen ska erbjuda avlastning för kommunerna och bidra till en förstärkt identitet i regionen.

LIKABEHANDLING

Under 2012 gjordes en uppföljning av Lika Olika, ett diskussionsmaterial som stödjer stadens chefer i att lyfta frågor som rör likabehandling, normer och värderingar på arbetsplatsen. Uppföljningen visade att materialet nu är väl känt bland cheferna och att det har varit ett bra stöd i arbetet med dessa frågor. Hösten 2012 påbörjades ett arbete med att vidareutveckla materialet och komplettera det med fler övningar utifrån de behov som framkommit under uppföljningen. Det kompletterande materialet ska lanseras i april 2013, i samband med att stadens lika behandlingsplan för 2013–2015 träder i kraft.

Andel kvinnor respektive män

Män

Revision

Kulturförvaltningen

Internrekryteringsprogram för blivande ledare

Kärnfastigheter

Delprojektet Internrekryteringsprogram av blivande ledare syftar till att skapa en struktur för att upptäcka och utveckla potentiella ledare.

Miljökontoret

Räddningstjänsten

Skol- och fritidsförvaltningen

Socialförvaltningen

KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER

Stadsbyggnadsförvaltningen

Stadsledningsförvaltningen

Utvecklingsnämndens förvaltning

Vård- och omsorgsförvaltningen

medarbetare Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

Andel i procent Kvinnor

Helsingborgs stad har en uttalad nolltolerans mot kränkande särbehandling på arbetsplatsen. Under 2012 reviderades stadens Rutin vid kränkande särbehandling, mobbning och trakasserier. Vi tog också ett samlat grepp kring frågan genom att producera och sprida ett informationsmaterial till stadens medarbetare och utbilda cirka 120 chefer i att

hantera och förebygga kränkande beteende. Under året genomfördes även workshops med arbetsgrupper som velat arbeta extra med detta. I Medarbetarundersökningen 2012 är andelen med arbetare som känner sig mobbade av kollegor den lägsta på flera år. För bara tre år sedan var andelen tio procent. Nu år 2012 är den andelen nere på fyra procent.

Överförmyndarenhet

100

Summa

Chefsbefattningar i staden

Miljö Välkommen till Helsingborgs miljöbyrå

Miljöbiblioteket och Miljöverkstaden

Helsingborgs stad vill gärna ligga i framkant i miljö- och klimatfrågor. De senaste åren har en rad utmärkelser visat att staden är på rätt väg, även om det finns mycket kvar att göra. Staden fick utmärkelsen Elbilsbästa kommun 2012 av föreningen Gröna bilister. Helsingborg behöll också sin andra plats i den riksomfattande stadstävlingen om flest engagerade medborgare för en renare stad som arrangerades av organisationen Håll Sverige Rent. Placeringen är ett bra betyg på det aktiva arbetet med kampanjen I love Hbg där stadens invånare engagerats mot nedskräpning. Den nationella miljökonferensen Gröna idéer blev ett miljömärkt event enligt Håll Sverige Rents kriterier och Helsingborgsfestivalen behöll sin miljödiplomering. Dessutom klättrade Helsingborg upp till en 4:e plats (6:e plats år 2011) i tidningen Miljöaktuellts miljöranking av Sveriges kommuner.

Miljöbiblioteket är en mötesplats som inspirerar till ökad miljömedvetenhet och fungerar som ett centrum för miljöinformation. Miljöbiblioteket arrangerar föreläsningar kring aktuella miljöfrågor och samlar miljörelaterad media på stadsbiblioteket. Under 2012 arrangerades även åtta föreläsningar, som var och en lockade cirka 100 åhörare. Till ämnena som avhandlades hörde bland annat matproduktion och hållbar konsumtion. Miljöverkstaden är ett unikt projekt i Sverige som bygger på att få ut skolan i verkligheten och verkligheten in i skolan. Detta görs via en aktiv miljöundervisning som bland annat fokuserar på vattnets kretslopp och vad som händer med vårt avfall. Under turer med forskningsfartyget Sabella får elever även möjlighet att titta på djur och lära sig mer om Öresund. Under 2012 genomfördes drygt 50 turer med fartyget och totalt deltog 12 000 elever och lärare i verksamheten. Miljöverkstaden ansvarar även för Trafikskolan på Fredriksdal, som rustades upp under året. Här fick cirka 60 elevgrupper lära sig trafikvett. Miljöverkstaden tar årligen emot flera studiebesök. Under 2012 besöktes verksamheten bland annat av delegationer från Chile och Singapore.

Samverkan

Miljöbyrån är ett bra exempel på att samverkan kring miljöfrågorna har ökat i staden. Miljöbyråns uppdrag är att marknadsföra stadens miljöarbete, bland annat genom att anordna och locka hit kongresser på temat miljö samt att delta i nationella och internationella miljönätverk. Det handlar också om verka för beteendeförändring hos stadens invånare och anställda. Praktiskt görs detta genom att sprida och kommunicera Helsingborgs stads miljöarbete. Därtill fungerar Miljöbyrån som pådrivare, processledare och deltagare när det gäller flera aktiviteter som till exempel miljöutbildning av stadens anställda och införande av miljö- och energiledningssystem. Miljöbyrån arbetar även med energi- och klimatrådgivning, Miljöbiblioteket, Miljöverkstaden, Den hållbara resan och attityd- och beteendeprojektet I love Hbg. För att hålla sig väl informerad i miljöfrågor och dela med sig av sina initiativ deltar Miljöbyrån i olika evenemang och på mässor. I september arrangerades för första gången miljökonferensen Gröna idéer på Dunkers kulturhus där framtida miljöutmaningar och hållbar utveckling diskuterades. Miljöbyrån medverkade också tillsammans med Skolstaden på Energiutblick, en nationell energimässa i Göteborg. I samarbete med Dunkers kulturhus arrangerades Earth Hour, en återkommande klimat- och miljömanifestation som i år lockade 500 besökare. Miljöbyrån var också ansvarig för den internationella fotoutställningen Hard Rain: Whole Earth, som producerades av Sida med Öresundskraft, NSR och Helsingborgshem som samarbetspartners.

Den hållbara resan

Den hållbara resan är ett projekt som syftar till att få alla som bor och verkar i Helsingborg att välja ett mer effektivt transportsätt. Detta sker genom aktiviteter på arbetsplatser, i bostadsområden och skolor samt genom kampanjer på gator och torg. Under 2012 slutfördes Arbetsplatsen Helsingborgs stad med målsättningen att göra det lätt att resa rätt för stadens 8 000 anställda. Runt om i staden syntes även kampanjen Vår Luft, ett samarbete med Helsingborgs Dagblad för att uppmärksamma luften vi andas. Motionsloppet Sundstrampet drog 355 deltagare och Elbilens dag på Sundstorget besöktes av ett 100-tal elfordon i samband med Oresund Electric Car Rally. En ny cykelväg mellan Ödåkra och Fleninge invigdes och under hösten genomfördes flera uppmuntrings- och synbarhetskampanjer mot gång- och cykeltrafikanter. Under 2012 slutfördes och utvärderades även stadsbyggnadsförvaltningens försök med en extern bilpool. I love Hbg

I love Hbg är vårt attityd- och beteendeförändringsprojekt för en vackrare stad med målet att bli Sveriges renaste stad.

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012 miljö

DEN BALANSERADE STADEN

miljรถ Helsing borgs sta ds รฅ rsr ed ovisning 2012

2012 genomfördes 33 aktiviteter med 38 040 deltagare. Aktiviteterna har ett pedagogiskt upplägg med analys, aktivt deltagande och belöningssystem. Eftersom deltagargrupperna har olika intresseområden sker skräpplockning på många platser – i staden och skogen, på skolgårdar, stränder och på havets botten. De påföljande belöningarna varierar beroende på åldersgrupp och organisation. För de yngsta genomfördes 13 teaterföreställningar medan äldre skolungdomar erbjöds bio enligt skolbiosystemet. Medverkande föreningar erbjöds ekonomisk ersättning motsvarande insatser från ungdomar. Som en generell belöning och för att skapa en bred diskussion genomfördes endagsfestivalen Proudness för andra året i rad, denna gång med cirka 4 000 besökare. I love Hbg deltog även i Helsingborgsfestivalen, OV beachhandbollsturnering och flera konserter på Sofiero.

miljö- och energiledningssystem som omfattar transporter, energi, kemikalier, avfall och inköp. De mesta aktiviteterna sker ute på arbetsplatserna och handlar till exempel om vikten av att släcka lampor och dataskärmar, sortera avfall, byta till mer ekologiska livsmedel och ha tillgång till väl fungerande cyklar och kollektivtrafikkort. Till de punkter som mäts hör bland annat hur mycket ekologisk mat som köps in, hur mycket energianvändningen minskar i de egna lokalerna och hur många miljöbilar staden har.

Annat spännande som hänt under året

Energi- och klimatrådgivning

En viktig del i stadens miljöarbete är energi- och klimatrådgivningen. Här får alla – privatpersoner såväl som små och medelstora företag, föreningar och organisationer – råd om hur man kan minska energianvändningen genom bättre tekniska lösningar och förändringar i sättet att använda energi till vardags. Under 2012 anordnade energi- och klimatrådgivningen föreläsningar, deltog i mässor och samordnade beteendeförändringsprojekt för allmänheten. På agendan stod även uppsökande företagsrådgivning samt utbildningar och föreläsningar för företag, föreningar och organisationer.

•

Staden har engagerat sig i ett antal miljörelaterade nätverk, exempelvis Sveriges ekokommuner, Klimatkommunerna, PROEFF (Projekt för energieffektivisering i skånska företag genom tillsyn och rådgivning) och ICLEI (Local governments for sustainability).

•

Elbilsägare, elbilsförare och testförare deltog i ett stort rally för elbilar runt Öresund – Oresund Electric Car Rally. Arrangemanget finansierades av parterna i projektet E-mission, där bland annat staden och Öresundskraft ingår. E-mission verkar för att främja förutsättningarna för elbilen i Öresundsregionen.

• Kommunfullmäktige beslutade att Helsingborg ska bli en Fairtrade City. • Helsingborgs stad började twittra nyheter med miljöfokus under Helsingborg Grön. • Miljöverkstaden startade miljöutbildning för stadens anställda, 1 400 medarbetare utbildades i utställningen Atmos under 2012.

Miljö- och energiledningssystem

För att styra, mäta, utvärdera och förbättra miljöarbetet i den egna verksamheten använder stadens förvaltningar ett

Resenärer i kollektivtrafiken, antal i miljoner

Överskridande dygnsmedelvärde miljökvalitetsnormen av kvävedioxid, antal

12,5

7,5

2,5

0 2008

2009

Antal resor med stadsbuss

2010

2011

2012*

2008

2009

2010

2011

2012

Antal resor med regionbuss

* Vid jämförelse över tid bör noteras följande: förändring har skett på så vis att regionbussarna linje 219 och linje 220 delvis har ersatts med stadsbuss linje 8 under år 2012. Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012 miljö

Framtid En gemensam vision

Under det gångna året tog Helsingborgs stad fram en vision för år 2035. Då ska Helsingborg vara en skapande, pulserande, global, gemensam och balanserad stad. Att vi har en gemensam målbild förbättrar förutsättningarna för en hållbar utveckling i Helsingborg. Men en vision ställer också krav på oss. Vi måste hitta en väg mot år 2035 som kännetecknas av smarta, långsiktiga lösningar och robusta strategier. Det gör vi genom att ta hänsyn till vad som händer i vår omvärld och ta ansvar för vilka konsekvenser dagens skeenden får för framtiden. Som ett viktigt led i visionsarbetet, gjordes en stadsövergripande trend- och omvärldsanalys under 2012. Denna analys kommer fortsättningsvis att göras varje år för att öka beredskapen inom organisationen. Samtliga verksamheter i staden ska ha insikt i skeenden i vår omvärld som påverkar stadens utveckling. I trend- och omvärldsanalysen kopplas visionens innehåll samman med utmaningar och möjligheter, på både kort och långt sikt – allt för att bana väg mot ett Hållbart Helsingborg år 2035. Vad innebär hållbar utveckling?

Hållbar utveckling är ett begrepp som myntades 1987 av Brundtlandkommissionen: ”Hållbar utveckling tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina.” Det handlar om att tre olika perspektiv ska gälla samtidigt: det miljömässiga, det sociala och det ekonomiska. En övergång till ett hållbart Helsingborg förutsätter nya innovativa lösningar och beteendeförändringar. Visionen om den SKAPANDE STADEN år 2035

Hos oss finns idéer, talanger och förebilder. Vi har den bästa skolan för varje barn och det bästa klimatet för entreprenörer. Här finns möjligheterna för de som vill skapa, bygga, förändra, uppleva och utvecklas. I Helsingborg finns samverkan mellan forskning, näringsliv, kultur och skola. Här finns ett kreativt centrum

FR A MTI D Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

med universitetet som motor. Här sker utbyten och samarbeten som får spännande saker att hända. Här är vi delaktiga i stadens utveckling och här bestämmer vi över våra liv. Helsingborg är staden för människor som vill något. Påverkan från omvärlden

Att näringslivet globaliseras öppnar för kunskap och innovation, men medför även en ökad risk för att företag flyttar från Helsingborg. Ett tillåtande klimat och en anda av kreativitet, tolerans och entreprenörskap lägger grunden för en vidgad arbetsmarknad. Ett utvecklande samskapande mellan offentliga verksamheter, näringsliv och utbildningar blir allt viktigare för att kunna hantera framtidens utmaningar. Visionen om den PULSERANDE staden år 2035

Hos oss finns lust och lekfullhet, busighet och allvar. Här uppstår möten, stora och små, där människor växer tillsammans. Här finns trygga stadsrum, vackra parker och roliga evenemang. Här lever alla delar av staden. I Helsingborg finns aktiviteter och upplevelser för alla åldrar. Här finns pulserande stadsliv, aktivt idrotts- och föreningsliv och internationellt uppmärksammad kultur. Här trivs både det fria kulturlivet och de etablerade aktörerna. Här finns samspel och mångfald. Helsingborg är det naturliga valet för kreativitet, affärer och turism. Påverkan från omvärlden

Helsingborgarna är generellt sett nöjda med dagens utbud av kultur, idrott och fritid men utbudet behöver möta vikande besökssiffror och framtidens utmaningar. Invånarna och näringslivet har ökande krav på tillgänglighet, delaktighet, valfrihet och service 24 timmar om dygnet. Hur Helsingborg skapar värde för invånare och konsumenter kring innehållet i en tjänst eller produkt är en fråga som måste besvaras – både idag och i framtiden.

Visionen om den GEMENSAMMA staden år 2035

Hos oss finns gemenskap, jämlikhet och tolerans. Här finns lika möjligheter för alla människor. Här finns vård och omsorg för alla. I Helsingborg har vi inflytande över stadens utveckling och tar ett gemensamt ansvar för vår stad. Här finns hållbar tillväxt och hållbart byggande. Vi har spännande boendemiljöer och uppmärksammad arkitektur. Här finns ett hem för alla smaker och behov. Hos oss finns stolthet, trygghet och samhörighet, här är det lätt att trivas. I Helsingborg finns det goda livet.

Påverkan från omvärlden

Hälsa, tolerans och trygghet är viktiga framgångsfaktorer för en gemensam stad. Demografin förändras och precis som riket i övrigt ställs Helsingborg inför utmaningen att hantera en åldrande befolkning med stora pensionsavgångar. De som arbetar blir färre, men de måste försörja allt fler. Framtidens äldre kommer att vara fler och friskare och samtidigt ställa nya krav på individuella lösningar. Det byggs för lite bostäder – sett över en 20-årsperiod har det endast tillkommit en ny bostad för var fjärde person som befolkningen ökat. Att arbetslivet förändras och blir mer kunskapsintensivt innebär både ökade möjligheter för dem som kan och ökade svårigheter för dem som till exempel inte klarar skolan.

Andel av befolkningen i åldersintervallet 20-64 år, procent 60 59 58 57 56 55 54 53

19 8 19 5 8 19 6 8 19 7 8 19 8 8 19 9 9 19 0 9 19 1 92 19 9 19 3 9 19 4 9 19 5 9 19 6 9 19 7 98 19 9 20 9 0 20 0 0 20 1 0 20 2 0 20 3 0 20 4 0 20 5 0 20 6 0 20 7 08 20 0 20 9 1 20 0 1 20 1 12 20 1 20 3 1 20 4 1 20 5 1 20 6 1 20 7 18 20 1 20 9 2 20 0 2 20 1 2 20 2 2 20 3 2 20 4 2 20 5 2 20 6 2 20 7 28 20 2 20 9 3 20 0 3 20 1 3 20 2 3 20 3 3 20 4 35

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012 FR A MTI D

Visionen om den GLOBALA staden år 2035

Visionen om den BALANSERADE staden år 2035

Hos oss finns nyfikenhet, öppenhet och framtidstro. Vi är navet i norra Öresundsregionen som är uppkopplad och sammankopplad med omvärlden. Här är världen alltid nära och närvarande. I Helsingborg finns smart infrastruktur, här är avstånden korta och kollektivtrafiken en förebild. Här finns en höghastighetsbana och nära kontakt med Danmark genom en fast förbindelse till Helsingør. Här finns hållbara transportsystem, avancerade godsflöden och en konkurrenskraftig hamn. Hos oss finns det moderna livet och det globala perspektivet. Helsingborg är ett föredöme för andra städer.

Hos oss finns insikt om samberoendet mellan människa och natur. Vi tar ansvar för hur vi använder våra energikällor och naturresurser. Här är vi på god väg mot ett hållbart ekologiskt fotavtryck – vi lever inte över jordens tillgångar. I Helsingborg finns ett unikt och vackert läge. Här finns staden, havet och landsbygden. Här finns stillhet och puls, tradition och nytänkande, historia och framtid. Här finns närproduktion och småskalighet, smarta klimatanpassningar samt hållbara miljö- och energisatsningar. Här är vattnet rent och luften lätt att andas. Allt i Helsingborg görs med social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet i fokus – här är det enkelt att göra kloka val.

Påverkan från omvärlden

Goda internationella förbindelser är en förutsättning för stadens konkurrenskraft. Bra förbindelser med framtida höghastighetståg stärker de internationella kopplingarna och gynnar den regionala utvecklingen. God tillgänglighet till flygplatser bidrar också till stadens attraktivitet. Samtidigt är en ny fast förbindelse över den norra delen av Öresund nödvändig för att klara framtida gods- och persontrafik på järnväg och möjliggöra fortsatt utveckling av regionen. Men redan nu skapar den tekniska utvecklingen möjligheter för Helsingborg att vara uppkopplad och agera lokalt på en global marknad.

Framtid Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

Påverkan från omvärlden

Helsingborgs stad bedriver ett aktivt miljöarbete, men står inför utmaningen att förebygga klimatförändringens negativa effekter och utveckla beteendepåverkande insatser. Staden har en viktig roll för att underlätta för invånarna att göra klimatsmarta val vad gäller boende, transporter, mat, shopping och offentliga tjänster.

DEN PULSERANDE STADEN

Långsiktiga stadsförnyelseprojekt H+

H+ är ett stort före detta hamn- och industriområde i södra Helsingborg som ska förvandlas till en modern stadsdel under de kommande tjugo åren. Två av områdets mest strategiska platser, Oceanhamnen och Bredgatan, börjar detaljplaneras under 2013. De två detaljplanerna ska löpa parallellt och innehålla en bra mix mellan bostäder och kontor. För att knyta ihop H+ området med stadens centrala delar föreslås en ny fysisk förbindelse för gångoch cykeltrafik, från Oceanpiren via centralstationen Knutpunkten. Vid Bredgatan planeras ett blågrönt stråk med vatten och grönska som binder samman området från Jordbodalen i sydöst med havet i nordväst. Där skapas nya kvaliteter och mötesplatser. DrottningHÖG

Drottninghög är en stadsdel i förändring. Vi kommer att satsa speciellt på förändringar avseende tre saker: grönskan, tryggheten och de unga. Det handlar både om fysiska och sociala förändringar. Framtidens Drottninghög ska vara en plats som alla är stolta över, både de som redan bor där och de som vill flytta dit. Därför vill vi bygga fler bostäder i området, både hyresrätter, bostadsrätter och villor. Även företag och arbetsplatser bör finnas på Drottninghög. Vi vill öppna Drottninghög mot centrala Helsingborg och öv-

riga angränsande områden. Drottninghög ska inte bara vara en stadsdel utan en del av staden. Sommaren 2012 ställde vi ut ett förslag på planprogram för Drottninghög. Under 2013 ska detaljplanen för området färdigställas. SPIS – Spårvagnar i Helsingborg

Inom några år beräknas taket vara nått för Helsingborgs mest belastade busslinje, linje 1 mellan centrum och Dalhem. Även vägen mellan Helsingborg och Höganäs är tungt belastad av pendlingstrafik, varje dag reser 16 000 personer mellan de båda städerna. Just nu utreder vi hur framtidens kollektivtrafik ska se ut. En ny tanke är att ersätta busslinje 1 med spårvagnar. Spårvägslinjen kan komma att gå norrut till Väla och söderut till Råå och Ättekulla. Om planerna blir verklighet kan en spårvägslinje tas i trafik runt år 2021. Busslinje 220 till Höganäs skulle också kunna ersättas av en spårvägslinje. I en förstudie utreder vi lämpliga alternativ för var spårvägen kan gå, både inom Helsingborg och till Höganäs. Även en miljökonsekvensbeskrivning ska göras. Förstudien beräknas vara klar under våren 2013.

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012 FR amtid

Stadens övergripande mål i styrkort Balanserad styrning är stadens gemensamma modell för mål- och resultatstyrning. Mål- och resultatstyrning betyder förenklat att stadens styrs utifrån de mål som sätts upp och de resultat som uppnås. Arbetet åskådliggörs i styrkort för staden, nämnder, styrelser och verksamheter. Styrkort är ett måldokument som visar vilka mål, mätetal och målvärden som prioriteras. Kommunfullmäktige beslutar om ett stadsövergripande styrkort med mål för Helsingborgs stad. De mål som finns i stadens övergripande styrkort

är tvärsektoriella mål som alla nämnder och styrelser ska arbeta mot. Stadens verksamheter måste samverka i detta arbete och ibland involvera externa aktörer. Nedan presenteras utfallet i stadens styrkort 2012. Nämnders och styrelsers styrkort presenteras i verksamhetsöversikterna i denna årsredovisning. För att få fördjupad information om stadens mål i styrkort 2012 och uppfyllelsen av dessa, se publikation på stadens hemsida www.helsingborg.se.

Markören visar stadens måluppfyllelse.

2010

2011

2012

MEDBORGARE

Alla ska känna sig trygga i Helsingborg

• Polisens mätningar av medborgarnas upplevda trygghet ska vara maximalt 2,1 poäng

2,09

1,91

• Medborgare över 65 som är nöjda med äldreomsorgen ska enligt indexmätning ge ett indexvärde på minst 51 - 51

1,91

Barn och ungas uppväxtvillkor ska förbättras

• Andelen barn i familjer med försörjningsstöd ska i förhållande till totala antalet barn vara max 9,5 procent

10,3

11,8

11,9

• Andelen elever som är nöjda med verksamheten i grundskola och särskola, ska uppgå till minst 87 procent

86,5

84,1

85,4

• Andelen elever i grundskolan som är behöriga till gymnasieskolan, ska uppgå till minst 90 procent

85,0

86,0

89,0

• Andelen föräldrar till barn i förskola, grundskola och obligatorisk särskola som är nöjda med sina barns skola ska vara minst 90 procent

93,3

94,7

94,8

Helsingborg ska växa och utvecklas på ett hållbart sätt

• Antalet bostäder antagna i plan ska vara minst 1 400 stycken

• Antalet resurssvaga områden som lyft sig enligt utvecklingsindex ska vara minst 5 st

• Medborgarnas uppfattning om inflyytanade i kommunen ska vara minst 42 enligt nöjd-inflytande-index

1 130

1 534

280

2,3

2,2

• Arbetslösheten ska maximalt vara 1 procent högre än i övriga kommuner med över 100 000 invånare 2,2

Helsingborg ska erbjuda ett tilltalande utbud inom kultur och fritid

• Antal kulturinsitutioner med fler besökare än föregående år ska vara minst 5 stycken

• Fritidsmöjligheter ska ska enligt Nöjd-Region-Index uppgå till ett indexvärde på minst 73

övergripande m å l Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

2010

2011

2012

EKONOMI

Stadens ekonomi ska vara god

• Skattenettot i förhållande till verksamhetensnettokostnad ska minst uppgå till 100 procent

103

• Koncernens soliditet ska vara minst 24 procent

• Stadens soliditet justerad för koncerninterna lån via intenbanken ska vara minst 56 procent

• Resultatet för skattefinansierad verksamhet ska uppgå till minst 100 mnkr

-69

2010

2011

106

342

2012

ORGANISATION Helsingborg ska vara en attraktiv arbetsgivare

• Ledarindex ska uppgå till minst 83

• Medarbetareindex ska uppgå till minst 831)

• Staden ska som arbetsgivare rankas bland de sju främsta jämfört med andra kommuner

Helsingborgs stads kommunikation ska vara relevant och tillgänglig

• Antal e-tjänster som stadens förvaltningar tillhandahåller ska vara minst 110 stycken

• Andel medarbetare som är nöjda med stadens information och kommunikation ska vara minst 85 procent

111 -

Värdet för medarbetarindex 74 är inte relevant att jämföra mot målvärdet 83 på grund av förändrad mätmetod

2010

2011

2012

FRAMTID

• Staden ska vid ranking av antal nystartade företag ska vara bland de fyra bästa av kommuner med över 100 000 invånare

• I Svenskt Näringslivs kommunranking ska staden vara bland de 40 bästa

Helsingborg ska vara den mest näringslivsvänliga staden i Sverige 4

Helsingborg ska ligga i framkant i miljö- och klimatfrågor

• Energianvändningen i kommunala lokaler ska vara maximalt 169 kWh/m2

• Vid rankingen av Sveriges bästa miljökommun ska staden ligga bland de 10 främsta

• Andel annonserade upphandlingar där miljökrav ställts ska vara minst 80 procent

• Utsläppet av växthusgaser per invånare ska vara högst 4 ton

• Årsmedelvärdet av kvävedioxid ska uppgå till högst 25 mikrogram/m3

171

163

158 4

100

4,0

6,0

5,8

23,1

28,9

29,9

Helsingborgs attraktivitet ska utvecklas

• Bland svenskarnas favoritkommuner ska staden ligga bland de 7 mest populära

• När det gäller att rekommendera andra att flytta till Helsingborg ska vi ha ett indexvärde på lägst 78

• Vid Nöjd-Region-Index ska staden ha ett indexvärde på lägst 68

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012 övergripande m å l

Stadens tjänstegarantier Kommunfullmäktige beslöt inför 2009 att införa tjänstegarantier i staden. Varje tjänstegaranti innebär ett löfte till kommuninvånarna om vad som kan förväntas av stadens service. Om en tjänstegaranti inte kan uppfyllas åtar sig staden att omgående göra vad man kan för att rätta till felet och leva upp till det givna löftet. Invånare har i dessa fall också rätt till en förklaring till varför det inte blev som garantin lovade. Du kan läsa mer om stadens tjänstegarantier på www.helsingborg.se. Nedan redovisas hur tjänstegarantierna har infriats år 2012. BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN

Vi garanterar att alla barn kan läsa och skriva efter sitt första skolår. Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 96 procent och utfallet hamnar därmed på samma nivå som föregående år. Nya elever med olika bakgrund tillkommer kontinuerligt och skolunderbyggnaden varierar vilket alltid påverkar utfallet för denna tjänstegaranti. Vi garanterar att ditt barn kan räkna efter sitt andra skolår. Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 92 procent, vilket är en ökning med två procent gentemot föregående år. Framstegen är glädjande och satsningen på att förbättra pedagogernas kompetens och matematikförståelse kommer att fortsätta. VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN

Du som har kontakt med äldre- och handikapp omsorgen i Helsingborgs stad ska möta kunnig och vänlig personal, som respekterar dig och dina synpunkter och önskemål. Vad gäller bemötande uppnåddes målet till 76 procent inom hemtjänsten och 52 procent inom vårdboende. Avseende respekt för person, synpunkter och önskemål uppnåddes målet till 88 procent inom hemtjänsten och 80 procent inom vårdboende. Ett värdegrundsarbete kommer att fortsätta bedrivas för att förbättra målupp fyllelsen för denna tjänstegaranti. Vidare kommer en värdighetsgaranti att införas under år 2013. Avtalade tider kommer att hållas. Om något händer som förhindrar detta ska du direkt meddelas.

TJÄ N S TEG A R A NTI E R Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 82 procent inom hemtjänsten, medan motsvarande uppföljning avseende vårdboende inte gjordes. Det pågår ett arbete med att ta fram ett planeringsverktyg som kommer att införas i verksamheten under år 2013. Du ska alltid få information om de stödinsatser du erbjuds och om vilka möjligheter du har att påverka utformningen av dessa insatser. Det har inte gjorts någon uppföljning av denna tjänste garanti under året. Personalen kommer inte att företa sig något som rör dig utan att du är informerad och delaktig. Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 70 procent inom hemtjänsten och 50 procent inom vårdboende. Värdegrundsarbetet fortsätter att bedrivas för att förbättra måluppfyllelsen för denna tjänstegaranti. Vidare kommer en värdighetsgaranti att införas under år 2013. SOCIALNÄMNDEN

När du söker hjälp via vår mottagning ska en första bedömning av ditt ärende vara klar inom tio dagar. Målet uppnåddes till 92 procent. Avvikelse från målet motsvarande cirka tio procent av bedömningarna beror på att familjer eller enskilda klienter har haft önskemål om och därför erhållit besökstid utanför tjänstegarantins tio kalenderdagar. Resterande avvikelse på åtta procent beror främst på hög arbetsbelastning, sjukdom, vård av barn samt storhelger och semestrar. KULTURNÄMNDEN

Besökarna på Helsingborgs samtliga stationära folkbibliotek garanteras tillgång till internetupp kopplade datorer. Det har inte gjorts någon formell uppföljning av denna tjänstegaranti under året. Några klagomål avseende bibliotekens datorer har heller inte inkommit till kulturförvaltningen. Avsändare till skrivelser till kulturnämnden eller dess tjänstemän ska senast fem arbetsdagar efter ankomst få bekräftelse på att handlingen är inkommen. Någon formell uppföljning av denna tjänstegaranti har inte gjorts under året. Det har heller inte inkommit några klagomål till nämndens förvaltning avseende hanteringen av skrivelser.

Besked om bidragsbeslut ska lämnas sökanden inom två månader från det att ansökan inkommit till kulturnämnden. Uppföljning av denna tjänstegaranti har gjorts avseende andra halvåret 2012. Vid denna uppföljning uppnåddes målet till 100 procent.

Vi ska ge god service i remisshanteringen för uteserveringar. Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 100 procent. Samtliga ansökningar under året har handlagts så att sök anden har fått svar inom fem dagar. Det pågår ett arbete för att ytterligare förbättra rutiner och processer inom ramen för projektet – Ökad kundnytta i företagsärende.

STADSBYGGNADSNÄMNDEN

Det är enkelt att komma i kontakt med oss och vi ger våra kunder god service. Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 100 procent. Stadsbyggnadsförvaltningen prioriterar tillgänglighet eftersom flera av dess ansvarområden påverkar invånarnas vardag. Servicen mäts utifrån öppettider och telefontider samt hur kunder informeras i de fall avvikelser inträffar i samband med exempelvis helgdagar. Det görs även mätningar av tillgängligheten på personal som talar engelska. Vi tömmer sopor i enlighet med kundens valda tömningsintervall och på bestämd dag. Denna tjänstegaranti har utgått under året eftersom Renhållningsverket har gått över till NSR AB. Vi utför husutstakning inom fem arbetsdagar efter inkommen beställning om kunden önskar detta. Målet uppnåddes till 100 procent. Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar efter framtagna rutiner och checklistor och gör årligen en översyn av processen. Under 2012 genomfördes totalt 66 husutstakningar enligt tjänste garantin eller utifrån kundens specifika önskemål. Stadens lekplatser är säkra. Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 100 procent. Under 2012 inkom 25 felanmälningar gällande akuta åtgärder på stadens lekplatser – samtliga åtgärdades eller säkrades inom 24 timmar. Alla inkomna bygglovsärenden återkopplas senast 15 arbetsdagar efter mottagandet med information om att ärendet är mottaget och vem som är handläggare. Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 100 procent. Det finns en god rutin framtagen för återkoppling i samband med uppläggning av nya ärenden. Vid tekniska problem i stadens vattenledningar ska ingen brukare i staden vara utan dricksvatten i mer än tio timmar. (Gäller ej vid otjänligt vatten.) Målet uppnåddes till 100 procent. Vatten har levererats i tid under hela året. I de fall då ett läckage inte har lagats inom tio timmar har vatten tillhandahållits via brandpost eller vattentank.

UTVECKLINGSNÄMNDEN

Medborgaren ska erbjudas budget-, skuld- och hyresrådgivning inom en vecka. Målet uppnåddes till 100 procent. Inga avvikelser har inkommit under året. Medborgaren ska erhålla beslut om försörjningsstöd senast tio dagar efter att komplett ansökan lämnats in. Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 100 procent. En avvikelse har dock inkommit under året där det efter bedömning visat sig att förvaltningen brustit i sin garanti. Medborgare som via röstbrevlåda lämnat meddelande om önskad kontakt, ska återuppringas senast påföljande arbetsdag. Målet uppnåddes till 100 procent. Två avvikelser har dock inkommit under året där det i ett av fallen efter bedömning visat sig att förvaltningen brustit i sin garanti. Medborgaren ska erbjudas studie- och yrkesvägledning samma dag genom Helsingborgs lärcentrum. Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 100 procent. Ingen avvikelse har inkommit under året. MILJÖNÄMNDEN

I diarieförda klagomålsärenden ska de som framför ett klagomål ha fått besked inom fem arbetsdagar. Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 98 procent och utfallet hamnar därmed på samma nivå som föregående år. I anmälningsärenden enligt miljöbalken ska beslut ha fattats inom sex veckor från det att ett beslutsunderlag är komplett. Målet uppnåddes till 100 procent och utfallet hamnar därmed på samma nivå som föregående år. Vid misstänkt matförgiftning ska utredning ha inletts samma arbetsdag som anmälan kommit in. Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 98 procent vilket innebär en viss förbättring gentemot föregående år du utfallet var 94 procent.

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012 TJÄ N S TEG A R A NTI er

Stadens ekonomi

ÅRETS RESULTAT

FINANSIELLA MÅL

Årets resultat innebar ett överskott på 365 mnkr. I resultatet ingick en jämförelsestörande intäkt och om denna exkluderas blev resultatet 268 mnkr, det vill säga 185 mnkr högre än budget, varav VA-verksamheten (Vatten och avlopp) svarar för 40 mnkr. Den jämförelsestörande intäkten (97 mnkr) bestod av en retroaktiv återbetalning av sjukförsäkringsavgift från åren 2007 och 2008. Nedanstående diagram visar resultatutvecklingen före jämförelsestörande poster och utan beaktande av pensionsförpliktelser före 1998. Staden har i likhet med några andra kommuner valt att redovisa detta pensions åtagande i balansräkningen. Av diagrammet framgår att staden de senaste fem åren, med undantag av 2010, uppvisat plusresultat över 200 mnkr.

Kommunfullmäktige har fastställt finansiella målsättningar för staden vilka redovisas i det stadsövergripande styrkortet med perspektivmålet att stadens ekonomi ska vara god.

Resultat före jämförelsestörande poster, mnkr 500

400

300

• Koncernens soliditet ska vara minst 26 procent. • Stadens soliditet justerad för koncerninterna lån via internbanken ska vara minst 60 procent. • Resultat i skattefinansierad verksamhet ska uppgå till minst 100 mnkr. Beträffande den första punkten uppgick skattenettot till 105 procent av verksamhetens nettokostnad. Denna målsättning har uppnåtts under de senaste fem åren. Koncernens soliditet uppgick till 28 procent medan stadens soliditet, rensat från koncerninterna lån, uppgick till 59 procent. Under en femårsperiod har stadens soliditet legat mellan 63 och 58 procent. Den skattefinansierade verksamheten, exklusive jämförelsestörande intäkt, redovisade ett resultat på 245 mnkr. Sammanfattningsvis uppfylldes tre av målsättningarna. BALANSKRAVET

200

100

0 2008

2009

2010

2011

2012

Exklusive jämförelsestörande poster Exklusive jämförelsestörande poster och pensionsförpliktelser före 1998

• Skattenettot i förhållande till verksamhetens nettokostnad ska uppgå till minst 100 procent.

S tadens ekonomi Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

Det lagstadgade balanskravet utgör en miniminivå som innebär att intäkterna måste överstiga kostnaderna. Vid beräkningen av balanskravet ska vissa resultatposter räknas bort när resultatet tas fram. Ett negativt resultat ur balanskravssynpunkt ska återställas inom en treårsperiod med motsvarande överskott. Stadens resultat enligt avstämning mot balanskravet uppgick till plus 319 mnkr och uppfyllde således kommunallagens balanskrav.

Balanskravet kan emellertid sägas utgöra en miniminivå för att säkerställa en god ekonomisk hushållning över tiden. Ett av de nyckeltal som används för god ekonomisk hushållning är redovisat resultat i relation till kommunens skattenetto. Riktvärdet enligt praxis är att detta resultat ska motsvara minst två procent av skattenettot. Detta resultat ger då utrymme för att över en längre tid skattefinansiera en normal investeringsvolym. Enligt detta nyckeltal uppgick stadens resultat, exklusive jämförelsestörande poster, till 4,6 procent (4,5) av skattenettot. NÄMNDERS OCH STYRELSERS RESULTAT (exklusive stadsgemensamt)

Nämnder och styrelser redovisade sammanlagt ett överskott på 14,4 mnkr (exklusive stadsgemensamt) gentemot årets budget. I delårsbokslutet per den 31 augusti beräknade nämnder och styrelser inom skattefinansierad verksamhet ett marginellt lägre resultatutfall, varför såväl följsamheten mot kommunfullmäktiges tilldelade ekonomiska utrymme som prognossäkerheten är mycket god.

Nämnder/styrelsers budgetavvikelser exklusive överfört resultat och jämförelsestörande poster, mnkr 200 150 100

Vård- och omsorgsnämnden

Vård- och omsorgsnämndens bokslut visar ett underskott på knappt 8 mnkr. En bidragande orsak till underskottet är en till viss del ofinansierad lönerörelse, där utfallen översteg den uppräkning nämnden erhållit med 2 mnkr. På verksamhetsnivå är det bland annat hemvården som sticker ut med ett underskott på 7 mnkr. Även personlig assistans-myndigheten går med ett tämligen stort underskott, 4,6 mnkr. Jämfört med 2011 har det varit betydligt fler ärenden och fler timmar avseende LSS-beslut om personlig assistans. Detta beror bland annat på försäkringskassans bedömningar och förändrad lagstiftning. Utvecklingsnämnden

Utvecklingsnämnden redovisar ett underskott på 2,5 mnkr. Då nämnden beslutat att använda 1,2 mnkr av överfört överskott från tidigare år till två projekt blir utfallet för året -3,7 mnkr. Underskottet beror främst på ökade kostnader för försörjningsstödet som uppgick till 230,8 mnkr vilket är 15,2 mnkr högre än budgeterat. Flera verksamheter går med plus. Precis som föregående år redovisar vuxenutbildningen ett överskott för den gymnasiala vuxenutbildningen. Stadens verksamhet har under året också förstärkts med statliga medel för Yrkesvux (yrkesutbildning för vuxna) och Vuxlärling (lärlingsutbildning för vuxna). Socialnämnden

50 0 -50 2008

2009

2010

2011

2012

Barn- och utbildningsnämnden

Årets verksamhet för Barn- och utbildningsnämnden har genomförts med ett ekonomiskt resultat på +20,8 mnkr. Den främsta orsaken till överskottet är den satsning som gjordes på skolområdet i december. Då erhöll nämnden ett tillskott på 30 mnkr, varav cirka 21 mnkr tillföll den kommunala verksamheten. Eftersom kort tid av året återstod att utnyttja dessa resurser, innebar de i första hand en resultatförbättring och förbättrade ingångsvärden för kommande år. Utan detta tillskott hade ett resultat kring noll redovisats. Problematik finns framförallt inom gymnasieskolan, där sjunkande elevtal och ökande konkurrens under föregående år medfört en ekonomisk obalans som delvis kvarstår. Gymnasieskolans underskott vägs upp av överskott inom förskolan och grundskolan. Här har uppdraget, som framgångsrikt utförts, varit att på enhetsnivå arbeta in tidigare års underskott samtidigt som överskott i nuläget inte fått förbrukas.

Årets resultat visar ett överskott på 6,3 mnkr, inklusive ianspråktagna medel. Barn och familjs verksamhetsområde har ett underskott på 6,9 mnkr. Underskottet beror till stor del på fördyrade kostnader för familjehemsplaceringar och institutionsvård. Antalet familjehemsplaceringarna har ökat markant under året, främst i form av jourhemsplaceringar. Det innebär ett ökat tryck på att hitta stadigvarande hem vilket i sin tur medför att placeringar i jourhem blir långvariga. Ungdom och familjs verksamhet visar ett positivt resultat på 13,1 mnkr. Orsaken är högre intäkter i form av statsbidrag avseende ensamkommande flyktingbarn och intäkter för gemensam vårdplanering med BUP. Vuxens verksamhet visar ett underskott på 3,3 mnkr. Stadsbyggnadsnämnden

Stadsbyggnadsnämnden redovisar ett underskott på 4 mnkr. Detta beror bland annat på att planavdelningen gjort ett svagare ekonomiskt resultat än tidigare år. Enligt gängse praxis tar nämnden inte betalt förrän samrådsskedet är godkänt eller detaljplanen är tillstyrkt/antagen av stadsbyggnadsnämnden. Under året har flera stora arbeten pågått, med planprogram såsom H+ (Oceanhamnen och Bredgatan), Drottninghög och Östra Ramlösa, vilka tagit

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012 S tadens ekonomi

stora resurser och kostnader i anspråk. Dessa ger intäkter från 2013–2014. Underskottet uppgick till cirka 2 mnkr jämfört med budget. Stadsbyggnadsnämnden omförhandlade avtalet gällande skolkort inför 2012. En avsevärt ändrad prisbild för året har gett en kostnadsuppräkning på 3,9 mnkr. Under året beslutades om en fortsättning med seniorkortsverksamheten. Budgeten för 2012 slogs fast innan det nya avtalet med Skånetrafiken togs fram där ny resandeprognos redovisats, vilket föranleder en budgetavvikelse på 2,1 mnkr. En utebliven tomträttsavgift (intäkt) för tågterminalen Knutpunkten på 2,7 mnkr har påverkat resultatet. Intäkten var budgeterad och har tillförts nämnden under de senaste 20 åren. Vakanta tjänster har bidragit med ett överskott på cirka 1 mnkr, vilket är 2 mnkr lägre än 2011. Ett stort antal aktiviteter har gett överskott genom att kostnaderna blivit lägre än planerat vilket har dämpat effekterna av ovanstående negativa budgetavvikelser. Kulturnämnden

Kulturnämnden redovisar ett överskott på 3,5 mnkr. I samband med den interna budgetprocessen under hösten har en fullständig översyn genomförts av samtliga verksamheter med syfte att få budget i balans 2013. Effekterna av arbetet fick genomslag redan under hösten 2012 vilket har bidragit till det positiva resultatet. Överskottet har flera orsaker, till exempel lägre personalkostnader jämfört med budget på grund av ej tillsatta vakanta tjänster samt att sjukskriven personal inte har ersatts fullt ut. Höstens arrangemang var lyckosamma ur både publikt och ekonomiskt perspektiv genom ökade intäkter/minskade kostnader. Utgiften för kulturstöd blev lägre än planerat. Under hösten har förvaltningen haft en allmän kostnadsåterhållsamhet som också har påverkat resultatet.

S tadens ekonomi Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

Idrotts- och fritidsnämnden

Idrotts- och fritidsnämnden redovisar ett överskott på 6,0 mnkr. Detta beror framförallt på att det underhåll av tre olika konstgräsplaner som var planerat att göras under året försenades av ett överklagande av upphandlingen. Underhållet kommer istället att genomföras under 2013, varför delar av nämndens ackumulerade överskott då kommer att behöva användas. En annan viktig förklaring till överskottet är att färdigställandet av vissa investeringar släpar efter. Detta avser bland annat Kallis, renoveringen av Idrottens hus, park ourbanan på Jutan, renovering av fotbollsplaner och när idrottsplatsen på Maria park. Räddningsnämnden

Räddningsnämnden redovisar ett underskott på 0,2 mnkr. Ett budgeterat överskott på transportcentralen har minskat med 0,9 mnkr beroende på ökade kostnader för leasing och övrig förbrukning samt intäktsminskning. Intäktsökningar motsvarande 0,7 mnkr redovisas bland annat på Brandorama. Det utgående resultatet inklusive resultatöverföring för helåret 2012 uppgår till 9,8 mnkr. Miljönämnden

Miljönämnden redovisar ett överskott på 0,9 mnkr. Den positiva avvikelsen beror primärt på två saker. Den ena är att nämnden under året har fått ersättning för arbetet med projekt inom H+, med Eco-city samt med energieffektivisering. Den andra större avvikelsen gäller lägre personal kostnader. Övriga nämnder

Överförmyndarnämnden redovisar ett underskott på -0,6 mnkr. Stadsrevisionen redovisar ett överskott på 1,2 mnkr. Valnämnden redovisar ett överskott på 0,2 mnkr.

DEN GEMENSAMMA STADEN Kommunstyrelsen inklusive stadsgemensamt

Utfallet för kommunstyrelsen i årets resultat visar ett överskott på 151,8 mnkr, där stadsledningsförvaltningen står för -17,2 mnkr och stadsgemensamt för 169,0 mnkr. Det utgående resultatet för helåret 2012 inklusive resultatöverföring är 170,9 mnkr. Stadsledningsförvaltningens resultat förklaras till stor del av att Mark- och exploateringsavdelningen har ett underskott på 20,7 mnkr. Detta beror främst på en nedskrivning av fastigheten Python 3 (55,2 mnkr) vilket motverkas av ett betydande exploateringsöverskott och andra fastighetsförsäljningar. Av den totala resultatöverföringen på 19,4 mnkr har 0,3 mnkr tagits i anspråk. Det utgående resultatet för helåret 2012 inklusive resultatöverföring är +1,9 mnkr (-17,2+19,0). För stadsgemensamt beror resultatet främst på en retroaktiv återbetalning av arbetsgivaravgifter från AFA försäkringar på 96,7 mnkr och att pensionskostnaderna bedöms bli 34,7 mnkr lägre än budgeterat. Av de totalt 10 mnkr som är avsatt för kommunstyrelsens oförutsedda kostnader har 0,7 mnkr använts under året. Styrelsen för Kärnfastigheter

Kärnfastigheter redovisar ett överskott på 7,6 mnkr. Hyresintäkterna uppgick till 693,4 mnkr vilket är högre än föregående år. En anledning till ökningen är att Helsingborg Arena och Pålsjö park färdigställdes under året. Värmekostnaderna har ökat något jämfört med tidigare år (till 35,3 mnkr), mest beroende på taxehöjningar och nya förvaltningsobjekt. Kostnaderna för akut underhåll har minskat med 20 mnkr till 32,5 mnkr, mycket tack vare att utgifterna för skadegörelse och brandskador var avsevärt lägre än under 2011. Det planerade underhållet hamnade på 118,6 mnkr vilket är cirka 11 mnkr högre än föregående år. Kärnfastigheter fortsätter att planera för en årlig underhållsvolym på en bra bit över 100 mnkr.

Under året har Kärnfastigheter gjort nedskrivningar på 24,8 mnkr avseende inventarier som inte längre har något värde. Vatten- och avloppsverk

För VA-verket redovisades ett överskott på 23,7 mnkr. Underskottet från 2011 medförde en höjning av avgifterna vilket är en starkt bidragande orsak till årets överskott. Lagstiftningen kring VA-verksamhet föreskriver att verksamhetens resultat över tid ska vara så nära noll som möjligt. SKATTENETTOT STÖRRE ÄN NETTOKOSTNADERNA

Utvecklingen av relationen mellan skattenetto och verksamhetens nettokostnader är viktig för stadens förutsättningar för att på lång sikt uppvisa en god ekonomisk ställning. Verksamhetens nettokostnader bör alltid vara lägre än skattenettot.

Skattenettots andel av verksamhetens nettokostnader, exklusive jämförelstörande poster, procent 110 108 106 104 102 100 98 96 94 92 90 2008

2009

2010

2011

2012

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012 S tadens ekonomi

Skattenettot ökade med 3,0 procent och uppgick till 5 778 mnkr. Nettokostnaderna för skattefinansierad verksamhet, exklusive jämförelsestörande poster, ökade med 2,4 procent till 5 595 mnkr. Lägre totala pensionskostnader 2012 jämfört med föregående år motsvarar knappt en procent och är huvudförklaringen till den låga nettokostnadsutvecklingen. Av diagrammet framgår att skattenettot under den senaste femårsperioden varit högre än nettokostnaderna. Högst värde redovisades 2008 och 2012 med 105 procent och lägst 2009 med 102 procent.

FINANSNETTOT

NETTOKOSTNADER PER VERKSAMHETSOMRÅDE

Finansnetto och räntenetto exklusive jämförelsestörande poster, mnkr

Nettokostnaderna i nedanstående tabell är stadens självkostnader för olika verksamheter enligt de underlag som lämnas till Statistiska centralbyrån. Administration och andra övergripande kostnader, som inte är direkt hänförbara till ett specifikt område, har i tabellen nedan fördelats ut på samtliga verksamheter. Detta för att siffrorna ska vara jämförbara med de uppgifter som andra kommuner redovisar för motsvarande verksamhetsområden.

Finansnettot redovisar ett överskott på 50 mnkr, vilket är 57 mnkr lägre än föregående år om en jämförelsestörande finansiell kostnad för 2011 elimineras. Finansnettot har varit positivt varje år sedan 1996, bortsett från 2002. Av nedanstående diagram framgår hur stadens räntenetto respektive finansnetto utvecklas från och med 2008. Skillnaden mellan räntenetto och finansnetto, speglar till bolagskoncernen tillförda medel i form av aktieägartillskott eller nyemission.

250 225 200 175 150 125 100 75 50 25

Verksamheter, nettokostnader, mnkr

0 2008

2010

2011

2012

Förskola med skolbarnomsorg

684

764

791

Grundskola med förskoleklass

980

1002

1 027

Gymnasieskola

462

448

450

163

169

176

1 147

1 163

1 211 337

Särskola Fritidsverksamhet Vård o oms om äldre o funktionshind Insatser enligt LSS och LAS

292

310

Invid o fam omsorg, barn o ungdom

206

228

214

Individ- och familjeomsorg - vuxen

112

108

Kultur

250

211

163

Gator, vägar och parker

287

300

309

Vatten- och avloppsverk

Avfallshantering

Stadsbyggnad

Bostadsverksamhet (exploatering m m)

215

Försörjningsstöd (inklusive administration)

272

282

294

Arbete, integration och näringsliv

Vuxenutbildning

Miljö- och hälsoskydd

Räddningstjänst

105

Politik och revision

Övrigt

5 621

5 574

5 704

SUMMA

S tadens ekonomi Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

2009

Finansnetto

2010

2011

2012

Varav räntenetto

INTERNBANKEN

Extern kapitalanskaffning, likviditetshantering och finansiella placeringar i kommunkoncernen – allt samordnas genom internbanken. Internbankens övergripande uppdrag är att verka för att på bästa sätt uppnå målsättningarna med finansverksamheten och att stödja de olika koncern bolagens affärs- och resultatutveckling. Målen för upplåningen genom internbanken är att på såväl kort som lång sikt dels uppnå en låg finansieringskostnad och dels säkerställa betalningsförmågan. Staden ska vara en trygg låntagare som erbjuder finansiering genom upplåning till marknadens bästa villkor för jämförbara låntagare. Staden ska eftersträva ett diversifierat utbud av upp låningsinstrument och långivare samt se till att upptagna låns förfallostruktur fördelas över tid. De vanligaste upplåningsformerna för internbanken är utgivande av certifikat och obligationer, som ersätter gamla banklån när de förfaller.

Kapitalförsörjning till helägda bolag sker genom utlåning från staden. Utlåning ska ske i enlighet med kommunstyrelsens beslutade utlånings- och borgensramar eller enligt separata beslut i kommunstyrelsen. Utlåningen ska vara belopps- och tidsbegränsad. Vid ingången av 2012 var internbankens utlåning 4 858 miljoner och har under året vuxit till 5 247 miljoner. Internbanken hanterar överskottslikviditet från staden och stadens bolag. Dessa medel lånas i sin tur ut till de bolag som behöver kapital. internbanken är samma juridiska enhet som staden och stadens kassa finns inlånad i internbanken. På så vis kan internbankens resultat sägas utgöra avkastningen på stadens pengar. Utöver räntenettot från stadens kassa genereras också intäkter från den räntemarginal som uppstår mellan extern upplåning och utlåning till koncernbolagen. Priset (räntan) på stadens utlåning till de större bolagen ska inte vara högre än vad bolagen själva skulle kunna tänkas låna till i eget namn (förtäckt utdelning). Räntan på utlånade pengar får heller inte vara så låg att konkurrensbegränsningsregler åsidosätts. NETTOINVESTERINGAR

Årets nettoinvesteringar uppgick till 893 mnkr (820). Nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten var 763 mnkr (712). Av årets investeringsutgifter ligger fyra objekt runt 100 mnkr medan resterande ligger väsentligt lägre. Helsingborg Arena färdigställdes under året med ett totalt anskaffningsvärde på 390 mnkr varav 131 mnkr tillföll 2012. En första amortering på arenan kunde göras av utdelningsmedel från Dunkers donationsfonder med 24,5 mnkr. Österleden etapp 4 tillfördes 110 mnkr och likvidflödet till stadens nya grundskola, Tågaborgsskolan, utgjorde 100 mnkr. Vidare utbetalades 91 mnkr till Åbrädden, stadens nya äldreboende vid Råån. Därtill gjordes investeringar för 130 mnkr i anläggningar inom VA-verksamheten.

Nettoinvesteringar, mnkr

Självfinansieringsgrad av investeringar, exklusive jämförelsestörande poster, i procent 100 80

2008 1)

2009

2010

2011

20121)

2012 års nettoinvesteringar justerade för kvittningsemission.

KASSAFLÖDE OCH NETTOLIKVIDITET

Kassaflödet från årets verksamhet innebar en ökning av likvida medel med 136 mnkr till 382 mnkr. Staden har ingen egen reell låneskuld utan en nettolikviditet. Netto likviditeten utgörs av räntebärande fordringar (exklusive fordran på Helsingborgs Stads Förvaltning AB) minus räntebärande skulder och uppgick till 1 055 mnkr år 2012. Detta var en ökning med 222 mnkr jämfört med föregående år. Av nedanstående diagram framgår hur nettolikviditeten förändrats fram till 2012. Den ökande omslutningen av upp- och utlåning speglar internbankens ökande verksamhet med utlåning via staden till de ägda bolagen. I princip all upplåning och större delen av nettolikviditeten var vidareutlånad till dotterbolagen samt till VA-verksamheten. Före internbankens tillkomst 2010 skedde också vidareutlåning via staden till bolagen, men då i betydligt blygsammare omfattning.

Nettolikviditet, mnkr 2000 1750

1000

1500 1250

800

1000 600

750 500

400

250 0

200

2008

2009

2010

2011

20121)

1) 3 000 mnkr avseende aktier i dotterföretag genom kvittningsemission är ej medräknade i 2012 års nettoinvesteringar. Detta då de vore jämförelsestörande i sammanhanget.

2009

2010

2011

2012

Beräkningen av nettolikviditeten skiljer sig åt mellan åren. För åren 2010 och 2011 har koncernmellanhavandet på 5 000 miljoner kronor som uppstod vid bildandet av koncernen eliminerats. I bokslutet för 2012 elimineras den fordran om 1 760 miljoner kronor på Helsingborgs stads förvaltning AB som kvarstår efter koncernbildningen.

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012 S tadens ekonomi

SOLIDITET

PENSIONSÅTAGANDE

Soliditeten beskriver den ekonomiska styrkan på lång sikt. Stadens soliditet 2012 uppgick till 43 procent, vilket är en minskning med fyra procent. I detta soliditetsmått ingick också internbanken, som ökade balansomslutningen och därmed även minskade soliditeten. Den justerade soliditeten är ett bättre mått och innebär att balansräkningen har rensats från internbankens inoch utlåning. Den justerade soliditeten uppgår då till 59 procent, vilket var en ökning med en procent jämfört med föregående år. Ett högt resultat är huvudförklaringen till detta. Under en femårsperiod har den justerade soliditeten varierat mellan 63 och 58 procent. Kommunallagen kräver inte att pensionsförpliktelser före 1998 redovisas i balansräkningen, varför soliditeten även rapporteras utan pensionsförpliktelser. Om staden inte redovisar pensionsavsättningar före 1998 i balansräkningen och om även internbankens mellanhavanden räknas bort, uppgår soliditeten till 76 procent. Vid en jämförelse med andra kommuner hamnar Helsingborg i topp. Snittet för hela riket inklusive pensionsåtaganden före 1998 ligger runt sex procent.

Stadens totala pensionsåtagande i balansräkningen inklusive löneskatt uppgick till 2 835 mnkr (2 833) och avser i huvudsak pensioner intjänade före 1998. Efter 1998 inbetalas pensionsavgifter för den avgiftsbestämda ålderspensionen till det försäkringsbolag som den anställde själv har valt. För anställdas inkomster överstigande 7,5 inkomstbasbelopp betalar staden in en försäkringspremie för förmånsbestämda pensioner, varför skulden återfinns i försäkringsbolaget. Inom stadens ansvarsförbindelser redovisades 25 mnkr (24) avseende visstidspensioner och avgångsersättningar för förtroendevalda samt för en enskild befattningshavare som har rätt att avgå före 65 års ålder. I denna post ingår även inkomstsamordnad visstidspension för förtroendevalda som har avslutat sina uppdrag. Stadens anställda omfattas av pensionsavtalet KAP-KL. Årets pensionskostnad inklusive löneskatt uppgick till 310 mnkr (572). Vid en jämförelse med föregående års utfall bör beaktas att kostnaderna var exceptionellt höga 2011 och dito låga 2012. Till skillnad från privata arbetsgivare har kommunerna inte behövt sätta av medel för de anställdas pensioner eller på annat sätt trygga dessa. Beskattningsrätten anses vara en garant för att kommunerna ska kunna infria framtida pensionsutbetalningar. Helsingborg har inga särskilt reserverade tillgångar för pensioner intjänade före 1998. Sammantaget innebär detta att kostnaden för pensionsskulden är beaktad i stadens resultat, men när utbetalningar sker till förmånstagarna kommer likviditeten att påverkas.

Soliditet, procent 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008

2009

2010

2011

2012

Soliditet Justerad soliditet Exkl pensioner före 1998 och internbank

S tadens ekonomi Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

KORTFATTAD SAMMANFATTNING AV DEN FINANSIELLA SITUATIONEN Fortsatt goda resultat

Sett över en tioårsperiod har staden kunnat uppvisa en ekonomi i balans med god marginal. Samtidigt har staden en lägre kommunalskatt jämfört med gruppen större städer i riket, men också lägre kostnader för flertalet verksamheter. I stadens övergripande styrkort och nämnders och styrelsernas styrkort sker en uppföljning av stadens och verksamheternas mål. Det är viktigt att även framöver fortsätta att utveckla kopplingen mellan verksamhetsmålen och en god ekonomisk utveckling. Fortsatt god kapacitet på en hög nivå

Soliditeten är ett mått på det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet. Denna visar hur stor del av stadens tillgångar som finansierats med skatteintäkter. Stadens soliditet ligger på en mycket hög nivå. Den justerade soliditeten, som är ett mer rättvisande mått, minskade med två procent och uppgick i bokslutet till 59 procent. Hela pensionsavsättningen redovisades i balansräkningen. God likviditet och inga risker i borgensåtagandet

Likviditeten visar betalningsberedskapen på kort sikt. Likvida medel ökade med 136 mnkr och uppgick till 382 mnkr. Nettolikviditeten är ett mått som bättre beskriver stadens likvida förmåga och denna ökade med 222 mnkr till 1 055 mnkr. Större delen av dessa medel lånas ut till stadens dotterföretag. Staden har inga egna lån och har en fortsatt hög nettolikviditet. Stadens kortsiktiga finansiella beredskap som nettolikviditeten speglar, är således fortsatt mycket god. Stadens samlade borgensåtagande uppgick till 1 627 mnkr. Av dessa utgjorde 1 341 mnkr borgen till koncernbolag. Stadens nettoutlåning till dotterbolagen uppgick till 4 890 mnkr. Härutöver finns 1 760 mnkr som ett amorteringsfritt lån från bildandet av koncernen. Helägda AB Helsingborgshem har som liknande företag en låg soliditet med i det närmaste samtliga lägenheter uthyrda. Bolaget planerar att avyttra fastigheter för cirka 700–800 mnkr för att kunna finansiera och uppföra nya bostäder i staden.

Känslighetsanalys resultateffekt, mnkr Löneökning 1 procent

-31

100 nya heltidstjänster

-42

Ökade priser tjänster och varor med 1 procent

-31

Ökat försörjningsstöd med 1 procent

-2

Ökad upplåning med 100 miljoner

-2

Infriade borgensförbindelser och/eller förlust utlåning med 1 procent

-86

Skattehöjning med 1 krona

235

Ökning rikets skatteunderlag med 1 procent

Ökat tillskott från staten med 1 miljard till kommunsektorn ( kommuner och landsting)

Ökat tillskott från staten med 1 miljard till enbart kommunerna

Ökade taxor med 1 procent

Förändring samtliga statsbidrag med 1 procent

Öresundskraft har under några år arbetat utifrån parollen Dubbelt upp i syfte att fördubbla sitt resultat. Detta har inneburit att verksamheten under senare år genomgått en omfattande översyn och att resultatutvecklingen har varit mycket god, 296 mnkr. Några risker avseende stadens borgensåtagande och utlåning till dotterbolagen bedöms för närvarande inte föreligga. Tabellen nedan visar effekterna på stadens resultat vid en procents höjning/sänkning av olika intäkts- och kostnadsposter. Fortsatt god följsamhet mot budget och lämnade prognoser

Nämnders och styrelsers resultatutfall visar hög följsamhet mot tilldelat ekonomiskt utrymme. Avvikelsen från helårsprognosen från augusti är högst marginell.

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012 S tadens ekonomi

Koncernens ekonomi Soliditet, procent

ÅRETS RESULTAT

Stadskoncernen har de senaste tio åren redovisat positiva resultat. Årets resultat efter finansiella poster, exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 557 mnkr (458). Öresundskraft AB redovisade efter finansiella poster ett resultat på 318 mnkr (287), Helsingborgs Hamn AB 20 mnkr (24) och AB Helsingborgshem 45 mnkr (53).

50 45 40 35 30 25 20

Resultat efter finansiella poster exklusive jämförelsestörande poster, mnkr

15 10 5

800

0 700

2008

2009

2010

2011

2012

600

KASSAFLÖDE

500

Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital uppgick till 1 515 mnkr (1 322). Rörelsekapitalet ökade genom förändring av kortfristiga fordringar och skulder med 249 mnkr (1 547). Investeringsverksamheten uppgick till 1 784 mnkr (1 747) medan förändringen av långfristiga fordringar och skulder uppgick till 41 mnkr (-1 103). Sammantaget uppgick årets kassaflöde till 120 mnkr (19).

400 300 200 100 0 2008

2009

2010

2011

2012

FINANSIELL MÅLSÄTTNING OCH SOLIDITET

KREDITVÄRDIGHET OCH SKULDSÄTTNING

Kommunfullmäktige har i stadens övergripande styrkort lagt fast målsättningen att stadens ekonomi ska vara god. För koncernen innebär detta bland annat att koncernens soliditet ska vara minst 26 procent. Koncernens soliditet uppgick i bokslutet till 28 procent (25). Den genomsnittliga soliditeten för rikets kommunkoncerner inklusive pensionsåtaganden ligger under 10 procent och för gruppen större städer runt 16 procent. Det finns ingen allmänt rekommenderad nivå för hur hög soliditeten i en kommunkoncern bör vara. Flertalet kommunkoncerner har övervärden i sina bostadsbolag varför ett marknadsvärderat fastighetsbestånd generellt skulle höja soliditeten för många. Koncernens balansomslutning ökade med 1 365 mnkr till 16 716 mnkr. Av koncernens tillgångar utgjorde de materiella anläggningstillgångarna 82 procent och omsättningstillgångarna 13 procent.

Kreditbedömningsinstitutet Standard & Poor’s gör årligen en kreditbedömning av staden. Stadens kreditbetyg höjdes våren 2012 från AA+ med positive outlook till AAA. Detta är det högsta betyget som finns och högre än för till exempel de bästa bankerna. Det innebär att staden dels kan låna till en lägre kostnad, dels har goda förutsättningar att skaffa kapital om brist på kapital skulle uppstå. Vid utgången av 2012 uppgick kommunkoncernens samlade lån till 5 375 (4 766) mnkr.

Självfinansieringsgrad av investeringar, exklusive jämförelsestörande poster, procent 100 90 80 70 60

INVESTERINGAR

Stadskoncernens investeringar i fastigheter och inventarier uppgick till 1 784 mnkr, en minskning med 68 mnkr jämfört med 2011. Bolagen svarade för 891 mnkr, motsvarande 50 procent (57) av stadskoncernens investeringar. Själv finansieringsgraden uppgick till 79 (91) procent.

40 30 20 10 0

Lorem ipsum ekonomi Koncernens dolor Helsing Helsing borgs borgs sta sta dsds å rsr å rsr eded ovisning ovisning 2012 2012

2008

2009

2010

2011

2012

NETTOLÅNESKULDEN

AB HELSINGBORGSHEM

Nettolåneskulden på 4 962 mnkr utgörs av nettot av likvida medel samt kort- och långfristiga lån. Skulden ökade med 489 mnkr under året. Eftersom staden bidrar med en nettolikviditet på 1 055 mnkr ligger hela nettolåneskulden i realiteten i dotterföretagen.

Det är människorna i och mellan husen som gör stadsdelen. Därför satsar bolaget på stadsutveckling på många fronter. En av Helsingborgshems viktigaste uppgifter är att skapa förutsättningar för levande stadsdelar. Först då har bolaget chans att uppnå sin vision om att göra Helsingborg till en attraktiv stad att leva och bo i för en mångfald av människor. En attraktiv stadsdel är inte bara trevligare att vistas och bo i, den är också ekonomiskt mer försvarbar med högre uthyrningsgrad, lägre risk för vakanser och sänkt risk vid nyinvesteringar, vilket i sista hand gynnar hela staden. Bolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster på 45 mnkr (53). Detta innebar att ett koncernbidrag lämnades på 45 mnkr (54) och att 33 (40) mnkr erhölls i aktieägartillskott i enlighet med ägarens direktiv. Bolagets nettoomsättning uppgick till 906 (884) mnkr vilket var en ökning med 22 mnkr (28). Lånevolymen uppgick till 3 479 (3 379) mnkr varav 3 059 (2 959) mnkr utgörs av lån hos Helsingborgs stad. Den genomsnittliga bruttosnitträntan för låneportföljen uppgick vid årsskiftet momentant till 2,82 (3,23) procent. De allt lägre marknadsräntorna har, trots ökad räntebindning, bidragit till minskad genomsnittsränta. Räntekostnaderna efter avdrag för ränteintäkter uppgick till totalt 102 (103) mnkr. Av räntekostnaderna utgör 2 mnkr borgens avgift.

Nettolåneskuld, mnkr 6

2008

2009

2010

2011

2012

HELÅRSANSTÄLLDA

Antalet helårsanställda i koncernen uppgick i genomsnitt till 8 699 inklusive timanställda omräknade till heltid. Tidigare år har siffran för koncernens helårsanställda inte inkluderat timanställda varför en jämförelse mellan åren rakt av inte är möjlig. Den reella skillnaden mellan åren är ytterst marginell. BILDANDE AV DRIFTBOLAG FÖR HELSINGBORGS STADS IDROTTSANLÄGGNINGAR (OLYMPIA PARK AB)

Ett helägt kommunalt bolag har bildats för driften av stadens idrotts- och fritidsanläggningar inom Olympiaområdet. Detta bolag är Helsingborgs Evenemang och Idrottspark AB som ingår i stadens koncern HSFAB. Tyngdpunkten i bolagets verksamhet är nyuppförda Helsingborg Arena.

Trygghet i bostadsområdena

Ökad trygghet är den viktigaste frågan bland boende hos Helsingborgshem och den faktor framför andra som kan öka kundnöjdheten. Helsingborgshem inledde under året ett omfattande trygghetsprojekt med nya mätmetoder och certifiering. Bolaget har därför under 2012 påbörjat en kartläggning och ett förbättringsarbete. Detta har bland annat omfattat att utreda och definiera begreppet trygghet med utgångspunkt från upplevd, teknisk, social och lägesorienterad trygghet samt en inventering av fastigheter och stadsdelar som ett led i en ny certifiering. Arbetet kommer att fortsätta under 2013 och följas upp genom trygghetsmätning, NKI – Nöjd Kund Mätning.

Helsing borgs sta dsds å rsr eded ovisning 2012 Koncernens ekonomi Helsing borgs sta å rsr ovisning 2012 Lorem ipsum dolor

DEN SKAPANDE STADEN Väsentliga händelser under räken skapsåret och efter dess utgång

praktikplats eller seriösa studier som leder till arbete. Under året har detta gett jobb åt 25 personer.

Trygghetsboende för seniorer

ÖRESUNDSKRAFT AB

Den som är äldre ska kunna njuta av ett kvalitativt boende i egen bostad och samtidigt ha nära till gemenskap. Det är tanken bakom Helsingborgshems trygghetsboende, en boendeform för friska och aktiva 70-plussare. Bolaget har i dag sammanlagt 146 trygghetslägenheter i tre olika fastigheter – Dalhems höghus, tidigare seniorboendet på Drottninghög och Hebsackersgatan på Olympia, i anslutning till Träffpunkt Sköldenborg. Målet är att ha 184 trygghetslägenheter vid utgången av 2014. Under året byggdes åtta vanliga lägenheter om till trygghetsboende, utspritt på de tre fastigheterna.

Öresundskraft AB erbjuder energitjänster för den nordiska marknaden men är i första hand förankrat i närområdet. Verksamheten omfattar produktion och distribution av el, fjärrvärme, fjärrkyla och gas samt tillhandahållande av ett nät för bredbandstjänster. Bolaget har under några år arbetet målmedvetet och kraftsamlat mot ”dubbelt upp 2012”. Arbetsnamnet syftar på att rörelseresultatet skulle fördubblas till 300 mnkr år 2012 för att möjliggöra nödvändiga framtidssatsningar. Rörelseresultatet uppgick 2012 till 360 mnkr (323). Bolaget har således väl levt upp till målsättningen ”dubbelt upp”. Avkastningen på eget kapital överträffade avkastningskravet (mer än 10 procent) och uppgick till 14,4 procent (14,5). Sett över en femårsperiod är avkastningen på eget kapital i snitt 12,5 procent (7,1). Utdelning har skett enligt ägarens önskemål med 90 mnkr (152). Koncernens balansomslutning minskade till 4 248 mnkr (4 406), främst eftersom första delen av leasingavtalet för Filbornaverket startade i december 2012. Soliditeten ökade till 40,9 procent.

Bostad först

Bostad först är Helsingborgs stads initiativ för hemlösa. Helsingborgshem har under tre år ställt tio lägenheter till förfogande, varav tre stycken under 2012. Privata hyresvärdar har under samma treårsperiod bidragit med fyra lägenheter. Projektet avslutades 2012. Om projektet ska fortsätta och permanentas, önskar Helsingborgshem att fler fastighetsägare bidrar med lägenheter. Projektet Eget driv

Eget driv är Helsingborgshems satsning på att hjälpa människor som gått arbetslösa en längre tid. Syftet är att hitta en väg ut till sysselsättning, det vill säga arbetsträning,

Koncernens ekonomi Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

Väsentliga händelser under räkenskapsåret och efter dess utgång

Det nya kraftvärmeverket, Filbornaverket, kör i provdrift sedan hösten 2012. Satsningen uppgår till cirka 1 850 mnkr,

varav cirka 50 procent leasas. Investeringen beräknas bli helt färdigställd under 2013. I juni avyttrade Öresundskraft en vattenkraftstation i Mörrumsån. Försäljningen innebär att bolagets elproduktion nu helt fokuseras till Öresundsregionen. Två vindkraftverk i Ingelsträde inom Höganäs kommun beräknas stå klara hösten 2013. Inom stadsförnyelseprojektet H+ genomförs en studie angående hur energisystem ska utformas. Analysen ligger till grund för den energistrategi som eftersträvas inom området. Öresundskraft och Lunds Energikoncernen bildade under året ett gemensamt mätbolag, Prometera, för att uppnå skalfördelar och skapa bättre förutsättningar att möta högre krav. Som ett ytterligare led i renodlingen av bolagets verksamhet har styrelsen beslutat att sälja Öresundskraft Tjänster AB till en extern aktör. Samtidigt har ett fler årigt tjänsteavtal tecknats med den övertagande parten. Öresundskraft har under 2012 fortsatt att titta på förutsättningarna för uppbyggnaden av ett regionalt fjärrvärmenät i samverkan med Landskrona Energi och Lunds Energikoncernen. Beslut om ett eventuellt förverkligande förväntas 2013. Öresundskraft, NSR, Kemira och Helsingborgs Hamn är delaktiga i ett projekt, som syftar till att analysera möjligheterna att uppföra en terminal för flytande gas i Helsingborgs hamn. Den huvudsakliga drivkraften är att kunna erbjuda ett bränsle med mindre miljöpåverkan till fartygstrafiken.

Ett pilotprojekt med att ansluta fiber till villor pågår. Därefter kommer en utvärdering av upplägget att ske innan beslut om eventuell fortsättning fattas. Under hösten infördes säsongspris för att tillmötesgå kundernas önskemål om en prismodell som bättre speglar produktionskostnaden för fjärrvärme infördes. Den nya prismodellen skapar drivkrafter för att minska fjärrvärmeanvändningen när miljöbelastningen ifrån produktionen är som störst. HELSINGBORGS HAMN AB

Hamnbolaget bedriver hamn- och stuveriverksamhet i Helsingborgs stad. I verksamheten ingår drift av anläggningar för färjor och andra fartyg, terminal för järnvägstrafik samt hantering av enheter, bulklaster och styckegods. Lång- och korttidslagring är en integrerad del av denna hantering. Verksamheten omfattar även förvaltning och uthyrning av fastigheter och lokaler. Till stöd för denna verksamhet finns det helägda dotterbolaget Fastighets AB Helikoptern. Bolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster på 20 mnkr (24). Omsättningen uppgick till 381 mnkr vilket är 6 mnkr lägre än föregående år. Förändringar i bolagets ledning samt konsultkostnader för en så kallad due diligence belastar resultatet med knappt 10 mnkr som en engångskostnad. Bolaget har under året erlagt tomträttsgäld och arrendeavgifter till Helsingborgs stad på 22 mnkr (23).

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012 Koncernens ekonomi

Väsentliga händelser under räken skapsåret och efter dess utgång

hög men brottsomfattningen bedöms ha minskat under året. Lastenheter drabbas fortsatt innan de kommer in till terminalen. Samarbetet med de så kallade blåljusmyndigheterna fortsätter. Polisen använder ofta hamnen som ett referensobjekt i hur ett förebyggande arbete ska bedrivas.

Miljöarbete

Bolaget arbetar aktivt med miljöfrågor och har interna riktlinjer som stämmer väl överens med stadens miljöpolicy. Miljöarbetet sker i många dimensioner där arbetet fortsätter med en omfattande kontroll av grundvattnet för att kartlägga föroreningar. Vid investeringar i kranar väljs i första hand eldrivna för att minska riskerna för läckage av olja. Källsortering av eget avfall samt från fartyg sköts i en egen återvinningsgård. Combiterminalen möjliggör att transporter i högre grad än tidigare kan lösas genom järnväg, som är ett miljövänligare alternativ. Vidare har kapaciteten ökat och kvaliteten förbättrats vid reningen av sludge.

NORDVÄSTRA SKÅNES RENHÅLLNING AB

Nordvästra Skånes Renhållning AB (NSR) har till uppgift att ta hand om avfall och återvinningsmaterial på bästa sätt med hänsyn till miljö, arbetsmiljö, teknik och ekonomi. Verksamhetens mål är att vara en del i skapandet av ett långsiktigt hållbart och kretsloppsbaserat samhälle samt att trygga en god arbetsmiljö för alla aktörer. Bolaget ägs av de sex nordvästskånska kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Åstorp och Ängelholm. I respektive ägarkommun finns en återvinningscentral för hushåll och mindre företag. NSR:s återvinningsanläggning i Helsingborg är huvudanläggning där merparten av avfallet från regionen tas omhand. I regionen finns ytterligare fyra återvinningsanläggningar. NSR driver även anläggningar för returpapper, returplast, biogasproduktion samt hantering av farligt avfall. NSR:s styrelse består av politiska representanter från respektive ägarkommun. Medelantalet anställda uppgick år 2012 till 170 personer. I bokslutet för 2012 uppgick bolagets soliditet till 15 procent (15).

Trafik- och industribuller

Tillsammans med staden har bolaget på ett nationellt plan drivit frågan om industribuller, detta i syfte att likställa industribuller med trafikbuller vid ställningstaganden som rör bostadsbebyggelse. I dag mäts industribuller utanpå fasaden medan trafikbuller på insidan. Denna fråga har relevans i stort sett över hela landet. Säkerhet

En uppdatering av passersystemet har medfört ett förbättrat fysiskt skydd. Hotbilden kring godshantering är fortsatt

Nyckeltal stadens dotterbolag Mnkr*

Resultat efter finansiella poster*** Omsättning***

Balans- omslutning Soliditet

Medeltal anställda

2011 2012

Helägda bolag AB Helsingborgshem

53,3

44,6

884

906

4 339

4 463

145

159

Öresundskraft AB

287,2

317,8

3 220

2 966

4 406

4 237

419

395

Helsingborgs Hamn AB

24,0

19,9

387

381

712

703

271

-0,2

0,0

0,4

0,0

71 ****

Helsingborgs Symfoniorkester & Konserthus AB** AB Helsingborgs Stadsteater**

Helsingborgs Evenemang & Idrottspark AB***

0,0

100

****

Kuriren 6 AB

-0,1

0,0

Kuriren 2 AB

0,1

364,7

382,4

4 613

4 397

9 535

9 538

967

970

Delägda bolag högre andel än 20 procent Nordvästra Skånes Renhållning AB 52 %

16,0

4,4

421

434

362

407,1

142

170

Nöjesparken Sundspärlan AB 40 %

0,7

10,8

Sjökrona Exploatering AB 25 %

0,0

-0,1

16,8

4,9

451

461

399

443,9

159

185

381

387

5 064

4 858

9 934

9 982

1 126

1 155

* Beloppen är avrundade till hela mnkr utom för resultat efter finansiella

*** För Helsingborgs Symfoniorkester & Konserthus AB, AB Helsingborgs

poster. Detta innebär att belopp under 0,5 mnkr avrundas till 0.

Stadsteater samt Helsingborgs Evenemang & Idrottspark AB har erhållet kon-

** Siffror för 2011 avseende Helsingborgs Symfoniorkester & Konserthus AB

bolagens verksamhet. Även resultat efter finansiella poster inkluderar erhållet

samt AB Helsingborgs Stadsteater är justerade till helårssiffror. Första halvåret

koncernbidrag.

cernbidrag inkluderats i omsättningen för att bättre spegla omfattningen på

2011 låg dessa verksamheter i andra juridiska enheter. För att få bättre jämförbarhet inkluderas hela året även om verksamheten tillkom i bolagen först vid

**** Bolagets anställningar av tillsvidareanställda låg under 2011 och 2012 i

halvårsskiftet 2011.

Helsingborgs stad, varav medelantalet anställda blir noll för bolaget.

Lorem ipsum ekonomi Koncernens dolor Helsing Helsing borgs borgs sta sta dsds å rsr å rsr eded ovisning ovisning 2012 2012

Vad används skattepengarna till? Löpande intäkter, procent

Löpande kostnader, procent

Kommunal skatt

Kommunalekonomisk ujämning och generella bidrag

7 5

Taxor, avgifter

Bidrag

Personal och pensioner Köp av tjänster Lokaler och markarrenden Bidrag och transferingar

Försäljning av verksamhet och entreprenad

Material Övrigt

Övrigt 8

Extern verksamhet, procent

Nettokostnadernas fördelning på olika verksamheter, procent

Staden bedriver en mängd verksamheter direkt riktad till invånarna. Under 2012 köptes sådan verksamhet in av extern part för 1 818 mnkr. Diagrammet nedan visar hur detta fördelas mellan olika verksamheter.

27 Utbildning och förskola

10 Barn- och utbildningsnämnden

Äldre och funktionshindrade

Idrotts- och fritidsnämnden

Övrig vård och omsorg

Socialnämnden

Försörjningsstöd 5

Stadsbyggnadsnämnden

Kultur och fritid

Utvecklingsnämnden

Gator,vägar och parker

Vård- och omsorgsnämnden

Övrigt

En ”100-lapp” i kommunalskatt används på följande sätt

Förskola med skolbarnomsorg

13,87

Gator, vägar och parker

5,42

Grundskola med förskoleklass

18,00

Stadsbyggnad

1,54

Gymnasieskola

7,89

Bostadsverksamhet (exploatering med mera)

1,33

Särskola

1,09

Försörjningsstöd (inklusive administration)

5,15

Fritidsverksamhet

3,09

Arbete, näringliv och näringsliv

0,91

Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade

21,23

Vuxenutbildning

1,74

Insatser enligt LSS och LAS

5,91

Miljö- och hälsoskydd

0,39

Invidivid- och familjeomsorg, barn och ungdom

3,75

Räddningstjänst

1,84

Individ- och familjeomsorg, vuxen

1,89

Politik och revision

0,91

Kultur

2,86

Övrigt

1,19

borgs sta ds åLorem rsr ed ovisning 2012 Helsing borgs sta ds Helsing å rsr ed ovisning 2012 ipsum dolor

Jämförelse med andra I tabellen nedan redovisas vissa övergripande jämförelser mellan Helsingborg och större städer respektive hela riket. Med större stad avses kommuner som har mellan 50 000 och 200 000 invånare och där färre än 40 procent är sysselsatta inom industrin. Jämförelsen görs på kommunnivå och talen i sig är hämtade från offentlig statistik som avsåg 2011. Jämförelsen utgår från gemensamma

definitioner och ger en övergripande jämförelse med andra kommuner. Skillnaden mellan kommunerna kan förklaras av åldersstrukturen, produktiviteten, sociala bakgrundsvariabler och även skiftande ambitionsnivåer. Minustecken i kolumner för avvikelser innebär att staden har lägre värden och plusvärden det omvända.

Jämförelser 2011 Bruttokostnader per invånare, kr

Avvikelse i procent från Helsingborg

Större städer

6 826

-8,6

-0,9

Utbildning

13 125

-8,9

-17,9

Äldre- och handikappomsorg

Förskola och skolbarnomsorg

Hela riket

13 186

-23,8

-29,6

Individ- och famlijeomsorg

5 008

25,5

60,0

Fritid

1 454

-14,8

2,5

Kultur

1 887

48,7

77,9

Infrastruktur

5 175

27,9

24,7

Äldreomsorg och handikappomsorg, kr

Kostnad vårdtagare särskilt boende, äldreomsorg

506 919

-4,0

-10,4

Kostnad vårdtagare ordinärt boende, äldreomsorg

124 378

-28,1

-33,1

Kostnad/brukare, boende enligt LSS

683 818

3,4

-2,1

Förskola och utbildning, kr Förskola kostnad inskrivna barn

114 494

-5,9

Förskoleklass kostnad elev

54 334

13,1

-4,3 5,3

Grundskola kostnad elev

78 520

-10,2

-16,4

Gymnasieskola kostnad elev

95 149

-1,3

-11,3

Helsingborg

Större städer

Hela riket

Årsarbetare per tusen invånare

51,5

-15,4

-13,7

– varav vård och omsorg

13,2

-7,5

13,2

– varav Rehab, socialt/kurativt

3,9

-0,2

3,9

– varav skola och barnomsorg

19,3

-5,8

19,3

Avvikelse

– varav fritid/kultur/turism

1,6

-0,1

1,6

– varav teknik

5,8

-1,7

5,8

– varav administration

7,7

-0,1

7,7

Övriga jämförelser Skattesats kommuner år 2013, kronor

20,21

-1,09

-0,41

Resultat per invånare år 2011, kronor

1 244

399

410

Soliditet i %, inklusive pensionsåtagnaden före 1998

Verksamhetens självfinansieringsgrad i % (exklusive skatt och finansiella intäkter)

55 059

-1 994

-2 077

Verksamhetens bruttokostnader inklusive avskrivningar per invånare, kronor Andel i % av verksamheten i kommunal regi Pensionsförpliktelser per invånare, kronor

-8

-7

21 687

-3 864

-4 770

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

VERKSAMHETSÖVERSIKTER

Barn- och utbildningsnämnden Nämndens mål i styrkort Perspektiv

Nämndens mål

Perspektiv

Medborgare

• Arbetsro och trygghet ska säkerställas i all verksamhet

Organisation • Skol- och fritidsförvaltningen ska vara en attraktiv arbetsgivare

• Elever och vårdnadshavare ska vara nöjda med verksamheten

Nämndens mål

• Alla elever ska ha fullständiga betyg

• Skol- och fritidsförvaltningens kommunikation ska vara relevant och tillgänglig

• Vi ska leva upp till våra tjänstegarantier

• Verksamhetens måluppfyllelse ska förbättras

• Skol- och fritidsförvaltningens personal ska ha hög kompetens beträffande hållbar utveckling

• Alla medarbetare ska använda IT som ett naturligt stöd i uppdraget

Perspektiv

Nämndens mål

Perspektiv

Ekonomi

• Ekonomin ska vara i balans

Framtid

• Barn och unga ska erbjudas en stimulerande lärmiljö

• Barn och ungdomar ska stärka sin förmåga att tänka fritt och söka egna lösningar

Nämndens mål

• Förskolor och skolor ska ha en låg energiförbrukning

• Alla medarbetare ska vara kunniga och kompetenta

• Stadens förskolor och skolor ska vara ett attraktivt val

Markören visar nämndens måluppfyllelse. För mer information om stadens modell för mål- och resultatstyrning se ”Stadens övergripande mål i styrkort” i denna årsredovisning. För fördjupad information om nämndens mål i styrkort 2012 och uppfyllelsen av dessa, se publikation på stadens hemsida www.helsingborg.se.

Extern verksamhet Nedan åskådliggörs verksamhet, finansierad av nämnden, som vänder sig direkt till invånarna och som bedrivs av extern part. Detta dels på total nivå för nämnden och dels fördelat på de av nämndens ansvarsområden där sådan verksamhet förekommer.

Nämndens verksamhet – kommunal och extern

Extern verksamhet fördelat på berörda verksamhetsområden

Andel i procent av verksamhetens totala kostnadsomslutning

Andel i procent av verksamhetsområdets totala kostnadsomslutning 100 %

Fristående verksamhet

50 %

Kommunal verksamhet 0 % Förskola och pedagogisk omsorg

Grundskola med förskoleklass, fritidshem

Kommunal verksamhet

BA R N - och UTB I LD N I N G S nämnden Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

Gymnasieskola

Fristående verksamhet

Förskola och pedagogisk omsorg Årets verksamhet

Verksamhetens starka sidor:

Staden erbjuder ett brett utbud för att ge vårdnadshavare valfrihet. Nya enheter har under året godkänts för rätt till bidrag och knappt 37 procent av förskolebarnen är inskrivna i fristående verksamhet. Födelsetalen ökar och en större andel barn går i förskola. Därför har antalet platser utökats och nya förskolor öppnats. Som ett alternativ till förskola finns pedagogisk omsorg i såväl kommunal som privat regi. Helsingborgs förskolor uppvisar mycket goda resultat inom flertalet av attitydundersökningens områden och vårdnadshavarna är allmänt mycket nöjda. För att utveckla kvaliteten genomför förskolorna självvärdering enligt Qualismodellen. Åtta förskolor Qualiscertifierades under året medan nio granskades av extern granskare. Ringstorps förskola fick glädjande den högsta poängen i landet och flera andra förskolor i staden låg bara någon poäng efter. Kvaliteten bedöms som genomgående mycket hög. Mål på individnivå finns inte inom förskolan. Här är det kvaliteten på den pedagogiska verksamheten som utvärderas och bedöms, inte enskilda barns prestationer. Den pedagogiska dokumentationen synliggör lärandet och lärprocessen för barnen. Dokumentationen utgör också ett stöd för reflektion och analys, vilket bidrar till att utveckla verksamhetens lärande. Resultaten i den årliga attitydundersökningen av hur vårdnadshavare upplever förskoleverksamheten kvarstår på hög nivå, vilket visar att verksam heten håller hög kvalitet.

• Förskolorna håller hög kvalitet, vilket Skolinspektionens rapport (2011), genomförda Qualisgranskningar och vårdnadshavares bedömningar visar.

2010

2011

2012

Intäkter

Övergripande ekonomi, mnkr

189

188

194

Kostnader

866

927

989

Nettokostnader

-677

Volymer/prestationer

2010

-739 2011

-795 2012

Samtliga barn i förskoleverksamhet, antal

6 533

6 711

6 972

- varav kommunal förskola

4 162

4 223

4 401

- varav kommunal pedagogisk omsorg - varav fristående förskolor - varav fristående pedagogisk omsorg Andel inskriva barn i förskoleverksamhet av i staden folkbokförda barn, procent Andel i staden folkbokförda barn i fristående förskoleverksamhet, procent Skolbarnsomsorg, elever i stadens skolor, antal Skolbarnsomsorg, elever i fristående skolor, antal

2 284

2 402

2 483

88,2

88,1

89,3

35,9

36,7

36,6

3 283

3 491

3 672

726

790

831

2010

2011

2012

• Personalen är engagerad och arbetar utifrån barnens behov och intressen. • Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning är hög i stadens förskolor. • På alla stadens förskolor pågår ett aktivt arbete för att dokumentera och synliggöra barnens lärande och lärprocesser. FRAMTID

Ett stärkt pedagogiskt uppdrag med behörighetskrav, ökad tillgänglighet och ökat antal barn i åldrarna 1–5 år medför stigande efterfrågan på behöriga förskollärare. Tillgång till behörig personal är därför en nyckelfråga för förskolans utveckling. Framtida förbättringsområden:

• Förskolorna måste utveckla förmågan att analysera och bedöma sitt arbete utifrån måluppfyllelsen för att formulera åtgärder för utveckling. • Alla förskolor måste främja leken och kreativiteten samt stimulera till ett lustfyllt lärande. • Förskolorna behöver utveckla formerna för barns och föräldrars inflytande.

Kvalitet

2010

2011

Förskolebarn per årsarbetare i kommunal verksamhet, antal

5,8

5,7

5,8

Förskolebarn per årsarbetare, (kommunal och fristående), antal

5,7

5,6

5,7

5,3

Lärare i kommunal verksamhet med pedagogisk högskoleexamen, procent

Lärare i i kommunal och fristående verksamhet med pedagogisk högskoleexamen

Andel av barnen i förskoleverksamhet (kommunal och fristående verksamhet) som upplever trygghet i verksamheten, procent

Andel av föräldrarna (kommunal och fristående verksamhet) som upplever att deras barns nyfikenhet och lust att lära stimuleras i förskolan/pedagogiska omsorgen, procent

- gruppen större städer

2012

*) uppgift saknas Ekonomi Stadens förskolor – årskostnad per heltidsbarn, kr Stadens skolbarnomsorg – årskostnad per elev, kr

149 370 150 235 153 255 29 676 35 055 36 198

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012 BA R N - och UTB I LD N I N G S nämnden

Grundskola med förskoleklass ÅRETS VERKSAMHET

Resultaten för Helsingborgs skolor är varierande. En analys av resultaten över flera år visar att inom många områden ligger kommunens resultat relativt jämnt över tid. På en del områden märks förbättringar men det är fortfarande alltför många av de nationella målen som inte nås. Utveckling av former för likvärdig bedömning och betygsättning, språk-, läs- och skrivutveckling samt matematikutveckling är områden som prioriterats under året. Skolinspektionen lämnade 2011 sin tillsynsrapport och arbetet med att ta tag i de olika förbättringsområdena enligt denna har fortgått under året. Tre av stadens grundskolor har under 2012 genomgått extern kvalitetsgranskning enligt Qualismodellen. Samtliga blev certifierade. Ringstorpsskolan var den skola som lyckades bäst i såväl staden som landet i övrigt. Barn- och utbildningsnämnden beslutade att avveckla Kingelstad och Rögle skolor. Avvecklingen av Fredriksdalsskolan som kommunal grundskola slutfördes under året och fristående Kubikskolan tog över majoriteten av eleverna. Byggandet av Tågaborgsskolan pågår. Ungdomar i årskurs 8 och 9 erbjöds 2012 åter sommarskola för att bli behöriga till gymnasieskolans yrkespro-

gram. Under tre sommarlovsveckor fick de extra undervisning i engelska, matematik eller svenska. Från den kommunala grundskolan deltog 55 elever i årskurs 9 i sommarskolan 2012 och av dessa elever erhöll 80 procent godkänt betyg. Motsvarande uppgifter för den fristående verksamheten var 10 deltagande elever med 50 procent godkänt betyg. I december 2011 beslutade barn- och utbildningsnämnden att följa upp projektet med den timplanelösa skolan. Projektrapporten behandlades på nämnden i oktober 2012. Granskningen visade att likvärdigheten måste bli bättre. Då projektet startade för ungefär tio år sedan valde eleverna närområdesskolan, numera väljer stadens elever allt oftare en annan skola. Därmed har rörligheten mellan skolor ökat, viket innebär att det blivit ännu viktigare att se helheten och tillförsäkra att eleverna erbjuds den garanterade timtiden. Likvärdigheten måste säkras. En kart läggning av timplanernas utseende pågår även vid de fristående skolorna. Arbetet med att implementera de digitala verktygen Unikum och Fronter har fortsatt under året och Unikum är nu infört i alla stadens grund- och grundsärskolor. Modersmålsundervisning sker på 25-talet olika språk,

BA R N - och UTB I LD N I N G S nämnden Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

varav arabiska är det största. Andra stora språk är bosniska, serbiska och polska. Som extra stöd för tvåspråkiga elever erbjuds studiehandledning på modersmålet. Grundskolan har under 2012 för första gången satt betyg för elever i årskurs 6. Antalet grundskolor i staden var vid årets slut totalt 54 varav 20 fristående. Rörligheten mellan skolorna är stor. 44 procent av eleverna har valt annan skola än närområdesskolan. Några viktiga händelser under året

Barn- och utbildningsnämndens attitydundersökning och Region Skånes levnadsvaneundersökning genomfördes båda i februari–mars. Jämförelsetjänsten, som ger medborgarna möjlighet att jämföra stadens förskolor och skolor, öppnades i mars. Den uppmärksammade tjänsten används vid val av förskola eller grundskola. Skolinspektionen genomförde under året kvalitetsgranskningar vid några av stadens skolor. Bland dessa kan nämnas kvalitetsgranskningen Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolan. Granskningen visade att förvaltningens uppföljning av resursfördelningen var föredömlig. Skolinspektionen har även kvalitetsgranskat undervisningen i SO, Idrott och hälsa och Rätten till utbildning.

Övergripande ekonomi, mnkr Intäkter Kostnader Nettokostnader Volymer/prestationer Samtliga elever i stadens skolor, antal - varav grundskola - varav förskoleklass I Helsingborg folkbokförda elever, antal - varav i kommunens skolor - varav i annan kommuns skolor - varav i fristående skolor Andel Helsingborgselever i fristående skola, procent Ekonomi

2010

2011

2012

137

120

116

1 098

1 104

1 120

-961 2010

-984 2011

-1 004 2012

10 463

10 315

10 347

9 356

9 185

9 178

1 107

1 130

1 169

13 210

13 197

13 411

10 328

10 184

10 194

113

112

139

2 769

2 901

3 078

21,8

22,8

24,0

2010

2011

2012

Grundskola – årskostnad per elev, kr

69 695

72 437

72 936

- varav lokalkostnader

15 491

15 863

15 942

Förskoleklass – årskostnad per elev, kr ingår ovan

FRAMTID

Förbättringar av resultaten i förhållande till de nationella målen ska prioriteras. Personalens bemötande och förväntningar på eleverna är avgörande för måluppfyllelsen. Ledarskap och styrning är en annan mycket viktig faktor. De tidiga satsningarna på basfärdigheterna – läsa, skriva och räkna – fortsätter. I budgeten för 2013 är elevernas språkutveckling, IKT (Informations- och Kommunikationsteknologi) i undervisningen och förstärkt elevhälsa prioriterade områden. Kravet på lärarlegitimation och behörighet innebär nya utmaningar. Beslut beträffande projektet Skola utan timplan fattas av barn- och utbildningsnämnden våren 2013. Likvärdighet i bedömning och betygsättning är i fortsatt fokus. Framtida förbättringsområden:

• Likvärdigheten vad gäller bedömning måste öka såväl inom som mellan skolorna. •

Andelen elever som är med och planerar sin undervisning har minskat över tid och är långt ifrån målvärdet. Elevernas delaktighet och involvering måste öka.

• Personalens förväntningar på eleverna måste höjas och grundskolorna måste än mer utmana eleverna att nå högre måluppfyllelse. Kvalitet

2010

2011

Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 i den kommunala grundskolan

204,3

208,9

210,9

Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 i grundskolan (kommunal och fristående)

209,4

212,8

214,3

- gruppen större städer

205,7

206,5

207,3

86**

87**

Elever i kommunal grundskola som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram, procent Elever i kommunal och fristående grundskola, som är behöriga till gymnasieskolans yrkes program procent

2012

93**

- gruppen större städer

86,6

87,6

Heltidslärare per 100 elever i kommunal grundskola, antal

7,9

7,7

Heltidslärare per 100 elever (kommunal och fristående grundskola), antal

7,8

7,6

7,8

- gruppen större städer

8,1

8,2

Andel av eleverna i grundskolan (kommunal och fristående) som upplever trygghet i verksamheten, procent

Andel av eleverna i grundskolan (kommunal och fristående) som upplever att skolarbetet stimulerar deras nyfikenhet och lust att lära, procent

*) uppgift saknas **) avser resultat efter sommarskola

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012 BA R N - och UTB I LD N I N G S nämnden

Gymnasieskola ÅRETS VERKSAMHET

I Helsingborgs stad finns ett brett utbud av gymnasieutbildning i såväl kommunal som fristående regi. Under läsåret 2011/2012 erbjöd den kommunala gymnasieskolan i Helsingborg 16 av de 17 nationella programmen med flertalet nationella inriktningar, International Baccalaureate samt introduktionsprogrammen vid fyra enheter. Därtill fanns 18 fristående gymnasieskolor som anordnade ett varierat utbud av program, både yrkesprogram och studieförberedande program. Inklusive elever från andra kommuner fanns det läsåret 2011/2012 totalt 7 425 gymnasieelever i Helsingborg, varav 4 573 i kommunala och 2 852 i fristående gymnasieskolor (källa Skolverket). Av stadens ungdomar gick 58,1 procent i kommunala gymnasieskolor, 38,4 procent i fristående och 3,5 procent i andra kommuners/landstings gymnasieskolor. Omkring en 1/3 av eleverna i de kommunala gymnasieskolorna var folkbokförda i andra kommuner. Minskande elevtal och fler anordnare har skärpt konkurrensen mellan gymnasieskolorna i Helsingborg. Ett betydande arbete har genomförts för att anpassa verksamheten organisatoriskt och ekonomiskt till elevernas val av gymnasieutbildning. De kommunala gymnasieskolornas organisation och ledning har utretts under året. Gymnasieantagningen sker sedan ett antal år i en gemensam antagningsorganisation för Skåne och Västra Blekinge. Ansökan till samtliga kommunala gymnasieskolor och i stort sett alla fristående görs via internet. Det gemensamma antagningssystemet underlättar för eleverna att utnyttja valfriheten i utbudet av gymnasieutbildningar. Vid antagningen inför läsåret 2011/2012 var det i det närmaste lika många ungdomar som antogs till de fristående som till de kommunala gymnasieskolorna. Inför läsåret 2012/2013 hade de fristående gymnasieskolorna fler sökande än de kommunala. Förändringarna i gymnasie skolan genom GY11-reformen har varit i fokus för utvecklingsarbetet även under 2012. En skolportal med gemensamma samarbetsytor har införts i de kommunala gymnasieskolorna vilket öppnar nya möjligheter för både elever och pedagoger. Införandet av en lärplattform har också förbättrat förutsättningarna för att använda informations- och kommunikationsteknologi, IKT, som en naturlig del i undervisningen. Förbättrad måluppfyllelse har varit det övergripande temat för utvecklings- och förändringsarbetet i gymnasieskolan under 2012. Fler elever måste fullfölja sin gymnasieutbildning för att kunna gå till arbete eller vidare studier.

Det finns flera orsaker till att många ungdomar lämnar gymnasieskolan med ofullständiga betyg. Kommunstyrelsens ordförande gav stadsdirektören i uppdrag att utarbeta ett förslag till samordning av stadens arbete för att uppnå bästa möjliga resultat när det gäller att motverka utanförskap bland stadens ungdomar upp till 24 år. Uppdraget ska ta fram åtgärder som långsiktigt och hållbart ökar ungdomarnas möjlighet att komma i arbete eller i vidare studier. I barn- och utbildningsnämndens uppdrag ingår att utveckla åtgärder som möjliggör en mer flexibel och individuellt utformad skolgång samt att öka medvetenheten hos eleverna om vilka konsekvenser olika val och till exempel ett avhopp kan leda till. En projektorganisation, Unga till arbete, har därför skapats inom skol- och fritidsförvaltningen. Enligt uppdraget åligger det gymnasieskolorna att i samarbete med andra förvaltningar i staden, myndigheter och organisationer ta fram nya arbetssätt för att öka andelen som får slutbetyg från gymnasieskolan. FRAMTID

Ökad måluppfyllelse är gymnasieskolans stora utmaning för framtiden. Fler elever måste fullfölja sin gymnasieutbildning med fullständiga betyg för att gå kunna gå vidare till arbete eller högre studier. Elevernas medverkan i att sätta mål för och planera sin utbildning är central för att skapa delaktighet och därmed öka motivationen för skolarbetet. Bedömning och betygsättning är fortsatt ett prioriterat utvecklingsområde. Användandet av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) i undervisningen behöver utvecklas. Digitala lärverktyg måste bli naturliga inslag i undervisningen. Minskande elevtal och fler anordnare innebär fortsatt stor konkurrens mellan gymnasieskolorna i staden. Arbetet med att anpassa organisation och lokalutnyttjande efter elevtalen behöver fortsätta. Den av barn- och utbildningsnämnden beslutade organisationsförändringen, som innebär att sex kommunala gymnasieskolor inrättas, skapar goda förutsättningar för att stärka de kommunala gymnasieskolorna. Ledarskap och styrning är en viktig faktor. En verksamhetschef med ett övergripande uppdrag att samordna och utveckla verksamheten kommer att rekryteras för de kommunala gymnasieskolorna.

BA R N - och UTB I LD N I N G S nämnden Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

Övergripande ekonomi, mnkr

2010

2011

2012

Intäkter

179

192

190

Kostnader

652

627

Nettokostnader Volymer/prestationer

-473 2010

-435 2011

-437 2012

Samtliga elever i stadens gymnasieskolor, antal

5 259

4 799

4 264

- varav Helsingborgselever

3 708

3 278

2 818

- varav andra kommuners elever

1 551

1 521

1 446

I Helsingborg folkbokförda elever, antal

5 195

5 054

4 853

- varav stadens skolor

3 708

3 278

2 818

- varav skolor i andra kommuner - varav fristående skolor Ekonomi

207

169

1 280

1 569

1 866

2010

2011

2012

Årskostnad per elev i stadens skolor, kr

90 222

92 139

94 903

- varav lokalkostnader, kr

17 947

18 847

18 881

Kvalitet

2010

2011

2012

Betygsmedelvärde, kommunal gymnasieskola

13,7

13,5

13,6

Betygsmedelvärde, kommunal och fristående gymnasieskola

14,3

14,1

- gruppen större städer Elever i kommunal gymnasieskola folkbokförda i kommunen med slutbetyg efter påbörjad gymnasieutbildning inom 4 år, procent

- gruppen större städer

Andel elever med grundläggande behörighet till högskolan, kommunal gymnasieskola, procent

Andel elever med grundläggande behörighet till högskolan, kommunal och fristående gymnasieskola, procent

- gruppen större städer

Andel av eleverna i gymnasieskolan (kommunal och fristående) som upplever trygghet i verksamheten, procent

Andel av eleverna i gymnasieskolan (kommunal och fristående) som upplever skolarbetet stimulerar deras nyfikenhet och lust att lära, procent

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012 BA R N - och UTB I LD N I N G S nämnden

Särskola ÅRETS VERKSAMHET

Utbildningen i grundsärskolan syftar till att ge utvecklingsstörda barn och ungdomar en utbildning och utveckling utifrån individuella förutsättningar. Under 2012 gick 118 elever i grundsärskola varav 75 med inriktning träningsskola. 15 elever var individintegrerade på olika enheter. En elev fanns på en fristående enhet. Av årets 143 elever i gymnasiesärskolan kom 39 från annan kommun. 50 elever gick individuellt program, 61 nationellt program och 32 elever på specialenhet. Särskolans resursteam har handlett arbetslag i de olika skolformerna såväl ur ett pedagogiskt som ur ett psykologiskt perspektiv. Teamet har under året fortsatt arbetet med att förbättra rutiner för mottagande i särskolan samt utvecklat rutiner för uppföljning. Nya styrdokument för särskolan började tillämpas 2011. Elevhälsan har arbetat tillsammans med skolorna för att tydliggöra särskolans uppdrag. Förändringar i styrdokumenten i form av nya lagar, regler och rutiner har varit i fokus under årets nätverksträffar med rektorer och pedagoger. Den nya skollagen innebär att elever med endast diagnosen autism inte längre tillhör särskolans personkrets, vilket framtvingat andra lösningar för dessa elever. Som stöd i arbetet med att utveckla elevernas lärande fortsätter särskolans resursteam att arbeta för kunskap om

Övergripande ekonomi, mnkr

2010

2011

2012

Intäkter

Kostnader

Nettokostnader Volymer/prestationer Elever i grundsärskola exklusive individ integrerade elever, antal

2010

-68 2011

-58 2012

121

100

Individintegrerade elever i grundsärskola, antal 13

Elever i gymnasiesärskola, antal - varav från andra kommuner Ekonomi Grundsärskola – årskostnad per elev, kr

-74

140

151

143

2011

2012

2010 296 574

300 133 309 137

Gymnasiesärskola – årskostnad per elev, kr 250 520

253 526 261 132

dokumentation av och för elevers lärande. Handledning ges både till arbetslag och enskilda pedagoger. Resursteamet ska arbeta för att förbättra rutiner och dokumentation kring mottagandet och säkra att uppföljningen av eleverna i grundsärskolan kontinuerligt sker. Prioriterade områden i särskolans årliga kvalitetsredovisning har varit kommunikation, delaktighet och synen på elevers självständighet. Normer och värden, trygghet, kunskaper och färdighet och samverkan mellan hemmet och skolan har också varit i fokus. FRAMTID

Ett samarbetsavtal är upprättat i nordvästra Skåne som möjliggör frisök i området för elever på gymnasiesärskolans nationella program. Avtalet ställer krav på ett fördjupat samarbete och ett fungerande nätverk i framtiden. Ett minskat elevantal medför att samordning av programut budet är nödvändigt. Den nya gymnasiesärskolan Gys-13 kräver kontinuerliga fortbildningsinsatser för berörd personal. En digital ärendehantering kring mottagande införs. Stöd ges för ett fortsatt arbete med kunskapsbedömningen på det individuella programmet i den nya gymnasiesärskolan. Särskolans resursteam fortsätter att handleda ute i skolorna.

Kvalitet Heltidslärare per 100 elever i grundsärskolan, antal - gruppen större städer

2010

2011

2012

16,7

20,4

24,1

27,8

Lärare med pedagogisk högskoleexamen, procent

- gruppen större städer

Lärare med specialpedagogisk högskoleexamen, procent

- gruppen större städer

*) Uppgift saknas

BA R N - och UTB I LD N I N G S nämnden Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

Vård- och omsorgsnämnden Nämndens mål i styrkort Perspektiv

Nämndens mål

Perspektiv

Nämndens mål

Medborgare

• Insatserna ska vara lättillgängliga för invånarna

Organisation

• Stärka varumärket vård och omsorg

• Ökad kvalitet inom nämndens ansvarsområde

• Tjänstegarantierna ska uppfyllas

• Verksamheten ska utvecklas på ett hållbart sätt

Perspektiv

Nämndens mål

Perspektiv

Nämndens mål

Ekonomi

• Ekonomin ska vara i balans

Framtid

• Ökat fokus på miljö- och klimatfrågor

• Fler trygghetsboende ska etableras i Helsingborg

• Kunskapen hos medborgarna om vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde ska öka

Nämndens verksamhet – kommunal och extern

Extern verksamhet fördelat på berörda verksamhetsområden

Andel i procent av verksamhetens totala kostnadsomslutning

Andel i procent av verksamhetsområdets totala kostnadsomslutning

100 % Entreprenadutsatt verksamhet

50 %

Kommunal verksamhet

0 % Boende för vuxna (LSS)

Daglig verk- Hemservice samhet (LSS)

Kommunal verksamhet

Hemvård

Vårdboende

Entreprenadutsatt verksamhet

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012 vå rd - och omsorgsnämnden

Äldre och funktionshindrade ÅRETS VERKSAMHET

Vård- och omsorgsnämnden har det samlade ansvaret för omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning. Ansvaret inkluderar myndighetsutövning enligt socialtjänstlagen (SoL) och bostadsanpassningsbidrag enligt lag om bostadsanpassningsbidrag (BaB). En dryg tredjedel av verksamhetsområdet äldre och personer med funktionsnedsättning drivs på entreprenad. Denna del omfattar fem vårdboenden. Carema Care AB driver Murteglet och Stattenahemmet, Humana omsorg AB driver Ragnvallagården och Lussebäcksgården och Norlandia AB driver Tuvehagen. Dessutom omfattas en tredjedel av hemvårdsområdena: Carema Care AB driver Råå/Miatorp och Stattena/Berga, Attendo AB driver Adolfsberg/ Rosengården och Ödåkra/Kattarp och Omsorgshuset AB driver hemvårdsområdena Söder och Planteringen/ Miatorp. Under året har Pålsjö parks boende för äldre öppnat med totalt 60 lägenheter. Två äldreenheter för boende, Drottninghög och Minörgården har stängt. Den blocköverskridande överenskommelsen

Målen för vård- och omsorgsnämndens arbete med äldreomsorgen är att skapa en omsorg som invånarna är trygga

med, kan förstå och är stolta över. Att utöka valfriheten är ett viktigt delmål. Därför har en upphandling genomförts som innebär att kunderna i hela stadens hemvård från och med oktober 2013 kommer att kunna välja antingen kommunal eller privat utförare. Volymen av vårdboenden som bedrivs i privat regi är oförändrad. Dock fanns en ny intern driftform med i överenskommelsen. Tanken var att bygga ett vårdboende med eget tillagningskök, med det uttalade syftet att skapa mångfald inom vård och omsorg. Driftformen har konkretiserats i ett avtal med vård- och omsorgsnämnden i december. Verksamheten kommer att bedrivas i den nya bostaden för äldre på Råå, Åbrädden. Kvalitetsutveckling

De senaste åren har nämnden gjort en stor satsning med att införa såväl värdighetsgarantier som en gemensam värdegrund för arbetet, vilket kommer kunderna tillgodo genom höjd kvalitet. Satsningen siktar också på att öka yrkesstoltheten hos medarbetarna. Under 2012 fortsatte arbetet med kvalitet och kärnvärden att konkretiseras, bland annat med målet att kunderna ska erbjudas upplevelser som involverar alla sinnen. Efter en kick off under våren har personal utbildas till sinnesin-

vå rd - och omsorgsnämnden Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

spiratörer för att kunna inspirera och medvetandegöra vikten av arbetet med sinnena gentemot kunderna. Ett sinne i taget gäller och under hösten stod doft och smak i fokus. Värdegrundsarbetet bryts ner till konkreta resultatmål för verksamhet och enheter. Som ett exempel kan nämnas att matfrågan har belysts och utvecklats. Det fortsatta fokusområdet på vårdboenden är att förbättra kosten och måltidssituationen genom att erbjuda en större valfrihet i menyn och fler rätter lagade från grunden. För att få in ytterligare inspiration pågår rekrytering av en måltids samordnare/kostchef. En viktig kvalitetsaspekt är tillgänglighets- och trygghetsfrågan som utvecklats på flera sätt. Numera finns alltid en enhetschef i beredskap på kvällar, nätter och helger för att kunna hjälpa våra kunder med dessa frågor i akuta situationer. Årets kvalitetsundersökning visar att kunderna är väldigt nöjda med de aktiviteter och utevistelser som erbjuds på våra boenden. Detta tror vi till stor del beror på det så kallade VinnaVinna-arbetet, som bedrivits på tre vårdboende under året. Utgångspunkten för projektet har varit att hitta en modell som tillvaratar kundernas intressen och erfarenheter likväl som kunskaper och intresse hos personalen och resurser hos närstående och övriga samhället. VinnaVinna har fått mycket positiv respons och är i samband med årsskiftet en permanent verksamhet. Härigenom blir de äldre mer delaktiga i utformningen av sociala aktiviteter, vilket säkerställer att utbudet matchar deras intresse och önskemål. Andra goda exempel inom området för kvalitetsarbete är Sveriges Kommuners och Landstings stora kvalitetsundersökning KKiK (kommunens kvalitet i korthet) där verksamheten har goda resultat inom områdena väntetid till äldreboende, hemtjänstens utbud, kostnad och kundernas nöjdhet. FRAMTID

Gruppen äldre av i dag skiljer sig från tidigare generationer, exempelvis avseende utbildningsnivå, ökade krav och behov samt hälsa. Allt tyder på att framtidens äldre kommer att vara friskare och kunna arbeta längre. Samtidigt är antalet äldre så mycket större att det kommer att behövas mer vård eftersom risken att få försämrad hälsa ökar med åldern. Att möjliggöra kvarboende i närområdet är en central fråga. Arbetet med att finna sådana lösningar kommer att få hög prioritet under de närmaste åren. Trygghetsoch seniorboende liksom andra former av boende, anpassade till äldres behov, behöver öka i antal. Det är önskvärt att förskjuta fokus inom äldreomsorgen från individuella, biståndsbedömda insatser till förebyggande arbete i form av en utökad och lättillgänglig generell service. Exempel på områden att förhålla sig till i detta sammanhang och vid en omvärldsanalys är dels lagstifta-

rens ökade centrala styrning, dels stadens syn på vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde: ska vi ha en nämnd för vård- och omsorgsarbete eller en nämnd för äldre och funktionsnedsatta? Dessutom står verksamhetsområdet inför utmaningar att rekrytera och behålla tillräckligt med kompetent per sonal i förhållande till den demografiska utvecklingen av andelen äldre. En viktig samarbetspart i det sammanhanget är Vård- och omsorgscollege och Campus Helsingborg. En annan viktig faktor är att utveckla arbetsmiljön, vilket under 2012 bland annat lett till att två av nämndens bostäder för äldre kvalificerat sig till stadens interna prisutdelning för hälsofrämjande arbetsplats. Socialstyrelsens nya föreskrift om bemanning på vårdboenden som träder i kraft 2014-01-01 kommer att innebära förändrade arbetsformer och kan även komma att medföra behov av ökad bemanning. Nämnden fortsätter under 2013 att bevaka vad tillämpningen kan komma att innebära.

Övergripande ekonomi, mnkr

2010

2011

287

285

271

1 361

1 366

1 388

-1 074

-1 081

-1 117

Volymer/prestationer

2010

2011

2012

Äldre (65–79 år), med insatser enligt Socialtjänstlagen, antal

1 245

1 255

1 330

187

206

202

1 058

1 049

1 128

404

409

457

3 756

3 762

3 835

956

932

902

2 800

2 830

2 933

Äldre (80– år), med hemsjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen, antal

933

898

956

Ersättning utskrivningsklara i sjukvården, antal vårddygn

905

280

719

Funktionshindrade (20–64 år), med insatser enligt Socialtjänstlagen, antal

361

387

399

Funktionshindrade (20–64 år), med insatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen, antal

169

201

208

Korta platser (återhämtning, rehabilitering), antal

141

101

106

96,5

2011

2012

Intäkter Kostnader Nettokostnader

- varav vårdboende - varav hemtjänst Äldre (65–79 år), med hemsjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen, antal Äldre (80– år), med insatser enligt Socialtjänstlagen, antal - varav vårdboende - varav hemtjänst

Korta platser beläggning i procent Ekonomi Särskilt boende – kostnad per plats, kr Hemtjänst – kostnad per plats, kr Kvalitet

2010 499 000

2012

509 000 524 000

55 000

57 000

58 000

2010

2011

2012

Kostnad per dag och deltagare i dagverksamhet, kr

576

Andel vårdtagare som är mycket eller ganska nöjda med sitt boende, procent

Andel vårdtagare som är mycket eller ganska nöjda med sin hemtjänst, procent

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012 vå rd - och omsorgsnämnden

Insatser enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade ÅRETS VERKSAMHET

Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Undantagna är personer med psykiska funktions hinder som istället socialnämnden ansvarar för. Insatserna verkställs av upphandlade externa utförare och den kommunala verksamheten, Omsorg i Helsingborg. Carema Orkidén driver boendena Sporrevägen, Gummarpsvägen och Tisdagsgatan samt fyra dagliga verksamheter på entreprenad. Särskilda LSS-handläggare vid nämndens övergripande myndighet sköter myndighetsutövningen. Personer som beviljats personlig assistans kan fritt välja utförare. Verksamhetsförändringar och efterfrågan av insatser

Antalet personer med någon LSS-insats har länge varit relativt konstant, även om behovet av insatsform varierat. På senare år har vi dock kunnat se ett trendbrott med större volymökningar – 2012 hade cirka 660 personer LSS-insatser vilket är en ökning med tio procent på bara två år. En växande grupp är personer som har en komplex problematik med socialt nedbrytande beteende. En annan förändring är att andelen personer, inom målgruppen, med behov av äldreomsorg ökar. I februari öppnade ett nytt LSS-boende med tolv platser på Magnoliagatan. Trots detta finns en tämligen konstant ”kö” med cirka 20 personer. Antalet beviljade ansökningar om personlig assistans enligt LSS har också ökat under året. Främsta orsaken till detta är Försäkringskassans omprövningar av pågående beslut, vilket inneburit att allt fler personer fått minskade timmar eller indraget beslut från Försäkringskassan.

Vägledare, som är utbildade i Kommunförbundet Skånes delaktighetsmodell, har under året genomfört flera delaktighetsslingor i bostäder och dagliga verksamheter. Därigenom har kunderna getts större möjlighet till inflytande. Vi har under många år haft svårt att hitta bra metoder att mäta utfallet för kundnöjdhet inom LSS-verksamheten. Genom att använda delaktighetsmodellen som metod har kundundersökningar kunnat påbörjas i alla nämndens LSS-boenden. Dessutom finns brukarråd i de flesta LSSverksamheterna. Detta är ytterligare ett sätt att arbeta med inflytande och delaktighet. Team Service är en verksamhet med deltagare från daglig verksamhet, som under året kommit igång med sitt arbete och utfört arbetsuppgifter på förvaltningens arbetsplatser. En förmedling samlar ihop beställningar på arbetsuppgifter som sedan Team Service utför. Detta är mycket uppskattat av deltagarna som får möjlighet till varierande arbetsuppgifter på andra arbetsplatser än den egna, dagliga verksamheten samtidigt som kunderna i nämndens övriga verksamheter får en kvalitetshöjning.

Övergripande ekonomi, mnkr

2010

2011

361

369

394

Nettokostnader

-270

-282

-309

Volymer/prestationer

2010

2011

2012

164

169

191 1

Intäkter Kostnader

Personer med personlig assistans Boende vuxna, antal nyttjade platser Boende barn, antal nyttjade platser

2012

Antal personer med beslut om daglig verksamhet

337

364

374

Ledsagare

150

142

143

Kvalitetsutveckling

Kontaktpersoner

124

131

144

Under 2012 har arbetet med kvalitet och kärnvärden fortsatt att konkretiseras. Målsättningen är att kunderna även här ska erbjudas upplevelser där alla sinnen involveras. Detta inleddes med en kick off för all personal under våren. Fokus läggs på ett sinne i taget och under hösten har temat varit doft för att övergå i smak. Medarbetare från LSS-verksamheten har utbildats till sinnesinspiratörer och ska i detta uppdrag inspirera och medvetandegöra vikten av arbetet med sinnena gentemot kunderna. Årets medarbetarundersökning visade på höga siffror i hur värdegrundsarbetet gett medarbetarna i hela förvaltningen inspiration i arbetet.

Avlösare

Antal personer med beslut om tillsyn

Vistelse/stödfamiljer

Familjehem

Personlig assistans utförd av staden, timmar Personlig assistans som staden har kostnadsansvar för, timmar Ekonomi, kr Särskilt boende – kostnad per plats, kr

257 000

247 000 226 000

274 000

289 000 328 000

2010

2011

2012

708 000

714 000 783 000

Daglig verksamhet – kostnad per plats, kr 183 000

174 000 183 000

vå rd - och omsorgsnämnden Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

FRAMTID

Under 2012 gjordes en inventering av det framtida behovet av LSS-boende. Bilden som framkom är att vi behöver skapa bostäder som är lämpade för målgruppen utvecklingsstörda med åldersrelaterade hinder samt för gruppen unga tillhörande den nya integrationsgenerationen*. Utbud och inriktning av den dagliga verksamheten behöver också utvecklas när nya kundgrupper är på väg in. För att möta deras behov av sysselsättning och aktivitet pågår en översyn av den dagliga verksamheten både vad gäller arbetsuppgifter och lokaler. Att utveckla arbetet med delaktighet och inflytande för LSS-verksamhetens kunder kommer att stå i fokus under 2013. Två andra prioriterade områden är att stärka stödet till anhöriga samt att utveckla barnperspektivet i verksam hetens alla delar.

* ”Integrationsgenerationen” är ingen homogen grupp. Här finns både unga som gått i särskola och unga som tillbringat skoltiden i den ordinarie skolan och först senare kommit i kontakt med kommunens insatser till personer med funktionsnedsättning. Framförallt i den senare gruppen finns en del personer som inte är intresserade av dessa insatser. Anledningen är att de inte vill bli klassificerade som funktionshindrade och att de inte finner att samhällets stöd passar dem, trots att de har svårt att klara sig och riskerar att råka illa ut. Källa; ”Bostad med särskild service och daglig verksamhet. En forskningsöversikt”, art.nr. 2011-2-6, Socialstyrelsen, mars 2011.

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012 vå rd - och omsorgsnämnden

Utvecklingsnämnden Nämndens mål i styrkort Perspektiv

Nämndens mål

Perspektiv

Medborgare

• Tjänstegarantierna ska uppfyllas

• Barn i familjer med försörjningsstöd ska bli färre

Organisation • Utvecklingsnämnden ska vara en attraktiv arbetsgivare

• Aktiva insatser ska leda till att individen skapar förutsättningar för sin egen försörjning och utveckling

• Avslutad vuxenutbildning ska leda till arbete eller fortsatt utbildning

• Försörjningsstödstagare ska vara aktiva

• En insats ska upplevas som meningsfull

Nämndens mål

• Attitydinsatser inom integration ska vara meningsfulla och leda till delaktighet och egenansvar

Perspektiv

Nämndens mål

Perspektiv

Ekonomi • Kostnaderna för försörjningsstöd ska understiga budgeterat belopp

Nämndens mål

Framtid • Förvaltningen ska kontinuerligt förbättra kvaliteten samt öka effektiviteten i arbetet

• Optimal EU- eller annan extern-finansiering ska eftersträvas

• Introduktion av flyktingar ska leda till egenförsörjning

Nämndens verksamhet – kommunal och extern

Extern verksamhet fördelat på berörda verksamhetsområden

Andel i procent av verksamhetens totala kostnadsomslutning

Andel i procent av verksamhetsområdets totala kostnadsomslutning

Extern verksamhet

100 %

50 %

Kommunal verksamhet 0 % Försörjningsstödsinsatser

Svenska för invandrare (Sfi)/ Svenska som andra språk (Sas)

Kommunal verksamhet

Lorem ipsum dolor Helsing borgs stasta ds ds å rsr ed ovisning 2012 utvecklingsnämnden Helsing borgs å rsr ed ovisning 2012

Komvux

Extern verksamhet

Vuxenutbildning ÅRETS VERKSAMHET

Fördelat på alla skolformer studerade drygt 5 000 individer inom vuxenutbildningen under 2012. Utvecklingsnämnden erbjuder möjligheten att påbörja en utbildning året om och har haft en jämn ström av sökande. Det har blivit tydligt för invånarna att det går att påbörja en utbildning när ett behov föreligger, inte bara vid särskilda terminsstarter. Den gymnasiala utbildningen har bedrivits av två kommunala och fem externa utbildningsanordnare. Kundval Sfi (svenska för invandrare) och Sas (svenska som andraspråk) infördes 1 januari 2012. Intresset för kundvalet var stort och antalet elever som läste Sfi ökade med 200 personer jämfört med 2011. Vid årets början var sex utbildningsanordnare auktoriserade: Komvux Kärnan, Lernia Utbildning, NK Datacenter, Eductus, Merit Utbildning och Folkuniversitetet. Ytterligare två auktoriserades under året: Competens och Hermods. Därmed finns nu totalt åtta utbildningsanordnare. Under hösten startade en ny utbildning som innebär att Sfi läses i kombination med restaurangutbildning på gymnasial nivå. Genom statens satsningar på yrkesutbildning för vuxna (Yrkesvux) och lärlingsutbildning för vuxna fick stadens invånare möjlighet att fritt söka yrkes- och lärlingsutbildningar inom Familjen Helsingborg. Efterfrågan på platser inom Yrkesvux har varit stor. Lärlingsutbildning för vuxna startade i liten skala hösten 2011. Under 2012 utökades omfattningen med 75 platser. Under våren 2012 gjorde Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av APL (Arbetsplatsförlagt lärande) inom lärlingsutbildning för vuxna. Skolinspektionen identifierade några utvecklingsområden som åtgärdats. Under året har ett samverkansavtal för vuxenutbildningen i Familjen Helsingborg arbetats fram. Avtalet har skrivits under av samtliga kommuner och gäller från och med 1 januari 2013.

Övergripande ekonomi, mnkr

2010

2011

Kostnader

118

135

121

Nettokostnader

-82

-84

-87

2010

2011

2012

667

648

925

Intäkter

Volymer/prestationer Särvux, antal årsplatser Svenska för invandrare, antal årsplatser

2012

Grundskoleutbildning, antal årsplatser

176

209

262

Gymnasial utbildning, antal årsplatser

1 032

1 124

1 150

178

211

171

Kvalificerad yrkesutbildning, antal årsplatser Kvalitet

2010

2011

2012

Andel i arbete/studier 3 månader efter avslutad utbildning, procent

Andel i arbete/studier 6 månader efter avslutad Kvalificerad Yrkesutbildning, procent

FRAMTID

Under våren 2013 kommer en utvärdering av Sfi kundval att göras för att se hur kundvalet upplevs av elever och utbildningsanordnare. Utvecklingsnämnden arbetar för att få igång fler möjligheter för elever att läsa Sfi i kombination med yrkesinriktade kurser på gymnasial nivå. Under 2013 kommer alla utbildningsanordnare i Helsingborgs stad ha kontinuerlig antagning till utbildning. Kommunerna i Familjen Helsingborg har gemensamt sökt och kommer att få 28 mnkr till att bedriva Yrkesvuxutbildningar och Lärlingsutbildning för vuxna. I februari 2013 kommer webbansökan att börja tillämpas för elever som söker vuxenutbildning i Helsingborgs stad.

Helsing borgs stasta ds ds å rsr ed ovisning 2012 utvecklingsnämnden Helsing borgs å rsr ed ovisning 2012 Lorem ipsum dolor

Försörjningsstöd ÅRETS VERKSAMHET

Kostnaderna för försörjningsstödet ökade under året i takt med att arbetsmarknaden sviktade. Att antalet unga försörjningsstödstagare minskade beror främst på Arbetsförmedlingens utökade ansvar för målgruppen men också på en ökning av utvecklingsnämndens arbetsmarknadsprojekt. Ett brett utbud av försörjningsstödsinsatser är viktiga instrument för att säkerställa individens väg mot egen försörjning genom arbete eller sjukersättning. Denna bredd har under året uppnåtts genom en kombination av insatser och utredningar utförda av sju externa och stadens interna utförare. Språkstödjande initiativ har varit i fokus där matchning mot arbetsmarknaden kombinerats med språkträning. Under året gjordes ett omfattande arbete för att säkerställa att barnen synliggörs inom verksamheten. Kvinno våldsfrågan har också varit i fokus. Vägledning har blivit en obligatorisk del vid försörjningsstödsansökan. Att försörjningsstödsansökare omedelbart får möjlighet till information om stadens utbildningsutbud är mycket positivt. Syftet är att fler ska välja studier eftersom bristfällig utbildning är en av grundorsakerna till att människor har svårt att försörja sig. I konceptet ingår även möjligheten till en tvåveckors vägledande orienteringskurs. Framtidsakademin med målgruppen gymnasieung domar i försörjningsstöd startades upp vid årsskiftet 2012/2013. Det är en pilotinsats som syftar till att förebygga framtida behov av försörjningsstöd och att tidigt ge ungdomar en anknytning till arbetsmarknaden. Framtidsakademin är ett samarbete med det unga företaget Jobbassistenten. Tanken är att insatsen ska implementeras i ordinarie verksamhet 2013. FRAMTID

Andelen försörjningshushåll kommer att ligga kvar på en hög nivå. Utvecklingsnämden fortsätter att ha fokus på barnens situation. Ungdomar, personer som behöver språkförstärkning och personer som har fått försörjningsstöd under lång tid är prioriterade grupper. Samverkan med andra myndigheter, organisationer och arbetsgivare ska vara i fokus för att den enskilde ska få rätt hjälp/stöd. Arbetsförmedlingens ansvar utökas för att säkerställa uppföljningen av biståndstagares arbetssökande och de utökar sina resurser för personer som har rehabiliteringsbehov. Detta kan på sikt minska behovet av försörjningsstödsinsatser.

Lorem ipsum dolor Helsing borgs stasta ds ds å rsr ed ovisning 2012 utvecklingsnämnden Helsing borgs å rsr ed ovisning 2012

Övergripande ekonomi, mnkr

2010

2011

279

291

307

Nettokostnader

-279

-291

-306

Volymer/prestationer

2010

2011

2012

Intäkter Kostnader

2012

Hushåll som någon gång under året: - erhållit försörjningsstöd

4 297

4 329

4 401

- varav ungdomshushåll

1 060

1 036

1 079

Hushåll med försörjningsstöd - snitt per månad, antal

2 307

2 359

2 377

263

Ekonomi

2010

2011

2012

Genomsnittlig bidragskostnad per hushåll och månad, kr

7 599

7 847

8 094

210

222

231

Introduktionsersättning till flyktinghushåll, mnkr 11

2010

2011

2012

6,43

5,83

5,45

4,96

4,05

3,79

Andel barn i staden som förekommer i försörjningsstödshushåll, procent 10,4 11,8

Flyktinghushåll med introduktions ersättning, antal

Försörjningsstöd, mnkr

Kvalitet Genomsnittlig bidragstid under året, antal månader Genomsnittlig bidragstid i ungdomshushåll under året, antal månader

Andel självförsörjande efter introduktions periodens slut, procent

* Värden för 2012 anges först i nästkommande årsredovisning då uppgifterna inkommer till nämnd under 2013.

Integration och arbetsmarknad ÅRETS VERKSAMHET

Integrationsarbetet har fokuserat på en positiv utveckling i stadsdelar med utbrett utanförskap. Insatser och aktiviteter för att främja integration och social utveckling har genomförts i flera bostadsområden. Aktiviteter som formats genom bland annat medborgardialog har varit språk caféer, kultur- och hälsofrämjande arrangemang och stadsodling. Föräldralediga har haft möjlighet att få stöd i att utveckla det svenska språket samt studera svenska för invandrare. Under året påbörjades arbetet inom ramen för pilotverksamheten romsk inkludering med fokus på utbildning och arbete. Samverkan med romerna och olika myndigheter är av stor betydelse för arbetet. De av EU medfinansierade arbetsmarknadsprojekten Stark och Hantverksjobb i Skåne Nordväst arbetade med ungdomars etablering på arbetsmarknaden eller påbörjande av studier. En satsning har gjorts på jobbprojekt som både utgår från rekryterande företags och individens behov. Satsningen ligger i linje med Helsingborgs stads förbättringsarbete inom området arbete och utbildning för att bidra till stadens hållbara utveckling. Kommunfullmäktige fattade under våren beslutet Ungdomar till arbete – ytterligare 100 ungdomar i arbete 2012. Arbetet genomfördes i samarbete med Arbetsförmedlingen och resulterade i att 75 ungdomar erhöll sex månaders anställning på minst halvtid. Sju ungdomar fick timanställningar. Ytterligare 27 tjänster tillsätts i början på 2013.

Övergripande ekonomi, mnkr

2010

2011

Kostnader

159

135

138

Nettokostnader

-63

-56

-55

Intäkter

Volymer/prestationer

2012

2010 2011 2012

Antal deltagare i: - Arbetsmarknadspolitiska program

1 338

1 142

varav hos externa utförare

252

243

- Försörjningsstödsinsatser

- Jobbprojekt

138

935

725

705

Mottagna flyktingar, antal

155

- varav barn

- Sommarpraktik, 3-veckors

FRAMTID

Arbetet 2013 och framåt kommer att fokuseras på att utveckla mötesplatser för att stimulera möten mellan boende i Helsingborg. Som exempel kommer en hel del kraft att läggas på interreligiös dialog samt förstärkt stadsdelsutveckling med fokus på hälsa. Satsningen på jobbprojekt och arbetsmarknadsprojekt medfinansierade av Europeiska socialfonden kommer att fortsätta. Projekten håller på att ta fram en ny utbildningsform för försörjningsstödstagare. Metoden innehåller motivationshöjande insatser, höjd yrkeskompetens, företagsförlagt lärande och näringslivskontakt med rekryteringsbehov.

Helsing borgs stasta ds ds å rsr ed ovisning 2012 utvecklingsnämnden Helsing borgs å rsr ed ovisning 2012 Lorem ipsum dolor

Socialnämnden Nämndens mål i styrkort Perspektiv

Nämndens mål

Perspektiv

Nämndens mål

Medborgare

• Riskkonsumtion av alkohol ska minska

Organisation

• God personalpolitik

• Utsatta barn, ungas och vuxnas levnadsvillkor ska förbättras

• Socialförvaltningens information ska vara relevant och tillgänglig

• Brukarna ska vara nöjda med såväl kvalitet som resultat

• Rättssäker verksamhet

• Utfästelsen kring tjänstegarantin ska hållas

Perspektiv

Nämndens mål

Perspektiv

Nämndens mål

Ekonomi

• Effektiv användning av tilldelade medel

Framtid

• Användningen av köpt elenergi ska minska med minst 15 procent mellan år 2005 och år 2015

• Förvaltningens bilar ska köras på så mycket förnyelsebart bränsle som möjligt

• Utveckla en mer kunskapsbaserad socialtjänst

Nämndens verksamhet – kommunal och extern

Extern verksamhet fördelat på berörda verksamhetsområden

Andel i procent av verksamhetens totala kostnadsomslutning

Andel i procent av verksamhetsområdets totala kostnadsomslutning

100 % Extern verksamhet

50 %

Kommunal verksamhet 0 % Familjehem

Föreningsstöd

Kommunal verksamhet

socialnämnden Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

Heldygnsvård

Öppenvård

Extern verksamhet

Årets verksamhet

Socialnämnden med sin förvaltning har i uppdrag att arbeta med individ- och familjeomsorg riktat till utsatta barn, ungdomar och vuxna. Uppdraget omfattar såväl utredningar och insatser för barns skydd som stöd i form av missbruksvård, stöd till psykiskt funktionsnedsatta, förebyggande arbete, familjerätt, familjerådgivning samt alkoholtillstånd och stöd till föreningar. Inom förvaltningen finns också en socialjour samt Barnahuset som drivs tillsammans med övriga kommuner i Familjen Helsingborg. Förvaltningens ekonomi är totalt sett i balans. Verksamheterna Barn och familj samt Vuxen redovisar underskott 2012 medan avdelningen ungdom och familj väger upp detta med ett stort överskott. Under åren 2010–2012 har förvaltningen haft en ökning av inkommande ärenden gällande barn 0–12 år. Detta har bland annat lett till ett ökat behov av familjehemsplaceringar. Utredningar gällande barn och unga ska ske skyndsamt och får med vissa undantag pågå i max fyra månader. Ett framgångsrikt arbete har gjorts för att klara detta lagkrav. En ny familjecentral har etablerats på Söder och projekt Pinocchio som riktar sig till barn med tidigt normbrytande beteende pågår. Inom familjerätten har ett framgångsrikt projekt för att få föräldrar att komma överens vid vårdnadskonflikter bedrivits under året.

Socialförvaltningen genomförde under 2012 en informationskampanj för att öka kunskapen om familjevåld, kallad Jag gick in i en dörr. Socialstyrelsens tillsyn av familjevåldsenheten 2012 har resulterat i att bemanningen utökats och att en fördjupad samverkan med utvecklingsnämnden planeras. Förvaltningen har under året tagit på sig ordförande skapet i den nystartade föreningen Sveriges socialjourer.se. Projekt Mentor är en annan intressant satsning som startades under 2012 med syftet att ge stöd till våra ungdomar genom mentorer. De utvärderingar som görs för att få klienternas syn på verksamheten, visar att många är nöjda med sina kontakter med förvaltningen. Inom socialförvaltningen pågår ett aktivt arbete med att öka våra familjers och klienters delaktighet. Våra ungdomskonsulter från projektet Involved By Right har tagit fram en handlingsplan för förbättringar i verksamheten. En kartläggning har gjorts under året med hjälp av Finsam (finansiell samordning). Den visar på behovet av att stärka arbetet med ungdomar och unga vuxna med en omfattande beroendeproblematik. En stor utmaning är att en tredjedel av de vuxna klienterna i detta sammanhang saknar egen bostad. Bostad-först-projektet inom arbetet

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012 socialnämnden

mot bostadslöshet har utvecklats mycket väl under året. En strategi mot bostadslöshet har redovisats för socialnämnden inför beslut i kommunfullmäktige. 2012 övertog förvaltningen driften av fyra LSS-boenden efter att upphandlad entreprenör inte godkändes av Socialstyrelsen. Förvaltningen bedriver alkoholförebyggande arbete med inriktning på att främja en sund alkoholkultur. Ett exempel på detta är kampanjen Varannan vatten under Helsingborgsfestivalen 2012. Ett aktivt arbete i samverkan med Landskrona kommun har under 2012 skett inom Part (Preventivt arbete till sammans). Exempel på utvecklingsarbeten som bedrivs inom Part är: • Utsikter – Satsning på att försöka påverka barns hälsa och utbildning och på så sätt förbättra barns framtidsutsikter. • HUB – (hälsa utbildning barn) – utbildningstjänst för barn som är i behov av omfattande stöd. •

Utveckling av projektet Skolfam (stöd till familjehemsplacerade barn i skolan). Särskilt glädjande är att Skolfams arbete för fjärde året i rad har resulterat i att 100 procent av de som deltagit i Skolfam och gått ut grundskolan är behöriga till gymnasiets nationella program.

Övergripande ekonomi, mnkr Intäkter Kostnader Nettokostnader Volymer/prestationer Vårddygn i familjehem, antal Vårddygn på institution/barn, antal

2010

2011

2012 61

406

427

436

-356

-370

-375

2010

2011

2012

42 693

45 196

46 013

3 229

4 886

4 576

Vårddygn på institution/ungdom, antal

11 736

11 448

11 043

Vårddygn på institution/vuxen missbruk, antal

7 787

9 106

10 054

Vårddygn på institution/vuxen social psykiatri, antal

8 953

9 667

11 170

Ekonomi

2010

2011

2012

Institution – kostnad per dygn och barn, kr

2 829

2 140

2 560

Vårddygn – snittkostnad per dygn och ungdom, kr

2 859

3 125

3 376

Vårddygn – snittkostnad per dygn och vuxen missbruk, kr

1 783

1 925

2 062

Vårddygn – snittkostnad per dygn och vuxen socialpsykiatri, kr

1 633

1 617

1 594

Kvalitet

2010

2011

2012

Andel barn i identifierade riskgrupper som får förbättrade skolresultat efter insatser, procent

Andel brukare som ej återkommer inom tolv månader efter avslutad behandling, procent

NKI (nöjd kund index) *

* Under två veckor i december har förvaltningen genomfört den årliga klientenkäten och 346 klienter har bland annat svarat på tre nationella frågor från SCB. SCB:s Nöjd-Kund-Index mäter hur nöjd man är med hjälpen som erhållits som

FRAMTID

helhet, hur väl hjälpen har uppfyllt förväntningar på densamma och skattning

Socialnämnden har följande fokusområden för kommande år, vi ska: • Nå barn i riskzon tidigare genom att utveckla ett tvärsektoriellt arbetssätt.

av hur nära eller långt bort hjälpen är från den bästa hjälp som kan tänkas.

• Öka våra klienters delaktighet. • Maximera tillgängligheten och nyttan för våra klienter. • Minska bostadslösheten tillsammans med övriga förvaltningar och föreningar. • Förbättra uppföljningen och analysen av nyttan med våra insatser. • Skapa ett beroendecentrum för unga under 25 år i samverkan med region och närliggande kommuner.

socialnämnden Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

Enligt SCB kan ett NKI på 75 eller över tolkas som ”mycket nöjd kund”.

Stadsbyggnadsnämnden Nämndens mål i styrkort Perspektiv

Nämndens mål

Medborgare • Vi ska bidra till att alla ska kunna känna sig trygga i Helsingborg • Vi ska bidra till att bostadsbyggnadstakten i Helsingborg ska vara hög

• Tjänstegarantierna ska uppfyllas

• Vi ska bygga den attraktiva staden

Perspektiv

Nämndens mål

Organisation

• Vi ska vara en attraktiv arbetsgivare

• Det processinriktade arbetssättet i förvaltningen ska stärkas och utvecklas • Stadsbyggnadsförvaltningen ska vara proaktiva i sin information

• Vi ska ha hög kvalitet på det stöd och den service som vi ger Helsingborgs medborgare

Perspektiv

• Vi ska bidra till att levandegöra staden

Nämndens mål

Ekonomi • Förvaltningens resursanvändning ska vara kostnadseffektiv i förhållande till vårt uppdrags omfattning och kvalitet

Perspektiv

Nämndens mål

Framtid

• Vi ska bidra till minskad miljö- och klimatpåverkan

• Vi ska möjliggöra och underlätta för alternativa och kollektiva transportmedel • Standarden på parker och publika mötesplatser ska förbättras och staden ska upplevas som välvårdad

• Andelen nöjda kunder ska öka

Nämndens verksamhet – kommunal och extern

Extern verksamhet fördelat på berörda verksamhetsområden

Andel i procent av verksamhetens totala kostnadsomslutning

Andel i procent av verksamhetsområdets totala kostnadsomslutning

100 %

Kommunal verksamhet

50 % Extern entreprenör

0 % Siffrorna avser nämndens skattefinansierade verksamheter,

Gator och trafik

Parkering

inte VA-verksamheten. Kommunal verksamhet

Parker, skogsoch naturvård

Övrigt

Extern entreprenör

Helsing borgsborgs sta dssta å rsr ovisning 2012 S2012 tadsbyggnadsnämnden Helsing dsed å rsr ed ovisning Lorem ipsum dolor

Gator, vägar, parker och stadsbyggnad ÅRETS VERKSAMHET

Ett av stadens största infrastrukturprojekt är ombyggnaden av Österleden som färdigställdes och invigdes i december. Som en länk mellan Österleden och centrala Helsingborg byggdes även Filbornavägen om på sträckan mellan Öster leden och Sockengatan. Trafikfrågorna var i fokus under året och en uppmärksammad sådan var att finna bättre lösningar för taxiuppställning vid Knutpunkten. Detta arbete pågår och blir en fortsatt viktig fråga även under 2013. Regelverket för miljöbilsparkering har justerats och den nya utsläppsgränsen är 95 gram koldioxid per kilometer. Ett lyckat försök med gratisparkering i centrala Helsingborg på lördagar genomfördes i december och får en fortsättning under 2013. Arbetet med den nya hastighetsplanen har inletts och ett första försök med en hastighetsbegränsning på 40 km/h har genomförts med genomgående positivt resultat. Ett stort projekt som påbörjats och som kommer att löpa över de kommande åren är ombyggnaden av flera gator, ett torg och en park på Planteringen. Detta är en del av det stora stadsförnyelseprojektet PlantEra PlantÄra. Stadsbyggnadsförvaltningen arbetade under året med olika trygghetsprojektet och har tagit fram åtgärdsförslag för att höja upplevd trygghet och attraktivitet på Wetterlingsgatan, Trädgårdsgatan och på Södergatan utanför Gamla Kyrkogården. Förvaltningen ansvarar även för lekplatsprojektet som rustat upp 16 lekplatser och lagt ned tre i samverkan med berörda.

Arbetet med att bygga om vatten- och avloppssystemet i Malmögatan och i Sofiebergsvägen färdigställdes. Skälen till ombyggnaden är dels att minska belastningen på reningsverket, dels att minimera risken för källaröversvämningar. Under året har 22 samråd och tio utställningar genomförts avseende förslag till detaljplaner. Totalt har 14 detaljplaner tillstyrkts eller antagits av stadsbyggnadsnämnden och 17 har detaljplaner vunnit laga kraft. Bygglovsavdelningen har under året omorganiserat sin verksamhet dels för att effektivisera men främst för att det ska bli tydligare för kunderna vart de ska vända sig. Arbetet med att reducera klotter och olaga affischering i staden har varit i fokus under året. Efter samverkan med bland annat polisen, Öresundskraft AB och AB Helsingborgshem fastställde kommunfullmäktige en stadsgemensam policy mot klotter och olaga affischering. Implementeringen av policyn påbörjades omgående och ganska snart syntes en positiv trend med minskat klotter. Återställningsarbeten efter adventstormen 2011, som förorsakade stora vattenrelaterade skador, pågick ända fram till sommaren och badsäsongen. Störst skador fanns på Parapeten där hela gatan fick byggas om. Även Rydebäcks brygga drabbades hårt och här var leveranstiderna för specialmaterial en kritisk punkt i reparationsarbetet. Populära Tropical beach fick också återställas och i sam-

S tadsbyggnadsnämnden Helsing dsed å rsr ed ovisning Lorem ipsum dolor Helsing borgsborgs sta dssta å rsr ovisning 2012 2012

band med badsäsongen stod palmerna äntligen på plats och bryggan i Rydebäck stod åter öppen. Nästan hundra blå vimplar och ett antal stora sitt kuddar placerades ut för att pryda vår vackra strandpromenad. I år bildade bokstäverna på kuddarna ordet Soldyrkaren, vilket avslöjades i en tävling i slutet av sommaren. Under sommaren invigdes även den vackra spegeltoaletten på Kungstorget och den upprustade barntrafikskolan öppnade upp igen. Utställningen Hard Rain landade i Helsingborg för att uppmärksamma viktiga miljöfrågor och strax därefter arrangerades den lyckade miljökonferensen Gröna idéer. Det marina naturreservatet Grollegrund antogs och invigdes under festliga former i början av hösten. Ett uppskattat inslag under invigningen var att en småfläckig rödhaj, uppfödd vid havets hus i Lysekil, släpptes ut i Öresund. Stadsbyggnadsförvaltningen har genomfört en kartläggning över bullernivåer från vägtrafik och tågtrafik inom staden som har skickats till Naturvårdsverket enligt EU-direktiv. Arbetet med att skapa en vacker stad fortsatte med att vi placerade ut 600 blomsterurnor runt om i Helsingborg. Under läsåret mötte Miljöverkstaden på stadsbyggnadsförvaltningen 12 000 elever/vuxna minst en gång under totalt 2 900 klocktimmar, vilket var en ökning med drygt tio procent jämfört med föregående läsår. Andra intressanta händelser under året:

•

Helsingborg släcktes ner under Earth Hour. Detta firades med musik och eld vid Dunkers kulturhus och sedan avslutades kvällen med ett fackeltåg till Mariakyrkan.

•

PM Klimatanpassning godkändes i början av året och antogs av kommunfullmäktige i april. Den utgör nu ett planeringsstöd för klimatsårbara områden i Helsingborg.

•

Helsingborgs stad är sedan årsskiftet part i nationell geodatasamverkan. Detta ger en ökad tillgång till de data som de nationella myndigheterna tillhandahåller.

•

Tävlingen Jorden runt på 80 dagar inleddes under våren. Skolungdomar både på den danska och svenska sidan om sundet tävlade i att cykla längst under 80 dagar.

•

I maj firades Elbilens dag på Sundstorget i samband med att Oresund Electric Car Rally gjorde ett stopp i Helsingborg.

•

Under våren hjälpte helsingborgarna kampanjen I Love Hbg med att vårstäda parker, stränder och andra allmänna platser. Den 2 juni avslutades kampanjen med eventet Proudness i Grytan där artister som Sean Banan, Louise Hoffsten och Panetoz stod för underhållningen.

Övergripande ekonomi, mnkr

2010

2011

Intäkter

200

216

248

Kostnader

593

623

688

-393

-407

-440

Nettokostnader

2012

Volymer/prestationer

2010

2011

2012

Körbaneyta, tusen m2

4 898

4 922

4 950

Genom detaljplaner möjliggjorda lägen heter (laga kraft vunna), antal

806

1 210

1 110

Genom detaljplaner möjliggjorda verksamhetsytor, tusen m2

352

136

Nybildade fastigheter, antal

287

138

164

Påbörjade bostäder, antal

396

598

396

- varav flerbostadshus

275

305

291

- varav småhus

121

293

105

2010

2011

2012

9,9

10,1

9,8

2010

2011

2012

166

117

166

Ekonomi Kostnad för väghållning exkl. kapitalkostnad, belysning och vinterväghållning, kr/m2 Kvalitet Upphinnandeolyckor, antal

FRAMTID

Under 2013 ska flera projekt slutföras som påbörjades under 2012, såsom Bruksgatan, ombyggnad av första delen av Planteringen och cykelvägen till Påarp. Samtidigt kommer nya exploateringsområden att påbörjas för att möjliggöra för fribyggare att börja bygga sina hus under 2014. Nya exploateringsområden är planerade i Maria, Rydebäck, Påarp, Ödåkra och Råå. 2013 påbörjas ombyggnaden av väg 111 mellan trafikplatserna Brohult och Maria. Separata körfält för bussarna kommer att underlätta för såväl kollektivtrafiken som för övriga trafikanter. Utbyggnad och ombyggnad av flera cykelvägar kommer att öka säkerheten för de oskyddade trafikanterna. Utvecklingen av Drottninggatan/Järnvägsgatan är ett annat viktigt projekt som står inför fortsatt utredning. Arbetet med Idrottsoasen, en plats för möte och spontanidrott, inleds under 2013. Samtidigt fräschas torget framför Idrottens hus upp och får en beläggning av nya plattor. Under 2013 beräknas några av de fördjupnings-PM (PM trafikstrategi och PM grönplan) som utgör en del av Helsingborgs rullande översiktsplanering, kunna drivas till antagande. Planberedskapen med bostäder i buffert bör hållas på en fortsatt hög nivå för att kunna möta framtida behov. På lång sikt är det de stora planeringsprojekten bland annat H+, DrottningH, Gamla staden 1:1, Knutpunkten samt utbyggnaden av Helsingborgs lasarett som är viktiga. Förvaltningen står inför en stor utmaning att med rådande sparbeting kunna hantera drift och underhåll av en expansiv och växande stad. Underhållet, speciellt beläggningsunderhållet, är kraftigt eftersatt. I övrigt tar sig förvaltningen an den ständiga utmaningen att öka kundnöjd heten och möta helsingborgarnas förväntningar på stadens service.

Helsing borgsborgs sta dssta å rsr ovisning 2012 S2012 tadsbyggnadsnämnden Helsing dsed å rsr ed ovisning Lorem ipsum dolor

Vatten- och avlopp ÅRETS VERKSAMHET

Under 2012 har fokus legat på kvalitet och säkerhet. Kvaliteten har säkerställts genom en översyn av anläggningarnas barriärer mot föroreningar. Den fysiska säkerheten mot intrång samt driftsäkerheten har setts över och stärkts vid flera anläggningar. Helsingborg infiltrerar vatten från Sydvatten i Örby fältet. Förutom att ge en viss kvalitetsförbättring skapar Örbyfältet genom sin buffert också en god uthållighet mot avbrott i Sydvattens produktion. Under året har denna buffert utnyttjats vid fyra tillfällen. Under 2012 genomfördes en centralisering av larmhanteringen. Nu kommer alla driftlarm utanför kontorstid att gå till Örbyverket i Helsingborg. Där görs en första bedömning för att vid behov kalla ut personal för lämplig åtgärd. Ekobalans Fenix AB har under året fortsatt att driva sin pilotanläggning på Öresundsverket. Det från avloppsreningsverken avskiljda slammet, som finns kvar efter rötning och biogasproduktion, innehåller mycket växtnäringsämnen men består till cirka 95 procent av vatten. Det höga vatteninnehållet förhindrar längre transporter och dessutom måste produkten lagras i stora tankar i väntan på spridning till åkermark. Därför finns ett intresse för att koncentrera växtnäringsämnena, för att därigenom underlätta hanteringen och minska kostnaderna för transporter och lagring. EVAA är ett samverkansprojekt mellan Helsingborgs stad, Öresundskraft, NSVA och NSR. Syftet är att hitta synergier verksamheterna emellan som gör det möjligt att öka hållbarheten i systemen och samtidigt minska miljö påverkan. EVAA tar ett helhetsgrepp kring dessa frågor med målet att skapa ett energiöverskott i H+, vilket i sin tur ska bidra till Helsingborgs överordnade mål att vara energineutralt 2035. Österleden har under 2012 fortsatt med tredje och fjärde etappen vilka innebär byggande av nya huvudledningar för att trygga den framtida vattenförsörjningen.

Övergripande ekonomi, mnkr

2010

2011

Intäkter

191

188

219

Kostnader

200

207

195

-9

-19

Nettoeffekt Volymer/prestationer

2010

2011

2012

Leverad mängd vatten, m3

14 095

14 331

14 782

Behandlad mängd avlopp, m3

18 255

18 048

20 340

2010

2011

2012

12,0

20,2

22,2

145

Kvalitet Svinn i vattenledningsnät, procent Mark- och källaröversvämningar, antal Vattenläckor, antal

2012

S tadsbyggnadsnämnden Helsing dsed å rsr ed ovisning Lorem ipsum dolor Helsing borgsborgs sta dssta å rsr ovisning 2012 2012

FRAMTID

Kapaciteten på Örbyanläggningen måste höjas för att klara framtida krav. Detta ska ske genom ökad infiltration, minskat svinn och fler pumpstationer. Även berggrundstäkten och befintliga överföringsledningar behöver rustas upp. Peab fortsätter att sköta drift och underhåll enligt avtal. Våren 2013 övergår verksamheten i NSVA:s regi. Det finns en plan för att hantera stadens framtida vattenförsörjning, Helsingborg 2030. Reinvesteringsplaner är nu framtagna för anläggningarna. Att dessa planer aktualiseras är en förutsättning för att kunna leva upp till de lagar och krav som finns.

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012 S tadsbyggnadsnämnden

Kulturnämnden Nämndens mål i styrkort Perspektiv

Nämndens mål

Medborgare • Kulturnämnden ska bidra till att barns och unga uppväxtvillkor i Helsingborg ska förbättras • Kultur Helsingborg ska erbjuda ett tilltalande utbud till Helsingborgs kommunmedlemmar och tillresta besökare

Perspektiv

Nämndens mål

Organisation

• Kultur Helsingborg ska vara en attraktiv arbetsgivare

• Kultur i Helsingborgs kommunikation ska vara relevant och tillgänglig

• Vi ska leva upp till våra tjänstegarantier

Perspektiv

Nämndens mål

Perspektiv

Nämndens mål

Ekonomi

• Ekonomi i balans

• Ökad självfinansieringsgrad

Framtid • Kultur Helsingborg ska bidra till att Helsingborg blir den mest näringslivsvänliga staden i Sverige • Kultur Helsingborgs verksamheter ska minska sin klimatpåverkan • Kultur Helsingborg ska bidra till att Helsingborgs attraktivitet utvecklas

ÅRETS VERKSAMHET

Fokus under 2012 har legat på barn och unga, på att utveckla ett tilltalande kulturutbud och på att göra kulturen tillgänglig för fler helsingborgare. Besökssiffrorna ökade under året på alla kulturnämndens institutioner utom Sofiero. Helsingborg ligger långt fram i arbetet med film och rörlig media genom det uppmärksammade projektet BoostHbg. Regional samverkan har utvecklats i en delregional kulturplan för Familjen Helsingborg. Projektet Kultur på recept är framgångsrikt och har utökats med fler deltagare. Ett projekt kring kulturella och kreativa näringar, After Warhol, har bedrivits under året i samarbete med andra aktörer. Helsingborgs bibliotek

Biblioteken utvecklades positivt under året. Det totala besöksantalet ökade med tre procent och andelen barn och unga som deltog i bibliotekens olika aktiviteter ökade med 3,9 procent. Ett nytt samarbete mellan kommunerna i Familjen Helsingborg och Perstorp gav invånarna en väsentligt

kulturnämnden Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

förbättrad service under 2012. Detta genom möjligheten att beställa en bok från valfritt bibliotek och hämta densamma från valfritt bibliotek – allt inom 24 timmar. Dunkers kulturhus

Den nya lokalhistoriska utställningen På gränsen färdigställdes och kunde tack vare stora ansträngningar från alla inblandade öppna i tid till Dunkers tioårsjubileum. Under jubileets tio dagar med fri entré besöktes Dunkers av 41 000 personer. Året gav för övrigt många fler publik framgångar – utställningsbesöken ökade med 41 procent och beläggningen på musikevenemangen med 56 procent. I kulturskolans utbildningar deltog drygt 3 000 barn och ungdomar. I utställningshallen visades Mer passion och fotoutställningen Sagor och minnen. Under hösten visades Jan Lööf – bildmakaren i konsthallen. Den populära serien Samtal på Dunkers, som produceras i samarbete med Föreningen Norden, fortsatte under 2012 för utsålda hus.

Fredriksdal

Fredriksdals museer och trädgårdar bildade i oktober en ny organisation tillsammans med kulturmagasinet. Fredriksdal ökade sina besökssiffror och förbättrade sin ekonomi avsevärt. Nationaldagsfirandet drog rekordpublik. Mikaeli marknad och julmarknaden var två andra välbesökta evenemang. Årets tema på Fredriksdal var fjärilar. I juni återinvigdes den systematiska trädgården efter många års omläggningsarbete. Den skolpedagogiska verksamheten har varit omfattande och Fredriksdal hade också många uppskattade evenemang för barn och familjer.

Övergripande ekonomi, mnkr

2010

2011

205

284

286

Nettokostnader 1)

-158

-242

-240

Volymer/prestationer 2)

2010

2011

2012

Intäkter Kostnader

Bibliotek - Lån, antal - Besök, antal Dunkers kulturhus – besökare till samtliga utställningar, antal Dunkers kulturhus – betalande besökare till utställningar, antal Besök på Fredriksdal, antal

Sofiero

- Varav teater

Vårt vackra Sofiero lockade cirka 119 000 besökare under 2012. På programmet stod bland annat Vår i orangeriet med Hannu Sarenström, Momokos kungliga porträtt i slottet, mattor signerade Märta Måås-Fjätterström, Konsthantverkarna i Orangeriet och fyra uppskattade sommarkonserter i parken. Barnen hade en given plats på Sofiero under sommaren. Barnens Sofiero inleddes med ett barnkalas och avslutades med ett hejdundrande Drakdop i september.

Besök på Sofiero, antal

Kulturmagasinet

I april 2012 gjordes Helsingborgs museers samlingar tillgängliga på internet och strax före jul publicerades även uppslagsverket Helsingborgs stadslexikon digitalt. Därmed fullföljdes kulturnämndens uppdrag från mars 2009. Digitaliseringen av museisamlingarna har fortsatt. Under året har cirka 18 400 poster registrerats. Samtliga föremål i den lokalhistoriska utställningen har fotograferats. Detsamma gäller merparten av keramik- och glas föremålen samt mineralsamlingen.

2012

875

861

812

1 089

1 068

1 099

241

157

241

163

164

174

164

155

140

- Varav konserter

Besök på Kärnan, antal

2010

2011

2012

2010

2011

2012 6,1

Ekonomi Stadens bibliotek – kostnad per besök, kr Kvalitet Bibliotek – utlåningar per invånare i Helsingborg, antal

6,9

7,0

- Riket

7,3

1) Den större förändringen av nettokostnad mellan åren 2010 och 2011 beror på bidrag till kulturbolagen som delas ut från och med 2011 och ingår i kulturnämndens kostnadsmassa. 2)

Samtliga antal under denna rubrik anges i tusental

FRAMTIDEN

Kulturen i Helsingborg har en viktig roll för att vi ska uppnå stadens vision 2035. Staden har idag ett rikt kulturutbud som det finns goda förutsättningar att utveckla 2013. Antalet besök på våra kulturinstitutioner ökade under 2012, en trend som vi ska arbeta för att förstärka. Helsingborg har några av regionens mest attraktiva besöksmål – det ska vi ta vara på. Barn och unga är nämndens prioriterade målgrupp och vi kommer att fortsatta satsningarna på högkvalitativ pedagogisk verksamhet och evenemang riktade till barn och familjer. Kulturförvaltningen kommer att arbeta för att stärka de kreativa kulturella näringarna och vill göra Helsingborg till ett centrum för film, transmedia och crossmedia. Vi kommer att arbeta systematiskt för att nå de grupper av invånare som ännu inte upptäckt stadens kulturutbud, bland annat genom att göra våra rika naturoch kulturhistoriska värden ännu mer tillgängliga.

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012 kulturnämnden

Idrotts- och fritidsnämnden Nämndens mål i styrkort Perspektiv

Nämndens mål

Perspektiv

Nämndens mål

Medborgare • Trygghet i den öppna verksamheten ska säkerställas

Organisation • Skol- och fritidsförvaltningen ska vara en bra arbetsgivare

• Barn och ungdomar ska erbjudas förutsättningar för ett rikt och utvecklande idrotts- och fritidsutbud

• Förvaltningens kommunikation ska vara relevant och tillgänglig

• Barn och ungdomar ska ges möjlighet till en meningsfull fritid

• Alla besökare ska få ett professionellt och gott bemötande

• De sommarläger som erbjuds ska vara attraktiva för barn och ungdomar

Perspektiv

Nämndens mål

Ekonomi • Idrotts- och fritidsnämndens ekonomi ska vara i balans

Perspektiv

Nämndens mål

Framtid • Fritid Helsingborgs anläggningar ska ha en låg energiförbrukning • Fritid Helsingborg ska medverka till att arrangemang med regionalt, nationellt eller internationellt genomslag förläggs till staden

Nämndens verksamhet – kommunal och extern

Extern verksamhet fördelat på berörda verksamhetsområden

Andel i procent av verksamhetens totala kostnadsomslutning

Andel i procent av verksamhetsområdets totala kostnadsomslutning 100 %

Fristående verksamhet

50 %

Kommunal verksamhet

0 % Idrottsanläggningar Kommunal verksamhet

I drotts - och fritidsnämnden Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

Fristående verksamhet

ÅRETS VERKSAMHET

Idrotts- och fritidsnämndens arbetar med öppen verksamhet (fritidsgårdar, projekt och områdesarbete) för barn och ungdomar, skötsel och drift av idrotts- och fritidsanläggningar, föreningsbidrag, läger- och lovverksamhet samt idrottsarrangemang.

Övergripande ekonomi, mnkr

2010

2011

198

213

Nettokostnader

-173

-172

-186

Volymer/prestationer

2010

2011

2012

Fotbollsplaner – konstgräs, antal

Ishallar/isbanor, antal

Sim- och badanläggningar, antal

Sporthallar, antal

Friidrottshallar, antal

Näridrottsplatser, antal

107 238

102 465

98 520

Intäkter Kostnader

Idrott

Fritidsgårdar, antal

Helsingborg är en idrottsstad och flera spännande arrangemang genomfördes under 2012. Idrottsåret inleddes traditionsenligt med Nyårssaluten som lockade besökare i alla åldrar. Under året följde sedan flera stora arrangemang, bland annat fotbollslandskampen Sverige–Kina och SM i gymnastik. Ett annat exempel är Eskilscupen i fotboll, som drog nästan 40 000 personer till Helsingborg. Helsingborg Arena invigdes i november till stor glädje för hela staden. Flera större arrangemang är redan bokade. Planering för Idrottsoasen i anslutning till arenan pågår. Idrottens hus renoverades under året för att bättre möta de behov som finns. Markförbättringarna på stadens fotbollsplaner fortsatte och ny belysning installerades på Råå och Harlyckans idrottsplatser. Islandshästbanan invigdes under året, till glädje för alla hästintresserade.

Övriga fritidsanläggningar, antal

Öppen verksamhet

Aktivitetshuset Jutan med boule, musikverksamhet och skate som huvudsaklig inriktning kunde räkna in över 48 000 besökare under året. Här påbörjades också byggandet av en parkouranläggning som blev klar i början av 2013. Samtliga stadens sommarläger 2012 blev i stort sett fullbokade. Drygt 90 olika aktiviteter erbjöds inom ramen för årets sommarlovsverksamhet, flera i samarbete med olika föreningar. Fler flickor än pojkar deltog i dessa sommaraktiviteter. Nya kallbadhuset Kallis öppnade i ny skepnad i juni och har redan hunnit bli en succé. Pålsjöbadens kallbadhus stängdes för renovering. På Närlunda och Maria Park byggdes nya näridrottsplatser. På Rosengården och Sperlingegården öppnades nya mötesplatser. Samarbete med föreningar och andra aktörer fortsatte och bidrog till att öka antalet mötesplatser för stadens ungdomar. Ett tjejprojekt i fotboll startades under året i samarbete med Högaborgs BK.

Fotbollsplaner – grus och gräs, antal

Sammankomster med beviljade aktivitetsbidrag, antal

2012

Ekonomi

2010

2011

2012

Fritidskostnad per invånare, kr

1 532

1 519

1 594

2,3

2,8

2,7

Aktivitetsstöd, mnkr Kvalitet

2010

2011

2012

Andel besökare på fritidsgårdar som upplever sig nöjda med hur verksamheten fungerar, procent

Andel besökare på fritidsgårdar som upplever att personalen är bra, procent.

FRAMTID

Samarbetet mellan fritidsverksamheten, föreningar och andra intressenter fortsätter i syfte att erbjuda ännu fler barn och ungdomar möjligheter till en meningsfull fritid i närområdet. En översyn av befintliga anläggningar kommer att behövas eftersom några upplevs som gamla och nedslitna. En helt ny hall planeras i Ödåkra med förväntad byggstart 2014. Nya bostadsområden innebär nya behov. För att utöka befintliga idrottsplatser planerar vi att anlägga nya bollfält både i Laröd och på Västergård. I framtiden kommer även en del befintliga grönområden att behöva användas till såväl spontanidrott som föreningsledd verksamhet.

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012 I drotts - och fritidsnämnden

Räddningsnämnden Nämndens mål i styrkort Perspektiv

Nämndens mål

Perspektiv

Nämndens mål

Medborgare • Den enskildes förmåga och kunskap att hantera sin egen säkerhet ska öka

Organisation • Utveckla brandmannens arbetssätt, andelen arbetstid utanför ordinarie beredskapstjänst

• Den enskilde ska ha upplevelsen av rätt omhänder tagande vid räddningsinsats

• Vi ska vara en attraktiv arbetsgivare

• Utveckla en kommunikationsorganisation

• Den enskildes medvetenhet kring risker, skador och olyckor ska öka

• Fördjupad samverkan Skåne Nordväst

• Medverka till ökad samverkan inom staden

• Brandförsvaret ska spegla samhällsstrukturen avseende likabehandling

• Arbeta utifrån en hög kvalitetsnivå på den kommunala servicen och myndighetsutövningen gentemot företag

• En ny citystation ska vara i drift innan utgången av 2014

Perspektiv

Nämndens mål

Perspektiv

Nämndens mål

Ekonomi

• Ekonomi med utrymme för utveckling

Framtid

• Stadens bilpark ska miljöanpassas

• Samhällsnyttan ska vara större än kostnaden för verksamheten

• De operativa resurserna ska anpassas efter aktuell riskbild

ÅRETS VERKSAMHET

2012 har varit ett innehållsrikt år för Räddningsnämnden och dess förvaltning där fokus har legat på skolverksamhet, utryckningsverksamhet samt förbundsbildning. Arbetet som bedrivits på stadens skolor har skett i samverkan med Skol- och fritidsförvaltningen och haft inriktning mot såväl skadegörelse och brott som anlagd brand. Syftet med verksamheten är att stärka relationerna mellan barn, ungdomar och personal på skolorna. Brand och skadegörelse har minskat de två sista åren i Helsingborg. Stark är ett arbetsmarknadsprojekt som genomförs tillsammans med utvecklingsnämnden i syfte att stärka ungdomar genom Räddningstjänstens utbud för att nå ökad självkänsla och personlig styrka. Över 60 procent av deltagarna i projektet har gått vidare till arbete eller studier. Rapporten Öppna jämförelser från SKL visar att Helsingborgs brandförsvar ligger i topp vad gäller att vara snabbt på plats med korta responstider och bra samordnad ledningsverksamhet genom samlokalisering av SOS-central och stabs- och ledningscentral. En utredning visar att

räddningsnämnden Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

Helsingborgs brandförsvar är rätt dimensionerat efter dagens samhällsstruktur. En nationell strategi har tagits fram för att stärka brandskyddet för enskilda med syfte att minska antalet omkomna och allvarligt skadade i bränder. Samtliga räddningstjänster i Skåne har en gemensam regional strategi med anpassade aktiviteter där Helsingborgs brandförsvar medverkar. Arbetet med vattensäkerhet har haft fokus på informationsåtgärder mot hopp från pirar och broar inom våra hamnområden. Dessutom har försöksprojektet med strandvärdar utvecklats till att omfatta bevakning på tre stränder under sommaren: Fria bad, Råå vallar och Örby ängar. Brandförsvaret arbetar kontinuerligt med jämställdhet och mångfald, men har svårt att rekrytera kvinnliga brandmän till organisationen. Under 2012 hade brand försvaret en kvinnlig brandman i tjänst. 2012 fick Helsingborg utnämnande som bästa kommun i landet vad avser klimateffektiva fordon.

FRAMTID

Bildandet av ett gemensamt räddningstjänstförbund i nordvästra Skåne håller på att utvecklas utifrån en rapport som togs fram i november 2011. Beslut har tagits i respektive kommunfullmäktige att ingå i detta räddningstjänstförbund - Helsingborg, Svalöv, Ängelholm samt Örkelljunga. En projektorganisation startades under hösten 2012 med uppgift att klargöra de praktiska och ekonomiska förutsättningarna för bildandet av ett kommunalförbund samt att upprätta förslag till förbundsordning. Den 1 januari 2015 kommer förbundet att vara i drift.

Övergripande ekonomi, mnkr

2010

2011

Kostnader

134

144

152

Nettokostnader

-91

-93

-102

Intäkter

2012

Volymer/prestationer

2010

2011

2012

Räddningstjänstuppdrag, antal

1 986

1 806

2 284

- varav debiterade/onödiga

260

243

193

Brand i byggnad, antal

259

237

194

- varav skolbränder Tillsyn enligt LSO, antal Tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor, antal Utbildning – elevdagar, antal

384

315

410

13 200

18 480

18 500

Helsing Helsingborgs borgs sta stads ds åårsr rsred edovisning ovisning 2012 2012 räddningsnämnden Lorem ipsum dolor

Miljönämnden Nämndens mål i styrkort Perspektiv

Nämndens mål

Perspektiv

Nämndens mål

Medborgare • Registrerade tillsynsobjekt ska bli föremål för tillsyn i den omfattning som behövs

Organisation • Medarbetarna ska erbjudas kvalificerad kompetensutveckling

• Utdelning av Smileydekaler för att premiera felfria livsmedelsverksamheter ska öka

• Miljöförvaltningen ska präglas av ett öppet arbets klimat och erbjuda likvärdiga möjligheter till utveckling och hälsa för alla

• Utfästelserna i tjänstegarantierna ska hållas

• Personalen ska ge ett bra och professionellt bemötande samt lämna lättbegriplig information i skrivelser och beslut

Perspektiv

Nämndens mål

Perspektiv

Nämndens mål

Ekonomi

• Ekonomin ska vara i balans

Framtid

• Bransch- och informationsmöten ska hållas med företag och organisationer

• Inom stadens miljö- och energiledningssystem ska miljöförvaltningen stödja miljöarbetet på övriga förvaltningar

• Stadens miljöprogram och energiplan ska följas upp • Luftkvaliteten ska övervakas kontinuerligt

• Miljönämndens åtgärder enligt miljöprogrammet och energiplanen ska genomföras

ÅRETS VERKSAMHET

Miljönämndens verksamhet genomfördes i stort sett enligt plan under 2012. Flera av nämndens projekt uppmärksammades i media, bland annat livsmedelsavdelningens kontroll av märkning och redlighet som visade att många restauranger inte serverade det som stod på matsedeln. Våra luftmätningar stod också i fokus, särskilt som de visade att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid tidvis överskreds. Med anledning av detta finns nu en handlingsplan. Samverkan och samsyn var nyckelord för 2012. Miljönämnden deltog i stadens arbete med ökad kundnytta som syftar till att förenkla och förbättra rutinerna för våra kunder. Vi samverkade även internationellt med Tyskland och Polen i livsmedelsprojektet Focus on Food, som förväntas stärka samarbetet i Östersjöregionen. Projektet Biogas kom in startade med syfte att ta fram biogasplaner i sex skånska kommuner. För att miljömålen ska nås är samverkan inom staden viktig. Tillsammans med Kärnfastigheter fortsatte arbetet

miljönämnden Helsing borgs sta dssta å rsr ed ovisning 2012 2012 Lorem ipsum dolor Helsing borgs ds å rsr ed ovisning

med energieffektivisering i stadens fastigheter och med stödet inom stadens miljö- och energiledningssystem. Miljönämnden deltog aktivt i flera stadsövergripande projekt, bland annat vision Helsingborg 2035, H+ och DrottningH. Inom området hållbar konsumtion etablerades ett nytt samarbete mellan konsumentrådgivarna och budget- och skuldrådgivarna. Under året fördjupades även samarbetet kring miljökrav i stadens upphandlingar. Miljönämnden ansvarar för att kontrollera verksam heter som kan påverka miljön och människors hälsa. Klagomålsärenden om boendemiljön tog en stor del av resurserna 2012. Inom tillsynen besöktes leksaksförsäljare med syfte att diskutera farliga ämnen och nämnden hade energieffektivisering i fokus vid all tillsyn. Nämnden kontrollerar även livsmedelsverksamheter. Under årets Smileykampanj delades den 150:e Smileyn ut. En erhållen Smileydekal visar att verksamheten har blivit godkänd på alla viktiga punkter vid den senaste livsmedelsinspektionen.

Övergripande ekonomi, mnkr Intäkter Kostnader Nettokostnader Volymer/prestationer Tillsynsbesök enligt miljöbalken, antal Tillsynsbesök enligt livsmedelslag stiftningen, antal Stödinsatser till stadens förvaltningar inom miljöledningssystemet, antal

2010

2011

2012

-21

-23

-24

2010

2011

2012

935

910

850

1 558

1 199

1 279

123

166

179

Kontakter med Konsument Helsingborg, antal

4 786

5 676

5 482

Ekonomi

2010

2011

2012

8,9

8,5

8,7

2010

2011

2012

Intäkter från tillsyn och kontroll, mnkr Kvalitet Uppfyllnadsgrad av tjänstegarantier, procent

FRAMTID

För miljönämnden är det viktigt att tidigt kunna påverka stadens planeringsprocesser för att skydda miljön och människors hälsa. Samverkan med andra nämnder blir allt viktigare för att diskutera exempelvis målkonflikter på ett tidigt stadium. En stor del av lagregleringen inom miljönämndens arbete sker numera genom EG/EU-förordningar och EU-direktiv. Denna utveckling kommer att fortsätta. Ett exempel är informationsförordningen som innebär ett utökat ansvar för livsmedelskontrollen. Miljönämndens kvalitetsarbete fortsätter och arbetssättet anpassas mot ett mer kundorienterat perspektiv.

Helsing Helsing borgs borgs sta dssta å rsr ds ed å rsr ovisning ed ovisning 2012 Lorem 2012 miljönämnden ipsum dolor

Överförmyndarnämnden Nämndens mål i styrkort Perspektiv

Nämndens mål

Perspektiv

Nämndens mål

Medborgare

• Kvaliteten på våra tjänster ska vara professionell

Organisation

• God personalpolitik

Perspektiv

Nämndens mål

Perspektiv

Nämndens mål

Ekonomi

• Effektiv användning av tilldelade medel

Framtid

• Förkorta tiden för anordnande av godmanskap och förvaltarskap

• Öka antalet korrekta årsräkningar

• Säkerställa långsiktig rekrytering av ställföreträdare

ÅRETS VERKSAMHET

Överförmyndarnämnden i Helsingborgs stad arbetar med att rekrytera, välja och föreslå gode män, förvaltare, särskilt förordnade förmyndare och medförmyndare. I nämndens verksamhet ingår även att stödja och utbilda dessa gode män, förvaltare och särskilt förordnade förmyndare samt att kontrollera att de sköter sina uppdrag. Precis som tidigare år har verksamheten 2012 följt budget väl i alla delar utom vad gäller arvoden till ställföre trädare som utgår av kommunala medel. Budgeten för denna del av verksamheten är dock inte påverkbar. Under årets andra tertial gjordes en kontroll vid Kronofogden av samtliga cirka 440 ställföreträdare för att säkerställa att huvudmännen inte företräds av personer som kommit på ekonomiskt obestånd. Vid årsskiftet 2011/2012 genomfördes en omorganisation, från ax till limpa. Handläggare fick ansvaret för egna ärenden och arbetsuppgifterna utvidgades till att omfatta i princip samtliga processer och sakfrågor. Omorganisationen förde med sig ett större ansvar, större kännedom i ärendena

och en större kompetensutveckling i handläggningen. Det hela blev mycket lyckat för verksamheten. 2012 skickades en enkät till samtliga gode män och förvaltare med frågor som rörde om man ansåg sig få rätt service och hjälp. Detta som en form av kvalitetssäkring och för att få svar på huruvida verksamheten uppfattades som professionell. Verksamheten har utvecklats under de senaste sju åren till att idag uppfattas som den tillsyns myndighet den är. Tidigare har en felaktig uppfattning om vad som är överförmyndarnämndens uppdrag ofta förekommit bland gode män och förvaltare. Enkätens utfall om 67 procent positiva svar, mot målvärdet om 50 procent, får mot ljuset av detta anses vara mycket gott.

Överförmyndarnämnden Helsing dsed åovisning rsr ed ovisning Lorem ipsum dolor Helsing borgsborgs sta ds sta å rsr 2012 2012

FRAMTID

Verksamheten ska även i framtiden kontinuerligt uppfylla sitt uppdrag som tillsynsmyndighet över hur gode män och förvaltare utför sina uppdrag för huvudmännens bästa. Tillsynen förändras dock och i samband med granskning av de ekonomiska redovisningarna 2013 kommer ett frågeformulär att sändas till huvudman eller det vårdboende där huvudman vistas. Syftet med detta är att kontrollera även andra delar av uppdragen än den ekonomiska redovisningen. För tillfället pågår utredningen Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare, JU 2012:0. Utfallet av denna kan komma att påverka verksamheten i framtiden.

Övergripande ekonomi, mnkr

2010

2011

Intäkter

Kostnader

-9

-10

Nettokostnader Volymer/prestationer

2012

2010

2011

2012

Anordnade nya ärenden per år, antal

259

253

Inkomna ärenden per år (inklusive avskrivna), antal

360

348

337

Ärenden avseende barn, antal

624

592

488

Anordnade ärenden avseende ensam kommande barn, antal Avslutade ärenden avseende ensam kommande barn, antal

1 532

1 574

1 477

Fördelning – huvudmäns andel av arvoden, procent *

Fördelning – kommunens andel av arvoden, procent *

Antal ärenden totalt

Ekonomi

2010

2011

2012

Kostnad per ärende, kr

4 705

4 640

4 770

Kvalitet

2010

2011

2012

Andel positiva enkätsvar från ställföreträdare gällande verksamheten (målvärde 50 procent), procent

* Värden för 2012 anges först i nästkommande årsredovisning då uppgifterna inkommer till nämnd under 2013.

Helsing Helsing borgsborgs sta ds sta å rsr dsed å rsr ovisning ed ovisning 2012 Överförmyndarnämnden 2012 Lorem ipsum dolor

Kommunstyrelsen Nämndens mål i styrkort Perspektiv

Nämndens mål

Perspektiv

Nämndens mål

Medborgare

• Alla ska kunna känna sig trygga i Helsingborg

Organisation

• Helsingborgs stad ska vara en attraktiv arbetsgivare

• Kvaliteten på det stöd och den service som Helsingborgs stad erbjuder medborgare och företag ska vara god

• Helsingborgs stads kommunikation ska vara relevant och tillgänglig • Kvaliteten på det stöd och den service som förvaltningen erbjuder Helsingborgs stads förvaltningar och bolag ska vara god • Förvaltningen ska medverka till att den politiska beslutade viljeinriktningen följs i staden

Perspektiv

Nämndens mål

Perspektiv

Ekonomi

• Helsingborgs stads ekonomi ska vara god

Framtid • Helsingborg ska vara den mest näringslivsvänliga staden i Sverige

• Förvaltningens resursanvändning ska vara kostnadseffektiv

Nämndens mål

• Helsingborgs attraktivitet ska utvecklas

ÅRETS VERKSAMHET

Kommunstyrelsen leder stadens verksamhet och har det övergripande ansvaret för stadens utveckling och ekonomi. Stadsledningsförvaltningen är ett hjälporgan till kommunstyrelsen och har till uppgift att leda, samordna och utveckla frågor som handlar om kommunikation, näringsliv, exploatering, trygghet, arbetsgivarerbjudande, ekonomi och samhällsplanering. Kommunfullmäktige antog 2012 en ny vision för Helsingborg. Arbetet med att kommunicera visionen internt och externt påbörjades i slutet av 2012 och fortsätter under 2013, bland annat med medarbetardagar för all personal och i form av ljusfesten Drömljus. Staden har fortsatt arbetet med att utveckla nya möjligheter för kommunikation, dialog och service. Jämfört med andra kommuner ligger Helsingborg långt fram som e-stad och erbjuder nu drygt 100 e-tjänster. Under året har staden fortsatt att marknadsföra Helsingborg och helsingborgsregionen och stimulerat till företagsamhet, entreprenörskap och innovationer.

Kommunstyrelsen Lorem ipsum dolor Helsing Helsingborgs borgs sta stads ds åårsr rsred edovisning ovisning 2012 2012

Helsingborg har enligt Svenskt Näringslivs enkät det bästa företagsklimatet bland städer med över 100 000 invånare. Flera bostadsprojekt där upplåtelseformen är hyresrätt hade byggstart under 2012. Inom projektet H+ har detaljplaner beställts för delar av Bredgatan och Oceanhamnen. Utbyggnad av Maria station första etappen och Gustavs lund andra etappen har pågått under året. Byggstart av bostäder planeras till 2013 i båda områdena. Helsingborgs stad har under året arbetat för att förbättra tryggheten för helsingborgarna på många olika sätt. Skadekostnaderna har fortsatt att minska och antalet regelrätta brandskador 2012 är betydligt lägre än 2011. Fler tillståndspliktiga kameror har installerats på allmänna platser, dels i brottsförebyggande syfte och dels för att kunna identifiera gärningsmän.

FRAMTID Övergripande ekonomi, mnkr

2010

2011

2012

673

485

650

Kostnader

1 313

1 312

1 018

Nettokostnader

-680

-828

-368

Volymer/prestationer

Intäkter

2010

2011

2012

E-tjänster som staden erbjuder, antal

111

Erbjudna fribyggartomter, antal per år

399

598

396

2010

2011

2012

Påbörjade bostäder, antal per år Studenters söktryck till Campus Helsingborg, procent över rikssnittet Kvalitet Nöjd-Medborgar-Index, index 0–100 Utvärdering av kommuners webbplatser, ranking 1–290

Polisens trygghetsmätning, index 0–6 (lägre värde är bättre)

1,9

2,1

1,9

Svenskt Näringslivs utvärdering av kommuners företagsklimat, ranking 1–290

Studenters uppfattning av Helsingborgs stad som en attraktiv arbetsgivare jämfört med andra kommuner, ranking 1–290

En fråga som är viktig för Helsingborg och hela norra delen av Öresundsregionen är de insatser som staden gör för att förhandla och lobba för stadens framtida infrastruktur. Främst handlar det om en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör, men också om västkustbanan och framtidens kollektivtrafiklösningar. H+ området ska utvecklas till en attraktiv del av staden där människor vill verka och bosätta sig. Området har stor potential men det finns även utmaningar vad gäller miljön som måste lösas. För att säkra kompetensförsörjningen till Sveriges viktigaste jobb, samverkar Familjen Helsingborg för att attrahera, utveckla och behålla kompetens inom Skåne Nordvästregionen.

Helsing Helsingborgs borgssta stads dsåårsr rsred edovisning ovisning2012 2012Lorem Kommunstyrelsen ipsum dolor

Styrelsen för Kärnfastigheter Nämndens mål i styrkort Perspektiv

Nämndens mål

Perspektiv

Medborgare

• Nöjda kunder

Organisation

• Friska och glada medarbetare

• Vi ska arbeta för en långsiktigt god kompetensförsörjning

• Vi ska aktivt bevaka utvecklingen inom verksamheten

• Kvalitetssäkring av verksamheten

• Ökad tillgänglighet och servicegrad

• Systematisk erfarenhetsåterföring

Nämndens mål

• Öka omsättningen i det bostadssociala programmets bostadsbestånd

Nämndens mål

Perspektiv

Nämndens mål

Perspektiv

Ekonomi

• Bibehålla och utveckla fastigheternas värde

• Öka affärsmässigheten

Framtid • Vi ska arbeta för långsiktigt hållbart byggande och fastighetsförvaltning

ÅRETS VERKSAMHET

Stadens fastighetsförvaltning sker sedan några år i egen regi. Kärnfastigheter ska på ett kostnadseffektivt sätt försörja stadens verksamheter med funktionella lokaler och bostäder. Detta sker genom förvaltning och utveckling av stadens egna fastigheter som omfattar 646 000 m2 lokaler och 25 000 m2 bostäder i egen regi samt en inhyrd yta om 94 000 m2. Vid slutet av året förvaltades totalt 604 objekt till ett bokfört värde om 2 634 mnkr. Kärnfastigheters verksamhet, som ska präglas av effektivitet, affärsmässighet och långsiktighet, drivs i bolagsliknande form. Verksamheten har under flera år varit stabil och visat goda resultat. Kärnfastigheter har 35 medarbetare år 2012. Kärnfastigheter administrerar stadens bostadssociala program med 295 bostadsrätter och 60 lägenheter. Det bostadssociala programmet har under året fokuserat på stadens nya strategi mot bostadslöshet samt dialogen med externa fastighetsägare i avsikt att få tillgång till fler hyresrätter för programmets behov.

Investeringstakten för Kärnfastigheter är fortsatt hög med en handfull egna projekt och ett flertal projekt med andra förvaltningar som uppdragsgivare. De största pågående projekten är Tågaborgsskolan, Åbräddens äldreboende och Råå södra skola som alla ska färdigställas under 2013. Norra kallbadhuset (Kallis) och Pålsjö park färdigställdes under sommaren 2012 medan Helsingborg Arena invigdes i november 2012. Under 2012 gjorde Kärnfastigheter investeringar för totalt 476 mnkr. Årets energiförbrukning på 158 kWh/m2 får anses bra och närmar sig redan målet för 2020, som är beslutat till 155 kWh/m2 /år. FRAMTID

Fastighetsförvaltning är en långsiktig verksamhet med stor betydelse för stadens ekonomi. Underhållet är av största vikt men beståndet behöver över tid även ses över genom investeringar, förvärv och försäljningar. För att stärka funk-

S tyrelsen för kärnfastigheter sta ds å rsr ed ovisning 2012 Lorem ipsum dolor Helsing borgsHelsing sta ds åborgs rsr ed ovisning 2012

tionen kommer Kärnfastigheters förvaltare under 2013 att få tekniskt och ekonomiskt helhetsansvar för sina respektive fastigheter. Fastigheter som inte används till kommunal verksamhet och som staden inte behöver av strategiska skäl föreslås säljas. Då fler privata aktörer driver offentlig verksamhet såsom skolor och förskolor är det angeläget att förvaltningen har beredskap för uthyrning även till aktörer utanför staden. För att Helsingborgs stads energiförbrukningsmål ska kunna nås (136 kWh/m2 /år 2035) gäller att uppnådda besparingar bibehålls och att nya ombyggnadsprojekt påbörjas under de kommande åren. Avdelningen kommer att fortsätta med det påbörjade incitamentsprogrammet för driftbolag då detta bidragit till det goda resultatet hittills. Kärnfastigheter kommer också att fortsätta samarbetet med miljöförvaltningen avseende utbildning och kommunikation gentemot hyresgästerna, vilket förvaltningen tror ska leda till ökad medvetenhet och en framtida minskad energianvändning. Under 2013 inleds förnyelsen av Fullriggaren och Kungshult som omfattar om- och nybyggnad för äldreboende samt hospice. En ny citybrandstation planeras, liksom ombyggnad av Pålsjöbaden, Idrottens hus och ishallen. Nybyggnad planeras för Larödhus förskola samt om- och tillbyggnader på Holstagårdsskolan och Rydebäcksskolan. På Ringstorpsskolan och på Högastensskolan kommer modulbyggda lokaler för skola och förskola att uppföras. Dialoger mellan Kärnfastigheter och övriga förvaltningar pågår ständigt avseende möjlighet att uppföra nya byggnader till olika verksamheter på olika ställen i staden. Kärnfastigheter planerar för en fortsatt hög investeringstakt under de närmsta åren.

För det bostadssociala programmet kommer fokus att ligga på att tillsammans med socialförvaltningen och utvecklingsnämnden omsätta stadens strategi mot bostadslöshet i praktisk handling. Äldre och mindre ändamålsenliga lokaler behöver ersättas. Fler hyresrätter efterfrågas och en större genomströmning i programmet är önskvärd.

Övergripande ekonomi, mnkr

2010

2011

Intäkter

700

705

710

Kostnader

585

577

593

Nettoeffekt

115

128

117

2010

2011

2012

244

242

249

Volymer/prestationer Objekt i egen förvaltning, antal Objekt i egen förvaltning, m2 Bostäder i egen förvaltning, antal

615 951

2012

612 102 646 456

353

355

24 621

24 689

Ekonomi

2010

2011

2012

Årets investeringar i objekt till egen förvaltning, mnkr

186,5

437,5

475,7

Utfört planerat underhåll avseende objekt i egen förvaltning, mnkr

108,9

107,7

118,6

2 042,2

2 339,9

2 634,2

Kvalitet

2010

2011

2012

Energianvändning under året i förvaltade objekt, kWh/m2

170,6

162,9

158,4

Bostäder i egen förvaltning, m2

Bokfört värde på fastigheter i egen förvaltning vid årets slut, mnkr

Helsing borgsHelsing sta ds åborgs rsr ed sta ovisning ds å rsr 2012 ed ovisning S tyrelsen 2012 för Lorem kä R nfastigheter ipsum dolor

Ekonomisk redovisning

Lorem ipsum dolor Helsing borgs sta ds 책 rsr ed ovisning 2012

Helsing borgs sta ds 책 rsr ed ovisning 2012 Lorem ipsum dolor

STADEN Resultaträkning, kassaflödesanalys, balansräkning och noter Resultaträkning, mnkr

Not

2010

2011

2012

Budgetavvikelse

Verksamhetens intäkter

1 760

1 630

1 628

Verksamhetens kostnader

-6 804

-6 844

-6 919

106

Avskrivningar

-245

-254

-268

Jämförelsestörande poster

-213

-139

Verksamhetens nettokostnad

-5 502

-5 607

-5 463

273

Skatteintäkter

4 458

4 656

4 810

-18

Kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag

981

958

966

Kommunal fastighetsavgift

179

183

194

-1

LSS-utjämning

-177

-186

-193

-5

Skattenetto

5 441

5 611

5 778

Resultat före finansiella poster

-61

315

289

Finansiella intäkter

233

292

249

Finansiella kostnader

-137

-185

-198

-47

Jämförelsestörande post

-199

-7

Finansnetto

-92

Årets resultat

-88

365

282

Årets resultat före förändring av pensionsavsättning före 1998

-62

162

361

Kassaflödesanalys, mnkr

Not

2010

2011

2012

Den löpande verksamheten Årets resultat

-88

365

Återföring av- och nedskrivningar

245

254

268

Förändring av avsättningar

-61

241

-25

-5

Justering för ej likviditetspåverkande poster

Kassaflöde från verksamheten före förändring av rörelsekapital 214 499 681 Förändring av rörelsekapital Förändring av fordringar

-30

Förändring av skulder 15 -36 1 282 966 Kassaflöde från rörelsekapital

-22

1 252

1 009

Kassaflöde efter den löpande verksamheten 192 1 751 1 690 Investeringsverksamheten Investeringar i fastigheter, inventarier och aktier

Kvittningsemission

16 0 0 3 000

Investeringsbidrag

-689

-857

-3 967

147

Kassaflöde från investeringsverksamheten

-504

-803

-865

Försäljning av anläggningstillgångar

Kassaflöde efter investeringsverksamheten -312 948 826 Finansieringsverksamheten Förändring av långfristiga skulder

1 219

-649

925

Förändring av långfristiga fordringar

-2 018

-271

1 385

-3 000

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

Ombildn av lånefordran till aktiekapital i dotterföretag ( kvittningsemission )

-799

-920

-690

Årets kassaflöde 18 -1 111 28 136 Likvida medel vid årets slut 18 219 246 382 Förändrad nettolikviditet

-448

222

Nettolikviditet

1 281

833

1 055

E konomisk redovisning

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

Balansräkning, mnkr TILLGÅNGAR

Not

2010

2011

2012

Immateriella anläggningstillgångar - Immateriella anläggningstillgångar

Summa immateriella anläggningstillgångar 3 5 1 Materiella anläggningstillgångar - Mark, byggnader och tekniska anläggningar

4 447

4 696

5 336

- Pågående nyanläggningar

177

390

278

- Maskiner och inventarier

209

202

216

Summa materiella anläggningstillgångar

4 833

5 288

5 830

Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar

8 113

8 384

Aktier, andelar och bostadsrätter

786

787

6 999 3 774

Summa finansiella anläggningstillgångar

8 899

9 171

10 773

Summa anläggningstillgångar

13 735

14 464

16 604

Omsättningstillgångar Förråd och exploateringsmark

Fordringar

809

827

785

Kortfristiga placeringar 0 0 0 Kassa och bank

219

246

382

Summa omsättningstillgångar

1 113

1 170

1 262

SUMMA TILLGÅNGAR

14 848

15 634

17 866

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital vid årets början

7 396

7 431

-88

365

Summa eget kapital

7 431

7 343

7 708

Årets resultat

7 343

Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

2 563

2 833

Övriga avsättningar

238

209

2 835 183

Summa avsättningar

2 801

3 042

3 017

Skulder Långfristiga skulder Långfristiga lån

1 791

1 100

644

686

711

Summa långfristiga skulder

2 435

1 786

2 711

Övriga långfristiga skulder

2 000

Kortfristiga skulder Kortfristiga lån

563

1 903

2 828

Övriga kortfristiga skulder

1 618

1 560

1 601

Summa kortfristiga skulder

2 181

3 463

4 429

Summa skulder

4 616

5 249

7 140

Summa eget kapital, avsättningar och skulder

14 848

15 634

17 866

Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser och liknande förpliktelser

Borgensåtagande

2 261

2 702

1 627

Ränteswappar

-16

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

E konomisk redovisning

Noter och redovisningsprinciper Generella förutsättningar för kommunal redovisning

Årsredovisningen för staden har upprättats i enlighet med lagen om kommunal redovisning och kommunallagens kapitel åtta. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning rekommendationer för kommunsektorns redovisning. Enligt kommunallagen ska kommunerna ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Vikten av balans i kommunernas räkenskaper understryks ytterligare av det lagstadgade balanskravet som innebär att kostnaderna inte får vara större än intäkterna. Syftet med kommunal verksamhet skiljer sig från syftet med privat företagande. När det gäller privat verksamhet kan syftet sägas vara vinsten medan kommunerna har att genomföra en ålagd uppgift. Flertalet redovisningsfrågor skiljer sig emellertid inte mellan privat och kommunal verksamhet. Vissa redovisningsfrågor måste dock tolkas utifrån den kommunala sektorns särart. Exempel på sådana är värdet på publika tillgångar, det egna kapitalets betydelse, finansiering med skatteintäkter och frånvaron av beskattningsproblematik. Även styrelseskicket som bygger på den representativa demokratins principer innebär en öppenhet som exempelvis tar sig uttryck i offentlighetsprincipen. Avvikelser från redovisningsprinciper

Lagen om kommunal redovisning anger att pensionsförmåner som intjänats före år 1998 ska redovisas som en ansvarsförbindelse. Staden avviker från denna redovisningsprincip genom att redovisa intjänade pensionsförmåner före 1998 som en avsättning i balansräkningen. Detta innebär en anpassning till gängse krav och praxis inom näringsliv och övriga samhällssektorer. Avsikten är att redovisa en fullständig bild av stadens kostnader och skulder och därmed ge ett bättre underlag för stadens ekonomiska planering. Hela förändringen av pensionsavsättningen före 1998, även den finansiella delen redovisades som förändring av pensionsavsättningen. Syftet med detta är att skapa en större tydlighet i stadens resultaträkning kring verksamhetens nettokostnader och finansnettot för det löpande resultatet. Beträffande redovisning av kommunal markexploatering tillämpar vi inte successiv vinstavräkning enligt gängse bokföringsprinciper utan avräknar vinst efter varje exploateringsområde eller delområdes färdigställande. Ej heller redovisas mark som utgör allmän plats inom ett exploateringsområde som anläggningstillgång utan intäkter från tomförsäljningen används för att direktavskriva dessa tillgångar i exploateringsverksamheten.

E konomisk redovisning

Staden har valt att redovisa staden och den sammanställda redovisningen i skilda räkenskapstabeller vilket avviker från Rekommendation 8.2 från Rådet för kommunal redovisning. Då staden och bolagen styrs efter skilda principer anser vi att detta ger en större tydlighet vid beskrivningen av respektive enhets resultat och ställning. Ändrad redovisningsprincip

Rådet för kommunal redovisning har med verkan från 2011 utfärdat en rekommendation 10:2 gällande avsättningar och ansvarsförbindelser. Denna nya rekommendation innebär en väsentlig principförändring genom att avsättningar endast kan göras för legala förpliktelser. Staden har med anledning av detta återfört tidigare gjorda avsättningar för befarade behov av marksanering på det framtida bostadsområdet Södra Hamnen då dessa inte kan anses uppfylla kravet som legala förpliktelser. Jämförelseuppgifter har omräknats med tillämpning av den nya redovisningsprincipen. Efter omräkningen förbättrades resultaten för 2009 och 2010 med 65 mnkr respektive 32 mnkr. Finansiell risk

För varje finansiell risk som är av betydande storlek ska det enligt stadens finanspolicy finnas en tydligt angiven strategi med ett tillhörande riskmandat. Kreditmarknadsrisk

Avvikelser mellan skulderna och tillgångarna exponerar staden mot risker på kreditmarknaden. De kreditmarknadsrisker staden kan påverkas av är i första hand ränterisk och kreditmarginalrisk. Ränterisk är risken för att en allmän räntehöjning leder till högre upplåningskostnader för staden utan att denna kostnad kan kompenseras av höjda utlåningsräntor. Kreditmarginalrisk är risken för att en specifik höjning av den ränta staden får betala leder till högre upplåningskostnader för staden utan att denna kostnad kan kompenseras av höjda utlåningsräntor. För kreditmarknadsrisken finns ett fastställt riskmandat som innebär att summan av ränterisken och kreditmarginalrisken aldrig får överstiga 20 mnkr vid en omedelbar ofördelaktig ändring av räntan på 1 procentenhet. Valutarisk

Med valutarisk avses risken för att staden drabbas av ökade kostnader till följd av valutakursförändringar. Valutakursrisker kan uppstå inom finansverksamheten eller i stadens förvaltningar. Målsättningen är att valutarisker

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

inom förvaltningarnas verksamheter och finansverksamheten i möjligaste mån ska begränsas. I de finansiella riktlinjerna finns fastställt beloppsgränser för när säkring ska ske av valutarisker. Exponeringen för valutarisk är i dagsläget minimal. Likviditetshantering

Likviditetsreserven är till för att möta oförutsedda händelser och ska i normalläget uppgå till 300 mnkr plus stadens upplåningsbehov innevarande och kommande två kalendermånader. I likviditetsreserven inräknas medel på bank, innehav av korta värdepapper med en löptid understigande 3 månader, outnyttjad del av certifikatsprogrammet samt kreditlöften till fast pris. Per balansdagen uppgick likviditetsreserven till 4 236 mnkr. KOMMUNALA UPPDRAGSFÖRETAG

Med kommunala uppdragsföretag menas, enligt Rekommendation 8:2 från Rådet för Kommunal Redovisning, en annan juridisk person till vilken kommunen överlämnat vården av en kommunal angelägenhet som riktar sig till medborgarna. Kommunen har ett huvudansvar för att tjänsterna erbjuds kommuninvånarna. Verksamheten skulle annars ha utförts i egen regi. I sammanställningen nedan ingår inte stödfunktioner såsom städning, måltidsproduktion etc.

2. Verksamhetens kostnader, mnkr

2010

2011

2012

Löner, arvoden och ersättningar

2 182

2 222

2 292

Sociala avgifter enligt lag och avtal

736

725

766

Pensioner och liknande förpliktelser

148

526

258

Övriga personalkostnader

508

557

522

Barnomsorg, entreprenad

256

266

288

Undervisning, entreprenad

448

491

530

Äldre- och handikappomsorg, entreprenad

482

492

488

Övrig entreprenad och köp av verksamhet

917

537

662

Material och förbrukningsinventarier

197

180

173

Försörjningsstöd

208

220

231

Övr bidrag och transfereringar

Lokaler och markhyror

240

193

169

Skolskjutsar, färdtjänst och övriga transporter

119

115

108

Informationsteknik

121

102

Konsulter

Övrigt

209

6 804

6 844

Summa

6 919

3. Avskrivningar, mnkr

2010

2011

Byggnader och anläggningar

193

202

216

Summa

245

254

268

Inventarier och maskiner

2012

Barn- och utbildningsnämnd

641

683

763

25%

26%

28%

Vård- och omsorgsnämnd

392

389

384

25%

24%

23%

Stadsbyggnadsnämnd

217

296

355

37%

48%

52%

Va-verk

136

145

143

68%

70%

73%

Avskrivningar enligt plan är beräknade på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärden. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Viss vägledning finns i Sveriges Kommuner och Landstings förslag till avskrivningstider. Byggnader skrivs årligen av med 2-5 procent, inventarier och maskiner med 10-20 procent. Markanläggningar såsom gator, hamnanläggningar, vägar och broar med 3 procent. VA-anläggningar skrivs av under 50 år. Mark och konstverk förutsätts ha obegränsad livslängd.

Socialnämnd

162

180

182

40%

42%

Utvecklingsnämnd

12%

14%

10%

4. Jämförelsestörande poster mnkr

Idrotts- och fritidsnämnd

25%

27%

24%

107

113

83%

87%

Nämnd / Styrelse

Kostnad, mnkr

2010 2011 2012

Renhållningsverk

Andel av kostnadsomslutning 2010 2011 2012

1. Verksamhetens intäkter, mnkr

2011

2012

Konsumtionsavgifter

272

275

214

Barnomsorgsavgifter

Äldreomsorgsavgifter

153

154

149

Bostads-, lokalhyror och arrenden

266

269

272

Försäljning av tomtmark

215

129

Gymnasieutbildning, ersättning från andra kommuner och friskolor

143

140

141

336

326

299

Övriga bidrag

Realisationsvinster vid försäljning av fastigheter och inventarier

Övriga avgifter

Övrig försäljning av verksamhet Bidrag från staten och EU

Övriga intäkter Summa

120

1 760

1 630

1 628

Värdet på eliminerade interna intäkter uppgick till 1 827 mnkr.

- Nedskrivning aktiverade utgifter

- Nedlagda kostnader under 2011

- Återförd avsättning avseende befarad miljösanering

2010

2011

2012

Beslut om att senarelägga Södertunneln utan angiven tidpunkt

Återbetalning av arbetsgivararavgifter fr AFA avseende 2007-2008

-53

Summa

139

5. Skatteintäkter, mnkr

2010

2011

2012

Preliminär skatteinbetalning

4 396

4 544

4 751

Preliminär slutavräkning innevarande år

Slutavräkningsdifferens föregående år

4 458

4 656

4 810

Summa

Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4:2.

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

E konomisk redovisning

Noter och redovisningsprinciper 6. Kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag, mnkr Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsbidrag

10. Finansiella kostnader, mnkr

2012

-5

Räntor, dotterföretagen

104

107

137

185

198

2012

785

770

828

Räntor, övriga Nyemissionstillskott till Helsingborgs Stads Förvaltning AB och dess dotterföretag

Regleringsbidrag

132

125

Summa

2011

Strukturbidrag Tillfälligt konjunkturstöd

2010

Ränta under byggnadstid

2010

981

0 958

0 966

Övriga finansiella kostnader Summa

I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan 11. Jämförelsestörande poster kommuner. Inkomstutjämningen beräknas utifrån skillnaden mellan Diskonteringsräntan på pensionsavsättningarna utgår från marknaden egna skattekraften och ett skatteutjämningsunderlag som dens förväntningar. Det förändrade läget på finansmarkanden har motsvarar 115 procent av den genomsnittliga skattekraften i landet. medfört en lägre ränta. Sveriges kommuner och Landsting har Stadens egen skattekraft för taxeringsåret 2012 var 97 procent av därför via sin RIPS-kommitte sänkt diskonteringsräntan med 0,75 medelskattekraften i riket. I kostnadsutjämningen utjämnas för procent. Detta innebär en ökad kostnad 2011 då pensionsavsättkostnader som kommunen själv inte kan påverka. Dessa faktorer är ningens värde ökar. Av diskonteringsräntan inklusive löneskatt åldersstruktur, etnicitet, socioekonomi samt geografi. Med strukturavsåg 199 mnkr pensionsavsättningen för tiden före 1998. bidraget sker en kostnadsutjämning av regionalpolitisk karaktär. Slutligen i regleringsavgiften sker en reglering mellan kommunerna 12. Årets resultat, mnkr och staten av de medel staten tillskjuter och de som betalas ut i Kommunallagens balanskrav 2010 2011 2012 inkomstutjämningen.

Årets resultat enligt balansräkningen

7. Kommunal fastighetsavgift Införandet 2008 var neutralt för varje enskild kommun. Intäkterna av den kommunala fastighetsavgiften fördelades lika mellan kommunerna med 1 314 kronor per invånare. Avgiften indexuppräknas utifrån taxeringsvärdena löpande varje år och den faktiska förändringen av ökningen i respektive kommun läggs till beloppet från 2008.

8. LSS-utjämning Enligt lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS) sker en utjämning av kostnaderna för LSS-verksamheten mellan rikets kommuner. Utjämningssystemet baseras på antalet verkställda beslut och strukturella skillnader. 9. Finansiella intäkter, mnkr

2010

2011

2012

223

276

220

Räntor, övriga

Borgensavgifter

Övriga finansiella intäkter

233

292

249

Räntor, dotterföretag

Summa

I posten räntor, dotterföretag ingick 216 mnkr (269) avseende Helsingborgs Stads Förvaltning AB och dess dotterföretag. Borgensavgifterna avsåg Helsingborg Stads Förvaltning och dess dotterföretag.

Sänkt diskonteringsränta pensionsavsättning

E konomisk redovisning

-88

365

199

Förändrad pensionsavsättning för tiden före 1998 -97

-4 -24

VA- och Renhållningsverkets resultat

Reavinster försäljning anläggningstillgångar

-19

-15

-18

Summa

-94

172

319

För redovisningsår 2010 stämmer ej årets resultat enligt balansräkningen då omräkning ej gjorts för förändrad redovisningsprincip. Omräkning har inte gjorts av tidigare års fastställande av balanskravsresultat. Enligt kommunallagens krav på ekonomisk balans (kommunallagen 8 kap) ska kommunernas intäkter vara större än kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna ska det negativa resultatet regleras under de närmast följande tre åren. Realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar ska ej ingå i resultatet vid avstämning mot balanskravet. Staden har skilda finansiella målsättningar för skatte- respektive avgiftsfinansierad verksamhet. Vi anser därför att det är förenligt med god ekonomisk hushållning att göra avsteg från att resultatet från den avgiftsfinansierade verksamheten ska regleras enligt kommunallagens balanskrav. Inte heller ökningen av pensionsförpliktelser intjänade före 1998 inräknas i kommunallagens balanskrav, då lagen förutsätter att denna kostnad inte redovisas i kommunernas räkenskaper.

13. Årets resultat före extraordinära poster och före förändring av pensionsavsättningar före 1998 Årets resultat exklusive förändring av pensionsavsättning gällande tiden före 1998. Se vidare ”Redovisningsprinciper”.

Avgår:

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

14. Justering för ej likviditetspåverkande poster

Fastigheter per användningsområde, mnkr

I posten ingår nedskrivning av bokfört värde på anläggningstillgångar med 85 mnkr varav bland annat kan nämnas Python 3 med 55,2 mnkr och Filbornaskolan med 13,8 mnkr. Därutöver flera mindre realisationsvinster på sammanlagt 17,5 mnkr.

Markreserv Verksamhetsfastigheter Affärsfastigheter

Gator, vägar och parker

15. Förändring fordringar och skulder, mnkr

Hyresfastigheter, parkeringshus m m Övriga fastigheter

Förråd och exploateringsmark Fordringar Summa förändringar av fordringar

2010

2011

2012

121

-12

-107

-18

-30

Övriga kortfristiga skulder

925

Summa förändringar skulder

1 340

-108

-58

-36

1 282

2011

222

256

41 966

235

2 065

2 057

2 452

914

990

1 087

1 181

1 324

1 496

4 450

4 696

5 336

Ovanstående sammanställning visar användningen av stadens fastighetsinnehav. I posten verksamhetsfastigheter ingår fastigheter för stadens egen verksamhet såsom daghem, skolor, fritidsanläggningar, särskilt boende med mera. Med affärsfastigheter menas fastigheter och anläggningar för VA-verksamhet samt hamnområde med småbåtshamn.

16. Kvittningsemission

20. Pågående nyanläggningar, mnkr

Staden har erhållit aktier i dotterbolaget Helsingborgs Stads Förvaltning AB. Dessa har betalats genom en kvittning av skuld i stället för genom likvida medel.

2010

2011

17. Försäljning anläggningstillgångar I bokslutsårets försäljningar av fastigheter med 14,6 mnkr ingick industritomter med 8,4 mnkr (Kroksabeln med flera). Bland övriga försäljningar kan nämnas Trillan 1, Larödsgården för 5 mnkr.

177

Nyanskaffningar

193

368

364

Omklassificeringar

-92

-155

-476

Planenligt restvärde vid årets slut

177

390

278

21. Maskiner och inventarier, mnkr

18. Likvida medel, nettolikviditet och deras förändring

Stadens internbank lånar ut överskottslikviditet till dotterföretagen samt lånar upp kapital för vidareutlåning inom koncernen. Dotterföretagens kapitalbehov initieras av företagen själva och avser såväl rörelselikviditet som långfristigt kapitalbehov. Skilnaden mellan inoch utlåningen i internbanken utgör i allt väsentligt stadens nettolikviditet.

19. Mark, byggnader och tekniska anläggningar, mnkr 2010

2011

2012

Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början

6 402

6 817

7 204

Nyanskaffningar

386

397

455

Avyttringar/nedskrivningar

-66

-165

-79

155

472

6 814

7 204

8 052

Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början

2010

2011

2012

Ackumulerade anskaffningsvärden vid årets början Vid årets början Nyanskaffningar

592

462

513

Avyttringar/nedskrivningar

-194

-2

-16

Summa

462

513

568

Ackumulerade avskrivningar enligt plan vid årets början

368

253

Årets avskrivning enlig plan

Avyttringar/nedskrivningar

-167

-11

311

Summa

253

311

352

Planenligt restvärde vid årets slut

209

202

216

Inköp av inventarier understigande ett halvt prisbasbelopp (för närvarande 22 000 kr) kostnadsförs i sin helhet i samband med anskaffningen.

2 241

2 367

2 508

Årets avskrivning enlig plan

193

202

216

Avyttringar/nedskrivningar

-67

-61

-8

Summa

2 367

2 508

2 717

Övriga långfristiga fordringar

Planenligt restvärde vid årets slut

4 447

4 696

5 336

Avgår långfristiga nedskrivna fordringar

8 113

Omklassificeringar

390

Summa

Vid årets början

Omklassificeringar

2012

Ackumulerade anskaffningsvärden

2012

Kortfristiga lån

Summa

2010

22. Långfristiga fordringar, mnkr

2010

2011

2012

Dotterföretag

8 105

8 377

6 384

617

-16

-2

8 384

6 999

Försäkringsvärdet på stadens fastigheter uppgick till 13 919 mnkr i december 2012. Totalt försäkrad yta uppgick till 840 515 kvadrat meter. Lånekostnader kan, enligt rekommendation 15 från Rådet för kommunal redovisning, antingen belasta resultatet eller belasta anskaffningsvärdet under vissa förutsättningar. Enligt stadens regelverk ska lånekostnaden vid större investeringar, då anskaffningen sträcker sig över en tid längre än sex månader, belasta anskaffningsvärdet. Under 2012 har 4,5 mnkr aktiverats. Internräntan har under 2012 varit 5 procent.

I posten dotterföretag ingick per balansdagen amorteringsfria lån till Helsingborgs Stads Förvaltning AB med 1 760 mnkr. Upplösning har under 2012 skett av den nedskrivning som tidigare gjorts av långfristig fordran på HIF med anledning av att lånet återbetalats i sin helhet. Samtliga fordringar är redovisade till nominellt värde.

Summa

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

E konomisk redovisning

Noter och redovisningsprinciper 23. Aktier, andelar och bostadsrätter, mnkr

Org nummer

Antal aktier

Ägarandel procent

Kvotvärde

Bokfört värde

Dotterföretag Helsingborgs Stads Förvaltning AB

556007-4634

1 003 000

100

1 000

3 650,1

NV Skånes Renhållnings AB

556217-4580

2 600

1 000

2,6

Nöjesparken Sundspärlan AB

556215-2297

12 620

100

1,9

Kuriren 2 AB

556748-8431

1 000

100

4,3

Kuriren 6 AB

556738-0760

1 000

100

12,3

Sjökrona Exploatering AB

556790-5624

250

1 000

7,3

Summa

3 678,5

Övriga Sydvatten AB

556100-9837

677 600

15,3

100

Nordvästra Skånes vatten och Avlopp AB

556765-3786

1 000

16,7

1 000

67,8 1,0

Bostadsrätter Övrigt

22,0

5,0

95,8

Totalt

3 774,3

Summa

Det kommunala koncernbegreppet (sammanställd redovisning) omfattar företag i vilka kommunen har ett bestämmande eller väsentligt inflytande. I bolag definieras detta som lägst 20 procent av aktiernas röstvärde. Dessa redovisas ovan som dotterföretag. Samtliga aktier och övriga andelar är upptagna till anskaffningsvärdet. Staden har också ett indirekt ägande i Nöjesparken Sundspärlan AB med 3 procent genom sitt dotterföretag Helsingborgs Stads Förvaltning AB. Bokfört värde på aktierna i Helsingborgs Stads Förvaltning AB har under 2012 ökat med 3 mdkr genom kvittningsemission (se not 16). Helsingborgs Stads Förvaltning Utveckling 4 AB och Helsingborgs Stads Förvaltning Utveckling 5 AB har under året avyttrats till Helsingborgs Symfoniorkester & Konserthus AB respektive AB Helsingborgs Stadsteater, vilka är helägda dotterföretag till Helsingborgs Stads Förvaltning AB. Bolagen beräknas under första halvåret 2013 fusionera med respektive moderföretag genom absorption.

24. Förråd och exploateringsmark

26. Eget kapital, mnkr

Värdering av exploateringsmarken har skett enligt lägsta värdets princip, det vill säga det lägsta av antingen nettoförsäljningsvärdet eller anskaffningsvärdet. Osålda tomter för bostadsmark och industrimark som ej kunnat avyttras inom en femårs- respektive tioårsperiod redovisas till ett värde av en krona.

Skattefinansierad verksamhet

25. Fordringar, mnkr

Avgiftsfinansierad verksamhet

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader Fordran staten

2010

2011

2012

326

481

296

2010

2012

Vid årets början Årets resultat Vid årets slut

7 332

7 386

-69

7 317 341

7 386

7 317

7 658

Vid årets början

Årets resultat

-19

Vid årets slut

7 431

7 343

7 708

Eget kapital vid årets slut

307

266

Kundfordringar

132

Övriga kortfristiga fordringar

244

27. Avsättning till pensioner och liknande förpliktelser, mnkr

809

827

785

Utlåning stadens bolag

Summa

I posten upplupna intäkter ingick upplupna räntor med 7,8 mnkr (137) avseende Helsingborg Stads Förvaltning AB med dess dotterföretag. Kundfordringar där förfallodagen är äldre än ett år har bokföringsmässigt skrivits ned med 100 procent.

2010

2011

2012

Pensionsrättigheter intjänade före 1998

2 002

2 202

2 199 64

Ålderspensioner efter 1998

Särskild avtalspension

Övriga förpliktelser

2 063

2 281

2 283

500

552

2 563

2 833

2 835

Summa pensioner Löneskatt Summa avsatt till pensioner

2011

Skattefinansierad verksamhet

E konomisk redovisning

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Staden har hos KPA pensionsförsäkring tecknat en försäkring för förmåns- och efterlevandepensioner som motsvarar en pensions avsättning med 244 mnkr (213). På balansdagen var inbetalt kapitalbelopp 2 mnkr (-4) högre än stadens försäkrade pensionsrätter. Aktualiseringsgraden, det vill säga uppdateringen av samtliga pensioner för anställdas pensionsgrundande anställningar, var 94 procent (94).

Bostadsexploatering av ångfärjetomten innebär nödvändig sanering till godkänd nivå. Avsatta medel bedöms vara tillräckliga.

Miljösanering Södertunneln Ingående balans

52,0

53,0

Nya avsättningar

0,0

Outnyttjat återfört

0,0

-53,0

0,0

Uppräkning till nuvärde Utgående balans

0,0

1,0

0,0

53,0

0,0

28. Övriga avsättningar, mnkr

Beräknade kostnader för behandling/deponering av förorenade jordmassor vid byggande av Södertunneln under perioden 2012-2016. Återfört då byggande av Södertunneln har senarelagts.

Nyemissionstillskott holdingbolag

2010

2011

2012

Ingående balans

30,0

104,0

107,0

Nya avsättningar

74,0

107,0

99,0

0,0

-104,0

-107,0

104,0

107,0

99,0

Ingående balans

17,5

17,3

Nya avsättningar

0,0

0,1

0,0

Sanering förorenad mark Ringstorps soptipp

Ianspråktagen avsättning

-0,7

-4,0

-0,1

Utbetalt nyemissionstillskott Utgående balans

Ingående balans Nya avsättningar Ianspråktagen avsättning Outnyttjat återfört Utgående balans

37,0

3,0

0,0

-8,0

-3,0

0,0

-26,0

0,0

3,0

0,0

Åtagande: Garanti för miljösanering, Castor och Pollux

Miljösanering fastigheten Åbrädden 1

Uppräkning till nuvärde Utgående balans

13,8

0,5

0,4

0,0

17,3

13,8

13,7

Fastigheten kommer att användas till ett nytt äldreboende. Då fastigheten tidigare har använts av ett garveri så befaras behov av marksanering.

Södertunneln

Ingående balans

9,0

10,0

10,1

Ingående balans

0,0

2,0

Nya avsättningar

0,0

Nya avsättningar

0,0

2,0

0,0 -0,3

Ianspråktagen avsättning

0,0

Ianspråktagen avsättning

0,0

Ökning till nuvärde

0,7

0,1

Outnyttjat återfört

0,0

-2,0

Utgående balans

9,7

10,1

10,2

Utgående balans

0,0

2,0

-0,3

Ingående balans

0,0

9,3

Nya avsättningar

0,0

9,3

0,9

Ianspråktagen avsättning

0,0

-2,5

Outnyttjat återfört

0,0

Utgående balans

0,0

9,3

7,7

Vid försäljningen åtog sig staden en 50-årig garanti för ytterligare Befarade tillkommande kostnader vid avvecklingen av Söder eventuellt tillkommande behov av sanering av förorenad mark. tunnelentreprenaden. Det genomförs årligen provtagningar i marken enligt särskild kontrollplan. Outnyttjade lokaler Bredgatan (Ship)

Befarade kostnader översvämningar VA-nätet Ingående balans

5,0

2,0

11,0

Nya avsättningar

0,0

10,0

0,0

-3,0

-1,0

-11,0

2,0

11,0

0,0

Ianspråktagen avsättning Utgående balans

Återställning äldre soptippar 22,5

Framtida hyreskostnader för lokaler som ej fullt ut kommer att tas i anspråk. Hyreskontraktet löper ut 2016.

Ingående balans

21,0

21,4

Nya avsättningar

0,0

Ökning till nuvärde

0,4

1,1

0,2

Ingående balans

0,0

4,0

Utgående balans

21,4

22,5

22,7

Nya avsättningar

0,0

4,0

0,0

Pågående rättslig process

Ianspråktagen avsättning

0,0

-4,0

Miljösanering fastigheten Ångfärjestationen

Utgående balans

0,0

4,0

0,0

Ingående balans

27,0

28,0

29,0

Nya avsättningar

0,0

Kostnader med anledning av en rättslig process avseende Kommuninvest i Sverige AB:s emission av Amerikansk Kommunobligationsstrategi. Summa övriga avsättningar 238,4 208,7 182,6

Ökning till nuvärde

1,0

0,6

Utgående balans

28,0

29,0

29,6

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

E konomisk redovisning

Noter och redovisningsprinciper 29. Övriga långfristiga skulder I posten ingår bland annat en investeringsfond avseende VA-verket på 212 mnkr och en skuld till Trafikverket på 329 mnkr avseende bidrag till infrastrukturell investering för byggande av Maria Station.

30. Kortfristiga låneskulder, mnkr

2010

2011

2012

298

1 500

2 432

Banker och kreditinstitut Dotterföretagen

265

403

396

Summa

563

1 903

2 828

31. Övriga kortfristiga skulder, mnkr

2010

2011

2012

Upplupna kostnader för semester, löner, sociala avgifter och löneskatter

317

305

335

Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

336

218

312

Leverantörsskulder

468

511

437

Övriga skulder

497

526

517

1 618

1 560

1 601

Summa

32. Pensionsförpliktelser och liknande förpliktelser I posten ingår pensionsförpliktelser för förtroendevalda som regleras i pensionsbestämmelserna enligt PRF-KL/PBF. Vidare ingår en anställd enligt pensionsavtalet PA-KL. Storleken på förpliktelsen utgår ifrån att nuvarande förtroendeuppdrag fullföljs mandatperioden ut och för den anställde att anställningen upphör vid lägsta möjliga ålder. Stadens pensionsåtagande för inkomstsamordnade visstids pensioner skulle öka med 7,5 mnkr inklusive löneskatt om reducering av inkomstsamordning helt skulle upphöra.

2010

2011

2012

AB Helsingborgshem

1 681

420

171

154

311

1 760

550

Nordvästra Skånes Renhållnings AB

35. Övriga ansvarsförbindelser Staden har lämnat kapitaltäckningsgaranti för Helsingborgs Stads Förvaltning AB och dess dotterföretag Helsingborgshems Holding AB och Helsingborg Energi Holding AB innebärande att staden förbinder sig att svara för att bolagens egna kapital vid varje tillfälle uppgår till minst det registrerade aktiekapitalet. Öresundskraft AB har till hälftenägda Modity Energy Trading AB lämnat flera ansvarsförbindelser. För en redogörelse av dessa hän visas till koncernredovisningen för Helsingborg stad och dess dotterbolag (not Ansvarsförbindelser för intresseföretag).

36. Leasing Finansiella leasingobjekt, det vill säga investeringar som förväntas förvärvas efter leasingperiodens slut redovisas som anläggningstillgångar och förpliktelsen att i framtiden betala dessa som skuld. De finansiella leasingobjekten avsåg endast fordon och det bokförda värdet uppgick på balansdagen till 27 mnkr (26). Framtida avgifter uppgick nominellt till 21,9 mnkr (24) och med framräknat nuvärde till 6,7 mnkr (6) som förfaller inom ett år, 15 mnkr (17) senare än ett år men inom fem år och 0,3 mnkr (0) senare än fem år. Leasingavgifterna beräknas inte utifrån variabla grunder. Operationella leasingavtal redovisas som verksamhetens kostnader linjärt över leasingperioden. Av framtida leasingavgifter förfaller 7,5 mnkr (30) inom ett år, 15,4 mnkr (17) förfaller senare än ett år men inom fem år och 0,3 mnkr (0) senare än fem år.

37. Årsarvoden till stadens ledning Kommunstyrelsens ordförande Övriga kommunal- och oppositionsråd samt politiska sekreterare

33. Borgensåtaganden, mnkr

Öresundskraft AB

Staden nyttjar ränteswappar för att säkra sig mot ogynnsamma ränteförändringar, läs i detta fallet ränteuppgång. Stadens marknadsvärderade skuld till swappmotparterna är per bokslutsdagen 71 mnkr.

Årslön för stadsdirektören

2011 2012 755 tkr

769 tkr

336 - 539 tkr

350 - 687 tkr

1 236 tkr

38. Finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar och skulder redovisas till nominellt belopp. Med anledning av att transaktionskostnaderna inte uppgår till en väsentlig del i förhållande till den underliggande skulden sker ingen periodisering av dessa över lånens löptid. Stadens samtliga finansiella skulder löper till tre månaders rörlig ränta. Genomsnittlig upplåningsränta för certifikat uppgår per balansdagen till 1,36 % och motsvarande ränta för obligationer uppgår till 1,60 %.

34. Ränteswappar

Upplåningens förfallostruktur, mnkr*

Brutto Netto Ränte- Differens- Marknads mnkr mnkr risk marknads- ränta ränta

Inom 3 månader

1 297

Inom 3 månader - 1 år

1 800

Betalar fast

1 400

64,2

1,09%

-71,1

Inom 1 år - 3 år

2 000

Erhåller fast

Inom 3 år - 5 år

1 300

Helsingborgs Stads Förvaltning AB Bostadsrättsföreningar Kommunalt förlustansvar egna hem Sydvatten Övrigt Summa

149

148

145

141

126

2 261

2 702

1 627

Förfallotidpunkt:

Efter mer än 5 år

0 6 397

* Inklusive kreditlöften på 2 100 mnkr. Exkl checkräkningskrediter.

E konomisk redovisning

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

Skattefinansierad verksamhet Resultaträkning och balansräkning Resultaträkning, mnkr

2010

2011

2012

Verksamhetens intäkter

1 466

1 315

1 409

Budgetavvikelse

Verksamhetens kostnader

-6 543

-6 561

-6 769

-3

Avskrivningar

-210

-220

-235

Jämförelsestörande poster

-213

-139

Verksamhetens nettokostnad

-5 500

-5 605

-5 498

237

133

Skatteintäkter

4 458

4 656

4 810

-18

Kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag

981

958

966

Kommunal fastighetsavgift

179

183

194

-1

LSS-utjämning

-177

-186

-193

-5

Skattenetto

5 441

5 611

5 778

Resultat före finansiella poster

-59

280

16 252

Finansiella intäkter

250

310

249

Finansiella kostnader

-137

-186

-187

-36

Jämförelsestörande post

-199

Finansnetto Årets resultat

113 54

-75 -69

-10

342

242

Årets resultat före förändring av pensionsavsättningar före 1998

151

181

338

Balansräkning, mnkr TILLGÅNGAR

2010

2011

2012

Immateriella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

4 092

4 475

4 914

Finansiella anläggningstillgångar

8 899

9 164

10 773 1 220

Kortfristiga fordringar

894

925

Fordran avgiftsfinansierad verksamhet

413

483

414

Kassa och bank

219

246

382

Summa tillgångar

14 520

15 298

17 705

Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital vid årets början

7 334

7 388

Årets resultat

-69

7 319 342

Summa eget kapital

7 388

7 319

7 661

Avsättningar

2 801

3 042

3 017

Långfristiga skulder

2 146

1 786

2 597

Kortfristiga skulder

2 185

3 151

4 429

Summa avsättningar och skulder

7 132

7 979

10 044

Summa eget kapital, avsättningar och skulder

14 520

15 298

17 705

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

E konomisk redovisning

Särredovisning av va-verksamhet Resultaträkning och balansräkning Resultaträkning, mnkr 2010

2011

2012

Verksamhetens intäkter

Not

190,5

187,7

218,7

33,7

Verksamhetens kostnader

-149,7

-155,4

-150,4

-1,9

-34,8

-33,6

-33,2

3,2

Verksamhetens nettointäkt

6,0

-1,3

35,1

35,0

Finansiella kostnader

-16,7

-17,6

-11,5

5,0

Resultat efter finansiella kostnader

-10,7

-18,9

23,7

40,1

Avskrivningar

Avsättning/ianspråktagande av tidigare års överskott Årets resultat

Budgetavvikelse

2,0

0,0

-8,7

-18,9

23,7

40,1

Balansräkning, mnkr TILLGÅNGAR

Not

2010

2011

2012

746,5

819,1

915,6

41,9

Materiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar

35,2

30,9

Summa tillgångar

781,7

850,0

957,5

EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital

-8,7

-27,6

-3,9

77,0

98,0

113,5

214,3

213,3

211,7

Skuld till stadskassan

499,2

566,3

636,2

Summa eget kapital och skulder

781,7

850,0

957,5

Förutbetalda anläggningsavgifter Investeringsfond

Kassaflödesanalys, mnkr

Not

2010

2011

2012

LÖPANDE VERKSAMHET Årets resultat

-8,7

-18,9

23,7

Återföring av- och nedskrivningar

34,6

33,6

33,2

Justering för ej likviditetspåverkande poster

-2,4

1,5

0,0

Förändring av fordringar

-35,2

4,3

-11,0

-2,0

0,0

Förändring skuld till abonnentkollektivet

0,0

Förändring investeringsfond -1,0 -1,0 -1,6 Förändringar förutbetalda anläggningsavgifter

32,9

21,0

15,5

Kassaflöde från den löpande verksamheten

18,2

40,5

59,8

INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i fastigheter och inventarier

Investeringsbidrag Försäljning anläggningstillgångar

-94,4 0,3

-108,8 1,1

-131,8

2,0

5,3

0,0

Kassaflöde från investeringsverksamheten

-88,8

-107,7

-129,8

0,0

-70,6

-67,2

-70,0

Ökad skuld till stadskassan

E konomisk redovisning

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

VA-verksamheten, noter Redovisningsprinciper för VA-verksamheten

Not 4 Resultatutredningsbalans

Helsingborg har sedan 80-talet särredovisat VA-verksamheten. 2010 2011 2012 Överskott/underskott har löpande tillförts det egna kapitalet för Ingående balans 2,1 -8,7 -27,6 VA-verksamheten. Utgående eget kapital har i samband med Årets resultat -10,8 -18,9 23,7 bokslutet 2008 förts om och redovisas som en långfristig skuld Summa balans för avgiftskollektivet -8,7 -27,6 -3,9 (investeringsfond). Från och med räkenskapsåret 2009 redovisas överskott som en skuld till avgiftskollektivet. Uppkommer underI resultatutredningsbalansen ingår både fordran på avgiftskollektivet skott däremot så räknas den i första hand av mot skulden till och VA-verkets egna kapital. Minustecknet innebär att VA-verket har abonnentkollektivet. Är skulden inte tillräcklig för att täcka ett upparbetat ackumulerat underskott de senaste tre åren. underskottet så redovisas resterande del som ett negativt resultat för VA-verket. Fördelning av interna kostnader VA-verket har belastats med 1,5 mnkr (1,3) som ersättning för andel av central administration. I detta ingick både kostnader som fördelats enligt schablon, som procentuellt påslag på lönesumman, och avräkning efter direkt ianspråktagande av gemensamma tjänster. Uttag av koncessionsavgifter till gatuverksamheten har belastat VA-verket med 1,2 mnkr (1,2). VA-verket har löpande belastats med en kommunintern ränta på skulden till stadskassan. Räntesatsen bestäms av räntan på svenska statsobligationer 5 års löptid plus 1 procent.

Noter

Not 1 Avskrivningar Avskrivningstider för VA-ledningar är 50 år.

Not 2 Investeringsfond Investeringsfonden avser en ny huvudledning från Örbyfältet till staden. Fonden kommer att lösas upp i takt med avskrivningarna på huvudledningen och tillföras VA-verksamheten som intäkter.

Övriga upplysningar

Den löpande VA-verksamheten sköts sedan 1 september 2009 av en gemensam VA-organisation för sex av kommunerna i Skåne Not 3 Fodran/skuld till VA-abonnenterna Nordväst, NSVA. Dagvattenavgifter från staden (väghållning) har tillförts VA-verket med 4,7 mnkr och från Trafikverket med Överskott/underskott ska enligt VA-lagen regleras mot 0,6 mnkr (0,3). abonnentkollektivet inom en treårsperiod. 2010 Skuld till VA-abonnenterna 2009 Ianspråktagande av skuld till VA-abonnenterna 2010 Summa skuld till VA-abonnenterna

2,0 -2,0 0,0

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

E konomisk redovisning

Driftredovisning Nämnder och styrelser

Ing ack Disp av ack Kommun- Årets Utg ack 1) 2) Intäkter Kostnader resultat resultat resultat 2) resultat bidrag

Barn- och utbildningsnämnden

19,3

0,0

2 316,1

412,7

2 708,0

20,8

Vård- och omsorgsnämnden

76,7

1,9

1 418,2

222,1

1 649,8

-7,6

67,2

Utvecklingsnämnden

43,2

1,2

443,7

118,4

565,8

-2,5

39,5 16,2

Socialnämnden

11,8

1,9

378,6

61,3

435,5

6,3

Stadsbyggnadsnämnden

15,8

10,4

425,4

248,3

688,1

-4,0

1,4

1,6

242,5

45,5

286,1

3,5

Kulturnämnden Idrotts- och fritidsnämnden3)

2,9

0,0

191,9

23,8

209,7

6,0

8,9

10,9

0,9

101,2

50,4

152,7

-0,2

9,8

Miljönämnden

4,3

1,1

22,7

11,9

34,8

0,9

4,1

Stadsrevisionen

1,2

5,9

0,1

6,0

1,2

Räddningsnämnden

Överförmyndarnämnden

0,0

9,1

0,3

10,0

-0,6

Valnämnden

0,2

0,0

0,3

0,0

0,1

0,2

0,4

19,4

0,3

289,3

350,5

657,3

-17,2

1,9

0,0

230,1

349,8

410,9

169,0

Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen - stadsgemensamt Styrelsen för Kärnfastigheter Summa skattefinansierat Vatten- och avloppsverk Renhållningsverk

3,2

0,0

-110,1

849,7

732,0

7,6

10,8

210,5

20,5

5 964,9

2 744,8

8 546,8

183,4

373,4

-27,6

218,7

195,0

23,7

-3,9

53,1

0,5

0,0

0,5

53,6

Summa avgiftsfinansierat

-27,6

0,0

219,2

195,0

24,2

49,7

Summa totalt

182,9

20,5

5 964,9

2 964,0

8 741,8

207,6

472,8

I driftredovisningen ingår samtliga även interna poster, dock efter eliminering av intäkter och kostnader inom den egna förvaltningen. 1) Kommunbidrag utgörs av nettot av kommunbidrag och utdelningskrav. Kommunbidraget är den del med vilken nämnderna är anslagsfinansierade, det vill säga med skatteintäkter och generella bidrag från staten. Negativt kommunbidrag (utdelningskrav) innebär att nämnden lämnar överskott till övrig anslagsfinansierad verksamhet.

100

40,1

E konomisk redovisning

2) Det ackumulerade resultatet utgör de samlade över- och underskotten från tidigare år. 3) Kommunbidraget för idrotts- och fritidsnämnden är reducerat med 5,8 mnkr. Beloppet avser ej utnyttjat kommunbidrag för Helsingborg Arena.

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

Investeringsredovisning Sammandrag nämnder och styrelser, mnkr REDOVISNING Barn- och utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden

Invest utgifter

Invest bidrag

9,2

0,0

Nettoinvestering 9,2

17,7

3,5

14,2

Utvecklingsnämnden

0,7

0,0

0,7

Socialnämnden

0,4

0,0

0,4

Stadsbyggnadsnämnden

240,7

7,7

233,0

Kulturnämnden

9,8

0,4

9,4

Idrotts- och fritidsnämnden

4,1

0,0

4,1

21,6

0,0

21,6

Räddningsnämnden Miljönämnden Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen – mark och exploatering Styrelsen för Kärnfastigheter

0,1 12,8

0,0

0,1

0,0

12,8

42,2

2,5

39,7

475,7

57,7

418,0

Kommunstyrelsen – finansförvaltning

3 000,0

3 000

Summa skattefinansierat

3 835,0

71,8

3 763,2

Vatten- och avloppsverk

131,8

2,0

129,8

Summa avgiftsfinansierat

131,8

2,0

129,8

3 966,8

73,8

3 893,0

Summa totalt

Större investeringar, mnkr Projekt

Inkomst

Aktier dotterföretag

13,7

Helsingborg Arena Österleden etapp 4

Utgift

Netto

3 000,0

2 986,3

24,5

130,7

106,2

0,0

109,9

Tågaborgsskolan, nybyggnad

0,0

100,4

Åbrädden, nytt äldreboende

0,0

90,7

Allerum 24:1

0,7

36,1

35,4

Norra kallbadhuset, nybyggnad

0,1

19,7

19,6

Pålsjöhemmet, ombyggnad

7,1

16,2

9,1

Asfaltbeläggning

0,0

14,9

Gustavslund etapp 2

0,0

14,6

Filbornavägen sockeng, Österleden

0,0

14,2

Nya servisledningar, övriga

0,0

11,4

Arenan verksamhetsinvestering

0,0

10,9

Sofiebergsvägen, va

0,0 10,2 10,2

Hamnleden

0,0

10,0

Råå södra skola, ny- ombyggnad

2,0

9,9

7,9

Berga 1:8 Maria, ledningar

0,0

9,9

Idrottens hus, ombyggnad

10,1

9,7

0,4

10,0

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

E konomisk redovisning

101

KONCERNEN Resultaträkning, kassaflödesanalys, balansräkning och noter

Resultaträkning, mnkr Verksamhetens intäkter

Not

2010

2011

2012

6 974

6 019

5 801

-10 261

Verksamhetens kostnader

-10 961

-10 414

Jämförelsestörande poster

-343

-165

Avskrivningar

-599

-625

-658

Verksamhetens nettokostnad

-4 929

-5 185

-5 021

Skatteintäkter

4 458

4 656

4 810

Kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag

981

958

966

Fastighetsavgift

179

183

195

LSS-utjämning

-177

-186

-193

Skattenetto

5 441

5 611

5 778

512

426

757

Resultat efter skattenetto

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

Jämförelsestörande post

-132

-159

-158

-199

Finansnetto

-102

-332

-103

Resultat efter finansiella poster

654

Skatter

410

-59

-44

Årets resultat

351

10 664

KASSAFLÖDESANALYS, MNKR

Not

2010

2011

2012

Den löpande verksamheten Årets resultat

351

664

Återföring av- och nedskrivningar

599

625

658

Förändring av avsättningar

-224

280

-31

Justering för ej likviditetspåverkande poster

-205

367

224

Kassaflöde från verksamheten före förändring av rörelsekapital

521

1 322

1 515

Förändring av rörelsekapital Förändring fordringar

120

182

Förändring skulder

1 365

-185 434

Kassaflöde från rörelsekapital

154

1 547

249

Kassaflöde från den löpande verksamheten

675

2 869

1 764

Investeringsverksamheten Investeringar i anläggningstillgångar

-1 438

-1 889

Investeringsbidrag

-1 858 74

Försäljning av anläggningstillgångar

264

105

Kassaflöde från investeringsverksamheten

-1 136

-1 747

-1 685

Kassaflöde efter investeringsverksamheten

-461

1 122

Finansieringsverksamheten

102

Förändring av långfristiga skulder

-945

-644

112

Förändring av långfristiga fordringar

-459

-71

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

-930

-1 103

41 120

Årets kassaflöde

-1 391

Likvida medel vid årets slut

274

293

413

Nettolåneskuld

3 910

4473

4962

E konomisk redovisning

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

Balansräkning, mnkr

Not

2010

2011

2012

Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar Goodwill

146

108

Summa immateriella anläggningstillgångar

146

108

Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar

8 741

9 057

Pågående nyanläggningar

612

1 054

10 132 640

Maskiner och inventarier

2 610

2 608

2 975

Summa materiella anläggningstillgångar

11 963

12 719

13 747

Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar

144

603

674

Aktier, andelar och bostadsrätter

126

120

Summa finansiella anläggningstillgångar

233

729

794

Summa anläggningstillgångar

12 342

13 556

14 616

Omsättningstillgångar Förråd och exploateringsmark

147

171

165

Fordringar

1 537

1 331

1 522

Kortfristiga placeringar

Kassa och bank

256

279

389

Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

1 958

1 795

2 100

14 300

15 351

16 716

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital vid årets början

3 463

3 806

3 856

Årets resultat

350

664

Övriga förändringar av eget kapital

-7

186

Summa eget kapital

3 806

3 856

4 706

Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

2 504

2 875

2 880

Avsättning för uppskjuten skatt

427

467

450

Övriga avsättningar

279

148

129

Summa avsättningar 3 210 3 490 3 459 Minoritetsintressen 0 0 0 Skulder Långfristiga skulder Långfristiga lån

3 582

2 897

Övriga långfristiga skulder

648

689

2 984 714

Summa långfristiga skulder

4 230

3 586

3 698

Kortfristiga skulder Kortfristiga lån

602

1 869

2 391

Övriga kortfristiga skulder

2 452

2 550

2 462

Summa kortfristiga skulder

3 054

4 419

4 853

Summa skulder 7 284 8 005 8 551 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 14 300 15 351 16 716 Ställda panter Inteckningar

507

Övrigt 0 2 2 Ansvarsförbindelser Borgensåtagande

338

302

286

Övriga ansvarsförbindelser

1 260

1 377

970

Ränteswappar

-16

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

E konomisk redovisning

103

Noter Koncernbegreppet Enligt den kommunala redovisningslagen ska kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer redovisas i en s k sammanställd redovisning. Denna koncernredovisning har delvis andra syften än koncernredovisning i aktiebolag. I det senare fallet är syftet i första hand för att klarlägga koncernens resultat och vara ett skydd mot för hög utdelning i moderbolaget. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en helhetsbild av kommunens ekonomi och verksamhet och att åstadkomma en organisationsneutral redovisning som möjliggör jämförbarhet mellan kommuner.

Principer för koncernredovisning Koncernredovisningen är upprättad enligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 8:2 Sammanställd redovisning. Den omfattar Helsingborgs stad och aktiebolag i vilka staden har ett bestämmande eller väsentligt inflytande. Detta definieras som lägst 20 procent av aktiernas röstvärde. Vid upprättandet har förvärvsmetoden med proportionell konsolidering tillämpats. Med förvärvsmetoden menas att, vid anskaffningstillfället, förvärvat eget kapital i dotterföretagen har eliminerats. Därefter intjänat kapital liksom fondemissioner räknas in i koncernens egna kapital. Den proportionella konsolideringen innebär att om dotterföretagen ej är helägda tas endast ägda andelar av räkenskapsposterna in i koncernredovisningen. Obeskattade reserver för Helsingborgs Stads Förvaltning AB och dess dotterföretag samt Nordvästra Skånes Renhållnings AB redovisas som del i uppskjuten skatt under avsättningar och den återstående delen under bundet kapital. Övriga obeskattade reserver räknas som eget kapital. Inga bokslutsdispositioner redovisas därför. Företag vars verksamhet är av obetydlig omfattning, där kommunens andel av omsättning är mindre än två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag har undantagits från redovisningen. Internvinster vid överlåtelse av anläggningstillgångar har eliminerats och realiseras i samma takt som avskrivning av aktuell tillgång sker. Beträffande notinformation som i första hand avser staden återfinns dessa vid redovisningen av stadens räkenskaper.

Anläggningar reduceras till historiska anskaffningsvärden med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Avskrivnings planer baseras på beräknade ekonomiska livslängder. För maskiner och inventarier tillämpas avskrivningssatser på mellan 5 och 33 procent. VA-ledningar skrivs av under 50 år. Byggnader och markanläggningar skrivs av med 1,5 till 5 procent. Mark förutsätts ha obegränsad livslängd.

3. Kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning Beträffande skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning, generella statsbidrag och LSS-utjämning hänvisas till noterna 5, 6, 7 och 8 i stadens räkenskaper.

4. Skatter, mnkr Aktuell skatt Uppskjuten skatt Skatt avseende andelar i intresseföretag Summa

Byggnader och anläggningar

2012 -1

-58

-42

14,8

-4,1

-59

-44

9,7

5. Justering för poster som inte ingår i likviditetsflödet

I beloppet ingår realisationsvinster och förluster vid försäljning av anläggningstillgångar.

6. Förändring fordringar, avsättningar och skulder, mnkr

2010

2011

2012

Förråd och exploateringsmark

140

-24

Fordringar

-20

206

-191

Summa

120

182

-185 522

Kortfristiga lån Övriga kortfristiga skulder

602

1 267

-568

-88

1 365

434

7. Investeringar i fastigheter, inventarier och värdepapper

2. Avskrivningar, mnkr Godwill, nyttjanderätter

-2

Stadens totala inköp från dotterbolagen uppgick till 345 mnkr (344). Stadens försäljning till dotterföretagen uppgick till 59 mnkr (64). Av koncernens kostnadsomslutning redovisades 63 procent för stadens verksamhet.

2011

-1

Uppskjutna skatter är huvudsakligen hänförliga till skillnader mellan tillgångars bokförda värden och deras skattemässiga värden.

Summa

1. Verksamhetens intäkter

2010

2011

2012 27

318

334

342

Stadens investeringar uppgick till 967 mnkr (857). AB Helsingborgshem investerade för 283 mnkr (184). Öresundskraft AB:s investeringar uppgick till 541 mnkr (933) och Helsingborgs Hamn AB:s investeringar till 49 mnkr (44). Resterande 18 mnkr är hänförliga till NSR.

Maskiner och inventarier

270

275

289

Summa

599

625

658

104

E konomisk redovisning

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

Noter 8. Mark, byggnader och tekniska anläggningar, mnkr

12. Latent skatt Av den latenta skatteskulden avsåg 445 mnkr Helsingborgs Stad Förvaltning AB med dess dotterföretag.

2010

2011

2012

Vid årets början

12 587

13 270

13 758

Nyanskaffningar

669

606

Avyttringar/utrangeringar

-69

-335

-114

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1 179

944

1 029

154

959

Leverantörer

756

832

698

Övrigt

517

774

735

2 452

2 550

2 462

Ackumulerade anskaffningsvärden

Andra förändringar

Summa 13 270 13 758 15 209 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början

13. Övriga kortfristiga skulder, mnkr

Summa

2010 2011 2012

Beviljad checkkredit uppgick till 800 mnkr, varav 183 mnkr var utnyttjat.

4 287

4 529

4 701

Årets avskrivning enlig plan

318

334

345

Avyttringar/utrangeringar

-68

-162

-12

-8

14. Medeltal årsanställda, löner och ersättningar

4 529

4 701

5 077

Andra förändringar Summa Planenligt restvärde vid årets slut

8 741

9 057

10 132

Fastigheter redovisas till bokfört värde baserat på historiskt anskaffningsvärde minus eventuella investeringsbidrag och med avdrag för avskrivningar.

Koncernen

2010

2011

2012

Medeltal anställda, antal

7 989

7 985

8 699

Löner och ersättningar, mnkr

2 275

2 681

2 786

931

1 030

1 082

Sociala kostnader, mnkr

Åren är inte jämförbara i denna not eftersom att 2012 även innefattar timanställda i Helsingborgs stad.

15. Leasing

9. Pågående nyanläggningar, mnkr

Finansiella leasingobjekt, det vill säga investeringar som förväntas förvärvas efter leasingperiodens slut, redovisas som anläggningstill Ackumulerade anskaffningsvärden gångar och förpliktelsen att i framtiden betala dessa som skuld. De Vid årets början 285 612 1 054 finansiella leasingobjekten avsåg endast fordon och det bokförda Nyanskaffningar 419 597 686 värdet uppgick på balansdagen till 27,8 mnkr. Framtida avgifter Andra förändringar -92 -155 -1 100 uppgick nominellt till 21,9 mnkr och med framräknat nuvärde till 6,7 Planenligt restvärde vid årets slut 612 1 054 640 mnkr som förfaller inom ett år, 15 mnkr senare än ett år men inom fem år och 0,3 mnkr senare än fem år. Operationella leasingavtal redovisas som verksamhetens kostna10. Maskiner och inventarier, mnkr der linjärt över leasingperioden. Av framtida leasingavgifter förfaller 2010 2011 2012 63,7 mnkr inom ett år, 234,9 mnkr förfaller senare än ett år men Ackumulerade anskaffningsvärden inom fem år och 693,1 mnkr senare är fem år. Vid årets början 5 165 5 529 5 748

2010 2011 2012

782

263

506

16. Ansvarförbindelser för intresseföretag

Avyttringar/uttrangeringar

-240

-86

-92

Andra förändringar

-178

-86

5 529

5 748

6 076

I koncernen ingår Modity Energy Trading som till 50 procent ägs av Öresundskraft AB. Öresundskraft AB har nedanstående ansvarsförbindelser till Modity Energy Trading AB. Borgen är utställd till förmån för Modity Energy Trading AB motsvarande 700 mnkr (1 000). Per balansdagen uppgick det utnyttjade beloppet till 614 900 kkr (609 000). Obegränsad borgen avseende handel med valutaderivat är utställd till förmån för Modity Energy Trading AB. Per balansdagen uppgick det utnyttjade beloppet till 43 279 kkr (16 903). Öriga garantier utställda för Modity Energy Trading AB:s räkning uppgår till 53 mnkr. Per balansdagen var dessa ej utnyttjade. Kapitaltäckningsgaranti har tillsammans med Lunds Energikoncernen AB tecknats avseende Modity Energy Trading AB intill utgången av 2013 med för Öresundskraft AB limit om 30 mnkr. Enligt aktieägaravtal för Modity Energy Trading AB ansvarar ägarna (Öresundskraft AB och Lunds Energikoncernen AB) korsvis för 50 % av eventuellt utfall av den andra partens ingångna garantier och borgensförbinelser för Modity Energy Trading AB:s räkning. Per balansdagen uppgick 50 % av Lund Energikoncernen AB:s ingångna garantier och borgensförbindelser till 160 mnkr (277 mnkr).

Nyanskaffningar

Summa

Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början

2 553

2 919

3 140

177

275

271

Avyttringar/utrangeringar

-195

-54

Andra förändringar

384

-363

Årets avskrivning enlig plan

Summa

2 919

3 140

3 101

Planenligt restvärde vid årets slut

2 610

2 608

2 975

11. Fordringar, mnkr

2010

2011

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 677

667

642

Kundfordringar

509

546

Övriga kortfristiga fordringar Summa

596

2012

264

154

334

1 537

1 330

1 522

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

E konomisk redovisning

105

Noter Not 18 Ekonomiska engagemang inom kommunkoncernen, mnkr Ej beaktat koncernkonto Enhet Staden

Försäljnin

Lån

Borgen

Ägd andel

Köpare

Säljare

Givare

Mottagare

Given

156

6 390

* 10

1 341

1 760 *

550

Helsingborgs Stads Förvaltning AB

100%

- Helsingborgs Hamn AB

100%

Mottagen

- Helsingborgshems Holding AB

100%

3 114

420

- Helsingborg Energi Holding AB

100%

1 400

311

- Helsingborgs Evenemang och Idrottspark AB

100%

- Helsingborgs Symfoniorkester & Konserthus AB

100%

- AB Helsingborgs Stadsteater

100%

Kuriren 2 AB

100%

Kuriren 6 AB

100%

Nordvästra Skånes Renhållning AB

52%

106

Nöjesparken Sundspärlan AB

40%

Sjökrona Exploatering AB

25%

Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp

17%

Mottagare

Givare

Enhet

Ägd andel

Borgensavgifter Givare

Räntor Mottagare

Staden 6 7 223 Helsingborgs Stads Förvaltning AB

100%

- Helsingborgs Hamn AB

100%

- Helsingborgshems Holding AB

100%

- Helsingborg Energi Holding AB

100%

- Helsingborgs Evenemang och Idrottspark AB

100%

- Helsingborgs Symfoniorkester & Konserthus AB

100%

- AB Helsingborgs Stadsteater

100%

Kuriren 2 AB

100%

Kuriren 6 AB

100%

Nordvästra Skånes Renhållning AB

52%

Nöjesparken Sundspärlan AB

40%

Sjökrona Exploatering AB

25%

Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp

17%

* I ovanstående uppställning ingår enbart flöden mellan Helsingborgs stad och bolagen. I låneposten ingår ett amorteringsfritt lån på 1 760 mnkr

106

E konomisk redovisning

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

Definitioner Avgiftsfinansierad verksamhet

fordran om 1 760 miljoner kronor på Helsingborgs stads förvaltning AB som kvarstår efter koncernbildningen.

I denna verksamhet ingår stadens vatten- och avloppsverk. Den avgiftsfinansierade verksamheten finansieras helt genom egna intäkter och påverkar därför inte kommunens skatteuttag. Den avgiftsfinansierade verksamheten är avgränsad från övrig verksamhet och utgör egna resultatenheter med såväl resultaträkning som balansräkning.

Självfinansieringsgrad av investeringar

Investeringar i fastigheter och inventarier minus investeringsbidrag divideras med kassaflödet från årets resultat före förändring av rörelsekapital (se kassaflödesanalysen).

Budget

Skattefinansierad verksamhet

Enligt kommunallagen är kommunerna skyldiga att upprätta en budget. Budgeten för staden ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Vid bokslutet görs jämförelser mellan budgeterade och redovisade intäkter och kostnader. Ett positivt budgetutfall benämns överskott och ett negativt underskott.

Den skattefinansierade verksamheten finansieras till cirka 80 procent av skattenettot medans resterande 20 procent består av av olika avgifter, ersättningar och bidrag. Soliditet

Finansnetto

Utgör skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader. Kommunala företag

De kommunala företagen, i den av staden ägda koncernen, verkar inom olika områden med den gemensamma nämnaren att de bedriver kommunal verksamhet. Enligt kommunallagen ska fullmäktige yttra sig vid ärenden av större vikt som rör de kommunala företagen. Kommunen är skyldig att upprätta ett koncernbokslut i en sammanställd redovisning för staden och de av dess dotterföretag där stadens ägarandel är 20 procent eller högre. Nämnders och styrelsers resultat

Med resultat menas i detta fall utfall i förhållande till budget, det vill säga avvikelse från det resultat som budgeterats. I normalfallet är det budgeterade resultatet för nämnder och styrelser 0 kronor.

Anger hur stor del av stadens tillgångar som är finansi erade med egna medel, det vill säga eget kapital. Soliditeten speglar betalningsförmågan på lång sikt och kan sägas vara ett uttryck för den finansiella styrkan. Det finns inget svar på frågan ”Vad är rätt nivå på den kommunala soliditeten? ”. Soliditeten sett över tid beskriver förändringar och den finansiella styrkans utveckling. Tolkning av en försämrad soliditet är att det råder en obalans mellan intäkter och kostnader. En försämrad soliditet innebär att tillgångsförändringar inte kunnat finansieras med egna medel i samma utsträckning som tidigare. Fortsätter detta över tid så urholkas den finansiella styrkan. På sikt är det därför viktigt att det råder balans i ekonomin och förändringar i soliditeten är ett uttryck/mått för detta. I begreppet justerad soliditet är soliditeten rensad från stadens inoch utlåning till dotterbolag. Verksamhetens nettokostnad

Nettoinvestering

Med nettoinvestering avses bruttoinvesteringar minus olika typer av investeringsbidrag vilka klassificeras som investeringsinkomster. Försäljning av anläggningstillgångar klassificeras inte som investeringsbidrag. Nettolåneskuld

Räntebärande skulder minus räntebärande tillgångar Nettolikviditet

Räntebärande fordringar (exklusive fordran på Helsingborgs stads förvaltning AB) minus räntebärande skulder. Beräkningen av nettolikviditeten skiljer sig åt mellan åren. För åren 2010 och 2011 har koncernmellanhavandet på 5 000 miljoner kronor som uppstod vid bildandet av koncernen eliminerats. I bokslutet för 2012 elimineras den

Utgör skillnaden mellan de intäkter (avgifter, bidrag och dylikt) och kostnader som stadens olika verksamheter redovisat. Verksamhetens nettokostnader finansieras i första hand av skatteintäkter och generella statsbidrag. Årets resultat

Årets resultat visar förändringen av eget kapital, det vill säga stadens förmögenhet, vid årets slut. I ett företag visar årets resultat om företaget under året har gått med vinst eller förlust. Det blir ett slags mått på effektiviteten i verksamheten, att ”rätt saker har gjorts till rätt kostnad”. Motsvarande resonemang kan inte direkt tillämpas på kommuner då dessa inte är vinstdrivande. Ett vedertaget mått för god ekonomisk hushållning över tiden är att resultatet ska utgöra minst två procent av skattenettot. Inom kommunal verksamhet har man dessutom det lagstadgade balanskravet som, något förenklat, innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna.

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

E konomisk redovisning

107

Förslag till resultatdisposition Kommunfullmäktige beslutar: • att för den skattefinansierade verksamheten överföra 257,1 mnkr till resultatdisposition som ger nämnder/styrelser möjlighet att finansiera särskilt beslutade insatser av engångskaraktär samt projekt, som företrädelsevis löper under pågående verksamhetsår. • att tillföra årets överskott om 23,7 mnkr för avräkningen gentemot avgiftskollektivet inom vatten- och avloppsverksamheten. • att tillföra 0,5 mnkr till eget kapital för renhållningsverket utgörande 2012 års överskott.

Skattefinansierad verksamhet

Ingående ackumulerat resultat

Ianspråktagen Årets resultatöverföring resultat

Resultat- justeringar

Resultatöverföring till 2013 64,6

Barn- och utbildningsnämnden 1)

19,3

0,0

20,8

24,5

Vård- och omsorgsnämnden

76,7

-1,9

-7,6

0,0

67,2

Utvecklingsnämnden

43,2

-1,2

-2,5

0,0

39,5

Socialnämnden

11,8

-1,9

6,3

0,0

16,3

Stadsbyggnadsnämnden 2)

15,8

-10,4

-4,0

5,4

6,6

Kulturnämnden 3)

1,6

-1,6

3,5

1,6

5,0

Idrotts- och fritidsnämnden

2,9

0,0

6,1

0,0

8,9

10,9

-0,8

-0,2

0,0

9,8

4,3

-1,1

0,9

0,0

4,2

Räddningsnämnden Miljönämnden Överförmyndarnämnden 4)

0,0

0,0 -0,6 0,6 0,0

Valnämnden

0,2

0,0

0,2

0,0

0,4

19,4

-0,4

-17,2

20,7

22,5

Kommunstyrelsen - stadsgemensamt 6)

0,0

169,0

-169,0

0,0

Styrelsen för Kärnfastigheter

3,2

0,0

7,6

0,0

10,8

Kommunstyreslen 5)

Stadsrevisionen Summa

1,2 210,5

-1,2 1,2 0,0 1,2 -20,5 183,4 -116,3 257,1

Kommentarer till resultatjustering 1) Fler barn inom nämndens verksamhet i förhållande till kommunfullmäktiges tilldelningsbeslut innebär en ökad tilldelning om 1,8 mnkr. Vidare föreligger en ökad efterfrågeförändring inom såväl förskolan som inom skolbarnomsorgen som för gymnasieskolan. Värdet av denna förändring är beräknad till 24,8 mnkr. Slutligen avgår oanvänd del av medel för vårdnadsbidrag om 2,1 mnkr. 2)

Stadsbyggnadsnämnden erhöll en tomtgäldsintäkt under 20 år fram till och med 2011. Denna uppstod i samband med uppförandet av Knutpunkten och utgjorde en generell intäkt i verksamheten. Justeringen innebär att finansieringen för 2012 och 2013 återställs.

Räntor och avskrivningar avseende “På gränsen”. Ursprungsutställningen på Dunkers kulturhus ingick i anskaffningsvärdet av huset. Ränteoch avskrivningskostnaden för den nya utställningen. “På gränsen” är ofinansierad.

Underskott avser volymförändring, gode män. Förslag på en förändrad resursfördelning till nämnden kommer framöver beakta dessa förändringar.

Mark- och exploaterings resultat i form av försäljningsintäkter och nedskrivningar av fastigheter samt saneringsavsättningar elimineras alltid i kommunstyrelsens resultat.

Stadsgemensamt bedriver ingen egen verksamhet varför resultatet nollas ut.

Avgiftsfinansierad verksamhet Ingående ackumulerat Årets

resultat

Resultat-

Resultatöver-

justeringar

föring till 2013

Vatten- och avloppsverket

-27,6

23,7

0,0

-3,9

Renhållningsverket

53,1

0,5

0,0

53,6

Summa

Kommunstyrelsen Helsingborg den 10 april 2013 Peter Danielsson kommunstyrelsens ordförande

108

resultat

E konomisk redovisning

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

25,5 24,2 0,0 49,7

Revisionsberättelse för år 2012 Vi har granskat Kommunstyrelsen tillika Krisledningsnämnd, Räddningsnämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Styrelsen för Kärnfastigheter, Miljönämnden, Valnämnden, Överförmyndarnämnden, av Kommunfullmäktige utsedda arbetsgrupper samt Helsingborgs stads årsredovisning. Granskningen har utförts enligt upprättad revisionsplan samt i enlighet med kommunallagen, stadens revisionsreglemente och god revisionssed. Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad enligt god redovisningssed samt återger stadens resultat och ekonomiska ställning på ett rättvisande sätt. Vi tillstyrker att årsredovisningen godkänns och att ovanstående styrelser, nämnder, arbetsgrupper samt förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet för år 2012. Helsingborg den 15 april 2013

Johan Sederholm Ordförande

Aina Modig Lindell Vice ordförande

Hans Holm

Anders Ivarsson

Sven-Erik Larheim

Irena Nygren

Alf Stolt

/Per-Reinhold Olsson Stadsrevisor

Vi har granskat Barn- och utbildningsnämnden, Idrotts- och fritidsnämnden, Kulturnämnden, Socialnämnden, Utvecklingsnämnden och Vård- och omsorgsnämnden. Granskningen har utförts enligt upprättad revisionsplan samt i enlighet med kommunallagen, stadens revisionsreglemente och god revisionssed. Vi tillstyrker att ovanstående nämnder och de förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet för år 2012. Helsingborg den 15 april 2013 Arne Larsson Ordförande

Bengt Jönsson Vice ordförande

Jan Backman

Gunvor Enström

Mats Lidner

Kenneth Mårtensson*

Eva Åsare

/Per-Reinhold Olsson Stadsrevisor

* Ej vård och omsorgsnämnden

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

E konomisk redovisning

109

Kontakta oss Helsingborgs stad Telefon Telefonnummer: 042-10 50 00 Växelns öppettider: Måndag–fredag klockan 08:00–17:00 Dag före helgdag klockan 08:00–12:00

Chatta Behöver du hjälp att hitta kontaktuppgifter till en särskild verksamhet eller person? Chatta med stadens växel! Chatten når du via helsingborg.se och den är öppen på vardagar mellan klockan 9:00 och 16:00.

Skicka brev Namn på verksamheten 251 89 Helsingborg

E-post helsingborg@helsingborg.se

Stadens webbplats helsingborg.se

Facebook facebook.com/helsingborgsstad

Twitter twitter.com/hbgstad

Youtube youtube.com/helsingborgstad

Omslag: Badkulturen har gamla anor i Helsingborg. I nästan 150 år har det funnits kallbadhus i staden och få helsingborgare kan tänka sig sin stad utan fungerande kallbadhus. Lagom till sommaren 2012 invigdes nya Kallis, alldeles intill Gröningen. Årsredovisning Helsingborgs stad 2012 Formgivning och produktion: hstd reklambyrå AB Tryck: Maj 2012, Elanders Sverige AB Papper: omslag Maxioffset 250g, inlaga Maxioffset 120g Upplaga: 1000 exemplar Omslagsbild: Anna Alexander Olsson Fotografer: Albin Brönmark HD/NST, Tobias Andersson HD/NST, Håkan Dahlström, Anders Ebefeldt studio-e.se, Stefan Ed HD/NST, Felix Gerlach, Anita Göransson, Aline Lessner HD/NST, Essence, Eva Lie, Anders Malmberg HD/NST, Anna Alexander Olsson, Johan Persson HD/NST, Johanna Enocksson, Per Sjöborg, Linda Stolpe HD/NST, Teddy Strandqvist studio-e.se, Sonny Thoresen HD/NST, Sara Vaughn, Bertil Alm, Lizzan Wiberg, Måns Fornander, Ralf Ekvall studio-e.se.

110

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2012

STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR EKONOMI OCH ST YRNING