Helsingborg arsredovisning 2011 by Helsingborgs stad

Ă&#x2026;rsredovisning 2011

Helsingborgs stad

Till det magiska sagoträdet i Stadsparken kom familjer och förskolegrupper. Här lästes sagor och spelades barnteater hela sommaren. Sagoträdet ingår i projektet Levande stadskärna.

innehåll 4 5 6

8 9 10 18 20 22 29 33 35 38 41 42

44 46 48 50 51 54 56 57 58 59 62 64 66 67 68 69 70 71 73 74

InlednIng Fem år i sammandrag Kommunstyrelsens ordförande Året som gått – stort och smått – 2011 FörvaltnIngSberättelSe Helsingborgs stads organisation Koncernen Helsingborgs stad omvärlden Uppföljning av Helsingborgs stads övergripande mål i styrkort 2011 avstämning beslutande tjänstegarantier stadens ekonomi Koncernens ekonomi Medarbetare Miljö Uppföljning av plan för hållbar utveckling vad används skattepengarna till? Jämförelse med andra verkSamhetSöverSIkter Förskola med skolbarnomsorg grundskola med förskoleklass gymnasieskola särskola vård och omsorg om äldre och funktionshindrade insatser enligt lss, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade individ- och familjeomsorg – barn och ungdom individ- och familjeomsorg – vuxen individ- och familjeomsorg – psykiskt funktionsnedsatta (sol och lss) Kultur Fritid gator, vägar och parker vatten- och avloppsverk avfallshantering stadsbyggnad Försörjningsstöd arbete, näringsliv och integration vuxenutbildning Miljö- och hälsoskydd räddningstjänst

97 98 99 100

ekOnOmISk redOvISnIng staden: resultaträkning, kassaflödesanalys, balansräkning och noter skattefinansierad verksamhet: resultaträkning och balansräkning avgiftsfinansierad verksamhet: resultaträkning och balansräkning särredovisning av va-verksamhet driftredovisning investeringsredovisning Koncernen: resultaträkning, kassaflödesanalys, balansräkning och noter definitioner Förslag till resultatdisposition Kommunstyrelsens ledamöter revisionsberättelse för år 2011

102

Kontakta oss

76 85 86 87 89 90 92

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

Fem år i sammandrag Stad

2007

2008

2009

2010

2011

124 986

126 754

128 359

129 177

130 626

446

542

414

283

141

Stad antal invånare 31/12 antal färdigställda bostäder Kommunal utdebitering, kr

20,21

20,11

20,21

total utdebitering, kommun och region

30,60

30,50

30,60

skattenetto, mnkr

4 776

5 034

5 146

5 441

5 611

verksamhetens nettokostnad, mnkr, exklusive jämförelstörande poster

4 606

4 799

5 034

5 289

5 468

237

338

251

248

250

Medelskattekraft i förhållande till riket, procent

Årets resultat efter finansiella poster exklusive jämförelsestörande poster, mnkr självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar, exklusive jämförelsestörande poster, procent

budgetavvikelse enligt driftsammandrag, mnkr

153

33,3

-217,3

-361,1

– varav skattefinansierade nämnder och styrelser

168

32,1

-198,8

342,9

– varav avgiftsfinansierad verksamhet

-12

-15

1,2

-18,5

-19,2

nettoinvesteringar, mnkr

466

591

685

651

820

nettolikviditet, mnkr

797

766

1 276

1 281

833

432

408

1 330

219

246

soliditet, rensad från utlåning till dotterföretagen, procent likvida medel, mnkr Medeltal anställda1)

7 771

7 180

6 873

6 819

6 856

löner anställda, mnkr

2 273

2 238

2 169

2 167

2 202

390

443

385

753

458

koncern resultat efter finansiella poster exklusive jämförelsestörande poster, mnkr soliditet, procent

4 103

4 257

3 215

3 910

5 154

100

8 970

8 444

8 073

7 973

7 981

inskrivna i förskola 0–5 år

5 904

6 184

6 392

6 533

6 711

inskrivna i skolbarnomsorg 6–9 år

3 517

3 749

3 880

4 009

4 281

nettolåneskuld, mnkr självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar, procent Medeltal anställda

Utförda tjänster

grundskola och förskoleklass folkbokförda elever i Helsingborg

13 541

13 372

13 254

13 210

13 197

gymnasieelever folkbokförda i Helsingborg

4 958

4 993

5 110

5 195

5 054

vårdboende, antal äldre

1 064

1 127

1 139

1 143

1 138

2 225

2 383

3778 2

3 858

3 879

1 501

1 691

1 514

1 506

1 508

Hemtjänst, antal äldre

Hemsjukvård, antal personer Försörjningsstöd, mnkr antal unika hushåll som erhållit försörjningsstöd, snitt/månad vårddygn, individ och familjeomsorg, ej psykiskt funktionshindrade

145

183

210

222

3 240

3 926

4 297

4 329

69 120

77 627

71 823

65 445

70 636

bibliotek, antal utlån, tusen

851

911

905

875

861

Fredriksdal museer och trädgårdar, antal besökare, tusen

151

149

153

109

105

antal räddningstjänstuppdrag vatten, antal levererade m3, tusen insamlat hushållsavfall, antal ton, tusen

141 2 822

antalet anställda i staden 1 november, omräknat till helårsarbetare.

Från och med 2009 ingår även personer med beslut om trygghetslarm.

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

1 928

1 915

2 016

1 986

1 806

14 069

14 267

14 126

14 095

14 331

Kommunstyrelsens ordförande Helsingborg är en av Sveriges mest attraktiva städer. Det visar undersökningar, men också befolkningsökningen. Under 2011 passerade Helsingborg 130 000 invånare och är nu Sveriges åttonde största stad. Även det lokala näringslivet fortsätter att utvecklas positivt. Helsingborg klättrade 2011 i Svenskt Näringslivs kommunranking till plats 13 bland Sveriges 290 kommuner. Helsingborg har det klart bästa företagsklimatet bland städer med över 100 000 invånare. Det är mycket positivt, men det är angeläget att skapa ännu bättre förutsättningar för näringslivet. Arbetslösheten är fortfarande alltför hög, särskilt bland ungdomar, och det är genom framgångsrikt lokalt företagande som nya arbetstillfällen skapas. Staden ska fortsätta att vara lyhörd för medborgarnas och företagens behov och erbjuda goda kommunikationer, mark och bostäder samt ytterligare förbättra servicegraden genom bland annat tjänstegarantier och en mer kommunikativ myndighetsutövning. Under 2011 kom Helsingborg på andra plats i SM i telefoni och kundservice. Det ska vara enkelt att utföra ärenden på tider när det passar. I dagsläget finns cirka 60 e-tjänster. Målet är att de ska vara 150 till 2014. Satsningarna på högre kvalitet inom äldreomsorgen, bättre resultat i skolan och trygg stadsmiljö fortsätter. Det är glädjande att stadens fokus på kunskap i skolan har lett till förbättrade resultat i de nationella proven för årskurs 3, vilket gör att Helsingborg hävdar sig väl i jämförelse med andra kommuner. Brukarundersökningar visar även att staden utvecklar hemtjänsten och särskilda boenden i rätt riktning och polisens trygghetsmätningar pekar på att invånarna upplever Helsingborg som en tryggare stad nu än för fyra år sedan. Helsingborgs stad är en stor organisation med många verksamheter inom skilda områden. För att alla verksamheter ska sträva åt samma håll har under året ett arbete med att utforma en ny vision för Helsingborg 2035 påbörjats. Tanken är att visionen ska inspirera och engagera både internt och externt. Bokslutet för Helsingborgs stad 2011 redovisar ett underskott på 88 miljoner kronor. Stadens ekonomi är dock alltjämt god eftersom resultatet innehåller två större jämförelsestörande kostnadsposter på tillsammans 338 miljoner kronor. Nämnder och styrelser uppvisar god följsamhet mot budget. Helsingborg kan fortsatt

uppvisa en mycket god ekonomisk ställning med hög soliditet. Staden har god ordning i ekonomin samtidigt som omvärlden brottas med finansiella svårigheter. Helsingborg har de senaste åren gjort flera stora investeringar. Österleden är inne på den sista etappen och Helsingborg Arena kommer att bli klar till hösten 2012. Hamnleden är ett nytt viktigt infrastrukturprojekt som fortskrider enligt plan. Dessa investeringar är viktiga för Helsingborgs framtid och skapar samtidigt arbetstillfällen i en konjunktursvag period. Den för Helsingborg viktiga framtidsfrågan om en fast förbindelse på HH-leden har under 2011 tagit viktiga steg framåt. Bland annat presenterades regeringens utredning om förbindelsen och regeringen fattade beslut om att ge Trafikverket i uppdrag att väga in förbindelsen i arbetet med kapacitetsutredningen. Året som gått har även bjudit på stora händelser inom kulturens och idrottens värld, utbudet av musik och teater har varit stort och HIF tog hem en historisk trippel. Avslutningsvis vill jag tacka alla engagerade och kompetenta medarbetare, förtroendevalda, företagare och helsingborgare för ännu ett framgångsrikt år. Tillsammans gör vi Helsingborg till Sveriges mest attraktiva stad för människor och företag.

Helsingborg 2012

Peter danIelSSOn kOmmUnStYrelSenS OrdFörande

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

Året som gått – stort och smått 2011 janUarI - FebrUarI

aUgUStI – SePtember

• beslut tas som möjliggör fortsatt exploatering i Mariastaden med bostäder, handels- och förskoleverksamhet samt vårdcentral och tankstation. • Kommunfullmäktige beslutar att förlänga Helsingborgs stads medverkan i det regionala samverksansprogrammet för införande av spårvägstrafik i skåne. • Fenix, ett nytt korttidsboende för akut hemlösa vuxna, med 33 platser öppnar.

• invigning av naturreservatet på Örby Ängar, vårt artrikaste naturreservat och det senaste av de 14 reservaten i Helsingborgs stad. • beslut om att senarelägga byggstarten av södertunneln. Utbyggnaden av H+ området fortsätter dock med fokus på Campus Helsingborg och de centrala hamndelarna. • Kommunfullmäktige avslog markanvisningsavtalet för saltkristallerna. detta innebär troligen att förslaget om saltkristallerna inte kommer att genomföras. • För tredje året i rad intog den internationella matmarknaden stortorget och bjöd på dofter och smaker från hela världen. • PM Klimatanpassning anger hur framtidens Helsingborg ska stå robust mot klimatförändringen. • Helsingborg var första deletappmål i oresund electric Car rally, ett arrangemang av eU-projektet e-mission där Helsingborgs stad var en av parterna. • den fjärde och sista etappen av ombyggnaden av Österleden inleddes. • Kärnan nyöppnar efter sommarens brandsäkringsarbete som gör att man nu kan ta emot dubbelt så många besökare på samma gång. • skolstadens Campuspark färdigställd.

marS-aPrIl • earth hour uppmärksammades på sundstorget med musik, stand-up och nedsläckning i en timme. • satsningen på Helsingborg som cykelstad fortsatte genom att ramlösa station blev första platsen för uthyrning av låsbara cykelgarage. • elever vid Wieselgrensskolan deltar i skol-vM i fotboll i brasilien.

maj – jUlI • Helsingborgarna hjälpte kampanjen i love Hbg att vårstäda Öresund, parker, stränder och andra allmänna platser. • naturreservatet Ättekulla skog invigdes. området är präglat av att landborgen avslutas i en sydvästsluttning som ger fina utblickar mot Öresund och med speciella förutsättningar för både flora och fauna. • Konserthustorget invigdes gestaltat utifrån de ursprungliga intentionerna från 1930-talet. • vår luft, ett samarrangemang med Hd, firades på Konsul olssons plats med musik, tävlingar och cykelhjälmsprovning. • världsmiljödagen firades under parollen ”så ett frö för ett grönare Helsingborg” i fyra dagar runt om i Helsingborg. • den 19 juni firades ramlösa brunnsdag med aktiviteter för hela familjen och återinvigning av det försvunna lejonhuvudet vid Järnkällan. • sofieros kungliga rhododendron ståtar som vackrast i parken, medan agneta spångbergs fantastiska cocktailklänningar i lergods väcker habegär i orangeriet. • elev vid Filbornaskolan vinner den nationella tävlingen ”bästa matematiska text”. • i maj beslutas att bilda ett av staden helägt driftsbolag för Helsingborg arena för konserter, företagsevenemang och andra typer av publika arrangemang. • Utbyggnaden av väla södra fortsätter genom försäljning av mark för uppförande av ytterligare industrilokaler. • staden undertecknar ett avtal med region skåne, Malmö stad, lunds kommun och skåne nordost i syfte att genomföra ett gemensamt utrednings- och dialogarbete kring lösningar för höghastighetstågsystem i skåne.

å r e t S O m g åt t HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

OktOber-december • ateljé larsson i Helsingborg är ett av världens mest respekterade tryckerier för grafik. 40-års verksamhet uppmärksammas i utställningen Under stor press på dunkers Kulturhus. • lss-boendet i kvarteret Cirrusmolnet tas i bruk. • skolstaden får skolverkets utmärkelse för hållbar utveckling. • en ny dagverksamhet, Café spaljé, öppnades. verksamheten har en för staden ny inriktning, där man tar emot yngre personer med demens-/minnesproblematik. • nya multiarenor på närlunda och drottninghög klara. • Konstpåstan intar Helsingborg för fjärde året i rad med utställare runt om i stadens skyltfönster. nytt för i år var Klappa Hästen, där man kunde klättra upp och hälsa på Magnus stenbockstatyn. • sveriges äldsta gågata, Kullagatan, invigdes med ny gestaltning förstärkt av ljud och ljus. • Kommunfullmäktige antog fördjupningen av översiktsplan H+. • adventsstormen slår till med stor kraft. brandförsvaret står väl förberedda. värsta skadorna i staden uppstod nästan uteslutande p.g.a. det höga vattenståndet. • Jul & ljus arrangerades på sundstorget. en mötesplats med det årliga ljusspelet, jättesnöbollar och daglig lucköppning 1-23/12. • Helsingborg klättrar upp till plats 6 i Miljöaktuellts ranking av årets bästa miljökommun och placerar sig på nummer 11 i gröna bilisters ranking. • idé a på drottninghögs bibliotek har under 2011 fortsatt att blomma ut till en mötesplats för boende på drottninghög med omnejd. antalet besökare var under hösten cirka 10 000 i månaden vilket är det dubbla antalet jämfört med andra områdesbibliotek.

FÖrvaltningsberÄttelse

den 20 augusti kokade det nästan över i grytan i kärnanparken när 1547 personer satte världrekord i ukulele. arrangemanget genomfördes av de tre studieförbunden abF, Folkuniversitetet och vuxenskolan.

Helsingborgs stads organisation KOMMUNFULLMÄKTIGE

Valberedningen

Stadsrevisionen

Kommunstyrelsen

Barn- och utbildningsnämnden

Miljönämnden

Vård- och omsorgsnämnden

Styrelsen för Kärnfastigheter

Socialnämnden

Valnämnden

Kulturnämnden

Överförmyndarnämnden

Idrotts- och fritidsnämnden

Stadsbyggnadsnämnden

Utvecklingsnämnden

Ledamöter i kommunfullmäktige, antal socialdemokraterna

2002

2006

2010

vänsterpartiet

Moderaterna

Folkpartiet Centerpartiet

–

Miljöpartiet

sveriges pensionärers intresseparti

–

Kristdemokraterna

sverigedemokraterna totalt

1998

h e l S I n g bO rg S S ta d S O rg a n I S atI O n HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

–

Koncernen Helsingborgs stad HELSINGBORGS STAD

Nordvästra Skånes Renhållnings AB 52%

Helsingborgs Stads Förvaltning AB 100%

Kuriren 2 AB 100%

Helsingborgs Stads Förvaltning Utveckling 6 AB 100%. Vilande

NSR Återvinning AB 100%

Kuriren 6 AB 100%

Helsingborgs Stads Förvaltning Utveckling 7 AB 100%. Vilande

NSR Produktion AB 100%

Helsingborgs Stads Förvaltning Utveckling 4 AB 100%

AB Helsingborgs Stadsteater 100%

Liquidgas Biofuel Genesis AB 100%.

Helsingborgs Stads Förvaltning Utveckling 5 AB 100%. Vilande

Helsingborgs Symfoniorkester & Konsterthus AB. 100%

Nöjesparken Sundspärlan AB 40%

Helsingborgs Evenemang och Idrottspark AB. 100%

Sjökrona Exploatering AB 25%

Helsingborgs Hamn AB 100%

Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB17%

Fastighets AB Helikoptern 100%

InPort AB 95% Helsingborgshems Holding AB 100% Vårdfastigheter i Helsingborg AB 100% AB Helsingborgshem 100% Nöjesparken Sundspärlan AB 3% Helsingborg Energi Holding AB 100% Öresundskraft AB 100%

Modity Energy Trading AB 50% Öresundskraft Tjänster AB 100% Öresundskraft Företagsmarknad AB 100% Öresundskraft Kraft & Värme AB 100% Öresundskraft Ängelholm AB 100% Öresundskraft Nordvästra Skåne AB 100% Öresundskraft Marknad AB 100% Helia Energisalg A/S (Danmark) 100% HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011 kO n c e r n e n h e l S I n g bO rg S S ta d

omvärlden

SamhällSekOnOmI

Den ekonomiska utvecklingen var ytterligt svag under slutet av 2011 i stora delar av Europa. BNP-tillväxten i EU-länderna är för i fjol beräknad till knappt 2 procent. Den globala ekonomin beräknas öka med 4,0 procent under 2011. Föregående år var siffran 5,1 procent. I USA är BNP-ökningen beräknad till 1,7 procent och i Kina till 8 procent. I Sverige ökade BNP under 2011 med 3,9 procent. Föregående år var den siffran 5,6 procent. De svenska konjunkturutsikterna ljusnade något i februari. För första gången på 9 månader steg Konjunkturinstitutets (KI) barometerindex med 1,5 enheter. Men det ligger fortfarande klart under det historiska snittet. Tillväxten är fortfarande svag, men den samlade bedömningen från KI är att läget stabiliserats. Skatteunderlaget växte i måttlig takt under 2011. Antalet arbetade timmar minskade kraftigt under fjärde kvartalet och bedömningen är att de fortsätter minska i svagare takt under första halvåret 2012. Mätt som förändring mellan åren innebär prognosen från Sveriges Kommuner och Landsting att antalet arbetade timmar minskar med 0,5 procent för 2012. kOmmUnernaS ekOnOmI

För år 2011 redovisade cirka 85 procent av kommunerna positiva resultat före extraordinära poster. Det är en försämring gentemot 2010, då 94 procent av kommunerna hade ett överskott före extraordinära poster. Andelen kommuner som har ett resultat på 500 kronor eller mer per invånare minskar till 64 procent, från 82 procent föregående år. Av landets 290 kommuner beräknas 42 visa underskott. Kommunernas resultat efter extraordinära poster visade på ett överskott på 9,4 miljarder enligt de preliminära boksluten. Detta jämfört med föregående års överskott på 14,2 miljarder. Främsta orsaken är förbättrade skatteintäkter. Även sänkta avgifter för avtalsför-

O m vä r ld e n HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

säkringar har förbättrat resultaten för kommunerna. Samtidigt har dessa haft engångskostnader på cirka 2 miljarder på grund av sänkt diskonteringsränta vid beräkningen av pensionsskulden. Efter rensning för så kallad skatteväxling höjer 25 kommuner kommunalskatten år 2012, medan 7 sänker den. Skatteväxlingar innebär att kommunerna tar över verksamhet från landstingen eller tvärtom. Den genomsnittliga skattesatsen höjdes med ett öre till 20,74. I Helsingborgs stad är skattesatsen 20,21. Den genomsnittliga skattesatsen i Skåne är 20,31 och i gruppen större städer 21,59. Högsta skattesatsen i Skåne har Bromölla och Osby med 21,76 och lägst Vellinge med 18,50. Högsta skattesatsen i landet har Ragunda med 23,57 och den lägsta Solna med 17,12. En skattekrona i Helsingborg motsvarar 235 miljoner kronor i skatteintäkter. vad drIver kOStnadSUtvecklIngen I kOmmUnerna

Kostnaderna för kommunal verksamhet har historiskt sett ökat varje år. Först och främst ökar de till följd av löneökningar, eftersom kostnaderna till största delen består av lönekostnader. I Helsingborg uppgår kostnader för löner och pensioner till cirka 46 procent av de löpande kostnaderna. Demografiska förändringar, ändrad lagstiftning och lokala politiska ambitioner påverkar också kostnaderna. I genomsnitt har kommunernas kostnader ökat med 0,7 procent, utöver demografiska behov. Kostnaderna för funktionshindrade avviker från demografiska förändringar. Medan de totala kostnaderna för verksamheten har ökat med 12 procent sedan 2000 har kostnaderna för funktionshindrade ökat med 38 procent. Orsaken till detta är att funktionshindrade personer som får insatser har ökat kraftigt, med 36 procent. Detta område är den verksamhet där kostnaderna ökat mest under 2000-talet. En annan aspekt är att fler utnyttjar kommunala tjäns-

ter. Inom förskola och pedagogisk omsorg har inskrivningsgraden ökat från 72 procent år 1998 till 86 procent år 2010 för barn i åldrarna 1-5. Införande av förskoleklass, maxtaxa och allmän förskola för barn 4-5 år har inneburit att nyttjandegraden inom verksamheten har ökat kraftigt. Medelskattesatsen har sedan år 2000 ökat med 9 öre till årets 20,59. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting följs inte finansieringsprincipen som ska reglera de ekonomiska relationerna mellan staten och kommunsektorn. Kommunerna arbetar hela tiden med att anpassa verksamheterna till det tillgängliga utrymmet. De undviker att använda skattesatsen som ett verktyg att balansera intäkterna mot kostnadsutvecklingen. överSYn av SYStemet För kOmmUnalekOnOmISk UtjämnIng

I september 2008 tillsatte regeringen en kommitté med uppgift att utvärdera och utreda hela utjämningssystemet. Regeringen anförde som motiv att alternativa metoder för inkomstutjämning med ett mer långsiktigt perspektiv behövde utredas. Kommittén lämnade sitt förslag i april 2010. På kommungruppsnivå är det förortskommuner till större städer och pendlingskommuner som får störst intäktsökningar. De kommuner som får lägre intäkter är storstäder och större städer. Helsingborgs stad tappar 45 miljoner kronor i det nya utjämningssystemet. Kommitténs ledamöter står enade bakom förslaget. Detta finns inte bland vårens propositioner. Därför är det oklart om det nya skatteutjämningsystemet kommer att införas nästa år. Förändrat balanSkrav Och kOmmUnStabIlISerIngSFOnd

Regeringen tillsatte i mars 2010 en utredning i syfte att skapa bättre förutsättningar för en kommunal verksamhet som är stabil över tid. Detta eftersom behoven inte

varierar med konjunkturen. I september 2011 presenterade utredningen slutbetänkandet Spara i goda tider – för en stabil kommunal verksamhet. Utredaren föreslår att kommuner får möjlighet att under vissa förutsättningar spara sina överskott i lokala resultatutjämningsreserver. Tanken är att kommunerna på ett ordnat sätt kan spara sina överskott i goda tider. För att sedan kunna ta fram dem för att undvika underskott i sämre tider. Utredningen innehåller också ett förslag till ett centralt system med en kommunstabiliseringsfond för att utjämna normala konjunkturvariationer. Detta innebär att kommunerna betalar en årlig stabiliseringsavgift till en kommunstabiliseringsfond. Kommunerna får sedan ett stabiliseringsbidrag från fonden om utvecklingen av skatteunderlaget understiger en viss procent.

några fakta om helsingborgarna helsingborg

Skåne

riket

41,0

40,9

41,1

Medelålder andel utländska medborgare

7,9

8,5

6,9

19,9

18,1

15,1

26,5

23,5

19,6

255,0

243,8

264,7

andel utrikesfödda andel utländsk bakgrund1) Medelinkomst tkr/år (2010) 2)

Högsta utbildningsnivå3) (2010) – folk-/grundskola (<= 9 år)

22,0

21,4

21,3

– gymnasium

44,0

42,3

44,3

– eftergymnasial < 3 år

13,8

13,5

13,4

– eftergymnasial > = 3 år

17,7

19,8

18,9

8,9

7,4

6,6

71,2

71,1

75,9

arbetslösa4) Förvärvsfrekvens (2010) 5)

till personer med utländsk bakgrund, räknas dels utrikesfödda,

dels personer födda i sverige med bägge föräldrarna födda utrikes. 2)

Medelinkomsten för åldersgruppen 20–64 år.

avser 16–74 år.

avser andel arbetslösa 16-64 år, december 2011.

andel förvärvsarbetande av åldersgruppen 20–64 år.

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011 O m vä r ld e n

beFOlknIng

Helsingborgs invånarantal passerade 130 000 och blev därmed större än Norrköping under 2011. Helsingborg är i och med det Sveriges åttonde kommun med sina 130 626 invånare vid årsskiftet. Ökningen var 1 449 personer eller 1,1 procent under 2011. Det var betydligt högre än under 2010 men något lägre än 2009. Av stadens befolkning är 19,9 procent födda utrikes, jämfört med 15,1 procent i riket. Årets positiva födelsenetto ligger på 426, antalet födda är alltså 426 fler än antalet som avled. Siffran är högre än förra året. Detta beror på en kombination av att antalet födda barn ökade med cirka 1 procent till 1 630, samtidigt som antalet döda uppgick till 1 204. Det är en minskning med cirka 6 procent jämfört med föregående år. Man får gå tillbaka ända till 1982 för att hitta färre avlidna under ett år i Helsingborg. Även inflyttningsnettot utgör en del av befolkningsökningen under 2011, när det var 1022 fler som flyttade in än ut från staden. Inflyttningsnettots ökning beror främst på att antalet utflyttare har minskat med 368 personer jämfört med 2010. Barnen (7-15 år) har ökat marginellt under året och uppgick vid årsskiftet till 12 004. Antalet äldre skolbarn fortsätter att minska samtidigt som övriga skolbarn ökar. Sedan 2002 har de äldre (65 år och äldre) årligen ökat i antal och ökningen fortsätter. Det är främst åldersgruppen 65-74 år som har ökat och den uppgår nu till 12 921 personer. Det är en ökning med närmare 4 procent på ett år. Under senare år har åldersgruppen 75-84 år minskat. Men under 2011 ökade även denna åldersgrupp och uppgår nu till 7 645 personer. Även åldersgruppen 85 år och äldre har ökat till 3 594 personer. Vid årsskiftet bodde det i Helsingborg 22 personer som var minst 100 år gamla.

Den senaste prognosen beräknar stadens befolkning till omkring 162 000 år 2035. Det är en ökning med i genomsnitt 1 300 personer per år. Åldersgruppen 0-6 år beräknas öka från dagens 10 759 till 13 000 år 2035, främst beroende på att antalet kvinnor i fertil ålder ökar. Grundskolebarnen kommer, efter att ha minskat i antal sedan början på 00-talet åter att öka i antal. Enligt prognosen uppgår de till 17 000 år 2035. De yngre pensionärerna, 65-79 år, kommer att fortsätta öka, ökningen är kraftigast under 10-talet, men även under 20-talet. Enligt beräkningarna ökar de med 40 procent fram till 2035. Även de äldsta, 80 år och äldre, ökar enligt beräkningarna i antal och då främst under 20-talet och senare delen av prognosperioden. Den ökningen är beräknad till 58 procent. År 2035 kommer befolkningen i Helsingborg att vara genomsnittligt något äldre än i dag. Detta beroende på att andelen 65 år och äldre blir något större i relation till åldersgruppen 20-64 år. arbetSmarknad

Efter att ha minskat under några år har antalet sysselsatta i Helsingborg åter ökat och uppgår nu till 63 300. Handeln, är den näringsgren som ökade mest under året, och är tillsammans med transport och magasinering (logistik) de dominerande näringsgrenarna i Helsingborg. Var fjärde sysselsatt arbetar inom dessa näringsgrenar, vilket är mer än i andra större kommuner. Den största minskningen av sysselsatta skedde inom industrin. Den har på 20 år minskat sin andel av antalet sysselsatta i Helsingborg från ungefär 20 procent till cirka 10. Över 70 procent av de sysselsatta i Helsingborg arbetar inom näringslivet. Knappt 5 procent är sysselsatta inom statlig förvaltning och statligt ägda företag. Ingen annan av de 10 största kommunerna i Sverige har så låg andel sysselsatta inom statlig sektor som Helsingborg.

Flytt- och födelsenetto, antal

befolkningsutveckling antal Befolkningsutveckling2000–2031, 2000-2030, antal

2 000

25 000

Flytt- och födelsenetto, antal

20 000

1 500

15 000 1 000 10 000 500 5 000 0

0 1991

2001

Nybyggda lgh

Flyttnetto

Folkökning

Födda

O m vä r ld e n HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

2011

0-6 2001

7-15 2011

16-19 2021

65-79 2031

80-

Även arbetspendlingen ökade för första gången på 2 år. Inpendlingen ökade till 21 200 och utpendlingen till 14 900. Det betyder att 34 procent av de sysselsatta i Helsingborg pendlar från en annan kommun. Av de större kommunerna i Sverige är det endast Stockholm och Malmö som har en högre andel inpendlare. Detta visar på Helsingborgs betydelse för sysselsättningen i främst nordvästra Skåne. Merparten av inpendlarna kommer nämligen från regionen. Antalet helsingborgare som pendlar över sundet för att arbeta är fortfarande omfattande även om en minskning skett under senare år. Andelen förvärvsarbetande helsingborgare i åldersgruppen 20-64 år är 71 procent, detsamma som i Skåne och något lägre än rikets 76 procent. Många helsingborgare fortsätter samtidigt att arbeta efter 65-årsdagen. Andelen förvärvsarbetande 65-66-åringar i Helsingborg uppgår till 22 procent. Antalet arbetslösa (arbetslösa inklusive sysselsatta i program med aktivitetsstöd) var drygt 7 100 i januari och minskade till 6 600 i maj. Därefter ökade antalet arbetslösa åter och uppgick till cirka 7 400 i december. I genomsnitt var ungefär 7 000 arbetslösa varje månad, lika många som under föregående år.

medbOrgarUnderSöknIng

Helsingborg deltog 2011 för femte gången i Statistiska centralbyråns medborgarundersökning. Jämfört med tidigare år har det inte skett några förändringar. Årets undersökning visar att Helsingborg som boendeort får ett index på 77, vilket ligger nära stadens mål om 78 när det gäller om man kan tänka sig att rekommendera en flytt till Helsingborg. De svarande är lika nöjda med de kommunala verksamheterna som förra året. När det gäller inflytandet är medborgarna precis som tidigare år inte riktigt nöjda. närIngSlIv

Den globala ekonomin är inne i en svår period. Omvärldsfaktorer har bland annat inneburit att staden förlorat en viktig arbetsgivare med 400 arbetsplatser, Becton Dickinson. Bedömningen är att företag under den närmsta framtiden är återhållsamma med nya investeringar och nyanställningar. En tydlig trend 2011 är minskade fastighetsinvesteringar. Investeringar och rörelser sker framförallt i de största städernas mest centrala och attraktiva fastighetsbestånd. I Helsingborg registrerades 2011 totalt 1 977 nya företag, fördelade på 1 439 nystartade och 538 hitflyttade företag.

arbetspendling till och från de sju största pendlingskommunerna år 2010, antal kommun

Inpendling

Utpendling

Höganäs

3 398

1 181

Ängelholm

3 000

1 407

bjuv

2 202

953

landskrona

2 145

1 410

Åstorp

1 839

1 013

Malmö

1 258

2 604

905

316

Klippan

Sysselsatta efter näringsgren år 2010, Sysselsatta efter näringsgren procent år 2010, procent Övrigt Information och kommunikation Hotell och restauranger Personal och kulturtjänster Offentlig förvaltning

obalansen – procent av befolkningen

Byggverksamhet

(i öppen arbetslöshet eller i program med aktivitetsstöd) kategori

dec-2010

dec-2011

8,6

8,9

12,8

7,4

11,1

11,5

Helsingborgs stad samtliga 16–64 år 18–24 år Skåne län samtliga 16–64 år 18–24 år

samtliga 16–64 år

Utbildning Tillverkning Företagstjänster Vård och omsorg Handel

Riket

18–24 år

Transport

6,8

6,6

10,9

10,4

5 Riket

15 %

Helsingborg

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011 O m vä r ld e n

Staden har en fortsatt stark efterfrågan på mark för handel och logistik. Under året har nybyggnationen inom logistikfastigheter på Tostarp fortsatt. Green Cargo tog beslut om att investera i en kraftig tillbyggnad av en befintlig logistikfastighet på Ättekulla. Inom handel har MediaMarkt, Dechatlon och Hornbach påbörjat byggnation av sina nya varuhus på Väla. Väla centrums utbyggnad fortsätter och beräknas vara klar sommaren 2012. Kommunen har begränsad tillgång till egen mark för mera omfattande tomtexploatering. Arbetet med att förmedla kontakter med andra markägare är därför av yttersta vikt även i fortsättningen. Samverkan inom Helsingborg Business Region är en viktig komponent för att kunna erbjuda ett bredare utbud. Besöksnäringen blir allt viktigare för staden. Varken turismen eller affärsresorna har utvecklats i enlighet med den uppåtgående trenden för övernattningar i Sverige och Skåne. Antalet hotellövernattningar minskade under 2011 men stadens hotellkapacitet är i princip fullt utnyttjad. Nya hotellbäddar beräknas tillkomma 2013. bOStadSbYggande

Under 2011 har arbetet för god planberedskap när det gäller bostäder, handel, service, verksamheter och infrastruktur fortsatt. Arbetet följer plan- och bygglagen och sker i samråd med stadens invånare. Detta bland annat genom öppna samrådsmöten, utställningar och kommunikation via Helsingborgs stads webbplats. Totalt har stadsbyggnadsnämnden tillstyrkt eller antagit 21 detaljplaner under 2011. Under 2011 har stadsbyggnadsnämnden tillstyrkt eller antagit 13 detaljplaner som helt eller delvis är avsedda

för bostäder. Detaljplanerna motsvarar totalt ungefär 1 530 bostäder. Av dessa är cirka 145 så kallade fribyggare, inklusive fribyggarradhus. De senare omfattar totalt cirka 40 bostäder som också kan uppföras som grupphusbebyggelse. Målet 2011 var totalt 1 400 bostäder, varav 100 fribyggare. Exempel på detaljplaner för bostäder som stadsbyggnadsnämnden tillstyrkt eller antagit under 2011: • Berga 1:10. Maria stationsområde etapp 2, som förutom cirka 600 bostäder rymmer möjlighet till centrumfunktioner som handel, kontor, vård, med mera. • Närlunda västra 2. Närlunda, som förutom cirka 80 bostäder rymmer möjlighet till centrumfunktioner som handel, kontor, vård, med mera. • Böljan 3. Väster om Margarethaplatsen, som förutom ungefär 30 bostäder rymmer möjlighet till handel och kontor. Under 2011 har 19 detaljplaner vunnit laga kraft, varav 10 rymmer bostäder. Planerna motsvarar totalt cirka 1 210 bostäder. Det är det största antalet bostäder i detaljplaner som vunnit laga kraft under 1 år i den tillgängliga statistiken sedan 2003. Av dessa är ungefär 110 fribyggare i Maria, Påarp, Rydebäck och Ödåkra. Vid årsskiftet 2011/2012 låg detaljplaner motsvarande drygt 355 bostäder överklagade. Motsvarande siffra 2010/2011 var cirka 695. Totalt fanns det vid årsskiftet 2011/2012 möjlighet till närmare 2 930 bostäder i detaljplaner som vunnit laga kraft. Motsvarande siffra 2010/2011 var ungefär 2 240 bostäder. Stadens mål är att hålla en buffert motsvarande cirka 2 800 bostäder.

Påbörjade och färdigställd bostadsPåbörjade och färdigställda lägenheter, antal antal bostadslägenheter, 700 600

de största privata företagen i Helsingborg iKea-företagen

500

1 495

Mcneil ab

714

iCa sverige ab

620

resursföretagen

477

Peab sverige ab

430

everfresh ab

370

bring Frigo ab

368

saba Frukt & grönt ab

341

Helsingborgs dagblad

300

Kemira Kemi ab

290

O m vä r ld e n HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

400 300 200 100 0

2007

2008

Påbörjade lgh

2009

2010

Färdigställda lgh

2011

HeLSing borgS STa dS 책 rSr ed oviSning 2011 O m v채 r ld e n

verkSamheter, InFraStrUktUr med mera

Under 2011 har också detaljplaner motsvarande omkring 135 000 kvadratmeter ny verksamhetsyta vunnit laga kraft. Motsvarande siffra för 2010 var cirka 350 000 kvadratmeter. Totalt har stadsbyggnadsnämnden tillstyrkt eller antagit 5 renodlade verksamhets- eller infrastrukturplaner under 2011. Exempel på detaljplaner som innehåller verksamheter, infrastruktur, med mera: • Gamla staden 2:1. Södertunneln, som gör det möjligt att placera järnvägen i tunnel söder om Knutpunkten. Planen är en förutsättning för att prövningen i enlighet med Järnvägslagen ska kunna ske. • Husensjö 8:5. Korsningen Filbornavägen/Österleden, ger möjlighet för ny större pumpstation för fjärrvärme. • Rya 1:30. Väster om Alnögatan i Rydebäck, ger möjlighet för skola. Under 2011 har också pågått arbete med detaljplaner för nya verksamheter. Större projekt är: • Långeberga/Hjortshögsavfarten vid E4/E6. Planen föreslår utrymme för säker uppställning av lastbilar, hotell, service, logistik och verksamheter. • Filborna/NSR vid E4/E6. Planerna rymmer återvinning, energiproduktion, verksamheter, med mera. StadSFörnYelSePrOjektet h+

H+ är ett av Sveriges mest spännande projekt för stadsförnyelse. Under de kommande 25 åren ska vi planera, utveckla och förnya södra centrala Helsingborg utifrån ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Genom att skapa attraktiva bostäder, kontorslokaler och mötesplatser i stationsnära läge stärker Helsingborg sin roll som navet i norra Öresundsregionen. Visionen om H+ handlar om den toleranta staden. En dynamisk plats där morgondagens Öresundsbor vill arbeta, bo, studera och tillbringa sin lediga tid. År 2035 är södra Helsingborg en internationell och mångsidig plats där människor möts, testar idéer och skapar upplevelser. Här finns miljöerna som frigör lusten och kreativiteten, en plats där vi vågar lite mer. En plats att längta till. god kännedom om projektet

Under hösten kom beslutet att senarelägga byggstarten av Södertunneln. Kraftigt ökade kostnader i kombination med det globala ekonomiska läget var avgörande för beslutet. I Helsingborg finns det djup kännedom om H+. I våras genomfördes för fjärde året i rad en undersökning för att mäta helsingborgarnas attityder och kännedom. Den genomfördes som telefonintervjuer där 300 helsingborgare, 100 näringsidkare samt 100 medarbetare i Helsingborgs stad deltog.

O m vä r ld e n HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

Undersökningen visade att förväntningarna på projektet är stora; 3 av 4 helsingborgare är positiva till H+ projektet. milstolpar

Våren 2011 godkändes H+ Manualen. Den tar fasta på strukturstudier för att utveckla H+ områdets rumsliga struktur, karaktär och stadsbyggnadsprocess. Manualen har under året fungerat som förutsättning och inspirationsdokument i pågående delprojekt och planprocesser. I slutet av 2011 antog kommunfullmäktige en fördjupning av översiktsplan för H+ (FÖP H+). Syftet med FÖP H+ är att ge stöd, riktning och ramar för kommande detaljplanering och utveckling av södra Helsingborg. FÖP H+ föreslår en övergripande bebyggelsestruktur för hur södra Helsingborg kan utvecklas på sikt. Oceanhamnen

Projektet är integrerat med centrala Helsingborg. Efter beskedet om Södertunnelns senareläggning fattade stadsbyggnadsnämnden beslut om ett uppdrag för planprogram som även omfattar Oslopiren. Samråd är planerat till mars 2012. Därefter startar arbetet med detaljplaner. knutpunkten

Som ett resultat av beskedet om Södertunnelns senareläggning har aktörerna i Samverkan Knutpunkten gått tillbaka till den gemensamma plattformen Program för Knutpunkten 2020. Den plattformen är giltig även med de nya förutsättningarna. Utvecklingen av H+ området söder och väster om Knutpunkten – samt den kraftiga resandeökningen – kräver förbättringar i anläggningen. Knutpunkten som mötesplats kan bidra till att länka samman stadens norra och södra delar. Detta har ett stort värde för Helsingborg och för utvecklingen av H+ området. Samexistens

En av H+ största utmaningar är hur stad, hamn och annan verksamhet ska kunna samexistera. Det är framför allt tillämpningen av riktvärdena för industribuller som försvårar exploateringen. Ett flertal projekt med inriktning på buller pågår, exempelvis i ett samarbete med Stockholm, Göteborg och Malmö. I slutet av året fick H+ projektet närmare 2 miljoner kronor i bidrag från Delegationen för hållbara städer. Bidraget gick till de två delprojekten Åtgärder mot buller som hinder för ökad stadskvalitet samt Smart teknik för energi-, avfalls- och VA-lösningar.

att levandegöra det före detta hamn- och industriområdet är en viktig del i H+ projektet. den 17 december arrangerades ”Smack bang i folkets hamn” tillsammans med riksutställningar och region Skåne. Syftet var att öppna Oceanhamnen och låta helsingborgarna upptäcka en hittills obekant plats.

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011 O m vä r ld e n

Uppföljning av Helsingborgs stads övergripande mål i styrkort 2011

Perspektivmål 2011 Kommunfullmäktige beslutar om ett övergripande styrkort med mål för Helsingborgs stad. Det övergripande styrkortet utgör i tillämpliga delar en inriktning och inspirationskälla för respektive nämnders och styrelsers styrkort.

Nämnders och styrelsers uppföljning av styrkortens verksamhetsmål redovisas i publikationen Uppnådde vi målen 2011. I denna publikation finns också fylligare kommentarer till stadens övergripande styrkort samt redogörelser för nämnders och styrelsers styrkort.

medbOrgare 2009

2010

2011

2,09

1,91

2,09

51,0

10,4

10,3

11,8

alla ska känna sig trygga i helsingborg Polisens mätningar av medborgarnas upplevda otrygghet ska vara maximalt 2,05 poäng (skala 0-6) Medborgare över 65 som är nöjda med äldreomsorgen ska enligt indexmätning vara minst 50

barn och ungas uppväxtvillkor ska förbättras andelen barn i familjer med försörjningsstöd ska i förhållande till totala antalet barn vara max 9,5 procent nöjda elever i grundskola och särskola ska enligt index uppgå till minst 3,9 poäng

3,9

89,2

86,3

86,0

93,3

94,7

727

1 130

1 534

1,2

2,2

2,3

antalet sålda kulturkort ska uppgå till minst 6 500 stycken

6 248

5 559

Fritidsmöjligheter ska enligt nöjes region-index uppgå till minst 72

2009

2010

2011

101

103

andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan, ska uppgå till minst 88 procent andelen föräldrar till barn i förskola, grundskola och obligatorisk särskola som är nöjda med sina barns skola ska vara minst 90 procent

helsingborg ska växa och utvecklas på ett hållbart sätt antalet bostäder antagna i plan ska vara minst 1 400 st antalet resurssvaga områden som lyft sig enligt utvecklingsindex ska vara minst 5 arbetslösheten ska max vara 1 procent högre än i kommuner med över 100 000 invånare

helsingborg ska erbjuda ett tilltalande utbud inom kultur och fritid

ekOnOmI Stadens ekonomi ska vara god skattenettot i förhållande till verksamhetens nettokostnad ska minst uppgå till 100 procent Koncernens soliditet ska vara minst 26 procent

stadens soliditet justerad för koncerninterna lån via internetbanken ska vara minst 60 procent

251

248

250

stadens resultat ska uppgå till minst 80 mnkr

öv e rg r I Pa n d e m å l HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

”Helsingborg ska vara sveriges mest attraktiva stad för människor och företag”

OrganISatIOn 2009

2010

2011

helsingborg ska vara en attraktiv arbetsgivare ledarindex ska uppgå till minst 83

Medarbetarindex ska uppgå till minst 83

staden ska som arbetsgivare rankas bland de 5 främsta

antalet e-tjänster som stadens förvaltning tillhandahåller ska vara minst 80

andelen medarbetare som är nöjda med stadens information och kommunikation ska vara minst 80 procent

2009

2010

2011

staden ska vid ranking av antal nystartade företag vara bland de 4 bästa kommunerna

nöjd kund-index (företagens bedömning av service i aktiva ärenden) ska vara bland de 50 bästa kommunerna

134

174

171

172

andelen annonserade upphandlingar där miljökrav ställs ska vara minst 70 procent

100

Utsläppet av växthusgaser per invånare ska vara högst 3,9 ton

5,3

5,7

5,9

23,1

28,9

helsingborgs stads kommunikation ska vara relevant och tillgänglig

FramtIden helsingborg ska vara den mest näringslivsvänliga staden i Sverige

i svenskt näringslivs kommunranking ska staden vara bland de 40 bästa

helsingborg ska ligga i framkant i miljö- och klimatfrågor energianvändningen i kommunala lokaler ska vara maximalt 170 kWh/m2 vid rankingen av sveriges bästa miljökommun ska vi ligga bland de 10 främsta

Årsmedelvärdet av kvävedioxid ska uppgå till högst 25 ug/m3

helsingborgs attraktivitet ska utvecklas bland svenskarnas favoritkommuner ska staden ligga bland de 8 mest populära när det gäller att rekommendera medborgare att flytta till Helsingborg ska vi ha ett indexvärde på lägst 78

vid nöjd-region-index ska staden ha ett indexvärde på lägst 67

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011 öv e rg r I Pa n d e m å l

avstämning beslutande tjänstegarantier

Kommunfullmäktige beslöt inför 2009 att införa tjänstegarantier i staden. En tjänstegaranti innebär ett löfte till kommuninvånarna. Om staden inte uppfyller detta åtar sig staden att omgående göra vad man kan för att rätta till felet och leva upp till givna löften. Invånaren har också rätt till en förklaring till varför det inte blev som garantin lovade. Måluppfyllelsen 2010 inom parentes.

Personalen kommer inte att företa sig något som rör dig utan att du är informerad och delaktig.

Ingen uppföljning av detta mål under 2011. Vid uppföljning två år tidigare nådde vi målet till 94 procent. SOcIalFörvaltnIngen När du söker hjälp via vår mottagning ska en första bedömning av ditt ärende vara klar inom 10 dagar.

SkOl- Och FrItIdSFörvaltnIngen Vi garanterar att alla barn kan läsa och skriva efter sitt första skolår.

Vi nådde målet till 96,4 (97,6) procent.

Vi nådde målet till 95,3 (97,6) procent. Överskridandet av 10 dagar uppgick till cirka 11 procent. Ungefär 6,3 procent av dessa berodde på att familjer eller enskilda klienter har haft önskemål om och erhållit besökstid utanför tjänstegarantins 10 kalenderdagar.

Vi garanterar att ditt barn kan räkna efter sitt andra skolår.

Vi nådde målet till 89,7 (92,5) procent.

kUltUrFörvaltnIngen Besökarna på Helsingborgs samtliga stationära folkbib-

vård- Och OmSOrgSFörvaltnIngen

liotek är garanterade tillgång till internetuppkopplade

Du som har kontakt med äldre- och handikappomsorgen

datorer.

i Helsingborgs stad ska möta kunnig och vänlig personal, som respekterar dig och dina synpunkter och önskemål.

Barn och unga som vill delta i någon kreativ kulturverk-

Vi nådde målet till 95 (96) procent för de kunder som besvarade förvaltningens enkät.

samhet i Dunkers kulturverksamhet ska erbjudas plats. Avsändare till skrivelser till kulturnämnden eller dess

Vi kommer att hålla avtalade tider. Om något händer som

tjänstemän ska senast femarbetsdagar efter ankomst få

förhindrar detta ska du få meddelande om det direkt.

bekräftelse på att handlingen är inkommen.

Ingen uppföljning av detta mål under 2011. Föregående år nådde vi målet till 94 procent.

Besked om bidragsbeslut ska lämnas sökanden inom två månader från det att ansökan inkommit till kultur-

Du ska alltid få information om de stödinsatser vi erbju-

nämnden.

der och om vilka möjligheter du har att påverka utformningen av dessa insatser.

Vi nådde målet till 87 (89) procent.

tjä n S teg a r a ntI e r HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

Inga reklamationer har uppkommit under året. Medborgaren kan uppleva att det är omständligt att framföra

sina synpunkter. Två av garantierna (att bidragsbeslut ska lämnas till sökande inom två månader från ansökan har inkommit till nämnden samt att avsändare till skrivelser ställda till kulturförvaltningen eller dess tjänstemän ska senast fem arbetsdagar efter ankomst få bekräftelse på att handlingen är inkommen) är granskade i den interna kontrollen med tillfredställande resultat.

UtvecklIngSnämndenS FörvaltnIng Vi ska erbjuda medborgaren budget-, skuld- och hyresrådgivning inom en vecka.

Vi nådde målet till 100 procent. Inga avvikelser (4) har inkommit under året. Medborgaren ska erhålla beslut om försörjningsstöd senast 10 dagar efter att komplett ansökan lämnats in.

StadSbYggnadSFörvaltnIngen

Vi nådde målet till 100 procent. Inga avvikelser (5) har inkommit under året.

Det är enkelt att komma i kontakt med oss och vi ger våra kunder god service.

Medborgare som via röstbrevlåda lämnat meddelande

Vi nådde målet till 100 (100) procent.

om önskad kontakt ska vi ringa upp senast påföljande arbetsdag.

Vi nådde målet till 100 (100) procent.

Vi nådde målet till 100 procent. Under året har 1 (30) avvikelse inkommit. Efter bedömning har det visat sig att förvaltningen inte brustit i sin garanti.

Vi utför husutstakning inom 5 arbetsdagar efter inkom-

Vi ska erbjuda medborgaren studie- och yrkesvägled-

men beställning om kunden önskar detta.

ning samma dag genom Helsingborgs Lärcentrum.

Vi nådde målet till 100 (100) procent.

Vi nådde målet till 100 procent. Under året har ingen (1) avvikelse inkommit.

Vi tömmer sopor i enlighet med kundens valda tömningsintervall och på bestämd dag.

Stadens lekplatser är säkra.

Vi nådde målet till 100 (92) procent. Under året har 11 akuta ärenden inkommit och alla har blivit åtgärdade inom 24 timmar.

mIljöFörvaltnIngen I diarieförda klagomålsärenden ska de som framför ett klagomål ha fått besked inom fem arbetsdagar. Målet uppnåddes till 98 (94) procent.

Vi ger återkoppling till alla inkomna bygglovsärenden senast 5 arbetsdagar efter mottagandet med information

I anmälningsärenden enligt miljöbalken ska beslut ha

om att ärendet är mottaget och vem som är handläggare.

fattats inom sex veckor från det att ett beslutsunderlag

Vi nådde målet till 100 (92) procent.

är komplett. Målet uppnåddes till 100 (99) procent

Vid tekniska problem i stadens vattenledningar ska ingen brukare i staden vara utan dricksvatten i mer än 10

Vid misstänkt matförgiftning ska utredning ha inletts

timmar. (Gäller ej vid otjänligt vatten)

samma arbetsdag som anmälan kommit in.

Vi nådde målet till 100 (100) procent.

Målet uppnåddes till 94 (96) procent.

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011 tjä n S teg a r a ntI e r

stadens ekonomi

åretS reSUltat

FInanSIella mål

Årets resultat redovisade ett underskott på 88 mnkr efter åtta år av positiva resultat. I resultatet ingick jämförelsestörande kostnader och då dessa exkluderas blev resultatet plus 250 mnkr, det vill säga 187 mnkr högre än budget. Resultatet innehöll två engångsposter av jämförelsestörande karaktär. Den ena var sänkt diskonteringsränta för pensionsavsättningen vilket innebar en engångskostnad med 199 mnkr. Den andra var avvecklingskostnader med 139 mnkr då bygget av Södertunneln senarelagts. Av nedanstående diagram framgår resultatutvecklingen före jämförelsestörande poster med och utan beaktande av pensionsförpliktelser före 1998. Staden har i likhet med några andra kommuner valt att redovisa detta pensionsåtagande i balansräkningen. Som framgår av diagrammet har staden de senaste fem åren, med undantag av 2009, uppvisat plusresultat över 200 mnkr.

Kommunfullmäktige har fastställt de finansiella målsättningarna för staden vilka redovisas i det övergripande styrkortet med perspektivmålet att stadens ekonomi ska vara god. • Skattenettot i förhållande till verksamhetens nettokostnad ska uppgå till minst 100 procent. • Koncernens soliditet ska vara minst 26 procent. • Stadens soliditet justerad för koncerninterna lån via internbanken ska vara minst 60 procent. • Stadens resultat ska uppgå till minst 80 mnkr.

Resultat före förejämförelsestörande jämförelsestörandeposter, poster, resultat mnkr mnkr 400

Beträffande den första punkten uppgick skattenettot till 103 procent av verksamhetens nettokostnad. Målsättningen har också uppnåtts under de senaste fem åren. Koncernens soliditet uppgick till 26 procent. Soliditeten för staden, rensat från koncerninterna lån, uppgick till 58 procent. Under en femårsperiod har soliditeten pend-

Nämnder/styrelsers budgetavviklelser nämnders/styrelsers budgetavvikelser exklusive överfört resultat resultat och och jämförelsestörande poster, mnkrmnkr och jämförelsestörande poster, 200

300

150

200 100

100

2007

2008

2009

2010

2011

Exklusive jämförelsestörande poster Exklusive jämförelsestörande poster och pensionsförpliktelser före 1998

S ta d e n S e kO n O m I HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

2007

2008

2009

2010

2011

lat mellan 63 och 58 procent. Staden redovisade exklusive jämförelsestörande poster ett positivt resultat med 250 mnkr för bokslutsåret. Sammanfattningsvis uppfylldes tre av de fyra målsättningarna.

blev ett underskott med -136,8 mnkr. Nedan lämnas en översiktlig redogörelse över de större budgetavvikelserna mot årets budget, exklusive tidigare års överförda resultat. barn- och utbildningsnämnden

balanSkravet

Det lagstadgade balanskravet utgör en miniminivå som innebär att intäkterna måste överstiga kostnaderna. Vid beräkningen av balanskravet ska vissa resultatposter räknas bort när resultatet tas fram. Ett negativt resultat ur balanskravssynpunkt ska återställas inom en treårsperiod med motsvarande överskott. Stadens resultat enligt avstämning mot balanskravet uppgick till plus 172 mnkr och uppfyllde således kommunallagens balanskrav. Föregående års underskott enligt balanskravet på 94 mnkr har därmed omgående kunnat återställas. Balanskravet kan emellertid sägas utgöra en miniminivå för att säkerställa en god ekonomisk hushållning över tiden. Ett av de nyckeltal som används för god ekonomisk hushållning är redovisat resultat i relation till kommunens skattenetto. Riktvärdet enligt praxis är att detta resultat ska motsvara minst 2 procent av skattenettot. Detta resultat ger då utrymme för att över en längre tid skattefinansiera en normal investeringsvolym. Enligt detta nyckeltal uppgick stadens resultat, exklusive jämförelsestörande poster, till 4,5 procent (4) av skattenettot. nämnderS Och StYrelSerS reSUltat

Nämnder och styrelser redovisade sammanlagt ett underskott gentemot årets budget med 361,1 mnkr (+217,3). Exklusive jämförelsestörande poster redovisades ett underskott gentemot budget med 23,2 mnkr. I delårsbokslutet per den 31 augusti beräknade nämnder och styrelser inom skattefinansierad verksamhet (exklusive kommunstyrelse – stadsgemensamt som inrymmer engångsposter av olika karaktär) att i bokslutet redovisa ett underskott på 169,6 mnkr medan utfallet

Nämndens resultat uppgick till minus 33,1 mnkr vilket innebar att 33 mnkr av fjolårets resultatöverföring på 52 mnkr togs i anspråk och stora delar av detta var planerat. Nämnden redovisar emellertid resultatvariationer mellan sina verksamheter. Framförallt gymnasieskolan har en omfattande obalans mellan intäkter och kostnader och ett redovisat underskott. Detta beror dels på mindre elevkullar, dels på ett ökat antal nya etableringar med överkapacitet som följd inom den kommunala gymnasieskolan. vård- och omsorgsnämnden

Vård- och omsorgsnämnden redovisade ett underskott på 4,4 mnkr som finansieras av tidigare ackumulerade överskott på 81,1 mnkr. Sett till nämndens kostnadsomslutning utgjorde underskottet endast 0,3 procent. Kostnadsökningen för ett ökat antal hemvårdsärenden har i huvudsak kunnat mötas av lägre kostnader för korttidsvård. Utvecklingsnämnden

Utvecklingsnämnden redovisade ett överskott på 4,3 mnkr. Största överskottet lämnade vuxenutbildningen med 10, 2 mnkr beroende på att fler elever inom gymnasieutbildningen uppfyllde kraven och kriterierna så att staten istället finansierade yrkesvuxenutbildningen. Helsingborgs stad har tillsammans med sju andra kommuner fått ett statsbidrag på 30 mnkr för Yrkesvux. Ett överskott redovisades även inom grundläggande vuxenutbildning samt svenska för invandrare, beroende på färre elever än förväntat. Försörjningsstödet blev 6,6 mnkr högre än budgeterat beroende på att antal ärenden ökade mer än förväntat.

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011 S ta d e n S e kO n O m I

Stadsbyggnadsnämnden

kommunstyrelsen

Nämndens skattefinansierade verksamhet redovisade ett överskott med 3,2 mnkr. Inom detta resultat rymdes både plus- och minusposter. Det största plusset uppvisade gator och vägar då kapitalkostnaderna blev 8,6 mnkr lägre än budgeterat för Österleden, vilket är en engångseffekt innan hela Österleden är fullt utbyggd. Nytt avtal för skolkortstrafiken innebar 4 mnkr högre kostnader än budget. Vidare medförde ökat resande för seniortrafiken att kostnaderna för denna blev 2,9 mnkr högre än beräknat. Bygglovsverksamheten redovisade ett överskott med 2 mnkr bland annat på grund av en ökad ärendemängd strax innan den nya taxan trädde i kraft.

Resultatutfallet jämfört med budget för kommunstyrelsens förvaltning blev -114,1 mnkr. I resultatet ingick 139 mnkr i avvecklingskostnader med anledning av senareläggandet av Södertunneln. Mark- och exploatering redovisade ett överskott med 13,1 mnkr som till största delen berodde på exploateringsvinster vid försäljning av tomtmark. I övrigt redovisade i princip samtliga avdelningar resultat inom anvisat utrymme.

kulturnämnden

Kulturnämnden redovisade ett underskott med 4,4 mnkr som täcks av tidigare års överskott. Antalet besökande har inte nått upp till den budgeterade nivån på Sofiero, Fredriksdal och Dunkers musikarrangemang, vilket påverkar resultatet negativt med 3 mnkr. I detta ingick också att Kärnan varit stängd under en stor del av året för brandsäkring. Vidare har en inte funktionell databas på Kulturmagasinet skrivits ned med 1,7 mnkr. räddningsnämnden

Räddningstjänsten redovisade ett överskott på 4,4 mnkr. Större delen av överskottet uppkom från stadens interna transportcentral med 3,6 mnkr. övriga nämnder

Resterande nämnder det vill säga valnämnd, överförmyndarnämnd och stadsrevision redovisade ett sammanlagt underskott på 1,4 mnkr.

Skattenettots Skattenettotsandel andelav av verksamhetens verksamhetens nettokostnader, jämförelsestörande nettokostnader,exklusive exklusive jämförelstörande poster, procent poster, procent

kommunstyrelsen – stadsgemensamt

Verksamheten redovisade ett underskott på 206,1 mnkr mot budget. Den största anledningen till utfallet var att pensionskostnaderna blev 255,9 mnkr högre än budget. I detta ingick sänkt diskonteringsränta för pensionsavsättningen med 199 mnkr. Vidare medförde interna kalkyldifferenser ett överskott med 38,6 mnkr och ej utnyttjade medel för omställning och utveckling ett plus på 13,3 mnkr. Styrelsen för kärnfastigheter

Styrelsen redovisade ett överskott på 9,4 mnkr. Detta berodde huvudsakligen på uppkomna realisationsvinster med 6,2 mnkr vid försäljning av fastigheter och bostadsrätter. Vidare blev driftkostnaderna lägre än vad som beräknats på grund av framgångsrikt energisparande. vatten- och avloppsverk

För Va-verket redovisades ett underskott på 18,9 mnkr. Den största bidragande orsaken var ökade räntekostnader, 5,6 mnkr högre än budget samt högre kostnader för drift och underhåll, 6 mnkr.

Finansnetto exklusive Finansnettooch och räntenetto räntenetto exklusive jämförelsestörande poster, mnkr jämförelsestörande poster, mnkr 250

106 200

105 104

150

103

100

102

101 0

100

2007

2008

2009

2010

2011

2007

2008

Finansnetto Varav räntenetto

S ta d e n S e kO n O m I HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

2009

2010

2011

övrigt

Resterande nämnder som inte kommenteras ovan redovisade budgetavvikelser som understeg 1 mnkr. Dessa nämnder var socialnämnden +0,2, idrottsoch fritidsnämnden +0,9, miljönämnden -0,5 och renhållningsverket -0,3. SkattenettOt Större än nettOkOStnaderna

Utvecklingen av relationen mellan skattenetto och verksamhetens nettokostnader är viktig för stadens förutsättningar att på lång sikt uppvisa en god ekonomisk ställning. Verksamhetens nettokostnader bör alltid vara lägre än skattenettot, det vill säga överstiga 100 procent. Skattenettot ökade med 3,1 procent och uppgick till 5 611 mnkr. Nettokostnaderna för skattefinansierad verksamhet, exklusive jämförelsestörande poster, ökade med 3,4 procent till 5 466 mnkr. Trots att nettokostnaderna ökade mer än skattenettot blev relationen mellan skattenetto och nettokostnader oförändrad 103 procent som föregående år. Av diagrammet framgår att skattenettot under den senaste femårsperioden varit större än nettokostnaderna. Högst värde redovisades 2008 med 105 procent och lägst 2009 med 102 procent. nettOkOStnader Per verkSamhetSOmråde

Nettokostnaderna i nedanstående tabell är stadens självkostnader för olika verksamhetsområden enligt de under-

verksamheter, nettokostnader, mnkr 2009

2010

Förskola med skolbarnomsorg

620

684

743

grundskola med förskoleklass

956

980

984

gymnasieskola

455

462

487

163

171

1 114

1 147

1 163

281

292

310

individ- och familjeomsorg, barn/ungdom

210

206

228

individ- och familjeomsorg, vuxna

109

112

särskola Fritidsverksamhet vård och omsorg, äldre/funktionshindrade insatser enligt lss och las

2011

Kultur

246

250

211

gator, vägar och parker

243

287

300

vatten- och avloppsverk

-1

137

avfallshantering stadsbyggnad bostadsverksamhet (exploatering m.m.)

107

215

Försörjningsstöd (inklusive administration)

240

272

282

arbete, integration och näringsliv

186

vuxenutbildning Miljö- och hälsoskydd

räddningstjänst

Politik och revision

Övrigt

5 446

5 621

5 574

SUmma

lag som lämnas till Statistiska centralbyrån. Dessa är inte alltid jämförbara med de kostnader som en enskild nämnd redovisar för respektive verksamhetsområde, då vissa av verksamheterna finns under flera nämnder. Även administration och andra övergripande kostnader, som inte är direkt hänförbara till någon viss verksamhet har i tabellen nedan fördelats ut på samtliga verksamheter. Däremot är siffrorna jämförbara med de uppgifter som andra kommuner redovisar för motsvarande verksamhetsområden. Vård och omsorg om äldre och handikappade samt grundskolan med förskoleklass var de största verksamhetsområdena och tog i anspråk 27 procent respektive 18 procent av resurserna av den skattefinansierade verksamheten. Andra stora verksamhetsområden var förskolan med 14 procent, och gymnasieutbildningen med 8 procent. Välfärdsuppdraget det vill säga utbildning, vård och omsorg av barn, äldre och handikappade, arbetsmarknadsåtgärder samt försörjningsstöd utgjorde sammanlagt 84 procent av nettokostnaden. FInanSnettOt

Finansnettot översteg budget med 9 mnkr och var liksom tidigare år positivt då de finansiella intäkterna var högre än de finansiella kostnaderna. Finansnettot har sedan 1996 med undantag av år 2002 varit positivt. Av nedanstående diagram framgår att finansnettots överskott varierar över tiden vilket hör ihop med utfallet av kapitalförvaltningen och varierande aktieägartillskott till Helsingborgs Stads Förvaltning AB och dess dotterbolag. Ökningen av räntenettots överskott speglar vidareutlåningen till stadens dotterbolag. Staden är i egentlig mening skuldfri och lånar ut sin nettolikviditet till dotterbolagen. Internbanken

All extern kapitalanskaffning, likviditetshantering och finansiella placeringar i kommunkoncernen samordnas genom Internbanken. Internbankens övergripande uppdrag är att verka för att på bästa sätt uppnå målsättningarna med finansverksamheten och att stödja koncernbolagens bolags affärs- och resultatutveckling. Målet för upplåningen genom Internbanken är att på såväl kort som lång sikt uppnå en låg finansieringskostnad och säkerställa betalningsförmågan på såväl kort som lång sikt. Staden ska vara en trygg låntagare som erbjuder finansiering genom upplåning till marknadens bästa villkor för jämförbara låntagare. Staden ska eftersträva ett diversifierat utbud av upplåningsinstrument och långivare samt se till att upptagna låns förfallostruktur fördelas över tid. De vanligaste upplåningsformerna för Internbanken är utgivande av certifikat och obligationer, som ersätter gamla banklån när de förfaller.

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011 S ta d e n S e kO n O m I

Nettoinvesteringar, mnkr nettoinvestering, mnkr 800

Självfinansieringsgrad investeringar, Självfinansieringsgrad av av investeringar, exklusive jämförelsestörande poster, procent exklusive jämförelsestörande procent

700

100

600 80 500 60

400 300

200 20

100 0

2007

2008

2009

2010

2011

All kapitalförsörjning till helägda bolag sker genom utlåning från staden. Utlåning ska ske i enlighet med kommunstyrelsens beslutade utlånings- och borgensramar eller enligt separata beslut i kommunstyrelsen. Utlåningen ska vara belopps- och tidsbegränsad. Vid ingången av 2011 var Internbankens utlåning 3 237 miljoner och den har under året vuxit till 4 858 miljoner. Internbanken hanterar överskottslikviditet från staden och stadens bolag. Dessa medel lånas i sin tur ut till de bolag som behöver kapital. Internbanken är samma juridiska enhet som staden och stadens kassa finns inlånad i Internbanken. På så vis kan Internbankens resultat sägas utgöra avkastningen på stadens pengar. Utöver räntenettot från stadens kassa genereras också intäkter från den räntemarginal som uppstår mellan extern upplåning och utlåning till koncernbolagen. Priset (räntan) på stadens utlåning till de större bolagen ska inte vara högre än vad bolagen själva skulle kunna tänkas låna i eget namn. Räntan på utlånade pengar får heller inte vara så låg att konkurrensbegränsningsregler åsidosätts.

2007

2008

2009

2010

2011

byggnationen av Helsingborg Arena med 181 mnkr. Tilloch ombyggnad av Pålsjö äldreboende uppgick till 44 mnkr. Nybygge av LSS-boendena Cirrusmolnet 5 och Prisman 7 slutade på 37 mnkr. Nybygge av Drottninghög förskola och tillbyggnad av Bårslövs brandstation uppgick till 22 respektive 20 mnkr. Årets inkomster vid försäljning av anläggningstillgångar uppgick till 17 (147) mnkr varav fastigheter för 15 mnkr. åretS kaSSaFlöde

Kassaflödet från årets resultat innebar en ökning av likvida medel med 27 mnkr till 246 mnkr. Samtidigt har staden under året minskat sin nettoutlåning i internbanken till stadens bolag med 54 mnkr och om detta beaktas så minskade likviditeten med 27 mnkr. Årets nettoinvesteringar på 820 mnkr kunde till 31 (37) procent finansieras med kassaflödet från den löpande verksamheten och med 24 procent av minskad kapitalbindning i rörelsekapital. Resterande del finansierades till 43 procent med medel ur nettolikviditeten och till 2 procent med försäljning av anläggningstillgångar.

nettOInveSterIngar

Årets nettoinvesteringar uppgick till 820 mnkr (652). Nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten var 712 mnkr (561). Inom verksamhetsområdet gator och vägar gjordes investeringar för 198 mnkr. Av dessa avsåg 56 mnkr Österleden etapp 2 och 4. Utgifter för gatuombyggnad och allmän plats vid Helsingborg Arena uppgick till 22 mnkr. Andra större investeringar var ombyggnader av Garnisionsgatan och Kullagatan med 27 respektive 10 mnkr. Vidare investerades 12 mnkr för ombyggnad av strandpromenaden vid kallbadhuset. I anläggningar inom VAoch Avloppsverket investerades för 108 mnkr. Årets största enskilda investering var den pågående

S ta d e n S e kO n O m I HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

nettOlIkvIdIteten

Staden har ingen egen reell låneskuld utan en nettolikviditet. Nettolikviditeten utgörs av saldot av likvida medel, utlåning och upplåning, som uppgick till 833 mnkr. Detta var en minskning med 448 mnkr jämfört med föregående år. Av nedanstående diagram framgår att nettolikviditeten ökade fram till 2010. Minskningen under 2011 beror på att investeringsvolymen ökat. Den ökande omslutningen av upp- och utlåning speglar internbankens ökande verksamhet med utlåning via staden till de ägda bolagen. I princip all upplåning och större delen av nettolikviditeten var vidareutlånat till dotterbolagen. Före internbankens tillkomst 2010 skedde

In- och utlåning, nettolikviditeten, mnkr in- och utlåning nettolikviditet, mnkr

Soliditet, Soliditet,procent procent

4000

100

3000 2000

1000 60

0 -1000

-2000 20 -3000 0

2007

2008

Soliditet

2009

2010

2011

-4000 2007

2008

2009

2010

2011

Justerad soliditet

Exklusive pensioner före 1998 och intern bank

också vidareutlåning via staden till bolagen men i betydligt blygsammare omfattning. SOlIdItet

Soliditeten beskriver den ekonomiska styrkan på lång sikt. Stadens soliditet 2011 uppgick till 47 procent, vilket är en minskning med 3 procent. I detta soliditetsmått ingick också internbanken, som ökade balansomslutningen och därmed också minskade soliditeten med 11 procent. Den justerade soliditeten är ett bättre mått och innebar att balansräkningen har rensats från internbankens in- och utlåning till bolagen. Den justerade soliditeten uppgick då till 58 procent, vilket var en minskning med 2 procent jämfört med föregående år. Både ökade investeringar och ett lägre resultat bidrog till detta. Under en femårsperiod har den justerade soliditeten varierat mellan 63 och 58 procent. Kommunallagen kräver inte att pensionsförpliktelser före 1998 redovisas i balansräkningen, varför soliditeten även rapporteras utifrån denna förutsättning. Om staden inte redovisat pensionsavsättningar före 1998 i balansräkningen så hade soliditeten legat på 65 procent, eller 76 procent om även internbankens mellanhavanden räknas bort. Vid en jämförelse med andra kommuner så hamnar Helsingborg i topp. Snittet för hela riket inklusive pensionsåtaganden före 1998 ligger på 6 procent. PenSIOnSåtagande

Stadens totala pensionsåtagande i balansräkningen inklusive löneskatt på balansdagen uppgick till 2 833 mnkr (2 562) och avser i huvudsak pensioner intjänade före 1998. Efter 1998 inbetalas pensionsavgifter för den

Likvida medel

Utlåning

Upplåning

Nettolikviditet

avgiftsbestämda ålderspensionen till det försäkringsbolag som den anställde själv har valt. För anställdas inkomster överstigande 7,5 inkomstbasbelopp betalar staden in en försäkringspremie för förmånsbestämda pensioner, varför skulden återfinns i försäkringsbolaget. Inom stadens ansvarsförbindelser redovisades 12 mnkr (20) avseende visstidspensioner för förtroendevalda samt för en enskild befattningshavare som har rätt att avgå före 65 års ålder. Stadens anställda omfattas av pensionsavtalet KAP-KL. Årets pensionskostnad inklusive löneskatt uppgick till 572 mnkr (175). Vid en jämförelse med föregående års utfall bör beaktas att kostnaderna var exceptionellt låga 2010 och dito höga 2011 främst beroende på engångsförändring. I årets beräkning av framtida pensionsåtagande redovisades en sänkning av diskonteringsräntan som innebar en engångskostnad på 199 mnkr. Till skillnad från privata arbetsgivare har kommunerna inte behövt sätta av medel för de anställdas pensioner eller på annat sätt trygga dessa. Beskattningsrätten anses vara en garant för att kommunerna kan infria framtida pensionsutbetalningar. Helsingborg har inga särskilt reserverade tillgångar för pensioner intjänade före 1998. Sammantaget innebär detta att kostnaden för pensionsskulden är beaktad i stadens resultat, men när utbetalningar sker till förmånstagarna kommer likviditeten att påverkas. kOrtFattad SammanFattnIng av den FInanSIella SItUatIOnen Fortsatt goda resultat

Sett över en tioårsperiod har staden kunnat uppvisa en ekonomi i balans med god marginal. Samtidigt har staden en lägre kommunskatt jämfört med gruppen större städer

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011 S ta d e n S e kO n O m I

och riket och men har också lägre kostnader för flertalet verksamheter. I stadens övergripande styrkort och nämnders och styrelsernas styrkort sker en uppföljning av stadens och verksamheternas mål. Det är viktigt att framöver fortsatt utveckla kopplingen mellan verksamhetsmålen och en god ekonomisk utveckling. Fortsatt god kapacitet på en hög nivå

Soliditeten är ett mått på det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet. Denna visar hur stor del av stadens tillgångar som finansierats med skatteintäkter. Staden har en soliditet på en mycket hög nivå. Den justerade soliditeten som är ett mer rättvisande mått minskade med 2 procent och uppgick i bokslutet till 58 procent. Hela pensionsavsättningen redovisades i balansräkningen. Den genomsnittliga soliditeten inklusive pensionsåtaganden före 1998 var för rikets kommuner 6 procent år 2010 och för gruppen större städer 22 procent.

Detta är inte lika lätt för en kommun då den är beroende av kommunalskatt, statsbidrag och avgifter med en ofta fördelningspolitisk ambition. Tabellen nedan visar effekterna på stadens resultat vid 1 procents höjning/sänkning av olika intäkts- och kostnadsposter. Fortsatt god följsamhet mot budget och lämnade prognoser

Prognosavvikelsen var sammantaget för nämnderna 34,1 mnkr jämfört med tertialbokslutet per 31 augusti. Detta motsvarade 0,5 procent av stadens kostnadsomslutning. I detta ingick inte kommunstyrelsen – stadsgemensamt som inrymmer poster av engångs-karaktär. Detta måste betraktas som en mycket god prognossäkerhet från nämndernas sida.

god likviditet och inga risker i borgensåtagandet

Likviditeten visar betalningsberedskapen på kort sikt. Likviditeten ökade med 27 mnkr och uppgick till 246 mnkr. Nettolikviditeten är ett mått som bättre beskriver stadens likvida förmåga och denna minskade med 448 mnkr till 833 mnkr. Detta berodde i allt väsentligt på de ökade investeringarna. Staden har inga egna lån och har en fortsatt hög nettolikviditet. Stadens kortsiktiga finansiella beredskap som nettolikviditeten speglar, är således fortsatt mycket god. Stadens samlade borgensåtagande uppgick till 876 mnkr. Av dessa utgjorde 574 mnkr eller 66 procent borgen inom kommunkoncernen. Stadens nettoutlåning till dotterbolagen uppgick till 3 183 mnkr. Härutöver finns 5 000 mnkr amorteringsfria lån från bildandet av koncernbolagen. Helägda AB Helsingborgshem har som liknande företag en låg soliditet med samtliga lägenheter uthyrda och någon förändring i detta avseende förväntas inte. Sedan avregleringen av elmarknaden på nittiotalet har det skett betydande strukturförändringar på denna med färre aktörer och vad detta kan innebära ekonomiskt på sikt för Öresundskraft AB är svårt att förutse. Staden har lämnat kapitaltäckningsgaranti för Helsingborgs Stads Förvaltning AB och dess dotterbolag vilket innebär att staden förbinder sig att svara för att bolagens egna kapital vid varje tillfälle uppgår till minst det registrerade aktiekapitalet. Helsingborgs Stads Förvaltning AB har i sin tur tecknat borgen för intressentföretaget Modity Energy Trading AB. I detta ingick obegränsad borgen avseende handel med valutaderivat. Några risker avseende stadens borgensåtagande och utlåning till dotterbolagen bedöms för närvarande inte föreligga. En del av faktorerna bakom stadens kostnader kan på kort sikt vara svåra att påverka. Ett företag kan ibland kompensera sig för ökade kostnader genom höjda priser.

S ta d e n S e kO n O m I HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

Känslighetsanalys resultateffekt, mnkr löneökning 1 procent

100 nya heltidstjänster

Ökade priser tjänster och varor med 1 procent

Ökat försörjningsstöd med 1 procent

Ökad upplåning med 100 mnkr

infriade borgensförbindelser och/eller förlust utlåning med 1 procent Förändrad utdebitering med 1 kr Ökning rikets skatteunderlag med 1 procent

92 235 48

Ökat tillskott från staten med 1 miljard till kommunsektorn ( kommuner och landsting)

Ökat tillskott från staten med 1 miljard till enbart kommunerna Ökade taxor med 1 procent Förändring samtliga statsbidrag med 1 procent

14 6 12

Koncernens ekonomi åretS reSUltat

SOlIdIteten

Stadskoncernen har de senaste tio åren redovisat positiva resultat. Årets resultat efter finansiella poster, exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 458 mnkr (753). Av de tio bolag som ingår i koncernen redovisade tre förlust. Samtliga av de tre största bolagen redovisade vinst. Öresundskraft AB redovisade efter finansiella poster en vinst med 287,2 mnkr (262,8), Helsingborgs Hamn AB 24,1 mnkr (35,9) och AB Helsingborgshem 53,3 mnkr (45,9).

Kommunfullmäktige har i stadens övergripande styrkort lagt fast målsättningen att stadens ekonomi ska vara god. För koncernen innebär detta att koncernens soliditet ska vara minst 26 procent. Koncernens soliditet uppgick i bokslutet till 26 procent (26).

Kommunkoncernens soliditet ligger oförändrat kvar på 26 procent jämfört med föregående år. Den genomsnittliga soliditeten för rikets kommunkoncerner, inklusive pensionsåtaganden, var år 2010 7 procent och för gruppen större städer 16 procent. Det finns ingen generell nivå för hur hög soliditeten i en kommunkoncern ska vara. Viktigare är att bolagen som ingår i koncernen har god soliditet. Risken vid för låga soliditetsnivåer är att ägaren får skjuta till medel. Lägst var soliditeten med 2 procent i Helsingborgs Symfoniorkester och Konserthus AB. Högst var den i Helsingborgs Hamn AB med 78 procent. Koncernens balansomslutning ökade med 1 051 mnkr till 15 351 mnkr. Av koncernens tillgångar utgjorde de materiella anläggningstillgångarna 83 procent. De likvida tillgångarna ökade med 19 mnkr till 293 mnkr. Av de likvida tillgångarna svarade staden för 246 mnkr.

InveSterIngar

kaSSaFlöde

Stadskoncernens investeringar uppgick till 1 889 mnkr, en ökning med 451 mnkr jämfört med 2010. Bolagen stod för 1 032 mnkr, motsvarande 55 procent (52) av stadskoncernens investeringar. Stadskoncernens självfinansieringsgrad var 56 procent. Denna har de senaste 5 åren varit som lägst 13 procent 2007 och som högst 100 procent år 2009.

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 1 042 mnkr (745). Efter en minskad kapitalbindning i rörelsekapital ökade kassaflödet till 1 643 mnkr (426). Kassaflödet till investeringsverksamheten uppgick till 1 747 mnkr (1 136). Efter investeringar visade kassaflödet -104 mnkr (-710). Detta underskott finansierades med ökad upplåning och därefter visade årets kassaflöde en ökning med 19 mnkr (-1 391).

FInanSIell målSättnIng

Resultat efter finansiella poster exklusive jämförelresultat efter finansiella poster exklusive sestörande poster, mnkr jämförelsestörande poster, mnkr

Soliditet, procent Soliditet, procent

800

600

400

200

2007

2008

2009

2010

2011

2007

2008

2009

2010

2011

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011 kO n c e r n e n S e kO n O m I

kredItvärdIghet Och SkUldSättnIng

Kommunen har hittills använt kreditbedömningsinstitutet Standard & Poor`s för en årlig bedömning av kommunkoncernens kreditvärdighet. Stadens kreditbetyg höjdes våren 2011 från AA+ till AA+ med positive outlook. Vid utgången av 2011 var kommunkoncernens samlade skulder 4 562 miljoner och den genomsnittliga räntebindningstiden inkluderat kreditlöften var 2,48 år.

bIldande av drIFtbOlag För helSIngbOrgS StadS IdrOttSanläggnIngar (OlYmPIa Park ab)

Ett helägt kommunalt bolag har bildats för driften av flera av stadens idrottsoch fritidsanläggningar. Detta bolag är Helsingborgs Evenemang och Idrottspark AB som ingår i stadens koncern HSFAB. I bolaget ingår Helsingborg Arena. ab helSIngbOrgShem

nettOlåneSkUlden

Nettolåneskulden utgörs av nettot av likvida medel och låneskulder. Förändringar i nettoskulden visar förändringar av koncernens reella låneskuld. Nettolåneskulden ökade med 1 244 mnkr (695). Under den senaste femårsperioden har nettolåneskulden ökat med 1 051 mnkr. Staden har å andra sidan en nettolikviditet på 834 mnkr (1 281), varför hela ökningen av nettolåneskulden återfanns i dotterföretagen. helårSanStällda

Medeltalet för kommunkoncernens helårsanställda minskade med 8 helårsanställda till 7 981. I detta ingick en minskning av bolagens helårsanställda med 29, medan staden ökade sina helårsanställda med 37. Av koncernens anställda arbetade 86 procent eller 6 856 personer i staden. InkråmSFörSäljnIng av StadSteatern Och kOnSerthUSet tIll helSIngbOrgS StadSFörvaltnIng ab (hSFab)

Av organisatoriska skäl överfördes verksamheten i rubricerade bolag genom en inkråmsförsäljning till bolagskoncernen. Efter försäljningen kommer bolagen att vara helägda dotterbolag till HSFAB.

Självfinansieringsgrad av investeringar, exklusive jämförelsestörande poster, Självfinansieringsgrad av investeringar, procent exklusive jämförelsestörande kostnad, procent

Nettoinvesteringar, mnkr

nettolåneskuld, mnkr 6000

100

5000

4000

3000

2000

1000

Helsingborgshems bostadsbestånd uppgick till 12 359 lägenheter (12 309). Detta motsvarade cirka 45 procent av det totala antalet hyresrätter och cirka 20 procent av det totala antalet bostäder i Helsingborgs stad. Den 31 december var drygt 34 000 registrerade i Helsingborgshems bokö, varav cirka 7 000 (6 300) redan var hyresgäster hos Helsingborgshem. Antalet aktivt sökande, det vill säga de som anmält intresse för lediga lägenheter, har pendlat mellan 3 000 och 3 500 personer per månad. I ett nationellt perspektiv har Helsingborgshem låg vakansgrad, 0,2 procent (0,4), och låg omsättning av lägenheter. Den 1 januari 2011 infördes en ny lag för allmännyttiga bostadsaktiebolag. Den nya lagen innebär att verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer och därmed undantas från kommunallagens självkostnadsprincip. Bolaget ska enligt ägardirektiven främja kvalitet, ta aktivt bostadssocialt ansvar, främja integration och mångfald och utveckla fastighetsbeståndet. I ägardirektiven förväntas en långsiktig konsolidering varvid soliditeten ska öka till minst 15 procent och inte understiga 11 procent. Soliditeten ökade under 2011 från 15,6 till 16,5 procent. Bolagets avkastning exklusive realisationsvinst/förlust ska enlig ägardirektivet uppgå till minst 6 procent av det justerade kapitalet. Årets avkastning uppgick till 3,8 (6,5) procent.

2007

2008

2009

2010

2011

kO n c e r n e n S e kO n O m I HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

2007

2008

2009

2010

2011

HeLSing borgS STa dS 책 rSr ed oviSning 2011 kO n c e r n e n S e kO n O m I

öreSUndSkraFt ab

helSIngbOrgS hamn ab

Öresundskraft AB tillhandahåller energitjänster för den nordiska marknaden. Detta innefattar produktion och distribution av el, fjärrvärme, fjärrkyla och gas samt att tillhandahålla nät för bredbandstjänster. Arbetet med den strategiska inriktningen, som går under namnet ”Kraftsamling mot dubbelt upp 2012”, har fortsatt under 2011. Namnet syftar på att rörelseresultatet ska fördubblas till 300 mnkr 2012 för att möjliggöra nödvändiga framtidssatsningar. Rörelseresultatet uppgick 2011 till 331 mnkr. Försäljningsvolymerna av el minskade till 2 816 från 3 949 GWh jämfört med föregående år. Fjärrvärmeförsäljningen uppgick till 1 172 GWh (1 364). Gasvolymerna minskade till 251 GWh (292). Leveranserna av fjärrkyla ökade något till 18 GWh (17). Under året fortsatte byggandet av ett nytt kraftvärmeverk baserat på avfallsbränslen, Filborna KVV. De finansiella målen i ägardirektiven utgörs av dels ett soliditetsmål, dels ett avkastningsmål. Soliditetsmålet innebär enligt tidigare soliditetsmål att detta ska överstiga 35 procent. För 2011 uppgick soliditeten till 34 procent (35). Avkastningsmålet innebär att avkastningen på justerat eget kapital ska uppgå till minst 10 procent över en femårsperiod. Avkastningen bokslutsåret uppgick till 14,5 (14,4) procent och över en femårsperiod var avkastningen i snitt 7,1 (5,8) procent. Ägaren har enligt ägardirektiven en generell förväntning om årlig utdelning motsvarande cirka 45 procent av resultatet efter finansnetto. Utdelning har skett enligt ägardirektiven med 152 mnkr (60) vilket motsvarade 53 procent enligt ägardirektivet. Vidare ska Öresundskraft ha elnäts- och fjärrvärmetariffer som understiger riksgenomsnittet. Detta krav uppfylldes 2011.

Hamnbolaget bedriver hamn- och stuveriverksamhet i Helsingborg. Verksamheten omfattar även förvaltning och uthyrning av fastigheter och lokaler. Dotterbolaget Inport Intelligent Port Systems AB utvecklar och säljer system för hamn-, terminal- och tågverksamhet. Under 2011 har de totala volymerna i ton inom hamnbolagets verksamhetsområden ökat med 1,2 procent. Den totala fordonstrafiken har minskat med 5,8 procent i jämförelse med föregående år. Det var personbilarna som svarade för minskningen med 7,1 procent, medan lastfordonen ökade med 0,8 procent. Av den totala fordonstrafiken över Öresund inklusive Öresundsbron har HH-leden en marknadsandel om 20 (21) procent för personbilar och 50 (52) procent för lastfordon och 35 (37) procent för passagerare. Enligt de ekonomiska ägardirektiven ska bolagets soliditet ligga på nivån 30 procent och avkastningen ska vara lägst 6 procent på justerat eget kapital över tid. Ägaren förväntar sig en årlig utdelning motsvarande en schablonskatt om för närvarande 26,3 procent på resultat före bokslutsdispositioner. Till detta läggs en förväntad utdelning om minst 25 procent på nämnda resultat över en längre tidsperiod. Styrelsen och verkställande direktören för Helsingborgs Hamn AB anser att verksamheten under året bedrivits i enlighet med ägardirektiven. nOrdväStra SkåneS renhållnIngS ab

Bolaget har som uppdrag att motta och behandla avfall från avtalsslutande kommuner och bedriva därmed sammanhängande regional verksamhet. Bolaget är samägt av Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Åstorp och Ängelholm. Enligt ägardirektivet ska bolaget sträva efter en soliditet på minst 15 procent. I bokslut uppgick soliditeten till 15 procent (13). Avkastningen på totalt kapital bör ligga på minst 5 procent. Denna uppgick till 5,9 procent (4,3).

nyckeltal stadens dotterbolag resultat efter finansiella poster mnkr*

nettoomsättning

balansomslutning

Soliditet

medeltal anställda

2010

2011

2010

2011

2010

2011

2010

2011

2010

2011

45,9

53,3

856

884

4 329

4 339

126

145

helägda bolag ab Helsingborgshem Öresundskraft ab

262,8

287,2

4 114

3 220

3 993

4 406

435

419

Helsingborgs Hamn ab

35,9

24,1

361

387

691

712

260

271

Helsingborgs symfoniorkester & Konserthus ab

-0,1

-0,2

ab Helsingborgs stadsteater

1,1

-16,2

Kuriren 6 ab

0,1

-0,1

Kuriren 2 ab

0,1

52 procent

3,9

16,0

369

421

349

362

157

142

nöjesparken sundspärlan ab, 40 procent

0,2

0,4

-3,6

-0,2

delägda bolag, lägst 20 procent nordvästra skånes renhållning ab,

sjökrona exploatering ab, 25 procent

* beloppen är avrundade till hela mnkr utom för resultat efter finansiella poster. detta innebär att belopp under 0,5 mnkr avrundas till 0.

kO n c e r n e n S e kO n O m I HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

Medarbetare

FOrtare, Snabbare Och allt nU

PerSOnalFörSörjnIng

Det är en utmaning att kunna kombinera det kortsiktiga med det långsiktiga. Mycket av vardagen ska fungera och den ska fungera bra. Vi ska leverera service och tjänster. Samtidigt är det viktigt att omvärldsorientera i syfte att se, fånga, söka, betrakta och analysera händelser och skeenden som kan påverka Helsingborgs stad som arbetsgivare på kort och lång sikt. Finns det frågeställningar ur ett EU-perspektiv som direkt eller indirekt kommer att påverka den vardagliga arbetsgivarpolitiken? Hur kan vi kombinera detta med det nationella, regionala och lokala utvecklingsarbete som växer fram? Bland annat de HR-strategiska projekten belyser delar av Helsingborgs stads utvecklingsarbete.

Antalet månadsanställda minskade med 122 personer och var vid utgången av året 7 430. Omräknat till årsarbetare är minskningen 107 stycken. Timanställdas arbetade tid motsvarade 438 helårsanställda, och mertid för övertidsarbetet motsvarade 56 helårsanställda. Andelen månadsanställda män uppgår till 21 procent och innebär ingen skillnad jämfört med 2010. Andelen heltidsanställda uppgår till 75 procent, samma nivå som 2010. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden ligger också på ungefär samma nivå – 94,02 procent jämfört med 93,9 föregående år. Andelen tillsvidareanställda minskade från 90,5 procent till 86,8 procent. Antalet personer som avgick med ålderspension var 153. Medarbetarna kan själva välja när de vill avgå med ålderspension, tidigast vid 61 års ålder och senast vid 67. Inom en femårsperiod kan teoretiskt 2 211 anställda avgå med pension. 13 anställda avgick med sjukersättning efter beslut från Försäkringskassan. Genomsnittsåldern för dessa var 55 år.

hr-StrategISk UtvecklIngSlednIng

I syfte att utveckla och förstärka det verksamhetsstödjande HR-arbetet har vi drivit de HR-strategiska projekten innovativt, involverande och med förankrade metoder. Detta för att öka ägarskapet. Under januari-april 2012 kommer projekten att leverera koncept och ställningstaganden i syfte att utveckla arbetsgivarpolitiken i Helsingborgs stad. HR-projekten: • Att leda framtidens medarbetare. • Att vara framtidens medarbetare. • Att vara framtidens arbetsgivare. • Att marknadsföra staden som framtidens arbetsgivare.

Sjukfrånvaro varav långtidsfrånvaro, procent total sjukfrånvaro

FrISknärvarO Och SjUkFrånvarO

Många av stadens medarbetare har låg sjukfrånvaro. Under 2011 hade 39 procent ingen sjukfrånvaro alls. Både den totala sjukfrånvaron och långtidsfrånvaron (mer än 60 dagar) minskade under 2011. Den totala sjukfrånvaron var 4,57 procent och därmed nådde vi målet om maximalt 5 procents sjukfrånvaro. Den totala sjukfrånvaron för 2011 motsvarar 322 årsarbetare. Sjuklönekostnaden för året uppgick till 47 miljoner kronor (46), inklusive arbetsgivaravgifter.

kön

varav långtidsfrånvaro

2010

2011

2010

2011

Kvinna

5,4

5,0

36,8

36,0

Man

3,2

3,1

34,8

32,8

totalt

4,9

4,6

36,5

35,5

ålder

2010

2011

totalt –29

3,8

3,4

totalt 30–49

4,5

4,2

totalt 50–

5,6

5,2

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011 m e da r b e ta r e

medarbetarUnderSöknIng

Under våren 2011 genomförde vi för femte gången en medarbetarundersökning. Svarsfrekvensen var 77 procent jämfört med 72 procent 2010. Från och med 2012 kommer vi att genomföra den här undersökningen årligen och då med särskilt fokus på aktiviteter och åtgärder. Allt för att kunna vara en aktiv del av förvaltningarnas styrkortsarbete och öka angelägenhetsgraden för respektive arbetsplats. Samverkan Och löneöverSYn

År 2009 träffades ett lokalt samverkansavtal. 2010 var första året som vi tillämpade avtalet på förvaltningarna. Arbetsplatsträffar och samverkansgrupper har kommit igång på olika nivåer inom staden. Nya chefer har fått erbjudande om utbildning kring samverkansavtalet och två utbildningar genomfördes under hösten. Under 2011 har vi genomfört en avstämning om hur samverkansgrupperna och arbetsplatsträffarna fungerar i staden. Utfallet visar att samverkansarbetet fungerar i stort. Arbetsgivarsidan tar upp flest frågor och facken och medarbetarna uppfattar att de har inflytande i frågorna. Den formella delen är inarbetad, inklusive arbetet med att skriva och distribuera kallelser och protokoll. Från UtvecklIngSSamtal tIll medarbetarSamtal

Under 2011 har vi genomfört ett utvecklingsarbete i syfte att revidera, precisera och utforma underlag. Detta för att kunna genomföra bra medarbetarsamtal och upprätta reviderade medarbetarplaner. Underlaget är klart under perioden januari-april 2012. lIkabehandlIng

Vi har antagit en ny likabehandlingsplan och vi har även reviderat Helsingborgs stads riktlinjer för jämställdhet och mångfald. Som ett led i att förankra den nya planen för likabehandling initierade vi ett stadsgemensamt projekt för likabehandling, Lika Olika. Projektet har levererat material som fått positivt mottagande. Materialet har till syfte att öka kunskapen. Det har en utformning som gör att vi kan använda det vid arbetsplatsträffar. Målet är en förflyttning från individ- till grupp- och organisationsinsatser och främjande insatser. Under 2011

FöretagShälSOvårdStjänSter

Med främjande avses att identifiera friskfaktorer och skapa ett hälsostrategiskt arbetssätt. Förebyggande insatser ska förhindra funktionsstörningar och ohälsa. Rehabilitering ska ge snabbare återgång i arbete och minska sjukskrivningsbehovet. Målsättningen med arbetet är en förflyttning från individ- till grupp- och organisation och till främjande insatser. Under 2011 har utvecklingen varit positiv. UtmärkelSen hälSOFrämjande arbetSPlatS

Kriterier för en hälsofrämjande arbetsplats är utarbetade och en nomineringsprocess är genomförd. Under hösten 2011 utsåg vi S:t Jörgens skolområde till vinnare av utmärkelsen Hälsofrämjande arbetsplats. Syftet är att uppmuntra och aktivt stimulera hälsoskapande arbete. SYStematISkt arbetSmIljöarbete 2011

Samtliga arbetsmiljödokument är samlade i Arbetsmiljöguiden i HR-portalen på stadens intranät. Detta för att dokumenten på ett effektivt sätt ska vara tillgängliga för stadens alla medarbetare. Vi har genomfört ett utvecklingsarbete under 2011 i syfte att årligen följa upp arbetet med samverkan och systematiskt arbetsmiljöarbete. Ett kvalitetsarbete som vi kommer att genomföra 2012. ledarSkaP helSIngbOrg

Inför ledarsatsningen 2012 har vi genomfört en upphandling. Den rör ett obligatoriskt program för chefer med ansvar för verksamhet, budget och personal. Programmet omfattar cirka 400 chefer. Det pågår under 6 dagar och syftet är att: • ha de mest kompetenta och bäst rustade cheferna som med stolthet, trygghet och tydlighet möter och samverkar med medarbetare. • öka mål och resultatorientering. • leda nuvarande och framtida medarbetare. • utveckla färdigheter för att vara en attraktiv arbetsgivare.

Utnyttjande av företagshälsovårdstjänster (insatser) riktat mot olika målgrupper, procent

Medarbetarindex

har en positiv utveckling skett. Sedan 2010 har syftet med främjande insatser varit att identifiera friskfaktorer och skapa ett hälsostrategiskt arbetssätt.

2008

2010

2011

dialog, delaktighet och samverkan

ledarskap och medarbetarskap

typ av insats

målgrupper Individ 2010

grupp

2011

2010

Organisation

2011

2010

2011

Jämställdhet och mångfald

Främjande

1,1

3,3

0,5

6,9

0,3

3,2

arbetsmiljö

Förebyggande

35,8

35,6

19,0

20,3

8,5

6,3

M-index

rehabiliterande

33,7

23,7

1,1

0,7

0,0

m e da r b e ta r e HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

Miljö

välkOmmen tIll helSIngbOrgS mIljöbYrå

Helsingborgs stad vill ligga i framkant i miljö- och klimatfrågor. De senaste åren har en rad utmärkelser visat att staden är på rätt väg, även om det finns mycket kvar att göra. 2011 klättrade staden från plats 111 till plats 2 i den riksomfattande stadstävlingen om flest engagerade medborgare för en renare stad. Tävlingen arrangerades av riksorganisationen Håll Sverige Rent. Placeringen är ett bevis på ett aktivt arbete med kampanjen I love Hbg, som engagerade invånarna i staden mot nedskräpning. Helsingborgsfestivalen blev miljödiplomerad enligt kriterier för bland annat inköp, avfallshantering och internt miljöarbete. Föreningen Gröna Bilister utsåg även staden till årets näst bästa elbilskommun. Helsingborg håller dessutom sin position i toppen genom en sjätteplats i tidningen Miljöaktuellts miljöranking av Sveriges kommuner. Samverkan

Miljöbyrån är ett gott exempel på att samverkan kring miljöfrågorna i staden har ökat. Miljöbyråns uppdrag är att marknadsföra stadens miljöarbete. Detta bland annat genom att anordna och locka hit kongresser på temat miljö, delta i nationella och internationella miljönätverk och ta fram en modell för studiebesök. Det handlar också om en beteendeförändring hos medborgarna och de anställda i staden. En sådan når vi genom att sprida och kommunicera Helsingborgs stads miljöarbete. Men Miljöbyrån är också pådrivare, processledare och deltagare när det gäller flera aktiviteter. Exempel är utbildning av stadens anställda, miljöutbildning av personal som jobbar med barn och ungdomar och införande av miljö- och energiledningssystem. Miljöbyrån arbetar även med energi- och klimatrådgivning, miljöbiblioteket, Miljöverkstaden och Den hållbara resan. För att hålla sig väl informerad i miljöfrågor och dela med sig av sina initiativ deltar Miljöbyrån i evenemang och på mässor. Under 2011 medverkade Miljöbyrån tillsammans med Skolstaden på Energiutblick, en nationell energimässa i Göteborg. Parollen här var Vi utbildar energivisionärer. Tillsammans med Dunkers kulturhus

arrangerade Miljöbyrån Earth Hour, en återkommande manifestation för miljön och klimatet. Denna lockade 500 besökare. Andra deltagare på Earth Hour var Öresundskraft, Arriva, Helsingborgshem, H+ kontoret, Skånetrafiken och Skolstaden. mIljöbIblIOteket Och mIljöverkStaden

Miljöbiblioteket är en mötesplats som inspirerar till ökad miljömedvetenhet och fungerar som ett centrum för miljöinformation. Miljöbiblioteket arrangerar föreläsningar kring aktuella miljöfrågor och samlar miljörelaterade medier på stadsbiblioteket. Under hösten 2011 anordnade man bland annat föreläsningen Badskumt i samarbete med miljöförvaltningens kemikalieprojekt. Närmare 100 personer kom för att lyssna. Miljöverkstaden och forskningsfartyget Sabella genomför satsningar på skolornas miljöundervisning. På Miljöverkstaden får eleverna bland annat lära sig om vattnets kretslopp och vad som händer med vårt avfall. Under turen med Sabella får eleverna titta på djur och lära sig mer om Öresund. 2011 genomfördes 50 turer med fartyget och under de 20 år som Sabella varit verksam har flera tusen barn varit ute på havet. den hållbara reSan

Den hållbara resan är ett projekt som på olika sätt syftar till att väcka människors medvetande om hur vår livsstil påverkar miljön och vårt klimat. Därför arbetar projektet för att få helsingborgarna att i möjligaste mån välja andra transportmedel än bil. Under 2011 knackade Den hållbara resan dörr hos 5 000 hushåll i Helsingborg. Detta för att informera om hållbart resande, miljöfordon, cykel, bilpool och kollektivt resande. En aktivitet som återkommer varje år är Europeiska trafikantveckan, som lyfter frågan om transporternas påverkan på miljön. Staden passar då på att göra arbetet publikt på gator och torg. 2011 var temat Alternative Mobility. Detta gjorde det möjligt för besökarna att uppleva en avgasfri dag, delta i cykelloppet Sundstrampet och hänga med på guidade cykelturer i H+ området.

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011 m I l j ö

Helsingborg arbetar för bättre luft. bussvisionen, cykelplanen och trafikstrategin är exempel på pågående arbeten för att minska utsläppen av luftföroreningar.

m I l jö HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

energI- Och klImatrådgIvnIng

annat SPännande SOm hänt Under året

En viktig del i stadens miljöarbete är energi- och klimatrådgivning. Hit kan både privatpersoner och organisationer vända sig. Här ger man tips om hur energianvändningen kan minska genom bättre tekniska lösningar och förändringar i sättet att använda energi i vardagen. Staden arbetar även aktivt med energieffektivisering i de kommunägda lokalerna. 2010 beviljade Energimyndigheten stöd för ett i Sverige unikt energiprojekt. Här får Skolstadens elever arbeta med energieffektivisering. Under projektperioden kommer Skolstaden att ha energieffektivisering som ett genomgående tvärpedagogiskt inslag i alla sina program. Skolstaden ska även energioptimera byggnaderna och introducera lokal energiproduktion. Detta i samverkan med de kommunala aktörerna Kärnfastigheter och Öresundskraft.

• Miljöförvaltningen anordnade en energiutbildning för ett femtiotal företagare inom en rad olika branscher. Utbildningen hade fokus på energikartläggning och energieffektivisering. Här hade företagen möjlighet att knyta kontakter med energikonsulter och stadens klimat- och energirådgivare. • Som ett resultat av målen i miljöprogrammet och energiplanen skrev staden på Klimatsamverkan Skånes upprop 100 procent fossilbränslefritt Skåne. Det innebär att Helsingborgs stad ska ha fossilbränslefri energianvändning i sina byggnader, transporter och även fossilbränslefri el år 2020. • Kommunfullmäktige beslutade att ta fram en långsiktig vision för hur livet i Helsingborg ska se ut om 20 till 30 år under namnet Hållbart Helsingborg 2035. • Staden har engagerat sig i ett antal miljörelaterade nätverk, exempelvis Sveriges ekokommuner, Klimatkommunerna, PROEFF och WHO Healthy Cities. • Konsumentrådgivningen började använda Facebook som kommunikationskanal för att nå en bredare målgrupp. Här tar man upp konsumentfrågor, tipsar om hållbar konsumtion och svarar på frågor. • Elbilsägare, elbilsförare och testförare deltog i ett stort rally för elbilar runt Öresund – Oresund Electric Car Rally. Rallyt finansierades av parterna i projektet E-mission, där bland annat staden och Öresundskraft ingår. E-mission verkar för att främja förutsättningarna för elbilen i Öresundsregionen.

mIljö- Och energIlednIngSSYStem

För att styra, mäta, utvärdera och förbättra miljöarbetet i den egna verksamheten använder stadens förvaltningar ett miljö- och energiledningssystem. Systemet behandlar transporter, energi, inköp och avfall. Arbetet sker konkret ute på arbetsplatserna. I aktiviteterna ingår till exempel att släcka lampor och datorskärmar, sortera avfall, byta till mer ekologiska livsmedel och ha lättillgängliga och väl fungerande cyklar och kollektivtrafikkort. Staden mäter bland annat hur mycket ekologisk mat man köper in, hur mycket energianvändningen minskar i stadens lokaler och hur många miljöbilar Helsingborgs stad har.

resenärer i kollektivtrafiken, Resenärer i kollektivtrafiken, antal i miljoner antal i miljoner 14

Överskridande dygnsmedelvärde Överskridande dygnsmedelvärde miljökvalitetsnormen kvävedioxid, miljökvalitetsnormen avavkvävedioxid, antalantal

12 10

8 6 6 4

2007

2008

2009

2010

2011

2007

2008

2009

2010

2011

Antal resor med stadsbuss Antal resor med regionbuss

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011 m I l j ö

Uppföljning av plan för hållbar utveckling Hållbar utveckling är att använda människans och naturens resurser medvetet och balanserat. Det gör vi genom att ta såväl sociala som miljömässiga och ekonomiska hänsyn. Hållbar utveckling innebär att vi använder de gemensamma resurserna så effektivt och rättvist som möjligt för att nå våra mål i ett globalt perspektiv. Att hushålla med resurserna över tid är centralt för hållbar utveckling. Det är en förutsättning för att kommande generationer ska få minst lika goda förutsättningar som vi. Underlag För reSUrSbeSlUt

Ett av de övergripande målen i stadens målprogram kan tjäna som en god vision för det tvärsektoriella arbetet med de sju förbättringsområdena i staden. Det övergripande målet är att Helsingborg ska växa och utvecklas på ett hållbart sätt. Plan för hållbar utveckling skapar förutsättningar för detta arbete genom att visa om och hur vi når målsättningarna på dessa sju områden. Planens samlade kunskaper medverkar till att förbättra underlaget för budgetbeslut om att fördela stadens resurser. Detta så att vi kan åstadkomma god hälsa, bra livsmiljöer, ökad integration och därmed en hållbar utveckling i Helsingborg.

arbete Och UtbIldnIng

Målen inom detta förbättringsområde är att fler helsingborgare ska ha ett arbete och att fler elever ska ha fullständiga betyg. Vi mäter förvärvsintensiteten, det vill säga andelen förvärvsarbetande 20-64 år. Vi mäter också antalet arbetslösa, utbetalda sociala ersättningar och utbildningsnivå. Liksom andelen elever som är behöriga till gymnasieskola samt andelen 20-åringar med grundläggande behörighet till högskola. Helsingborgs förvärvsintensitet minskade 2010. Arbetslösheten var fortsatt hög, särskilt bland unga. För utomnordiskt födda var antalet arbetslösa högre i alla åldrar. Utbetalningen av försörjningsstöd ökade och fler sökte och fick stöd för längre tid. Efterfrågan på ingenjörer utbildade inom byggsektorn och inom transportlogistik ökade. Andelen behöriga till gymnasieskolan blev lägre 2010. Andelen 20-åringar med grundläggande behörighet till universitet och högskola ökade något 2010. Campus Helsingborg vid Lunds universitet växte med fler utbildningar och enstaka kurser. barnS Och UngaS UPPväxtvIllkOr

StadenS FörbättrIngSOmråden

Helsingborgs sju förbättringsområden är framtagna för att bidra till stadens hållbara utveckling. Samtliga sju har inslag av miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. Varje förbättringsområde är till sin karaktär sådant att det inte hamnar under en förvaltnings ansvarsområde. Tvärtom har alla förvaltningar ansvar och möjlighet att påverka alla förbättringsområden. På motsvarande sätt står inte heller något förbättringsområde ensamt, utan alla har beröringspunkter in i varandras områden. Här finns ett behov av tvärsektoriell samverkan mellan avdelningar, förvaltningar, bolag, myndigheter och inte minst de medborgare som främst är berörda. En sådan samverkan ökar både kunskapen om dessa beröringspunkter och möjligheterna till förbättrat utfall.

h å llba r Ut v ec k lI n g HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

Målet inom detta förbättringsområde är att barns och ungas uppväxtvillkor ska förbättras. Målet är också att antalet barn i förskolans barngrupper ska minska och att fler elever i Helsingborg ska ha fullständiga betyg. Vi mäter barnfattigdomsindex och andelen barn i familjer med försörjningsstöd i förhållande till totala antalet barn. Vi mäter även självrapporterad alkoholkonsumtion, rökning och narkotikakonsumtion. Liksom antalet inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, antalet inskrivna barn per avdelning och andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning. Dessutom mäter vi andelen elever i skolår 9 som inte nått målen i ett eller flera ämnen, samt andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan.

Andelen barn i hushåll med försörjningsstöd i förhållande till totala antalet barn var oförändrad 2009–2010 och utgjorde 10,4 procent. 69 procent av barnen tillhörde hushåll som varit aktuella i mer än 10 månader. Barnfattigdomsindex 2008 visade att andelen barn med utländsk bakgrund i förhållande till samtliga barn i ekonomisk utsatthet var 77,8 procent. Inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, liksom antal barn per avdelning, förbättrades något 2009–2010. Andelen behöriga till gymnasiet minskade med 1,7 procent 2010. Helsingborg har 1 procent färre behöriga i förhållande till genomsnittet för riket. Bostadsområden med högst respektive lägst andel godkända betyg var 2009 100 procent mot 67 procent.

bostäder har blandade upplåtelseformer. Det som byggs i Helsingborg följer områdenas befintliga hustyper. hälSa Och levnadSvanOr

Målet inom detta förbättringsområde är god folkhälsa. Vi mäter riskkonsumtion av alkohol och serveringstillstånd. Vi mäter även tobaksbruk, matvanor, fysisk aktivitet samt fysisk och psykisk hälsa. Alkohol- och tobaksbruket minskade. Däremot ser vi inga förändringar när det gäller andra levnadsvanor och generella livsvillkor. Fortfarande råder stora och tydliga skillnader i hälsa mellan olika grupper. Alla utom de ekonomiskt mest välbeställda upplever någon form av ojämlikhet i hälsa.

bOende Och StadSUtvecklIng

Målen inom detta förbättringsområde är att vi ska bygga bort bostadsbristen och tillhandahålla blandade upplåtelseformer i bostadsbeståndet. Dessutom ska utanförskapet minska genom att vi lyfter fram stadens resurssvaga områden. Vi mäter antalet påbörjade respektive färdiga bostäder och vilken andel av beståndet de olika upplåtelseformerna har. Vi mäter även andelen arbetslösa och andelen förvärvsarbetande. Liksom medelinkomst och ohälsotal. Bostadsbyggandet når ännu inte målet på 700 bostäder per år. Det man bygger möter inte bostadsbristen fullt ut. Under 2010 var det bara Mariastaden som av påbörjade

hälSOSamt åldrande

Målen inom detta förbättringsområde är att invånarna ska kunna åldras hälsosamt med gemenskap och aktiviteter. Äldre ska också kunna bo kvar i sitt närområde. Helsingborg ska ha hög tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Vi mäter medellivslängd, ohälsotal, självskattad hälsa, psykisk hälsa och långvarig sjukdom. Vi mäter även ekonomisk stress, emotionellt och praktiskt stöd och socialt deltagande. Liksom förtroende för samhällsinstitutioner, tillit till andra och fysisk aktivitet. Vi mäter också andelar nya hustyper och upplåtelseformer.

gymnasiebehörighet 2010. de sex bostadsGymnasiebehörighet 2010 områden med högst respektive lägst andel behöriga till gymnasiet (procent). 100

andel 18–24 procent Andel arbetslösa arbetslösa 18–24 år år, i procent av av befolkningen befolkningen

5 40 4 30

1 0

10-jan

10-jul

Landskrona Bjuv

10-okt

11-jan Ängelholm Höganäs

11-jul

11-okt

12-jan

Helsingborg Malmö

0 Söder

Kattarp

Drottninghög

Dalhem

Planteringen

Miatorp

Rydebäck

Mariastaden

Hittarp-Laröd

Wilson park

Husensjö

Gantofta

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011 h å llba r Ut v ec k lI n g

Medellivslängden för män i Helsingborg är något kortare än i Sverige som helhet. Ohälsotalen sjönk med 3,1 dagar 2009–2010, även om skillnaderna är stora på bostadsområdesnivå och utifrån kön och ålder. Andelen som anser sig kunna åldras hälsosamt med gemenskap och aktiviteter var oförändrad 2009–2010. Andelen som anser sig kunna bo kvar i sitt närområde var oförändrad 2009–2010. Inga nya trygghetsboenden har tillkommit. Vi färdigställde cirka 30 lägenheter i befintliga trygghetsboenden 2010. Ett område och ett antal övergångsställen kvarstår när det gäller att ta bort enkelt avhjälpta hinder i bostadsområden och tätorter. När det handlar om busshållplatser som uppfyller tillgänglighetskraven har 12 nya tillkommit vid nya busslinjer 2010. 5 befintliga hållplatser är ombyggda. Cirka 80 hållplatser återstår att anpassa. mIljökvalItet

Målet för detta förbättringsområde är att luftkvaliteten i centrum ska bli bättre och att utsläppen av växthusgaser ska minska 2005-2015. Målet är också att energianvändningen ska bli effektivare under perioden och att arealen gröna och blå ytor ska öka. Dessutom ska vi skydda och utveckla värdefulla natur- och kulturmiljöer. Vi mäter utsläpp av kvävedioxid, svaveldioxid, ozon, bensen, partiklar och koldioxid. Vi mäter också energianvändningen och närheten till grönområde. Vi klarade miljökvalitetsnormen för kvävedioxid, svaveldioxid, ozon, bensen och partiklar 2010. Väderleksförhållanden kan dock ha bidragit till att halterna varit

Hälsoindex: Skånes och Helsingborgs befolkning 18–80 år. index mot nationella Hälsoindex värden (=100). 140 120 100 80 60 40 20 0

Röker dagligen

Snusar dagligen

Stillasittande Risk/Högriskfritid konsumtion av alkohol

Skåne män

Helsingborg män

Skåne kvinnor

Helsingborg kvinnor

Äter för lite frukt och grönt

Överviktiga eller feta

h å llba r Ut v ec k lI n g HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

lägre än tidigare år. Hushållens energianvändning per invånare minskade med 5,3 procent 2005–2008. Industrins energianvändning ökade med 8,6 procent under perioden. Transportsektorns energianvändning minskade med 2 procent 2005–2007. Kommunala lokalers energianvändning minskade med 8,7 procent 2005–2010. Energianvändning i kommunala bostäder minskade med 12,5 procent 2005–2009. Under 2010 har kommunen restaurerat vattendrag samt skapat fler dammar och dagvattenmagasin. Arealen betesmark minskade något 2009. Ättekulla och Örby ängar blev nya naturreservat 2011. trYgghet Och Säkerhet

Målet för detta förbättringsområde är att brottsligheten ska minska och att alla ska kunna känna sig trygga. Vi mäter antalet polisanmälda våldsbrott, misshandelsfall utomhus och bostadsinbrott. Vi mäter också känsla av osäkerhet i egna bostadsområdet, andelen utsatta för hot om våld och andelen som är oroliga för att utsättas för brott. Vi mäter även andelen som avstår från aktiviteter på grund av otrygghet. Många brottstyper visar positiva tendenser, mycket tack vare gemensamma insatser från staden och polisen. Anmälda brott som ökade i antal är inbrott, misshandel inomhus och personrån utomhus. Skadegörelsen ökade inte i antal men blev av allvarligare art. Polisens trygghetsundersökning redovisar problem av varierande svårighetsgrad. För hela Helsingborg är problembilden något förbättrad. Uppdelat på bostadsområden visar Planteringen och Ödåkra på en något försämrad problembild.

vad används skattepengarna till?

en ”100-lapp” i kommunalskatt används på följande sätt Förskola med skolbarnomsorg

13,40

grundskola med förskoleklass

17,76

gymnasieskola

8,78

särskola

1,17

Fritidsverksamhet vård och omsorg om äldre och funktionshindrade insatser enligt lss och las

nettokostnadernas fördelning på olika verksamheter, procent Utbildning och förskola 5

Äldre och funktionshindrade

7 41 11

Övrig vård och omsorg Kultur och fritid Gator, vägar och parker

3,08

20,99

Övrigt

5,59

individ- och familjeomsorg, barn och ungdom

4,11

individ- och familjeomsorg, vuxenomsorg

2,02

Kultur

3,81

gator, vägar och parker

5,41

stadsbyggnad

0,97

bostadsverksamhet (exploatering med mera)

1,01

Försörjningsstöd (inklusive administration)

5,09

arbete och näringsliv

1,55

vuxenutbildning

1,62

Miljö- och hälsoskydd

0,41

räddningstjänst

1,79

Politik och revision

0,99

Övrigt

0,45

Löpande intäkter, procent Kommunal skatt 5

Kommunalekonomisk utjämning och generella bidrag Taxor, avgifter

9 64

Bidrag Försäljning av verksamhet och entreprenad Övrigt

Löpande kostnader, procent Personal och pensioner 6

2 6

Köp av tjänster

Lokaler och markarrenden 46 32

Bidrag och transfereringar Material Övrigt

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

Jämförelse med andra I tabellen nedan redovisas vissa övergripande jämförelser mellan Helsingborg och större städer respektive hela riket. Med större stad avses kommuner med mellan 50 000 och 200 000 invånare och med mindre än 40 procent sysselsatta i industri. Jämförelsen görs på kommunnivå och jämförelsetalen är hämtade från offentlig statistik och avsåg 2010. Jämförelsen utgår från gemensamma definitioner och ger en övergripande jämförelse med andra kommuner. Skillnaden mellan kommunerna kan förklaras av åldersstrukturen, produktiviteten, sociala bakgrundsvariabler

och även skiftande ambitionsnivåer. Minustecken innebär att staden har lägre värden och plusvärden det omvända. Standardkostnanden är den kostnad som staden skulle haft om man bedrev verksamheten på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå och med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningen. Indextalet anger relationen till rikets genomsnitt. En negativ avvikelse kan indikera en lägre ambitionsnivå eller högre effektivitet och en positiv det motsatta.

Jämförelser 2010 avvikelse i procent från bruttokostnader per invånare, kr

helsingborg

Större städer

6 629

-6,6

0,2

Utbildning

13 251

-6,8

-16,1

Äldre- och handikappomsorg

Förskola och skolbarnomsorg

hela riket

12 985

-22,6

-28,5

individ- och familjeomsorg

4 763

24,5

58,8

Fritid

1 397

-13,9

2,3

Kultur

2 244

76,8

115,6

infrastruktur

4 874

24,7

20,5

äldreomsorg och handikappomsorg, kr Kostnad vårdtagare särskilt boende

467 682

-9,0

-14,8

Kostnad vårdtagare ordinärt boende

126 644

-27,3

-33,6

Kostnad brukare/boende lss samt lass

659 701

3,9

0,0 -1,1

Förskola och utbildning, kr 113 239

-3,1

Förskoleklass kostnad elev

Förskola kostnad inskrivna barn

54 518

15,4

8,2

grundskola kostnad elev

76 340

-10,3

-16,3

gymnasieskola kostnad elev

87 915

-5,3

-14,6

helsingborg

Större städer

hela riket

årsarbetare per tusen invånare

51,9

-14,2

-12,1

– varav vård och omsorg

13,2

-7,5

-6,8

– varav rehab, socialt/kurativt

3,8

-0,2

0,2

– varav skola och barnomsorg

19,8

-5,2

-4,3

– fritid/kultur/turism

1,6

-0,1

– varav teknik

5,9

-1,6

-1,3

– varav administration

7,7

0,0

0,3

avvikelse

övriga jämförelser skattesats kommuner kronor år 2012

20,21

-1,03

-0,38

-726

-2 079

-2 485

soliditet i procent, inklusive pensionsåtaganden före 1998

verksamhetens självfinansieringsgrad i procent (exklusive skatt och finansiella intäkter)

57 136

1 643

-765

resultat per invånare 2010

verksamhetens bruttokostnader inklusive avskrivningar per invånare andel i procent av verksamheten i kommunal regi

-9

-6

19 769

-3 179

-4 139

barnomsorg

102

-16

-12

grundskola

-8

-2

gymnasieskola

-5

Äldreomsorg

102

-16

-4

individ- och familjeomsorg

124

Pensionsförpliktelser per invånare Standardkostnader, indextal

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

Helsingborg kantas av fantastiska stränder. Totalt finns 13 officiella badplatser från Utvälinge i norr till rydebäck i söder. Två av stränderna, domstens hamns badplats och råå vallar erhöll blå flagg 2011.

verKsaMHetsÖversiKter

barn- och utbildningsnämnden

Förskola med skolbarnomsorg åretS verkSamhet

Staden erbjuder ett brett utbud för att tillförsäkra föräldrar valfrihet. Nya enheter har under året blivit godkända och därmed fått rätt till bidrag för att bedriva verksamhet i privat regi. Av inskrivna förskolebarn går 36,7 procent i verksamhet som drivs i enskild regi. Födelsetalen ökar och en större andel barn går i förskola. Vi har därför öppnat nya förskolor och utökat antalet platser. Efter att ha granskat förskolor och skolor i staden lämnade Skolinspektionen sin rapport i juni. Rapporten lyfter fram både förbättringsområden och goda exempel. Den utgör grund för utveckling av verksamhetens kvalitet. Barns språk- och matematikutveckling, metodutveckling för dokumentation av verksamhetens processer och barns lärande, aktionslärande, systematiskt kvalitetsarbete, styrning och ledning, implementering av ny skollag samt förändringar i läroplanen har prioriterats. Prioriterat i fritidshemmen är barnens delaktighet och inflytande, aktionslärande och systematiskt kvalitetsarbete. Även styrning och ledning samt implementering av ny skollag och ny läroplan är prioriterat här. Dessutom har kompetensutveckling i PIM – praktisk IToch mediekompetens – för samtliga pedagoger fortsatt. verkSamhetSmål

Några mål på individnivå finns inte inom förskolan. Det är kvaliteten på den pedagogiska verksamheten vi utvärderar och bedömer, inte enskilda barns prestationer. Pedagogisk dokumentation synliggör barnens lärande och lärprocessen för både barn och vuxna. Dokumentationen utgör stöd för reflektion och samtal. Detta för att utveckla såväl barnens som pedagogernas kunskaper och lärande.

För att utveckla kvaliteten genomför förskolorna självvärdering enligt Qualismodellen. 12 förskolor granskades dessutom av en extern granskare 2011. Resultaten ligger till grund för de enskilda förskolornas eget kvalitetsarbete framöver. Vi genomförde den årliga attitydundersökningen av hur vårdnadshavare upplever förskoleverksamheten. Resultaten visar fortsatt hög nivå. Barnen är trygga och trivs, personalen är engagerad och verksamheten håller hög kvalitet. För att höja kvaliteten inom fritidshemmen fordras fokus på de nationella målen och en mer varierad verksamhet anpassad efter barnens ålder och intressen. FramtIden

Förskolans läroplan är reviderad och 1 juli började ny skollag gälla. Förskolan har blivit en egen skolform, med ett stärkt pedagogiskt uppdrag. I detta finns nu tydligare mål och tydliggörande av förskollärarens och förskolechefens ansvar. För att möta förändringarna kan vi behöva utbildningsinsatser inom matematik, teknik, språk och naturkunskap. Flera faktorer medför stigande efterfrågan på behöriga lärare i förskolan. Det handlar om ett stärkt pedagogiskt uppdrag med behörighetskrav, ökad tillgänglighet och ökat antal barn i åldrarna 1-5 år. Tillgång till behöriga lärare är en nyckelfråga för förskolan. Kopplat till Skolinspektionens rapport kommer vi att genomföra en riktad tillsyn av stadens förskolor. Det utvecklingsarbete vi har påbörjat inom fritidshemmen ska fortgå.

ba r n - O c h Utb I ld n I n g S n ä m n d e n HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

övergripande ekonomi, mnkr intäkter

ekonomi, kr

2009

2010

2011

2009

2010

2011

172

189

188

stadens förskolor, kostnad/heltidsbarn

146 800

stadens skolbarnomsorg, kostnad/elev

28 866

29 676

35 055

Förskolebarn per årsarbetare, antal

5,8

5,7

5,7*)

5,3

5,4

–**)

procent

–**)

- gruppen större städer

–**)

97,9

Kostnader

-792

-866

-927

nettokostnader

-620

-677

-739

149 370 150 235

kvalitet volymer/prestationer samtliga barn i förskoleverksamhet, antal

6 392

6 711

- gruppen större städer

– varav kommunal förskola

4 104

4 223

lärare med pedagogisk högskoleexamen,

2 194

2 402

– varav kommunala familjedaghem – varav fristående förskolor – varav fristående familjedaghem andel inskrivna barn i förskoleverksamhet av i staden folkbokförda barn, procent

89,0

88,2

88,1

andel helsingborgsbarn i alternativ regi,

35,2

35,9

36,7

3 196

3 283

3 491

procent skolbarnomsorg, elever i stadens skolor, antal

upplever trygghet och trivsel i verksamheten andel (procent) av föräldrarna som upplever att deras barns nyfikenhet och lust att lära stimuleras på förskolan *) **)

skolbarnomsorg, elever i fristående skolor, antal

andel (procent) av barnen i förskolan som

684

726

Preliminärt Uppgift saknas

790

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011 ba r n - O c h Utb I ld n I n g S n ä m n d e n

grundskola med förskoleklass

åretS verkSamhet

verkSamhetSmål

Antalet grundskolor i staden var under året totalt 57, varav 20 fristående. Rörligheten mellan skolorna är stor. Drygt 44 procent av eleverna har valt annan skola än den i närområdet. Prioriterade utvecklingsområden är arbetet med former för likvärdig bedömning och betygsättning, liksom utveckling i språk, läsning, skrivning och matematik. Vi har utfört ett gediget arbete under året när vi implementerade de nya styrdokumenten. Skolinspektionen lämnade sin granskningsrapport i juni. Denna lyfter fram såväl förbättringsområden som goda exempel. Arbetet med att implementera det digitala verktyget Unikum fortsatte. Verktyget ska synliggöra barns och elevers utveckling och lärande. Det ska också skapa en smidig kanal mellan hem och skola. Unikum är nu infört i alla stadens grund- och grundsärskolor. Modersmålsundervisning sker på 25 olika språk, varav arabiska är det största. Andra stora språk är bosniska, serbiska och polska. Som extra stöd för tvåspråkiga elever erbjuder vi studiehandledning på modersmålet. Barn- och utbildningsnämnden beslutade att upphöra med årskurs 7-9 vid Kattarps skola från och med hösten 2011. Man inledde även avvecklingen av Fredriksdalsskolan som kommunal grundskola. Musikgrundskolan Synkopen blev egen F-9 skola och flyttade till andra lokaler. Vi påbörjade bygget av Tågaborgsskolan. Liksom 2010 erbjöd vi ungdomar i årskurs 8 och 9 sommarskola så att eleverna skulle kunna bli behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram. Under tre sommarlovsveckor fick ungdomarna extra undervisning i engelska, matematik eller svenska. 2011 deltog 111 elever ur årskurs 9. Av eleverna fick nästan 60 procent godkänt betyg. Några skolor har genomgått en extern kvalitetsgranskning enligt Qualismodellen.

Vi genomförde en attitydundersökning bland elever i grundskola och gymnasieskola samt bland vårdnadshavare till barn i grundskola och grundsärskola. Undersökningen visade att eleverna är trygga, trivs i skolan och får den hjälp de behöver. Eleverna känner sig trygga och har förtroende för de vuxna. Men de upplever skolan som stressig. Pedagogerna måste bli bättre på att stimulera nyfikenheten och lusten att lära. Totalt sett är vårdnadshavare och elever nöjda med skolan. Andelen elever som fullföljt årskurs 9 med fullständiga betyg 2010/2011 var 74 procent. En alltför stor andel grundskoleelever är inte behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det är en stor utmaning för personalen att säkra att samtliga elever når målen. På de nationella proven i årskurs 9 nådde 90 procent av eleverna kravnivån i engelska, 74 procent i matematik och 89 procent i svenska. Kopplat till Skolinspektionens kritikområden har olika handlingsplaner upprättats dels lokalt, dels på övergripande nivå. FramtIden

Vi behöver prioritera förbättringar av resultaten i de lägre skolåldrarna. Ska det bli rätt på slutet måste det bli rätt från början. Personalens resultatfokus och deras förväntningar på eleverna avgör måluppfyllelsen. Ledarskap och styrning inom förskola och skola är en annan mycket viktig faktor. Utöver satsningar på basfärdigheterna – läsa, skriva och räkna – fortsätter satsningarna för att utveckla former för likvärdig bedömning och betygsättning. Fler elever måste nå kunskapsmålen och få behörighet till gymnasieskolan. Grundskolan står dessutom inför en rad andra utmaningar 2012. Hit hör kravet på lärarlegitimation och behörighet. Barn- och utbildningsnämnden fattar under 2012 beslut om eventuellt fortsatt deltagande i projektet Skola utan timplan.

ba r n - O c h Utb I ld n I n g S n ä m n d e n HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

övergripande ekonomi, mnkr intäkter Kostnader nettokostnader

2009

2010

2011

113

137

120

ekonomi, kr

-1 030

-1 098

-1 104

-917

-961

-984

10 729

10 463

10 315

9 677

9 356

9 185

kommunala grundskolan - gruppen större städer

grundskola, kostnad/elev

volymer/prestationer samtliga elever i stadens skolor, antal – varav grundskola – varav förskoleklass

1 052

1 107

1 130

13 254

13 210

13 197

– varav i stadens skolor

10 505

10 328

10 184

– varav i fristående skolor

2011 79 240

– varav lokalkostnader

15 178

15 491

15 863

Förskoleklass, kostnad/elev

67 289

68 470

67 388

209,3

204,3

208,9

206

205,7

206,5

147

113

112

2 602

2 769

2 901

20,7

21,8

22,8

genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 i den

elever i stadens grundskolor som är behöriga till gymnasieskolan, procent

- gruppen större städer

87,1

86,6

skolor, antal

7,9

7,6

- gruppen större städer

8,2

85,4

Heltidslärare per 100 elever i stadens grund-

andel helsingborgselever i alternativ regi, procent

2010 75 946

kvalitet

i Helsingborg folkbokförda elever, antal

– varav i annan kommuns skolor

2009 76 280

andel (procent) av eleverna i grundskolan som upplever trygghet och trivsel i verksamheten andel (procent) av eleverna i grundskolan som upplever sin lärmiljö som stimulerande *

Uppgift saknas

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011 ba r n - O c h Utb I ld n I n g S n ä m n d e n

gymnasieskola

åretS verkSamhet

Helsingborgs stad har ett brett utbud av gymnasieutbildningar i kommunal och fristående regi. Den kommunala gymnasieskolan i Helsingborg erbjöd under läsåret 2010/2011 16 av de 17 nationella programmen med flertalet nationella inriktningar. Man erbjöd även det individuella programmet vid 4 enheter. Därutöver ingick 6 specialutformade program och International Baccalaureate i kommunens gymnasieutbud. Hösten 2011 startade en ny fristående gymnasieskola i staden. Därmed finns 18 anordnare av utbildning motsvarande gymnasieskola i enskild regi. År 2011 fanns det 4 799 elever i Helsingborgs stads gymnasieskolor. Av dessa var cirka en tredjedel folkbokförda i andra kommuner. Av Helsingborgsungdomarna gick 65 procent i stadens kommunala gymnasieskolor, 31 i fristående och 4 procent i andra kommuners/landstings gymnasieskolor. Gymnasieintagningen skedde även 2011 med ett gemensamt intagningssystem för Skåne och Sölvesborgs kommun. Ansökan till samtliga kommunala gymnasieskolor och i stort sett alla fristående gjordes via internet. Det gemensamma intagningssystemet underlättar för eleverna att fritt söka gymnasieutbildningar i Skåne och Sölvesborg. Skolinspektionen lämnade i juni sin granskningsrapport efter tillsynen av stadens skolor. Rapporten lyfte fram såväl goda exempel som förbättringsområden. Arbetet med att ge elever och lärare tillgång till en digital lärplattform via egna bärbara datorer och trådlösa nätverk fortsatte. Ny skollag, ny läroplan, nya kursplaner och ny betygsskala började tillämpas för gymnasieskolans årskurs 1-elever. För elever i årskurs 2 och 3 gäller de gamla styrdokumenten. verkSamhetSmål

Av eleverna i de kommunala gymnasieskolorna som fick slutbetyg 2011 uppnådde 79 procent grundläggande behörighet till universitet och högskola. Stadens målvärde på 90 procent är alltså ännu inte uppnått. Det genomsnittliga betygsvärdet för eleverna i gymnasiesko-

lan minskade från 13,7 till 13,5 poäng jämfört med 2010. Barn- och utbildningsnämndens årliga attitydundersökning visade att eleverna i gymnasieskolans årskurs 2 trivs och anser att de når bra studieresultat. Eleverna har förtroende för sina lärare och känner att de får möjlighet att arbeta varierat. De upplever skolan som stressig och tycker inte att deras nyfikenhet och lust att lära stimuleras. 65 procent av eleverna är nöjda med sin skola. Den gemensamma fortbildningen inriktades till stor del mot implementering av de nya styrdokumenten. Vi fortsatte arbetet med samverkan mellan olika ämnen och satsningen på elevernas ansvar och delaktighet i utbildningen. Kopplat till skolinspektionens förbättringsområden har vi upprättat handlingsplaner. Vi lyfter fram entreprenörskap och detta har fått allt större genomslag i undervisningen. Entreprenöriellt lärande stimulerar elevernas initiativ- och problemlösningsförmåga. Det stimulerar också deras ansvarkänsla och kritiska tänkande. FramtIden

För att öka elevernas måluppfyllelse är bedömning och betygsättning fortsatt i fokus. Det gäller även elevernas delaktighet i planering och uppföljning av det egna lärandet. Hösten 2011 började de första eleverna i den nya gymnasieskolan, utformad utifrån den nya gymnasiereformen. Genomförandet av gymnasiereformen medför kostnader för anpassning av gymnasieskolorna. Arbetet med att implementera förändringarna pågår parallellt med att den gamla skolan fasas ut. Inför läsåret 2012/2013 kommer det att finnas ett än större utbud av utbildningsvägar inom gymnasieskolan i Helsingborg. Minskande elevtal och fler anordnare innebär ökad konkurrens. Detta påverkar gymnasieskolornas möjligheter att få platser för arbetsplatsförlagd utbildning och lärlingsutbildning och därmed förutsättningarna för att anordna yrkesutbildningar. En gemensam skolportal med gemensamma samarbetsytor kommer att öppna nya möjligheter för både elever och pedagoger.

ba r n - O c h Utb I ld n I n g S n ä m n d e n HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

övergripande ekonomi, mnkr intäkter

2009

2010

2011

178

179

192

Kostnader

-641

-652

-627

nettokostnader

-463

-473

-435

ekonomi, kr

2009

2010

2011

Kostnad/elev i stadens skolor

89 064

90 222

92 139

– varav lokalkostnader

17 680

17 947

18 847

betygsmedelvärde

13,6

13,7

13,5

– gruppen större städer

14,1

kvalitet volymer/prestationer, antal samtliga elever i stadens gymnasieskolor

5 476

5 259

4 799

– varav helsingborgselever

3 942

3 708

3 278

elever med slutbetyg efter påbörjad gymnasie-

– varav andra kommuners elever

1 534

1 551

1 521

utbildning inom 4 år, procent

i Helsingborg folkbokförda elever

5 110

5 195

5 054

– gruppen större städer

i staden folkbokförda elever med grundläggande behörighet till högskolan, procent

– gruppen större städer

3 942

3 708

3 278

– varav skolor i andra kommuner

– varav stadens skolor

189

207

– varav fristående skolor

979

1 280

1 569

andel (procent) av eleverna i gymnasieskolan som upplever trygghet och trivsel i verksamheten andel (procent) av eleverna i gymnasieskolan som upplever sin lärmiljö som stimulerande

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011 ba r n - O c h Utb I ld n I n g S n ä m n d e n

särskola

Utbildningen i grundsärskolan syftar till att ge utvecklingsstörda barn och ungdomar utbildning och utveckling utifrån individuella förutsättningar. Särskolans resursteam stödjer pedagoger och rektorer i verksamheten för att följa alla nya direktiv. åretS verkSamhet

Under 2011 gick 100 elever i grundsärskolan. Av dessa hade 47 inriktningen träningsskola*. År 2011 fanns inga av dessa elever på någon av de fristående skolorna. Under året gick 151 elever i gymnasiesärskolan, varav 35 från annan kommun. Nya styrdokument för särskolan började tillämpas 2011. Elevhälsan har arbetat tillsammans med skolorna för att tydliggöra särskolans uppdrag. Förändringar i styrdokumenten i form av nya lagar, regler och rutiner har varit i fokus under årets nätverksträffar med rektorer och pedagoger. Den nya skollagen innebär att elever med endast diagnosen autism inte längre tillhör särskolans målgrupp. Detta har lett till andra lösningar för de eleverna. verkSamhetSmål

Som stöd i arbetet med att utveckla elevers lärande i grundsärskolan fortsätter särskolans resursteam satsningen på att utöka kunskapen om hur vi dokumenterar elevers lärande. I särskolans årliga kvalitetsredovisning har prioriterade områden varit kommunikation, delaktighet och synen på elevers självständighet. Normer och

värden, trygghet, kunskaper, färdighet och samverkan mellan hemmet och skolan har varit i fokus. Särskolans resursteam ger handledning till arbetslag och enskilda pedagoger. Resursteamet ska arbeta för att förbättra rutiner och dokumentation kring mottagandet. Teamet ska också säkra att uppföljningen av eleverna i grundsärskolan sker kontinuerligt. FramtIden

• Vi ska kontinuerligt följa upp rutiner för mottagandet av elever till i särskolan. • Vi ska kontinuerligt följa upp dokumentationen av mottagandet i särskolan. • Vi ska kontinuerligt se över och utveckla rutiner för uppföljning av elever i särskolan. • Arbetet med digital dokumentation av elevers kunskapsutveckling fortsätter. • Vi inför en digital ärendehantering kring mottagandet av elever. • Arbetet med att implementera den nya läroplanens syn på kunskap och bedömning av barnens kunskapsutveckling fortsätter. • Vi genomför en inventering kring utbudet inför den nya gymnasiesärskolan. • Särskolans resursteam fortsätter sitt arbete med att handleda pedagoger och arbetslag. • Särskolans resursteam fortsätter att stödja rektorer och personal i arbetet med att anpassa verksamheten till de nya styrdokumenten.

* 9 elever var individintegrerade på olika skolenheter. ekonomi, kr

övergripande ekonomi, mnkr

2009

2010

Kostnader

-93

-89

-87

nettokostnader

-78

-74

-68

intäkter

– varav från andra kommuner

247 549 250 520 253 526

riska särskolan, antal

19,3

16,7

– gruppen större städer

24,5

24,1

procent

– gruppen större städer

examen, procent

– gruppen större städer

lärare med pedagogisk högskoleexamen,

139

121

100

lärare med specialpedagogisk högskole17

134

140

151

35 *

gymnasiesärskola, kostnad/elev

Heltidslärare per 100 elever i den obligato-

individintegrerade elever i obligatorisk särelever i gymnasiesärskola

2011

296 574 300 133

kvalitet

elever i obligatorisk särskola exklusive

skola

2010

293 057

2011

volymer/prestationer, antal individintegrerade

2009

obligatorisk särskola, kostnad/elev

Uppgift saknas

ba r n - O c h Utb I ld n I n g S n ä m n d e n HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

vård- och omsorgsnämnden vård och omsorg om äldre och funktionshindrade åretS verkSamhet

Vård- och omsorgsnämnden har det samlade ansvaret för omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning. Ansvaret inkluderar myndighetsutövning enligt socialtjänstlagen (SoL) och bostadsanpassningsbidrag enligt lag om bostadsanpassningsbidrag (BaB). En dryg tredjedel av verksamhetsområdet äldre och personer med funktionsnedsättning drivs på entreprenad. Denna omfattar fem vårdboenden. Carema Care AB driver Murteglet och Stattenahemmet, Humana Omsorg AB driver Ragnvallagården och Lussebäcksgården och Norlandia AB driver Tuvehagen. Dessutom omfattas en tredjedel av hemvårdsområdena: Carema Care AB driver Råå/Miatorp och Stattena/Berga, Attendo AB driver Adolfsberg/Rosengården och Ödåkra/Kattarp och Omsorgshuset AB driver hemvårdsområdena Söder och Planteringen/Miatorp. valFrIhet InOm hemServIce

Hemservice omfattar städning inklusive storstädning och fönsterputs, inköp, tvätt, klädvård, samt fixartjänst. För dessa tjänster har Helsingborg ett kundvalssystem enligt

LOV (lag om valfrihetssystem). I december 2011 fanns 1 710 kunder och 15 utförare, varav den kommunala utföraren är den största. Andelen som valt privat utförare har dock ökat. Vid årsskiftet hade 542 personer valt privat utförare. Ansökan och beslut om service och trygghetslarm sker genom en förenklad handläggning på vård- och omsorgsförvaltningens kundcenter. Den enskilde betalar månadsavgiften direkt till vård- och omsorgsförvaltningen. blOcköverSkrIdande överenSkOmmelSe Om InrIktnIng av vård Och OmSOrg

Den 15 juni fattade vård- och omsorgsnämnden beslut om inriktning för nämndens verksamhet åren 2011-2014. Beslutet byggde på en tidigare presenterad överenskommelse mellan den styrande treklövern, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Beslutet slår fast att entreprenadutsättningen ska bibehållas på nuvarande nivå och med samma objekt och att fritt omsorgsval ska införas när det gäller hemtjänst. Beslutet innehåller även andra delar, såsom olika typer av krav som kommer att bli aktuella i kommande avtal med leverantörer.

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011 vå r d - O c h O m S O rg S n ä m n d e n

StOra SvängnIngar I eFterFrågan På bOStäder I vårdbOende

Under 2011 beviljades 374 personer plats i vårdboende mot 565 år 2010. Minskningen skedde framför allt sista halvåret 2011. Förändringen kan inte förklaras av den demografiska utvecklingen eller andra kända faktorer. År 2010 var ett år med osedvanligt många ansökningar och 2011 ett år med ovanligt få. Förvaltningen har följt utvecklingen kvartalsvis under lång tid. Vi kan därför konstatera att så här stora svängningar i efterfrågan mellan två år inte förekommit tidigare. I december fanns till och med ett litet antal lediga bostäder i vårdboende utan att någon efterfrågan fanns på dessa. Även behovet av korttidsplatser minskade anmärkningsvärt mot slutet av året. Den 1 oktober stängde vi därför en enhet med 20 platser på Kungshult. öknIngar I behOvet av hemvård

Antalet personer med hemvård ökade markant 2011 jämfört med tidigare år. Likaså har omfattningen på insatserna till enskilda ökat. En förklaring är satsningen på stöd till närstående som vårdar någon i hemmet, en satsning vård- och omsorgsnämnden beslutat om. Detta har blivit mer känt och genomförts i högre grad under 2011. Anhörigavlastningen är ojämnt fördelad över staden. Detta kräver fortsatt uppmärksamhet och analys. En annan förklaring till den kraftiga ökningen är att fler föredrar att bo kvar i den egna bostaden, trots omfattande behov av hemvård och hemsjukvård. gOtt reSUltat av kvalItetShöjande arbete InOm OmSOrg I helSIngbOrg

Under 2010 genomförde vi en stor satsning med att implementera en ny vision för nämnden och en gemensam värdegrund för förvaltningen. Detta för att långsiktigt höja kvaliteten och öka yrkesstoltheten hos medarbetarna. Under 2011 har vi konkretiserat arbetet utifrån kärnvärdena och utvecklat arbetssättet på enheterna inom Omsorg i Helsingborg, den kommunala driftsorganisationen. Resultaten av årets kundenkät visar på generellt högre kundnöjdhet för såväl hemvård som vårdboende. Detta beror sannolikt på verk- samhetsutvecklingen med de gemensamma kärnvärdena som grund. Förbättringsarbete har skett på initiativ av baspersonalen och med hjälp av Genombrottsmetoden, en metod för systematiskt förbättringsarbete. Dessutom har ett omfattande utvecklingsarbete skett på vårdboendena inom Omsorg i Helsingborg för att förbättra hela matsituationen, inklusive matens kvalitet. Detta har delvis skett med hjälp av statliga stimulansmedel. Den medarbetarundersökning som genomfördes i staden hösten 2011 visade genomgående höga värden för förvaltningen. Stoltheten över att arbeta inom verk-

samhetsområdet, och i staden, var hög. Sammantaget pekar resultaten på att såväl kunder som medarbetare uppskattade lokal kvalitetsutveckling med de gemensamma värderingarna som grund. verkSamhetSUtvecklIng med hjälP av StatlIga StImUlanSmedel 2011

För 2011 erhöll vård- och omsorgsnämnden 2,7 miljoner kronor i statligt stöd för att utveckla vården av äldre till och med 31 december 2012. Därtill kunde närmare 14 miljoner kronor överföras från tidigare års stimulansmedel. Även Omsorgshuset AB och Attendo AB har ansökt och fått del av stimulansmedel för verksamhetsutveckling. Här följer några exempel på utvecklingsprojekt som har genomförts: • Fortsatt projektanställning av en måltidsutvecklare för att stödja kvalitetsutvecklingen, individanpassa måltiderna och förbättra måltidsmiljön inom Omsorg i Helsingborgs olika verksamheter för äldre. • I samverkan med Måltidsservice har andelen hemlagade rätter ökat och variationen av rätter är större. • Fortsatt utbildning i Genombrottsmetoden bland medarbetarna i Omsorg i Helsingborg. Genombrottsmetoden är en metod för systematiskt förbättringsarbete. Vi utbildade 120 personer inom alla delar av äldreomsorgen. Vi genomförde 36 mindre förbättringsprojekt inom områdena mat, att minska oro hos kunder, sociala insatser och aktiviteter. • Den mycket populära utbildningen i handledningsmetodik för enhetschefer inom Omsorg i Helsingborg fortsatte. • Fortsatt utbildning av baspersonal i rehabilitering och demensvård. • Förebyggande hembesök hos personer över 80 år som inte tidigare haft kontakt med äldreomsorgen. • Olika former av utveckling av det sociala innehållet i omsorgen.

vå r d - O c h O m S O rg S n ä m n d e n HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

verkSamhetSmål

• Nämnden nådde målet att tjänsterna ska vara lättillgängliga för invånarna när det gäller genomsnittlig tid från beslut till verkställighet i vårdboende. Genomsnittlig väntetid efter beslut om vårdboende sjönk kraftigt under sista halvåret. Den genomsnittliga väntetiden för året var 63 dagar. • Verkställighetsdokumentationen har blivit väsentligt bättre. Målvärdet för andelen kunder med fullgod och aktuell dokumentation – 60 procent – uppnådde vi i år. Det återstår mer arbete för att även fortsättningsvis nå godkänd nivå. Detta då målvärdet successivt ökar de närmaste åren. • Under hösten genomförde Socialstyrelsen sin årliga kundundersökning med hjälp av Statistiska centralbyrån. Vård- och omsorgsnämnden beställde en fullskaleundersökning för Helsingborg. Kunder i Helsingborg fick en enkät, oavsett vilken utförare man valt inom vårdboende, hemvård och hemservice. Av svaren framgår att nämndens mål om nöjda kunder är uppnått, sammantaget var 92 procent nöjda (betyg 5-10 på en 10-gradig skala). • Målvärdet för kunder som upplever ett gott bemötande, 95 procent, nådde vi inte fullt ut. Här blev värdet 94 procent. • Nämndens mål om ökad kvalitet på maten i vårdboende uppnåddes i alla delar. Leverantören Måltidsservice lagar nu allt fler rätter från grunden och erbjuder i stor utsträckning kunderna färsk frukt och färska grönsaker dagligen.

såväl i egen regi som av olika entreprenörer. Vi måste prioritera samverkan med sjukvården när det gäller närsjukvården. Våra gemensamma åtaganden måste förbättras för att garantera invånarna en trygg och sammanhållen vård och omsorg.

övergripande ekonomi, mnkr intäkter

2009

2010

2011

270

289

286

Kostnader

-1 318

-1 371

-1 377

nettokostnader

-1 048

-1 082

-1 091

1 241

1 245

1 255

214

187

206

1 027

1 058

1 049

438

404

409

3 676

3 756

3 762

925

956

932

2 751

2 800

2 830

907

933

898

920

905

280

365

361

387

178

169

201

121

141

101

96,5

505 000

507 000

520 000

75 000

77 000

79 000

92 %

96 %

94 %

volymer/prestationer Äldre (65-79 år), med insatser enligt socialtjänstlagen, antal - varav vårdboende - varav hemtjänst Äldre (65-79 år), med hemsjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen, antal Äldre (80- år), med insatser enligt socialtjänstlagen, antal - varav vårdboende - varav hemtjänst Äldre (80- år), med hemsjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen, antal ersättning utskrivningsklara i sjukvården,

FramtIden

antal vårddygn

Kommunfullmäktige antog den 23 november 2011 en handlingsplan för äldreomsorgen i Helsingborg åren 2012-2016. Av planen framgår att äldre i Helsingborg ska erbjudas välfärd, service och tjänster av hög kvalitet i livets alla skeden. Vidare slår man fast att de erfarenheter och kunskaper som äldre har är värdefulla för staden och ska tas tillvara. Helsingborg är en stad med många äldre. Under ovanstående period kommer antalet invånare i åldrarna 65-79 år att öka väsentligt. Att möjliggöra kvarboende i närområdet är en central fråga. Arbetet med att finna sådana lösningar har därför hög prioritet under de närmaste åren. Boendeformer som trygghetsboenden, seniorboenden och andra boendeformer som är anpassade till äldres behov behöver öka i antal. Det är önskvärt att vi kan förskjuta fokus inom äldreomsorgen från individuella, biståndsbedömda insatser till förebyggande arbete; en utökad och lättillgänglig generell service. För att skapa trygghet, förståelse och stolthet för stadens äldreomsorg hos invånarna måste informationsinsatserna till invånare, kunder och närstående vara omfattande. Dessa behöver kunskap om den service, vård och omsorg som finns att tillgå i staden och som utförs

Funktionshindrade (20-64 år), med insatser enligt socialtjänstlagen, antal Funktionshindrade (20-64 år), med insatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen, antal Korta platser (återhämtning, rehabilitering), antal Korta platser beläggning i procent

ekonomi, kr särskilt boende, kostnad/plats Hemtjänst, kostnad/plats

kvalitet andel kunder som upplever ett gott bemötande

övergripande ekonomi, mnkr andel kunder som är trygga med vårt -

nöjd kund-index, hemvård

åtagande, vårdboende

nöjd kund-index, vårdboende

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011 vå r d - O c h O m S O rg S n ä m n d e n

insatser enligt lss, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Undantagna är personer med psykiska funktionsnedsättningar, som socialnämnden ansvarar för. Insatserna verkställs av upphandlade externa utförare och den kommunala verksamheten, Omsorg i Helsingborg. Carema Orkidén driver boendena Sporrevägen, Gummarpsvägen och Tisdagsgatan samt fyra dagliga verksamheter på entreprenad. Attendo AB driver Tellusgatans barnboende/korttidsboende. Särskilda LSS-handläggare vid nämndens övergripande myndighet sköter myndighetsutövningen. Den 1 januari 2011 upphörde LASS (lag om assistansersättning) och bestämmelserna överfördes till 51 kap socialförsäkringsbalken. Personer som beviljats personlig assistans kan fritt välja utförare. åretS verkSamhet gott resultat av kvalitetshöjande arbete inom Omsorg i helsingborg

Det kommunala utförandet av LSS-insatser bedrivs integrerat med nämndens övriga ansvarsområden. För att långsiktigt höja kvaliteten och öka personalens yrkesstolthet gjorde vi 2010 en stor satsning för att implemen-

tera en ny vision för nämnden och en gemensam värdegrund för förvaltningen. Under 2011 har medarbetarna konkretiserat arbetet utifrån kärnvärdena och utvecklat arbetssättet på LSS-enheterna inom Omsorg i Helsingborg. Förbättringsarbetet har i hög grad skett på initiativ av baspersonalen. Ibland har man tagit hjälp av Genombrottsmetoden, en metod för systematiskt förbättringsarbete. Under 2011 har 30 medarbetare fått utbildning i metoden vilket resulterat i förbättringsprojekt, många på individnivå. Projekten handlar om aktiviteter, bemötande eller att minska brukares oro. Stadens medarbetarundersökning hösten 2011 visar genomgående höga värden för LSS-verksamheten: stoltheten över att arbeta inom LSS-verksamheten och i staden är hög. Sammantaget pekar resultaten på att lokal kvalitetsutveckling med gemensamma värderingar som grund uppskattas av såväl kunder som medarbetare. Utvecklingsarbete för ökad integrering och ökat inflytande för brukare

Under 2011 har förvaltningen velat utveckla, komplettera och variera utbudet av sysselsättning för deltagare inom den dagliga verksamhet som utförs av Omsorg i

vå r d - O c h O m S O rg S n ä m n d e n HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

Helsingborg. På vård- och omsorgsförvaltningens arbetsplatser har medarbetarna identifierat värdefulla och verklighetsnära arbetsuppgifter som lämpligen kan utföras av deltagare i daglig verksamhet. LSS-verksamheten har bildat Team service med tio deltagare för att utföra arbetsuppgifterna. I februari startade en utbildning för åtta personer, vägledare, inom LSS-verksamheten. Denna är ett led i att börja använda den så kallade delaktighetsmodellen för att möjliggöra större inflytande för brukare. Modellen är utvecklad av en forskare från Malmö Högskola i samverkan med Kommunförbundet Skåne.

genomsnittliga väntetiden efter beslut var 360 dagar mot målvärdet högst 180 dagar. Det är generellt svårt att mäta kundnöjdhet i gruppen som omfattas av LSS-insatser och inga riktigt bra metoder finns. Till nästa år bör förvaltningen söka metoder som bättre mäter utfallet inom LSS-verksamheten. Årets enkätundersökning till samtliga assistanskunder inom Omsorg i Helsingborg (cirka 60 personer) besvarades av drygt 50 procent. Den speglar därför inte verkligheten korrekt. Sammanfattningsvis visar dock undersökningen att de som svarat har en mycket hög kundnöjdhet inom områdena bemötande, trygghet och självbestämmande samt ett högt NKI (Nöjd Kund Index).

ökning i efterfrågan av lSS-insatser

Antalet personer med någon LSS-insats har varit relativt konstant över åren men ökade något under 2011, från cirka 600 till 635 personer. Största ökningen skedde inom daglig verksamhet där 28 personer tillkom. Orsaken är främst de stora årskullarna 1991-1992, där många nu avslutar gymnasiesärskolan. En stor ökning har även skett av ansökningar om bostad med särskild service för vuxna. De senaste åren har efterfrågan varit större än tillgången. Nämnden beslöt 2010 om nybyggnation av fyra LSS-boenden med vardera sex lägenheter. Två LSSbostäder på Fjällugglegatan i Maria Park-området invigdes i mitten av december 2011. Ytterligare två LSSbostäder på Magnoliagatan på Gustavslund öppnar i februari 2012.

FramtIden

Huvudmannaskapet för personlig assistans kommer, såvitt vi nu vet, även framöver att vara delat mellan Försäkringskassan och kommunen. Verksamheten påverkas därför mycket av hur Försäkringskassan agerar. En tänkbar förklaring till det ökade antalet ansökningar om bostad med särskild service kan vara enskildas osäkerhet om beviljade assistanstimmar kommer att motsvara det upplevda behovet. Trots att 12 nya LSS-lägenheter tillkom under 2011 och ytterligare 12 är planerade för inflyttning i februari 2012 så ser detta inte ut att täcka behovet fullt ut.

Förändringar avseende personlig assistans

Vid årsskiftet 2010/2011 ändrades lagstiftningen som berör personlig assistans. Det krävs nu tillstånd för enskilda assistansanordnare att bedriva verksamhet med personlig assistans. Dubbelassistans beviljas endast efter att vi prövat möjlighet till bostadsanpassning eller andra hjälpmedel. Nytt är också att vid insatser som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Tendensen de senaste åren är att insatsen personlig assistans ökar. Så var även fallet under 2011. Ökningen gäller antalet beviljade timmar, oberoende av lagstiftning. Totalt har de timmar som staden har kostnadsansvar för ökat med 2,8 procent. Detta innebär en ökning av nettokostnaden med 4,4 procent jämfört med 2010. En tydlig tendens är att kommunen som utförare av assistans utför färre timmar. Antalet verkställda timmar inom Omsorg i Helsingborg har minskat med 10 procent jämfört med 2010. I början av året anpassade vi antalet chefer och administrativt stöd efter den minskade volymen. verkSamhetSmål

övergripande ekonomi, mnkr intäkter

2009

2010

2011

Kostnader

-338

-350

-358

nettokostnader

-250

-261

-273

volymer/prestationer Personer med personlig assistans boende vuxna boende barn

145

147

164

daglig verksamhet

328

331

337

ledsagare

146

148

150

Kontaktpersoner

123

125

124

tillsyn

vistelse/stödfamiljer

timmar

253 000

257 000

247 000

- timmar staden har kostnadsansvar för

260 000

274 000

289 000

särskilt boende, kostnad/plats

593 000

582 000

610 000

daglig verksamhet, kostnad/plats

143 000

147 000

144 000

avlösare Familjehem

Personlig assistans av staden, utförda

ekonomi, kr

Nämndens mål att tjänster ska vara lättillgängliga för invånarna uppnåddes inte när det gäller den genomsnittliga tiden från beslut till verkställighet i LSS-bostad. Den

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011 vå r d - O c h O m S O rg S n ä m n d e n

socialnämnden individ- och familjeomsorg – barn och ungdom åretS verkSamhet

Verksamhetsområdena Barn (0-12 år) och Ungdom (1320 år) arbetar med förhandsbedömning, utredning och insatser av olika slag samt förebyggande arbete. Sedan 2011 driver socialtjänsten Storjour för hela Skåne Nordväst. Detta innebär att socialjouren upprätthåller rådgivning och myndighetsansvar under delar av kväll/natt och fattar nödvändiga beslut för att uppfylla kommunens yttersta ansvar för individer/familjer. Detta gäller förutom Helsingborg ytterligare nio nordvästskånska kommuner. En stor del av verksamhetsområde Barns pågående insatsarbete avser långa kontakter med familjer som ofta har en mycket komplicerad situation. Resultatuppföljning av dessa insatser är en svårighet. För att komma vidare här har man påbörjat ett arbete för att skapa en tydligare insatsprocess där delaktighet, målbeskrivning och uppföljning är ledord. Eftersom det råder brist på familjehem har ett antal satsningar gjorts i rekryteringsarbetet. Det handlar om bioreklam, Pågatågsreklam, aktivt arbete via press, radio, TV samt skapandet av en Facebooksida. Verksamhetsområde Ungas nya organisation har nu varit igång sedan november 2010. Under 2011 har arbetet med att få organisationen på plats gått framåt. Fokus har varit att fortsätta utveckla arbetet med att få medborgare som är nöjda med såväl kvalitet som resultat. Uppdraget kring ensamkommande flyktingbarn har förändrats under året. Antalet platser har ökat från 10 till 12 och barnens ålder ändrats från 14-17 år till 16-17 år. verkSamhetSmål

Vi vill att kundtiden, det vill säga tiden för direkt kontakt mellan handläggare och klient, ska fortsätta att öka. Jämfört med det nationella målet på 25 procent ligger Verksamhetsområde Ungdom väl till redan idag med 36 procent. Lagen kräver att ärenden ska utredas inom 4 månader. 2011 klarade verksamhetsområde Ungdom detta i 85 procent av fallen, en försämring med 2 procent sedan 2010. 67 procent av utredningarna inom Barn var avslutade inom 4 månader. Det är under det uppsatta målet. Under

S O cI a ln ä m n d e n HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

vår och tidig sommar genomförde Barns utredningsenhet en stor insats för att minska den uppkomna mängden av utredningar som var ett resultat av 2010 års stora inströmning. FramtIden

Barn som debuterar tidigt med normbrytande beteende utgör största riskgruppen för ogynnsam utveckling över tid. Uppskattningsvis har 5-10 procent av barnen till och med 12 år ett normbrytande beteende. Beteendet är 3 till 4 gånger vanligare hos pojkar än flickor. Det är därför av största vikt att socialförvaltningen arbetar både målinriktat och strategiskt för att hitta och hjälpa dessa barn så tidigt som möjligt. Verksamheterna kommer att se över möjliga neddragningar av tjänster. Detta eftersom antalet ärenden ökar samtidigt som budgetutrymmet och därmed pengar till bistånd förväntas minska till följd av minskade skatteintäkter för staden kommande år. I detta övervägande måste myndighetsutövningen prioriteras. Denna ska utreda, bedöma och hjälpa de mest utsatta barnen till goda uppväxtförhållanden.

övergripande ekonomi, mnkr intäkter

2009

2010

2011

Kostnader

-192

-193

-214

nettokostnader

-184

-181

-194

volymer/prestationer, antal 72

vårddygn i familjehem

Placerade på institution, årssnitt personer

44 351

42 693

45 196

vårddygn på institution

15 371

14 965

16 334

695

866

718

3 145

2 844

2 633

Personer i öppenvård ekonomi, kr institution, kostnad/dygn kvalitet andel barn i identifierade riskgrupper som får förbättrat skolresultat, procent

individ- och familjeomsorg – vuxen

åretS verkSamhet

Vuxenomsorgens uppdrag är att erbjuda psykosocialt stöd och psykosocial behandling till personer med missbruk och beroende och/eller andra psykosociala svårigheter. Verksamhetens strategi och mål är att medverka till långsiktigt hållbara lösningar, som bygger på brukarnas egna resurser och medverkan. Verksamheten har under året gett stöd till cirka 850 personer. 3,6 behandlingsassistenter och 11 socionomer arbetar i öppenvård med stöd och behandling. 11,5 behandlare arbetar på 2 HVB-hem, Olsgården för män och Villa Örelid för kvinnor. 24,6 vårdare och socionomer arbetar på 3 stödboenden, i träningslägenheter och i bostadssociala lägenheter. 2 socionomer arbetar med sysselsättning i daglig verksamhet, Maskrosen för kvinnor. En utredningsenhet med 12,5 socionomer utreder både vuxenomsorgens och socialpsykiatrins klienter. Vi har genomfört ny upphandling för Livtaget – strukturerad öppenvårdsbehandling enligt 12-stegsmodellen. Företaget Prosober AB tog hem anbudet och fortsätter därmed att driva verksamheten. Omstrukturering och avveckling av 4 stödboenden som vi påbörjade 2010 slutförde vi i februari 2011 när det nya akut- och korttidsboendet Fenix öppnade. Samtidigt stängdes boendet Möllan.

övergripande ekonomi, mnkr

2009

2010

Kostnader

-73

-77

-74

nettokostnader

-66

-68

100

105

12 101

7 787

9 106

1 061

725

intäkter

2011

volymer/prestationer, antal Placerade på institution, årssnitt personer vårddygn på institution Öppenvård, insatser*)

1 567

1 783

1 925

100

kvalitet andel brukare som ej återkommer inom tolv månader, procent andel brukarupplevd nytta av orosamtal, procent *)

siffran för 2011 är inte jämförbar med tidigare år då interna boende inte

längre räknas in i öppenvård.

verkSamhetSmål

Socialstyrelsens nationella riktlinjer är vägledande för att säkerställa ett kvalitetssäkert arbete inom utredning, insats och uppföljning. Kostnadseffektivisering sker fortlöpande med målet att få en budget i balans. Främst genom att förkorta tiden i extern vård och öka antalet lösningar som kan genomföras i vår egen kommun. Senaste brukarundersökningen visar ett Nöjd kundindex på 76 procent. En viktig del i arbetet med att nå nöjda kunder är de individuella planer som vi ska upprätta tillsammans med klienten. Målet är att 75 procent av klienterna ska ha en individuell plan, men vi nådde endast 34 procent. Viktigaste anledningen är den höga arbetsbelastningen. 84,65 procent av brukarna upplevde verksamheten som lättillgänglig. Fler klienter ska ha en stabil bostad. Bostad Först är ett 3-årigt projekt som startade i november 2010 i detta syfte. Projektet har under året erbjudit hemlösa personer egna hyreskontrakt i kombination med massiva stödinsatser i vräkningsförebyggande syfte. 11 personer har flyttat in i sina egna lägenheter och av dessa bor 9 kvar. Projekt Frida – kvinnofrid har mött särskilda behov hos kvinnor som är utsatta för våld och har missbruksproblem och/eller psykisk funktionsnedsättning. Vi avslutade projektet i mars med en handlingsplan för fortsatt stöd till dessa kvinnor. FramtIden

ekonomi, kr vårddygn, snittkostnad/dygn

En stor utmaning för oss är att 36 procent av de personer vi har kontakt med inte har egen bostad. Detta försämrar förutsättningarna att ge stöd- och behandlingsinsatser. Enligt uppdrag från socialnämnden har vi tagit fram en boendeplan. Denna ska ge god överblick och långsiktig strategi vad gäller framtidens behov av boenden.

• Verksamheten ska ta fram ett ledningssystem för kvalitetssäkring. • Framöver kommer vi att behöva klara fler ärenden på samma tid som idag. Det ställer krav på nya arbetssätt med mindre administration för att inte tillgängligheten ska försämras. • Ta fram ett gemensamt beroendecentrum för målgruppen 16-25 år tillsammans med psykiatrin, Blå kamelen och ungdom och familj.

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011 S O c I a ln ä m n d e n

individ- och familjeomsorg – psykiskt funktionsnedsatta (sol och lss)

åretS verkSamhet

Socialpsykiatrins uppdrag för psykiskt funktionsnedsatta är att erbjuda psykosocialt stöd, habilitering och rehabilitering. Verksamhetens strategi och mål är att medverka till långsiktigt hållbara lösningar som bygger på brukarnas egna resurser och medverkan. Verksamheten har under året gett stöd till 348 personer. 11,5 skötare och socionomer arbetar i öppenvård och ger stöd i brukarens eget hem medan 15,3 skötare arbetar på 2 särskilda boenden, Kronan och Sköldenborg. 1,25 personal arbetar med sysselsättning på daglig verksamhet 103:an. En utredningsenhet finns att tillgå. Under året har Sköldenborg av effektiviserings- och kostnadsskäl övergått från Attendo LSS till kommunal regi. Fyra LSS-boenden och en daglig verksamhet är utlagda på entreprenad. En ökning av personer som har behov av extern vård har skett de senaste 3 åren. Ökningen beror på fler ansökningar och fler utskrivningar från psykiatrins slutenvård. Ett omfattande arbete har gjorts under året för att ta fram ett lokalt avtal när det gäller samverkan för psykiskt funktionsnedsatta över 18 år. Psykiatrin inom den norra och södra delen av staden samt kommunens vård- och omsorgsförvaltning och socialförvaltning deltar. Sysselsättningsprojektet, med medel från Socialstyrelsen, bedrev vi under året för personer i öppen psykiatrisk tvångsvård. Projektet fortsätter under 2012.

verkan. I detta syfte möts ett brukarråd några gånger per termin. Brukarrådets uppgift är att tillvarata viktiga synpunkter från brukarna. 84,65 procent av brukarna uppfattade verksamheten som lättillgänglig. Personalen använde 55 procent av arbetstiden till direkt klienttid, en mycket hög andel i sammanhanget. 77,6 procent av brukarna upplevde att deras situation blivit bättre genom stödet från socialpsykiatrin. FramtIden

Allt fler ansöker om särskilt boende. Fler platser måste fram för att förhindra externa placeringar. Vi planerar nu en nybyggnation. Regionens psykiatri skriver ut allt fler personer som vårdas inom sluten vård. Kommunen har ansvar för att hjälpa dem till eget boende och stöd på hemmaplan. Detta försvåras kraftigt på grund av problem att få fram bostadssociala lägenheter, det vill säga lägenheter där kommunen är hyresvärd. Antalet personer med både psykiska funktionsnedsättningar och missbruk ökar. Ett projekt för att möta dessa svårigheter genom mer effektivt samarbete mellan kommunen och den psykiatriska vården startar i mars 2012 genom medel från Finsam.

övergripande ekonomi, mnkr

2009

2010

2011

verkSamhetSmål

intäkter

Socialstyrelsens nationella riktlinjer är vägledande. Vårt arbete ska så långt det är möjligt vara evidensbaserat inom utredning, insats och uppföljning. Kostnadseffektivisering sker fortlöpande med målet att få en budget i balans. Senaste brukarundersökningen visar ett Nöjd kundindex på 76 procent. En viktig del i arbetet med att nå nöjda kunder är de individuella planer som vi ska upprätta tillsammans med klienten. Målet är att 75 procent av klienterna ska ha en individuell plan, men vi nådde endast 34 procent. Viktigaste anledningen är den höga arbetsbelastningen. Vårt mål är att medverka till lånsiktigt hållbara lösningar som bygger på klientens egna resurser och med-

Kostnader

-66

-68

-70

nettokostnader

-57

-55

-57

S O cI a ln ä m n d e n HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

volymer/prestationer, antal Placerade på institution, årssnitt personer vårddygn på institution Öppenvård, insatser*

9 491

8 953

9 667

447

453

292

1 726

1 633

1 617

ekonomi, kr vårddygn, snittkostnad/dygn

* siffran för 2011 är inte jämförbar med tidigare år då interna boende inte längre räknas in i öppenvård.

Kulturnämnden Kultur åretS verkSamhet

helsingborgs bibliotek

Samordningen mellan kulturförvaltningen, Stadsteatern och Konserthuset har på olika sätt präglat 2011. Fokus har legat på barn och unga och på den ideella sektorns kulturaktörer. Vi har utvecklat Kulturkortet med tydligare profil och tagit fram en ny webbplats som inbjuder till dialog och deltagande. Kulturkortsförmånerna är utökade genom ett avtal med biografen Röda Kvarn. Helsingborg ligger i framkant i arbetet med film och rörliga medier genom projektet BoostHbg, som är förlängt med tre år. Fredriksdalsteatern har fått nya bänkar. Kärnan har varit stängd under delar av året för att förbättra brandskyddet, men öppnade åter i september. Besökssiffrorna på flera anläggningar har dessvärre sjunkit. Regional samverkan är under utveckling. Det handlar bland annat om utkast till delregional kulturplan för Skåne Nordväst, projektet Kultur på recept med start 2012 och start av ett projekt kring kulturella och kreativa näringar.

Under 2011 har utvecklingen av biblioteken inriktats på de uppdrag som är uttryckta i fullmäktiges målprogram. I dessa ingår att Stadsbiblioteket och områdesbiblioteken ska utvecklas till moderna mötesplatser och att kultur ska användas för att bryta utanförskap i stadens bostadsområden. För att förbättra servicen till besökarna har ett arbete startat med att effektivisera bibliotekens självbetjäningssystem. En förvaltningsövergripande projektgrupp arbetar med att öka tryggheten för besökarna på Stadsbiblioteket. Dessutom pågår en utredning kring områdesbibliotekens och bokbussens framtida roll i kommunen. Det delregionala bibliotekssamarbetet har under året tagit stora steg framåt med ett gemensamt transportsystem för biblioteken i Skåne Nordväst. Samarbetet inbegriper också gemensam webbplats, bibliotekskatalog och lånekort. Allt realiseras under 2012. Kultur i Stadsdelar och Helsingborgs Stadsteater har i musikalprojektet Wag the City Helsingborg gett möjlighet för 85 av stadens ungdomar från 3 olika skolor att tillsammans korsa fysiska och mentala gränser. Här kan ungdomarna mötas i en föreställning som ger röst åt deras drömmar och tankar om hur de ser sin framtida stad.

Sofiero och Fredriksdal

2011 var ett regnigt år vilket påverkade besökssiffrorna. Flera av de stora arrangemangen – Sofiero Classic, Den stora trädgårdsfesten, Mikaeli marknad, Jul på Fredriksdal – ansattes av storm, regn och vikande besökssiffror. Fredriksdal uppmärksammade det internationella skogsåret med årets tema Träd. Temat återkom under hela säsongen i bland annat utställningen Trädets tid av Christel Kvant och i samarbetet med sommarteater på Krapperup kring Träden dansar. Detta berörde även Sofiero. På Fredriksdalsteatern dansade 70-talet in med Eva Rydberg och Magnus Härenstam i Viva la Greta. Skolklasserna har strömmat till med fullbokade program för både Matte ute och Svenska ute. På Sofiero kunde man under året hänföras av Agneta Spångbergs fantastiska keramikklänningar i Cocktail Couture, glädja sig åt Madeleine Pyks färgsprakande målningar eller låta sitt historieintresse blomma i utställningen Ingrid – Blomsterdrottningen. Under året startade första delen av Prinsar och prinsessor, Helsingborgs stads bröllopsgåva till kronprinsessan Viktoria och prins Daniel. Det handlade om iordningställande av de kungliga lekstugorna, odlingar, sittplatser och nya lekytor.

dunkers kulturhus

Från att ha varit ett hus med två skilda organisatoriska verksamheter blev Dunkers under 2011 en verksamhetsmässig enhet. En verksamhetschef leder arbetet tillsammans med två avdelningschefer för Helsingborgs kulturskola och Dunkers utställningar och scenkonst. Året startade med nedmonteringen av de tidigare lokalhistoriska utställningarna Fragment och Vikten av vatten. Under 2011 har ett intensivt arbete skett med att producera den nya utställningen På gränsen. Denna har även varit pilotprojekt i Om att angå – en metod för systematisk publikdialog i fokus- och referensgrupper. Syfte med metoden är att skapa utställningar vars innehåll berör och angår besökarna på djupet. Åtta utställningar hade vernissage under året. Den besöksmässiga höjdpunkten var den högtidliga öppningen av Under stor press – Mästargrafik från Ateljé

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011 kU ltU r n ä m n d e n

kU ltU r n 채 m n d e n HeLSing borgS STa dS 책 rSr ed oviSning 2011

Larsen. Delar av den svenska och den norska kungafamiljen gästade utställningen. För de unga har Söndagsscen erbjudit välbesökt barnteater. Familjelördagarna där barn på ett skapande sätt får ta del av ordinarie utställningar är utökade till varje lördag. RumEtt – verksamheten för unga 15-25 år – har ökat sina besökssiffror med 50 procent. Kulturskolan har gett ett stort antal elevkonserter med en total publik på nästan 20 000 personer och har deltagit i flera arrangemang i staden. Året avslutades på ett färg-, ljus- och ljudsprakande sätt med projiceringen Helsingborgs stads Jul & Ljus 2011 på Dunkers fasad och daglig lucköppning på Sundstorget.

2012 öppnar på Dunkers kulturhus. Dessutom har Kulturmagasinet producerat utställningarna Ge oss tid och Format av trä. verkSamhetenS mål

Utfallet i verksamhetens mål har generellt varit positivt med flera förbättrade målvärden så som exempelvis stor ökning av besöken på Kultur Helsingborgs webbsidor vilket kan bero på en nylansering av webbsidorna för Sofiero och Fredriksdal. Det är också positivt att vi överträffar målvärdet avseende helsingborgare som anser att staden erbjuder bra förutsättningar för barns och ungas kulturella deltagande och skapande. Dock krävs åtgärder kring besökssiffror, sålda kulturkort samt medarbetarnas sjukfrånvaro.

kulturmagasinet

Kulturmagasinet blev under 2011 en egen verksamhet. Målet är att vara den kunskapsinstitution som kan tillgängliggöra kulturarvet som en resurs för Helsingborgs kommuninvånare. Insamlingen ska koncentreras på de föremål och berättelser som är relevanta och representativa för helsingborgarna. Vi har arbetat med att digitalisera samlingarna och synliggöra dem digitalt. Det arbetet kommer att fortsätta under 2012. Arbetet har fokuserat på genomgång av föremål och fakta till den nya lokalhistoriska utställning som under

övergripande ekonomi, mnkr intäkter

2009

2010

2011

FramtIden

Även i fortsättningen ska vi ha fokus på barn och unga och den ideella sektorns kulturaktörer. Och vi ska vända de vikande besökssiffrorna. Inför 2012 ska vi vårda våra fantastiska kulturinstitutioner och vår trogna publik. Samtidigt öppnar vi dörrar så att nya kulturyttringar och grupper kan göra sitt intåg på den helsingborgska kulturarenan.

ekonomi, kr bibliotek, kostnad/besök

2009

2010

2011

Kostnader

-205

-284

dunkers kulturhus, kostnad/registrerat besök

359

316

343

nettokostnader

-157

-158

-242

Fredriksdal/sofiero, kostnad/besök*

140

176

188

165

5 627

4 904

4 385

bibliotek, utlån/invånare

7,1

6,9

7,0

– riket

7,6

7,3

Kärnan, kostnad/besök** volymer/prestationer

Musikskolan, kostnad/elev

bibliotek - antal lån, tusental - antal besök, tusental

scen och konstnärligt utövande, 905

875

861

1 148

1 089

1 068 kvalitet, procent

dunkers kulturhus, antal besök - totalt registrerade, tusental

108

- Utställningar, tusental

- arrangemang vuxna, tusental

214

163

159

178

164

155

- arrangemang barn/unga, tusental Fredriksdal, antal besök, tusental - varav teater sofiero, antal besök, tusental - varav konserter Kärnan, antal besök, tusental scen och konstnärligt utövande, antal

kostnad/deltagare

5 858

9 144

9 452

* Kostnad per besök Fredriksdal exklusive teaterbesök, sofiero exklusive konsertbesök. ** Kärnan har varit stängd mars-augusti för att brandsäkras.

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011 kU ltU r n ä m n d e n

idrottsoch fritidsnämnden Fritid åretS verkSamhet

Fritidsverksamheten består av öppen verksamhet – fritidsgårdar, projekt och områdesarbete – för barn och ungdomar. Här ingår också skötsel och drift av idrottsoch fritidsanläggningar, föreningsbidrag, läger- och lovverksamhet och idrottsarrangemang. Markförbättringarna på stadens fotbollsplaner fortsatte. På Toftavallen i Ödåkra installerades ny belysning och nytt konstgräs lades på idrottsplatsen i Laröd. En ny läktare för cirka 300 personer byggdes på Harlyckan. Sperlingegården/Hittarps ridklubb fick under året ett nytt kombinerat klubbhus när anläggningen renoverades. verkSamhetSmål Idrott

Idrotts- och fritidsnämndens mål: Fritid Helsingborg ska medverka till att arrangemang med regionalt, nationellt eller internationellt genomslag förläggs till staden. Helsingborg är en idrottsstad och flera spännande arrangemang genomfördes, som SM-finaler i kampsport och SM i dans. Eskilscupen i fotboll drog nästan 40 000 personer till Helsingborg. I ridhuset genomfördes flera stora ridtävlingar. Framgångsmässigt var den stora händelsen Helsingborgs IF:s tre mästartitlar. En rad andra arrangemang genomfördes 2011, till exempel Bomässan, Nyårssaluten och Öresundsspelen. Bland evenemangen i Idrottens hus kan nämnas Hälsomässan, Antikmässan och Leksaksmarknaden. öppen verksamhet

Idrotts- och fritidsnämndens mål: Barn och ungdomar ska erbjudas förutsättningar för ett rikt och utvecklande idrottsoch fritidsutbud. Barn och ungdomar ska ges möjlighet till en meningsfull fritid. Aktivitetshuset Jutan med boule, musikverksamhet och skate som huvudsaklig inriktning kunde räkna över 40 000 besök. Arbetet med att bredda verksamheten inleddes och en ny danshall anlades.

En anläggning för islandshästar färdigställdes. Den består av två ovalbanor och en rakbana på 400 meter. Samtliga stadens sommarläger blev i stort sett fullbokade. Vi erbjöd över 90 olika aktiviteter inom ramen för årets sommarlovsverksamhet, flera i samarbete med olika föreningar. Fritid tog över driften av Multiteket, en mötesplats för 10–19 åringar på Drottninghög. Victoriahusets fritidsgård flyttade in i nya lokaler på Planteringen och en mötesplats nyöppnades på Magnus Stenbocksskolan. På Närlunda och Drottninghög invigde man nya näridrottsplatser. Vi anlade en mindre och tillfällig näridrottsplats på Magnus Stenbocksskolan. FramtIden Idrott

Nyårssaluten inledde traditionsenligt det nya idrottsåret och lockade människor i alla åldrar att röra på sig efter julhelgen. Arrangemanget kommer eventuellt att flytta till den nya arenan 2013. Arenaprojektet påverkar inte bara Olympiaområdet utan även staden i dess helhet. Arenan ska vara klar för invigning 30 november 2012 och flera större arrangemang är redan inbokade. Vi renoverar Idrottens hus och ishallen för att bättre möta föreningslivets och stadens behov. Planering för en mötesplats i anslutning till arenan pågår. Området ska locka gammal som ung att utöva sina fritidsintressen. Kallbadhuset Kallis har rivits för att öppna i ny skepnad i maj. Under hösten påbörjas renoveringen av Pålsjö kallbadhus. För att öka spontanidrottandet ska vi bygga fler näridrottsplatser. öppen verksamhet

På Rosengården ska vi öppna en ny mötesplats för alla åldrar. Öppen verksamhet med musikinriktning planeras vid Magnus Stenbocksskolan. Samarbetet med föreningar och andra aktörer fortsätter och bidrar till att öka antalet mötesplatser för stadens ungdomar.

I d rOt t S - O c h Fr ItI d S n ä m n d e n HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

övergripande ekonomi, mnkr

2009

2010

2011

Kostnader

-191

-198

nettokostnader

-166

-173

-172

intäkter

ekonomi, kr

2009

2010

2011

Fritidskostnad/invånare, kr

1 486

1 524

1 519

2,2

2,3

2,8

93,5

aktivitetsstöd, mnkr

kvalitet volymer/prestationer, antal Fritidsgårdar

andel besökare på fritidsgårdar som 12

Fotbollsplaner, konstgräs

Övriga fritidsanläggningar Fotbollsplaner, grus och gräs

ishallar/isbanor

sim- och badanläggningar

5 9

sporthallar

Friidrottshallar

näridrottsplatser

99 980

107 238

102 456

upplever sig nöjda med verksamheten andel besökare på fritidsgårdar som upplever sig nöjda med bemötandet från personalen

sammankomster med beviljade aktivitetsbidrag

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011 I d rOt t S - O c h Fr ItI d S n ä m n d e n

stadsbyggnadsnämnden gator, vägar och parker åretS verkSamhet

Under året har arbetet med stadens nya entreprenörer Peab AB, Green Landscaping och Skogsvårdsbolaget TS AB fortlöpt. Vi har förbättrat både rutiner och löpande uppföljning. Inom Trygghetsprojektet har man gjort riktade insatser på Närlunda och i Margaretaparken. Delar av Södra Kyrkogatan är ombyggda och Gröningen har fått ny belysning. Vi har inlett omgestaltningen av Planteringen inom projektet PlantEra PlantÄra med dialog, inventering av trygghetsfrågor och gestaltningsarbete. För att bidra till att skapa trygga bostadsgator har vi erbjudit blomlådor för att minska hastigheten. Under året har intresset växt och det har funnits fler förfrågningar än tillgång på blomlådor. I enlighet med cykelplanen har vi förbättrat och byggt

ut flera delsträckor av cykelväg. Vi har färdigställt Mariastråket och förbättrat cykelvägen vid Helsingborg Arena. Denna har fått en lite annorlunda belysning i vägbanan för såväl vägledning som utsmyckning. Under året har vi skyltat upp flera av stadens huvudcykelstråk med vägvisning. Låsbara cykelgarage finns nu att hyra på Ramlösa station och Maria station. Under våren inventerade vi alla parkeringsskyltar med tillhörande lokala trafikföreskrifter. I de fall där de inte överrensstämde har vi genomfört ändringar. Vi har tagit fram nya rutiner för att säkra att skyltningen stämmer överens med den lokala trafikföreskriften. Ett annat arbete som pågått under året har varit justering av taxorna för parkeringshus och nyttoparkering. Dessa är reglerade och följer nu den taxehöjning som vi genomförde tidigare för vanlig gatumarksparkering.

S ta d S bYgg n a d S n ä m n d e n HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

För 12:e året i rad anordnade vi vårstädning inom ramen för I love Helsingborg. Ungefär 50 föreningar fick ihop cirka 8 000 kilo skräp. Skolgårdsstädningen aktiverade 33 skolklasser med 660 elever. Genom projektet blev Helsingborg tvåa i Årets kommun – Håll Sverige Rent. Den lyckade kampanjen firade vi med Proudness, en sju timmar lång fest i Grytan där en mängd artister uppträdde. Kullagatan är ombyggd och har fått ny ytbeläggning, ny belysning och enhetliga markiser utmed stråket. Det moderna ljud- och ljussystemet invigde vi under året. Då firade också staden att Sveriges äldsta gågata fyllde 50 år. Ett av stadens större infrastrukturprojekt är ombyggnaden av Österleden, där nu den fjärde och sista etappen är påbörjad. Ett annat stort ombyggnadsprojekt är Garnisonsgatan på Berga som under året har anpassats för att bli mer trafiksäker. Hävertgatan, en del av Arenastråket, är ombyggd och förbättrad med ny cirkulationsplats och nya parkeringsplatser. En stad ska inte bara vara funktionell och säker, den ska även locka med det lekfulla och vackra. Under året har vi byggt om ett antal lekplatser och några nya har tillkommit. På Elineberg byggde vi efter önskemål en parkourlekplats, där den egna kroppen fungerar som enda hjälpmedlet. I Fredriksdalsskogen har vi uppfört en anläggning för spontanidrott med olika motionsredskap. I Rydebäck har en ny badbrygga kommit på plats i samarbete med Rydebäcks byalag. Under våren tog vi fram Helsingborgs trädslinga. Under en promenad på cirka tre kilometer få man ta del av 58 olika arter. Vi har genomfört ett antal evenemang under året, som Trädets dag i Slottshagen, invigning av Filborna skogspark, invigning av Parkourlekplatsen på Elineberg, Blå flaggevenemang samt Jul & Ljus, som var årets evenemang i jultid på Sundstorget. Jul & Ljus lockade helsingborgare inte bara med det årliga ljusspelet som i år projicerades på Dunkers Kulturhus fasad, utan även med en mötesplats med daglig lucköppning bland gigantiska snöbollar. Under året smyckade vi staden med över 600 utplacerade blomsterurnor. Och i december lystes Helsingborg upp av 26 000 ljuspunkter, 13 granar, 300 belysta träd och 700 marschaller. Miljöverkstaden har fortsatt bedriva en omfattande miljöpedagogisk verksamhet. Under året som gått har 10 000 elever och vuxna träffat miljöverkstaden under 2 700 timmar. Det var en ökning med drygt 10 procent jämfört med föregående läsår.

Ett annat viktigt mål är arbetet med trygghetsinsatser som under det gångna året skulle vara minst tre. Även här kom vi upp i fem insatser, där fokus främst har varit Planteringen och Närlunda. Vi har gjort belysningsinsatser på Södra Kyrkogatan, Gröningen och i Margaretaparken. Uppfyllelsegraden för tjänstegarantin för lekplatser uppgick till 100 procent. Av de 27 akuta ärendena som kom in åtgärdade vi 25 samma dag och 2 dagen efter. Andelen åtgärdade cykelstråk under 2011 skulle nå upp till 15 procent. Med anledning av förseningar vid utbyggnaden av Ramlösavägen nådde vi inte målet, endast cirka 10 procent blev åtgärdade. FramtIden

Arbetet med Hamnleden kommer att vara fortsatt intensivt med fokus på bland annat hur senareläggningen av Södertunneln påverkar det fortsatta arbetet. Ett annat viktigt projekt är Österleden, som gått in i etapp fyra. Vi slutför projektet under 2012 med planerad öppning i december. H+ projektet går in i en ny fas och ska nu gå från planering till genomförande. En ny organisation trädde i kraft vid årsskiftet. Under 2012 påverkar denna staden på olika sätt. Planteringen är ett viktigt område under förändring genom projektet PlantEra PlantÄra. Förberedelserna vi gjorde 2011 ger fysiska avtryck redan under 2012. Dels ska vi göra större ombyggnader av torg och parker, dels sätter vi in åtgärder av drift- och underhållskaraktär. I samarbete med Skånetrafiken ska en ny bussvision läggas fast. Avsikten är att entreprenören Skånetrafiken och kommunen kommer överens om en fortsatt gemensam färdplan för stadens kollektivtrafik. Inom bussvisionen ingår flera delprojekt, som Resor för alla.

ekonomi, mnkr intäkter

2009

2010

2011

170

154

166

Kostnader

-399

-430

-447

nettokostnader

-229

-276

-281

Körbaneyta, tusen m2

4 800

4 898

4 922

Parkeringsplatser

3 521

3 371

3 231

141

146

151

10,7

9,9

10,1

154

166

117

volymer/prestationer

renoverade lekplatser andel (procent) barn i årskurs 2–7 som nås med miljöpedagogiska program

verkSamhetSmål

ekonomi, kr

För att uppnå en högre standard på offentliga mötesplatser, som parker och torg, har målet varit att vi ska rusta upp minst två offentliga platser per år. Under 2011 byggde vi om fem olika platser, bland annat Kullagatan och Konserthustorget.

väghållning, exkl kapitalkostnad, belysning och vinterväghållning, kostnad/m2 kvalitet Upphinnandeolyckor, antal

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011 S ta d S bYg g n a d S n ä m n d e n

vatten- och avloppsverk åretS verkSamhet

Under året har flera investeringsprojekt pågått. Bland annat handlar det om arbetet med att färdigställa Österleden etapp två och bygget av nya huvudvattenledningar för att trygga den framtida vattenförsörjningen. En viktig investering som berör dagvattenhanteringen är utloppet vid Pålsjöbaden. Dagvattenutloppet har förlängts cirka 200 meter ut i sundet. Förhoppningsvis kommer detta medföra att stranden får tillbaka sin Blå flagg. Vi har sanerat delar av området Tågaborg med separata dag- och spillvattenledningar och samtidigt har vi lagt nya vattenledningar. Efter en vattenläcka intill vattentornet på Fredriksdal beslutades att lägga om både en del av huvudledningen och ledningarna in i tornet. På sträckan förberedde vi en framtida inkoppling av den ledning som ska ligga mellan Österleden och vattentornet. När den ledningen är på plats och är inkopplad i tornet höjs leveranssäkerheten avsevärt. Under året har det varit mycket fokus på krishantering och ett stort arbete har genomförts för att skapa gemensamma rutiner för krishanteringen i Helsingborg. NSVA arrangerade en gemensam övning och efterföljande utvärdering med deltagande av samtliga kommuner.

ekonomi, mnkr intäkter Kostnader nettointäkter/kostnader

2009

2010

2011

202

191

188

-200

-207

-9

-19

leverad mängd vatten m3

14 126

14 095

14 331

behandlad mängd avlopp m3

20 311

18 255

18 048

13,4

12,0

20,2

kvalitet

verkSamhetSmål

Under 2011 har antalet avloppsstopp jämfört med 2010 minskat från 76 till 44. Antalet översvämningsärenden som inkommit är 17, jämfört med 45 under 2010. FramtIden

volymer/prestationer

svinn i vattenledningsnät i procent

Reinvesteringsplaner är nu framtagna för anläggningarna. Dessa är en förutsättning för att kunna leva upp till de lagar och krav som finns för verksamheten. Förslag till reviderat skyddsområde för berggrundsvattentäkten vid Örbyfältet är framtagen. Dräneringsledning ansluts vid Örbyvägen för att skydda vattentäkten från ovidkommande vatten. Under året är 158 driftsstörningar inrapporterade när det gäller vattenläckor. Vi har reparerat 66 vattenläckor på huvudledningar och 27 på servisledningar. Vi har åtgärdat 57 ventiler och 8 brandposter. Ett haveri inträffade i en av de båda rötkamrarna på Öresundsverket. Den nästan 40 år gamla rötkammaren är tömd och undersökt. Detta för att utesluta frätskador relaterade till de höga svavelvätehalter som man uppmätt på Öresundsverket. Betongen är analyserad och beräknas hålla minst 10 år till. Under haveriet har produktionen av gas legat på en något lägre nivå än normalt. Detta har resulterat i en minskad intäkt för gasförsäljningen. Under stormen Berit den 27 november blåste delar av taket på rötkammarbyggnaden av. Taket är genomruttet och behöver bytas ut. Detta arbete kommer vi att genomföra under år 2012.

Mark- och källaröversvämningar, antal

vattenläckor, antal

145

För att hantera den framtida vattenförsörjningen i Helsingborg har projektet Helsingborg 2030 arbetat fram en plan. Arbetet fortsätter med EVAA-projektet för H+ området. Projektets syfte är att på ett långsiktigt och klimatsmart sätt lösa frågor kring energi, vatten, avlopp och avfall. Arbetet med att utreda vattenrelaterade frågor i samband med den förbränningsanläggning som byggs på Filborna kommer att fortsätta.

S ta d S bYgg n a d S n ä m n d e n HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

avfallshantering

åretS verkSamhet

verkSamhetSmål

Den 23 november 2011 antog kommunfullmäktige en ny renhållningsordning med tillhörande avfallsplan. Planen gäller till och med 2015. Visionen är att Helsingborgs stad ska bli bäst i Sverige på återvinning och förebyggande avfallshantering. Under året har en viktig aktivitet varit att sprida information och kunskap om avfallshantering. Som en del i detta har vi genomfört 81 lektioner för årskurs 3, och 94 skolgrupper har varit på studiebesök på Filborna avfallsanläggning. Under året har vi producerat två nummer av tidningen Kretsloopen. Samtliga hushåll i Helsingborg har fått ett exemplar. I oktober 2011 genomförde vi Farligt-avfallskampanjen. Vi samlade in farligt avfall på 20 platser. Totalt kom 189 besökare, en minskning sedan 2010. Under kampanjen samlade vi in 1,06 ton farligt avfall och 1,2 ton vattenbaserad färg. Vi har även genomfört kampanjen ”Det är lätt att sortera rätt” i samarbete med NSR och Nårab. Stadens entreprenör Helsingborgs Renhållnings AB har under året utfört 1 479 582 tömningar. Hämtning av grovsopor är en av de tjänster som ingår i renhållningstaxan och antalet hämtningar ligger stadigt på cirka 10 000 villor per år. Under 2011 satte vi ut Samlaren för insamling av glödlampor, lågenergilampor och batterier på ICA Maxi Regementsvägen. Samlaren har nu funnit på plats under 5 månader. Vi har samlat in 36 kilo glödlampor, 22,5 kilo lågenergilampor, 137 kilo batterier och 38 kilo småelektronik. 2011 gjorde vi 200 kundbesök för att informera om sortering och abonnemang för matavfall. Detta har inneburit 240 nya abonnemang. Antalet tömda kärl med matavfall har ökat med 8 750, siffran för 2010 var totalt 31 304. Att ökningen inte är så stor 2011 beror på att de fastigheter som återstår kräver större arbetsinsatser för att komma igång med insamling av matavfall. Cirka 160 soprum har ännu inte infört insamling av matavfall. Under 2011 har arbetet med att skapa en god arbetsmiljö för entreprenörerna varit viktigt. Renhab valde ut 30 områden med dåliga förhållanden för hämtning. Vi har inlett arbetet med att se över åtgärder för förbättringar.

Den 23 november 2011 antog kommunfullmäktige en ny renhållningsordning med tillhörande avfallsplan. Planen gäller till och med 2015. Visionen är att Helsingborgs stad ska bli bäst i Sverige på återvinning och förebyggande av avfall. Renhållningsverket erbjuder nu två e-tjänster: ansökan om gemensamt sopkärl och ansökan om uppehåll i sophämtningen. FramtIden

Den 22 september 2011 beslutade stadsbyggnadsnämnden att stadens skyldigheter inom avfallsområdet enligt miljöbalken ska övergå till NSR AB. Detta innebär att NSR från och med 1 januari 2012 tar över den verksamhet som renhållningsverket bedrivit inom stadsbyggnadsförvaltningen. Liksom i dag är det kommunfullmäktige i Helsingborgs stad som beslutar om den kommunala renhållningstaxan och renhållningsordningen med tillhörande avfallsplan. ekonomi, mnkr

2009

2010

2011

intäkter

122

119

129,2

Kostnader

-121

-129

-129,5

-10

-0,3

Återvinning kg/inv.

260

250

261

Farligt avfall kg/inv.

20,2

19,4

215

208

198

nettointäkter volymer/prestationer

restavfall kg/inv. organiskt avfall kg/inv. ekonomi kr Återvinning kostnad/kg

1,53

1,77

1,5

Farligt avfall kostnad/kg

2,22

2,29

restavfall kostnad/kg

2,05

2,17

2,25

organiskt avfall kostnad kg/inv.

1,69

1,82

1,98

58,5

55,5

kvalitet Felsorteringsgrad på restavfall i procent Felsorteringsgrad på organiskt avfall i procent

Uppgift saknas

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011 S ta d S bYg g n a d S n ä m n d e n

stadsbyggnad åretS verkSamhet

Under 2011 ställdes fördjupning av översiktsplan för H+ (FÖP H+) ut och antogs. FÖP H+ föreslår markanvändning, övergripande bebyggelsestruktur samt ställningstaganden att utgå från i den fortsatta planeringen kring hur södra Helsingborg kan utvecklas. Ändring av översiktsplan för Allerum-Hjälmshult har varit på samråd och vi har bearbetat inkomna synpunkter. PM Klimatanpassning behandlar hur och varför Helsingborg kan stå robust vid ett förändrat klimat. Denna är färdigställd inför tillstyrkan och kommande antagande i kommunfullmäktige. Stadsbyggnadsnämnden har tillstyrkt eller antagit 21 detaljplaner. 19, motsvarande cirka 1 210 bostäder, har vunnit laga kraft. Det är det största antalet bostäder i lagakraftvunna detaljplaner under ett år i tillgänglig statistik sedan 2003. Vid årsskiftet fanns det möjlighet till närmare 2 930 bostäder i lagakraftvunna detaljplaner. Under 2011 har också detaljplaner motsvarande omkring 135 000 m² ny verksamhetsyta vunnit laga kraft. Byggverksamheten har varit fortsatt intensiv. Bland stora projekt som vi beviljat bygglov kan nämnas nybyggnad för Hornbach inom Väla Södra, tillbyggnad för Green Cargo på Ättekulla och nybyggnad av Filmstaden på Söder.

övergripande ekonomi, mnkr

2009

2010

2011

126

109

112

-164

-148

-157

-38

-39

-45

158

806

1 210

verksamhetsytor tusen m2

430

352

135

nybildade fastigheter

106

287

138

Påbörjade bostäder

265

396

598

- varav flerbostadshus

226

275

305

121

293

intäkter Kostnader nettokostnader volymer/prestationer genom detaljplaner möjliggjorda lägenheter (laga kraft vunna) genom detaljplaner möjliggjorda

- varav småhus

Nybyggnad av flerbostadshus har främst skett i Rydebäck, Mariastaden, Björka, Vasatorps Trädgård och vid Kullavägen. Nybyggnad av enbostadshus har skett i Rydebäck och Björka. Nybyggnad av äldreboende har ägt rum vid Rausvägen. En ny plan- och bygglag trädde i kraft 2 maj. Denna innebar nya processer, nya arbetsuppgifter, ny delegeringsordning och ny taxa. Den gamla lagen hanteras parallellt med den nya i 5-10 år. Dagarna innan den nya lagen trädde i kraft inkom cirka 200 nya bygglovsansökningar. Antalet inkomna ansökningar om lantmäteriförrättning var normal. Vi har genomfört större bostadsexploateringar i Mariastaden, Kattarp och Vasatorp. Vi har slutfört fastighetsbildningen för startprojektet i H+, Filmstaden. Tjänsten för utsättning av VA-ledningar anlitas flitigt och cirka 120 ärenden har registrerats under 2011. Vi har lanserat en e-tjänst för VA-utsättningar. verkSamhetSmål

Ett av målen under året var att färdigställa fördjupningen av översiktsplanen för H+. FÖP H+ ställdes ut under 2011 och i november antog kommunfullmäktige FÖP H+ med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Totalt antal bostäder i tillstyrkta/antagna detaljplaner av stadsbyggnadsnämnden ska vara minst 1 400. Under 2011 redovisades totalt cirka 1 530 tillstyrkta/antagna bostäder. FramtIden

För infrastrukturen handlar det om en fast HH-förbindelse som kan komma att ändra förutsättningarna för Helsingborgs strategiska planering. I mindre skala kan de beslut om satsningar inom spårvagnsutbyggnad, som SPIS-projektet lägger grund för, påverka stadens framtida struktur. Planberedskapen bör vi fortsatt bygga på för att kunna möta framtida behov där planproduktion när det gäller bostäder ska ligga på 1400 antagna bostäder per år. En nationell portal för tillhandahållande av kartor och geografisk information via webb öppnade vid årsskiftet. Målsättningen är att under 2012 tillgängliggöra geografisk information genom portalen.

S ta d S bYgg n a d S n ä m n d e n HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

Utvecklingsnämnden Försörjningsstöd åretS verkSamhet

Färre helsingborgare sökte sig till mottagningen för försörjningsstöd under 2011 jämfört med föregående år. De nya ärendena minskade med 13 procent. De som står nära arbetsmarknaden klarade sig utan bidrag. Samtidigt blev fler kommunmedborgare kvar i långvarigt bidragsberoende. En nyhet från och med 2011 är att alla som söker försörjningsstöd kallas till vägledning om studier och andra vägar till egen försörjning. Vägledningen är obligatorisk och ingår i ansökningsproceduren. Bristfällig utbildning är en av grundorsakerna till att man har svårt att försörja sig. Syftet med vägledningen är att motivera till studier och egenförsörjning. I denna satsning erbjuder vi också en vägledande orienteringskurs på halvtid under tre veckor. Hälften av de 112 personer som deltog i kurserna under april-augusti kunde försörja sig själva tre månader efter avslutad kurs. Målgruppen som behöver rehabilitering ökade. Under året vidareutvecklades samarbetet om gemensamma klienter/patienter mellan utvecklingsnämndens förvaltning och psykiatrin, Najaden och Södermottagningen. Tillströmningen av hushåll med boendeproblematik var fortsatt hög. Vi tecknade avtal med Kärnfastigheter om 10 rum i boende på Thalassa. En större andel kvinnor med skyddsbehov behövde stöd på vandrarhem/kvinnojour. Fler personer behövde också språkstöd. Med hjälp av extra medel prioriterade vi arbetet med föräldralediga försörjningsstödstagare. Jobbprojekt har varit en ny effektiv arbetsform på vägen mot egen försörjning. Ett brett utbud av insatser för försörjningsstöd är ett viktigt instrument för att individen ska kunna bli självförsörjande. Exempel på insatser är utredningar och program för utredning, motivation, mottagning, kartläggning och arbetsträning. Det kan också handla om individuella insatser som samtalskontakter, konsultation med psykolog eller psykiatriker, läkarutlåtanden och drogtester.

till sjukskrivning/utredning. 426 tog steget till annan insats, ersättningsform eller fortsatt arbetssökande. Antalet bidragshushåll ökade med 2 procent under året. Det är en betydligt mindre ökning än mellan åren 2009 och 2010. Ungdomshushållen minskade med 5 procent. De nya sjukförsäkringsreglerna påverkade inflödet av nya ärenden marginellt. Dessa inverkar i högre grad på utflödet. FramtIden

Ungdomar och personer som behöver språkstöd är prioriterade grupper. Antalet försörjningsstödstagare kommer att vara fortsatt högt och eventuellt öka under det närmaste året. Målgruppernas behov kommer vi att möta med flexibla insatser. Samverkan med andra myndigheter, organisationer och arbetsgivare samt med kommunerna i Skåne Nordväst har även i fortsättningen en central roll.

övergripande ekonomi, mnkr intäkter

2009

2010

2011

Kostnader

-230

-261

-273

nettokostnader

-230

-261

-273

volymer/prestationer Hushåll som någon gång under året erhållit försörjningsstöd – varav ungdomshushåll Hushåll med försörjningsstöd snitt/månad Flyktinghushåll med introduktionsersättning

3 926

4 297

4 329

972

1 060

1 036

1 999

2 307

2 359

462

263

7 606

7 599

7 847

183

210

222

5,75

6,43

5,83

3,09

4,96

4,05

10,4

ekonomi genomsnittlig bidragskostnad/hushåll och månad kr Försörjningsstöd mnkr introduktionsersättning till flyktinghushåll mnkr

verkSamhetSmål

kvalitet

Målet är att vi ska ha aktiva försörjningsstödstagare. Alla som kan ska delta i en kompetenshöjande insats så snabbt som möjligt. Under 2011 fick 1 303 personer någon form av insats. 206 av dessa gick vidare till arbete eller studier och 78

genomsnittlig bidragstid (mån) under året genomsnittlig bidragstid (mån) ungdomshushåll under året andel (procent) barn i staden som förekommer i försörjningsstödshushåll

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011 Ut v ec k lI n g S n ä m n d e n

arbete, näringsliv och integration

åretS verkSamhet

Nämnden satsade under året extra medel på jobbprojekt för arbetssökande med försörjningsstöd. Jobbprojekten utgår från vad rekryterande företag och individen behöver och matchar dem mot varandra. Projekten finns i branscher som sanering och rivning, restaurang, lager och logistik, service och handel, lokalvård och transport. Förvaltningen drev eller var partner i elva EU-projekt under 2011. Arbetsmarknadsprojektet HISO jobb avslutades under året. I projektet arbetade man med att finna företag som behövde anställa och matchade dessa behov mot de arbetssökande. Mycket av integrationsarbetet handlar om att utveckla mötesplatser för svenskar och invandrare och att på olika sätt motverka främlingsfientlighet och diskriminering. Det handlar även om att rusta nyanlända till delaktighet och egenmakt. EU-projektet Yrkesmentorer startade under året. Mentorer ska skapa förutsättningar för nyanlända att få in en fot i yrkeslivet eller komma igång med företagande. Projektet Eget Driv i samverkan med Helsingborgshem och Arbetsförmedlingen är avslutat och finns nu som en del i den ordinarie verksamheten. Måluppfyllelsen var mycket god. verkSamhetSmål

Målet för jobbprojekten är att minst 50 procent ska få arbete efter avslut. Vi nådde målet – 44 av 87 deltagare fick anställning. 2 av 5 fick jobb på den norska arbetsmarknaden. Projektmålet 50 procent av deltagare i arbete nåddes nästan i HISO jobb. Processen PlantEra PlantÄra har satt som mål att sänka arbetslösheten på området Planteringen med 2 procentenheter. Detta kommer inte att nås. I processen har vi fångat upp ett mörkertal och antalet arbetssökande har i stället ökat. Det positiva är att vi kan sätta in rätt åtgärder så att personerna kommer vidare, men resultaten kommer att låta vänta på sig. I stadens medborgarundersökning finns det 3 frågor om integration. Enligt den senaste undersökningen vill fler helsingborgare än tidigare engagera sig och göra en

Ut v ec k lI n g S n ä m n d e n HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

frivillig insats. Toleransen för människor från andra kulturer ökar. Kompisnätet nådde målet 90 matchade par. 258 personer deltog i mans- och kvinnogrupper och 97 procent av dem tyckte att insatsen var meningsfull. FramtIden

Under 2012 fortsätter arbetet med att få fler i arbete genom jobbprojekt där förvaltningen arbetar med individuella utbildningsförlopp. Detta kommer att ske genom uppvaktning av arbetsgivare med rekryteringsbehov och genom att identifiera yrkesgrupper som har försörjningsstöd. Arbetsmarknadsprojekten Stark och Hantverksjobb kommer att satsa extra mycket på utbildning förlagd på olika arbetsplatser. Vi kommer att lägga mycket kraft på att utveckla mötesplatser och stimulera möten mellan svenskar och invandrare. Invandrarföreningarnas insatser och yrkesmentorskapet ska vidareutvecklas. Nyanlända invandrare behöver hjälp för att komma in i föreningslivet. En annan viktig fråga är hur vi ska arbeta med att inkludera romerna. övergripande ekonomi, mnkr intäkter

2009

2010

2011

246

188

157

Kostnader

-348

-279

-240

nettokostnader

-102

-91

-83

100

87 51

volymer/prestationer antal deltagare snitt/månad - arbetsmarknadspolitiska program - lss (daglig verksamhet)

- Funktionshindrade (enas)

sommarpraktik, 3-veckors

721

935

725

Mottagna flyktingar

193

1 056

1 093

1 121

- varav barn ansökningar om skuldsanering snitt/mån tolkuppdrag snitt/mån kvalitet andel (procent) självförsörjande efter introduktionsperiodens slut

vuxenutbildning

åretS verkSamhet

FramtIden

Allt fler helsingborgare studerar inom vuxenutbildningen. Jämfört med 2010 antogs 7 procent fler studerande. Skolinspektionens tillsyn visade att vuxenutbildningen i Helsingborg fungerar mycket väl. De vuxenstuderande kan börja på en utbildning när som helst under året. En möjlighet som helsingborgarna drar nytta av och som resulterat i en jämn ström av sökande till utbildningarna. Under året förstärktes samarbetet i Skåne Nordväst. Det omfattar nu Båstad, Ängelholm, Höganäs, Örkelljunga, Klippan, Åstorp, Bjuv, Landskrona, Svalöv och Helsingborg. Kommunerna i nordvästra Skåne ansökte och erhöll gemensamt 30 miljoner i statsbidrag för att ordna olika yrkesutbildningar. Stadens medborgare kan nu fritt söka till ett 30-tal olika yrkesutbildningar i nordvästra Skåne. Vi erhöll också en mindre summa i statsbidrag för lärlingsutbildningen, som startade i liten skala under 2011. Nu har man byggt upp ett givande samarbete med Rönnowska skolan i Helsingborg. Under våren upphandlade vi nya teoretiska och yrkesinriktade gymnasieutbildningar. Kravet på utbildningsanordnarna är att det ska vara möjligt att kombinera studier och arbete eller studier på olika nivåer. Utvecklingsnämnden beslutade att införa kundval i svenskundervisningen för invandrare (sfi-svenska och svenska som andra språk, SAS). Det innebär att de som läser svenska från den 1 januari 2012 får välja mellan olika godkända utbildningsanordnare. 5 externa utbildningsanordnare och stadens egen skola, Komvux Kärnan, blev auktoriserade. Under året startade även fler sfi-grupper för föräldralediga i olika bostadsområden.

Vuxenutbildningen ska medverka till att helsingborgarna efterfrågas på arbetsmarknaden. Genom att ta hänsyn både till individens och arbetsmarknadens behov kan staden spela en aktiv roll. Den 1 juli 2012 träder den nya skollagen och förordning om vuxenutbildning i kraft. Alla som arbetar med vuxenutbildning påverkas av reformen. Den innebär nya ämnesplaner, nya betygssteg, gymnasieexamen och nya urvalsregler. Under 2012-2014 ska verksamheten inom vuxenutbildningen delta i ett stort projekt, Hantverksjobb. Europeiska socialfonden finansierar. Vuxenutbildningen bidrar med platser inom Lärlingsutbildning för vuxna. Statsbidraget för Yrkesutbildning för vuxna försvinner helt i slutet av 2013. Därefter måste kommunerna själva betala för denna utbildningsform. Man diskuterar nu fördjupat samarbete inom Skåne Nordväst. Möjligheten att välja skola har upplevts positivt av sfi- och SAS-eleverna. Det gör att söktrycket troligtvis ökar även under våren 2012. Vi kommer att erbjuda sfi för föräldralediga i flera bostadsområden. övergripande ekonomi, mnkr

2009

2010

-153

-141

-168

-76

-74

-76

svenska för invandrare, årsplatser

758

667

648

grundskoleutbildning, årsplatser

191

176

209

gymnasial utbildning, årsplatser

1 106

1 032

1 124

180

178

211

1 034

1 437

1 126

821

961

731

intäkter Kostnader nettokostnader volymer/prestationer särvux, årsplatser

Kvalificerad yrkesutbildning, årsplatser vägledningshuset besök snitt/mån

verkSamhetSmål

Vuxenutbildningens övergripande mål är att deltagarna efter sin utbildning ska få arbete eller fortsätta studera. 91 procent av de vuxenstuderande hade gått vidare till till arbete eller utbildning 3 månader efter avslutad utbildning. Lika många studerande anser att de hela tiden eller ofta har haft inflytande över sin utbildning.

2011

Kunskapshuset besök snitt/mån kvalitet andel (procent) i arbete/studier 3 månader efter avslutad utbildning andel (procent) i arbete/studier 6 månader efter avslutad Kvalificerad Yrkesutbildning

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011 Ut v ec k lI n g S n ä m n d e n

i oktober 2010 antog kommunfullmäktige stadens nya miljöprogram som gäller mellan 2011 och 2015. På miljobarometern.helsingborg.se kan du läsa mer om hur det går för oss att nå de olika miljömålen.

m I l jö n ä m n d e n HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

Miljönämnden Miljö- och hälsoskydd åretS verkSamhet

Helsingborgs stad fortsätter att ligga i framkant i miljöfrågor och miljönämnden har en viktig roll i det sammanhanget. I Helsingborg finns cirka 1 000 större miljöfarliga verksamheter och ungefär 500 hälsoskyddsobjekt som nämnden har tillsyn över. Under året har vi ägnat uppmärksamhet åt företagens arbete med utfasning av farliga ämnen och företagens transport- och energiarbete. Vi har lagt mycket engagemang på att delta i planeringsprojekt som H+, DrottningH och Östra Ramlösa. Miljönämnden har tillsyn över cirka 1 280 livsmedelsföretag. Under året påbörjades inhämtning av uppgifter från företagen för ändrad riskklassning och årlig avgift. Detta efter att Livsmedelsverket reviderat beräkningsmodellen för riskklassning. Vi börjar tillämpa beräkningsmodellen 2012. Luften i Helsingborg överskrider tidvis miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Övervakning sker med hjälp av mätningar i 2 luftmätningsstationer och 1 partikelmätare. Under året inledde vi ett samarbete med Marinbiologisk Laboratorium i Helsingör och IFREMER, Frank-

övergripande ekonomi, mnkr intäkter

2009

2010

2011

10,4

11,5

Kostnader

-32

-30,5

-34,1

nettokostnader

-22

-20,1

-22,6

volymer/prestationer tillsynsbesök enligt miljöbalken, antal

950

935

910

1 743

1 558

1 199

374

186

247

1,45

1,25

0,96

103

104

130

tillsynsbesök enligt livsmedelslagstiftningen, antal livsmedelsprov, antal intäktsfinansieringsgrad, tillsyn procent livsmedelskontroll per anläggning, antal andelen livsmedelsanläggningar med avvikelser, procent antal smiley

rike. Detta för att undersöka varför unik bottenfauna i norra Öresund minskat kraftigt. Projektet fortsätter under 2012 med fler provtagningar och ett analys- och utvärderingsarbete. Miljöförvaltningens strategiska arbete har bland annat omfattat förankring, genomförande och uppföljning av stadens miljöprogram, energistrategi och energiplan. Vi har också varit engagerade i energieffektivisering i stadens verksamheter och stöd till förvaltningarnas införande av miljö- och energiledningssystem. Energi- och klimatrådgivningen tillhandahåller råd till allmänhet och företag om hur de kan minska energianvändningen. Under året prioriterade vi små och medelstora företag med fokus på energieffektivisering. Konsumentrådgivningens verksamhet var inriktad på enskild rådgivning och förebyggande arbete. Man påbörjade arbetet med hållbar konsumtion och detta fortsätter under 2012. verkSamhetSmål

Årets tillsyn på 635 objekt enligt miljöbalken har fortgått efter mål och planer. Utöver det har vi utfört ytterligare 275 tillsynsbesök i samband med projekt och händelsestyrda insatser. Enligt planen för 2011 skulle vi utföra 1 031 planerade livsmedelskontroller. Vid årsskiftet kvarstod cirka 170 av de planerade kontrollerna. Under året uppfyllde 35 nya verksamheter kraven för en Smileydekal, vilket överträffade målet på 10 stycken. FramtIden

Den nya riskklassningen ger fler kontrolltimmar för granskning av märkning och presentation och omfattar de flesta livsmedelsverksamheterna. En ny förordning om livsmedelsinformation till konsumenterna har trätt i kraft och den ska tillämpas senast från och med december 2014. Samtliga medlemsländer inom EU ska ha en avfallsplan enligt direktivet för avfall. Miljönämnden arbetar med de flesta av de prioriterade områdena redan i dag. Med den nationella planen kommer sannolikt ytterligare fokus att riktas på avfallsfrågorna och därmed behovet av tillsynsinsatser från miljönämndens sida.

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011 m I l jö n ä m n d e n

räddningsnämnden räddningstjänst

åretS verkSamhet

verkSamhetSmål

2011 har varit ett händelserikt år när vi kunnat visa tydliga resultat efter tre år av utveckling och förändring. Organisatoriskt blev brandförsvaret en egen förvaltning med en egen nämnd – räddningsnämnden. Vi har utvecklat den utåtriktade verksamheten mot allmänheten genom information om brandskydd och säkerhet med fokus på barn och ungdomar. Under hösten har vi startat en mobiliseringsfas av ESF-projektet STARK. Utvecklingsnämnden är huvudman och äger projektet. Det syftar till att hjälpa arbetslösa ungdomar med att skaffa jobb. Utvecklingen av övningsfältet har tagit fart under 2011, allt med sikte på samarbetet i Räddningstjänsten Skåne Nordväst. Vid flera tillfällen har Höganäs, Svalövs och Ängelholms kårer använt fältet. Antalet onödiga larm har mer än halverats sedan vi påbörjade det förebyggande arbetet år 2000. Det ligger i dag på en rimlig nivå. Brandsäkerhet i flerbostadshus granskar vi i en flerårig satsning. Här har vi uppmärksammat allvarliga brister. Under året har vi koncentrerat tillsynerna i huvudsak till skola, förskola, hotell, restaurang/ danslokal med serveringstillstånd samt industrier. Brandförsvaret är involverat i H+ arbetet och i stadens utveckling av en riskdatabas. Under året har man genomfört en besluts- och ledningsstödsanalys för stora händelser för räddningstjänst och krisledning i hela nordvästra Skåne. Syftet är att bli effektivare i krisledning. Den 27 november slog adventsstormen till. Räddningstjänsten gick upp i stab med deltagare från olika verksamheter i staden. Största skadorna här var inte ett direkt resultat av den hårda vinden utan orsakades i stället av vatten. Vi byggde ut Bårslövs brandstation med en kontorsbyggnad med inflyttning i december. Under 2011 har dessutom tomtfrågan för den planerade citystationen fått sin lösning. I tävlingen om ”Stadens mest hälsofrämjande arbetsplats” kom en av våra avdelningar, Verksamhetsstöd, på en hedrande andraplats.

Av de mål som räddningsnämnden satte upp för 2011 har vi uppnått samtliga mätbara mål. Målet ”Den enskilde ska ha upplevelsen av rätt omhändertagande”, där utryckningsstyrkan besöker drabbad för återkoppling, har vi inte kunnat mäta under året. Detta på grund av att vi måste uppdatera verksamhetssystemet Daedalos.

r ä d d n I n g S n ä m n d e n HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

FramtIden

Vi kommer att intensifiera den utåtriktade verksamheten med målsättning att sprida information om brandskydd och säkerhet med fokus på barn och ungdomar. Samverkan inom Skåne Nordväst kommer att övergå i en fas med planering för ett gemensamt kommunalförbund årsskiftet 2014-2015. Vi kommer att utveckla övningsfältet ytterligare för att detta ska bli ett regionalt övningsfält för räddningstjänsterna i Skåne Nordväst. Vi påbörjade arbetet 2011 och förväntas vara klara under 2013. Vi kommer att planera, projektera och bygga en ny brandstation för en utryckande enhet som ersättning för Gåsebäcks brandstation. Målsättningen är inflyttning 2014.

övergripande ekonomi, mnkr

2009

2010

-125

-134

-144

-93

-91

-93

2 016

1 986

1 806

- varav debiterade/onödiga

238

260

243

brand i byggnad

213

259

237

235

384

315

13 400

13 200

18 480

intäkter Kostnader nettokostnader

2011

volymer/prestationer, antal räddningstjänstuppdrag

- varav skolbränder tillsyn enligt lso tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor Utbildning, elevdagar

eKonoMisK redovisning

Under advent arrangerades imaginära lucköppningar på Sundstorget. Mot fasaden på dunkers kulturhus projicerades ett färgsprakande ljud- och ljusspel.

staden resultaträkning, kassaflödesanalys, balansräkning och noter reSUltaträknIng, mnkr not

2009

2010

2011

verksamhetens intäkter

1 716

1 760

1 630

201

verksamhetens kostnader

-6 513

-6 804

-6 844

-121

avskrivningar

-237

-245

-254

Jämförelsestörande poster

-213

-139

-5 034

-5 502

-5 607

-54

verksamhetens nettokostnad skatteintäkter

4 352

4 458

4 656

107

Kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag

772

981

958

-12

Kommunal fastighetsavgift

180

179

183

-1

lss-utjämning

-158

-177

-186

5 146

5 441

5 611

112

-61

Skattenetto resultat före finansiella poster Finansiella intäkter

182

233

292

Finansiella kostnader

-43

-137

-185

-47

Jämförelsestörande post

Finansnetto

-199

139

-92

-192 -151

årets resultat

251

-88

Årets resultat före förändring av pensionsavsättning före 1998

270

-62

162

not

2009

2010

2011

kaSSaFlödeSanalYS, mnkr den löpande verksamheten Årets resultat

251

-88

Återföring av- och nedskrivningar

237

245

254

Justering för ej likviditetspåverkande poster

kassaflöde från verksamheten före förändring av rörelsekapital

-50

-5

738

275

258

Förändring av rörelsekapital Förändring av fordringar

179

-30

Förändring av skulder och avsättningar

934

252

225

kassaflöde från rörelsekapital

1 113

266

195

kassaflöde efter den löpande verksamheten

1 551

541

453

-708

-689

-857

147

kassaflöde från investeringsverksamheten

-591

-504

-803

kassaflöde efter investeringsverksamheten

960

-350

Investeringsverksamheten investeringar i fastigheter, inventarier och aktier investeringsbidrag Försäljning av anläggningstillgångar

Finansieringsverksamheten Förändring av låneskulder

633

870

649

Förändring av långfristiga fordringar

-21

-2 018

-272

ombildning av lånefodran till aktiekapital i dotterföretag kassaflöde från finansieringsverksamheten

budgetavvikelse

-650

-38

-1 148

377

årets kassaflöde

922

-1 111

likvida medel vid årets slut

1 330

219

246

Förändrad nettolikviditet

510

-448

nettolikviditet

1 276

1 281

833

E ko n o m i s k r E d ov i s n i n g

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2011

balanSräknIng, mnkr 2009

2010

2011

- immateriella anläggningstillgångar

Summa immateriella anläggningstillgångar

tIllgångar

not

Immateriella anläggningstillgångar

materiella anläggningstillgångar - Mark, byggnader och tekniska anläggningar

4 164

4 450

4 696

- Pågående nyanläggningar

177

390

- Maskiner och inventarier

224

209

202

4 464

4 836

5 288

6 095

8 113

8 384

Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar långfristiga fordringar

aktier, andelar och bostadsrätter

Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar

894

786

787

6 989

8 899

9 171

11 453

13 735

14 464

Omsättningstillgångar Förråd och exploateringsmark

206

Fordringar

702

809

827

312

1 018

219

246

Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUmma tIllgångar

2 238

1 113

1 170

13 691

14 848

15 634

7 145

7 396

7 431

251

-88

7 396

7 431

7 343

2 833

eget kaPItal, avSättnIngar Och SkUlder eget kapital eget kapital vid årets början

Årets resultat Summa eget kapital avsättningar avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

2 663

2 563

Övriga avsättningar

199

238

209

2 862

2 801

3 042

1 100

Summa avsättningar Skulder långfristiga skulder långfristiga lån Övriga långfristiga skulder

Summa långfristiga skulder

921

1 791

295

644

686

1 216

2 435

1 786

1 903

kortfristiga skulder Kortfristiga lån

491

563

Övriga kortfristiga skulder

1 726

1 618

1 560

2 217

2 181

3 463

Summa kortfristiga skulder Summa skulder SUmma eget kaPItal, avSättnIngar Och SkUlder

3 433

4 616

5 249

13 691

14 848

15 634

ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser och liknande förpliktelser

borgensåtagande

4 240

2 261

876

ränteswappar

-45

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2011

E ko n o m i s k r E d ov i s n i n g

noter och redovisningsprinciper generella FörUtSättnIngar För kOmmUnal redOvISnIng

Årsredovisningen för staden har upprättats i enlighet med lagen om kommunal redovisning och kommunallagens kapitel åtta. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning rekommendationer för kommunsektorns redovisning. Enligt kommunallagen ska kommunerna ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Vikten av balans i kommunernas räkenskaper understryks ytterligare av det lagstadgade balanskravet som innebär att kostnaderna inte får vara större än intäkterna. Syftet med kommunal verksamhet skiljer sig från syftet med privat företagande. När det gäller privat verksamhet kan syftet sägas vara vinsten medan kommunerna har att genomföra en ålagd uppgift. Flertalet redovisningsfrågor skiljer sig emellertid inte mellan privat och kommunal verksamhet. Vissa redovisningsfrågor måste dock tolkas utifrån den kommunala sektorns särart. Exempel på sådana är värdet av publika tillgångar, det egna kapitalets betydelse, finansiering med skatteintäkter och frånvaron av beskattningsproblematik. Även styrelseskicket som bygger på den representativa demokratins principer innebär en öppenhet som exempelvis tar sig uttryck i offentlighetsprincipen.

ter från tomtförsäljningen används för att direktavskriva anläggningstillgångar i exploateringsverksamheten. Staden har valt att redovisa staden och den sammanställda redovisningen i skilda räkenskapstabeller vilket avviker från Rekommendation 8.2 från Rådet för kommunal redovisning. Då staden och bolagen styrs efter skilda principer anser vi att detta ger en större tydlighet vid beskrivningen av respektive enhets resultat och ställning. ändrad redOvISnIngSPrIncIP

Rådet för kommunal redovisning har med verkan från 2011 utfärdat en rekommendation 10:2 Avsättningar och ansvarsförbindelser. Denna nya rekommendation innebär en väsentlig principförändring genom att avsättningar endast kan göras för legala förpliktelser. Staden har med anledning av detta återfört tidigare gjorda avsättningar för befarade behov av marksanering på det framtida bostadsområdet Södra Hamnen då dessa inte kan anses uppfylla kravet som legala förpliktelser. Jämförelseuppgifter har omräknats med tillämpning av den nya redovisningsprincipen. Efter omräkning så förbättrades resultaten för 2009 och 2010 med 65 mnkr respektive 32 mnkr. 1. verksamhetens intäkter, mnkr

avvIkelSer Från redOvISnIngSPrIncIPer

Lagen om kommunal redovisning anger att pensionsförmåner som intjänats före år 1998 ska redovisas som en ansvarsförbindelse. Staden avviker från denna redovisningsprincip genom att redovisa före 1998 intjänade pensionsförmåner som en avsättning i balansräkningen. Detta innebär en anpassning till gängse krav och praxis inom näringsliv och övriga samhällssektorer. Avsikten är att redovisa en fullständig bild av stadens kostnader och skulder och därmed ge ett bättre underlag för stadens ekonomiska planering. Hela förändringen av pensionsavsättningen före 1998, även den finansiella delen redovisades som förändring av pensionsavsättningen. Syftet med detta är att skapa en större tydlighet i stadens resultaträkning kring verksamhetens nettokostnader och finansnettot för det löpande resultatet. Beträffande redovisning av kommunal markexploatering tillämpar vi inte successiv vinstavräkning enligt gängse bokföringsprinciper utan avräknar vinst efter varje exploateringsområde eller delområdes färdigställande. Ej heller redovisas mark som utgör allmän plats inom ett exploateringsområde som anläggningstillgång utan intäk-

E ko n o m i s k r E d ov i s n i n g

2009

2010

2011

Konsumtionsavgifter

261

272

275

barnomsorgsavgifter

Äldreomsorgsavgifter

123

126

129

Övriga avgifter

141

146

152

lokalhyror och arrenden

185

201

206

Försäljning av tomtmark

122

215

gymnasieutbildning, ersättning från andra kommuner och friskolor

139

143

140

337

336

329

Övrig försäljning av verksamhet bidrag från staten och eU Övriga bidrag realisationsvinster vid försäljning av fastigheter och inventarier Övriga intäkter Summa

117

127

1 716

1 760

1 630

värdet på eliminerade interna intäkter uppgick till 1 636 mnkr.

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2011

2. verksamhetens kostnader, mnkr 2009

2010

2011

2 169

2 227

2 202

sociala avgifter enligt lag och avtal

691

680

663

Pensioner och liknande förpliktelser

279

273

375

Material och förbrukningsinventarier

248

197

180

Friskolor och barnomsorg, ersättningar

519

594

681

löner till anställda

Äldre- och handikappomsorg, entreprenad och köp av verksamhet

391

396

393

Övrig entreprenad och köp av verksamhet

858

1 020

945

lokaler och markarrenden

557

433

555

Försörjningsstöd

183

210

222

bidrag och transfereringar

237

239

191

skolskjutsar, färdtjänst och övriga transporter

123

115

informationsteknik Konsulter Övrigt Summa

132

117

192

115

108

6 513

6 804

6 844

den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på sKl:s decemberprognos i enlighet med rekommendation rKr 4:2. efter bokslutets upprättande har sKl publicerat en ny prognos i februari som pekar på ett utfall som avviker från tidigare prognos och som överstiger tidigare prognos med 5 mnkr.

6. kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag, mnkr

2010

byggnader och anläggningar

184

193

202

Summa

237

245

254

2011

- nedskrivning aktiverade utgifter

- nedlagda kostnader under 2011

strukturbidrag

-62

132

8. lSS-utjämning enligt lagen om stöd och service till funktionshindrade (lss) sker en utjämning av kostnaderna för lss-verksamheten mellan rikets kommuner. Utjämningssystemet baseras på antalet verkställda beslut och strukturella skillnader.

9. Finansiella intäkter, mnkr

2009

2010

2011

169

223

276

räntor, övriga

borgensavgifter

räntor, dotterföretag

Summa

139

Övriga finansiella intäkter Summa

Preliminär slutavräkning innevarande år slutavräkningsdifferens föregående år Summa

2009

2010

2011

4 501

4 396

4 544

-153

4 352

4 458

4 656

958

införandet 2008 var neutralt för varje enskild kommun. intäkterna av den kommunala fastighetsavgiften fördelades lika mellan kommunerna med 1 314 kronor per invånare. avgiften indexuppräknas utifrån taxeringsvärdena löpande varje år och den faktiska förändringen av ökningen i respektive kommun läggs till beloppet från 2008.

-53

Preliminär skatteinbetalning

125 981

i inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommuner. inkomstutjämningen beräknas utifrån skillnaden mellan den egna skattekraften och ett skatteutjämningsunderlag som motsvarar 115 procent av den genomsnittliga skattekraften i landet. stadens egen skattekraft inför budgetåret 2011 var 98 procent av medelskattekraften i riket. i kostnadsutjämningen utjämnas för kostnader som kommunen själv inte kan påverka. dessa faktorer är åldersstruktur, etnicitet, socioekonomi samt geografi. Med strukturbidraget sker en kostnadsutjämning av regionalpolitisk karaktär. slutligen i regleringsavgiften sker en reglering mellan kommunerna och staten av de medel staten tillskjuter och de som betalas ut i inkomstutjämningen.

- Återförd avsättning avseende befarad miljösanering

5. Skatteintäkter, mnkr

772

7. kommunal fastighetsavgift

avskrivningar enligt plan var beräknade på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärden. avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod, viss vägledning finns i sveriges Kommuner och landstings förslag till avskrivningstider. byggnader skrivs årligen av med 2 till 5 procent, inventarier och maskiner med 10 till 20 procent. Markanläggningar såsom gator, hamnanläggningar, vägar och broar med 3 procent. va-anläggningar skrivs av under 50 år. Mark och konstverk förutsätts ha obegränsad livslängd.

beslut om att senarelägga södertunneln utan angiven tidpukt

770

Kostnadsutjämningsbidrag

tillfälligt konjunkturstöd

2011

4. jämförelsestörande poster, mnkr

2011

785

Summa

3. avskrivningar, mnkr 2009

2010

782

regleringsbidrag

lokaler och markarrenden omfattar förutom hyror, även underhåll och reparationer samt övriga driftkostnader för egna och hyrda lokaler. Med köp av verksamhet avses ej entreprenader utan köp av motsvarande tjänster från annan kommun, landsting eller staten.

inventarier och maskiner

2009 inkomstutjämningsbidrag

182

233

292

i posten räntor, dotterföretag ingick 269 mnkr (213) avseende H e l singborgs stads För valtning ab och dess dotterföretag. borgensavgifterna avsåg Helsingborg stads Förvaltning och dess dotterföretag.

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2011

E ko n o m i s k r E d ov i s n i n g

noter och redovisningsprinciper 10. Finansiella kostnader, mnkr räntor, dotterföretagen ränta under byggnadstid

14. justering för ej likviditetspåverkande poster 2009

2010

2011

räntor, övriga

aktieägartillskott till Helsingborgs stads Förvaltning ab och dess dotterföretag

104

107

Övriga finansiella kostnader

-4

Summa

137

185

i posten ingick realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar med 15 mnkr varav kan nämnas 5 mnkr som avsåg tomträtter i ramlösa brunnspark. aktiverade projekteringsutgifter för södertunneln har skrivits ned med 93 mnkr då byggandet har skjutits på framtiden.

15. Förändring fordringar, skulder och avsättningar, mnkr

11. jämförelsestörande poster diskonteringsräntan på pensionsavsättningarna utgår från marknadens förväntningar. det förändrade läget på finansmarkanden har medfört en lägre ränta. sveriges kommuner och landsting har därför via sin riPskommitte sänkt diskonteringsräntan med 0,75 procent. detta innebär en ökad kostnad då pensionsavsättningens värde ökar. av diskonteringsräntan inklusive löneskatt avsåg 194 mnkr pensionsavsättningen för tiden före 1998.

2009

2010

2011

186

-88

199

Ökad pensionsavsättning för tiden före 1998

-97

vaoch renhållningsverkets resultat

-1

Årets resultat enligt balansräkningen

2010

-25

121

-12

Fordringar

204

-107

-18

Summa förändringar av fordringar

179

-30

avsättning pensioner och liknande förpliktelser

2011

-100

270

103

-29

Övriga långfristiga skulder

349

Övriga kortfristiga skulder

789

-36

-58

934

252

225

andra avsättningar

12. årets resultat, mnkr kommunallagens balanskrav

2009 Förråd och exploateringsmark

Summa förändringar av avsättningar och skulder

avgår: sänkt diskonteringsränta pensionsavsättning

reavinster försäljning anläggningstillgångar

-85

-19

-15

Summa

119

-94

172

För redovisningsåren 2009 och 2010 stämmer ej årets resultat enligt balansräkningen, då omräkning ej gjorts för förändrad redovisningsprincip. omräkning har inte gjorts av tidigare års fastställande av balanskravsresultat. enligt kommunallagens krav på ekonomisk balans (kommunallagen 8 kap.) ska kommunernas intäkter vara större än kostnaderna. om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna ska det negativa resultatet regleras under de närmast följande tre åren. realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar ska ej ingå i resultatet vid avstämning mot balanskravet. staden har skilda finansiella målsättningar för skattefinansierad respektive avgiftsfinansierad verksamhet. vi anser därför att det är förenligt med god ekonomisk hushållning att göra avsteg från att resultatet från den avgiftsfinansierade verksamheten ska regleras enligt kommunallagens balanskrav. ej heller ökningen av pensionsförpliktelser intjänade före 1998 inräknas i kommunallagens balanskrav, då lagen förutsätter att denna kostnad inte redovisas i kommunernas räkenskaper.

16. Förändringar av eget kapital mot avsättningar och skulder 2008 i bokslutsårets försäljningar av fastigheter med 15 mnkr ingick tomtmark i ramlösa brunnspark med 6 mnkr. bland övriga försäljningar kan nämnas tulegatan 10 a, Mörarps brandstation och bostadsrätter.

17. likvida medel och förändring av denna post genom stadens internbank sker in- och utlåning till dotterföretagen av både rörelselikviditet och långfristig utlåning. Förändringen av nettolikviditeten speglar bättre stadens eget finansiella flöde än årets kassaflöde.

18. mark, byggnader och tekniska anläggningar, mnkr 2009

2010

2011

vid årets början

5 972

6 405

6 817

nyanskaffningar

375

386

397

avyttringar/nedskrivningar

-46

-66

-165

ackumulerade anskaffningsvärden

omklassificeringar Summa

104

155

6 405

6 817

7 204

ackumulerade avskrivningar enligt plan 2 069

2 241

2 367

Årets avskrivning enlig plan

vid årets början

184

193

202

avyttringar/nedskrivningar

-12

-67

-61

13. årets resultat före extraordinära poster och före förändring av pensionsavsättningar före 1998

omklassificeringar Summa

2 241

2 367

2 508

Årets resultat exklusive förändring av pensionsavsättning gällande tiden före 1998. se vidare redovisningsprinciper.

Planenligt restvärde vid årets slut

4 164

4 450

4 696

Försäkringsvärdet på stadens fastigheter uppgick till 13 142 mnkr.

E ko n o m i s k r E d ov i s n i n g

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2011

lånekostnader kan enligt rekommendation nr 15 från rådet för Kommunal redovisning antingen belasta resultatet eller belasta anskaffningsvärdet under vissa förutsättningar. enligt stadens ekonomihandbok ska lånekostnaden vid större investeringar, då anskaffningen sträcker sig över en tid längre än sex månader, belasta anskaffningsvärdet. Under 2011 har aktiverats 2 mnkr. räntan har under 2011 varit 5 procent.

2009

2010

211

222

verksamhetsfastigheter

256

2 042

2 065

2 057

2011

affärsfastigheter

858

914

990

gator, vägar och parker

988

1 181

1 324

Hyresfastigheter, parkeringshus med mera

Övriga fastigheter

4 164

4 450

4 696

Summa

dotterföretag Övriga långfristiga fordringar avgår långfristiga nedskrivna fordringar Summa

2009

2010

2011

6 092

8 105

8 377

-16

6 095

8 113

8 384

samtliga fordringar på dotterföretagen är räntebärande. i posten dotterföretag ingick amorteringsfria lån till Helsingborgs stads Förvaltning ab och dess dotterföretag med 5 000 mnkr. villkorat kapitaltillskott har skett till Helsingborgs idrottsförening genom lån som på balansdagen uppgick till 14 mnkr. detta lån har helt skrivits av. lånet är emellertid förenat med så kallat efterställningsklausul, vilket innebär att staden har en fordran på framtida disponibla vinstmedel i Helsingborgs idrottsförening. samtliga fordringar är redovisade till nominellt värde.

Fastigheter per användningsområde, mnkr Markreserv

21. långfristiga fordringar, mnkr

ovanstående sammanställning visar användningen av stadens fastighetsinnehav. i posten verksamhetsfastigheter ingår fastigheter för stadens egen verksamhet som daghem, skolor, fritidsanläggningar, särskilt boende med mera. Med affärsfastigheter menas fastigheter och anläggningar för va-verksamhet och renhållning.

19. Pågående nyanläggningar, mnkr 2009

2010

2011

ackumulerade anskaffningsvärden vid årets början

177

nyanskaffningar

129

193

368

omklassificeringar

-99

-92

-155

177

390

2009

2010

2011

Planenligt restvärde vid årets slut

20. maskiner och inventarier, mnkr ackumulerade anskaffningsvärden vid årets början vid årets början

532

592

462

nyanskaffningar

avyttringar/nedskrivningar

-2

-194

-2

592

462

513

Summa ackumulerade avskrivningar enligt plan vid årets början

305

368

253

Årets avskrivning enlig plan

avyttringar/nedskrivningar

-167

Summa

368

253

311

Planenligt restvärde vid årets slut

224

209

202

inköp av inventarier understigande beloppet 20 000 kronor kostnadsförs i sin helhet i samband med anskaffningen.

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2011

E ko n o m i s k r E d ov i s n i n g

noter och redovisningsprinciper 22. aktier, andelar och bostadsrätter, mnkr Org. nummer

antal aktier

ägarandel procent

kvotvärde

bokfört värde

dotterföretag Helsingborgs stads Förvaltning ab

556007-4634

100 000

100

0,1

650,1

Helsingborgs stads Förvaltning ab Utveckling 4 ab

556385-9635

6 500

100

6,5

Helsingborgs stads Förvaltning ab Utveckling 5 ab

556043-2931

100 000

100

6,0

7,2

nv skånes renhållnings ab

556217-4580

5 000

2,6

nöjesparken sundspärlan ab

556215-2297

12 620

1,3

1,9

Kuriren 2 ab

556748-8431

1 000

100

0,1

4,3

Kuriren 6 ab

556738-0760

1 000

100

0,1

12,3

sjökrona exploatering ab

556790-5624

250

1,0

7,3 692,2

Summa övriga sydvatten ab

556100-9837

677 600

16,9

67,8

nordvästra skånes vatten och avlopp ab

556765-3786

1 000

16,7

0,1

67,8 1,0

bostadsrätter

20,6

Övrigt

5,0 94,4

Summa

786,6

totalsumma

det kommunala koncernbegreppet (sammanställd redovisning) omfattar företag i vilka kommunen har ett bestämmande eller väsentligt inflytande. i bolag definieras detta som lägst 20 procent av aktiernas röstvärde. dessa redovisas ovan som dotterföretag. samtliga aktier och övriga andelar är upptagna till anskaffningsvärdet. staden har också ett indirekt ägande i nöjesparken sundspärlan ab med 3 procent genom sitt dotterföretag Helsingborgs stads Förvaltning ab.

23. Förråd och exploateringsmark

25. eget kapital, mnkr

värdering av exploateringsmarken har skett enligt lägsta värdets princip, det vill säga det lägsta av antingen nettoförsäljningsvärdet eller anskaffningsvärdet. osålda tomter för bostadsmark och industrimark som ej kunnat avyttras inom en femårs- respektive tioårsperiod redovisas till ett värde av en krona.

Skattefinansierad verksamhet vid årets början Årets resultat vid årets slut

vid årets början 2009

2010

2011

300

326

481

Årets resultat vid årets slut

Upplupna intäkter och förutbetalda Fordran staten Utlåning stadens bolag Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Summa

2010

2011

7 365,3

7 387,2

185,1

21,9

-69,0

7 333,3

7 387,2

7 318,2

avgiftsfinansierad verksamhet

24. Fordringar, mnkr

kostnader

2009 7148,2

260

307

244

702

809

827

eget kapital vid årets slut

61,8

63,0

44,5

1,2

-18,5

-19,2

63,0

44,5

25,3

7 396,3

7 431,7

7 343,5

26. avsättning till pensioner och liknande förpliktelser, mnkr 2009

2010

2011

2 086

2 002

2 202

2 145

2 063

2 281

518

500

552

2 663

2 563

2 833

Pensionsrättigheter intjänade före 1998

i posten upplupna intäkter ingick upplupna räntor med 140 mnkr (188) avseende Helsingborg stads Förvaltning ab med dess dotterföretag. Kundfordringar där förfallodagen är äldre än ett år har bokföringsmässigt skrivits ned med 100 procent.

Ålderspensioner efter 1998 särskild avtalspension Övriga förpliktelser Summa pensioner löneskatt Summa avsatt till pensioner

Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt riPs07. staden har hos KPa pensionsförsäkring tecknat en försäkring för förmåns- och efterlevandepensioner som motsvarar en pensionsav-

E ko n o m i s k r E d ov i s n i n g

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2011

sättning med 213 mnkr (195). På balansdagen var inbetalt kapitalbelopp 4 mnkr (1) lägre än stadens försäkrade pensionsrätter. aktualiseringsgraden, det vill säga uppdateringen av samtliga pensioner för anställdas pensionsgrundande anställningar, var 94,0 procent (93,0).

27. övriga avsättningar, mnkr aktieägartillskott holdingbolag

2010

2011

ingående balans

104

nya avsättningar

107

-104

104

107

Utbetalt aktieägartillskott

nya avsättningar

-53

Utgående balans

miljösanering fastigheten åbrädden 1

ingående balans

-8

-3

nya avsättningar

-1

-4

outnyttjat återfört

-26

Utgående balans

Uppräkning till nuvärde Utgående balans

åtagande: garanti för miljösanering, castor & Pollux ingående balans

nya avsättningar

ianspråktagen avsättning

Ökning till nuvärde

0,4

Utgående balans

Fastigheten kommer att användas till ett nytt äldreboende. då fastigheten tidigare har använts av ett garveri så befaras behov av marksanering.

Södertunneln

vid försäljningen åtog sig staden en 50-årig garanti för ytterligare eventuellt tillkommande behov av sanering av förorenad mark. det genomförs årligen provtagningar i marken enligt särskild kontrollplan.

befarade kostnader översvämningar va-nätet

ingående balans

nya avsättningar

Utgående balans

befarade tillkommande kostnader vid avvecklingen av södertunnelentreprenaden.

Outnyttjade lokaler bredgatan (Ship)

ingående balans

nya avsättningar

-3

-1

Utgående balans

beräknade kostnader för behandling/deponering av förorenade jordmassor vid byggande av södertunneln under perioden 2012-2016. Återfört då byggande av södertunneln har flyttas fram i tiden.

inanspråktagen avsättning

ianspråktagen avsättning

-3

nya avsättningar ianspråktagen avsättning

ingående balans

Uppräkning till nuvärde

Sanering förorenad mark ringstorps soptipp ingående balans

miljösanering Södertunneln

outnyttjat återfört 2009

Utgående balans

bostadsexploatering av ångfärjetomten innebär nödvändig sanering till godkänd nivå. avsatta medel bedöms vara tillräckliga.

befarade kostnader översvämningar av va-nätet: 13 ärenden kvarstår att utreda. Kraven uppgår till totalt till 1 mnkr. den nya avsättningen avsåg tvist om identifierad merkostnad för byggnation på grund av otydligt uppdrag till anlitad entreprenör.

återställning äldre soptippar ingående balans

nya avsättningar

Ökning till nuvärde

0,4

Utgående balans

ingående balans

nya avsättningar

Utgående balans

Framtida hyreskostnader för lokaler som ej fullt ut kommer att tas i anspråk. Hyreskontraktet löper ut 2016.

Pågående rättslig process ingående balans

nya avsättningar

Utgående balans

befarade ytterligare kostnader med anledning av pågående rättslig process avseende Kommuninvest i sverige ab:s emission av amerikansk Kommunobligationsstrategi. Summa utgående avsättningar

miljösanering fastigheten ångfärjestationen ingående balans

nya avsättningar

Ökning till nuvärde

Utgående balans

199

238

209

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2011

E ko n o m i s k r E d ov i s n i n g

noter och redovisningsprinciper 28. övriga långfristiga skulder

33. ränteswappar

i posten ingår en investeringsfond avseende va-verket på 214 mnkr och en skuld till trafikverket på 325 mnkr avseende bidrag till infrastrukturell investering för byggande av Maria station.

29. kortfristiga låneskulder, mnkr banker och kreditinstitut

2009

2010

2011

298

1500

dotterföretagen

491

265

403

Summa

491

563

1 903

beviljad checkkredit uppgick till 800 mnkr, varav 183 mnkr var utnyttjat.

30. övriga kortfristiga skulder, mnkr 2009

2010

2011

294

317

305 218

Upplupna kostnader för semester, löner, sociala avgifter och löneskatter Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

537

336

leverantörsskulder

410

468

511

Övriga skulder

485

497

526

1 726

1 618

1 560

Summa

31. Pensionsförpliktelser och liknande förpliktelser i posten ingår pensionsförpliktelser för förtroendevalda som regleras i pensionsbestämmelserna enligt PrF-Kl/PbF. vidare ingår en anställd enligt pensionsavtalet Pa-Kl. storleken på förpliktelsen utgår ifrån att nuvarande förtroendeuppdrag fullföljs mandatperioden ut och för den anställde att anställningen upphör vid lägsta möjliga ålder. det minskade beloppet jämfört med föregående år beror på att upparbetad ålderspension för förtroendevalda från och med 2011 redovisas som avsättning och inte som tidigare som ansvarsförbindelse. vidare skulle stadens pensionsåtagande för inkomstsamordnade visstidspensioner öka med 9 mnkr inklusive löneskatt om reducering av inkomstsamordning helt skulle upphöra.

brutto

netto

ränte-

differens

marknads-

mnkr

risk

marknads-

värde

ränta

mnkr

betalar fast

1400

63,6

0,71%

-45

erhåller fast

staden nyttjar ränteswappar för att säkra sig mot ogynnsamma ränteförändringar, läs i detta fallet ränteuppgång. stadens marknadsvärderade skuld till swappmotparterna är per bokslutsdagen 45 mnkr.

34. övriga ansvarsförbindelser vidare har staden lämnat kapitaltäckningsgaranti för Helsingborgs stads Förvaltning ab och dess dotterföretag innebärande att staden förbinder sig att svara för att bolagens egna kapital vid varje tillfälle uppgår till minst det registrerade aktiekapitalet. Öresundskraft ab har till hälftenägda Modity energy trading ab lämnat fleraansvarsförbindelser. För en redogörelse av dessa hänvisas till koncernredovisningen för Helsingborg stad och dess dotterbolag.

35. leasing Finansiella leasingobjekt, det vill säga investeringar som förväntas förvärvas efter leasingperiodens slut redovisas som anläggningstillgångar och förpliktelsen att i framtiden betala dessa som skuld. de finansiella leasingobjekten avsåg endast fordon och det bokförda värdet uppgick på balansdagen till 26 mnkr (22). Framtida avgifter uppgick nominellt till 24 mnkr (10) och med framräknat nuvärde till 6 mnkr (3) som förfaller inom ett år, 17mnkr (5) senare än ett år men inom fem år och 0 mnkr (0) senare än fem år. leasingavgifterna beräknas inte utifrån variabla grunder. operationella leasingavtal redovisas som verksamhetens kostnader linjärt över leasingperioden. Framtida leasingavgifter förfaller 30 mnkr (12) inom ett år, 17 mnkr (13) förfaller senare än ett år men inom fem år och 0 mnkr (1) senare än fem år.

36. årsarvoden till stadens ledning, kr

32. borgensåtaganden, mnkr

2011 2009

2010

2011

3 330

1 681

420

522

171

154

nordvästra skånes renhållnings ab

bostadsrättsföreningar

150

149

148

ab Helsingborgshem Öresundskraft ab

Kommunalt förlustansvar egna hem sydvatten Övrigt Summa

145

141

4 240

2 261

876

stadens bolag har under de senaste åren gjort sin upplåning av stadens internbank och därmed minskat sin koncernexterna upplåning. behovet av kommunalt borgensåtagande har därför minskat.

E ko n o m i s k r E d ov i s n i n g

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2011

Kommunstyrelsens ordförande

766 080

Övriga kommunal- och oppositionsråd samt politiska sekreterare Årslön för stadsdirektören

342 000- 706 680 1 251 899

sKatteFinansierad verKsaMHet resultaträkning och balansräkning reSUltaträknIng, mnkr verksamhetens intäkter verksamhetens kostnader avskrivningar Jämförelsestörande poster verksamhetens nettokostnad

2009

2010

2011

1 399

1 466

1 315

budgetavvikelse 290

-6 240

-6 543

-6 561

-211

-204

-210

-220

-213

-139

-5 045

-5 500

-5 605

-58

4 352

4 458

4 656

107

Kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag

772

981

958

-12

Fastighetsavgift

180

179

183

-1

lss-utjämning

-158

-177

-186

5 146

5 441

5 611

resultat efter skattenetto

101

-59

Finansiella intäkter

193

250

310

Finansiella kostnader

-44

-137

-186

-47

-199

Finansnetto

149

113

-75

-186

årets resultat

250

-69

-149

Årets resultat före förändring av pensionsavsättningar före 1998

269

151

181

2009

2010

2011

skatteintäkter

Skattenetto

Jämförelsestörande finansiell intäkt

balanSräknIng, mnkr tillgångar -

Materiella anläggningstillgångar

3 770

4 092

4 475

Finansiella anläggningstillgångar

6 989

8 899

9 164

Kortfristiga fordringar

907

894

925

Fordran avgiftsfinansierad verksamhet

370

413

483

1 330

219

246

13 366

14 520

15 298

7 084

7 334

7 388

250

-69

Summa eget kapital

7 334

7 388

7 319

avsättningar

2 860

2 801

3 042

långfristiga skulder

1 001

2 146

1 786

Kortfristiga skulder

2 171

2 185

3 151

Summa avsättningar och skulder

6 032

7 132

7 979

13 366

14 520

15 298

immateriella tillgångar

Kortfristiga placeringar samt kassa och bank Summa tillgångar eget kapital, avsättningar och skulder eget kapital vid årets början Årets resultat Övrig förändring av eget kapital

Summa eget kapital, avsättningar och skulder

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2011

E ko n o m i s k r E d ov i s n i n g

avgiFtsFinansierad verKsaMHet resultaträkning och balansräkning reSUltaträknIng, mnkr verksamhetens intäkter verksamhetens kostnader avskrivningar verksamhetens nettokostnad Finansiella intäkter Finansiella kostnader resultat efter finansiella poster avsättning/ianspråktagande av tidigare års överskott årets resultat

2009

2010

2011

323

312

317

-277

-283

-285

-12

-33

-35

-34

-6

-2

-11

-16

-18

-6

-20

-19

-2

-18

-19

-2

2009

2010

2011

694

748

819

696

748

819

balanSräknIng, mnkr tillgångar anläggningstillgångar Fordran på abonnentkollektivet Summa tillgångar

eget kapital vid årets början 62

-19

Summa eget kapital

Förutbetalda anläggningsavgifter

Årets resultat Övriga förändringar eget kapital

skuld till abonnentkollektivet skuld till investeringsfond

215

214

213

skuld till stadskassan

372

413

483

Summa eget kapital och skulder

696

748

819

E ko n o m i s k r E d ov i s n i n g

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2011

budgetavvikelse

särredovisning av va-verksamhet reSUltaträknIng, mnkr not verksamhetens intäkter verksamhetens kostnader avskrivningar

2009

2010

2011

200,1

190,5

187,7

budgetavvikelse 5,7

-154,4

-149,8

-155,4

-9,4

-32,5

-34,8

-33,6

2,4

verksamhetens nettointäkt

13,2

5,9

-1,3

Finansiella kostnader

-11,2

-16,7

-17,6

-5,6

resultat efter finansiella kostnader

2,0

-10,8

-18,9

-6,9

avsättning/ianspråktagande av tidigare års överskott

-2,0

2,0

åretS reSUltat

0,0

-8,8

-18,9

-6,9

2009

2010

2011

balanSräknIng, mnkr not tIllgångar Materiella anläggningstillgångar

689,9

746,5

819,1

SUmma tIllgångar

689,9

746,5

819,1

-27,7

eget kaPItal Och SkUlder eget kapital Förutbetalda anläggningsavgifter investeringsfond

skuld till abonnentkollektivet

-8,8

44,1

77,0

98,0

215,3

214,3

213,3

2,0

skuld till stadskassan

428,5

464,0

535,5

SUmma eget kaPItal Och SkUlder

689,9

746,5

819,1

2009

2010

2011

kaSSaFlödeSanalYS, mnkr not löPande verkSamhet Årets resultat Återföring av- och nedskrivningar

0,0

-8,8

-18,9

32,4

34,6

33,6

Justering för ej likviditetspåverkande poster

-8,5

-2,4

1,5

Förändring skuld till abonnentkollektivet

2,0

-2,0

0,0

Förändring investeringsfond

-0,1

-1,0

Förändringar förutbetalda anläggningsavgifter

13,2

32,9

21,0

kassaflöde från den löpande verksamheten

39,0

53,3

36,2

-108,8

InveSterIngSverkSamheten investeringar i fastigheter och inventarier

-153,3

-94,4

investeringsbidrag

1,7

0,3

1,1

Försäljning anläggningstillgångar

8,7

5,3

0,0

omfört eget kapital till långfristig skuld

-215,4

–

kassaflöde från investeringsverksamheten

-142,9

-88,8

-107,7

ökad SkUld tIll StadSkaSSan

-103,9

-35,5

-71,5

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2011

E ko n o m i s k r E d ov i s n i n g

va-verksamheten, noter redovisningsprinciper för va-verksamheten

5. resultatutredningsbalans

Helsingborg har sedan 80-talet särredovisat va-verksamheten. Överskott/underskott har löpande tillförts det egna kapitalet för va-verksamheten. Utgående eget kapital har i samband med bokslutet 2008 förts om och redovisas som en långfristig skuld (investeringsfond). Från och med räkenskapsåret 2009 redovisas överskott som en skuld till avgiftskollektivet. Uppkommer underskott däremot så räknas den i första hand av mot skulden till abonnentkollektivet. Är skulden inte tillräcklig för att täcka underskottet så redovisas resterande del som ett negativt resultat för va-verket.

1. avskrivningar avskrivningstider för va-ledningar är 50 år.

2. Investeringsfond investeringsfonden avser en ny huvudledning från Örbyfältet till staden. Fonden kommer att lösas upp i takt med avskrivningarna på huvudledningen och tillföras va-verksamheten som intäkter.

2,0

2011 -8,8

Årets resultat

2,0

-10,8

-18,9

Summa balans för avgiftskollektivet

2,0

-8,8

-27,7

i resultatutredningsbalansen ingår både fordran på avgiftskollektivet och va-verkets egna kapital. Minustecken innebär att va-verket har ett upparbetat ackumulerat underskott de senaste tre åren.

va-verket har belastats med 1,3 mnkr (3,6) som utgjorde ersättning för en andel av central administration. i detta ingick både kostnader som fördelats enligt schablon, som procentuellt påslag på lönesumman, och avräkning efter direkt ianspråktagande av gemensamma tjänster. Uttag av koncessionsavgifter till gatuverksamheten har belastat va-verket med 1,2 mnkr (1,2). va-verket har löpande belastats med en kommunintern ränta på skulden till stadskassan. räntesatsen bestäms av räntan på svenska statsobligationer 5 års löptid plus 1 procent.

övriga upplysningar

3. justering för ej likviditetspåverkande poster i posten ingick realisationsvinster från försäljning av fastigheter. nedskrivning av anläggningstillgångar har gjorts med 1,6 mnkr under 2011.

den löpande va-verksamheten sköts sedan 1 september 2009 av en gemensam va-organisation för sex av kommunerna i skåne nordväst, nsva. dagvattenavgifter från staden (väghållningen) har tillförts va-verket med 2,4 mnkr och från trafikverket med 0,3 mnkr.

4. Fordran/skuld till va-abonnenterna Överskott/underskott ska enligt va-lagen regleras mot abonnentkollektivet inom en treårsperiod. 2010 skuld till va-abonnenterna 2009 ianspråktagande av skuld till va-abonnenterna 2010 summa skuld till va-abonnenterna

E ko n o m i s k r E d ov i s n i n g

2010

Fördelning av interna kostnader

nOter

2009 ingående balans

2,0 -2,0 0,0

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2011

driftredovisning kommunbidrag1

Intäkter

barn- och utbildningsnämnden

2 250,1

vård- och omsorgsnämnden

1 442,1

Utvecklingsnämnden

475,2

nämnder och styrelser

kostnader

årets resultat

Utgående resultat 2

578,0

2 751,4

-33,1

19,3

371,3

1 770,2

-4,4

76,7

248,7

712,1

4,3

43,2

socialnämnden

382,2

57,8

433,7

0,2

11,8

stadsbyggnadsnämnden

413,9

335,4

747,7

3,2

6,3

Kulturnämnden

246,7

61,0

304,8

-4,4

1,6

idrottsoch fritidsnämnden

175,2

26,1

190,4

0,9

2,9

räddningsnämnden

104,1

50,8

150,6

4,4

10,9 4,3

27,0

12,0

38,3

-0,5

stadsrevisionen

6,8

0,0

5,6

-0,3

1,2

Överförmyndarnämnden

8,6

0,3

9,4

-1,3

-0,6

Miljönämnden

valnämnden Kommunstyrelsen

0,3

0,0

0,2

278,0

324,3

708,8

-114,1

-106,5

Kommunstyrelsen - stadsgemensamt

236,6

160,1

603,1

-206,1

styrelsen för Kärnfastigheter

-119,0

731,2

736,7

8,1

9,4

Summa skattefinansierat

5 927,8

2 957,0

9 163,1

-342,9

-125,4

vatten- och avloppsverk

187,7

206,6

-18,9

renhållningsverk

140,0

140,3

-0,3

Summa avgiftsfinansierat Summa totalt

327,7

346,9

-19,2

0,0

5 927,8

3 284,7

9 510,0

-362,1

-125,4

i driftredovisningen ingår kommuninterna poster. 1

Kommunbidrag är nettot av kommunbidrag, disposition av överskott, täckning av underskott och utdelningskrav. Kommunbidraget är den del med vilken nämn-

derna är anslagsfinansierade, det vill säga med skatteintäkter och generella bidrag från staten. negativt kommunbidrag innebär att nämnden lämnar överskott till övrig anslagsfinansierad verksamhet. Kommunbidraget har tillförts netto 217,5 mnkr i resultatöverföring från föregående år. 2

det ackumulerade resultatet innefattar överförda överskott och underskott från föregående år.

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2011

E ko n o m i s k r E d ov i s n i n g

investeringsredovisning Sammandrag nämnder och styrelser, mnkr redOvISnIng Utgifter barn- och utbildningsnämnden

nettoinveste-

bidrag

ringar

budgetavvikelse

12,8

21,8

vård- och omsorgsnämnden

3,5

0,2

3,3

4,5

1,2

Utvecklingsnämnden

1,3

2,0

0,7

socialnämnden stadsbyggnadsnämnden Kulturnämnden idrottsoch fritidsnämnden räddningsnämnden Miljönämnden Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen - mark och exploatering

9,0

0,8

28,0

27,2

203,6

5,8

197,8

213,0

15,2

10,5

0,3

10,2

18,0

7,8

4,2

4,0

-0,2

16,8

6,6

-10,2

0,3

0,2

-0,1

18,0

48,0

30,0

39,2

0,0

39,2

0,8

-38,4

styrelsen för Kärnfastigheter

437,5

29,8

407,7

110,0

-297,7

Summa skattefinansierat

748,5

36,1

712,4

456,9

-255,5

vatten- och avloppsverk

108,8

1,1

107,7

116,9

9,2

0,8

renhållningsverk Summa avgiftsfinansierat

108,8

1,1

107,7

117,7

10,0

Summa totalt

857,3

37,2

820,1

574,6

-245,5

i investeringsredovisningen ingår interna poster mellan nämnder och styrelser.

Större investeringar, mnkr Här redovisas bruttoinvesteringar för investeringsprojekt som översteg 5 mnkr under 2011.

bUdget

Investerings-

garnisionsgatan ombyggnad

27,4

Kullagatan ombyggnad

10,8

Hälsovägen asfaltbeläggning

Österleden etapp 2

42,2

Österleden etapp 4

13,3

arenan gatuombyggnad

13,2

arenan nybyggnad allmän plats

9,2

Kallbadhuset strandpromenaden ombyggnad

11,7

va-ledning Kattarp

7,9

va-ledning ny servisledning

8,6

va-ledning vikingsgatan-Kompanigatan

5,6

strandpromenaden ombyggnad vattenledning

10,1

vattenledning Österleden

27,0

nya Helsingborg arena

180,8

tågaborgs skola nybyggnad

27,8

Pålsjö äldreboende till/ombyggnad

43,7

lss-boende Cirrusmolnet 5 nybyggnad

17,5

lss-boende Prisman 7 nybyggnad

19,4

blidögatan förskola nybyggnad

9,9

drottninghög förskola nybyggnad

21,7

norra Kallbadhuset nybyggnad

11,6

gamla tullhuset inköp

16,5

bårslöv brandstation tillbyggnad

20,0

bröda gård, inköp mark

8,6

sundsterminalen, inköp mark för H+

18,5

E ko n o m i s k r E d ov i s n i n g

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2011

Sedan 2005 har Helsingborg etappvis byggt om strandpromenaden. Sommaren 2011 förseddes området norr om Fria bad med jättelika mjuka kuddar och röda vimplar.

KonCernen resultaträkning, kassaflödesanalys, balansräkning och noter reSUltaträknIng, mnkr verksamhetens intäkter

not

2009

2010

2011

7 109

6 974

6 019

-11 081

-10 961

-10 414

-343

-165

-649

-599

-625

-4 621

-4 929

-5 185

verksamhetens kostnader Jämförelsestörande kostnad avskrivningar

verksamhetens nettokostnad skatteintäkter

4 352

4 458

4 656

Kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag

772

981

958

180

179

183

-158

-177

-186

5 146

5 441

5 611

525

512

426

Fastighetsavgift lss-utjämning

Skattenetto resultat efter skattenetto Finansiella intäkter Finansiella kostnader Jämförelsestörande post Finansnetto resultat efter finansiella poster skatter

årets resultat

-176

-132

-159

-199

-140

-102

-332

385

410

-59

-44

411

351

2009

2010

2011

kaSSaFlödeSanalYS, mnkr not den löpande verksamheten Årets resultat

411

351

Återföring av- och nedskrivningar

649

599

625

433

-205

367

1 493

745

1 042

182

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

kassaflöde från årets resultat före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Förändring fordringar

-200

120

Förändring skulder och avsättningar

438

-439

419

238

-319

601

1 731

426

1 643

-1 120

-1 438

-1 889

298

264

105

kassaflöde från investeringsverksamheten

-799

-1 136

-1 747

kassaflöde efter investeringsverksamheten

932

-710

-104

kassaflöde från rörelsekapital kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten investeringar i anläggningstillgångar investeringsbidrag Försäljning av anläggningstillgångar

Finansieringsverksamheten Förändring av låneskulder Förändring av långfristiga fordringar kassaflöde från finansieringsverksamheten åretS kaSSaFlöde

-696

582

-72

-459

-681

123

951

-1 391

likvida medel vid årets slut

1 665

274

293

nettolåneskuld

3 215

3 920

5 154

E ko n o m i s k r E d ov i s n i n g

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2011

balanSräknIng, mnkr not

2009

2010

2011

tIllgångar Immateriella anläggningstillgångar goodwill

174

146

108

Summa immateriella anläggningstillgångar

174

146

108

materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar

8 300

8 741

9 057

Pågående nyanläggningar

285

612

1 054

Maskiner och inventarier

Summa materiella anläggningstillgångar

2 612

2 610

2 608

11 197

11 963

12 719

159

144

603

126

252

233

729

11 623

12 342

13 556

Finansiella anläggningstillgångar långfristiga fordringar aktier, andelar och bostadsrätter Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd och exploateringsmark Fordringar

Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUmma tIllgångar

287

147

171

1 517

1 537

1 331

396

1 269

256

279

3 469

1 958

1 795

15 092

14 300

15 351

3 264

3 463

3 806

411

350

-212

-7

3 463

3 806

3 856

2 655

2 504

2 875

383

427

467

396

279

148

3 434

3 210

3 490

4 880

3 582

2 897

295

648

689

5 175

4 230

3 586

eget kaPItal, avSättnIngar Och SkUlder, mnkr eget kapital eget kapital vid årets början Årets resultat Övriga förändringar av eget kapital Summa eget kapital avsättningar avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser latenta skatteskulder

Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder långfristiga skulder långfristiga lån Övriga långfristiga skulder Summa långfristiga skulder kortfristiga skulder Kortfristiga lån

602

1 869

3 020

2 452

2 550

Summa kortfristiga skulder

3 020

3 054

4 419

Summa skulder

8 195

7 284

8 005

15 092

14 300

15 351

490

507

302

Övriga kortfristiga skulder

SUmma eget kaPItal, avSättnIngar Och SkUlder

Ställda panter inteckningar Övrigt ansvarsförbindelser borgensåtagande

273

Övriga ansvarsförbindelser

ränteswappar

-45

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2011

E ko n o m i s k r E d ov i s n i n g

noter koncernbegreppet

2. avskrivningar, mnkr

enligt den kommunala redovisningslagen ska kommunal verksamhet som bedrivs genom andra personer redovisas i en sammanställd redovisning. denna koncernredovisning har delvis andra syften jämfört med koncernredovisning i aktiebolag. i det sistnämnda fallet är det i första hand för att klarlägga koncernens resultat och vara ett skydd mot för hög utdelning i moderbolaget. syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en helhetssyn på kommunens ekonomi och verksamhet och att åstadkomma en organisationsneutral redovisning som möjliggör jämförbarhet mellan kommunerna.

Principer för koncernredovisning den sammanställda redovisningen är upprättad enligt rådet för kommunal redovisnings rekommendation 8:2 sammanställd redovisning. den omfattar Helsingborgs stad och aktiebolag i vilka staden har ett bestämmande eller väsentligt inflytande. detta definieras som lägst 20 procent av aktiernas röstvärde. den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden menas att vid anskaffningstillfället förvärvat eget kapital i dotterföretagen har eliminerats. därefter intjänat kapital liksom fondemissioner räknas in i koncernens egna kapital. den proportionella konsolideringen betyder att om dotterföretagen ej är helägda tas endast ägda andelar av räkenskapsposterna in i koncernredovisningen. obeskattade reserver för Helsingborgs stads Förvaltning ab och dess dotterföretag och nordvästra skånes renhållnings ab redovisas som del i latent (uppskjuten) skatt under avsättningar och den återstående delen under eget kapital bland bundet kapital. Övriga obeskattade reserver räknas som eget kapital. inga bokslutsdispositioner redovisas därför. Företag vars verksamhet är av obetydlig omfattning, där kommunens andel av omsättning och omslutning är mindre än 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag har undantagits från redovisningen. internvinster vid överlåtelse av anläggningstillgångar har eliminerats och realiseras i samma takt som avskrivning sker av tillgången i fråga. interna transaktioner mellan de olika företagen har i allt väsentligt eliminerats. För i koncernen ingående aktiebolag gäller årsredovisningslagen och bokföringslagen. För kommuner gäller lag om kommunal redovisning. därför kan redovisningsprinciperna skilja mellan de ingående enheterna. det rör sig dock om i sammanhanget marginella skillnader och torde ej ha någon väsentlig betydelse för den visade bilden av koncernens resultat och ekonomiska ställning. beträffande notinformation som i första hand avser staden återfinns dessa vid redovisningen av stadens räkenskaper.

2010

118

byggnader och anläggningar

434

318

334

Maskiner och inventarier Summa

2011

270

275

649

599

625

anläggningar reduceras till historiska anskaffningsvärden med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. avskrivningsplaner baseras på beräknade ekonomiska livslängder. För maskiner och inventarier tillämpas avskrivningssatser på mellan 5 och 33 procent. va-ledningar skrivs av under 50 år. byggnader och markanläggningar skrivs av med 1,5 till 5 procent. Mark förutsätts ha obegränsad livslängd.

3. kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning beträffande skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning, generella statsbidrag och lss-utjämning hänvisas till noterna 5, 6, 7 och 8 i stadens räkenskaper.

4. Skatter, mnkr 2009

2010

betald skatt

-2

-1

2011 2

Uppskjuten skatt

-58

Summa

-59

Uppskjutna skatter är huvudsakligen hänförliga till skillnader mellan tillgångars bokförda värden och deras skattemässiga värden.

5. justering för poster som inte ingår i likviditetsflödet i beloppet ingår realisationsvinster och förluster vid försäljning av anläggningstillgångar.

6. Förändring fordringar, avsättningar och skulder, mnkr 2009

2010

Förråd och exploateringsmark

-34

140

-24

Fordringar

234

-20

206

Summa

200

120

182 280

avsättningar

1. verksamhetens intäkter stadens totala inköp från dotterbolagen uppgick till 344 mnkr. stadens försäljning till dotterföretagen uppgick från 322 mnkr. av koncernens kostnadsomslutning redovisades 63 procent för stadens verksamhet.

2009 goodwill, nyttjanderätter

2011

132

-224

Övriga långfristiga skulder

-295

353

Övriga kortfristiga skulder

601

-568

Summa

438

-439

419

7. Investeringar i fastigheter och inventarier stadens investeringar uppgick till 857 mnkr. ab Helsingborgshem investerade för 184 mnkr. Öresundskraft ab:s investeringar uppgick till 933 mnkr och Helsingborgs Hamn ab:s investeringar till 90 mnkr.

E ko n o m i s k r E d ov i s n i n g

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2011

noter 8. mark, byggnader och tekniska anläggningar, mnkr

12. latent skatt

2009

2010

2011

vid årets början

12 096

12 587

13 270

nyanskaffningar

719

669

-273

-69

-335

av den latenta skatteskulden avsåg 463 mnkr Helsingborgs stads Förvaltning ab med dess dotterföretag.

ackumulerade anskaffningsvärden

avyttringar/utrangeringar andra förändringar Summa

154

12 587

13 270

13 758

13. övriga kortfristiga skulder, mnkr

intäkter

ackumulerade avskrivningar enligt plan vid årets början

3 967

4 287

Årets avskrivning enligt plan

380

318

334

avyttringar/utrangeringar

-73

-68

-162

andra förändringar Summa Planenligt restvärde vid årets slut

-8

4 287

4 529

8 300

8 741

9 057

2009

2010

313

285

612

nyanskaffningar

358

419

597

andra förändringar Planenligt restvärde vid årets slut

2011

-386

-92

-155

285

612

1 054

2009

2010

2011

5 149

5 165

5 529

261

782

263

-286

-240

-86

10. maskiner och inventarier, mnkr ackumulerade anskaffningsvärden vid årets början nyanskaffningar avyttringar/utrangeringar andra förändringar

-178

5 165

5 529

5 748

2 552

2 553

2 919

254

177

275

-263

-195

-54

384

Summa

2 553

2 919

3 140

Planenligt restvärde vid årets slut

2 612

2 610

2 608

2009

2010

2011

Summa ackumulerade avskrivningar enligt plan vid årets början Årets avskrivning enligt plan avyttringar/utrangeringar andra förändringar

11. Fordringar, mnkr Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

692

677

667

Kundfordringar

604

596

509

Övriga kortfristiga fordringar Summa

1 179

944

674

756

832

Övrigt

897

517

674

3 020

2 452

2 450

14. medeltal årsanställda, löner och ersättningar, mnkr

Fastigheter redovisas till bokfört värde baserat på historiskt anskaffningsvärde minus eventuella investeringsbidrag och med avdrag för avskrivningar.

ackumulerade anskaffningsvärden

221

264

154

1 517

1 537

1 330

2011

1 449

2009

2010

2011

Medeltal anställda, antal

8 109

7 989

7 985

löner och ersättningar, mnkr

2 628

2 275

2 681

sociala kostnader, mnkr

1 105

931

1 030

4 701

vid årets början

2010

leverantörer Summa

4 529

9. Pågående nyanläggningar, mnkr

2009 Upplupna kostnader och förutbetalda

15. leasing Finansiella leasingobjekt, det vill säga investeringar som förväntas förvärvas efter leasingperiodens slut, redovisas som anläggningstillgångar och förpliktelsen att i framtiden betala dessa som skuld. de finansiella leasingobjekten avsåg endast fordon och det bokförda värdet uppgick på balansdagen till 26 mnkr. Framtida avgifter uppgick nominellt till 24 mnkr och med framräknat nuvärde till 6 mnkr som förfaller inom ett år, 17 mnkr senare än ett år men inom fem år och 0 mnkr senare än fem år. operationella leasingavtal redovisas som verksamhetens kostnader linjärt över leasingperioden. av framtida leasingavgifter förfaller 44 mnkr inom ett år, 69 mnkr förfaller senare än ett år men inom fem år och 115 mnkr senare är fem år.

16. ansvarförbindelser för intresseföretag i koncernen ingår Modity energy trading som till 50 procent ägs av Öresundskraft ab. Öresundskraft ab har nedanstående ansvarsförbindelser till Modity energy trading ab. borgen är utställd till förmån för Modity energy trading ab motsvarande 1 000 mnkr. På balansdagen uppgick det utnyttjade beloppet till 609 mnkr (420). obegränsad borgen avseende handel med valutaderivat. På balansdagen uppgick det utnyttjade beloppet till 16,9 mnkr (13,2). Övriga garantier utställda för Modity energy trading ab:s räkning uppgår till 55 mnkr. Per balansdagen var dessa ej utnyttjade. Kapitaltäckningsgaranti har tecknats avseende Modity energy trading intill utgången av 2013 med en limit om 30 mnkr. enligt aktieägaravtal ansvarar ägarna (Öresundskraft ab och lund energikoncernen ab) korsvis för 50 procent av eventuellt utfall av den andra partens ingångna garantier och borgensförbindelser för Modity energy trading ab:s räkning. Per balansdagen uppgick 50 procent av lund energikoncerneen ab:s ingångna garantier och borgensförbindelser till 277 mnkr ((245).

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2011

E ko n o m i s k r E d ov i s n i n g

noter 17. kommunala uppdragsföretag

staten och andra kommuner enligt rekommendation 8:2 rådet För Kommunal redovisning. stadsbyggnadsnämndens ökning berodde på entreprenadutsättningen av nämndens verksamhet. idrottsoch fritidsnämnden är en ny nämnd från och med 2011. renhållningsverkets verksamhet har överlåtits till nordvästra skånes renhållnings ab.

Med kommunala uppdragsföretag menas entreprenader som riktar sig till medborgarna och att kommunen har ett huvudansvar för att tjänsterna erbjuds kommuninvånarna. verksamheten skulle annars ha utförts i egen regi. i nedan sammanställning ingår inte, stödfunktioner som städning, måltidsproduktion etc, friskolor avtal med

kostnad, mnkr

andel i procent av kostnadsomslutningen

2010

2011

2010

barn- och utbildningsnämnden

277

265

vård- och omsorgsnämnden

382

391

Utvecklingsnämnden

2011

101

129

200

Kulturnämnden

–

idrottsoch fritidsnämnden

107

socialnämnden stadsbyggnadsnämnden

renhållningsverket

18. ekonomiska engagemang inom kommunkoncernen, mnkr enhet

Försäljning ägd andel

lån

borgen

köpare

Säljare

givare

mottagare

given

273

8 585*

403

574

3 697*

173

staden Helsingborgs stads Förvaltning ab

100%

– Helsingborgs Hamn ab

100%

mottagen

– Helsingborgshem Holding ab

100%

3 054

420

– Helsingborg energi Holding ab

100%

139

1 700

154

Helsingborgs nya Konserthus ab

100%

8 12

ab Helsingborgs stadsteater

100%

Kuriren 2 ab

100%

Kuriren 6 ab

100%

nordvästra skånes renhållning ab

52%

nöjesparken sundspärlan ab

40%

sjökrona exploatering ab

25%

nordvästra skånes vatten och avlopp

17%

enhet

3 1

107

127

aktieägartillskott/

räntor

Utdelning

driftbidrag ägd andel

givare

mottagare

givare

mottagare

given

mottagen

156

13**

275

10**

110***

133

3**

staden Helsingborgs stads Förvaltning ab

100%

– Helsingborgs Hamn ab

100%

– Helsingborgshem Holding ab

100%

– Helsingborg energi Holding ab

100%

Helsingborgs nya Konserthus ab

100%

ab Helsingborgs stadsteater

100%

Kuriren 2 ab

100%

Kuriren 6 ab

100%

nordvästra skånes renhållning ab

52%

nöjesparken sundspärlan ab

40%

sjökrona exploatering ab

25%

6 4

i ovanstående uppställning ingår enbart flöden mellan Helsingborgs stad och bolagen * i låneposten ingår ett amorteringsfritt lån på 3 105 mnkr ** borgensavgifter *** aktieägartillskott 96

E ko n o m i s k r E d ov i s n i n g

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2011

definitioner avgIFtSFInanSIerad verkSamhet

SkatteFInanSIerad verkSamhet

I denna verksamhet ingår VA-verk och renhållningsverk. Den avgiftsfinansierade verksamheten finansieras helt genom egna intäkter och påverkar därför inte kommunens skatteuttag. De avgiftsfinansierade verksamheterna är avgränsade från övrig verksamhet och utgör egna resultatenheter med såväl resultaträkning som balansräkning.

Verksamhet som ej är avgiftsfinansierad. Den skattefinansierade verksamheten finansieras till nästan 90 procent av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag samt till drygt 10 procent av olika avgifter, ersättningar och bidrag. SOlIdItet

bUdget

Enligt kommunallagen är kommunerna skyldiga att upprätta en budget. Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Vid bokslutet görs jämförelser mellan budgeterade och redovisade intäkter och kostnader. Ett positivt budgetutfall benämns överskott och ett negativt underskott. FInanSnettO

Utgör skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. kOmmUnala Företag

De kommunala företagen verkar inom olika områden med den gemensamma nämnaren att de driver kommunal verksamhet. Enligt kommunallagen ska fullmäktige yttra sig vid ärenden av större vikt. Kommunerna är skyldiga att upprätta ett koncernbokslut i en sammanställd redovisning för staden och dess dotterföretag då stadens ägarandel är 20 procent eller högre. nämnderS Och StYrelSerS reSUltat

Med resultat i detta fall menas budgetmässigt resultat, det vill säga avvikelse från det resultat som budgeterats. I normalfallet är det budgeterade resultatet 0 kronor. nettOInveSterIng

Med nettoinvestering avses bruttoinvesteringar minus olika typer av investeringsbidrag.

Anger hur stor del av stadens tillgångar som är finansierade med egna medel, det vill säga eget kapital. Soliditeten speglar betalningsförmågan på lång sikt och kan sägas vara ett uttryck för den finansiella styrkan. Det finns inget svar på frågan: ”Vad är den rätta nivån på den kommunala soliditeten?”. Soliditeten beskriver förändringar över tiden och den finansiella styrkan. Tolkning av en försämrad soliditet är att det råder en obalans mellan intäkter och kostnader. En lägre soliditet innebär att tillgångsförändringar inte kunnat finansieras med egna medel i samma utsträckning som tidigare. På sikt är det viktigt att det råder balans i ekonomin och förändringar i soliditeten är ett uttryck för detta. I begreppet justerad soliditet är det rensat från stadens in- och utlåning till dotterbolag. verkSamhetenS nettOkOStnad

Utgör skillnaden mellan de intäkter och kostnader som stadens olika verksamheter redovisat. Verksamhetens nettokostnader finansieras i första hand av skatteintäkter och generella statsbidrag. verkSamhetSöverSIkter

I detta avsnitt redovisas respektive nämnds större verksamheter. Med verksamheter menas aktiviteter som riktar sig till kommunmedborgarna. Därför redovisas inte interna stöd- och ledningsfunktioner inom Kommunstyrelsen och Kärnfastigeter. Verksamheterna är avgränsade på det sätt som förvaltningarna har valt att redovisa dem.

nettOlåneSkUld/nettOlIkvIdItet

Räntebärande skulder minus räntebärande tillgångar inklusive likvida medel. I stadens nettolikviditet ingår ej den långfristiga utlåningen på 5 000 mnkr till Helsingborgs Stads Förvaltning AB vid koncernbildningen. SjälvFInanSIerIngSgrad av InveSterIngar

Investeringar i fastigheter och inventarier minus investeringsbidrag divideras med kassaflödet från årets resultat före förändring av rörelsekapital.

åretS reSUltat

Årets resultat visar förändringen av eget kapital, det vill säga stadens förmögenhet. I ett företag visar detta om företaget under året gått med vinst eller förlust. Men en viss storlek på årets resultat i en kommun är inget självändamål. Det säger inget om effektiviteten i verksamheten, det vill säga om ”rätt saker gjorts till rätt kostnad”. Det lagstadgade balanskravet innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna. Ett vedertaget mått för god ekonomisk hushållning över tiden är att resultatet ska utgöra minst 2 procent av skattenettot.

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2011

E ko n o m i s k r E d ov i s n i n g

Förslag till resultatdisposition kommunfullmäktige beslutar: • att för den skattefinansierade verksamheten överföra 202,9 mnkr enligt nedan och därmed justera det budgeterade kommunbidraget med samma belopp. • att för Renhållningsverket ianspråkta 0,3 mnkr ur eget kapital utgörande 2011 års underskott. • att för VA-verket avsätta 2011 års underskott 18,9 mnkr som negativt eget kapital.

Skattefinansierad verksamhet Ingående

redovisat resultat

ackumulerat resultat

2011

till 2012

barn- och utbildningsnämnden1)

52,4

19,3

vård- och omsorgsnämnden

81,1

76,7

Utvecklingsnämnden

38,9

43,2

socialnämnden

11,6

11,8

stadsbyggnadsnämnden2)

3,1

6,3

Kulturnämnden

6,0

1,6

idrottsoch fritidsnämnden

2,0

2,9

räddningsnämnden

6,5

10,9

Miljönämnden

4,8

4,3

5) 6)

15,8

1,5

1,2

0,0

0,2

0,7

-0,6

0,6

0,0 11,8

7,6

-114,1

125,9

Kommunstyrelse – stadsgemensamt5)

0,0

-206,1

206,1

0,0

Kärnfastigheters styrelse 6)

1,3

9,4

-6,2

3,2

217,5

-133,0

335,9

202,9

Summa skattefinansierad verksamhet

11,8 9,5

revision

Kommunstyrelse

resultatöverföring

valnämnden Överförmyndarnämnden3)

resultatjustering

Pågående omställningsarbete inom framförallt gymnasieskolan föranleder att det är motiverat att barn- och utbildningsnämnden behåller hela sitt resultat innebärande att 6 mnkr indirekt tillförs. Återställning av stormskador efter stormen berit som inte täcks av försäkring beräknas. uppgå till 11,5 mnkr. Åtgärder för 2 mnkr är åtgärdade, varför en resultatjustering om 9,5 mnkr överförs. eftersläpning av refinansiering av nya förutsättningar för överförmyndareverksamheten. Uppkommna kostnader i samband med beslutet att senarelägga södertunneln föreslås återföras. vidare föreslås att mark- och exploaterings realisationsvinster om 13,1 mnkr inte överförs. stadsgemensamt nollställs alltid. Kärnfastigheters realisationsvinster om 6,2 mnkr överförs inte.

avgiftsfinansierad verksamhet Ingående eget kapital

resultat 2011

Utgående eget kapital

renhållningsverk

53,9

-0,3

53,9

va-verk

-8,8

-18,9

-27,7

Kommunstyrelsen Helsingborg den 11 april 2012 Peter Danielsson kommunstyrelsens ordförande

E ko n o m i s k r E d ov i s n i n g

Helsing borgs sta ds å rsr ed ovisning 2011

Kommunstyrelsens ledamöter

Peter danielsson (M)

Mikael skoog (s)

Christian orsing (M)

anna Jähnke (M)

Ulrika stålnacke (M)

Maria Winberg nordström (FP)

lars thunberg (Kd)

ingela andersson (s)

Maria Ward (s)

emir Mehmedovic (s)

annika román (MP)

gustaf Wiklund (MP)

Michael rosenberg (sd)

Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen väljs av kommunfullmäktige. Antalet ledamöter är 13, som så långt det är möjligt ska återspegla mandatfördelningen i kommunfullmäktige. Efter kommunvalet i september 2010 bildar Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna minoritetsstyre under mandatperioden 2011–2014. Kommunstyrelsen har en överordnad roll i den kommunala organisationen. Den leder stadens verksamhet

och har det övergripande ansvaret för stadens utveckling och ekonomi. Kommunstyrelsen verkställer ärenden som kommunfullmäktige beslutar om och kan även fatta en del beslut på egen hand. Ett mindre antal ledamöter av kommunstyrelsen utses till kommunalråd. Ett kommunalråd sitter i kommunstyrelsen och arbetar hel- eller deltid med politik.

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

e kO n O m I S k r e d Ov I S n I n g

revisionsberättelse för år 2011 Vi har granskat Kommunstyrelsen tillika Krisledningsnämnd, Räddningsnämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Styrelsen för Kärnfastigheter, Miljönämnden, Valnämnden, Överförmyndarnämnden, av Kommunfullmäktige utsedda arbetsgrupper samt Helsingborgs stads årsredovisning. Granskningen har utförts enligt upprättad revisionsplan samt i enlighet med kommunallagen, stadens revisionsreglemente och god revisionssed. Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad enligt god redovisningssed samt återger stadens resultat och ekonomiska ställning på ett rättvisande sätt. Vi tillstyrker att årsredovisningen godkänns och att ovanstående styrelser, nämnder, arbetsgrupper samt förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet för år 2011. Helsingborg den 12 april 2012 Johan Sederholm Ordförande

Aina Modig Lindell Vice ordförande

Hans Holm

Anders Ivarsson

Sven-Erik Larheim

Irena Nygren

Alf Stolt

/Per-Reinhold Olsson Stadsrevisor

Vi har granskat Barn- och utbildningsnämnden, Idrotts- och fritidsnämnden, Kulturnämnden, Socialnämnden, Utvecklingsnämnden och Vård- och omsorgsnämnden. Granskningen har utförts enligt upprättad revisionsplan samt i enlighet med kommunallagen, stadens revisionsreglemente och god revisionssed. Vi tillstyrker att ovanstående nämnder och de förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet för år 2011 Helsingborg den 12 april 2012 Arne Larsson Ordförande

Bengt Jönsson Vice ordförande

Jan Backman

Gunvor Enström

Mats Lidner

Kenneth Mårtensson*

Eva Åsare

/ Per-Reinhold Olsson Stadsrevisor

* Ej vård och omsorgsnämnden

100

e kO n O m I S k r e d Ov I S n I n g

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

hamntorget var fyllt till bristningsgränsen när helsingborgssonen eric Saade äntrade scenen på Helsingborgsfestivalens sista kväll.

Kontakta oss

Helsingborgs stad telefon

chatta

telefonnummer: 042-10 50 00 växelns öppettider: Måndag–fredag klockan 08:00–17:00 dag före helgdag klockan 08:00–12:00

behöver du hjälp att hitta kontaktuppgifter till en särskild verksamhet eller person? Chatta med stadens växel! Chatten når du via helsingborg.se och den är öppen på vardagar mellan klockan 9:00 och 16:00.

Skicka brev namn på verksamheten 251 89 Helsingborg

e-post helsingborg@helsingborg.se

Stadens webbplats helsingborg.se

Facebook facebook.com/helsingborgsstad

twitter twitter.com/hbgstad

Youtube youtube.com/helsingborgstad

Omslag: den 23 oktober stod det klart att HiF vunnit allsvenskan. segeryra utbröt på Stortorget och kärnantrapporna fick fungera som scen när över 10 000 helsingborgare hyllade sina guldhjältar.

årsredovisning helsingborgs stad 2011 Formgivning och produktion: borstahusen Kommunikation ab tryck: Maj 2012, elanders sverige ab Papper: omslag Maxioffset 250g, inlaga Maxioffset 120g Omslagsbild: Hd/nst britt-Marie olsson Fotografer: studio-e.se, anita göransson, anna olsson, Måns Fornander, Martin Haggren, albin Wahlgren/albinfoto.se, Peter Westrup, Johanna enochsson, Per sjöborg, Ulla alderin, lizzan Wiberg, Per sjöborg, beatrice stiernstedt, Katarina Fagerström, Mikael nordström, Hd/nst Johan Persson

102

HeLSing borgS STa dS å rSr ed oviSning 2011

Med kampanjen I love Helsingborg knep Helsingborg en andraplats i Håll Sverige rents nationella skräpplockartävling. En andraplacering blev det också i föreningen Gröna Bilisters tävling om bästa elbilskommun.

책rsredovisning Helsingborgs stad 2011