Helsingborgs stads minnesskrift 1863-1912. by Helsingborgs stad

Penksgt,e2oKG Ar

•

r dtke. ,-n dr o _ "remarl'-Sc r ok, .å I - 1 t • å

t . >

b rdenzeinelioRelzwiturkneratuln•oompuasikePainexIt G e -," o t p o R t w y 4 olii, n lxt,» • w e r z• . . , •t 4 .,„, 4 . , 1 -„_--,, ..: ...,„7Itax43,• k, ,„\... u !lir .a , xhrå 1ln Å M1 i A i, ' Ti i r r e, t " ii , t i t Nt i dal "s , , k n :m b yt 1c , i ,T

4P11 alp

HELSNOBOFICASSTAD Kommunstyrelsens (5rvaltning

HELSINGBORG

HELSINGBORGSSTADS MINNESSKRIFT MEDANLEDNING AF

STADSFULLMÄKTIGES50-ÅRIGATILLVARO 1863-1912

UTGIFVENPÅSTADSFULLMÄKTIGESUPPDRAG

ERNSTBFRGSTENSBOKTRYCKERI,HELSINGBORG,1913.

LEN16APRIL1911väcktes i stadsfullmäktige af sparbanks , direktörenm. m. J.Svenson,ingenjörenHaraldBergengren, v.konsuln m. m. N. C. C o r ucuogouoOtterströrn ochgrosshandlarenm. m. Axel Hanunarlunden • . motiondärom,att bl. a. en»historiskredogörelseöfverHelsingborgs fi tzsedan o n , stadsfullmäktigeinstitutionens tillkomst» skulle stadsutveckling g af r otrycket s sutgifvas. h a n Idmotionen l utarbetasoch framhölls vikten af, att detoerhördaamaterial, r e n somlågeobearbetadti stadensarkiv,blefvehisto, risktbehandladt,innan detväxte till en hartnäroöfverskådligmängd. G . medanledningafmotionentillsattkommitté, Enaf stadsfullmäktige beståendeafW v.konsuln.m. in.OscarTrapp,ordförande,grosshandlaren G. In Otterström, v. ordförande, fil. d:r 0. Malmström,med.d:r Carl Lindman,regementsintendentenM. SchiirervonWaldheim,stadsingen, jörenSigirsidEwaldochstadsombudsmannen G. Schlyter,föreslogpå hösten1911utgifvandet af ett arbete omHelsingborg, af kommittén kalladt»Helsingborgsboken»,hvilketskulle i flereolikadelarbeskrifva staden,dessödenochutveckling alltsedanäldsta tider. Stadsfullmäk t,igebeslöt°emellertid, att fråganskulletillsvidareanstå. Påårsdagen af denofvannämndamotionen—den16 april1912— föreslogkommittén, att ettmindrearbeteomstaden,»någraminnesblad, särskildtvisandeenellerannanepisod i ord och bild från vår stads utvecklingsskeden»,skulle vid tiden förstadsfulmäktiges50,årsjubileum utgifvasmednärmasteuppgift att sökaådagalägga,hvad den större »Helsingborgsboken»skulle kunnabetyda för samhället.Detta blef äfvenstadsfullmäktigesbeslut. Inomkommitténhafva v.konsuln in. m.Oscar Trapp ochstads, ombudsmannenG. Sch lyter omhänderhaftdennärmasteredaktionen afminnesskriften.

Helsingborg. Af K. G. OSSIAN.NILSSON.

Säg,främling,sågdustaden urSundetsdyningstå, enblommalik medbladen halftöppnamotdetblå? Vänavågorvagga bilden i sinspegelskönt. Hvitasåsomfragga villorlysaupp ur grönt. Ochhvarjetorn,en röd pistill, kringblickarhamnochtorg Säg,fårdelyckansvind dig till detvackraHelsingborg? Säg,kompå lifvetskosor dudit enaftonstund,

närhimlen ströttmedrosor detstillaÖresund? Dagenströtta rosor brunnoochförbrunnodå, menaf friska rosor doftenkändesmotdig slå: detvaren fläkt,sombarsin doft urstrandensblomsterkorg motsommarkvällenssidenloft frånvackraHelsingborg. Detsjöng ett surrpåtorgen, hvartsurr blir här till sång. Detflög ettsuskringborgen, detkvad:Det varengång! Krigoch örlig dundra aldrigmeromKärnansnamn. Binochhumlorplundra blottpåhonungblommansfamn. Delämnakvarpåhvar pistill från fjärranhamnoch torg i frömjötsstofttributen till detrikaHelsingborg. Detär ett tallöstvimmel af vingar,vinden för. Ettbud från hvarjehimmel påhvarjespråkdu hör. Hit, därsaftens käril ständigtfylls ur signadgrund, mångensommarfjäril fladdrarofverlandochsund.

Ochnästintill i skuggasval, därtrött dukosantog, därhörssåmångennäktergal, somsjunger för sinskog. Ja,främling,sågdustaden istrandensblomsterkorg, degrönafoderbladen ochblommanHelsingborg: hitfrån lifvets strider villedu dågärna fly, glömmaoronstider, drömmaomen bättre ny Tyägdejag mitt fria val, jag lefde härochdog ochblefre se'nennäktergal, sonisjöng i Pålsjöskog.

HELSINGBORG K.G. OSSIAN.N.U.SSON

SVENKORLING

Ej för långsamt_

Å i Säg,främling, sågdu staden ur Sundets dyning

urSundets dyning stå.

fI .

blom - ma lik med O

Sundet i månsken.

9 4 g 3 1 4

vä - - na vå - gor P j,

bladen h a l f t •

öppna motdet 1 1 dt bladenha ft öppna mot 9 N

vag

Vana vågor vagga

blå?

blå.

PJN_J_ L/ Lå Pl bil -den i sin

bil - - - den

T:po i

4t 4 spe gel skönt. - - ta så - som f r a g - - - - ga, r 1 ~g W"NO ir 7 i ne l ~ J jsinspegel skönt. Hvitasåsomfragga A 5 7 V ! I Och hvarje torn, e n _ vii - lor ly-sa upp u r grönt. _ r _ OchKvarje, hv ar - - je torn, en . n 1 t 1 1 , 2 „ kring - - blickar hamn och to : s ä g , S / — g _ — ‘ kringblickar hamn o c h torg: säg, för -de r h

99 5tt• 5

nif

i främling, såg du staden i

i strandens blomsterkorg

y __. 5 - — Ar r - - - - - t; #

grö— na foder - - - bladen o c h blomman Helsing - borg: - - . 4 . h d bladenochblo5mman Hel - - sing - - - borg:

hit

stri

från tifvets hit från

der

förde lyckans v i nd dig till det vack - ra • •••> I lyck - - - ans L i

vii - le du då

4 P t"

hitfrån lifvets strider

vii

iii. e.cresc.

• Le r J —

strandensblomster - korg,

k L le j

Lig

Hel - sing borg?

s.t.•

gär - na fly, g l ö m - - ma orons fl

dågärna fl y ,

•

der,

glömmaorons tider,

drömmaom en bät t re n y - - -

9 9 4 f I

drömma

äg e jag - - mitt

mitt

äg - de j a g

Ii fri - • a

9 1 4 # 4 : -

val

lef -de här och

och

fri a val, jag kf de

Helsingborg under16804a1et. nit. e.crese. I blefve sen e n näkter -gal,somsjöng i

,,,i r iro_J_• y se'n

e n

J - ; L J

r -

iii. e. crese.

Af OSCARMALMSTRÖM.

TTskede afHelsingborgshistoriahademedRoskildefreden Ofversikt af den26februari1658 nått sin afslutning.Krigen på1640, 11660 670.ta1ens och1650,talenhadevisserligentillfogatstadenstoraförluster, ,historia. GOGCGOGG ochdensvenskaöfverhöghetenkändestill enbörjantryckande o c pågrund af nyaskatterochinkvarteringar,mendetvar likväl en betr h d , andeochgenomsitt läge viktig plats,sommottog densegerkrönte svenskekonungen,då han där förstagångensatte sin fot påskånsk mark.Staden fickockså af Karl X Gustafsina rättigheterbekräftade ochutvidgademednågra nyabestämmelser.Dessabestod° däri, att Helsingborgerhöll privilegier att idkahandelmedsaltinomSkånepå likaförmånliga villkorsomsaltkompanietsamttillerkändes rätt atthålla enstadskällare,därfrämmandeviner,somtill vissabelopp tullfritt införts, fingoförsäljas. Den omsorg,hvarmedHelsingborgsköpmänvakade öfverdessaprivilegier,förefallervår tid småaktig.Derasriksdagsbesvär

MALMSTRÖM

innehöll°nämligenupprepadeklagomål öfverkränkningardäraf. An hadenågon af Landskronaborgare gåttdem för när,äntogo sig de mindrestäderna,såsomEngelholmochBåstad,friheter,hvilkakränkte stadensrättigheter. Icke minstvardenföretagsammaallmogen i Göinge häradföremål fördegodaborgarnesmisstänksammablickar.Bönderna därstädeshadetagit sig för att själfva frakta sina alsteröfver till Själ, land,hvarifrån demedförde i ersättningköpmansvaror. I dessasina

Helsingborg1658 i Pafendorfsarbete öfiter Karl X Gut.tal".

klagomålerhöllstadenupprättelse. Det var,ommanså vill, enkamp förtillvaron,visserligenej förd af individ mot individ utan afsamhälle motsamhälle. Helsingborgsynesemellertidha gåttframåtunder1660,taletssenare delochI670,talets första år.Såsomexportorthadestadenfortfarande storbetydelse,ehuru ej i såhöggradsomunderdendanskatiden. Särskildtvar det utförseln af kreatur,somgått tillbaka, i någonmån beroendepådenexporttullsvenskaregeringenpålagt. Den insåg själf sittmisstagoch lätnågraårsenarenedsättadensamma.De varor,som

UNDER16SO,TALET

framförandrautskeppadesöfverHelsingborg,voropottaska,beck,tjära —dessagingohufvudsakligen till Holland—samtfödoämnen till Dan, mark.Skeppsfarten var för den tiden ej obetydlig,ochofvannämnda varorutfördesvanligtvispåköpmännensegnafartyg till utlandet.Under 1660,taletvarstadensdåvarandeborgmästareEggertEllersdenförnämste köpmannen.Han afled1667ochefterträddessomborgmästareafBengt Pihl,äfvenhanen af deförmögnasteaffärsmännen.—Stadenägdevid dennatid tvåborgmästare.—DenneBengtPihl ochhansbröderSven ochJeppeägdeflera fartyg,ochdenexportochimportdeförmedlade varganskabetydlig,menderasfartyg ging°sällanlängreän till Holland. Amsterdamvardåfortfarandedenviktigastestapelplatsen för devaror, somimporterades,viner,socker,tobak m. m. Afven någraengelsmän hadeförmåtts öfverflytta till Helsingborg,därtill lockade afdennaorts utvecklingsmöjligheter. Dentidens rikaköpmänsökte i allmänhetnedläggasinförmögen, heti jordagods.SåhadeEggertEllers inköptendel afEngeltoftagods; BengtPihlhade af KungshultsegendomfrånköptPihIshult,sombär hansnamn till eftervärlden.Dessutomhadehan i vederlag för gjorda försträckningaråtsvenskakronanerhållitBillesholm.BrodernSvenPihl tillbytte sigOusbygård mothusoch jordar i Helsingborg. Men det tyckesha hvilat ett oblidt öde öfverdessajordförvärf.Borgmästare Ellersjordagodsfråndömdeshansarfyingar.BengtPihlsaffärerråkade redanunderdenneslifstid i oordning,ochhansbroderSvensstärbhus bleftaget i beslag afstadensmagistrat,enärhanhäftade i skuldsåväl till stadensom till enskilda.Förklaringen till deekonomiskamotgång, arnaligger idessamänsegennyttigaochhäftigauppträdande.Särskildt vardettaförhållandetmedborgmästareBengtPihl. På grund af sitt oregerligalynneråkadehan i så häftig strid med sin ämbetsbroder, AndersEkebohrn,ochmagistratensöfrigamedlemmar,atthan i vredes, modafsadesigämbetet,och då han efternågon tid ångradesig och villeåtertagasin plats, blef dethonomförvägradt af landshöfdingen. Dettaskeddesammaår,somkrigetmedDanmarkutbröt—1675.Men BengtPihlhade i svenskaregeringen ett godt stöd,beroendepåden

MALMSTRÖM

ekonomiskahjälphanlämnatdenna,framför allt tillstadensbefästnings, arbeten.Han blef därför åter insatt i sitt ämbeteOchadladunder namnetPihIcrona. Hansyneslikväl ej hatjänstgjort,ochefter kriget intoghansomkungl.kommissarieensärskildplatssamtlämnadeborg mäst , eriet. Sa tdensödenHelsingborg hade varitutgångspunktenfördanskarnaseröfring af underkriget. ,Skåne1676ochjämteLandskronaderassistabesittningpåöstrasidan afSundet.Menmellandessatidpunkterhadestadenskiftatherrarupp, repadegånger,ochhvarjeombytehadeföljts afplundringarsamtödeläg, gelser.Värsthadedessarasat,dåslottetbefunnitsig idanskarnashänder ochstaden i svenskarnas,Helsingborgarnehadedå fått erfaraobehaget affästningensnärhet. Storskadahadetillfogatsstadenpåtilskyndanaf fästningensdanskekommendant.DenneutverkadenämligenafKristian Venbefallning, att denstadsdel,somvarbelägennedanförbacken melanKärnanochbryggan,skullenedrifvas,på det attförbindelsen mellansjönochfästningenskulle blifvabekvämareoch lättarekunna skyddasafdesskanoner.Ofver 70husmåsteför denskullraseras. I alltberäknadesom, kring250 hus ha förstörtsunder kri get , ,ochmagistraten själfförsäkrarläng, refram, attstaden efterkrigets slut »allenastbestodhaf 8eller9småhuus». Mankanunderså, danaomständighe, terförstå, att det fannsverkligorsak förhelsingborgar, nasfarhåga,attsta, denskullealldeles E.d. Suellska huset vid Maviakyrkan.

HELSINGBORGUNDER1680,TALET

ofvergifyasochdessinvånareförflyttas till Landskrona.Sombekant togsigdennaderasfruktan uttryck vid det tillfälle, då de i maj1680 välkomnadeKarlXLsbrud,dendanskaprinsessanUlrikaEleonora,men derasi hälsningstaletuttrycktaförhoppning, att »thetöfwerhelawerlden högdtberömbdaSundzliusetpåswenskasijdan ej skulleförduncklas», komju ej hellerpåskam. Förstörelsenhadeträffatsåvälenskildapersonersomoffentliga in,Ststå adnednsmer tal. stitutioner.Kyrkanstodvisserligenkvarmensåsomenpåsinasmyckenkriget. plundradgammalskönhet.Dess femklockor, ljuskronor,armstakar, urverkin.m.hadeförts öfverSundet till Helsingör. Men därtillhade ejplundringeninskränkts;blytaketöfversakristianochklocktornethade borttagits,och ejensträvirket i tornetskonades.De störstaförlusterna hadedockkyrkan lidit därigenom,attdess i stadenshusintecknade kapitalpågrund af denallmännaförstörelsen blifvit tillspillogifna. I dettahänseendevar likväl ejkyrkandenmestlidande.Hospitalet,som vardenförmögnasteinstitutionen,gjordeocksåde störstaförlusterna, ochäfvenlatinskolandrabbadeshardtSammanräknasvärdena af de förluster,somstadenochdessborgaregjort,uppgingode till ensumma af132,000riksdaler,ochmedenriksdalermenademan vid dennatid alltidenriksdalerspecie. livadsom i såhöggradförsvåradesakernasordnandeefterkriget var,attstadensprotokoller,bref,obligationerjämtekyrkans,skolansoch hospitaletsdonationsbrefochprivilegier till stor del försvunnit. Man misstänkte,attdessapapperåtminstonedelvisstannat i enskildaperso n , ershänder,somhadefördel af, att deejkommo till rätta,ochstaden begärdedärförsamterhöll vid 1686årsriksdagenkungl.resolution. Enligtdennaåladesdepersoner,somvarit istadenstjänst,ochpähvilka endylikmisstankehvilade, attmeded fria sig. Den,sommannärmast åsyftade,varHelsingborgsforneborgmästareBengtPill:rona,somskött sittämbetepå ett godtyckligtsätt. Tilldenstoraförödelsenafstadenshussvaradeenbetydandeminsk, ning i invånarantalet. Enmängdafsamhälletsmerabetydandeköpmän ochförmögnareinbyggarehadeunderkriget söktochfunnitentillflykt

MALMSTRÖM

iDanmark,där de flestaäfvenkvarstannade,sedanfredenåterställts. Till ochmedstadensfattighjonhadenödgatslämnaHelsingborgför att grannstadenpåandrasidanSundetfinnaentrefnaretillvaro, ochdet lände d -essaolyckligaskulleunderhållaspåhansbekostnad,enärhospitalets nedrifvandeskettpådanskorder. Dåstadensmyndigheterlängrefram irtidenåterfordradesina till Helsingöröfverfördatilhörigheter,glömde deemel e lertid attreklameradessahjon. Men oaktadtdenstoraminsk, ningeni invånarantalvardetsvårtatthärbergerabefolkningen. De flesta hnusen,somstodokvar,voroutantaksamtmerellermindre i ruin. Ett d borgareboddeäfven i källareoch tillfälligt uppfördaskjul. Eld, flertal faaranvar undersådanaförhållanden stor, ochmagistratensökte ock genomettnoggrantöfvervakandeförebyggaden. n sEnannanolägenhetvar,sommagistratenskrifver, att»dödebester o annanoreenligheethafuer liget got folck i wegen, at dheknap kche kunnatblifueweedhuus». Detta blef likväl snart afhjälptgenomdet kståndmästermannen i Helsingörlämnade.Större svårighetvållades bi o kenaf»denstoreoreenlighed,somher ij gadernenestenheelasta, trafi d nenigenomsigbefinner,såatknapnogen imangegaterkanfremkomme ochbetagenkirkewegen».Orsaken därtill var, att leretådeödestående tuomterna i regnväderuppvättesoch flöt utpågatorna.Afven härvidlag g nrepmagistratenmedprisvärdenergi till hårdhandskarnaellerkanske rättaresagdt—sopkvasten. KyrkanochgM e n detgälldeframför allt attåteruppbyggastadenurdessruiner, prästerskapet.oechmagistratenägnadesigmedkraftochomsorgåtdettavärf. Kyrko g nårdsmuren,somnedrifvitsunder kriget,återuppfördes1682, i det att , borgarnesjälfveåtogosigdettautanersättning.Helsingborgsnykomne t orgmästareBengtLanghförärade därtill 20dalersilfvermynt»aff ett b iberömmeligtgemyttochnidkerheet».Kyrkanförsågssammaårmedny ytäckning,ochdesstill Helsingörtransporterademobilieråterfordrades. lbl Medel till dennarestaurationerhöllospådetsätt, attstadensförmög, lnareinbyggaredelsskänkt,delsförskotteratpenningar. Och kunde hmanej till fyllestbetalamedredamynt,lämnadesersättningpåannat e d e r , a t t

HELSINGBORGUNDER 16803 vis.Så t. ex. erhöll- dentimmerman,somskulleuppsättathninerverket A LE T 3 ning i penningarför sigoch ochupphängaklockorna i tornet,jä2mtebetal

sinhustru fri stolplats i kyrkanoch fri begrafningsplatspåkyrkogår, den. En liknande belöningtillkom ock kyrkansföreståndarePehr Brorson,sedermera rådmanochkämnersföreståndare,sominlagtstora förtjänsteromkyr, kansrestaurering. Vidhansdöd1686 lätnämligenmagis såsom er, ,ktraten, änslaförhvadhan uträttat i dettaafse, ende,lämnafri graf, platsinne i kyrkan. Afvenoreda af annanarthadein, smugitsig på det kyrkligaområdet. Stolplatserna i kyr, Mariakyrkan. kanvoroborthyrda, ochmagistratenhadeöfverst i kyrkanensärskildstolbänk,menbåde deförraochdensenarehadeinkräktats afandrapersoner,somtill och medlåtit görasignycklar därtill. Det gicksålångt, attborgmästare ochrådickeensvågadeinfinna sig i kyrkan för att ej bli utsatta för trakasserier. I afsikt attförekommadetta ofogutfärdademagistraten särskildabestämmelserochfastställdeböter föröfverträdelsedäraf. Till upprätthållandetaf godordninghördeförmodligenockså,att en»spö, gobe»antogs,hvarsofficielladräktbestodaf enlångblårockmedgult foderochgulauppslag.StadensborgmästareB.Langhförvärfvadesig äfvenhärvidmedborgarnestacksamhet,då han »af sinberömmelige liberalitet»skänktedetkläde,somdärtill åtgick. Dågudstjänsten i afsevärdgrad blifvit störd af detbullerochlarm, somungdomenförde påkyrkogårdenundergudstjänsten,inlämnade

miumsTRom

borgerskapettill magistratenen klagoskrift,däri det bl.a.heter,attung, domen»öfuerunderprädiken all uskikelighedmedbuldrenochlarmen, spillochslagsmåhl,blodigecederochbanden,löberudochindafkåken». Botemedletanvisarockborgerskapet;detbegärnämligen,attstadstjänarne skullegåomkringpåkyrkogårdenundergudstjänsten»huermedsin crabask,ochnårdesåfindernogendreng atickewereudj kirken,dåat giffuehannemetslag,tvåellertreochsidenatkiöredensammeafkircke, gården».Magistratenfannmedletgodtochstadfästeukasen.Vid större kyrkligahögtidligheteruppdrogsdet åtstadsvaktmästarenPeder011son Ståhleochnågra därtill utseddaborgare att öfvervakaordningen i staden. 1682erhöll Helsingborgen ny kyrkoherdeAndersSchartau;han hadesåvälkonungenssombiskopensförord till platsenoch blef efter hallenprofpredikan vald. På sammagångmagistrateninrapporterade valet till biskopen,hemstäldeden, attSchartau, i likhetmedhvadsom varitförhållandetmedstadensförre kyrkoherdar,skulle blifva prost i LuggudeochSödraAsbokontrakt,enanhållan,hvartill biskopensam, tyckte.ProstenSchartauvaren lärd och kraftfull man,menkraftentog sigocksåmindrevackrauttryck. En ovanlignitälskan omdeekono, miskaintressenainveckladehonomsnart i stridermedborgerskapet,som beklagadesighosmagistraten,ochdennai sin turvändesig till biskopen. Schartausynesemellertid själfha gifvit efter, ty magistratenmeddelade borgerskapet,attprostenmuntligenförsäkrat, atthan ville »lefvamedh hwarochcell sinåhörareochsamptl:Helsingborgsborgerskapoch in, wahnaresomeenkiörkeherdeägnarochanstår,såatdhemedhfreedoch endrechtigheetkundelefwesammansomsiälesörjareochåhörareböre». Enanledning till oenighetvarbostadsförhållandena.Prästgården hadeunderkrigettotalt förstörts,ochborgerskapethadeanslagit80daler silfvermynt ( 160 kronor) till hyra förstadenskyrkoherde.Men svå, righeterna att finnaenlämpligbostad i denruineradestadenvorostora. Enannanorsak till misstämninginträffade, dåSchartau i slutet af år 1688insjuknade.Borgerskapetsdeputeradeklagadedåinförmagistraten: »atwj allamåsuckaoch klaga, at wj ickekan få den tröst af Gudz

UNDER1680;EALET

ordhsomwij borde»,ochdeangifvaskälendärtill,dåpåpredikstolen uppträdde»sjukaochostuderadepersohner,medhwilkamenigheeten ärganskaoförnöjd».Magistratensändeklagoskriften till prosten,som emellertidhadeenannanuppfattning afsaken. I detsvar,somhangaf, ochsommagistratenkallar»herrprobstensexcusationsskrift»,omtalar hanförst sinsjukdom»lungepassion,somereendesperatsiukdomoch migsielfetstoortkårs»,samtmenar,attborgerskapetundersådanaför, hållandenborde haöfverseende,enärhan nyttjat till vikariersamma personer,somkapellanenanvändt,dåhanvar sjuk,ochmothvilkadå ejgjortsnågraanmärkningar. Det är tydligt, attSchartauansågden gjordaanmälansomett personligttrakasseri,ochhanhadekanskeejså orättdäruti. Hans sjukdomsynesha varit allvarlig nog,och två år senareärhandöd. Denförstörelse,somöfvergåttlatinskolanshus,varbetydligtstörre Skolan. änden,somvederfaritskyrkan. Här gällde det ej attrestaurerautan attbyggaupp frångrunden.Detta hushade varitbelägetpå kyrko, gårdensnorra del ochhadeej endasttjänat till skollokal utanäfven innehållitbostadsrumåtlärarne.Med vakenomtänksamhetför deand, ligaintressenahademyndigheterna sökterhållamedel till dessåter, uppbyggande,ochgeneralguvernörenRutgervonAscheberghadegifvit befallning,atttimret därtill skullelämnasgratisfrånstatensskogar.Men deekonomiskasvårigheternavoro för stora,och förstsedanprosten Schartauochmagistratenförmåttdebådaföreståndarna för kyrkanoch skolanattgemensamtförskotteramedel,kundebyggnadensuppförande tagasin början; i jan.1689varskolhusetfärdigt. Deförstaårenefter krigethadeskolansverksamhetlegatnere,men imaj1682förordnadebiskopenen ny rektor NilsEbbeson,ochsäker, ligenafhjälptesdärmeddeklagomål,sommagistratenframfört till biskop KnutHahnrörandeundervisningen;»när wij ~skådar vik andelige planthaga,somwid thetta Martisbrusandeär total ödeblefwen,jämrar ochsmerterdettoss, att wij ingen planter der uthij finner».Under, visningenförsiggickunderdenärmasteåren i hyrdalokaler,ochsedan manerhålliten ny rektor,skyndademan att återbördaskolansstörsta

MALMSTRÖM

dyrbarhet—dessjärnkakelugnfrånHelsingörsborgmästare,hoshvilken denunderkriget stått i godtförvar. Utomdenlärdaskolan—latinskolankallad—fannsdetenannan, afseddför denrealabildningen. Den kallades vid denna tid för den danskaskolan,emedanföreståndarenvardansk;sedermerabenämndes denräkneskolan. Här undervisades i modersmålet,somdå ännu var danskan,samttyska ochfranskaspråkenjämtematematik. I olikhet medlatinskolanuppburoshär afgifter för lärjungarna.Några friplatser funnoslikväl pådengrund, attstadenlämnadebidrag till skolansverk, samhet.Magistratenförordnadeockså,att deföräldrar,somejhaderåd attsättasinabarn i räkneskolan,skulle hålladem i latinskolan. Den senarebestod af tre klasser,ochjämte rektorfunnos två kollegereller hörare. De flitigareelevernaerhöll° hvarje jul enuppsättningkläder, förrektorsklassenselevervoro deförfärdigade af kläde,fördetvålägre klassernasvoro de af»stampet»vadmal. Hospitalet. D e t gamlahospitalethadevaritbelägetnere vid stranden,ungefär påsammaplats sominnehades af den förrarådhusbyggnaden,men blifvitpådanskakonungensbefallningnedbrutet för fästningensskull. Ettmindrehusinköptesdärför1682 attbegagnassomhospital.Detta, somlåg vidnuvarandePrästgatan i närheten afdendånyanlagdas.k. lillakyrkogården,hadeplatsendast för 10 hjon. Tiden närmastefter krigetfunnosemellertid blott tre fattighjon,enär,somredanärnämndt, flertaletstannatkvar i Helsingör. Då utgifterna till dennainrättning underdeförstaårenvoro ringa,kundemagistratentillstyrka bifall till denansökningombefrielse för atterläggaräntor för degångnakrigs, åren,somframkommitfråninnehafvarne afhospitaletsdonationsmedel, ursprungligenlämnademotinteckningar i husen. Med skäl framhöll magistraten,attdessaborgare voro så tryckta afomkostnaderför sina gårdarsåteruppbyggandeellerrestaurerande,att en dylik lindring vore påsin plats. Hospitaletsdonationsmedel,pådetta sättplacerade i stadensruine, radehus eller tomter,uppgingo till omkring5,000dalersilfvermynt 10,000kronor).Dessutomägdedet ettbetydandejordareal,äfven

UNDER1680,TALET

dettillkommetgenomdonationer.»Wälborne jungfru Metta Giöe Hendriksdotter»hade1641donerattvennehemmani Tomarp,Järrestad härad,hvilka voroutarrenderade åtbönder,ochdenaflidneägaren till Kulla,Gunnarstorp,danskariksrådetGundeRosencrantzhade i sitt testamentebestämt,att ett kapital på200riksdalerspecieskulle tillfalla hospitalet. Efter enlångvarigprocessåladeshanssterbhus att utbetala summanelleröfverlämnafemhemmani AllerumsochJonstorpssocknar. Manvalde detsenare,mennågra år därefter1687inlöstesde afden dåvarandeägaren till Kulla,GunnarstorpMånsRosencrantz.Vidsamma tid erhöll°hospitaletochkyrkan efteren vidlyftigprocess inför Göta hofrättdetjordagods i Biärehärad,afsöndradtfrån Engeltofta säteri, somborgmästareEggertEllersägtochsomefterhansdödöfvergått till sonen,detdanskakammarrådetJohanEllers.Anledningen därtill var, attHelsingborgsmagistrat1666påborgmästareEllersinrådanhade ut, lånt,utan att erhållanågonsäkerhet, åt dåvarandegeneralguvernören, denbankruttmässigeGustafBanerafkyrkansochhospitaletsmedelen summa,sommedränta uppgick till 8,765dalersiltvermynt. Det ut, gjordenågraoch fyratiohemman,belägna i Rebbelberga,Förslöt,Karup, Houf,Hjärnarp,TostarpochBarkåkrasocknar. Då detemellertid vi, sadesigvaraförenadtmedstorasvårigheteratt förvaltadessahemman, försåldesdenågraårsenare till dåvarandeägarenafEngeltofta,sekrete r,aren i StockholmHansPahl, för ensummaaf10,000dalersiltvertnynt. Påså sättåterförenadesde medsäteriet,somunderföregående tider innehaftsafdanskaadligasläktenKruse. Detåterstår attnämnanågraordomdenafstadensoffentligabygg,Rådhusoch nader,som i första rummetkundebetraktassomborgarnesegethus, ma rådhuset . Det gamlasedanmedeltidenbeståenderådhusetvarbeläget g pånuvarandeapoteketKärnansplats,sålundamidtemotkyrkan.Denna ist byggnadvar för dentidensförhållandenej ringa. Den innehöll i två våni " ngarsessionsrumför magistratensamtdessutomenstörresamlings, stalför borgerskapet.Krigethade tyvärr fullständigtruineratstadens rådhus,ochendasttomten,skrifvermagistraten,»prxsenterardessförra •skönabögning».Borgerskapetbegärdeock afregeringenunderstöd till

MALMSTRÖM

dessåteruppbyggande»staden till prydnadochzirat».Dennaansökning framstäldesvid1686årsriksdag afstadensombud,borgmästareLangh, menregeringenafslogmeddenförklaringen:»attK.M. tilltrorsinatrogna undersåtareder i stadenboende,at de icke mindre änandrastäder i riketsig ombeflita,atutan K. M:s gravationstadenshusochbygnader widmachthålla».Under så, danaomständighetermåste manafstå från planen att återuppbyggadetgamla för, stördarådhuset,och i stället förhyrdes1682 lokaler för magistratoch kämnersrätt i rådmanSchlytershus. Här resideradeHelsingborgsråd, stugurättunder hela1700,-. talet, intill dessstadensnya rådhusmeddetföljande år, hundradet18002taletsbörjan togs i besittning. Detvaremellertid i dessa hyrdalokaler,somdenhög, tidligahandlingägde rum, attsvensklagochrättegångs ordni , ngintroducerades i stäl let , för den gamladanska. Detskeddeden25aug.1682 inärvaro af justitiepresiden, RådmanSehlytershus. Stadensrådhusunder17GOda1et. t Belägetmellan f. d.Skånebankensfornahusochhandl.Wingårdhs. enJohanPahn,t)magistra, tenssamtligaledamöter:borg, mästareBengtLangh,rådmännenJohanAndersson,HermanSchlyter, LauritzChristoffersonoch AlbertTomsonsamtkämnersföreståndareng Adlad undernamnet Gyllenpalm. 2 . ) K ä m n e r s d

HELSINGBORGUNDER1680,TALET

AndersHylten.Därjämte varstadensborgerskapäfvensamladt. Pre. sidentenvändesig till borgerskapetochmagistratenmedenerinran,att desjälfva hos K. M. anhållit, att»Swerigesrijkes lagh måttewedh dhennadombstohlexcerceras».Efteren»tjenligsermon»öfverlämnade presidenten till magistratensordförandeborgmästareLanghSvearikes lagbokjämtenågra afhonomsjälfförfattaderegler för rättegångarvid debådadomstolarna:rådhusrättenochkämnersrätten.Därpåupplästes förborgerskapetdet12kap.KonungabalkenStadslagenoch det2kap. RådstugebalkenStadslagen,somblefvoutförligenförklarade,ochstadens borgarefingotillsägelse att taga sig väl tillvara för att brytadäremot. Slutligentillönskadepresidentenmagistraten"lyckaochwellsignelse af GuddhenaldrahögsteSwerigesrijkes lag,lagestadgarochstatuterså attstyra, att dhettkundeländaGudh till ähra, K. M. till nöje,staden till förkofring,dhemsielf till gottomdömmeoch tillijkamedhborger, skapettill welltrefnad». Detvar för öfrigtenkräfvande tid för borgmästareoch råd; de hadenämligen att tagaigenhvadsomförsummatsunderdeföregående åren,då MagnusPaulin varitstadensborgmästare. Det är ej heller någotvackertbetygmagistratengifversin forneordförande,dåden af Götahofrättaffordradesprotokollerna för åren1678-1681.Endastför detvå sistaårenfunnosnågrafåstycken,ochmagistratenbeledsagaröf, versändandetafdessatill hofrättenmedföljandebeskauttalande:»hwar, affseesocherfareskan,hurusåsomborgmästarePaulinharwantcurieux omatt befordrajustitien,emedaningenrådstugrättellerbyetingerhållet förprotocollernisuthwisandedato,sedanfredenslutades,hwarförenu, varandemagistratsåmycketstörre bördapåhengerförhansstora för, summelseochegennöttighet».Och längrefram isammaskrifvelseheter det:»dhetehr högstbeklageligt, attdåvarendeborgmästarPaulinså lambtmedhjustitiensexercerandeförsommelseoch tillbörlig courshar omgånget,såGud lätehonomingen orettskie för all dhenoreda i een ochannanmothoigienomhanswollendeupwuxenochföråhrsaketer». Paulinhadeäfven,dåklagomålenblefvostarkare,lämnatHelsing, borg,mentagitmedsigstadensstora sigill och flera afdessviktiga

OSCARMALMSTRÖM

dokumentet. Han blefpågrund af dettaklanderochregeringensmiss, nöjemeddetsätt,hvarpåhansköttborgmästeriet,skild frånsin befall ni , ng,ochnärhan i okt.1682gjorde ett besök i Helsingborg för att ordnasinaaffärer, blef han af stadensdåvarandemagistratfängslad. Dennaangifver själf i skrifyelse till Paulinorsakerna till denovanliga åtgärden.De vorotre:magistratenhadesigbekant,attPaulinpåannan ort varit hållen i arrestpågrund af hofrättensutslag;hanhadeafden kommission,somblifvit tillsatt i Helsingborg för att granskahansåt, görande,blifvitdömd till drygaböter;slutligenhadehanvid sinbort, resafrånstadenmedtagitdessstora sigill ochfleraviktigadokumenter, »somerenoförsuarligting». Det vardenföretagsammerådmanSchlyter, somleddedenkuppen,ochsäkerligenharpersonligovänskapbidragit därtill. Då Paulinvarenförmögenman—hanägdehusochgård i stadensamtinnehadedessutomPålsjö—vålladedethonomhelt visst ingensvårighet attbetaladeböterhan blifvitådömd. I hvarjefallvoro hansförsyndelserej störreän attregeringennågra årsenareutnämnde honomtill häradshöfding i Luggudehärad. Dentidenshelsingborgarevoro ett i höggradprocesslystetsläkte, ochrespektenföröfverhetensbefallningarvarringa,dådessakommoi stridmedborgarnesegnaintressen.Denobetydligastesakkundegifva upphof till årslångatvistermedtilsättande af extrakommissioner,som skulleafdömadem,enärstadensegenmagistratsnartnogkommit att intagasvarandeellerkärandepartensplats. Det vardå i regelndenär, gränsandestädernasborgmästareochrådmän,somfingofungerasom extradomstol,ochdeomkostnader,sompådettasättådrogossamhället, vorobetydande. Det händenogocksåmeränengång,attenstadens borgare,dåhankräfdespådylikauttaxeringar,vägradeattbetalaeller gjordesområdmanSchlyter,omhvilkenuttaxeringsmännenberättade, atthanslognafven i bordetoch utfor motdem i vredgadeordalag. Vid ettannat tillfälle, då rättvisanstjänareinfunno sig i ett likartadt ärendehos Schlyter,frågadehandembarskt, huru dekundevåga kommatill honom,somvarviceborgmästareochäldsterådman. Her m , anSchlytervaremellertidenovanligtdugandeman,somunderdessa

HELSINGBORGUNDER 1 6 8 0 , fvande kraft i stadensutveckling. Och frånsedt årverkadesomendri To Arde L EHel T singborgsmagistrat i desshelhetenakt, mindreslitningarutgj 3 styrel1se, till hvilkenborgarnekundevändasig ningsbjudandestadens

medfullt förtroende,och det arbetedennedladepåsamhälletsupp, rättelseurdessdjupasteförnedring är höjdt öfver allt beröm.Aran häraftilkommer i förstarummetborgmästareBengtLangh. Vihasett,hururegeringenvid1686årsriksdagafslogHelsingborgs ansökanomunderstödförrestaurerandetelleråteruppbyggandetafdess offentligabyggnader. Ett undantaggjordeden likväl härvidlag,och detgälldestadensbrygga,somunderkrigetochgenomenstarknord, väststorm1682blifvit svårtskadad.Konungenutfärdadenämligenen befallning till singeneralguvernöriSkåneaf innehåll,attdennärliggande traktenochdessstäderskullegöra ettsammanskott till Helsingborgs »förfallnastoraochkostsamma»bryggasreparation,hvarefterdessun, derhållbordeåliggastadenensamt. Det var emellertid i dennasak långtemellanordochhandling.Annu i början af1687hadeejnågot blifvit åtgjordt,men ett förstastegtogsdock viddennatid, enärpå generalgovernorensbefallningenkommitté af 16borgareerhöll i upp, dragattgranskaskeppsbronsbristfälligheter.Kommittén gick till sitt arbetemedstoromsorg,ochefterenmånadframladeden för general, guvernörentvenneförslag till reparationmeduppgiftpådettimmer, sombehöfdes. Enligt detförstaskulleendastdestörstaolägenheterna afhjälpas;enligt detsenareskullebrygganhöjasochytterstförsesmed ens. k.brohammareellerbrohufvud. Att det blef detsenareförslaget, somlades till grund fördeföljandereparationsåtgärderna,däromvittna ejendastdessautanäfvendengamlegeneralguvernörenRutgervon Aschebergslifligaintresse försaken. Afvenvid1689årsriksdaghadefråganvarit före,ochK. M.hade ännuengång gifvit orderombronsreparation för allmännamedel. Menhururingaeffektenblef, visar ettmagistratensmemorialdat.den 15jan.1690,hvarigeneralguvernörenpåminnesomstadens»förfallne ochruinerade»bryggasreparation.Hösten1689hademanvisserligen fördeinkomnabropenningarnaochupplånademedelfullföljt arbetetså

Stadens brygga.

MALMSTRÖM

långt,attbron till hälften blifvit bekläddmedtjockaochstarkaplankor. Magistratensågemellertidejlängrenågonutvägförverketsfullbordande ochbrohufvudetsförfärdigandeutanvädjadeåter tillgeneralguvernören medciterandeafordalagen i regeringensresolution:»att ettsådant an ,gelägetwärck i synnerhethärpåfrontierorten till K. M:srespectoch tienstmåttekomma till sin förraupbygninghochperfection». Det var juockså i ,själfvaverketejendastettstadensutan ett riksintresse. Ty Helsingborgvar vid denna tid i vidahögregradän i våradagaren öfverfartsort till kontinenten,ellersåsomstadensmagistratsjälfuttrycker det:»emedanhäråortenmebrendelshelapassagienehr».Brohufvudet synesåtminstoneunderdennärmastetidenha blifvit satt i stånd.Men detvar ettganskatröstlöstarbete,ty hvarjestarknordväststormryckte bortnågotafden fördennavindalldelesutsattabryggan. 1 ärhundra enhadedennavaritstadenssorgebarn,och i ännuettsekelskulledet ,dså förbli. Borgerskapet D e t är redannämndt,hvilkenförödandeverkan kriget haft för

ochnärings. borgerskapet.Dessförnämstaochförmögnastemedlemmarhadesökt

Ideer.

sintillflykt iDanmarkellerdenärliggandeskånskastäderna;flerahade ockbortryckts afdöden.Desssympatierhadeunder kriget varit för Danmark,ochdeflestaborgarnehadeäfvensvuritdendanskekonungen trohetsed.Demåstepådengrundaflägganytrohetsed till densvenske konungen,hvilketägderumden14april1681införmagistraten. Näringslifvetpräglades vid denna tid, sombekant, af ett starkt skråväsenochenmycketstormotsatsmellanlandsbygdochstäder. Till desenareskulle all handelförläggas,ochstädernasjälfva,understödda afregeringochmyndigheter,öfvervakademedsvartsjukomsorg, att ingenlandthandelskulletillåtas.Helsingborgsborgerskaputgörejnågot undantagfråndessatidensallmännakaraktärsdrag. Och såsnart för häl , landena i någonmånordnatsefter kriget, finna vistadensborgare återpåkrigsstigen. Hvadsom i såhöggradbekymradedemvar, att » uocholagligh kiöp, i dhetdhelångtherifrånstadensielffochwedandra påwegaroch stigarbegegner•lanmannenoch af honom, för han till p p s n a p p a

HELSINGBORGUNDER1680,TALET

stadenkommakan,upkiöperhwadhwahrorhanhafwermedhattfahra ochtill saluinföra».—Deoundvikligaföljderna afdennatrafikvoro högapriser förstadensinvånareochsvårighet attordnatillförseln. För attrådabothärpåtilsattesenunderfogde,hvilkenpåsammagångskulle tjänstgörasomutridareochkontrollera, att intetköpslåendepå lands ,bygdenägderum. En storolägenhetbereddesstaden i dettahänseende afdessnäragrannskap till Danmark. Att stoppaöfverförselnvarnatur, ligtvis ejborgerskapetsmening,menatt ledadenså, attdenpasserade stadenstullarochbrygga, attsamhälletkundetilgodogöra sig inkom, sternadäraf,det var ett lofligt företag.Härvidlagsynesdetha varit detkvinnligasläktet,sommestvållademagistratenbekymmer, ty den beklagarsigbittert införgeneralguvernörenöfveratt»ränne,ochslachtare, kieringerochsoldaterhustrurhardhermedhsådanåtgångochpratiquer till hemligöfwerförande».Resultatetvisadesigock,menademagistraten, däri, att det vid Helsingörsskeppsbrofannsen rikligare tillförsel af dessaskånskalandtmannaprodukterän i Helsingborg. Det varhufvud, sakligenkött, smör,talgochsäd,sompådettasättafdenkringboende landtbefolkningenafyttrades,menfrånnorraSkåne,Göingehärad,samt närgränsandeprovinserkommoandra artiklar,såsomträvaror,humle, vadmal,lärft ochjärn, ochäfvendessasyntesskolagåstadenförbi. Dehögremyndigheternaställdesigpåborgarnessida,ochtullbetjäning samtstadensegnautridarefingoorderattförekommamissbruken. Att detskettmedenvissframgång,kanmanförstådäraf,attdetsnartblef almogenstur attklagahosgeneralguvernören.Afven fråndansksida gjordesintrång. Till en början var detdanskaträdgårdsalster,som vunnoen liflig afsättning i Helsingborg,ochden här i stadenboende BorchertUrtegårdsmanfickdåafmagistraten»frihetsbref»påattensam försesamhälletmeddylika varor. Mensnartnogförnimmesenannan klagolåt:danskaköpmäntilhandlade sig af allmogenträvarorsamt öfverfördedem till Danmark.Särskildt var det trätallrikar,somhade ensådanåtgång,ochmagistratenklagar, att enendaborgarefrån Hel, singörvid ett tillfälle upphandlat368dussin. Belysandeexempelpåmagistratensställning till borgerskapetoch

34-

MALMSTRÖM

skråväsendetlämnarådstugrättensprotokoll för dessaår. Den 2 maj 1682vorostadenssamtligeborgareuppkalladepårådstuganinförsittande magistrat,ochdennabegagnadedå tillfället att gifvastadensbagareen allvarligförmaning.»Bagarneblefpåmint»,heterdet i protokollet,»att hagesålaglig brödsomdeagterförswareoch att rette sig effterden upslagnetaxaombbrödet, att bakebrödet effterförefallene prijs på kornochsädewahre».Säkerligen var detmeden stor förnöjelsedet öfrigaborgerskapetåhördedennaskrupens, ty detutgjordeettgammalt klagomål,att brödetvar för litet. Och dockhademagistraten i detta afseendevidtagit fleraåtgärderliksombeträffandekötthandeln. För hvarjemånaduppslogspårådstugdörrenen taxa,innehållande försälj ,ningspriserefterbestämdvikt, ochtvenneborgarevoroålagda att i bageriernakontrollerabrödet,liksomtvenneandraborgarehadesamma uppdragrörandekötthandeln.Betecknande för denmaktställningma, gistratenintog till näringslifvet i staden,är följandetildragelse. Upp epadebesvär frånborgerskapetssidaangåendekötthandelnhadeej ,rmedf örtåsyftadverkan. Man klagadedels öfver köttetsunderhaltiga beskaffenhetochdelsöfverdehögaprisen. Dåmagistratensförmaningar till slaktarnaejmedfördenågonändring,dekreteradeden helt enkelt slaktarskråetsupplösning. Det innebar, att all handelmed kött var helsingborgsslaktarnaförbjuden. Det var som ett åskslag från klar himmel,ochdegodaslaktarnetogogenast till böneboken.De lofvade att för all framtidtilhandahållastadensborgaredetbästaköttet till moderatapriser,så att aldrigmerdetringastemissnöjeskullefinnas i dethänseendet,omdeendaståterfingesinaskråprivilegier.Magistraten lätocksåefterdennasyndabekännelsenådgå för rätt,ochdet lofliga slaktarskråetstodåterupp. Utomoss i tankarnanärvara vidmagistratenssessionden1 juni 1682.Borgmästareochrådhadeförst att lämnadetsamladeborger s,kapetnågraallmännameddelanden,hvarefterborgerskapetafskedades, menmagistratentilkännagaf påsammagång, att omnågonenskild borgarehadenågotattandraga,kundehanstannakvar. Dåframträdde• handskmakareAlexanderFentonochbeklagadesigöfver,attenhandske

HELSINGBORGUNDER1680,TALET

makarefrånHelsingör vidnamnNilsAndersonslagit signed i staden ochgjort intrång ihanslofliganäring.Helsingborgvar,menadeFenton, förliten plats för att tvåhandskmakareskullekunnalifnära sig. Själf hadehan bott i stadenunder16årochunderkriget»somen erlig undersåthblefwenwedhboepehlenochuthståetmegentravallie».Såsom ytterligaremeriteranfördeFenton, att han var skotte till bördenoch »förstårengelsksproch till förnödenheed;når slige nationhitkommer, hanwillig betienerdemsomentolck». När handärtill ladehotet att lämnastadenoch•sittborgerskapdärstädes,fannmagistratenskäligt uppmanaNilsAndersonatt»söghesitt egetbestepå ettandetsted». Sedandengodeskotten fått sin vilja igenom,framträddeenannanaf stadensborgaremedenliknandeklagan. Det var»stadsbarberenmester Gabriel».Hanbeklagadesigöfver»badstugwinden,sombetagerhonom brödetmedåreladen,ochAndreasDreier,sominfallerhonom i brödet medragenochbarberendet».Magistratensändeunderfogdenochstads, tjänarenned till debådaanklagadeochförbjöddemattgöra»mester Gabrielinpassunderstrafstilgiörende». Handelnuppblomstradelångsamtmensäkert idenruineradestaden, och i sammamånsom husenrestesig ur gruset,återknötosdegamla affärsförbindelserna medutlandet.Ree dan1686 kunde magistratenintyga, attHelsingborggått mycketframåt,ehti, rudenpåsamma gångmedgaf, att stadenejägdehälf, ten af sin forna storlek eller väl i,näga.Yngrehand, lingskraftiga köp, mänkommo i de Fredrik Hencketsgård (gårdssidan).

MALMSTRÖM

äldresställe,ochmagistratenger särskildt två af dem—jöran Holst ochSifvertDitrichson—deterkännandet, att de,»sedandheblefwo borgareher istaden,ickeallenastmycketwackertbygdtochziratstaden medhskönahuusuthanochförwärfwatsighenwackeruthrijkescredit, wedhhwilken K. M:srevenue af tullenmerkeligenwuxit». Det var hufvudsakligentobaksindustrien,somdessaköpmänägnadesigåt. Men utomdemfannsdetytterligare tre tobaksfabrikantereller,somdedå kallades,tobaksspinnare,ochimporten af tobaksbladfrånAmsterdam varbetydande. Det varHelsingborgsspirandeindustri. Regeringenägnademyckenuppmärksamhetdäråtochsökteäfven genomeget initiativ befordrasamhälletsutveckling. Hvad somdå i förstahandväcktedessintressevarstenkolen.Redanunder1500,talet hademanbrutitsådana i stadensnärhet,ochunder detskede i Hel, singborgshistoria,somhär skildras—1680,ta1et—,hadeenbrytning försiggåttinomstadenshankochstör.Dennastenkolhadetill enbörjan användts till att underhållafyrarna på Kullen och vid Falsterbo,och stadenhadetillgodogjortsigbehållningen.Förtjänstensynesemellertid havarit klen, ty dåstadensåldekolen för28öre silfvermynt kundedenendastberäkna 8 öresmt:sförtjänst. Men snartbörjade 1 äfvenhärdenenskildakonkurrensen att göra sig gällande, i det att )Heltsiu nna n , ochfärjemänföretogogräfningarochsålde kol. ngborgs fiskare Dettablefdemdå af magistratenförbjudet.Säkerligen är detdessa gräfningar,hvarafspårenännu i dagfinnaskvar i degångar,somen senaretradition satt i förbindelsemedKärnan.Regeringensändeen bergmästarevidnamnSchnackned till Helsingborg,ochdenneunder ,sökteflötsen,menfann kolen på grund af derassvafvelhaltmindre lämpliga till järnsmide.Schnackmenadelikväl, att debordekunna passatill mässingsbrukochstoramasugnar,samtlofvade vid sinafresa attarbetahärför. Därvidstannadedetdock. Fögabättregick detmedregeringensförslag att i ochkring Hel, singborgvinnaenny plats för humleodling.Magistraten•afstyrktedet pådengrund, att markensbeskaffenhet—sandjord—ejägnadesig I) Det gick vid denna tid 24 öresmt på en riksd. specie.

HELSINGBORGUNDER1680,TALET

därför.DessutomvartilgångenpådennavarafrånnorraSkåneoch Småa l ndsåstor, attstadensborgare ej kundetilgodogörasig all till, förseln,utanmycketdärafmåsteöfverföras till Danmark.Stadenåsin sidaingick1691 till regeringenmedförslagattfååtnjutanederlagsfrihet, somdentillförne haft—ochdå till K. M:sochsamhälletsstoragagn. Såsomytterligarestöd fördennaanhållanframhöllmagistraten, att det fråndansksidaäfvenönskades,sedanHelsingör förloratdennarätt. Menman fick i dennafrågasom i såmångaandranöja sig med frommaönskningar. Helsingborgägderedan vid denna tid enrepresentation,motsva, Stadens randestadsfullmäktige i våradagar. Den bestod af 8 borgare,men deputerade. någonbeslutandemyndighetutgjordeden ej. I dettahänseendevar magistratenenrådande,ochde8deputerade,fullmäktige,såsomdenågon gångkallades,hadeendastattgåmagistratentilhanda, i synnerhetnär detgälldeuttaxering af skatter eller värdering af tomter, jordar, hus ellerlösören. De kunde,såsomvi sett,nogtagainitiativet imångafall ochvändesigupprepadegånger till magistratenmedanmärkningaraf hvarjehandaslag,men i regelnstannadedet därvid, att deframförde borgerskapetsönskningar. Vid uppgörandeaftaxeringentilsattesdäre jämteandra8borgare,kalladetaxeringsborgare,och dethändeäfven någongång i viktigare fall, attdessabådarepresentationer för borger, skapetsammanso l gosför attverkställanågonstörrevärderingeller dylikt. Förhållandetmellanmagistratochdeputeradevar ihöggradpatriarkaliskt, ochdet föll ejdesenarein attopponerasigmotdenförre. Hvadsom mycketbidrog härtill var denomständigheten, att magistratennästan heltoch hålletrekryterades af detförmögnareborgerskapet.Någon särskildjuridisk utbildningfordrades vid denna tid åtminstone ej af rådmännen.Dessavoropåsammagångaffärsmän. De obetydliga in, komsterdeåtnjötosområdmännödvändiggjordedetta. En rådmans inkomsteruppgingonämligen, enligtmagistratensegenuppgift, till endast30dalersilfvermyntomåret. oroch Helsingborgutbredde sig vid 1600,talets slut nedanförbacken. Gattorg. EndastutmedGryderstöbelien,nuvarandeLångvinkelsgatan,närmadeden

MALMSTROM

sigsitt fornalägeuppepåplatånochkring slottet. De hus,somfunnits häruppe,hadejämnatsmedmarken.Mariakyrkan,dåkallad Vårfru, kyrkan,utgjordeHelsingborgscentrum,och österhäromlågstadens medeltidatorg,omslutetafkyrkogårdsmurenochdenärliggandehusen. Enannandylik central plats varLångvinkelsgatansöfvergående i Stor, gatan,detdåkallade Axeltorget. Detta hadeuppstått1651, dåstaden inköpt och låtit nedrifva etthärbelägethus, somtillhörtrådman TornasJacobson. Storgatandelades i Syndre o , chparallellthärmed gingo Lille gaten, o c andeBruksga nuvar Ih ,an,ochNorreLille HandlandeJakobssonshus vid Storgatan, midt emot Liden. gat N en, o våra dagars Kullagata.Södra Kyrkogatankallades då Stora orchrLilla Allgaten, ochväster om N orre Lille gaten gingo Norre och SyndreStrand, e , sittpoetiska gatensamtFärjemandsgaten.Fuglesangsgatenharbibehållit namnäfven i vårrealistiska tid,endastförsvenskadtochmoderniseradt. HästmöllesträdetochMöllesträdetkundeknappastförtjänanamnafgator, dåuthusoch»mögedynjer»upptogoderasplats,så attmabknappast kundekommafram.Stadenägdefyra tullportar: Norre port,Syndre port,StrandportenochKullaporten. Alla fyra voroförseddamed tull ,stugor,för hvilka hyraerlades till staden. UtanförKullaportenlåg »S:tJörgenskilde»,enhälsokälla,afbyars vatten 1600 att , dömaärdenengammalhedniskofferkälla,ombyarshälsobringande kraftmansåledestyckesha haft tidig kunskap.Magistratenhade,för, talets helsi ngbor gare h a b e g a g n

HELSINGBORGUNDER16805TALET

ståndigtnog, för att tagavarapåslantarna,låtituppsättainvid källan ensparbössa,så kalladtblock,därdebesökandekundenedläggasina offergåfvor.Årligen vid jultidenutdeladesåt de fattigadepådettasätt erhållnapenningemedlen,summanvarierademellan30och40dalersill; vermynt,en för dentidensförhållandeningalundaobetydligbehållning. Blocket i kyrkankunde ej nå en tiondedel däraf. Uppe på liden— »påkiörregaten till Engelhohnsporten»— låg enannankälla,hvars vattenvisserligen ej hadesammakraftsomS:tJörgens,mensom i er, sättning gafså rikligt medvatten, attmagistratenförsäkrar: »till med närsombrundar af stark torka slår fehlmedhwatn,er likwählkillan full,och är killan icke allenagodh för garfvareochskomakare,som endtligenmåstehafva färsktwatn,uthanochhehlestadennyttig». Sär skildt blef den vid eldsvådor,då den fick gifva profpåsin ,vattenrianvänd kedom. Enfiffigbyggnadsverksamhethadeutvecklatsunder1680,taletsförsta år,ochmankan välsäga,attborgarneshelaintresseupptogsafstadens återuppbyggande ur dessruiner. Då magistratenberättar, att Helsing, borgvid krigets slutendastägde8 a 9 hus, fårmanantaga,attdenej medräknatdebyggnader,somstodo kvarberöfvadesinatakellerdelvis iruiner.Redan1686kundeborgmästareochrådframhålla, attstaden blifvitåteruppbyggd,och detta vittnar ju godtominvånarnasenergi, menmångaafdessahusvorodockmeraprovisoriskabyggnader.Taxe, ringen afödetomterutgjorde viddenna tid en afmagistratensochde deputeradesträgnastegöromål.Ibland synesdessamyndigheterej haft tid attöfvervaka allt. Så t. ex.finnermagistratenplötsligt i juni1681, attrådmanSchlyterbyggtsig ett nytthuspåstadens»gambleomiste, ligeweghoch Axeltorg ochbetagetstadendesdurchlopendeström». Detvardånågotförsentattsändatvåborgare till rådmannenmedför, frågan,hvilken rätt hanhade därtill. Huset stod där detstod, intill dessdet på 1840,taletinköptes af dåvarandestadensäldstesförman, handlandenPetterPetterson,ochnedrefs. Denserie af bilder urHelsingborgshistoria,somdennaskildring lämnat,voreofullständig,omej därtill fogadesännuen.Den visaross

MALMSTRÖM

kungl.rådet,fältmarskalkenochgeneralguvemörenRutgervonAscheberg omgifvenafstadensmagistratochborgerskap i jan.1693vidnuvarande Stortorgetssydöstrahörn, där hotell Mollberg i våradagarflankerar torgetochStorgatan. Den gamlefältmarskalkenutpekarläget för det

Generalguvernören Rutgervon Ascheberg.

nyatorget,somskulle bli stadenscentrum,denplatsomkringhvilken samhälletskullesamlasig. Han sättersinpromenadkäpp i jordenoch bestämmerefterdesslägetorgetslängdochbredd.Magistraten har själf funnitdethistoriskamomentet i dennahandlingoch låtit—efter fältmarskalkenskortdärpåföljandedöd—denärvarandeborgarnemed edtill protokolletbetyga:»at wijmedhwåreögonsedt,atderpåhlnu stårnederslagenoppewedtorgetpårådmanNilsNilsonsplatz,hafwer sahligHansExcellensuthwijstdetställemedsinstoch ihanden,hwarest torgetpå södresijdanbegynnasskulle,gåendesparabeltneder till

HELSINGBORGUNDER1680,TALET

MickellWessellsbygdehuusbörnewedstrandenochpåSprinchorms huuspåandresijdanhäroppewedtorgetdesbredd». DetvardetnyaHelsingborg,somdärskulleutbredasig,ochhade detvaritdengamlefältmarskalkenförunnadtattskådafram i tidenoch se,hurdennuvarandestadenhärresersinapalatsliknandebyggnader, säkertskulle då österlandetssägenomfågelnFenixosöktframställt sigförhonom—stadenhar likt ennyFenixrestsig ur gruset.

STADSFÖRVALTNINGENFÖRE1863M. M.

Helsingborgsstadsförvaltning närmastföre1863ochöfvergången till dessnuvarandeform. En öfverbliek. Af G. SCHLYTER.

• Åför attpåbästasättfungera,ochdessanyaformer blifvit infördaochtilämpade, får manbevittnadenegendomliga , ozi ,utvecklasiehögremått just i följd afdennyaorganisationen.Dettahar gifvetvissin grunddäri, attreformenkommer till ståndjust i deträtta t då Jögonblicket, denär ett oundvikligtresultatafsamhälletsegenexpan, t si o nskraft. Vi skol a finna,hurusomdenkommunalaordning,hvars ,o förstafemti so år vi nu fl ra,hade sin upprinnelse i kommunernas,ja, zhe)lalandets egnautvecklingsbehof.Samhällenastodo i början af1860, a u ot införenny tid. Med spänningemotsåg°de borgerligastånden tale d e representationsreformen,hvarigenomennödvändigny form v nstoram h ä ä x l el l v s e s rk k a i n,

skulleskapas för samverkanmellan folket ochdessstyrelse. Då ett ordnandeaf förhållandenainomlandetsolika delar—länenochkom, munerna—gifvetvisbordeföregåen förändring af helalandetsrepre, sentation,påskyndademanlösningenafdensedanlängepådagordningen ståendefrågan att bringa till stånden lämpligkommunallagstiftning. Sedansamtligaståndenbifallit motioner, atthosKungl.Maj:tskullean, hållasomutredningochförslag till författningomlandstingsamttill för, fattningarsåvälangåendernenighetssfyrelsenpålandetsom i synnerhet utistäderna,afiätriksdagenskrifvelsehärom till Kungl.Maj:t i börjanaf år1858. En af Kungl. Maj:tsammaår tillsatt kommittéafgafbetän, kandeochförslag i oktober1859. Efter detriksdagenpåhösten1860 yttratsig öfverkommitteförslaget,infordradesutlåtandenfrånstäderna in. fl., ochden21mars1862utfärdadeKungl.Maj:tdeolikakommu, nalförordningarne,däriblandKungl.förordningenomkommunalstyrelse i stad. Den1januari1863träddede nya»lagarne» i kraft. Dessavoro »fotadepågrundsatsenaf allastadsinvånareslikställighet i kommunala rättigheterochskyldigheter». 1sammamånadskeddedenepokgörande tildragelsen, attregeringenframladeettrepresentationsförslag,sombröt medståndochsjälfskrifvenhet.*)Redan det följande året—1864— afskafadesde»handels förut , s gällt, a moch t infördes»utvidgadnäringsfrihet».Härigenomskeddeen omläggningaf deborgerligaförhållandena i stadssamhällena. f a,Mot b bakgrunden r i k s ,af denu i korthetomnämndareformernapåolika områdecn,hvilkhasedermerasåsmåningomutbildat detkommunalasam, hällsskick,somnu är ramen för allas vårverksamhet,skola vi söka hfyaaennbilddaftstadsförval v gi tningennärmastföre1863. e r k s o r ) Uri den afgifna propositionen om antagande af ny riksdagsordning d.ra.nmå n dågföljande a Kungl. m anföras yttrande: »Kungl . Maj:t har i de nyligenantagnakommunalförfattningarne trott sig finna , ett icrke» endast bevis, att ståndsbegreppen, hvilka där icke vunnit något afseende, för, lorat större delen sonsform.» af sinbetydelse, utanock ett säkrareunderlag för en ny represen, tati o m

SCHLYTER

Stadsförvaltningennärmastföre 1863. Vikunnahärickegånärmare in pådenlagstiftning,somföre vår nuvaranderegleradestädernasförvaltning. För öfrigt vorobestämmel, sernahäromsåmångskiftande,från såolika tiderochpåskildaställen såolika tolkade, att detej är lätt attafgöra,hvadsomvaritgällanderätt. Dekommunalaangelägenheter,somnu tillkommastadsfullmäktige ochdrätselkammarenattomhänderhafva,synashärföre1863hafvavarit uppdeladepå allmänrådstuga,borgerskapetsäldste,husägaresutom borgerskapetdeputeradesamtmagistraten,men i enstaka fall (t. ex. fatigvårdsärenden)äfvensockenstämma.Sockenstäminoförordningen af 1843vannaldrigdentillämpning,somdärmedvaritafsedd.Sättet för stadsförvaltningensyneshafvautbildatsiggenomsedvana,olikapåolika orter.Bland andrabestämmelserhafva till dennautvecklingbidragit delsenstadgafrån Gustaf II Adolfs tid—1619—,hvilkenaldrig offi, cielltutfärdats,ochdelsenstadgaafår1758,hvarigenomrepresentations ,principenpåbjöds i destäder,därdenännuej börjattillämpas.Denna stadga,hvarigenompågrund af »osämjaoch oordningsamtåtskilliga skadeligetillställningar» s. k. allmännarådstufvorförbjödos, gaf ett mäktigtstöd åtdeninstitution—»borgerskapetsäldste»—,hoshvilken denallmännautvecklingenändafram till 1863syneshafvatenderatatt läggadenegentligamakten.Någonallmänbrytningmedsedvänjanatt förhandlastadenshushållnings,ochallmännaangelägenheterpå»allmän rådstuga»förmåddedennastadgadockickeåvägabringa.(Se Svenska StadsförbundetsMinnesskrift 2 V3 Ehur 1 u9tiden 1 2icke . ) medgifvitattverkställanågonutredningangående hvilkalagbestämmelser,vårstad före1863ansettligga till grund försin förvaltning,skola vi söka skildradennaförvaltningmedledning af »borgerskapetsäldstes»ochmagistratensprotokoll. 1Helsingborghardeninstitution,hvarigenomborgerskapet i regel utöfvadesinbeslutanderättochsombarnamnetBorgerskapets_Äldste (härnedanskrifvetB.A.,såsomdet i handlingarnevanligenförkortades), enligt i stadsarkivetbefintliga protokoll funnits minst ett århundrade.

FÖRE1863M. M.

Denäldstaanteckningen,skrifven af B.A:sordförande,förmannenväf, varenJohanAppelroth,lydersålunda; »Gudgifwedenawårstassamhälle:, frid ochenighett,:lyckaoch wällsignellse,: uti alt wårtt företagandeönskarjag enringaMedlem JohanAppelroth: Hälsingborg d: 16:Januari 1762:dådenabok blef Jorti,:» SkulleB. A.dåhafva tillkommit,skeddedetta,såsomsynes,endast någraår efterdenofvanomtaladestadgan af år1758.Emellertid vet man,attstadensborgerskapäfvenlångtföredenna tid hadeenrepre, sentation—deputerade—,menhuruvidadenna blott stått vid magis, tratenssidasåsområdgifvandeeller haftmedB.A:sjämförligabefogen, heter,kanicke nubestämdtsägas. B.A. voro,åtminstonepåsenaretid,16 till antaletochvaldes för tre år i sänder af borgerskapetinför magistraten.Hvarje år afgingo fem,ochfemnyautsågos,mende år,dåordförandenstodunderom, val,valdessex. Ofta förekommoåterval,mensåvälordförandeposterna sommedlemskapenväxlademerendelsmed de olika treårsperioderna. InförmagistratenafladeB. A. särskilded. Det är intressant att visa, huru ett val af B. A. kundeförsiggå. Det sista valetskedde inför magistratenden16december1861. Det heter i protokollet, att magis traten , hadekallatstadensborgare för att upprättaförslag till äldste i derasställen,som enligt fastställd ordning då borde afgå. Endast skomakarenP.C.Schultzkorntillstädes,ochnämndehan tio personer, afhvilkamagistratenutsågdetbestämdaantalet,fem. UtomB. A. funnos»Husägaresutomborgerskapetdeputerade», hvilkaendastvoronågra få personer. B. A.ochdessadeputeradevoro tilsammansstadensrepresentanter. Magistratensställningsåsomförmedlande, formelltpröfvandeoch stadfästandemyndighetframgår af följandeexempel. A styrelsens för brandväsendetvägnarinkombrandförmannen till Wällofi.Magistraten medenskrifvelse,däri framhöllsönskvärdheten,att en flyttbar vatten, reservoaranskaffades;ochtillades:»och fårstyrelsenhärmeduppmana vederbörandemyndigheteratt tillstyrka, att ettsådantflyttbartkärl måtte

SCHLYTER

STADSFÖRVALTNINGENFÖRE1863M. M.

anskafasetc.».Skrifvelsenremitteradesförst till B. A., somförklarade sig»försindelbifalla»framställningen,ochdärefter till»husägaresutom borgerskapetdeputerade»,som å B.A:s protokollsutdragantecknade, attdeförenadesig i B.A:sbeslut. Därefterförklaradesigmagistraten lämnasittgodkännande. I ettannat fall inkomenenskildpersonmed anbudatt förhyra stadensteateroch badhus.Efter det nämndamyndighe förklaratsigför ,ter sindelbifallafram, ställningen, beslu t,ademagistraten »låtaberovidhvad stadensrepresen tanter , sålunda fö, reslagit».Omdessa förklaradesig icke k unnabifalla en Gamlarådhuset, sedt från våster. framställning, t. ex. enansökanomgasledningsframdragandepåstadensbekostnad,förkla, radesigmagistratenmedhänsyn till stadensrepresentantersyttrande ejfästaafseende vid framställningen.— Att magistratenemellertid ickeblott var en formelltpröfvandemyndighet,utanäfvenhadeen positivafgöranderättframgår af utgången af ett annatärende. Det gälldeenansökanomfriköp af enstadstomt. B. A.förklaradesigicke kunnabifallaansökningen,menmagistratenvisade, attmedledning af förutförekomnaliknande fall såbordeske,hvareftermagistraten för, klaradesig villfaraframställningenochalltså afhändastadendenifråga k,omnatomtenmot visslösen.Korrektivet motmissbruk afendylik rätt attafgörastadensangelägenheterlåggifvetvis i denbesvärshänvis ni somefterbeslutetlämnades. , ng,Det händeofta, att B. A.begagnadesig afnyssnämndabesvärs ,

hänvisning i fall, dåmagistratensyntesdemhafvaöfverskridit sin be, fogenhet.Huruvida ett beslut af magistratenrakt i strid mot B.A:s uttalademening,såsomnyssnämndes,verkligen var lagligt,kunna vi ickeafgöra. Gifvetvis kundemagistratendå (i likhetmedför närva, rande)vägraverkställighetafettutafstadensrepresentanterfattadtbeslut. Menafutgångenutaf följandeärendesynesframgå,att i enrentekono, miskfrågamagistratenickekundefattabeslut i stridmotborgerskapets genomderasäldsteuttalademening. Magistratenhadeår1854fattatbeslutomflaggningå»gamlaSlotts, tornet,Kärnankalladt».Borgerskapetsäldstehademotsatt sig detta, men»husägaresutomborgerskapetdeputerade»synashafvalämnat sitt bifall. B. A. anfördebesvärhos K. Bfhde i länet,därviddepåvisade attflaggningenmedfördedryga utgifter »för ett onyttigtföretag» (för »flaggjunkare»m.m.),underdet att»stadskassanvar iså°behållet till, stånd,att oftamedelsaknades för dagen till de allranödvändigaste behofven». Det hetervidare i besvären,att »B.A. vorerepresentanter förhelaborgerskapet,hvarsmedlemmaregentligenvoredesomlämnade högstabidraget, ja,merän "ii o,delar till stadskassan,dådäremothus, ägareutomborgerskapetvore få ochlämnademindre till skattsamt hadeäfvenmindrekänningdärafsåsomförmögnemän».——»Skulle däremotherrarhusägareutomborgerskapetellerderasdeputeradeför egenriskochkostnadsräkningvilja fortfaramedflaggningenåKärnan, såhafva vi ejnågotemotattsådantskeråKärnan,dockutanringaste

kostnad för Borgerskapetochdenallmännakassan.» (Inomparentes

kunnavi omtala, attsedanK. Bflide ogillatbesvären,menB. A. hos Kungl.Maj:t erhållitdenrättvisa,deeftertraktade,såförklarade B. A. heltgentilt, att de ville tilmötesgåframställningen; de hadeendast önskatsjälfvaprincipfrågansafgörande,ochdet var»långtifrån att de åsyftatnågoninskränkning i deheders,eller glädjeuttryck,sommed dennaflaggningvidhögtidliga tillfällen varitafsedda». För ändamålet fonderadesnuinkomsternagenomuthyrning af Kärnansbottenvåning till ensärskild fond,benämnd»flaggfondsmedel».Nämnasbör, att i

SCHLYTER

B.A:sprotokollomsakentillikanämnes,attborgmästarenhaft vänlig b utlofva attbekostaennyflaggstång till Kärnan.) , etenEmel lertidutöfvadesbeslutanderätten i frågaomstadensekonomiska angelägenheterejendastaf B. A. I viktigare frågorfattadesbeslut å s.k. allmänrådstufva. Ett exempelmåanföras.Brandförmannenan, höll,»attlämplig lönmåtteanslås för denordinariesotningensinom stadenverkställande».Dennaframställningansågosig B. A. ej vara behörigaattbesvara,»utanbörsådantlämpligastske afstadenssamt, ligeinvånare»,hvarför B. A. hosmagistratenhemställdeomallmän rådstugassammankallande. Följandeärendeskall visadenallmännarådstugansfunktionoch tillika, att B. A. ickeförsummadeatt, ommagistratensyntesdem »despotisk»ochdeansågedensammahafva orätt förfarit,sökahögre rätt.Under ar1854hademagistratenbeslutat att trots B.A:sbegäran vägrasammankallande af allmänrådstuga för behandlingaf frågaom gatulykttändningen. B. A. anfördebesvärhosK. Bflide,ochdetheter ibesvären: »Frånlångliga tider tillbaka hardet i öfverensstämmelsemedlag, instruktionerochännugällandeföreskrifterålegatmagistratenattpålysa allmänRådstugassamling,dånågonBorgaresådantbegärt i och för Borgerskapetshörandeangåendenågonstadensangelägenhet;ochså långtmanminnestillbaka, harensådanbegäranicke blifvit afslagen förrännu». Och dockhadedet då icke varit enskildperson,utan B.A. själfva,somframställtbegäranomsammankalandeafallmänråd, stufvaför behandlingaf ett »viktigtämne»,»gatlykttändningen». B. A. villeframläggaett nyttförslag till beskattningsgrund,såattbeskattningen förstadensbehofutsträcktes till mångapersoner,somvorebefriadefrån allbeskattning. B. A.önskadeblifva kvittbåde»dendyrabetalningen» och»det s. k. polismånskenet».(»Fullständigt mörkervorebättre», menadeB. A., »dååtminstonepenningarnesparadesl») 1 slutet af det följandeåretsynasB.A. vid sittförslagominförandeafs.k.Argandiska gatulyktorochensärskild»metod» för derasbetalandeha haftstörre framgång.

STADSFÖRVALTNINGENFÖRE1863M. M.

Iregel var detemellertid "detburskapsägandeborgerskapet»,som

i hufvudsakdrabbades af utgifterna för stadensbehof.Burskap var förenäringsfrihetensinförandeår1864denlagligarättigheten att utöfva yrke i stadochåtnjutadeförmåner,somtilkomna°borgare.Efter B.A:s hörandemeddelademagistratenburskapochutfärdade»borgarebref», sedanborgaredaflagts. Af ålder åtnjöt »det burskapsägande bor g erskapet»derättighe, ,ter , hvilka tilkommo medlemmarne i en — stadskommunsåsom ii _ sådana,och bar de 1,•i • 11 flestaafdeskyldighe, 11 ter,somvaritstäderna 11 ålagda. I Helsingborg AI plägadeB.A. ideceino, berhvarjeår,sedande 11 Torgetenmarknadsdag i början af 1860,taleb 11 aflagtsärskilded där, för,gemensamtmedmagistratenbe"stämma"skatt till stadenaf borger, g ligarörelsen»,därvidtaxeringslängd upprättades,dens.k.Borgare,Håll, a taxeringen. Att detefterhandsom l krafvenökadeskändestungt för borgerskapetattsålundafåvidkännas 1 uppoffringar förandra,vargifvet. Följandehemställanfrån B.A. till magi straten idecember1861,dåB.A. , 1 vorebekantameddenplaneradenyalagstiftningenochdesslikställig, hetsprinciper,visar, huru lifiigt de!åtrådde att erhållaenlättnad. De e yttrade:»Liksomallamedborgareäro medlemmar i statenochägarätt " afdensammafordraskyddsamtäroskyldiga att till dencontribuera, lika billigt tordedetvara,attkommunensallainvånare,somnjutadess fördelar,deltaga idessutgifter.—Hitintills hardet ej varit förhållandet —enstor del afstadensbefolkning är därifrånbefriad.—Detta är i närvarandetid såmycketmerakännbart fördessöfrigeinvånare,som utgifternaårligenökas.Och ickenoghärmed.Svenskafolketsurgamla

STADSFÖRVALTNINGENFÖRE1863M. M.

SCHLYTER

Idecemberhvarje årplägadeB. A.sinsemellanuppdelagöromålen fördetkommandeåret. Då utsågosordförandeoch viceordförande, valdesbisittare(»besittjare») i rådhusrätten,ledamöter i inkvarterings, kammaren,syningsmän,personerattombesörjaväglagningochgropning, attgranskauppbördsboken, att hafva tillsyn öfver tullhuslokalen,lärdoms, skolanslokal m. m. Om dessaval1.111 d , errättadesmagistraten. Vihafva funnit, att B. A.bevakade stadensrättäfven i fall, därensärskild styrelse,t_ ex. förbrandväsendet,fanns. Utomdennastyrelseomtalas i hand, lingarneen gasdirektion,en vägbygg, nadsdirektion,en kommitté för stadens förskönandem. m. LedamöterinomB. Ä. sista året— .1862—voro: handlandenS. H. Hafström, ordfö rande, , bagaren J. E. Holmberg,vice S. Il. Hafström. ordförande,handlandenCh:sJohnsson, färgarenLudv.Borg,handlanden C. Westrup,handlandenC. E. Hed, ström,handlandenAug.Borg,snicka-enP.J.Lundgren,garfvarenAxel Henckel,skomakarenP. C.Schultz,handlandenP.Olsson,färjemannen AdolfBohle,skomakarenAlex.Ljungberg,vagnmakaren 0.Andersson, handlandenAug.NilssonsamtsvarfvarenLindberg. Desistasammanträdenahöllosden20och 27december1862.— Afdenämndaledamöternalefverännu f. handlandenC. E.Hedström, född år 1830.(HandlandenHedström varsenareledamot af stads, fullmäktige.) För öfrigt torde af dem,som tillhört B. A., f. hand, landenPaulPerssonvara denende,somännufinneskvar. Han är föddden10 april 1819och varmedlem af B. A. treårsperioden1854 —1856.Tillika månämnas,att han,somvaritbosatt i samhälleti jämnt 70år, tordevarastadensäldstemanligeinvånare förnärvarande.

rättighet att sig själfbeskatta är hartnära att föross i kommunalthän, seendegå förlorad, i det oftast, då frågorförekomma,sommedföra ökadeutgifter,åtskilligadeltaga i afgörandet,somejdeltaga i utgifterna. Afsådananledninganhålla B. A.ödmjukligen,att Wällofl.Magistraten täcktes till AllmänRådstugasammankallastadenssamtligeinvånare för atthörasochbesluta,omejskatten till stadenredanunderinstundande årbörkommaatt utgå i månefterbevillningenochenligtsammagrun der, , somRegeringenskommunalförslagbestämmer». Det månämnas, attmagistraten i början af år1862efter att hafva hörthusägaresutom borgerskapetdeputerade afböjdeförslaget. (Bl. a.anfördemagistraten, attendastenkommitté,men ej regeringenframlagtnågot dylikt lag, förslag!) UrB. A:s protokoll från detsista åretmåhäromtalasnågraafde ärenden,somdåförekommo till behandling. Det största antaletafse godkännandeafräkningar till betalning urstadskassansamtansökningar omburskapochomfriköp af stadstomter.Vidare förekommofrågor ombrandväsendetsräkenskaper,omanläggandeafenkörväg till sjuk h , uset(B. A.»föreslogo»,attstadenskulle inköpa viss jord för ända målet , ),omjordbyte,omrenhållningafstadens»torgochöfrigaallmänna platser»etc.»Byggnadsdirektionen»hadeinkommitmedettförslagom inköpafjord»söderomstaden åtKärnan» förutstakandeafbyggnads ,tomter,menB. A. förklarade i yttrande till magistratensig vilja hän s, kjutafrågan till allmänrådstuga,dåstadskassansställning ej tilläte någonutgift för dettaändamålochstadenejdådisponeradenågonjord förutbyte.—EnannangångbeslutadeB. A., attenäreportskulle upp ,föras»vidstadenss. k. Norra Tull för DerasMaj:terKonungensoch Drottningensankomst till stadenden 7 augusti1862».Majestäterna skulleäfvenbjudaspå»förfriskningar»,hvartilläfvenryttmästarenm.m. R.Tornerhjelmochkonsuln in. rn. E.Roothskulleinviteras.—Ett af desistabesluten,somB. A.fattade var, att »ytterligare500exemplaraf reglementetförstadensDrätselkammareskulletryckas för att till stadens invånarekostnadsfrittutdelas».Stadensinvånareutgjordedå—1862— 5,971personer.

nein

G.SCHLYTER

STADSFÖRVALTNINGENFÖRE1863M. Mo

Beträffande»husägaresutomborgerskapetdeputerade»äro vi i till fällenämna, attderassisteordförandevarbrukspatronenJ.A. Dreilick , samtatt, dåfrågor hos B. A. förekommo,somäfvenrördehusägare utomborgerskapet,dessasdeputeradeplägadetilstädeskommavidB.A:s

getmeddeförändringar,somRiketsStänderansettnödigaochhvilka B.A. funnithafvastort skäl för sig».Betecknande för B.A:sständiga önskanatt med allvar iakttagastadensintressen är följande tillägg: »DockvågadeB.A.underdånigstföreslådenförändring, attendastde, somgenomlaga förfall vorehindradeattbevistaallmänrådstuga,måtte varaberättigadeatt sintalandärstädespåannanröstägandeöfverlåta; ochatt utisådanfullmaktbordevarautsattdenpersonsnamn,somägde rösträttenutöfva; likväl bordenågotombud ej innehafvafullmakt för merän enperson. Dock borderöstberättigadkvinna tillåtas att sin talanpåannanröstägandeöfverlåtautanafseendepå, om hon har lagaförfall eller ej.Anledningen till B.A:sönskanomförändringen vore,att B. A. förmenade,att, omickenågoninskränkninggjordes i rättigheten att utöfva rösträttgenomfullmakt, denvanligatrögheten kundeförorsaka,attenstor delröstägandebegagnadesig afdennabe, kvämlighet,hvilketförhållandeickekundeframkalladenblifvandekom, munalanda,förslagetafsage.Och omfullmaktenfingeställas till inne, hafvaren,såkundeganskaoftahända, att rösterkommeatt afgifvas alldelesmotdenröstägandesönskan».— I frågaomförslagetom in, rättande af landstingbefarade B. A., att landstingen ej»komme att medförafördelar för städerna,motsvarandedenhögabeskattning,som därafblefveenföljd». DärförföreslogoB.A.»uppskofmedordnandet aflandstingetundernågra år, dåundertidenkommunalandankunde utvecklasig» in. m. Magistratenafgafunderdånigtutlåtandeöfverlagförslagetden9 juli 1861.Beträffandelandstinget varmagistraten afsammameningsom B.A. Magistratenvar ejöfvertygadomlämpligheten afstädernasupp, tagande i länsrepresentationen. Det komme i mångafall att varabe, tungande,utan attstädernakundefrånlandsbygdenpåräknabidrag till tilgodoseende af sinaintressen. I öfrigt tillstyrkteskommitteförslaget medde af RiketsStänderföreslagnaändringar. Dock uttalademagis, tratendärjämtedenöfvertygelsen,»att iafseendeåmagistratensställning till ochinflytandepåstadenskommunalförvaltningmagistraten, i likhet medhvaden af kommitténsledamöter i afgifvenreservationanmärkt,

C. E. Hedström.

PaulPersson.

sammanträdenoch i föreningmeddembesluta.Sådantskeddeexem pel , vis i frågoromväganläggningaro. d. Vinärmaossnuden tid, då vårnuvarandekonununalffifattning komtill. Af intresseskall detvaraattinhämta,huruHelsingborgsstad ställdesig till denplaneradenyalagstiftningen. Kungl. Maj:thade in fordrat yttrandenjämvälfrån B. A. ochmagistratenhärstädes.1 under , gtutlåtandeden 28 juni1861uttaladeborgerskapetsäldste, att ,dåni defunnit»förslaget till förordningomkommunalstyrelse i stad imånga fallägaföreträdeframförnuvarandeförordningar,hvarförB.A.vågade yttradenönskan,attsammamåtteblifva af Kungl.Maj:t i nåderanta ,

SCHLYTER

STADSFORVALTNINGENFÖRE1863M. M.

ickeansågekommitténrörandeföreskrifternahäromhafvakommit till någoträtt tilfredsställanderesultat,enöfvertygelse,somgrundadespå demotsägelser,somförefunnesmellanstadgandena i flereförslagets§§, däränföreskrefves,att allastyrelser i stadskommunenskulleståunder magistratensöfverinseendeochän,attmagistratenvore i sinmånunder, ordnadstadsfullmäktige». 1 frågaom de mindreanmärkningar,som magistratenframställde motlagförslagen,månämnas,att magistraten ansåg,dels attenpersonejbehöfdevaraannatänboendeikommunen för attvaramedlemafdensamma,sålundaejnödvändigtskullevaradär mantalsskrifven,ochdels»att vid val fullmakt ellervalsedel ej borde gälla,utanbordedenväljande,däresthanville sin rösträttutöfva,per, sonligensig vid valförrättningeninställa». Frånfil. kand.Einar Ison Thulins artikel i SvenskaStadjörbun. detsminnesskriftden21mars1912 ( 5 0 ut , färdande)»Förhistorien till 1862årsstadsförfattning»hämta vi föl, jandeuttalandenomkommunalkommitenslagförslag,som i hufvudsak åRi r kssdagen d a ggodkänts, e n aochfdenafKungl.Maj:tutfärdadeförordningen af o kmkommunal o m mstyrel u sne iastad. l l Aaf magi g astratensforna ställningsåsom srtadnensestyrel sehadekommitténlämnatföga öfrigt; ochmagistraten s kundeenligtförslagetickevägraverkställigheten af någotstadsfullmäk, tigesbeslut. Den verkligabefogenhetensåsomstadensstyrelsehadeaf kommiténuppdragitsåtstadsnämnden—dettasynesåtminstoneligga ibestämmelsen,attstadsnämndenskullevakaöfverstadensrättigheter ochfördelar. - - Kommitténsyneshafva tänkt sig, att stads n ,ämndensåsmåningomskullekomma att undanträngamagistraten. ——Den af Kungl. Maj:tden21mars1862utfärdadeförordningen omkommunalstyrelse i stadinnehöll intetomstadsnämnden,hvars in rät , tandeRiksdagenhadeförordat,menutsträcktedäremotmagistratens befogenheterej obetydligt utöfver hvadkommitténhadeföreslagit. Magistratenangifvessålunda i 47§ af förordningenuttryckligensåsom »stadensstyrelse»,meduppgiftsåvälatt tillse, attdeafstadsfullmäktige (event.rådstugan)fattadebeslutenbringas till verkställighet,som att vägrahandräckning,dåbeslutärostridandemotgällandeförfattningar

ochsärskildaföreskrifter ellerdåunderställning,därsådanär erforder, tig,uraktlåtits.—DenbetydelsefullaomläggningKungl. Maj:tsålunda företogbeträffandehufvudgrunderna för, stadsstyrelsen,sådanade af

Gamlarådhusetmed umgifning på 188Ntalet.

kommunalkommitenföreslagitsochafriksdagengodkänts,närmademå, händaförordningensbestämmelser till defaktiskastyrelseförhållandena i städerna i midten af förraårhundradet. Men författaren slutar sin redogörelsemeduttalande af dentanken, att stadsnämndsinstitutionen efterkommitténsförslag i sighaftstörreutvecklingsmöjligheteratt blifva ettcentralt,ledandeorganinomstadsstyrelsenänmagistratsinstitutionen efter1862årsförordning. Dennyakommunalförfattningensförstatilämpninghärstädes. Den3november1862utfärdadehärvarandemagistratdenkungö, relse,attstadensinvånarekallades till allmäntsammanträdeinförmagis,

‘.

SCI1LYTER

STADSFÖRVALTNINGENFÖRE1863M. M.

tratentisdagenden 2 påföljandedecemberkl. 9 f. m. för att välja»de 26stadsfullmäktige,genomhvilka från ochmednästpåföliandeär kom m , unensbeslutanderättskulleutöfvas». På denutsattadagenföretogs valetochblefvo till stadensförstestadsfullmäktigeutsedde: brukspatronenJ. A. Dreilick, vagnfabrikören 0. Andersson, regementsläkarenZ. R A.Stenkula, handlandenS. H. Hafström, handlanden 0. C.Kiellman, handlandenS.P.Kalling, fabrikörenC. C.Trapp, guldsmeden 0. C.Romare, färgarenJ. L. Borg, konsuln K Rooth, bagarenC. G. Möller, ryttmästarenR.Tornerhjelm, handlandenP.Olsson, vagnfabrikören G. Ljungberg, rektorn A.Hammar, handlanden j. H.Wennerberg, bankdirektörenAug.Borg, bagarenJ. E.Holmberg, stadsläkarenJ. F. Netzler, färjemannenNicanorKnutsson, handlandenFr.Henckel, handlandenS.Strömgren, konsulnC.Flyborg, possessionatenN. P. Nordin, skeppsombudsmannenP. N. Mölleroch skomakarenA. Lundqvist. Vidvalet,somvaradefrån kl. 9 påmorgonen till strax före kl. 8 påaftonen,erhöllbrukspatronenDreilick6,521rösterochskomakaren Lundqvist3,924röster.Följandedag,den 3december1862,justerades

protokolletöfvervaletinförmagistraten.Det äremellertidöfverraskande attfinna,attstadsftillmäktigesammadagsammanträddeförval af ordfö ,randeochviceordförande.Detheteri stadsfulmäktigesprotokollhärom, •somfördes afstadsnotarienA.Mlacobson,atfmagistraten förändamålet hadekallat i staden vistandefullmäktige till sammanträdepå råd huset , kl. 12pådagen. Borgmästaren L . M. Wejlandervar tillstä, desochöppnade röst sedl , arne. Till ordfö, randeutsågsryttmästa, renochkommendören R.Tornerhielmoch till viceordförandebruks, patronen j. A.Dreilick. Anledningen där till att , stadsfullmäktige sålunda sammankalla, des,innanderasbeslu, tanderätthadeinträdt, tordehafva varit den ofvanomtaladesedva, nan, att i december månadvalen till bor, gerskapetsäldste plä g adeägarumoch gö, ,rom ålenmellan dem fördelasmedval afordförandeochviceordförandem.In.Sammaskäl föranledde,att jämväldrätselkammaren,såsom vi nedanskola finna, sammankaladesredan i december1862. Sedanstadsfullmäktigesålundakonstitueratsig,ansågode sig icke

SCHLYTER

STADSFÖRVALTNINGENFÖRE1863M. M.

behöfvaafvaktaikraftträdandet afkommunalförordningen,utansamman ,träddedeytterligareden6,11och19december.Den 6decemberskedde val afledamöter i drätselkammaren,ochsynesäfyendettasammanträde hafvaskett påmagistratens initiativ, enärprotokolletfördes af stads not , arienJacobson.Den 11december,dåbeslutfattadesomåtskilliga löner(1,000 Rdr Rrnt till »kronoupp bör , dsmannen»,1,500Rdr till drätselkam reraren, 150 Rdr till stadsfullmäktiges , sekreterare,350 Rdr till drätselkamma r,enssekreterareetc.),fördesprotokollet afrektorHammar. I början af åi1863 blefstadsfiskalenJ.Rosenbergsekrete rare , hosstadsfullmäktige. Drätselkammarensammanträddepå kallelse af magistratenoch i närvaro af borgmästarenpårådhusetden 8 decem ,ber1862 för val af ordförandeochvice ordförande.(Protokolletfördes af stads ,notarienJacobson.) Men äfven drätsel k,ammarensammanträddeytterligareden 13,20 och 30 i sammamånad. Vid dessasammanträdenantogos instruk ,tioner för drätselkammarenskamrerare, sekreterareochvaktmästare.Somenkuriositetmånämnas,att i vakt, mästarensinstruktion infördes, att han skulle hafva»närmare tillsyn medföljandearbeten,nämligen:väglagning,uppmätning afsten, repa af stadentillhöriga torg ochgatorsamtbroarochtrummor».*) ,ration Isekreterarensinstruktion infördes bl. a., atthanskulle»efter drätsel

Efteråtskilligaafsägelseroch återval strax i början af sin tillvaro utgjordesdrätselkammaren1863 af följandefemtonledamöter: kaptenen 0. Toll,ordförande,collegascholx A. J.Simonsson,vice ordförande,murmästarenB.Lundgren,konsulnAug.Nilsson,bagaren JuliusWingård,handlandenJoh.Henckel,snickarmästaren C. P. Ek, handlandenC. Westrup,snickaren N. Strömberg,skomakaren P. C. Schultz,veterinärläkarenPetersen,vagnfabrikören A. Friberg,färjeman, nenA. Bohle,murmästarenMurbergochbagarenHansson. Viåtergånu till stadsfullmäktige.Ordföranden,ryttmästaren Tor, nerhjelm,hadeicke varit tillstädes vid de förstasammanträdena.Han syneshafvaåterkommitfrån detdåförsamladeriksmötetomkringden19 december.Dennadagafläthan till borgmästarenen skriftlig förfrågan, närutgifts,ochinkomstförslagetför år1863kundeafmagistratenafläm, nas.SammadagbeslötostadsfullmäktigevidsammanträdeunderTomer, hjelmsordförandeskap,att dyliktförslag,somdet enligtkommunalfor, ordningenålägestadsfullmäktige att i decemberupprätta,skulle från drätselkammareninfordras.Emellertid komdagendäreftermagistratens svar,sominnehöll detmedtankepådehållnasammanträdenai drätsel k,ammarenuppseendeväckandemeddelandet,att, då enligtkommunal, förordningenmagistratensbudgetsförslagskullegrundasigpåaf drätsel k,ammarenföre den 1novemberingifvetförslag,men»ingendrätsel, kammarehärfunnits föreden1novemberellerkomme till stånd förr

k,ammarensbeslututföra allarättegångar,som förbevakandeafstadens rättkundeifrågakomma», menantogs till sekreterare en icke,jurist, nämligendrätselkammarens viceordförandeskoladjunktenmagister A. J.Simonsson. *)Dessabestämmelser i vaktmästarens instruktion upohäfdes af stadsfullmäktigc. hvilkas beslut öfverklagades af drätselkammaren.

änmedår1863»ochkommunalförordningenskulletillämpasförstmed 1863årsingång,hade»någotinkomst,ellerutgiftsförslagnu af magis, tratenhvarken blifvit uppgjordt eller kunnat eller bort uppgöras». Huruvidadennaskriftväxlingmellanstadsfullmäktigesordförandeoch magistratenvar ett uttryck förordförandensogillande af attmedmagis, tratenssanktionflerestadsfulmäktigesammanträdenhållits,oaktadtden nyalagenännuej trädt i kraft,kan ej afgöras.Stadsfullmäktigevoro ifriga att träda i funktion,såmycketmerasomåtskilligaärenden på ,kalladesnarabeslut. Men märkligt var, att i sammamånadstadens angelägenhetersamtidigtomhänderhadesafborgerskapetsäldste,stads, fullmäktigeochdrätselkammaren.Men lika märkligt är, att Kungl.

SCHLYTER

Maj:tsbefallningshafvandeupptog till behandlingbesvär,somanfördes öfverettstadsfullmäktigesbeslutden11december1862,oaktadtstads, fullmäktigeenligtförordningendåännuickeskullefinnasochmagistra t,ensofvanberördakungörelseuttryckligenutsagt, attstadsfullmäktiges besl utanderättkommeatt utöfvas först efterden1januari1863. (Det varbesvärafgarfvaren P. Henckelöfverstadsfullmäktigesogilande af hansafsägelse i frågaomledamotskap i drätselkammaren.) Afven i andraafseendensynes i början afdennyakommunalför, fatningenstilämpningenvissosäkerhetdäromhafvagjort siggällande. Sålundaansågsigdrätselkammarenhafvaöfvertagit»denmagistraten ochborgerskapetsäldste tillförne tilkommanderättigheten att åsätta minimiprisåtomter,somskullestaden afhändas»,men i stridmedett afen tillsatt kommittéafgifvetutlåtandebeslöt()stadsfullmäktige att själfvaafgöra frågorrörandeförsäljning af stadentillhöriga tomter. Drätselkammarenöfverklagadebeslutet,menogiladesbesvären i nyss, berördaafseendeaf länsstyrelsen. En annangångförlorade stadsfull ,mäktige.Drätselkammarenhade,såsomofvannämnts, till sekreterare antagit sin vice ordförande,adjunktenSimonsson.Stadsfullmäktige beslöt°,att nytt val till ledamot af drätselkammarenskulleanställas, därestadjunktenSimonssonvillebibehållasekreterarebefatningen.Sedan drätselkammarenöfverklagatdettabeslut,upphäfdesdetsammaaf läns ,styrelsen,hvarefterstadsfullmäktigeläto därvidbero. Den2 januari 1863sammanträddestadsfullmäktigeförstagången efterkommunalförordningensikraftträdande ( 1 Ofvergångenfråndengamlaordningen till dennyaförsiggick i all tysthet.Någon tidning fråndentidenomtalarendast, att fullmäktige /: 1 t8sig6till3det ) .betydelsefullasammanträdet»uppsträckta i svarta infunni rockarochhvitahalsdukar».Någraförberedelser till stadsfullmäktige val , ethadeickeensförekommitutomettpåpekandestraxförevalet i en afstadenstidningar—NyareOresunds,Posten—om denblifvande stadsfullmäktigeinstitutionensbetydelse,»hvarommankundefåenföre.

FÖRE1863M. M.

ställningommanbetänkte, att dennästan helt och hållet trädde i almännarådstugansställe»,hvarjämtetidningen för sin del föreslog ledamöter.Jämväl böromtalas, att NyareHelsingborgs,Postenredan iseptember1862lämnatendelintressantaanvisningar till väljarkåren. Någotallmäntmötemedanledning af detföreståendestadsfullmäktige, valet i december1862,såsomexempelvis i Kristianstad enligt hvad detberättades,tordedockhärickehafvahållits. Tystochomärkligt,medanallassinnenvoroupptagnaaf händel, sernavidriksdagenochgripna afenspändförväntanomregeringens förslagröranderepresentationsreformen,lämnadeBorgerskapetsÄldste enaf desistadecemberdagarneår 1862 sitt minst100,årigaämbete. Ochpådetnyaåretsförstaarbetsdagaflöstesde afStadsfullmäktige. Stadensinvånarekändemedlättnadochtilfredsställelsebefrielsenfrån dentungroddaochbristfälligaapparat,somdenallmännarådstugans sammankalandeför allanyaochmeraviktigaärendenvarit.Genom dennastelaorganisation af dekommunalaförhållandenahade»de äldste»,den i vanliga fall beslutandemyndigheten, haft det svårt att anläggaen vidsynt blick vid afgörandet af stadensärenden. Nu börjadeett rastlöstkommunaltarbete i Helsingborg. De storaären. denaom hamnutvidgning och anläggning af järnvägen till Eslöf, hvartil denallmännarådstuganunder år 1862 beviljat bortåt en milionkronor tillhopa,slutbehandlades.Genomöfverenskommelsemed borgerskapetöfverlätosalladessfastigheterochinkomstgifvanderättig, heterpå allastadensinvånare.Sedermeraåvägabragteslikställighet melansamtligainvånarneäfvengenomöfverenskommelsenmedhus, ägarneomderassuccessivabefrielsefrångatuunderhållet. En ny bygg nadsordni ng för stadenantogs,fattigvårdenorganiserades,folkskole, , väsendetförbättrades,gatubelysningenupphjälptes,stadsbiblioteket uppmuntrades,allt blottexempelpå den lifligaverksamhetstadsfull, mäktigeochdrätselkammarenfrån förstabörjanutöfvade. Dennatid ligger nu femtio år tillbaka,men vi kunnasåmycket

SCHLYTER

klararevid enåterblickfinna,huruvälfunnendenform förstädernas själfstyrelsevar,somkonungCarlXV:sregeringår1862skapade.Och dessverkförringasickedärigenom,att nu, ett halftårhundradedärefter, sedanenny tidsökadekraf börjatställasåstadsförvaltningensorgani, sation,enannangestaltning afdennasynesvilja arbetasigfram.

Kortfattadåterblick öfverHelsingborgs utvecklingunderhalfseklet 1863-1912. Af OSCARTRAPPoch G. SCHLYTER.

."IVERIGESstäder fira vid årsskiftet1912-1913denfemtio, årigatilämpningen afgällandestadsförfattning.Menäfven afandraskältorde i allmänhet18604aletsförsta årkunna - c ) betraktassåsommärkesåri städernashistoria.HvadHel, singborgbeträffar är dettaförhållandet i alldelessärskildgrad. Med 1862afslutadeshärdettidigareskedet,hvarunderstadenhadeutveck, latsefterdentidensmått.Stadenstår vid enmilstolpe,videnstation, därdenförskaffarsigdennyatidensutvägar attväxa till underutnytt, jandeafsinamöjligheter. I februari1862fattadestadensinvånarenämli ,genettnästanenhälligtbeslutommedverkan till skapandeafjärnvägs. förbindelsemedsödrastambanani föreningmedLandskrona. Vi fåen föreställningomdeframtidsförhoppningar,manfästade vid dettaföre, tag,hvarigenomstadenskullekomma i en heltannanberöringmed andrabygderänförut,om vi läsahvaddenbekanteredaktören K T. Borg,såintresserad för de förstaHelsingborgsjärnvägarnestillkomst, skref i sin tidning(»Nyare Oresunds , Posten») e t t p a r d a g a r f ö r e d e n

64 O S C A R TRAPPOCH G. SCHLYTER

almännarådstuganden5 februari1862. Det hette där: »Vi hoppas, atthvarjesamhälsmedlemhar klart för sig,attdethärgällerkommande samhällsgenerationersväl ellervesamtattmanär skyldig sig själfoch detsamhälle,mantillhör, att endastpåupplysningens,öfvertygelsens ochdenpraktiskaklokhetensvägskrida till afgörande i enangelägen,

Centralstationen och Järnrägsgatan•

het,denviktigaste,somnågonsinförekommit i vårtsamhälle».Strax efterfrågansafgörandepådenallmännarådstuganskreftidningenytter, ligare: »Vi kunnaej annatängratulerasamhället till det nufattade beslutet. Det ärvisserligen blott förstastegetpådenbana,Helsingborg harattbeträdaför att vinnadetstoramedlet för förkofranochfram, åtskridande,mendet är ettsteg,somkostatmyckentid,myckenmöda, somframkallatmångastrider inomsamhället, ett steg,somskrinlagt mångaillusioner).

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912

Redantvåmånadersenarestodostadensinbyggareinförlösningen afenannan,heltsäkert lika viktig fråga:hamnensombyggnadoch ut. vidgning, I början af april1862godkändedenämligen—vid ett all, mäntsammanträdeinför länetshöfding—definitivt ettförslaghärom, somskulle för stadenmedföraenkostnad af öfver en half million kronor;och i början af året1863 finnavihamnarbetet i full gång. Inyårsnumretaf»NyareHel, singborgsposten» för år1863se vi, hvilkaintressen,somhärupp, togosinnena vid dennamärkliga tidpunkt.Manlängtadeickeblott efter»enombildning af vårtkon, stitutionellastatsskick»,somjudå förbereddes,samt»lyckliga resul, tater af detmedåretvidtagande nyakommunalväsendet»,utanhel, singborgarenbyggdeäfven i tan, kenvidare på sin fagra stad. Tidningengaf uttryck härför,då dengladdesig öfver det förestå, endeförverkligandetaf»dengamla drömmenom en ändamålsenlig hamn i Helsingborg»och »den Carl XV. öppnadeutsiktenom en anknyt, ningemellanossochlandetsstambanor».Dessa voro de grundvalar, påhvilka detnyaHelsingborgskullebyggas. EttvarselfråndennahalfsekletssvunnamorgonomHelsingborgs sällspordautvecklingalltsedandess,hvarsgångochresultatdethär är våruppgiftatt i korthetskildra, vilja vi först bringa i erinran. Vi syfta påett kungligtuttalandeomHelsingborgochdessframtidsmöjligheter, hvilket i sinmånfylldestadensinbyggaremedtillförsikt. Stadsfull, mäktigesprotokoll för den5 augusti1863,derasförsta år,omtalar,att

66 O S C A R TRAPPOCH G. SCHLYTER

ordföranden»anmäldesig hafva erhållit H. M.Konungensbefallning underDesshögavistandehärstädes,att för stadsfullmäktigetolkaden tillfredsställelse,H. M. erfaritmeddenföretagsamhet,sområddeinom dettasamhälle,hvarigenomH. M. voreöfvertygad, att omstadensin. vanaredärmed fortfore, skullestaden gå en stor framtid till mötes». Detvar ett framsyntomdöme,konungCarl XV dåfälldeomvårstad, ochvi gånu att se,hurudessutvecklingsedandessadagargestaltatsig. Vibörjamedsjälfvadenjubilerandestadsfullmäktigeinstitutionen.

0 = 0 0 0 0 0

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

0 0 0 0 0

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 2 0 0 0 0 0 0 0 WO O D O O D D 0 0 0

Stadsfullmäktige. Stadsfulmäktigesordförandehafvasedaninstitutionenstillkomst varit: Ofverhofstalmästaren m. in. RudolfTornerhjelm(1863-1885.— Porträttetå sid.57 efteroljemålning i stadsfullm:ssessionssal af Hilde, gardNorberg,1883), generallöjtnantenm. m. friherre G. 0. Peyron(1886-1887.—Por, trättet efteroljemålning i stadsfullm:ssessionssal af Emil Osterman, 1902[kopia]), konsulnm. m. P.Olsson(1888-1903.—Porträttet efter oljemål, ning i stadsfullm:ssessionssal af EmilOsterman,1900), konsulnm.moN.Persson(1904-1908.—Porträttetefteroljemål, ning i stadsfullm:ssessionssal af EmilOsterman,1906)och direktörenm. m.MalteSommelius(från ochmed1909). Stadsfulmäktigesviceordförande: brukspatronenm. in. J. A. Dreilick(1863), konsulnm. in. F. Roth (1864), kungl.sektern N. P. Nordin(1865-1872), kontraktsprostenm. in. d:r H. A. Witt (1873-1874), generallöjtnantenm. m. friherre G. 0. Peyron(1875-1885), öfverstenm. m. H. A.Siöcrona(1886-1896), konsulnm. m. N.Persson(1897-1903), v.konsuln in. in.OscarTrapp(1904-1905), direktören in. m.MalteSommelius(1906-1908),

ODOOMODOODD000000000120=000000020000000000000000013000001200000000000=

â&#x20AC;˘

commoonocompoomoommoomonocommoommoompoomponomoompoomoommo

000000000O000000000000000000000 0 0 0 0 0 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

YL7 -:ononnoccoompoo000000Doommonoommononnonomononomonommonannoononocoa

woommemoommonoommoccoommoompoomoommoomonommannoucommoom

70 O S C A R TRAPPOCH G. SCHLYTER

f. d.revisionssekreterarenm.in. A. J.E.Sjöstrand(1909-1910)samt generallöjtnantenm. in. A. vonMatern (från ochmed1911). Ursprungligenutgjordestadsfullmäktigesantal 26,menhöjdesdet sammaår1877 till 32 och1891 till detnuvarandeantalet,42. I en

föregåendeuppsatshafva vi inhämtat,hvilka de personervoro,som i december1862invaldes i stadsrepresentationen. Stadsfulmäktigekårenutgöres år1912 af följandepersoner: direktörenm. in. MalteSommelius,ordförande, generallöjtnantenm. m. Axel vonMatern,viceordförande, ångbåtskommissionärenBernh.Bergh, fabrikörenBernh.Blasberg, disponentenHenryDunker, stadsläkarenmed.lic. C. B.Hallengren, skeppsredarenBernh.Ingelsson,

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912

kyrkoherdenteol. d:r in. m. C. E.Johansson, föreståndaren för arbetskontoretCarlJohansson, grosshandlarenOttoJönsson, fabrikören A. Kjellsson, direktörenBernh.Kjessler, järnvägskonduktörenEdvardLarsson, bankdirektörenin. in.RichardLindgren, grosshandlarenm. In. Joh.Löfstedt, grosshandlarenG. W. Otterström, handlandenEmilPalmgren, jurisdoktorn CarlSjunnesson, v.konsuln in. m.OscarTrapp, filosofiedoktornm. in. Alb.Wadstein, byggmästarenA. J. Wilson, y.konsuln m. m.Aug.Wingårdh, fabrikörenCarl Akerberg,*) postexpeditören K. A. Berg, ingenjörenHaraldBergengren, tandläkarenErikBogren, riksdagsmannenA. J. C.Christiernson, v.konsuln in. m. N. C. Corfitzon, transportarbetaren 0. W.Eliasson, kontorsskrifvaren A. W. Fornstedt, folkskolläraren Hj.Forsberg, öfverstenm. in. ErnstTh.Grönwall, grosshandlarenm. ni. A.Hammarlund, öfverstenin. m. 0. Hedenblad, bagarmästarenFritzMurman, lokomotivförarenC. W. Nilsson, skeppsredarenJannePettersson, fabrikörenAug.Stenström, bankdirektören in. in. J.Svenson, *)Samtl ige nu nämndeutom ordföranden och vice ordföranden äro utsedde till ochmed år 1912.

72 O S C A R TRAPPOCH G. SCHLYTER

sjökaptenenN. P.Swensson, provinsialäkarenm. m. A. Tengmanoch lektorn in. m. K. Wallin. Afofvannämndaledamöterhar y.konsulnOscarTrapp, första gångeninvald år1880,längst tillhört stadsfulmäktige.

Stadsfullmäktigessessionssal.

I januari1863valdes till sekreterarehosstadsfullmäktigestads, fiskalenJ.Rosenberg,sominnehadebefattningen t. o.in.1867.(Sepor, trättetsid.58.)Därefterharsekretariatethosstadsfullmäktigeutöfvats af: handlandenN.Rosenberg(1868-1891), v.häradshöfdingen G.Lagergren(sedermerarådman,1892-1899), y.häradshöfdingen K. E. Norrsell(numerarådman,1900-1911), e.a.hofrättsnotarien SigfridLundgren(numerastadsnotarie,1912 t. o. m. juli månad)samt e.o. hofrättsnotarien G. Thurell (från ochmedaugusti1912).

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912

1januari1901antog°stadsfullmäktigesärskildarbetsordning,hvar, jämtebeslutfattades,attstadsfullmäktigesprotokoll fråndennatidpunkt skulletryckas.Redan förut—sedan1892—trycktes»bihang» till protokollen,men blotthandlingari viktigareärenden.Sedanseptember 1907tryckassåvälhandlingar till hvarjesammanträdejämte föredrag,

Drätselkammarenssessionsrum.

ningslistasomprotokollen. Från början af år1886sammanträda ful mäktigeåbestämddag i hvarjemånad,nämligentredjetisdagen. Antaletärendenutgjordevidnovembersammanträdet18636,samma månad1900 35 och vid novembersammanträdet1912 90. Samtliga ärendenunderåretutgjorde1863196,1900201och1911434.

Magistratochrådhusrätt. Stadensmagistratochrådhusrättutgjordes1862afföljandepersoner: borgmästarenm. m. L. M. Wejlander,

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912

rådmännenvicehäradshöfdingarneF. W.Cösteroch 0. C.Wallin, stadsnotarienA. M.Jacobsonsamt brottmålsnotarienA. Rosentwist (följandeårfanns ej särskildbrottmålsnotarie,utan förderådmannen Cösterprotokollet i brottmål). Efter af stadsfullmäktige år 1898fattadt beslutomorganiserades magistratenochrådhusrättengenomKungl.brefden4november1898. Härigenomafskaffadesmagistratens omhänderhafvande af det frivilliga auktionsväsendetsamtinrättadesen polfskammaremed en polismästare såsomchef. (Motion i sistnämnda afseendeväcktes hos stadsfullmäk ,tigeår1896.)Rådstufvurätten,som skulleutgöras af borgmästareoch fyralagfarnarådmän,däriblandpo, lismästaren,äfvensom två lagfarna notarier(encivilmålsnotariesamten brottmåls,och polisnotarie), upp d , eladespåtvåafdelningar,denförsta för civila mål och gröfre brottmål ochdenandra för mindrebrottmål samtförseelsermotordningsstadgan förriketsstäder in. in. År1912omorganiseradesrådhusrättenochmagistratenånyo(genom Kungl.brefden29 juni1912).Notariernasantalökadesmeden, i det denuutgöras af tvåstadsnotarier vid 1:staafdelningenoch en polis, notarievid 2:draafdelningen.Vidareinrättadesenmantalskommissarie befattni ngjämtekronokassören.Göromålensfördelningmellandeolika , ledamöterna i rådhusrättenändrades i syfte att underlätta detökade arbetet,hvarjämtebestämdesbl. a.,attdenrådman,somafKungl.Maj:t därtillförordnades,skulle varaöfverexekutoräfvensomatt notarierna skullevaraledamöterafrådstufvurättenhvarochen i demål,hvarihan

76 O S C A R TRAPPOCH G. SCHLYTER

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912

voreprotokollsförande. Tillika fastställdes ny aflöningsstat.Den nya stadganträdde i kraftden 1 juli 1912. Magistratenochrådhusrättenutgöres förnärvarande af: Borgmästare:Johan Rå n:Karl . Fdmräe d r Edvard i k Norrsell, v.häradshöfding, ThorstenSjövall, jur. utr. kand.,och B å åAdolf t hWollin,auditör, jur. utr. kand. , ismästareochrådman:JannePrimusPalm. Pol St f adsnot . arier:HugoRudolfSandell,jur. utr. kand.,och SigfridAnshelmLundgren. d . Polisnotarie:Nils OlofEricson,jur. utr. kand. htadeonsborgmäst f r äarehafvaunderdetgångnahalfsekletvarit: S Lar (1849-1864), t stMagnus s r Wejlander å Victor d . Landegren(1864-1868,tjänstledig1866,delvis,samt1867 och1868), EricvonStockenström(1868-1899), GustafHoff(1899-1911, t. f. 1893)samt JohanBååth (från 1911).

Stadensgamlarådhus,somhadeinvigts år 1800,ersattes år1897 meddetnuvarande(invigdtden11januari 1897),hvilketuppfördes underåren1892-1896(arkitekt: Alfred Hellerström).

lichingborgs rådhus.

Drätselkammaren. Reglementet för drätselkammaren, ningen • förvaltar s o m stadens e nfastigheter, l i g tpenningväsendem. m.samtombe, sörjerde allmännauppdrag,som dit ärohänvisade,upprättades af m godkändes m u n afastadsfullmäktige l f magikstratoenoch den 3 februari1864samt faststö äldes r af o larndshöf d ,dingeämbetetden 26 februari 1868.—Drätsel, kammarensfemtonledamöter,somlängefördelade sig på ett större antalmindreafdelningar (för speciellagebit),ombesörjafrån ochmed

Rådhussalarne.

kta

78 O S C A R TRAPPOCH G. SCHLYTER

år1909ärendenasberedninginom tre afdelningar, af hvilka hvaroch enharordinariesammanträdetvågånger i månaden. Afdessaafdelningaromhänderhar1:staafdelningenförvaltningenaf stadensfinanser,frågorangåendeinköpochförsäljningaffastigheterni.ni.; 2:draafdelningen är styrelse för de industriellaverkenochspår, vägarne,ombesörjergatuärendenni. ni.; .:dieafdelningenförvaltarstadensjordegendomar,byggnader,plan, teringarni. m. Till plenumsammanträderkammarenförstatisdagen i hvarjemånad. Ordförandeinomdrätselkammarenhafva från ochmeddetförsta åretafdessverksamhet,1863,varit: öfverstenm. in. 0. Toll (1863), grefvenni. m.Axel De la Gardie(1864-1874), generallöjtnantenm. ni. friherre G. 0. Peyron(1875-1884), öfverstenni, m. AronSiöcrona(1885-1893), konsulnni. in. N.Persson(1894-1903), v.konsuln ni. m.OscarTrapp(1904-1908)samt öfverstenm. ni. 0. Hedenblad(från ochmed1909). Viceordförande är från ochmedår1909 öfverstenin. in. ErnstTh.Grönwall. Föruthafva vi—uti uppsatsenomstadsförvaltningen i Helsingborg närmastföre1863—lärtkänna,hvilkasomvorodrätselkammarensle, damöterunderdessförstaarbetsår,1863.Förnärvarandeutgöresdrät, selkammarenaf följandeledamöter: öfverstenm. m. 0. Hedenblad,ordförande, öfverstenm. m.ErnstTh.Grönwall, y. ordförande, läroverksadjunktenSv.Assarsson, byggmästarenN. B.Bentz, ingenjören H.Bergengren, ingenjörenK. J.Beskow, fabrikören L. G.Fogelberg, telegrafkommissarienm. ni. A. Lignell, fabrjkören A. B.Otterström,

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912

handlandenChr.Persson, rådmannenTh.Sjövall, öfverstelöjtnantenm. ni. A. P.Ståhle, apotekarenin. in. A. G. Unger, y.häradshöfdingenm. ni. Carl Westeroch disponentenGustafÅberg. Drätselkarnmarenssekreterarebefattningharutöfvats af: magisterscholx A. J. Simonsson(1863—sept.1873, tillika vice ordf.1863-66); v.häradshöfdingenJ. Ph.Wennerberg (okt.1873-1894); y.häradshöfdingen K. E. Norrsell (1895-1899,numerarådman); juris utr. kand.Th.Sjövall(1900—april1904,numerarådman); auditören A. Wollin (maj1904—sept.1907,numerarådman)samt juris uti-.kand. G. Schlyter(från sept.1907). IHelsingborgskommunalförvaltning är centralisationsprincipen i störstamöjligautsträckninggenomförd,så att hosdrätselkammaren är förenadskötseln afstadensfinanser,tillvaratagandet afdessrättigheter, förvaltningen afstadensfastigheter,gator,planteringar,tekniska verk, såsomgas,,elektricitets, och vattenverk,spårvägar,auktionskammare, stadsbibliotekin. in. Utomdeförvaltningsgrenar,somförfattningsenligt lydaundersärskildastyrelser,ärosålundafråndrätselkammaren i Hel, singborgutbrutna:brandväsendet(sedangammalt),renhållningsväsendet (frånochmed år1900),teatern,tekniskayrkesskolan,barnasylen,folk, badanstalten,kallbadhusen,arbetskontoret,hälsobrunnenHelsan,idrotts, platsenOlympia m. m. Alla dessainrättningarhafvahvarsinstyrelse ochhafva i regel icke sin expedition å rådhuset.Förvaltningenscen, tralisationhosdrätselkammaren,i denmåndenärgenomförd,verkarpå ettsynnerligengynnsamtsätt,alldenstunddärigenomvinnes, att hos sammakommunalaförtroendemänochtjänstemändenstörsta möjliga kännedomomkommunensförhållanden kansamlas. I dettaafseende intagerHelsingborgentämligenensamställninggenomdetstoraantalet ledamöter i drätselkammaren—15 hvarigenomsakkunskapen på bästasättkantillgodosesochskapas. På senare tid harsådankoncen,

4.•;;;•<•9

82 O S C A R TRAPPOCH G. SCHLYTER

trering afadministrationengenomförtseller blifvitplanerad i andrabåde störreochmindrestäderänHelsingborg. I denmånarbetetökats harman för att möta de nya krafven organiseratde olika befattningar,som lyda underdrätselkammaren. Åren1899-1901ordnadessålundabyggnadschefsbefatningen,hvilken omorganiserats 1912. Till innehafvare af tjänstenantogs1899numera majorenvid Kungl.väg,ochvattenbygg nads , kårenm.m.MatsSperlings. Bygg n , adschefenharledningen af byggnads, kontoret. Befatningensomstadsombudsman ochdrätselsekreterare,hvilkentjänsteman förestårdrätselkammarenskansli,omor, ganiserades1911.Nuvarandeinnehafva r,enafbefattningenjuris utr.kandidaten G.Schlyterantogsår1910 (t. f. 1907). Sedandrätselkamrerarenm.m.Carl Öberg,somtjänstgjortsedan år 1874 (tillikakronouppbördskamrerarefrånoch medår1863),år1912i enålderaf75år afgått,omorganiseradesbefattningen,och till drätselkamrerare,chefför drätselkon toret, , antogsförutvarande1:ste drätsel ,bokhållarenC. A. Lindblad. Adrätselkontoretärodärjämte an, stäldatvännekassörer,tvännebokhållaresamtensiffergranskare. Viöfvergå nu till några af deolika verk,somsorteraunderdrät, selkammaren. Gasverket.Stadensgasverktillkomredanförestadsfullmäktigeoch drätselkammare,nämligenåren1859-1860efterbeslutpåallmänråd, stugaden 2 mars1859. Efter utvidgningaråren1870och1875 af det gamlagasverketsöderomGasverksgatanuppfördesår1886en nygas, behållare,rymmande60,000kbfot, å dennuvarandegasverkstomtenvid

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912

stadenssödragräns.Åren 1895-97byggdesdärstädesnyttgasverk,hvil, ketutvidgades1903.Följande siffrorrörandegasverketsdriftmåanföras: Är Bokfördt värde Gasförbrukning

Bruttoinkomster

Ofverskott

1863c:a75,000:00 kr. 24,524: 59kr. 7,126:62kr. 1900 514,856: 72 » 1,076,735kbm. 184,669: 34 » 64,670:63 1911 1,220,782:98 » 2,804,290 »» 443,935: 62 154,761: 02 Föreståndare för gasverketärsedan år1897ingenjörenP. EricÅberg.Före ingenjörÅbergochfrånår1868varLars Akessondessföreståndare. Vattenverket. Efter på 1870,och 1880,talenverkställdaundersökningarför anläggande af vattenverk i Helsingborg, därviddessa till en början gingo ut på atthämta vattnet från olika bäckar i omgifningen,mensedermeraefter anli, tandeaf till en börjanstadsingenjören R.Söderqvisthärstädesochsedermera majorenJ. G. Richertafsågoatt utnyttja grundvattneti deöstradelarna afstaden, godkändes år 1883 ett af den sist ,nämndeuppgjordt förslag till vatten, ledningoch vattenverk i Helsingborg. Detsammautfördes åren 1883-1885. Utvidgningarverkställdes åren 1887, 1892,1894och 1897-98. Å r 1901 fö, relågresultatet af ett flerårigtarbeteinomdrätselkammarenrörande utvidgningen af stadensvattenverk,men först i maj 1904anslogos medel för ändamålet(455,000 kronor). Följandemånadbestämdes dennyahögreservoarensförläggande till det ställe vid Ringstorp,där dens. k. Stenbocksstenenuppställts. Åren 1903-06exproprierades storajordområden för utsträckning afvattenverketshäfvertledningsamt skyddandeaf vattenverketskällor,nämligenden s. k. komministers lö,

84 O S C A R TRAPPOCH G. SCHLYTER

ningsjord,stadsfarmernan:r94och96samtdelaraflanderietFredriksdal. Aren1908och1909utvidgadesvattenverketytterligare.Sistnämndaår utdrogshäfvertledningennordostomstadenmotBerga,ochhafvavatten, undersökningar verkställts å ett ytterligareområde,västeromWälabäck. Medtanke på stadensvattenan, skaffning i framti, denmånämnas,att stadenår 1901 in, köpteegendomen Görarpsmölla,cirka enmil söder om staden,för attfram, delestillgodogöra sigvattendrag och grundvattendärstä, des. Vattenverketshögreservoar vid Ringstorp. Utvecklingen af vattenverkets drift m. m.belyses af följande siffror: Är Bokfördt värde Bruttoinkomster Ofverskott 1886 298,137:56kr. 12,165: 09 1900 693,358: 77 » 53,871:17 kr. 25,251: 84 1911 1,588,074: 99 » 118,061:43 » 76,212: 10. Vattenverketförestås förnärvarande afstadensbyggnadschef. Elektricitetsverket.Upphofvet till attstadenanladeelektricitetsverk varen framställning frånSkåne—Hallandsjärnvägsaktiebolag,som å bangårdenhadeenkraftstation,om rätt att förelektriskbelysningfram, dragaledningaråallmännaplatser. Detta var i mars1889.Med an, ledninghäraftillsattesenkommitté för undersökningomlämpligheten afettegetelektricitetsverk förstadensräkning. Beslutom en dylik anläggningfattades i december1889,därvid bestämdesatt ledningarneskulleläggas i jorden. De närmasteåren

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912

utfördesdenelektriskastationenstraxsöderomSundstorgetmed till, hörandeledningar,ochöfverlämnadesdensamma till drätselkammaren i början af år1895.Större utvidgningarverkställdesåren1896-1903 och1908. Är1905inleddes underhandlingarrörandestadensanslutning till ettbolag— Syd, svenskaKraftaktie, bolaget—somför erhållande af elek, trisk ström från blifvandekraftsta, tioner vid Lagan skullebildas till störstadelen ge. nombidrag från städernaMalmö, Lund,Landskrona, Nya elektrieltetsverket ö. omstadsdelen Olympia. IIelsingborg och Halmstad,ochfattades i december1905beslut omteckning af aktier i bolagetför450,000kronorundervissa villkor samtomabonnerandeå elektriskenergidärifrån. Kontraktmellan de olika i bolagetintresse. radestädernaantogs år 1907,ochsamma år upprättadeskontraktet mellanstadenoch bolaget.Samtidigtbeslöt() stadsfulmäktige att så, somreservstationlåtauppföra ett nytt elektricitetsverkmedtillhörande reservmaskineristrax österomstadsdelenOlympia för en kostnad af 364,500kronor (okt.1907). Isammanhangmedanslutningen till SydsvenskaKraftaktiebolaget tillkomdesstransformatorstation vidstadensöstragräns. Elektricitetsverketsbetydandeutvidgningarbelysasafföljandesiffror: Ar

Bokfördt värde Kapacitet Förbrukning Bruttoinkomster Ofverskott kr. kw. kwt. kr. kr.

1895 233,319: 39 123 55,000 1900 526,578: 87 216 118,556 1911 1,820,814:06 2,649 2,049,468

28,156: 69 12,646: 57 65,345: 50 12,229: 78 296,151: 97 158,434: 24

86 O S C A R TRAPPOCH G. SCHLYTER

Elektricitetsverketsföreståndare ärsedanslutetafår1901ingenjören

Gust.Westberg

Spårvägarne.Helsingborgsstora utsträckning i riktning norroch södermeddessvidsträckta förgrening åt öster och särskildtstads, delenStattena gjorde, att frågan omanordnande af lämpligt kom, munikationsmedel för lättare och billigare förbindelsermellanstadens olikadelarlängestod pådagordningen.Redan år1887instämdestads, fullmäktige i ett kommitteuttalandeomvälbehöfiigheten afspårvägars anordnandeinomstaden.Under år 1890meddeladestadsfullmäktige försin del efteransökantillåtelse åt ett konsortium att anläggaoch trafikeraenångspårvägfrånstadenssödragränsgenomCarlKrooksgatan, GasverksgatanochJärnvägsgatan till »hamnplanen».Dennaspårvägslinje medafslutning vid Centralstationenöppnadesaf detnybildadeHelsing, borg—Råå—Ramlösajärnvägsaktiebolag för allmän trafik i augusti1891. Redansammaårinlämnadesafbolagetansökanattfåframdragaspårvägs, linjengenomhelastaden till Pålsjö,enframställningsomemellertidicke lände till någotresultat.Förslaget attstaden själf skulleanläggaelek, friskspårvägväcktesförstunder1899.Efter eningåendeberedning af ärendetinomdrätselkammarenbeslötostadsfullmäktigeden 6 dec.1902, attspårvägskulleanläggasför enberäknadkostnad af470.000kronor. Spårvägenanlades i tvänne linjer,denenafrånsöder till norrochden andrafrån NorraTrädgårdsgatansöstraände—dens. k. Knutpunkten —till Stattena. I juni det följande året, efterknappasexmånaders arbete,upplätsspårvägen i sinhelhet för allmän trafik.—Ar1907upp, komfrågaom5,minuterstrafiksinförande å linjensöder—norr.Först år1911infördessådan trafik. Ar 1909hadestadsfullmäktige fattat beslutomspårvägsdriftensupprätthållandemedelstförare åvagnarne utanbiträde af konduktörer,hvilketalltjämttillämpas.—Desenareåren hafvastadsfullmäktigeafslagitupprepadeframställningaromspårvägs, nätetsutsträckning,men för närvarandeharstadensutveckling ånyo framkallatförslag i sådanriktning. Vid1911års slut utgjordespårvägarnessammanlagdatrafiklängd 5,36km.

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912

Följandesiffror må anförasbeträffandespkvägarnes trafik och ekonomiskaförhållanden: Ar Bokfördt värde AntalpassagerareBruttoinkomst« öfverskott 1904 442,900:62 kr. 1,379,919 132,219:96 18,278:52 kr. 1911 508,949:15 » 1,411,859 130,959:99 26,347:05 » Spårvägensföreståndareärsedandesstillkomstingenjören 0.Lange. Innan vi lämnadrätselkammaren,skola vi i korthetnärmareom, nämnaytterligarenågraområden fördessverksamhet. Finanser,fastigheterm.m.Beträffandestadenstillgångaroch skul dersamt , inkomsteroch utgifter underåren1863,1900och1911 hän v,isastill följande tablå: Inkomsterkr. År Tillgångar kr. Skulder kr, Utgifter kr. 1863 450,563: 61 142,425: 16 69,734: 18 68,281: 73 1900 11,350,196: 12 8,350,949: 69 773,071: 58 722,156: 05 1911 22,984,272:26 16,428,413: 49 1,765,095: 04 1,539,305: 71. Iutgiftssummorna föråren1900och1911ingåejamorteringarålån. I»inkomster»och »utgifter» för 1863ingå ejgasverketsresp.belopp. Enligten år 1911upprättadförteckning öfverstadensfastigheter utgjordestadensjordarinomstadsområdet179,72hektarochutomstads, området686,41hektar.Stadenägdedessutominomstadenobebyggda tomter till en areal af cirka15,70hektarsamt ett afsevärdtantal be, byggdatomter,desistnämnda till stor del inköpta förgenomförandeaf framtidagaturegleringar. Gatorochalloppsledningar.Anda till i början af1860,taletunder, höllosgatorna afhusägarne. I midten af år1863väcktes i drätselkam, marenförslagdärom,att gatornasunderhåll skulleöfvertagas af kom, manen.En kommitté,somtillsattes,inkommed ett utlåtande,hvari framhölls»såsomenganskaallmänterkändsanning, att gatornavore afdenbeskaffenhet,attdevorehögstobehagliga attfärdaspå,synner ,ligen för fotgängare,och att dedettaoaktadtvoredyra». Underår1871öfverlämnadesåt en»gatuförvaltning»bestyretmed gatorsomläggning och underhåll,och öfverenskomman att fastig, hetsägarnemoterläggandeunder30 år afen»gatuskatt»,utgörande15

88 O S C A R TRAPPOCH C. SCHLYTER

öreför hvarje1,000 kr. af fastighetenstaxeringsvärde, för all framtid skullevarabefriadefrångatuunderhållet,hvilket från ochmed1874års börjanskulleöfvertagas afstaden. »Gatuförvaltningen»upphörde år1875,ochdessfunktioneröfver, togosafdrätselkammaren. Ofvannämndagatuförvaltninghadeutarbetatenfullständigplan för omläggningmedtuktad sten af stadenssamtliga gatorsamt för ord, ilande af vattenafloppet. Då stadsfullmäktigeunder år 1875beslöt() antagaenstadsingenjör—Rob.Säclerqvist - somblandannathadeatt såsomarbetschefledastadensarbeten,uppdrogs äthonomatt utarbeta nyttförslag i sammasyfte,och blef detta,såsomojämförligtbilligare, lagdt till grund för detbetydandegatuomläggnings,ochafloppslednings, arbete,somHelsingborgunderslutet af1870,ochbörjan af 1880,talet utförde. Sammandragetaf gatumaterialet i Helsingborg vid 1911års slut visarföljande siffrorbeträffandekörbanorna: tuktadsten 47,770kvm. makadam 148,185 kullersten 3,964 s.k.asfaltmakadam 23,896 asfalt 7,600 träkubb 800 maskinklufvensten 4,747 24,208 betong Helalängden afkörbanornautgjorde33,094meter. Vägarnaslängdutgjorde vid1911års slut6,325metermedett yt, innehåll af39,478kvm.Vagmaterialetvaröfveralltmakadam. Underhållskostnaden för gatoruppgick år1911 till cirka20,000kr. ochför vägar till cirka8,000kronor. Underår1911verkställdesnyanläggning af gator för ettbelopp af 70,588kronor. Längdenafstadensafloppsledningar,hvilka år1875börjadeutföras i modernmening,utgjorde vid1911års slut47,306m.

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912

Parkerochplanteringar. Vid slutet af år1860insamladesgenom enskildsubskription af förstadensförsköningmedelstplanteringar nit, älskandepersonerinomsamhälletfrivilliga bidrag för dettaändamål. Följandeåretutsågsen kommitté,somgenastbörjadesinverksamhet medanläggandeafenalle i västrasidan af Södergatanfrån »Bruket»

Utsikt åt norr frän Kärnan.

till Gasverksgatan,för hvilketsyftedelsutankostnaderhöllsochdels inköptesjord. Sedanstaden1862 till planteringaranslagithelahundskatten, fort sattes,underdetta och det följande åretnyssnämndaalle utefterhela »södraförstaden».Under år1863lämnadesafstadenutomhundskatten förplanteringarnesräkning äfven ett extraanslag afbränvinsmedlen. Är1864antogsenträdgårdsmästaremed årlig lön. Med utgången af år1868upphörde»planteringskommiten»medsinverksamhet.

90 O S C A R TRAPPOCH G. SCHLYTER

Föreår1873ägdestadenemellertid ej någranämnvärdaoffentliga planteringar,ommanundantagerdenpittoresktanordnadekyrkogården; däremotfunnosflerestörreochmindreprivataträdgårdardelspåslutt, ningenfrånhöjdplatånochdelsnere i staden. I slutet af år1870hadesyskonenKrooksåsomgåfvaöfverlämnat till stadendemtillhörigadelen af Bollbrolyckan,somgifvarne inköpt afHelsingborgsJärn,ochLerkärlsfabrik för 54,000 rdr rmt. A r 1872 uppdrog°stadsfullmäktige åtdrätselkammaren att uppgöraritning och förslag till planteringochiordningställandesåsompromenadplats afen delutafnämnda»lycka»,nuvarandeKrookskaplanteringeneller Stads ,parkenmidtemotCentralstationen.Parkenanladesåren1873-74 för enkostnad af 17,847 kronor och uppläts för allmänheten år 1877. Arealenutgjordec:a 6 Krook 1 förändamåletupplåtit,delsett afkonsulnC.G.Steweniusskänkt områdeochdels ett jordstycke,somstaden inköpt af lerkärlsfabriken. 12 Förstsedan det olämpligastaket,hvarmedStadsparkeninhägnats, år t18u95borttagits, nnlan dparkenhvaddennu är. blef , Åren1876-77planterades ettmindreområde i halfcirkel åt väster kringKärnan. o Stcadsfuhlmäktigeupplät() år 1871jordlotterna n:r 80 och 83,den Grubbabacken is.k.n g i m.m.,nuvarandeOresundsparken,afgiftsfrittunder c25årktill ett blifvandebolag föranläggning afenpromenadplatsemot detatt bolaget vid upplåtelsetidens slut utan ersättningöfverlämnade htomterna ä medrdäråbefintligaplanteringar till staden.Oresundsparken iöfverto,gs afstaden1901ochsammanslogsdåmedde afstadeninköpta uområdenat HelsanochNybodal till ensammanhängandepark. I sam bandmedordnandetafHelsanochNybodalåren1901-05omändrades o,äfvenOresundsparken. m Samtidigtanladesplanteringen vid S:tJörgens hplats.Samtliga v dessaarbetenkostade27,553kronor.oresundsparken aochHelsan d torde utgöra enparkanläggning,somej lätt öfverträffas i skönhet. s Deyntredjes afstadensstörreparker,Slottshagen,ledersittursprung kfrånindustri, o och n slöjdutställningen år1903,dåmarkendelvisplanera, e n

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912

desoch ett antal större träd ditflyttades frånOresundsparken.Park, anläggningenfullbordadesunderåren1909-11. Utomdessa tre större parkerhafvaunderårenslopp tillkommit fleremindreprydnads,ochalleplanteringar,såsomplanteringenomkring GustafAdolfskyrkan1901,omkringvattenreservoiren vid Ringstorp

Utsikt från ore,undsparken.

1907-08,omkringgamlavattentornet1910, i Drottninggatan frånråd, husettill Kristinehall1877-78 in. fl. Sedanstadenår1908inköptoch1909tillträdtegendomenPålsjö, blefPålsjöskogupplåten för allmänheten.Dennanaturparkmedsina afbäckargenomflutnadalgångarutgörnu en afstadensstörsta attrak, tioner för såvälinbyggaresomfrämlingar.—Dessutomär en större skogsparkom cirka 40 hektarprojekterad i stadensöstra del inom område,som inköpts för skyddande af vattenverketskällor. Början medplantering afdennaframtida parkgjordes år1908.

92 O S C A R TRAPPOCH G. SCHLYTER

Arealen af stadensnuvarandeplanteringarinomstadenutgör till, hopa160,000kvm. Stadensall4danteringar i Drottninggatan frånrådhuset till stadens norragräns(Pålsjö bäck),Södergatan,Olympiavägen,Vallgatan vid

Dalgång i Pålsjii skog.

stadsdelenOlympiaochVillatomtsvägenupptagatillhopa en längd af cirka3,100meter. Stadensparker och planteringarföreståssedan år 1899 af stads trädgår , dsmästaren 0. H. Landsberg.

Byggnadsnämnden. Byggnadsnämndenhar i likhetmeddrätselkammarensinexpedition årådhuset.Göromålenhosbyggnadsnämndenhafva i höggradökats genomstadsplanelagen,somträdde i kraftden1 jan.1908:

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912

Enligtstadsfullmäktigesprotokollvaldesförstagångenledamöter i byggnadsnämndenunderår1866. 1 början af detta årethadenybygg, nadsordning för stadenfastställts.Sedanbyggnadsstadgan för rikets städerår1874tillkommit,erhöll staden år 1875 ny byggnadsordning. Förslagomrevidering afdensammaväcktes1888,och pågickarbetet härmedtill 1897,då nybyggnadsordningantogs(fastställd1898). Uti dennafastställdes af Kungl.Maj:tsbefalningshafvandeår1907väsent, ligaomändringar. Byggnadsnämndensordförandehafva varit: borgmästarenV.Landegren(1866), t. f. borgmästarenE. W. Cöster(1867—juni1868), borgmästarenE. vonStockenström(juni 1868-1890), rådmannenR.Nordenstierna(1891—aug.1896), borgmästarenG. Hoff (sept.1896-1907), rådmannenfriherre C. K Ehrenswärd ( 1895-1909) samt . rådmannenK. E. Norrsell (från ochmed1912). 1 9gn0ad8snä -m 1nd 9en1ssekreterare 1, Byg sedanden 1 jan. 1910 är stads, fiskalteniRobert l l Sandst i k aröm. St nstetnomorgani s adsarki e ktektrstjae e r aserades r år1912,då nylönestatupp, rättades,därvid detbestämdes,att stadsarkitektenicke fingeåtagasig e afseendebyggnaderinomstadensplanlagdaområde.Stads, uppdrag, arkitektenålades i sambanddärmed att efteranmodanbiträdadrätsel, kammarenochandrastyrelserochnämnder. StadsarkitektenAlfred Hellerströmharinnehaftbefattningensedan år1903. Stadsingenörstjänsten i dessnuvarandemeninginrättades år1901 ochomorganiserades1911,dåbestämmelserträffadesangåendestads, ingenjörensarbete i drätselkammarenstjänst.Nuvarandestadsingenjören SigfridEwaldharinnehaftbefattningensedanår1906 (t. f. 1904). Stadsplanen.Sedanmotioneråren1892och1898inomstadsfull, mäktigeväcktsomuppgörande af planer förstadensbebyggande,vid, togos1899och1900förberedandeåtgärderhärför, i detbeslutfattades

94 O S C A R TRAPPOCHCL•SCHLYTER

omtrigonometriskuppmätning af stadenshelaområde.Sedanfram. ställning imars1901inkommit till stadsfullmäktigefrånjordägareinom stadenomutvidgning af stadsplanen,beslöt°stadsfullmäktige,sedan drätselkammarenochbyggnadsnämndenutredtfrågan,år1904,att plan skulleuppgörasöfverstadensickeplanlagdaområde.Efter det att,på inbjudan till täfianompris, ett antaltäflingsförslaginkommit,beslöt() stadsfullmäktige i april1906 att inköpa tre af förslagen,hvarefteren förut tillsattstadsplaneberedninguppdrog åt stadsingenjörenmajoren A.Nilsson i MalmöochstadsingenjörenSigfridEwald i Helsingborg attutarbetastadsplan för Helsingborgpågrundvalenafdeprisbelönta förslagen. I februari1908öfverlämnadedesittstadsplaneförslag.Redan år1909förelåg° tre af Kungl. Maj:t fastställdastadsplanedelar,omfat, tandedetvåhelanorrastadsdelenmedbegränsning i söderåt Helso, vägenochdettredjeendel afstadensöstraområde. Ar 1911antog° stadsfullmäktigestadsplansåväl förstadsdelarnaWilsonParkochAnne, bergsomförstadsdelenEneborg.Stadsplanen för dennasistnämnda stadsdelharunderår1912af Kungl. Maj:t fastställts.

Hamnväsendet. Denslutnahamn,somstadenägde år 1862och hvilken utförts genomsvenskastatensförsorg i börjanaf1830,talet,hadeenvattenytaaf omkring28,000kvm,Kostnaden för dettaarbeteuppgick till 163,120 rdrb:co, till störstadelenstatsanslag. Efterstadensborgerskapsdärom hosKungl. Maj:tanmäldaönskanutöfvadestatenvården afhamnen genomensärskildhamndirektion,och skulle tiden för dettasakernas tilståndutgåmed1862års slut. Ar 1859 lät Kungl. Maj:tmajoren A.Remmerutarbetaenplan förhamnensutvidgandeochförbättrande. »Medafseendeåangelägenhetendärafejmindre attdebetydligahinder ocholägenheterförallmännatrafiken, hvilka vid Helsingborgshamn, enligthvaderfarenhetenådagalagt,esomoftastuppkommedärigenom, atthamninloppet vid starkaresjögånguppfylldes af indrifvandehafs, tång,blefveså vidt möjligtundanröjda,änock atthamnenutvidgades ochjämväl i öfrigahänseendenförsattes i såändamålsenligtskick,som

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912

stadensläge,ökadebetydelseoch,särdelesmedanledningaf oresunds, tullensupphörande,tiltagande vikt för sjöfartenpåkallade»,hemställde Kungl.Maj:thosriksdagenombeviljande åtHelsingborgsstad af ett lånå230,000rdr, somskulle årligenamorterasochförräntasmed till h , opa6 ( s1kapetsäldsteochhusägaresutomborgerskapetdeputeradehosKungl. Maj:t gjort underdånigframställning i mars1859.Stadensinvånare /o, tilsatteemellertidenkommitté förhamnensombyggnad,hvilkenstrax idbörj äarn af år 1862,efter erhålletuppdrag,underframhållande att hamnensändamålsenligautvidgning för stadenvore en lifsfråga hos a f .Maj:t anhöll, attstadengenastmåtte föregenräkning få öfver, Kungl rgaähamnensallaangelägenhetersamt att stadenmåtte få åtnjutadet ta onmnä tmndalåneunderstödetför utförande afhamnutvidgningen i enlig, hetmeden af dedanskaingenjörernaCarleochKauffmannupprättad aan.nMajorenRemmersplan,somblott afsågdebådahamnarmarnes pl ti4lbyggnad i riktning utåtSundet,ansågstadenicketilgodoseensden närmasteframtidenskraf.Sedanstadensinvånarevid ettsammanträde °förKungl / in .Maj:tsbefallningshafvandeden2 april1862enhälligt vid, ( iförstnämndaförslag,dockmedutelämnandeafen till c:a200,000 hållit rdr . beräknadvågbrytare,hvarigenomkostnadenförhamnensombygg, nadnedbragtes till 600,000rdr, biföll Kungl. Maj;tofvannämndafram H stäl , lninggenomdetKungl.brefvetden28aug.1862. ä Vihafvavelatlämnadennanågot utförliga skildring,dåHelsing, brorgshamnalltså firar ett 5 0 hamnbyggnadsarbete,somsålundamedbistånd af svenskastaten ,Det o påbörjadesmedåret1863,afsågförlängning af dennorrahamnarmen, å mng" i nafnredden e ochhamnbassängen,den förra till 18 fot och fördj mr uspni utgräfni sdhenasenare m till t i16dfot, i g t ng af inrebassängen till 12 fots djup, äfvensomuppförande af de till sistnämndabassängsinfattning erforder m d nyahamnbassängenhadeenvattenyta af 10,080 gakajmeurar. Den ,lia skdvmt.Detta a darbete s ffullu l l år 1868. Det berättas, att viddessa bordades am rbeteänbetong första gången i vårt landanvändesi störreutsträckning. k t i g e . Jeämtedenämndabassängerna,dens. k.centralbassängenochdens.k. s t a d e n s m

96 O S C A R TRAPPOCH G. SCHLYTER

inrebassängen,tillkom år 1879densödrabassängen(djup 4,8-5,6 m.och vattenareal45,256 kvm.). Vid dennabassänginrättades en torrdocka.Totalkostnaden fördennautvidgningvarc:a900,000kronor. Är1891fullbordadesden norrabassängen(djup7,1 in.,vattenarealc:a 90,500kvm.,totalkostnadc:a 2 mill. kronor). Sedanett flertal århaförberedelsergjorts för lösande af Helsing borgs, stora fråga,anläggandeafen fulltmodernhamn,tillgodoseende deökadekrafvenochbelägenutanfördensödrastadsdelen,inomhvil, kenstadensindustri sersin ytterligareutveckling till mötes.Beslutom förberedandeåtgärderhärförfattadesåren1.891och1894,då stadstull m , äktigebeslöt° att enstrandskoningskulleanläggassöderomhamnen. Tackvaredettaarbetehargenomsuccessivalandvinningarennödigfast basisvunnits för denframtidastörrehamnen. Ar1900uppdrogs åt ingenjörsfirmanC. 0. GleimochS.Eyde i Hamburgattuppgöraslutligtförslag till utvidgning af södrahamnen. Imars1906valdeskommitterade för att tillsammansmedhamndirek t,ionen»ytterligareberedaföreliggandehamnbyggnadsförslagföre dess ingitvande till stadsfullmäktige». Efterbeslut af stadsfullmäktige i april 1908 har västradelen af södrahamnengenomuppmuddringfördjupats till ettdjup af745meter, hvilketarbeteafslutadesår1911.Sammaårfullbordadesettsedan1910 årsbörjanpågångetarbetemedombyggnad af södrahamnensvästra kajpåensträcka af364meter. Vid dettaarbetehargrundberedtsför blitvandelossningskranar (3 st.sådanaskola enligtstadsfullmäktiges beslutdärstädesuppsättas). I oktober1912hafvastadsfullmäktigeanmodathamndirektionenatt såsnartsommöjligtframläggadefinitivtförslag till nyhamnåSöder. Hamndirektionensordförandehafva från ochmed1863varit: konsulnm. m. P.Rooth(1863), konsulnm. m. P.Olsson(1863-1903), konsulnm. in. N.Persson(1904-1908), grosshandlarenm. in. Aug.Sylvan(1909)samt y.konsulnm. m. N. C. Corfitzon (frånochmed1910).

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912

Hamndirektionenutgjordes år 1863efterordförandenkonsuln R Roothsafgång af: handlandenP.Olsson,ordförande, handlandenCarl Westrup,

konsulnC.Henckel, regementsläkarenZ. E. A. Stenkula, gartvarenP.Henckel, hamnkaptenenN. Pyk, possessionatenN. P. Nordinsamt handlandenCh:sJohnsson. Är1912utgöreshamndirektionen af: y.konsuln in. m. N. C. Corfitzon,ordförande, y.konsuln in. m. Aug.Wingårdh, y. ordförande, disponentenRobertBg.Ljunggren,

98 O S C A R TRAPPOCH G. SCHLYTER

ångbåtskommissionärenBernh.Berghsamt skeppsredarenBernh.Ingelssonmed sjökaptenenHermanSwenssonoch disponentenHenryDunker såsomsuppleanter. Nuvarandehamnkamreraren Adolf Elfman tillträdde befattningen år1900.Hamnkamreraren är chef för hamnuppbördskontoret,hvarest därjämteäroanställdaenkassör,fyra bokhållareochensiffergranskare. Hamnkaptensbefatningen,somåren1880-1907utöfvades af E. J. jepson (tillika stadsfullmäktigunder 28 år från slutet af 1870,talet), innehafvessedan1907 afHerman L. Corfitzon. Förhamningenjörsbefatningenutfärdadesinstruktion år1901.Nu, varandehamningenjörenAlbanLangehar innehaftbefattningensedan 1907.Redandessförinnanhadehamneni fleraårtiondenegeningenjör. (HamningenjörenE.Dunkerinnehadetjänstenåren1880-1898, hvar ,efterlöjtnant T. Silkn, efteringenjörDunkersdöd,antogs till hamn ,ingenjör.) Någrasiffrorskolabelysahamnensutveckling efter1863: Skulder kr. Inkomsterkr. Utgifter kr. Värdekr. Tillgångar kr. Är 121,988:47*) 225,400:00 44,996: 18 15,034:48 1864 1900 4,338,387:65 4,934,994:81 2,595,310: 55 351,329:65 268,474:4142. 1911 5,243,757: 15 5,636,713:02 1,946,877: 31 488,487: 17 355,346:

Hälso:.och sjukvård. Sundhetsförhållanden i allmänhet.Utbredd ärkännedomenom Helsingborgsåsomensynnerligen frisk ochsundstad.Dödlighetenär härstädesmycketlåg. Ar 1862vardödlighetssiffran i Helsingborg17,3 pr1000invånare.Underåren1901-05afiedo pr1000invånare i årligt medeltal13,8,medanmotsvarande siffra för Sverigessamtligastäder var15,4.Enligthälsovårdsnämndensberättelse för år1911hade död l,ighetenhärstädesytterligare gåttned till 9,8 pr1000invånare. *) Häri ingår ej något värde å själfvahamnen.

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912

Redanförevidtagandetafmodernaåtgärder för förbättrande afde sanitäraförhållandena var Helsingborg en af landets allra friskaste städer.Carl vonLinnéskattadestadensinvånarelyckliga fördess ut, omordentligtgodadricksvatten. Och nu erhållerstaden allt sitt rena, klaravattenledningsvattenfrån källor i gruslagret. Faktorer till stadensstorahälsosamhetäro,utomhvadnunämnts, desshärligaläge,de friska västligahafsvindarna,somsilagenomsta, densgator,deutmärktahafsbaden,denidealiskabyggnadsgrunden (i allmänhetett mäktigtgruslagerpåskifferlera)m.m.Antaletepidemiska sjukdomsfal är i Helsingborgpåfallande litet. Allmännahälsovården.Närmasteinseendetöfverallmännahälsa vården , i Helsingborgföre1875utöfvades af ensundhetsnämnd,bestå, endeaf en af Konungensbefallningshafvande i länetförordnad ord, förandeochsex afsockenstämman(efter1862stadsfullmäktige)valda ledamöterjämte likamångasuppleanter. Sundhetsnämndentillkom1858ochhade sitt förstasammanträde den25augustisammaår. StadsläkarenJ. E.Netzlerfungeradesomordförande till i juli 1874, dågeneralmajorenin. in. E. M. af Klintförordnades därtill, i hvilken egenskaphankvarstod till årets slut. MedKungl.hälsovårdsstadgans för riketikraftträdandeden1 jan. 1875inträddeenförändring i nämndensorganisation. Den skulle nu benämnashälsovårdsnämndochbestå af polisföreståndarenochstads, läkarensomsjälfskrifna samten af magistratenoch fyra af stadsfull igevaldaledamöterjämtesuppleanter.Ordförande och vice ord, ,fmäkt örandeskulleutses afnämndenblanddessledamöter. Vidförstasammanträdetefternyaordningenvaldes till ordförande öfverstelöjtnanten in.m. 0. Toll,somkvarstodsomsådantill i oktober 1877.Sedandessharordinarieordförandeplatsenbeklädts af följande: öfverstelöjtnantenm. m. A. vonPlaten(nov.1877—sept.1882), kommendörkaptenenm. m. C. J. F. Kafle(sept.1882—nov.1883), tullförvaltaren m. in. R.Wengberg(nov.1883-84), majorenm. in. C. E Krook (1885-90),

100 O S C A R TRAPPOCHG. SCHLYTER

rådmannenC.Malmqvist(1891-94), lifmedikusm.m. J. L. Hafström(1895—aug.1906)samt regementsläkarenm. In. J. Collin (frånaug.1906). Nuvarandeförstestadsläkarenmed. lic. C. B. Hallengreninnehar dennasinbefattningsedanår1906. Hälsopolls,matvarukontroll,saluhalls och renhållningsväsende. Denhälsovårdsnämnden—förutsundhetsnämnden—åliggandeskyl, digheten,attvakaöfverdesanitäraförhållandena i staden,tillkom till enbörjanuteslutandenämndensledamöterochsuppleantermedbiträde afutafnämndenblandstadensborgareutseddeoaflönadetillsynings m , än.För den skull varstadenindelad i tolf rotarmedenledamot ellersuppleantsåsomansvarigför tilsyneninomhvarsin rote. Först1878 erhöllnämndenaflönadtbiträde vid tillsynen öfver saluhållnafödoämnen,ochfrånochmed1884anställdesundersommar, månadernaaflönadetilsyningsmän för öfvervakande af gårdsrenhåll, ningo. d. Systemetmednämndensledamötersåsomtilsyningsmänsamtan, ordningenmed tillfälliga aflönadetilsyningsmänupphördemedåret 1888,dåtvå fastanställdatilsyningsmänellerhälsopolisertilsattes. Stadsveterinäranställdes1883. Till enbörjanvarhanshufvudsak ligauppgift att varabesiktningsman för kreatursimportenöfver Hel, , singborg,menfrånochmed1888ingick i hanstjänsteåliggandenäfven attvarakontrollantöfversaluhållnafödoämnen. Nuvarandeinnehafvare af stadsveterinärsbefattningenär Chr. Bo. kelund(sedan1894). Dengenomanställandet af stadsveterinäroch fast antagna till, syningsmänsålundatilkomnahälsopolisinstitutionenharsedermeraut, vecklatsochutgöressedan1909 af enstadsveterinär,enhälsovårds, assistentochfyratilsyningsmän. Stadensmatvarustadgafastställdes1888och harsedermeraom, arbetats. SaluhallenåSundstorgetuppfördesefterbeslut af stadsfullmäktige åren1897-99ochtogs i bruk1901.Underåren1912hafvastadsfull,

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912

1 0 1

mäktigebeslutat, att ytterligare ensaluhall—för densödrastadsdelen —skalluppförasåGustafAdolfstorg,menäromedel därtillännuej anvisade. Obligatoriskköttbesiktninginfördes år 1906ochtilämpas från 1907årsingång.Köttbesiktningsbyrån ärinredd i saluhallensåSunds, torgetnorradel.—Förnärvarandeföreliggerförslag uti ett förstaden synnerligenviktigtämne:inrättande af slakthus,såväl för lokal kt, i föreningmedexportstallarochkreatursmarknader. • ,exportsl s oam Renhållningsväsendetblefpåetttilfredsställandesättordnadt1905, dåenår1899antagenrenhållningsstadgabörjadetilämpasochstadens nyanlagdarenhållningsverk vid Påarpträdde i verksamhet.Särskild renhållningsstyrelsetillkommed1900årsingång. Att härnärmareingå på gårdsrochgaturenhållningenmedgifver ickeutrymmet.Två anordningarafenvissbetydelse för trefnadenäro delsdetständigauppsamlandet af papper å gatorochöppnaplatser ochdelsbortförandemedelskärrorafhästspilningdärifrån, alltgenom stadensförsorg. Sjukvården.Förvaltningen af denallmännasjukvården i staden öfverflyttadesår1875frånensärskildsjukhusdirektion till den nybil, dadehälsovårdsnämnden.Stadensendasjukhusföre1872varbeläget påhöjdplatånstrax österomHimmelriksgränden(nuvarandearbets, kontoret). År 1872beviljadesemellertid11,600kronor föruppförande ochinredning af ett »epidemisktsjukhus»inomkvarteretEskulap å Söder.Fpidemisjukhusetutvidgades1885,1902samt1904och1905 (inköp afsexs. k. Döckersbaracker). Sedanår 1895hafva olika kommitteer,hälsovårdsnämndenoch drätselkammarenförberedtochutredtfråganomuppförandeaf ett nytt epidemisjukhusförstaden.Beslutomuppförandeaf ettsådantenligt dets. k. paviljongssystemetför ensammanlagdkostnad af c:a385,000 kronorfattades af stadsfullmäktige i oktober1912,därvidbestämdes attsjukhusetskallförläggasstraxösteromPålsjöskog. Länslasarettet å höjdplatånsydost omSlottshagentillkom efter beslutafstadsfullmäktigeochlandstingetunderåren1875-77.

102 O S C A R TRAPPOCH G. SCHLYTER

Angåendetillkomsten afstadenstuberkulossjukhusvidGamlaKungs, hultmåanförasföljande.Helsingborgsstadsfullmäktige,som till fullo insåg°detsamhälleligavärdet af en rationelltordnadtuberkulosvård, beslöt°redan1907påsommaren å ett enskildtsammanträdetillsätta enkommittémeduppdrag att till firande afDerasMajestäterKonung Oscarsoch Drott, ningSophiesguld, bröllop på frivillig väginsamlamedel till ettlungsotssjuk, hus.Stadensinvå, naresoffervillighet varstorartad, och efter ett parmåna, derhadeinsamlats nära90,000kronor. Idecember1907 straxefterKonung Taberkulossjukhaset vid Gamla Kungshult. OscarII:s bortgång beslöt°stadsfullmäktige att till hugfästande af hansminneanslå till sammaändamål50,000kronor,ochöfverlämnadedeäfven fri tomtoch ettstörreparkområdedäromkring för sjukhusbyggnadensuppförande. Den15okt.1910stodsjukhusetfärdigtochtogs i brukdeföljandeda, game.Efter sjukhusetsafsyningbeviljades af Kungl.Maj:t åtHelsing, borgsstad ettbyggnadsbidrag af40,000kronoroch i årligt driftunder, stöd0:50 kr. prunderhållsdag för 40sjukplatser, allt ettbevis för att stadenpå ett förtjänstfullt sätt löst sin tuberkulossjukhusfråga.Stats, bidragetärnämligendetstörstamöjliga,somförfattningarna tillåta. Sedanstadenunderåren1908,1911och1912 af f. d.skeppsreda, renB. M.Anderssonerhållit dels gåfvoroch delserbjudandenom gåfvaafsammanlagdt95,000kronor för uppförandeochunderhåll af ettkommunaltbarnbördshusjämtespädbarnsaldelningoch efter det såvälfattigvårdsstyrelsensomhälsovårdsnämndengjort framställningar

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912

1 0 3

omanskaffande af ett tidsenligtbarnbördshus för staden,hafva stads, fullmäktigeunderår1912tillsattenkommitté för uppgörande af för, slag i frågan. Ifråga omtillkomsten af .stadenssinnessjukhus,somstår under fatigvårdsstyrelsensförvaltning,hänvisastill redogörelsenförfattigvården. Stadssiuksköterskor.Sedan ett flertal år tillbaka hade i staden funnits ett privatsjuksköterskehem,hvilketupphördemedsinverksam, heti början af år1910.Härigenomgjorde sig starktgällandebehofvet afkompetentasköterskor för denprivatasjukvårdenäfvensomönske, måletom billigare sjukvård för denenskilde. A f dessaanledningar föresloghälsovårdsnämndenstadsfullmäktige, att i stadenstjänstskulle anstälastre i sjukvård fulltkompetenta,skoladesköterskor.Förslaget godkändesaf stadsfullmäktige,och i slutet af år1910tillsattesstads, sjuksköterskorna afhälsovårdsnämnden. Utomofvannämndasjukhus,alla utomlänslasarettetkommunala, finnasi Helsingborg ettbarnsjukhus,en anstalt för vård af °bildbara idioterochen störrevanföreanstalt,delvisnybyggdoch nyligen till, ökadmedenortopedisk klinik. Hälsan. I hälsobrunnenHälsan harnaturen gifvit Helsingborgs stadenbrunnsinrättning af rang.Redan vid början af halfsekletfanns dennahälsobrunn i drift,mendå ochända fram till 1900,taletinne, hadesden af enskilda.Hälsanägdesunderen följd afåraflifmedicus m.m. J. L. Hafström,underhvilkensledninghälsobrunnensteg i an, seendeochvarsynnerligen lifligt besökt.Tanken att i Hälsanskapaen modern,staden tillhörig brunns,och kuranstaltföresväfvadestadens inbyggareredandåplanen(1892)uppkom att förvärfvaHälsansdal, gångåtstaden.(Se nedanunderredogörelsen förstadensutvecklings, linjer.) Detta skeddeår1900. A r 1907blefbrunnsstyrelsentillsatt af stadsfulmäktigemed uppgift att tillvaratagahälsobrunnensangelägen, heterochfrämjadessutveckling. Inombrunnsområdetfinnasnumedringa afståndsinsemellanen järnkällaoch två förr s. k. saliniskakällor(koksaltkällor).Dessa sist ,nämndaupptäcktesår1890.Denena afdem,den s. k. Sofiakällan,är

104 O S C A R TRAPPOCH G. SCHLYTER

brunnenshufvudkälla. Vattnet fråndennaåderär till sinsammansätt, ningmest likt den s. k. Elisabethquelle i Kreuznach.Afven radium förekommer.Norr omKreuznachkänna vi icke till någonkoksaltkälla afSofiakällansbetydenhet. Enhel delsjukdomar blifva medfördelbehandlade vid hälso, brunnenHälsan,sär, skildtmag sj , uokdomar c h ,katarrer inäsans,luftrörens n r ochelungornas slem, hi n nor , m e n framför v allt s. k. skrofulösa ,åkommor,hvarjämte anstaltenärsärdeles välrustad för be, handlingaf allehan, dareumatiska sjuk d ar. , omFör stadens in, Sofiakällan. vånareärhälsobrun.,• nenHälsan af denstörstabetydelsesåsomenstadensegenkuranstalt. Hälsanär emellertidäfven talrikt besökt af brunnsgästerfrånandra orter. För atthälsobrunnenskall blifvahvaddenförtjänarvaraäfven förfrämlingarfordrasdockförverkligande afdengamlaplanenattupp, föraettmoderntsocietets,ochbostadshusförbrunnsgästerna i Hälsan. Däreststadenicke träffar ensådananordning att gifvahälsobrunnen ettegethem,tordehälsobrunnenHälsan icke få denbetydelse för Helsingborg,someljestvoregifven. Af störstaintresse är emellertid attfinna,huru vid denenqu'eterörandeHelsingborgsframtidmedett antalrepresentanter för kommunalamyndigheter,handelochindustri, somen af stadenstidningar—Helsingborgs'Dagblad—år1911 för, anstaltade, i de flesta afuttalandena ett varmtförordandegjordes af planen,att i Hälsanskulle bildasenmodernbrunnsinrättning.

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912

1 0 5

Underloppet af de 20 år, somjämnt förflutitsedanmotionen väcktesomHälsodalensförvärfvande åt staden,hafvaäfven inom kommunalamyndigheterupprepadegångerröster höjts för attbetona detinflytande,enbrunnsinrättning i Hälsanskullehafvapåstadens utveckling.Såvälenskildamotionärersomdrätselkammarenhafva tidi, gareframträdtsomförespråkareför tanken,menförst i november1911 föreslogsendirekt åtgärd,afseende åstadkommandetaf enverklig hälsa brunnsanläggning ,m edbrunnsetablis, semangetc.Detvar brunnsstyrelsen, somdåhosstads, fullmäktige före, slogafsättande af engrundfond för hälsobrunnenHäl, Vid Påltijö strand. san.(Konsuln in. in. N. Perssonsdonation för hälsobrunnensräkning år 1906 om, nämnesi annatsammanhang.)Upprepadegångerunderår1912,dels imajochdels i november,harbrunnsstyrelsenytterligare,följande sitt uppdragenligtreglementetatt»städsehafva i ögonmärkehälsobrunnen Hälsansutveckling»,framhållitvikten af attåtgärder i sådantafseende vidtagas. Är1909erhöllhälsobrunnenettegetkallbadhusvidPå(sjöstrand. Underår1912harstrandområdetdärutvidgats till allmänhetensstora belåtenhet,ochharbrunnsstyrelsenefter ytterligarepåtryckningarfrån almänheteni samförståndmeddrätselkammarenochkallbadhusstyrelsen beslutatanordnas. k.strandbad vid Pålsjö, hvartill stadsfullmäktige i december1912anslagitmedel. Brunnsstyrelsensordförande är från början af dessverksamhet

106 O S C A R TRAPPOCH G. SCHLYTER

konsulnm. m.OscarTrapp.—Den förste intendentenoch brunns, läkarenefter detanstalten blifvitstadensegendomvarmed.d:r C. A. Claus,förutmångårigläkare vidRamlösabrunn. Han bidrog kraftigt attframhållaSofiakällansframståendeegenskapersamtattberedahälso, brunnenen lämplig start. Hans efterträdare blef år1909med. lic. ArvidBjörkman.Brunnssekretariatetombesörjesenligtbrunnsstyrel, sensreglemente afdrätselsekreteraren. EfterdetofvanståendeskrifvitssyneshälsobrunnenHälsansframtid hafvablifvitbetryggadgenomdenstorartadedonation,somHelsing, borgsstad fått mottagaden17dec.1912afskeppsredarenOtto Banck ochhansmaka, fru Ida Banck,hvilka då öfverlämnadegåfvobref å egendomenVikingsberg,enhöjdplatåjämtetillhörandebrantermedett enaståendenatursköntläge,som i söderbegränsasafHälsodalen. Do, natorernaframhålla uti en gåfvobrefvetåtföljandeskrifvelse, att den tankenföresväfvatdem,att»egendomenkundepålämpligtsättförenas medhälsan ochOresundsparken till engemensamanläggningoch gagnastaden,särskildtsåsombrunnsort»;och tillägges:»Måhända kundeäfven i sinom tid befinnaslämpligt att där uppföra ett staden värdigtetablissemang förbrunnsgästerna i Hälsan,eventuellt i förening meden tillfredsställandekonsertlokal,hvarpåstadenalltjämt lideren kännbarbrist». Vi hänvisa till den vackrabilden från Vikingsberg längrefram vidredogörelsen förstadensdonationer.

Folkskoleväsendet. ') Stadensutvecklingunderferntioårsperiodenerhålleren bjärtbelys, ning afdessfolkskolashistoriaunderifrågavarandetidrymd.) I Helsingborgsfolkskolashistoria är året1862 i fleraafseendenett märkesår,liksomockmedskäl detta årbetecknatssåsomöfvergångsår ') Redogörelsen förfolkskoleväsendet ärförfattadaf folkskoleinspektörenA. Gierow. ') Källor: Helsingborgs folkskola1838-1888. En återblick af J. Ljungh. Helsing, borgs folkskolor1899-1911, berättelser för 'de olika åren (åren 1899-1900 afSam.Sta dener, 1901 af Sam.Stadeneroch A. Glerow, 1902-1911 af A. Gierow). ,

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912

107

från ett skede till ett annatinom densvenskafolkundervisningens historia i gemen.') Sedanstadens»fattigskola»eller»växelundervisningsskola»—två i begynnelsenskilda'skolformer,som1826medhvarandrasammanslogos —till en början stått undermagistratensöfverinseendeoch från1838 undernamn af stadens»allmännabamskola»erhållit ett reglemente, antagetpåsockenstämmaden 9 sep, tember,hvilketställdeskolanunder endirektion,bestående af stadens kyrkoherde och borgmästare,leda, möterna i fattigvårdsstyrelsenoch tre åkyrkostämmautseddaledamöter, hvaraftvå blandborgerskapetoch enblandhusägarna,blefmed1862 årsutgångdenna institution aflöst afskolrådet enligt Kungl. förord, ningenangåendekyrko,ochskolråd den21 mars1862.GenomKungl. Maj:tsresolution den 23 juni 1910 förordnadespåframställning afstads ,fullmäktigeomtillämpande af lagen afden25 juni 1909angående folk, skoleväsendet i vissastäder,hvarige n,omfrån ochmed1911årsingång folkskoleväsendetsamt barnavårds, ärendenaöfverfiyttadespåstadsfullmäktigeochenfolkskolestyrelse. Ar1862varHälsingborgsfolkskolaförlagd till den1848för15,756 rdr16 sk.b:co inköpta s. k. PålBeenskagården (n:r 1 kvarteretErik Dahlberg).Förstnämnda årförsåldesemellertid på auktiondenna för skolbrukotjänliga fastighet för 26,400 rdr rmt,hvarefterfolkskolan gjorde sitt intåg i Allmännaläroverketsgamlalokaler (detnuvarande ') Jfr Gottfr. Westling: Svenskafolkskolan efter år 1842, sid. 48. »Nydanings, tiden» börjar enligt nämndeförfattare är 1862.

108 O S C A R TRAPPOCH G. SCHLYTER

museet),därredanunderåren1845-48ett rumvarit upplåtet för folk s,kolansbruk. Dennabyggnadbegagnadessedermeraundernamnav Centralskolan till ochmedvårterminen1900affolkskolanochkvarstod såsomdessegendom till den5 april1907,dådengenomutbyte mot Slotsvångsskolanstomtöfvergick till Helsingborgsstad. På1860,taletbyggdemanförsamlingensförstaegnafolkskolehus: Östraskolan(1866),somännuär i bruk. År 1870uppfördesdenför någotmer än ett årtiondesedanraserade lilla Södraskolan.Båda dessaskolhusvorovälbelägna,småochytterstanspråkslösa. Från1875-76 härrör Norra skolan,sommedsinaansatser till arkitektoniskutsmyckningochsinpittoreskabelägenhetvittnaromdet stila,jämna,starkaframåtskridandetsHelsingborg,somvisar vilja till ochsinne förbådevärdigt yttreoch för sin tid tilfredsställande hygi ,eniskaanordningar. Komsååttiotalet,detjäktandeuppsvingetsdecennium.Efter prin cipie,lameningsskiljaktigheterangåendelämplighetenaf tvåvånings e nevån inlgessrystemuppfördeman i hastig följd de tvillinglikaSydöstra ,skol olrna (1884och1886),skäligenoberörda af bådeestetikensoch hygienenskraf,ochkopierar förbekvämlighetensskullväsentligenden södraskolansbyggnadsplan. Nuharemellertidsamhälletvuxit starktoch tror påframtidastor, het. 1890 nytt , system.Den blifvandestorstadenbyggerickelängreskolor för ett eller annathundratal. Måtten ha vuxit. Slottsvångsskolan,den talets förstastoraskolan,öppnarhösten1892åentomt,hvarsmakemanfår sökao,sinnaportar för1,200barn till enbyggnadmedverklig arkitektur, m b rsintryck uyam e tyvärrbyggnadsmaterialetdelvisneutraliserar,ochbjuder i enlighetmedstadsfullmäktigesanmaningden15 april1890»största nmöjtligaaomsorg l i frågaomlokalensutrymme,uppvärmningoch ven tia,lation». Stadenhar blifvit merochmerfabriksstad,ochomfabriksstadens skasekrnerominner, trotsafvägdaproportioner,onekligen1900års nya ljätteskol b ya,GustafAdolfsskolan,ypperlig i frågaomhygieniskaanord, g g n a d r e p r e s e n t e r a

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912

1 0 9

ningarochöfrigainredningsfrågor. Den är typisk för detdåvarande Helsingborg:storstilad,praktisk,menmedej alltför utprägladtsinne för detsköna.Byggnadensarkitekt,somnogannarslämnatvärdigamin, nenaf arkitektonisksmak,harmåstlösasin uppgift eftertidenssinne. 1912,den11januari,invigdesHelsingborgsnyasteoch utanjäm, förelsetidsenligastefolkskolebyggnad,MagnusStenbocksskolan, upp ,

MagnusStenbocksskolan.

förd i modifieradtpaviljongssystemhufvudsakligenunderStenbocks, jubileets år ochbelägenpå de höjder,som pånärmaste håll haft känning af denminnesrikatildragelse,som är förknippadmedden storefältherrensnamn.Skolan togsmestadels i brukredan i septem, ber1911. År1862utgjordeslärarekrafterna vid folkskolan af tvåmanliga lärare,denene i egenskapaf biträdande,hvarjämtevoroanställdatre timläraremedakademiskbildning. Den förstafolkskolelärarinnan till, satesförst1865. Två småskolelärarinnor,två slöjdlärarinnor,ensång, lärareochengymnastikläraretjänstgjordehär1862. Vidsöndagsskola% som1862omorganiserades till ensöndags,ochaftonskola, vardess, utomfrånnämndaåranställdensärskildlärare i teckning.

110 O S C A R TRAPPOCH G. SCHLYTER

Förnärvarandetjänstgör vid folkskolan följandelärarepersonal, hvarsantal för jämförelsesskull anföresbredvidmotsvarande siffror för år1900. Egenskap

A n t a l

Ord.foIkskolelärare e.o. ord.folkskolelärarinnor e.o. bitr. småskolelärarinnor sånglärare slöjdfacklärare slöjdlärarinnor lärarinnor i husligekonomi teckningslärarinnor gymnastiklärare lärare i trädgårdsskötsel

1900

18 2 18 3 1 31 2 1 8 1

1912

31 3 35 3

46 2

8 5 2 1 1 137 85 Är1863koncentreradesskolväsendetsledninghos en öfverlärare, hvartillantogsfolkskoleläraren J. Ljungh.1892 öfvertogsbefattningen afP. J. Norén,som i egenskap af förste lärareleddefolkskolans ut, veckling till och med1898,då den nyinrättadefolkskoleinspektörso befatningentillträddes af teologiekandidatenSam.Stadener. Till efterträdareerhöll han—höstterminen1901 i egenskapaf vikarieoch däreftersåsomordinarie —regementspastorn A. Gierow,som fort, farandeinneharbefattningen. Vårterminen1862utgjordebarnantalet i folkskolan197. Motsva rande, siffra vid slutet af år1900 var 2,802och vid ingången af år 19123,738. Enligtde år1862revideraderäkenskapernautgjordeutgifterna för folkskolan3,558:33 kr., hvilketmotsvarar16:40kronor för hvarje undervisadtbarn. De år 1900revideraderäkenskapernautvisa en summautgifter af147,366:85kronor,motsvarandeettbelopp af 42:98

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912 l i kronor pr barn.i För sistlidet år äro siffrorna resp.423,448:74och

100:27,hvarvidemellertid är attmärka,att undersistnämndaår dess ut , omutgifvits till MagnusStenbocksskolansfastighet414,160kronor ochtill dennaskolasinventarieanskaffning39,861:13kronor. A f års, utgifternatäcktesemellertid af skoldistriktet1899endast121,700kronor samtår1911endast355,513;41kronor, motsvaranderesp.53:49och 84:19 kr. prbarn. Enligtdetreglemente för Helsing, borgsstadsfolkskolor,somupprättades den24 jan.1849skulleförsamlingens pastorvara»skolstyrelsens»ordförande. Sammavar förhållandet i fråga om »skokidet»enligt1862års författning. Enligt1909årslagangåendefolkskole, väsendet i vissastäder är kyrkoherden själfskrifvenledamotaf»folkskolestyrel. sen",hvilken för öfrigt efterstadsfullo mäktigesbepröfvandeutgöres af minst åtta och högst 20 ledamöter,bland hvilkahälftenutses af stadsfullmäktige ochandrahälften afkyrkostämman. Under50,årsperioden1863-1912 harordförandeposten inom skolrådet (frånochmed1911folkskolestyrelsen) innehafts af: kontraktsprosten teol. d:r in. in. HolgerAnders Witt (till 19 dec.1889. Doktor Witt var förut skolstyrelsensordförande frånden1 maj 1858); y. pastorn J. G. 0. Högstedt(20 dec.1889— april1893)samtkyrkoherden teol. d:r m. m. Clas ElisJohansson (frånochmedmaj1893). Aomståendesida visas en bild af en utafMagnusStenbocks, skolanshufvudportaler.

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912 C0 0 0 0 0 0 3 0 0 0 1 2 0 1 2 0 0 0 0 0 DOM OODo o m 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 00000030000000000 C 0000000000000

Enaf MagnusStenbocksskolansbufvudportater.

Fattigvården. År1862voro i dåvarande,numeraförsvunna,åkvarteretHospitalet belägna»Fattighuset»(brandförsäkradt för21,925 rdr med ett inventa ,rium,värderadt till 4,131 rdr) inhysta 30 mänoch 21 kvinnor eller tillhopa51personer, af hvilka 43ansågossomarbetshjon.Samtliga (ordinarieochextra)inkomsterutgjorde18,294rdr, däraffattigskatten 7,060,under det att (ordinarie och extra) utgifterna uppgingo till 16,743rdr, bland hvilka kontantutdeladeunderstödbelöpte sig till 4,825:99. Året1900voro i den200personerrymmandenya »fattigvårds ocharbetsinrättningen» (sedan1909benämnd»ålderdoms , , och s j u k ,

1 1 3

hemmet»)intagne153män,107 kvinnor och 49 barn eller i allt309 personer,dockpåengånghögst170, af hvilkaendastett 20,tal voro fulltarbetsföra.Inkomsterna voro84,012kronor,däraf53,000kronor fattigskatt,medanutgifterna,däribland kontantaunderstöden28,696 kronor,uppgingo till 97,134kronor. Denna inrättning,som togs i besittningden14sept.1889,uppbyggdesåren1888-89 för enkostnad af181,587kronor (för nya inventarierdessutomc:a20,000kronor) å etthögtoch fritt beläget, till ungefärhälften planteradtområdeom 17,150kvm. Åren1908-09uppfördes efter sju års förarbeten strax österom fattigvårdsinrättningen ett nytt sinnessjukhus,somtogs i brukden15 nov.1909 af17manligaoch28kvinnligapatienter.Sjukhusetrymmer 70å 80sinnessjuka. Detta sjukhuskvarstårännuunder fattigvårds ,styrelsensförvaltning.Kostnadernauppgingo i runda tal förbyggnaden till 150,000kronoroch för inventarietni. In. till 30,000kronor. Underåret1911vårdades i ålderdoms,ochsjukhemmet138män, 93kvinnor och 38 barn eller 269personersamt i sinnessjukhuset 56män och 70 kvinnor,alltså 126patienter.Inkomsterna utgjorde 215,761:37kronor,hvariblandfattigskatten150,938:09kronor och er sät , tningar,bland annatinackorderingsafgifter,37,029:07kronor,samt utgifterna211,219:88kronor,hvarafkontantutdelades i rundsumma 55,000kronor.Inventarievärdetharnuökats till 66,094:83kronor. Ordförande i fattigvårdsstyrelsenochledare af fattigvårdenhafva varit; kontraktsprostenteol,och fil. d:rna.m. H. A. Witt (1858-65), med.d:r in. m. J. B.Netzler(1865-66), fil. d:r m. m. S. j. Åberg(1867-71), bankdirektörenm. m.S. P.Kalling (1872-87), fabrikören A. P.Friberg(1888-90), grosshandlarenni. m. A. B.Wessberg(1891-92), ryttmästaren ni. ni. E. E.Trägårdh(1893-1903), konsulnLars Virgin (1903-05)samt f.stadsfiskalenG.S.Eksandh(1906-12).

114

OSCARTRAPPOCH G. SCHLYTER

I dec.1912utsågs grosshandlarenBernh.Blasberg till ordförande. Sysslomanvid fattigvårdsinrättningen är från och med år 1893 kamrerarenC.Munkberg. I korthethafva vi nu redogjort för institutioner,hvilkas befintlig, hetförutsättes i gällandeförfattningar. Utrymmetmedgifvericke att förnärvarandeingå i någonskildring af denverksamhet,somutöfvas afstyrelser,hvilkaomhänderhafvaöfriga,meraspeciellaområden af stadensförvaltning.

Insatserpå kulturellaområdenm. m. Viböra icke underlåta att nämnanågotomHelsingborgsstads insatserpå olikaområden,därverksamhetenutöfvas af andraän rent kommunalaorgan.Sålundaha vi attantecknaårligaaf:sevärdaanslag till fiickskole,ochhandelsundervisninge tnekni(ska d yrkesskolan e n a l ärl en t kommunal m e r institution), till föreningar för nykterhets,,simundervisningm.m.Genomen»idrottsnämnd»,somför, b e t y d e l s e f u l l valtarden af sta, a denanlagdaidrotts, platsenOlympia, sökerstadenfrämja idrottsväsendetsut, veckling. En »ke, miskstation»i Hel, singborg,Skånes handels, industri, ochsjöfartskam, mare i Malmö er, hållaårligaanslag afstaden. Föräfvenandra Helsingborgsmuseum. »kulturella ändar

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912

1 1 5

mål»lämnarstadenhvarjeårrikligabidrag.Utomanslagtill detafstaden sköttastadsbiblioteketförekommerunderstödafarbetarkommunensbibli, otek.Offentlig friluftsmusikanordnasmedanslagfrånstadskassan,och NordvästraSkånesOrkesterförening,jämvälunderstöddafsvenskastaten, erhåller för sina folk, och andrakonserterårligenbety, dandebelopp.Föreläsnings, ochskolreseverksarnhetenupp, muntrasjämväl. 1dettasammanhanghafva vi att nämnaHelsingborgs museum,hvars verksamhet utöfvas af enstyrelse,tillsatt delsafmuseiföreningenoch dels af Helsingborgs stad. Behållningen af konstutställ, ningen i sambandmed in, dustri,ochslöjdutställningen i Helsingborg1903— 500 kronor—anslogsjämteöfver, skott(4,000 kronor) å den köpeskilling,staden vid ut, Vinterbild från museigården. stälningensslutbetalade för konsthallen,till engrundfond för ett blifvandestadensmuseum,afsedd förinköp af konstalster. Ar1905ansIogs ur den s. k. Tornerhjelmskadonationsfonden medelförmuseeti allmänhet,och upplät°stadsfullmäktigedetföljande åretden s. k. centralskolefastigheten vid S.Storgatan(ursprungligen läroverk,sedermerafolkskola) till museum. Här harsedanHelsing, borgsmuseumutvecklats till sin nuvarandeomfattning. Kort efter museibyggnadensfärdigställande för sitt ändamålanordnadesdär— 1908—enhistorisk,topografiskutställning för staden. På sista tiden harmuseiområdet,somförut blott omfattatbyggnadenvid gatan,går,

116 O S C A R TRAPPOCH G. SCHLYTER

denmedenbyggnad,inrymmandeen fågelsamling,samtbackenupp till kanten af höjdplatån,utvidgatsmedendel af tekniskayrkesskolans (gamlaläroverkets)gårdsplan,hvarestnågragamlabyggnader, en ryggåsstuga,en s. k. stabbamölla in. m., blifvit efter ditflyttning jord, ningstälda.Denna plats—Möllebacken—harundersin förstasom, rnarsäsongår1912 blifvit talrikt be sökt , och särdeles omtycktaf allmän, beten. A nedersta backterrassenfinnes enfrån Gantofta förflyttads.k.gång, grift, till museet välvilligtöfverlåten afH. K. K ron p , rinsen. Helsingborgs museumsökerge, På mölkback.. nomsinasamlingar afstadensochortensminnen att bibehållaochskapaintresse härför. Enligtstadgarnehardet till uppgift att »förvärfvaochbevaraföremål frånkulturhistoriens,konstens,konstindustriensochnaturvetenskapernas områden».Genomfrikostiga gåfvor harmuseetsatts i stånd att för, värfva ett flertal målningar af framståendekonstnärer.Museet,hvars verksamhetuppskattas af stadensinnevånare,har påsenaretiden an, ordnatett flertal konstutställningar,hvarigenomintresset i samhället förkonsten i dessolikagrenaralltmerböjes.Blandandramånämnas enunderhösten1912anordnad»retrospektivutställning afäldresvenskt porträttmåleri»,innehållandebortåt300nummer.—Museiintendentär frånslutet af år1912 fil. kand.TorstenMårtensson,somdåefterträdde fil.kand.Sigurd Wallin. Afven förvälgörandeändamål,för hjälpande af fattigaochsjuka,

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912

1 1 7

åläggersigstadenuppoffringar. I budgetenförekommasålundaanslag till »asylen för aktningsvärdaålderstigna», till föreningen»Helsingborgs sommarkolonier»,Helsingborgssjukkassor,föreningen»Mjölkdroppen» m.m. 1dettasammanhangförestankenpådedonationerafenskilda,som Helsingborgsstad fått emottaga. Den äldsta af dedonationsfonder,

Gamlateaterhuset, »Ladana..)

somdrätselkammarenförvaltar, är af år1870,dens.k.SyskonenKrooks fond.Denna tillhör den grupp afdonationerna,somafser attgagna själfvasamhället. Hit höra äfven Carl Krooks fond af år 1878,R. Tornerhjelmsfond af år 1885,direktören MalteSommelius'och fru ElviraSommelius'donationer för bildande af enkonstafdelninginom Helsingborgsmuseum(1905och1907)samt för stadens yttre förskö, nandemedkonstverkm. m.(1910),konsuln N.Perssonsdonation till hälsobrunnenHälsan(1906),förstelandtmätaren Th.Röingsdonation till stadensförskönandem.m.(1909)m. fl.—Ett stortantaldonationer afses. k.välgörandeändamål, t. ex. ett flertal af afkastningfrån den Tornerhjelmskafondenbildadedonationsfonder,friherrinnanEvaTomer, hjelmsbarnasylfond,konsulnochfru N.Perssonsdonationerförpauvres honteux(1905)samtgamlatjänareochtjänarinnor(1906), f. skeppsreda , ")Nuvarandeteaterninvigdes 1877. Teatern drifves kommunalt.

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912

KONUNGCARLlavJOHAN

1.A-ROXIOW PVCRONELLARONNOW IR%

CAROLN I AMARABERG CkL Rh( 9 . FIXBORG 1SS5 0DIIR031( A.PHROP3N I518 , :.CAROLINALINDBERG 1073 KROO BUDOLF,t2I'A, TORNERKIEEM K 5.015 3:101FTORNERILIELM :555 ANN?.OHM LALLING

J.saas AZECEIDERG BANNALOVISA,FOGELBERG 10,95 ROSALIAIAC5LI514 1005 • 1

/ILUNDBERG ANNAIHANIINALUNDBERG 109 CARLKao«

NELLYKROOK 1510 CARLCIII.APE EREDRIOUFTRAPP :075

JaNyarwAN • • 22.16

o.H.MINNE:IBER:I LUV 5LIALMAR . F E R 1085 EMILIELILLIEBODE O :902 K A,A5.WESOBERG M M 1905 A ?3,P. ROMARE 1905

Minnestaflaärverdonatorer. (Rådhuset )

1 1 9

renB. M.Anderssonsdonationer till hemför ogiftamödrarochderas barnm. m.(1908),konsulnoch fru A. I Ianssonsdonation(1909),kon, sulnP.Olssonsdonation för bildandeaf etttjänarinnehem(1911)m. fl. Deunderdrätselkammarensförvaltningståendedonationerna ut, gjorde år 1900 tillhopa 651,966:60kronor och vid 1911 års slut 1,410,216:84kronor. Ar1911hafvastadsfullmäktigebeslutat, att förhedrandeafaflidne donatorersminne i rådhusetskulleuppsättastvännekoppartafior,hvarå donatorernas namnoch årtalen för derasdonationerskulle inristas. Den17 dec. 1912uppsattesdenförsta afdessaminnestaflor(utförd af ciselören fru Ragnhild Schlyter i Helsingborg,se bilden å sid.118). Inskriptionerna åramen tilldensammalyda (öfverst)»Communidedere saluti»(De hafva gifvit till samfälld välfärd)och(nederst)»Donatorer till Helsingborgsstad» Sammadag,som nyssnämndaminnes tafia , erhöll sin plats i rådhuset,öfverlämna d , estill stadsfullmäkti g , e) af skeppsredaren OttoBanckochhans maka,fru Ida Banck, gåfvobref å egendo enVikingsberg.Syf, ,m tetmeddenna storar ,tadedonation,benämd »Ottooch IdaBancks donation'), har om, nämntsvid redogörel s,enför hälsobrunnen Vinterbild frånVikingsberg. Utsikt ötver Hälsan. Stadsfullm:ssammanträdeden 17dec.1912, halfseklets sista ordinarieoch helt säkertlångvarigaste, pågick från kl. 5 e. In. till kl, 1 10 å n a t t e n .

120 O S C A R TRAPPOCH G. SCHLYTER

Inärvarandestund(dec.1912)utgörsammanlagdabeloppetaf de donationer,somförvaltas afdrätselkammaren,kyrkan,folkskolan,fattig, vården,högreallmännaläroverket,barnsiukhuset,vanförehemmetoch stiftelsenKonsulOlssonstjänarinnehemtillhopa c:a2,557,241kronor, däribland af drätselkammarenförvaltade1,891,716kronor") samt af fatigvårdsstyrelsenförvaltade233,749kronor. Förattkunnagifva enmeraallsidigföreställningomHelsingborgs utvecklingunderde nu tilländalupna femtio åren,måste vi jämväl i korthetvidröradeframsteg,somägtrumsåväl inomjärnvägstrafikens ochsjöfartensområdensom i frågaomdenverksamhet,hvilkenutöfvas härstädesafvissastatensinrättningar.

Järnvägstrafikoch sjöfart. Dessa tå verksamhetsgrenarhöra innerligtnäratillsamman i Hel, singborg.Båda leda sin utveckling tillbaka från stadsfullmäktiges första år,ochbådaäro för sin fortsatta tillväxtberoendeafhvarandra. Vårthamnväsendeshistoria hafva vi ofvan i korthet lärtkänna;järn, vägarneskunna vi knappast i störstasammandragskildra,enärhändel, sernaärosåmångaoch det förjärnvägarnesskapandenedlagdaarbetet såomfattande.Några årtal skola blottangifvas. De förstaåren(1863 —1865)tillkomHelsingborg—Landskrona—Eslöfsjärnvägen.Stadens aktieteckning i dennajärnväg,hvilken utgjorde300,000 rdr, hafva vi uti inledningenantydt. I Helsingborg—Hessleholmsjärnvägen,som öppnadesför allmän trafik år1875,tecknadestaden år1872för300,000 rdraktier. Sedanden i slutet af 1870,taletuppträdandepenningkrisens verk ningar , utjämnatstecknadestaden1881 för 300,000 kronor aktier (höjdtföljande år till 400,000 kronor) i Skåne—Hallandsjärnvägen *) Häri ingår den sista af de å sid. 119 nämndadonationerna med300,000 kronor.

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912

1 2 1

(Västkustbanan),som i sinhelhetöppnadesför allmän trafik1885och medär 1896öfvertogs af staten.Frågan omsträckningen af denna järnväginomstadenföranleddemyckenstrid,men för attkunnareali, serajärnvägsprojektet snarastmöjligtvaldes1883denännubefintliga linjen öfver Pålsjö ochnedöfverstran, denå norr (»Via, dukten»).Den fo r,eslagnaandralinjen öster om staden, hvarförsärskildtöf, versten I. L. 0. Toll kämpade,blef då efterlifligadebatter förkastad. ISkåne—Små landsjärnvägen »Viadukten»(Viketituethaunn), verkstäldes aktie, teckningaråren1891och1895(150,000resp.500,000kronor).Järnvägen öppnades för trafik till Markaryd1894, till Strömsnäsbruk1897och till Värnamo1899. Stadensaktiekapital i samtliga nunämndaenskildajärnvägarhar sedermeraunderårensloppväsentligtökats. Sedan1899hafvaunderhandlingarpågåttmellanstadenochKungl. Järnvägsstyrelsen i syfte att erhållajärnvägsförhållandena i Helsingborg ordnade,därvidmanuppställtönskemåletatt fåVästkustbananinledd österomstaden till en för allajärnvägarnegemensambangårdpå nu, varandecentralstationensplats. Emellertidär nu—hösten1912—förslaguppgjordt attoberoende afstatensmedverkanlösabangårdsfrågangenomanläggande af gods, ochrangerbangård i närheten af blifvande nyhamnutanfördensödra stadsdelen,dockmedmöjlighetlämnad attframdeleskunnaåstadkomma engodanslutning frånstatensjärnvägar,sedandenstörsta af Helsing,

122 •

O S C A R TRAPPOCH G. SCHLYTER

borgsjärnvägsfrågor—Västkustbanansinledande på ett för stadens utvecklinggynnsammaresätt äfven vunnitsin lösning. I november 1912hafvastadsfullmäktigegodkändtdetnyssnämndaförslagetochfattat beslutangåendeupplåtande till Helsingborg—Landskrona—Eslöfsjärn, vägenafmark för denyaspår,ochbangårdsanordningarne. Till slut börerinrasomden för Helsingborgbetydelsefulla tilldra, gelse,dåångfärjetrafikmellanHelsingörochHelsingborgår1892inrät, tades.Redan1881hadestadsfullmäktige uttalat sittvarmastetillstyr, kandeaf förslagethärom. Någrasiffror skola visaökningen i järnvägstrafikenfrån år1872 (dettidigaste år, för hvilketuppgifter af osserhållits) till år1911vid Helsingborgscentralstation. Antal försålda Antal kilogram afsändt Antalafsändaoch Är personbiljetter ochernottaget gods mottagnagodsvagnar

1872 1911

49,246 145,982

33,202,092 397,637,258

c:a4,150 104,501.

FörHelsingborgsångfärjestations(statens)del måföljande trafik, siffroranföras: År A n t a l resande Antal till, och af koppladegodsvagnar

1903 306,708 1 0 1 , 3 1 8 1911331,521 1 3 3 , 8 0 9 .

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912

Vidtullkammaren i Helsingborg utgjorde uppbörden år 1862 226,245:67kronor. Beträffandetulkammaruppbördenåren1900och1911hänvisas till följandesiffror: År T ul l m edel B å k m e d e l

Antal inklare, radefartyg

Antal utklare radefartyg , 4,198

1900 1,635,554:19 kr. 47,371:19 kr. 4,779 1911 1,672,075:82 » 81,115:94 » 5,179 4,782. verket under detsista Uppbörden vidtullkammaren har i själfva årtiondetundergåttenbetydandeökning. Från detofvan för år1900 angifnabeloppetmåstenämligenafdragas cirka 500,000kronor för minskadspannmålsimport. Afvenhamntrafikenvisarenafsevärdökningunderdetsenastede, cenniet,såsomframgårvid enjämförelse af följandeuppgifter: Antalankomna Antalafgående Hainnafgi eter för Hamnafgifter för fartyg i nk om na fartyg utgåendefartyg År f a r t y g

1900 1911

5,511 6,173

5,500 6,168

114,481:39 kr. 62,627:21 kr. 142,768:09 » 86,164:64 »

Post, telegraf och telefon m. m. Kungl.Postverkets år 1857inköptahusbetingade33,000 rdr och upptaxeradesefternybyggnad år1863 till 45,000 rdr. Det nuvarande posthuset i Helsingborg,fullbordadt år 1903,taxerades år 1911 till 255,000kronor. Följandesiffrorrörandepoströrelsenhärstädesmaanföras: Antalpostbehandlade År v anliga brefförsändelser Up p b ö rd

HelsingborgsÄngfärjestation.

1 2 3

1864 9 4 , 8 4 8 2 7 , 1 3 0 : 15 rdr 1900 5 ,0 2 3 ,1 4 8 211,376: 18 kr. 1911 7 ,5 9 7 ,2 0 4 403,273: 00 » Telegrafstationen i Helsingborgöppnades1854.—1862utgjorde antaletafsändatelegram3,245ochankomnatelegram3,148.Telegraf, uppbördenvardå6,438:49kronor.

124 O S C A R TRAPPOCH G. SCHLYTER

Dessutomförmedladestationen på den tiden enafsevärddel af Sverigesutländska trafik,såsom»gränsestation».—Rikstelefoninfördes underår1885,ochräknadenätetunderdettaår93apparater.Samtidigt fannsett enskildttelefonnätmed88apparater. Till jämförelsemedofvanlämnadesiffrormåföljandeanföras: Antal afsändaankomna A nt al telefon, Är t e l e g r a m a p p a r a t e r Saintalsafgifter'') Totaluppbörd

190041,689 48,454 1 , 0 4 8 23,665: 60 kr.156,962:59 kr. 191058,012 70,213 2 , 7 3 5 117,939:87 » 354,586:34 » 191162,214 75,631 3 , 0 2 5 134,622:54 » 385,030:07 År1911utgjordeantaletapparaterpr1,000invånare: i Helsingborg 7 1 »Gefie 6 9 , 9 medeltalet för allastädernavar65,4. »Norrköping 6 8 , 8 Sammaår varantalettaxeradesamtalsperioderpr apparatoch år: i Helsingborg 1 7 4 »Norrköping 1 2 2 medeltalet för samtligastationervar136. »Gefle 1 0 8 Helsingborgsstation var1911 i uppbördshänseendeden5:te i ord ningenblandSverigesstäder,föregångenendastafStockholm,Göteborg, Malm,öochSundsvall. Medanledning afstationensstegradeomfattninguppfördeKungl. Telegrafverkethärstädesåren1907-09 ett egettelegrafhus,för närva, randetaxeradt till 319,252kronor. Sedanår 1902, då trenneundervattenskablarnedlades i Sundet mellanHelsingborgochHelsingör,går all Sverigestelefonförbindelse medDanmarkochTyskland öfverHelsingborgmedundantagendast förtelefontrafikenmellansydligasteSkåneoch utlandet,somännuså längeledesdengamlavägenöfverHildesborg. En stor del aflandets telegraftrafikmedutlandetledesdärjämteöfverHelsingborg. ') Samtalsafgifternabelöpte sig1890 till 18 kronor 40 öre.

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912

1 2 5

Utrymmetmedgifvericke att närmareredogöra för statensöfriga inrättningar i Helsingborg. Vikunna blottnämna,att vid Helsingborgshögreallmännaläro. verkantaletlärareocheleverutgjordehöstterminerna186312(däraf9 ordinarieoch 3 öfningslärare)resp.169,1900 31 (däraf12extraordi, narieoch 3 öfningslärare)resp.503samt191238 (däraf 5 extraordi, narieoch 4 öfningslärare)resp.611. Huruupplysandedetänskullevara förstadensframsteg,kunnavi ejheller gifva oss in på fälten för den enskildaföretagsamheten. Flickskole,ochhandelsundervisningen,tidningsväsendetoch det rikt utveckladeföreningslifvet på mångaskildaområden,särskildt olika slagsidrott, allt skullekräfva sitt särskildakapitel.— I frågaomhan, delochhandtverk,industri och sjöfartlämnasredogörelseuti ensärskild uppsats i dennaminnesskrift. Frånen år 1862afgifven officiell berättelserörandeHelsingborg ansevi ossdockböra härgöraföljandeutdrag: »De52handlande,somhär nu finnas,tordevara ett antal öfver behofvetoch förorsakarmåhända i tiden ett ellerannatfallissement. Någotegentligtstort ellersolidarehandelshusfinneshärej,menmånga s.k. mindre,hvilkaansesganskavälmåendeochsäkra.——livadsom synnerligasttrycker ställetshandel i allaafseenden äro de oerhördt drygahamnafgifterna,hvilka härexisteraoch hvari någonlindring ej äratthoppas,enärhamnennuundergåren stor ochmycketkostsam förändring.» — "Till sjöfartensbedrifvandeägerstaden4 briggar, 6 skonare,7 jakter, 1 ångbåt, aftilsammans821läster,samt18stycken färjelagsbåtarunder5lästersdräktighet. På 1840,taletfunnoshär blott 4gamlafartyg aftilsammans65läster.Med nu befintliga fartyggöras fleraresoromåret till särskildautrikes orter, för detmesta till England medspannemål,ochretourlasterna bli enmängdstenkol.»——»I de öfriganäringsgrenarnafinnashär131handtverksmästare,hvilka utöfva deför ortenerforderligaarbeten.Åtskilliga af dessahafvahunnit till enväl accrediteradskicklighet,somanlitasäfven af våragrannarpå andrasidanSundetochhvarigenomen liten inkomstkällamera blifvit

126 O S C A R TRAPPOCH G. SCHLYTER

öppnadför idogaarbetare. Utom den från förra tider häri staden befintligaanläggningenaf ett järngjuterijämteenlerkärlsfabrik, hvilka bedrifvasmedtämlig styrka,särdeleshvaddensistnämndabeträffar, finneshärencichoriefabrik,somunderåret ej varit i verksamhet,eme, danenväntadlastcichorierötteruteblifvit.»

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912

1 2 7

Nizzaåterfinnavi i utredningen omdedyrbaralandvinningar,staden ienframtid heltsäkertkommer attförskaffasigjämväl i fortsättningen utanförPålsjöegendom.Bilden härnedanafstaden,seddfrånPålsjö, visarhurugenomutfyllningstrandområdetutvidgats norrut till kall b , adhuset,hvarefterstrandenharsinursprungligasträckning.

Helsingborgssuccessiva tillväxt. Utfyllningar. Är 1862 gick stranden i rak linje frånnuvarande strandlinjen norr om»Viadukten»(Västkustbanansöfvergång öfver Drottninggatan) till en punkt strax norr omTägagatansvästraände, därdes. k. Hallarne(sandstensklippor)stuck° ut frånstranden,och därifrån i enbågeinåt,tangerandenuvarandeSundstorgetsöstragräns, fram till tullhuset. Inrehamnbassängenvar dåland(utgräfdes1863), ochstrandlinjen gick därifrån åter i enbågeinåt,tangerandeplatsen straxösteromnuvarande»Centralstationen»,samtsedanytterligare i en svagtinåtböjd linje i riktning förbiförutvarandekasernområdetsnord, västrahörn. Något tidigare gickstrandennorr omStortorgetännu östligareännyssnämndes,ungefär i Drottninggatansöstra linje utanför kvarterenFiskaren till ochmedHusaren,ochsöderomStortorget i en inåtsvängdlinje blott ett fåtalmeterfrånSödraStrandgatanfram till »Centralstationens»nuvarandeplats. Ifrågaomdevidsträcktalandvinningar,hvarigenomnu ett ord, nandeafstadensbangårdsförhållandenochytterligarehamnutvidgning utanfördensödrastadsdelenmöjliggöras,hänvisas till redogörelsenför hamnväsendetsutveckling. Då år1896enutredninggenomensärskild kommitéverkställdesrörandestadensutvecklingslinjerfästemanen särskild vikt vidplanen attgenomutläggande af s. k. stenkistornorr omkallbadhusetbilda nymark.Härigenomskulletankenomåväga, bringandetafenstrandpromenadutmedSundetkunnaförverkligasoch tillika dyrbarbyggnadsgrundkunnaberedas.Banbrytare fördennaidé harvarit denmångårigeledaren af stadensangelägenheterkonsuln in. in. N.Persson,ochhansplaneromskapandehär af ett Nordens

Helsingborg och Pålsjö strand. Från norra Pålsjötilatån.

Byggnadsverksamhet. En uppgift år 1857angerantalethusoch tomter i Helsingborg till 413; för åren1901och1911uppgårantalet bebyggdatomter till 1,093resp.1,810(allt inomplanlagdtområde). I midtenaf 1800 ej , sydligareän till Bergaliden—Södratullen—,åtväster till Strand, gatorna i hufvudsakoch åt norr ej längre ännågotsöderomnuva talet r,andeS:tJörgensplats. Upp påhöjdplatån gick blott enarm afhus p såötmrse äsidor c k om t Långvinkelsgatan,»Liden».*)Efter1850och imånaf s t a d e n s i n dustri a liseringutsträcktesbyggnadsverksamhetenalltmer i e ä sid. 128. s i Sestadskartan g d e n b e b y g g d a s t a d

128 O S C A R TRAPPOCH G. SCHLYTER

sydligriktning. Omkring år 1880 gick södragränsenungefär vid GustafAdolfstorg. Under de därpå följande två årtiondenaharbe, byggandetnåttstadsområdetssödragräns.Undersammatid bebygg, a h; nh,herele 1«e;, • Fol , le.tholan el EhtlegiureillhIng ,,h, eCoehluhr ,J) M o . 7MIl l a koyana/rh y11, h'hhul enx Ifrok• 1hUh. h "ep, Mim ,i if,;,/hush

'HELSINGBORG.

h //hrwr ,ftal/arI1,ekragh.r4axet , fly"- hpre , 14t t ,,, •‘ •

••

KÄRNAN I th;,griakelektr geda Pigeb,;hge.. h)4//hgolhh aorgalh. h;hringpArtgegi ndeh , 6,la r t , , henza~a, ,8,Vorra herblitexigeithh le g erae,,,,, r; , hrrj n Utl d eettr vdrorohnu it Torget , th Ment kvrkogathhi Lilez,ltrahelgat4h4 ,Fekira, lavAlbralh, Id !ifk, ,hdderga/hop Atjtmir,14.1 1715b. , 4ry rk witi 1 , 8Iligh,hebikmfry29 ,dagaMot ,

', 4 /9 , rot 52hiu 9 0 . Li d a 7,-ghohm . ? 1 örå5n4 ldradenamnådator: 1,F 0, :' rulgok AJ falk ltax Pay/rembihefrehkehyhthh , 2 • 'Fiy elmåhy rdah k „ Stallgalgth Yo - l r , f Karta öfver He6ingborg år 1853. t s h desstl rzandområdetmellanViaduktenskorsning af Drottninggatanoch stadehen"snorragräns(Pålsjö bäck). Under de tre sistadecenniernaaf 4 y taletbebyggdesdevästligastekvarteren utanfördengamlastaden 1800, (västyk e5romStrandgatorna),och undersamma tid tillkomstadsdelen . medRöamölla.Under detsistaårtiondetföre1900tillkommo Stateena kvartee.ren i närheten afKronborgsgatan,villornanärmaststranden vid Drotletnf inggatandock ännu tidigare. Aren 1897-1905uppbyggdes i ai , , 1 4

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912

1 2 9

hufvudsakstadsdelarneWilson Park ochAnneberg,1903-06 stads, delenEneborg och 1905-10stadsdelenOlympia.StadsdelenTåga, borgsöderom Halalid har tillkommithufvudsakligenåren1900-10. Underdesenasteåren hafva villor rest sig å höjdplatån norr om Halalidändafram till Pålsjöskog. Och år1912hardenförsta villan blifvit till å villaområdetinomPålsjöskog. Påhösten1912öppnadesden första fulltbekvämauppfartsvägen till Tägaborg,Pålsjögatan,sommeden stigning af högst1 :25leder frånHälsovägenupp till nämndastadsdel. Stadsområdet.Några störreförändringarhafvaickeägtrumunder detsistahalfsekletifrågaomgränserna förstadsområdet.Den oegent, ligheten,att inomstadensgränserett flertal olikaområden,tillhörande Helsingborgslandsförsamling,befunnosig, blefdockgenomett Kungl. brefafår1904omdenämndaområdenasinkorporeringmedstadenun, danröjd.Dessaområdenmedenareal af tillhopa25hektarutgjordeen delkvarnlägenheterlängsHälsobäckensdalgångm. n möl - lan,Kopparmöllan,Hjelmshultsmöllan,Röamölla,Troedsmölla,Ladu, gårdshusoch Ringstorp.Dessalägenhetersträckte sigsåsomen kil ä m l iHälsan g e nändaframmotFågelsångsgatan. gK, enomnnuvarande Enväsentlig B a g a rökning e , af stadsområdetkommerdäremot att ske, däresten af staden år 1909hos Kungl. Maj:t gjordframställningom inkorporering af de delar af landsförsamlingen,sombefinnasig norr ochnordväst omEngelholmsvägen,m. fl. blir bifallen.Härigenom skullePålsjöegendom,SofieroochTinkarp,Kungl.Skånskahusarrege, mentetsnyaexercisfält (till större delen)m. fl.egendomarHävamed stadeninförlifvade (framställningen är tillstyrkt af Kungl.Kammar, kollegiumförutom af ettflertalandramyndigheter).—Dettordeejheller dröjalängeförrän detförstadsliknandeområde,somuppståttsöderom staden—Rausplantering—påallvarvisarsigböramedstadeninkor, poreras. (Ar 1899afslogostadsfullmäktigeen frånfastighetsägareinom samhälletgjord framställningdärom.)Förslag harunder1911väckts omundersökningar i sådantsyfte,menfrågan ärännuoutredd. Folkmängden. I T. G.Rudbecksår1857utgifna»Försök till be,

IIELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912

130 O S C A R TRAK> OCH G. SCHLYTER

skrifningöfverSverigesstäder»berättas,att i Helsingborgfunnosår1720 ettantal af448mantalsskrifnapersoner.Detta varunderHelsingborgs förnedring efter alla förödande krig. A r 1800funnos1,741och år 1850ej mindreän3,594(enligttabellkommissionen4,140).Författaren tillägger:»ochhadesåledesstadeninomden kortatidrymden af50 år settfolkmängdenökadmedmer än 100procent».Under18004alets andrahälft utgörökningen i folkmängd—586procent. Den31dec.1911utgjordeHelsingborgsinvånarantal33,225och vidslutet af år1912hadedet stigit till 33,877.Underde60årenfrån 1852till närvarande tid harstadensfolkmängdnäraåttadubblats. Bevilningen. A f nedanståendegrafiskaframställningframgårbe, vinningensoch till jämförelseäfvenfolkmängdenssuccessivautveckling i Helsingborg år efter år från ochmed året1862 till nuvarande tid. Påbevillningskurvansynasdeallmännaekonomiskakrisernaomkring åren1880och1910. Efter densistakrisenharkurvanåter stigit,och detframgår, att om tillväxten af antaletbevillningskronor från åren Bevilning, 220.000 eFolkmångd. - Bevilning.

200.000 180,000

Folktnangd. 35.000

160.000

30.000

140.000.

25.000

120.000

20.000

100.000

15,000

80.000

10.000

60.000

5.000

10.000 20.000

0 6 7 8 990 2 3 4 6 7 05190012 3 4 d 6 7 851011 912 181 . Grafi k framställning af folkmängdensoch bevilningens tillväxt i Helsingborg 1862-1912. 23 4 5 6 7 8 ! 7 0 . 1 6 8 S O 2

1 3 1

1905-06skett i sammariktning,somdessabådaårmarkera,såhade bevilningssumman för är1912kommitattutgöraungefärsammabelopp, somfaktisktuppnåtts(220,000 kr.),oaktadtsänkningenunderkrisen. Till jämförelsemånämnasföljandebelopp för härnedannämndaår: 1862 1872 1 2 , 0 7 17, 4607: : 55 49kr. 1882 3 2 , 0 9 2 : 94 » 1892 5 3 , 0 0 8 : 11 1902 1 1 5 , 4 8 2 : 39 I dettasammanhangkunna vi nämnabeloppen af dekommunal, utskylder,hvilka,grundandesig påbevillningen,beslutatsskolauttaxe, rasunderföljande år: 1863:17,916:38 rdr rmt, 1865:22,262:50 rdr rmt,1900:158,559:93kr. samt1913:807,403:32.

Helsingborgsomföregångare. i detföregåendehafva vi sett,hurustadenpåenmängdolikaom, rådengjort devackrasteframstegunderdegångnafemtio åren. Men Helsingborgharäfven haft att glädjasig åt en så framsyntledning i vissaafseenden,attdessåtgärderdärutinnankunnatblifva äfvenandra samhällen till gagn,alltså främja denkommunalautvecklingen i vårt land i allmänhet.Ofvan har nämnts,huru vårtsamhälleförstått att redanfrån början af dengällandestadsförfattningenstillämpning så mycketsom möjligtcentraliseradenkommunalaförvaltningen. Att stadentidigt omgifvitsigmed ett nät af järnvägsförbindelserhafva vi jämväl funnit. Afven sin lokalasamfärdselvisstestaden att tidigt ordnagenominförandet(1903) af kommunalelektriskspårväg,den första i mindrestadochdenandrakommunalaöfverhufvud i Sverige (Göteborgselektriskaspårvägöppnades i augusti1902ellermindreän ettår förut).Redanfrån börjanslogHelsingborg in påkommunalise, ring afsådanaindustriellaföretagsomgas,,vatten,ochelektricitetsverk. Sålundatillbakavisadesförsök att görastadensredan i slutet af1850, taletbyggdagasverk till ett enskildtföretag i likhetmed de första

132 O S C A R TRAPPOCH G. SCHLYTER

gasverken i Stockholm,Göteborg,Malmöetc.,somupplätos åt privile, gieradeentreprenörer.—Helsingborgvardenförstasvenskastad,som upprättadekollektiva arbetsaftal med sinaarbetare(1898)ochlikaså denstad,somupprättadedenförsta afgiftsfriakommunalaarbetsförmed, lingsanstalten(1902;motionväcktes1900).Afven vardetHelsingborg, sominfördetriangelmätningförkartläggningafstadsområde.Beträffande stadensfysionomi i allmänhetharHelsingborgalltid,därdet ej afden praktiskanödvändighetenhindrats,sökt att tillgodogörasigdeutmärkta förutsättningar för ensundutveckling,en gifmild naturskänktstaden. Därjämteharstaden i frågaomstadsplanochplanteringarni.m.städse sökt»skapautrymmeochskönhet». Ett af stadensstarkastframträ, dandekaraktärsdrag är, att denkommunalaförvaltningenhärstädes alltid söktundvika attläggahämmandebandpådeenskildainitiativen genomför strängabestämmelser i allehandaafseenden.

Inför ett nytt skede af kommunalstyrelsen. Liksomför femtio årsedanståstädernaäfven nu,vidöfvergången till det51:staåret, inför ett nyttskede af detkommunalalifvet.Redan medår1910trädde i kraftunderföregåendeårettillkomnabestämmel, ser,som i väsentligaafseendeninneburoändringar i kornrnunallagstift, ningen.Sålundakräfvesnumera 2 fall, isom /n exempel m a j vo r i anslag t e t »för nyaändamåloch behof»,omanslag, hvartill medel skolaanskaffasgenomupplåning,etc. Kvinna erhöll v barhet i till d såvälstadsfullmäktigesomdrätselkammare tn. in. Den val b e reformen s l u t viktigaste var emellertid denändradekommunalarösträtten. Röst i skalansmaximumsänktes från 100 till 40.Härigenomutvidgas i höggradunderlagetför stadsfullmäktigeinstitutionen. Först från och eedår1913 t hartdennalagändringvunnit sin fulla tillämpning beträf, m r igekårens t asammansättning.Nya folkelementkomma fflandestadsfeulmäkt att l deltaga i kommunalbesluten,och atthoppasär, att dettaskalllända till gagn för en saklig och allsidigberedning afärendena.Sparsam, heten i utgifterpåfordras på ett kraftigt sättgenomenannanlagbe,

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912

1 3 3

stämmelse,somträder i kraft den 1 jan.1913. Förut hafvastäderna hafträtt att utan attunderställafråganhögremyndighetupptaga lån, somäroställdapåkortareåterbetalningstidän två år.Hädanefteräro städernanödsakadeattäfven till dylika s.k. tillfälligalånbegäraKungl. Maj:tstillstånd,därestsammanlagdabeloppetafkommunenssväfvande skuldöfverstigerenvisssumma.Bestämmelsenlyder: »För att vinna bindandekraftskolastadsfullmäktigesbeslutunderställasKungl.Maj:ts nådigapröfning ochfastställelse,då de angå:——b)upptagande af lån;dock att underställningicke erfordras i frågaombeslut att upp, tagalån,därgenomsådantbeslutsammanlagdabeloppetafkommunens utanunderställningskeddaupplåningickeöfverstigerskilnadenmellan, åena sidan, en tiondel af densammanlagdainkomst, för hvilken enligt § 57stadsutskylderskolat för sistförflutna åretutgöras,och, å andrasidan,densumma,som för nämnda år beslutitsskola i stads k,ommunenanskaffasgenomuttaxering;skolande i sistnämndasumma ickeinräknasdebelopp,somafsefolkskoleväsendetochuppfostran åt vanartadeoch i sedligtafseendeförsummadebarn». (§ 74 i K. E om kommunalstyrelse i stad.) I dettasammanhangböra vi omnämnaresultatet af de val till stadsfulmäktige—i dec.1910ochdec.1912—somägtrumpå grund, valenaf1909årslagändring. Partigruppering,antal röstande och rösttal vid båda dessaval framgåaf följandetablå: Antalsedlar Antalsedlar Rösttal Rösttal inorra

Är Partibeteckning valkretsen

950 1910Borgerliga listan 711 1dec. i Arbetarpartiet n1o rraochKommunalareforinlistan327 5dec. i södravahSparsamhetsvännernaslista42 11 kretsen.Fria gruppen 1,010 1912 D e borgerliga 656 6dec. i Arbetarpartiet norra och 20dec. i De frisinnade 286 södraval, 3 kretsen.Fria gruppen

isödra valkretsen

433 665 243 — 2 397 915 260 —

inorra isödra valkretsen valkretsen

21,729 7,561 5,547 771 263 24,433 7,368 5,093 63

9,327 6,567 3,840 — 24 8,905 8,567 3,876 —

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912

134 O S C A R TRAPPOCH G. SCHLYTER

Antaletvalda'stadsfullmäktigeutgjorde:

Är Partibeteckning N o r r a valkretsen Södra valkretsen Summa

1910

7 Borgerligalistan Arbetarpartiet 1 Kommunalareformlistan Borgerligalistan och kommu, nalareformlistangemensamt 1 11 8 Deborgerliga 2 Arbetarpartiet 1 Defrisinnade

5 3 2

12 5 3

1 10 21 4 12 1912 4 6 2 3 /0 21 Om1912årspartibeteckningaranvändasärpartigrupperingeninom 1913årsstadsfullmäktigekårföljande: Deborgerligaoch fri, Deborgerliga sinnade gemensamtArbetarpartiet Defrisinnade 6. 24 1 1 1 Destadsfullmäktige,som i december1912 blifvit valda för 4,års, perioden1913-16,äro enligtmagistratensprotokoll öfver valförrätt, ningarne: konsulnOscarTrapp, konsulnAug.Wingårdh, ingenjörenK. j. Beskow, arbetskontorsföreståndarenCarlJohansson, grosshandlarenBernh.Blasberg, konduktörenEdv.Larsson, direktörenBernh.Ingelsson, direktören B.Kjessler, konduktörenJ.Ech, handlandenE.Palmgren, grosshandlarenG. W. Otterström,*) disponentenHenryDunker, *) Dc nunämndeblefvoutsedde vid valet för den norra valkretsen.

135

skoarbetarenJ. J. Löfgren, ångbåtskommissionärenBernh.Bergh, verkmästarenNilsÅkesson, folkskollärarinnanSaraThåström, stadsläkarenC. B.Hallengren, snickarenOlof Lindell, grosshandlarenOttoJönsson, målarmästarenEdvinBerlingsamt f.handlandenP.Nilsson. Följandesiffror visadeltagandet i 1910 och 1912 års stadsfulb mäktigeval: Antalröstande norra s ö d r a Är v a l k r e t s e n

1910*) 1912

1910 1912

2,041 1,955

1.343 1,572

Antalröstberättigade norra s ö d r a valkretsen

5,015 5,316

S:ma

Förekomnarös (tal norra s ö d r a valkretsen

3,384 3,527

35,871 36,957

S:ma

Antal befintligaröster norra s ö d r a valkretsen

4,515 9,530 4,757 10,073

59,726 64,886

19,558 21,348

s:ma 55,429 58,305 Ssma

37,513 97,239 42,288 107,174

Helsingborgs utvecklingslinjer. Förjämnttjugo årsedanväcktes i stadsfullmäktigemotiondärom, atten»allmänregleringsplan för stadensutvidgning»skulleutarbetas. Dethetteblandannat i motionen:»Dennaplan bordedärefterunder årenslopp tjäna till ledning vid fattande afbeslutomochverkstälande afallmännaföretaginomstaden,så att man ej för framtidenbehöfde befara,att detenakomme i stridmeddetandra,utan tvärtom,dåen Förföregående valet, då den 100,gradigaröstskalansistagångentilämpades, finns gifvetvis ingen uppgift å antalet röstande. Såsom en motsvarighet till denåsid. 56lämnadeupplysningenrörande1862års val kunna vi blott nåmna, att i dec. 1908 dethögstauppnåddarösttalet var62,368och det lägsta29,904.

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912

136 O S C A R TRAPPOCHG. SCHLYTER

1 3 7

2:o)attpastors,rektorsochstadskomministerslöningsjordarblefve afstadenförvärfvade; lo) attvälbelägenoch tillräckligt storplats för ett offentligt slakt hus i,god tid utsåges: 4:o)attnuvarandegasverketstomtreserverades förberedandeaf tillfälle attåstadkommaförbättradkommunikationmellannuvarande södrahamnenjämteblifvandehamnanläggningaråSödersamtstaden;

gemensamplanföljdes,hadesäkerhetför att deolikaföretagenutveck, ladesig till ett organisktheltochsålundaåtstaden för framtidenbe, reddesde största möjliga fördelar för denminstamöjligakostnad». (Motion aflazarettsläkarenmed.d:rG.Naumann.) I mars1896ingick drätselkammaren till stadsfullmäktigemedett yttrandeöfvermotionen, därvidöfverlämnadesettkommitteutlåtande,hvarikammarenförklarade sigviljainstämma. Af störstaintresseär attse till, hvilka linjer,sam,

Helsingborgochdesshamn.

hälletenligtdrätselkammarensochkommiténsåsikterhadeatt följa i sina sträfvandenefterbästamöjligaframsteg. I frågaombyggnadsverksam. betenframhöllsnödvändigheten,attdeolikastadsdelarnebebyggdeslivar ochen i enlighetmedsin karaktär:handelscentrum i deäldredelarne afstaden,belägna i midten afdensamma,industrielaanläggningaroch bostäderfördem,s'ommåstebo i närhetendäraf, uti densödrastads, delen,bostadshus i allmänhet uti dennorrastadsdelensamtoffentliga institutioneroch villakvarter inomstadsdelarne å höjdplatånofvanom stadensäldredelar.—1 öfrigtuttaladesföljandeönskemål: 1:o)attstadenmåtte i sågod tidsommöjligtsökamedsig full, ständigtinkorporera de delar af närmastangränsandelandsbygd, till hvilkabyggnadsverksamhetenvisadeböjelse attutsträckasig;

5:o)att Drottninggatanutvidgades till nöjaktigbreddmellanTåga, gatanochPålsjöbäck; 6:o)att om möjligt ännuenbekvämuppfartsväg till stadenspå höjdplatånbelägnadelarmåtteåstadkommas; 7:o) att områdetösteromKärnan,omslutet af kvarteretTornet, Bergalidenochläroverkstomten,reserverades till allmänpark (Slotts.hagen);

8:o)att förslagetom att sättaStortorget i omedelbarförbindelse medplatsenomkringKärnanförverkligades(Terrassen); 9:o)attEägelsångsgatanframdroges till Hälsovägensamtsattes i förbindelsemedKullagatanmedelsteneller tvåtvärgator; 10:o)attHälsovägenutvidgadesochlägenheternaHälsan,Nybodal

138 O S C A R TRAPPOCH G. SCHLYTER

ochjensenskaträdgårdenförvärfvadesochsammanslogesmedöresunds= parken till enbrunnspark, 11:o)att enbrunnsinrättningskapades,inomsiginneslutandeSofia, källanochförenandebehagen af denvackrautsikten frånOresunds, parkenochdenskuggrikadalgångengenomHälsansochNybodals områden(ensådanbrunnsinrättningansågosåvälkommitteradesom drätselkammarenskolablifva till mycketstor fördel för Helsingborg, i detattden»ej blott skulle tillföra stadenenstormängdbrunns,och badgästersamtandra,somsöka hvila undersommartiden,utan ock föranledainflyttningochdärmedförbundenökadbyggnadsverksamhet»), 12:o)att närochhvarsådantlämpligenkundeskepromenaderan, ordnadeslängsbackkrönetpåhöjdenofvanförstaden; 13:o)att utvidgning af stadenshamn,hvilketinomensnarframtid tordevisasigvara af behofvetpåkalladt,skeddemedelstytterligare ut, sträckning af hamnanläggningarne åt söder,möjligen i form af en kanalhamn,hvarigenomäfvenbetydandelandvinningarbordekunna erhållas(ensådanutvidgningsynteslämpligsåväl frånhandelnsoch industrienssynpunktsomförbyggnadsverksamhetensordnande i enlig, hetmedsamhällets i desshelhetintresse); 14:o)att inrehamnen,såsnartdenansågeskunnaundvaras,blefve isamfärdselnsintresseigenfylld; 15:o)ifrågaomjärnvägsförbindelsernainomstaden delsattstatensjärnvägarsnuvarandehufvudspårmellan ångfärje statio,nenochcentralstationenflyttadesvästeromkvarteretCarlXVoch tullhusetsamtdrogesjämteettförbindningsspårmellanharnnarneåen broöfverinrehamnbassängenoch delsattsöderomstadenanladesenrangerbangård,sommeddubbla spårförenadesmeddennuvarandebangården(allt för attundvikaden ständigavagnsväxlingen å stadensgator m. m. ochgifvajärnvägarne ökadtutrymme); 16:o)att statensjärnvägsinfart till stadenblefve i enframtidge, nomändring af järnvägensriktning i stadensgrannskapflyttad från norra till södrastadsdelen.

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912

1 3 9

Afofvannämndaönskemåläro de underpunkterna7:o-10:o i hufvudsak,deunderpunkterna2:o, 3:ooch11:odelvisförverkligade. (Slakthusfråganlöstes vid halfsekletssistastadsfulmäktigesammanträde, den27dec.1912.) 1 samtligade öfrigaafseendenaäro åtgärder för planernasrealiseringvidtagna. Genominköpet af den storaegendomenPålsjä strax norr om stadenmeddesssällsyntskönaskogochstrand harenmäktigfaktor kommit till i utvecklingen. Här ute skall det nya epidemisjukhus kompl , exetuppföras.Läget är detgynnsammasttänkbaramedskogen strax i väster.Omedelbartväster omepidemisjukhusetstomt är ett områdeafbetydandearealreserveradt för kommunaltlasarett i fram, tiden,sedanstaden blifvit skild från landstinget,hvilket nuendastär enkort tidsfråga,äfvensomförandrasjukhusinrättningar. Pålsjöegendom,somredanrymmerstadensnyadockännuej fullt färdigabegrafningsplats,bjuderäfvenplatsförallmännainstitutioner,egna hemochvilabyggnader,hvilka härerhållatomter,somifrågaomskönt lägehögtöfverSundetellerutmeddetsammatordefåsökasittmotstycke. DessanuomnämndaförhållandenrörandePålsjöområdettordespela denstörsta roll för inflyttningen till samhället afexempelvispersoner, somsökaenplats,därde i ro ochtrefnadkunnatillbringasinadagar efteratthafvalifvetsarbetsperiodbakomsig. 1 dettasammanhangböra viickeunderlåta attnämna,att inflyttningen till samhälletäfventorde i höggradrönainflytandeafdetförhållandet, att här billigaoch väl, belägnabostäderständigtstå att erhålla,äfvensornaf detallmäntkända faktum, att Helsingborg är en af deangenämasteortergenomdeså olikautflykter,somkunnaföretagas (till Kullen,norraSkåne,Danmark ochkontinentenetc.)medelstdefrånHelsingborgutstrålandekommu, nikationsledernasåväl till landssomsjös. Enhändelse,som i sinmåntordekommaatt bidraga till stadens utvecklingochsomäfventillkommit efterdetofvannämndaåret1896, äruppförandetaf ett nyttkasernkomplexvidBerga,nordostomstaden, förKungl.Skånskahusarregementet,somår1912togdenyabyggna d , erna i bruk,sedandet redan år 1907 tillträdt det nya exercisfältet

140 O S C A R TRAPPOCHG. SCHLYTER

HELSINGBORGSUTVECKLING1863-1912

längsEngelholmsvägen. I utbyte mot detta fält jämtekasernområdet förvärfvadestadendetgamlaexercisfältetsöderomstadenäfvensomdet förutvarandekasernområdetåSödermeddäråvarandebyggnaderm.m.

4 , C r ,

Utsikt åt väster från Kärnan.

Härmedäro vi innepåett förstadensutvecklingsynnerligenviktigt förhållande:befintligheten af vidsträckta,lämpligtbelägnaområdenför industrien, i närheten af järnvägsspårochhamn.Genomdetta mark ,förvärf,sedangammaltinnehafdajordarochdelandvinningar,somvid arbetenaför beredande af fast basis för en blifvande ny hamn å Söderm.m.åstadkommits,ärstaden i stånd att bjuda billig ochsär, deleslämpligtbelägenbyggnadsgrundäfven för storindustrien. Föröfrigtägerstadenstorajordarealer i allastadsdelar,hvarigenom stadenkanledabyggnadsverksamhetenochtilhandahållatomtmark för slutetbyggnadssätt,villor elleregnahem till billiga priser.

1 4 1

Slutord. Påkrönet,somdominerardengamlastadenmeddessåldrigatein, pelochdessnyarådhus,däruppedärvandrarenså oftatvingas att stannaför att betraktaSundetsunderbaraglans eller himlens halft sagolikafärgskiftningar,närsolengår nedbakomDanmark,därreser sigKärnanhögtöfverdet litliga gatuhvimletdjärft»mothöjden».Den harsettregenterbo i defornaslottssalarnepåen tid, dåHelsingborg varen af Nordenshufvudstäder. Den har följt stadensödenunder århundraden,har settdenbyggduppepå platån,men för öfver ett halftårtusendesedanflyttadnedpåstranden. Alltid sågden befolk n , ingenpå den fläck, dit såmångabudskap frånfrämmandeländer förstkommo,innandenåddedet baltiskahafvets olika kuster, idogt ochdådkraftigtarbeta.Men ofredkomochbrötnedhvadflitenupp, byggt.Och jätten själfmeddetvackravalspråkettogskada. Nu har hansett ettårhundrade af fredskapaom sin stad. Långt därborta vidstadsgränsensynasnyastadsdelarbyggasupp. På höjden,längs kustenochinne i skogenresasiginbyggarnesboningar. Själf harhan blifvitomhuldadoch ter sig nusom för femhundra årsedan.Hvad tänkerhanmånneom sin stad, där han står så rak ochstark, rät vi nkligoch prydlig, vårtrogneväktare,somvälkomnarseglarenlångt i,nnandennått vårhamn? Jo,hanförundrar sig öfver attdessasista femtio år af fredoch idoghethafvaöfverträffatdedjärfvastedrömmar,handrömtom fram ,åtskridandeåt sinvackragamlastad;ochhantänker, attnästatjugo, femårkanskekunnauträtta likamycketsomdetgångnahalfseklet. Kärnansexistens är som ett godtomen för stadensutveckling. Denstadsbefolkning,hvarskärna är så frisk somHelsingborgs,den harframtidengifven. Förfemtio årsedanerhöllstadennyamodernamedel—hamnoch järnvägar—till hjälp vid sitt arbete. Nu är detsammamedel,som skolabrukas,mendeäroförbättrade.Denutveckling afHelsingborgs

142 O S C A R TRAPPOCH G. SCHLYTER

harnnroch järn vägsförhållanden,som blir det nyahalfseklets första uppgift,skall inledaenännubättre tid förstadenändengångna.Men därvidgällerdet att följa tidenslösen,somgifvit sig uttryck i denya

lagbestämmelsernaförstäderna: attmedstörstaomsorgutförade nödr ,vändig-aarbeten,stadenhar sigförelagda,och därvidstädseiakttaga

enkloksparsamhet. Nya förvärfsmöjligheterskoladåberedasstadens inbyggare,och främlingarskolasöka sig arbetsfälthär. Ty vida har denåsiktenbanatsigväg, attHelsingborg ärenboplatssomfå. Och detstörresamhället,hvilketomsluterstad och land,staten,somhar till en afsinastörstauppgifter attgynnastadsbildningdär,hvarest vånarnebosundastochbäst,skall helt säkertgöra sitt,somden for. domi rikligt mått gjort för Helsingborg, för att främjastadenstillväxt. Medentacksamhetenstanke på dem,somunder de sistafemtio årenvaritdeledandeinomHelsingborgskommunala lif, hvilkasarbete betydtoerhördt för stadensutveckling,ochmed en förhoppning att äfven i fortsättningenstadenskall få åtnjutalyckan af att i spetsense framsyntamänmedden kärlek till samhället,som är såstark i Hel, singborg,samtatt vid beslutsfattandeoch i förvaltningendenenighet, somgerstyrka, alltframgentmågörasiggällande,sluta vi dennaåter, blickmed att uttala våröfvertygelse,attHelsingborgsåväl i materiellt somandligtafseendemeddetnyahalfsekletgår att börja ett nyttbety, delsefulltskede i sin historia.

Befolkningsförhållanden. Af CARL LINDMAN.

ElR1860 var Helsingborg,beträffandefolkmängd,Sveriges sjutondestad;nu är detdensjätte. Folkmängdenharökats från5,333 till öfver33,800;den ärnumeraänsexgångerstörreänden var för50årsedan. Afsamtligastädernasfolkmängd tillhörde Helsingborg:1.2 90 år 1860,2.404 år1910. AfSverigesfolkmängdtillhördestäderna:11.3Voår1860,25.2Vo år1910.

Helsingborgsblomstrings, och tillväxttid började på 1860.talet, fortsatteunder 1870 D , åfanns i vårt landingenstad,som i afseendepå folkökningkunde täflamedHelsingborg.Under 1890,talet,äfvensomunderbörjan af o århundrade, c h italet nnevarande harHelsingborg,liksommångaandra förut n å d d e kraftigttillväxandesamhällen,icke på långt när vuxitsåsom förr. Det sammanhängameddetvälkändafaktum, att industrienoch s tatorde i n h ö j d p u n k t u n d e r 1 8 8 0 , t a l e t .

•

144

BEFOLKNINGSFORHALLANDEN

LINDMAN

I. Befolkningsrörelsen underårtiondena 1861-1910.

Relativatal i samtligastäder(Ss)och i Helsingborg(Hbg)framgå afnedanståendetabell.

1861-70 1871-80 1881-90 1891-00 1901-10

Giftermålstalet Födelsetalet Ss

Hbg

Ss I lbg

7.3

6.7

31.234.9 30.235.8 28.736.1 27.230.5 25.926.9

8.1 8.3 7.7 7.5 7.1 7.1 7.5 7.3

Dödstalet

Okningstalet Q/00 Ss I lbg • 26.2 20.4 S21.3, 38.3 24.0 20.1 s24.4 37.3 H 58.4 19.7 19.126.2 17.4 16.120.7 b 19.1 14.9 13.5 21.5 g 30.3

Dödstalet.Dödligheten i Helsingborg,jämfördmedsammai öfriga städer,var under60,och704alenmycketlåg. Detta därför att Hel, singborg,liksomöfrigaskånskastäderpådentiden i sanitärthänseende heltsäkertstodframomdet öfrigaSveriges. Under 1880,ta1ethade Helsingborgendastobetydligtlägredödstal än öfrigastäder i medeltal. Stadenhade blifyit efter i sanitärthänseende.Man tyckte tydligen att alltredanvarväl,beställdt. Man hadeanlagtkloak,ochvattenledning. Därjämtevoro nogintressenamerabundna vid andra,mestindustriella ochmerkantilagörandenochlåtanden. Men såväcktespå nytt lusten förhälso,och sjukvården:renhållningenordnades,epidemisjukhuset gjordesbrukbart,matvarukontrollen blefmeraeffektiv,fattigsjukvården förbättradesin. In., m. in. Och nu harHelsingborgåterfått sittgamla namnaf vårtlandsfriskastestad.Dödstalet ärocksåsålågt,attendast ett litet fåtal städerkunnauppvisalägre. Folkökningen. De faktorer,somärobestämmandeför denna,äro delsöfverskottet af födda öfverdöda öfverskottstalet, dels öfver, skottet af inflyttadeöfverutflyttade - oinflyttningstalet. Ofverskottstaletvarlängepågrund af förutomtaladelyckliga föro hållanden - mångaföddaoch få döda - i Helsingborgmyckethögt. AfSverigesstörre städerkunde1861-70 två, 1871-80 tre,1881-90 tvåoch 1891-00 femuppvisahögre tal. Men därefterintager icke Helsingborgsammarangplatsbeträffandedennadel af folkökningen. Omflyttningstaletvarredanunder1861-80myckethögt;endast någrafå städerkundeuppvisahögre tal. Och under1881-90kunde ingen af vårastörrestäderuppvisaensådanökning af sinfolkmängd genomöfverskott af inflyttningsomHelsingborg. - Men därefterstår Helsingborgickelängrefrämst.Staden har börjatdelaandrastäders öde;ochunderår1911vardeutflyttadesantalsåmycketstörreände inflyttadesattfolkmängden,trots nativitetsöfverskottet,minskades. Underår1912synasbättreförhållandenåterhafvainträdt. Folk, mängdenökadesmed652personer;däraf279öfverskott af föddaoch 373öfverskott af inflyttade.

annanrörelse i alltstörreskalauppsökalandsbygdenoch att,såsomen följdhäraf,»nyastäderbörjauppstå vid sidan af degamla».

Åren

Gifterrngstaiet,engodmätare i frågaomdeekonomiskakonjunk turernas , växlingar,har underalla årtiondena i Helsingborg hållit sig omkringmedelvärdet.Undervissa årpå 70,och80,talengickdetupp till nära10Von,ettsynnerligenhögt tal. De allrasenasteårenförete talunder 6clioo,hvilka till en del förklaras af rådandelågakonjunk, turer.Delvis torde de dock bero på de friare förhållanden, i hvilka mänochkvinnornu vilja lefva. Födelsetalet,som till slutet af 1890 lande, till medeltalet,harsedanalltmeranärmatsig detta.Växlingen af talenunderolikatidsperioderärungefärdensammaför födelsetalsom talet v sam a rmafaktorerpåverkahelt säkertocksådembåda. förgiftermålstal; y väsentliga c k enedgången t Denm högst af antaletföddaunderde sista tjugo årentorde väl därjämte, till icke ringa del,varaen direkt följd af den h ö g t minskadedödlighetenblandbarn,hvilken i sin ordning blifvitenföljd i afinrättandet afbarnsjukhus,barnkrubbor,mjölkkontrollocheffektivare f ö r epidemisjukvård. h å l ,

146

BEFOLKN1NGSFÖRH LLAN DEN

LINDMAN

Folkmängdenvar år 18605,333,18707,941,188011,550,1890 20,410,190024,670och191233,877. Underförsta hälften af förraårhundradetvarfolkmängden:1805 1,955,18152,182,18252,672,18353,209,18453,295och18554,473.

N spo puggs>13A.10 l 134 y . .leuzonnfs u IN suout Rzoupn nfssuaurgTo 0s9upniKtus1:ew g artuomfs suaue9xos9ulupuv .rs etuopnn

2.Dödsorsaker. Tabellensid.147visar relativamedeldödligheten i viktigare sjuk dom,arochsjukdomsgrupperdels i allaSverigesstäder,dels i Helsing ,borg. För åren1871-74saknasuppgifter.Tabellenomfattarpågrund härafendast45 år,uppdelade i 4 tioårsperioderoch 1femårsperiod. I Helsingborg,liksom i öfriga städer, har dödlighetenökats i ålderdomssjukdomar,cirkulationsorganenssjukdomar,kräfta och själf, mord,menminskats i samtligaöfrigasjukdomarochdödsorsaksgrupper. På1860,taletvoro de akutainfektionssjukdomarnade vanligaste dödsorsakerna. I medeltal för samtligastädernautgjorde de döds, orsakerför 2 dödsfall af 10. I Helsingborg voro de ännuvanligare. Härutgjordededödsorsakerför 3 af 10dödsfall. Nu utgöradedöds, orsakerför 1 af 20dödsfall. Antaletstädermed högre och lägre dödstal än Helsingborg i dessasjukdomarvar: 1861--70 1876-85

1886-95 1896-05 1906-10

8 6 4 7 5 1 Högre 2 0 8 0 8 3 4 4 4 1 Lägre 6 6 AfSveriges26störrestäder(nu med öfver19,000 iv.) hadeun, derofvanståendetidsperioderresp.13,23,24, 8 och 9 lägredödlighet änHelsingborg. Anda till midten af 90,talet vardödligheten i akuta infektions sjukdomar myckethög i Helsingborg;detta ickeendast i och för sig , själf,utan äfven i jämförelsemedandrastäder. Se tabellen. Efter dennatid inträderen plötslig förändring till det bättre,och Helsing borg , intagersedandessalltjämt en framskjuten platsbeträffandelåg farsotsdödlighet.Den förstaanledningen härtill var det tidiga och

C' ej

su:91osuourinytaD wom fs splunsÅsAaaN ;odun I Jetuomi ns

" c 1 : 1

, s VO 0 9,11 u . IN o (ninrsdAils) In4J1(1 l p i.139Jsurneprns a j 2usissgw u'Intrifsstuopanyri ! ''Pr*ePP9J13014 G M n y

kr-;

R c;

G\ •r ,

VD 0••CM UD NI e N cr3.

Tt , n t ,4C7MS 1-0

e••••\

öb o 1 0 2 1 3

RR ".". 1

' 4 , C D U M' 1 N .. . 1 . . .' . d 06 h :

a, 4. \0 4.

'td4 aN CM .4 Ö

Cl C l 1•••• CM— • •

ncl

001 4-4 UD

esi

1/4..6

R ' • -•

1-• 06 a;

g eb n

-0

d c;

bo •G -. C OJ

c'bh:•.g

nn \

st5 '

. 0 0 6 717 I GOGO CO 0 0 o m o c . ;

tO L-• CM 0e, CM NI 4C; , , 1

r"t ••••oo

Or‘i

010110101 0606

GO • C ;

t•••01 VDC0, Mmr; el

VD C ; 1,

Ur; VD

o d.

0 1r -3 R0 1 01 005a:. a; d 4' ' .01 tZ 0 r .5 t-:

Is 4r r..>4E - 22

ci o c; 0 CO

GO 0, i Sg 00 715 GO 00 GO 00 0,

"0gJ." tf',<'• -rc C2 ' -9E 1 .4 4 ,.ty §, !rg44».) E

< 40 ,bo

148

LINDMAN

rikligaanvändandetaf antidifteriserum,somhärinfördestackvared. v. förstestadsläkaren,lifmedicusHafströmsenergiskaingripande. Men attHelsingborgkunnatbehålla sin rangplatsblandstäderna,äfven sedanserum i alla öfriga börjatanvändas,torde bero därpå, att från dentiden efterhandalla fall afsmitosammasjukdomari stadenvårdas åepidemisjukhuset. Afanmäldasjukavårdadesdär: 1891-9542Vo,1896-0063Vo, 1901-0588Vo,190694Vooch därefter100 9o. Huru många,som före1891begagnadesig af sjukhuset,kan icke uppgifyas.Endast för ett år, 1877,finnes i berättelsernaangifvet, att »åepidemisjukhuset vårdadesen (1) patient». Detta åranmäldes619 fall afsmitosamma sjukdomar;däraf496skarlakansfeber,36tarmtyfusoch87difteri (stryp sjuka). A f dessaaftedoresp.109,7 och 8,tilsammans124.Sålunda , 20procentsdödlighetblanddeinsjuknade. Underåren1904-11vårdades å epidemisjukhuset i nu nämnda sjukdomarresp.619,89 och1,863. A f dessaafiedo23,18 och40. Tilsammans2,571sjukaoch81döda.Dödlighetsprocentenbland de sjukaunderdessaår var3.1Vo. Omdetrenneviktigastefarsotssjukdomarnasförekomst i Helsing, borgunder1871-80och1901-10gerföljande öfversiktengod före ställning: Skarlakansfeber. A f 10,000inv.insjuknaderesp.62och21; , sjuklighetennu 'lo mot förr. A f 100sjukaaftedoresp.20och 5. A f 10,000inv. afiedo resp.12.3och 1.1;dödligheten nu VII mot förr. Tarmtyfus. A f 10,000inv.insjuknaderesp.95och 4;sjuklighetennu 1 afl / edoresp.8.4och0.7;dödligheten 'in mot förr. Difteri (strypsjuka). Af10,000inv.insjuknaderesp.22och55;sjuklighetennu 2 2 s1åstor. A f 100sjuka afledoresp.28 och 5. A f 10,000 inv. afledo 4 resp.6.1och2.5;dödligheten,trots denökadesjukligheten,ickehälften 4motgförr. ånger m Afven i dekroniskainfektionssjukdomarnehardödligheten i Hel osingborgaftagit rätt betydligt;mera än i medeltal i samtligastäder. , tDenviktigaste afdessaärlungsot. f ö r r . A f 1

BEFOLKNINGSRÖRHALLANDEN

149

Stadsläkare.

J. K Net.ler 1848-80

J. L. Hafström 1880--1906

2:drestadsläkare:Johan Collin från1883. Distriktsläkare: Carl Lindman från1895. Läkarevården vid epidemisjuk, husetbestridessedan1907,liksom före1895, af stadsläkaren.Under 1895-1906ålågdettadistriktsläka, ren.Sjukvårdeninomfattiginrätt, ningenbestridessedan 1907 af distriktsläkaren;1883-1906 var 2:drestadsläkarenoch föredessa årstadsläkarenläkaredärstädes. C. B. Hallengren 1906—

150 C A R L LINDMAN Lungsot.Antalet städermedhögre och lägre dödstal häri än Helsingborgvar; 1861-701876-851886-951896-051906-10 65 68 54 24 Högre 42 27 2 3 35 44 64 Lägre Under60,talet intog Helsingborgbeträffandelungsoten medel ställning , blandstäderna. Under 1876-85 var dödlighetendäremot myckethög i Helsingborg.Endast24andrastäderhadehögredödstal. Möjligentorde debetydandegatuomläggningsarbeten,somundersagda tio årpågingo, i sinmånhafvabidragit att ökadödligheten. Dödstalet,somfrån midten af 80,taletefterhat‘d gåttned till 19.9, 16.8och14.4—mot25.8,22.2och20.1 i medeltal för samtligastäder, varår1911endast10.5. Detta år afiedo afHelsingborgsinvånare i lungsotendast35 mot47 i medeltal1906-10. Lungsotsdödligheten i Helsingborg är synnerligen låg. Och det synes,somom nu,sedantuberkulossjukhusetbörjat sinverksamhet, antaletoffer fördennasjukdomskulle bli änmindre. Medföddasjukdomar. Antaletstädermedhögre och lägre döds tal änHelsingborgvar: , 1861-70 1876-851886-95 1896-05 1906-10 27 8 39 13 20 Högre 65 8 3 4 9 7 6 66 Lägre Dödlighetenblandspäda barnhar alltid i Helsingborg varit jäm förelsevismyckethög.Detta i,synnerhetunderårtiondena1886-1905. Underdesistaårensynesen förbättringhafva inträdt;menunderår 1911vardödlighetenåter lika hög,somunder1896-05. Antaletfabriksarbetare i Helsingborguppgick år 1910 till 3,232, däraf1,195kvinnor. A f dessasistnämndavoro335under18 år. A f arbetarnavorosålunda37 kvinnor, däraf28 '/o minderåriga. Mot s,varandetal för samtligastädervoro3104och19 '/o. I Helsingborg ärantaletkvinligafabriksarbetare stort,och afdessaäroovanligtmånga iunga år. Helt säkerttorde förnämstaorsaken till den höga död l,igheten i medföddasjukdomarkunnafinnashäri.

BEFOLKNINGSFÖRHULANDEN 1 5 1 Alderdomssjukdomar.Antaletstädermedhögreochlägredödstal änHelsingborgvar: 1861-701876-85 1886-951896-05 1906-10 83 63 68 Högre 23 6 9 6 5 1 9 6 2 8 24 Lägre Dödligheten idessasjukdomarhar i Helsingborg, frånsedtåren 1861-70,alltid varitmycketlåg. Detta torde bero därpå, attstadens snabbatillväxtgenominflyttningar gjort, attåldringarnastannat i mi noriteten. — Af invånarnavore år 1900endast14.704 öfver 50 år. , Motsvarandetal för samtligalandsortsstädervar17.8. Nervsystemetssjukdomar.Antalet städermedhögre och lägre dödstalänHelsingborgvar: 1861-70 1876-85 1886-95 1896-05 1906-10 68 29 52 76 76 Högre 2 0 5 9 3 7 1 5 16 Lägre Dödligheten i dennagrupp af dödsorsaker, af hvilkahjärnslag är denvanligaste,ärnumera i Helsingborgmycketlåg. Cirkulationsorganenssjukdomar.Antalet städermedhögre och lägredödstalänHelsingborg var: 1861-701876-851886-951896-051906-10 Högre 3 6 7 3 8 8 8 3 8 6 Lägre 5 2 1 5 1 8 6 Såsomredanframhållits,hardödligheten i hithörandesjukdomar ökats i Helsingborgliksom i de allra flesta öfriga städer. Men ök ni , ngen i Helsingborg är icke på långt närdensammasom i andra städer.Endast ett litet fåtal städeruppvisa så låg dödlighetsom Helsingborg. Andningsorganenssjukdomar.Antaletstädermedhögreochlägre dödstalänHelsingborg var: 1861-70 1876-85 1886-95 1896-05 1906-10 37 55 46 66 Högre 67 1 9 3 3 4 3 2 5 55 Lägre Dödstalenunder de fyra tioårsperioderna i Helsingborglägreän

152

BEFOLKNINGSFÖRHALLANDEN

LINDMAN

medeltalenför samtligastäder. Under åren1906-10 ärdödligheten i Helsingborgnågothögre:55 afstädernakundeuppvisalägredödstal. Lasarettsläkare.

0. Naumann 1879•98

M. 0. Fralukl 1898—

Matsmältningsorganenssjukdomar.Antalet städermedhögreoch

lägredödstal änHelsingborg var:

1861•70 1876-85 1886-95 1896-05 1906-10

Högre 5 4 6 5 4 4 5 0 1 2 Lägre 3 2 2 3 4 5 4 1 8 0 Isynnerhetunderdebådaförsta,menäfven under de tvådärpå följandetidsperioderna ärdödligheten i dessasjukdomar i Helsingborg lägreänmedeldödligheten.Underåren1906-10 är förhållandetmot, satt. 80 afSverigesstäderkunnauppvisaenlägredödlighet. De till denna grupphörandesjukdomarnautgöradödsorsaker hufvudsakligen för spädabarn och åldringar. I åldernunder ett år afiedoi Helsingborgdäri underåren1900-04resp.14,13, 7,17och 9;underåren1905-11resp. 34, 29, 14,27,31,24 och 24. I öfriga åldrarafledoundersammatidsperioderresp.19,12,11, 6,11och14,

12,14,19,15,22och15. En plötslig,högstbetydandeförökning af dödligheten i dessasjukdomarinträffarsålundaunder år1905.Detta isynnerhetbland barn under ett år. I stället för i medeltalhvarje år 12afiedo fr. o. m.sagdaår 26. I öfriga åldrarstegmedeltaletdöda till 16 från 12. Denviktigasteochnästanenda till dennegrupphörandesjukdom, somutgördödsorsakblandspädabarn, är akutmag,och tarminflarn, mation.Barn, somuppfödas medmodersmjölken,hemsökasmera sällandäraf.Däremot är det ytterst vanligt, att barn,somuppfödas medkomjölk,falla offer därför. Alltflera kvinnorarbeta vid fabriker i Helsingborg.Härigenom förhindras de att själfva uppföda sina barn.Dessaerhålla i stället konstgjordnäring,ochlångtflera afdibarnenhär få numeravarautan denendarätta födan. Att denökadedödlighetenblanddem i mat, smältningsorganenssjukdomarberorhärpå, lider väl knappastnågot tvifvel. Urinorganenssjukdomar.Antalet städermed högre och lägre dödstalänHelsingborg var: 1861-70 1876-85 1886-95 1896-05 1906-10

Högre 3 6 7 2 7 0 8 3 6 8 Lägre 5 0 1 6 1 9 8 2 4 Dödligheten i dessasjukdomar har i Helsingborgändasedan slutetaf 1870,talet,dålänslasarettethär tillkom, varit mycketlågoch lägreän i de flesta öfriga städer. Att en högtutveckladsjukhusvård ochantidifteriserum,bådaägnade att förekommaoch bota ägghvite ,sjukdomarna,härvid varitdebestämmande,lider väl intet tvifvel. Kräfta. Antalet städermedhögre och lägredödstalän Helsing borg,var 1861-70 1876-85 1886-95 1896- 05 1906-10 51 37 7 9 7 4 6 4 Högre 35 51 1 0 1 7 2 8 Lägre Liksom i de flesta öfrigastäderärockså i Helsingborgdödligheten i kräfta relativthögre nuän förr. Men ökningen i Helsingborg är

154

LINDMAN

BEFOLKNINGSFORHÄLLANDEN

ickesåhögsom i Sverigesstäder i medeltal.Dödligheten i Helsing. borg i kräfta är underallaperioderna rättmycketlägre än i de flesta andrastäder.Detta tordekunnaförklarasdäraf, att kräfta ärenålders. sjukdomoch att antaletgamla i IIelsingborg är förhållandevismindre nuän förr ochmindrehärän i deflestaandrastäder. Olyckshändelse.Antalet städermedhögre och lägredödstal än Helsingborgvar:

1861-70 1876-85 1886-95 1896-05 1906-10

44 55 27 49 67 Högre 1 9 4 4 3 4 6 4 43 Lägre Undertidsperioderna1861-95hadehälftenochmeränhälften af Sverigesstäderhögre dödstal beträffandesjälfmord än Helsingborg. Aren1896-05 var förhållandetmotsatt. Men underåren 1906-10 hadelyckligareförhållandeånyo inträdt.Relativadödligheten är lägre, ochmeränhälften afstädernahafvahögredödstal. Dockärdödligheten i dennahemskasjukdomnu, i Helsingborg, liksom i deflestaandrastäder, rättmyckethögreän förr.

3.Industri, handtverk,handeloch sjöfart. Industri. Om industriensutveckling i Helsingborg gerföljande tabellengodföreställning. Ar

1861—70 1876-85 1886-95 1896-05 1906-10

53 53 49 46 Högre 44 4 2 3 3 3 6 4 2 46 Lägre Dödlighetengenomolyckshändelse är i Helsingborglägre nu än förr.Minskningen inträder mot slutet af 70.talet,länslasarettets till. komsttid.Isynnerhetunderåren1906-10 vardödlighetenmycketlåg. Dådet ju ickekanförutsättas,attantaletsvårareolycksfall skullevara relativtlägre i Helsingborgän i andrastäder,utansnararetvärtom,så tordemed full visshetkunnasägas,attdenlågadödligheten i olycks. händelserhärbetingasdels afdenutmärktavård,skadadeerhållaåvårt lasarett,och dels af densnabbhet,tackvareambulansen,hvarmedde komma i åtnjutande afdensamma. Själfmord.Antalet städermedhögre och lägre dödstal än Hel. singborgvar:

Antal Antal Tilverkningsvärde fabriker arbetare kr.

Antal arbetare Tilverkningens på1,000 inv. värde i kr. prhav.

10 11 1868 14 80 82,758 50 121 1880 23 568 1,395,969 73 630 1895 66 1,630 14,064,922 824 98 1910 105 3,232 27,238,191 Relativaantaletarbetare är nu 10 gångerså stortsom1868och tillverkningsvärdetprinvånarebortåt80gångerså stort. I Helsingborgfunnos år1910följande fabrikermedtillverknings. värdeaf öfver 1 Antal Antal arbetare Tilverkningsvärde /2 Sockerbruk 1 476 7,823,766 m i l lGummi i o fabrik 1 518 3,620,000 1 1 3 8 3,196,652 Superfosfatfabrik n 3 65 3,103,057 k r oKvarnar n 1 167 715,098 juteväfveri o r . Skof : abrik 1 138 694,893 1 1 4 4 6 16,519 jutespinneri 79 563,304 Maltdrycksbryggerier. 7 Antaletfabriksarbetare pr 1,000inv. var år1910 i samtligastäder imedeltal96. I 13städervar talethögreän i Helsingborg. Tilverkningensvärde i kronor pr invånareuppgick i samtliga städer i medeltal till 585, 12 städerhadehögre tal änHelsingborg. Inalles26 af rikets städeiuppnådde ett produktionsvärdeöfver. stigande5 millioner kronor. A f dessakundeendast 4 uppvisa en högresiffra änHelsingborg.

156

LINDMAN

Hatidtverk. Ar Ilandtverkare Handtverksarbetare S:ma pr 1,000 inv. 1868 1 0 3 2 1 5 4 2 1880 1 8 3 3 5 6 4 7 1895 2 7 1 8 0 7 4 5 1910 4 0 0 1 , 0 8 0 4 4 Relativaantalethandtverkaremedderasarbetare är sålunda nu ungefärdetsammasom för 40 årsedan.Motsvarande tal 1910 för alla Sverigesstädervar33. Denför bevillninguppskattadeinkomsten af handtverksdriften uppgickår1910 till 474,292kronor. 6 städerhadehögre tal. Förhvarjehandtverkareutgjordeden i medeltal1,185kronor mot 1,439kronor i samtligastäder.

Utsikt åt söderfrån Kärnan.

BEFOLKNINGSFORHALLANDEN

Handel. Ar

Handlande Aktiebolag Föreningar Betjänte S:mapr 1,000 inv.

73 17 68 1871 152 23 1881 132 255 25 254 1891 59 6 1,452 452 36 1910 Antalethandlande(medbetjänte) pr 1,000invånareärsålunda år 1910merän 3 gångerså stortsom år 1871. I samtligastäderfunnos år1910 i medeltal pr 1,000inv. 44handlandemot59 i Helsingborg. Denför bevillninguppskattadeinkomsten afhandelsrörelsenupp, gickår1910 till 1,440,524 kr. Endast 4 städerkunde visa högre tal. Inkomstenfördelar sig sålunda:enskildapersoner(452med876 betjänte)kronor946,519,aktiebolag (36 med 550 betjänte) kronor 474,347,ochföreningar (6 med26betjänte)kronor19,658.För hvarje enskildgördetta i medeltal2,094 kr., för hvarjebolag13,176 kr. och förhvarjeförening3,276 kr.Motsvarandemedeltal för samtliga lands ort , sstädervororesp.2,742,11,064och1,557 kr. Tulluppbörden i Helsingborguppgick år1910till 1,634,795kronor. Ii Af i dessahade4 högreoch 7 lägrebeloppänHelsingborg. Införseltullarna i Helsingborg i procentafrikssumman,åren1861— a1910,voro i medeltal: 1861-70 1871-80 1881-90 1891-00 1901-10 n 1.5 1 . 8 1 . 9 3 . 2 2 . 9 d Högreprocenttal än Helsingborgundersammatidsperioderhade rföljandeantal städer: 6 5 8 4 5 a s Sjöfart.Helsingborgshandelsflottabestod vid slutet af nedan nämndaår af Segelfartyg t , Ångare antal t o n antal t o n ä 46 12 1 1,266 1862 92 32,635 1892 6 2,989 d 32 5,250 97 1912 100,467 e r u p p g i c k

158

LINDMAN

Underdeförsta30årenökadesångbåtsflottanheltobetydligt.Men frånbörjan af 90,taletinträder ettenaståendeuppsving. På fem år, 1893-98,fyrdubblasantaletochnäraåttadubblastontalet. Under alla tjugoåren1893-1912har antaletångare nått nära1004alet,och ton, antaletharöfverskridit 100,000 , Segelflotansutveckling äralldelesmotsatt.Underåren1862-1892 ökadesden i ensådangrad,attingenstad i vårtlandkundetäflamed talet. Helsingborghärutinnan.Därefter har den gått tillbaka. Men trots dettafinnesännubeträffandeantaletingen och beträffande tontalet endastenstad,somöfverträffarHelsingborg. Vid1910års slutbestodHelsingborgshandelsflotta af113fartyg medentotaldräktighet af89,966ton. Endast två städer,Göteborgoch Stockholm,kundeuppvisahögretal.NärmastHelsingborgkomMalmö med33 fartyg omtilsammans25,191ton.

Någratrafikleder iHelsingborg. Af SIGERIDEWALD.

iEDAN långttillbaka i tidenledde till Helsingborgtvå huf, vudleder,en från nordostoch en från söder. Den förra utgjordes afden s. k.Engelholmsvägen,sominom det be, ueg ovinkelsgatan.Från söderkomLandskronavägen,somförenadesmed LidengenomNorra ochSödragatorna,nuvarandeNorra ochSödra cK Storgatorna.Den frånsöderkommandevägengickinomstadsområdet 7öfverplanmarkochbereddedetrafikerandeingasvårigheter i afseende pålutningsförhållanden.Värre var det med den branta Liden. Då 9-3 ingenjärnvägledde till stadengick all trafik,såsomperson,,post,och -< godstrafik,dennaväg. Bland densistnämndavoro lervaroroch kol •från • Höganäs.Många tillbud till olyckshändelserförekommo,isynner, het En fråga,som därför allt meraträngde sig fram för • • vintertid. ( helsingborgarne,var att skapaen bättre förbindelse. En sänkning af ' denföretogs,menblef till ringa nytta. Först i börjanpå1850.talet Li bframkomförslag att heltfrångåLidenochframdragaen vägpåannat y g g d a s t a

SIGFRIDEWALD

NÅGRATRAFIKLEDER I HELSINGBORG

hållmed bättre lutningsförhållanden. På dåvarandeborgmästaren L. M.Wejlandersinitiativuppgjordes i juni år1852ett»betänkandeöfver föreslagenväganläggning till förbigående af den så kalladeLiden i Helsingborg».Häri omtalas,att Lidenharlutningarfrån 1:37 till 1: 8,

till undvikande afmeranämndeLid föreslås, attvägenföres uti en i det närmasterak linje från StattEna till HelsobrunnenHelsan,derifrånpå norrasluttningen afdalgångenfram till staden vid Kullagatansbörjan. Dådet,utan betydligförökning i kostnaderne,låtersiggöra attpå denföreslagna linjengöra vä, gen20fotbred, hardenna bredd uti för, slagetantagits, häldstdåvägen till alla delar r ; bör 7 kunna er, sättadengamla myckettrafike, radeinfarten, ochdåframtida bebyggande af vägenssidor tordehindraut, vidgningen a f densamma i Liden,sedd från Bergaliden, år1912. händelsedennu skullegöras ett parfot smalare.»Kostnadsförslagetslutadepå 8,367 rdrb:co.Statsanslagsöktes,och erhöllsgenomKungl.Maj:tsnådiga brefden 8 januari1853ungefär a f kostnadsförslageteller5,580 rdrb;co till omläggning»afen ny väg i stället för Liden,norra in kör , svägen till Helsingborg,sombefunnitsotjänlig,högstbesvärligoch äfventyrlig». Urstadskassananslogos2,151 rdr 16 skilt. b:co,ochgenomsub, skriptioninsamlades1,346 rdr 32 skilt. b:co. Detta senarevisar, hvil, ketintressestads,och landtbornavisadedetta företag. I ett upprop, utfärdadt afbrukspatron J. A. Dreilick,säges:

160

Liden,sedd från Bomgränden, år1912.

hvilkapåensålångsträckautan afbrott äro allt för stora, för att ej talrikaolyckshändelseroch stora hinder uti trafikenskullekunnaäga rum.Synnerligastvid inträffandehalka ärvägenytterst farlig. »Dåheladennabackeutefterömsesidor ärbebyggdochdessutom redanengång,efter att varitännubrantare,aftagensåmycketomstän di , gheternamedgifvit,kan ejnågontillfredsställandesänkningytterligare, utan allt för stor kostnadocholägenhet för de vid Liden befintlige byggnaderna,ägarum. Till erhållande afenej allt för kostsam,med obetydligaochomvexlandelutningaranlagd,beciväminfart uti Staden

ness—_

1 6 1

162

SIGFRIDEWALD

»Föratt åt de mindrebemedladeinomSamhälletåstadkomma lindring i de fördennaväganläggningnödigekostnader,framställdejag detförslag attgenomSubscriptionanskaffaendel afdessakostnader.»

Hälsovägen vid S:t Jörgens plats år1900.

Blandtecknarne å listan vorostadensochortensbemärktemän. Höganässtenkolsgrufvatecknade33 rdr 16skin.b:co. Genomkungörelse i stadenstidning och ringning i kyrktornet kalladesstadensinvånare till sammanträdeden23nov.1852införma, gistraten för att utsearbetsdirektion. Till ledamöter i densammaut, sågos: till ordförandeborgmästaren L. M. Wejlandersamt till leda erryttmästaren R. Tornerhjelm,regementsläkarendoktor Z. F. A. ,möt Stenkula,konsuln in. in. Carl H. Rooth ochbrukspatronen J. A. Dreilick. Till entreprenörantogdirektionenbrukspatronen Fr. Sund l,er från Göteborgmot enentreprenadsumma af 7,333 rdr 16 skin.

NÅGRATRAFIKLEDER I HELSINGBORG

163

b:co.Arbetetpåbörjades i maj1853och slutfördes i oktober1854. Ettöfverskott å denanslagnasumman af 30 rdr b:co erhölls, och beslötsvidsammanträdemedBorgerskapetsäldsteden11aug.1855

Hälsovägen vid Nybodal år1900.

sålunda:»FöretogsStadskassörenMalmsteinsanmälanaf den23 sist l,idne juli att af det utafStadensinvånare i och föranläggningenaf nyavägengenomHälsanutdebiteradebeloppuppkommitettöfverskott af30Riksdaleroch32 skillingBanko,hvilketöfverskotthanprojecte, rarböra inflyta istadskassan. Vid öfverläggninghärom,ansåg°Bor, gerskapetsäldste förderasdel, attdettabelopprätteligenbordeinflyta istadensfattigkassa,hvarigenom detsåledesskullekommaalla de personertillgodo,som till detsammabidragit,enärdennautdebitering sketteftersammagrunder,somstadensfattigskattutgör.» Närvarandehärvid voro: P. Carlsson,ordförande, C. C. Trapp,

164 S I G F R I D

EWALD

S.11.Hafström, P. Persson, N.Arnhamn, P. L. Lindberg, L. P. Fri, stedt,B.Lundgren, N. B.EkströmochGust.Ljungberg. GenomofvanståendearbetekomHälsovägen till ståndoch fick tjänstgöra i dettaskicknärafemtio år.Stadensutvecklingpåallaom, rådenunderslutet af förraårhundradetframdrefemellertidkrafpåännu bättreförbindelserinomstadsområdet. I hufvudsakhadestadenendast utvecklatsiglängsdensmalastrandretnsan,mentvangsmannu att ge sigupp påhöjderna för att få tomtmark. Den ena nyastadsdelen efterdenandragrundladespå olika platser å höjdplatån. På konsul OscarTrapps initiativ vardrätselkammarenframsyntnog attframlägga förslag till Hälsovägensutvidgningochmodernisering. Vid samman t,rädemedstadsfullmäktigeden12dec.1899beslötsattinköpaJensenska fastigheten,lägenheternaNybodalochHälsansamtnågramindre jord o mråden. Till vägförbättringenåtgickendastenmindredel af ofvan ,nä , mndaområden.Återstodenskulledelsförsäljasochdelsutläggas till planteringar,HälsanochOresundsparken.Den 18dec.1900beviljade stadsfullmäktige60,000kronor till Hälsovägensutvidgning m. m. samtför afloppsledningar33,340 kronor.Arbetet utfördesunder år1901 af stadensbyggnadskontor. Redan11 år härefterärenny förbindelsemedanslutning till Hälsovägenfärdigatttagasi bruk, nämligenPålsjögatan. Denna gata,somredanprojekterades i 1906årsstadsplaneförslag,börjar vidRösselskafabrikenoch fort sät , ternorrut genomTågaborg fram till Pålsjö. Idensammahar från Pålsjö nyakyrkogårdgenomegnahems Påbjögatall år1912. ,

NÅGRATRAFIKLEDER I HELSINGBORG

1 6 5

områdetoch förbi detblifvandeepidemisjukhusetned till S:tJörgens platsföreslagitsenspkvägslinje. Därestgatansfortsättning inom en ej allt för långtaflägsentid blifverutförd, harstadenfått enny radie'hufvudled,somkommeratt tillföraHelsingborgsstadochdessinvånaremångafördelar.

RUDOLFVIKTORTORNERHJELM

Rudolf Viktor Tornerhjelm. Af J. LJUNG11.

LANDmärkesmännen i Helsingborgshistoriaunder 1800 ,taletstår i förstaledetRudolfTornerhjelm,välknappastaf någonöfverträffad i frågaomett lefvandeintresse för allt, somkundebefordrastadensutvecklingochframåtskridande. Höjdöfver allaegennyttigaberäkningarsåghan blott påsamhällets bästa.Hanhadevisserligen sitt egentligahempå sitt präktigaWrams Gunnarstorp,menhörde likväl äfven till Helsingborg,därhantidtals hadesinbostad i enhonomtillhörig fastighet,belägenunderhöjden vidslutet afFågelsångsgatan.Han var alltsåberättigad att deltaga i stadenskommunala lif, och vid stadsfullmäktigeinstitutionensinförande ansågshan så godt somsjälfskrifven till en platshär. Ordförande ubbanladesstrax ihanshänder,ochhansköttedenocksåmedkraft ,kl ochintresse,sålänge lif ochhälsadärförräckte till. FörHelsingborg var det nu enlifsfråga attkomma i förbindelse medstatensjärnvägargenomenbibana till EslöE.Att dennakunde

blifvafärdigredan1865var till stor delTornerhjelmsförtjänst. Det tordekanskeböraerinrasdärom, att förerhållandeaf erforderligtstats, lån till säkerhetförbanansfullbordandedetbolag,somdärförbildades, måsteuppvisaett aktiekapital af550,000rdr,motsvarandehalfvastats, lånet,menbolagetkundeendaståstadkomma460,000rdr, och stads ,fullmäktige,somdäraftecknat300,000rdr,drogo i betänkandeatt ytter, ligareteckna90,000rdr,äfvenommanhadeutsikt attkunnaåstadkomma järnvägen för demedel,somredanförefunnos,och i så fall återfå teckningen.Då förklaradeTornerhjelm,attomickestadenvilleteckna beloppet,såskullehan föregendelvågadet.Stadsfullmäktigegåfvo dåefter,menmedlenbehöfdedockickeanvändas. I järnvägsbolagets styrelsevarTornerhjelmordförande,sålängehanlefde. Närsedanfråga uppstodomnyjärnvägför attdelsfåkortareafstånd till norrutbelägna ortervidstambanan,delssättagruffälten vid Bjufäfvensomdet inre landetösterut isambandmedstatensjärnvägar,ägnadeTornerhjelmsitt varmaintresseåtfråganochbidrog kraftigt till åstadkommandeår1872 afHelsingborg—Hessleholinsjärnvägsaktiebolag, i byarsstyrelsehan äfveninnehadeordförandeplatsen till sin död. Så stod hanäfven i spetsenför åtskiligastörreindustrielaföretag,såsomHöganässtenkols, aktiebolagochSkånskaSuperfosfat,ochSvafvelsyrefabriksaktiebolaget. Huruhanmotsvaradedetförtroende,somsålundakomhonom till del,däromvittnarföljandeträffandeyttrande i dendödsruna,somstodatt läsa i SydsvenskaDagbladetSnällpostenden16 juni1885,sammadag somhan afied: »Med en för allaekonomiskaföretagovanligtskarp blick,som ej lät bedårasig af någralysandetablåer,valdehanhär mednästaninstinktmässigsäkerhetsin ställning;ocksåskattadeshans klokarådpådettaområdesåhögt, att alla slötosig tillhonom,dåhan satesig i spetsenför någotomän aldrig så stort företag,ochmånga gagnandesådanahafvahonomatt tackabådederför att debringats till verkställighetochderför att dehållitsinomvälbetänktagränser.Inom Helsingborgsstad fannTornerhjelmenmedborgerligochkommunal verksamhetafvackrasteartochstörstagagn. Höjd öfverdederstädes skarptkämpandepartierna, fri från all egennytta,alltid varmtochlifligt

9,168 j . LIUNGI -intresseradför dettasamhällesbästa,harhanenstorandel idessovan, 1ligaochlyckligautveckling,ochhanhar i dennaskapatsig ettminne,

sombättreänärestoderskallbevarahansnamnlängeaktadtochäradt». —Särskildtskallhansminnevarahugfästadtgenomdenvackradona hj att»såsom , on,somafserallakommandetider, i dethanförordnade, etttacksamterkän, nandeaf det för, troendeochdenväl vi , lja,hvarmedhan alltid blifvit af sta d , ensinvånareom, fattad,Ilelsingborgs stadskulle afhans boerhålla150,000 kronor»,hvarafrän l,anhvarttiondeår skulleanvändastill någotför Helsing, borgssamhälleall, V.d. Tornerhjelmska fasaigheten. Numera brunliskontor. mäntnyttigt ända mål,sedanlikväl10,000kronorhvarjegångöfverförts till , fondensökande. Deord,hvarmeddenfrikostigedonatorninledde sitt gåfvobref,borde häråtergifvas. Han yttrade:»MångårigverksamhetinomHelsingborgs stad,hvarunderjag kommit till insikt om,hvadgodtochlifskraftigt inomsamhälletfinnes,harfäst mig vidstadenmedband af kärlekoch hängifvenhet,somförstmedlifvetupphöraochjämvälframkallatönskan attkunna i någonmånbidraga till det för migsåkärasamhälletsut, vecklingochförkofran».Donatorn tillade, attdennahängifvenhetoch önskanutgjortgrundenochmålet förhansarbeteinomstaden. RudolfViktorTornerhjelmföddesden19jan..1814påGedsholm. FöräldrarnevorohofjägmästarenGustafMagnusTornerhjelmochAurora UlrikaTornerhjelm,föddSilfverskiöld. Ättenhärstammarfrånprosten iFellingsbroAbrahamSalmonius,hvarssonAbraham,somblef rytt,

RUDOLFVIKTORTORNERHIELM

mästareochdeltog i slaget vid Helsingborg1710,adlades1719, då namnetTornerhjelmantogs. Rudolf Tornerhjelmblef gift den8aug. 1850medfriherrinnanEvaHenrikaStjerncrona(född1824,död1878) ochhade i sittäktenskapsonenGustafDavidRudolf, f. d.landshöfding iMalmöhuslän. I sinmakahadeTornerhjelm ett godt stöd för sin filantropiskaverksamhet. Vid16årsålderblefTornerhjelmkornettvidSkånskahusarregemen, tet,menlämnadekrigstjänstenredan1843,dåhanafgicksåsomryttmästare. Sedermerablefhanförstehofjägmästare1863,förstehofstallmästare1866 ochöfverhofstallmästare1875.Blandöfrigautmärkelser,somhanerhöll, kunnanämnasstorkorsen afWasaorden,danskaDannebrogsordenoch grekiskaFrälsareordensamtkommendörstecknetafnorskaS:tOlafsorden. IvårariksdagartogTornerhjelin liflig delbådesåsomledamotaf rid, derskapetochadelnochsedermerasåsomledamot af förstakammaren. Eftersinfadersdöd1838öfvertogTornerhjelmegendomarneGeds, holmochössjö,menföljande år utbyttehansistnämndaegendommot WramsGunnarstorpgenom af handlingmedhofmarskalkinnan U. J. Berch,därvidhanerladeen betydlig mellangift. Sinaegendomarför, valtadehanpåutmärktsätt.Redan1839anladehanpåGedsholmdet förstamejerietefterholsteinsktmönstersamtinfördeefterhandallt flera förbättringarådevidsträcktaegendomarne.Han var denförstesven, skegodsägare,som hit i landet infördevärdefullahästar afengelskt fullblod,ochäfvenden förstesvensk,sommedsådanahästarvann pris vid utländskakapplöpningar. Han var sedan1879ledamot af Landtbruksakademien.WramsGunnarstorpsstoraskogarvårdadespå utmärktsätt;de voro präktigaparkerochjaktmarker,somgåfvosin eclatåt det»gästfria,lysandeochangenämahem,somhosTornerhjelin stodöppet för alla. Konungar trifdes där synnerligen väl,menså gjordeockalla,somstegoöfverdenälskvärdevärdenströskel».') Till *) Det har berättats, om i ett memoarverk eller i en tidning minnes jag icke, huru, dådansk,tyskakriget 1863 höll på att utbryta, Tornerhjelinreste till Berlin och sökteföreträdehos Bismarck för att fit anvisningpå något sätt att förekommakriget. DitBismarck ickekundevägraden gästfrie värden från forna dagarpå\mums Gun, narstorpföreträde, skref han några lugnande rader på ett pappermed blyertsskrift utansignatur. Som manvet, leddebesöket icke till något resultat.

170

LJUNGH

sistsäges i denofvanciteradedödsrunan:»Det hufvud,som,likasom Kis'sons,barshögreänmängdens,hvilar nu mjukt på enbädd af mångastoraochnyttiga verk.Skåne skalllängeminnashonom,och Helsingborgsstadoch ort skall kringdesstinningartacksamtfästaen välförtjäntmedborgarekrona». Till sistmåocksåanföras,huruhan af sinapolitiskamotståndare blefbedömd,då Oresunds ,förden16juni1885påföljandesätt: »Afhansdragtillhöra flereden försvinnandefeodaltidensjunkerdöme,mengenommångaandrakännes Posten l u titdens a rman,verkande för dessstoraallmänna in, hanigensomsnyare etressen.Fördennasistnämndariktning hardenaflidnegjortettganska arbete, och i Helsingborgshistoria särskildt skall han lerkännansvärdt ä n g r e alltidintagaenframståendeplats, ty hantänkte alltid stortom Hel asi r samt t i ville k göra e det l stort ochäradt, för hvilketändamålhan , ngborg ialdrigsparadesinperson, sittverksammadeltagande. Med det erkän nandehansminnekommer att få af dennakommunförenarsigock , sm t omgoda,gladaochsocialteffektivagästabud ångenienskildt erinran frikostigmvärdsamt nhosenu m af ett vänligtbemötandemotäfvendem, i närmareförhållande till honom.—Vi haprincipielltbe, esomej stodo r kämpatmångtochmycket i Tornerhjelmsåsikterochverksamhet, i åt, skilligtsamverkatmedhonom,menunder alla förhållandenhafva vi tycktossspåradengodaviljan attgagnamedmänniskorochsamhället, hurumycketänandramåhafva i hansverksamhetvelatse öfvervä ,gandefåfänga,hvarföre vi ockgernalägga vår ringaminneskranspå vårgamlemotståndaresgraf. Frid öfverdenbortgångnesamhällsmed le , mmensstoft!»

Helsingborggenomseklerna. Några bilder och erinringar. Af YNGVE von SCHM1DTEN.

sompååttiotaletbörjade vårskolgång i Helsingborg,ha ännufått ettganskalefvandeintryck af dengamlastaden •ochhakunnatsedennyaväxafram,husefterhus.Stads, koz50,30gränsenhar blifvit allt vidare;regelrättagatordraganufram påvångarne,där i vårbarndomochtidigaungdomsädesfältenvajade förvindenellerängsblommornadoftade. Stenkolosserochhyreskaser, nerharestspå de fornatomterna för idylliskaträdgårdstäpporoch trefnasmågårdar, för att ej talaomde mångafordomöppnaplatser, somunderårenslopp blifvit bebyggda, Den nya tiden ärhögröstad ochvill tala sitt egetspråk. Allt merochmerförsvinneridyllen,och snartnog skall ickemycketvara kvar af detgamla. Det lilla,som återstår,förändrasochförbättrasdagligen. De smårutornaaflägsnas, ochstorahålslås i murarne,enärdemångahandelsbodarnetarfvaom, fångsrikaskyltfönster,Fabriksskorstenarne bli allt fleraochallt högre. Förlängesedanhavattenledningsrörenersatt degamlaträpumparne,

172

N G

vonSCHMIDTEN

gasochelektricitetha följt snabbtefter,bekvämligheternaäromånga, ochlyxenansenlig.Våra farföräldrarskulle göra stora ögon,omde kundestigaupp ur sinagrafvar. Skådarjag frånhöjdeninvidKärnan ut öfverminbarndomsstad, märkestydligt skillnaden mot förr. Den pittoreska öfverblicken af Helsingborgfrånlandsidan,somkring midten af förraårhundradetofta fästatspåduken i färger,gifves ej mer.Mariakyrkan stårickelängre dominerande»midt i byn»;husgafiarochskorstenar i mängdha vuxit henneöfverhufvudet. Och hvar äro de gamlamåleriskategeltaken? Detär numestadelsfula plåt,ochskiffertak,sommötaögat.Undan, tagbildar en liten huskomplex norr ompostbyggnadenmedåldriga tegeltak,somlysavackertröda i solen.Korsvirketpå detHenckelska husetter sigsåfrämmande i den nyaomgifningen,mengårjag in i gården,sompietetsfulltbevarats i sittgamlaskick, blir sinnetgladtvid anblickenafdenstämningsrikainteriören,ochbarndomsminnenaströmma öfvermig. Erinringarfrån forna tider framkallarlikasåMariakyrkansgrann, skap;och i Kullagatan,NorraStrandgatan,Bruksgatan och framför allt i Prästgatantyckas mig ännu degamlahusensandarlefva kvar, snärjandevandraren i sinagarn ochingifvandehonomdrömmaroch fantasieromlängesedansvunnadagar. Han kan ej gärnaunderlåtaatt titta in i desammangyttradegårdar,hvilka bilda detstorakvarter,som genomKarlsgatansanläggningdelats i tvenne,och af hvilkaåtminstone ettparej tordevaramycketyngreän»stadensäldstahus» af år1641i hörnetaf NorraStorgatanochLångvinkelsgatan,eller attsesig ompå Bruket,somgifvitBruksgatandessnamnoch,märkligtnog,ännufram ,lefver sitt tynande lif i de småstugorna midt emotBergaliden,där deelektriskaspärvagnarnesedanettdecenniumsusa tätt förbi. MinbarndomsHelsingborg,såolika detnuvarande,står för mig sådantdetteddesig för oss pojkar, då vi från lekarna kring gårds, pumpendärhemmaoch i granngårdarnabegåfvooss ut på ströftåg i staden. I egentligmeningsträcktedensig föga ut öfverHälsovägen i norrochStadsparken i söder.Vattnetlågossliksombetydligtnärmare;

HELSINGBORGGENOMSEKLERNA

norrahamnenfanns ju ej, och stranden, invid hvilken fisknätvoro upphängda,bjöd påenmängdförströelservinter,såvälsomsommartid. Straxintill, där nuSundstorgetbreder ut sig mellan två jämförelsevis nyakvarter,låg den storaPlanen,enverkligenidealisklekplatsmed

Danskarnesangrepp på Helsingborgsbefästningar år1676. Efter mtida kopparhtivit.

lågaåsarochsandhögar,underjordiskahyddorochstorabrädupplag i närhetenafvarmbadhuset. En annanomtycktoch fiffigt frekventerad öppenplats för lekarochsport varden,där nu rådhusetsröda tegel m , assaresersig,ochsomdå ofta äfventogs i anspråkförstoratillfälliga cirkusbyggnader af trä. Drottning, ochjärnvägsgatornasaknadesina ståtligahusfader,som i såhöggradbidraga till stadensvärdigautse, ende,och stora luckor funnos här och där,mycket,mycketannat, somvarannorlundadåän nu, att förtiga. Storaförändringar,beroendepåen ej vanlig materiell uppblomst, ring,harHelsingborgsålundagenomgåttendastunderdenjämförelse,

174

N G

von SCHMIDTEN

viskortatidsperiod,somhärofvanafsetts.Förflytta viossännulängre tilbaka, bli skiftningarne idessyttregestaltningänpåtagligare.Många vidrigaödenharstadenvaritunderkastad; krig ochbrand har härjat den,ochmanförundrarsig öfver, attdennågonsinåterkunnatresasig urförstörelsen. Hårdt, hårdareändeflestaandrasvenskastäder,har Helsingborgvarit pröfvadtunderårhundradenasväxlingocherbjuder ejminstdärför etthögstintressantexempelpå,hurenstadkansågodt somförintas,förnyasochförändrasundergenerationernasäfianoch kamp.Denenaståendegynnsammabelägenhetenhar räddatdessbe, stånd. En sådanstadkanaldrig dö. Helsingborghar,som vi veta,redantidigtgrundats—där upplef des,enligt , Njålssaga, ett reseäfventyr år 990,ochomman får tro tvennegamlamunkvers,byggdeshufvudfästet,efterkrönikornasberät, telse,redanvid tiden för Kristi födelse.Småningomharstadenvuxit uppkringdenåldrigaborgplatsenpå platån invidOresundssmalaste del.FörmodligenhaSundetsvågorengång sköljt denbranta slutt n , ingensfot—manhar ju funnitskeppskölarochjärnringarfästade i berghällen. De småhusenlågosamladekring slottet och debåda kyrkorna,S:t PetriochS:tClemens,uppepåhöjden. Tackvare biskopAbsalonssegerrikakorståg till de hedniska Ostersjökusternabefriadesmanfråndevildasjöröfvarne;äfven strand b , räddenvid Helsingborgblefjämförelsevistryggad för fientligaöfver, greppochvar vid slutet af 1100,talet,sägerSaxo,liksombeströddmed fiskarkojor.Helsingborgintogredannudenansenligasteplatsenefter Lundblandprovinsensstäder,och attstadeningalundagick tillbaka, utantvärtom,däromvittnar vårvackraMariakyrka,somuppfördesej långtfrånstrandenunderdetföljandeårhundradet i dentidigagotikens ädlastilsåsomskyddochcentrum för dennyastadsdelen, till hvilken denframtidautvecklingen af nyakvarterochförbindelseledernärmast skulleanslutasig. OmHelsingborgsanseendeochbetydelseundermedeltidentalade därofta afhållnamötena,herredagarneochfesterna ett tydligt språk;

HELSINGBORGGENOMSEKLERNA

heltsäkert har en storartad prakt och ståtutvecklats,vare sig den svenskeellerdendanskekonungensuttitsomherrepåslottet. Strid ochbrandha tidigt hållit sitt intåg.1319afbrändesborgen,ochhundra årsenarehärjadesstaden af vådeld,som for så illa fram, att endast Mariakyrkanochsvartbrödraklostreträddadesfrånlågorna.Menstaden restesigigennärmareSundetsstrand för att öfvergås af nyaolyckor. Enuppkonstruering af detmedeltidaHelsingborgskallemellertidejhär

Holländska fiskare på isstycken i Öresund år1697. Efter samtida kopparstick.

försökas.KärnanochMarlakyrkanärodeendasynligakvarlefvorna, ochnågon tillförlitlig ochnoggrannbeskrifningkännerman ej från dennaaflägsnatidrymd.Dennaminframställningärocksåafseddatt hufvudsaldigengrundasigpådetbildmaterial,somuppletatsfrånskilda epoker i vårstadshistoriaochsomgifver ett godtbegreppomdess yttreskiftningar alltifrån1500,ta1et. Denäldstakändabilden öfverHelsingborg är ett kopparstick i BraunsochHogenbergsberömdastadsbok af 1584(seomslaget till dennaminnesskrift). Allt för stor tillit fårmanväl ej sätta till detta stick,mendet är i allahändelserförossaf stortintresse,och vi ha ej orsakatt allt för mycketunderskattadesstrovärdighet,utantorde få anse,att detmedsin ringaskalaochdet halfvafågelperspektiv,hvari detär hållet,gerossenungefärligföreställningomvårstadsutseende

176

N G

HELSINGBORGGENOMSEKLERNA

von SCIIMIDIEN

föromkring350årsedan.Något särskildtkonstvärdeägerdennabild ju ej,men ter sig dockganskafördelaktigt, i synnerhetmedpålagda färger. Efterdenstoraeldsvådan i början af 1400 , talet h a r s ta d s p l a n e n , o m

Helsingborg vid slutet af 1.700.talet. Efter bandritning af Elias Martin.

mankan talaomensådan, fått enväsentligenannankaraktär; Karl Knutssonsbrandskattningharväl äfveninverkat.Redan förutfunnos visserligenhusochgårdarvid brantensfot,ochMariakyrkanstornhade underenlång följd af år vägledtde sjöfarande,men vi sökanu för, gäfvesnågonstadsdeluppepåkrönet vid sidanomfästningen.Afven deåldrigamedeltidakyrkorna—Helsingborgsägesunder sin äldre välmaktstidägt fyra tempel— ha skattat åt förgängelsen,och först i våradagarvid verkställdautgräfningarhagrundmurarne till S:t Petri ochS:tClemenspåträffats. A f klostren finna vi ej hellermångaspår. Strandremsanhar, sannoliktgenomutfyllningar, blifvit bredare ochlämnarnu godplats åt desexkvarter, i hvilkadesmåtegeltäckta korsvirkeshusenliggasammangyttradepåömsesidoromhufvudsträten,

•

motsvarandedenuvarandeStorgatornaochFågelsångsgatan.De gamla uppfartsvägarne till höjden,GrydestöberlidenochBadstubackeneller Slotsgatan,»Liden» och»Hallbergstrappor»,såsomde heta i våra dagar—fortsättas af gränderned till stranden, af hvilkadensödra lederförbi kyrkan ut till en litenhamnbryggapå pålar, vid hvilken smärrebåtar ligga förtöjda. Midt emotkyrkanmeddesstakryttare ochkyrkogårdsmurstårpåplatsen för det nutidaapoteketKärnanen byggnadaf dysterprägel medhängtornochtrappgaflarsamt i norr ochvästerförseddmed ett vidsträcktstaket—det är rådhuset. Vid midten af hufvudgatan rakt nedanför det stora fästningstornetsynes ettmindrehus af publik karaktär och inne i detstora kvarteretpå andrasidangatan etttrappgafvelhus afförnämligareutseendeängran, name.På höjdernanorrochsöderomKärnanmärkasstorainhägnade planteringar,denenamed ett litet trädomkransadthus,och på slutt, ningarna ett par trädgårdar. I södra utkanten af staden, ett stycke bortomdet ställe,därMöllegrändennu gårfram,stå,såsomrepresen, tanterför industrien,tvenneväderkvarnar. Stadenliggeralldelesöppen,menhögt öfverdensammaresersig urbrantensgrönskadessskydd och värn:fästningen.Innanförden vidsträcktarundaringmurenmed tolfsmärrerundtomoch två fyrkan, tiga torn, samtligaförseddamedskottgluggar,räknarman sju en, våningshus,öfverhvilka detväldigamedtinnar krönta kärntornetdo, minerandehöjersig,omgifvetafenlåg,fyrkantigmur.En beskrifning af ensamtidadanskförfattare,Pontanus,bestyrkerteckningensungefärliga riktighet vid återgifvandetaf slottet,somförliknas vid »enliten stad». Hantillägger, att påöstraochnorrasidornafinnesendjup graf,eme, danslottet där ej är afnaturensåbefästadtsompådenvästra,hvarest ärobranta,obestigbarahöjder. Utanför i Öresundsynasåtskilliga störreochmindre fartyg. Till detta värdefullagamlakopparstick,somsedermeraomtryckts ochäfvenefterbildats,måhärfogas ett uttalande af enförmögen bor, garefrån Ulm, vid namnSamuelKiechel,somenfebruaridag1586 passeradeHelsingborg. »Vi hadebesvärnog,innan vi kommoöfver»,

178

N G

vonSCHMIDTEN

heterdet i hansreseanteckningar,»drogosegletupp och roddesamt kundemedmöda få fartygetgenomisen. På andrasidanfannsenby, kalladHelsingborg,invid ett fast slott högstupp på ett berg,byggdt liktenklippa,somsvararemot IIelsingör, ty de liggaalldelesemot hvarandra,så att intetskepputan storfarakangåemellandem,emedan mankundeskjuta från detenaslottetpå detandra. — I Sundetligga ockomsommarenkonungensskeppmedkanonerochsoldater, för att nattochdagpassapå omnågotsig tilldrager,så att ej någotfartyg utanattstannaeller oförtulladtlätteligengårgenomnämndaSund.» Underden s. k. grefvefejdenhade1535en strid ståttomHelsing, borgsslott,ochstaden fick naturligenlida därunder. Men värre tider stundade.Under delångvarigadansk,svenskakrigentillfogadesstaden fruktansvärdasår, på grund af hvilka den slutligen var heltnära att alldelesduka under. Hvilka lidanden ochumbärandenha ickeden tidenshelsingborgarenödgats utstå! A r 1624hadeKristian IV låtit utvidgaoch förbättra fästningsverken,mendet oaktadtintogsstaden tjugo årsenare afensvenskarméunderGustafHornsbefäl. Seder ,merabefästadesstaden och slottet ytterligare af danskarne.Enligt KristerBondesberättelse(1658)nedrefvosutanvidareendelbyggnader ochförstördesalla träd, och kålgårdar. Med Kärnanvidtogs,såsom J. L. Wolf beskrifver i »EncomionRegniDani2e»(1654),den för ,ändringen,att tornetafbrötsochgjordeslägresamtbesattesmedstycken, pådet attmanskullekunnabättrebestrykamarkenochförsvarastaden. Förrahälften af 1600,taletbetecknardock icke för stadennågon tilbakagång.ArentBerntsennämner i sitt verk»DanmarckisocNorgis EructbarHerlighed»(1656)detgamlaochnamnkunnigaHelsingborgs slottsåsomomgärdadt afsådanamurar,rundlar, torn och torra graf, var,att detfordom varit ansett för nästanoöfvervinneligt. Men han talaräfvenom I Ielsingborgsåsomenförnämligochvälbyggdhandels ,stadmed ett förmögetborgerskap. EfterRoskildefreden tog Karl X Gustaf själf sitt nyförvärfvade område i besittning. En dag i mars1658 for han öfverSundetfrån Sjxliand till det viktigaHelsingborg,och Erik Dahlbergh,somvar i

HELSINGBORGGENOMSEKLERNA

konungensfölje, har i en prydligteckning(sedermerastucken i koppar förPufendorfsbok om Karl X Gustafochäfvenanvänd af kejs.geo, grafenJ. B.Homann i Ntirnberg förhanskarta öfverSundetochdess stränder)återgifvit denskånskakustensutseende vid detta tillfälle. Helsingborgsstadoch slott äro tydligtframställdafrånnordväst(seaf, bildningensid. 18). Salutaflossas,ochflaggorvajapåfästningens af,

Helsingborg vid slutet af1701Ma1et. Efter oljemålning af okänd i Helsingborgsmuseum.

brutnahufvudtornochäfven på kyrktornet och ett annattorn söder därom,dennyehärskaren till ära.Staden,öfverhvilkenssmålågahus Mariakyrkansesimponerandestigaupp,sträcker sig i norr till Fågel, sångsgatanoch är,såsomju af bildenframgår,omgifven af vallaroch pallisader,äfvenuppepåbranterna.Hamnbrygganskjuterganskalångt ut i vattnetoch är förseddmeden liten tvärbrygga.OmkringKärnan äralltjämtenringmur, vid hvilken i västerframstår ett störrerundtorn medspetsig topp, och innanför hvilkenmärkasnågraandramindre byggnader.Mest iögonfallande för ennutidabetraktaretordevarade alldelesnaknaochskrofligabranterna. All växtlighettyckesvarautrotad; blott två enstaka träd märkasinvid desmåstugorna norromstaden, därHälsobäckenrinnerfram till SundetochS:tJörgenskällaärbelägen.

180

N G

vonSCHMIDTEN

Entid af lugn följde,somländeHelsingborgsstadochdesshandel till stortgagn.Underledning af ErikDahlberghpåbörjadesenbastions, befästningkringsåvälstadensomslottet ellercitadellet,såsomdetnu kallades.1668slopadesdengamlaringmuren,somnumera varobe, höflig. De nyaanordningarnevorodock ej slutförda,närdendanske konungenKristian V i spetsen för en armeanryckte motstadenoch belägradefästningen,somredan efter ett pardagar gaf sig. De för ändri , ngar,denundergått,framträda tydligtpå ettsärdelesvackertsam, tidakopparstick af ansenligadimensioner.Konstnärenframställer på sinbild detögonblick,dåsvenskarneskrutförråd,antändtafenfientlig bomb,exploderar,medankanonaden på Två / ödanska m s örlogsfartyg e s i beskjuta d o rfästningenfrånSundet,bakomhvilket manskymtardanskalandetmedHelsingörochKronborg. A f själfva ä r manpådenna i bild endastkyrkan,somdenutländskekop, stadenser fparsticukarenllångtl ifrån verklighetstrogetåtergifvit,samtnågra få andra byggnader g å . n g . Hurusågemellertid detHelsingborg ut, som år1676lågdärnere vidhöjdensfot? Någramånaderefterofvannämndakapitulationtvangs Kristian V att återöfverlämnastad och slott, och ett kopparstick af Helsingborg i fågelperspektiv,sådantsomdetdåteddesig,finnesi två upplagoraf ringaskillnad,tackvarehvilket vi kunnagöraossenföre, ställningomdessutseende.Omkringhelastadenoch slottetslutersig vallenmedsina tio bålverk, i norr,österochsöderbegränsadafvatten, fylldagrafvaroch i väster afensmalstrandremsa.Stadensträckersig frånnuvarandeAlgränden i norr till nuvarandeBergaliden i söder.Fyra portarfinnas;nämligen i nordostEngelholmsporten, i nordvästKulla, porten,hvarifrånvägenleder åt norr på en bro öfverHälsobäcken, i hvilkensdalgång här och där synassmå hus och kvarnar, i väster Strandporten, till hvilkenvägenleder från höjden förbi kyrkan,och frånhvilkenmanutkommer till hamnbryggan,samtslutligen i söder Landskronaporten,hvarifrånStorgatanliksomnugårframochfortsättes afFågelsångsgatan. Afvenennutidahelsingborgarehadeickebehöftkännasigalldeles

HELSINGBORGGENOMSEKLERNA

främmande i detdåtidaHelsingborg. Han skullemedlätthetha kun, nattagaredapåKullagatan,dåkalladLillagatan,Strandgatorna,Bruks, gatan,Prästgatan,Möllegränden,Kyrkogatorna, Lilla Torggatan,vid hvilkenmärkes en störrebyggnad,Strömgränden,Kolmätaregränden, HästmöllegrändenochLångvinkelsgatan.Men förgäfvesskullehansöka

Helsingborg i början af 1800italet. Kopia i Helsingborgsmuseumefter oljemålning af K. J. Fablerante.

efterdetnuvarandeStortorget,påbyarsplats flerabyggnaderlago. Då ,tidenstorg varbelägetsydostomvåradagarsochutbreddesigstraxne, danförbackenbort motkyrkan. Ett andratorg,heltobetydligtochmed korttillvaro,varAxel,ellerFjelatorget,anlagdt1651därnuSpringpost, grändengårned till Storgatan. De nordligastehusenvästeromLilla gatanhadeträdgårdar åtsolsidan,såockhusenvästeromdennuva, randeBruksgatan. Vid Strömgrändenfannsäfvenstaket. I stället för murarlågo norrochsöderomkyrkansmåhus, af hvilka det norra tjänstgjordesomskollokal.Hospitaletvarbeläget i närhetenafStrand, porten.Inom citadelletärosmåbyggnadernanästanheltraserade,såatt

182

N G

vonSCHMIDTEN

Kärnanstårganskaensam.Påhöjdenösterut i linjemedSödraKyrko g,atanvarenkittelformig fördjupning,hvarestfemmörsarehadevarit placerade.Man kansärskiljatjugofemhuskvarter, af hvilka åtskilliga medungefärsammautsträckningsom i våradagar. Detvarsvåraår,somnu följde för den lilla stadenvidSundet. 1677plundradesden af danskarne;stadoch slott råkadeåter i deras våldochkvarblefvodär intill fredsslutet i Lund två årsenare,då de återlämnades till Sverige. Föråstadkommandetafenbekvämareförbin elsemellanfästningenochstrandenhadeenmängdhusnedbrutits, ,d ochsnartefterhadedendanskekommendantenlåtit förstöradet åter s,tåendeafstaden.Helsingborgvarsågodtsomalldeles tillintetgjordt ochföreteddeenhögstbedröfliganblick;detliknade,såsomen förfat, tareuttrycker sig,»snarareenröfvarekulaänenstad».Stadentroddes ligga i själatåget.Invånarantalethadenaturligtvis i höggradminskats, ochdekvarvarandehadesvårt att få tak öfverhufvudet. PåErikDahlberghsplan afstadenvid slutet af Karl XI:sskånska krigkunna vi tydligt följaförödelsensstyggelse. Kvar äroendastden plundradeMariakyrkaneller Vårfrukyrkan,sommandå kalladeden, ettsmalt kvartersöderomPrästgatanoch hälften af kvarteretnorr däromsamtkvarteret midt emot på andrasidanStorgatan,vidare i stadensnorradelmidtpartiet af detvidsträcktakvarteret vid Stor ,Kulolagatorna, c h som i norrbegränsasafHästmöllegrändenoch i söderaf Strömgränden,JakobHansensegendom,upptagandekvarteretnorrom detföregående,och därtill engårdmidtemotdennuvarandeAlgränden —några af dessagamlabyggnaderfinnasännu i behåll,ehuru i ett mycketmedtagettillstånd. Afven bålverken,somDahlberghuppfört, voro till endel afdanskarnenedbrutna. Pådennateckningärocksåuppdragenen»kommunikationslinea» mellanslottet ochstrandbälverket.Utmed ochvästeromdenna,för hvilkensåmångagårdarskoningslöstraserats,anladesdet nya torget afgeneralguvernörenRutger vonAscheberg. Ett antal illa medfarna husåterställdes.Byggnadsverksamhetenvar liflig; medverkligenergi grepmansig anmed att uppbyggastaden.Redan1680hade fäst ,

184

N G

HELSINGBORGGENOMSEKLERNA

vonSCHM1DTEN

ningsverken,på hvilka bådagrannfolkennedlagt så myckenmöda ochkostnad,raseratspå Karl XI:s befallning.EndastKärnan fick stå kvarochverksamtbevittnadensistastridenpåhöjderna vid Helsing, borg1710.Afven därunderledstadenen ej obetydligskada, i detatt flerabyggnader,däribland detnyaskolhuset,råkade i brand,förorsakad afinkastadebomberoch eldkulor.Hamnbrygganförstördes,liksom fleragångerförutundertidernaslopp. Afvenpåandrabilder från1600,taletändeofvannämndakanman anträffaHelsingborg,såsompåframställningar afsjöslag i Sundet,men det är andrahandsverkochstadenstopografimissuppfattad; på ett kopparstickhasålundaKärnanoch Mariakyrkan blifvitsammanförda. Ettnogsåpittoresktstick,röjande en skicklig hand,men,åtminstone hvadHelsingborgangår,föga trovärdigt, är detmed deholländska fiskarne,hvilkethäråtergifvessnarast af kuriositetsintresse. Enligt in, skriptionen är deten bild af Sundet,hvarest i januari1697 intill 100 holländaregenomdenuppbrutnaisen,påhvilkende begifvitsig ut för attfiska,lyckligenpåen när drifvit i land. Vår stadharafsevärdtom danat , s i denfrämmandekonstnärensfantasi. Snartnoghadestadenåter rest sig ur gruset,men förlängeen tynandetillvaro,ehuruständig fred nurådde.De störremedeltida stä ,dernauppväxte i allmänhetvidsegelledernakring kyrkanochborgen, somsymboliseradeGudochöfverheten;anläggningenafgator,bonings, husochförsvarsverkvarberoende afdennaturligaterrängen.Förhål, landetblef i stortsedtdetsammaunder1700,talet,då emellertid vall, grafvaroch ringmurarsmåningomförsvunnoochhandeloch industri meraän förr börjadesätta sinprägelpåstadsbilden. I Helsingborgvar alltjämtMariakyrkandendominerandebyggnaden,änmerasedan cita ,delletdemoleratsoch afdenfornahärlighetenKärnanstodensamkvar såsomblott ett sjö,ochminnesmärke. Viha följt krigensförödandeverkningar. Därtill härjadefarsoter. Sundstulenspeladeen ej oviktig roll—Helsingörgjordeframstegpå

--A

11111..-

Helsingborgsbekostnad.Hamnsaknades,reddenvarosäkerochfarlig; 1710fannsej ensenskeppsbrygga.Handelsfartygensöktesig följakt, ligen till andraplatser vid Öresund.En storstadhadeHelsingborgju aldrig varit,menväl en viktig ochbetydande ort; nu vardenverkligen förnedrad,hade blifvit en riktig småstad,föga mer än ett fiskläge. Afvendengamla stilfullarådhusbyggnadenhadetillintetgjorts under -kriget.Medel saknades för dessåteruppbyggande,så att man1682 måstehyra lokal för rådhusrätten i Schlyterskahuset vid SödraStor, gatan,därden förblefstationeradäfvenunderhela1700,talet. En stad utanrådhus—det var ju ett tydligtfattigdomsbevis. Efterkrigets slut ärHelsingborgsutseenderegelbundnareän förr. Såsomsynesafenplanöfverbataljen1710(KarlBergquistse.1710),har stadenendasttvå gator i norrochsödersamtfyraparallellatvärgator. I omgifningenmarkerasFilborna,Ramlösa,Dragarehusen,PålsjöochGy, hult,ochnågrahusutanförHälsobäckenbenämnasförstad.Pådenoffi, cielaplankartanaf1737se vi Stor,ochKullagatorna,Norraportenvid slutetafLångvinkelsgatan,SödraportenochKullaportensamtobservera särskildtsjöbrygganmeddessbatteri,hospitaletpådenplats,därdet låglångt in i våradagar,ochlatinskolanvästeromkyrkan. Låtomossnu höra,hvadstadensegenmagistrathar attförmälaår 17381 I dessberättelsenämnes,att vid strandenochtorgetsvästraände äri Helsingborg ett batteri af tiokanonersamtenstångmedstorkrono, flagg,livarmedsaluteras vid behöriga tillfällen. Strax vid batterietpå södrasidan ärensjöbrygga,somännu är ofärdig. Här vid sjösidan ärlånggrundtochmestsandig,någonstädesstenigbotten.Staden har ingenhamn,utanöppenredd. Omkring staden är ingenskogpå 1 mil /4 när.Vägarneäro i/ st 1randsidanbesvärliga af djupsand,menlandsvägenifrån Norraporten till uppländskaorterna ärhårdväg.—Alla hus ochbyggnaderhär i 2aden märo i l af korsvirkemedmursten,heter det vidare,ochdeflesta st h i usfenräro å nu n i godt stånd ochanseende,alla medtegel betäckta. Hospi s t taaletäger d äfven e en liten kyrka. Inomstadenfinnas202bebyggda tomteroch gårdar. Men handelnsägesvara ringareän förr. Under n s å v ä l i s ö d e r s o m i

186

N G

vonSCHMIDTEN

HELSINGBORGGENOMSEKLERNA

åren1709-20hadestadenhaft120borgare,ochsåmångafunnosäfven nu.Borgerskapethadeemellertidunderofredsåren blifvit i det när, masteruineradt;stadenhadelegat»just i gapetför fienden»ochnöd, gatsse all sinhandel tillintetgjord.Mångahusochgårdar,somblifvit slättöde,hadedock nu tagits i besittning.Näringarna voro »brygg bränn, ochkrögeri»(1); ett kattuntryckeri och ett färgeri (anlagdt1731) , existeradeemellertidockså.Annu funnos tre stadsportar. ,

smalochutsträcktefterstranden i enhufvudgatamenägande»enden härligasteprospekt».Mycketprisaskällan norr omstaden,därlands, vägengårösterut,hvilkenmed ett starkt och stadigtsprångspringer uppgenomenpumpstockhögt öfver jorden,och från hvilken borg m arePihl låtit ledavattnet till en artig fontänjämtegatanmidt för ,sittäst fönster.

Helsingborg på 1840.talet. Etter litografi af M. Kfirner.

Dennaredogörelseär ju i all sin korthetmycketbelysande.Han, deloch industri kunde icke få någon fart. Vid midten af 1700 ,hadevisserligentillkommittvålackfabriker,ettbandväfveriochenband fabrik. Man fann emellertidoanständigt, att åkerbrukskullevaraen ,talet hufvudnäring i enstapelstadsomHelsingborg.Hårlemannämneri sin bekanta»Dagbok» attstaden,somvartäckochvälbelägen,1749ägde 1,048invånare.Den hade nu förlorat sitt fordomkrigiska och föga gästvänligautseende,menvarockså litetimponerande,ehurudenju var enför landetviktig platssåsomgenomfartsort.Linné harejmycketatt omtalafrån sittbesök i Helsingborgsommaren1749.Han finnerstaden

.61

I Gillbergs»BeskrifningöfverMalmöhuslän»(1765)klagasockså öfverhandelnsmärkligaaftagande.Manufakturerbestå uti ett band, väfveri,en lackfabrik och ett tobaksspinneri—det är allt. Kvarnar finnastre,somgåmedväder,ochen,somgårmedvatten.Hamnhar stadeningen,ochplantagerha ej någonsärdelesframgångpågrund af detnärbelägnahafvetochdessstormar.Stadenbestår af två gator i breddenmellanbackenochstrandenochäger225vackrakorsvirkeshus. ViddendanskaprinsessanSofiaMagdalenaslandstigning i Helsingborg 1766vardennyaskeppsbrygganfärdig. Denäldsta,migbekantamålningöfvervårstadstammarfrånslutet af 1700 si , nrätta plats.Desskonstnärligavärde är ej stort,mendess kultur historiska innebördobestridlig. Det ärenintressantochgifvande bild , talet afganskastort format,somåskådligtberättarom vårstad för125 år h soedacn.Denna tafla,somtorde hanågondilettant till upphofsman,ger ohssen a vy öfverstadenshufvuddelomkringStortorgetochkyrkanmed störreochmindrekorsvirkeshus,somträngas omplatsen invid gator rochgränder. Vi se från vår högautsiktspunkt,hurusomträd finnas fplantreradeöfveralltpågårdarnesamtvid torgetslångsidorochviddess öst kortsida,hvarestingenbyggnadsynesresasig. å ran Dukenärmåladföre1798,då ju rådhusetstod färdigt vid torgets rvästråasida,—dettafinnesej på bilden,somföljaktligen härrör från en d då h lagoch rättännuskipades i dengamlaanspråkslösabyggnaden tid, vid u Södra s StorgatansöderomSkånebankensforna hus,hvilken min generationännuhar i godtminnefrånbarndomensdagar. Vid torgets e t radelmärkeskronobränneriet,somsägesha haftåtminstone nordväst flnljus sida för Helsingborg.Landtmännenbehöfdenämligendrank e y t t a t s t i l l m

188

N G

vonSCHM1DTEN

till afvelsgårdarneochkommodärföroftare till staden,medförandesina varor,hvilkasalubjödospå torget,som i gamladagarlåg tomtochtyst utomvidmarknaderna.Västligastvidsydsidanärmilitärvaktenshus,som uppbyggdes1778underGustafIII:s regering.Straxnorromtorgetharen afstadensväderkvarnarsin plats. Kring kyrkansynesenhvit,tegeltäckt mur,uppförd i stället för denunder krigetnedrifna ochomgärdande begrafningsplatsen.Några figurerupplifvataflan. En arbetsvagnmed tvåhästarvikeromhörnet till Kullagatanframpå torget, dären liten flockmilitäreruppenbarasig. På SödraStorgatanläggermanmärke till enridandehusar.Skeppsbronskjuter blott ett litetstycke ut fram för , densandigastrandenoch ärförseddmedenhögstång,påhvilken denblågulaflagganhissats.Största delen af desslängduppfylles af tiokanoner,riktade motnorr,medhvilka salutgifves. En rodd,och ensegelbåtligga förtöjda vid bryggan, till hvilken ett parroddbåtar' närmasig. Ute i Sundetäro ett femtiotalskeppsamlade.Somsynes afvågornasochflaggornasriktning,råder sydlig vind,och öfverden danskastrandenhängastoraskyar. I dettasammanhangtordemanmedintresseläsanågra anteck, ningar af envoyén G. J.Ehrenswärd,somsommaren1780tillbragte endag i Helsingborgochdärvid var i tillfälle attåse»detpräktigaste spektakel,somnågonkanföreställa sig,ochsompå få ställen i världen lärkunnasynasochgöradenverkansomnu ifrån Helsingborgsbryg g , an». En rysk flotta,danskaochengelskafregattersamt ett stort antalhandelsfartygsegladeförbi. »Vid Helsingborgsbryggastånågra rostigajärnkanoner,medhvilkasvaraspådensalutbäggerikenaaf för, bigåendeskeppgifvas»,skrifverEhrenswärd.»Bäggerikenaansesaluten gifvas för sig,ochtäflan äremellanbäggerikenasartillerisoldater,hvem somförstkanhinnasättaluntanpåkanonen till svaretsgifyande. Då flottornapasseradeSundet,saluteradede;ifrån vårtbatteriskullesvaras; engammalutsupenartillerikonstapelskyndade till bryggan,affyrade kanonerna,men uti ingenvarmeraän halfladdning,såattrökenkunde synas,menaldrignågonsmällhöras.Jag frågade,omej full laddning bestås;mansvarademig jo. Men artilleriofficeren skall vinna,under,

HELSINGBORGGENOMSEKLERNA

officerenskall vinna och äfvenkonstapeln, att laddningendärigenom kanbli halt'. I sammaögonblicksomvårhögfärdtillägnadesigsaluten, isammaögonblick tog egennyttan ut sin rätt, fattigdomenvisade sitt väldeochefterlåtenhetensinsvaghet.» Se där i förbigåendeen liten tidsbild från»dengamlagodatidens»Helsingborg!

Helsingborg medÖresund vid slutet af 1840,ta1et• Efter oljemålning af E. Westerling i Helsingborgsmuseum.

Viägaäfvenenannantafla afdetslutande 1700 också, dengifvandeenofverblick af torgetochdessgrannskap,afingen mindreändåtidensfrämstesvenskelandskapskonstnär,EliasMartin,den talets H eafBel l slmians n St gockhol b om r .Det g , ärenalldelesförtjusande ypperl igeskildraren liten bild,en lätt och fint utförd handritningmedisättning af tusch, tagenfrån ennågotlägresynpunktänden förra ochmedettmästerligt perspektiv. Här är framför allt lagdtanpåenkonstnärligverkan,och denlilla staden vid detblåSundetmeddetväldigakyrktaketunderen hög,ljushimmel ter sigmerapittoreskän tillförnemedsinagrönaträd

190

N G V

HELSINGBORGGENOMSEKLERNA

vonSCHMIDTEN

obetydligastadenslifiiga ochnättautseende,delvisansenligahusoch storatorgsamtnågramycketvackraträdgårdarmedterrasser,ifrånhvilka manharenpräktig utsikt öfverSundet till SjaAland.Och hanutbris, ter:»Allaminbarndomsgamlafabeldrömmar,omfärder till lndusoch Otahiti,kommolefvande för migvidanblickenafdeotaligavimplarnal» DenbekantefrihetstidsförfattarenHansBergeström,sompå1770, och17804alenvarkyrkoherde i Helsingborg,harägnatstadenochdess grannskapett långtbombastisktode, En ny tid,medfridochgrönska, varinne för den af krigenfordomsåsvårthemsöktastaden;

ochlandtligahus,somklättratupppåbrantenösteromtorget. Man harbörjat att fängslas af denhärliga utsikten öfverstadenochmot Sundet i väster. Det har blifvit grönt i Helsingborg. De fordom naknaochskrofligasluttningarnaha efterkrigens slut undertidernas lopptäckts af matjord,ochsåha de härligaträdgårdarnakommit till medderasnästansydländskavegetationochmedåren vuxit sig allt vackrareochlummigare—stadsboroch främlingar till glädje och vederkvickelse. Stadenvarännuhelt obetydlig—denhade1780blott1,190invå nare,,ochutländskaresenärerkring dettasekelskifteäro i allmänhetej vidareblidtstämdagentemotdensamma.En finnerHelsingborgsnarare lik enbyänenstad;enannan,attstadenhvarkenkankallasstadeller by,och att den från sjösidanpresenterar sig mindrefördelaktigtän Malmö.»Utanspår till lifl» sägerentredje;ochenfjärdeanser,attden påafståndter sigstörreändenvidnärmarebetraktandevisarsigvara. Af allasvenskastäder,somjag sett, skrifverentyskförfattare, är väl Helsingborgminsttildragande,ehurudenicke afnaturen är heltoch hålletförsummad,Andra prisa emellertid denstorartadeutsikten. Linnerhielmtjusadesundersinaresor i Skånemestaf»denhögtidliga blickenfrånHelsingborg»,ochenungtyskpoet faller i hänryckning öfverutsiktenfrånKärnan,»hvilken höjd ingenresandebordelämna obestigen».*) Linnerhielmskrifver för öfrigt1806,attstadensaknarstora bygg nader,,»Dock varnu ett husunderbyggnad,somutmärktesig, till höri , gt kontrollörTaussen• Det lyste medelfva fönster i längden. Gatornaärokrokiga. Vid en afdemär denvattenkonst,somförser sjöfarandemed friskt vatten.Grönskandehäckarmedhvilsäten om gi ochlämnasålundautväg till dubbelsvalka.» Ernst Moritz , fvaden Arndt, somår1804reste i Sverige,framhållerden lilla ochtämligen

»härströmmarsfriska lopp sig böjer, därgrönaparkensigupphöjer, ochneromdennatraktdentäckastadenär, somsvenskakustenklär. manlängs åt hela . P om ojna sienanplantorpryda, h ö d hongjort detskönstaval s växter e rutan tal, af somsmakenfägna, denkullensvärmdamur vill hägna ochliljors skygdsigömttillägna; mani ambrosisk luft här lyckligandadrar; mangudavällusthar.» VårberömdelandskapsmålareKarlJohanFahlcrantzhar afporträt, teratHelsingborg,sådantdettedde sig från sydost i början af 1800 tal , et,påenvälkomponeradtafiamedfintsamstäldafärgtoner. Ännu liggerstaden,hufvudsakligenbestående af envåningshus,samlad vid strandenkring kyrkannedanförKärnan,och åtskilligaborgareidka ännuåkerbruk,såsomframgår af bildensförgrund, hvilken nu skulle

Sej. G. Eck,»BemerkungenMlf einerReise1799»; J. G. Kerner, »Reisetiber denSund» (1803); j. G. Seume, 'Mein Sommer im Jahr HOS»; J. F. Hausmann, »ReisedurchSkandinavien1806 und IM»; J. Macdonald, »Travets throughDemnark and part of Sweden»(1809), och L. de Boisgelin, »Travets through Denmark and Sweden»(1810,—B. besökteSkåneredan1790).

»EM

192

N G V

vonSCHMIDTFN

upptagasafkonsul N.Perssonsvillaområdeochandrahögaboningshus. Vidmynningen af Prästgatanigenkännerman lätt prästgården,som emellertiddåochända intill midten afårhundradetvar i ett bedröfligt

Helsingborg kring midt f IF.00,talet. Efter oljemålning af Westergren i Helsingborgsmuseum.

skick. Vid »Prostastretet»eller»Nykyrkogårdsgatan»,såsomgränden förr ofta kallades,voro riktiga ruckel, och bortomdessakunna vi skymtadengamlateaterladan,därunderensålång tidrymdbehofven afskådespeltillfredsställts,samt det bredvidliggandevarmbadhuset, sompådentidenhadeenkonkurrent i enmindrebadinrättning i ett

HELSINGBORGGENOMSEKLERNA

halmtäcktkorsvirkeshusstrax norrom»Bäckabron».Den öppnaplat, senintill stod ofta fylld medvattenochbildade i våraföräldrarsbarn, domvintertid enomtycktskridskobana. Tomternapå andrasidanBruksgatanstötte i väster till strandens tångvall och voro åt detta håll i regeln planterade;öfverhufvud funnosmångaträdgårdar i staden—vackrastansågskonsulRoothsvid Storgatanvara.Kyrkomurenhadeslopatsochbegrafningsplatsen för, lagts till dennuvarandeutdömdaGamlakyrkogården,som1817började tagas i bruk,ochpåhvilkendåknappastväxteettgrässtrå. Vid torgets västrasidastod nu ettrådhus—tillkommetförst öfverhundra år efter attdetmedeltidarådhusetförstörts—visserlizenmycketoansenligt,men dockmedplatsäfven för tullkatrimarföreståndarensarbetsrum.Krono, brännerietvarnedlagdtochlokalen,liksom i Örebro,inredd till stallar, förden härförlagdahusarskvadronenshästar. 1 närheten afskepps, bryggan,som1816någotförbättrades,—ännufannsingenhamn—låg ett litet obetydligt»tullvakthus».Men härteddesig allt,enligtKristian Molbechsutsago1812,långtmera fattigt och mindre ordentligtoch lifligtänvid Helsingörstullkammare. DetsedermerabebyggdaFisktorgetvarbeläget i hörnet afKohnä, taregrändenochNorraStrandgatan,somi västerbegränsadesafinhägnade tomter,af hvilka åtskilligapryddes afvackraträdgårdarmedfruktträd, bärbuskarochblomsterrabatter.Stallgatanmeddessruckel för stallar, fähusochladorsågdå betydligtruskigare ut än i vårbarndom.Annu inpå 1800 l,ysningen.Exempelvisledde frånStrömgrändenöfverKullagatan ett afloppsdike,betäcktmedstora flatastenar,somlågohögreängatanoch talet föranleddeåtskilligtbesvär.Kreaturkundeännuanträffas i frihetpå gat vardåen fri näringochutskänkningsstälena v orna. r Värdshusrörelsen o m å n g a — blott i Möl l e gränden lågoåtminstoneen tid fyra krogar. Tre g a t o gästgifvaregårdar—vonBergen,MollbergochMunthe—funnos. Det n aaställetvar i traktörenPetterMollbergsstoragård vid torget. frörnämst låg,liksomännupå åttiotalet,stadenshospital,som s vVidåKullagatan r ditflyttats vid förra sekelskiftet från Prästgatan,hvarestman1682 in, t r a t i k a b l a n o g , f r å n

194

N G

vonSCHMIDTEN

köptett litethusförändamålet.Detutvidgadessedermeraochomfattade slutligen,såsomvi väl minnas,heladetkvarter,somnuupptages afen öppenplantering. Ännu i början af 1800,taletstodden1705inrättade Hospitalskyrkankvarmed sitt lilla torn ochdendärihängande ring ,klockan.Den storamagasinsbyggnadenmidtemotuppfördes förstpå 1820,talet,ochhärvarnågra år ettsockerbruk.Någrasteglängrenorrut kundemanej undgå attobserverastadenshögstabyggnad,»Ramelska gården»,somännu vid århundradetsmidt varHelsingborgsenda tre, våningshus.AndramerabemärktabyggnadervorokonsulRoothsgård vidStorgatan;husen norr omStrömgränden midt emotdenvackra trädplanteringenmedvattenkonsten,där Gustaf IV Adolf ochhans drottning,somgafHälsandessnamn,engånglogerade;vidare»Backa gården»,somsedermerainköptes afgeneraltullstyrelsen,och där ,leannska större festfirades1822vid kronprinsOskarsåterkomst,in. fl. Nedre delenaf Lidenupptogs af tvåsmåförfallnatvåvåningshusmed träd gårdst , äppa,hvilka voro kvarända in på18404alet,dåtomtenskänktes till staden—denkalladesentid»Kungstorget»,efterkonungensvistelse iRoothskahuset.Anmärkningsvärd äräfvendenvonBergenskagår, den i kvarteretKarl XI, därengrändsedangammaltgåttfram,såsom ännusynes af de tvenne åldriga hus,somvändasinasnedafasader medtätt sittande fönsterrutor emothvarandra i vinkel mot Södra Storgatan. Menlåtomossefterdennalilla utvikningåtervända till Fahlcrantz> tåla! Till vänster i förgrundenstigerrökenupp ur tvenneskorstenar, somheltsäkert äro stadenshögsta,denenanere vid stranden,den andravid SödraStoragatan,därstensättningenslutade. Det är det vidsträcktabruksområdet, • hvilket för sin tillkomst har att tackagrefve ErikRuuth,somhär1798anladeenlerkärlsfabrikochtvå årsenareett järngjuteri,Helsingborgsförstaegentligafabrikerochsåsomsådanaaf storbetydelse. De omfattadeenmängdbättre ochsämrebyggnader medstengärdesgårdar,plank och staket. Den tiden funnossålunda blandHelsingborgsborgareickeendaståkerbrukare,utanäfven bruks pat , roner.Den storabyggnadenmedgaflarna i norrochsöderofvanför

HELSINGBORGGENOMSEKLERNA

backenär»Grönalängan»,brukspatronensprivatbostad,berömdför sitt vackralägeochsinstorartade utsikt. Karl XIV Johanboddehär1819 ochhar äfvensedermerajämte andramedlemmar af kungafamiljen uppehållitsig i »Grönalängan»,somkvarstod till år1886,dådenned, refs.»Bruket» varocksåHelsingborgsbarnensförtjusning;vintersåväl somsommarkundedeickefinnanågonbättreochangenämarelekplats. Närsnö fallit, skulle detdåvaraLångvinkelsgatan,påhvilkenmanåkte

Helsingborg från norr vid midten af 1800,taler. Efter samtida oljemålning.

kälke i heladesslängdända ut i sjön,liksom vi i vårbarndompå Halaliden,strax norromLiatorp. Helsingborg i början af förra århundradet närmare bestämdt 1816 ä r för öfrigtåskådligtskildradt afgamleTengberg i hansmin, nesanteckningar,någotskrala i språkbehandlingen,mensärdelesintres, santaochupplysande.Man skall icke låtaafskräckasig afformenoch stoffetsfördelning,utan följa denomstadenochdessinvånareväl un, derkunnigeciceronen på hansvandring från hus till hus. Det före, kommeren ej sällan vid läsningen afdennabok,somommansutte såsomosynliggästvid ett dåtidakaffebord,lyssnande till skvallersyst,

YNGVEvonSCHM1DTEN

HELSINGBORGGENOMSEKLERNA

rarnesifriga prat om de käramedmänniskorna—då för tidenkunde manheltsäkertbättrehållaredapåhvarandraän i våradagar. Från1800,talets början finnasocksåandraHelsingborgsbilder. Tengbergomnämner,attmålarmästaren Otto Zebeck vid Lilla Södra gatan(d. y. s.Bruksgatan)äfvenmålademycket i olja, bl. a.en tafla öfverettkaffebeslaghosWeströms(sedermeraHotell Mollberg)ochen annan,utvisandeHelsingborgs torg m. m. På en någotfantastisk vy öfverÖresund,somframställts åtskilligt för smalt, af år1801 (IL Be, langerdel., P.Vanlerberghepinx.och D. Merigotsculp.)skymtas Hel ,singborg,representeradt af några få husnedanförKärnan.Afven för Hälsansfägringhademan ett öppetöga;redan i slutet af1700,talet hadeplatsen börjatbebyggasochförskönas.»Öresund från Hälsan)) kallasen bild, ritad af U. Thersner1818ochgraverad af K. Akrell 1819,hvarpåmanöfverskifferbergenspittoreskaformationerbetagesaf detsegelrikaSundetmedHelsingörochKronborg. Enståtlig taflaöfverHelsingborgpå 1830 komponer , adochnoggranntutpenslad,är den,somägesafkonsul 0. TrappochtillskrifvesFahlcrantz,men'Ivarsteknikochutförandekanske talet, s äpår den d esamtida l e s danskalandskapsskolan.Taflan är snarar epekahän seddo hänemot m saftonen o r gfråns höjderna f u l lvidt Bergaliden.Sundetharlagt sig till ro,ochseglarnesökahamn. Ett romantisktskimmerinsveper denlilla idylliskastaden vid bråtens fot, byarskyrka ochhustak fint aftecknasig motdenvackraljusningen i nordväst,menöfvermarkens blommor,delummigaträden ochbuskarne i söderstigerröken från Bruketshögaskorsten,och två ryttare synas rida norrut på vägen mellanprästgårdsträdgårdenochdenännuobebyggdaRosenschiöldska tomten.Liksompååtminstone ett parandramålningar,harKärnans ochkyrkansinbördesläge icke riktigt återgifyits;naturtrohetenhar offrats föruppnåendetafenstörrekonstnärligverkan. Enanmärkningsvärdförändring i stadsbilden mot förr framgår af dennatafla:stadenharändtligen fått enhamn.Mångabekymmerhade dengamlaskeppsbryggan,ramponeradeller i grund förstörd ängenom krigochängenomstorm,beredtstadensfäder. Efter fyra årsarbete

stodhamnenfärdig år1832,medtvå långa,smalaarmarsträckandesig utifråndenplats afstranden,därdenenklabrobyggnadenlegat.Liksom anläggningenaf gjuteriet är1800,från hvilken tidpunktHelsingborgs utvecklingkanspåras,betecknardenenmilstolpe,och det en mycket viktigsådan,påvägenframåt. Underde två följandedecenniernaundergårHelsingborgej några anmärkningsvärdaförändringar.Såsomsynes af MagnusKörners lito, grafiöfverstaden,seddfrån höjden vid Gamlakyrkogården,gården egentligagränsen i söderfortfarande vid Bruket,somemellertidnågot moderniserats. De lummigaträden ha nedhuggits, ett par af husen =byggtsochnya tillkommit,menvästeromgärdesgården,där i våra dagarStadsparkenfägnarögat,vajarännusädesfältetförvinden.Ham, nenharemellertidicke i verkligheten,såsommångakundeönska,utan blott i ritmästarensfantasi blifvit flyttad söderut. Vid östrasidan af Storgatanse vi ensiradgafvel stickauppöfverdesmålågahusen.Det ärdetnuvarandemuseet,dennyalokalen för trivialskolan,somförut —sedan1789—varitinrymd i etthuslängre norrut vidsammagata, uppförd1845 af rödttegel efter ritningar afprofessorBrunius,somjust höllpåmed attunderkastaMariakyrkanengenomgripanderestaurering —han tog bortbådevapenhusochsakristia. Det ären i Helsingborg enaståendebyggnad,somemellertid i densydsvenskauniversitetsstaden ägerflera syskon. Det synes af Körners bild vara fest i staden— flaggornahahissats i topp.Förmodligen firar man ett kungligtgäst, besök,ty förbi »Södralyckan»framskriderenfyrspändvagnmed för, ridare,sannoliktmedRamlösasomfärdensmål. Tackvare flera taflormedolika utsiktspunkterfrånårhundradets midt,kunna vi få enåskådligföreställning af detdåtidaHelsingborg. Förebilden till II. Miitzels ännuallmäntkända litografi öfverstaden medÖresund,en liten vackeroljemålning af Erik Westerling,har för ejlängesedaninförlifvatsmedmuseetssamlingar. Den mycketdeko, rativataflan,somflankerasaftvenneresliga träd pådegrönakullarne inviddetgamlaelementarläroverket,ger ett starkt intryck af idyll och sommarfägring—härär förvisso»p•rlan vid Sundet». A f Westergrens

196

198

N G

HELSINGBORGGENOMSEKLERNA

vonSCHMIDTEN

storadukmedutsikt öfvertorget,hamnenochendel afdennyrestau r,eradekyrkanserman,hurusomgrönskanpågårdarneförminskats,och äfvenpåtorgethadevälvårdaderadernaaf kastanj,almoch lind, un der , hvilkabordochstolarbrukadeutsättasfrån Mollberg,försvunnit

Kullagatanhöjasig öfveromgifningarne. 1hamnenmeddesstullbygg, nadochminnesmärkeöfver KarlJohanslandstigningsaknas ej heller pådennabild hjulångaren,somsäkerligen var enmycketvälkommen ersättningför degamlafärjemansbåtarne. På sluttningen afnuvarande Oresundsparkenlustvandranågra af stadensnotabiliteter, herraroch damer,blandhvilkamanurskiljerkonsulRooths,Sturzen,Beckersoch stadsläkarend:r Netzlerskaraktäristiskagestalter. Afvenandrabilder fråndenna tid kunnaframhållas.Denskånske målarenEhrnfridWahlqvist har på fyrtiotalet återgifvithamninloppet medenroddbåt fylld afmusicerandeherraroch ett tiotal årsenarepå ettmindreverklighetstrogetsättstaden i vinterskrud,seddfrånsydväst. LarsTheodorBillingmåladeår1850enutsiktöfverstadochsund,och äfvenaf J.Knutsonshandförefinnesenmindre bild. »Helsingborg ochdanskalandet1859»kallar Fr. B.Blornbergssonennågotkuriös tafla,påhvilkenMariakyrkanhvitmenatsochsomförefallervaramålad snarareefter Miltzels litografi än efter naturen. På en målning af MarcusLarsson,äfvenåtergifven i litografi,synesett ståtligtskeppför fullasegelpasseraHelsingborg. DettavarSturzen,BeckersochWieselgrensHelsingborg,somafden förreskildrats i afhänförelseoftaburnaord.Skaldenochnaturvännen kundealdrigsesigmättpådetoförlikneligaSundetsskiftandescene, ner.»Hälsanmedsinlöfskuggadedalgång,'Backarne'medsinahäng, andeträdgårdar, där naturenhärmatSerniramis',hamnenmed sin neapolitanska'molo', se därHelsingborgsglanspunkterl Lägg därtill Ramlösasåsomenförtjusandevallfartsort åt söder till, liksomPålsjö åtnorr,och du skallsomJerusalemsskomakare få vandralängeoch välicke blottgenomSverigeslandskap,utangenomEuropa, för att inomett litetområdefinnapåengångsamladsåmyckenomväxlande, underhållandenaturfägringsomhär.Stadensbarnvetaknapptsjälfva därom;demisstro sina ögon, de äro alltförblygsammaför attana, huruofantligtvackertdettavackraär;menfrämlingenmärkerdet vid förstaögonkastocherkännerdet oförställdt.» Se där ett litet brott,

Helsingborg i vinterskred. Efter oljemålning af E. Wahlqvist år1858.

mellanderöda taken. Af byggnaderna vid torgetigenkänner man tydligt HotellMunthe,somdelvisännuär sigganskalikt. Entredje tafla visarossHelsingborg frånHälsobackarne i norr. Vise ut öfverdetganskaansenligahandelsträdgårdsområdet— i våra dagarupptaget af S:tJörgensplats—medenhufvudbyggnad,somfor, dominrymdebark,ochmjölvattenkvarn.Denlångsträcktastadensöder däromär betydligtsmalareännu,medendastsmåhusochstugorinvid stranden i norr, därsedandengenomutfyllningar bildade Drottning g , atananlades. Det på sin tid nog såförnämaTornerhjelmskahuset vidFågelsångsgatan—ett afstadensfå trähus—ochdetRamelskavid

ned

200

N G V

vonSCHM1DTEN

styckesom prof på OrvarOddskärlek till ochuppskattning afden stad,för hvilkenhanverkatochbetydtsåmycket! Till dehäråtergifnabilderna af Helsingborg vid förraårhundra, detsmidt måäfvenfogasnågrarader af konsthistorikernprofessor Brunius,somvisstickehadesinneendast för våragamlaminnesrika byggnader,utanocksåför naturen. Om utsikten frånKärnanskrifver hanår1845blandannatföljande:»Underensfötterutbredersigden lillatäckastadenmeddessoregelbundnabyggnadsgrupperochåldriga kyrka;det rymligatorgetochvattenkonstendäråsamtdennyahamn b yggnadendärutanförökaintrycket af dettafågelperspektiv.»Ochhan ,fortsätter: »Pådebranter,hvarestkanonerhotade i flereafsatseröfver hvarandra,fägnasåskådaren af nätta lusthus, frodiga fruktträd och doftandeblommor,och på de kullar, hvarestdenväldigaringmuren fordomhöjdesigmedsinatornochtinnar,ochhvarestdefornagraf, varneöppnadesinabråddjup,gungarnuenymniggröda.» P.G.Ahnfelt,»Studentminnenas»författare,som för sinhälsas vårdandevistadesnågrasomrar i Helsingborg,har1858skildraten af vårstadsmestbetagandeidyller med ord,somlikaledes väl förtjäna atthäranföras.»Hälsansbelägenhet, i endalklyftamellanhöga,nästan lodrättsluttandeberg,bildadeen liten fredlyst värld, därmanhade detlugnare i forna tider än nu,sedannyaväganläggningar blifvit dragnadärigenom. Det varsärdelesljufligt att sitta där ochbetrakta denlilla dammensspegelklara yta, näreftermiddagensmelankoliska skenhviladeöfverdenvänligadalen. Där kundemanbådefilosofera ochpoetisera i ro. Ställetsovanligaformationer,envackernaturlek,då ännulämnadåt sig själf, utansynnerlig hjälp af mänskligkonst, gaf behaglignäringbådeåttankeochfantasi.» Snartskulleden lilla täckasommarstadenvidSundetvaknaupp ursinvegetativaro till ett nytt ochverksammarelif. Ännupå1860,taletframhålles af såbetydandereseskildraresom HoraceMarryat och LudvigPassarge, att naturenvisserligen gjort

HELSINGBORGGENOMSEKLERNA

mycketför Helsingborg,menattmänniskandäremotgjort litet. Den senarefinnerstadendyster,nästanfrånstötandemedsinatrångagator, somvändasiguppåthöjden,därKärnanstår—så»kolossalochimpo, nerande,att fantasienmåstesväfva till denromerskaruinvärlden för attfåenvärdigjämförelse». Detmåsteocksåerkännas,att sextiotalets

Helsingborg på 1860stalet. Efter samtida oljemålning.

Helsingborgpåvår bild frånsjösidanickesersärdelesinbjudande ut. Framfördet lilla rådhusetstår ettgammaltruckeloch af denärmaste byggnaderna,sommötafrämlingens blick strax vid ankomsten,äro somligafögabättre. En mängdträplank,uthängdanätochuppdragna båtarförhöjaejintrycket. Ochdockhardenstad,som vi härse,gjort åtskiligaanmärkningsvärdaframsteg. Hamnen,byarsnorraarm blifvit enomtycktpromenadplatsoch därvi seredaktören af NyasteOresunds.Postenstuderade sista ny. heterna,haromändratsochbetydligtförbättrats.Längstupppåtorget

202

N G

HELSINGBORGGENOMSEKLERNA

vonSCHMIDTEN

längst i norr. I södermärktesEssenskavillan,Närlundaoch Villa Canzonetta,Sturzen,Beckersdiktarhem,ochsnartefterresteesigdetståt ligaVikingsberg ur grönskan norr omHälsovägen. aA n o r, äger detvackraFredriksdahl i stadensnordöstradel. Bläddrarman i illustreradetidningarfrån sextiotalet,kanman på träffa,äfvenenochannanbild frånHelsingborg. Af A. T. Gellerstedt finnessålundareproduceraden liten originalteckning af staden,sedd frånsödrahamnarmen.»IllustreretTidende»offentliggjorde en dag envy af Stortorgetmedköpenskapen i full gångochen utsikt öfver staden,som vanligt från sydost. E tt Stockholmsförlagspridde en litografi af A. Ney,påhvilkenHelsingborguppenbararsig i helasin fagralummighetmedfjärrblick motdetsegelfylldaÖresund.Ciselören Rydbeck,somtorde varabekant för äldrehelsingborgare,har målat stadenfrån södravallgrafvenochen hel del andranuförgätnautsikter frånSundetsstrand. VårgamleritlärareSvenAnderssonpresenterade i en tidning en teckning af detnyavarmbadhuset,somdå låg i förnämensamhetpå strandenmed enträdgårdstäppaframför sig åt söder. I bakgrunden skymtarmankallbadinrättningen vid degamla»Hallarne».»När järn, bananblir färdig till Helsingborg,medstation vidRamlösa,blir kom, munikationenmedstadenbådebillig ochbekväm»,skrifverBernhard Cronholm1865. »I Helsingborg»,tilläggerhan,»harman nu också börjatvidtagaåtgärder för att görastaden till en komfortabel badort, i hvilketafseendeden bör hafva att vänta enlysandeframtid. Man hartill förra åretsbadsäsongbyggt norr omhamnenute i hafvet ett badhus,somärmycketändamålsenligtinrättadtochdärjämtedetmest smakfula,man i denvägenkanse.» Ännu för tjugo årsedanuppe, höll°sigsom vi veta,mångafrämlingarsommartid i Helsingborg för sinhälsasskull. Det vill synas,somomförhoppningarne,uttalade i deanfördaraderna,snartnogskulle uppfyllas för vårstad,som allt m , erablir enbesöktbrunns,ochbadort. Långsamtmensäkerthadeutvecklingenförsiggåttunder18004alets förstahälft.SåsomTengbergmeddelar,ägdeHelsingborg,som1816

resersig detKjellmanskatrevåningshusetoch därbredvidposthuset i stället för dekorsvirkeshus,därgurnmanSanderhöll marketenteripå sintid. I århundradenhadeKärnanståttallenauppepååsen,omman frånserden branta,slingrandeLångvinkelsgatan,på ömsesidor om hvilkenhusen klättrat ett betydligtstycke upp. Nu se vi därjämte någotsöderutdet fritt liggandesjukhusetochej långtdärifrånelemen, tarläroverkets för dåtidenshelsingborgareslottslikabyggnadpåhöjden ofvanomdengamla. Väl inkommen i staden,betagesdockfrämlingen afvackrasmåplanteringarochplaskandespringvattensamtfinnerdet helaganskanätt. Enannan för staden viktig nyhetmeddelardennatalande bild. Tvennegodsvagnarpådeninrehatnnkajenafslöja för oss,att Helsing ,borg fått järnväg,hvilketinträffade i nådens år 1865.Stationshuset medsin plantering stod på mark,hvarestnågra år innan varit sjö. Gasverkethade då redanfungerat i sex år. Söder var,såsomfram går , afensamtidamålning,en föga viktig stadsdel,norr omhvilken plogenännusattes i jordenoch där tre stabbamöllorfrestadetillvaron jämtedenstora,holländskaväderkvarnen.Grönalundsutvärdshusoch Hafströmskabryggerietvore alltjämt demestkändaoch oftastsökta stälenadär. Stadenhadeemellertidundergåttfleraförändringarändenämnda. Ihela vårtland vidtogunder1860.taleten liflig byggnadsverksamhet; såock i Helsingborg.Lurendrejerihandteringenhade börjat förlora betydligt i anseende;driftigt folk, verkligaaffärsmän,fyllda afverksam, hetslust,gjordesiggällande,befriadesomde blifvit från flertalet afde besvärandein, ochutförselförbuden,ochstoramagasinsbyggnad«upp, fördesmedanledning af denväxandespannmålsexporten.Afven ett skeppsvarfkom till. Eröfringen afmarkfrån Sundetfortgick alltjämt. DetstoraStewåliuskahusetrestesig bokstafligtsagdturdenfornadyn snedtemotinrehamnen,ochutepånorruppstod°småningomettganska stortantalmerochmindreförnämligahusoch villor vid denyanlagda gatorna»Esplanaden»ochPaulsgatan.Särskildt dröjdevandraren vid Beck,Friiska,WahlinskaochNolckenskavillornasamtHamiltonhouse

~dg

204

N G

vonSCHMIDTEN

haft1,864invånareoch271gårdar,1866,efter hvilket år vi få tänka ossdenhäråtergifnataflanvaramålad,6,650invånareoch673gårdar. Under18704aletgör sig ett allmäntuppsvinginomaffärslifvetmärk, bart,ochdettauppnårunder1880,och1890,talensinkulmen.Under defemtonåren1880-1895fördubblasfolkmängden. Det har fram hållits, attHelsingborg till följd af de ofta inträffadebelägringarnaicke , haftnågonsärskildblomstringstid. Efter enlångfredsperiodkornden

Helsingborg frän södrahamnarmen år1909. Efter dekorativ oljemålning arJustusLundegärd i Bankaktiebolaget Södra Sverigesafdelnings, kontor i Stockholm.

slutligen,betingad af fleraorsaker,och helt naturligt undergickäfvensjälfvastadenunder kort tid engenomgripandeförän, dring,somvåra farföräldrarickeenskunnatdrömmasig. På Torner, hjelms I Ielsingborgföljde dedjärfvaochklarsyntaaffärsmännens,kon, sulernasHelsingborg.Systerstaden vidSundetssmalastedel,Helsingör, ärförlängesedandistanserad,ochafSkånestädernastårnuendastMalmö framomHelsingborg,somdock har en påtagligaresjöstadsprägelän provinsenshufvudort. Allting blefstörre,renareochsnyggare,och— manmåsägahvadman vill —mycket,omän ej allt, äfvenvackrare. Desmåsandöknarneochrucklen,somvisserligen ej alltid voro pitto, reska,försvunnoochdärmeddetta,enligtminmening,odrägligamellan, ting afstadochland,somförut existerat.

HELSINGBORGGENOMSEKLERNA

Detskulle föra oss för vidt att här ingå på allaförändringarna, ochdetvore väl äfvenobehöfligt,enärman kort och godt kansäga, attdetnuvarandeHelsingborg till denöfveryägandedelen är en frukt afåttio,ochnittiotalensarbete;dessyttreskepnadär ett verk afdessa decennier,omänansatserfunnosredanpåsjuttiotalet.Gatornasistånd, sättandeeftermodernaprinciperhaderedan då tagit sin början,och nyavägarutlades.Teaterbyggnadeninvigdes1877,menså godtsom allaandra offentliga ochmonumentalabyggnader i Helsingborgäro tillkomnasenare.Från dettaenaståendekvartsekel i Helsingborgsstads utvecklingshistoriaförskrifva sigsålundarådhuset,GustafAdolfskyrkan, ålderdoms,,sjömans,ochvanförehemmen,våra sjukhus, de många byggnaderna för el ementarläroverkoch folkskolor,metodistkyrkan, goodtemplarhuset,frimurarehuset,Folketshus,folkbadhuset,tingshuset, posthuset,telegrafverkets hus,hamnbyggnader,ångfärjestationen, hu, saretablissementen,ridhuset,vattenverketsslottslikahögreservoar,salu, hallen,elektricitetsverket,bankpalatsen,komfortabla hotell,enmängd hyreskolosserochfabrikskomplexpåsödersamtOscar II:s terrassicke attförglömma,hvilkasamtligasatt sinprägelpå detmodernaHelsing borg. Afven restaureringarna afKärnanochMariakyrkanmåhärom, , ämna n s. Nyatorg hautlagts,och för öppnaplatserär i allmänhetsörjdtpå allrabästasätt. Inuti och kring stadenbreda siggrönskandepIante ringar af sällsyntfägring, åt hvilka en kärleksfull omsorgägnas. , Till deäldreparkerna,StadsparkenochOresundsparken— i vårbarn, domställd på äl Sl - otshagen—uppcagandeområdet för den stora konst,och industri u tälningen1903,somblef afsåstorbetydelseäfven för stadens ut, ,titser seende—,S:tJörgensplats,Hälsodalenochandramindreplanteringar samteslutligen m n Pålsjö skog.Dennasistnämnda,som blifvit stadens e ngenduom,är förvissoen afdessstörstaprydnader—enstorartad stads park få motstycken. »Det ären vild skog afhundraårigabokar, , fmed ö v mig e om r dehärligaparkerna kring DarlingtonHouse i Der, erinrande byshi l ä re,mminnhembygd,skrefdäromen främling för femtio årsedan, a d t i l l s t a d e n — s l

206

N G

vonSCHMIDTEN

tiläggande:»den är särdeleskuperad och erbjuderutmärkta motiv för enlandskapsmålare».Den långsträcktaDrottninggatansalmalker ochdedubblaraderna af lindar kring tre af Mariakyrkanssidormå äfvenbringas i erinran. Påett naturligt sätt harHelsingborganlagtsochdessområde ut, vidgats.Branta vägartorderedanundermedeltidenoch väl äfven,då stadenlågsamladuppepåhöjden,ha ledtfrånfästningsområdetned till stranden.Påömsesidoromlandsvägen till Landskrona,somsedanblef Storagatan,ochdessanedfartsvägarbyggdesdetsenaremedeltidaHel, singborgupp.Mariakyrkansplats vargifven i hörnetafStoragatanoch denförnämstatvärgatan,somledde ut till skeppsbryggan. I gatukors ,ningenuppstodtorget,och vid desssydöstrasida midt emotkyrkan byggdesrådhuset.Genomdehopadebyggnadsgruppernasganska vid ,sträcktaområdenframdrogsengatavästeromStoragatan;detblefLilla gatan(nuvarande Kulla kyrkan ladesnågotöstligare(nuvarandeSkolgatan),så attplatsenkring , kyrkankom att göra ettmeraslutetintryck.Sedantillkommo Strand ,gatLorna i l och, l a allteftersomstrandenväxte ut i Sundet,flera kommunika , t,ionsl o erder, g så attman i våradagarnedanförplatån i stadenscentrala ,delräknar o fem c gator h påbredden. När stadensträcktesig alltmera ut åtnorrochsöder,blefvo följaktligentvärgatornaflera. Det nya Stor B r u k s g torget , ladesutefterden af danskarneunder Karl XI:s krig utstakade aförbitndel oselreden n mellan a ) fästningenoch sjöbryggan. , Långtut åtsöderharHelsingborgsträcktsig—här är detstora fabrikssamhället—,ochmantorde nuvågaförutspå,•att i en framtid hRååkommer v iattinkorporeras l medHelsingborg,liksomLimhamnredan kblifviteförenadt n medMalmö. Å t norrharstadenföljtdentilsmalnande vkuststräckan ä tillsPålsjö.Utmed denyareuppfartslederna,såsomPauls gat HälsovägenochBergaliden,har densmåningom , an,Tågabacken, tklifvit e r upppåhöjden;privathusen ha följt de publikabyggnaderna i ospåren.Den magnifikaterrassbyggnadenhar satt Stortorget i direkt förbindelsemedområdetkring Kärnan,och den har visatsigvara af m

HELSINGBORGGENOMSEKLERNA

207

denstörstabetydelse för stadensutvidgning åt öster. Utefter hela linjenharhöjdenockuperats.Tågaborgsvillastad,Olympiameddess idrottsplats,Wilson park! Mera behöfver ej nämnas.Stattena står ej längreensamt,utan harknutits fast vid staden. Somtkanväl klandras.Stadsplanenkundetidigare,änsomskett, uppgjorts för äfvenenaflägsenframtidmeddess,enligt allt attdöma, storamöjligheter.Ocksåhamnområdethar ju blifvit högstafsevärdt utvidgadt•Författaren hör ej till dem,somständigt och högljudt klandraden norrahainnbyggnadenstillkomst,somhan äfven finner ganskanaturlig—defördelardenbringatstadenärojuuppenbara,och för ettstadssamhällekan ju aldrig de ofta missriktadeestetiskaintres, senaenbartvaradebestämmande.Man får emellertid lifiigtönska,att Pålsjöstrandenmåtte bli bevaradochickeutsättas för förfulningsattentat afdetkommersiellaförvärfsbegäret. Åtskilligt tyder äfven på, att smakenförädlats;ochvännerna till stadensförsköning ha blifvit allt fleramedåren,hvilkas rika erfarenhetheltsäkertgjortmångahufvuden klokare.Den senaretidenha ju vederbörandehaft tillfälle attpustaut och i lugn betrakta sitt verk. En dylik hvila är alltidhälsosamoch görskönhetsbegäretmeralefvande. Motarkitekturen i detmodernaHelsingborgkanmedfoganmärk, ningarframställas. I regelnröja debyggnader,somuppfördes i våra städerundersextio,, sjuttio,ochåttiotaleningenfinaresmak;manefter, liknadeitalienskapalatsfasader i oädeltmaterial,gips ochputs. Men äfvenmotensenaretids byggnadsverkkännerman ofta lust att in ,vända. I mångasvenskastäderharbristenpåframståendeochdugande arkitekter gjort sig på ett sorgligt sättgällande,särskildt för tjugo å trettio årsedan.Vackra profpådenkraftigablomstring,som för när, varandekännetecknardensvenskabyggnadskonsten,finnasemellertid också i Helsingborg,äfven omde icke äro talrika—ochdock,huru mångatacksammauppgifter för enbyggnadskonstnärerbjudasicke i en stadmeddessnaturligaskönhet! Tyvärrsakna vi alldelesbyggnads m , innenaf konstnärlig art från äldreperioder,frånrenässansens,baroc, kensochrococonstider. Det gamlarådhusetvid torgetfrån slutet af

208

N G

von SCIIMIDTEN

1700,taletharundersinsekellångatillvaro blott burit vittnesbördom byggnadskonstensförfall. Detär emellertid icke afsikten meddessarader att bibringaen föreställningomvåradagarsHelsingborg,såmycketmindresom för fattaren för ett par år sedan på annatställe gjort ett försök därtill. , Helsingborgarnekännasin stad väl,ochhedrandeoch vackert är det heltsäkertförefintligaintresset fördessutvecklingmedafseendepåden yttredräktens finhetochvärdighet. Vår tid är fotografiens,och en oerhördmängdbilder af det äldreHelsingborg,somfinnes i behåll, ochdetnyareärospriddavidaomkring. Men äfven i våradagarhar stadenvid Sundetägtkonstnärligafratnställare af dessskönautsikter ochpittoreska vrår,omänHelsingborgochvattnetdärutanförmeddess mångaskiftandesyner ej kansägasha fått sin store skildraremed penseloch färg. Den skånskemålarenJustusLundegårdha vi att tackaför flere finahainnstämningarfrånHelsingborg. På en stor duk harhan på ett karaktäristiskt sätt, kärnfullt ochlefvande,framställt stadenfrånsjösidan,hvarifrånden i våradagarter sigalldelessärskildt imponerande,sedanpalatsliknandebyggnaderoch hvita villor klättrat uppblandhöjdplatånslummigagrönska. En sällsam:storartadoch enaståendeanblickerbjuderstadenfråndanskakustenellerfrånSundet. Förvissokanmansäga,attHelsingborgbildaren ståtlig port till Sverigesrike och attfrämlingen viddessåsynmåsteintagas af lust att närmarelärakännavårt vidaochvackraland. Icke minstdärföräger stadensin storabetydelse.

SturzewBeckeromSundsnaturen.

sY•

Någraanteckningar. Af THEODORTUEVESSON.

...MSCARPATRICKSTURZEN,BECKER(Orvar Odd)intog somnaturskildrareensärplatsbland1840,taletspoeter.Han stårblanddem i vissmånsomföregångaren till åttiotalets, ouu vuande.Mer änsinasamtidaharhanmålarögatinförnaturen,denfriska ochomedelbaranatursynen.Hanslandskapsbilderägaen vederkvic, skan jd oepoetiskrealism,somverkarsåmycketmervälgörande,somman ju wnästanaldrigannarsmöterden i tidensnaturpoesi. s aDetvarsärskildttvålandskap,—hvarandra rakt motsatta—som Sturzen,Beckerälskade. Det ena var fjällandskapet, det vilda, stort r psande,sådanthan t. ex. skildrat det i »Sulitelma»och i »Norges gri FjxIde». k i —Det andra var idyllensljusögdaochlummigalandskap, sådant l d han gifvit det i sinaDjurgårdsminiatyrereller i några af sina luftigaoch fina»crayonskisser»frånSundetsvänligaochtäckastränder. t enegentliga»slätten»,vårskånskaslätt,somsedanskullefåsåmånga D B å å t h s l e

210 T H E O D O R TUFVESSON

hängifnabesjungare,förstodhandäremotaldrig—uppsvensksomhan var.Den varhonomendastdet»flackasteochenformigaste»hankunde skåda,»tråkigvälmåga,tröttandegudsvälsignelsepååkerochäng». Mengrepshan aldrig af slätten, blef emellertidSundsnaturenså mycketmer förhonom,—särskildtlandskapetkringHelsingborg,som hanaldrig tröttnar att prisa. Han upptäcktehär, att "detgifvesäfven iSkåneoch i rikt mått'paysages' af denstörsta,— — afdenmest förtju s,anderomantik». Skildringen af den, nanatur möteren allt som oftast i hansdiktning, — hanboddejuockså härnere,dels i Kö, Villa Canzonetta• penhamn,dels i här vid Sundetsstrand Helsingborgunderstörredelen af sitt lif. Och blefhan till sist i tillfälle att bygga sig det lilla förtjusande diktar tusculum,somhankallade»VillaCanzonetta»,,»en litenvisstump», somhanskrifver i ett bref till envän. Helsingborgsnaturentog,somsagdt,hanshjärta i synnerligenhög grad.—»Helsingborg,—det är minstad för mig»,utroparhanpå ett ställe,ochannorstädesförklararhan »för min del lutar jag betydligtåt derassida— — hvilka vilja sätta Helsingborg framför allt annat. Ickederför,somskullemanej finnaandrasvenskalandskapet till och medmerastorartade, lika effektrika ochslående i förstaögonblicket, mendärför attdennataflaintresserarmera i längden.De andrasvenska naturernaegastorhet,egabehag,ega,hvad ni vill; mendesakna 'if, dehafvadennaurnordiskatysthet,dennahögtidligaorörlighet,somär afensåpatetiskverkan förmomangen,mensomblirnedtryckandeför enlängresammanvaro;häråterharman ett målerimedfigurer,ettrör,

S T URZ E N , andeoch sigförnyandeskådespel;det ärennatur, ligtständigtomväxl E CK E R medhvilkenmankanumgås i ställetför vidhvilkenmanB icke tröttnar, att blott i förbigående O Mbeundraden.» Ochhur förtrolig S U blef N ejSturzen,Beckermeddenna natur! Dess färgeroch linjer,D dess stämningar i tindrandemorgnaroch Sväxlande N rosigasolnedgångar, i tystnad och storm, i sommaroch vinter! Här A T U varalltidämnenR förhans »crayonochpensel»,—ochhanförstod att E N måla!Rasktoch fiffigt,påen gångsäkertoch känsligt,trolladehan 2 ycken, och Sundsnaturen !efter i dessadikter, framsinalandskapsst 1 betagande,somSturzen,Beckerengångsågden. friskochdaggigoch 1 måfå framnågra dylika»crayonsskisser» urhans Jagplockarpå

böcker;läs—ellerkanskerättare se!—denna bild af envårmorgon öfverSundet.Hvilken läckerfärg och hvilket ljustskimmerharhan inteförståttgjuta öfverden! Och hurdenspelar af Id! "Stiguppenvårmorgon,dåsolenliggeröfverdendanskakusten, idessaträdgårdar,dristigthänkastadehärochder i denyckfulltskurna branter,underhvilkasskuggaHelsingborg äranlagdt,stig uppom ni behagar,ochblicka ut öfverSundet,öfver detta haf,som här är en flod!men en flod medhundratalsseglare,ost, ochvestindiefarare, amerikaner,britter,linjeskepp från Archangel,fraktfartyg från medel, hafvet!betraktadennatafla,såensam i sitt slag,så rik påmotiver,så full af färgochkänsla,och tillika så dramatisk!—Se,hurudenvak, nandedagengjuter sitt alltbjertare ljus öfverSjälandskustmeddess afmorgonrodnadenpurpradeskogar,mellan hvilka lustslott, byar, kyrkoröfveralltskymtafram,och huruKronborgsgråafästningspalats meddeprunkandetornspirorna stiger,liksombelyst afenpurpurröd bengaliskeld fram ur nattensdimmor! Märk hvilket nytt lif, som i dessaögonblickrörer sig öfverSundetssmäkrusigaböljor. Det ärden glänsandesvanen,somvänderåter till sinavälkändavikar, det ärden långbentastorkenmedde ,, e rnrörlig,bredskuggaöfversjön,det ärdessatallösahärar afvildgäss ochvildänder,dragande i långa,oändligakolonnertättöfvervattenytan ö dlanSundetsbådastränder, för attsöka i bukternaenfristad försina mel a strumporna », k a s t a n d e u n d e r s i

•

212 T H E O D O R TUFVESSON

äggochungar. Här ochdärliggerenförsåtlig båtmedlystnajägare; allamanhukasig nermellantofterna,medandetsjungandetågethviner förbi,derpåsermanenochannanblankbösspipastigaplötsligenupp, pang,pang!der blir ensåradfågel efterkedjan,denhållersigännu

S T URZ E N 213 , Baranågrarader, —menlefvandel—Detta ärSundet i morgon, B E CK E han R skildrar det endag,dåstormenligger sol,— vi skolahärsehur öfverdet! O M »Tänker», skrifver han i »Brefå laDemoustier» till baronessan S U N P.»föromväxlings D skull S Nenstorm,enorkan i dessafarvatten! A T U DReskum mandeböljordraga E N

i väldigamassorförbi,—framåt! hvarannde rastlöstjaga, —enursinnighets!—påändlösstråt. Detvildtgenomluften hviner, ochliksomen rök öfversjön det står; heltgulbleksolenskiner, derur skyn för ettögonblickhon går.

SundetmedKnonborg.

rcrect , m tr tk que~ p,

DekommalängstuppefrånSkagen, derNordan sittersomflaxandeörn, dedjupaböljeslagen, ochgnyt,somfyllerhimlenshörn; medenschock,somutaf miljoner afhafvetsvredgade»gossarblå», defnysandetritoner, dethelaKattegattliggerpå.

(Efter trAsni(t pit 1850-talet.)

ettögonblickuppe i luften, nu falla vingarnatillsamman,den arma stackarenplumsarblödande i hafvet ..» Ochför atttagaännu ett morgonstycke,hur i all sin korthet ut söktär intedennastrofom»Sundet» i dikten»AnneMarie»: »———sedetheldsten tidigmorgontimma, näralltinglysesupp afösternsglöd! hurskogochbygder uti solskenglimma ochSjälandskustender, hurpurpurröd.»

Såträngs,såpressasdensamman iSundet,denvilda jakt till slut, härblir detmedyrandegamman enkalabalik,var det ej förut; motsträndernatumletsig bryter detvräkermotreflarochlångsträcktgrund, detkokar,detsjuder,det ryter, detspottarmotskynmedhädiskmund.

214 T H E O D O R TUFVESSON

S T URZ E N , guld öfver vissa punkter af vattenytan,—hvilka blick af gnistrande B Eaf CK R flyta likt strimmor eldEbland de öfriga merochmindreskuggade M med ett rosenrödtsken på någottoppsegel af partierna,—samtOleker desaktaframvaggande utåt Kattegatt eller liksom S U köpmansflottorna N glödgardenuppstigandemörkastenkolsrökpelaren från någonångare bakomhorisontenD S N A T U Kännerni igen detta'? N i svararmigkanskenågotom Dar, R E N danellerna;evigtoch alltid Dardanellernal jag för min del ger»hund, 2 ochropar i stället:LefveÖresund! turken»engoddag Anengång:1lefveÖresund,Sundetvid Helsingborg! 5

Kringrymden,denvida,vida, renthus är fejadt,sålångtdu ser; påöppenredd,härbåtarej mer; ettsegel,ettenda,allenast, nuskönjsdärbortamotHellebxk, —en lotsbåt,detvisarsiggenast påhelamanövern,lugnochkäck ..» Detta är målning i ord,—mendet ärocksåmusik,—stormens ochböljornas,och af enovanligtgripandeverkan.Sundet i morgon ,sol,Sundet i storm,—men hur harhan ej också skildratSundet i aftonstämning! Hanstår en höstkväll ochskådar ut öfverdessvatten,och så kommerföljande lilla tafia till,—helt i förbigående,menhuräktaoch hurvacker i tonen! »Detvarenhöstafton af detvackraslaget.———Endastnågra lättarosenmolnspegladesig i detlugnahafvet, det tornbekrönta Kö, penhamnmeddanskavallenframsteg från horisontengenomdenrena luften i en förtrollande violett färgton; på vattnet lyste några hvita segelsomgungandesvanor i aftonrodnaden.» Densistaradenkunde enmodernnaturpoetafundashonoml— Enannangångvandrarhan vid stranden»nedanförHelsingborg». »Harni njutit», utroparhan,»afdessa———scenerier,såkaraktäris, tiska för Sundet,sånästanuteslutande för justdennapunktderaf? Dessablidasolnedgångaröfver ett slumrande haf! Hur allteftersom detgyldneklotetsänkersig neremotdendanskakusten,alltingmålas i enmerochmera luftig ton, hurhöjderna vidPåhlsköp,skogendär, bakom,landtuddarnaframåtViken,meddenhvitglänsandekyrkanaldra ytterst,alltmerförlora sig i ett drömliktluftperspektiv, i magisktväx, landedemi,teinter,nurodnande,nu violetta,nu i ljusbrunteller grått, sådanaförtrollandefärgspel,sommanutom vid detunderbaraSundet, kanskeendastträffarunderItaliens himmel! hur solen,äntligengöm, inandesigbakomenaftonsky af lätttöcken,ännukastarenförstulen

Sålångtmedögatduskönjakan ensvärm afsegel,enskog afmaster, smärtajollarmedystrahopp ochbukigaskeppmedtungamaster.

Selotsbåtendermedsin rödalapp, se,dären blixt fråndenmörkafregatten, sedärenångbåtochåteren, ochfiskarflottiljenfrånKattegattsvatten. Till de nuåtergifnabilderna från Sundetsstrandskulleännu fler kunnaläggas,—mendessamå vara nog. De belysa tillräckligt, hur högthansdiktarhjärtaälskadedennafagraochljusanatur,ochhur märk ,lighan i grundochbotten ärsomnaturåtergifvare.Somvi förut påpe kat, , —enföregångsman till Bååthmidtibland40,talspoeterna,äfven iversensrytmik för öfrigt. Han visarsighadenmodernatidens sätt attsepånaturenochåtergifvaden.Han är framför alltsannochärlig i sin naturskildring, alltarrangeradt är för förstagångenbannlyst,— naturenlefver i hansdikteräktaochoförfalskad inför en. Han ären föregångsmantill Bååth, och på sättoch visocksådenförsteskåne, poeten,ehuruuppsvensk till börden.Abninstone den förste,som i

Elev

•

216 T H E O D O R TUFVESSON

modernmening gifi)itskånsktlandskap. Och inte minstdärförböra viskåningarminnashonommedtacksamhetochglädje,ochisynnerhet denstad,somhanälskademerännågonannanoch hvars naturhan återgifvitkärleksfullareänkanskenågon.

Någraaf Helsingborgskungligaminnen. I bilder. Af G SCHLYTER.

1 .rådhusetstillkomst yttrade en gångriksantikvarienHans Hildebrand,att »ettförsök att skrifvaHelsingborgshistoria 1 u0 l6 äg\ehadeHelsingborg kommit attspelaen roll i denordiskaländernas E häf DetTärenlysanderad af nordiskaregenter,furstar och furst, - der.som innor, fästatsinanamnvid vårstad. På den plats,somsyneså T 231 låg fordomHelsingborgs slott, hvaraf nu endast 0ld0enpå sid. bi »Kär o kvar.Dennastad var långt in i nyaretidenresidens, , g nan»finnes stad i Helsingborgs slotts län;och på slottet tilldrog° sigsedanlångt f o g i medeltiden tillbaka likamångaglänsandefestligheter,såsomvid kung, f lo iga•trolofningarochbiläger,somviktiga historiskahändelser. e händelserskola vi endastnämnadem,somäro hug b Blanddessa flästade , årådhuset n svackrafönstermålningar.(Redogörelsen för glasmål, ni ngarne är delvishämtad från den omderastillkomst så förtjänte t e l f i v g e t e f t ö t r f e ö Y

kikr

218

G.SCIILYTER

konsulnin. in.OscarTrappsberättelseomdem i en af stadens tid, ningarden 17maj1898.) Tio sådanafinnas,utförda*)efterkartonger afprofessorn m.friherre G. 0. Cederström. Blott de tre fönstren itrapphusetafse emellertid me, deltiden. I mjdtenvisas»Fredsa mötetmellanNordenskonungar, Birger,Erik MenvedochHåkan Hålägg i Helsingborgden21 juli 1310»(Detta fönsterskänktes af && direktören GustafRooth i Närt), it". , 0 8 . . . berg).Som så ofta valdesHel, T ,4 singborgäfven dengången till 'I Ill. 4 'V INKNo.. l kongressort för tvistigheters sli, r " t r e l . Nart K il £5 x 4 li i 5 5 tande. Det viktigastemötetvar i ••s •, I T C l i1 8k r ' 4 1 " detnyssnämnda,dådetrekonung, r;1 4 d i l l • r E I l1( arnejämteenmängdfurstar, pre Dt t t t ' later , ochrådsherrarsammanträf, N e n d5 fade i hufvudsyfte attsökaordna alldenoreda i Norden,somupp, b .kik ståttgenomoenighetenmellan konungBirger i Sverigeochhans Bli' 't'E ..0 .., ht/11 IM bröder. I Arrild Huitfelds»Dan, I84 marcksRigis Kronicke» (1652) If M rsik. läsavi bl. a. följande raderom r074 n fredsmötet,hvilka utgöra början t10: s eetfianie ir afdenrelation,somdärom före -. v ,kommer:»Sammetid 1310.feria r Fredsmötet1310. Yr 6.antediembeatx Mari x Mag i dalen, paaKongHaagens i NorgegodeBehag,er i til Helsingborg, . , forhandlet oc gjorten evig Fred imelletn Kong Erich aff Danmarck, l 'n Kong l Haagen.aff Norge,KongByrge affSverig,HertugChristofferaff asmålningarne i rådhuset utfördes i Herrar Neumann Vogels glasmåleri, i t i Gl anstal Stockholm 4. i U 4 s t A J A

NÅGRAAFHELSINGBORGSKUNGLIGA MINNEN 2 1 9

HallindocSamso,GeertGreffue aff Holsten,HerHenrichGreffue aff Meckelnburg,paadenene,HertugWoldemaroc Erich aff Sverig,paa denandenside,atdeskalvzerehuerandreBistandige,imodhuemdet

kel

Drottning Margaretha lösgifver.konung Albrecht.

Erik XIII förnyar Helsingborgs privilegier-1415.

er. All Kiff oc Trxtte,somdenncmoc derisAnhang tu l diss hafuer vret irnellern,skal vre ophoffven». Irådhusetstrapphusfinnasvidarefönstermålningar,föreställande, huru»DrottningMargarethalösgifverKonung Albrecht af Mecka lenburg i Helsingborg1395»samt "Erik X111IbrnyarHelsingborgs

220

G.SCHLYTER

privilegier1415» (den sista skänkt af konsuln in. ni.OscarTrapp). Uti magistratenssessionssal finnas trennefönstermålningar, skild, randetilldragelserfrånCarlarnes tid. Till vänsterse vi sålunda,huru »Carl X Gustafankommertill Helsingborg är1659»(skänkt af ban ,,kirenm. in. C. G. Cervin i Stockholm).—Ylidtfönstrettänkesvisa händelsen,då »Carl XI låter nedrifvaHelsingborgsbefästningar är 1680»(skänkt af byggmästaren n). in. J. Andersson i Stockholm). Uppdragethäromgafs åt Erik Dahlbergh, i hvarsdagbok vi under nämndaårangåendehändelsenläsaföljande: »OchaldenstundhHans Maij:ttnådigstiblandhannatbefalte, att jagmcdhall flijt skulle låtasprengningochraseringen af Helsingborg försiggåå,dy resteden24 julij jag dijt, och i detjagsammadag til ,bakarijda skulle gickbetzletsönderi munnpåhästen,hvilkenmerkian d , essigvara frij, somdenderuthandesvarmodig,gickhanmedhmig öfvergrafvvarochdijken fält inn,stupade,dåjag föll af,menblefmedh footen i stegböglenhengiandes,så att hanmig ett gottstykesläpade, ochjag utaf fallet,somderafbåde i ansichtettsomeenkannerligen i ryggenilla blefskadd,migmåstesammaafftonmedhstoorswedalåta bringa till Landzcrona,hvilket fall twifwelsuthan ett förbådhwar för denstooraolycka,sommigsedanderopåfölgde.»—FörHelsingborg varraserandetafdessbefästningarenlycka. Först därefterkundedet utvecklasig,befriadtfrån deupprepadeplundringar,stridernaomfästn . d la vå e g in Inskriften å dettredje fönstret i »Carlasalen»lyder: »UlrikaEleoa flora, förd af JohanGyllenstierna,anländer till Helsingborg1680» (skänkt af byggmästarenIn_ m. J. P. Holmberg i Stockholm). Om dennaepisodberättar d:r 0. Malmströmuti sina»Anteckningarrörande drottning UlrikaEleonora d. ä.och Karl XI:s hof» bl. a.:»Den4maj påmorgonenlämnadeUlrikaEleonora sittgamlafädernesland,dithon aldrigmeraskulleåterkomma.Hennesmoderochsvägerska,debåda drottningarne,togopå bron i Helsingörfarväl afprinsessan,somdärpå stegned i konungensegenpräktigtsmyckadeslup.— Under salut frånKronborgochden å Helsingörsreddliggandedanskaeskadern

NAGRA AFHELSINGBORGSKUNGLIGA MINNEN 2 2 1

fördesslupen af dendanskesjöhjälten Nils juel till Helsingborg.—— Pådenmedblåttklädehöljdabrygganmottogshonafänkedrottningen, somomfamnadesinblifvandesvärdotter.——GrefveBengtOxenstierna

Carl X Gubtafsbes5k1659.

Carl Xl låter nedra'. befästaingarne1680.

medriksmarskalkenssilfverstaf i sinhandhälsadedenkungligabruden åkonungensochsvenskafolketsvägnarvälkommen till hennesnya fädernesland, ett hälsningstal, på hvilket dendanskeambassadören baronjuel svarade.Därpåbegåfvosigänkedrottningenochprinsessan meddebådadanskaambassadörernapå hvarsinsidaochBengtOxen,

222

G.SCHLYTER

NÅGRA AFHELSINGBORGSKUNGLIGA MINNEN 2 2 3

stiernasamtJohanGyllenstierna framför sig motstaden. Här mötte deputeradeafprästerskapetochstadensmyndigheter.Prinsessanstan, nade;honräcktemedförbindlighetde andligaherrarna sin hand att

Ulrika Eleonora anländer 1680.

Carl XIV Johan landstiger 1810.

kyssaochåhördemagistratenstal.» Om denkärlek,helsingborgarne hyste till sin stad,vittnarföljandeutdrag ur detta»Sermon»,somdå hölls»åsamptligeinwåhnaresvägnar».Talaren yttrade bl. a.:»Ehuru, wälStadhenHelsingborgsäges,förLandtzcronasStadzbättreuppkomstz skull, till enoundwijkeligundhergångvara beslutin,kunna wij dock

omöjligentänckia, att then ort ochstadh,somhimmelenmed!)Edhers Kongel.HöghetzförstaanträdandeuppåSwerrijkesgrunderharlyckelig giort,skullekunnaeffterthennadaghnågonRuin blifvaundherkastad, uthan i thessställe till Edhers Kongel.HöghetzEwiga Glo, rieusaihogkommelsemedhfast bättreprivilegier,ähnthennå, gonsinhafft,bekrönas,attorten therigenommåblomstras till ett odödeligtmonument, så för helaeffterkommanderne,som allt folck ochtungomåhl utij närvarandetijderochsålänge werdenstår, bära witne öfver thetallerliuf—saligsteelenoel somutij EdhersKongel.Hög hetzhögapersonSwerrijkebe, kommitochDänemark gifvit hafwer.——BådeGudh och naturenharförordnat, att Hel, singborghbequemligastEdhers Kongel.Höghetzförstafotspor uppåSwänskjordskulleemot, taga.»—Detta var i maj1680. Somvi ofvan sett, kom Erik Dahlberghredanunderpåföl, jande juli månad hit för att Magnus Stenhocks intåg 1710. verkstäladenanbefallda »ra, seringenafHelsingborg».Dennagälldeemellertid blottfästningsverken. Dentill UlrikaEleonorariktadevädjan låterframskymtaen oro hos stadensborgare, att helastadenskullejämnasmedmarken.Detta skulle emellertidicke blifva dessöde. Därtill varinvånarneskärlek till sin stadför storochstadensbelägenhetalltförgynnsam.

221

SCHLYTER

NÅGRA AFHELSINGBORGSKUNGLIGA MINNEN 2 2 5

Motivet i det mellan de bådarådhussalarnabelägnaförmakets fönsterärMagnusStenbock i spetsen för sina»getapågar»1710, Det varden 6 mars1710,somStenbock tog det af danskarnautrymda Helsingborg i besittning. Istadsfullmäktigessessionssaleller»Bernadottesalen»drages upp märksar , nhetengenast till det afKonungOscar II skänktamidtfönstret, hvilketåtergifver»CarlJohanslandstigning i Helsingborg år1810». Dennärmaretidpunkten för dennahändelse,då stamfadern för Sverigesnuregerandedynasti förstagångenbeträddesvenskmark, är angifvenådetmonument,som till minne af tilldragelsenrests vid Hel, singborgshamnochnumera är belägetå denplats,bilden å sid.225 visar.Inskrifterna åt österresp.väster å dettamonumentäro: KRONPRINSEN CARLJOHAN ENHALLIGT VALD AF SVENSKAFOLKET LANDSTEGHAR DENXX OCTOBER MDCCCX

Generalstab,hvarjemteofficerare afEortification, afSkånskaoch Mör, nerska H u s a r m , ente,anförde af DerasChefer,åtskillige Civil Embetsmän,en stor Deputation afMalmöhusLänsRidderskapoch Adel,Presterskap,Stä, R e gBorgerskap e m e n ochMenigeAllmoge,anförd afnämndeLänsLands, dernas höfding, Riddaren terna GrefveG.J.v.Ro, a m t ssen,Deputerade från a Lunds f Acade, m i e , och K o särskildt n afdennastadens uestenrskap,gMagis, Pr e och n Borger, s trat skap, e infunno g sig ochformeradeHaij t somvar åibryggan, decor w eradämeden m r yckenhet f flag, v gor.» Det heter d telsen viadare i berät Carl XlV Johansmonument. bl. ea.: R »Omaftonen voro alla hus i stadenilluminerade,stadensRådhus ecl eaireradt å bägge sidormedlampor,hade på sidan åt torget en transparent,föreställande i en ömsombergig och fruktbar trakt det SgwenskaLejonet i halftståendeställning underskuggan af enåldrig e hvaröfwergenomnågramolnNordstjernanframlyste, i fonden för Ek, Lej hoppet och däröfwerNytändningen,nedanskriften , onetsyntes »Extiora redibunt».

UNDER CARL XIV JOHANS REGERING BYGGDESHAMNEN OCII FULLBORDADES MDCCCXXXII

Frånen i »HelsingborgsStadsRådstuguProtokoll» för år 1810 intagen,afstadensdåvarandeborgmästare,lagmannenm.in. A.P.Ståhle justeradberättelsehämta vi följandeupplysningarrörandekronprinsen CarlJohanslandstigning. »Till enangenämhugkomstäfwen för Efterwerlden will Magistra tenhär hafwaintagenföljandegenomMagistratensförsorg affattade Berät,telse. Helsingborgden23octob.1810. Dennastad åtnjötdenLyckan,at få ernottagaHansKongl.Hög, hetKronprinsenJohanBaptisteJuliuswidDessförstaanträdepåswensk b till o mötesDerasExellenser,HerrarGrefve II. H. vonEssenoch Eri, herreJ. C. Toll, åtföljdeden förre af Hof Statochdensenareafdess t t e n . » — — »

Söndagenhölls hos H. K. H. Gudstjenstpåfranskaspråket) af ProstenochKyrkoherden i FarhultDoctor L. S.Wählin,ochpå efter m , iddagenbehagadeH. K. H.tagaenpromenadomkring i staden.Om ") Den 19 oktoberhade Carl Johan i Helsingör i närvaro af ärkebiskopenJ. A.. Linc1blom ni. fl. antagit denevangeliskdutherskaläran.

lee,-

226

SCHLYTER

aftonentäcktes H. K. H. bewistaen widRamlösaBrunn af endel af LänetsinnevånareochförenämndeOfficersCorpsergenomHofmar skal , kenochRiddaren A. C.Ar.PlatensförsorganställdGlädjefest,och tillåtapr&sentation af alladerwarandeGifta och ogifta Fruntimmer af allastånd,samtefternågratim, marsuppehållderstädes åter, wändatill staden. Måndagenden22 varhos H.K. H. Cour på förmidda gen, H. K. H.täcktes ,besehwarefter de afHansExcellencem. m.HerrGrefveEricRuuthhär istadenanlagdaFabriquer.Se, danH. K.H. låtit förklaraDess nådigawälbehagöfverdenna Stadensvid detta tillfälle åda, galagdaunderdånigaglädjeoch tillgifwenhetförH.K.H.:sHöga Person,behagade H. K. H. i dagkl. 8 f. m. i Högwälmåga begifwasig härifrån åt Christi, anstad,åtföljd afDessSwitoch underde lifiigaste,ofta uppre, padeHurrarop och lyckönsk ni garför H. K.H.:s fortfaran (ad XIV Johan.) ,denSällhet.» , UnderHelsingborgsfattigvårdsstyrelsesförvaltning finnastvänne donationsfonder,sombärakonung Carl XIV Johansnamn,denena erinrandeomkonungensförsta landstigningpåsvenskmarkochden .) Efter en till minnesskriften af hoffiitografen Alfred B. Nilsonhärstädesskänkt fotografi af »densistekopparstiekaren»professorKristianForssells (f. 1777 i Helsing borgstrakten - - Allerum --; d. 1852)berömda porträtt af konungen, Forssells gynnare. ,Porträttet, resultatet af fem ärs arbete, utfördes efter enoljemålning af RGe'rard,sedan Forssellåterkommit till Sverige.

NÅGRA AFHELSINGBORGSKUNGLIGA MINNEN 2 2 7

andratillkommen till minne af CarlJohans»vunnesegrari Tyskland». Densenarefonden varursprungligen ett»sammanskott,verkställdt i Helsingborgsstad åsöndagenden21nov.1813,då TeDeumafsjung,

Oscar Is besök1846.

KonungOscar II öppnarriksdagen.

des»,alltså i år jämnt100,årig. Det ärdenförstnämndafonden,som afsesådenpå sid.118afbildademinnestaflaniHelsingborgsrådhusoch somenligtkonungensegenbestämmelsekommerstadensfattiga till godo. Uti»Bernadottesalen»finnesvidareettfönster,förestälande»Konung Oscar I medKronprins Carl samt ar urstarne GustafochAugust i

228

G.SCHLYTER

Helsingborg1846».Undersommaren1846hölls hof här för att lära kännadensydligasteprovinsen,då,såsomdet står skrifvet,stundom ändatill »19kungligaoch furstligapersonerpå engånggästade uti dennastad».(Fönstret ärskänkt afkonsulnm. in. C. G.Stewenius i Helsingborg.) Dettredje fönstret i salenbärföljandeinskription:»KonungOscar II öppnarRiksdagen»samt i nedrekanten: »IKonungOscar11:s25:teregeringsårlätHelsingborgsstadmåla dettafönster.» Uti den å sid.218omnämndaberättelsenrörandeglasmålningarne irådhusetheterdethärom:»Pådetta sättharmanvelatvisaochhug, fästadentacksamhet,Helsingborgsstadkännermotdenregent,som i såhöggrad visat sitt intresse för dennastad och underhvarsspira densammanått en utvecklingsomaldrig förr». Dennaglasmålning visarKonung Oscar H, omgifven af sinasöner,kronprins Gustaf numeraHans Majestät Konung Gustaf V, samtarffurstarne Carl ochEugen. Dennaframställning afnågrablandHelsingborgskungligaminnen börickeafslutasutan att äfvennågraandraviktigarekonungabesök i Helsingborgsedanbörjan af 1800,talethäromnämnas. Sommarenår1807tillbragtekonungGustaf IV Adolfjämtedrott. ningFredrika fleraveckor i Helsingborg,ochunderdenna tid besökte dehögagästernaupprepadegångerdendåuppspirandekurorten här, städessamttogo den under sittnådigahägn. Vid ett afdessabesök behagadedrottningen gifva den nya brunnsinrättningen det lyckligt funnanamnetHälsan.— I dettasammanhangmå erinrasdärom, att sedanpå tillstyrkan af lifmedicus m. m. d:r J. L. Hafström år1890 företagitsbrunnsborrningar i Hälsanochden»saliniskakällan» därstä i dagen,drottningSofiatäcktespå gjordframställninggåva ,deslabragts käl nnamnetSofiakällan. Utiuppsatsenangåendestadsförvaltningen i Helsingborgnärmast

NÅGRA AFHELSINGBORGSKUNGLIGA MINNEN 2 2 9

före1863berättades(å sid. 50), attstadenreste en äreport för emot, tagandeafkonungCarl XV ochdrottningLovisaden 7 augusti1862. Detvar ettlysandefölje,somdågenom»norratullen»gjorde sitt in, tåg i Helsingborgefter att hafvagästatryttmästaren,sedermeraöfver, hofstallmästaren,Tornerhjelm å WramsGunnarstorp. Det svenska konungaparetåtföljdesnämligen af prinsessanLovisa,numeraänke, drottning afDanmark,prinsChristian afDanmarkmedgemål,seder, merakonungChristian IX ochdrottningLouise,åtföljda af fyra barn, nämligenäldstesonen Fredrik,sedermeraFredrik VIII, somdå för förstagångensammanträffademedsinblifvandegemål,vidareWilhelm, numerakonungGeorg I af Grekland,samtdöttrarneAlexandra,nu, meraänkedrottning af England,ochDagmar, nu änkekejsarinna af Ryssland,äfvensomprinsHans af Gläcksburg. Ar1863hölls ett stortlandtbruksmöte(det10:deSkånskaAllmänna Landtbruksmötet)jämteindustriutställning i Helsingborg.På Fredriks, dahlanordnadesdendaglandtbruksmötetöppnades,den23 juli 1863, enstorartad fest för konungCarl XV,ochhansbröder,prinsarneOscar ochAugust.Konungenboddeundersin vistelse här i Tornerhjelms husvidFågelsångsgatan. På1860,talethöllosårligakapplöpningari Helsingborg,hvilka ofta voroförenademedglänsandefestligheter, då deltagareochåskådare talriktsamlades i Helsingborg från stora delar af Skåne.Dåvarande ryttmästareTornerhjelm var ordförande i kapplöpningssällskapetoch räknadeofta viddessafestligheterCarl XV blandsinagäster.En gång viddenna tid var Carl XV åtföljd afkonungarneChristian IX afDan, markochGeorg I afGrekland. Dethändedå,attdessatre konungar togosig uti familjenTornerhjehnsberömdaspannenpromenadi staden tilsammansmedfriherrinnanTornerhjelrn, ett minne för stadensinvå, nareafganskaovanligtslag. Den31 juli 1865invigdekonung Carl XV Landskronaoch Hel. singborgsjärnvägar. Det var en nydaningstid,somhade grytt. På vårtstationshuslästesblandsmakfulladekorationerdeframtidsmättade orden:»IgnotasnovasquealasMercurio et Marti dabunt»(»deskola

230

SCITLYTER

gifvanyaochokändavingar i fredochkrig»),ochvidRamlösastationen, ditfesttågetångadeefterinvigningarne i LandskronaochHelsingborg, lästeskonungensvalspråk:»Landskallmedlagbyggas».Vid denstora festen i Ramlösapåeftermiddagenföreslog förstehofjägmästaren Tor, nerhjelmkonungensskål,därvid d:rSturzen,Beckeruppläste afhonom

Utsikt Iran Kärnan åt öster. (Slottshagen, utstillIningsfititet 1903.)

författadeverser. Det berättas, att härefter»behagadekonungentaga till ordetoch i ett längre tal antyda,huruledesmänniskan i allasina ideellasträfvanden ej borde förgäta att iakttaga äfvenmateriens for, dringar,enärhon i annat fall lätt blefveöfvermodig»(sekonungens porträttå sid.65 i sambandmeddäromtaladhändelse). Någrastrofer af OrvarOddsvackrapoemvidRamlösafestenböra häråtergifyas. Han kvad: »Heltnyss, o Kung, i ridderligalekar Dugångarntumladekringhedoch slätt, —bedriftens ättling ej sin art förnekar,

NÅGRA AFHELSINGBORGSKUNGLIGA MINNEN 2 3 1

ochlynnetröjermannensanor lätt ochhvadhanbråspå,omenfjellörnsnäste, omsparfvensbo inundertaketsfäste. Mendennafest, der i naturenssköte, isommargamaparkensfrida tjäll,

S i o t t s k a g e n .

tvåsyskonstäderha i dagstämtmöte, betydermeränfägnad för enciväll; ejdagensgjordagerning blott vi fira, menframtiden,somskall uturdenspira. Se,detta är på sitt vis detsublima ivåradagarsid, en trolldomskraft, somingensiare i fordomtima hardrömt,hvad dristig drömhaneljest haft: attgörarummet,rymderna, till inga ochtimmar in uti minutentvinga.

232

SCHLYTER

Se,detta är triumf! Men det ärmera, detärenlycka,somej fanns förut; låthypokondernängsligtgrimasera, vigåframåt,det ärdockvisst till slut!

KonungOscar11:sterrass.

Detrör sig,pulsarnagåmeralätta, —vårtsekelshälsaligger just i detta. Hvargenomvildaskogar,tiomila, igenomödsligdalgång,sprängdaberg, dentämjdaeldhästfrustandesesila, alltomgestaltasoch fårannanfärg;

NAGRA AFHELSINGBORGSKUNGLIGA MINNEN 2 3 3

detväxerskördarpådenljung,hantrampar, ochguldhanshof uröknenssandhafstampar. DuKonung,gläds åthvarjedagsomdenna, denåt Din kronagerenperla mer! Hursvenskasvärdetbiter, väl vi känna, hursvenskaspadan,hackan—här Du ser; ochärligtkarlatag,det lika gäller, omväg det bryter ellerbjörn det fäller. Hell Dig,kung Carl!Hvarhelstdetmandomkräfves, derär Du främst,menfreden harockså afidrott nog, vi vänta ej förgäfves, attäfvendär Du skall iblandossstå, somhittills för ossan i slutnaleder till arbetetsbedrift, till mödansseger!" Helsingborgsnorra hamninvigdes den 2 sept.1891 af konung OscarH,somdåanlände till stadenmed»Drott».Den för, stahamnanläggningenhadein, vigtsår1832.Någramånader eftersistnämndainvigningtog konungCarl XIVJohanden, sammai ögonsikteoch teck n,adedärvid med krita sitt namn på norra broarmen, hvarefterdet inhöggs i gra, nitenochförgylldes (se Or, varOdd,»Helsingborgoch dessnejder»,1851). Utom Carl XIV Johansnamnteck, ningfinnasånuvarandehamn, OscarlEs namnteckning å »Terrassen».

234

SCHLYTER

NÅGRA AFHELSINGBORGSKUNGLIGA MINNEN 2 3 5

parapetendelsCarl XV:snamnnärahamninloppetochdelsOscar II:s namnytterst åparapeten.Enligt hvad jag erfarit,hafvadessanamn, teckningarnedskrifvits vid tillfälligabesök afbemäldekonungar. Till detnyarådhusetsinvigning i januari1897sändekonungOscar II följandenådigasvarpåstadenshyllnings,ochtacksamhetstelegram:

HansMajestät»till minne af dettakungligabesöktäckteskrönadetta arbetemedsinhöganamnteckningoch tillåta, attdennabyggnadmåtte fåbäranamnetKonungOscar II:s terrass»,svaradekonungen: »Medstörstanöjeochtacksamhetmottagerjag dettaanbud. Ar, betetär till heder förstaden.»

»Jaglyckönskarsamhälletmycket till dagenstilldragelselikasom till destoraframstegpåallaområden,somkännetecknatsenareåroch jagmeduppriktigglädjebevittnat. Oscar.» Vidinvigningen afKonungOscar II:s terrass varkungOscarper, sonligennärvarandejämtedåvarandekronprinsen Gustaf och prins GustafAdolf.Festligheternaägderumden12 juni 1903.Sedankon, suln N.Perssonå stadsfullmäktigesvägnari underdånighetanhållit, att

Jämntfyra årtionden efter detofvanomtalade10:deallmännaskån, skalandtbruksmötet1863hölls ett nyttallmäntlandtbruksmöte i Hel, singborg,det21:sta,äfvendennagång i föreningmedenutställning, »Industri,,Slöjd,ochKonstutställningen i Helsingborg1903».Denna utställningöppnadesden 11 juni 1903,dagen före dennyssnämnda terrassensinvigning, af utställningenshögebeskyddare,Hertigen af Skåne,Hans Kungl.HöghetPrins Gustaf ild4 numeraSveriges kronprins. Vid sittbesök i Helsingborgpåföljandedaggjordekonung Oscardet uttalandet, att detgladdehonom att prins GustafAdolfs

236

G.SCHLYTER

förstaofficiellabesök i Skånestode i sambandmeddebörjadeutställ, ningarne.Konung Oscar Il vistades då som så ofta eljest på det kungligalustslottetSofiero,ett par kilometer norr omstadensgräns vidPålsjöbäck. Längetorde deticke dröja förrän dettakungliga slott, efter afslu tandet , af nupågåendeinkorporeringsförfarande,hvartill slottets nuva, randeherre,Hertigen af Skåne,genomsin hofförvaltninglämnatväl, villigtmedgifvande,liggerinomHelsingborgsgränser.Helsingborg får dåglädjen att icke blottsåsomhittills ofta blifva besökt afSkånes hertigfamilj,utanäfven att själft tidtalsvarahertigparetsresidensort. TackvareDerasKungl.HögheterKronprinsen Gustaf Adolfs ochKronprinsessan Margaretas nådigatillmötesgående har denna minnesskriftkunnatprydasmedderasbilderochnamnteckningar. *

Årensvinna underhändelsernasväxling.Helsingborgsskönhet, desshärligaochframskjutnaläge vidSundets 'hals, gårdocksomen klar ton genomtiderna. Vi förnimma där en starkkänsla af stolta minnen,af viljestark dådkraftoch af ljust framtidshopp,grundadtej minstpådenkungligaynnestochomvårdnad,Helsingborg alltid kun, natglädjasig åt.

HelsingborgsMariakyrkas predikstol. Af SIGURDWALLIN.

!ELSINGBORGSMARIAKYRKAharafsinfornarika inred, ningbevarattill våradagartvännedeförnämstaprydnaderna. :Vissadelar afdengamlamöbleringenhavisserligenbortta, uv praktfulla orgelnochorgelläktaren,andraha skurits bort ochlämnats u åtförgängelsen,utanannanersättning än tillfredsställelsenhosensen o tidsändradesmak,såsomdemedeltidakorstolarnasamtsidoskeppens läktvarem. m. Somhelhetexisterardärfördengamlainredningen ej u längre,menmanhar all anledning att glädja sig öfver, att debådaså w välgudstjänstligtsomkonstnärligtfrämstalemmarna i kyrkansmöble, g ring,detförnämligamedeltidaaltarskåpetochdenpraktfullapredikstolen i Christian IV:s tid,ännualltjämtfinnas i behållochefterall sanno från likhet ,t kommaatt för framtiden förblifvaHelsingborgsMariakyrkas för, nämstakonstnärligaprydnader.Båda äro af den art, att deförtjäna sdenvidsträcktasteuppmärksamhet,hvadan ettingåendestudiumochen o c h e r s a t

238

WALLIN

utförligpublicering afdembäggeär ett ej oviktigtönskemål,som ty, värr ej ännu blifvit uppfyildt. Med de här införda af bildningarna jämtenedanståenderader har man velat rikta uppmärksamhetenpå predikstolenskonstnärligaegenskaper,ehuruhär ej kan bli frågaomatt sökafastslådesshistoriskaplats i förhållande till öfrigaalsterafsamma periodsträsnidarkonst. Därtill kräfves ett allt för stortantal jämförel, ser—till stor delännuej gjorda—medmångfalden af andrasamhö, rigakonstverk i detsydligaSverigeoch i Danmark. Rörandetiden för sin tillkomstbärpredikstolensjälfettvittnesbörd i årtalet1615,somfinnesinlagdtå dörren till trappanbland den rika intarsiadekoreringenådessöfre fyllning (fig. 8). Hela predikstolen är till uppbyggnadoch stil homogen,hvarförmanmedganskastorsäker, hetkanhänföradetta årtal till dethela. De inskrifter,som för öfrigt förekommaåpredikstolensbröstning, å ljudtaketsamt å panelningen vidpelarenutgöras af bibelspråkochlämnaalltså ingaupplysningar omstolenstillkomst. A panelningenpåpelarensframsidaunderljud, taketståtvännevapen,skurna i relief (fig, 1). Till vänster(heraldiskt räknadttill höger)står detdanskariksvapnetunderChristian IV iden fullständigaform, hvari det oftastförekommer å mynten fråndenne konungstid,medprovinsernasvapen i krets kringrikssköldenmedde treleoparderna.Under vapnetstår C 4 i monogram(Christian IV) samtbokstäfvernaR I' P (= RegnahärmatPietas,fromhetstyrker re, geringar,konungensvalspråk). Till höger(heraldisktvänster) står drottningAnnaCatharinasvapenochdärunderhennesinitialer i mo, nogramochbokstäfvernaR MD SS T R ege MeDomineSanto SpirituTuo,regeramigherremed din heligeande,drottningens val, språk).Drottning AnnaCatharina var dotter af kurfurstenJoachim Fredrik afBrandenburgoch förde därförBrandenburgsvapen.Sam, tidigtsomfadern blef kurfurste, år1598,ochinsattekurfurstesceptret i sittvapenshjärtsköld, har äfven drottning AnnaCatharinaiakttagit sammaförändring afvapnet,ehurudettaplägadegörasendastaf kur, furstarnasjälfva. I vapnetpåpredikstolen är emellertiddennaförän, dringej iakttagen.Christian IV:s regering inföll mellanåren1588och

IIELSINGBORGSMARIAKYRKASPREDIKSTOL 2 3 9

1648;år1597förmäldeshanmedAnnaCatharina,somdog1612. Ar 1615äktadekonungenKristina Munk. Här på predikstolen stå de kungligavapnenantagligensomettstatensmärkeungefär i sammabe. tydelsesomen inskrift å en offentligbyggnad,attdenuppförtsunder

Fig. 1. Christian W:s och Anna Callinrirms vapen i snidad och mälad relief mellan bilder at patriarkerna Abraham, Isak och Jakob; panel il pelaren bekompredikantplatsen kHelsingborgs Mariakyrkas predikstol.

denellerdenkungensregering.Kungavapnenståregelbundetpå pre, dikstolarrundthelaDanmarkfråndenna tid ochgesåledes i och för sigingen direktanvisning om, att dennapredikstol skulle varit en kungliggåfva till Mariakyrkan,hvilket för öfrigt ej vore otroligt.Den omständighetenatt drottningAnnaCatharinadogredan1612behöfver ejhellerbetyda, attvapnenuppsattssenastdetta år. Anda intill 1615

glebII a I mall ~VI å IVIVI IV VIV P•011 4 t MGM• :Eeg , ve v. 1•vdB e åvila 1 /./. • M Et I, ,• t •e• e , _v m % 0 •• lm 1 'UV ,

Fig. 2. Helsingborgs ålnrinkyrkg. it s t er.

Fig. 3. Helsingborgs Marizikyrkas predikstol, sedd från söder,

242

WALLIN

hadeingenannandrottning trädt ihennesställe,hvarförhennesvapenfort, farandehadesinnaturligaplatsvidsidanafkungens.Vapnenmotsägaså, ledesej,atthelapredikstolenenligtårtaletpådörren blifvit färdig år1615, hvaremotbeställningentroligtvis liggerminstettparårtidigare i tiden)) Aftotalbilderna (fig. 2 och 3) framgårpredikstolensuppbyggnad i stort sedt. Den är uppförd vid den femtepelaren i midtskeppets norrapelarradoch är riktad motsöder,vinkelrätt motkyrkanslängd, axel.Materialet är ek,somdels är synligt i sin naturliga,mörknade färg,dels i rätt stor utsträckning är behandladtmedmålning i flera färgersamtguld och silfver.Inläggningarförekommadels å stolens ochtrappansbröstningar (fig. 4 och 5), delssärskildt rikt ådörren till trappan(fig. 7 och 8). Själfvapuedikstolskorgen är uppbyggdpåen 8,sidiggrundplan.Fem afsidornaäro fria, enstödermotpelaren,och intill debäggenärmastesluta sigtvännesidopartiermedfyrkantigplan, tilbakadragna i förhållande till denegentligakorgenmedpredikant, platsenoch symmetrisktutskjutande åt sidorna. I detöstra afdessa sidopartieruppmynnartrappan. Hela densålundasammansattamång, hörnigabröstningen är enhetligtbehandlad (fig. 4-6). Hyllande på ettbredt, fylligt listverk står enuppbyggnadmed karyatidpilastrar i hörnen(fig. 5) och hvarje sida prydd med en storrundbågig figur, relief (fig. 4).Afslutningen upptill är ett kraftigtutspringandelistverk. Karyatidpilastrarna, af ett vanligtrenässansschetna,visa en halffigur, höjandesig ur ennedåtafsmalnandepiedestal,prydd meden lejon, maskoch fylliga fruktfestoner.Figurernabärapåhufvudetenkudde, påhvilkenkapitälethvilar.Karyatiderna äro tolf till antaletoch före, stälaapostlarna.Ansiktena äro variationer på två typer,enskäggig ochenskägglös(fig. 4 och 5). De attribut,hvarpådesärskildaapost la , maäroigenkännliga,ha här i flera fall gåttförlorade,och afdeåter, ståendesitta några lösa i apostlarnashänderoch äro ej i hvarje fall oomtvistliga i frågaomålderochplacering.Sombilderna nubefinna sig,framställa de i ordning från öster till västerföljande apostlar: 1 santavapen har jag att tackaMag. 0. Andrup, assistent vid det Nationalhistoriska musee)tAFrederiksborgs slott. F ö r d e h ä r m

Fig. 4. Ilerditrne tillbedla Kristosbarnet; snidad eldi målad relief å brästningen till Helsingborgs Marinkyrkss predikstol.

244

SIGURDWALLIN

Fig. 5. Aposlintignrersomkaryntider i detalj frän bröst. ningen till Helsingborgs Marinkyrkas predikstol.

1.Petrusmednyckel;2.Petrusj? medenportomfattningmedin skriftenPORT.LAT)); 3.To. mas(?)medlans; 4. Andreas medX,forrnigt kors; 5.Tornas (?)medvinkelmått;6.Bartolo= meusmed knif; 7. Mattias(?) medyxa; 8. Filippus(?)med kors; 9. JudasTaddeusmed klubba; 10 och 11.okända; 12.Paulus(?)medsvärd.Dess, utombära flera af apostlarna somvanligtböcker. Reliefskulpturerna i fyllning, arna—lifligaochfigurrikakom, positioner(jämför fig.4)—in, nehållaofta fleramomentafen historia påsammatafia. A f scenernaäro någragammal, testamentligaochnågranytesta, mentliga. De följa från öster till väster i följande ordning: 1.Skapelsen;Gud är fram, ställd tre olikagånger,skapan, dehimlaljusen,AdamochEva; 2.Syndafalletoch i bakgrun, denutdrifyandet ur paradiset; 3.Noachlämnararkenmedsitt husfolkoch alla djuren; 4. Dansenkringdengyllenekali'. ven, i bakgrundenMoses,mot.

') Möjl. —porta /attila, i livilket fall detta för öfrigt okändaapostlaattribut torde häntydapåenepisod i Petri legend,somförsiggick vid denLatinskaporten. Fördenna ochandra upplysningar står förf. i tacksamhetsskuld till fil, lic. frih. Carl R. af Ugglas.

HELSINGBORGSMARIAKYRKASPREDIKSTOL 2 1 5

tagandelagens taflor af' Gud; 5. Herdarnatillbedja Kristusbarnet; i bakgrundenänglarnaslofsång; 6. Korsfästelsen; 7. Uppståndelsen; 8. Himmelsfärden;9. Ytterstadomen. Utomdessafigurskulpturerförekomma i ornamentikenänglahuf, vudenochmaskaroner å listverkenskonsoler.Ornamentiken i öfrigt beståraf intarsia å svicklarnaofvan relieffältensamtgenombrutnaoch

• •5' ~ . målade orn,inie flfl fil,151j håll ',röstningen å Fig. 6. Listverk med snidade och - nkyrkns predikstol. HelsingborgsMari ' s s medhufvudsakligenvegetativdekor. innantillöppnakonsoleroch lister u Arkitekturformernavisagenomtgående iakttagande afrenässansformer. l Utmedunderkanten af korgen o löperenkransafhängandeornament igenombruten relief,föreställande änglahufvuden i kartuschersamt d

fåglar(fig. 6). Den undreafslutningen af korgenbestår af tre häng, konsoler,af hvilkadenmidterstaochstörsta är sjusidigmedkonkava sidorsamtomgifven af enkrans af stora S ut , gå till korgenshörn. De bäggemindrehängkonsolernaunderstolens sidopartierutgöras afliknandekonsolarmar,ordnadekring en kraftigt f o r m i svarfvad g a ochsnidadmidtstaf. profilerad, liksom bröstning rikt orneradmed k oTrappans n s obarriär l a är r m a rstolens , skulptur och intarsia. Mellan fyllningarna stå karyatidpilastrarmed s o m tillbedjandeänglafigurer.Fyllningarnabära på midten ett ovalt fält, fyildtmedintarsiaorneringochinramadtmedenlagerkrans,burenafen

246

SIGURDWALLIN

litenängel och en fågel, allt skuret i relief. Afven listverket är rikt prydtmedintarsia. Dörren till trappan (fig. 7), själfpryddnästanenbartmedinlägg, ningar, är infattad i en rikt skulpterad uppstälning afposter ochöfverliggaremed krön.Framför dörr, posternastå pilastrar medänglakaryatider, bärande ett entable m , entmedkrön i form afen storkartusch. I d' ennasmidtettängla, hufvudmedbredhvit krage,omgifvet a f fruktfestonerochfåg, lar.Dörrens intarsia beståråramverketoch dennedrefyllningen enbart af ljust och mörktträ i två nyan, ser,hvaremotöfre fyll, ningen(fig.8)försetts medenflerfärgad ut, smyckningaf mycket godkonstnärlighetbe, träffandesåväl korn, positionsomfärgver, kan.Motivet är en vas, ur hvilken upp, skjuteren rakstängel medmånga grenar, Fig. 7. Dörren till nappan; Helsingborgs illarinkyrkas predikstol,

HELSINGBORGSMARIAKYRKASPREDIKSTOL 2 4 7

somi mjukaböjningarutfylla hela fältetochbära blad och fleraslag afblommor. På stjälkarochblommorsittasmåfåglaroch insekter. Helakompositionen är i höggradgraciösochfinlemmad,mensträngt ornamentaltuppfattad, sammanhålenafdenraka stängelni fältets midtlinje ochnogautfyllande hela ytan.Färgskalaninnehål, lerfleranyanseraf brunt, gultoch grönt. Nedtill stårinlagdtdetofvanom, taladeårtalet1615. Vid sidornaomvasens hals finnasdessutominristade bokstäfvemaNP, af tvif, velaktigtursprung.Detta intarsiaarbete är nära be, släktadtmeddebästady, likaarbeten frånsamma tid, t.ex.tvännefyllningar åen kista från Amager från tiden 1610-20 i Nationalmuseet i Köpen, hamn.)Stora allmänna likhetererbjudaäfvenden praktfullabänkinredning, eni Frederiksborgsslotts, Fig. K') l'olykrolat ilitar,iaarbete med Årtalet 1615; detalj frän kyrka. trappans dörr, Helsingborgs Mitriakyrkas predikstol. Predikstolensljudtak ellerhimmelharliksomkorgensmidtparti en8,sidiggrundplanmedde främresidornanågotstörreändebakreoch stödermed en sidamot ') Nationalmuseet. Den danskeSamling: Middelalder og Renxssancetid. Vej, ledning for Besogende. Kblivn 1911. N:o 832. — ') Samtliga illustrationerna, fig. 1 t. 0.m. 8, i dennauppsats äro efter fotografier, tagna af Helsingborgsmuseum.

248

WALLIN

pelaren.Taket bildas afenmidtkasettmedintarsiaornering,omgifven afett bredtlistverk. Från midtennedhängeren dufvamed ett oliv, blad i munnen.Taketomslutes af en utåt vettande stor taklistmed ennedhängandekrans afgenombrutnareliefornarnentmedfåglar,frukt, festonerochänglahufvuden.Uppbyggnadenpåtaketsöfversidaärhög ochdekorativoch sluter sig kring en midtstam, på hvars öfre ända hvilaren förgylld glob. Kring midtstammenstårenkrans af stora S, formigaconsolesrenversees,utgåendefrån taketshörnochsammanhållna afett bredtgenombrutetband. Vid konsolernasbaserstålejonmasker, ochmellandessakröneshvarochen af taketssidorafenstorkartusch, liknandenischomfattning. I degenombrutnarundbågiganischernastå allegoriskakvinnofigurer,skurna i relief,representerandekristliga dyg, der.Dessaäro i ordning från öster till västerföljande: 1. Prudentia meden orm; 2.Temperantiamedenkannaochenskål;3.Justitiamed svärdochvåg; 4. Fidesmedkors och bok; 5. Caritasmed ett brin, nandehjärtaoch följd af ett barn; 6. Constantiameden kolonnpå axeln;7.Spesmedenfågel påhanden. Återstår attnämnaden af predikstolensdelar,sombärdeofvan beskrifnakungligavapnen,nämligenen panel,som är fästadpåpela, rensframsida underhimmeln.Mellan och vid sidorna af debåda fyllningarna,hvilka heltupptas af dekungligavapnen,ståsomkarya, tiderhelfigursbilderafpatriarkernaAbraham,IsakochJacob. Frånden tid, dåMariakyrkanspredikstol tillkom, ägerkanhända flertaletdanskaochskånskakyrkorännu sin konstnärligamöblering, bådedomkyrkorna,de rikt pryddaslottskyrkorna och desmålands, kyrkorna.Tiden var rikt produktiv både på arkitekturensochden dekorativakonstensområde.Den som vill lära kännadensammahar enförträfflig vägledning i Chr. AxelJensensafhandlingDanmarks SnedkereogBilledsnidere i Tiden1636-1660(Kbhvn1911), ett syn, nerligeninstruktivt,kunskapsriktochåskådligtarbetemedenmångfald godaafbildningarafdanskasniderier.')Blanddennarikedompå mo, ') Till författaren af dettaarbetestårundertecknad i stortacksamhetsskuldför de härmeddeladeuppgifternaomMariakyrkans predikstols samhörighetmedandraarbeten.

HELSINGBORGSMARIAKYRKASPREDIKSTOL 2 4 9

numentintar vårpredikstol ettganskaframståenderum,såsomen de, korativkompositionochförseddmedenmycketväl afvägd,rik dekor. I fleraafseendenskiljerdensig från denärmastliggandegrupperna af samtidamonumentpådendanskasidan. Så t. ex.bruka där ej före, kommade stora figurreliefer,somhär gekaraktären åtkorgens fyll, flingan De äro i regel å dedanskaverkenersatta af mindrereliefer i rikakartuschomrainningar.Kanske bör densnarareförastilsammans meddeförnämstasamtidaskånskapredikstolarna till enskånskgrupp, ehuruden i stort sedt ärbesläktadmedalstren af denHelsingörska bildsnidareskolan,somnaturligen haftnäraförbindelsemeddeämbets, bröder,som voro bosatta eller vid exceptionella tillfällen arbetade i grannstadenpåandrasidanSundet.') ') Förutom i specielaHelsingborgsbeskrifningarharMariakyrkans predikstol förut behandlats af bl. a. C. G. Brunius i hans arbete OmRenaissans, eller Barockstilen i Skåne(K. Vitterhets Hist. och Ant. Akademiens hand!ingar Del XXI, sid. 201-203).

HELSINGBORGSSTADSVAPEN

Helsingborgsstadsvapen. Af M.SCHORERvon WALDHEIM.

NGAMMALstad börha ettgammaltvapen.De verkligen urgamlavapensköldarne,medeltidsvapnen,äro i allmänhet förseddamedenklabilder,afsedda att föreställanågot lätt cemccef gåamlaadligaättevapnenochsåäfvenmeddeäldrestadsvapnen. Dessautmärkasig för enklabilderochklara färger. s kHeral ö ndikensglansperiodinfallerocksåpå medeltiden. Det är då djesbsskönast a r eformerutbildasochdesslagarfastställas. t Denursprungliga och verkligenvackraheraldiskakonstensökte sinnaturligagrund uti ennödvändigochnaturlig förutsättning:behof, k af ä synligtigenkänningsteckenpåen tid, dåriddarensansiktedoldes vet af nhjänlmensnedfällda visirochdåkonsten att skrifva sittnamnendast var e känd m af ett fåtal ochdärförmåsteersättas af sigilletsbetryggande ä r k e f ö r v a p

251

insegelpå rättsligahandlingaroch bref. Det vardå detpraktiskabe, hofvet,somgjorde sig gällande i konstenoch somhosdennafrain= brakteenkla,tydligaochskönaformer. Detliggernågot afgammaldagsfinhet uti engammalvapensköld. Helsingborgsstadsvapen har aldrig veterligen blifvit officiellt i lagaellerhäfdvunnenordning fastställdt. Visserligenförvaraså Drät, selkammarenen af Riksheraldikern för sin delden 8 juni 1909god, kändfärglagd bild af ett stadensvapen, mendenna bild har aldrig af staden god ,känts,ej heller vunnitkungligstadfästelse. Tillsdess att vederbörligfastställelse af vapnetägtrum,tordedennavapenbilddär, förbörabetraktassåsomprovisorisk. Motdetta vapen,sådantdetåtergifves i härifrågavarandemålning (fig. 1),finnas dockåtskilliga berättigadeanmärkningar. Detsaknar verkligtheraldiskuppfattning, proportionernaäro klumpiga, det hela ver, Fig. 1. karplatt,murkronantyngernedvapensköl, den,då den mer harutseende af en bit kreneleradmur än af en krona. Dettavapenmåsteansesvaraenväsentligförsämringafdetganska vackravapensigill,somstadenbörjadeanvända1584 vid kronprins Christians,denblifvandeChristian1V:s,hyllandesåsomdanskarfprins ochsomsynes på här (fig. 2) meddelade af bildning. Här är det omisskänneligenstil öfver det hela.Hufvudtornet,Kärnan, i den ar, kitektoniska,mennågotstiliseradevapenbilden har närasamhörighet ochfrändskapmedsina tvåflankerandesidotorn. Inågotförsämradformförekommerdettavapen1738 (fig. 3)och 1847,men,såsomman tydligt ser, företer1909 års till ytterlighet moderniseradevapenbilddenminststiltrognaformen. Småtornenkrönaspå härifrågavarandevapentyp af vimplar,trots

252

SCHORERvonWALDHEIM

sigtblåsandeinåt, mothvarandra,utvisande att fästningen står sig i allaväder.t) *

MenHelsingborgsstad har,såsomdethöfvesengammalstad, ett vidaäldreochförnämarevapen,nämligen det i sigillet fig. 4 här af, bildade.Afven pådettavapen är fästningen,borgen,hälsingeborgen, detdominerandepartiet,vap, netshufvudfigur. Helsing, borghar af ålderframför allt annatvarit den befistade platsenvid Sundetssmalaste del.Däraf dessnamn och därafdessvapen. Menpå dettaäldsta va, pensynas,utomfästningens hufvudtorn,Kärnan, äfven dennaorngifvandeandralägre, iålderdomligformstiliserade Fig. 2. byggnader,möjligenrepresen, terandeborgarstaden.Kärnan är,såsom dennogockså i själfvaverket ursprungligenvarit,förseddmedträtak. Påtaketär ettkors—kyrkans symbol. Dettadetäldstakändavapnetåterfinnesvidenhandlingfrån1468, menärsäkerligen,såsomafdessstelasträngtstiliseradeformerframgår, äldre.Kanonmynningarnepå murensbröstvärnantyda dock tidigast senaredelen af 1300,talet.Bilden af Kärnan,somväl ej är uppförd före det fjortonde århundradet,talar för ungefärligensammaålder.

HELSINGBORGSSTADSVAPEN

Dettavapenärovedersägligendenvackraste af debådakändahufvud, formerna afstadensvapen.Genom sin ålderoch sina former är det äfvenhistorisktdetmestintressanta. Bordeej återdettagamlavapenkomma till heders såsomstadens officiellavapen? Jo,säkerligen! Ochdetta torde ju ockutansvårighetlåta sig göra,dåstadenicke harnågot i häfdvunnenordningfastställdtvapen. Sakenkan ju förmångensynashelt()betyd, hg,menomstadenöfver hufvud tagetskall ha ettvapenoch ett sigill,såfinnesjuall anledning, attden ur allasynpunkterriktigastevapenbilden kommer till användningsåsomstadenssymbol. Manmå ej hellerförglömma, att vapnet är en del afstadenshistoria. När Helsingborghar ett Fig. 3. stilfulltvapen från stadensäldsta tid och från heraldikensblomstringstid, så torde det ej varaskäl att låta en så gammalklenodråka i glömska. VårgrannstadpåandrasidanSundetharnyligenåtergått till sitt äldrevapen. Färgenpådenarkitektoniskavapenbilden,fästningstornetKärnan

g Uti arkivarienThisets i öfrigt synnerligen förtjänstfulla af handlingomskånska stads,ochhäradsvapen i Historisk Tidskrift för Skåneland(Band 1. Häfte 7) har det klet insmugit sig, att vimpeln öfver det vänstra tornet blåser utåt i st. f. inåt. För öfrigt ärovapensköldarne, isynnerhet för det äldstavapnet, af en alltför modernform. I det yngstavapnet ha vimplarne,såsomdetsynes,godtyckligt utbytts mot sven, skaflaggor. Fig. 4.

254

SCHORERvon WALDHEIM

meddesskringliggandebyggnadereller torn, är i bådavapnentegeh röd,angifvandebyggnadsmaterialet.Vapenskölden är i ett fält, i silfver. Endastpå detyngrevapnetförekommerengräsgrönmarkrandsåsom ettnedersta fält, en sköldfot. Stadensfärgerärosålundarödtoch silfver (hvitt). Vapensköldensform börafse först att låtavapenbilden,med iakt, tagandeaf proportionellaskönhetslagar,komma till sin fulla rätt,men äfvenatt,ocksåden i sinmån,angevapnetsålder.Sköldformen bör sålundaför detäldstavapnetlånasfrån denäldremedeltiden. Skallkronaanvändasöfverskölden,såbördenvaraenrnurkrona afäldsta typ.

gjx 4 . ,4 . 1 4, . .. 1 -0 •, a , L 16 •, s". 1 ,"*r -s -, ', ,. .. .. ., ty ,. _ v „r 4 -

...1 ' l e k .

i:'ll

256 257 Sid

ILLUSTRATIONSFORTECKNING. Fig.

1.Sundet i månsken 1 2 2.Helsingborg1658 i Pufendorfs ar, beteöfver Karl X Gustaf 1 8 3.F.d.SuellskahusetvidMariakyrkan 20 4.Mariakyrkan 2 3 5.RådmanSchlyters hus. Helsing, borgsrådhus under 1700 6. Fredrik 1Ienckelsgård(gårdssidan) 35 , anden 7.Handl Jakobssons hus vid Storgatan, talet midt 2 8emot Liden , 38 8.Generalguvernören Rutger von Ascheberg 4 0 9.Gamlarådhuset, sedt från väster 46 (1870,talet) 10.Torget enmarknadsdag i början af 1860 Handl S. H. Hafström, ordf , omanden in B. A. 5 1 12.F.talet handlanden Paul Persson, le damot af B. A. 5 2 1,3. K 4handlanden C. E. Hedström, le 9damot af B. A 14.Gamlarådhuset med omgifning på1880,ta1et 5 5 15.R. Tornerhjelm,S.F:s ordförande 57 16.J. Rosenberg, S. F:s sekreterare (ek akvarell af öfversteBarfoth) 58 17.Centralstationen o. Järnvägsgatan 64 18.Carl XV, efter å Kungl. Biblio, teket lånadt porträtt 6 5 19.G. Peyron, S.F:s ordförande , 67 20.P. Olsson, 6 8 21. N. Persson, 6 9 22.MalteSommelius, » 7 0

Fig

1(1.

23.Axel von Matern, S. F:s y. ordf. 8 24.S. F:ssessionssal 7 2 70 2 5. D. K:nssessionsrum 7 3 26.1,, M. Wejlander, borgmästare. 7 4 27. VictorLandegren, 28. Erik vonStockenström, » 29.G. Hoff, 30.JohanBååtb, 7 5 31.Rådhussalarne 7 6 32.Helsingborgs rådhus 7 7 33. 0. Toll, D . K:ns ordförande 80 34.Axel De la Gardie, 35.G. Peyron, 36. A. Siöcrona, 37. N. Persson, 8 1 38.OscarTrapp, 39. 0. Hedenblad, 40.Ernst Th. Grönwall, D. Kris v ordförande 41. A. J. Simonsson, D. K:ns sekre,. terare (tillika v. ordförande) 82 42. Carl Oberg, kronouppbörds, och drätselkamrerare 8 3 43.Vattenverkets högreservoar vid Ringstorp 8 4 44.Nya elektricitetsverket 8 5 45. Utsikt åt norr från Kärnan 8 9 46. Utsikt frånOresundsparken 9 1 47.Dalgång i Pålsjöskog 9 2 48. N. C. Corfitzon, Hamnd:ns ordf 97 49.August Wingårdh, » y . ordf » 50.Tuberkulossjukhuset vid Gamla Kungshult 1 0 2 51.Sofiakällan 1 0 4

Fig.

Sid. 52. Vid Pålsjöstrand 1 0 5 8 4 . Hol l ä ndska fiskare på i s stycken 53. H. A. Witt, Skolrådets ordförande107 i Oresund år 1697 1 7 5 54.MagnusStenbocksskolan 1 0 9 85.Helsingborgvidslutet af1700,talet176 55. Clas Elis Johansson, Folkskole, 86. » » » » » 179 styrelsens ordf. 1 1 1 8 7 . » i början af 1800,ta1et181 E n , 56.En af MagnusStenbocksskolans 8 8 . » p å 1830 1 1 2 8 9 . » » 1840 57.Helsingborgsmuseum 1 1 4 ,90. » m e d Öresund vid , slutet af 1840 58.Vinterbild från museigården 1 1 5 talet 59.PåMöllebacken 1 1 6 9talet 1.Ilelsingborg kring raidten af 60.Gamlateaterhuset,»Ladan», ned, 1 8,1800,tal 3 et 1 9 2 rifvet på1870,talet 1 1 7 12.Helsingborg 8 6 9 från norr vid mid, talet 61.Minnestalla öfver donatorer 1 1 8 ten af 1800,ta1et 1 9 5 62. Vinterbild från Vikingsberg. Ut, 1 8 i vinterskrud 1 9 8 93.Helsingborg sikt öfverHälsovägen (efter fo, 94. » 201 9 fpr åå n1860,ta1et tografi afskeppsred.Erik Banck)119 95. » södra hamn, 63.Viadukten(»Västkustbanan») 1 2 1 armenår 1909 2 0 4 64.Helsingborgs ångfärjestation 1 2 2 96.OscarPatrick Sturz en 65.Helsingborg och Pålsjöstrand. 97. Villa Canzonetta 2 1 0 Frånnorra Pålsjöplatån 1 2 7 9,8.SundetmedKronborg 2 1 2 66.Karta öfver Helsingborg år 1853128 9Bec 9.Fredsmötet k er. 1310 2 0 92 1 8 67.Grafisk framställningaf folkmäng 1 0 0 . Drottning Margaretha lösgifver densochbevillningens tillväxt konungAlbrecht 1395 2 1 9 , i Helsingborg1862-1912 1 3 0 101.Erik XIII förnyar Helsingborgs privilegier1415 68.Helsingborgochdesshamn , L 1 0 2 . Carl X Gustafsbesök1659 2 2 1 69. Utsikt åt väster från Kärnan 140 103. Carl XI låter nedrifva Helsing, 1 70.J. E. Netzler, stadsläkare 1 4 9 borgs befästningar1680 731.J. L. Hafström, » 104. Ulrika Eleonoraanländer1680 222 72.C. B. Hallengren, » 105.Kronprins Carl Johanlandstiger 3 73.G. Naumann, lasarettsläkare 1 5 2 1810 774.M. 0. Franzén, 1 0 6 . Magnus Stenbocks intåg 1710 223 75. Utsikt åt söder från Kärnan 1 5 6 1 0 7 . Carl XIV Johans monument 225 766.Liden, sedd från Bomgränden, 108.Carl XIV Johan 2 2 6 år1912160 109.Oscar1:sbesök1846 2 2 7 77. » » Bergaliden, » 161 110.KonungOscar11 öppnar riks, 78.Hälsovägen vid S:t Jörgensplats, dagen år1900162 111. Utsikt från Kärnan åt öster.. 230 79. » Nybodal, » 163 112.Slottshagen 2 3 1 80.Pålsjögatan, år 1912 1 6 4 113.KonungOscarII:s terrass 2 3 2 81.Rudolf Viktor Tornerhjelm 1 6 6 114.Oscar11:snamnteckningå»Ter, 82. K d. Tornerhjelmskafastigheten. rassen» 2 3 3 Numerabrunnskontor 1 6 8 115. H. K. H. Kronprins Gustaf Adolf 234 83.Danskarnes angrepppå Helsing, 116. H. K. H. KronprinsessanMarga, borgsbefästningar år 1676 1 7 3 reta 2 3 5

259

258 Fig.

117.Christian1V:s ochAnnaCatha, rinasvapenåHelsingborgs Ma, riakyrkas predikstol 2 3 9 118.Helsingborgs Mariakyrkas pre, dikstol från väster 2 4 0 119.Helsingborgs Mariakyrkas pre, dikstol, sedd från söder 2 4 1 120.Herdarne tillbedja Kristusbarnet; reliefåMariakyrkans predikstol 243 121.Apostlafigurersom karyatider; detaljåMariakyrkans predikstol 244

122.Listverk, detalj å Mariakyrkans predikstol 2 4 5 123.Dörren till trappan å Mariakyr, kanspredikstol 2 4 6 124.Polykromt intarsiaarbete å dör, ren till Mariakyrkans predikstol247 125.Helsingborgs stads vapen 2 5 1 126. Sigill medstadensvapen 2 5 2 127. » » 2 5 3 128. » » » 129. » » 2 5 4

TILLÄGG. Till sid. 123. Tulluppbörden i Helsingborg utgjorde under år 1912 tillhopa 1,986,457:77 kr. mot 1,753,191:76 kr. år 1911, alltså en ökning af 233,266:01 kr. Helapostuppbörden vid Helsingborgs postkontor, inkl. underlydandepoststationer, utgjorde år 1912420,825 kr. mot 403,273 kr. år1911och378,985 kr. år 1910.—Post, kontorets egenuppbörd för frankoteckenutgjorde1912331,796kr. mot 280,156kr. år 1911och259,457 kr. år 1910.—Beträffandefrankoteckenåtgångenintager Helsingborg 4:derummet bland Sveriges städer, föregången af Stockholm, Göteborg ochMalmö, medÖrebro och Norrköping (år 1911) i 5:te och 6:terummen. Afven beträffande summanaf inkomsterintager postkontoret rummet näst efter ofvannämndatrestäder. Till sid. 124. Helsingborgs telegrafi ochtelefonrörelse1912. Antal afsända ankomna Antal telefon= Samtalsafgifter Totaluppbdrd telegram a p p a r a t e r 66,742 79, 199 3 , 2 8 7 152, 674: 25 kr. 440,803: 58 kr. Ss

RÄTTELSER. Sid.77, rad 2 står 11 januari 1897, läs 9 januari 1897. Sid.79, rad 8 stårmagister, läs collega. Sid.230, rad 9 står (se , läs (Se

HELSINGBORGSSTAD Kommunstyrelsenstรถ:vallning

the

ego,/ 4 I t oa

ely

tzlb

•

it* e 0

a b •

'OLV

1011 Ch e

0 1 %

%dkw

• k. tz,t,