Helsingborgs-Senioren 2014 by Helsingborgs stad

Senioren HELSINGBORGS

Information från vård- och omsorgsförvaltningen 2014

Lös korsordet och vinn priser!

Ta en tura – resor över sundet genom tiderna

Intervju med helsingborgskännaren

Bengt Lindskog ”Jag gick i pension 2003, men har varit fullt aktiv sedan dess”

Hur smakar maten på vårdboenden?

Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se

Förord Så är det äntligen dags – årets upplaga av Helsingborgs-Senioren. För er nytillkomna läsare, så är det här en årlig tidning från Helsingborgs stad till stadens seniorer. Vi hoppas ni ska njuta av årets nummer.

När vi sammanfattar och tittar i backspegeln inser vi hur mycket bra som händer i vår verksamhet och hur attraktivt Helsingborg är. Det förstår vi inte minst då vi i den här upplagan läser om både Bengt Lindskogs och Ulf Axel Nilssons historiska beskrivningar av staden och sundet. Det är en fantastisk plats vi lever och verkar på. I sommar får den nya regnbågspromenaden illustrera att Helsingborg är en stad med mångfald och olikheter. Olikheter finns i många former och vi befinner oss i allra högsta grad i ett vägskäl vad gäller vårt sätt att kommunicera med människor. Statistik visar att många seniorer föredrar att läsa papperstidningar och ta del av skriftlig information pappersvägen. Men andelen seniorer som använder dator och internet blir allt större. På de vårdboenden som drivs i stadens regi kan du från sommaren som boende, närstående och besökare använda internet-

caféerna som numera finns där. På våra träffpunkter arbetar vi med samma utveckling med kurser och utbildningar om datorer och internet. Du kan även som anhörig hitta webbaserad information om anhörigstöd på Gapet, som vi skriver om i tidningen. Numera har vård- och omsorgsnämnden tagit över organisationens matproduktion för äldre och funktionsnedsatta och förvaltningen har sedan i höstas en nyanställd kostchef som arbetar med att utveckla mat och måltider. Detta kan ni läsa om längre fram i vår publikation. Att ”äga” hela kedjan från produktion till konsumtion tror vi är en viktig kvalitetsaspekt. Hör gärna av er med egna tips och idéer om utveckling och förbättring av vård och omsorg i vår fina stad. Med önskan om trevlig läsning och en härlig sommar! Richard Lundberg, ordförande vårdoch omsorgsnämnden Ingela Andersson, vice ordförande vårdoch omsorgsnämnden Britt-Marie Börjesson, omsorgsdirektör vård- och omsorgsförvaltningen

4 Innehåll 4

Bengt Lindskog Helsingborgskännaren om staden då och nu

En tura på sundet En typisk helsingborgstradition

Hur smakar maten på vårdboenden? Husmanskost och moderna rätter

16 18 22 24 26 28 30 31 32 33 34 35 36

Hörsel på äldre dagar Audionomen ger råd kring hörselnedsättning Att vara äldre 2035 Forskaren Tomas Fürth om framtidens åldrande Trygghetsboende Så tycker läsarna om tidningen Träffpunkter Omsorgskrysset Frivilligverksamhet Fixartjänst Visningspunkten Hjälpmedel Vård och omsorg i din dator Helsingborg kontaktcenter Hemservice

38 Trygghetslarm 39 Omsorg i hemmet 40 Peppar peppar 41 Bostadstillägg 42 Hemsjukvård 43 Bostadsanpassningsbidrag 44 Dagverksamhet 45 Tandvårdsintyg Färdtjänst

46 48 49

Anhörigstöd

Brottsofferjouren God man och förvaltare

Äldreombudet Ombudet för funktionsnedsatta

Vårdboende Läsupplevelse hemma Provsmakning på torget

Kommunala pensionärsrådet Pensionärsföreningar

Kommunala handikapprådet Handikappföreningar Helsingborgs Taltidning

54 55

Tyck till om vård och omsorg

55 56

Patientnämnden Vad tycker du om Helsingborgs-Senioren? Viktiga telefonnummer

Redaktion och skribenter: Maria Cederlund, Thure Gunnarsson och David Väcklén. Foto: Vård- och omsorgsförvaltningen om inget annat anges. Foto omslag: Anders Ebefeldt/studio-e.se Grafisk form: David Väcklén. Adress: Helsingborgs-Senioren, Vård- och omsorgsförvaltningen, 251 89 Helsingborg. E-post: vardomsorg@helsingborg.se

Bengt Lindskog om Helsingborg då och nu När det gäller kunskap om Helsingborgs historia, gator och hus är helsingborgaren Bengt Lindskog svårslagen. Som exploateringschef har han varit med och påverkat stadens utveckling sedan 70-talet.

Bakgrund: colourbox.com

Text: David Väcklén Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se

– Jag gick i pension 2003, men har ändå varit fullt aktiv sedan dess, berättar Bengt. Tillsammans med konstnären Tomas Nordbäck har jag ägnat mig åt att ta fram bronsmodellerna, relieferna och plaketterna som finns lite här och var i staden, bland annat på Stortorget, Sundstorget och vid gamla Nicolaiskolan. Modellerna kommer väl till pass när jag leder guidade stadsvandringar. För tillfället arbetar jag tillsammans med en arbetsgrupp och representanter för Råå museum för fiske och sjöfart. Vi arbetar dels med att skapa en modell över det gamla fiskeläget och dels med en vandringsled med plaketter om hus och platser. – Jag håller också en del föredrag samt skriver böcker och artiklar. Dessutom är jag ålderman i Gillet Gamla Helsingborg som verkar för att värna stadens historia. Sist men inte minst så är jag ordförande i stadens historikkommitté. Uppväxt och yrkesliv Bengt växte upp på Fältabacken, bostadsområdet som ligger insprängt mellan Viskängen, Fältarpsvägen och Sockengatan. Skolåren tillbringades på Husensjö skola och gossläroverket, sedermera Nicolaiskolan.Vid en byggnation i början på 50-talet fann man resterna av ett medeltida kloster på skolområdet, något som väckte den unge Bengts intresse för arkeologi. – Jag testade på att bli både fältflygare och att gå till sjöss, men det var inget för mig. Efter väg- och vattenbyggnadsteknisk ingenjörsexamen 1963 läste jag vid Lunds universitet, bland annat arkeologi, kulturgeografi, stadsbyggnad och geologi. Flera olika arbeten följde, och 1978 började jag som exploateringschef vid Helsingborgs fastighetskontor, där jag bland annat jobbade med att sälja mark till näringslivet och till bostadsföretag.

”Många gamla hus saknar ofta hissar, vilket försvårar för äldre att bo där.” Det historiska Helsingborg Kunskaperna från universitetet har kommit till nytta i yrket. – När hus ska byggas måste det alltid grävas i marken, och vart man än sticker spaden i jorden i den här staden stöter man på lämningar från gångna tider. Mänsklig aktivitet under tusen år har lämnat lager efter lager av spår. Så jag har haft både stadens förflutna och framtid i åtanke när jag har fattat beslut, berättar Bengt. De allra äldsta spåren efter stadsbebyggelse finns i Slottshagen vid Kärnan. Områdena kring Kullagatan och Bruksgatan har till stor del kvar samma gatusträckningar som under medeltiden. Staden har även växt ut mot havet under århundraden. – Betänk att för några hundra år sedan gick strandlinjen faktiskt vid nuvarande Norra- och Södra Strandgatan. Förändringar genom åren Bengt har sett staden förändras en hel del under årtiondena. Raus södra, Långeberga industriområde, Terminalen (Nya knutpunkten) och Norra hamnen är några av de projekt som han har varit mycket delaktig i. En tidigare bangård för godsvagnar från 1885 har blivit Gröningen, ett av stadens mest livfulla områden. Bengt minns att det inte vara alla som gillade förändringarna. – Speciellt byggandet i Norra hamnen var mycket ifrågasatt, med protestmöten i konserthuset och namnunderskrifter… Många ville ha de gamla silotornen kvar. En stad för alla? Bengt tycker att den offentliga miljön i

”Det glöms ofta bort att en stor del av befolkningen bor i enpersonshushåll.” dagens Helsingborg är väl anpassad för äldre, med breda trottoarer, låga kantstenar, nigande bussar och liknande. Bostäderna är han inte lika nöjd med: – Många gamla hus saknar hissar, vilket försvårar för äldre att bo där. Bostäderna är inte så lämpliga för de unga heller för den delen, när de kommer med sina barnvagnar och matkassar. Så jag tycker inte att man ska behålla alla gamla hus av nostalgiska skäl, nyproduktion är i vissa fall bättre. En stad behöver blandad bebyggelse, menar Bengt. Kvarteren ska ha både höga och låga hus. Hyresrätter, bostadsrätter, den nya formen av äganderätt i flerbostadshus och villor bör finnas sida vid sida i samma område. Det gör att mormor och morfar kan bo nära barn och barnbarn i villaområdet. Och i de fall familjer splittras så kan den ena föräldern hitta en ny bostad i närheten. – I Helsingborg är Dalhem och Drottninghög typiska miljonprogramsområden från 60-talet, med ganska enformig bebyggelse. Där vore det bättre med olika boendeformer och mer varierad arkitektur. Bengt konstaterar också att stadsplaneringen inte alltid följer befolkningsutvecklingen. – Det glöms ofta bort att en stor del av befolkningen bor i enpersonshushåll. Byggandet borde anpassas efter det, tidigare

”Det gamla Stattena skulle aldrig ha rivits” 6

fanns det många enrummare i stadens äldre hus, men de slogs ihop till 2:or och 3:or på 60- och 70-talet på grund av de då gällande reglerna för statliga bostadslån. Det fanns en tanke om att de skulle anpassas efter barnfamiljernas behov, det vill säga att alla barn skulle ha ett eget rum. Städerna byggs på ett bättre sätt nu än förr, menar Bengt. Fokus i modern stadsbyggnad ligger på att människorna i staden ska må bra. – Tidigare var det mycket trafikens behov som styrde stadsplaneringen, med ringleder och amerikainspirerade viadukter som slingrade sig mellan huskropparna. Man tänkte också ganska industriellt när man byggde, till exempel genom att husens placering berodde på hur långt kranarnas armar nådde. Men alla förändringar i stadsbilden har inte varit av godo. Det gamla Stattena skulle aldrig ha rivits, tycker Bengt. – En gång i tiden var stadsdelen ett varierat område där äldre småhus, flerbostadshus och verksamhetslokaler låg sida vid sida. Dessa pittoreska kvarter hade förgyllt stadsmiljön i dagens Helsingborg. Bengt brinner för staden som varit och som är en stor del av hans liv. – Far var helsingborgare. Farfar var helsingborgare. Jag känner till det mesta om nästan vartenda område och byggnad som finns här. Jag har haft ett långt och fint arbetsliv och verkligen trivts hela tiden. Jag tar gärna med våra fem barnbarn och andra intresserade på stadsvandringar och berättar om stadens förändringar och historia. r

Några g(l)ömda Helsingborgspärlor: Helsingborgs ångtegelbruks tidigare lertäkt har omvandlats till en lummig parkanläggning. Tegelbruket grundades 1873 och var beläget öster om Gustav Adolfs gata. Brytningen av lertegel upphörde 1968. Parken ligger vid korsningen Fältarpsvägen/ Södra Stenbocksgatan.

Henckelska gården vid Norra Storgatan/ Springpostgränden Den tidstypiska handelsgården uppfördes 1681 och är en av stadens äldsta byggnader. Den lilla trädgården mot Norra Storgatan anlades 1766.

Stadsdelen Stattena fick sitt namn under början av 1700-talet efter krogen Statt Ena. Större delen av den gamla bebyggelsen revs på 60-talet. Ett mindre antal typiska gatuhus bevarades som här på Grubbagatan.

En tura på sundet Att tura, det vill säga att med båtens hjälp ta sig de fyra kilometrarna till grannlandet Danmark är typiskt helsingborgskt. Landet där korven är röd, ölen grön och där man har choklad på wienerbrödet har alltid lockat, men resandet över sundet har förändrats under årtiondena.

Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.

Text: Maria Cederlund

Foto: colourbox.com

De första färjorna Helsingborg ligger vid Öresunds smalaste del, där avståndet mellan Sverige och Danmark är som kortast. Överfarten mellan Helsingborg och Helsingör är så pass gammal att vi inte känner till dess exakta ålder, men sundet har trafikerats sedan slutet på Vikingatiden. Mer än 200 år tillbaka i tiden åkte man i små öppna båtar, men omkring år 1800 började svenska och danska ångfartyg att trafikera sundet. – På 30-talet trafikerades sundet av bland annat den populära bilfärjan AsaThor, ägd av ett privat färjerederi. De satsade stort med många avgångar varje dag. På en dag kunde Asa-Thor frakta ett hundratal bilar över sundet, något som konkurrenten DSB hade svårt att leva upp till eftersom järnvägsvagnarna fortfarande hade företräde på de färjorna, berättar Ulf Axel Nilsson som är adjunkt i historia och musik. Ulf har stor kunskap om hur turandet har sett ut genom tiderna. Hans intresse för sjöfart började tidigt då hans far var anställd på varvet. Som nybliven pensionerad gymnasielärare i historia och

musik håller han föredrag om sjöfart för stadsarkivet och olika föreningar. Passtvång I samband med kriget 1939 infördes pass- Ulf Axel Nilsson. tvång och andra rest- Foto: privat riktioner som hämmade reslusten och möjligheten att åka över sundet. Priset för att åka över var 50 öre enkel och 75 öre tur och retur för passagerare. – Vid denna tid var tullbestämmelserna annorlunda och passagerarna var tvungna att gå av i Helsingör och visa upp sin biljett och pass. Min mor har berättat att hon och mormor ofta åkte över till Helsingör, trots att de inte hade köpt biljett. Ibland blev de stoppade eftersom de inte hade någon biljett och var tvungna att gå hem igen, berättar Ulf. 1945 började trafiken så smått att komma igång igen. 1952 infördes passfrihet mellan de nordiska länderna och väntetiderna för att åka över sundet blev långa. Nu trafikerades sundet bland annat av

SVEA af Helsingør. Salongen fotograferades 1949. Foto: M/S Museet for Søfarts billedarkiv.

. (1936) rson- och automobilfärja Biljett till ”Asa-Thor”, pe seers samling. Foto: Helsingborgs mu

färjorna Svea, Dan och Kärnan. Margarin och socker På 50- och 60-talet tog resandet ordentlig fart. Helsingborgarna åkte till Helsingör för att dricka öl, gå på restauranger och dansa. – Avenyn var det populäraste stället, där spelade jag mycket musik, berättar Ulf. Vid den tiden var den danska kronan mindre värd och livsmedel var mycket billigare än i Sverige. Helsingörs livsmedels-

”Många tog färjan till Helsingör för att köpa margarin, socker, ﬂäsk och andra livsmedel.” 10

och spritaffärer blomstrade. Många tog färjan till Helsingör för att köpa margarin, socker, fläsk och andra livsmedel. – Jag kommer ihåg att min mor skickade med mig 30 kronor och så kom jag hem med flera kilo socker och margarin. Det var ofta tunga varor som jag fick slita med som påg, minns han. Populärt att tura På 60-talet blev det populärt att tura, det vill säga att gå på färjan i Helsingborg och njuta av att åka fram och tillbaka över sundet. Färjorna Betula, Regula och Ursula kommer nog de flesta ihåg. Som mest vid vissa tillfällen på året trafikerade 14 fartyg Helsingborg och Helsingör, det är en

avgång varannan minut. När tullbestämmelserna ändrades kunde man sitta kvar på färjan utan att gå av och visa sin biljett. – Nu blev det populärt att äta i restaurangerna, tidigare hann man ju knappt få in maten innan det var dags att gå av igen. Jag minns de stora räkmackorna, rostbiffmackorna och ölen. Maten ombord var billig, liksom biljetterna. Men den som ville ta med bilen fick betala rejält, berättar Ulf. – Numera åker många över för att besöka Sjöfartsmuseet och gamla varvet i Helsingör. Idag är det bara två färjor som har restauranger, men det är fortfarande populärt att äta på båtarna, speciellt julborden är uppskattade, säger Ulf. r

Färjan Ursula i Helsingborgs inre hamn. Färjan trafikerade Helsingborg-Helsingör mellan 1973-1996. Foto: Arne Juhlin.

Historik

Inre färjeläget där bilfärjorna lade till. (1950) Foto: Helsingborgs stadsarkiv.

I slutet av 1800-talet satte DSB in en nybyggd tågfärja i trafik mellan de två sundsstäderna. Detta innebar att den första tågfärjeleden mellan svenska och danska järnvägsnätet förbands med varandra och trafiken över sundet ökade. Under de senaste 100 åren har färjeleden utvecklats till en av världens mest trafikerade överfarter. När Öresundsbron invigdes år 2000 upphörde tågfärjorna. Antalet bilöverfarter mellan Helsingborg och Helsingör minskade, men folk fortsatte att tura. DFDS, DSB, LB-färjorna, SLF, Sundsbussarna och senast Ace Link har alla trafikerat sundet och idag känner nog de ﬂesta till att Scandlines står för trafiken över sundet.

Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se

på vårdboenden? Text: Maria Cederlund Måltider är ofta efterlängtade och trevliga stunder som stimulerar till matlust och matglädje. Men en måltid består av så mycket mer än bara av maten. Vi äter med alla våra fem sinnen och varje detalj kring måltiden är viktig för att skapa en bra måltidsupplevelse. Det handlar om hur maten smakar och ser ut, hur den serveras och om det är fint dukat. Minst lika viktigt är det att omgivningen är lugn och utan höga ljud. Det ställs höga krav på maten som serveras på vårdboenden i Helsingborg. Den

Foto: colourbox.com

Hur smakar maten ska vara god, näringsrik och tillagad utifrån hög livsmedelshygien. Var maten kommer ifrån skiljer sig åt mellan stadens vårdboenden. Kungshults centralkök levererar mat till majoriteten av alla vårdboenden. Ett par vårdboenden beställer sin mat från ett privat företag och på Åbrädden lagas all mat på plats i det egna köket.

Omsorg i Helsingborg följer säsongerna Jenny Håkansson är kostchef och måltidsutvecklare inom Omsorg i Helsingborg, som är stadens egen utförare av vård och

”Måltidsupplevelsen bygger till stora delar på om maten serveras på ett tilltalande sätt.”

Näringsrik mat Måltiderna är näringsrika och innehåller alla ämnen som äldre behöver. – Det är viktigt att måltiderna innehåller något från hela kostcirkeln; grönsaker, kolhydrater och proteiner. Något sött i liten mängd passar bra som dessert, exempelvis fruktkräm, mousse eller kaka. Avdelningarna får gärna servera aptitretare för att höja matlusten och öka salivproduktionen, det kan räcka med en liten kopp buljong eller ägghalva med kaviar, säger hon. Servering som höjer smakupplevelsen Måltidsupplevelsen bygger till stor del på att maten serveras på ett tilltalande sätt. – Lägger personalen över maten i karotter eller på serveringsfat när det är dags för servering och garnerar maten lite gör det mycket för helhetsintrycket. Detta gäller givetvis också om man hellre väljer att servera maten på tallrik. Jag skriver ned i matsedeln vad jag tycker att personalen ska komplettera med, exempelvis lingonsylt, rödbetor och färska grönsaker, berättar Jenny.

Ekologisk mat År 2014 ska 25% av alla inköpta livsmedel vara ekologiska eller närodlade. År 2015 är målet 40%. – Vi arbetar ständigt med att höja andelen ekologiskt producerade livsmedel. Just nu är vi uppe i ungefär 27% för hela staden, så det har hänt mycket. Vi köper till exempel enbart ekologiska morötter, ris, kaffe och mjölk, säger Jenny.

Foto: colourbox.com

omsorg. Hon arbetar bland annat med att höja kvaliteten på maten som serveras på vårdboenden samt med att förbättra måltidsmiljöerna. – Vi arbetar till exempel med att få alla vårdboenden att koka sin egen potatis och även ris till de som hellre vill ha det. Det ska även märkas tydligare i matsedeln vad det är för säsong och helger ska uppmärksammas mer, berättar Jenny.

Möjlighet att påverka Inom Omsorg i Helsingborgs vårdboenden hålls matråd där hyresgästerna får vara med och tycka till om matsedeln. – Vi arbetar aktivt för att förbättra hela måltidssituationen. Därför har vi bland annat kostombud som arbetar med hela måltidsmiljön, till exempel hur maten serveras och vilka tillbehör som passar till. Till sin hjälp har de en måltidschecklista och vi träffas regelbundet för att utbyta erfarenheter så att vi kan arbeta enhetligt. Vi planerar också för aktiviteter som involverar maten, som till exempel olika temaveckor, säger Jenny Håkansson. Husmanskost på menyn Christer Eriksson är kökschef på Kungshults centralkök. Han sköter den dagliga driften och all planering och inköp. Varje dag lagar han och hans kollegor cirka 1 700 portioner mat till vårdboenden i staden.

Foto: colourbox.com

tra ex r vi te ä ii li e n r v ädd n.” a t h h gr ate r a l m c åk o ar ”S ör lag sm

Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se

På Kungshult lagas den största delen av maten från grunden. Kockarna lagar mycket husmanskost, men försöker även införa moderna maträtter på menyn. Personalen består av både äldre och yngre personer från många delar av världen. –– Tillsammans har vi stor kunskap, erfarenhet och engagemang som gör att vi kan hitta och införa både moderna och traditionella maträtter på menyn, berättar Christer. –– Vi serverar till exempel både indisk gryta och kycklingklubba med couscoussallad, men det är den klassiska husmanskosten som går bäst. Några av de mest populära rätterna är pannbiff med lök, slottsstek och ärtsoppa med pannkakor. Ibland är jag ute och pratar med personal och boende om vad de saknar för mat, det är deras önskemål vi går efter, säger Christer. Olika smak Christer är medveten om hur svårt det är

Foto: colourbox.com

att göra alla nöjda eftersom smaken är så olika. –– Det är en balansgång. Vissa vill ha mer salt och peppar, medan andra tycker att vi kryddar maten för mycket. På varje vårdboende står kryddor på bordet så att den som vill kan krydda mer, säger Christer.

Murteglet förebygger ohälsa genom kosten På vårdboendet Murteglet, som drivs av Vardaga, kokar personalen potatis och grönsaker. Här bereds också alla övriga tillbehör som sallad och dessert. Måltidernas huvudingredienser, det vill säga kött, fisk och sås kommer från det privata företaget Dafgård. Maten levereras färdiglagad till boendet en gång per vecka. –– Maten är kyld när den levereras till oss, sedan värmer/bereder vi maten i samband med att måltiden ska serveras. Maten får inte varmhållas eller värmas upp igen, vi tummar aldrig på säkerheten, säger

Maj Millborg som är verksamhetschef på Murteglet. Alla måltider är näringsberäknade och följer livsmedelsverkets och socialstyrelsens krav på näringsinnehåll. – Det innebär att våra boende får i sig all den näring som de behöver. Vi erbjuder frukost, lunch, kvällsmat/middag samt tre mellanmål. Det finns alltid dryck samt färsk frukt tillgängligt. Vi serverar efterrätt varje dag och erbjuder alltid ett alternativ till huvudrätten. Menyerna är anpassade enligt våra boendes önskemål och behov eftersom kosten är vårt viktigaste redskap för att förebygga ohälsa. Genom att förhindra att nattfastan blir för lång kan vi till exempel hjälpa diabetiker att undvika höga blodsockervärden. Rätt kost minskar även risken för fall, berättar Maj. En lugn måltidsstund På Murteglet är måltidssituationen mycket viktig och personalen är noga med hur maten presenteras. – Vi lägger stor vikt vid att det ska vara trivsamt och hemlikt runt våra matbord med färska blommor och tända ljus. Det ska vara varmt och ombonat. För att skapa en lugn och harmonisk måltidsstund sitter personalen ner och äter en smakportion tillsammans med de boende, berättar Maj.

Åbrädden lagar maten från grunden På vårdboendet Åbrädden provar vårdoch omsorgsnämnden en ny driftsform. Här lagar kockarna all mat på plats i det egna köket. Varje dag lagas lunch, dessert och kvällsmat. – Här serverar vi maten direkt när den är nylagad. När vi lagar mat doftar det i huset, det stimulerar aptiten och våra hyresgäster blir hungriga, berättar Mats Anders-

Vad tycker andra om maten? I jämförelsetjänsten för vårdboende kan du se vad boende tycker om maten på stadens vårdboenden. Undersökningen är gjord av Socialstyrelsen. Jämförelsetjänsten hittar du på www.helsingborg.se, sök jämför vårdboende.

son som är köksansvarig på Åbrädden. Populär husmanskost På Åbrädden serveras framför allt husmanskost. Ärtsoppa är en av rätterna som är mest omtyckt. – Vi frågar våra hyresgäster vad de tycker om och anpassar maten efter det. Givetvis provar vi nya rätter också. Förra veckan hade vi mexikansk paj och i våras bjöd vi på stenbitssoppa som var mycket uppskattad. De flesta hyresgästerna har bott på Råå tidigare och är vana vid att äta mycket fisk. Receptet på stenbitssoppan fick jag av en 92-årig man som bor på Åbrädden. Han startade sin dator och letade upp receptet till mig på internet, berättar Mats. Extra smör och grädde All mat på Åbrädden lagas från grunden. – Vi använder inga halvfabrikat och kokar till och med vår egen buljong. Såklart har vi i lite extra smör och grädde när vi lagar maten, mest för att höja energiintaget.Vi använder ekologiska råvaror så långt det är möjligt, berättar Mats. r

Provsmakning på Stortorget Den 16 oktober mellan klockan 11:30-13:00 på Stortorget, Helsingborg har alla möjlighet att provsmaka maten som serveras på vårdboende. Varmt välkomna! Foto: colourbox.com

Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se

Hur sa?

– om hörsel på äldre dagar Text: David Väcklén Det är mycket vanligt att hörseln försämras under livet. Hos en del kan den börja avta redan i 20-årsåldern och nästan alla 50-åringar hör lite sämre än när de var yngre. Men när är det dags att söka hjälp? –– Till stor del är hörselnedsättning en naturlig del av åldrandet. Annat påverkar också, till exempel hur känsliga vi är för buller som vi utsätts för under livet, berättar Nina Lindén, legitimerad audionom på Helsingborgs lasarett. Nina arbetar med hörseltest och utprovning av hörapparater. När hon möter en patient ser hon till helheten i personens livssituation.

–– Det är inte bara en utprovning av ett tekniskt hjälpmedel, utan jag ser vårt möte som en form av utbildning i hur hörseln fungerar och hur man hanterar hörselnedsättningen i vardagen. Jag försöker ta reda på vilka situationer som är svårast för patienten och anpassa hjälpen efter det. Vilka är tecknen på att hörseln försämrats? –– Ofta är det anhöriga som märker att man börjat höra sämre. Andra tecken är att man skruvar upp volymen på tv:n, att man tycker att andra mumlar, eller att man inte hör fågelsång, syrsor och barnröster. Vissa personer drar sig undan från det sociala livet eftersom det är svårt att

hänga med i samtalen. Dålig sömn, stress och oro kan faktiskt också påverka hörseln negativt. Hur fungerar hörapparater? –– Det finns två typer, en som sitter i örat och en som sitter bakom örat. Hörapparaterna anpassas för att förstärka ljudet på olika sätt beroende på hur de individuella problemen ser ut. Vissa hörapparater känner automatiskt igen när någon i omgivningen talar och anpassar ljudet efter det. Apparaterna hjälper bäst i samtal mellan två personer i en lugn omgivning. De fungerar sämre i bullriga miljöer som exempelvis i trafiken eller i större grupper. Hörapparaten förstärker också ljudet från teleslingor som finns i teatrar, kyrkor och liknande. Vem kan få hörapparat? –– För att få hörapparat via den allmänna sjukvården måste man ha en viss grad av hörselnedsättning. Om man vill kan man köpa en hörapparat själv på en auktoriserad audionommottagning. Är det besvärligt att använda hörapparat? –– Det varierar från person till person. Speciellt i början krävs det tålamod, vilja och egen motivation för att lära sig hur hörapparaten fungerar. Det behövs daglig användning och träning. Man måste också vara medveten om hörapparatens begränsningar. Hörapparaten kan inte bota, utan ska ses som ett hjälpmedel. Det finns skam och tabun kring att ha nedsatt hörsel, varför är det så? –– Det stämmer att det kan finnas skamkänslor, men jag tycker inte att det finns någon anledning att känna så. Dagens hörapparater är små och kan förbättra livskvaliteten avsevärt. Idag bär nästan alla

omkring på tekniska hjälpmedel i form av mobiltelefoner och liknande, så man behöver inte känna att man avviker från mängden bara för att man bär hörapparat. Då är det värre att missuppfatta och inte känna sig delaktig i samtal. Min erfarenhet är att många som får hörapparat är tveksamma i början, men när de väl märker nyttan med den försvinner skamkänslorna. Det talas en del om så kallade kokleaimplantat nuförtiden. Vad är det? –– Det är en hörapparat som består av en del som opereras in i hörselsnäckan och en del som sitter bakom örat. Metoden är bra vid grav hörselnedsättning och problem som sitter i innerörat. Det görs alltid en noggrann utredning innan en sådan operation görs. Kan man göra något själv för att förbättra förutsättningarna för att höra? –– Det finns en hel del tekniska hjälpmedel, till exempel förstärkning av tv-ljudet, telefonljudet eller dörrklockan. Viktigt är också att människor i omgivningen anpassar sig, till exempel att de inte håller för munnen när de talar, att de talar tydligt och inte för fort. Många av dagens inomhusmiljöer gör det tyvärr svårt för personer med hörselnedsättning, den höga takhöjden och de hårda ytorna gör att ljudet studsar. Vem ska man kontakta om man har funderingar kring sin hörsel? –– Börja med att diskutera med din husläkare. Läkaren kan göra en första bedömning och utesluta till exempel vaxproppar. Det går också bra att kontakta en auktoriserad audionommottagning för den som vill få rådgivning. r

Foto: Schønherr landskap AB

Att vara äldre 2035 Text: Thure Gunnarsson

Hur kommer livet att se ut för våra barn och barnbarn när de blir äldre? Kairos Future forskar om vår framtid och så här tror de att det blir för de som är äldre 2035. Framtidsforsknings- och analysföretaget Kairos Future har sedan 90-talet gjort studier om de sena 40-talisterna och de tidiga 50-talisterna (födda 1945-1954) som de kallar ”rekordgenerationen”. I en ny studie med namnet ”När man blir gammal på riktigt” granskas hur det kommer att vara för denna generation när den blir äldre. –– Det är en generation som skiljer sig på många sätt från tidigare generationer samtidigt som de närmar sig pensionsåldern. Därför är det intressant att veta hur de ser på åldrandet och hur deras åldrande kommer att bli med de utmaningar som finns. Runt 2030 kommer den här generationen att vara i den ålder då åldrandet ger sig till känna mer märkbart,

berättar Thomas Fürth som är forskningsledare på Kairos Future. Synen på åldrandet i olika generationer Synen på åldrandet ser olika ut i olika generationer. De som växte upp före kriget på 20- och 30-talet hade en helt annan levnadsstandard med färre utbildningsmöjligheter och andra värderingar än vad rekordgenerationen har. De som tillhör 20- och 30-talisterna är mer tacksamma för vad de får och tar mindre för givet än de senare generationerna, eftersom de var med om att bygga upp folkhemmet och successivt fick det bättre. –– Vi brukar säga att rekordgenerationen var den första som hade postmateriella värderingar. Det vill säga att de värderade annat än det materiella, eftersom de redan

”Rädslan handlar mer om att förlora sin värdighet och integritet som äldre. ”

”Vi förbereder oss för andra stora utmaningar i livet genom att lära oss mer om dem, så varför gör vi inte det med åldrandet?” hade det bra materiellt ställt när de växte upp. Rekordgenerationen gick också i en skola som uppmuntrade till kritiskt tänkande och var den första generationen som hade tid och råd att vara tonåringar, tillägger Thomas. Rekordgenerationens värderingar och uppväxt har på många sätt påverkat deras syn på åldrandet. – Studien visar att de har en orealistisk syn på åldrandet och ser det mer som en sjukdom som man kan bota. Döden är något som skjutits åt sidan. De vill leva fullt ut hela livet och har inte för vana att tänka på åldrandet och döden. Rekordgenerationen har inte som 20- och 30-talisterna levt tätt tillsammans med andra generationer och har därmed inte sett åldrandet på nära håll. De har helt enkelt inte riktigt förstått vad åldrandet innebär. Det kommer att få konsekvenser när de möter dessa frågor oförberedda. Kanske kommer det att behövas någon form av ”äldreskola” eller studiecirklar kring vad åldrandet innebär. Det är något som även anhöriga skulle behöva gå för att kunna vara ett bra stöd. Vi förbereder oss för andra stora utmaningar i livet genom att lära oss mer om dem, så varför gör vi inte det med åldrandet? menar Thomas. Anhöriga till 40- och 50-talisterna Det här är också en generation med anhöriga som är kritiska till och som ställer stora krav på samhället. Samtidigt ser deras familjemönster annorlunda ut mot tidigare generationers. – Den största andelen anhöriga till denna generation säger att de vill stötta dem i åldrandet. Det är mer än vad rekordgeneratio-

Foto: Björn Leijon.

Thomas Fürth, forskningsledare på Kairos Future.

Faktaruta Namn: Thomas Fürth Ålder: 66 år Arbetsplats: Kairos Future Titel: Forskningsledare Roll i studien: Initiativtagare och projektledare Varför framtidsstudier: Genom framtidsstudier kan vi förbereda oss så att vi i bästa fall hinner vidta mått och steg och undvika att bli helt överraskade. Kairos Future: Ett forsknings- och analysföretag som hjälper oss att förstå och forma framtiden. Hur gör ni för att se in i vår framtid? Med utgångspunkt från forskning, litteratur och undersökningar lyfter vi fram viktiga trender och skapar olika scenarier av hur framtiden kan se ut.

”De stora matvaruföretagen kommer att bli en del av äldrevården genom att erbjuda hemkörning av mat, färdiglagad mat och andra tjänster. ” nen själva tror att deras anhöriga ska ställa upp på. Många anhöriga vill stötta med besök, stöd och genom att ställa krav på vården. En fjärdedel säger att de är beredda att gå ner i arbetstid för att sköta sina äldre närstående om behovet finns. Men en annan fjärdedel anser att det är samhällets uppgift och inte deras att ta hand om äldre närstående. Äldreomsorgen 2035 För äldreomsorgen är en av de stora utmaningarna att ekonomi och tillgång på personal kommer att vara begränsad i framtiden, samtidigt som fler kommer att behöva vård och omsorg. –– Äldreomsorgen kommer i högre utsträckning att handla mer om de allra sista åren av våra liv än vad den gör i dag. Det kommer att handla om slutskedet och när det finns akut behov av sjukvård. Ekonomin och antalet personal kommer inte

att räcka för att bedriva vården som idag. Men kanske kan ny teknik komma in här och göra stora förändringar i livsvillkoren. Det leder i bästa fall till att personalen kan ägna sig åt att höja kvaliteten i vården och omsorgen medan tekniken sköter rutinuppgifterna. I sämsta fall om övervakning och förlorad integritet, säger Thomas. –– De som tillhör den här generationen är inte så rädda för att vara ensamma, utan rädslan handlar mer om att förlora sin värdighet och integritet som äldre. När man frågar dem skulle många hellre bli duschade av en robot än av en anhörig. Många i rekordgenerationen är oroliga för att de kommer att behöva betala mer för vård och omsorg, vilket de tror att de inte kommer att ha råd med. Här finns en utmaning för samhället, att se till att alla får det stöd som de behöver även i framtiden.

Bostaden Ny teknik kommer även att göra det möjligt för äldre att bo kvar hemma i större utsträckning än vad som är möjligt i dag. Teknik kommer att underlätta vardagslivet i våra bostäder. – De stora matvaruföretagen kommer att bli en del av äldrevården genom att erbjuda hemkörning av mat, färdiglagad mat och andra tjänster. Vårdboendet kommer att bli stället där vi hamnar sista tiden av våra liv och när vi behöver avancerad sjukvård och omsorg. Det kommer att kräva nya kunskaper hos personalen men också förmågan att inte bara lindra den fysiska smärtan utan även erbjuda psykologiskt, socialt och andligt/existentiellt stöd, tillägger Thomas. Existentiella frågor Många i rekordgenerationen har inte intresserat sig för andliga och existentiella frågor tidigare i livet. – På ålderns höst gör sig dessa frågor påminda och de kommer på olika sätt att söka stöd och svar på dessa frågor. Finns

inte stöd för detta i omvärlden kan det orsaka mycket lidande, avslutar Thomas Fürth. r

Helsingborgs stad är en av kommunerna som deltagit i studien ”När man blir gammal på riktigt”. Helsingborgs stad har en vision för 2035 som talar om vad staden vill uppnå. Vill du veta mer om visionen kan du besöka stadens webbplats www.helsingborg.se eller ringa Helsingborg kontaktcenter, telefon 042-10 50 00.

Foto: Jesper Molin

Trygghetsboende Ett trygghetsboende är ett vanligt boende där du kan bo så länge du själv vill eller kan. Det är inte ett vårdboende utan ett boende med utökad service såsom trygghetsvärd och gemensamma utrymmen. Detta bidrar till en trygg och tillgänglig miljö med hög boendekvalitet. Trygghetsboendet har närhet till god kollektivtrafik och/eller samhällsservice. Det finns möjlighet att äta gemensamma måltider. I ett trygghetsboende bor du och sköter dig själv precis som i en vanlig lägenhet, med allt vad det innebär från disk, städ och tvätt till att bjuda hem vänner. Du som redan har hemservice, omsorg eller trygghetslarm kan förflytta tjänsterna till trygghetsboendet.

Vill du flytta till ett trygghetsboende? Du som har fyllt 65 år kan ställa dig i kö till ett eller flera trygghetsboenden i staden. Du kan tidigast få tillgång till en trygghetslägenhet när du har fyllt 70 år. Du ställer dig i kö genom att använda e-tjänsten ”Ansökan till trygghetsboende” på stadens webbplats eller genom att kontakta Helsingborg kontaktcenter så hjälper de dig med ansökan. Det krävs inget beslut från någon av stadens biståndshandläggare utan fastighetsvärden kontaktar dig när du är aktuell för en lägenhet enligt fastighetsägarens/hyresvärdens rutiner.

Röster om trygghetsboende Anne-Marie Mikkelsen, 84 år, bor på Kosmo trygghetsboende – Tidigare bodde jag och min man i ett radhus i Påarp. När jag blev änka kunde jag inte bo kvar eftersom jag behövde hjälp med allt. Jag försöker delta i de flesta aktiviteter när de inte krockar med något annat. Personalen här är helt otroliga med att ordna fester för oss. Jag äter lunch tillsammans med de andra varje dag, maten är helt fantastisk! Jag trivs väldigt bra här, personalen är trevlig och har alltid tid med oss och så har jag fått en ny kompis. Vi har flera gemensamma intressen och mycket att prata om. Britt-Marie Hansson, 78 år, bor på Bikupans trygghetsboende – – Jag bodde själv i ett par års tid efter att jag blev änka 2008. Även om jag hade mina vänner, barn och barnbarn så kände jag mig ensam. Jag har alltid hållit på med föreningsliv och gymnastik och kände att jag var för mycket själv. Jag deltar i olika aktiviteter som andakt, gymnastik och spelar bingolotto. Jag äter lunch och dricker mitt eftermiddagskaffe tillsammans med de andra varje dag. Jag har fått ett mycket bra intryck av Bikupan, här är väldigt trivsamt. Lokalerna är trevliga och maten är så god.

Trygghetsboenden i Helsingborg Bikupan Hyresvärd: Rikshem Adress: Flogatan 12 Telefon: 010-709 98 55

Dalhemsvägen Hyresvärd: AB Helsingborgshem Adress: Dalhemsvägen 63-69 Telefon: 042-20 80 61

Grönkullagatan Hyresvärd: AB Helsingborgshem Adress: Grönkullagatan 41 Telefon: 042-20 80 61

Haga Trygghetsboende Hyresvärd: Fastighets AB Hagaplan Adress: Minörgatan 6 Telefon: 042-16 24 00

Hebsackersgatan Hyresvärd: AB Helsingborgshem Adress: Hebsackersgatan 2-20 Telefon: 042-20 80 59

Närlunda Park Hyresvärd: Kosmo AB Adress: Närlundavägen 30 Telefon till husfru: 0733-48 01 35, 0702-43 18 21

Ängholmen Hyresvärd: Fastighets AB Tornet Adress: Rydebäcks stationsgata 36, 38 och 40. Telefon till trygghetsvärd: 0703-53 10 74

Mer information: Helsingborg kontaktcenter, telefon 042-10 50 00. helsingborg.se/trygghetsboende

Så tycker läsarna om

Helsingborgs-Senioren I förra numret fanns en enkät där läsarna fick svara på vad de tyckte om tidningen. Sammanlagt 318 läsare svarade på enkäten och här kan du se vad de tyckte. Sammanfattningsvis vill de flesta av de svarande ha kvar tidningen och tycker att innehållet är bra. De uppger också att de har nytta av innehållet.

Vill du att tidningen ska finnas kvar? Av de svarande ville 311 ha kvar tidningen och 7 inte ha kvar tidningen. Vad tycker du om tidningen? På frågan om vad man tycker om tidningen svarar 212 av läsarna att tidningen är mycket bra, 98 svarar att tidningen är bra, 3 att den är mindre bra och 5 tycker att tidningen är dålig.

Har du nytta av informationen? Totalt säger 196 läsare att de har stor nytta av informationen i Helsingborgs-Senioren, 114 läsare tycker att de har viss nytta av den och 8 läsare anser att de inte har någon nytta av den.

Övriga synpunkter

Skulle du föredra att tidningen inte var tryckt utan bara finnas på webbplatsen? Antalet läsare som vill ha en tryckt tidning är 312 personer medan 5 personer tycker att en internettidning räcker. En person som inte vill ha tidningen har inte svarat på frågan.

Vad är bra med tidningen? Det vanligaste svaret på vad som är bra med tidningen var informationen. Därefter tyckte många kontaktuppgifterna.

Här följer de frågor som läsarna kunnat svara på fritt och därför finns inga exakta siffror som i resultatet ovan. Här redovisas därför bara de vanligast förekommande orden i svaren.

Saknar du något i tidningen? Här svarade de allra flesta nej. Vad skulle vi kunna göra bättre? De flesta svarade här att HelsingborgsSenioren var bra som den är.

Diagram: resultat från undersökningen

Nej

Siffrorna visar antalet svarande fördelat på åldersgrupperna 65-70 år samt 71 år och däröver.

Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se

Välkommen

till träffpunkterna! Alla är välkomna till Helsingborgs stads träffpunkter för en stunds sällskap eller för att delta i de olika aktiviteter som arrangeras. Frivilliga insatser från dig och andra som deltar är mycket viktigt för träffpunkternas innehåll och utveckling. Du får gärna komma med förslag på nya aktiviteter. Till träffpunkterna kommer du och går som du själv vill. Att besöka träffpunkterna kostar ingenting, men vid vissa arrangemang betalar du. Här bredvid finns en lista med adresser till träffpunkterna.

Vill du veta mer? Du är välkommen att kontakta någon av träffpunkterna för att få information om program och aktiviteter. Du kan också ringa Helsingborg kontaktcenter, telefon 042-10 50 00. Information om träffpunkterna finns på stadens webbplats: www.helsingborg.se/traffpunkter

Kontakta träffpunkterna Träffpunkt Adolfsberg

Träffpunkt Norra Hamnen

Södra Hunnetorpsvägen 56 Tel. lokalen: 042-10 62 01 Tel. kontaktperson: 042-10 67 24

Kranföraregatan 4 Tel. lokalen: 042-21 01 40 Tel. kontaktperson: 042-10 48 26

Träffpunkt Bårslöv

Träffpunkt Husensjö

Snödroppegatan 1 Tel. lokalen: 042-22 92 99 Tel. kontaktperson: 042-22 77 13

Träffpunkt Ringstorp & DHS Café Kurirgatan 1 Tel. lokalen: 042-17 72 78 Tel. kontaktperson: 042-17 72 72

Träffpunkt Elinebergsplatsen Elinebergsplatsen 12 Tel. kontaktperson: 042-10 65 56

Träffpunkt Grönkullagatan Grönkullagatan 41 Tel. kontaktperson: 042-10 48 26

Träffpunkt Gröna Huset Lybecksgatan 22 Tel. lokalen: 042-10 75 98 Tel. kontaktperson: 042-10 48 26

Träffpunkt Lyckoträffen OD Krooksgatan 53-55 Tel. kontaktperson: 042-10 65 56

Träffpunkt Mariagården Mäster Ernsts gata 2 Tel. lokalen: 042-21 01 40 Tel. kontaktperson: 042-10 48 26

Ludvikagatan 49 A Tel. lokalen: 042-10 67 56

Träffpunkt Påarp Lokföraregatan 20 E Tel. lokalen: 042-22 96 17 Tel. kontaktperson: 042-10 68 74

Träffpunkt Rydebäck Rydebäcks centrum Frösögatan 3 Tel. lokalen: 042-10 44 80

Träffpunkt Rosenknoppen Planteringsvägen 36, in på gården Tel. lokalen: 042-10 67 24

Träffpunkt Sköldenborg Hebsackersgatan 6 Tel. lokalen: 042-10 74 30

Träffpunkt Söder Nedre Holländaregatan 24 Tel. lokalen: 042-10 68 74

Träffpunkt Tågaborg Tågagatan 32 Tel. lokalen: 042-10 44 94

NYSTRUKEN BLIR VINNARE

SPETS SKREVS UPP ELLER NER

M B

I SÅGYTA SLÄKT LUDDIGA FISK OCH KUNDE ELVIS

TIDIGARE KUSTVÄKTARE

SAMLADE OLJELÄNDER

TIDIGARE BANK MJUK

SLÅ FAST FYLLA MED BRÅTE

Foto: Ola Torkelsson ”KRUSE”MALLEN SPORTBIL

OÄRLIG SCHACK- FÅGEL? TERM ARKANSAS

KAN LÄGRE OMRÅDE KOMMA PLÖTSI NALIGT TUREN

ANBUD

GRUS

SES VID TID

KAN SLÅS AN

KAN DRA

FÖRSTÖRA FÖR ANDRA PÅBUD

ÄR MED I LEKEN FRAKTSATS SNURRDANS

BLÅSPLATS FÅR INTE PRIS IDKA

SLÄDDEL VÄXLA OM TREMOLO

HAR FJÄLLSTUGOR

HAN HAR STENAR I SKÅNE

NYTTJAS I NORR

SPELDEL

FORDONSPLATSEN FRITT

BRUKAR MÅNGA FOTOGRAFER RIKTIGT DEN SKA GE BYTE

DANSAR SKOTTAR GÖR SIDLAYOUT STOR FEST DAMSALONG

FISKPLATSEN

HON HAR SIN BOK

ADAMS SON GRÄDDPLATSEN

STÅR FÖR FÖRE

KAN MAN VIA ”NÄTET”

LÄNGDEN GRUVORT

TALANG

R V TÄ G

KRYDDA TIDIGARE KEMIFÖRETAG

KURVLINJAL KAN MAN I DATOR

KAN HAN SÄTTA

GATA I PARIS OS I NORGE

KORT VANLIGT ANMÄRKLÄKARNING PREFIX STÖRA

VIKTIG PERSON TIDIGARE

CIRKUSKONST POLEN

PUSSEN

J V

OMTUMLAD EN AV GORGONERNA SLÄKTER

SES MED ORDNING

DUKTIG BÅGSKYTT KAN MAN TAPPA

KIPLINGFIGUR

SAFTKANNA? FIGUR HOS MILNE

ENSPÄND KÄRRA BÖR VI TA

KAN DROPPA

SAGOVÄSEN DET GER ENERGI

SKRIFTLÄRD MED BÖCKER

SKRIVTECKEN ENGELSK TITEL

MC-FÖRBUND

PETITESS LÄGGER SKYTT BEVITTNA FRÅGESPEL

DORIS PÅ BIO KALVPLATS?

GUBBE I VISA MUNTLIG HIMMEL & MOLN

KAPITALPLATS UTTRÅKAD

”HÅL” I SKROVET

ÅSKAS PITCAIRNÖARNA

TRÄDTOPPSDEL STÖDGRUPPER

KAN BÄRA

RYMDMÅTT

VILL I FATT

NEGATION I NORR

BRUKAR HUND?

FINT BOENDE

KAN NYA BÖRJAR KÄNGOR TA SLUT SRI LANKA KONSTLÄDER

KLI BRÄNSLEFÖRRÅD SAMLADE BÖCKER

HAR SIN TRO KUNDE SIA

YTTERSTA POSTERINGEN

FASAD

ENERGI

SKA MAN SIN MEDICIN KLAR

KORT MÅNAD

STORA PÅ KARTA TORKBRÄDA

KAN MODELLER

HAR SINA DRÄNGAR

ÄLDRE PARTY ÄRLIG DJUR I FÖREKYRKAN? GICK DAGENS LÄGENTOALETT HETEN?

RENOVERAR? TÄLTHELGEDOM GÖR MAN MÖBLER FISKESÄTT

GÖRA HÅL

TALAS I NARVA KÖR I UPPSALA

UTFLYKT SERVERADE PÅ TÅGEN SKÄMT PÅ SCEN PÅ DEN HADE MAN TVÄTTID BÖNELEDARE KUNDE MAN RUNOR

SES NU I OSLO ROM FÖRSTÄRKER LUGN ÄMNAR GÅR VIDARE MARIAS MAMMA

SKRÄMSELORD

UTSLAGSPLATS KÄRLEK I ITALIEN

DEN SMALA GATAN

KAN ÄTT VARA ÄR VISS SKALLE STÅR FÖR LUFT

SANSKRIT FÖR GUD

MYCKET ARG

SVÄNG

DE KAN VARA TUNGA

N FÖRUTSETT BUSKMANNEN

INVEKTIV

SKRÄCKFILMSLJUD

”TÄT”

ÄR LUFTEN VID VULKANUTBROTT JA FÖR VISSA

STÖRRE SPRICKA I BERGET SKAPAR ATLE VINTERTID

Var med i utlottningen av priser! Skicka ett vykort med meningen i de gula rutorna till: Helsingborgs-Senioren, Vård- och omsorgsförvaltningen, 251 89 Helsingborg (Senast 2014-11-30) 1:a pris: Boken Helsingborg – staden som berör ditt hjärta. 2:a pris: Kärnan i keramik från Öresundsboden. 3:e pris: Bricka från Öresundsboden.

Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se

Vill du göra en

insats för äldre? I Helsingborg finns frivilligmedhjälpare som gör en värdefull insats. De sätter guldkant på tillvaron för många människor. Det kan handla om att besöka någon hemma för en pratstund över en kopp kaffe.

Det kan också vara att promenera, läsa högt, hjälpa till på en träffpunkt eller arrangera aktiviteter på något vårdboende. Kom gärna med egna idéer! Allt bygger på frivillighet. Vissa frivilligmedhjälpare har möjlighet att göra en insats varje vecka, andra en gång i månaden. Du bestämmer själv. Introduktion och försäkring För att du som frivillig ska ha en grund att stå på erbjuds du en kostnadsfri introduktion i vad det innebär att vara frivillig, och får inblick i vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter. När du har deltagit i introduktionen omfattas du även av en olycksfall- och ansvarsförsäkring.

Att höja livskvaliteten för någon Att vara frivilligmedhjälpare handlar inte om att utföra det ordinarie arbetet som vårdpersonalen står för. Du som frivilligmedhjälpare hjälper till att höja livskvaliteten för äldre människor. Som frivillig gör du denna tjänst utan betalning och bestämmer i samråd med den äldre hur ofta och när ni ska träffas.

Kontakt Vill du få besök av en frivilligmedhjälpare? Vill du bli frivilligmedhjälpare? Vill du ha skriftlig information om frivilligarbete? Har du frågor om verksamheten? Välkommen att kontakta frivilligsamordnarna på telefon 042-10 65 56 eller 042-10 51 03. Läs mer på stadens webbplats: Sök på ”frivilliga insatser”eller gå in direkt på sidan: www.helsingborg.se/frivilligainsatser

Foto: SIA Media

För dig som är över 70 år:

Få hjälp med att fixa hemma Fixartjänst hjälper dig i ditt hem för att minska risken för fallolyckor. För att få hjälp av fixartjänst måste du ha fyllt 70 år och vara bosatt i Helsingborgs stad. Du kan bland annat få hjälp med att byta glödlampor, sätta upp brandvarnare, fästa lösa sladdar där det finns fallrisk, halksäkra mattor, hämta saker ur källare och vindsförråd samt att sätta upp gardiner och tavlor. Du kan även få information om fallförebyggande åtgärder. Vad kostar fixartjänst? Avgiften för fixartjänst år 2014 är 53 kronor per påbörjad halvtimme. Första timmen per kvartal är avgiftsfri. När tjänsten är utförd får du en faktura på beloppet.

Detta ingår inte Fönsterputsning, städning, snickeri, trädgårdsarbete, snöskottning, målning, flyttning och liknande är exempel på tjänster som inte ingår i fixartjänsten. Tjänster som normalt kräver specialkompetens, till exempel VVS och elarbete ingår inte heller. Så här beställer du Fixartjänst kan bokas för ett tillfälle åt gången. Varje tillfälle avser minst en halvtimme och som mest två timmar. Ny beställning kan göras när tjänsten är utförd. Du står själv för eventuella materialkostnader och inköp. Fixartjänst kan beställas vardagar, klockan 08:00-10:00, telefon 042-10 43 31.

Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se

Visningspunkten – tipsar för tryggare liv På Visningspunkten demonstreras hur du med enkla lösningar kan underlätta vardagen och göra livet tryggare. Syftet med Visningspunkten är att inspirera dig som besökare att fundera över hur din bostad fungerar. Här kan du se exempel på hur bostaden kan förändras med smarta saker, ny vardagsteknik och andra hjälpmedel. Vem vänder vi oss till? Visningspunkten är öppen för alla åldrar. Ta gärna med dig en bekant, en anhörig eller grannen och gör ett besök. Grupper kan boka tid för visning och mer information. Vad visas på Visningspunkten? På Visningspunkten kan du själv prova smarta saker, ny vardagsteknik och olika hjälpmedel. Allt finns tillgängligt att

känna på och testa. På Visningspunkten finns också hjälpmedel som stödjer tid, minne och orientering, så kallade kognitiva hjälpmedel. Det finns information om var produkterna kan köpas och cirkapris. Du kan också få många bra tips och råd om produkterna. Observera att ingen försäljning sker i lokalen. För mer information Vård- och omsorgsförvaltningen Åsa Westesson, arbetsterapeut Telefon: 042-10 47 92 E-post: asa.westesson@helsingborg.se

Adress och öppettider Carl Krooks gata 10 Måndag och tisdag kl. 14:00-16:00 Torsdag kl. 10:00-12:00 Helgdagar stängt.

Hjälpmedel som underlättar Det finns många hjälpmedel som gör det lättare att klara det dagliga livet. Du kan köpa dem i varuhus, sjukvårdsaffärer, apotek, Hjälpmedelsbutiken och i andra specialbutiker. Du kan också rådfråga en arbetsterapeut eller sjukgymnast om vilka hjälpmedel som kan underlätta din vardag. Hjälpmedelsbutiken Hjälpmedelsbutiken säljer allt från köksredskap och kroppsvårdsprodukter till rollatorer. Butiken drivs av De Handikappades Samarbetskomitté (DHS). Butiken finns på Ringstorpsgården, Kurirgatan 1, på bottenplan.

Hjälpmedel som du får låna Det finns hjälpmedel som provas ut individuellt och förskrivs av kommunens arbetsterapeuter och sjukgymnaster. De instruerar och tränar dig att använda det nya hjälpmedlet. För utprovningen tas det ut en hemsjukvårdsavgift på max 100 kronor. Hjälpmedel som du lånar följs upp en gång per år. Vid uppföljningen görs en ny bedömning om behov av hjälpmedel samt kontroll att lånade hjälpmedel fungerar. Kontakt Ring Helsingborg kontaktcenter, telefon 042-10 50 00 så kopplar de dig till rätt arbetsterapeut.

Öppettider: måndag-fredag klockan 10:00-14:00, telefon 042-17 72 73.

Exempel på smarta hjälpmedel: Foto: Göran Eklinder

Foto: SIA Media

Webbplatser om hjälpmedel: www.hjalpmedelstorget.se www.teknikforaldre.se

Foto: SIA Media

• Byta leverantör av hemservice. • Byta leverantör av omsorg. • Ställa dig i kö till trygghetsboende.

Vård och omsorg

i din dator Helsingborgs stad erbjuder flera möjligheter att utföra vård- och omsorgsärenden på sin webbplats. Fördelen med att använda datorn är att det går snabbare och ärenden kan utföras under dygnets alla timmar.

Vård- och omsorgsförvaltningens tjänster går alltid att utföra även om du inte har tillgång till en dator. Du är välkommen att ringa Helsingborg kontaktcenter, telefon 042-10 50 00, de hjälper dig att utföra tjänsterna. Tjänsterna du kan utföra på webbplatsen omfattar allt från att göra ansökningar och jämföra service till att se dig omkring i ett vårdboende. E-tjänster Med e-tjänst menar vi tjänster som används för att uträtta olika ärenden. Dessa förmedlas elektroniskt genom en dator. Våra e-tjänster fungerar dygnet runt och finns till för att förenkla för dig. På stadens webbplats www.helsingborg.se hittar du e-tjänsterna under ”E-tjänster och blanketter”. Här kan du göra följande direkt på datorn:

Jämföra tjänster På www.helsingborg.se kan du också jämföra den service som vård- och omsorgsförvaltningen erbjuder. I jämförelsetjänsten väljer du de alternativ som du vill. Det du kan jämföra är: • vårdboenden • utförare av hemservice • utförare av omsorg. Besök vårdboenden direkt i din dator På www.helsingborg.se/vardboende har du möjlighet att se dig omkring i våra vårdboenden, både interiört och exteriört. Rundvisningarna ger ett första intryck och känsla av boendet och omgivningen. Med hjälp av en särskild kamera har alla vårdboenden fotograferats. Du kan se dig runt i en lägenhet, matsal och samlingsrum. Utomhus kan du se dig omkring på framsidan och i trädgården. Vill du lära dig mer om hur en dator fungerar? Föreningen SeniorNet erbjuder kurser av seniorer för seniorer. SeniorNet har telefon 042-15 08 71.

• Beräkna vård och omsorgsavgifter. • Ansöka om att betala avgifterna med autogiro.

Foto: colourbox.com

Foto: Anton Persson

Helsingborg kontaktcenter – finns till för dig Du kan besöka eller ringa Helsingborg kontaktcenter för att få information om bland annat vård- och omsorgsfrågor. Här erbjuds rådgivning, information och vägledning om alla stadens verksamheter. Fråga oss gärna på Helsingborg kontaktcenter om du behöver hjälp. Du kan kontakta kontaktcenter genom att ringa, göra ett besök eller skicka e-post. Det går också att chatta med kontaktcenter eller höra av dig via Facebook. För alla de tjänster som vård- och omsorgsförvaltningen erbjuder har kontaktcenter även broschyrer som du kan hämta eller få hemskickade. På Helsingborg kontaktcenter kan du bland annat få hjälp med: • Information och ansökan om hemservice och trygghetslarm • Information om vård- och omsorgsförvaltningens alla verksamheter

• Tips om träffpunkter och dagverksamheter • Skriftlig information om avgifter • Beställning av enklare hjälpmedel • Information och intresseanmälan till trygghetsboenden • Lån av dator för att söka information på stadens webbplats www.helsingborg.se eller använda stadens e-tjänster. Kontaktuppgifter Besöksadress: Stortorget 17 251 89 Helsingborg Telefon: 042-10 50 00 E-post: kontaktcenter@helsingborg.se Öppettider: Måndag-torsdag 07:00-19:00 Fredag 07:00-17:00 Lördag 10:00-15:00

Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se

Hemservice Du som behöver hjälp med vanliga hushållssysslor kan ansöka om att få hemservice. Detta kan du få hjälp med: • städning • tvätt • inköp • fixartjänst (exempelvis hjälp med att halksäkra mattor, spika upp tavlor och byta gardiner) Vem utför tjänsterna? Helsingborgs stad tillämpar kundval när det

gäller hemservice. Det innebär att du som är beviljad hemservice själv kan välja bland de leverantörer som vård- och omsorgsförvaltningen har avtal med. Vad kostar det? Avgiften varierar beroende på din inkomst. Det högsta beloppet för hemservice 2014 är 192 kronor per timme. Kontakt För att ansöka och/eller få ytterligare information om hemservice är du välkommen att ringa Helsingborg kontaktcenter, telefon 042-10 50 00.

Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se

Hushållsarbete och skattereduktion (RUT-avdrag) Du kan anlita ett privat företag för hushållsarbete i hemmet utan att ansöka om detta hos vård- och omsorgsförvaltningen. Till hushållsarbete räknas arbete som utförs i eller i anslutning till bostaden, exempelvis städning, fönsterputsning och trädgårdssysslor. När du anlitar ett privat företag för hushållsarbete kan du få skattereduktion enligt fakturamodellen. Detta betyder att du får skattereduktionen direkt vid köpet genom att bara betala halva arbetskostnaden till den som utför arbetet. Resterande del av kostnaden begär den som utför arbetet av Skatteverket.

Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se

Mer information Skatteverkets hemsida: www.skatteverket.se Telefon: 0771-567 567

Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se

Trygghetslarm Med trygghetslarm kan du kalla på hjälp vid oförutsedda situationer. Det gör att du kan känna dig tryggare i din bostad. Trygghetslarmet är inte avsett för akuta livshotande situationer, då ringer du 112. Trygghetslarmet är en tillsats som kopplas till ditt vanliga telefon- eller datauttag. Till trygghetslarmet hör ett armband eller ett halsband med larmknapp. Om något skulle hända och du behöver hjälp trycker du på larmknappen. En signal går då direkt till larmcentralen, och du kan prata med larmcentralens personal via trygghetslarmets inbyggda högtalare. Du förklarar vad du vill ha hjälp med. Larmcentralen meddelar sedan hemvårdspersonalen att du larmat, och de kommer hem till dig inom 30 minuter. Det kommer inte en sjuksköterska eller läkare, utan du måste själv ta kontakt med sjukvården om du behöver det. Varje dygn sker en automatisk kontroll att larmet fungerar. Du kan använda larmet dygnet runt, men tänk på att larmet inte fungerar utanför din bostad.

För att få trygghetslarmet installerat krävs: • Att du har ett fast telefonabonnemang (via telejacket) eller ett fast bredbandsabonnemang med internetåtkomst. • För att kunna få digitalt trygghetslarm måste du också ha ett separat SIMkort. • Att du överlämnar nycklar till din bostad så att hemvården kan komma in om du larmar. Kostnad Din inkomst påverkar avgiften för trygghetslarmet, men du betalar aldrig mer än 136 kronor per månad. När du larmar och när automatisk kontroll sker av ditt trygghetslarm registreras detta som ett samtal på din telefonräkning. Mer information För ytterligare information om trygghetslarm är du välkommen att kontakta Helsingborg kontaktcenter, telefon 042-10 50 00.

Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se

Omsorg i hemmet Om du behöver stöd och hjälp i din vardag kan du ansöka om omsorgsinsatser. Detta kan du få hjälp med: • stöd med personlig hygien • stöd vid och med måltider (färdiglagad mat ingår inte) • stöd till aktiviteter av olika slag • tillsyn • dagverksamhet (aktivitet utanför hemmet där du kan träffa andra) Så ansöker du Kontakta stadens biståndshandläggare för att få information eller hjälp med din ansökan. Biståndshandläggaren gör tillsam-

mans med dig en bedömning av ditt behov av stöd. Stödet anpassas utifrån din situation och dina önskemål. Du väljer om du vill ha din hemvård utförd av Omsorg i Helsingborg eller Attendo. Du kan naturligtvis byta mellan de båda när du vill. Byter du tar det två veckor innan bytet är genomfört. Mer information För ytterligare information ring Helsingborg kontaktcenter telefon: 042-10 50 00 eller besök stadens webbplats www.helsingborg.se där du också har möjlighet att jämföra de båda utförarna som du kan välja mellan.

Peppar peppar – en dag för seniorers säkerhet Den 1 oktober är det FN:s internationella äldredag, då det åter är dags att sätta äldres säkerhet i fokus genom arrangemanget Peppar, peppar. I år har Peppar, peppar ”Aktiv mot brand” samt ”Fallolyckor” som tema. Dagen bjuder på föreläsningar och workshops. Fullständigt program för dagen publiceras på

stadens webbplats www.helsingborg.se under september månad. Programmet kommer också att finnas på Helsingborg kontaktcenter, telefon 042-10 50 00, samt på träffpunkterna. Tid: 1 oktober 2014, kl. 10:00-14:00. Plats: Stadsteaterns foajé

Foto: Birger Lallo

Bostadstillägg Om du har fyllt 65 år och tagit ut hel ålderspension kan du ansöka om bostadstillägg för att betala ditt boende. Bostadstillägget är skattefritt. Du kan ansöka om bostadstillägg för din boendekostnad oavsett om du bor i en hyrd bostad, en bostadsrätt, ett eget hus, ett äldreboende eller annat boende. Om du har låga inkomster kan du få bostadstillägg även om du har tillgångar. Om du är gift, sambo eller registrerad part-

ner är det era gemensamma inkomster och tillgångar som påverkar bostadstillägget. Ansökan om bostadstillägg görs hos Pensionsmyndigheten. Kontaktuppgifter: Pensionsmyndigheten 106 44 Stockholm Telefontider: måndag-torsdag kl. 08:00-18:00, fredagar kl. 08:00-17:00 Telefon: 0771-776 776 www.pensionsmyndigheten.se

Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se

Hemsjukvård Du kan ha rätt till hemsjukvård om du inte kan ta dig till en vårdcentral på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. Hemsjukvård gör det möjligt för dig att vårdas hemma, både under en kortare eller längre period. Genom hemsjukvården kan du få hjälp med: • läkemedelshantering • omläggning • provtagning • olika behandlingar • rehabilitering • habilitering Beroende på vilket behov du har får du besök av en sjuksköterska, undersköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast.

Kostnad För hemsjukvård betalar du en avgift. Avgiften under år 2014 är maximalt 100 kronor per månad oavsett hur mycket vård du behöver. Du som redan har en avgift för omsorg betalar inget för hemsjukvård. Reducering av avgiften kan ske efter särskild prövning. Så får du hemsjukvård Om du har behov av att vårdas hemma kan din läkare eller sjuksköterska kontakta kommunens hemsjukvård. Legitimerad sjukvårdspersonal bedömer sedan om du har rätt till hemsjukvård eller inte. Behöver du komma i kontakt med familjeläkaren ska du ringa till din familjeläkarmottagning. Du kan också ringa Sjukvårdsrådgivningen på telefon 11 77. De har öppet dygnet runt och ger råd om medicinska frågor och egenvård.

Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se

Bostadsanpassningsbidrag Du som har en bestående funktionsnedsättning kan ansöka om bidrag för att anpassa ditt hem. Bidraget är till för att du ska kunna bo kvar i din bostad och leva ett så självständigt liv som möjligt. Om din ansökan beviljas kan du få bidrag för att anpassa bostadens fasta funktioner. Med fasta funktioner menas sådant som man normalt inte tar med sig vid en eventuell flytt. För att bidrag ska beviljas ska anpassningen vara nödvändig. Exempel på anpassningar du kan söka bidrag för är: • ta bort trösklar • montera ramper

du äger din bostad eller om du bor i en hyresrätt. Även den som regelbundet tar hand om en person med funktionsnedsättning i sin bostad kan ansöka. Du kan inte få bidrag till bostadsanpassning om du har en tillfällig sjukdom eller genomgår en rehabilitering. Ansökan Om du vill ansöka om bostadsanpassningsbidrag ringer du Helsingborg kontaktcenter på telefon 042-10 50 00. När du ansöker görs en individuell prövning av en handläggare. Till ansökan ska bifogas ett intyg som kan skrivas av arbetsterapeut, läkare eller annan sakkunnig.

• automatiska dörröppnare • installera spisvakt Vem kan ansöka om bostadsanpassningsbidrag? Du kan få bostadsanpassningsbidrag om

Mer information www.helsingborg.se www.boverket.se

Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se

Dagverksamhet Du kan besöka en dagverksamhet om du har behov av att komma hemifrån regelbundet. Syftet med dagverksamheterna är att skapa aktivitet och gemenskap, samtidigt som en eventuell anhörig får avlastning i hemmet. Det finns alltid utbildad omsorgspersonal på dagverksamheter. Dagverksamheterna har olika inriktningar, målgrupper och aktiviteter. Exempel på aktiviteter är högläsning, skapande verksamhet, spel, fysisk träning, frågesport, musik, sång och utflykter. Det serveras mat till självkostnadspris. Du väljer själv den dagverksamhet som

passar dina behov och önskemål. Du och personalen kommer överens om hur många dagar och timmar i veckan du vill besöka dagverksamheten. Du som bor hemma och har ett omsorgsbeslut är välkommen till någon av stadens dagverksamheter. Om du inte har något omsorgsbeslut kan du ansöka om det hos en biståndshandläggare.

Mer information För att ansöka eller få mer information, ring Helsingborg kontaktcenter telefon 042-10 50 00.

Foto: colourbox.com

Tandvårdsintyg Du som har ett stort omsorgsbehov eller funktionsnedsättning kan i vissa fall ha rätt till ett intyg som ger dig tandvård till lägre kostnad. Tandvårdsintyget ger dig rätt till tandläkarbesök för nödvändig tandvård. Till nödvändig tandvård räknas åtgärder som gör att du kan äta, åtgärder som lindrar smärta och obehag i munnen samt förebyggande behandling. Vem kan få tandvårdsintyg? • personer som bor på vårdboende • personer som får omfattande hälsooch sjukvård i hemmet personer som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Foto: Per Sjöborg

Färdtjänst Färdtjänst är särskilt anordnade transporter för personer med funktionsnedsättning. För att du ska ha rätt att resa med färdtjänst måste du ha ett särskilt tillstånd. Det kan du få om du har en funktionsnedsättning som är varaktig längre än tre månader. Du ska dessutom ha väsentliga svårigheter med att förflytta dig på egen hand eller att resa med den allmänna kollektivtrafiken. Du har inte rätt till färdtjänst enbart på grund av att det saknas allmän kollektivtrafik där du ska resa.

• personer som får omfattande service och omvårdnad i hemmet. För att få veta om du har rätt till intyget, kontakta din sjuksköterska inom hemsjukvården eller din LSS-handläggare. Kontakt Helsingborg kontaktcenter, telefon 042-10 50 00.

Kontakta Skånetrafiken För att ansöka om färdtjänst, ring 0771-77 50 50, helgfri måndag-fredag kl. 09:00-13:00. Webbplats: www.skanetrafiken.se/serviceresor För bokning av färdtjänst, ring 0771-77 44 11.

Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se

Anhörigstöd Anhörigstöd är en råd- och stödverksamhet som finns till för dig som är anhörig till någon som är äldre, långvarigt sjuk eller som har en funktionsnedsättning. Rådgivningen och/eller stödet kan handla om många olika saker. Det kan vara praktiska råd om olika dagliga situationer eller information om vilken hjälp du kan få i vardagen. Du kan också diskutera framtiden och planeringen för dig och din närstående. Du behöver inte vara bosatt i Helsingborgs stad för att kontakta oss. Samtal i grupper eller enskilt Anhörigstödet erbjuder stöd utifrån den anhöriges behov. Samtalen sker enskilt eller i grupp. Ofta diskuteras frågor som är

aktuella för den som lever nära någon som är svårt sjuk eller har ett stort omsorgsbehov. Av erfarenhet vet deltagarna i en samtalsgrupp att det finns mycket kraft att hämta hos medmänniskor som lever i en liknande situation. Anhöriga prioriterar ofta den sjukes behov framför sina egna. Anhörigstödet lägger därför stor vikt vid de anhörigas eget behov av vila och rekreation. Tillfällig avlösning Denna del av verksamheten vänder sig till dig som vårdar en närstående som är bosatt i Helsingborgs stad. Om du som anhörig har svårt att lämna hemmet, kan avlösningen innebära att du efter överenskommelse får hembesök. Avlösning kan

också innebära att närstående vistas på Villa Louise några timmar då och då, när du som anhörig behöver göra något på egen hand. Anhörigcaféer Anhörigkonsulenterna anordnar anhörigcaféer på Carl Krooks gata 10. Se www.helsingborg.se för dagar och tider.

Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se

Kontakt Carl Krooks gata 10 Telefon: 042-10 40 44 Måndag-fredag kl. 08:00-16:00. E-post: anhorigstod@helsingborg.se Dygnsavlösning Villa Louise Dygnsavlösningen är en avlösning för dig som vårdar någon som är äldre, långvarigt sjuk eller har en funktionsnedsättning och som är bosatt i Helsingborgs stad. Det innebär att din närstående vistas ett eller några dygn på Villa Louise. Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se

Gapet – anhörigstöd

på nätet Gapet är ett webbaserat anhörigstöd som Helsingborgs stad har anslutit sig till. Detta är ett komplement till stadens övriga anhörigstöd. Här får du tips, råd och information och kan prata med andra anhöriga i liknande situation direkt på webben. Gapet är en digital mötesplats för dig som vårdar, hjälper eller stödjer en närstående oavsett personens ålder eller diagnos. Här kan du dygnet runt hämta kunskap, få kontakt

med andra anhöriga, blogga och dela erfarenheter. Denna mötesplats vill minska gapet mellan anhöriga och mellan anhöriga och personal. Du kan välja att vara anonym. Gå med i Gapet Är du intresserad av att använda Gapet kontaktar du anhörigkonsulenterna i Helsingborg, telefon 042-10 40 44. Om du vill veta mer Läs mer på Gapets hemsida www.gapet.se Där kan du också anmäla intresse för att få tillgång till Gapet.

Vårdboende

När dina behov av service, vård och omsorg är så omfattande att du inte längre kan bo kvar i din nuvarande bostad kan du ansöka om att få flytta till ett vårdboende.

Helsingborgs stad ansvarar för ett tjugotal vårdboenden med personal som är tillgänglig dygnet runt. Varje vårdboende består av ett antal bostäder i form av lägenheter eller enskilda rum. Rätten att hyra någon av dessa bostäder beviljas efter en särskild individuell prövning av en biståndshandläggare. Som hyresgäst har du ett andrahandskontrakt till bostaden och betalar hyra samt avgift för kost, service och omsorg. På ditt vårdboende får du utifrån egen förmåga och behov: • stöd och hjälp med din personliga omsorg och vård • hjälp med inköp och ärenden • hjälp med städning i bostaden • hjälp med tvätt

På ditt vårdboende har du:

• tillgång till gemensamma utrymmen för samvaro, måltider samt ett varierat utbud av aktiviteter • en kontaktansvarig (en särskild person som utses bland personalen) till vilken du vänder dig med frågor, synpunkter och önskemål. Mer information Du är välkommen att ringa Helsingborg kontaktcenter, telefon 042-10 50 00. Det finns också information på Helsingborgs stads webbplats: www.helsingborg.se/vardboende

Vårdboende – på gång Fullriggaren: tillbyggnad med 36 lägenheter, klart sommaren 2014. Ombyggnad med 28 lägenheter, klart våren 2015. Kungshult: nytt vårdboende med 72 lägenheter. Planerad öppning hösten 2015.

Läsupplevelse hemma

Har du nedsatt syn finns det många böcker med extra stor stil. ”Boken kommer” är ett samarbete mellan vård- och omsorgsförvaltningen och Helsingborgs bibliotek. Om du vill veta mer om ”Boken kommer”, kontakta samordnaren på telefon 042-10 51 03.

Foto: colourbox.com

”Boken kommer” är en gratis service för dig som inte själv kan ta dig till bibliotek, en träffpunkt, bokbuss eller inte har någon närstående som kan hjälpa till med boklån. Du får besök av en frivilligmedhjälpare som lämnar böckerna hemma hos dig. Frivilligmedhjälparen samtalar gärna med dig om dina läsupplevelser. Till frivilligmedhjälparen berättar du om vad du vill läsa. Du kan också få boktips av en bibliotekarie.

Foto: colourbox.com

Om du inte kan komma till biblioteket kan boken komma hem till dig.

Provsmakning på Stortorget Den 16 oktober är det måltidens dag. I samband med detta har alla möjlighet att provsmaka maten som serveras på stadens vårdboenden. Provsmakningen är på Stortorget i Helsingborg mellan kl. 11:30-13:00. Varmt välkommen! (Läs mer om arbetet med maten på stadens vårdboenden på sidan 12)

Brottsofferjouren Den som drabbas av brott kan behöva hjälp för att kunna bearbeta det som hänt. Då är det viktigt med en erfaren samtalspartner som kan ge råd och stöd. Ofta upp-

God man och förvaltare Av olika anledningar kan en person få problem med att sköta till exempel sin ekonomi. Det kan bero på psykiska problem, fysiska funktionsnedsättningar, demenssjukdom eller liknande. Då kan det behövas en god man eller förvaltare. Vad gör en god man? Ofta handlar det om att hjälpa och stödja i det vardagliga livet, till exempel med att skaffa bostad eller få rätt omsorg och sjukvård. En god man kan också hjälpa till med att betala räkningar och ge stöd med att sköta ekonomin. Vad gör en förvaltare? Förvaltaren gör allt som en god man kan hjälpa till med, men bestämmer i princip helt och hållet över den hjälpbehövande personens ekonomi. Förvaltaren be-

lever den som drabbats att han eller hon förlorat kontrollen över sitt liv. Brottsofferjouren är en ideell förening vars uppgift är att ge medmänskligt stöd åt brottsoffer och att ge hjälp och trygghet för vittnen som kallats till rättegång. Brottsofferjouren deltar också i det brottsförebyggande arbetet. Jouren har utbildade stödpersoner och vittnesstöd som kostnadsfritt hjälper de som utsatts för brott. Arbetet sker i nära samarbete med polisen och tingsrätten i Helsingborg. Du når jouren på telefon 042-13 37 00, säkrast måndag-fredag klockan 09:00-13:00.

höver inte be personen om tillstånd för att hjälpa honom eller henne. Ansöka om god man eller förvaltare Överförmyndarnämnden, de närmast anhöriga eller den som behöver hjälpen, kan ansöka om en god man eller förvaltare. Även de som arbetar inom socialförvaltningen eller vård- och omsorgsförvaltningen kan ge tips och ta initiativ till att någon får god man eller förvaltare. Det är sedan tingsrätten som fattar beslut om vem som ska få god man eller förvaltare. Tillsynen över hur gode män och förvaltare sköter sitt uppdrag görs av överförmyndarnämnden. Kontakt Överförmyndarnämndens expedition Telefon: 042-10 67 17 E-post: overformyndare@helsingborg.se Adress: Stortorget 9 i Helsingborg. Mer information finns också på www.helsingborg.se

Äldreombudet Ombud för dig som är 65 år eller äldre och som bor i Helsingborg. Du kan kontakta ombudet för att få råd, stöd och vägledning i olika slags frågor som berör äldres hela livssituation. Även anhöriga är välkomna att ta kontakt. Äldreombudet har tystnadsplikt.

Kontakta äldreombudet

Foto: Torsten Herbertsson

Äldreombudet heter Ann Charlotta Lundgren och du når henne via Helsingborg kontaktcenter, telefon 042-10 50 00. Adress: Stortorget 17. E-post: kontaktcenter@helsingborg.se

Ombudet för funktionsnedsatta Ombudet för funktionsnedsatta är till för dig under 65 år som har en funktionsnedsättning och som bor i Helsingborg. Du kan kontakta ombudet för funktionsnedsatta för att få råd, stöd och vägledning i olika slags frågor som berör hela din livssituation. Även anhöriga är välkomna att ta kontakt. Det kostar ingenting att vända sig till ombudet. Ombudet har tystnadsplikt. Kontakta ombudet för funktionsnedsatta Ombudet för funktionsnedsatta heter Tina Carlström och du når henne via Helsingborg Kontaktcenter, telefon 042-10 50 00. Adress: Stortorget 17. E-post: kontaktcenter@helsingborg.se

Foto: Anita Göransson

Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se

Kommunala pensionärsrådet (KPR) KPR är ett referensorgan till Helsingborgs stad i frågor som är viktiga för ålders- och förtidspensionärer. KPR består av tio ledamöter. Fem ledamöter är representanter för pensionärsorganisationerna PRO, SPF och SPRF. Organisationerna utser också en ordförande för rådet. Kommunstyrelsen utser tre ledamöter, två kommunalråd från majoriteten och ett från oppositionen. Vård- och omsorgsnämnden utser två ledamöter, en från majoriteten och en från oppositionen. Kontakta Kommunala pensionärsrådet Ordförande Björn Falkenström, telefon 042-18 25 26 Sekreterare Eva-Gun Oskarsson, telefon 042-10 48 03

Pensionärsföreningar Här finns adresser till pensionärsföreningar i Helsingborg. Ytterligare pensionärsföreningar hittar du i föreningsregistret på stadens webbplats: www.helsingborg.se PRO-Pensionärernas Riksorganisation Besöksadress: Koppargatan 18 Postadress: Box 902 251 09 Helsingborg Telefon: 042-17 12 06 E-post: helsingborg.samorg@pro.se

SPF-Sveriges Pensionärsförbund Södergatan 10 252 25 Helsingborg Telefon: 0706-17 00 71

SPRF-Sveriges Pensionärers Riksförbund Södra Storgatan 36 252 23 Helsingborg Telefon: 042-12 89 04 E-post: sprf.avd5@telia.com

Handikappföreningar De Handikappades Samarbetskommitté kan hjälpa dig att få kontakt med intresseföreningar kring funktionsnedsättningar och vissa sjukdomar. DHS-De handikappades samarbetskommitté Kurirgatan 1 254 53 Helsingborg Telefon: 042-17 72 70 Fax: 042-13 80 70 E-post: kansli@dhshelsingborg.se Hemsida: www.dhshelsingborg.se Foto: Anita Göransson

Kommunala handikapprådet (KHR) KPR är ett referensorgan till Helsingborgs stad i frågor som rör personer med funktionsnedsättning. KHR har tio ledamöter. De Handikappades Samarbetskommitté DHS, utser ordförande samt ytterligare fyra ledamöter i rådet. Kommunstyrelsen utser tre ledamöter bestående av två kommunalråd från majoriteten och ett kommunalråd från oppositionen. Vård- och omsorgsnämnden utser två ledamöter varav en från majoriteten och en ledamot från oppositionen. Kontakta Kommunala handikapprådet Ordförande Ann-Christine Celander, telefon 042-21 02 61 Sekreterare Eva-Gun Oskarsson, telefon 042-10 48 03

Foto: Göran Eklinder

Helsingborgs Taltidning För dig som har svårt att ta del av en vanlig tidning finns Helsingborgs Taltidning. Taltidningen är gratis och skickas ut i form av en CD-skiva till prenumeranterna en gång i veckan. Den innehåller nyheter, reportage, information, boktips med mera. Du hittar även taltidningen på DHS hemsida där du vid behov kan lyssna eller ladda ner den. Tidningen finns även som en app till din mobiltelefon. Du hittar också information om taltidningen på Facebook och Twitter. Taltidningen finns på DHS, Ringstorpsgården, telefon 042-17 72 76. Helsingborgs-Senioren finns också som taltidning och distribueras av Helsingborgs Taltidning.

Foto: Anna Alexander Olsson

Tyck till om vård och omsorg! Vill du lämna synpunkter eller klagomål på vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter ska du i första hand kontakta enhetschefen för verksamheten det berör. Du kan också ringa Helsingborg kontaktcenter på telefon 042-10 50 00. Du kan vara anonym, men om du uppger namn och adress skickar vi en bekräftelse till dig med uppgift om när vi tagit emot klagomålet och vem som tar hand om och utreder det. När ditt ärende är utrett får du besked om vilka åtgärder vi kommer att vidta som en konsekvens av dina synpunkter. Helsingborgs stad garanterar att dina synpunkter och klagomål kommer att behandlas seriöst och att du blir kon-

taktad inom en vecka samt att du får träffa en ansvarig person. Du garanteras också ett gott bemötande. Helsingborgs stad har en tjänstegaranti som talar om vad du kan förvänta dig av service, omsorg och vård inom vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet. Vi garanterar: • att vi besvarar mail, brev och telefonmeddelanden senast nästkommande vardag • att du fortlöpande får information om ditt ärende på det sätt vi kommit överens om • att vi meddelar dig i förväg om vi behöver ändra den tid vi kommit överens om eller om vi blir mer än 15 minuter försenade till överenskommen tid • att vi upprättar en genomförandeplan inom 14 dagar tillsammans med dig som får vård och omsorg.

Patientnämnden

Om du inte är nöjd med vården är du välkommen att höra av dig till Patientnämnden.

Anhörigstöd .............................46

Patientnämnden gör inga medicinska bedömningar och har inga disciplinära befogenheter utan ska vara en länk mellan patienten och vården. Patientnämndens uppgift är att stödja och hjälpa, ta emot frågor, synpunkter, klagomål och ge information om dina rättigheter i vården. Nämnden är opartisk och du kan vara anonym. Kontakta Patientnämnden Patientnämndens kansli 291 89 Kristianstad Telefon: 0770-11 00 10 E-post: patientnamnden.kansli@skane.se Ytterligare information hittar du på: www.skane.se/patientnamnden

Boken kommer ........................49 Bostadsanpassning.................43 Bostadstillägg..........................41 Brottsofferjouren......................50 Dagverksamhet .......................44 Fixartjänst ................................31 Frivilligverksamhet ...................30 Färdtjänst.................................45 God man och förvaltare ..........50 Handikappföreningar...............53 Hemservice..............................36 Hemsjukvård ...........................42 Hjälpmedel ..............................33 Kommunala handikapprådet .......................53 Kommunala pensionärsrådet ......................52 Kontaktcenter ..........................35

Vad tycker du om

Ombudet för funktionsnedsatta ....................51

Helsingborgs-Senioren?

Omsorg i hemmet....................39

Är det något du saknar? Något som är bra eller kan göras bättre? Eller har du förslag på vad du vill läsa?

Taltidning .................................53

Helsingborgs-Senioren skickas ut en gång om året. Skicka dina synpunkter och förslag till:

Trygghetsboende ....................22

Helsingborgs-Senioren Vård- och omsorgsförvaltningen 251 89 Helsingborg Du kan också e-posta dem till: vardomsorg@helsingborg.se

Pensionärsföreningar ..............52 Tandvårdsintyg ........................45 Trygghetslarm ..........................38 Träffpunkter .............................26 Visningslägenhet .....................32 Vårdboende .............................48 Äldreombudet ..........................51

r: se baksidan 55

numme Viktiga telefon

Foto: Göran Eklinder

Viktiga telefonnummer Helsingborg kontaktcenter............................................................ 042-10 50 00 Helsingborgs lasarett..................................................................... 042-406 10 00 Sjukvårdsrådgivningen................................................................... 11 77 SOS alarm..................................................................................... 112 Ansökan om färdtjänst.................................................................. 0771-77 50 50 Färdtjänst boka resa....................................................................... 0771-77 44 11 Egna viktiga nummer ..................................................................................................

I telefonkatalogen, på gula sidorna och på www.helsingborg.se kan du hitta fler telefonnummer till olika delar av Helsingborgs stad.

VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Carl Westmans allé 5 · Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 47 07 · Fax 042-10 48 00 vardomsorg@helsingborg.se helsingborg.se