Företagarna har ordet

I politiken kan ett soffbord bli ett parasoll

Patrick Krassen, Foto: Lars Clason. Valrörelse stundar, och med det en stor mängd utfästelser från de politiska partierna. Eller ja, utfästelser kallar de det sällan – satsningar, investeringar, förbättringar är vanligare förekommande ord. Men låt oss kalla dem för det etablerade vallöften.

Vallöften fyller vissa relevanta syften. Genom dem kan de olika partierna signalera sina prioriteringar och värderingar. Skillnader tydliggörs för väljare. Partierna kan testa förslag genom antydda löften tidigt och se vad opinionspaneler säger om dem. Det kan också vara ett sätt för två eller fler partier att visa sig sammansvetsade inför val.

Vallöften är därtill billiga; inför allmänna val får vi väljare inget ”avtal” med politiker där det anges vad vi kan förvänta oss i det fall de fagra löftena innan valet inte infrias efter det. ”Folk uppfattar vallöften som löften. Det är ett problem för oss”, som mångårige S-riksdagsledamoten Lennart Nilsson uttryckte det en gång. Inom företagandet är det tvärtom: Det är den faktiska leveransen som räknas. Ett företag som lovar men sedan inte levererar, ser sig inom kort förlora kundernas förtroende. Förutsättningen för detta är, förstås, att det är vad kunden vill ha som avgör. När ett företag ska leverera en vara eller en tjänst till en kund, bygger det på att det är kunden som har identifierat vad det är för problem som ska lösas. Om jag har beställt leverans av ett soffbord men får ett parasoll levererat, så har förvisso en leverans skett, men mitt problem – avsaknaden av ett soffbord – har inte lösts.

En politiker som inte lever upp till sina löften, kan förstås bli bortröstad från sin post. Men det medför inte att löftet faktiskt uppfylls. Det är stor sannolikhet att jag ändå blir stående där utan mitt soffbord.

De löften som ges från politiskt håll, handlar i de flesta fall om att försöka lösa eller minska ett problem, som den politiska aktören har formulerat – inte ”kunden” i det sammanhanget, alltså väljaren. Det utesluter självklart inte att många väljare delar uppfattningen att problemet i fråga faktiskt är ett problem, men det gagnar den politiska aktören att få vara den som sätter ord på det – eftersom det ger en naturlig övergång till löftet om en lösning eller åtgärd (”problemformuleringsprivilegiet” benämnde författaren Lars Gustafsson detta på 1980-talet, och ägande av det är kanske det mest centrala man tävlar om i politiken). För politiska aktörer, i synnerhet i den mediala framställningen, handlar det ofta om en balansakt: Man vill gärna att väljarna ska instämma i ens problemformulering och uppröras över problemet, men man vill samtidigt inte måla alltför svarta bilder, så att problemet framstår som omöjligt att lösa.

Företagande bygger i grunden på en annan logik, mer optimistisk. Att företa sig något, att göra en investering, att ta en risk – det grundas i en uppfattning att framtiden kan bli bättre genom det man företar sig. Och det bygger på att kunden upplever sig få det bättre genom att köpa det man säljer. Det räcker inte med enbart ett löfte, en utfästelse, en ”ambition” om ett soffbord, för att använda det tidigare exemplet.

Till politiken gör man, lite hårdraget, en handfull val vart fjärde år. Som kund har man möjlighet att göra många val varje dag. De viktigaste valen i ens liv är inte de politiska. Tur är väl det.

PATRICK KRASSÉN Företagarnas skattepolitiska expert

Storstäda kollektivavtalsretoriken!

Att en städare utan uppehållstillstånd befunnit sig i statsminister Magdalena Anderssons villa är en mångfacetterad skandal som många olika människor kan hitta sin del att uppröras över. Det kan därför finnas anledning att titta lite närmare på vad detta egentligen handlar om.

Vi har förstås den uppenbara säkerhetsproblematiken, där Säkerhetspolisen inte verkar ha haft koll på vilka som utför arbete i statsministerns hem. Säpo kommer efter incidenten att se över om det finns nödvändiga regeländringar som måste genomföras för att stärka skyddet kring statsministern. Oavsett vad myndigheten kommer fram till så har svenskarnas självbild om att vara ett naivt folk blivit rejält förstärkt. Sedan kommer vi till de som aldrig missar en chans att racka ner på Rut-tjänster. De som nostalgiskt tänker att Olof Palme minsann aldrig hade städhjälp. För att inte tala om de som är chockade över att Andersson anlitat ett företag utan kollektivavtal. Ofta men inte alltid är dessa åsikter samlade i samma personer eller grupper.

Inom arbetarrörelsen är kollektivavtalen heliga. De behöver bara försvaras, aldrig motiveras eller förklaras. Det är därmed inte särskilt överraskande att det höga tonläget för kollektivavtal nu vänds mot partiledaren när det uppdagas att hon i flera år anlitat ett företag utan sådant avtal. Det är naturligtvis beklagligt att statsministern tycks blivit förd bakom ljuset när det gäller det aktuella företagets innehavande av ett kollektivavtal, då hon trott att det funnits ett sådant. I det långa loppet är det dock värre att kollektivavtalsnormen späs tivavtal är bättre arbetsgivare än de med avtal, och inte sällan är villkoren till och med bättre och mer anpassade till vad som faktiskt efterfrågas. Det gör att de många gånger blir alltför otympliga att hantera för företagen som tvingas betala för saker de inte vill ha på bekostnad av saker som hade kunnat göra skillnad. Sambandet mellan kollektivavtal och att vara en bra arbetsgivare är helt enkelt svagt. Om kollektivavtalen vore så fantastiska som de målas upp att vara så borde väl nästan alla företag vilja ha ett? Nu är det i stället så att betydligt fler väljer att inte ha det än de som väljer att ha det. Trots en massiv bild i media och i samhällsdebatten som driver en annan agenda säger en samlad röst av företagen som byggt och bygger Sveriges välstånd att de kan lösa detta bättre själva. Lyssna på de små och medelstora företagen, våra välfärdsskapare, och värna om småföretagens rätt att välja om de vill ha kollektivavtal eller inte!

på av politiker och tyckare ifrån alla läger. Ofta förefaller det handla om ren okunskap, men ibland skiner också ett illvilligt uppsåt igenom, där många försöker sätta likhetstecken mellan avsaknad av kollektivavtal med kriminalitet och allmänt dåliga villkor.

Den här bilden av kollektivavtalet som en garant för företags vandel delas också friskt av media. Företag som inte har kollektivavtal klumpas ihop med osunda verksamheter, men kollektivavtal är självklart inte en förutsättning för att vara ett seriöst företag. Det råder avtals- och näringsfrihet i Sverige, och inom ramen för denna har mer än hälften av Sveriges företag landat i att kollektivavtal inte fyller deras behov.

Med tanke på att 6 av 10 av de små och medelstora företagen i Sverige inte har kollektivavtal, och att försiktigt räknat cirka en halv miljon personer arbetar i företag utan kollektivavtal eller hängavtal, är det minst sagt märkligt hur den här normen tillåts vara så härskande. Vi vet dock att de som kallas arbetsmarknadens parter, arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer som förhandlar fram kollektivavtalen, har ett starkt gemensamt intresse av att bevara saker som de är. Det framställs ofta som om nästan alla företag har kollektivavtal, och att de få som inte har det är suspekta. Eftersom företag med 1-49 anställda utgör 99 procent av det totala antalet företag i landet är relationen cirka 40 procent som har kollektivavtal respektive cirka 60 procent som inte har det giltig även för samtliga Sveriges företag. Det behöver bli klart för beslutsfattare och andra att en övervägande del av de svenska företagen inte har kollektivavtal. Det är också viktigt att veta varför en stor andel av företagen har valt att inte ha kollektivavtal. Tvärtemot hur det låtit de senaste dagarna beror det inte på att företag vill ge sämre villkor till de anställda när de väljer bort kollektivavtal. Kollektivtalen är däremot framförhandlade med de stora företagens situation som utgångspunkt, och saknar ofta tillräcklig flexibilitet och är dåligt anpassade till mindre företags vardag. Vi vet också att många företag utan kollek-

EVA COOPER Företagarnas regionchef

Stora Enso lanserar unikt koldioxidneutralt kartongsortiment

Performa Light CarbonZero™ by Stora Enso är marknadens första koldioxidneutrala kartongsortiment. Det hjälper Stora Ensos kunder att minska sina klimatavtryck.

Performa Light CarbonZero är en koldioxidneutral, förnybar och återvinningsbar förpackningskartong som hjälper Stora Ensos kunder att nå sina koldioxidrelaterade hållbarhetsmål samt visa konkreta och mätbara åtgärder mot klimatförändringarna med sina förpackningar. Performa Light CarbonZero produceras på Fors bruk i Sverige, som genom ihållande förbättringsarbete och investeringar i att förbättra verksamheten har fossilfri el- och ångproduktion, och från och med början av 2022 även intern logistik. Produktionen har därför redan nu mycket låga utsläpp av växthusgaser. För att göra Performa Light CarbonZero helt koldioxidneutralt har de än så länge oundvikliga utsläppen från råvaruproduktionen kompenserats med hjälp av en tillförlitlig klimatkompensationstjänst som erbjuds av South Pole, en extern partner. – Hållbarhet har blivit en allt viktigare faktor i konsumenternas köpbeslut och vi väntar oss tillväxt för koldioxidneutrala produkter i framtiden. Koldioxidneutrala Performa Light CarbonZero kommer att hjälpa våra kunder att minska sina klimatavtryck och sticka ut på marknaden med sina förpackningar, säger Dmitry Panfilov, VP, Head of Business Line FBB and SBS.

Tydligt mål

Hållbarhet är centralt för Stora Enso och kulminerar i målet om en 100 procent cirkulär samt biodiversitets- och koldioxidpositiv verksamhet senast 2050. Stora Enso har redan genomfört ambitiösa satsningar på att minska utsläppen i sin verksamhet och värdekedja, och andelen fossila bränslen i företagets totala energiförbrukning är låg. Detta har möjliggjort ett skifte mot koldioxidneutrala material. – Vår högsta prioritet är alltid att minimera fossila utsläpp i vår verksamhet och värdekedja med målet att i slutändan kunna erbjuda koldioxidneutrala

Performa Light CarbonZero™ by Stora Enso är marknadens första koldioxidneutrala kartongsortiment.

Den överlägsna kvaliteten gör Performa Light till ett attraktivt val för premiumvarumärken.

Populär för premiummarknaden

Förutom koldioxidneutraliteten är Performa Light CarbonZero ett idealiskt material för vikförpackningar för choklad och konfektyr, kosmetika och skönhetsprodukter, hälsoprodukter och andra premiumförpackningar. Den överlägsna kvaliteten gör Performa Light till ett attraktivt val för premiumvarumärken. Kartongen har exceptionella visuella egenskaper och är tack vare Stora Ensos patenterade fiberbehandlingsteknik FiberLight Tec™ mycket lätt utan att minska hållfastheten.

Källa: Stora Enso

Smart depåladdning för Göteborgs nya elbussar

Göteborgs stadstrafik ska till år 2030 vara helt elektrifierad. Från och med juni månad får stadens elbussflotta på 180 bussar sällskap av 137 nya elbussar. Dessa ska laddas i depå med hjälp av 50 Terra 124-laddare från ABB.

Västtrafik fortsätter sin storsatsning på elbussar för att bygga framtidens attraktiva och hållbara städer. När ytterligare 137 elbussar börjar rulla på stadens gator från mitten av nästa år kan invånare och besökare i Göteborg se fram emot både minskade utsläpp av miljöskadliga ämnen och en tystare och lugnare stadsmiljö. De nya bussarna kommer att sättas i trafik i två etapper, sommaren 2022 och 2023, på totalt 24 linjer. – På kort tid har vi lyckats ställa om och gjort elbussar till en självklar del av vårt stadsrum och vår vardag. Vi har visat och vi fortsätter visa att vi ligger i absolut framkant i att åstadkomma en hållbar omställning, säger Hanna Björk, hållbarhetschef på Västtrafik.

Främjar optimering och planering Bussoperatören Nobina är en av två aktörer som i ett nytt avtal med Västtrafik kommer att köra de 137 nya elbussarna. Nobina tursätter cirka 80 elbussar i delar av stadstrafiken i centrala Göteborg samt i det närliggande området Angered med omnejd. För att ladda bussarna har Nobina beställt 50 allt-i-ett-laddare av modell Terra 124 från ABB. Laddarna kommer att sättas upp i tre olika bussdepåer i Göteborg för att ladda Nobinas elbussar säkert och effektivt, främst under natten. Terra 124 är en flexibel laddare som passar för både långtidsladdning på natten och för påfyllning av el under dagen. – Effektiv laddning är idag en förutsättning när kollektivtrafiken går från fossilfri till emissionsfri. Laddlösningen från ABB ger en stor flexibilitet och möjlighet för optimering och planering av vår elbussflotta för framtiden. I samarbetet med ABB har möjligheten till integrering av vårt realtidssystem för lastbalansering och laddoptimering varit viktiga faktorer, säger Jens Råsten, fordonschef på Nobina.

Enkla att uppgradera

Leveransen från ABB består av ett system på 120 kW som gör det möjligt att antingen ladda en buss på full effekt eller dela på effekten och ladda två samtidigt. Terra 124 är också framtidssäker då den enkelt kan uppgraderas med extra kraftmoduler för att ladda med 180 kW om behovet uppstår. Depåladdarna monteras produkter utan klimatkompensering. Tills vidare är dock vissa utsläpp oundvikliga och därför använder vi oss av klimatkompensering för att kunna erbjuda koldioxidneutrala förpackningsmaterial redan i dag, säger Kristiina Veitola, VP, Sustainability, Packaging Materials Division.

Eva Kvist Östgren, chef för ABB:s e-mobilityverksamhet i Sverige. Foto: Jonas Bilberg med ett ergonomiskt kabelhanteringssystem som gör att chaufförerna snabbt och enkelt kan plugga in bussen för laddning. – Elbussar är inte längre något som tillhör framtiden – de är här nu och Göteborg har kommit längst i landet med implementeringen. Vi är stolta över att fortsatt få vara en del av stadens resa genom att komplettera våra pantografladdare som redan laddar längs flera busslinjer runt om i Göteborg med nya depåladdare för fler elbussar, säger Eva Kvist Östgren, chef för ABB:s e-mobilityverksamhet i Sverige. ABB gick in på e-mobilitetsmarknaden redan 2010 och har idag sålt mer än 460 000 elfordonsladdare på mer än 88 marknader; över 21 000 DC-laddare och 440 000 AC-laddare, inklusive de som säljs via Chargedot. I december 2020 satte Västtrafik 145 elbussar i drift i Göteborsområdet och de snabbladdas av nitton pantografladdare från ABB längs linjerna i Göteborg, Mölndal och Partille.