12 minute read
Hållbarhet
Med fokus på kunden
Springhill Textile i Helsingborg är ett familjeägt företag som under mer än 50 år har tagit fram textila produkter för den nordiska marknaden. Genom åren har produktportföljen varierat. Nu ligger fokus dels på strumpor och underkläder genom varumärkena Softer days och Crossbow, dels på hemtextil under märkena Nobel House och Gripsholm.
Springhill var ursprungligen ett grossistföretag, men har under åren lagt allt större vikt vid att ta fram produkter som är särskilt anpassade till den nordiska marknaden. - Vi lägger ner en hel del tid och pengar på att känna till såväl trender inom mode som att genomföra konsumentundersökningar. Vi är nöjda först när kundens kund, det vill säga konsumenten, är nöjd med våra produkter, säger Anna Holmbergs, som är företagets VD. Nu ligger fokus dels på strumpor och underkläder genom märkena Softer Days och Crossbow, dels på hemtextil under märkerna Nobel House och Gripsholm. - Dessutom kan vi förse de kunder som så önskar med dessa produkttyper under kundens eget varumärke, så kallat private label, berättar Anna.
Softer Days Ett exempel på när kunskap om konsumenten verkligen stod i centrum är när Springhill under 2018 utvecklade varumärket Softer days. Genom att intervjua över 400 konsumenter och analysera data för hur köpbeteendet ser ut i dagligvaruhandeln har Springhill tagit fram ett sortiment som är särskilt anpassat till just denna säljkanal. - En kommentar från undersökningen som vi verkligen tagit fasta på är den kvinna som säger att ”möjligheten att köpa fina underkläder när jag handlar mat sätter verkligen en guldkant på shoppingen”. Fantastiskt! säger Anna. Softer days har sedan lanseringen 2019 verkligen tagit för sig, och är i dag ett av Nordens bäst distribuerade klädvarumärken med plats i drygt 1200 butiker i Sverige, Norge och Finland.
Konstant förändring I navet för framtagning av sortimentet finns företagets fyra designers, var och
Albin Ohlin, Maria Bannura, Cathrin Ljungdahl och Charlotte Gustafsson. en med fokus på ett särskilt varumärke. Sortimentet utvecklas i nära samarbete med inköpsavdelningen, och med företagets inköpskontor i Shanghai. Springhill äger inga egna fabriker, men är sedan många år tillbaka i Amfori, som är en världsomspännande organisation som arbetar för en hållbar textilindustri. Medlemskapet innebär bland annat att Springhills alla leverantörer måste skriva på en så kallad Code of Conduct, vilken säkerställer bra arbetsvillkor för personal, samt understryker vilka kemikalier som är tillåtna att arbeta med i framställning av produkterna. Grunden i Springhills sortiment, oavsett varumärke, är de så kallade basprodukterna. Detta är artiklar som ständigt finns på lager och därmed snabbt kan levereras ut till kunderna då de tagit slut i butiken. Detta ställer stora krav på bra prognosjobb och effektiva logistikkedjor, något som varit mycket utmanande under de senaste åren. - Det enda som är konstant är förändring – det har väl verkligen varit sant de senaste åren. Men vi gillar att vända och vrida på saker så att de ska bli så bra som möjligt. Det är utmanande men också inspirerande, avslutar Anna.
Intervju: Lars Nordin
HÅLLBARHET Nyttiga havreprodukter ligger rätt i tiden
Swedish Oat Fiber har sysslat med utvinning av den hälsosamma havrefibern betaglukan sedan 90-talet och producerar idag en rad hälsosamma produkter. I dessa tider, när allt fler tänker på vad de äter, ligger man helt rätt i tiden. Fabriken drivs med miljön i åtanke och man har gjort miljövänliga investeringar i takt med produktionsökningen.
Swedish Oat Fiber grundades 1995. I början fokuserade man på forskning och utveckling rörande utvinningen av betaglukan ur havre. Efter ungefär tio år började man skifta över verksamheten till produktion, som äger rum i Bua hamn strax utanför Varberg. - Idag har vi 25 anställda i fabriken och processar cirka 10 000 ton havre per år. Betaglukan från havre är en nischprodukt som säljs till den globala marknaden. Vi växer kontinuerligt genom värdeskapande applikationer inom livsmedels-, närings- och kosmetika-industrin, berättar Thelma Banzon, som är företagets VD sedan 2020. Thelma är ett utmärkt exempel på att Swedish Oat Fiber fortfarande har starkt fokus på sin nischmarknad. Thelma är från början från Australien, där hon studerade livsmedelsteknik. Efter studierna fick hon genast jobb och sysslade länge med utveckling och produktion av mjölk med lång hållbarhet. Därefter rekryterades hon till Arla, där hon jobbade i 20 år med prima ostar innan hon kom till Swedish Oat Fiber. De anställda på Swedish Oat Fiber har lång erfarenhet av havreproduktion. Med sin höga kompetens producerar de den högsta kvaliteten av havre-betaglukan, havremjöl och havreolja som säljs på den globala marknaden.
Nyttigt Swedish Oat Fiber arbetar endast med en råvara, vilket alltså är havre. Många av processerna handlar om att utvinna fibern betaglukan med minimal behandling och bevara de ursprungliga naturliga egenskaperna. I denna process använder man svensk premiumhavre. De färdiga havrekärnorna har fått torka så att fukthalten är korrekt innan man inleder processerna, som bland annat består av en unik malning, en klassificeringsprocess i två steg och extraktion av havreolja. I det första steget mals havren grovt som helmjöl. Sätter man igång klassificeringsprocess under malningen separeras proteinmjölet från fibern. Proteinmjöl används i kex/bröd-tillverkning, sås/soppa-tillverkning, proteindrycker och även glasstillverkning. - Mjölet har en hög proteinhalt och innehåller till viss del betaglukan och havrefett, som ger en bra textur och är ett starkt emulgeringsmedel när det blandas ihop med andra ingredienser, berättar Thelma. Fibern, som är rik på betaglukan, skickas in till en extraktionsprocess där havreoljan extraheras från fibern. - Havreoljan används både i livsmedels- och kosmetikaindustrin som ett starkt emulgeringsmedel. I livsmedelsindustrin används den bland annat i chokladproduktion, smör och smaksättning till kaffe. I kosmetikaindustri används oljan mest i hudvårdsprodukter, berättar Thelma. I det andra steget mals och klassificeras fibern från extraktionsprocessen. Genom klassificeringen separeras ytterligare ett finare proteinmjöl och en fin fiber med hög koncentration av betaglukan. Proteinmjölet används i exempelvis proteinpulver, men även andra livsmedelsprodukter som kräver mycket protein med slät och krämig konsistens. Fibern, som är rik på betaglukan, används i snacks, kex- och bröd-tillverkning, pasta och nudlar, frukostflingor, kosttillskott och måltidsersättning. - Betaglukan har många positiva effekter på hälsan. Fibern bidrar till att reglera blodsockersvaret efter måltider , sänker kolesterolvärdet i blodet, ger en mättnadskänsla och skapar en god mikroflora i magen, berättar Thelma.
Miljövänliga processer Havre är en naturlig gröda. Swedish Oat Fiber sätter stor fokus på leverantörer och jordbrukarna som jobbar aktivt för att sänka miljöpåverkan. Hur mycket gödning som används, bekämpningsmedel, drivmedel och växtföljd är några exempel på de viktiga parametrarna i val av leverantörer. På Swedish Oat Fiber finns alltså den största potentialen för negativ miljöpåverkan i processerna man använder under produktionen. Därför är man väldigt måna om att arbeta på ett sätt som är hållbart för miljön. Fabriken har gått på grön el sedan 2013, man använder pellets för ångproduktion och har väldigt knappa CO2-utsläpp. - Vatten används dessutom endast vid rengöring, berättar Thelma. I dessa tider, när allt fler människor tänker på vad de äter och försöker hitta veganska alternativ, ligger Swedish Oat Fiber helt rätt i tiden. - Efter våra globala satsningar kommer vi nu fokusera på Sverige, avslutar Thelma.
Intervju: Oliver Malm Text: Andreas Ziegler
Swedish Oat Fiber AB, Båtafjordsvägen 12, 432 63 Bua, Sweden | www.sweoat.com
HÅLLBARHET Swerock vill se ökat samarbete i branschen för att nå klimatmålen
År 2030 ska bygg- och anläggningsbranschen ha halverat de klimatpåverkande utsläppen. Swerock, liksom alla bolag med verksamhet inom branschen, behöver tänka nytt. – Vår bransch är en stor del av problemet. Därför vill vi vara en aktiv del av lösningen. För att uppnå både branschens och Swerocks miljömål behövs nya samarbeten mellan aktörer i hela värdekedjan, säger Mats Norberg, VD för Swerock Norden.
Swerocks övergripande mål är att arbeta med cirkulära material, med minsta möjliga klimatpåverkan, i en fossilfri produktion och distribution i alla led. Det gör företaget genom att fokusera på innovation, nära samverkan, kontroll på hela kedjan, transparens och mätbarhet. För att nå målen behövs samtidigt ytterligare samarbete i branschen. – Vår verksamhet står i fokus när det pratas om miljömässig omställning. Swerock påbörjade sin omställning för flera år sedan, och vi siktar på att bli en förebild i branschens viktiga arbete. Ska vi kunna ställa om till en mer hållbar morgondag handlar det om att ställa upp redan idag. I detta angelägna omställningsarbete kan jag konstatera att ensam inte är stark. Det ställer i praktiken helt nya krav på alla aktörer – från beställare till entreprenör och inte minst politiska beslutfattare, säger Mats Norberg, VD för Swerock Norden.
ECO-Betong och ECO-Ballast Swerock har investerat i flera forsknings- och utvecklingsarbeten som har legat till grund för företagets framgångsrika ECO-koncept. I ECO-Betong har cement ersatts med Merit, ett alternativt bindemedel som är framställt av en biprodukt från stålindustrin. På det sättet kan betongens koldioxidutsläpp sänkas med upp till 50 procent. Förra året var det premiär för ECO-Ballast som är en kvalitetssäkrad, miljö- och hälsodeklarerad ballast tillverkad av 100 procent återvunna råvaror. – Både ECO-Betong och ECO-Ballast är resultat av våra forskningsinitiativ. Vattenrening och biologisk mångfald är också betydelsefulla områden där vi har kommit långt. Vi ställer om och vill att alla ställer upp för att vi ska nå våra gemensamma mål, både internt inom Swerock och hos andra aktörer, förklarar Mats Norberg.
Skapar affärsmöjligheter och partnerskap Ur ett företagsperspektiv är Swerocks omställningsarbete också en förutsättning för att säkerställa långsiktig lönsamhet och konkurrenskraft. – Det hjälper oss att hitta nya affärsmöjligheter och strategiska partnerskap, skapa intern stolthet och attrahera nya medarbetare. Kompetensförsörjningen går hand i hand med ett äkta och trovärdigt miljöengagemang, konstaterar Karin Bergkvist, hållbarhets- och innovationsstrateg på Swerock Norden.
Källa: Swerock
Mats Norberg, VD för Swerock Norden. Foto: Emmy Jonsson.
Milstolpe nådd – pilotanläggningen för vätgaslagring i drift
SSAB, LKAB och Vattenfall har tagit HYBRIT:s pilotanläggning för lagring av fossilfri vätgas i Luleå i drift. Bergrumslagret är det första i världen i sitt slag för lagring av fossilfri vätgas. Nu påbörjas den två år långa testperioden till 2024 vilket innebär att HYBRIT tagit ytterligare ett viktigt steg i utvecklingen av den samlade värdekedjan för fossilfri järn- och stålframställning.
Efter invigningen av pilotlagret i juni gjordes inledande trycktester med vatten som bekräftade anläggningens mekaniska stabilitet, täthet och tryckkapacitet. Därefter har lagret fyllts med vätgas och även nått upp till det maximala drifttrycket om 250 bar. Drifttagningen av pilotanläggningen i Svartöberget har visat att lagret fungerar enligt design och uppfyller alla säkerhetskrav. – Att denna teknik nu fungerar är mycket glädjande och en viktig milstolpe i utvecklingen av en fossilfri värdekedja för malmbaserad järn- och stålframställning. Användningen av storskalig vätgaslagring innebär att industrin kan få robustare och mer planerbar vätgasförsörjning från fossilfri el även när elsystemet får ett ökat väderberoende. Vi kan därmed utnyttja vår fossilfria vindkraftsproduktion mycket effektivt och lagra vätgasen när det blåser mycket, säger Mikael Nordlander, utvecklingschef för Vattenfalls industrisamarbeten.
Värdefull kunskap – Det är mycket positivt att vätgaslagerpiloten är igångkörd och att tekniken hittills fungerat som den ska. Detta är ytterligare ett viktigt delmål. Nu ska vi fullfölja planen med testkampanjer och samla in viktiga data och kunskap för att möjliggöra en fullskalig anläggning, säger Martin Pei, CTO på SSAB. – Vätgasen och lagringen är central för vår omställning. Redan om fyra år ska HYBRIT-tekniken för framställning av fossilfri järnsvamp börja användas storskaligt i en första demonstrationsanläggning i Gällivare. LKAB kommer att bli en av Europas största vätgasproducenter, och den här piloten ger värdefull kunskap inför det fortsatta arbetet med att skapa världens första fossilfria värdekedja inom järn- och stålindustrin, säger Lars Ydreskog, direktör för strategiska projekt på LKAB.
Först i världen Tekniken för lagring av gas i ett inklätt bergrum under mark (LRC) innebär att gasen lagras i ett utrymme vars väggar kläs med ett tätskikt. LRC är väl beprövad för naturgas men pilotanläggningen i Luleå är den första i världen som testar tekniken för upprepad fyllning och tömning med vätgas. Pilotanläggningen har en storlek på 100 kubikmeter och i ett senare skede kan det bli aktuellt att lagra 100 000 till 120 000 kubikmeter trycksatt vätgas i ett fullskaligt lager. Det innebär i så fall att man kan lagra upp till 100 GWh el omvandlad till vätgas, vilket räcker för att försörja en fullstor fabrik för järnsvamp i cirka tre till fyra dagar.
Säkerställer stabil produktion av järnsvamp HYBRIT-initiativet startades 2016 av de tre ägarna SSAB, LKAB och Vattenfall. Vätgaslagret har en mycket viktig funktion i den samlade värdekedjan för fossilfri järn- och stålframställning. Genom att producera fossilfri vätgas då det finns mycket el, till exempel när det blåser mycket, och använda lagrad vätgas när elsystemet är ansträngt säkerställs stabil produktion av järnsvamp, råvaran till framtidens fossilfria stål.
Fakta HYBRIT-projektet: - HYBRIT-initiativet startades 2016 av de tre ägarna SSAB, LKAB och Vattenfall. - Med HYBRIT-initiativet avser SSAB, LKAB och Vattenfall skapa en helt fossilfri värdekedja från gruva till färdigt stål, med fossilfria pellets, fossilfri el och vätgas. - Pilotanläggningen för testproduktion av järnsvamp i Luleå togs i drift 31 augusti 2020. - Den 24 mars 2021 valdes Gällivare som plats för den planerade demonstrationsanläggningen för produktion av fossilfri järnsvamp i industriell skala. Järnsvampen används för att göra stål i nästa led. - I maj 2021 påbörjade HYBRIT bygget av ett vätgaslager i pilotskala i anslutning till pilotanläggningen för direktreduktion i Luleå, lagret togs i drift efter sommaren 2022. - I augusti 2021 producerade SSAB världens första fossilfria stål, framtaget med HYBRIT-teknik, och levererade till kund. Provleveransen var ett viktigt steg på vägen mot en helt fossilfri värdekedja för järn- och stålframställning och en milstolpe i HYBRIT-samarbetet mellan SSAB, LKAB och Vattenfall. - Hybrit Development AB är ett forsknings- och teknikutvecklingsbolag som kommer leverera lösningar till anläggningarna. Teknikutvecklingen sker i nära samarbete med ägarbolagen. - Stålindustrin i världen står idag för 7 procent av de totala globala koldioxidutsläppen. Med hjälp av HYBRIT-tekniken kan SSAB bidra till att minska Sveriges utsläpp av koldioxid med 10 procent och Finlands med 7 procent. - LKAB:s omställning med hjälp av HYBRIT-teknik kommer, när den är genomförd, att minska utsläppen inom stålindustrin globalt med 40-50 miljoner ton koldioxid om året. Det motsvarar hela Sveriges årliga utsläpp av växthusgaser.
Källa: Vattenfall
