Hållbarhet

Ny studie visar att bio-CCS kan ge 28 000 nya jobb

Bio-CCS har potential att bli en ny industrigren med positiva ekonomiska effekter för Sverige, det visar en ny studie som Stockholm Exergi har låtit konsultföretaget Implement ta fram. Om Sverige skulle ta vara på hela landets potential och samla in och lagra 30 miljoner ton koldioxid per år, skulle det leda till 11 500 direkta arbetstillfällen – 28 000 totalt om man även räknar indirekta arbetstillfällen – och bidra med 24 miljarder kronor till svensk BNP.

Bio-CCS, infångning och lagring av biogen koldioxid, skapar negativa utsläpp som behövs för att klara Parisavtalets mål om att motverka klimatförändringarna. Sverige har genom en väl utvecklad bioekonomi mycket goda förutsättningar för bio-CCS. Potentialen i Sverige är betydligt större än det nationella behovet av negativa utsläpp och det öppnar för möjligheten för svenska aktörer att även bidra till andra länders och företags behov. För att se vilka ekonomiska effekter det handlar om har Stockholm Exergi gett det danska konsultföretaget Implement i uppdrag att genomföra en nationalekonomisk studie. – Resultatet visar på tydliga positiva ekonomiska effekter. Sverige har nu chansen att bygga en ny industri som är nödvändig för klimatet och bra för ekonomin, säger Fabian Levihn, forskningschef på Stockholm Exergi.

Studien visar framför allt på tre effekter:

1. Regeringens utredning (SOU 2020:4) visar ett behov i Sverige på upp till 10

Bio-CCS har potential att bli en ny industrigren med positiva ekonomiska effekter för Sverige. miljoner ton bio-CCS för att klara det svenska netto noll-målet. Bio-CCS ökar den ekonomiska effektiviteten i klimatomställningen vilket innebär en årlig besparing på 10–80 miljarder kronor per år för att nå målet netto noll koldioxidutsläpp år 2045. Om till exempel de kostnader som Svenska konjunkturinstitutet har rapporterat för de sista utsläppen i transportsektorn antas stämma nås den högre besparingen på 80 miljarder kronor per år.

2. Sverige har mycket goda förutsättningar för bio-CCS. Potentialen är mycket större än de 10 miljoner ton koldioxid som kan behövas för att nå det svenska klimatmålet. Med stöd av Parisavtalets artikel 6 kan Sverige producera negativa utsläpp på upp emot 20 miljoner ton per år för länder som behöver motverka svårminskade utsläpp med permanenta minusutsläpp, men som saknar våra goda förutsättningar. Vinsten av denna exporttjänst värderas enligt Implements studie som ett tillskott till svensk ekonomi på över 18 miljarder kronor per år.

3. Att bygga och driva den industriella satsningen med en årsvolym på 30 miljoner ton permanenta negativa utsläpp genom bio-CCS skulle enligt Implements beräkningar leda till att det skapas totalt 28 000 nya arbetstillfällen och samtidigt bidra med 24 miljarder kronor till svensk BNP. Om endast det svenska behovet på 10 miljoner ton koldioxid per år realiseras skapas fortfarande 6 700 arbetstillfällen och bidraget till svensk BNP blir nästan 6 miljarder kronor.

Ingen tid att förlora

Även om en satsning på bio-CCS både ökar den ekonomiska effektiviteten i klimatomställningen och kan ge positivt tillskott till svensk ekonomi, visar resultaten också på utmaningar. Inte minst är det framtida behovet av ingenjörer och annan specialistkompetens kritisk. – För att Sverige ska lyckas etablera en industri för bio-CCS behöver regeringen fortsätta på den inslagna vägen och se till att den omvända auktionen får tillräckligt med resurser och att den kommer igång i tid. Det finns inte tid att tappa tempo och då behöver det statliga stödet komma in i ett tidigt skede. Stödet från regeringen blir en investering för framtiden, säger Fabian Levihn.

Fabian Levihn, forskningschef på Stockholm Exergi.

Källa: Stockholm Exergi

Veidekke inför klimatkalkyl redan vid anbud

Som ett steg i att uppnå koncernens klimatmål har Veidekke Bygg, med start i januari 2022, infört klimatkalkyl för alla projekt över 50 MSEK redan på anbudsskedet. Syftet är att både kunderna och Veidekke ska få en bättre bild av ett projekts klimatpåverkan innan projektet startar för att kunna påverka och ta kloka beslut om genomförandet.

– Jag är stolt över vårt beslut, det här är något både vi och våra kunder efterfrågar. När vi är med och stimulerar branschen att bli bättre kommer vi att både klara våra egna klimatmål och vara till stor hjälp för våra kunder och leverantörer att klara sina, säger Charlotta Nilsén, verksamhetsområdeschef för Veidekke Bygg. Vid anbud på projekt över 50 MSEK, kommer Veidekke upprätta och bifoga en klimatkalkyl där klimatpåverkan för bland annat de största materialslagen redovisas. Vid projektets avslut kan sedan Boverkets klimatdeklaration upprättas och projektets slutpåverkan redovisas med hjälp av kalkylen.

Som ett steg i att uppnå koncernens klimatmål har Veidekke Bygg infört klimatkalkyl för alla projekt över 50 MSEK redan på anbudsskedet. Foto: m.herzog / visualis-images.com

Mindre material, minskad klimat påverkan och lägre kostnader

Veidekke kommer att fördjupa dialogen med konstruktörer och begära redovisning av utnyttjandegrad av ingående stomdelar för att kunna optimera konstruktionerna. – Genom att lära oss mer om hur konstruktionerna nyttjas kan vi se var det finns effektiviseringar att göra. Målet är att använda mindre mängd material med minskad klimatpåverkan till en lägre kostnad, säger Carlotta Nilsén.

”Ett första steg”

Veidekke kommer även att öka kraven på redovisning av klimatpåverkan från leverantörer och premiera de bolag som jobbar hårt med att minska sin påverkan. På sikt kommer Veidekke att införa övre gränsvärden för olika materialslag. Det betyder att tak kommer sättas för hur stor klimatpåverkan får vara per enhet av materialslagen betong, armering, konstruktionsstål och betongelement. – Det här är ett första steg, men vi har redan nyckeltal på klimatpåverkan för de vanligaste byggnadstyperna. Det gör att vi direkt kommer att se om nya projekt är bättre eller sämre än snittet, sett ur ett klimatperspektiv, säger Charlotta.