offentlig IT

NY UNDERSÖKNING OM DIGITALISERING

[Text: Bo Höglander]

Det ser ljusare ut i Sverige än i genomsnittet av världen när det gäller digitalisering av den offentliga sektorn.

Alexander Drevstad, Nordisk försäljningschef på Unit4. Offentlig sektor över hela världen har det kämpigt med digitalisering. Men Sverige sticker ut med en hög takt för modernisering av gamla system. Men det finns fortfarande problem med vilja och attityder vad gäller förändringar, visar en ny undersökning. Undersökningen “State of the Digital Nation” som utförts av Vanson Bourne på uppdrag av affärssystem-företaget Unit4 visar en varierad bild av digitaliseringen inom offentlig sektor i världen. Globalt tycker endast nio procent av deltagarna att de lyckats öka produktiviteten genom att modernisera sina IT-system.

”UPPGIFTEN UNDER DE KOMMANDE ÅREN BLIR ATT FORTSÄTTA INVESTERA I INNOVATION FÖR ATT SÄKRA VÄLFÄRDEN OCH LEVERERA BETYDANDE FÖRBÄTTRINGAR FÖR MEDBORGARNA.”

Lång väg kvar

Den stora majoriteten, 76 procent, säger att de har en lång väg kvar innan den digitala transformationen har nått alla hörn av verksamheten. Men i Sverige ser det alltså ljusare ut än i genomsnitt i världen. Vårt land är världsledande vad gäller att transformera bassystem, så kallade backoffice-system, med en andel på hela 40 procent. Som jämförelse har USA en andel på 31 procent och Kanada på 11 procent.

”Det är glädjande”

– Det är glädjande för Unit4 som har en stark ställning på den svenska marknaden, med för närvarande drygt 80 kommuner som kunder, säger Alexander Drevstad, försäljningschef för offentlig sektor på Unit4 i Norden. Han menar att den offentliga sektorn nu genomgår en av de tuffaste utmaningarna någonsin. Men pandemin har visat vad som är möjligt när det gäller digital transformation. – Uppgiften under de kommande åren blir att fortsätta investera i innovation för att säkra välfärden och leverera betydande förbättringar för medborgarna, säger Alexander Drevstad.

Tre områden

Undersökningen visar att de tre områden som offentlig sektor globalt kommit längst med är molnmigrering (50 procent av deltagarna har implementerat lösningar), verktyg för datahantering (49 procent) och verktyg för realtidsrapportering (47 procent). AI, inklusive maskininlärning, är det område som ligger längst ned på listan med en andel på 36 procent.

Gott om utmaningar

Utmaningar med att hantera förändringar i offentlig sektor finns det gott om. I Sverige sticker de följande ut enligt undersökningen: Ledarskap. 48 procent av deltagarna från Sverige anser att ledningen motsätter sig förändringar. Bassystem. 37 procent anser att bassystemen utgör ett hinder mot att vara flexibel och agil. Det är intressant med tanke på att vi kommit jämförelsevis långt med att transformera bassystem i Sverige. Kompetens. 36 procent anser att personalen saknar rätt kompetens för att anpassa sig till förändringar snabbt. Attityder. 35 procent tycker att personalen motsätter sig förändringar.

Vad är det som behöver åtgärdas i praktiken? Ett talande exempel är att 38 procent av deltagarna globalt berättar att data matas in manuellt från papper till system och 43 procent att data överförs manuellt mellan system.

Om undersökningen

600 deltagare från olika delar av offentlig sektor i Sverige, Australien, Belgien, Kanada, Storbritannien och USA deltog i undersökningen. Deltagarna kommer från IT-, HR och ekonomiavdelningar.

Starka skäl för OPS i infrastrukturbyggen

[Text: Bo Höglander]

Det finns starka skäl för att åter pröva offentlig-privat samverkan vid infrastrukturbyggen. Det hävdar JanEric Nilsson, professor emeritus i transportekonomi, Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

– Det är avgörande att förstå att riskerna inte är kopplade till OPS utan att alla stora projekt är förenade med risker, uppger han för OFFENTLIGA AFFÄRER. – Vi kan lära från bygget av Arlandabanan, hävdar Jan-Eric Nilsson som menar att oavsett hur man vänder på siffrorna är de samlade erfarenheterna entydiga: trots att kapitalanskaffnings-kostnaden kan bli högre och trots att det finns fallgropar med OPS att se upp för, är det svårt att argumentera för att statens traditionella avtalsformer skulle ha kostat mindre. I en debattartikel i SvD utvecklar den tidigare professorn sina argument:

https://www.svd.se/fel-att-domaut-ops–se-pa-arlandabanan

SKR pekar på risker

Allt fler kommuner och landsting prövar olika former av samverkan med näringslivet, konstaterar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) på sin webbplats. Detta gäller speciellt inom områdena infrastruktur och anläggningar. SKR menar att alla projekt innehåller olika risker som måste hanteras. I ett samverkansprojekt blir detta mer tydligt eftersom man där måste ta ställning till vem som är mest lämplig att hantera de olika riskerna.

Jan-Eric Nilsson, professor emeritus. Foto: Lasse Hejdenberg/VTI. OFFENTLIGA AFFÄRER ställde några frågor via e-post till Jan-Eric Nilsson med anledning av hans inlägg och SKR:s riskanalys.

Är det specifikt för infrastrukturprojekt som OPS lämpar sig eller kan modellen appliceras inom andra områden?

– En (alltför) bekant svensk tillämpning är ju sjukhus, vilket också finns i flera andra länder. Även skolor har i England uppförts på detta sätt, men jag har inte följt upp erfarenheterna av detta.

SKR hävdar att det särskilt viktigt att ta ställning tillvem som är mest lämplig att hantera de olika riskerna som alltid förekommer i en OPS. Håller du med?

– Ja, riskhantering är A och O. Det är avgörande att förstå att riskerna inte är kopplade till OPSutan att alla stora projekt är förenade med risker. Skillnaden jämfört med dagens normalförfarande är att man med OPS måste försöka lägga alla risker på bordet i förväg och bestämma hur de fördelas. – Eftersom vi i offentlig sektor är ovana vid att hantera risker för dåliga utfall i förväg är knepet som användes vid bygget av Arlandabanan så intressant, det vill säga att använda en (pensionerad) person med lång erfarenhet från näringslivet vid att hantera risker.

Instämmer du i det som SKR framhåller i rapporten Riskhantering vid Offentlig Privat samverkan

Starka skäl för OPS i infrastrukturbyggen

(OPS), SKR 2009, nämligen att de risker som finns förknippade med just formen OPS beror på: a) Den relativt begränsade erfarenhet som finns med lösningen.

– Ja.

b) De komplexa tjänster som ska upphandlas i en totallösning och dessutom ska beskrivas med funktionskrav.

– Det är en del av riskhanteringen. Tänk på att funktionen ’ett fungerande sjukhus’ eller ’en järnväg som medger viss trafik’ ytterst måste definieras i termer av funktion oavsett vilken avtalsform som används. i stället för att hamna i mångåriga longörer och ökande trängsel. Några norska projekt genomfördes i likhet med Arlandabanan inom stipulerad tid, vilket stärker motiven för OPS, tillägger han. Jan-Eric Nilsson tillstår att erfarenheterna från bygget av Nya Karolinska i Solna lagt en blöt filt över intresset för offentlig-privat samverkan (OPS) i Sverige. Men nu är alltså tid att ompröva inställningen till OPS och inse fördelarna, inte minst samhällsekonomiskt.

”SAMHÄLLSNYTTAN ÄR STOR AV ATT GENOMFÖRA VIKTIGA PROJEKT I NÄRTID I STÄLLET FÖR ATT HAMNA I MÅNGÅRIGA LONGÖRER OCH ÖKANDE TRÄNGSEL.”

c) De långa avtalsperioderna.

– Ja. Men man kan bygga in kontrollstationer/optioner på det sätt som gjordes för Arlandabanan. Så långt intervjun med Jan-Eric Nilsson. I debattartikeln tar han även upp planerna på utbyggnad av höghastighetsbanor och menar att dessa riskerar att tränga ut många samhällsekonomiskt lönsamma projekt. Därför finns det starka skäl för att ånyo pröva OPS, enligt den tidigare professorn. – Samhällsnyttan är stor av att genomföra viktiga projekt i närtid

ONT OM PLATS PÅ SAMLINGSSTUNDEN?

Då kanske ni ska… Adapteo.

Halvsida inkommer 16:e

Med en anpassningsbar lösning kan du enkelt öka och minska kapaciteten på skolor och förskolor efter behov. Dessutom är lokalerna av allra högsta kvalitet.

Läs mer om våra fl exibla lösningar för skola och förskola på Adapteo.se