säkerhet

SVENSKAR SLARVIGAST MED LÖSENORD

En ny studie från Iron Mountain visar på stora cybersäkerhetsbrister hos svenska företag och organisationer. Enligt studien anser cirka 60 procent att det inte är en risk att lämna datorn olåst eller att använda samma lösenord på flera plattformar.

I praktiken är svenskarna dessutom sämst i Europa*; nästan hälften svarar att de använder samma lösenord på flera plattformar (45 procent) – motsvarande siffra för Europa är en av tre. I en tid då många ser över sina strategier för ”framtidens arbetsplats” och ställer om till hem- eller hybridarbete blir det tydligt att svenska organisationer har stora utmaningar för att säkerställa IT-säkerheten i framtiden.

Förvaring och skydd

Det amerikanska informationshanteringsföretaget Iron Mountain, som arbetar med förvaring, skydd och hantering av information och andra tillgångar, har undersökt riskmedvetenheten bland anställda i Sverige och Europa. Studien har genomförts på åtta marknader och visar på stora informations- och cybersäkerhetsbrister hos svenska organisationer. När det kommer till att använda samma lösenord på flera plattformar är Sverige sämst: nästan varannan person (45 procent) använder i jobbet samma lösenord på flera plattformar, jämfört med det europeiska genomsnittet som är 33 procent. En av fyra svenskar (24 procent) uppger att de skrivit sitt lösenord på en lapp på skrivbordet.

”Vi är förvånade”

– Vi är förvånade över hur stora risker de anställda utsätter sina arbetsgivare för. Sverige sticker ut som extra slarviga och mindre säkerhetsmedvetna på flera håll, även om problemet tycks vara utbrett i hela Europa. Informations- och datahantering är något som blir allt viktigare när vi tar snabba kliv mot ett digitalt, datadrivet och uppkopplat samhälle. Detta är något företag och myndigheter måste beakta i sin fortsatta omställning, säger Lorant Stenberg, Commercial Director Nordics, Iron Mountain. Studien visar vidare att en av fem har utsatts för bedrägeri, phishing eller ransomware-attacker. Lika många anger att de varit med om att deras lösenord avslöjats på nätet efter dataintrång. Ändå fortsätter många medvetet att fatta riskfyllda beslut.

Många döljer misstag

En av fyra uppger att de är slarviga och tar risker i onödan på jobbet, så länge de inte blir påkomna. Av de som uppger att de gjort ett betydande, kritiskt, misstag på jobbet (23 procent), svarar ungefär en tredjedel (30 procent) att de ”kom undan”. På frågan hur, svarar 37 procent att det berodde på att de höll misstaget hemligt. En fjärdedel (24 procent) använde ursäkten ”tekniskt fel”. Cirka 15 procent skyllde på någon annan eller gjorde sig av med bevisen.

Blir värre med tiden Hela 18 procent säger att de tar fler risker på jobbet nu än när de först anställdes av arbetsgivaren. Cirka en av tio uppger att de tagit risker som kostat organisationen pengar. Cirka 39 procent uppger dock att de aldrig fått någon träning eller utbildning i hur de ska hantera arbetsrelaterade risker. En tredjedel (33 procent) har använt arbetsdatorn för att shopping online och en femtedel (22 procent) för att boka semesterresor. Lika många uppger att de streamat film/TV på arbetsdatorn. Cirka 15 procent använder arbetsdatorn för att söka nytt jobb.

Källa: Mountain Sverige

Elevantalet växer med en klass om året Anpassningsbar skola smart lösning

[Text: Bo Höglander]

I väntan på en permanent skola kan barnen i Rosendal, Uppsala, gå i en ny anpassningsbar skola. Det är Parmaco som levererar lösningen till Uppsala Kommunfastigheter.

Enligt vad biträdande rektor vid Rosendals skola Henrik Ericsson uppger i samtal med OFFENTLIGA AFFÄRER är det en jättebra lösning för att vara moduler. Rosendals skola samarbetar med Malmaskolan som är betydligt större med drygt 400 elever. Rosendals skola har cirka 130 elever i nuläget.

Kommunen hyr

Parmaco som levererar den anpassningsbara skolan bygger förskolor och skolor som kommuner hyr vid behov under en begränsad tid. En skolbyggnad från Parmaco kan vara en förlängning av befintlig skola eller en fristående skolbyggnad med flera våningsplan och specialsalar. Parmaco anger att byggnaderna är designade för skolverksamhet och anpassas efter varje verksamhets specifika behov. ”Klassrummen är ljusa, luftiga och väl ljudisolerade och kan enkelt anpassas i storlek efter pedagogiskt arbetssätt”, heter det i företagets pressmeddelande. Bolaget försäkrar också att bygg-

Anpassningsbar skola smart lösning

naderna uppfyller de krav som kommunerna ställer på permanenta byggnader, såsom krav inom isolering, ventilation, värme, säkerhet och miljö.

Framväxande stadsdel

Rosendal är ett relativt nytt bostadsområde som enligt Uppsalas planer ska utvecklas och snart få en ny idrottshall och andra faciliteter. Att området har tillväxt visar sig bland annat i att skolan växer med en klass per år. Rosendals skola är enligt Uppsala kommun tänkt att bli en del av en framväxande stadsdel med många nya bostadskvarter och ”en tydlig arkitektonisk och hållbar profil.” Det framgår av Uppsala kommuns webbplats. Här står också att ledorden för skolans utformning är ”orienterbarhet, flexibilitet och inkludering”. Skolan ska erbjuda trygga, inspirerande och mångsidiga lokaler för elever och personal. I anslutning till skolan finns park och natur som Stadsskogen, Rosendals parkstråk och Kronparken. En multihall för elevernas skolidrott och en kommunal aktivitetsyta för samnyttjande med skolan är planerad. I närhet till skolan kommer det enbart att vara lokalgator, vilket ska ge lågt trafikflöde. n

Klassrum i Rosendals skola. Biträdande rektor Henrik Ericson.

LEDER KOMMISSION FÖR SKATTENYTTA

[Text: Bo Höglander]

Bettina Kashefi. Leif Östling.

Bettina Kashefi ska leda Kommissionen för skattenytta – en oberoende granskning av effektiviteten i hanteringen av våra gemensamma skatteresurser.

Det är den tidigare Scania-vd:n Leif Östling som beslutat sig för att initiera och till en början själv finansiera kommissionen – En och annan kommer kanske ihåg hur jag under en intervju med Uppdrag granskning i SVT för några år sedan lät undslippa mig frågan om vad jag får för skattepengarna. Där insmög sig till och med en svordom som jag hade kunnat avhålla mig ifrån. Men frånsett den slog uttalandet uppenbarligen an en sträng hos många skattebetalare runt om i landet. Reaktionerna har varit många och de fortsätter att komma. Men min fråga har också hängt kvar hos mig själv, skriver han på DN debatt 20/11, 2021. – Syftet är konkret: jag vill veta vad vi får för våra skattepengar, framhåller Leif Östling.

Mångårig erfarenhet

Bettina Kashefi, som ska leda kommissionen, har mångårig erfarenhet av ledning och styrning av offentliga verksamheter, bland annat som statssekreterare. Hon har också varit chefsekonom i Sveriges kommuner och regioner och i Svenskt Näringsliv och kommer att ha experter till sitt förfogande. Dessutom ska det bildas en referensgrupp där personer med gedigen erfarenhet av offentlig sektor, politiskt beslutsfattande och företagande ska ingå. – För mig är det viktigt att detta blir ett projekt utan partipolitisk slagsida. Kommissionen ska utan skygglappar titta på centrala frågor kring effektivitet och kvalitet i landets offentligfinansierade verksamheter, försäkrar Leif Östling. n

Så misslyckas du med din upphandling.

För de flesta människor, ja även för kommunala upphandlare av omsorgstjänster, är rädslan att misslyckas starkare än viljan att lyckas. Därav vår något drastiska formulering i rubriken. (Om du har läst ända hit verkar den ändå ha gjort sitt jobb.) Men du kan vara lugn, vi har ingen ambition att lära dig att misslyckas. Vi vill bara dela med oss av de vanligaste fallgroparna vid upphandling med sociala kriterier. I all ödmjukhet och för att du ska kunna undvika dem. Då kör vi.

Blås på!

Nej, ta nu ett djupt andetag och avsätt tid för research. Läs in dig på ämnet och prata med kollegor i andra kommuner. Hur har de skrivit sina förfrågningsunderlag? Vilka sociala kriterier har fungerat? Vad har de lärt sig?

Tänk stort!

Gör precis tvärtom: börja i det lilla. Välj ett mindre kontrakt och pröva där, eller välj ut en del av en större upphandling. Om kommunen till exempel ska upphandla hemstädning i omsorgen, testa att tillämpa sociala kriterier i vissa bostadsområden.

Var extremt selektiv

Nix, när det gäller målgrupper ska du tänka brett. Tanken med socialt ansvarsfulla upphandlingar är ju att skapa mer inkludering, inte förstärka hinder. Gör inte dina kriterier så smala att de utestänger någon grupp, till exempel unga.

Undvik förankring

Visst inte, förankring hjälper dig att tidigt förebygga missförstånd och hantera eventuell oro. Förklara för verksamheten varför kommunen har upphandlat med sociala kriterier, och vad det betyder. Ordna ett möte för personal, brukare och anhöriga och bjud in vald leverantör.

Hoppa över uppföljningen

Stopp där! Uppföljning av uppdrag och leverantör är viktigt och svårt i alla upphandlingar, men kanske lite extra kritiskt här. De sociala upphandlingarna är ju utformade för att göra samhället lite vänligare. Se till att hålla fuskarna utanför.