Show Jumping nr1 2015

SCANDINAVIAN JUMPER CLUB MAGAZINE Nr 1 • 15

Ryttarnas representant i FEI:

Maria Gretzer – omvald och taggad

Club g Show Jumpin Event 2015

Girl Z–stammen • Bästa stofamiljerna • Athletic scope

1 Innehåll

Show Jumping Nr 1, 2015 Utkommer fem gånger per år Utges av tidningsförlaget Lime AB i samarbete med Club Show Jumping www.clubshowjumping.com Ansvarig utgivare & chefredaktör Agneta Lilliehöök, agneta@lime.nu Redaktionsråd Ingvar Fredricson, Peter Ljungcrantz och Lisen Bratt Fredricson Redaktionella medarbetare i detta nummer Jenny Abrahamsson, Lotta Isacsson, Jac Remijnse, Jo De Roo, Jan Gyllensten, Ylva Larsson, Peter Ljungcrantz och Helena Lundström Översättning Ann-Charlotte Cadier, Malin Ljungcrantz och Peter Ljungcrantz Tidningsproduktion Lime AB, Tejarps Gård, 233 76 Klågerup Telefon 040–40 86 80. Fax 040–40 86 86 www.lime.nu Grafisk form Charlotta Behrens Annonser Cathrine Lindqvist, cathrine.lindqvist@lime.nu Annonsmaterial skickas till annons@lime.nu Tryck Norra Skåne Offset, Hässleholm Omslagsfoto Maria Gretzer och Singular LS La Silla Foto: Jenny Abrahamsson Medlemskap – Prenumeration Du som prenumererar på tidningen blir a­utomatiskt medlem i HK. Det går inte att enbart prenumerera på ­tidningen. Medlemskap i HK, 500 kr per år inkl moms. Porto tillkommer då tidningen ska skickas utomlands.

Kontakt: Filippa Böckman Fribing Telefon 040–40 86 80 Mån–fre 8.30–12.00 och 13.00–16.00 prenumeration@lime.nu Gäller även adressändringar och reklamationer.­ Bankgiro Club Show Jumping 5447-3681

2

SHOW JUMPING • NR 1 • 2015

4

Ledare: Tid för eftertanke

5 Notiser 6

Event Club Show Jumping 2015

11

Årets Hopphästuppfödare

12

Girl Z-stammen – förbättrare av svensk avel

20 Holsteinerstammarna

fortsätter segertåget

22 Horse Genetics: Världens bästa

stofamiljer för hopphästavel

24 Rankning av svenska avelsston 26 Avelskrönika: Nu är det hög

tid att sätta igång

27 Framgång i uppfödningen

20 31

– en fråga om scope

30 Mest framgångsrika 2014 31

Sportkrönika:

Det handlar om att prioritera!

32 Maria Gretzer – omvald och taggad 34 Internationell konferens:

Saddle Research Trust

40 Banbyggare med sikte på toppen

12 40 SHOW JUMPING • NR 1 • 2015

2

Ledaren

Tid för eftertanke

EN LÅNGVARIG OCH OMFATTANDE lågkonjunktur har fått till följd att antalet betäckta hoppston har minskat d­rastiskt i hela världen. Hoppsporten har trots lågkonjunkturen haft en klart positiv utveckling och idag arrangeras faktiskt fler internationella GP-tävlingar i världen än någonsin tidigare. Denna utveckling har lett till en ökande brist på hopphästar. Framgångsrika hopphästar är mycket dyra liksom unghästar med stor talang för hoppning. Hoppryttare tvingas därför att dammsuga marknaden efter lovande föl och åringar.

EMBRYOTRANSFER OCH KLONER ➤ Målet för många hopphästuppfödare är att ta fram de topphästar som den köpstarka internationella marknaden efterfrågar. Avelsston ur stofamiljer av yppersta klass insemineras med världens mest attraktiva avelshingstar. Embryotransfer (ET) används i allt större utsträckning för att verkligt bra avelsston skall lämna flera föl per år. Produkter av dessa parningar är dyra men lättsålda. Efterfrågan är så stor att redan embryon marknadsförs och säljs, bland annat över Internet.

När kloning blev möjligt ansåg de flesta avelsföreningar att kloner inte skulle ges tävlingslicens. Trots det tillåter FEI idag att kloner får tävla. Idag klonas en del tidigare mycket framgångsrika tävlingshästar. Ett exempel är den sedan länge avlidne fullblodshästen Gem Twist som var valack. Han har nu söner i avel och det skall bli spännande att följa om en del av deras avkommor blir lika framgångsrika hopphästar som Gem Twist och hans far var.

RANNSAKAN OCH INRIKTNING ➤ Marknaden värderar och prissätter skickligt hästarnas stam och hoppförmåga. Det är därför tid för eftertanke. Håller mitt eller mina avelsston den kvalitet som gör att deras avkommor efter topphingstar går att sälja med förtjänst? Om inte, är det dags att köpa in bättre ston som rätt parade kan lämna så attraktiva a­vkommor att uppfödningen blir lönsam.

De uppfödare som tycker att det är för dyrt att hänga med i denna utveckling får finna sig i att driva en förlustverksamhet, upphöra med sin avel eller tänka alternativt och till exempel göra en ”lågprissatsning”. Det finns många tävlingsryttare på nationell nivå, fritidsryttare och ridskolor som söker efter sunda hästar med egenskaper som svarar mot deras behov. Denna användargrupp blir allt mer intressant i takt med att bristen på hästar ökar.

Genom att låta ett antal avelsston av god normalkvalitet gå i en bra lösdrift tillsammans med en noga utvald hingst bör det vara möjligt att producera sunda hästar som väl svarar mot denna viktiga, stora och idag förbisedda kundgrupps önskemål avseende såväl egenskaper som prisnivå.

FRÅGOR OCH MÖJLIGHETER ➤ Det finns andra viktiga frågor som avelsföreningar och/eller idébanker/tankesmedjor bör engagera sig i. Till exempel: Hur kan Sveriges trevliga och vänliga horsemanship göras till en internationell konkurrensfördel?

Vilka hästveterinärer brinner för att utveckla bättre avelsmetoder Foto: Stina Fredricson och för att förebygga skador och sjukdomar? Är det möjligt att bilda konsortier för inköp av embryon, fölston och/eller tävlingshästar med föräldrar av internationell toppklass? Vilken konkurrensfördel skulle vår goda tillgång på marker, lämpade för hästuppfödning, kunna bli? Det finns givetvis många andra intressanta frågor som bör diskuteras.

Hopphästklubben har vid årsskiftet bytt namn till Club Show Jumping Scandinavia (CSJS) för att anknyta till namnet på vår tidning och vårt event. ­Klubben har utvecklats till en ”tankesmedja och idébank” och är en av många aktörer som noga följer utvecklingen inom hoppsport och hopphästavel.

Club Show Jumping Event arrangerades för andra gången i Lime förlags stora, vackra konferenslokaler på Tejarps gård i Klågerup utanför Malmö. Eventet var välbesökt och mycket lyckat. Deltagarna minglade i skön miljö och många som inte umgås till vardags möttes.

Under dagen informerade kunniga föreläsare konferensdeltagarna om sådant som är aktuellt inom internationell hoppsport och hopphästavel, vilket refereras längre fram i tidningen. Representanter för klubbens företagsmedlemmar, vår huvudsponsor Folksam samt Hippovitae AB/Litovet deltog liksom SEB och CC Holsteiner Breeding, i egenskap av nya sponsorer av eventet.

LYCKAT EVENT ➤

OBS! Den 15 januari släcktes all information om medlemmarna ned på klubbens databas och de tänds upp igen allt eftersom medlemsavgifterna inkommer.

Grevlunda Nygård den 25 januari 2015

Ordförande CSJS PS! Nytt för 2015 är att klubbens ordförande bara skriver ledarna i Show Jumping Nr-1 och Nr-5. I de övriga numren skrivs de av andra medlemmar i styrelsen. DS! SHOW JUMPING • NR 1 • 2015

3

➤ CLUB SHOW JUMPING EVENT ➤

Inspiration

och kunskap i skön förening!

Club Show Jumping befäster sin ställning som en fri­stående tanke­smedja. Årets seminariedag, den 19 januari, bjöd på ett f­ullspäckat program med några av världens mest framgångsrika hopphästuppfödare som föredragshållare.

Av Agneta Lilliehöök & Lotta Isacsson. Foto Jan Gyllensten EFTER FÖRRA ÅRETS lyckade premiär valde vi i år att utöka arrangemanget till att omfatta en hel dag inklusive lunch samt en middagsbuffé på kvällen. Platsen var, liksom i fjol, konferenshuset på Tejarps gård i skånska Klågerup.

Uppslutningen blev långt över förväntan, vi satte en övre gräns på 120 personer och biljetterna såldes slut. Det blev verkligen en kick-start på det nya året med ny kunskap och ett stort mått av inspiration varvat med i­ntressanta diskussioner.

Seminarieprogrammet var uppdelat i två delar och förmiddagens moderator Per-Ola Forsberg inledde den första delen som hade temat ”Handel och hästägande i Europa”.

Eftermiddagens tema var ”Trender inom e­uropeisk hopphästavel” där Peter Ljungcrantz var moderator.

Kvällens höjdpunkt blev utdelningen av priset Årets hopphästuppfödare 2014 och v­älförtjänt vinnare blev Birgitta och Anders Nilsson från Jämshög i Blekinge för uppfödningen av Cafino, som med Alexander Z­etterman har gjort fantastiska resultat det senaste året. •

Club Show Jumping Event genomfördes i samarbete med banken SEB samt företagen CC Holsteiner Breeding och Norr­köping Horse Show. Ett stort tack för detta!

4

SHOW JUMPING • NR 1 • 2015

Club Show Jumpings ordförande Ingvar Fredricson.

Tidningens redaktör Agneta Lilliehöök.

Hur kan uppfödarna få verksamheten att gå ihop? och Jens Fredricson inledde dagen med att föreläsa utifrån ett hästköparperspektiv.

– Av alla svenska uppfödningar är bara tio procent lämpade för topp­r yttarna, inledde Jens. En specialisering är nödvändig för medverkan i internationell toppsport men konsekvensen blir att endast dessa tio procent lönar sig att föda upp. De övriga 90 procent ”trillar över” till breddsporten, men där fungera­r de dåligt. Specialiserad uppfödning g­enererar inte breddhästar.

– Kanske måste breddverksamheten i framtiden göra en konkret beställning av uppfödarna, fortsatte Jens. Uppfödning

LISEN BRATT FREDRICSON

Lisen Bratt Fredricson och Jens Fredricson delade med sig av sina erfarenheter av att köpa topphästar.

av trevliga, lättridna hästar för rimliga pengar borde vara ett framgångskoncept

➤ CLUB SHOW JUMPING EVENT ➤ Hur bör svenska hästar marknadsföras internationellt?

– journalist, uppfödare och utvecklare av Horsetelex, Luc Henry – uppfödare, samt David Ljungcrantz – hoppryttare, delgav åhörarna sina tankar om möjlig­ heten att lansera och sälja svenska h­ä star utomlands.

– För mig är hela världen en marknadsplats, sa Luc Henry. Sverige är ingen enskild marknad, inte heller Tyskland eller Holland. För enstaka ”normala” hästar är det så men den enda häst som kan säljas dyrt är den som hoppar Grand Prix. För att föda upp den Luc Henry måste DIRK WILLEM ROSIE

för såväl uppfödare som exempelvis ridskolor.

Topphästar är alltid enkla att sälja, framhöll både Jens och Lisen. Försäljning av de övriga är svårare.

– Alla uppfödare behöver tänka igeno­m om det faktiskt är en sporthäst de vill föda upp, sa Lisen. Då kanske det inte räcker med det material de har.

Vikten av att använda bra ston kan aldrig understrykas nog. Ta reda på allt om stoet. Bra hoppförmåga i flera led på mödernet är nödvändigt för den som siktar högt.

Jens förordade ett tidigt och nära samarbete med uppfödare.

– Du måste i princip köpa föl om du ska hitta Sveriges bästa hästar.

Avslutningsvis berättade både Lisen och Jens om sina egna erfarenheter som hästköpare. Det var både intressant och mycket lärorikt. •

du ha bra ston och göra bra hingstval.

Stora strukturförändringar av systemet kan inte ändra på det.

Det blev en diskussion om Sveriges inte alltid fördelaktiga geografiska läge liksom vårt avvaktande förhållningssätt till auktioner.

– Jag har kunder som verkligen är intresserade av svenska hästar men de tycker att det är för långt och tidskrävande att åka hit, sa David Ljungcrantz.

– Ni har ett underbart land, men förvänta er inte att folk kommer hit vid andra tillfällen än exempelvis Falsterbo som är en fantastisk show, sa Dirk W­illem Rosie. Att kombinera Falsterbo med en auktion vore det ultimata, menade han och framhöll att vi måste börja tänka som kunderna.

Starka affischnamn och välordnade arrangeman­g med trovärdighet som nyckelord är ett vinnande koncept. •

Det finns ett intresse för svenska hästar, berättade David Ljungcrantz.

Hur attraherar vi nya hästägare?

BUDSKAPET ATT HÄSTÄGARNA

måste inkluderas mer i sporten framfördes av Claes Pettersson och Astrid Ohlin, ordförande respektive sekreterare i Swedish Showjumpers Owners Club, SSOC. Några röda mattor behöver inte rullas ut och de förväntar sig inte att bli bjudna på allt. Men för att bibehålla den främsta drivkraften – glädjen – och kunna värva nya häst­ä gare är delaktighet en förutsättning, menade de båda hästägarna.

– Ryttarna gör sin del och jag klagar inte på dem, men det vore kul att oavsett resultat få veta hur det går på de tävlingar när man

inte haft möjlighet att följa med, sade Claes.

Det framkom vid utfrågningen av Astrid och Claes att inkluderandet av hästägarna inte riktigt fungerar fullt ut, från arrangörshåll glömmer de detta. Däremot var de glada över den numera betydligt tätare relationen med Ridsportförbundet.

Lisen Bratt Fredricson skickade med en uppmaning till tränarna om att till ryttarna Astrid Ohlin var med förmedla vikten och grundade SSOC, Swedish Showjumpers av att värna om Owners Club. sponsorerna. • SHOW JUMPING • NR 1 • 2015

5

➤ CLUB SHOW JUMPING EVENT ➤ Hur fungerar den holländska modellen med konsortier? inledde sitt a­nförande med att berätta om HorseTele­x. Det innehåller numera även tävlingsresultat och har därmed kommit att utvecklas till en betydligt mer omfattande webtjänst än tidigare.

– Många undrar varför vi inte bara kopierar FEI:s databas. Men det kan ta ett par veckor innan resultatet syns hos dem. Vi vill vara dagsaktuella.

Dirk Willem berättade att det mesta i HorseTelex är kostnadsfritt men en avgift tas ut för skräddarsydda sökningar, detta för att finansiera de närmare 40 personer som ständigt arbetar med att registrera tävlingsresultat. Exempelvis kan uppfödare beställa och löpande få information om de egna uppfödningarnas resultat.

Därefter berättade Dirk Willem Rosie

DIRK WILLEM ROSIE

Dirk Willem Rosie berättade om Springpaarden Fonds Nederland, SFN, och hur den är upplagd.

Hallå där… skogs- och l­a nt­ bruksansvarig på SEB, tog beslutet om att banken skulle vara med som samarbetspartner vid eventet.

JOAKIM LARSSON,

Vad tyckte du om Club Show Jumping Event?

– Det var väldigt bra. Jag är inte insatt i näringen på det sättet men imponerades av föredragshållarna. Dessutom vittnar besöksantalet om evenemangets höga kvalitet.

l e g n Mi Den goda maten från Nötesjö uppskattades av deltagarna!

6

SHOW JUMPING • NR 1 • 2015

Konsortier och fundraising d­iskuterades på seminariet. Skulle SEB skulle kunna vara d­elaktiga i något sådant?

– Vi hjälper företag och verksamheter på olika sätt, både med förvaltning och handel av exempelvis andelar. Ibland krävs någon form av officiell handelsplats, till exempel för ekonomiska föreningar som har andelar de vill handla med. Det skulle kanske vara intressant att vara med på ett eller annat sätt, men i vissa fall begränsas vi av både interna regelverk och lagstiftning.

om Springpaarden Fonds Nederland, SFN, hur den är upplagd och hur det fungerar. Det är en elitsatsande fond som startade 2006. Konceptet innebär att fonden köper in sig och står för de löpande kostnaderna för ett antal lovande 5-6-åriga hästar. Målet är att de ska nå världstoppen medan hästar som inte håller måttet säljs.

Det hela kan sammanfattas som en tidsbegränsad affärsklubb för hästintresserade och med en viktig social del. Ägarna åker gemensamt till stora tävlingar, äter gott och umgås. Eventuell vinst från tävling och försäljning fördelas på investerarna.

Rosie berättade också att VM-vinnaren Zenith egentligen skulle säljas, men som tur var blev han kvar i SFN! •

Hästföretagare upp­lever det ofta svårt att få lån till sin v­erksamhet. Vad beror det på?

– Många faktorer p­åverkar. Bland annat b­a nkers okunska­p om hästar och hästnäringen.

Men tänk på att ett nej är bara början till ett ja.•

Joakim Larsson

Dirk Willem Rosie, Per-Ola Forsberg, Ingvar Fredricson och Peter Ljungcrantz.

➤ CLUB SHOW JUMPING EVENT ➤ Vilka ston bör vi avla på?

– NYFIKENHET ÄR uppfödarnas v­iktigaste vapen, sa Jens Fredricson vid sitt andra föredrag för dagen.

De hästar vi föder upp idag ska vara bäst om tio år. Inhämta all information du kan, träffa andra människor och knyt kontakter. Samt fundera på om du är en emotionell eller professionell uppfödare. Själv räknar han sig till den förstnämnda gruppen.

– Men är du professionell b­ehöver du vara klar över att du ska konkurrera med andra p­rofessionella uppfödare i hela världen.

Jens Fredricson

Att hitta drömstoet är få förunnat och Jens ville inte dra upp några riktlinjer för vilka ston som ska användas.

Det måste uppfödarna själva klura ut, menade han. Men ta reda på allt som bara går om stoet. Är hopp­stammen genuin? Hur ser poängen från 3-års­ testet ut för henne och ston från samma familj?

Generellt är hästar med stor kapacitet inte alltid så lätta att bedöma, framhöll Jens. Felaktig eller bristfällig grundutbildning kan förstöra vilken lovande häst som helst.

– Man kan inte få en häst att flyga om den inte kan det. Men bra skoning, bra skötsel och bra management maximerar det den är född med. •

Varför är stofamiljerna viktigare än hingstlinjerna?

Hög kvalitet på stolinjen är huvudnyckeln till framgång, menar Jac Reminjse.

HOLLÄNDSKE JAC REMIJNSE,

avelsexpert och journalist – bland annat medarbetare i tidningen Show Jumping – anser att hästens genetiska bakgrund är avgörande för dess talang. Att hingst och sto bidrar med ”hälften var” ställer han sig inte bakom utan menar att hög kvalitet på stolinjen är huvudnyckeln till framgång.

Jacs föredrag fokuserade mycket på mitokondriellt DNA, mtDNA. Det vill säga vad som hos såväl människa som häst brukar kallas ”kroppens kraft­ station”. Mitokondriellt DNA följer med äggcellen från sto till avkomma vilket gör att fölets mtDNA är en exakt kopia av moderns. Förändring av mtDNA sker mycket långsamt och endast på grund av mutationer.

Idag finns bara tre aktiva hingstlinjer

som 99 procent av världens hopphästar kan härledas tillbaka till, förklarade Jac. Dessa är Byerley Turk, Darley Arabian och Godolphin Arabian.

– Det finns därför ingen anledning att fokusera på hingstlinjen eftersom alla de tre återstående linjerna har visat att de kan producera utmärkta hopphästar.

Vad vi istället ska göra, menar Jac, är att i världens för dagen ungefär 3 000 aktiva stolinjer hitta de verkliga guldkornen. De som genetiskt, gång på gång, överför sin talang till avkommorna. •

Hur föder vi upp framtidens mästerskapshäst?

– ALLT VI GÖR ÄR resultatet av våra val och vad vi tror på, så inledde den belgiske uppfödaren Luc Henry sitt föredrag.

Lucs mål är att föda upp morgondagens sporthästar och det han uppskattar hos en häst, utifrån såväl mentala som fysiska förutsättningar, är hälsosamma, intelligenta, modiga men inte oförsiktiga hästar med samarbetsvilja. Samt, förstås, kapacitet och vilja att alltid komma över till andra sidan hindret.

– Hur hittar vi då denna häst? Jo, det är fråga om att vara observant. Många upp­ födare är så nöjda med att de får ett vackert föl att de därmed tycker sig se k­valitet.

Men det är viktigt att förbli objektiv. Om du ljuger för dig själv, påverkar det plånboken.

Luc beskrev hur hans föl och unghästar succesivt börjar tränas. Från lekfull cavaletti där hästarna släpps lösa i ett ridhus och själva får nosa runt och skutta över bommar, till regelbunden löshoppning och så småningom ridning. Allt med varsamhet.

– Har du en diamant, slipar du den inte med hammare.

Föd inte upp hästar som du förväntar dig ska nå toppen, förrän du har rätt sto, underströk han. Stoet måste vara riktigt bra. Sedan ska du sträva efter att hingst och sto kompletterar varandra.

Luc talade mycket om vikten av att ha intuition och att uppfödarna själva borde ha full frihet att välja hingstar.

– En stambok kan inte veta allt. När ett par gifter sig är de båda vackra.

Så är det också när en hingst – Det gäller att vara att vara visas… •

observant och förbli objektiv, menade Luc Henry.

SHOW JUMPING • NR 1 • 2015

7

➤ CLUB SHOW JUMPING EVENT ➤ Holsteinerförbundet har ändrat sin avelspolitik tillhör världens främsta uppfödare av Holsteiner­hästar, bland dem kan nämnas Capitol och Fein Cera. Vid seminariet representerade Jens Thormählen Holsteinerförbundet och han bjöd åhörarna på en kort, historisk resa.

Dagens Holsteinerhäst är resultatet av ett hundratal års förfining av äldre tiders arbetshästar som kämpade i ett tungt jordbrukslandskap i den östra delen av Schleswig-Holstein. Holsteiner­förbundet grundades i slutet av 1800-talet och sto­ linjerna började numreras.

– Men inga tester gjordes. Det var bara arbete som gällde. De starkaste stannade i aveln.

Successivt blev uppfödningen allt mer medveten. Avelsförbundet bildades år 1935 och 1950 fanns 10 000 ston registrerade.

Antalet minskade sedan kraftigt när jord-

FAMILJEN THORMÄHLEN

– Hästar med 50 procent Holsteinerblod släpps nu in i stamboken, berättade Jens Thormählen.

bruket mekaniserades allt mer. I fjol fanns det cirka 6 500 ston i registret.

– Arbetet med vår stambok är lite komplicerat just nu eftersom vi öppnat den för nya blodslinjer. Hästar med 50 procent Holsteinerblod släpps nu in. Det var hög tid för den här förändringen, förklarade

han. Inte minst för att hänga med i den internationella utvecklingen.

Några detaljer gick han inte in på men sammanfattade situationen så här: – Vi är ett litet land med få blodslinjer.

Det var en anledning till att vi öppnade upp stamboken. •

Avel med Holsteinerhästar i Sverige för dagen återkom Claes Pettersson. Nu i rollen som svensk uppfödare av Holsteinerhästar och dessutom samarbetspartner i eventet.

– För cirka tio år sedan åkte vi ner till en auktion Holstein för att köpa ett sto dräktig med någon bra Holsteinerhingst.

Vi köpte fyra fölungar istället, berättade Claes och log brett.

Idag driver han och hustrun Carin den framgångsrika avelsverksamheten CC Hol-

SOM SISTA FÖRELÄSARE

l e g n i M Anna och Gunnar Genfors.

8

SHOW JUMPING • NR 1 • 2015

steiner Breeding utanför Norrköping. Totalt har de närmare 30 hästar och målet är att få fram högpresterande hopphästar.

– Vi behåller gärna de hästar vi tror mest på eftersom de vill vara med ”hela vägen” fram till tävling. Det är också förklaringen till vårt engagemang i hopphästägarföreningen, SSOC. Claes berättade att teamkänslan är mycket viktig. Förutom det egna arbetet har de anställda som jobbar med hästarna,

Astrid Ohlin och Pia Levin.

däribland en beridare.

D­ärtill kommer samarbetet med bra tävlingsryttare.

– Vi gör inte detta för att vi tror att vi ska tjäna några miljoner.

Men hoppet är det vi lever på och på vägen fram får vi se – Istället för ett dräktigt sto till att ha köpte vi fyra fölungar, t­revligt! • berättade Claes Pettersson.

Staffan och Lena Hammarskiöld.

➤ CLUB SHOW JUMPING EVENT ➤ ➤ Årets Hopphästuppfödare 2014, Anders och B­irgitta Nilsson, hyllades av Ingvar Fredricson och Peter Ljungcrantz, Club Show Jumping.

Foto Jan Gyllensten

Med Finess lades grunden!

Visst kan små uppfödare nå stora framgångar. Det är Birgitta och Anders Nilsson från J­ämshög i Blekinge ett lysande e­xempel på. De utsågs till Årets Hopphästuppfödare 2014 av Club Show Jumping. Priset delades ut vid middagen.

Av Lotta Isacsson

de endast ett fåtal hästar kvar, berättade Birgitta Nilsson. Åldern börjar ta ut sin rätt och upp­födarverksamheten är under avveckling. Men de bör tveklöst känna sig nöjda med resultatet av sina 40 år i branschen.

Alexander Zettermans VM-häst Cafino (e. Cardento) är förstås en av de klarast lysande stjärnorna sprungen ur deras verksamhet. Ett par exempel på andra hästar som bör nämnas är Otto Marco (e. Irco Marco), Filip (e. Feliciano) och Ina Marco (e. Irco Marco).

I samtliga av dessa hästars stam­ tavlor återfinns Falstaff-dottern Finess (f. 1975) som antingen mor eller mormor. Men att detta sto skulle lägga grunden för en framgångsrik upp­ födning var långtifrån självklart.

FÖR DAGEN HAR

OTIPPAD TALANG ➤ – Vi köpte Finess redan som föl. När våra flickor slutade rida ville vi inte göra oss av med henne utan betäckte, berättar Birgitta.

Någon genomtänkt strategi hade de med andra ord inte. Finess hade dessutom, vid treårstestet, knappast imponerat. Bland annat för att hon var ganska korpulent.

– Men det fanns de som sett språnget i henne och ett par stycken ville köpa henne redan som unghäst, tillägger Birgitta.

Med tanke på att Otto Marco blev hennes första avkomma måste Finess anses ha tagit revansch på de som inte an­såg henne kunna tillföra något i aveln.

Som femte avkomma lämnade hon Cafinos mor Firona (e. Roderick) som fick avelsdiplom som treåring och Elit 2011.

Birgitta berättar entusiastiskt om det 20-tal hästar de fött upp genom åren. Samtidigt understryker hon hela tiden vikten av att hästarna hamnar rätt.

– Det fungerar inte att bara ha bra hästar, man måste ha en bra pilot också.

På frågan om hon vill förmedla någonting till alla andra uppfödare som kämpar på med små verksamheter återkommer hon just till detta.

– Hitta rätt ryttare! Det kostar en hel del att få hästarna utbildade men det blir ingenting av dem annars. •

RÄTT RYTTARE ➤

Cafino. Foto Jenny Abrahamsson

SHOW JUMPING • NR 1 • 2015

9

AVELSKRÖNIKA

Nu är det hög tid att sätta igång ➤

Ljungcrantz

Vår seminariedag Club Show Jumping Event i Klågerup i mitten på januari var ett riktigt vitaminpiller!

Kan man tänka sig ett bättre sätt att ladda batterierna inför en ny avelssäsong? Vi som hade förmånen att vara där, fick umgås en hel dag med några av Sveriges framgångsrikaste ryttare och hästägare. Dessutom ställde tre av världens s­k ickligaste uppfödare välvilligt upp och de hade tagit sig hela vägen till Skåne. Alla dessa världsberömda aktörer bjöd frikostigt på sina erfarenheter och visioner. Diskussionens vågor gick höga och vi var många som åkte hem fulla med nya intryck väl peppade inför den kommande säsongen.

STOFAMILJERNA I FOKUS ➤

Ryttarn­a börjar inse att de måste hitta hästarna vid allt lägre åldrar. Många köper till och med föl eller embryon som inte ens är födda. I dessa fall handlar det förstås om de allra intressantaste korsningarna som alla vill lägga vantarna på och det är bara att inse att om man vill tjäna pengar på sina uppfödningar, är det dessa man måste föda upp. Stona måste ha lämnat avkommor på mästerskapsnivå eller vara mycket nära släkt med andra individer som presterat på denna höga nivå.

Stofamiljerna hamnar mer och mer i fokus och vissa av de framgångsrikaste stona levererar den ena fantastiska tävlingshästen efter den andra. Dessa ston måste sedan paras med hingstar som helst redan har visat att deras avkommor ligger i topp bland de internationella tävlingshästarna eller åtminstone själva tävlat framgångsrikt på högsta internationella nivå.

ETT GYLLENE TILLFÄLLE ➤ Om man som uppfödare vill vara med och föda upp dessa mycket eftertraktade föl finns det nu ett gyllene tillfälle. Europas ledande uppfödare har nu sju svåra år i

10

SHOW JUMPING • NR 1 • 2015

färskt minne och efterfrågan på avelsston är väldigt låg. Har man kunskap och kontakter finns det möjlighet att hitta fantastiska avelsston såväl i Sverige som ute i Europa.

Det som saknas i Sverige idag är entreprenörer som har kunskap och intresse för hopphästavel. Intresset för hoppsporten är större än någonsin.

Många vill vara med på ett hörn genom att köpa in sig på en del av en eller flera spännande hästar. De flesta av dessa investerare har dock varken tid eller lust att stiga upp varje morgon och gå ut i snöstormen för att fodra och släppa ut en flock vilda unghästar.

HELT OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR ➤

På avelssidan blir det svårare och s­vårare att överhuvudtaget hitta veterinärer som är beredda att binda upp sig under hela säsongen och dygnet runt för att kunna göra ett bra jobb med både transporterad och inte minst djupfryst sperma. Vi inser att förutsättningarna är helt olika när vi hör Luc Henry från Belgien berätta om att hans intressantaste avelssto hade sju avkommor redan det året hon fyllde tre!

Vill man ge sig på ett försök med embryotransfer här i Sverige måste man först leta upp lämpliga mottagarston och behandla dem med hormoner så att de kommer i samma brunstcykel som stoet som ska lämna embryon. Samtidigt måste man också bekymra sig om vad man ska göra med de mottagarston som inte blir dräktiga. I Belgien lämnar de in sitt sto på en embryostation. De intressantaste hingstarna finns i närheten och stations­ ägaren vet vilka av dem som fungerar tillfredställande. De betalar den största delen av avgiften först när mottagarstoet är dräktigt och en depositionsavgift för mottagarstoet som man får tillbaka när hon fölat. Om de vill kan de lämna stoet på stationen till dess att det är dags att skilja fölet från surrogatmodern.

De svenska uppfödarna måste lära sig hur viktigt förädlingssteget är, anser Peter Ljungcrantz, Club Show Jumpings avelssektion.

Även här måste det finnas möjligheter för entreprenörer i Norden. Visst skulle det finnas underlag för en sådan station i Skåne eller på Själland? Problemet är att det inte finns någon utbildning i Sverige där ungdomar kan lära sig hur avel drivs på internationell toppnivå.

Besöker vi seminstationen på Flyinge idag, där all kompetens finns, hittar vi inga svenska ungdomar där.

INGEN UTBILDNING ➤

Till slut måste de svenska uppfödarna lära sig hur viktigt förädlingssteget är. De måste sälja sina föl till utbildare som kan ta fram dem på ett optimalt sätt och hoppas på att de på så vis gör reklam för uppfödaren så att de kan få bättre betalt för kommande föl.

Väljer man som uppfödare att behålla unghästen för att själv kunna vara med på värdestegringen, kan man inte snåla med utbildningskostnaderna.

Det är också så att olika ryttare är specialiserade på olika områden. Vissa är väldigt duktiga på att rida in hästar, andra utmärkta på att utbilda och tävla de unga hästarna och några få på att tävla på internationell nivå där de knyter kontakter med de intressantaste köparna. Som hästägare måste man då vara beredd att betala för varje steg och inte ha några betänkligheter för att byta ryttare och uppgradera utbildningen allt eftersom hästen utvecklas.

BEREDD ATT BETALA ➤

Damshög i februari 2015 Peter Ljungcrantz

Det här var ett smakprov av Show Jumping

Vill du läsa mer?

BLI MEDLEM I CLUB SHOW JUMPING

I medlemsavgiften ingår fem nummer per år av Club Show jumpings tidning Show Jumping.

www.clubshowjumping.com prenumeration@lime.nu

SHOW JUMPING • NR 1 • 2015

11