1866 #1/2012

1866 MAGASIN FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS #1/2012

TEXTIL ARTÄR Forskare tar fram prototyp

ÅTERVINNING PÅ EXPORT

Waste Recovery sprids över världen

REKTOR BJÖRN BRORSTRÖM SLÅR ETT SLAG FÖR HÖGSKOLANS

STARKA PROFILER

Forskning som gör skillnad I din hand håller du 1866 – högskolans nya magasin med fokus på forskning. Jag hoppas att vi lyckas väcka ditt intresse och att vi överraskar dig. För det händer en hel del på högskolan.

I vårt första nummer får du lära känna vår rektor Björn Brorström. En tennisspelande ekonom som brinner för årsredovisningar och som kopplar av i Bohusläns skärgård. Han avslöjar bland annat att beskedet om att han skulle bli rektor kom från utbildningsministern i ett SMS. Numera har de flesta tillgång till internet och sociala medier via mobilen. Facebook, Twitter och bloggar är något många av oss svenskar ägnar sig åt dagligen. På högskolan satsar vi på forskning om just sociala medier. En forskargrupp står redo att angripa ämnet från flera olika håll, bland annat med fokus på hur sociala medier kan användas för att samarbeta inom organisationer.

Tänk vad praktiskt det skulle vara att kunna ladda mobilen samtidigt som du tar en promenad. Boråsforskning visar att du i framtiden kanske kommer att kunna fungera som ditt eget kraftverk. Elalstrande tyg finns redan och nu forskas det för att förbättra tygets effektivitet med hjälp av avancerade simuleringar.

När det gäller återvinning ligger Borås i framkant. Tack vare ett samarbete mellan fyra aktörer i staden når vi ut i hela världen med värdefull kunskap om sophantering.

Boråskonceptet har nått ända till andra sidan jorden. I Indonesien invigdes den första biogasanläggningen på en fruktmarknad ett år sedan. I stället för att kasta tonvis med fruktavfall varje dag är marknaden numera självförsörjande på el.

Vilken skillnad forskning kan göra, eller hur?

entré

Jennifer Tydén,redaktör Jennifer.Tyden@hb.se

2

MAGASIN 1866

Innehåll #1 2012 Det gamla fabriksområdet Simonsland ska få nytt liv.

2013 invigs den nya versionen, och bland de första hyresgästerna är Textilhögskolan och Textilmuseet.

20

Ett ungt och målmedvetet lärosäte, som samtidigt har gamla anor. Högskolan i Borås har flera framgångsrika år bakom sig, och satsar på att profilera sig inför framtiden. Läs bland annat intervjun med den nytillträdde rektorn, Björn Brorström med start på sidan

8

En biogasanläggning på en fruktmarknad i Indonesien förvandlar varje dag fyra ton fruktavfall till el. Det är ett konkret resultat av projektet Waste Recovery, format vid Högskolan i Borås.

30

På jobbet är det lätt att jämföra kollegornas resultat och löner med sina egna.

Och avundsjukan gror. Det visar en undersökning som Nina Korvela har gjort.

34

MAGASIN 1866

3

1866 MAGASIN 1866 Ett magasin från Högskolan i Borås med fokus på forskning.

Ansvarig utgivare Annie Andréasson Redaktörer Jennifer Tydén, Ida Borenstein Produktion Studio Desktop AB, desktop.se Tryckeri Elanders Upplaga 5 000 Omslagsbild Björn Brorström, rektor Foto Lars Ardarve

MILSTOLPAR 1866 Tekniska Väfskolan grundas 1940 Västra Sveriges sjuksköterskeskola bildas 1948 Tekniska Väfskolan blir Textilinstitutet 1966 Förskollärarseminariet i Borås grundas 1970 Universitetskurser från Göteborgs universitet utlokaliseras 1972 Bibliotekshögskolan etableras i Borås 1977 Högskolan i Borås grundas 1980 Ekonom- och datautbildningar startas 1982 Textilinstitutet förstatligas och blir Institutionen Textilhögskolan 1989 Ingenjörsutbildningen startas 1991 Den kommunala handvävningsutbildningen blir en del av högskolan 1995 Högskolan får rätt att utfärda magisterexamen 1996 Professur i biblioteks- och informationsvetenskap inrättas 1999 Vårdhögskolan blir en institution vid Högskolan i Borås 2000 Första professors­ installationen 2004 Högskolans nya bibliotek invigs 2005 Ansökan om att få bli Sveriges första professions­ universitet lämnas till regeringen 2007 Högskolan får rätt att ge utbildningar på masternivå 2010 Högskolan får rätt att utbilda på forskarnivå

4

MAGASIN 1866

Anor, kvalitet och förnyelse Anor är viktiga i den akademiska världen. Med ålder följer erfarenhet och traditioner. I väggarna på de gamla universiteten sitter kunskap och kritiskt tänkande, viktiga egenskaper för hög kvalitet i utbildning och forskning. Det är säkert att ålder har betydelse, men det betyder inte att ett ungt och målmedvetet lärosäte inte presterar lika bra.

För att markera vår kvalitet har vi inte desto mindre valt namnet 1866 på vårt nya magasin. Årtalet refererar till det år då den Tekniska Väfskolan startade sin verksamhet i Borås. Väfskolan är i dag en del av Högskolan i Borås, så visst har vi anor också.

Anor behöver inte betyda att utbildning och forskning bedrivs på klassiskt manér. Vår verksamhetsidé, som sammanfattas i devisen ”Vetenskap för profession”, är att utgå från kunskap om villkor och förändringar i de organisationer och verksamheter vi studerar och samarbetar med. En sådan utgångspunkt ger utbildning och forskning av stor praktisk relevans, nydanande problemställningar och ett flervetenskapligt angreppssätt.

En flervetenskaplig ansats måste förenas med ämnesdjup och ett led i vår verksamhetsutveckling är att ständigt söka former för detta möte.

Ytterligare ett led i vår verksamhets­ utveckling är att sprida kunskap om vad vi gör och därigenom öppna för inflöde av synpunkter och kommentarer som bidrar till att skärpa våra strategier och vässa våra problemställningar. 1866 är ett led i den öppenheten.

Björn Brorström,

ledare Rektor Högskolan i Borås

Erbjuds komplett svenskundervisning För tredje året i rad ger Högskolan i Borås ­utländska akademiker möjlighet till en kom­ plett svenskundervisning. Det finns i dag inte många resurser­som riktar sig mot utländska akademiker bosatta i Sverige. Utbildningen Svenska för utländska akademiker (SFUA) är ett unikt samarbete mellan Högskolan i Borås, den kommunala vuxenutbildningen och Arbetsför­ medlingen.

Samarbetet gör att Högskolan i Borås kan er­ bjuda en helhetsinsats: sfi-undervisning (svenska för invandrare), fördjupade språkstudier med samhällskunskap och kultur samt praktik i PUA (projekt utländska akademiker). Dessutom kan de som behöver komplettera sina betyg göra det i Invandrarakademiens kurs Svenska som andra­ språk för utländska akademiker med inriktning mot samhälle och arbetsliv. n

Så många kvadratmeter har Hög­skolan i Borås till sitt förfogande i det nya Simonsland – The Creative Factory som växer fram i det gamla industri­området i centrala Borås.

”Vi pratade om Brasilien och Waste Recoverys kommande arbete där”

Borås bidrar till fler lärare i Varberg Högskolan i Borås är ett av få lärosäten som fick fler utbildningsplatser när regeringen omfördelade platserna för den nya lärarutbildningen. Efter gransk­ ning av Högskoleverket tilldelas Högskolan i Borås 216 nya utbildningsplatser från och med 2012, varav 50 platser förläggs till Campus Varberg.

— I princip samtliga studenter som går ut lärar­ utbildningen får jobb. Fram till 2020 har dessutom Högskoleverket spått en ökad brist av förskollärare, säger Ulric Björck, chef på Campus Varberg.

Högskolan i Borås är i dag den största utbildnings­ arrangören på Campus Varberg med flest utbildnings­ program och fristående kurser. I och med den nya grundlärarutbildningen och det vårintag för förskol­ lärare som Campus Varberg erbjuder kommer lärarutbildningarna tillsammans att utgöra det största utbildningsområdet. n

Hans Björk, prefekt vid Institutionen Ingenjörshögskolan under kungaparets besök i Borås i september 2011. Läs mer om Waste Recovery på sidan 30.

foto anna sigge

2011 fick Högskolan i Borås sitt första patent. Uppfinningen är en effektiv förädlings­ process som separerar giftiga material ur fasta citrusrester, som sedan kan tas tillvara på. Base­ rat på sina forsknings­resultat har Mohammad­ Pourbafrani, Gergely Forgacs, Ilona Sarvari Horvath och Mohammad Taherzadeh från Institutionen Ingenjörshögskolan tagit fram processen som har stor potential för en inter­ nationell marknad. Men även på hemmaplan kan till exempel juiceföretaget Brämhults ha nytta av uppfinningen. Processen möjliggör för företag att i förlängningen sköta sin egen el- eller gasolförsörj­ ning. n

foto ulf nilsson

Klart för högskolans första patent

foto jan berg

››

Stort intresse för rapportserie Flera skrifter i högskolans rapportserie Vetenskap för profession har blivit flitigt uppmärksammade i media. Framför allt de två antologier med det gemensamma namnet: Från Högskolan i Borås till Humboldt (Maria Lindh och Johan Sundeen som redaktörer), om den svenska högskolans roll i en motsägelsefull tid respektive om bildningens plats i den högre utbildningen.

Möbelpuff vars färgstarka mönster exponeras stegvis när någon sitter på möbeln, men gömmer sig igen när puffen inte används. En prototyp framtagen av Smart Textiles Design Lab och möbelföretaget IRE.

Sju miljoner om året till Smart Textiles 2008 blev Smart Textiles VINNVÄXTvinnare­ och fick därmed ett anslag på sju miljoner om året i åtta år från VINNOVA. Sommaren 2011 utvärderades innovationssystemet för de tre åren som passerat och resultatet blev att Smart Textiles­ får fortsatt finansiering för de kommande tre åren. En ny utvärdering kommer att göras efter den perioden för de resterande två åren. n MAGASIN 1866

5

››

foto ulf nilsson

… Malin Sundström, universitetslektor på Institutionen Handels- och IT-högskolan, som 2009 fick Kurslitteraturpriset för sin bok Marknadsföringsboken.

Och det var innan boken ens var klar. Sedan våren 2011 finns Marknadsföringsboken att köpa och en tillhörande webbplats har skapats.

Du fick ju Kurslitteraturpriset 2009, innan boken var helt klar. Hur var det?

— Att få priset var urhäftigt men också ganska betungande – vi fick ju pris för en bokidé och sedan skulle idén också genomföras och bli en riktigt bra bok.

Varför skrev du den här boken?

— För att den behövs – studenter behöver ha en bra grundbok där de kan känna igen fenomen och händelser i sin egen vardag. Praktiker behöver ha en bok som inte är allt för tjock men som ändå täcker in de mest grundläggande kunskaperna. Och så är den modern och tar hänsyn till hur marknadsföring funkar i dag.

Vad är det bästa med den?

— Storyn om det fingerade företaget TrendLine och traineen som arbetar där, Anna. Genom dessa berättelser hoppas jag att vi lyckats få ner problem och lösningar på en praktisk nivå.

Berätta lite om den spännande webbplatsen!

— Webben som hör till boken är i princip ytterligare en bok. Platsen är sprängfylld med extra material. Vi har intervjuat företag som till exempel SAS, SJ, Twilfit och Spendrups där de berättar om hur marknadsföringsarbetet går till, hur man tänker och vilka problem som kan uppstå.

Var används boken?

— Att byta kurslitteratur på en grundkurs i marknadsföring är en ganska långsam

foto scanpix

hallå där…

process. Det är många lärare som är inblandade och alla ska få en chans att tycka till.

Eftersom boken kom så pass sent på våren var det inte särskilt många universitet som hann överväga Marknadsföringsboken som kurslitteratur. Men under hösten 2011 har vi sett en tydlig trend då fler och fler universitet väljer att ta in boken.

— För min och till Lena Mossbergs del (kollega på Handelshögskolan i Göteborg och medförfattare) var målsättningen att boken skulle komma till nytta och användas.

Att skriva något som många läser är kanske

varje författares dröm och vi är mycket nöjda så här långt.

Har du några planer på att skriva mer kurslitteratur?

— När vi äntligen, efter två år, var klara sa jag till Lena att jag aldrig skulle skriva någon mer bok ... Fast det löftet höll inte länge, nu håller jag på med ytterligare en bok – den här gången arbetar jag med en informatikkollega på Institutionen Handels- och IT-högskolan. Men vad den boken handlar om avslöjar jag inte ännu... text ida borenstein

Leken ger ordning och reda

E-handelns intåg i postordern

Barns kunskaper i matematik har på senare tid fått allt större uppmärksamhet. Maria Reis avhandling ”Att ordna, från ordning till ordning – Yngre förskolebarns matematiserande” ligger helt rätt i tiden. Studien beskriver hur de yngsta förskolebarnen utvecklar matematisk förståelse genom lek och aktiviteter.

Maria Reis data består av närmare 48 timmars videodokumentation av 16 barn i åldern 1–3 år som arbetar med burk- och ringtorn.

Resultatet visar att de yngsta förskolebarnens handlingar är strategiska, målinriktade och kunskapsutvecklande. Avsikten med studien är att synliggöra matematiken i barns vardag. n

Med sin avhandling ”Omskapande processer. När internet kom till postorderföretaget” visar Sara Hjelm Lidholm hur e-handeln har förvandlat hela postorderförsäljningen. Hon har under tio års tid granskat e-handelns intåg i ett postorderföretag. 2001 när hon påbörjade sin studie var e-handel något nytt.

— Man satsade stort med nya sajter och rekryterade ny personal, förklarar Sara Hjelm Lidholm som tillägger att det sedan dess har hänt mycket och hon har haft förmånen att dokumentera hela förloppet. n

6

MAGASIN 1866

Ett strålande år för modestudenterna

Hur ser framtidens digitala arkivering ut? Och vilka utmaningar står vi inför när det gäller att bevara vårt arv?

SHAMAN är ett EU-finansierat projekt vars namn står för Sustaining Heritage Access through Multivalent ArchiviNg (bevarande och åtkomst av arv via multipel arkivering).

2011 stod Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan och Institutionen Handels- och IT-högskolan som värdar för en workshop där syftet var att få igång nästa fas av intensivt samarbete mellan de viktigaste parterna inom SHAMAN. — Vi planerar att lämna in en ny EUansökan, och att börja skriva på en sådan är alltid svårt och tar mycket tid och kraft. Vi har kommit en bra bit på väg och jag är väldigt nöjd med workshopen, säger Sándor Darányi som är professor vid Bibliotekshögskolan och en av dem som står bakom SHAMANworkshopen. n

2011 var ett framgångsrikt år för Textilhög­ skolans modedesignstudenter. Utmärkelserna var många och medier både i Sverige och utomlands uppmärksammade Textilhögskolans studenter.

När Show Up Fashion Award avgjordes i september utsåg den namnkunniga juryn, med bland andra H&M-profilen Margareta van der Bosch och modegurun Cay Bond, Elin Engström till vinnare.

För Elin Engström, då nyutexaminerad student från modedesignutbildningen vid Textilhögskolan, betyder vinsten ett rejält lyft för hennes modemärke Elin Eng. Vinsten innebär att Elin Engström får ta fram en kollektion tillsammans med e-handelsföretaget nelly.com och att hennes företag får ett medlemskap i Marketplace Borås under två år.

Eva Wahlström, universitetsadjunkt vid Institutionen Biblioteks- och informations­ vetenskap/Bibliotekshögskolan har presenterat en ny doktorsavhandling om Astrid Lindgren och Pippi Långstrump.

Avhandlingen väckte stor uppmärksamhet i pressen, eftersom den handlar om två verkliga ikoner. I den beskriver Eva Wahlström Eva Wahlström hur Astrid Lindgren inte var så genomgående originell som man påstått.

I handböckerna om svensk barnlitteratur har det hittills presenterats som en sanning att den moderna barnboken föddes 1945. Det var året då Astrid Lindgren kom ut med Pippi Långstrump. Men enligt Eva Wahlströms avhandling fanns det flera föregångare till Pippi Långstrump, flickor som var lika fria och modiga som den starka, snälla med de röda flätorna.

Den aktuella doktorsavhandlingen, med titeln ”Fria flickor före Pippi: Ester Blenda Nordström och Karin Michaëlis – Astrid Lindgrens föregångare”, som finns vid Institu­ tionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet, ges ut i bokform på Makadam förlag och ingår i det Svenska barnboksinstitutets skriftserie. n

Jan Nolin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap om Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolans forskning kring sociala medier.

Läs mer på sidorna 38–39

procent per kvadratmeter ska energianvändningen på Högskolan i Borås minska under perioden 2011–2013.

Detta enligt högskolans miljömål.

En outfit från Elin Engströms examenskollektion ”Infatuated by the holy quest of growth”.

Pippi Långstrump hade föregångare

”Vi är tidigt ute, och kan ställa mer övergripande frågor tack vare vår breda kompetens”

foto simon armstrong

Hur ska vi bevara vårt digitala arv?

Linda Larssons tolkningar av sitt självporträtt föll juryn i designtävlingen Designers Nest i smaken. I hård konkurrens vann hon i Köpenhamn med sin examenskollektion. Det är första gången som en student från Textilhögskolan och Högskolan i Borås vinner det statusfyllda priset.

2011 var Josefin Strids år. Inte nog med att hon var nominerad till Årets Rookie, hon visade sin kollektion på en egen visning under modeveckan i Stockholm (två gånger), bloggade för modesajten Rodeo och hennes plagg har burits av popstjärnan Veronica Maggio.

Som en av 17 tävlande vann Ida Klamborn priset Italian Fabric Award i den italienska modetävlingen Mittelmoda. Hennes röda kollektion vann priset som innebär att bli sponsrad av ett italienskt tygföretag, skapa en ny kollektion och ställa ut den på modemässan i Milano i februari. n MAGASIN 1866

7

”Jag har ju gått och blivit rektor nu!” text Björn

8

MAGASIN 1866

Owen Johansson

foto

Frida Klingberg

H

amburgö är en liten ö i Tanums kommun, bara fem kilometer lång.

Här bor ungefär 350 personer året runt. Mellan ön och fastlandet glittrar ett smalt sund och den enda vägen till ön är en liten gul färja som rymmer 18 bilar.

Den avgår var tjugonde minut och medan man väntar på kajen ser man stora fritidsbåtar, den ena mer exklusiv än den andra, flyta förbi.

Hit, till sitt sommarställe på öns östra sida, åker Björn Brorström, rektor på Högskolan i Borås, nästan varje helg året runt.

›› MAGASIN 1866

9

Tennisen och sommarstället på Hamburgö i Bohuslän är två viktiga ingredienser i Björn Brorströms liv. Från terrassen utanför det nybyggda huset har han och hustrun Ing-Britt fin utsikt över sundet.

10

MAGASIN 1866

Björn Brorström och hans fru Ing-Britt sitter på terrassen utanför sitt nybyggda hus med utsikt över sundet. På tomten som sluttar ner mot vattnet och har varit i familjens ägo sedan 1962 ryms, vid sidan av det nybyggda huset, även ett äldre boningshus, två båthus och en mycket liten tennisbana. Björn Brorström förklarar att de fått nycklarna till huset bara några dagar tidigare, och medan vi beundrar utsikten och ser isbrytaren Joel sakta åka förbi trots att det är sommar, letar en tv-installatör efter en försvunnen kabel.

Utan resultat.

Just den här mulna förmiddagen i juli är det några månader tills Björn Brorström installeras som ny rektor vid Högskolan i Borås. Men först ska han ha semester.

Det är lugnet på Hamburgö som lockar.

Här hittar Björn Bror­ ström motsatsen till det tuffa och ansvarstyngda arbetet under de långa arbetsdagarna på högskolan. Här inleder både han och Ing-Britt dag­arna med att springa. Det spelar ingen roll om det är en solig julimorgon eller en halkig novemberdag, Björn Brorström springer runt ön i ungefär en timma. Det brukar bli omkring en mil.

— När vi är här så inleds alltid dagarna med att vi springer. Dessutom brukar jag bada året runt också, men de senaste två vintrarna har isen varit så tjock att det har varit svårt.

Det är en fantastisk känsla när man har arbetat hela veckan och så vaknar man här ute på lördagsmorgonen och ger sig ut att springa. Sedan tänker man klart igen.

växt. Jag tror att det var som tennisspelare människor i min omgivning i första hand såg mig. Och om man skulle fråga mina gamla lärare så skulle de nog säga att jag ägnade tennisen betydligt större uppmärksamhet än skolan.

Som junior var Björn Brorström en av de 30 främsta spelarna i Sverige och uppmärksamheten på hemmaplan, i lilla Uddevalla, var förstås stor. Men att göra internationell karriär som tennisspelare var en omöjlig tanke. Detta var före Björn Borgs framgångar och världens bästa tennis­spelare kom från USA och Australien. De kom definitivt inte från lilla Uddevalla.

”Jag är tre år äldre än Björn Borg, och vår generation var väldigt nedtryckt i tennisskorna när det gällde möjligheten att göra internationell karriär”

Ing-Britt serverar kaffe och bjuder på mandelberg från Setterlinds Bageri i Fjällbacka medan Björn Brorström förklarar hur fritiden, familjen och avkopplingen är väldigt viktig för honom.

— När jag är ledig vill jag gärna umgås med familjen så mycket det går. Det blir ju så i det här yrket att vardagarna i stort sett bara innehåller jobb. Det blir inte många timmars fritid över. Då blir fredag, lördag och söndag väldigt viktiga.

Björn Brorström stannar upp, tänker efter och tillägger att han i och för sig tar med sig lite jobb till huset på Hamburgö ibland.

— När man tar ett sådant här uppdrag innebär det förstås oerhört mycket jobb under några år. På gott och ont.

Björn Brorström växte upp i Uddevalla, en stad som han beskriver som både liten och småborgerlig, och hade som ung helt andra planer än att göra karriär i den akademiska världen. Att han skulle komma att bli rektor på Högskolan i Borås kunde han inte ana.

— Jag spelade framförallt mycket tennis under min upp-

— Jag är tre år äldre än Björn Borg, och vår generation var väldigt nedtryckt i tennisskorna när det gällde möjlig­ heten att göra internationell karriär. Den chansen fanns liksom inte i Sverige. På den tiden dominerades tennisen av amerikaner och australiensare, och de svenskar som åkte ut i världen vann ju inte en enda match. Men när Björn Borg kom så försvann allt det där. Plötsligt förstod man att det faktiskt gick att bli bra tennisspelare i Sverige.

Björn Brorström spelar fortfarande tennis, även om han inte hinner lika ofta som han skulle önska, och på den lilla tennisbanan nedanför huset på Hamburgö rinner tiden gärna iväg medan han tränar. För några år sedan gjorde han comeback i tennissammanhang och deltog i veterantävlingar. Då, precis som i ungdomen, var han en av de 20 främsta i sin åldersgrupp.

Men Björn Brorströms engagemang för den svenska tennis­idrotten har skett lika mycket vid sidan av banan som på den. När jag frågar vad han skulle ha gjort i dag om han inte halkat in på den akademiska banan är idrotten det område som ligger närmast till hands.

— Jag har varit väldigt aktiv i idrottsrörelsen och där hade jag kanske hittat en alternativ karriär. Det är inte alls omöjligt. Jag har sysslat med nästan allt inom idrottens värld, framförallt i tennissammanhang. Samtidigt som jag själv var aktiv i Uddevalla tennisklubb tränade jag andra och arbetade med olika träningsläger.

Björn Brorström var i en period lagledare för Ullevi Tennis­klubbs A-lag, har varit ordförande i Göteborg Tennis i 17 år och suttit i Svenska Tennisförbundets styrelse i ett par år. Det var till stor del en slump att han i stället hamnade i den akademiska tillvaron. Precis som många andra

›› MAGASIN 1866

11

En dödskalle eller en vålnad som har stort designmoment i sig är Björn Brorströms favoriter i glas.

19-åringar från Uddevalla tog han med sitt pick och pack till Göteborgs universitet. Och där blev han kvar.

— Det var så i vår generation att när man var 19 år så åkte man till Göteborg och började studera. Att man kunde göra någonting annat i ett år eller två var det ingen som hade kommit på.

Studier i företagsekonomi ledde vidare och plötsligt hamnade Björn Brorström, utan att egentligen veta hur, i ett forskningsprojekt kring kommunal redovisning. Han tackade genast nej till ett vikariat på PK-banken i Uddevalla och blev forskare.

— Jag hade egentligen inte ägnat mig åt offentlig förvaltning mer än någon annan vid den tiden. Jag tror att vi hade sammanlagt fyra timmars undervisning om kommunal redovisning på hela vår grundutbildning och det mesta tedde sig ganska obegripligt för en vanlig företagsekonom.

Men så kom jag in i det hela och tyckte att det var väldigt spännande.

Inom forskningsprojektet fanns ett tiotal forskare och Björn Brorströms uppgift blev att undersöka hur kommuner vid den här tiden redovisade och rapporterade sin ekonomi i kommunala bokslut.

— Det som intresserade mig mest var att de här boksluten var närmast obegripliga. Det var tekniska termer och specialbegrepp på varenda sida, och inga analyser över huvud taget. Det fanns ingen öppenhet alls och det tyckte jag var väldigt allvarligt. Det innebar ju i praktiken att några få tjänstemän och politiker var fullkomligt dominerande. Det fanns inga förutsättningar för en ordinär, vanlig, fullmäktige­ledamot att förstå de här dokumenten. Det utgjorde helt enkelt ett demokratiproblem.

Kommunforskning kom att bli en avgörande del i Björn Brorströms karriär och med tiden blev han både professor och prefekt vid Göteborgs universitet. Till Högskolan i Borås kom han som prorektor i december 2006 och fram till 1 augusti 2011 arbetade han som rektors högra hand.

Björn Brorström beskriver att han under sin tid som prorektor på Högskolan i Borås har arbetat mycket nära den tidigare rektorn Lena Nordholm och samtidigt haft ett stort eget ansvar.

— Jag har hela tiden haft ovanligt stort utrymme och stort ansvar, och det är jag tacksam för. Därför känner jag mig verkligen delaktig i den utveckling som skett inom högskolan de senaste åren, även om jag inte burit det yttersta ansvaret. Eftersom jag har varit delaktig i utvecklingsprocesserna så kan jag ta vid där Lena Nordholm slutar och på så vis borga för en viss kontinuitet.

Högskolan i Borås kan se tillbaka på flera framgångsrika år, bland annat med nya examinationsrättigheter på forsk-

12

MAGASIN 1866

ningsnivå, nya masterutbildningar och väldigt god ekonomi.

Men utmaningarna för framtiden är flera, och Björn Brorström understryker gärna att det fortfarande finns väldigt mycket att göra. Till de stora utmaningarna hör bland annat att knyta kontakt med flera externa forskningsfinansiärer.

— Jag ser stora utmaningar framför mig. Vi måste fortsätta att profilera vår verksamhet, vi måste se till att öka vår externa forskningsfinansiering och bli starkare forskningsmässigt. Samtidigt måste vi utveckla våra relationer till olika organisationer både i regionen, i Sverige och internationellt. Vi har vissa starka områden och om de ska kunna växa sig ännu starkare så måste vi få förstärkning från andra lärosäten och där andra lärosäten är starka måste vi ta ett steg tillbaka och hjälpa till snarare än konkurrera.

Forskningsfinansiering och ekonomiska möjligheter för mindre lärosäten är något som Björn Brorström både är intresserad av och har starka åsikter kring. Och han är inte rädd för att sticka ut hakan i de frågorna.

— En sak som är jätteviktig för mig är att forskningsfinansiärer måste våga satsa på sådana organisationer som Högskolan i Borås eller likvärdiga högskolor som har starka profiler.

— Det är väldigt, väldigt lätt att lägga sina pengar på KTH eller Karolinska Institutet för där vet man att det finns hundratals professorer och väldigt mycket erfarenhet, men jag vill påstå att vi är minst lika kreativa och lika spännande.

Vi har precis lika goda förutsättningar som alla andra, bara vi får förtroendet.

Den stora forskningsstrategiska insats som regeringen gjorde för något år sedan i syfte att stimulera forskningen på landets universitet och högskolor var jättebra, anser Björn Brorström. Åtminstone som initiativ och idé. Resultat blev dock en besvikelse. Av de fem miljarder kronor som satsningen innebar hamnade inte ett enda öre på Högskolan i Borås.

— 99,8 procent av pengarna gick till universiteten. Vi fick ingenting. Inte ett öre. Anledningen var att vi inte hade tillräckligt många forskare, och det är precis så dumt som det låter! Jag tycker inte att forskningskvalitet kan baseras på antalet professorer och forskare. Det handlar om idéer och kreativitet. Det här är en sak som jag kommer driva stenhårt.

Jag kommer att tjata om detta så fort jag får en chans.

Vid sidan av den ekonomiska forskningsfrågan så har Björn Brorström en ganska tydlig bild av hur han vill vara

björn brorström Kommer från: Uddevalla Ålder: 58 Familj: Ing-Britt 56, Sara 29 och Magnus 29 Bor: Göteborg Utbildning: Ekonom Intressen/fritid: Tennis, motionslöpning och vinterbad på Hamburgön, glaskonst, svampplockning Dold talang: Jag gör en förträfflig rödvinssås med en komplicerad tillagningsprocedur Favorit bland resmål: Paris och Åfors i Småland

›› MAGASIN 1866

13

som rektor, och med några månader kvar till installationen har han redan författat den devis som ska sys in i rektors­capen. Men den är ännu hemlig.

— Delaktighet och öppenhet är väldigt viktigt för mig, och det kommer säkert mina medarbetare och kollegor att märka. Bland annat så kommer våra prefekter att få ett lite större inflytande i ledningsgruppen och målet är att våra chefer ska bli mer delaktiga i utvecklingen av högskolans helhet. Som ytterst ansvarig för detta så vill jag verka för ett helhetsperspektiv, en stor öppenhet och samarbete över gränser på olika sätt. Jag tror det är jätte­ viktigt att ge sina medarbetare ett stort inflytande och utrymme. Decentralisering är oerhört väsentligt, men det måste kombineras med ett helhetsperspektiv.

Björn Brorström minns inte exakt när han förstod att han hade möjlighet att bli rektor på Högskolan i Borås. Det var snarare en insikt som kom smygande menar han. Men Björn Brorström minns exakt hur det gick till när han fick beskedet från regeringen.

— Vi skulle få besök av Jan Björklund på högskolan en fredag, den 25 februari var det, och regeringen tar sina beslut på torsdagar. Så plötsligt fick jag ett SMS från Jan Björklund där han skrev att regeringen hade fattat beslut om att utse mig till rektor. Så jag svarade: ”Tack! Vi ses i morgon”.

— Det var förstås ganska många som kommenterade att jag hade fått beskedet per SMS från den ansvariga ministern, och jag ska säga att jag har faktiskt ingen aning om ifall det är så det brukar gå till!

och lätt att ha att göra med. Sedan är det förstås så, när man har ett sådant här arbete, att det kan finnas ganska höga förväntningar på den roll som man har. Man ska komma på möten, man ska hälsa välkommen och när man säger något så lyssnar alla. Det kan vara lite svårt att vänja sig vid det. Man tänker att ”det kan väl inte vara så viktigt att just jag kommer”, men jo, ibland är det viktigt i andras ögon. Och det måste man förstås finna sig i.

Med det stora ansvaret och den offentliga rollen kommer en slags känsla av overklighet, förklarar Björn Brorström.

— Ibland när man sitter i ledningsgruppsmöten, på kortsidan av bordet, så känns det förstås högtidligt och man kan se på sig själv utifrån på något sätt. ”Jaha, där sitter lilla jag” kan man tänka då. Det är ganska overkligt faktiskt. Rollen är väldigt hedrande och positiv, men ibland känns den lite främmande.

Vid sidan av tennisen och familjelivet finns det ett intresse som Björn Brorström gärna lägger både tid och pengar på. Och det syns. Här och var i det nybyggda huset på Hamburgö står olika glaskonstverk, både små

Den 23 september 2011 fick Björn Brorström rektorskedjan.

”Så plötsligt fick jag ett SMS från Jan Björklund där han skrev att regeringen hade fattat beslut om att utse mig till rektor”

Björn Brorström har sparat det där textmeddelandet i telefonen och han förklarar att fram till den dagen var ingenting helt säkert. Även om det är ovanligt så kan det hända att regeringen inte väljer att tillsätta den person som rekryteringskommittén har föreslagit.

— Det känns förstås bra att ha regeringens förtroende i ryggen. Det är ju lite högtidligt och sådär, säger Björn Brorström med ett leende, inte helt utan stolthet i rösten.

Terrassen som vi sitter på, och utsikten som vi njuter av, är förstås långt från högskolans korridorer och mötes­rum. Det är knappt 20 mil på kartan, men ändå som i en annan värld. Björn Brorström spelar en viktig och framskjuten roll i sitt yrkesliv, men tror och hoppas att hans medarbetare uppfattar honom ungefär som privatpersonen Björn.

— Jag hoppas verkligen att jag inte är en annan människa på jobbet än privat! Min familj uppfattar mig nog som ganska okomplicerad, och jag hoppas förstås att jag uppfattas så i jobbet också. Jag är nog ganska prestigelös

14

MAGASIN 1866

och stora. Bland favoriterna finns flera dödskallar, designade av Ludvig Löfgren, och i badrummet är fyra kakelplattor ersatta med glasplattor formade som rosor av samma konstnär.

— Jag köper glas, tittar på glas och läser allt om glas som jag kommer åt. Jag har inte kommit dithän där jag kan bedöma kvaliteten i själva glasarbetet, med olika tekniker och sådär, men jag har ett stort intresse för designdelen av glaskonsten. En helt vanlig vas i fantastiska färger och avancerad teknik tycker jag inte är så kul. Ganska tråkigt rent av. Men däremot en dödskalle eller en vålnad som har ett stort designmoment i sig, det tycker jag är oerhört häftigt.

Ett par dagar senare, fortfarande med några månader kvar till rektorsjobbet i Borås, åker Björn Brorström och fru Ing-Britt till glasriket i Småland. De brukar åka dit minst tre, men gärna fler, gånger varje år.

— Det brukar bli en resa till under hösten, säger Björn Brorström och funderar lite innan han fortsätter med ett stort leende.

— Men i år får vi se hur det blir, jag har ju gått och blivit rektor nu! ‹‹

bättre livskvalitet med stickat blodkärl

foto henrik l bengtsson

Ungefär 30 procent av alla bypass-patienter drabbas inom ett år efter operationen av att insatt bypass täpps igen av ny ärrvävnad. Det kan i värsta fall sluta med hjärtinfarkt eller att patienten tvingas amputera ett ben. Detta problem vill matematikern Torbjörn Lundh och kärlkirurgen Erney Mattson göra någonting åt. Tillsammans med Textilhögskolan och Smart Textiles har de tagit fram en stickad prototyp på ett blodkärl med en unik design, inspirerad av naturen.

— Det handlar om att optimera blodflödet, med naturen som facit. Vi har genom datasimuleringar och beräkningar hittat den bästa formen för ett kärl som följer människans natur, säger Torbjörn Lundh, professor i matematik vid Chalmers och Göteborgs universitet.

Med hjälp av Smart Textiles kompetenser har ett stickat material tagits fram till blodkärlsprototypen. ‹‹ www.ygraft.com

MAGASIN 1866

15

KRAFTEN FINNS I KLÄDERNA

16

MAGASIN 1866

ar ditt eget kraftverk. Alstra energi via kläderna. Med textilier som kan omvandla rörelser till elektricitet är det möjligt.

Kim Bolton, professor på Institutionen Ingenjörshögskolan, söker den röda tråden i den elektriska väven – hur framställer man ett material med rätt egenskaper?

TEXT JÖRGEN TIGER FOTO ANNA SIGGE Lägg Mobilen i fickan och ta en rask promenad. När du är tillbaka är telefonen laddad – av jackan du har på dig.

Rörelseenergin från promenaden omvandlas via tyget till en spänning som kan användas till att ladda exempelvis telefoner, musikspelare och datorer. Eller varför inte till att lysa upp omgivningen? Eller kanske byta färg på plagget?

Det är bara fantasin och uppfinningsrikedomen som sätter gränser för vad man kan göra med el-alstrande tyg.

— Det är egentligen bara en fråga om var man kan hitta rörelser som påverkar tyget. Man kan exempelvis tänka sig flaggor som är gjorda av det här materialet. Har man rörelser kan man alstra spänning, säger Kim Bolton.

1866 träffar Kim Bolton i hans arbetsrum på åttonde våningen på Ingenjörshögskolan. Han är klädd i vit skjorta och slips. Skrivbordet är välstädat – knappt en penna ligger framme.

Bilden av den fjärrskådande professorn med håret på ända och fickorna bågnande av papperslappar med nedklottrade formler är långt borta.

Samtidigt är visionen inte science fiction – tyget finns i verkligheten.

Efter ett snabbt telefonsamtal till forskningspartnern Swerea IVF i Mölndal kan Kim Bolton också bekräfta det officiellt.

— Vi vet att det fungerar med den polymer vi har valt att inrikta oss på. Nu måste vi förbättra tygets effektivitet, samtidigt som vi hittar mer gynnsamma sätt att framställa materialet på, säger han.

Snart finns kläder som alstrar energi när man rör sig.

Sportmode kan vara ett lämpligt tilllämpningsområde, men också tygprodukter som flaggor och vepor. Egentligen är det bara fantasin sätter stopp för möjliga produkter. ”Har man rörelser i tyget kan man alstra spänning”, säger Kim Bolton.

Arbetet med att utveckla och förfina tillverkningsmetoder och material sker i samverkan mellan tre partners. Swerea IVF och en grupp på Chalmers tekniska högskola använder experimentella metoder, med bland annat provning och testning, för att få fram rätt egenskaper i materialet medan Högskolan i Borås med Kim Bolton i spetsen använder avancerade simuleringar och dator-modelleringar.

— Vår utgångspunkt är en polymer, PVDF (Polyvinylflourid), som det är lätt att skapa en tråd av samtidigt

›› MAGASIN 1866

17

18

MAGASIN 1866

SAMMA BYGGSTENAR MEN MED EN STOR SKILLNAD PVDF, Polyvinylflourid, som har intagit betastruktur (övre bilden) har förmågan att alstra spänning när materialet böjs, medan alfastrukturen (nedre bilden) saknar den egenskapen.

PVDF är en polymer som det är lätt att skapa ett mjukt och följsamt tyg av efter vävning. Genom att bearbeta materialet på olika sätt kan man få det att inta sin betastruktur. Högskolan i Borås letar, tillsammans med sina partners, efter en effektiv och resurssnål metod för att skapa den spänningsalstrande betastrukturen av PVDF.

”För att förstå skillnaden mellan alfa- och betastrukturer kan man göra en jämförelse med grillkol och diamanter” som det kan vävas till en mjuk och följsam textil. Genom att påverka materialets struktur på molekyl- och atomnivå kan vi få de rätta egenskaperna. Utmaningen ligger i att hitta en metod som är både är effektiv och resurssnål.

Beroende på olika förhållanden har materialet olika strukturer på bindningarna mellan molekylerna, förklarar han.

Man kan tala om en alfastruktur, som är det naturliga tillståndet, och (minst) en betastruktur. Genom bearbeta materialet på olika sätt kan man få det att inta sin betastruktur, vilken har andra egenskaper, i det här fallet förmågan att alstra spänning vid rörelse.

— För att förstå skillnaden mellan alfa- och betastrukturer kan man göra en jämförelse med grillkol och diamanter.

Dessa ämnen består av samma byggstenar men de har helt olika egenskaper på grund av deras atomära struktur.

Och likt diamanter, som bildas under extrem hög värme och tryck, kan man få PVDF att inta sin betastruktur med hjälp av en mycket hög spänning. Båda processerna är möjliga att återskapa men till hög kostnad och onödigt slöseri med resurser.

I stället fokuserar Kim Bolton och Ingenjörshögskolan på att hitta andra sätt att få fram de eftersökta egenskaperna.

Ett sätt är att tillsätta kolnanorör i materialet och med hjälp av en ytterligare behandling, exempelvis elektricitet, få den eftersökta strukturen. Vid försök har man sett att kolnanorör kan få en mindre del av materialet att inta sin betastruktur.

Ett annat sätt är att få materialet att behålla sina egenskaper som det har i vätskeform även i fast form. Försök har

visat att PVDF som är upphettat bortom smältpunkten är lik den eftersökta betastrukturen. Men när materialet svalnar och blir fast återgår den till sin alfastruktur.

— Det är den här delen vi ska ha kontroll på i våra datormodelleringar, vi måste hitta ett sätt att hålla kvar betalika molekyler när de blir kristaller, kanske genom att sänka temperaturen hastigt, eller applicera en mindre spänning i rätt moment.

Forskningsprojektet är nu inne på sitt andra år och har bland annat stöd från SSF, Stiftelsen för strategisk forskning, och Vetenskapsrådet. Forskningen är också en del av Smart Textiles, en plattform för samarbete mellan akademi, näringsliv och myndigheter med målet att hitta och utveckla framtidens textila produkter.

Borås har en unik position genom sin historia som textilstad och den starka kopplingen mellan design och teknik som bland annat finns representerad i Smart Textiles-samarbetet, menar Kim Bolton.

Kim Bolton

Gardiner som ger ljus eller värme, textilier som mäter puls och EEG (elektroencephalografi, en metod för att mäta hjärnans elektriska aktivitet) och kläder som kan ändra färg är exempel på idéer som finns på ritbordet eller är på väg ut på marknaden.

Kombinera detta med textilier som också kan alstra elektricitet och möjligheterna blir än mer spännande.

Kim Bolton är övertygad att det elektriska tyget blir verklighet.

— Vi kommer att presentera en prototyp inom fem år från att projektet är avslutat. Kanske inte ett plagg eller en flagga, men någonting kommer det att bli, säger han.‹‹

MAGASIN 1866

19

simons foto anna

20

sigge, stadsarkivet bor책s, norconsult arkitekter

MAGASIN 1866

lAND

›› MAGASIN 1866

21

Sommaren 2010 beslutades det att Textilhögskolan ska flytta sin verksamhet till Simonsland. I och med placeringen precis intill högskolans övriga lokaler kan man äntligen prata om ett samlat campus för Högskolan i Borås. I mars 2011 togs de första spadtagen och förvandlingen av Simonsland satte i gång på riktigt.

22

MAGASIN 1866

THE

CREATIVE

›› MAGASIN 1866

23

Den nya stadsdelen Simonsland ska samla utvecklingsmöjligheter inom textil och design samt hjälpa till att göra Borås till Nordens huvudstad inom området. Att dessutom kulturen i form av Textilmuseet är med på tåget gör området till en unik science park.

2013 invigs det nya Simonsland. Textilhögskolan och Textilmuseet kommer då att vara bland de första hyresgästerna.

24

MAGASIN 1866

fac

tory

›› MAGASIN 1866

25

Simonsland har i mer än 150 år varit platsen där företagsamma män och kvinnor valt att utveckla sina idéer. Här har konstsilke spunnits och garn förädlats till vackra underkläder. Under årens lopp har 10 000 personer arbetat i fabriken. Nu väcks det gamla fabriksområdet till liv på nytt.

Följ Simonslands förvandling på www.simonsland.se

yesterday

Stadsdelen Simonslands fabrikslokaler ska ännu en gång hysa kreativa textila miljöer när bland andra Textilhögskolan och Textilmuseet flyttar in.

26

MAGASIN 1866

tomorrow MAGASIN 1866

27

foto tobias davidov

›› elektroniska tidskrifter finns tillgängliga i hög­ skolans bibliotek.

Länk mellan högskola och samhälle

28

MAGASIN 1866

Målet med den nya modellen är att patienterna ska få rätt vård så snabbt som möjligt.

ny ambulanssjukvård utvecklas i borås I ett unikt femårigt forskningsprogram sam­ verkar Högskolan i Borås med Närvårdssamverkan Södra Älvsborg, Sjukvårdsrådgivningen 1177 samt akutsjukvård och ambulanssjukvård vid Södra Älvs­ borgs Sjukhus. Projektet finansieras av Länsförsäk­ ringar Älvsborg och målet är att utveckla en helt ny ambulanssjukvård.

Det nystartade forskningsprogrammet vid Högskolan i Borås tar fram, utvecklar och testar en ny och revolutionerande vårdmodell – Vård på rätt vårdnivå – för ambulanssjukvård där patienten inte alltid måste komma till akutmottagningen.

— Det man kan se i dag är att kompetensen som ambulanspersonalen har inte utnyttjas till fullo. I varje ambulans finns minst en sjuksköterska, ofta med specialistsjuksköterskeutbildning med inrikt­ ning mot ambulanssjukvård, men vi är ändå begrän­ sade i våra möjligheter att vårda patienterna, säger Gabriella Norberg, specialistutbildad ambulanssjuk­ sköterska och doktorand i vårdvetenskap.

I dag måste patienter som har ringt efter ambu­ lans köras till en akutmottagning även om de skulle kunna få den vård de behöver i hemmet eller på närmaste vårdcentral. Målet med den nya model­ len som nu utvecklas vid Högskolan i Borås är att patienterna ska få rätt vård så snabbt som möjligt.

Och det innebär inte alltid ett besök på akutmot­ tagningen.

— Med vår modell kan patienterna få en bättre, och i många fall snabbare, vård samtidigt som

belastningen på akutmottagningarna minskar, säger Gabriella Norberg.

Den samverkan som forskningsprojektet bygger på är helt unik. Tillsammans med kommunal och regional vård samt sjukvårdsrådgivningen ska man samla in data under ungefär ett år, med start hösten 2012. Därefter ska alla data utvärderas. Bland annat ska man mäta patienternas tilltro, medicinsk säker­ het och ekonomiskt utfall.

— En av de största utmaningarna är att lära allmänheten ett nytt sätt att tänka, att vården finns inom närvården. Den andra stora utmaningen är att olika vårdgivare ska lära sig att samverka för patientens bästa. I dag finns inte ett sådant naturligt samarbete, säger Birgitta Wireklint Sundström, som arbetar som hand­ledare i Gabriella Norbergs forsknings­projekt. n

text björn owen johansson foto henrik l bengtsson

Länken mellan högskolan och det omgivande samhället heter Regionalt utvecklingsCentrum (RuC).

Verksamheten finns placerad inom Institutionen för pedagogik. Syftet med RuC är att skapa förutsättningar för forskningsbaserad verksamhets- och kvalitets­ utveckling och kompetensutveckling i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, gymnasium, vuxenutbildning samt organisationer inom näringsliv och arbetsmarknad.

Verksamheten ansvarar bland annat för Lärarlyftet, Förskolelyftet och andra utvecklingsuppdrag från Skolverket. RuC samverkar med andra lärosäten genom att delta i ett regionalt och nationellt nätverk som består av ett 20-tal andra regionala utvecklingscentra.

Birgitta Wireklint Sundström och Gabriella Norberg.

”Vi är väldigt intresserade av samverkan i forsknings- och utvecklings­ projekt”

Genom CAV möts forskning och praktik CAV (Centrum för Arbetsliv och Vetenskap) är en samverkansorganisation mellan Högskolan i Borås, diverse företag, fackliga organisationer, kommuner, Södra Älvsborgs Sjukhus, och olika folkhögskolor.

Det handlar om att ordna möten mellan forskning och praktik, om kunskapsförmedling och dialog.

Verksamheten i CAV består bland annat av seminarier, tre stycken varje termin, men också av nätverk, som ett ledarnätverk och ett kvalitets­ nätverk. Organisationer som vill vara med i CAV betalar en medlemsavgift och får då tillgång till alla dessa seminarier. Förutom seminarierna anordnas också CAV-kurser utefter seminariernas teman. n foto connect väst

Världens största ambulansstudie med fokus på vårdandet av patienter med bröstsmär­ tor, LINDRA, har pågått sedan 2008 i Västra Götaland och Halland. LINDRA handlar om att bedöma, lindra och behandla bröstsmärta och oro hos patienter som söker ambulanssjukvård.

Snabb lindring av smärta och oro kan betyda skillnaden mellan liv eller död, på lång sikt.

Projektet har genomförts av en forskargrupp bestående av professor Johan Herlitz, med. dr.

Angela Bång och fil. dr. Birgitta Wireklint Sund­ ström på Institutionen för vårdvetenskap/Kun­ skapscentrum PreHospen, Högskolan i Borås, samt en klinisk expertgrupp med ambulans­ överläkare och erfarna ambulanssjuksköterskor.

Forskningsstudien bedrivs med stöd från Spar­ banksstiftelsen Sjuhärad och Högskolan i Borås.

Resultaten av studien presenteras under 2012. n

foto klas svensson

Forskare fokuserar på bröstsmärtor

Distanskurser är en del av Bättrekonceptet.

Ökad kompetens med Bättrekoncept Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign på Institutionen Handels- och IThögskolan står, bland mycket annat, som värd för en serie seminarier och kurser under namnet Bättrekonceptet.

Bättre-kurserna är ett kostnadsfritt högskole­ alternativ för kompetensutveckling av personal på företag och i olika organisationer. Kurserna är speciellt utformade för att underlätta ett aktivt deltagande från medarbetarna samt att de kunskaper som inhämtas kan omsättas direkt i praktiken.

Bättrekonceptet innehåller bland annat flexi­ bla distans­kurser via internet samt föreläsningar via telebild, vilka kan ses på ett lärcentrum i deltagarens kommun. Kursansvariga besöker även fysiskt de olika lärcentra som deltar i aktuell kurs.

De konkreta behov av kompetensutveckling som finns i företag och organisationer styr vilka Bättre-kurser som ges på olika orter. n

CTF samlar textilaktörer Centrum för textilforskning (CTF) verkar för att på nationell och internationell nivå samla intresserade aktörer som vill stärka forskning inom textil- och modesektorn.

CTF är knutet till Textilhögskolan.

utställare deltog i högskolans arbetsmarknadsdag STARK2011.

foto henrik l bengtsson

Staffan Lööf, utvecklingsdirektör, Högskolan i Borås

Isabella Löwengrips (Blondinbellas) föreläsning lockade många besökare.

Frukostmöten ger näring åt kontaktnät I samarbete med Connect Väst har Högskolan i Borås i drygt tre år anordnat frukostseminarier där kända entreprenörer, kreatörer eller inspiratö­ rer bjuds in att dela med sig av sina erfarenheter.

Eventen har varit mycket välbesökta; publikrekordet sattes 2010 när Blondinbella föreläste och strax över 600 besökare kom.

– De här frukostmötena började som ett samarbete mellan Connect Väst, som är en ideell organisation som hjälper företag att utvecklas, och Högskolan i Borås. Man kom fram till att båda hade bra nätverk och att det fanns vinster för bägge i att göra det här, säger Jonas Andersson, som jobbar med omvärldssamverkan på Högskolan i Borås och är ansvarig för projektet. n MAGASIN 1866

29

frukt blir el i boråsprojekt

Å

synen av stora soptippar i Indonesien gav idén att dela med sig av kunskaperna om hur man kan göra något värdefullt av soporna. Så uppfanns Waste Recovery vid Högskolan i Borås, ett unikt sätt att bedriva bistånd och samarbete kring avfallshantering. Fyra år senare är de två upphovsmännen nu omtumlade, glada – och väldigt upptagna. Deras projekt har vuxit i en takt de inte trodde var möjlig. lena m fredriksson foto annie andréasson, lena m fredriksson, mohammad taherzadeh text

Det var Mohammad Taherzadeh, professor i bioteknik vid Högskolan i Borås, som först fick idén att göra något åt alla sopor ute i världen.

— Vid en resa i Indonesien i början av 2006, där jag skulle dra i gång ett forskningssamarbete mel­lan Högskolan i Borås och ett lokalt universitet, slogs jag av hur illa det var ställt med avfalls­hanteringen, säger han. Soporna deponerades bara i stinkande och farliga tippar.

Egentligen skulle utbytet mellan lärosätena ha handlat om etanol, men Mohammad Taherzadeh tänkte om, och

30

MAGASIN 1866

lyckades övertala de lokala kollegorna att man skulle forska om avfallshantering i stället, något som han presenterade som mycket mer samhällsnyttigt.

En tid senare reste Mohammad Taherzadeh tillsammans med kommunpolitikern Olle Engström och några andra personer tillbaka till Indonesien. Tanken var att satsa ännu mer på forskningssamarbete kring biogas, förbränning och luftrening.

— Jag blev väldigt berörd när jag såg hur situationen var där, och kände att vi borde bidra på något sätt med den kompetens som vi har här, säger Olle Engström.

— På Högskolan i Borås är vi bland annat specialiserade på resursåtervinning, och Borås som stad ligger långt framme när det gäller avfallshantering, säger ­Mohammad Taherzadeh. Vi tyckte att vi var tvungna att dela med oss av våra kunskaper.

›› MAGASIN 1866

31

”Vi vill att det som byggs upp blir hållbart i längden, och utbildar därför lokal kompetens i samarbete med lokala lärosäten” WASTE RECOVERY Waste Recovery – aktörssamverkan i Borås består av representanter från Högskolan i Borås, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås Energi och Miljö AB, Borås Stad samt företag som omvandlar avfall till energi (biogasproduktion samt förbränning). De bygger upp långsiktiga avfallshanteringsprojekt runt om i världen tillsammans med parter på motsvarande institutioner och nivåer på samarbetsorterna. www.wasterecovery.se

Överst till vänster: Professor Mohammad Taherzadeh och Olle Engström.

32

MAGASIN 1866

Resultatet av resan blev att två studenter från Indonesien läste in en masterexamen i resursåtervinning vid Högskolan i Borås. De blev klara med sin utbildning 2009, och fick bland annat göra en första design på en biogasanläggning.

— Under tiden som de pluggade här utvecklade vi ett samarbete med det lokala universitetet Gadjah Mada och de lokala politikerna i Yogyakarta, så att forskning inom avfallshantering kunde dras i gång där, säger Olle Engström. Vi byggde sakta upp samarbetet som nu heter Waste Recovery.

I februari 2011 invigdes en biogasanläggning på en fruktmarknad i den indonesiska staden Sleman. Den är det konkreta resultatet av detta första projekt, och där förvandlas varje dag fyra ton fruktavfall till el, som täcker hela fruktmarknadens behov och även räcker till många familjer i närområdet.

Waste Recovery bygger på idén om samverkan mellan likvärdiga parter och har utvecklats efter hand. Det går ut på att representanter från Högskolan i Borås, Borås Stad, SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut), det kommunägda bolaget Borås Energi och Miljö AB samt några ytterligare företag tillsammans med motsvarande parter på samarbetsorten studerar, utreder, projekterar, bygger upp och startar anläggningar för avfallshantering.

Det kan handla om allt ifrån pyttesmå biogasanläggningar för 1–2 familjer till avfallshantering i stor skala för hela städer.

Om anläggningarna ska fungera långsiktigt gäller det att personer på samarbetsorten utbildas inom avfallshantering och att det är lokala företag och organisationer som bygger upp verksamheten, med stöd av sin kommun eller region. Hittills har omkring 30 studenter kommit till Sverige för att göra sitt exjobb under ett halvår.

— Vi vill att det som byggs upp ska bli hållbart i längden, och utbildar därför lokal kompetens i samarbete­ med lokala lärosäten, säger Mohammad Taherzadeh.

— Förankringen hos den lokala regeringen på samarbetsorten är viktig, och där hjälper motsvarande parter­ härifrån­till, säger Olle Engström. Att lokala energi- och

teknikbolag deltar och utbildas säkerställs via SP och Borås Energi och Miljö AB. Den här sortens samarbete kallas aktörssamverkan.

– Vår typ av aktörssamverkan är unik – vi har i alla fall inte sett eller hört talas om något liknande någon annanstans, säger Olle Engström. Men vi hoppas på efterföljare.

Sedan starten i Indonesien har Waste Recovery spridits i allt högre tempo, och samarbeten har inletts i många olika länder: Vietnam, Thailand, Laos, Kambodja, Kina, Nigeria, Brasilien och USA. Nya intressenter hör ideligen av sig och vill inleda samarbete.

Ibland är det samarbetsorterna själva som finansierar projekten, men ibland handlar det om ren biståndsverksamhet och då söker man sponsorer som SIDA eller olika EU-projekt.

— SIDA har tagit intryck av oss och använder nu vår modell i sina riktlinjer för hur de vill arbeta med bistånd, säger Mohammad Taherzadeh. De ser också att samarbete är viktigt om biståndet ska fungera långsiktigt. Jag brukar likna vårt koncept vid att vi inte ger bort fisk, utan vi lär ut hur man fiskar.

Vad händer framöver med Waste Recovery?

— Om fem år har vi nog samarbete med 15–20 länder,­tror jag, säger Olle Engström. Vi har visat på behovet och att det finns en marknad och intressenter.

Nu handlar det om hur mycket vi kan och vill satsa.

— Om vi bara kan ordna finansiering och ta in fler personer i arbetet så kan det utvecklas mycket mer, säger ­Mohammad Taherzadeh. Men just nu har vi svårt att hinna med att arbeta med annat när det bara växer och växer, så vi behöver bli fler.

Hur känns det att ha dragit i gång något så stort?

— Omtumlande, säger Olle Engström. Allt accelererar med en hastighet som vi aldrig hade kunnat drömma om. Det härliga är att vi, precis som vi ville, lämnar ett bidrag i det globala miljöarbetet!

— Det känns att vi är på rätt spår för att både förbättra den globala miljön och skapa tillväxt, säger ­Mohammad T ­ aherzadeh. Vi lär oss massor, samtidigt som vi försöker förmedla mer glädje i världen. ‹‹

Så här kan ett projekt bedrivas: 1. Förutsättningar för utbildning och forskning inom avfallshantering byggs upp på det lokala universitetet.

2. Avfallssituationen i nuläget analyseras. SP vägleder och utbildar i hur man kan göra en miljöutredning.

3. Mål och handlingsplan fastställs. Det lokala universitetet planerar de åtgärder som har beslutats och stöttas av aktörssamverkansgruppen.

4. Byggnation och verksamheter startas, som verifieras och besiktigas av Borås Energi och Miljö AB. 5. Uppföljning av verksamheten. Görs av aktörssamverkansgruppen, enligt riktlinjer från myndigheter.

MAGASIN 1866

33

AVUNDSJUKAN GROR PÅ JOBBET i känner alla igen den men få vill erkänna den; avundsjukan. Den där grönsvarta, skamliga känslan som lätt bubblar upp inombords är särskilt vanlig på arbetsplatser. Det visar en undersökning som Nina Korvela, doktorand vid Institutionen för pedagogik, har gjort. På jobbet är det lätt att jämföra sig med kollegans prestation, lön och arbetsuppgifter.

TEXT IDA

BORENSTEIN FOTO THERESE SVENBERG ILLUSTRATIONER URSULA WILBY

— ATT JÄMFÖRA SIG med andra är en naturlig funktion som i grunden är bra för människan, det är så man lär sig vad som fungerar och är friskt och vad som inte är det.

Det säger Nina Korvela, doktorand i psykologi vid Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås, som de senaste åren ägnat en stor del av sin tid åt just den där obehagliga känslan som de flesta av oss inte vill ha att göra med. Hon skriver en avhandling om avundsjuka på arbetsplatsen och vill titta närmare på hur mycket företag faktiskt kan förlora på grund av avundsjuka anställda som saboterar för varandra i stället för att samarbeta.

— Om man kan mäta avundsjuka på en arbetsplats och hur det försämrar produktiviteten borde det vara intressant för de flesta företag att titta närmare på, menar Nina Korvela.

I SIN FÖRSTA STUDIE lät hon 250 personer läsa en historia som utspelade sig på en arbetsplats och handlade om två kollegor som båda ville ha högre lön.

Historien hade fem olika slut och personerna i studien fick efter att ha läst välja mellan 35 olika känslor i en enkät. Bland resultaten märktes att de allra flesta kände sig gladast när ingen förändring alls skedde i historien, vilket visar att människan ofta har svårt för förändring.

34

MAGASIN 1866

Dessutom visade studien människors förmåga att känna många olika känslor samtidigt, fast riktade åt olika håll, som till exempel ledsamhet åt sig själv, avund åt kollegan och ilska åt chefen.

— Ett annat intressant resultat var att även om det blev ett rättvist resultat kände personerna avund. Alltså, även om man visste att kollegan presterat bättre än en själv blev man ändå avundsjuk när den fick den bättre tjänsten, berättar Nina Korvela och menar att det visar att prestation i sig inte betyder lika mycket som att ”vinna priset”.

Nina Korvela har under sin forskning sett flera slags negativa konsekvenser av avund på arbetsplatsen. Till exempel händer det att personer som avundas andra inte vill delta i saker som händer på jobbet, de jobbar långsamt och snackar skit om personen de avundas.

— Utfrysning är väldigt vanligt och att man på olika sätt saboterar för personen man är avundsjuk på. Det kan gå så långt som stöld eller rena lögner för att få personen att framstå i dålig dager hos chefen, berättar Nina Korvela.

FÖR ATT MOTVERKA avundsjuka på en arbetsplats har chefen en viktig roll. Att man som anställd känner att man kan komma till sin chef och prata om allt möjligt och lätta på trycket skapar en öppen organisation. Det

›› MAGASIN 1866

35

kan vara positivt att prata om avundsjukan och var den kommer ifrån. Bara för att man är avundsjuk på någon behöver det inte betyda att man tycker illa om personen, men det kan peka på orättvis fördelning på arbetsplatsen.

— Som chef har man en enormt viktig roll för att förebygga avund på en arbetsplats. Till exempel kan man som chef försöka minimera tävlingssituationer där anställda ställs mot varandra, eftersom det öppnar upp för jämförelse. Om man ska ha tävlingsmoment är det viktigt att det är lätt för alla att se resultaten och att det blir rättvist bedömt, säger Nina Korvela och påpekar att det värsta man kan göra som chef är att öppet favorisera en medarbetare framför de andra. Alla ska behandlas rättvist.

NÄR NINA KORVELA startade sin forskning fanns inte mycket forskat kring avund, men nu finns det desto mer.

Själv skulle hon, förutom att mäta avundsjuka på arbetsplatser, vilja titta på variabler som ålder och kön. Det finns ingen forskning om avundsjuka och genus, men det är alltid en variabel när man gör undersökningar. Hittills har de resultaten visat att män och kvinnor är lika avundsjuka, men att de fokuserar på olika saker. Män avundas oftare andra mäns saker och statusprylar medan kvinnor fokuserar mer på till exempel relationer.

På frågan om hon tror att alla är avundsjuka svarar Nina Korvela efter en stunds betänketid att hon tror att alla människor känner avundsjuka någon gång, men att vissa personer kanske har svårt att se det som en del av dem själva.

— Avundsjuka är något tabu, något man inte pratar om. Den gängse uppfattningen är att bara elaka människor blir avundsjuka, aldrig goda. Och vem vill inte framställa sig själv som en god människa? säger Nina Korvela.

Nina Korvela jobbar nu med en studie om avundsjuka och kvalitén på relationer mellan två människor.‹‹

”Den gängse uppfattningen är att bara elaka människor blir avundsjuka, aldrig goda” Ninas bästa tips om man är avundsjuk på någon: 1. Erkänn avundsjukan, det är alltid det första steget i processer.

2. Studera den för att ta reda på vad avundsjukan gör med dig och andra. Handlar det om dig, någon annan, organisationen eller alla tre och på vilket sätt?

3. Gör ett medvetet val att vara kvar eller att släppa taget om avundsjukan, med alla negativa och positiva konsekvenser det medför.

36

MAGASIN 1866

Nina Korvela Ålder: 40 år Familj: Min fru Anita, två hundar och två hästar.

Bor: Dalsjöfors, på landet Utbildning: Fil lic. psykologi, 2008. Är nu doktorand på halvtid i psykologi på Högskolan i Borås vid Institutionen för pedagogik.

Disputationen är planerad att ske i juni 2013 på Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet.

foto simon armstrong foto kajsa ekström

Stämningen är hektisk backstage under London Fashion Week när modellerna görs i ordning inför visning.

Kaotisk dag på London Fashion Week

’’

Kläderna var skrynkliga efter att de hade legat i lådor sedan Stockholm Fashion Week och fraktats till England. Bakom scenen på Vauxhall Fashion Scout började förberedelserna inför kvällens visning. Kläder och lådor fanns både högt och lågt och vi designers försökte skapa ordning mitt i röran.

Kläderna skulle ångas och hamna på rätt plats samtidigt som hårtester pågick och makeup-teamet försökte sminka på de första modellerna. Rummet fylldes med designers, makeupartister, hårstylister och modeller. Det var fullt överallt och stämningen var aningen förvirrad, även hos arrangörerna som aldrig hade anordnat en visning med så många inblandade förut. Ett tag kändes det osäkert om vi ens skulle kunna genomföra det, men det blev till slut en visning.

Om än lite försenad.

Visningen varade i mindre än en halvtimme. Under den korta tiden visade vi 105 utgångar, vilket måste slagit något slags rekord.

Under själva visningen stod alla designers bakom scenen och skötte klädbytena. Eftersom vi var så många fick alla inte ens plats backstage utan en del av

oss fick flytta ut i korridoren. Därifrån var det svårt att höra vad som hände, och var i visningen vi befann oss, man hörde inte ens musiken därifrån. Plötsligt var det någon som vinkade till oss att vi skulle göra oss klara för att gå ut och ta emot applåder. Det var över.

Man kan fråga sig om det är värt allt jobb som det är runt en visning. På något sätt känns det som att det hör till, en del av utbildningen, ett slags avslut.

Den här typen av visningar är bra tillfällen att få visa upp sig. Vi har fått bra respons både i Sverige och utomlands, med bra respons och en hel del uppmärksamhet i media. Det är viktigt att ta sig från Borås, att visa upp oss på de större och internationella eventen för vi måste visa att vi finns och hör hemma där.

Maline Nordin Maline Nordin är 24 år och läser magister­ utbildningen i modedesign vid Textilhögskolan, Högskolan i Borås. För 1866 berättar hon om sina upplevelser under London Fashion Week.

MAGASIN 1866

37

kvartett synar sociala medier

N

u satsar Högskolan i Borås på forskning om sociala medier. Fyra doktorander är på gång inom ämnet, som platsar bra på Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan.

— Vi arbetar ju med olika perspektiv på information och kunskapsorganisation, säger Jan Nolin, som är professor i biblioteks- och informationsvetenskap och har specialiserat sig på sociala medier.

Text och foto

Bibliotekshögskolan inledde redan 2009 en satsning på studier i sociala medier. Från början handlade det enbart om kurser, men nu pågår alltså även forskning inom området.

— Vi är tidigt ute, både jämfört med öv­ riga Sverige och internationellt sett, och kan ställa mer övergripande frågor tack vare vår breda kompetens, säger Jan Nolin. Vi verkar också för samarbete mellan olika perspektiv på det här området.

De fyra doktoranderna angriper ämnet från flera olika håll. En undersöker hur del­ aktighet via sociala medier fungerar för barn i kulturverksamheter och en annan vilken roll och användning sociala medier får i moderna organisationer i relation till arbetsuppgifter.

Ytterligare en studerar vilka policys som finns kring så kallade molntjänster (när exempelvis information lagras i ett externt ”moln” i stället för på egna servrar), och hur eventuella po­ licys är utformade. Och en doktorand ska

Lena M Fredriksson

åskådliggöra vad det egentligen är som finns på webben och hur sidor, människor och ak­ tuella ämnen hänger ihop.

— Trots att vi har olika inriktningar på vår forskning finns det ändå mycket gemen­ samt, säger Emma Forsgren.

— Ja, vi kan nog dra nytta av varandra i våra respektive forskningsområden, säger Amira Sofie Sandin.

Samtalet om olika aspekter av sociala me­ dier blir livligt när vi möts. Något som står klart för doktoranderna är att den nya tek­ niken och sociala medier påverkar de flesta, både privat och i jobbet. Diskussionen berör Face­book, generositet, etik, delaktighet och mycket annat. Ingen av oss är oberörd av tek­ niken.

— Privatliv och arbetsliv flyter samman mer nu, säger David Gunnarsson. Man kan till exempel slänga ut en fråga eller ha ett twit­

fakta

38

MAGASIN 1866

terflöde levande i arbetsrelaterade frågor, och utvecklas arbetsmässigt utifrån det.

Men tro inte att den som doktorerar om sociala medier automatiskt är en inbiten an­ vändare av dessa medier. De fyra säger sig be­ finna sig på en skala mellan relativt vanemäs­ siga till mer sporadiska användare av sociala medier.

De har stora förhoppningar och förvänt­ ningar just nu, när de precis håller på att dra igång sin forskning. En ganska självklar önskan är att forskningen så småningom ska komma till nytta för andra.

— Jag tror att min forskning kan bli viktig för att förstå delaktighetsprocesser med barn och ge insyn i barnens perspektiv på hur sociala medier kan användas och förstås i ett biblio­ tekssammanhang. Som vuxen behöver man kanske akta sig för att ha ett ovanifrånper­ spektiv när man skapar arenor för barns del­

fakta Emma Forsgren

Maria Lindh

30 år, från Floda, bor i Göteborg. Avhandlingsämne: Hur sociala medier används för samarbete internt i organisationer och hur anställda delar information och kunskap med varandra. Gillar med sociala medier: hur man tillåts vara delaktig i något större.

Gemenskap och kontakter kan enkelt underhållas.

47 år, kommer från och bor i Borås.

Avhandlings­ämne: Molntjänster och hur det påverkar organisation och informationsprofessioner. Gillar med sociala medier: interaktiviteten. Det skapar dynamik och helt andra möjligheter, som visserligen kan vara både bra och dåliga.

Emma Forsgren, Amira Sofie Sandin och David Gunnarsson ger olika perspektiv på sociala medier.

aktighet. En studie som jag genomfört (Barn­ bibliotek och lässtimulans 2001) visar att det finns risk att barnen enbart blir mottagare i stället för medproducenter om man inte utgår från deras behov och intressen, säger Amira Sofie Sandin.

— Det är vanligt att man till exempel på en arbetsplats lär ut hur verktygen inom soci­ ala medier funkar, men inte hur man arbetar med dem, säger David Gunnarsson. Om man använder verktygen som en marknadsförings­ kanal tror jag att många måste tänka om och se till att det blir en tvåvägskommunikation, eftersom de som tar del av medierna även för­ väntar sig att själva bidra med något.

— Ja, det är inte bara att införa tekni­ kerna rakt av, utan det krävs mer djupgående kunskaper och förändrade synsätt, så att rätt förutsättningar skapas på arbetsplatsen säger Emma Forsgren. Det är viktigt att ta reda på hur våra arbetsroller påverkas, hur organisa­ tionen värderar prestationer eller om och hur man delar med sig av information när verkty­ gen har införts.

— En annan aspekt är hur själva synen på information påverkas av de här tekniska möj­ ligheterna, säger Maria Lindh. Sociala medier ökar på informationsmängderna. Det finns dessutom ett beroende mellan sociala medier,

fakta

molntjänster och mobila plattformar. Det är intressant att ta reda på hur tekniken påverkar och påverkas.

Vad skulle ni vilja ha hos sociala medier som inte finns nu?

— Det första jag kommer att tänka på är att jag vill ha en ”ogilla-knapp”, säger David Gunnarsson.

— Det skulle vara intressant att se om det gick att utforma något fungerande verktyg för direktdemokrati för att utöva medborgerliga rättigheter på lokal och nationell nivå, men frågan är om och hur det skulle användas, säger Amira Sofie Sandin. ‹‹

fakta David Gunnarsson

30 år, från Borås men numera bosatt i Malmö.

Avhandlingsämne: Webbometri, det vill säga kvantitativa studier om och av webben. Främst handlar det om att göra analyser, kartläggningar och visualiseringar om vad som finns i sociala medier samt hur detta förändras över tid. Gillar med sociala medier: de intressanta diskussioner som kan uppstå ur en statusuppdatering eller bild.

Amira Sofie Sandin 30 år, från Skåne men bosatt i Borås.

Avhandlingsämne: Delaktighetsprocesser genom sociala medier, för och med barn i kulturverksamhet som barnbibliotek. Gillar med sociala medier: att man tillsammans skapar mening och innehåll.

MAGASIN 1866

39

Humanistisk backspegel ››

Bokbyns berättelser

’’

För ett antal år sedan hamnade det skånska småsamhället Borrby på löpsedlarna. Detta sedan ett medborgargarde – eller snarare en lokal mobb – bokstavligen sökt röka ut en notorisk och kriminell fridsstörare ur bygemenskapen.

Nu vänds åter blickar mot orten som kallar sig för Österlens hjärta. Denna gång är det lyckligtvis inte kriminella, utan kulturella, aspekter som tilldrar sig intresset.

Borrby lanserar sig som Sveriges inofficiella bokby.

Efter internationellt exempel, och med EU-medel i botten, har ett flertal antikvariat etablerat sig på orten.

Nu finns här nästan lika många bokhandlare som i klassiska universitetsstäder.

Bokby-konceptet kommer ursprungligen från Wales och har sakteliga spritt sig från land till land.

Kultur och bildning har blivit till drivkrafter för landsbygdsutveckling. Med bland annat bokfestivaler söker man locka storstadsbor ut på landet även efter korta turistsäsongers slut.

I kontrast till bilden av svensk glesbygd som inskränkt och efterbliven – odlad inte minst i filmer som Jägarna och Änglagård – närs i Borrby en dröm om att vinna namn åt byn som ”böckernas förlovade land”. I butikslokaler som gapat tomma allt sedan köpladorna la beslag på kundunderlaget för ett par decennier sedan, spirar i dag nytt liv.

Bokby-konceptet handlar primärt om kulturell profilering av ett stycke svensk landsbygd. Men det kan

också ses som ett försvar för hotade kulturformer; för antikvarisk bokhandel som sådan och för det gemensamma minne som i förfärande hög fart gallras bort från många stads- och högskolebibliotek.

Genom antikvarisk litteratur ges vi möjlighet till att föra samtal över tidens gränser och till att tillgodogöra oss alternativa samhällsberättelser. Antikvariaten tillhör därför vårt samhälles i djupare mening maktoberoende rum.

Att sådana läsningar kan vara farliga för makten är ett tema i Håkan Andersons skildring Ansatsernas bok (Bonniers, 2011). Romanen utgör en skönlitterär gestaltning av bildningsburen motvilja mot Hitlertysklands etablering och totalitära praktik.

Genom att i hemlighet tillhandahålla litteratur som svartlistats av brunskjortorna, möjliggör den antikvariske bokhandlaren Müller utövandet av ett tyst kulturförsvar. Hur detta motstånd gestaltar sig i adelsfröken Constanza von Esslins tanke- och författarvärld är den röda tråden i Håkan Andersons angelägna bok.

Inte heller i demokratier är det alla gånger lätt att tänka utanför ramarna, strömlinjeformningens kraft kan vara mycket stark även under majoritetsstyre.

Bokbyarna må kartmässigt sett ligga i europeiska periferier, i det fria samhällets geografi tillhör de den centrala zonen. ‹‹

Johan Sundeen Johan Sundeen är fil. dr. i idé- och lärdomshistoria, kommunikationsstrateg och deltidsskåning.

yllan

bokh Nytt i

40

Peter Olausson, Tredje rikets myter (Forum). Författaren är en flitig jägare av historiska faktoider, det vill säga felaktiga föreställningar som hålls för sanna. Nu tar han sig an national­socialismen – dess historia, legender och efterspel.

Kristiina Savin, Fortunas kläder (Sekel). Utifrån ett rikt material belyser idéhistorikern Kristiina Savin föreställningar om lycka, olycka och risk i det tidigmoderna Sverige. I text och bild introdu­ ceras läsaren till vidunderliga faror och mirakulösa räddningar.

Simon Sebag Montefiore, Jerusalem (Norstedts). På 839 tätskrivna sidor berättas historien om städernas stad – Jerusalem; helig för tre världsreligioner. I skildringen passerar en rad av historiens största gestalter revy. Boken är försedd med en generös kommenterande notapparat, illustrationer och kartor.

Karin Falk, Det svenska modeundret (Norstedts). Karin Falk vill ge oss en ny bild av mode. Det handlar inte bara om trender och konsumism, utan också om samhällskritik och kulturförmedling.

Boken berättar samtidigt historien om varumärken som Acne och Cheap Monday.

MAGASIN 1866

foto anna sigge

Idé- och lärdoms­ historikern Johan Sundeen skriver här om vikten av att antikvariat fortsatt tillåts att existera, och betydelsen av antikvarisk litteratur.

MAGASIN 1866

41

en trend att skapa sitt eget mode foto henrik l bengtsson

Alltfler kunder vill själva vara med och skapa sina kläder. Produktion av egendesignade tröjor som anpassas helt efter kundens behov har varit fokus för Jonas Larssons avhandling om kundanpassat mode. Bakgrunden är dels de problem som modeindustrin har med reor, dels modekundernas ökade krav på variation och utbud.

Jonas Larsson är doktorand vid Textilhögskolan och avhandlingen Mass Customised Fashion fokuserar på projektet Knit on Demand som utfördes mellan 2006 och 2010 i samarbete med stickfabrikanten Ivanhoe AB i Gällstad och återförsäljaren SOMconcept. Projektet gick ut på att bygga ett koncept där kunderna själva fick designa och anpassa en stickad tröja efter sina behov.

Sedan producerades tröjan och ett par veckor senare fick kunden hämta den i butiken.

— Alltfler kunder vill själva vara med och skapa sina

Jonas Larsson

kläder så att passform och utseende av plagget blir precis som de vill. Servicen och upplevelsen att få vara en del i produktionen är i dag värdefullt för många konsumenter, säger Jonas Larsson.

När han startade sin forskning trodde han att pris och tid var viktigast för kunden, men det visade sig att passform, kvalitet och att få vara med i produktionen prioriterades högst.

— Det börjar bli vanligare att företagen kundanpassar. Inom skobranschen låter märken som Timberland, Adidas och Nike kunderna designa sina egna skor på webben till exempel. Forskningen visar att det framför allt är nischade kunder som har svårt att hitta storlekar i vanliga butiker som köper ”mass customised garments”.

— Den här typen av produktion är inte för alla, men den är väldigt viktigt för dem den är till för, sammanfattar Jonas Larsson. n text ida borenstein och therese rosenblad

Doktorsavhandlingar vid Högskolan i Borås 2011 Sara Hjelm Lidholm Omskapande processer: när Internet kom till postorderföretaget Eva Wahlström Fria flickor före Pippi: Ester Blenda Nordström och Karin Michaëlis: Astrid Lindgrens föregångare

Kayode Feyisetan Adekunle Bio-based composites from soybean oil thermosets and natural fibers Azam Jeihanipour Waste textiles bioprocessing to ethanol and biogas Azadeh Soroudi Melt spun electro-conductive polymer composite fibers

Mikael Gunnarsson Classification along genre dimensions: exploring a multidisciplinary problem Anna Lundh Doing research in primary school: information activities in project-based learning Margareta Zetterblom Textile Sound Design

Jonas Larsson Mass Customised Fashion Mats Dolatkhah Det läsande barnet, 1900–1940: minnen av läspraktiker Maria Reis Att ordna, från ordning till ordning: yngre förskolebarns matematiserande

Nya professorer på Högskolan i Borås 2011

Lars Lundberg, Institutionen för vårdvetenskap Adjungerad professor i prehospital akutsjukvård med inriktning mot trauma och simulering.

42

MAGASIN 1866

Lotta Dellve, Institutionen för vårdvetenskap Professor i ledarskap och organisation i vård och omsorg.

Maj Asplund Carlsson, Institutionen för pedagogik Forskar om svensk­ ämnet i grund­ skolan, om prov och bedömning, barnlitteratur och identitet.

Vincent Nierstraz, Institutionen Textilhögskolan Professor i material­ teknik med inriktning textil.

Rita Foss Lindblad, Institutionen för pedagogik Forskar om kun­ skaps­organisering med fokus på professionsutbildningar, högre utbildning och gränssnitten dem emellan.

Kennert Orlenius, Institutionen för pedagogik Inriktar sig mot lärandets existentiella dimensioner, vilket inrymmer frågor om normer och värden, etik och moral hos barn, unga och vuxna.

Förenkla för konsumenten Att slänga kläder är resursslöseri. Även framställningen av kläder tar mycket naturresurser i bruk. Därför finns ett behov av konsumentperspektiv för att öka andelen miljövänlig konsumtion. För även om flertalet svenskar tycker att miljön är viktig är det fortfarande många som inte agerar miljövänligt.

En förklaring kan vara att billiga produkter gjort det lättare att slänga och köpa nytt än att laga och återanvända. Miljövänliga alternativ kostar dessutom ofta mer. En annan orsak kan vara att vanor är svåra att bryta. Ytterligare en förklaring kan vara bristande kunskap, man vet inte vilket som är det mest miljövänliga inköpet.

Att beräkna miljöeffekter kan vara komplicerat. Möjligheter att agera miljövänligt kan också saknas, till exempel en återvinningscentral nära där man bor eller en vara som visar faktisk energiförbrukning. Det är också ett faktum att det många gånger inte lönar sig eller går att reparera produkter.

För att stimulera till miljövänlig konsumtion är det nödvändigt med ett konsument­ perspektiv i privat såväl som offentlig sektor. Det behövs lösningar som gör det lättare för konsumenter att agera miljövänligt. Vanor och kunskap kan ändras genom lättillgänglig information. Möjligheter kan erbjudas genom att nya miljö­vänliga produkter och material utvecklas som också kan lagas, återanvändas och återvinnas. Genom att laga, återanvända och återvinna sparar vi på jordens resurser och de ekonomiska hjulen snurrar också i form av tjänsteproduktion. På Institutionen Handels- och IT-högskolan pågår för närvarande ett projekt om återanvändning och återvinning av kläder.

Konsumtionssamhället som över tid resulterat i allt mer slit och släng behöver förändras till en ökad andel återanvändning och återvinning. Ett miljövänligt inköpsbeteende innebär också att planera inköp och köpa sådant som håller längre.

Pär Lagerkvist skrev ”Allt är givet människan som lån”.

Vi behöver alla kritiskt reflektera över hur natur och framtida generationer påverkas av våra konsumtionsmönster i dag.

Karin M Ekström professor i företagsekonomi med inriktning marknadsföring

exit

MAGASIN 1866

43

Besök framtiden mitt i stan.

Högskolan i Borås har idag 15 000 studenter och 675

Vi samarbetar kontinuerligt med näringsliv, politiker

anställda. På vårt moderna campus erbjuder vi ett stort

och andra lärosäten för att Borås ska utvecklas på

antal utbildningar och bedriver forskning på avancerad

bästa sätt. Om du är nyfiken på vad ett samarbete

nivå. Vissa utbildningsprogram är dessutom de enda i

skulle kunna betyda för din verksamhet är det bara

sitt slag i Sverige. Därför blir också våra studenter och

att komma förbi. Vi finns på Allégatan 1, mitt i stan.

forskare ganska unika.

FORSKNINGSOMRÅDEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP

RESURSÅTERVINNING

HANDEL- OCH IT-TJÄNSTER

LÄRARUTBILDNING OCH PEDAGOGISK YRKESVERKSAMHET

TEXTIL OCH MODE

INTEGRERAD VÅRDUTVECKLING