1866 #1 2013

1866 MAGASIN FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS #1/2013

plagg i nya gestaltningar

Konstnärlig forskning testar gränserna

när språket sviker Djupare kunskap om afasi

professor Bengt Persson värnar om

hållbar livsstil

Vad gör en forskare egentligen?

Forskning kan vara så mycket. Den kan handla om många olika saker och göras på många olika sätt. Var och varannan dag rapporterar media om nya forskningsrön, men vad ligger bakom resultaten och nyheterna?

Att alla forskare har vita rockar, är mer än lovligt disträa och har stort yvigt hår vet nog de flesta är en stereotyp, men har du koll på vad de faktiskt sysslar med om dagarna?

Vi bad forskare inom högskolans olika områden att visa oss vad de gör på jobbet. I bildreportaget får vi följa med på datorundervisning i en lågstadieklass, på möte med ett IT-företag och till både labbet och ateljén. En vit rock men annars alldeles vanliga kläder – kika in bakom kulisserna på en forskares vardag.

På området hälsa rapporteras det ständigt om nya forsknings­rön. ”Följ den här dieten och lev längre”, ”Träna varje dag och bli 100 år” eller ”Träna inte alls och lev till 115!”. Hur man ska leva för ett långt och hälsosamt liv verkar inte vara helt självklart. Högskolans genetikforskare Fredrik Ståhl undersöker just nu hur man kan bli riktigt gammal och dessutom hålla sig frisk. Är det så att svaret ligger i våra gener?

Ett reportage i det här numret av 1866 som berör mig lite extra är det som tar oss med ut i skogen tillsammans med pedagogikprofessor Bengt Persson.

Han har låtit yrkesval, forskning, boende och fritidsaktiviteter hänga ihop som en röd tråd genom livet. Och syftet med alltihop är att bidra till ett uthålligt samhälle. Ett riktigt tänkvärt reportage tycker jag.

entré Ida Borenstein, redaktör

ida.borenstein@hb.se

2

MAGASIN 1866

Fotografen Jerker Andersson har dokumenterat vardagen hos sex av högskolans forskare. Solmaz Aslanzadeh är en av dem.

26

Ur innehållet

#1 2013

Varje företagare vet vikten av god redovisning. Tina Carlson Ingdahls forskning ger nu nya ledtrådar till varför den är viktig. Hon har tittat på hur redovisning fungerar i praktiken.

24

Gammal och frisk – hur blir man det? Genom att kombinera studier av gener med levnadsvanor hoppas professor Fredrik Ståhl och hans kollegor få facit till ett långt och friskt liv.

34

Esther Ebole Isah har skrivit Nigerias första doktors­ avhandling om informationsvanor vid ett nigerianskt universitets­sjukhus.

Hon skrev den vid Högskolan i Borås.

38

MAGASIN 1866

3

1866 MAGASIN 1866 Ett magasin från Högskolan i Borås med fokus på forskning.

Ansvarig utgivare Annie Andréasson Redaktörer Jennifer Tydén, Ida Borenstein Kontakt kommunikation@hb.se www.hb.se/1866 Produktion Studio Desktop AB, desktop.se Tryckeri Elanders Papper 115 g Arctic volume white Upplaga 4 000 ex Omslagsbild Bengt Persson, pedagogikprofessor Foto Lars Ardarve

MILSTOLPAR 1866 Tekniska Väfskolan grundas 1940 Västra Sveriges sjuksköterskeskola bildas 1948 Tekniska Väfskolan blir Textilinstitutet 1966 Förskollärarseminariet i Borås grundas 1970 Universitetskurser från Göteborgs universitet utlokaliseras 1972 Bibliotekshögskolan etableras i Borås 1977 Högskolan i Borås grundas 1980 Ekonom- och data­ utbildningar startas 1982 Textilinstitutet förstatligas och blir Institutionen Textilhögskolan 1989 Ingenjörsutbildningen startas 1991 Den kommunala handvävningsutbildningen blir en del av högskolan 1995 Högskolan får rätt att utfärda magisterexamen 1996 Professur i biblioteks- och informationsvetenskap inrättas 1999 Vårdhögskolan blir en institution vid Högskolan i Borås 2000 Första professors­ installationen 2004 Invigning av högskolans nya bibliotek 2007 Högskolan får rätt att ge utbildningar på masternivå 2010 Högskolan får rätt att utbilda på forskarnivå

4

MAGASIN 1866

Samarbete gör oss starkare En god balans mellan utbildning och forskning för att säkra forsknings­ anknytning av utbildningen och skapa en bas för excellenta miljöer. Det är ett viktigt mål för Högskolan i Borås. I dag utgör forskningen 20 procent av vår verksamhet, vårt mål är en relation mellan utbildning och forskning som är 60:40. Medlen för att ta oss dit är många. Ett är att utveckla forskningsstrategiska samarbeten med andra lärosäten för att därigenom stärka basen och öka den kritiska massan.

Tillsammans med Högskolan i Skövde har vi utvecklat ett forsknings­ program som omfattar fyra teman där våra lärosäten redan i dag är starka och där samarbetet ger oss ytterligare utvecklingskraft. Genom samarbetet stärks vi båda samtidigt som vi också bygger en starkare lärosätesstruktur i Västsverige. Två av temaområdena har erhållit finansiering från Västra Götalandsregionen. 17 miljoner på två år ger oss goda förutsättningar att utveckla temaområdena ”Design, textil och hållbar utveckling” och ”Informations- och kommunikationsteknik” och visa hur samarbete mellan lärosäten kan innebära starka forskningsmiljöer.

Ett annat medel är att i enlighet med vårt motto ”Vetenskap för profession” stärka samarbetet med verksamheter i vår omvärld. Två nya samarbeten utvecklas och etableras nu. Ett med Södra Älvsborgs Sjukhus med fokus på studier av ledning och styrning och ett med Borås Stad och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut om hållbar stadsutveckling.

Björn Brorström,

ledare Rektor Högskolan i Borås

Äventyrerskan Renata Chlumska tar hjälp av studenter på Textilhögskolan med träningsdräkten inför sin kommande rymdresa.

Extern forskningsfinansiering ökar 2012 var ett bra år för Högskolan i Borås.

Trots krympande anslag från regeringen till hela sektorn har Högskolan i Borås ett fortsatt högt söktryck och andelen extern forskningsfinansiering har ökat.

– Det är glädjande att se genomslag av våra strategier. Vi siktar uppåt och kan konstatera

att den externa forskningsfinansieringen under 2012 ökat med nio procent. Särskilt viktigt att framhålla är Vetenskapsrådets anslag till högskolan som var rekordstora 21 miljoner kronor.

Låt oss hoppas att detta är början på något stort, säger rektor Björn Brorström.

bild sweco arkitektur / dth arkitektur

Borås värd för FN-möte

blomqvist foto fredrik

HB högskolan i borås

”Den ska vara figursydd men inte sitta för tajt”

Den 9 –11 september blir Borås värd för en FN-konferens. Det är världsförbundets nystartade organisation för kunskapsutbyte om kretslopp, IPLA, som väljer Borås för sin andra kongress. Den vision som IPLA har om kretsloppsanpassning och avfallshantering i städer sammanfaller med den framgångsrika borås­ modellen hos Waste Recovery.

Pagrotsky inleder konferens Leif Pagrotsky är inledande talare vid Mötesplats Sociala Medier i Borås den 14 maj.

Framtiden är temat för konferensen, som går av stapeln för fjärde gången. Dessutom utdelas för första gången Sparbanksstiftelsen Sjuhärads sociala medier-pris på 100 000 kronor.

17

miljoner – så mycket får högskolorna i Borås och Skövde under två år för att forskningssamarbeta inom två områden.

I augusti 2013 flyttar Textilhögskolan in i det nya Textile Fashion Center i centrala Borås. Med arvet från textilindustrin i ryggen skapas här ett nytt textilt kluster som ska fungera som en samlingspunkt för näringar och verksamheter inom mode och textil.

Professorer i Vetenskapsrådet I början av 2013 valdes professor Mohammad Taherzadeh vid Institutionen Ingenjörshögskolan in i Vetenskapsrådet.

Han blir där ordförande för beredningsgruppen bioteknik, Mohammad kemiteknik och miljöteknik.

Taherzadeh En annan Borås-professor, Lars Hallnäs vid Textilhögskolan, valdes 2012 in som ledamot i Vetenskapsrådets Kommitté för konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete (KFoU).

Att bli upptagen i Vetenskapsrådet är ett av de mest hedrande uppdrag man som forskare kan få i Sverige.

Ansiktslyft för hb.se Högskolans webbplats har genomgått en översyn och fått en modernare design med bättre stöd för bilder och video. Med förbättrad struktur, ny navigering och tydligare uppdelning för externa och interna besökare ska det också bli lättare att hitta på webbplatsen. Kika in på www.hb.se MAGASIN 1866

5

rve foto lars arda

HB

”Kris? Nej, nu gäller det att öka takten och sikta högt” Rektor Björn Brorström skriver i en krönika i Borås Tidning om hur viktigt det är att anpassa sig efter nya förutsättningar.

skiss borås stad / samhällsbyggnad

högskolan i borås

Hon blev årets debutant

foto bt

Borås Tidnings Debutantpris 2013 gick till Susanna Lundin för romanen ”Hindenburg”.

Juryns motivering löd ”För en roman som med nyfikenhet och precision osäkrar gränserna för människans villkor och litteraturens möjlig­ heter”. Borås Tidnings Debutant­pris delas varje år ut i samarbete med Högskolan i Borås.

Susanna Lundin

36

textilekonomstudenter är just nu på utbyte vid universitet i hela världen. Det är första gången som så många från en och samma utbildning är på utbytesstudier samtidigt.

6

MAGASIN 1866

Partnerskap för hållbar stadsutveckling Högskolan i Borås bryter ny mark inom ett av sina starka områden; resursåtervinning och hållbar utveckling. Genom ett samspel mellan högskolan, Borås Stad och SP bildas nu ett partnerskap för hållbar stadsutveckling.

Representanter från Högskolan i Borås

och Borås Stad har tillsammans med Gunnar Ivarson, grundare av Wäst-bygg, besökt civiloch bostadsdepartementet i Stockholm. Där fångade man minister Stefan Attefalls intresse, som kommer att resa till Borås i maj 2013 för att studera projektet närmare.

Natur för de minsta

Ta examen i Värnamo

Digitalt för framtiden

Små barns naturlärande är inte tidigare forskat på i så stor utsträckning. I doktorsavhandlingen ”Naturorien­ terad utbildning i förskolan” undersöker högskolans forskare Susanne Klaar därför hur riktigt små barn i förskolan lär sig om det som senare i skolan kallas fysik, kemi, biologi och hållbar utveckling.

Med start hösten 2013 kan anställda i förskolan i och kring Värnamo nå en förskollärarexamen samtidigt som de fortsätter att jobba. Detta tack vare en samarbetsöverenskommelse mellan Högskolan i Borås och Campus Värnamo som undertecknades i januari.

Högskolan i Borås ingår i det internationella forskningsprojektet PERICLES som beviljats 12,3 miljoner euro för 2013–2016. Projektet syftar till att studera hur vi i framtiden bäst ska bevara vårt digitala kulturarv – en ständigt aktuell fråga i dagens digitala samhälle.

gemensam forskning stärker högskolorna I januari 2013 gick startskottet.

Högskolorna i Borås och Skövde har nu ett strategiskt forskningssamarbete inom fyra områden.

För två av områdena har Västra Götalandsregionen gått in med finansiering på 17 miljoner kronor under två år och de andra två väljer högskolorna att själva satsa medel på. Syftet med samarbetet är att bygga starka gemensamma forsknings­miljöer som på sikt ska ge starkare lärosäten.

fyra områden

SKÖVDE

BORÅS

foto ulf nylén

foto jerker andersson

Högskolorna i Borås och Skövde sam­ arbetar inom fyra forsknings­områden: l Informations- och kommunikationsteknik l Design, textil och hållbar utveckling l Vård och välbefinnande l Framtidens företagande och nya affärs­ modeller

Inom temaområden som ”Design, textil och hållbar utveckling” och ”Framtidens företagande och nya affärs­modeller” ska högskolornas forskargrupper nu skapa gemensamma plattformar för att samarbeta, utbyta erfarenheter och kors­ befrukta varandras idéer. Startskottet för samarbetet gick den 17 januari 2013 i och med en workshop för berörda forskare.

– Nu följer en intressant och viktig fortsättning. En öppenhet finns för andra att ta del av det vi gör och ansluta och medverka i ett forskningsstrategiskt samarbete i Västsverige, säger rektor Björn Brorström.

Västra Götalandsregionen har beslutat att ge 17 miljoner kronor till områdena ”Informations- och kommunikationsteknik” och ”Design, textil och hållbar utveckling”.

Slår samarbetet väl ut finns möjligheten att Västra Götalandsregionen satsar lika mycket medel under ytterligare två år på de två andra områdena.

MAGASIN 1866

7

8

MAGASIN 1866

pedagog som tagit ställning

H Bengt Persson vilar med ryggen mot egna träd som han och hustrun själva har huggit. Tankarna på hållbarhet har följt honom genom livet, och ligger till grund för hans yrkesval. Som lärare skulle han kunna påverka kommande generationer att verka för ett uthålligt samhälle.

är håller vi på med kontinuitetsskog.

Det innebär att man sparar träd i olika åldrar och bara avverkar delar av skogen vart tjugonde år ungefär.

Resten får växa vidare.

Pedagogikprofessorn Bengt Persson kliver hemtamt omkring i sin skog och visar hur man kan sköta den på ett humanekologiskt, uthålligt sätt.

Det går en röd tråd genom Bengt Perssons liv.

Yrkesvalet var ett politiskt ställningstagande och såväl det som forskningen, hans boende och sätt att bruka skogen hänger ihop. Allt har samma syfte: att bidra till ett uthålligt samhälle.

text Lena

m fredriksson

foto

lars ardarve

›› MAGASIN 1866

9

Men låt oss ta det från början. Bengt Persson, som växte upp i Borås, rände runt med de andra barnen på Sjöbo och var inte särskilt intresserad av skola och läxläsning. Han var ungefär som vilken liten kille som helst, även om han i viss mån var en som gick sin egen väg – till exempel köpte han en systemkamera när kompisarna köpte moppe.

– Jag var intresserad av bilder och ville dokumentera verkligheten runt mig, säger han. Hur fotograferandet och mörkrumsarbetet gick till tog jag reda på genom att läsa om det.

”Flytten från klassen gick ut över elevernas sociala liv” Efter gymnasiet började han plugga matematik i Göteborg. Men han tyckte ganska snart att det blev ointressant.

Det var ungefär dit han hade kommit innan han började få fatt på den röda tråden i sitt liv, som dök upp när han läste en bok om slöseriet med ändliga resurser, ”Före – efter, en diagnos”, av Gösta Ehrensvärd.

– Jag läste boken flera gånger. Den gav mig impulsen att bli lärare, för jag insåg att jag som lärare skulle kunna påverka kommande generationer och på så vis arbeta för ett uthålligt samhälle. Det var ganska skönt att komma dit, för tidigare hade jag och mina kompisar suttit och diskuterat allt elände i världen, men inte sett

En nystartad forskargrupp på Högskolan i Borås har fokus på inkludering i skolans värld och leds av professorerna Bengt Persson och Julie Allan. Övriga medlemmar i gruppen är Elisabeth Persson, fil dr i didaktik, Marianne Strömberg, fil dr i pedagogik, Per-Åke Rosvall, fil dr i pedagogiskt arbete samt Anita Norlund, fil dr i pedagogiskt arbete (på bilden saknas Anita Norlund och Julie Allan).

10

MAGASIN 1866

någon lösning, vilket känts rätt otäckt. Nu hittade jag ett sätt att vara med och påverka.

Sagt och gjort, han utbildade sig till mellanstadielärare i Jönköping, och började följa sin röda tråd. Efter utbildningen jobbade han ganska många år som lärare. Valet föll på att arbeta på små skolor på den västgötska och dalsländska landsbygden.

Det märks att Bengt Persson redan då var en strukturerad person med ambition att leva som han lär. Inför yrkeslivet bestämde han sig för att bara arbeta ett läsår på varje skola.

– Det gjorde jag för att inte riskera att fastna någon­ stans. Jag ville skaffa erfarenheter och flytta när det passade mig.

Under åren som lärare växte ett intresse för special­ pedagogik fram, vilket resulterade i att han vidare­ utbildade sig till speciallärare. Därefter blev arbetet koncentrerat på små grupper av elever som hade flyttats ut ur de ordinarie klasserna.

– Vi hade det trevligt tillsammans i smågrupper­na, men trots det blev jag snart klar över att det arbets­ sättet inte var någon bra lösning, säger han. Flytten från klassen gick ut över elevernas sociala liv och det blev någon sorts pedagogisk skedmatning i smågrupp­ erna. Hur väl barnen än trivdes hos mig så var det inte bra för dem att separeras från de vanliga skolklasser­na och kamraterna.

I sitt arbete som speciallärare hade Bengt Persson alltså en kritisk syn på hur specialpedagogiken fungerade inom det svenska skolväsendet. Det här ledde så

småningom till att han tog steget till att börja forska inom området.

Efter att ha disputerat med en kritisk analys av specialpedagogisk verksamhet fortsatte forskarbanan ända till en professur i specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Därifrån sa han sedan upp sig för en liknande tjänst vid Högskolan i Borås.

Fördelarna med arbetet i Borås är att det är kortare väg att pendla till jobbet och att det är kortare beslutsvägar på jobbet. Båda dessa faktorer tilltalar honom och stämmer väl med hur han vill ordna tillvaron. Han är nöjd med beslutet att byta universitet mot högskola, även om det lyftes på ett och annat ögonbryn i den lite finare universitetsvärlden när han gjorde sitt val.

I sitt arbetsrum i en av högskolans korridorer visar han rapporter och andra skrifter, och berättar om sin forskning. Han har i många år intresserat sig för inkludering, det vill säga hur man kan undvika att lyfta ut elever ur den ordinarie klassen. Det är viktigt att så långt det är möjligt ge alla barn det stöd de behöver inom den vanliga undervisningen, så att de kan vara kvar bland sina klasskamrater.

Ett särskilt forskningsprojekt som belyser detta är högaktuellt just nu. Det handlar om hur man i Essunga kommun på tre år lyckades vända elevernas resultat dramatiskt, från att ha varit nästan sämst i Sverige till att bli allra bäst.

– När öppna jämförelser mellan skolor i Sveriges kommuner presenterades för första gången, år 2007, visade det sig att endast 76 procent av de som hade gått ut nian i Nossebro skola i Essunga kommun var behöriga till gymnasiets nationella program. Det var det näst sämsta resultatet i Sverige.

Men tre år senare var resultatet alltså helt annorlunda. Då var samtliga elever från Nossebro skola behöriga till gymnasiet!

– Det man hade gjort på skolan var bland annat att slopa de små grupperna. Tidigare hade mer än var femte elev varit flyttad från sin klass för undervisning i en annan grupp. Nu fick alla elever gå i vanliga klasser, vilket lösgjorde resurser så att det ofta kunde vara två lärare i klassen. Lärarna i kommunen fick också vidare­ utbildning och man såg till att ha stöd från aktuell forskning och vetenskap i alla åtgärder.

Nu följer forskare från Högskolan i Borås hur eleverna från Nossebro lyckas i gymnasiet. Både Bengt Persson och hans fru Elisabeth, som också är forskare i pedagogik, är engagerade i att intervjua eleverna.

Studien om Essunga har väckt stort intresse runt om i Europa och syftet med forskningen är att hitta de bästa sätten att utnyttja de resurser som finns, för att generera kunskap om undervisning och lärande. Den kunskapen kan komma andra barn till godo.

– Det är ju i all välmening som man har skapat

Bengt Persson har valt att inte arbeta heltid som professor. Övrig tid ägnar han bland annat åt att bruka sin skog och ta hand om sin gamla gård på ett så hållbart sätt som möjligt. Gården har varit i släktens ägo i åtskilliga generationer.

››

MAGASIN 1866

11

bengt persson

Ålder: 63 år.

Bor: i K-märkt gammalt hus i Torstad utanför Borås.

Familj: Fru och två vuxna barn.

Fritid: Det är en livsstil att bo så här. Jag brukar skogen och sköter byggnaderna.

Har: Ett par Citroën 2CV. De symboliserar enkelhet, begriplighet och resurssnålhet.

Läser: Försöker läsa lika mycket skönlitteratur som facklitteratur. En ny favorit är Tomas Bannerheds Korparna. Annars är favoriten Sven Delblanc, en stor epiker vars sista böcker är skoningslöst självutlämnande. Är medlem i Delblancsällskapet sedan länge. Är bra på: Att strukturera tillvaron. Att hålla isär och hålla samman.

12

MAGASIN 1866

Vill göra: Kommer inte på något. Det jag vill göra det gör jag, vill jag inget så gör jag inget.

Vill inte: Vara slav i konsumtionssamhället. Det går sådär, eftersom det är svårt att kombinera en ideal livsföring med att ha ett jobb. Jobbet kräver ju till exempel rätt mycket resande.

Vågar: En hel del. Som forskare måste man våga ta risker och vara påhittig.

Stolt över: Våra barn. Önskar: Mer av mänsklig insikt. Vi måste engagera oss för ett uthålligt framtida samhälle. Klimathot och resurser som håller på att ta slut är en realitet. Jag vill bidra till insikt och förståelse för vad som kan hända om vi inte gemensamt agerar.

små grupper för att ge specialpedagogiskt stöd, men om man ser att barnen inte når kunskapsmålen måste man ju fråga sig vad det är man håller på med. Barnen känner sig ofta utanför när de inte ingår i den vanliga klassen. Enligt färsk dansk forskning finns det inga belägg för att inkludering skulle vara negativ, vare sig för barnen som behöver särskilt stöd eller för de övriga barnen i den vanliga klassen. Detta vill vi titta närmare på och sprida till såväl politiker som lärarprofessionen.

Bengt Persson har helt nyligen startat en ny forskargrupp på Högskolan i Borås, Working Group for Research and Capability in Inclusion and Welfare. Den leds av honom och en gästprofessor som heter Julie Allan. Dessutom ingår ytterligare fyra disputerade forskare i gruppen.

– Det känns fantastiskt inspirerande och vi kommer till exempel att kunna åta oss forskningsuppdrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Vi kommer också att kunna göra kompetensutvecklingsinsatser ute i kommuner för både lärare och politiker, och även dra igång ytterligare forskningsprojekt. Intresset för de här frågorna är mycket stort just nu och vi i Borås ligger långt framme, bland annat tack vare att vi så tydligt uttrycker vår ståndpunkt.

I de lokala målen för lärarutbildningen vid Högskolan i Borås är inkludering ett av sex lokala mål. En så tydlig inriktning hör inte till vanligheterna. Det betyder att alla lärarstudenter i Borås ska fundera på hur det de läser i varje kurs ska kunna användas så att alla elever får tillgång till det, alltså även elever med olika typer av hinder och funktionsnedsättning.

– Tidigare har sådana tankar och diskussioner nästan alltid varit förlagda till särskilda kurser i special­ pedagogik, men nu har vi integrerat det i alla delar av lärarutbildningen. Vi har också märkt att det här är frågor man funderar på ute på landets skolor. Många lärare och rektorer vänder sig till oss för att få hjälp och stöd med hur man ska kunna bygga upp en inkluderande verksamhet.

Sättet att se på inkludering är ett uttryck för Bengt Perssons tro på nödvändigheten av ett uthålligt samhälle och det stämmer väl med hur han själv strävar efter att leva.

– Tack vare att mitt jobb anknyter till mina grundvärderingar kan jag utveckla dem i yrket, och det ger stor tillfredsställelse. Gemenskap över gränser är en del i en långsiktig strategi för att skapa beredskap i samhället att klara påfrestningar. Det är något man måste arbeta för på alla nivåer, eftersom vi kommer att drabbas av omfattande utmaningar som en följd av hur vi lever i dag.

Egentligen vet vi ju alla att vi håller på att köra slut på jordens resurser. Men trots det agerar vi inte i

tillräcklig utsträckning. Bengt Persson menar att det som fattas är en djupare förståelse för vad som håller på att hända.

– Därför behövs långsiktig och målinriktad utbildning om hur vi ska hantera hoten, från grundskolan och upp till universitetsnivå. Utbildning är helt centralt för framsteg, men också för välbefinnande hos medborgarna.

Nu sitter han i familjens kök i det gamla huset i Torstad och berättar. Väggklockan tickar tryggt, vedspisen sprakar och trasmattorna ligger där de ska på trägolvet.

Här är Bengt Perssons framtoning mer skogsbonde än pedagogikprofessor, hur mycket hans arbete och fritid än överlappar varandra. Samtalet handlar om både skog och pedagogik, men här i köket blir det mer tal om bygden och naturen än om skolan.

Gården har varit i släktens ägo i många generationer, men det är egentligen inte så viktigt hur den historien ser ut. Av större betydelse är att det här går att leva på ett harmoniskt och resurssnålt sätt med miljö­ hänsynen som ledstjärna.

”Se där vilken makt det ligger i utbildning och kunskap!”

– Jag och min fru brukar den skog vi äger. Vi värmer vårt hus med ved och undviker onödiga resor så gott vi kan. Men det går inte att helt och hållet leva som man lär – det är svårt att kombinera ett sådant liv med ett aktivt yrkesliv.

Han visar den gamla handskrivna lagaskiftesboken från 1856 som visar hur byinvånarna enades om att ansöka om laga skifte i byn. Då fanns det sju gårdar i Torstad, och gårdsägarna skrev en gemensam ansökan som sedan kungjordes i kyrkan. Två av gårdarna var lite större, medan fem var ungefär jämnstora. Skiftesförrättaren bestämde att de två större och en av de andra skulle ligga kvar, medan de övriga flyttades.

– Man hittade lösningar för hur de som flyttade skulle kompenseras. Det man strävade efter var det gemensammas bästa, trots att det innebar en olägenhet för fyra av bönderna.

Den av de mindre gårdarna som fick ligga kvar var hans farfars fars gård, den vi sitter i just nu. Anledningen att det var den som fick ligga kvar var troligen, enligt Bengt Persson, att hans farfars far kunde läsa och skriva, och därmed argumentera på ett trovärdigt sätt. En skomakare på ett torpställe hade lärt honom läsekonsten.

›› MAGASIN 1866

13

– Se där vilken makt det ligger i utbildning och kunskap! Och det gäller än idag. Det betyder att det ligger en väldig omakt i att inte kunna ta fram eller ta till sig text, och därför är det viktigt att utbildningssystemet hittar vägar att ge alla människor sådana färdigheter.

Efter skiftet fick byn ett blomstrande uppsving.

Hela byn elektrifierades och vattenfallet i den lilla ån användes för el, sågverk och kvarn med början på 1930-talet. Det behövdes ingen införsel av petroleumprodukter, eftersom dragdjuren stod för transportkraften.

Byn med de sju gårdarna kunde då försörja omkring 50 personer.

– För att lyckas krävdes det samarbete. Det fanns plats för alla i byn, såväl utvecklingsstörda som fysiskt handikappade. Då producerades årligen 100 000 liter mjölk och minst 1 000 kubikmeter sågade trävaror i byn, i dag köper man sina mjölkpaket och sina brädor i stan. Varför kan vi inte ändra på det – vi är ju bildade människor? Det gör mig matt, och det är då jag går ut och hugger ved …

Mitt liv i texter

Lantmäteriboken från laga skifte i Torstad by, från 1856 ”Visar hur de sju gårdarna här i byn gick ihop för att hitta en lösning som skulle gynna bygemenskapen, trots att flera av gårdarna då fick ett sämre läge. Ett fantast­iskt exempel på hur man kan sätta det gemensammas bästa före individens.”

Om kriget kommer, en skrift från Krigsmakten, från 1961 ”En ryslig liten publika­ tion på 50 sidor med svartvita, ödesmättade bilder, som jag som tolvåring läste i smyg och förfasades över.”

14

MAGASIN 1866

Vi tar en sväng på ägorna och får titta på olika skogsområden: det lilla hägnet där man odlar bok och ek, kontinuitetsskogsbruket där lövträd i möjligaste mån sparas och där man inte kalhugger, utan låter det finnas träd i olika åldrar så att delar av skogen kan avverkas ungefär vart tjugonde år. Och den ståtliga, uppvuxna granskogen som ser sådär John Bauersk ut, med mosstäckt och kullrig mark.

– Jag och min fru avverkar själva och transporterar virket ut till vägen, vilket betyder att skotare som lastar 20 ton inte är välkomna. Därför kan vi fortfarande använda de smala gamla skogsvägarna, och behöver inte anpassa drivningen till gigantiska maskiners behov.

Tack vare att han arbetar deltid, med ett par dagar ledigt varje vecka, hinner han med att ta vara på skogen och sköta gården.

– Det ger mycket att få arbeta med kroppen, säger han. Och även om jag räknar på hur mycket lön jag förlorar så går det ihop, eftersom jag kan värma huset med egen ved, reparera byggnader och maskiner. Plus att jag slipper resa till stan så mycket. Det är ett gott sätt att leva. ‹‹

Bob Dylans Highway 61 revisited, från 1965 ”Den är fortfarande ett mästerverk! På den tiden lyssnade man på låtarna på Radio Luxemburg innan skivan hade kommit ut i Sverige.

Det var något helt nytt som kom, och som inte liknade något annat. Jag lyssnar fortfarande på Dylan, och har alla hans skivor i vinyl, inklusive en del bootlegs.”

Före – efter, en diagnos av Gösta Ehrensvärd, från 1971 ”Den handlar om slöseriet med ändliga resurser och jag läste den flera gånger som ung. Sedan bestämde jag mig för att bli lärare. Jag ville medverka till att kommande generationer skulle bli klokare än vi.”

Resa i Afghanistan av Jan Myrdal, från 1960 ”Den läste jag på 1980-talet och det är en fantastisk bok

som grep tag i mig. Den handlar om en förutsättnings­lös resa till Afghanistan i en tolvhästars lillcittra på 1950-talet och beskriver både resan och sådant som Myrdal och Kessle upptäckte, till exempel hur arkitekturen var beskaffad för att hålla även enkla hus svala i den skarpa hettan.

Gun Kessles bildkonst är lika intressant som texten i sig.”

Myten om maskinen av Alf Hornborg, från 2010 ”Den är en sentida efter­ följare till Ehrensvärds bok, anpassad till vår tid och sammanfattar män­ niskans brist på samspel med sin omgivning.

Boken är lite av en bibel för mig just nu.”

Lyckliga i alla sina dagar av Nina Björk, från 2012 ”En viktig bok som be­ lyser frågor om makt, pengar och människors värde och som ställer mängder av obehagliga frågor, inte minst om vart den politiska människan tog vägen.”

kunskap för akuta lägen För sjätte gången sammanstrålar forskare och professionella inom prehospital akutsjukvård vid Högskolan i Borås. Den 25–26 april 2013 går den stora PreHospenkonferensen av stapeln, i år med flera internationella inslag.

Bland programpunkterna märks bland annat rubriker som ”Drunkning – hur länge finns det möjlighet att rädda liv?”, ”Ambulanssjuksköterskans kompetens – är vi överens?”, ”Smart Textiles – nya möjligheter inom prehospital vård” och ”Uppfattas patienter som ointressanta?”.

Arrangör för konferensen är Kunskapscentrum PreHospen vid Högskolan i Borås, Institutionen för vårdvetenskap. PreHospen är Sveriges och Nordens främsta prehospitala kunskapscentrum.

Det rankas även som ett av Europas främsta när det gäller vårdvetenskaplig forskning inom det prehospitala området. foto tobias davidov

MAGASIN 1866

15

Textil i nytt ljus Nya funktioner och användningsområden. Plagg i helt nya gestaltningar.

Textilhögskolans konstnärliga forskning söker definitioner och metoder för att framställa kläder och textilier på ett helt nytt sätt.

TEXTer JÖRGEN

TIGER

Tyget ser ut att sväva kring modellen. Rörelsen i bilden gör att ögat får svårt att uppfatta vad det är man ser. Är det en klänning eller något annat? Är det ett sammanhållet plagg eller flera stycken?

Bilden är ett utdrag ur en serie experiment som doktorander på Textilhögskolan har genomfört för nå fram till kärnan, definitionen, av vad ett klädesplagg är. Genom att arbeta med grundläggande material och former undersöker man nya metoder att skapa kläder. För att på så sätt nå fram till nya resultat.

– Olika metoder leder till olika slutprodukter. En annan skärning av tyget till ett plagg kan leda till helt nya uttryck och funktioner, säger Clemens Thornquist, professor i modedesign.

På samma sätt kan exempelvis ett annat tillvägagångssätt vid form­givningen av kläder leda till ett nytt formspråk. En skiss på ett papper ger ett annat plagg än det som konstruerats i en tredimensionell datormiljö, eller efter provning på Clemens en fysisk modell.

Thornquist Hybridmaterial och tekniska landvinningar öppnar också för fler möjligheter.

Nya användnings­områden för plagg utmanar även traditionella uppfattningarna om kläder.

– Det finns starka arketyper när man pratar om kläder. Vad är ett klädesplagg? Vad är till exempel en jacka, eller en tröja?

Går man utanför den traditionella definitionen går det att hitta nya uttryck både till form och funktion.

Forskningen på Textilhögskolan har en annan infallsvinkel än humanistisk forskning om design där kläder och design­ artefakter traditionellt ses som ett medium för samhällsvetenskapliga fenomen, kulturella strömmar och trender, och där till exempel mode analyseras utifrån en yttre kontext där tid och plats bestämmer tolkningen.

Syftet är även ett annat. Den konstnärliga forskningen strävar efter att utveckla den teoretiska grunden i det textila ämnesområdet.

16

MAGASIN 1866

En vanlig forskningsmetod är experiment och praktiska prov.

Serier av experiment används för att utforska, demonstrera och validera grundläggande principer och modeller för nya och alternativa uttryck och funktioner. Kunskap som sedan kan tillämpas i framställningen av kläder och textilier.

– Vi ägnar oss därför snarare åt grundforskning än til�lämpad forskning. Vi utvecklar grunderna inom modedesign och textildesign på samma sätt som man utvecklar grundläggande definitioner inom något annat ämnesområde, säger Clemens Thornquist.

Utvecklingen inom design av textil går minst lika snabbt som modedesign. Nya material och färger ger helt nya förutsättningar för vilka egenskaper ett tyg kan ha. Smarta textiler som anpassar sig till omgivningen eller ändrar både funktion och utseende efter yttre impulser ställer nya krav på formgivarna.

– Man får tänka på helt nya sätt när man formger. Man måste ta hänsyn till tids- och rumsaspekter på ett annat sätt när man arbetar med det estetiska uttrycket, säger Linda Worbin, universitetslektor i textildesign.

Arbetssättet med experiment är helt av­görande för att utvidga kunskapen inom design av interaktiva textilier. Många til�lämpningar är helt unika. Linda Worbins och Hanna Landins handväska Fabrication Bag väckte stor uppmärksamhet när de visade Linda Worbin upp den 2005. Handväskan ändrar både färg och mönster när en mobiltelefon som ligger i väskan ringer.

På ett liknande sätt fortsätter doktorander och studenter att prova gränserna för formgivning och teknik. Exempelvis arbetar doktoranden Delia Dumitrescu med en ”stickad” textil som skrivs ut med hjälp av en 3D-skrivare.

– Det är viktigt att förstå att vi inte skapar färdiga produkter genom forskningen, utan vår produkt är snarare kunskap och nya perspektiv, som studenterna sedan kan omvandla till produkter när de börjat jobba ute i företagen, säger Linda Worbin. ‹‹

filmbild dimitris vulalas

Ulrik Martin Larsson, doktorand på Textilhögskolan, undersöker definitionen av kläder genom serier av experiment. Bilderna är från en film som gjordes 2011 med sammanlagt sju dokumenterade experiment. Syftet är bland annat att hitta nya sätt att använda kläder i dansoch teateruppsättningar.

Konstnärlig forskning l Högskolan i Borås ligger i framkant när det gäller arbetssätten inom konst­närlig forskning. Lars Hallnäs, professor i interaktiv design, etablerade många av tillvägagångssätten i början av 2000-talet. Metodiken används inom ett flertal ämnen – från modedesign till arkitektur. l Högskolan i Borås har även initierat nätverket ArcInTex (Architecture, Interactive Design, Textiles) där forskare kan utbyta idéer och resultat. Ett 30-tal universitet och institut ingår i ArcInTex – från Aalto-universitetet i Finland till MIT, Massachusetts Institute of Technology, i USA.

››

Tre exempel på konstnärlig forskning

MAGASIN 1866

17

Kroppen är mönstrets bas

En alternativ modell av kroppen för konstruktion av kläder.

För Rickard Lindqvist har mönsterkonstruktion alltid varit central. Från utbildningen på Textilhögskolan till arbetet med det egna varumärket och sam­arbetet med bland annat Vivienne Westwood och Nudie Jeans.

Nu undersöker och utvecklar han alternativ till de traditionella metoderna att konstruera möns- Rickard ter. I stället för att utgå från sta- Lindqvist tiska mallar, konstruerade efter en orörlig kropp, börjar han med kroppen i sig själv.

– I mitt arbete använder jag mig bland annat av konkreta experiment där jag draperar och beskär tyg på riktiga modeller, säger han.

bild rickard lindqvist

Syftet är att presentera ett nytt arbetssätt för mönster­ konstruktion. En alternativ metod som baseras på en mer verklighetsnära uppskattning av kroppen och som tar hänsyn till kroppens naturliga rörelsemönster.

– Mycket av mitt arbete handlar om grundforskning där jag försöker identifiera grundläggande principer i syfte att skapa alternativa uttryck och funktioner.

Han räknar med att vara klar med sitt arbete och försvara sin avhandling om två år. Delar av arbetet har även presenterats på olika utställningar tillsammans med Textilhögskolans övriga forskning.

– Vi måste visa upp vad vi gör på samma sätt som andra forskare. Det är bara arenan som skiljer.

18

MAGASIN 1866

Anna Persson får textilier att ändra form och uttryck med hjälp av yttre impulser. Bland annat arbetar hon med att sticka in glödtrådar i materialet för att på en given signal permanent ändra struktur och mönster.

– Mitt tema är visuella och taktila uttryck i textilt material för interaktionsdesign. Med ”Electrical Burn­ outs” undersökte jag hur man kan använda elektricitet i textil i en ny designteknik. Vad det innebär i praktiken och vilka parametrar som spelar in på resultatet. Det kan handla om tid, hur länge strömmen får vara på, eller om olika material.

Bland annat har hon gjort en duk som åter- Anna Persson speglar samtal och meddelanden från mobiltelefoner. Telefonerna placeras på särskilda rutor där ledande garn skickar signaler till en mikroprocessor som i sin tur bestämmer vilket mönster som ska brännas in.

Resultaten är ny kunskap både inom design- och framställnings­ processen, och hur man kan programmera interaktiva skeenden.

– Jag började intressera mig för textiler efter att jag läst inter­

foto anna persson

Design för interaktivitet

Tuber som kan spela in och återge en tidigare rörelse.

aktionsdesign. Det var naturligt att fortsätta arbeta med olika material och interaktion.

Anna Persson har även tittat på hur hon kan få textiler att ”minnas” och härma en rörelse genom ledande garn. Tuber av stickat tyg drar ihop sig och expanderar enligt samma rörelsemönster som de tidigare utsatts för.

– Rörelsen blir som ett eko, inspelningen blir inte exakt utan med vissa förvanskningar.

Anna Persson disputerar innan sommaren 2013.

Skiftande ljus ger nya former

Kooroshnia

Utgångspunkten är ofta en platt tygbit där hon undersöker hur mönstret kan ändras när det utsätts för olika sorters ljus eller temperatur.

12 timmar med Dream Vase.

– Blir effekten den rätta när tyget hettas upp? Hur mycket färg behöver jag använda för att få rätt effekt?

Hela processen blir noga dokumenterad för att stödja utvecklingen mot en större användning av smarta färger i designarbetet. Och för att blivande designers inte måste göra samma grundarbete innan de kommer igång.

Marjan Kooroshnia arbetar även med självlysande färgpigment som lagrar ljus (helst innehållande ultraviolett ljus som solljus eller ljuset från UV-lampor). När det sedan blir mörkt så avger pigmenten ett tydligt ljus. Med ”Dream Vase” har hon skapat en vas som har en likadan form under dagen och natten, men med två olika uttryck.

– Jag var inspirerad av hur många svenskar har en lampa i fönstret. Nu kan de ha en vas i fönstret som lyser upp utan att behöva använda någon elektricitet. foto jan berg

Färger som ändras genom olika temperatur och ljusförhållanden. Olika exponeringstider för ljus och värme skapar skiftande mönster och nya uttryck.

Marjan Kooroshnia arbetar med smarta färger för att söka nya möjligheter för design av textilier.

– Mitt arbete handlar om att utforska möjligheterna som användningen av smarta färger ger när man designar dynamiska ytmönster. Det krävs en hel del experimenterande och utforskning för att visa potentialen med smarta färger.

Marjan

MAGASIN 1866

19

när orden försvinner

V

årt avancerade språk brukar lyftas fram som en av grundbultarna i den mänskliga naturen. Men vad innebär det att förlora sin språkliga förmåga? Maria Nyström, professor vid Institutionen för vårdvetenskap, har i sin senaste rapport låtit personer som lidit eller indirekt berörts av afasi berätta om sina upplevelser.

Text Kristina

Modigh

Illustration

Maj Persson

”På ronden pekade läkaren på saker och frågade vad det hette. Så fanns inte det! Ingenting fanns! […] Då förstod jag hur illa det var ställt. Jag hade hamnat på en ettårings språkliga nivå.” (”Arvid” ur ”I begynnelsen var ordet – ett vårdvetenskapligt perspektiv på språk och afasi”, Maria Nyström 2012, 61f) I citatet ovan berättar en av de patienter med afasi som Maria Nyström intervjuat om hur han dagen

20

MAGASIN 1866

efter sin stroke började få grepp om vidden av sina hjärnskador.

– Att förlora sitt språk rubbar grundvalarna i allting man tidigare tyckte var viktigt, så mycket att man omprövar hur man ska utforma resten av livet, säger Maria Nyström. Om man kommer ut på andra sidan, lägger hon till.

Rapporten med titeln ”I begynnelsen var ordet – ett vårdvetenskapligt perspektiv på språk och afasi” är nummer tjugoett i högskolans serie Vetenskap för

”På ronden pekade läkaren på saker och frågade vad det hette”

”Jag hade hamnat på en ettårings språkliga nivå”

›› MAGASIN 1866

21

”Det blir väldigt tydligt i de här intervjuerna hur rikt vårt samhälle är på symboler” profession och syftar till att ge en ökad förståelse för hur det är att drabbas av afasi och på vilka sätt som tillståndet påverkar de anhöriga.

Varje år drabbas uppemot 15 000 svenskar av en hjärnskada som leder till återverkningar på den språkliga förmågan, eller afasi. Hur begränsningarna yttrar sig varierar från person till person; somliga blir helt stumma och för andra kan orden förlora sin vanliga betydelse. Genom djupintervjuer med nio personer som i olika grad har återhämtat sig från sin afasi, samt med sjutton närstående till drabbade, belyser Maria Nyström tillståndets praktiska och existentiella konsekvenser. Hon menar att båda aspekterna är viktiga att beakta för personal inom vården.

– En del ryggar för ordet existentiell därför att de förknippar det med andlighet, men för oss inom vårdvetenskapen handlar det om att ställa frågor om vad det kan innebära att vara människa med ett hälso­ hinder. Frågor som tillsammans med de rent medicinska kunskaperna kan ligga till grund för en bra vård.

Och många vittnar om att afasin innebär en verklig existentiell kris. Utöver de rent praktiska konsekvenserna av att inte kunna kommunicera som förut, så väcks grundläggande frågor om vem man är utan sitt språk. Dessutom är det inte bara orden som förlorar sin innebörd när språket sviker. Gester och vardagliga ting kan också plötsligt te sig obegripliga.

– En nickning eller skakning på huvudet för ja eller

22

MAGASIN 1866

nej, klockans visare, skyltar, pengar, allt detta är ju saker som måste tolkas för att förstås. Och den förmågan går ofta förlorad. Det blir väldigt tydligt i de här intervjuerna hur rikt vårt samhälle är på symboler, säger Maria Nyström.

Men svårigheterna att tolka innebär inte att man förlorar sin tankeförmåga. Kopplingen mellan ord och tanke kan vara bruten eller­försämrad, men bortom språket finns en ordlös förståelse. Nyström beskriver den som ”ett språk av helheter”.

– Så fort vi börjar använda ord gör vi en slags uppdelning av betydelser. Orden får oss att tänka i delar.­De jag har intervjuat berättar om ett annat slags tänkande, präglat av helheter. Jag föreställer mig att det liknar den förståelse man har vid en plötslig ahaupplevelse, när man känner att man har greppat något som man inte kan förklara för andra. Även om varje berättelse i rapporten är unik så finns det inslag som förenar dem, som känslan av ensam­het och främlingskap. Liknelsen med ett fängelse återkommer hos flera av personerna som har haft afasi och många uttrycker att de hellre hade hamnat i rullstol, vilket inte heller är ovanligt efter stroke.

Som närstående till en person med afasi ställs man också inför såväl praktiska som känslomässiga prövningar. Plötsligt lever man i en ny slags relation, med någon som varken kan kommunicera med eller förstå en som förut och vars trygghet man i många fall måste sörja för. Socialtjänsten är skyldig att erbjuda stöd åt anhörigvårdare, men trots det har ingen av de intervjuade som lever ihop med en afasidrabbad person blivit tillfrågad om vilka behov de själva har.

– Kommunens biståndsbedömare verkar i många fall inte ha förstått vad det innebär att leva med en människa som har afasi. De närstående måste ges möjlighet att leva ett någorlunda vanligt liv och de måste bli lyssnade till i högre utsträckning.

Med rapporten vill Maria Nyström bidra till en ökad förståelsekunskap hos professionella som ska ge stöd åt patienter och anhöriga. Hon tror att det målet bäst nås genom berättelser från insidan.

– Jag tror inte att detta går att beskriva med statistik, man måste berätta om det. Och det är viktigt att ge en röst åt de verkliga experterna – de som faktiskt har levt med afasin. ‹‹

n foto ulf nilsso

HB foto anna sigge

högskolan i borås

”E-böcker skapar i dag stora utmaningar för alla som arbetar med böcker”

Elena Maceviciute, professor och en av forskarna i projektet ”E-bokens framväxt i ett litet språkområde: media, teknologi och effekter i det digitala samhället”

Långsiktigt samarbete med SÄS

Ledarskapsutbildning i äldreomsorg

Högskolan i Borås och Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) har formellt inlett ett samarbete om utbildning och forskning på ett flertal områden. Samarbetet ska öka förutsättningarna att möta framtidens utmaningar i vården.

Alla sex institutioner på högskolan kommer att vara involverade, inte ”bara” Institutionen för vårdvetenskap som SÄS sedan länge sam­ arbetar med.

– Detta är ett oerhört erkännande av vår kvalitet. Det känns också väldigt angeläget att kunna bidra till att stärka och förbättra vården inom äldreområdet.

Så kommenterade prefekt Lotta Englund beskedet att det är Högskolan i Borås genom Institutionen för vårdvetenskap som vunnit Socialstyrelsens upphandling av nationell ledarskapsutbildning för äldreomsorgens chefer i region syd.

foto moa carlsson

Malin Sundström

Handelsexpert i EU-projekt Detaljhandeln är på flera sätt en innovativ sektor men det finns en hel del kvar att göra för att öka den europeiska konkurrenskraften globalt.

Malin Sundström vid Högskolan i Borås har blivit utsedd av EU-kommissionen att delta i en expertgrupp som ska analysera hur handelsbranschen i Europa kan utveckla innovativa produkter, affärsmodeller, tjänster, teknologier och nya sätt att handla på.

750 tusen kronor från Vinnova tilldelas projektet ”Kostnadseffektiv produktion av biogas från avfall i Brasilien”, som bland annat ska ta fram en biogasreaktor för hushållsbruk.

Få rätt vård – på rätt plats Nu kan invånarna i kommunerna Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn vara med och påverka framtidens akutsjukvård.

Våren 2013 startar projektet ”Vård på rätt vårdnivå” (VRV) som jobbar för att alla patienter ska få rätt vård – på rätt plats.

I stället för att slussas runt till olika instanser vore det allra bäst om patienten kunde få rätt

slags vård direkt. Forskarna Maria Nyström, Birgitta Wireklint Sundström, Johan Herlitz och Gabriella Norberg vid Högskolan i Borås vill nu ta fram en ny vårdmodell där ambulanssjuksköterskan i samråd med distriktsläkaren tar beslut om vård på vårdcentralen i stället för akutmottagningen – om patienten har behov av den vården.

MAGASIN 1866

23

räknar med mjuka värden

A

lla företagare vet vikten av att ha en god redovisning.

Redovisning som beskriver allt från affärsidé och -vision till lagerhållning, försäljning och resultat samt utdelning.

Nu har ny forskning från Högskolan i Borås gett oss nya ledtrådar till varför redovisning är viktig.

Text Gunnar

Tina Carlson Ingdahls avhandling ”Människor, skjortor och siffror” fokuserar på hur redovisning fungerar i praktiken.

24

MAGASIN 1866

Fägersten Novik

Foto

Anna Sigge

Tidigare forskning har fokuserat på vad redovisning är, ekonomie doktor Tina Carlson Ingdahls avhandling har däremot ett helt annat fokus. Hon har tittat på hur redovisning fungerar i praktiken.

– Jag har alltid varit fascinerad av den existentiella delen av redovisning. Hur fungerar redovisning och varför?

Och så vill jag beskriva nya områden med redovisning, berättar Tina Carlson Ingdahl.

– Det handlar till stor del om att översätta även de ”mjuka” värdena till siffror, att kunna namnge och därför även kunna beräkna allt annat än rena siffror. För kan vi det, då kan vi beskriva komplexa skeenden och förstå dem bättre. Det handlar inte om att vi kan göra en komplex verklighet enklare, men genom siffror kan verkligheten ramas in och göras mer hanterbar.

– Samtidigt är det viktigt att vi är medvetna om att en sådan översättning av mjuka värden till siffror inte är helt oproblematisk.

till förhandling mellan partnerna – så att företaget gemensamt kan ta fram en integrerad produktions-, marknadsförings- och försäljningsstrategi.

I arbetet med avhandlingen ”Människor, skjortor och siffror – Reducera komplexitet och en order blir till” (2012) följde Tina Carlson Ingdahl ett flertal affärsmöten på Eton Fashion AB. Sedan analyserade och beskrev hon hur dessa affärsmöten har en naturlig process med start i inledande möten där rena affärsmål beskrivs i försäljningssiffror och procentandelar. Sedan går processen över i beräkningar där tendenser, trender och känsla för vissa tyger ingår. Till det adderas så småningom antaganden och beräkningar om hur kunderna, människorna, förmodas reagera och ställa sig till produkterna.

Under dessa möten mellan designers, marknadsfolk, logistik och bokföring leder de tre stegen så småningom

Tinas forskning går vidare. För närvarande bland annat med ett grupprojekt för Swedish Institute for Innovative Retailing (SIIR). Där tittar hon bland annat på några svenska klädföretags redovisning av ett uttalat hållbarhetsarbete i samband med expansion. Återigen använder hon redovisning för att kunna se hur väl företagen H&M, Lindex och Kappahl integrerat kraven på hållbarhet i all verksamhet.

– Redovisning är mer än bara en beskrivning av affärs­ resultat. Det är även ett starkt verktyg för att beskriva affärs­vitala processer. Och därmed en viktig ingrediens för att både förstå och förändra samt förbättra dessa processer, avslutar Tina Carlson Ingdahl. ‹‹

Den analysmodell som Tina Carlson Ingdahl använde i arbetet inbegriper bland annat de tre begreppen Kalkylering, Kvalkylering och Kalkvylering. Termerna används för att kunna beskriva och namnge även allt det som i processen som från början inte är siffror. Till exempel är det viktigt att kunna namnge saker som känslan för produkten och förväntade reaktioner hos kunder.

Allt detta kan Tina härleda och beskriva som ett processtänkande där redovisningen är den yttre ramen för arbetet. Med avhandlingen kan hon också visa på hur redo­ visningen fungerar, från de första idémötena ända fram till att en produktionsorder blir till.

– Att kunna namnge processen är väsentligt för förståelsen av den. Och för att kunna förändra den.

Under arbetet med sin avhandling studerade Tina Carlson Ingdahl affärsmöten på företaget Eton Fashion AB.

MAGASIN 1866

25

En forskares

26

MAGASIN 1866

vardag

Vad gör en forskare om dagarna?

En sak är säker, vardagen för högskolans forskare skiljer sig åt.

Fotograf Jerker Andersson har kikat in hos sex av dem för att ge dig en glimt av deras arbetsdag.

››

MAGASIN 1866

27

Delia Dumitrescu undersöker relationen mellan det digitala och det textila, och fokuserar på att utveckla designmetoder för interaktiva textila material och arkitekturer. Just nu jobbar Delia i ett projekt som undersöker textilier och rörelse för att skapa en interaktiv, arkitektonisk yta som kan ändra mönster, till exempel beroende på hur mycket ljud eller sol ytan utsätts för.

28

MAGASIN 1866

I en grundskola undersöker Lena Tyrén (i rosa) vad som händer när lärare introducerar datorn som redskap i skriv- och läslärandet bland de yngsta skolbarnen.

Hon använder aktionsforskning, vilket innebär att hon samtidigt som hon stöttar och utmanar lärarna i projektet, finner svar på forskningsfrågorna.

MAGASIN 1866

29

I sitt arbetsrum analyserar Niklas Andersson data som han samlat in genom intervjuer och observationer. Hans forskning fokuserar på hur möten mellan studenter och patienter inom den psykiatriska vården kan bli både vårdande och lärande.

30

MAGASIN 1866

I labbet utvecklar Solmaz Aslanzadeh en process för att snabba på rötningsprocessen för biologiskt avfall. Genom rötning kan man till exempel utvinna biogas från matrester.

Hennes förhoppning är att processen som i dagsläget tar ungefär 30 dagar endast ska ta 3 dagar.

MAGASIN 1866

31

Anders Hjalmarsson forskar om framtidens e-tjänster och hur dessa utvecklas.

I forskningsprojektet ”Design av e-tjänster för alla” genomför han, tillsammans med forskningsteamet, utvärderingar av e-tjänster som sex fallstudieorganisationer erbjuder till sina kunder respektive medborgare. Denna dag träffar Anders Nowigames vd Bengtolof Josefsson inför utvärderingen av deras Spotify-app Mr. Quizter.

32

MAGASIN 1866

Veronica Johansson forskar om visualisering av data. Hon har tittat närmare på visualiseringsverktyg och hur användarna själva tolkar och skapar mening när de använder systemen. Med hjälp av sin bärbara dator tar Veronica med sig sin forskning hem eller på resor, om hon inte är på plats i sitt arbetsrum på högskolan.

MAGASIN 1866

33

34

MAGASIN 1866

ledtrådar till långt liv

A

tt bli riktigt gammal och dessutom få vara frisk – det är en dröm för många. Professor Fredrik Ståhl och hans kollegor ligger just nu i startgroparna för att ge sitt bidrag till det friska åldrandet. Genom att kombinera studier av gener med levnadsvanor hoppas de kunna få facit till ett långt och friskt liv. Ursprungsidén kommer från en rundmask liten som ett kommatecken.

Text Helena

Media matar ut budskap om olika dieter, antioxid­ anter, nyttiga fetter och grönsaker som garanter för att få ett långt och hälsosamt liv. Samtidigt konstaterar Fredrik Ståhl, professor i medicinsk vetenskap med inriktning mot genetik, att de flesta riktigt gamla människor lever ungefär likadant som alla oss andra.

Möjligen har de ett något lättare sinnelag och dricker lite mer alkohol än befolkningen i övrigt.

Det är däremot klarlagt att många av de riktigt gamla människorna har genetiska förutsättningar för både ett långt liv och för låg sjuklighet. Det är här den lilla rundmasken C. elegans kommer in. Den har en muterad gen, som gör att den lever dubbelt så lång tid som andra rundmaskar. Hos riktigt gamla människor har man hittat genförändringar som motsvarar rundmaskens mutation.

– Gener och livsstil är två olika forskningsfält. Det vi vill göra är att titta på hur de här två delarna hänger ihop. Det är egentligen ganska enkelt att göra, säger Fredrik Ståhl.

Genom ett enkelt topsprov ska forskargruppen undersöka gener i DNA:t hos några hundra friska åldringar. Därefter får alla som ingår i undersökningen svara på ett antal frågor om hur de levt, ätit, arbetat, umgåtts och rört på sig under hela livet. Förhoppningen är att få fram ett antal olika profilgrupper. Hypotesen är att vissa genvarianter dominerar i vissa profilgrupper, medan andra varianter dominerar i andra.

– Vi hoppas få fram ett facit för hur man bör leva

Lindh

utifrån de genvarianter man har. Kan var och en av oss anpassa vår livsstil så att den kompletterar de specifika genetiska förutsättningar just vi har?

Redan om ett år hoppas forskargruppen kunna presentera de första resultaten. Om hypotesen visar sig stämma kommer gruppen att gå vidare med djupintervjuer med de äldre.

I väntan på facit vill Fredrik Ståhl ogärna ge råd om vad man bör äta och hur man bör leva för att få ett långt friskt liv. Kosten är omdebatterad och någon hundraprocentig konsensus finns inte bland forskarna. Social samvaro är antagligen viktig, men den kan se ut på många olika sätt.

– Men måttlig fysisk aktivitet är det bästa rådet – alltid! ‹‹

Fredrik Ståhl är professor i medicinsk vetenskap med inriktning mot genetik.

MAGASIN 1866

35

foto lena m fredriksson

med egna ord ›› Linnéa Gustafsson och Malin Johansson är byggingenjörer. De tog kandidatexamen i juni 2012 och det examensarbete de gjorde tillsammans på Högskolan i Borås har nu nominerats till Byggopus, en tävling som branschtidningen Byggindustrin ordnar årligen.

Husbygge på ett litet kick

’’

Vårt exjobb är en uppfällbar boendemodul på 14 m², som kan användas vid event och tillfälliga boenden, till exempel i katastrofområden. Den ska gå lätt att montera och därför har vi gjort enkla lösningar, som att använda sprintar i stället för skruvar.

På det viset behövs inga andra verktyg än insexnycklar för att montera gavlarna. Fötterna på modulerna är justerbara, så att de kan stå på ojämna underlag. Och så har vi planerat för solpaneler vid taket, för att kunna få el i modulerna.

I hopfällt skick är en boendemodul 1,4 meter hög. Vi har anpassat storleken så att de ska passa på ett lastbilsflak, och även dimensionerat dem så att de kan staplas.

Eftersom det behövs en kran för att lyfta av modulen från släpet, passade vi på att använda den även för uppfällningen.

När kranen lyfter upp taket viks väggarna ut och fälls upp.

Inför exjobbet visste vi bara att vi två ville jobba ihop, men inte vad vi skulle göra. Men när Malin hörde en av våra lärare tala om en idé om ett hopfällbart hus tände hon direkt på den idén, och det gjorde jag med!

Arbetet skedde i samarbete med företaget AB Fristad Bygg. De arbetar mycket i massivträ och därför valde vi det materialet för vår boendemodul.

36

MAGASIN 1866

Under vårt förarbete hittade vi olika varianter på hopfällbara hus, men vi fokuserade på att utveckla egna metoder och lösningar. Ett exempel på det är att vi använder små hjul så att de vikta väggarna lätt kan rulla/glida på plats när man lyfter upp taket.

Nu har jag fått jobb på ett sprinklerföretag i Kinna och Malin på ett byggföretag i Stenungsund, men vi skulle gärna vidareutveckla vår boendemodul. Det finns ingen prototyp byggd ännu, och det skulle vara spännande att få göra en sådan.

Det känns jättekul att ha blivit nominerad till Byggopus.

I mitten av maj avgörs vilket examensarbete de anser vara det bästa. Vi är förstås stolta över vårt arbete, som också utsågs till bästa examensposter och fick stipendium som bästa exjobb inom byggsektorn på Institutionen Ingenjörshögskolan.

Men det är svårt att greppa allt beröm – mest känns det ju som att vi har gjort en skoluppgift. Det var en tidskrävande men rolig och lärorik skoluppgift, och egentligen är det stort att få uppskattning för det.”

Linnéa Gustafsson Berättat för Lena M Fredriksson

digital profil prisad

I

nternet har fullkomligt revolutionerat vårt samhälle.

– I framtiden kommer online och offline att växa ihop ännu mer.

Det säger Joakim Jardenberg, en av Sveriges mest inflytelserika röster på och om internet. Han är den förste mottagaren av Sparbanksstiftelsen Sjuhärads sociala medier-pris, ett nyinstiftat stipendium på 100 000 kronor, som ges ut i samarbete med Högskolan i Borås och Borås Stad.

TEXT LINA

FÄRM

Foto

Tobias Björkegren

– Det var en rejäl överraskning! Det är i allra högsta grad ett substantiellt pris. Det gör mig extra glad, det är ett erkännande.

Joakim Jardenberg har nyss fått reda på att han tilldelas Sociala medier-priset på 100 000 kronor. Han har nyligen kommit hem från Riga, där han inför nio europeiska regeringschefer talat om vilken attityd de bör ha till internet. Öppet, tillgängligt och enkelt, är några ledord.

Joakim Jardenberg var med och startade aftonbladet.se och är i dag rådgivare i internet­ frågor åt flera stora företag. Tidningen Inter­ networld har listat honom som en av tio digi­tala profiler som statsministern bör lyssna på. Joakim bloggar frekvent och generöst på jardenberg.se och jobbar till stor del ideellt.

Det nya priset ska gå till personer eller grupper som gjort ”väsentliga insatser sett ur ett samhällsutvecklingsperspektiv inom sociala medier”. Prispengarna ska uppmuntra och stödja fortsatt arbete, berättar Margareta Lundberg Rodin, prefekt på Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Biblio­ tekshögskolan.

– För oss är det här en del av högskolans profilering och forskning kring internet och

sociala medier. Prissumman är lika stor som det litterära debutantprisets, och uppmärksamheten kan sätta mer fokus på sociala medier som samhällsfenomen.

Allmänheten har fått nominera personer och ett 50-tal nomineringar har kommit in, vilket får ses som stort med tanke på att priset delas ut för första gången. Finansier­ ingen av stipendiet står Sparbanksstiftelsen Sjuhärad för, där styrelsemedlemmen Lotta Johansson har suttit i juryn.

– I demokratins namn spelar sociala medier en jättestor roll. Dels positivt, med skapandet av grupper och wikis, att dela och skapa information tillsammans. Men det finns också risker, bland annat för registrering av människors åsikter. Därför vill vi vara med och uppmärksamma en person som bidrar positivt i den här debatten.

Joakim Jardenberg får Sociala medierpriset med motiveringen att han är en ”inspiratör och folkbildare i det nya digitala land­skapet” och ”för god pedagogisk förmåga när han delar med sig av sin kunskap”.

Det rimmar väl med Joakim Jardenbergs motto: ”be honest and do good shit”.

– Har man fått den här bacillen i kroppen, att man gillar samhällsutvecklingen och vad den gör, då blir man en förändringsförespråkare. Nu ska jag kliva åt sidan ett tag och skriva en bok. ‹‹

Sparbanksstiftelsen Sjuhärads sociala medier-pris l Stipendiet på 100 000 kronor finansieras av Sparbanksstiftelsen Sjuhärad. Priset delas ut i samarbete med Högskolan i Borås och Borås Stad. Det nyinstiftade priset ska gå till en person som gjort ”väsentliga insatser sett ur ett samhällsut­ vecklingsperspektiv inom sociala medier”.

l I juryn sitter Lotta Johansson, Sparbanksstiftelsen Sjuhärad, Bengt K Å Johansson, Sparbanksstiftelsen Sjuhärad, Marie Ingvarsson, Borås Stad, Göran Björklund, Borås Stad, Jan Nolin, Högskolan i Borås, Mathias Klang, Högskolan i Borås och Stefan Eklund, Borås Tidning.

l Vinnaren tillkännagavs vid Mediedagarna (MEG) den 7–8 mars 2013 vid Svenska Mässan i Göteborg. Priset delas ut tisdagen den 14 maj 2013 vid konferensen Mötesplats Sociala Medier som Borås Stad och Högskolan i Borås årligen anordnar.

MAGASIN 1866

37

tar pulsen på vårdens information

E

sther Ebole Isah har skrivit Nigerias första doktorsavhandling inom området informationspraktiker. Den handlar om vilka informationsvanor som läkare på ett nigerianskt universitetssjukhus har, och den skrevs vid Högskolan i Borås.

foto lena m fredriksson

Text Lena

Esther Ebole Isah följde ett läkarlag på en medicinavdelning vid ett nigerianskt sjukhus.

38

MAGASIN 1866

M Fredriksson

Esther Ebole Isah är bibliotekarie på John Harris Library, University of Benin, i den nigerianska staden Benin. Inför sina doktorandstudier fastnade hon för Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan i Borås.

– För mig är Sverige mycket exotiskt, och jag gillar verkligen ert klimat, säger Esther. Och snö!

Hon ville göra en avhandling som både kunde intressera många och ha betydelse för andra forskare.

– Min inriktning blev att studera vanor kring sökning, behov och användning av information på en arbetsplats. Jag valde sjukhusmiljön eftersom den är informationsintensiv och innebär mycket samarbete och interaktion med andra.

I forskningen följde Esther Ebole Isah ett läkarlag på en medicinavdelning på University of Benin Teaching Hospital i Nigeria. Hon uppmärksammade och not­ erade noggrant allt de gjorde som på något vis rörde information.

Nästa steg var att analysera läkarnas sätt att söka, producera, dela och använda information. Hon kan nu visa att det krävs olika informationskällor, strategier, verktyg och redskap för att uppnå hållbara infor-

– Kulturella variationer mellan länderna gör till exempel att det inte skulle gå att bara rakt av kopiera metoder för att hantera information från ett svenskt universitetssjukhus till ett i Nigeria, säger Esther Ebole Isah.

mationsvanor kring patientvård. Det kan handla om att lyssna på patienter och kollegor, att söka fakta i medicinsk litteratur, att titta i patientjournalerna eller att undersöka patienterna.

– Läkarnas mål är att hjälpa patienten, och de är nog inte själva medvetna om hur de väljer informationskällor och -strategier, säger hon. Men sådant är intressant för oss forskare.

Detta är en ganska ny forskningsinriktning som kallas informationspraktiker. I inriktningen betonas

foto istockphoto

det sociala sammanhanget, där också kulturella och historiska villkor ingår. Esther Ebole Isahs avhandling är den första av detta slag i Nigeria.

– Den här forskningen bidrar bland annat om man ska utveckla arbetssätt och informationssystem, säger hon. Då behöver man veta vilka metoder för informationssökning och -användning som finns på en arbetsplats. Kulturella variationer mellan länderna gör till exempel att det inte skulle gå att bara rakt av kopiera metoder för att hantera information från ett svenskt universitetssjukhus till ett i Nigeria.

Nu är Esther Ebole Isah tillbaka på sin bibliotekarietjänst på universitetet i Benin, men hon hoppas att forskningen ska inspirera andra. Och hon vill gärna fortsätta forskarbanan själv.

– Detta är bara början! Det finns massor av aspekter som jag kan gå vidare med utifrån den här grunden, till exempel hur maktrelationer påverkar informationssökningen och användning eller hur läkarna avläser en patients yttre och kroppsspråk i syfte att få mer information. ‹‹

MAGASIN 1866

39

Humanistisk backspegel ››

Perspektiv på förlorarnas historia

’’

En perfekt drottning – för ett annat klimat, ett annat land och en annan tid. Beskrivningen gäller Gustaf V:s Tysklandsfödda hustru Victoria. Den återfinns i Agneta Ulfsäter-Troells bok ”Drottningar är också människor”.

Jag kom att tänka på denna lika anslående som välfunna karaktäristik häromdagen. Närmare bestämt när jag till min glädje upptäckte kyrkohistorikern Anders Jarlerts arbete Drottning Victoria – ur ett inre liv (Carlssons) i en boklåda.

Som politisk gestalt sedd trädde den sjukliga drottningen in i Sveriges annaler vid en illa vald tidpunkt. Jarlert ger således perspektiv på hennes livsgång med utgångspunkt i att berättelsen om Victoria är en del av ”förlorarnas historia”.

Victoria var monarkisten som upplevde parlamentarismens och demokratins triumf. Till saken hör att hennes ideologi vilade på teologisk grund.

Den offentliga makten utgick inte ifrån folket utan ifrån Gud.

Hon var också den bördsstolta tyskan som åsåg hur den tyska kraftutvecklingen ändade i förnedrings­ freden i Versailles 1919. Det politiska gick i det personliga. Den avsatte kejsaren – ”överste krigs­herren” – Wilhelm II var hennes kusin.

När Victoria 1930 gick ur tiden var Sverige på god väg mot ett skifte i omvärldsorienteringen. Vårt land styrde successivt bort från Tyskland i riktning mot de anglosaxiska segermakterna. En utveckling som blev definitiv genom andra världskrigets utgång.

På det politiska planet svarar Victoria synnerligen väl mot den bestämning Jarlert ger av begreppet förlorare, det vill säga ”kombinationen av misslyckande och förlust”. Hon misslyckades i strävan att stärka den personliga kungamakten. Och hon fick se hur den värld som hon själv var ett resultat av gick förlorad.

Ur ett långsiktigt existentiellt perspektiv, kan man säga att denna förlorade värld hade väsentligen vidare gränser än kejsartidens Tyskland. Det var inget

nytt i bokhyllan Per Dahl, Kammarmusik (Timbro). En av få origi­ nella röster i den svenska ledarskribentkåren tillhörde arkeologen Per Dahl. Sedan ett par år har denne lämnat kalmartidningen Barometern, men hans läsare behöver inte känna sig alltför ned­ stämda. I en smäcker liten volym skriver Dahl in sig i en essayistisk tradition med Frans G. Bengtsson som mest namnkunnig företrädare. Redan i förordet slås tonen an under det att författaren redogör för den bästa debatt han någonsin tagit del av. Ämnet för den diskussionen? Bruket av stigbyglar på 1800-talet!

40

MAGASIN 1866

Johan Stiernfeldt, Dystopiernas seger (Agerings bokför­ lag). Innanför denna doktors­ avhandling i historia ryms 60 år av svensk idépolitisk debatt. Johan Stiernfeldt guidar oss genom ett drama som rymmer död, återuppstående, återkomst och seger.

I fokus står 1900-talets totalitära strömningar – nationalsocialism och kommunism. När­ mare bestämt studeras hur dessa entiteter har hanterats i svensk samhällsdebatt. Föga förvånande är statsvetaren och publicisten Herbert Tingsten den flitigaste förekom­ mande gestalten i bokens personregister.

Därmed är också uttalat att liberalism är den tredje ideologin som ger boken dess ramar.

Mikael Byström, Utmaningen (Nordic Academic Press).

När dessa rader skrivs löper migrationsminister Tobias Billström massmedialt gat­ lopp; driven framåt i spåret av oförsiktiga, oförståndiga eller oförlåtliga uttalanden, beroende på hur man ser det. Men vad kännetecknade svensk asylpolitik under välfärdsstatens grundlägg­ nings- och expansionsdagar, under 1930och 1950-talet? Det är föremålet för Mikael Byströms studie “Utmaningen: Den svenska välfärdsstatens möte med flyktingar i andra världskrigets tid”. På bokens baksida kon­ stateras vältajmat att flyktingpolitiken är ett aktuellt och intensivt debatterat ämne också i dagens Sverige.

mindre än en art av livsförståelse – en samhälls- och livssyn på kristen grund – som tynade bort.

1900-talets avkristning kan uttryckas på många sätt. Ett sådant är att till och med historikerskrået ofta kan tyckas blint för religionens betydelse för människors handlade i förflutenhetens landskap.

Jarlert skriver i polemik mot tidigare tolkningar att Victoria till stor del blir en obegriplig gestalt om man inte beaktar hennes kristna tro.

I den form av historieskrivning som vi kallar segrarnas, reduceras förlorarna inte sällan till ”de som hade fel – de som sökte hindra utvecklingen”. Därmed gör vi oss självmant kulturellt fattigare än vad vi skulle behöva vara. Av historiens komplexiteter blir en Sankt Görans kamp mot draken.

Förlorarnas historia riskerar att bli förlorad historia. Detta faktum gör sig påmint i Dino Knudsens tegel­stenstjocka ”Øjenvidner til besættelsen” (Haase & Søns Forlag), i vilken hundratals vittnesmål om olika aspekter av den tyska ockupationen av Danmark 1940–1945 har samlats. Flödet är rikt på historier om umbärande och förtryck, liksom om motstånd och befrielse. Skildringar från dem som i nationalsocialismen såg Danmarks framtid, handfast ställde sig till invasionsmaktens förfogande eller huvudlöst förälskade sig i en karl i tysk uniform, är väsentligen mera lätträknade. Sådant, skriver Knud-

sen, ”skröt man inte om och tecknade heller inte ner för framtidens räkning”.

När distansen mellan samtid och historia krymper, blir det svårare att förhålla sig till förlorarnas historia.

Särskilt komplicerat blir det när nederlagets män och kvinnor stått i totalitära idéers och systems tjänst. Är vi förmögna att förstå politiska pilgrimer till Hitler, Stalin och Mao på deras egna villkor?

Martin Wiklund intresserar sig i sin aktuella studie ”Historia som domstol” (Nya Doxa) för 68-vänstern och hur offentlighetens minnesbilder av densamma kontinuerligt förändrar sig, bland annat utifrån svängningar i den politiska konjunkturen.

Under de fyra decennier som har passerat sedan sextiotalets slut har 68:orna ömsom kunnat ses som segrare, ömsom som förlorare. Inte sällan både och.

Mest påtaglig och negativt laddad var förlorar­ rollen i samband med öststatskommunismens fall, då en häftig debatt om vänsterns skuld blossade upp.

Wiklund skriver att dessa uppgörelser med det nära förflutna aktualiserade frågor som ”Skulle man fälla domar? Var domarna riktiga eller alltför ensidiga?

Vem har rätt att inta domarens eller åklagarens roll?”.

Hur man besvarar viktiga spörsmål som dessa beror givetvis till viss del på valet av perspektiv; ett etiskt-politiskt svar kan gå i en riktning, ett histio­ grafiskt i en annan. ‹‹

Johan Sundeen fil. dr. i idé- och lärdomshistoria, Institutionen Biblioteks- och informations­vetenskap/ Bibliotekshögskolan MAGASIN 1866

41

Han tar högskolan till Latinamerika Ramón Garrote har tilldelats det prestigefyllda El Sello de la Cujae-priset för sitt EU-sponsrade forskningsprojekt USo+1.

– Detta är den högsta utmärkelse som delas ut till utländska personer som samarbetar med Instituto Superior Politécnico José Anto­ nio Echevarría på Kuba. Deras pris delas ut till forskare och lärare som har medverkat för ISPJAE:s utveckling, berättar Ramón Garrote.

USo+1 var ett treårigt, EU-sponsrat, forskningsprojekt i samarbete med sex latin­ amerikanska och ett spanskt universitet, samt Högskolan i Borås med Ramón Gar-

rote i spetsen, universitetsadjunkt vid Bibliotek & läranderesurser. Projektets övergripande syfte handlade om tre områden; Kursutveckling av ingenjörsutbildningar för högre samhällsrelevans, breddad rekrytering till högre studier från underpriviligierade grupper, såsom Latinamerikas ursprungs­ befolkning, och utveckling av pedagogisk metodik med hjälp av pedagogiska platt­ formar och distansteknik.

Fotnot: USo+1 är förkortningen för Univer­ sidad, Sociedad Innovación, Mejora de la pertinencia de la educa­ción en las ingenieras de Latinamérica.

Disputationer vid Högskolan i Borås november 2012–mars 2013

Joel Petersson “Customisation of Fashion Products Using Complete Garment Technology”

Juan Carlos Marques Ruiz “Sensor-Based Garments that Enable the Use of Bioimpedance Technology: Towards Personalized Healthcare Monitoring”

Klas Hjort “On Aligning Returns Management with the E-commerce Strategy to Increase Effectiveness”

Tariq Bashir “Conjugated Polymer-based Conductive Fibers for Smart Textile Applications”

foto studentkåren i borås

Ny ledning för Studentkåren i Borås Therése Andersson och Kristoffer Karlsson har blivit valda till ny ordförande respektive vice ordförande för Studentkåren i Borås. De tillträder sina poster i juli 2013.

Therése Andersson läser till civilekonom på Institutionen Handelsoch IT-högskolan (HIT) och har senaste året varit ordförande i institutionens kårsektion. Hon har även suttit med i kårstyrelsen.

Studentkåren i Borås är i dag aktiv i flera frågor som Therése kommer att fortsätta jobba med.

– Textilhögskolans flytt till Simonsland är en stor fråga för studenterna och så ska kåren få ett nytt hus i och med att Borås kongresshus ska byggas där vi sitter nu. Dessutom är ett förändringsarbete på gång på högskolan som också kommer att påverka studentkåren, säger hon.

42

MAGASIN 1866

Therése Andersson kommer att leda studentkåren från i sommar.

Kristoffer Karlsson blir vice ordförande.

Ledarskap av svensk modell stärker företagen I dag sprider sig likartade globala managementtrender och sätt att organisera verksamheter som en löpeld över världen. Men vad händer när dessa trender kommer till vårt eget land? Hur ska vi agera? Finns det några risker med att okritiskt anamma dessa trender? Detta är frågor som några av oss forskare inom arbetsvetenskap ställer oss i ett nyss påbörjat projekt som genomförs tillsammans med ett antal företagsledare inom CAV, Centrum för Arbetsliv och Vetenskap.

Att sättet att leda och organisera organisationer och företag har en mycket stor betydelse för både verksamhet och anställda är de flesta eniga om. Vi vet också att ett ledarskap byggt på medinflytande och delegerat ansvar och befogenheter till medarbetarna skapar goda förutsättningar att utveckla en hög grad av ansvarstagande, kreativitet och initiativförmåga. Detta sätt att leda står sig starkt i vårt land och utgör en av grunderna för företagens konkurrenskraft.

Flera av de globala modeller som nu sprids bygger emellertid på helt andra, mer auktoritära, föreställningar om vad som kännetecknar ett gott ledarskap.

Vi riskerar därför att slänga ut barnet med badvattnet när vi anammar dessa modeller om inte tillräckligt hög grad av kontextuell hänsyn tas.

Vi vill därför utveckla en teoretiskt och empiriskt baserad ledarskapsmodell som kan stödja och stärka verksamma chefers ledarskap och sätt att organisera sina verksamheter i mötet med globala managementtrender och globala ägare.

Att utveckla och ta tillvara medarbetares engagemang, innovationskraft och kreativitet är det bästa sättet att långsiktigt stärka företagens sociala hållbarhet och konkurrenskraft.

Margareta Oudhuis docent i arbetsvetenskap och föreståndare för CAV, Centrum för Arbetsliv och Vetenskap, Högskolan i Borås

Namn Namn befattning

exit

foto henrik l bengtsson

Högskolan i Borås

MAGASIN 1866

43

Gör dumburken lite smartare.

Har du hört talas om Forsknings-TV? På vår webbplats hittar du korta TV-reportage om forskningen som pågår här på Högskolan i Borås. Ämnesområdena är biblioteks- och informationsvetenskap, resursåtervinning samt textil och mode. Vi samarbetar kontinuerligt med näringsliv, politiker och andra lärosäten för att ta reda på mer om framtidens lösningar. Kolla in reportagen på hb.se/forskning

VÅRA FORSKNINGSOMRÅDEN

44

BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP

RESURSÅTERVINNING

HANDEL OCH IT

LÄRARUTBILDNING OCH PEDAGOGISK YRKESVERKSAMHET

TEXTIL OCH MODE

INTEGRERAD VÅRDUTVECKLING

MAGASIN 1866