Magasin 1866 #2 2014 by hogskolaniboras

1866 MAGASIN FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS #2/2014

HJÄRT STARTARE RÄDDAR LIV MOHAMMAD TAHERZADEH FORSKAR FÖR EN BÄTTRE VÄRLD

KÄNSLA FÖR KEMI

Framtiden närmar sig Människan kommer allt närmare rymden, om några år kan den första reguljära rymdresan vara verklighet. Vem vet, nästa decennium kanske vi till och med gifter oss i rymden. Det har våra studenter tänkt kring. I ett projekt har de skapat en skräddarsydd bröllopsklänning för ett rymdbröllop. Klänningen är ett exempel på en smart textil, med inbyggda lysdioder i kjolen. I det här numret hittar du flera exempel på denna typ av textilier. Bildreportaget är en häftig mix av framtida visioner och produkter som redan finns tillgängliga och redo att användas. Alla med smarta detaljer. Små detaljer kan vara av stor betydelse för någon som är svårt sjuk. Vår forskare Laura Darcy har mött barn som drabbats av cancer. I sin forskning har hon kommit till insikt om att praktiska saker som verkar vara oviktiga för den vuxne betyder enormt mycket för barnen. Att till exempel ha kvar sin klädkrok på förskolan eller att bli uppropad vid samlingen varje dag, kan motverka känslor av utanförskap. Skolan har varit ett hett ämne i debatten den senaste tiden och ett ämne som berör många, då alla har egna erfarenheter från skolan att relatera till. Ofta ses skolan i svart eller vitt, men så enkelt är det inte. Skolan är en komplex värld, en värld som våra nyutbildade lärare kastas in i. Professor Kennert Orlenius belyser detta i sin forskning och menar att det är viktigt att förbereda studenterna under lärarutbildningen. I stället för att handla rent instinktivt vid konfliktlösning, ska lärarna ha med sig verktyg för att kunna kommunicera och motivera sitt handlande. Mycket intressant läsning väntar!

jennifer.tyden@hb.se

MAGASIN 1866

Lisa Fredin, student på Textil högskolan, har tagit fram en klänning av tyg som ändrar färg när det är kallare än 15 grader. Det är bara ett av flera exempel på smarta textilier, ett område som kommer att påverka samhällsutvecklingen. Det kan handla om tyg som renar vatten med hjälp av solljus, interaktiva material eller medicinska hjälpmedel.

entré

Jennifer Tydén,redaktör

Ur innehållet

#2 2014

Vardagliga saker, som att få ha kvar sin klädkrok på förskolan, är viktiga för små barn med cancer. Laura Darcys doktorsavhandling belyser cancersjuka barns vardag. Xxxxxxx

00 Kennert Orlenius har ge nomfört studier som visar att elever tycker att det är viktigt att läraren är en moralisk förebild. De flesta tycker dessutom att skolan ska påverka elever att bry sig om orättvisor.

Dubbelt så många männi skor överlever hjärtstopp i dag jämfört med för 20 år sedan. Johan Herlitz har forskat kring hjärtstopp sedan 1990.

MAGASIN 1866

1866 MAGASIN 1866 Ett magasin från Högskolan i Borås med fokus på forskning. Ansvarig utgivare Annie Andréasson Redaktörer Jennifer Tydén, Anna Kjellsson Kontakt kommunikation@hb.se www.hb.se/1866 Produktion Studio Desktop AB, desktop.se Tryckeri Responstryck Papper 115 g Arctic volume white Upplaga 4 000 ex Magasin 1866 har tilldelats ISSN 2001-8274 Omslagsbild Mohammad Taherzadeh Foto Lars Ardarve MILSTOLPAR 1866 Tekniska Väfskolan grundas 1940 Västra Sveriges sjuksköterskeskola bildas 1948 Tekniska Väfskolan blir Textilinstitutet 1966 Förskollärarseminariet i Borås grundas 1970 Universitetskurser från Göteborgs universitet utlokaliseras 1972 Bibliotekshögskolan etableras i Borås 1977 Högskolan i Borås grundas 1980 Ekonom- och datautbildningar startas 1982 Textilinstitutet förstatligas och blir Institutionen Textilhögskolan 1989 Ingenjörsutbildningen startas 1991 Den kommunala handvävningsutbildningen blir en del av högskolan 1995 Högskolan får rätt att utfärda magisterexamen 1996 Professur i biblioteks- och informationsvetenskap inrättas 1999 Vårdhögskolan blir en institution vid Högskolan i Borås 2000 Första professorsinstallationen 2004 Invigning av högskolans nya bibliotek 2007 Högskolan får rätt att ge utbildningar på masternivå 2010 Högskolan får rätt att utbilda på forskarnivå 2013 Textilhögskolan flyttar till nya lokaler i Textile Fashion Center 2014 Högskolan i Borås genomgår en stor omorganisation.

MAGASIN 1866

Hög kvalitet på vår forskning Kvalitet i forskning innebär olika saker, och kan bedömas på olika sätt. Ett sätt är antalet publicerade artiklar i vetenskapliga tidsskrifter samt hur ofta artiklarna och forskarna citeras. Kvalitetet är således att passera kritiska kollegors bedömningar och därefter påvisa påverkan genom flitig hänvisning till framkomna resultat. Ett annat sätt att bedöma forskningens kvalitetet är omfattningen på extern forskningsfinansiering. Ju mer medel som lärosätet erhållit i konkurrens, desto bättre är det. Huruvida omfattning är mått på kvalitet går alltid att diskutera och ska också diskuteras. Hur som helst, volymen av publicerade artiklar och omfattningen av citering, i den bibliometriska statistik som Vetenskapsrådet tar fram, ökar kraftigt för vårt lärosäte. Vi tillhör topptrion i ökningstakt jämfört med föregående år. Vi kan också konstatera att vi ökat vår externa forskningsfinansiering, med riktigt viktiga och hedrande framgångar under året. Ett exempel är att vi nu koordinerar ett Horizon 2020-projekt inom området arkitektur, design och textil med en budget på 3,8 miljoner euro. Ökad forskning innebär möjligheter till ökad forskningsanknytning av utbildningen. Bevisen på kvalitet innebär också ökad attraktionskraft för vårt lärosäte och ett steg närmare universitetsstatus. Det bästa av allt är emellertid alla de viktiga frågor som beforskas. Högskolan i Borås har en tydlig hållbarhetsprofil där vi studerar samhälleliga utmaningar ur ett flervetenskapligt perspektiv. Från detta kommer viktiga resultat som kan bidra till en hållbar utveckling. Det är kvalitet. Björn Brorström,

ledare Rektor Högskolan i Borås

”Borås verkar vara rätt val av högskola” Cecilia Wikström (FP), EU-parlamentariker, när hon träffade en forskargrupp från högskolan i Bryssel.

HÖGSKOLAN I BORÅS

Enklare sätt att lösa upp cellulosa

oktober sattes forskning och utbildning i fokus vid den nya högtiden Days of Knowledge.

INNAN CELLULOSA ska användas för att framställa biobränsle måste det lösas upp. Det är en mycket svår process. Nu har Faranak Bazooyar, forskare inom resurs återvinning, presenterat sin doktorsavhandling där hon har gjort simuleringar av två sätt att lösa upp cellulosan.

Så blir företag livskraftiga

DET ÄR EN MYT att långtidssjukskrivna kvinnor inte vill jobba. Linda Åhlström, universitetsadjunkt i vårdvetenskap, har i sin avhandling studerat 324 av dessa kvinnor och de vill tillbaka i arbete. Hennes studier har lett fram till flera faktorer och åtgärder som kan öka individernas arbetsförmåga och öka återgången i arbete.

ORGANISATORISK RESILIENS är den första boken på svenska som handlar om vad som kan göra företag och organisationer motståndskraftiga och framgångsrika över längre tidsperioder. Margareta Oudhuis, professor i arbetsvetenskap, är en av redaktörerna och författare till ett flertal kapitel i boken.

foto anna sigge

Långtidssjuka vill arbeta

Outnyttjade resurser i aska EN STOR DEL AV våra sopor bränns. Efter förbränning av avfall finns det ämnen kvar i askan, som fosfor och zink. Nu ska forskare vid Högskolan i Borås ta reda på hur man kan separera och ta tillvara på dessa ämnen. Universitetslektor Anita Pettersson och forskarstudenten Farzad Moradian genomför projekten genom att göra labbförsök på askor. MAGASIN 1866

NÄR CANCERN KROKAR FAST

ynbart små saker, som att få ha kvar sin klädkrok på förskolan, kan spela stor roll för att motverka känslor av utanförskap hos små barn med cancer. Laura Darcy, vars doktorsavhandling belyser cancersjuka barns vardagsfungerande, menar att vårdpersonal och pedagoger har mycket att lära av barnens egna berättelser. TEXT KRISTINA

MODIGH

FOTO

PETER ANDERSSON

”Vi får inte glömma barnens behov av en fungerande vardag”

Laura Darcy är barnsjuksköterska med en magisterexamen i folkhälsovetenskap och forskar inom vårdvetenskap. Våren 2015 läggs hennes avhandling ”The everyday life of the young child with cancer” fram. Under tre års tid har Laura mött 13 barn, som alla har diagnosticerats med cancer. Syftet är att beskriva hur barnen lever med sin sjukdom och hur de själva ser på sin tillvaro. Vid studiens början var de yngsta bara ett år gamla och de äldsta hade fyllt sex. I dag, tre år senare, har de tagit sig igenom såväl viktiga utvecklingsfaser som aggressiva behandlingar. – Vid det första mötet, när de nyss hade fått sin diagnos, var de här barnen väldigt traumatiserade. De beskrev sig själva som främlingar. Och många av dem kände ett starkt utanförskap, berättar Laura.

Ungefär ett år efter cancerdiagnosen hade barnen börjat närma sig en ny slags normalitet i vardagen. Laura Darcy menar att barnens längtan efter ett fungerande vardagsliv är stark, och att de ofta deltar aktivt i sin egen behandling. – Jag har träffat tre-fyraåringar som faktiskt tar sina egna prover. Under handledning av en duktig sjuksköterska förstås. När de själva förstår vad som ska göras och varför, går processen framåt mycket, mycket bättre. Barnsjuksköterskorna har en enormt viktig roll att spela i detta.

Att förskolan betyder mycket för känslan av tillhörighet, blev tydligt under de första träffarna. Flera av barnen uttryckte att de ville ha kvar sin klädkrok med namn och foto, och att de hoppades att personalen skulle fortsätta att ropa upp deras namn vid samlingen. – Praktiska saker som kanske verkar oviktiga för oss vuxna, kan ha en enorm betydelse för de här barnen. Jag träffade nyligen en flicka som hade kommit tillbaka till förskolan och upptäckt att de hade glömt bort att bjuda in henne till sommaravslutningen. Hon var helt förkrossad.

Personal som tar hand om cancersjuka barn behöver hänga med när behoven förändras. Laura Darcys studie ger en fingervisning om vilket stöd som behövs, vid vilken tidpunkt. Hon hoppas att avhandlingen ska komma till praktisk användning. Och att fler får upp ögonen för de små barnens vardag. – Vi i vården är så fokuserade på att rädda liv, men vi får inte glömma barnens behov av en fungerande vardag. I morse tänkte jag på det där uttrycket, att ”man ska leva ett liv, inte vinna ett krig”. De här barnen måste göra bägge delarna. ‹‹

MAGASIN 1866

Små detaljer kan vara viktiga för barn som lever med cancer, det har Laura Darcy upptäckt i sin forskning.

MAGASIN 1866

DEN ANALYTISKE KEMISTEN

ohammad Taherzadeh är en man som verkligen har hittat rätt plats i livet. Det säger han själv, och det märks i hans berättelse. Denna analytiska professor som vurmar för kemi, miljö och att förbättra världen förvandlar restprodukter till något mycket mer åtråvärt – som etanol och andra drivmedel. Och han får möjlighet att sprida dessa kunskaper. TEXT LENA

M FREDRIKSSON

FOTO

LARS ARDARVE

MAGASIN 1866

MOHAMMAD TAHERZADEH Han har två hemländer: Iran och Sverige. Inget av dem är ett paradis och inget är ett helvete, säger han. Efter några flyttar fram och tillbaka har familjen nu bestämt sig för att stanna i Sverige.

MAGASIN 1866

Är: professor i bioprocessteknik. Född: 1965 i Isfahan, Iran. Bor: i Göteborg. Intresserad av: miljö, vetenskap och världsekonomi. Läser: arbetsmaterial och nyheter. Är stolt över: att jag kan leverera. Inställning: är ambitiös och generös. Håller löften och försöker driva på så att något händer. Gillar: att analysera och sedan jämföra mina slutsatser med utfallet. Familj: frun Arezoo och de vuxna sönerna Esmaeil och Sajjad. Gör på ledig tid: promenerar, simmar, kollar i bilaffärer med sönerna. Drömmer om: att alla människor ska få leva i fred och i en hållbar miljö. Kollar på internet: roliga klipp på youtube, vetenskapliga sidor och nyhetssajter i Sverige och Iran. Kuriosa: var oerhört duktig i matte och fysik under hela skoltiden. Vid ansökningsprov inför universitetsstudier i Iran var han nummer åtta av över 100 000 som gjorde provet. Gäster på min fiktiva önskemiddag: pappa, Dalai Lama och några miljökämpar, kanske från Greenpeace – det skulle nog bli intressant. Alternativt yrke om jag inte vore forskare: kanske företagare eller möjligen detektiv.

Även om han har kommit långväga ifrån och resorna har varit både många och långa, har banan rent ämnesmässigt följt ett spår ända från början. Redan som barn var M ohammad Taherzadeh analytisk och gillade att lösa problem av olika slag, med ett tidigt väckt intresse för kemi. Och han var idealistisk och ville förbättra världen. – Egentligen kanske jag har pappa att tacka för att jag gillar problemlösning, han brukade ofta göra gåtor och ställa kluriga frågor till mig, säger han. Han växte upp som yngst i familjen och enda killen av de fyra barnen. Hemmet låg i Isfahan, en av de största städerna i Iran. Att vilja förändra till det bättre verkar vara en medfödd drivkraft hos Mohammad Taherzadeh, och det låter så enkelt och alldeles självklart när han, på sitt lågmälda sätt, berättar om tankar och idéer. – Om man har förmåga och möjlighet att förbättra något, varför skulle man då låta bli? Han slår ut med armarna, höjer axlar och ögonbryn och ler litegrann. Det är nu tio år sedan han började på sin professur vid Högskolan i Borås och drog igång forskning inom bioteknik. Hans forskargrupp har vuxit stadigt och består för tillfället av omkring ett dussin doktorander från många olika länder. – Vi arbetar just nu mycket med att omvandla sådant som ingen vill ha till något värdefullt, säger han. Till exempel producerar vi etanol med hjälp av svamp som hämtats från indonesisk mat och som är ganska lätt att få att växa. Den är mycket användbar och kan även ätas av både människor och djur. Om något blir över går det också att göra superabsorbenter av den, som kan användas till exempel i sårbehandling, blöjor eller dambindor. Svamparna är av typerna sporsäcksvampar eller kopplingssvampar, och de är små, ungefär som mögel. Det fiffiga är att det går att förmå dem att producera exempelvis etanol. – Om man kan säga att svampen har en vilja, så är denna produktion inget som svampen vill. Det den vill är att växa. Därför måste vi skapa förhållanden som gör att svampen måste producera etanol för att kunna växa, och det gör vi till exempel genom att inte ge den så mycket syre. Då sker en jäsning i stället för fullständig förbränning, och vid jäsningen produceras etanol. Mohammad Taherzadeh är sansat entusiastisk när han berättar och visar runt i högskolelabbet, som finns på olika våningsplan. Och med olika grader av high tech-känsla med gungande vätskefyllda behållare och stora apparater med metallrör som går kors och tvärs. Ett av labben liknar ett klassrum, men har fler vatten kranar och kylskåp. Där stannar han vid ett kylskåp och plockar fram en liten burk vars innehåll ser ut ungefär som vällingpulver i vatten. – På sikt skulle den här svampen kunna producera mer etanol än dagens totala världsproduktion, alltså omkring 10 miljarder liter per år. Nu ska vi applicera detta i större

skala så att det går att industrialisera och kommersialisera. Vi vill integrera dessa svampar på de befintliga etanolfabrikerna i världen. Att producera drivmedel som etanol, men också biogas och biodiesel, är vettigt, tycker Mohammad Taherzadeh. Det finns ju redan fordon för dessa drivmedel ute på marknaden. – Därmed inte sagt att sådana bränslen kommer att ta över totalt sett, eller att de kommer att räcka till, säger han. Vi behöver många olika sorters drivmedel om vi ska kunna ersätta bensin och diesel. Om vi kan göra något som är bra för världen – varför låta bli? Ok, där är han i dag. Med växande svampar i ett labb på Högskolan i Borås. Men hur började det och hur kom det sig att det blev just etanolframställning ur svampar och i Borås? Jo, på 1980-talet fanns det alltså en tonårig, analytiskt sinnad idealist vid namn Mohammad Taherzadeh i staden Isfahan, en stad som ligger på 1 500 meters höjd och är omgiven av ännu högre berg. Han var duktig i skolan och särskilt i de naturvetenskapliga ämnena. När han hörde talas om molotovcocktails blev han extra nyfiken på ämnet kemi.

”Vi ordnade ett eget kemilabb i garaget hemma hos en kompis” – Jag och några kompisar sparade pengar och ordnade ett eget kemilabb i garaget hemma hos en av kompisarna, säger han. Där tillverkade vi till exempel vätgas, syrgas och batterier med hjälp av saltsyra och metaller. Vi ville också testa att göra explosioner och några gånger använde vi nitroglycerin som vi smällde av. Men då var vi ute, uppe i bergen, och vi var faktiskt försiktiga och hanterade detta farliga ämne med omdöme. Men tillvaron i hans trygga familj och med skola och vänner därhemma blev kaotisk och skrämmande när grannlandet Irak angrep Iran och det blev krig. Skräck, sorg och oro präglade dessa år och bland de personer han sörjer efter kriget finns hans båda kemilabbskompisar. – Krig är fruktansvärt! Hemskt! Jag tror ingen som inte har varit med om sådan skräck riktigt kan förstå det. När jag hör eller läser om konflikter och oroligheter runt om i världen väcks minnena till liv igen, och jag bedrövas av alla lidande människor i Gaza, Syrien, Irak och andra ställen. Rösten ökar i intensitet och orden kommer ut med kraftigt eftertryck. – Att vara rädd, hungrig och behöva fly, men kanske inte ha någonstans att ta vägen…

›› MAGASIN 1866

1989 Tog sin bachelorexamen inom kemiteknik, med inriktning på petrokemi vid Isfahan University of Technology, en av de viktigaste råvarorna i petro kemiska produkter är eten.

1979 Gick på gymnasiet i Isfahan och hade kemilabb i en kompis garage. Skapade bland annat explosioner, med hjälp av nitroglycerin.

1991 Masterexamen inom kemiteknik vid Sharif University of Technology i Teheran, där han blev bekant med bioteknik och först arbetade med framställning av glutaminsyra.

Trots allt rullade livet på för dem som klarade sig. Det måste det ju. När det blev dags att läsa vidare efter gymnasiet valde Mohammad Taherzadeh att plugga kemi på det väldigt stora universitetet i hemstaden. Men han hade kunnat välja att läsa vid vilket universitet som helst i Iran, eftersom hans resultat på antagningsprovet var extremt bra: han placerades som nummer åtta av mer än 100 000 som skrev provet. Studierna i Isfahan gick bra och han kombinerade dem med arbete på institutionen, som forskare och så småningom även som lektor. Han sökte sedan vidare och tog sin master i kemi vid universitetet i Teheran. – Därefter ville jag gärna fortsätta inom den akademiska världen, men för att göra det behövdes en doktorsexamen. Jag hade blivit särskilt intresserad av bioteknik och letade efter universitet runt om i världen där man skulle kunna doktorera inom just bioteknik. Han hittade över 200 sådana, utan att ha hjälp av internet. Efter viss sållning landade han på 110 universitet där han kunde tänka sig att doktorera. Han skickade ansökningar till allihop och fick faktiskt svar från de flesta. Men allra snabbast med att svara och erbjuda en doktorandtjänst var Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

”För oss kemister är apelsinskal, jeans och trä i princip samma sak” Valet stod då mellan Sverige och USA. Tack vare det snabba svaret beslutade familjen sig att flytta till Sverige. Mohammad, frun Arezoo och förstfödde sonen Esmaeil packade ihop sina grejor och gav sig av. – Jag gillade verkligen miljön på Chalmers, hur studenterna bemöttes och hur man fick arbeta mycket mer självständigt än vad jag var van vid. I Iran har man alltid en tekniker som hjälper till när man arbetar med maskiner, men här fick man sköta allt själv. Det var mycket lärorikt. Familjen trivdes också bra här, så flytten var mycket lyckad. Avhandlingen fick titeln ”Ethanol from Lignocellulose: Physiological Effects of Inhibitors and Fermentation Stra-

MAGASIN 1866

1995 Kom till Sverige för en doktorandtjänst vid Chalmers tekniska högskola och började jobba på att framställa etanol.

tegies” och rörde metoder för att genom rötning omvandla cellulosa från trä till etanol. Efter disputationen blev familjen, som nu hade utökats med den andra sonen, Sajjad, kvar några år till i Sverige, då Mohammad Taherzadeh fick en forskartjänst som delades mellan Chalmers och Lund. – År 2001 flyttade vi tillbaka till Isfahan och jag jobbade halvtid på universitetet där och halvtid på Chalmers. Jag hade tänkt avsluta några projekt och handledning av en del studenter i Sverige och sedan jobba heltid i Iran, men så blev det inte. Den här perioden var det väldigt mycket resande för mig och jag hade alltid en flygbiljett i väskan. Han berättar att eftersom de aldrig har varit politiskt aktiva går det bra för familjen att leva och bo i Iran. – Jag har mina egna mål och jobbar på med miljö. Sopor och energi finns i alla länder i världen och jag kan nog jobba var som helst. Men även om jag är tyst om politiska frågor betyder det inte att jag inte har några åsikter. Efter några år med idogt resande hände det som verkligen ledde fram till att han är där han är nu: Dag Henriksson vid Högskolan i Borås hörde av sig och erbjöd Mohammad en professur i bioteknik. – Det här ändrade helt familjens planer och vi diskuterade länge och noggrant innan vi till slut gemensamt bestämde oss för att flytta tillbaka till Sverige. Och nu ska vi stanna här! Att forskningen i Borås skulle inriktas mot bland annat etanolframställning var givet, men att det blev just spill produkter och avfall som skulle användas som råmaterial var inte med i planerna från början. – Det är ganska unikt att använda sig av sådant som apelsinskal och gamla textilier, så som vi har gjort väldigt mycket, säger han. Det var när jag kom i kontakt med några som arbetade med avfallsförbränning som jag insåg att det fanns en hel del cellulosa i detta avfall. Vi kemister ser ju material mer som molekyler och atomer, och för oss är apelsinskal, jeans och trä i princip samma sak, och vi kan få samma produkter från det. I sin önskan om att förbättra världen har Mohammad Taherzadeh valt att satsa på miljön. Han är övertygad om att vi behöver återvinna och återanvända material i mycket högre utsträckning än vad vi redan gör.

2004 Blev professor vid Högskolani Borås. Ett forskningsprojekt involverade att göra glukosamin från svampar, för att använda som kosttillskott, till exempel för äldre människor.

1999 Doktorerade vid Chalmers tekniska högskola. Avhandlingen handlade om att göra etanol från cellulosa.

2001 Ett år med tre arbetsplatser: som forskare på Chalmers, i Lund och i Isfahan, med fokus på bland annat glycerol som en biologisk produkt.

2013 Invald i Vetenskapsrådet. Den molekyl som är grunden för allt liv, precis som vetenskap också innebär liv: kol.

2006 Var med och startade Waste Recovery. Här handlade det om att hjälpa till att göra världen mer hållbar, till exempel med metoder att skapa biogas av avfall.

Det är egentligen i ett kemilabb Mohammad Taherzadeh trivs allra bäst. Men som professor tillbringar han det mesta av sin arbetstid på kontor: ”Ju mer erfaren man blir desto mindre tid hinner man arbeta i labbet – där ska de unga forskarna ta över”.

– Om vi ska kunna fortsätta konsumera och leva liv som någorlunda liknar de vi lever nu är det helt nödvändigt att vi återvinner mer. Vi kan inte fortsätta slösa obegränsat. Forskningen i hans grupp vid Högskolan i Borås har framför allt gått ut på att omvandla spillmaterial och avfall till något samhällsnyttigt. Med hjälp av olika typer av rötning, jäsning och andra behandlingar har gruppen skapat bränsle, foder och superabsorberande material ur till exempel fruktavfall, klädavfall, sopor och annat spill. Mohammad Taherzadeh är också en av grundarna till Waste Recovery, ett projekt som sedan blev permanentat och nu står på egna ben. Där skapades en modell för samarbete mellan kommun, lärosäten och företag och representanter för dessa instanser i Borås bidrog med erfarenheter om bland annat avfallshantering på olika håll i världen och i olika stor skala.

– Vi arbetade i både stor och liten skala. Till exempel skapade vi biogasanläggningar i miniformat vid en fruktmarknad i Indonesien där fruktavfallet kan rötas och den gas som då bildas kan användas i ett minikraftverk så de blir självförsörjande med el. Det kunde också röra sig om att samarbeta kring uppbyggnad av avfallshantering i stora städer i USA, Kina eller Brasilien. Waste Recovery är nu ett fristående kommunalt bolag och Mohammad Taherzadeh är inte längre inblandad i verksamheten. I forskargruppen fortsätter flera projekt som syftar till att göra avfallshantering smidig och samhällsnyttig. I ett pilotprojekt samarbetar gruppen nu med företaget FOV Fodervävnader i Borås AB och skapar reaktorer av textil där en enkel och effektiv biogasprocess kan förvandla hushållsavfall till biogas för att driva fordon.

›› MAGASIN 1866

– Det är en stor fördel att textilier är hopvikbara och att reaktorn är väldigt enkel och snabb att montera, det går på en dag. Vårt mål är att utveckla en sådan anläggning på 1 000 kubikmeter, men den kan göras ännu mindre. Här kan man tänka sig att varje hushåll har en egen, eller att man har en per kvarter. Räkna med att en familjs avfall kan få ut en kubikmeter biogas per dygn. Det motsvarar en liter bensin. Man skulle kunna ha anläggningen i garaget och slänga köksavfall, sniglar, gräs och sånt där. Tänk vilken potential det har! Det ska bli mycket intressant att följa och ta del av hur det här utvecklar sig. I ett annat forskningsprojekt försöker man snabba på processen i en ny typ av membranreaktor som används för att röta och jäsa. Målet är att kolhaltigt material, som halm och matavfall, via rötning ska kunna omvandlas till biogas och etanol på några dagar i stället för, som nu, omkring en månad. – I sådana här reaktorer kan processerna bli både snabbare och mer robusta, alltså mer pålitliga, säger han. Det kan man ha stor nytta av. Mohammad Taherzadeh är en hängiven vetenskapsman. År 2013 valdes han in i Vetenskapsrådet, där han är ordförande för beredningsgruppen bioteknik, kemiteknik och miljöteknik, en grupp som granskar ansökningar om forskningsanslag. Man kan tro att en vetenskapsman drivs av nyfikenhet, och så är det nog också i många fall. Men inte för bioteknikprofessorn i Borås. Han berättar att han gillar att följa världspolitiska och ekonomiska nyheter på tv, internet och i tidningar, men inte av nyfikenhet. Nej, den främsta anledningen till det är att han tycker om att analysera och fundera och att försöka förutspå vilka effekter de kommer att ha på omvärlden. Som att lösa gåtor, precis som i barndomen. – Det är ett av mina största intressen, att analysera och förutsäga konsekvenser, säger han. Sedan följer jag upp och kollar hur väl mina förutsägelser stämde. Ofta är de faktiskt ganska bra. Men för att den analytiska personen ska vara en bra forskare behövs väl också andra ingredienser, som krea tivitet? Kanske också en bit mod, att våga testa olika mer eller mindre knasiga idéer? – Absolut, precis så är det. Man måste utsätta sig för mycket intryck, kanske genom att läsa, delta i konferenser och prata med andra. Sedan gäller det att fundera och försöka vara idérik och att konkretisera idéer, gärna på otraditionella och oprövade sätt. Men då måste man också tillåta sig att misslyckas ibland, annars går det inte. Det är väldigt viktigt och något jag försöker lära mina studenter. Att misslyckas också. ‹‹

Mohammad Taherzadeh, en hängiven vetenskapsman som drivs av att analysera, fundera och försöka förutspå effekter.

MAGASIN 1866

Vinnande FORSKNING Den 26 september avgjordes Forskar Grand Prix Borås. Sex forskare tävlade i att presentera sin forskning så fängslande, inspirerande och pedagogiskt som möjligt – på bara fyra minuter. Vann gjorde Kamran Rousta, forskare inom resursåtervinning. Han gick därmed vidare till riksfinalen i Stockholm den 25 november.

MAGASIN 1866

ELEVER VILL HA

FÖREBILDER A

lla i det här landet har gått i skola. Alla vet hur en bra lärare är. Alla har åsikter. Och ofta ses skolan i svart eller vitt, enligt Kennert Orlenius, professor och forskare i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås. Han vill belysa läraryrkets komplexitet i sin forskning och betonar hur viktigt det är att redan under lärarutbildningen utmana studenterna att hantera dessa oförutsedda komplexiteter. TEXT ANNA

Kennert Orlenius

MAGASIN 1866

KJELLSSON

ILLUSTRATION

EMMA HANQUIST/FORM NATION

I samhällsdebatten är det fokus på att läraren har goda kunskaper i sitt ämne och kan planera lektioner. Att läraren har metoder och tekniker för att förmedla kunskapen till eleverna. Lärarens normativa uppdrag att fostra hamnar dock ofta i skymundan. – Varje dag är det pedagogiska arbetet fyllt med underliggande normer och värderingar som läraren överför till eleverna. Det är sällan man uppfattar dessa vardagliga

FOTO

ULF NILSSON

situationer utifrån etiska termer, säger Kennert Orlenius. Dagligen inträffar det konflikter i skolan, ibland allvarliga och ibland mer allmänna. Och när de inträffar agerar läraren ofta instinktivt och intuitivt. Men som lärare bör man kunna motivera och kommunicera sitt handlande. – Den stora utmaningen är att lära blivande lärare att hantera det oförutsedda. De behöver intellektuella red-

Eleverna tycker att det är viktigt att läraren är en moralisk förebild.

skap så att de kan identifiera och resonera kring situationerna. De bör ställa sig frågorna: ”varför gör jag på det ena eller andra sättet” och ”vad finns det för alternativ?”, säger han. Den svenska skolan präglas av en god relation mellan elever och lärare. Mätningar visar att antalet elever som uppgav att de tyckte det är lätt att vända sig till sina lärare steg från 50 procent till 80 procent från mitten på 1900-talet till år 2005. – I media pekas ofta på oordning i klasserna, inte att skolan är fylld av vardagliga hjältar som har så oerhört stor betydelse för våra ungdomar. För många barn och unga är skolan och lärarna räddningen, hävdar han. Kennert Orlenius har genomfört studier som visar att eleverna faktiskt tycker att det är viktigt att läraren är en moralisk förebild. Han har studerat 325 elever från årskurserna 6, 9 och årskurs 3 i gymnasiet. Bland annat tycker majoriteten av dem att läraren ska agera om eleverna använder sig av svärord eller könsord. De flesta tycker dessutom att skolan ska påverka elever att bry sig om orättvisor i samhället. Han berättar att studierna också visar att eleverna dessutom redan har stor känsla för etik. Cirka 80 procent av eleverna instämmer helt eller delvis i påståendet att det är ”viktigare att vara en god människa än en rik person”,

”För många barn och unga är skolan och lärarna räddningen” och på frågan om en klasskamrat fotograferar någon i duschen svarar 85 procent att de skulle säga ifrån. – Det finns en moralisk medvetenhet hos majoriteten av barn och unga. Det är ofta i de äldre generationerna det brister. Titta bara på all korruption som uppdagas gång på gång bland högt uppsatta chefer och den mobbing som pågår på arbetsplatser. Han förklarar att varje blivande lärare bör få möjlighet att utveckla sin yrkesetiska medvetenhet och förstå hur viktiga de är för eleverna. – Och de måste vara medvetna om hur deras handlande påverkar. Men det är få lärosäten som har med det i sin lärarutbildning. Högskolan i Borås är ett undantag i det fallet, säger Kennert Orlenius. ‹‹

MAGASIN 1866

BIBLIOTEKETS ROLL I FOKUS ögskolan i Borås har fått sin första forskande bibliotekarie. Pieta Eklund vill utveckla samarbetet mellan forskare och bibliotek, något hon också kommer att ägna sina forskarstudier åt. TEXT HELENA

LINDH FOTO ULF NILSSON

– Jag vill ta reda på hur bibliotekariers roll ser ut i forskningsprojekt och vad som behövs för att samarbetet mellan bibliotekarier och forskare ska fungera bra, säger Pieta Eklund, som sedan första september ägnar större delen av sin arbetstid åt forskarstudier. Hon har arbetat som bibliotekarie vid högskolans bibliotek de senaste fyra åren och har bland annat ett förflutet som lärare vid Bibliotekshögskolan. Det var också där hon läste sin utbildning i början av 2000-talet. Som bibliotekarie har hon jobbat mycket med publiceringsfrågor tillsammans med högskolans forskare. Det och ett studiebesök vid Welch Library, ett forskningsbibliotek vid John Hopkins University School of Medicine i USA, väckte den egna nyfikenheten och lusten att börja forska. – Jag är en av de första i landet med möjlighet att doktorera i ämnet som en del av mitt vanliga arbete. Det är fantastiskt av högskolan att ge mig den möjligheten.

”Att utveckla stödet till forskarna är en stor drivkraft” 18

MAGASIN 1866

Än så länge har Pieta Eklund precis kommit igång med sina läskurser. Förutom att titta på bibliotekariers roll i forskningsprocessen och i samarbete med forskare, vill hon även undersöka vilken betydelse bibliotek skulle kunna ha i forskningsprocessen. – Bibliotekets tjänster är i dag väldigt studentinriktade. Jag hoppas att mina forskarstudier ska kunna öka samarbetsytorna gentemot forskare under arbetets gång, men också att forskningen ska bidra till att utveckla bibliotekets forskarstöd. Hon tycker att bibliotekets kompetens skulle kunna utnyttjas i långt högre utsträckning och tror att många forskare saknar kännedom om allt som högskolans bibliotekarier faktiskt kan hjälpa till med. Det kan vara allt från att analysera publikationer när nya professorer ska anställas till att ta fram samarbetspartners eller hjälpa till att välja lämpliga tidskrifter för att publicera forskningsresultat. – Att utveckla stödet till forskarna är en stor drivkraft för mig. Nu har jag fem år på mig att bli mer kunnig och det känns fantastiskt kul, säger Pieta Eklund. ‹‹

MAGASIN 1866

PLATS FÖR INNOVATION ögskolans senaste samarbetsprojekt är efterlängtat och ambitiöst. – Det är en fråga om överlevnad, att innovationer förädlas i regionen och att företagen inte åker någon annanstans, säger Erik Bresky, utvecklingsledare för Science Park Borås och ny på jobbet sedan i somras. TEXT LINA

FÄRM

FOTO

PETER ANDERSSON

Erik Bresky leder utvecklingen av Science Park Borås.

En trappa upp i Textile Fashion Center ligger Erik Breskys nya arbetsplats – Science Park Borås. Det är sprillans nytt och ganska anonymt, vilket är helt i sin ordning. När verksamheten officiellt drar igång i januari, blir det ingen stor baluns. Det är innehållet, de olika aktörerna och projekten som ska synas, berättar Erik Bresky. Innan sommaren lämnade han det breda uppdraget som prefekt vid Textilhögskolan. Nu, som utvecklingsledare för Science Park Borås, vd för högskolans holdingbolag och processledare för Smart Textiles, är det fullt fokus på innovation. – De uppdrag jag har nu går in i varandra på ett naturligt sätt. Det känns helt rätt och väldigt stimulerande. Science Park Borås är efterlängtad, såväl från högskolans, stadens som regionens håll. Den ska bli ett paraply för innovation där entreprenörer, företag, forskare och samhälle kan mötas och där forskningen från institut och högskola kommer till nytta. Science parks är ett koncept som generellt innehåller tre delar: En inkubator där nya företag får hjälp att växa, ett företagshotell och en projektarena. I Borås finns redan en infrastruktur av det här slaget att bygga vidare på. Erik Breskys roll är att knyta ihop det hela. Science Park Borås är ett samverkansprojekt med flera aktörer som Borås Stad, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och högskolan. Tanken är att högskolan ska kunna profilera sig tydligare, bli bättre på att attrahera extern finansiering och att lösa samhällsproblem. – På lång sikt är det viktigt att Borås kan utvecklas, att det finns plats för morgondagens företag. Det är en fråga om överlevnad, att innovationer förädlas i regionen och att företagen inte åker någon annanstans, säger Erik Bresky. Vad är det då som ska profileras? Tre huvudområden är påtänkta: hållbar stadsutveckling, textil och välfärd. Här finns idag projekt och initiativ som Nedre Norrby och Waste Recovery. Dessutom finns Smart Textiles som är ett fungerande innovationssystem för textil förnyelse, där det bedrivs projekt som exempelvis tar fram textiler som renar vatten. Inom välfärd finns FoU Sjuhärad. – Det känns väldigt bra, att vi har något på gång här i Borås. Vi har förutsättningarna för att bli lyckosamma med en attraktiv miljö, starka aktörer och en positiv stad och region som ser möjligheterna i samarbeten. Jag har bara fått positiva reaktioner, det känns att det finns ett behov och en vilja av det här, hos alla olika aktörer, säger Erik Bresky. ‹‹

Science Park Borås är ett projekt mellan SP, Borås Stad och högskolan 20

MAGASIN 1866

”Det borde vara en självklarhet att alla utbildningar ska ha en koppling till hållbar utveckling”

foto fredrik hjerling

HÖGSKOLAN I BORÅS

Maria Wetterstrand, fristående grön samhällsdebattör och tidigare språkrör för Miljöpartiet, vid en föreläsning på den nya högtiden Days of Knowledge.

Värderingar nyckeln till lärande starkt förknippat med vilka värderingar och vilka relationer man har inom gruppen. Ska man designa ett sätt för att få information att flöda, då måste man först lära känna gruppen, säger forskaren Karin Dessne.

foto istockphoto

FÖR ATT STÖDJA en lärandeprocess bör mer hänsyn tas till de sociala strukturer och värderingar som finns inom en organisation. Det visar ny forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap. – Hur man tar till sig information i en grupp är

Billigare och säkrare börshandel MÅLET ÄR ATT MINIMERA risken och kostnaden för algoritmisk handel på börsen. Med hjälp av stora mängder historisk data letar Patrick Gabrielsson, doktorand i informatik, efter trading-modeller. Innan helautomatisk handel på börsen med en dator, den algoritmiska handeln, kom in i bilden analyserades marknaden manuellt. Utifrån analysresultaten kunde man sedan skapa trading-strategier. Nu gör datorn detta då forskningen inom Big Data har gjort det möjligt att analysera stora mängder data för att hitta intressanta mönster och komplexa samband.

840

Viktigt patientperspektiv elever i 20 klasser fick besök av en forskare under ForskarFredag.

ATT VIDMAKTHÅLLA och utveckla patientperspektivet är, i dagens tidspressade sjukhusvård, en utmaning. Elisabeth Lindberg, forskare i vårdvetenskap, har i samverkan med en vårdavdelning för äldre patienter, undersökt patientens delaktighet vid teammöten. MAGASIN 1866

ALLT FLER RÄDDAR LIV Många svenskar har övat hjärt- och lungräddning, HLR. Det är en av anledningarna till att dubbelt så många människor överlever hjärtstopp i dag jämfört med för 20 år sedan.

TEXT LINA

FÄRM FOTO CIPRIAN GORGA

– 30 kompressioner och två inblåsningar. Johan Herlitz visar förskollärarstudenten Jasmine Wallquist hur hjärtoch lungräddning går till.

MAGASIN 1866

et sorlar högt från entrén till Högskolan i Borås, studenter som nyss börjat terminen samlas med kursböcker i famnen. På väggen bredvid receptionen sitter en låda med grön skylt och texten hjärtstartare i stora bokstäver. Tre stycken finns utplacerade på högskolan, och Johan Herlitz, professor i prehospital akutsjukvård, intygar att hjärtstartare är omöjliga att misslyckas med; det är bara att lyssna och följa den inspelade rösten. Under sitt yrkesliv har Johan Herlitz sett sjukvården genomgå enorma förändringar, först som hjärt läkare på Sahlgrenska universtitetssjukhuset och sedan som forskare. På 70-talet var det fortfarande Räddningstjänsten som skötte ambulanstransporterna. Ramlade någon ihop på gatan då, var det brandmän som bemannade ambulanserna. Johan Herlitz ler och berättar att sjukvård nog inte var brandkårens första prioritet. Det var hans lärare Stig Holmberg som utbildade brandmännen, som till en början inte var jätteförtjusta.

”Tre miljoner människor har utbildats i HLR i Sverige” – Men när Stig pratade om hjärtat i termer av rör och flöden, då tyckte de att det var intressant, säger Johan Herlitz. 1990 började Johan Herlitz forska kring hjärtstopp. Hur gick det egentligen för dem vars hjärta stannat, hur många överlevde? Ingen visste. Tillsammans med sin lärare Stig Holmberg drog Johan Herlitz igång det som idag är ett nationellt kvalitetsregister. I Swedish Cardiac Arrest Register samlas data från alla fall av hjärtstopp i Sverige. Varje dag får fjorton människor hjärtstopp utanför ett sjukhus, runt om i Sverige. Det är med andra ord många liv som kan räddas. Av de drygt 5 000 som får hjärtstopp varje år, räddas dryga 500. Massutbildningen i HLR, som sker på många arbetsplatser, i skolor och föreningar, är en starkt bidragande orsak till att så många mer räddas i dag än i början av 90-talet. Johan Herlitz vision är att det ska vara lika vanligt att kunna HLR som att kunna simma, och utvecklingen är på god väg. – Tre miljoner människor har utbildats i HLR i Sverige, nu agerar folk. Dessutom kan du lära dig via en app eller video, istället för att gå en utbildning som förr tog tre timmar, säger Johan Herlitz, och bläddrar i förra årets rapport från sitt kvalitetsregister.

MAGASIN 1866

Den prehospitala vården handlar inte bara om hjärtstopp, utan exempelvis om tidigt omhändertagande vid stroke och hjärtinfarkt. – Det är ett ungt forskningsfält, och Borås är den enda forskningsorganisation som fokuserar på prehospital sjukhusvård. Det är viktigt att vi finns, säger Johan Herlitz.

Han läser högt från de viktigaste siffrorna: 1992 fick 33 procent av alla med hjärtstopp HLR, tjugo år senare var de 70 procent. Knappt fem procent levde en månad efter hjärtstoppet 1992, mot nära 11 procent 2012. Det är lätt att se i registret vad som fungerar och att jämföra regioner med varandra. Ingen vill se att de är sämre än någon annan. – Vid sekelskiftet hade Stockholm förskräckliga resultat, de hade hälften så stor överlevnadsgrad mot Göteborg. Det blev gråt och tandagnisslan när de lyfte den frågan, men politikerna lyssnade och de fick de resurser som de behövde, berättar Johan Herlitz.

Så funkar hjärtstartaren Kontrollera om tecken på plötsligt hjärtstillestånd finns: √ reagerar inte √ andas inte normalt

1. DRA

2. PLACERA

3. TRYCK

I överlevnadskedjan finns fyra länkar. Det handlar om att tidigt larma, att påbörja hjärt- och lungräddning, att tidigt använda hjärtstartare och att ge eftervård. – Tiden är en viktig faktor. Du kan ju ha haft bröstsmärtor i en timme innan hjärtat stannar, och därför ska man larma ambulans snabbt. Som läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset räddade han förstås många liv och hjärtan, det ingår ju i dealen. Det är något annat att rycka in i vardagen, som Johan Herlitz gjort tre gånger. I två av fallen gick det bra och personerna överlevde. En morgon 1995 satt Johan på pendeltåget från Lerum på väg till Göteborg, när personalen ropade på läkare. En man i 60-årsåldern satt och kippade efter andan. På den tiden var det ovanligt med mobiltelefon, men som tur var fanns det en telefon ombord. Johan Herlitz larmade SOS, och precis när han lagt på luren föll mannen ihop. Tillsammans med en barnläkare som också var ombord, började de göra hjärt- och lungräddning. När tåget kom in till centralen var ambulansen där och tog över. De gav elchocker, och mannen tittade upp direkt. Han blev helt återställd, och skickade julkort till Johan varje år. Men så åtta år senare, möttes

de igen. Johan Herlitz gick hjärtjour på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, på väg in till en patient med prostatacancer. – Är det du, Johan? frågade mannen. Han var döende. Johan Herlitz kallades in för att stänga av den inopererade hjärtstartaren som mannen fått efter att Johan hjälpt honom den där morgonen på tåget. – Jag minns allting som igår, säger Johan Herlitz om händelserna där han gripit in som privatperson. – Det är en stressande upplevelse, samtidigt som det är fantastiskt att kunna hjälpa till. Man ändrar ju verkligen en människas liv, säger han. Utvecklingen mot än bättre vård fortsätter. Hjärtstartare placeras ut på strategiska ställen i samhället. I Stockholm testas SMS-livräddare, alltså HLR-kunniga som frivilligt anmält sig till ett register. När det kommer ett larm om hjärtstopp kan larmcentralen se vilka mobiltelefoner som finns inom 500 meter från den drabbade personen, och kontakta dem. Nationellt pågår också ett test med att samtidigt som ambulans även larma räddningstjänst, som åker ut med hjärtstartare. – På så sätt är cirkeln sluten, menar Johan Herlitz. ‹‹

FAKTA HJÄRTSTARTARE Apparaten som används vid ett hjärtstopp och som ger en elektrisk strömstöt kallas i Sverige för hjärtstartare. En strömstöt genom hjärtat kan få hjärtats eget elektriska signalsystem att börja fungera igen. För allmänheten används ordet hjärtstartare. Inom sjukvården används ofta ordet defibrillator. Internationellt används ordet AED som står för Automated External Defibrillator. En hjärtstartare kan vara manuellt, halvautomatiskt eller automatiskt styrd.

MAGASIN 1866

Nicklas Salomonson är biträdande professor och docent i företagsekonomi vid Högskolan i Borås. Hans forskning berör områden som interaktion i tjänstemöten, negativa kundbeteenden och hållbar konsumtion. Han fokuserar i pågående forskning på olika aspekter av negativa kundbeteenden i branscher såsom kollektivtrafik, detaljhandel och vård och omsorg.

MISSNÖJDA KUNDER FARLIGA I konsumtionssamhället är kunden kung. Men när kunden blir missnöjd kan makten ta sig farliga uttryck. Nicklas Salomonson, biträdande professor och docent i företagsekonomi, har intervjuat anställda inom kollektivtrafiken i Västsverige, Skåne och Stockholmsregionen och mötte erfarenheter av hot, trakasserier och våld. TEXT ERIK

HOLMLUND

BILD

PETER ANDERSSON

”Ja, ett vanligt exempel i dag är ju att du blir spottad i ansiktet. Det är det sig då att hot och våld uppträder inom just kollektivtrafik? En väl passagerarna som känner sig illa behandlade för att de måste göra delförklaring enligt Nicklas Salomonson är att storskaliga lösningar rätt för sig. Så kontrar de med att spotta någon i ansiktet (…) och det är såsom masstransport av människor gör det svårare att möta individurätt vanligt att bli knuffad, knuffad in i vestibulen där du står innan de ella krav. Det blir oundvikligen en krock med föreställningen om att skall gå av.” (Man, 29 år, tågvärd) ”kunden alltid har rätt”. Kunder som är vana att kunna resonera sig Nicklas Salomonson har i sin forskning studerat typer av negafram till lösningar inom exempelvis detaljhandeln finner inom koltiva kundbeteenden inom kollektivtrafiken och vilka strategier som lektivtrafiken inte samma möjlighet att påverka sin egen situation. anställda använder för att bemöta besvärliga och potentiellt farliga – Branscher med storskaliga tekniska system kunder. Resultaten visar hur påtagligt arbetsmiljöprooch komplexa regleringar såsom kollektivtrafis blemet är. ken är exempel där kunden, inte i lika hög grad, HÆr sle˚n r a – Detta blir jobbigt i längden och innebär en ökad fØr kan räkna med anpassningar på individnivå. Det l stress för personalen. Det finns de som berättar att de ner til gör att man som kund kan känna sig maktlös ken plockar bort sina namnbrickor av rädsla att bli förföljda mar och därför börja protestera. Vissa går då över hem efter jobbet. Särskilt anmärkningsvärt är också att gränsen. ’’ så många av händelserna som de intervjuade berättar om ’’ handlar om ”vanliga” resenärer, det vill säga där beteenResultaten kommer Nicklas Salomonson att det inte beror på alkohol, droger eller uppenbara persondemonstrera för organisationer med anställda lighetsstörningar, säger han. inom kollektivtrafiken. De erfarenheter anställda har och de strateI interaktionen med en kund som bär sig illa åt finns det olika vägier som de använder sig av kan användas i internutbildning, något gar att gå. Vissa väljer att totalt ignorera en kund som agerar hotfullt. de anställda efterfrågar. Lyckade strategier, som interaktionsteknik, Andra väljer en mer auktoritär linje. kan stärka deras möjligheter att hantera och förebygga besvärliga si– Det kan fungera ibland, men det kan också trigga och elda upp tuationer. stämningen och få motsatt effekt än den avsedda. Under hösten kommer Nicklas Salomonson dessutom att arbeta med att analysera enkätsvar från drygt 2 000 anställda inom svensk Problemet är känt sedan en lång tid. Anmälningar om hot, våld kollektivtrafik. och trakasserier inom kollektivtrafiken har ökat och medierapporte– Det ska bli intressant att se om de resultat vi fått fram under ring vittnar om en utbredd problematik (se faksimil). Hur kommer intervjuerna kan generaliseras på nationell nivå, säger han. ‹‹ A EXTR

8 e

torsdag 17 juli

2014

av Se filmen andeln misshGT.se på

Här har busschauffören

03:43

Kvinnan, klädd

03:43

i rosa tröja, som

också kom

på bussen sig aggressivt på marken. 2uppförde ligger till föraren som

På filmen ser man

mannen.

Den kvinnliga

passa

i rosa 3 geraren,påklädd buss

tröja, sparkar ligger på chauffören som Foto: läsarbild marken.

ade betala med när de vägr chauffören m Fick inte åka sparkade på m Spottade och å när han d och sparkad p n Kungs auffören spotta Här blir bussch ärer att följa med på bussen frå nekar två resen nska nde. Jag blev ga backa. net sett något likna

Foto: Maria stEÉN

rutalt, säger vitt. – Jag har aldrig t var verkligen b tagen av det. Derg som blev vittne till händelsen Amanda Stenbe då spottade kvinnan

MAGASIN 1866

BEngt FÆlt, 68,

Göteborg: busschaufför, tråkigheter på Senast det var ungefär 14 bussen var för en kväll. En tiotiden dagar sen, vid uppträdde hotfullt. berusad person framför framdörren Han ställde sig passagerare och hindrade andra på linje 1 att gå på. Det händeBohus, på och mellan Ytterby Jag får inte Kungälvs busstation. så lyfta av någon, ur handgripligen prata sig det gäller att försöka slutade med att situationen. Det och boxade han muttrade något har anmält hän mig på axeln. Jag trafikledare. Tror delsen till min nånvart. inte att det leder

03:43

hur andra perso

4ner försöker mota bort den berusade

mer fram

och svart

Amanda Stenberg b . vittne till händelsen

Polisen: Det sker angrepp varenda dag

00:27

slitits ner på shorts

i röda av passageraren 1marken tröja.

på krimjouren sökningsledare och fortHalland, om händelsen sätter. man och en – Det var en spottade på kvinna. De gick i väg gick honom. När de efter honom. busschauffören tillbaka och Då gick mannen på slet ner busschauffören marken. kvinnan greps. Mannen och på tisdagspå med och Kvinnan släppte dock fortfai ansiktet, berättar innan 16-tiden 15. Det var strax på chauffören eftermiddagen, för förgripelse tumult utbröt Amanda Stenberg, tisdagen som station. vittnetblev upptakten till kalabarande misstänkt Mannen Det en buss vid Kungsbacka en bussen. tjänsteman. utanför mot en man och för våld mot lik och slagsmål i väg men han Två personer, anhölls misstänkt förgripelse gick på bussen – De två gick jagade bussresecentrum samt kvinna, som och på Kungsbacka aNdErs YlaNdEr tjänsteman att betala. När Sen ska ha vägrat nekade dem kom tillbaka Foto: en. Det var här , mot tjänsteman. runt bänkarna. Brottsplats ren utsattes för attacken. busschauffören ska de chaufförentag i busschauffören – Båda var alkoholpåverkade bussen sin Ljunggren. som busschauffö han med med att åka och hög- fick började slå honom och gående tillbaka sönder- säger polisen Ingrid uss hjälps han och ha blivit aggressiva var helt sen kom även man, som flera personer Hur gick det med b skjorta som ut, sparka honom, ljudda. såg ganska ledsen chauffören? de två perso- kvinnan och sparkade honom åt att slita bort. Busschauffören inte allvarpå riven, han Stenberg. – Han sa till mannen marken och är – Han skadades skador, lite skulle ringa berättar Amanda av händelsen. uppmuntrade befinner sig på ringa nerna att han betalade för hårt och helt avsliten. var ögonvittnet det chockad tröja är sin ligt, säger få Hon inte väg att att fortsätta, sett något lik- skrapsår ungefär. polisen om de man chauffören – Jag har aldrig av På filmen hör j”. Amanda Stenberg. sig. De fick inte blev ganska tagen aja skrika ”ajajaj jättemånga på nande. Jag verkligen brutalt. ”Det är förfärligt” åka Sparkade föraren – Det var inte var ganska det. Det var hotfulla redan på inte så mycket en det ganska Västtrafik har På gt.se finns bussen men där var med De var händelsen. film som visar många på centralen i och var bussen, så vi som satt information om att folk ger överfallet, där att det är Gothia Cup. Så det – Det är förfärligt Men sedan jätterädda. till och förser man hur sig på en bussförare. många som hjälptehär mannen orsakade det en kvinna Båda greps vad det var som varför har vi få bort den mottog laroch måttar en sökteslog busschauffören, säger om. Polisen i Halland aning som ingen spark met om händelAmanda Stenberg. Det är polisens mot ut sen strax innan ansvar att reda tisbussGjorde high five klockan 16 på det, säger Gunilla chaufatt mannen och dagen. maHon berättar Wicktor, infor fören, gett sig på buss– Han krävde kvinnan som ha gjort en så tör på Västtrafik. som de skulle chauffören ska Hon berättar de sprang att befinoch high five innan betala för sig chauffören Adrianna att ner sig kallad uppskattade Sandra resplatsen. Pavlica togs ur trafik på plats det på mar- från de inte, berättar Divinyi Polisen var snabbt adrianna.pavlica ten av dagen. ska ha gått ken. SamLjung- sandra.divinyi @gt.se Ingrid och busschauffören @gt.se tidigt i väg med patrullen.minuter kom gren, förunder35 attackeras – När det gått lev han av en

e 9

A EXTR

2014

en utsatt Bussförare är våldet mot yrkesgrupp och dem ökar. – Blir det en konfronta hänga tion kan smockan hot löst. Det blir verbala det ett och ibland blir säger fysiskt angrepp, polisens presstalesman Björ Blixter.

stenkastning, Laserattacker, och våldsamma passagerare busschaufförer verbala hot – våld, både får ta emot mycket psykiskt och fysiskt. dagligen att – Det händer olika enheter, chaufförer på och taxi bussar, spårvagnar av passagerare, blir angripna presstalesman säger polisens var m En busschaufför Björ Blixter. han i Bergsjön när laser. påverkade besköts med grön Angriparna ofta det dessi ögat att Han träffades ont Han berättar så att våldet och hade mycketdess utom verkar vara efteråt. Han höll av mot förarna ökar. hända alls. utom på att köra inte – Det borde vägen. händelsen jobb, ska jag Jag gör ju mitt när jag gör inträffade 2011. behöva bli hotad sig bussm I oktober i fjol mitt jobb, frågar utsattes busschauf förer för skjutningar chauffören vid med grön laser En Bengt Fält. Backa Kyrkogata. I just Väsoch förare träffades Detta tra Götaland blev illa skadad. är det mycket gjorde att busstrafiken kollektivtraförbi platsen fick vilket fik, läggas om. Björ Blixter m I början av 2014 ser som orsa- Björ Blixter. besköts en buss ken. chaufför med grön hundra chauf– Med många laser när han befann passagerare centrum. förer och många sig i Angereds ökar sansom är ute samtidigt Laserstrålen träffade Björ Blixter Buss nolikheten, säger som ger sig föraren i ögat. de och berättar att är påverkade trafiken förbi platsen en på förarna ofta stoppades under narkotika. stund efter detta. av alkohol eller passagem I mars i år kastades Orsaken till varför på upp och ger sig stenar mot bussar rarna brusar bus Hisingen. En av på förarna varierar.att bussen när sarna blev träffade – Det kan vara de kan ha Hjalmar och den passerade kommer för sent busschaufförBrantingsgatan. synpunkter på kan bli bråk Det Bussen fick skador. vid ens körning. på bussen m Bussen körde på mellan passagerare ett ansvar Majvik i Hjuvik man först och då har föraren Hisingen. Det det är lugnt och att se till att trodde var stenkast passagerare, vara fint för övriga ning visade sig säger Björ Blixter. skottlossning. blev m Busschauffören en Finns överfallslarmöverfallsattackerad med han har när Många bussar spackelspade i Hindås. körde bussen i larm. var de befinsig se vi skar kan Då Föraren – larmar. Då åker handen på spack ner sig när de hände kan. elspaden. Detta vi dit så fort vi och spåri våras. På många bussar dessutom kamevagnar finns inte hindrar de ror. Även om kan de fungera själva attacken Hisings Backa: som bevismaterial. ofta frågan busschaufför, Björ Blixter får rätt ofta är när man Det som händer vill ta om man ska ingripa Innan att nån full passagerare ser att någon attackeras. bussen. Nu senast man fråga sig med cykeln på man agerar bör om denna hände det i vad det är för person, om man kan Frölunda, är påverkad, och skadas. linje 94. att klara det utan som är Det var vid – En person är oerhört halv två på narkotikapåverkadingen fysisk natten, natt ett stark och känner riskfritt att mot lördag, för När jag påpekar inte smärta. Det är par månader sen. åka med blir de är att man rådet får ingripa, så att cykeln inte får avgöra det. på sina kompisar från fall till fall arga och ropar sina moppar. Sen Sandra Divinyi en som kommer på sandra.divinyi@gt.se mig, det är som kör de framför . maktdemonstration

TiDiGare aTTacker moT buSS cHauffØrer

Osama ElagOuz, 58,

”Hände senast för ett par månader sedan”

TEXTIL FRAMTID

››

Smarta textilier kan vara tyg som renar vatten med enbart solljus som energikälla, kläder som mäter EKG eller kläder som blir svala i extrem hetta. Det kan vara interaktiva material, medicinska hjälpmedel eller spektakulär design. Det metallstickade tyget på bilden är framtaget på en av fem maskiner som finns i världen. Det finns smarta textilier ute i handeln till nytta för allmänheten, andra är visioner som kan ge en glimt av hur framtiden kommer att se ut. Framtidens textilier förbättrar både människors vardag och ger fördelar för industri, sjukvård och miljö. Textilindustrin är på väg från tygleverantör till att vara en positiv kraft i samhällsutvecklingen. bilder anna sigge, ulf nilsson och jan berg

MAGASIN 1866

Smart Textiles, vid Högskolan i Borås, är ett innovationssystem för textil förnyelse. Här får forskare och näringsliv möjligheten att ta fram innovationer som bygger på textila processer. Fernando Seoane Martinez är en av forskarna inom Smart Textiles. Redan nu gör färdiga produkter nytta i samhället. Iförd en speciell skyddsdräkt för högtrycksrengöring rengör Jan Mellbladh fasaden på Räddningstjänsten i Borås. Denna dräkt har tagits fram för att skydda människor vid arbete med extremt höga vattentryck, upp till 3 000 bar – ett tryck som är så högt att det kan kapa av kroppsdelar som är oskyddade. Pyjamasbyxan, som är lika skön att ha på sig som vilken annan pyjamasbyxa som helst, underlättar vardagen för familjer där barn är sängvätare. Barnet kan alltid känna sig säker på att en enkel och diskret lösning finns om olyckan är framme. Samma teknik finns i en trosa med inbyggt skydd för kvinnor som lider av ansträngningsinkontinens.

››

MAGASIN 1866

Flera innovationer inom Smart Textiles riktar sig till sjukvården. Med de piezoelektriska fibrerna kan man skapa en töjsensor i form av ett vävt band, vilket möjliggör mätning av hjärt- och andningssignaler när bandet är fäst runt bröstet. Stentar används redan inom sjukvården för att vidga förträngda blodkärl. En stickad stent går att repa upp och ta bort när väl blodkärlet har vidgats och läkt. Ett bandage med visuell guidning är framtaget för att underlätta för sjukvårdspersonal att linda med samma tryck. Oavsett vem som lindar så blir resultatet detsamma. Den grå dräkten är ett hjälpmedel för personer med spasticitet. Spasticitet innebär stela, spända och värkande muskler och felaktiga reflexer. Det är ett vanligt symptom vid CP och stroke. Dräkten hjälper musklerna hos dessa personer att slappna av, utan de biverkningar som traditionella behandlingsalternativ har medfört.

››

MAGASIN 1866

›› Bakom snygg design gömmer sig en djupare tanke. Lisa Fredin, student på Textilhögskolan, har tagit fram en klänning som ändrar färg när det är kallare än 15 grader. Färgförändringen kan komma till nytta i miljöer där man behöver få en visuell signal om temperaturskillnader. Malin Bobecks examensarbete är ett jacquardvävt möbeltyg. Det är vävt med optiska fibrer i kombination med traditionella garner. De optiska fibrerna avger ett sken när de är kopplade till en ljuskälla. Smarta textilier kan också användas för att skapa musik. Genom att använda textila råmaterial kan textila musikinstrument bildas.

MAGASIN 1866

Smart Textiles ger en glimt av framtiden. Här skapas visioner. Studenter på Textilhögskolan – Amanda Lillieroth, Oliwia Fridlund, Linnea Bryngelsson och Eva Steinbeisser – skapade en brudklänning för ett bröllop i rymden.

MAGASIN 1866

ge foto anna sig

HÖGSKOLAN I BORÅS

”Fler får upp ögonen för den forskning vi ägnar oss åt på Högskolan i Borås” Malin Sundström, handelsforskare, en av 58 kandidater som har blivit nominerade till Handelns mäktigaste av tidningarna Icanyheter och Market, om vad det innebär att vara nominerad.

Effektivare IT-utveckling I PRINCIP ALLA FÖRETAG arbetar med IT för att bli mer effektiva. Men det kommer med en kostnad – systemen är ofta komplexa och tar mycket tid och resurser att förvalta. Hannes Göbel, doktorand i informatik, har undersökt vad man bör tänka på när man utvecklar olika IT-system inom IT Service Management (ITSM), som är en processorienterad strategi med fokus på att leverera tjänster till kunder i stället för teknik.

miljoner kronor har Gunnar Ivarson donerat till Stiftelsen för hållbart samhälls byggande. Pengar som kommer att göra stor skillnad inom området byggteknik.

foto maja gunn

Högskolan når ut med sin forskning Nytt genusperspektiv på kläder VAD HÄNDER med en man i feminina kläder? Med avhandlingen ”Body acts Queer” undersöker Maja Gunn, forskare i textil och mode, kläders performativa och politiska funktion. Hon väcker tankar kring kroppsuppfattning och genus. Hennes avhandling rymmer något som kallas performativ designforskning. Det är ett mångfasetterat begrepp men för Maja Gunn betyder det att hon jobbar utifrån en kombination av iscensättningar och genusperspektiv.

PÅ BARA ETT ÅR har antalet publicerade vetenskapliga artiklar från Högskolan i Borås ökat med närmare 30 procent. Det visar Vetenskapsrådets fördelningsunderlag för 2015. 144 vetenskapliga artiklar från Högskolan i Borås har publicerats hittills under 2014. En stark siffra, som gör lärosätet till en av de allra mest produktiva högskolorna i landet. – Vi går åt rätt håll och det känns bra att vi når ut med vår forskning inom så många områden, säger vicerektor, Jenny Johannisson. MAGASIN 1866

! e r a k s r o f j e H

MIN VARDAG

ELISABETH FEUK-LAGERSTEDT Är lektor i biomedicin Doktorerade 2006 i mikrobiologi l Började undervisa på Vårdhögskolan i Borås 1988, då den var landstingsägd, och har varit kvar sedan dess (1999 blev Vårdhögskolan i Borås till en institution vid Högskolan i Borås). Undervisar sedan 2000 i bioteknik på grund- och avancerad nivå. l Tycker om att göra långresor och var senast på Galápagosöarna. Väljer hellre att spara ihop till en långresa då och då än att lägga pengarna på annan konsumtion. l Har återupptagit fågelskådning som hobby, något som hade legat i träda i många år. l l

FAVORITREDSKAP Petriskål med agarplatta, som används för att odla bakterier i.

”Vi vill göra biogas av kycklingfjädrar” Elisabeth Feuk-Lagerstedt hade inte tänkt bli lärare, men att hon ville arbeta i laboratoriemiljö stod klart ganska tidigt. Nu undervisar hon bland annat blivande ingenjörer i de ämnen som ligger till grund för biotekniken. Vid sidan av det försöker hon förmå bakterier att bryta ner överblivna kycklingfjädrar så att vi ska kunna göra något användbart av dem. Varför blev du forskare?

– Man kan säga att jag har glidit in i det successivt och det ena har lett till det andra. Jag har gått en ganska lång väg som började med att jag kompletterade mina gymnasiebetyg med kvällskurser. Sedan har jag arbetat med undervisning och nappat på erbjudanden om att läsa vidare och börja forska. Men forskningen har alltid skett vid sidan av mitt vanliga jobb, så jag tog tio år på mig att doktorera. Har du någon förebild i forskarvärlden?

– Nej, det har jag inte. Men jag får massor med input från människor i min omgivning som har mycket idéer inom resurs återvinning. Vi har en kreativ och öppen stämning i forskargruppen på jobbet, och vi spånar idéer både i arbetssammanhang och på kafferaster. Som liten var jag mycket fascinerad av Marie Curie. Kanske att mitt tidigt väckta intresse för naturvetenskap kom från att ha läst om henne. Du forskar inom bioteknik – kan du förklara vad det handlar om?

MAGASIN 1866

MIN ARBETSTID PÅ EN SKALA 50% 20%

Undervisning Forskning

30% Övrigt (utbildningsledare, bihandledare till en doktorand, labansvar, utbildningsutskott med mera) – Ja, vi vill hitta vägar att ta hand om olika typer av avfall, till exempel kycklingfjädrar. Det finns massor av kycklingfjädrar som spill från kycklingfarmer världen över. Vi vill använda en mikroorganism som producerar ett enzym som bryter ner den typen av protein som fjädrarna består av. Om kycklingfjädrarna kan brytas ner till mindre enheter skulle vi till exempel kunna göra biogas av dem. Hur långt har ni kommit?

– Jag samarbetar med en forskare från Algeriet, Soltana Fellahi, och vi har nu isolerat en bakterie som producerar rätt typ av

keratinas, som enzymet heter, och som kan bryta ner kycklingfjädrar snabbt. Nu ska vi kartlägga bakteriens DNA, för att hitta den gen som styr enzymproduktionen. Detta kan förhoppningsvis leda till en storskalig produktion av enzymet. Vi har fått anslag från Sparbanksstiftelsen Sjuhärad för den här forskningen. Vad är det bästa du har gjort i ditt arbete?

– Det är att inspirera studenterna så att de blir intresserade av bland annat mikrobiologi. Att förklara cellens liv och hur vi genom bioteknik kan använda oss av detta. När jag var ung ville jag absolut inte bli lära re, men efter att ha fått handleda studenter i mitt jobb som biomedicinsk analytiker tänkte jag om. Nu är jag mycket intresserad av undervisning! Vilka fördomar stöter du på om forskare?

– Jag har aldrig märkt någon fördom alls mot forskare, i alla fall inte på min nivå inom den professionsanknutna forskningen. Vad gör du på fritiden?

– Då är jag ute mycket. Jag gillar natur, fågelskådning och att resa. Så det blir långa promenader, utflykter till någon ö i Göteborgs skärgård och många resor. Senast var jag på Galápagosöarna, och nu planerar jag för nästa långresa. text och foto lena m fredriksson

1 709 500

Rektor Björn Brorström efter att Textilhögskolan beviljats en forskningsansökan om 35 miljoner kronor och 15 nya doktorandtjänster under fyra år.

kronor från Sparbanksstiftelsen Sjuhärad går till 2014 års bidragsmottagare. Pengarna fördelas till nio forskningsprojekt.

ETT VANLIGT LINNE med integrerade sensorer kan i framtiden mäta andningen och på så sätt minska antalet sjukhus besök. Li Guo, forskare i textil och mode, är nära lösningen.

foto rebecca lindholm

HÖGSKOLAN I BORÅS

Sensortröja kan ersätta sjukhusbesök

foto la rs arda rve

”En bekräftelse på hög kvalitet!”

Så kan biologiböcker bli bättre VAD VILL LÄROBOKSFÖRFATTARNA säga och vad uppfattar eleverna? Maria Ferlin, forskare i naturvetenskap med inriktning utbildningsvetenskap, har studerat hur biologisk mångfald presenteras i läroböcker. Hennes forskningsresultat kan bidra till en utveckling av framtida läroböckers innehåll.

Grön plast tar plats på sjukhus

Kollaboratorium gynnar samarbete

NY FORSKNING ska bana väg för användning av grön plast inom den offentliga sektorn. Det innebär att plastens ursprung inte är olja utan gröna material som växter. Det nya projektet ”Bioetanol, bioeten och biopolyeten” ska utveckla cellulosa och olika avfallsströmmar med syftet att producera etanol, eten, polyeten och grön plast.

BIBLIOTEKS- OCH informationsvetenskap (B&I) är en disciplin som inte har någon stark tradition av vetenskapligt samarbete. I sin forskning undersöker Monica Lassi om ett kollaboratorium möjligen kan förändra den traditionen. Ett kollaboratorium är en teknisk lösning där du kan lagra och dela med dig av dokument och forskningsresultat. MAGASIN 1866

NAMN OCH NYTT ››

NY PROFESSOR INOM BYGGTEKNIK Från och med den 1 september är Staffan Svensson ny professor inom byggteknik på Högskolan i Borås. Från Lund till Vancouver, från Vancouver till Danmark och nu Borås. Det har blivit många arbetsplatser för Staffan Svensson. Men det hela började på Lunds Universitet med civilingenjörsutbildning och en doktorsexamen i konstruktionsteknik. Genom stipendium blev det senare ett år med forskning på UBC, University of British Colombia. Därefter headhuntad till AAU, Ålborg Universitet och sedan vidare till DTU, Danmarks Tekniska Universitet i norra Köpenhamn och nu tillbaka till Sverige och Högskolan i Borås. Hur kommer det sig att du valde Högskolan i Borås?

– Jag blev uppringd för cirka ett och ett halvt år sedan, från dåvarande Ingenjörshögskolan, där de berättade om en nysatsning på forskning inom bygg. Jag tyckte det lät spännande att vara med på en så stor satsning från start. Utmaningen att bygga upp något nytt är svårt att motstå för en byggare, därför hamnade jag här på högskolan. Vad kommer du att arbeta med? – Jag kommer att forska inom byggnadsmaterial och konstruktionsteknik. Vi håller på att bygga ett laboratorium just nu, där jag med flera kommer att hålla till. Samtidigt ska jag arbeta med den vetenskapliga kvaliteten på utbildningarna inom bygg. Studenterna kommer just nu mest se mig under deras examensarbeten. Jag har än så länge hållit en föreläsning här på högskolan, det var första gången text annie klasén jag föreläste på svenska på 13 år.

Staffan Svensson

Disputationer vid Högskolan i Borås maj–november 2014 Magnus Hagiwara

Monica Lassi

computerised decision support system for use in prehospital care Martin Bohlén Computational Studies of Poly (vinylidene fluoride) Mofoluwake Ishola Novel Application of Membrane Bioreactors in Lignocellulosic Ethanol Production: Simultaneous Saccharification, Filtration and Fermentation (SSFF)

socio-technical approach to the design of a collaboratory for library and information science Rachma Wikandari Effect of fruit flavors on anaerobic digestion: inhibitions and solutions Sepideh Olausson Intensivvårdsrummets betydelse för vårdande och välbefinnande – patienters, närståendes och vårdpersonalens perspektiv

det kan bli en färdig produkt och hur vi kan skydda resultaten på vägen så att ingen annan snor dem. På vilket sätt har forskarna nytta av dig? – Som forskare är det fantastiskt att få se sina egna forskningsresultat resultera i en produkt eller en tjänst som används i samhället, det vet jag av egen erfarenhet. Kommer de till mig först så kan jag hjälpa dem att paketera resultaten så att de kan publicera sig vetenskapligt och delta på konferenser men utan att förlora ägande rätten till sina resultat. Jag hjälper dem att se till att resultaten kommer samhället till nytta samtidigt som de själva har kontroll över processen.

Vad har du arbetat med tidigare? – Jag har jobbat som innovationsrådgivare på Göteborgs universitet, på det som nu heter Forsknings- och Innovationskontoret. Innan dess hade jag två olika forskartjänster vid Göteborgs universitet och i ett medicintekniskt företag. Dessutom har jag drivit egen firma som konsult i innovationsutveckling, med kunder både inom akademin och i utvecklingsföretag. Vad gör du på fritiden? – Jag sjunger i några körer och skjuter pistol, dock inte samtidigt. Jag är också ganska händig och gillar att snickra och fixa saker.

Doktorsavhandlingar vid Högskolan xxxx collaboration: Exploring a Development and evaluation of a i Borås Facilitating

Elisabeth Lindberg Tid för vårdande möten Faranak Bazooyar Molecular-level Simulations of Cellulose Dissolution by Steam and SC-CO2 Explosion Karin Dessne In a world of values and views: information and learning activities in a military setting Linda Åhlström Improving Work Ability and Return to Work among Women on Long-term Sick Leave Maria Ferlin Biologisk mångfald i läroböcker i biologi

… Stefan Dahlin, ny innovations rådgivare vid det nyinrättade Grants and Innovation Office (GIO) vid Högskolan i Borås.

foto privat

Hallå där …

Vad jobbar du med? – Forskare av i dag arbetar inte enbart för sin egen nyfikenhets skull. Finansiärerna kräver att forskningen ska komma till nytta för allmänheten. Så när forskaren har ett forskningsresultat kan vederbörande komma till mig så kan jag hjälpa till att ta reda på hur det kan komma till nytta, hur 38

MAGASIN 1866

text anna kjellsson

Studentens lärande i centrum Bildning vill våra studenter ha mer av. Det visar workshops som vi haft vid Högskolan i Borås kring ämnet studentens lärande i centrum. Det är också något som Sveriges förenade studentkårer (SFS) efterlyser under rubriken Utbildningens användbarhet (2013). ”Utbildningens användbarhet och förberedelse för arbetslivet ska vara en viktig aspekt i granskningarna”, blev också en av utgångspunkterna när utbildningsdepartementet i april 2014 gav i uppdrag att utreda systemet för kvalitetssäkring av högre utbildning. Detta bekräftar skenbart det begrepp som SFS satt på kartan men det är inte självklart att man i departementsunderlaget verkligen avser en bredare bildningsansats. SFS däremot är tydliga i sin formulering: ”Bildande aktiviteter utvecklar förmågor som är användbara på arbetsmarknaden, men också för varje individ i egenskap av samhällsmedborgare och intellektuell varelse.” Och fortsätter: ”Bildning är därmed en central och oersättlig del av SFS definition av en användbar utbildning.” Att ta den som vill utbilda sig på allvar är en lärdom som Bertolt Brechts text Legende von der Entstehung des Buches Taoteking auf dem Weg des Laotse in die Emigration förmedlar. Den skrevs på 30-talet i Tyskland och handlar om hur boken ’Taoteking’ kom till när Laotse emigrerade på grund av av de oroliga tiderna: En tulltjänsteman stoppar den gamle läraren vid gränsen. Pojken som leder den oxe som den gamle färdas på avslöjar för tullaren att den gamle är en lärd man. ”Har han kommit fram till något?” vill tulltjänstemannen veta. ”Ja”, svarar pojken, ”att mjukt vatten i rörelse med tiden segrar över den mäktiga stenen. Du förstår, det hårda är underlägset.” Tulltjänstemannen ber den gamle att stanna och låta pojken skriva ner hans visdom. Han erbjuder dem husrum i sju dagar och under den tiden dikterar läraren sina 81 ordspråk. Brechts text berömmer den lärde för att han delat med sig sin kunskap, men främst beröms den enkle tulltjänstemannen för att han avkrävde den lärde sin visdom. Det är det som är avgörande. Högskolesektorn har all anledning att lyssna på studenterna. De vill ha en utbildning som är användbar på arbetsmarknaden och som ska stärka deras roll som samhällsmedborgare och intellektuella personer. Det är också en viktig utgångspunkt för utbildningarna vid Högskolan i Borås, där vårt mål är att sätta studentens lärande i centrum.

Martin Hellström

exit prorektor

Högskolan i Borås

MAGASIN 1866

Forska för resten av livet. Det ska vara meningsfullt att leva även när man blir äldre. På Högskolan i Borås pågår forskning inom flera områden. Ett av dem är Hållbar vårdutveckling. Här undersöker man bland annat om det finns levnadsmönster som kompenserar för genetiska förutsättningar så man uppnår en hög ålder i gott välbefinnande. På hb.se kan du läsa mer om Hållbar vårdutveckling och våra andra forskningsområden.

Aktuella forskningsprogram:

SMART TEXTILES

WASTE RECOVERY

F:3 FASHION, FUNCTION, FUTURES

SMS SOCIAL MEDIA STUDIES

RCIW RESEARCH AND CAPABILITY IN INCLUSION AND WELFARE

ÅLDRAS, LEVA, LÄRA

PREHOSPITAL VÅRD

LÄRANDE, LEDARSKAP OCH ETIK

MAGASIN 1866

SIIR SWEDISH INSTITUTE FOR INNOVATIVE RETAILING