1866 forskningsmagasin Högskolan i Borås nr2 2017

Vi är redo för uppdraget att starta utbildningen av framtidens poliser.

AKTUELLT

PERSONLIGT

FOKUS

Välkommen till Sverige! ”Konfektion 4.0” öppnar för mer textil kompetens.

Från Wagga Wagga till Borås. Anne­ maree Lloyd leder ban­brytande forsk­ ning om integration.

Konstnärlig grundforskning kan sätta scenen för framtiden.

NU! HB.SE/POLIS

STARTPUNKT FÖR FRAMTIDENS POLISER

2 2017

NUMMER 2 2017

2

47

LEDARE

AKTUELLT

Nästa nummer

Högskolans ansvar kanske viktigare än någonsin

Ett magasin från Högskolan i Borås med fokus på forskning.

Ansvarig utgivare Annie Andréasson Redaktörer Anna Kjellsson Solveig Klug Kontakt kommunikation@hb.se hb.se/1866 Produktion Yellon, yellon.se Tryckeri Responstryck, Borås Papper 115g/170g Arctic volume white Upplaga 4 000 ex med två nummer per år Magasin 1866 har tilldelats issn 2001-8274

Som lärare och forskare i redovisning och informationsgivning är fakta ett starkt ­honnörsord. Redovisning av fakta är grun­ den för tolkning och analys och för att kunna ta ställning till olika utvecklingsalternativ.

Baserat på fakta debatteras möjligheter och risker. Redovisning av fakta är grunden för tillämpning av ett robust system för besluts­ fattande och resursfördelning. Det är ­mycket problematiskt när samhällsaktörer ifrågasätter redovisade fakta och begrepp som alternativa fakta och faktaresistens uppstår och tillämpas. Det är djupt proble­ matiskt om samhällsdebatten inte kan vila på en ­gemensam samsyn om saker och tings tillstånd.

Vi har inom högre utbildning och forsk­ ning ett stort ansvar i sammanhanget. Dels handlar det om att i alla sammanhang vara föredömen i redovisningen av våra utgångs­ punkter, metoder och resultat, dels om att 1 8 6 6 M AGAS IN

Konsten att få med 13 företag i ett forskningsprojekt om IT Ett långvarigt uppbyggt nätverk inom både indu­ stri och offentlig sektor borgar för ett starkt för­ troende för den forskning inom området it och service management (itsm) som bedrivs vid Hög­ skolan i Borås.

Text Solveig Klug Foto Mostphotos

Tillsammans med 13 företag genomförs under fyra år forsk­ ningsprojektet ”Datadriven innovation”. Det handlar om ­strategisk användning av data och analys för att förbättra eller främja nya processer, produkter, tjänster och marknader.

– Samverkan är både en förutsättning och ett kriterium för detta långsiktiga projekt, säger projektledare Stefan Cronholm, professor i informatik.

Han förklarar att forskargruppen har byggt upp ett för­ troende hos företagen som nu har förväntningar på dem, bland annat för att företagen själva står för 50 procent av ­projektets finansiering. En byggsten är itsm-konferensen som högskolan arrangerar varje år.

– Vi strävar efter att ha hög kvalitet på konferensen. Då ­bygger vi relationer med företag, vilket har lett till att vi nu har cirka 50 företag i vårt nätverk. Tanken är att företagen ska vara aktiva i projektet och samarbetet fungerar utmärkt. Det här projektet är verkligen ett samarbete i dess rätta bemärkelse, och det är själva samarbetet som är utgångspunkten, säger Stefan Cronholm.

I nästa nummer får vi veta mer om nyckeln till framgångsrik samverkan mellan forskning och näringsliv. ■

vara aktiva i samhällsdebatten. Forskare och lärare förekommer idag alltför sällan i den pågående debatten. Viktig kunskap och viktiga perspektiv riskerar att stanna inom akademin och enbart publiceras i veten­ skapliga journaler med begränsad spridning och påverkan. Vi behöver bli ännu mer ­öppna, vilket kan stimuleras genom att visat intresse för det omgivande samhället och samhällsutvecklingen premieras bättre vid akademiska anställningar och befordringar och då på bekostnad av publicering i veten­ skapliga journaler av begränsad betydelse.

Forskningsmagasinet 1866 har som syfte att på ett tillgängligt sätt sprida information om och från den omfattande forskning som bedrivs på högskolan. Jag tycker att vi lyckas rätt väl.

Björn Brorström Rektor vid Högskolan i Borås

Omslag Nummer 2 2017 Foto Anna Sigge Doktoranden Linnea Bågander bedriver konstnärlig grund­ forskning där hon bland annat förlänger kroppens vinklar med stavar. s20–25 1 8 66 M AGAS I N

3 INNEHÅLL

Innehåll Nummer 2 2017 FOKUS

s20–25 Nyfikenhet tänjer tankens gränser. Doktoranden Linnea Båganders konstnärliga grundforskning kan leda till de mest oväntade resultat.

s26–32 PreHospen – förkämpar för tidig vård. Forskningen förbättrar a­ mbulanssjuksköterskornas vardag och gör personalbristen till en akut politisk fråga.

PERSONLIGT

s6–13

Tillgänglig information – nyckeln till integration. Banbrytande ­professorn Annemaree Lloyd studerar hur flyktingar kan komma in i samhället via biblioteken.

s34–36 Järnkoll på hjärnmyter. Docenten Anita Norlund slår hål på neuro­ myterna på grund av de allvarliga konsekvenserna för lärare och elever.

Oerhört ­provocerande tycker en del.

AKTUELLT

s5

Redaktören tipsar. Högskolan i Borås var naturligtvis på plats i Almedalen.

s14–17 Migrationen kan gynna svensk textilproduktion. Alltifrån fabriksägare till skräddare har kommit till Sverige de senaste åren – ”Konfektion 4.0” har undersökt hur kompetensen kan tas tillvara.

s33

Regionen under lupp. Professorn Rolf Solli har tillsammans med ett tiotal forskare granskat den politiska organisationen i Västra Götaland.

s38–41 Öppet för alla. Men till vilket pris? Högskolans sakkunniga diskuterar utmaningarna och möjligheterna med Open Access för publikationer och forskningsdata.

s42–43 Forskning visar vägen för framgångsrika företag. Medarbetare med möjlighet att påverka tar ansvar och skapar hållbara, lönsamma ­organisationer.  s14–17 Anna-Karin Reis och Ulrika Nilsson projektleder förstudieprojektet ­”Konfektion 4.0” som undersöker hur ­Sverige kan få ny textil kompetens.

s44

Utblick. Professorn Mohammad Taherzadeh reflekterar över hur ­högskolans kunskap om resursåtervinning tacklar världens behov av hållbar energi.

s46

Framsteg och framgång. Högskolans första hedersdoktor och de senaste disputationerna.

186 6 MAG A SIN

4 AKTUELLT

ForskarFredag 2017 Den 29 september är det ForskarFredag.

Runt om i hela Europa erbjuds tiotusen­ tals aktiviteter som ska visa hur spännande och kul forskning är. Och att forskare är vanliga människor med ovanligt spännande jobb. Högskolan i Borås deltar med akti­­vi­ teter och evenemang såsom Låna en fors­ kare, Forskar Grand Prix, Forskarcafé ­Special och besök på högskolan.

Läs mer om vad som händer på hb.se i kalendariet.

Skolavslutning i kyrkan stark tradition bland svenska folket Allmänheten vill inte förbjuda skolavslut­ ningar i kyrkan. Trots att frågan drivs på av myndigheter och politiker. Det visar en ny analys av som-institutets statistik gjord av Viktor Aldrin, forskare inom ämnes­ didaktik. Påståendet som finns med i som-institutets nationella undersökning handlar om svenska folkets inställning till att förbjuda skolavslutningar i kyrkan.

– Det viktigaste resultatet är att svenska folket inte vill ha ett förbud. Hela 78 pro­ cent vill ha kvar möjligheten att fira skol­ avslutning i kyrkan, säger Viktor Aldrin.

MAG A SI N 1866

Patienter i intensivvård mår bättre med dygnsanpassat ljus Ljusmiljön inom intensivvården på­ verkar hur patienterna mår – också ett år efter avslutad sjukhusvistelse, visar ny forskning. Med dygnsanpas­ sad belysning främjas hälsan även för patienter som knappt är vid ­medvetande när de tas in för vård.

– Patienter vårdade i vårt experi­ mentrum uppvisade en signifikant bättre självskattad återhämtning efter

tolv månader jämfört med patienter i kontrollgruppen. Jag påstår inte att allt hänger på ljuset men här finns en indikation och ett tydligt fynd att jobba vidare med, säger Marie Engwall, ny­ ligen disputerad i vårdvetenskap och hälsa vid Sahlgrenska akademin och univer­sitetsadjunkt på Högskolan i Borås.

Patentets roll i vetenskaplig kommunikation undersöks Hur tillförlitlig och relevant informa­ tion kan spridas på ett effektivt sätt är en central fråga för forskarsamhället, såväl som för övriga världen. Björn Hammarfelt, forskare vid Biblioteks­ högskolan, ska tillsammans med fors­ kare från flera olika lärosäten och ­organisationer studera patent ur ett informationsvetenskapligt och histo­ riskt perspektiv, för att kunna belysa

hur de kan ha påverkat idéutveckling inom forskningen.

Projektet finansieras av ett av ­Europeiska forskningsrådets mest prestigefulla anslag, erc Advanced Grant och är en del i ett större infor­ mationsvetenskapligt projekt, ­”Patents as Scientific Information 1895-2010” (passim) som startar i höst.

5 REDAKTÖREN TIPSAR

På plats i Almedalen Högskolan i Borås deltog på den Västsvenska Arenan under Almedalsveckan i Visby. Vi är med där för att det blir allt vikti­ gare att synliggöra regionala perspektiv på nationell nivå och inte enbart för politiker utan även för intresseorganisationer och branschförbund.

Anna Kjellsson Kommunikatör vid Högskolan i Borås och redaktör för 1866

Västsvenska Arenan är en sammanslut­ ning där åtta parter samarbetar genom att under Almedalsveckan lyfta frågor ur ett västsvenskt perspektiv men med ­relevans för hela Sverige. Det ger möjlig­ het till diskussion och möte med besluts­ fattare och politiker på internationell,

nationell och lokal nivå, men det är ­också en viktig plattform för uppstart av fortsatt påverkansarbete under reste­ rande del av året.

Parterna är Chalmers, Göteborgs Stad, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst, Västra Götalandsregionen och Västsvenska Handelskammaren.

I år arrangerade högskolan sju semi­ narier, varav fem egna och två tillsam­ mans med andra arrangörer. Missade du dem kan du se alla seminarier i sin helhet på högskolans webb.

Högskolan var också med och höll i en ”Akademikväll med quiz” och dessutom tillkännagavs 2017 års Sociala medier-­ pris på 100 000 kr. Flera av högskolans forskare och andra medarbetare var dessutom med i paneler, seminarier och utställningar ­utanför högskolans regi. ■

Seminarierna • Medborgarskap i det digitala samhället – hur då då?

• Vad ska konstnärlig grundforskning vara bra för?

• Är textilier som räddar liv och som bygger infrastruktur Sveriges nästa tillväxtraket?

• Agenda 2030 – genomförbart eller en ­utopi?

• Kan komplex simuleringsträning öka ­patientsäkerheten?

• Hur kan den svenska skolan stärkas med forskningens hjälp?

• Har universitetslärare den akademiska frihet som behövs?

LÄS MER på hb.se/almedalen 186 6 MAG A SIN

6 PERSONLIGT

MAG A SI N 1866

Annemaree Lloyd

 Annemaree Lloyd ­fokuserar på hur flyktingar tar till sig information i ett nytt hemland.

Är: Professor vid Bibliotekshögskolan och Sektionen för biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås.

Drivkraft: Att studera hur människor i olika kontexter och sammanhang tar till sig och tillgodoser sig information.

Bor: I Borås och Wagga Wagga i Australien.

Familj: Make och tre vuxna barn.

Favoritbok: Cloudstreet av Tim Winton.

Favoritfilm: Love Actually.

Bästa plats i Sverige: Vid havet.

Bästa plats i världen: Där min make är.

Tillgänglig information – nyckeln till integration Annemaree Lloyd är professorn som rest från andra sidan jorden för att jobba på Högskolan i Borås. Här ägnar hon sig åt ban­ brytande forskning inom biblio­ teks- och informationsvetenskap.

Hennes drivkraft är att finna in­ sikt och kunskap om hur infor­ mation kan främja flyktingars integrering i samhället.

Text Gabriella Fäldt Foto Anna Sigge

Solen har hittat till högskolan. Den bry­ ter genom lätta moln, temperaturen ­stiger och studenter dricker sitt morgon­ kaffe utomhus. Annemaree Lloyd, pro­ fessor i biblioteks- och informations­ vetenskap, möter upp utanför Textile Fashion Center med solen i ögonen.

– Sverige är så vackert sådana här ­dagar, och då längtar jag efter att vara ute och pyssla i trädgården, säger hon med ett leende.

Trädgården hon syftar på finns på andra sidan jordklotet, i Wagga Wagga i Aus­ tralien där hon också har sin familj och sitt hus. Men sedan 2015 är hon även bosatt i Borås. Här har hon fokus på att forska kring hur flyktingar tar till sig ­information och navigerar i ett nytt hemland – samt kring vilken roll folk­ biblioteken spelar för integrationen.

– Utöver min forskning på plats i ­Borås är jag involverad i många olika projekt, reser runt mycket och pratar med många olika människor. Integra­ tion och flyktingfrågor är högaktuella ämnen nu så där är vi rätt i tiden, ­berättar hon.

Vi har valt ett café som intervjuplats och Annemaree Lloyd beställer en kopp svart te och slår sig ner vid ett fönster­ bord. Hon konstaterar att detta ”fikan­ de” är den största skillnaden mellan hennes australiensiska vardag och den nya svenska.

– Jag tycker väldigt mycket om Sverige, och Högskolan i Borås är en oerhört ­dynamisk miljö att vistas i. Det är enormt spännande att vara del av en

högskola som hela tiden utvecklas och växer. Jag trivs här och kommer att ­stanna så länge det finns bränsle till min forskning och det fortsätter att kännas utmanande och intressant att vara kvar.

Högskolan har ett mycket gott rykte ­internationellt, vilket var anledningen att jag sökte mig hit. Här finns en tydlig vision om framtiden – det bådar gott.

Sociologi och arkeologi är hennes bak­ grund, och hon har alltid intresserat sig för relationer mellan människor och hur de tar till sig information i olika kontex­ ter. Tidigare har hon studerat hur olika yrkesgrupper, såsom brandmän, sjuk­ sköterskor och ambulanspersonal, lär sig sina yrken.

– All min forskning har samma grund.

Den handlar om hur man tar till sig och hittar relevant information. Framför allt är det viktigt för mig att beakta att all information inte nödvändigtvis förmed­ las som skrivna ord utan även kan utgö­ ras av kroppsspråk. Därför är det viktigt att inte bara läsa utan även att se och lyssna in information.

186 6 MAG A SIN

8 INTERVJU

Forskargruppen har talat med flyktingar som varit i Sverige mellan tre månader och två år.

Bland annat har de identifierat information om boende, jobb, aktiviteter och utbildning som allra viktigast.

MAG A SI N 1866

9 INTERVJU

186 6 MAG A SIN

10 PERSONLIGT

Kroppsspråk kan många gånger vara avgöran­ de för flyktingar som varken pratar svenska eller engelska och inte har några ­alternativa sätt att göra sig förstådda.

– Jag själv är nu invandrare i Sverige och har länge tyckt att det varit intressant dels att se hur människor lär och upptäcker ett nytt land, dels att studera nya upplevelser i nya kontexter. Och att se hur olika människor klickar med varandra. För att integreras be­ höver man använda hela informationsspek­ trumet. Kroppsspråk ger olika budskap i olika kulturer och berättar dessutom mycket om en samhällsstruktur.

I dag finns en hel del studier om flyktingar och det skapas frekvent information som rik­ tas specifikt till just den gruppen, men det här är första forskningsprojektet som undersöker var gruppen hittar informationen och hur de förhåller sig till den.

– Jag började min forskning kring ämnet i Australien och fortsatte sedan när jag kom hit.

Många människor från olika länder har varit involverade i forskningsprocessen. Vi vet att behovet av att hämta in information är stort för den som kommer till ett nytt samhälle, men också att det är komplext. Det har saknats en översikt – en samlad helhetsbild som dessutom är sann, säger Annemaree Lloyd och tillägger att en av de främsta utmaningarna framåt är att hitta sätt att kvalitetssäkra informationen.

– Vi lever i ett extremt informationsrikt samhälle och matas med mycket information i vardagen; det är inte lätt att veta vilka källor som är pålitliga. Det som riktas till flyktingar når inte alltid fram och en del av det som sprids är falskt, vilket gör att det är svårt att förstå vilken information som är sann och ­relevant och vilka instanser de kan lita på.

Som en följd av den täta flyktingströmmen har många svenskar valt att engagera sig, bland annat genom att skapa eget informa­ tionsmaterial, bilda grupper i sociala medier och öppna språkcaféer. Annemaree Lloyd ser det som positivt med alla sorters insatser men poängterar även att det kan finnas ett problem när informationen kanaliseras genom flera ­instanser och blir till andrahandsinformation.

– Framförallt blir det svårt att veta vilka ­digitala källor som är pålitliga. Tillväxten av den digitala miljön har förändrat min forsk­ ning och har blivit viktigare för min studie, poängterar hon.

MAG A SI N 1866

Tillväxten av den digitala miljön har förändrat min forskning.

 Bibliotek är centrala inte bara genom utbudet av information och internet utan även som trygga samlingsplatser för alla åldrar.

Annemaree Lloyd är forskningsledare för projektet ”SpIRIT” (Supporting Information Practices in Refugees in Transition), ett forsk­ ningsprogram som omfattar flera studier. ­Tillsammans med kollegorna har hon inter­ vjuat flyktingar som varit i Sverige mellan tre månader och två år.

– Vi har kommit i kontakt med dem via kommuner och bibliotek. De är i vitt skilda åldrar och från flera olika länder. Det är en kvalitativ studie så metoderna har varit djupintervjuer och fokusgrupper. Vi har sett det viktigare att verkligen lyssna på – och ­försöka förstå – dem vi träffar än att trä≠a så många som möjligt. Vi har gjort intervjuerna på varje enskilt språk och dessutom har vi bett dem att själva ta foton på viktiga platser och dokumentera informationskällor de använder för att söka svar på sina frågor.

– Vi har identifierat vilken information som behöver ha högst prioritet och det är den som handlar om att hitta en plats att bo, ett jobb, något att göra och att utbilda sig. Därefter ­information om hur invandrare kan lära sig svenska och om hur det svenska hälsosystemet fungerar. Något annat som är mycket ­viktigt för de som kommer hit som flyktingar är att behålla kontakten med sina vänner och famil­ jer – och där har mobiltelefoner stor­betydelse.

Förutom för att ringa samtal är m ­ obilen ­central för att spara information, ta foton och för översättning. ”SpIRIT” omfattar även studien ”Bibliote­ kens arbete med och för flyktingar: teori-, ­ideologi- och intressedrivna utgångspunkter” som handlar om hur folkbiblioteken arbetar för och med flyktingar. Det visar sig att många bibliotek är aktiva och engagerade inom detta område men att deras insatser varierar kolossalt.

– Bibliotek är viktiga för flyktingar på fler än ett sätt. De är säkra ställen där du kan lära dig saker och möta andra människor utan att någon dömer dig. De är centrala i alla sam­ hällen och om du behöver låna internet så kan du gå dit. Vi har även fått veta att många unga människor använder bibliotek för att hjälpa äldre med information.

Många flyktingar har traumatiska upplevel­ ser i bagaget och behöver bearbeta sin flykt innan de orkar, kan och vill ta till sig den in­ formation som krävs för att de ska integreras.

Att lära sig ett nytt språk i ett land där det inte

11 PERSONLIGT

186 6 MAG A SIN

12 PERSONLIGT

 Visionen är att lärosäten i andra länder ska kunna göra liknande studier med hjälp av forskningsresultaten från Högskolan i Borås.

Fakta om SpIRIT I projektet ”SpIRIT” (Supporting ­Information Practices in Refugees in Transition) ingår forskarna professor Annemaree Lloyd, universitetslektor Frances Hultgren, universitetslektor Ola Pilerot, universitetslektor Gustaf Nelhans, doktorand Ameera Mansour och universitetsadjunkt Amanda Glimstedt.

Syftet med projektet, som inleddes 2016, är att få svar på frågor kring hur flyktingar anpassar sig till en ny kultur och faktiskt hittar information som krävs för att etablera sig i ett främmande samhälle.

Detta har tidigare varit ett outforskat ämne som Högskolan i Borås var först ut med att forska kring.

ens är säkert att de får stanna i är ett högt ställt krav; många har svårt att fokusera på något annat än väntan på uppehållstillstånd. Här finns en stor utmaning, menar Annemaree Lloyd.

– Vi behöver hitta sätt att möta människor som behöver lära sig ett nytt språk och samtidigt inte­ greras i ett nytt informationslandskap. De behö­ ver rekonstruera ett nytt informationssystem i ett helt nytt land. Men först av allt behöver de förstå de nya sociala konstruktioner som finns och hitta sin roll i ett nytt samhälle. Samtidigt behöver de kommunicera med flera olika myndigheter och förstå hur de fungerar. Det är oerhört mycket ­information att ta till sig samtidigt. De här männi­skorna har flytt och det är viktigt att de inte stressas in i samhället, annars är risken stor att de lär av felaktig information.

För svenskar är biblioteken en självklar del av samhället, och även om man inte besöker dem särskilt ofta finns en medvetenhet om dess ­funktion och utbud. Men för flyktingar är det inte alltid lätt att veta att det är dit de ska gå för att få tag i litteratur, relevant information MAG A SI N 1866

De här männi­ skorna har flytt och det är viktigt att de inte stressas in i samhället.

och dagstidningar på det egna språket.

– Vi är väldigt intresserade av att bygga ut den här studien och att samarbeta med kommuner och bibliotek. Det är vårt ansvar att hitta bättre sätt att informera och hjälpa den här gruppen att komma in i samhället. Att hitta bra plattformar där de kan mötas och att skapa språk- och studie­ program som är användbara. Här behöver vi utgå från studier som berättar vad de behöver. Det är ingen idé att skapa program som ingen vill ­använda, säger Annemaree Lloyd.

Studierna som hittills genomförts har blivit väl mottagna och såväl kollegor vid andra svenska lärosäten som internationella kollegor har visat intresse. Framöver planeras samarbeten över landsgränserna och workshoppar bland annat i Storbritannien.

– Vår vision är att ge verktyg till lärosäten i ­andra länder så att de kan göra liknande studier.

Att dela med oss av vår metod och teknik. Sam­ tidigt är nästa steg att hitta finansiärer och att göra studierna i större skala. Det är viktigt för

13 PERSONLIGT  En av de stora utmaningarna är att kvalitetssäkra information.

 Utbildning, information och litteratur.

Biblioteken och bibliotekarierna har en avgörande roll även i framtiden.

mig i min forskning att förstå upplevelsen av olika sociala plattformar. Bibliotek är ett område men det finns många fler områden att studera samma fenomen på, exempelvis arbetsplatser.

– Information är en av de mest kritiska resur­ serna i vårt 21:a århundrade. Informationsfors­ kare och professionella bibliotekarier är verk­ samma för att hjälpa människor för att förstå hur de ska komma åt, tillgodose sig, använda, struk­ turera och bevara informationen. Det innebär att biblioteken kommer att spela en mycket viktig roll i framtiden då samhället kommer att omfatta väldigt många människor med skilda bakgrun­ der. De kommer att vara avgörande ur ett utbild­ nings- och informationsperspektiv såväl som ett litteraturperspektiv.

Under intervjun har Annemarees mobiltelefon plingat några gånger, hon ursäktar sig och läser meddelandena som ramlat in. Hon förklarar att det är hennes äkta make som behöver lite konsultation i vardagen – och tillägger att hon numera styr trädgårdsarbetet via Skype vilket

Biblioteken ­kommer att spela en mycket viktig roll i framtiden.

hon beskriver som ett intressant sätt att använda sig av modern informationsteknologi.

– Jag reser mycket och är involverad i flera olika projekt. Jag är bara tillbaka i Australien under semestrarna. Det är förresten en fördel med kommunikationsteknologi – det går att jobba överallt och det spelar ingen roll var jag är. Men det finns förstås både fördelar och nackdelar med det, som med all form av informations­ överföring.

Solen skiner genom fönstret. Annemaree Lloyd har druckit upp sitt te. Innan vi avslutar undrar jag vad hon gör när hon inte forskar.

– Jag tycker om att läsa, promenera och lyssna på musik, gärna live. Jag tycker om att gå på ­opera; de har ett fantastiskt fint operahus i ­Göteborg. Sedan försöker jag lära mig så mycket som möjligt om Sverige genom att resa runt.

Jag har besökt Torpa Stenhus och varit vid ­kusten och badat i havet – det var rysligt kallt.

Och ja, jag kollar alltid bibliotek i alla nya städer jag­ besöker. ■ 186 6 MAG A SIN

14 AKTUELLT

 Ulrika Nilsson och Anna-Karin Reis i lokalen, på Textile Fashion Center, som är tänkt att bli en testbäddsmiljö för nya affärsmodeller inom konfektionsindustrin.

MAG A SI N 1866

15 AKTUELLT

Migrationen kan gynna svensk textilproduktion Kan textilindustrin dra nytta av migrationens möjligheter?

Hur kan migranters kompetenser tillvaratas? Och går det att koppla ihop dem med svenska textilföretags vilja att återföra produktion till Sverige? Dessa frågor och många fler har ­förstudieprojektet ”Konfektion 4.0” tittat närmare på.

Text Lena M Fredriksson Foto Anna Sigge, Ulf Nilsson och TEKO, Henrik Eriksson

186 6 MAG A SIN

16 AKTUELLT

”Konfektion 4.0” drivs av Science Park Borås i samverkan med bland annat forskare vid Högskolan i Borås.

– Det är en förstudie som kan lägga grun­ den för en långsiktig satsning, säger projekt­ samordnaren Ulrika Nilsson.

Projektets idé kan beskrivas så här: Kun­ skapen om textil produktion har minskat i Sverige, eftersom sådan produktion sedan flera decennier har förlagts utomlands. När intresset för att återföra produktionen till Sverige nu ökar är det svårt att hitta kunniga medarbetare. Samtidigt behöver migranter som kommit hit få jobb. En del av dem har yrkesverksam bakgrund inom industrisöm­ nad, konfektionssömnad eller skrädderi.

Om deras kompetens tas tillvara kan textil­ industrin bygga upp ny verksamhet i Sverige.

Visst låter det enkelt, men för att lyckas måste en mängd aspekter vägas in och ana­ lyseras så att arbetssätt, regelverk och lämp­ liga metoder kan utvecklas.

Till att börja med måste man ta reda på mål­ gruppens behov, exempelvis hur textil­kun­ skaper från andra länder ska valideras och vilka kompetenser textilindustrin behöver.

Anna-Karin Reis på Proteko är projekt­ ledare för näringslivsutveckling och kompe­ tensutveckling i projektet och har fördjupat sig i några av frågorna.

– Jag har hittat många nyanlända med textil yrkeskompetens via Arbetsförmedling­ en och studieförbund, säger hon. Arbetsför­ medlingen har dokumenterat att omkring 2 000 nyanlända till Sverige har kompetens inom sömnad, industriell sömnad eller skrädderi. Men vi behöver bli ännu bättre på att synliggöra att vi finns och nå ut till dem.

Bland migranter med textil kompetens finns allt från före detta fabriksägare till skräddare representerade.

Företagsbesök och diskussioner med fokus­ grupper inom näringslivet och med nyanlän­ da om deras intresse och behov har ingått i ”Konfektion 4.0”.

– Flera företag vill till exempel göra prover och reparera textilier i Sverige. Och ofta vill små och nya företag ha hela sin produktion här, för att värna om hållbarhet och socialt ansvar. Det behövs dessutom mer kompe­ tens inom automatisering och digitalisering, vilket kan komplettera en grundläggande textilkunskap.

MAG A SI N 1866

17 AKTUELLT

Projektet kan leda till en testbäddsmiljö för ­utveckling.

– Vi hoppas att vi i en förlängning av det här projektet ska kunna bygga upp en testbäddsmiljö för nya affärsmodeller som kan främja utveck­ lingen av cirkulär ekonomi inom konfektionsin­ dustrin, säger Ulrika Nilsson. Den kan drivas på ett flexibelt sätt med anställd personal och uthyr­ ning av maskinpark till både små och stora före­ tag. Vi vill att verksamheten också ska omfatta rådgivning, kompetensutveckling, validering, matchning och sömnadsproduktion. På så vis kan vi underlätta för textilföretag att flytta till­ baka till Sverige från att ha varit utlokaliserade till andra länder.

Andra långsiktiga mål är att utveckla nya ­affärsmodeller för den här typen av verksamhet.

De kan kopplas till Re:textile, ett projekt vid ­Science Park Borås som vill minska resursför­ brukningen genom att designa produkter för en cirkulär ekonomi och utveckla produktions­ processer för upcycling av textilier samt tjänster för att förlänga livet på plagg.

Runt om i världen pågår satsningar för att ta till­ vara den kompetens som migranter tar med sig in i det nya landet. Stora företag som ikea och ncc har egna modeller och i flera kommuner i Sverige pågår projekt av olika slag.

– Nyutvecklingen av textilindustrin i Sverige för med sig en ny arbetsmarknad för migranter med textil sömnadskompetens, säger Ulrika Nilsson. Idag saknas en branschspecifik valide­ ringsmodell för det textila området. Det vill vi ta fram i nästa steg.

I slutet av maj reste representanter för ”Kon­ fektion 4.0” till Bryssel för att medverka i en eu-dialog i form av rundabordssamtal om hur migrationens fördelar kan tas tillvara. Detta ­arrangerades av Generaldirektoratet för Migra­ tion och Inrikesfrågor hos eu-kommisionen.

– Vi lyssnade på många olika aktörer och insåg att vi ofta brottas med samma frågeställningar.

Vilka problem, hinder och initiativ kan bidra till en kapacitetsuppbyggnad inom området?

En forskare som har deltagit i ”Konfektion 4.0” är Kennert Orlenius, professor i pedagogiskt ­arbete och föreståndare för centrumbildningen Centrum för hållbart samhällsbyggande vid ­Högskolan i Borås. Han har bland annat bidragit med en omvärldsanalys.

– Där har jag tittat på förutsättningarna för ­initiativ som ”Konfektion 4.0”. Det rör sig på

 Omkring 2 000 ­nyanlända i Sverige har kompetens inom sömnad, ­industriell sömnad eller skrädderi.  Intresset ökar för att flytta tillbaka textil­ produktion till Sverige.

Det behövs ­dessutom mer kompetens inom automatisering och digitalisering.

flera nivåer: på individuell och institutionell nivå, men också på en samhällsnivå, säger han.

Den individuella nivån handlar om människor med specialkompetenser som vill komma in i ­arbetslivet. På institutionell nivå ligger de behov som finns i branschen och hur de olika aktörerna kan samarbeta. Samhällsnivån går ut på metoder för att hålla ihop vårt allt mer polariserade sam­ hälle.

– Jag ser också att vi behöver en gemensam förståelse för terminologin. Vilka termer använ­ der vi och vad står de för? Invandrare, nyanlän­ da, migranter? Vad menar vi med dem? Och assi­ milering, integration och inkludering? Vi ska vara noga med orden för att inte hamna i ett vi och de-perspektiv.

Kennert Orlenius har också gått igenom forsk­ ning om migration och arbetsliv och till exempel sett att Sverige behöver en invandring på cirka 100 000 personer per år för att tillräckligt med arbetskraft ska finnas i landet.

– Den demografiska strukturen är ett problem här, säger han. Vi har en sned åldersstruktur med en allt större andel äldre invånare. Det som räddar situationen är invandring av människor i arbetsför ålder. De har också ofta utbildning från sina hemländer, vilket blir en besparing för Sverige. Initiativ som ”Konfektion 4.0” gör att vi kan betrakta människor som ofta ses som en kostnad i samhället som en tillgång i stället.

Förstudien ”Konfektion 4.0” blev klar i somras, men det kommer troligen att bli en fortsättning.

– Vi ansöker om ytterligare projektmedel, ­säger Ulrika Nilsson. Vi ser att ”Konfektion 4.0” kan vara en del i en plattform för cirkulärt mode och hållbara miljöer för alla Science Parks i regi­ onen. Vi vill utöka samarbetet med fler aktörer, både på nationell nivå och i Europa. ■

Kennert Orlenius.

Konfektion 4.0

 ”Konfektion 4.0” kan bli en plattform för cirkulärt mode och hållbara miljöer, med sam­ arbete inom och utanför Sveriges gränser.

De här aktörerna har samverkat med Science Park Borås i ”Konfektion 4.0”: Marketplace Borås, Proteko, Modeink, Arbetsförmedlingen, Borås Stad, Kanico AB, TEKO samt forskare vid Centrum för hållbart samhällsbyggande respektive Textilhögskolan. Projektet finansieras av Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF).

Projektets namn ”Konfektion 4.0” har inspirerats av begreppet Industri 4.0, den så kallade fjärde industriella revolutionen där digitalisering och automatisering är viktiga delar.

186 6 MAG A SIN

18 AKTUELLT

IT-tjänster blir effektivare, ­billigare och mer innovativa Ett nytt digitalt verktyg som ökar ­effektivitet och förbättrar relationer mellan kunder och tjänsteleverantörer inom it. Det är ett av resultaten av tre års forskning inom it service manage­ ment och forskningsprojektet ”Proces­ seffektivitet i it service management: från ’best practice’ till ’good enough’’’.

– Det verktyg som vi har utvecklat har visat sig fungera för it-tjänster, men vi ser inga hinder att de grund­ läggande idéerna som verktyget ­bygger på skulle kunna tillämpas även i andra sektorer eller branscher som vård­sektorn, läkemedelsindustrin ­eller banksektorn, säger Stefan ­Cronholm, professor i informatik.

Människor i fokus för årets forskningsbidrag

Expertkunskaper om biogasproduktion till Indonesien I Indonesien är biogas, producerad bland annat av avfall från frukt­ industrin, av stort intresse och en attraktiv energikälla ur ett hållbar­ hetsperspektiv.

Nu ska forskare från Högskolan i Borås och Chalmers dela med sig av sin expertis för att göra processen

effektiv och ekonomiskt bärkraftig.

I det nya projektet ”Rapid biogas production using flocculating ­bacteria and membrane bio­ reactors” ska forskare från Sverige och Indonesien skapa plattformar, samarbete och kompetensutveck­ ling under tre år.

I maj tillkännagav Sparbanksstiftelsen Sjuhärad årets bidragsmottagare. Hög­ skolan får drygt två miljoner kronor fördelat på sex forskningsprojekt som handlar om att uppmärksamma sam­ hällsinsatser inom sociala media, ut­ veckling och utvärdering av mensskyd­ det SpacerPAD, forskningsprojekt inom området Människan i vården, utvärde­ ring av behandlingsmetod för barn med adhd, vetenskaplig utrustning till näringslivsanpassat Data Center samt projekt om ungdomars sömn.

Bidragen delas ut den 18 oktober då Högskolan i Borås och Sparbanksstif­ telsen Sjuhärad anordnar högtiden Days of Knowledge.

Läs mer om högskolans forskning på hb.se/forskning

Nya mönster framträder när t­ emperaturen ändras Tänk dig ett enfärgat stycke tyg, som plötsligt ­visar ett färgsprakande mönster när den om­ givande temperaturen ändras. Vid ytterligare temperaturändring dyker ett helt annat mönster upp. Marjan Kooroshnia, nyligen disputerad inom design vid Textilhögskolan, har utvecklat metoder som möjliggör just ­sådana förändringar.

– I min forskning har jag gjort en serie av ­designexperiment för att skapa arbetsmetoder för termokromiska färger vid textiltryck, säger hon. Nu hoppas jag att designers och andra forskare vidareutvecklar dessa metoder.

MAG A SI N 1866

19 AKTUELLT

Nytt mensskydd som kan göra skillnad Forskarna Karin Högberg och Lena Berglin tar fram ett återanvändbart och snabbtorkande mensskydd som kan förändra vardagen för kvinnor framför allt i utvecklingsländer.

Prototypen kallas för SpacerPAD.

Just nu testas SpacerPad i Textil­ högskolans labb med fokus på ­l­äckage, tvätt och tork samt bakterie­tillväxt. Nästa steg är att landa i en primärprototyp som kan testas av kvinnor.

Projekt ska identifiera hinder för att använda informationen rätt Högskolan i Borås deltar i projektet ”ecostrat” (Ecosystem Strategies to ­Navigate Data Barriers) som är ett av tre delprojekt i ett fyraårigt projekt om datadriven innovation finansierat av kk-stiftelsen.

I de olika delprojekten ska forskarna hitta vägar för att strategiskt utnyttja in­ formation, eller data, och dataanalys för att förbättra eller utveckla nya processer, produkter, tjänster och marknader. Forsk­ ningen utförs i samarbete med flertalet olika företag från olika branscher. Daniel Yar Hamidi, universitetslektor i entrepre­ nörskap och affärsdesign, är delprojekt­ ledare för ”ecostrat”, där han och två ­kollegor ska identifiera vilka typer av ­hinder som kan finnas för att data ska ­användas på ett effektivt sätt.

Kunskap om amning sitter inte i vårt biologiska kön Amningsforskaren Lina Palmér menar att det behövs gedigen kunskap om amningsvård för att kunna stödja kvinnor som ammar eller vill amma. Förväntningar på kvinnor som amningsexperter, bara för att de är kvinnor, håller inte i längden. Hennes forskning visar att amning är en ­existentiell företeelse som påverkar kvinnors liv på ett fundamentalt sätt, oavsett om amningen är välfungerande eller svår. Därför är det viktigt att amningsvårdare lyssnar till kvinnans berättelse, men också att de själva har kunskap om det komplexa sam­ band mellan biologi och kultur som omgärdar amning.

Nytt mätsystem ska ge bättre elkvalitet Peter Axelberg, universitetslektor i resursåtervinning, ska tillsammans med Metrum Sweden ab utveckla ny kunskap inom området elkvalitet och förbättra de mätsystem som finns i dag. En god elkvalitet innebär en störningsfri el­ distribution, något som hela samhället är beroende av. Om störningar uppkommer kan dessa skapa allvarliga negativa konsekvenser för både industrier, andra verksamheter och hushåll.

Målet med projektet är att få ut en utrustning på mark­ naden, både nationellt och internationellt, som ligger i ­teknikens absoluta framkant. Projektet som har fått medel från Vinnova startade den 1 juni 2017 och kommer att pågå under 18 månader.

186 6 MAG A SIN

20 FOKUS

Nyfikenhet tänjer tankens gränser

MAG A SI N 1866

 Genom att ­titta på samband mellan rörelse, material, arkitektur och inter­ aktionsdesign ­försöker Linnea ­Bågander formulera nya spatiala teorier.

21 FOKUS

 Dokumentationen är ofta i sig rena konstverk.

 Linjer förlängs och vinklar förskjuts med stavar fastspända på kroppen.

186 6 MAG A SIN

22 FOKUS

Trenden idag är att finansiera tillämpad forskning. Men grund­ forskning, förutsättningslöst ­sökande efter ny kunskap, är viktig. Ofta får den oväntade tillämpningar som förändrar samhället. Doktoranden Linnea Båganders nyfikenhet kan bryta mark inte bara inom konst utan även arkitektur, mode eller något helt annat.

Text Jessica Cederberg Foto Anna Sigge

Clemens Thornquist är nu handledare när hon går allt djupare in på relationen mellan kropp, material och rörelse.

– Jag är nyfiken på rörelse som ut­ tryck och kroppens uttryck genom ­material. Material artikulerar rörelse, kroppens form och rymd samt fungerar ofta som en förlängd kropp. Jag studerar en icke-statisk helhet och ser hur mate­ rialets beteende i rörelse kan användas konstnärligt i dans, säger hon.

Hon arbetar bland annat med dans­ föreställningar, då är materialens rörelse och kvaliteter lika viktiga som kroppens.

– Materialet är den förlängda kroppen, säger hon.

Hon började som student inom mode­ design vid Textilhögskolan och är sedan 2016 doktorand här. Redan tidigt under studierna stod det klart att Linnea ­Båganders håg stod till det konstnärliga fältet, och i masterprojektet tittade hon på likheter mellan arkitektur och kläder.

– Jag skapade en serie skulpturer som använde kroppen som mekanism och referens till kläder och rum. Clemens Thornquist, som är professor i mode­ design vid Textilhögskolan, ansåg att jag var något på spåret och uppmuntrade mig till att börja forska, säger hon.

Att scenen används som kontext beror på att det går att skissa öppet. Saker kan tas till det extrema utan att kännas svår­ tillgängliga.

– Det är tacksamt att arbeta med dan­ sare. De är vana vid att experimentera.

Samtidigt vill de vara fria, så begräns­ ningarna med materialen kan ibland vara utmanande, säger hon.

Kroppen är ingången för att utforska möjligheterna; dels hur material hindrar eller frigör rörelse, dels hur förhållandet mellan klädernas, men också rummets, form påverkar rörelse. Upptäckterna kan skapa nya rörelsemönster. Ett enkelt

Jag är nyfiken på ­rörelse som uttryck och kroppens uttryck ­genom material.

 Krokidocka, dansare ­eller forskarens egen kropp är föremål för experimenten.

MAG A SI N 1866

23 FOKUS

Scenen är kontexten för Linnea Båganders forskning och hon arbetar parallellt med kostym och scenografi till film och dans.

I höst syns hennes verk i föreställningarna I Am Here i Budapest respektive Cuttlefish i Falkenberg.

186 6 MAG A SIN

24 FOKUS  Det öppna sökandet är viktigt för att komma bort ifrån det statiska samhället.

Förhoppningsvis bidrar detta till både mer ­funktionell och mer kroppsmedveten design.

 Med nya stöd kan rörelsemönster och koreografiska uttryck födas.

MAG A SI N 1866

25 FOKUS  Kroppens mekanik ­utmanas med olika material.

historiskt exempel är att balett dansades på tå fram till 1800-talet. Då utvecklades skon med stöd som gjorde att det gick att dansa tåspets.

Ett nytt koreografiskt verktyg var fött. Öppet sökande inledde d oktorandstudierna.

Många olika material arrangerade på olika sätt provades, och hur de påverkade kroppen som både rörelse och uttryck analyserades.

– Den dansande kroppen har kläder eller ­nakenheten som referens. Jag tolkar, materialise­ rar och ger form åt teorier från Rudolf Laban, William Forsythe, Ohnad Nadiri och Gagarörel­ sen. Jag tittar också på teorier från arkitektur och interaktionsdesign, vilket har öppnat för att studera kroppens mekanik. Här försöker jag se samband och formulera teorier kring kroppens spatiala aspekt, säger hon.

Nu experimenterar hon med kroppens rörelse genom en förenkling i ett vinkelsystem – att för­ länga kroppen med en sorts stavar. Förutom dan­ sarna använder hon sig själv och krokidockor i försöken. Dokumentationen görs som foto och film.

Högskolan i Borås är en bra arena för konstnär­ lig grundforskning.

– Här finns öppenhet, bred kompetens och stor frihet – inga ”bör göra”, säger hon. Ännu är det för tidigt att veta säkert vad ­hennes rön resulterar i.

– Vi lever i ett statiskt samhälle. Alla steg bort ifrån detta är viktiga. Min forskning syftar till att utveckla estetik och konstnärligt uttryck men kan också leda till nya definitioner av hur vi ­tänker form som något icke statiskt. Som något föränderligt där estetiken ligger i rörelsen. För­ hoppningsvis bidrar detta till både mer funktio­ nell och mer kroppsmedveten design, säger ­Linnea Bågander.

Spännande fortsättning i nästa akt. ■

 Målet för Linnea Bågander är att utveckla estetik och konst.

186 6 MAG A SIN

26 FOKUS

MAG A SI N 1866

27 FOKUS  Förr gick färden ofta direkt till akuten. I dag ­bedömer högt kvalificerade ambulanssjuk­sköterskor vilken vård patienterna ­behöver.

PreHospen – förkämpar för tidig vård Den första vården är ofta den viktigaste, men sällan den mest prioriterade hos beslutsfattarna. PreHospen – en c­ entrumbildning som är ledande i ­Norden på prehospital forskning – har jobbat i snart 20 år på att förändra det.

Text Christian Naumanen Foto Suss Wilén

Från sjuktransport till avgörande bedömnings­ enhet – ambulanssjukvården kräver en helt ­annan kompetens i dag, medicinsk och vård­ vetenskaplig, än för några decennier sedan.

Det insåg Västra Götalandsregionen redan 1999, när de etablerade PreHospen, som då kallades för ett regionalt centrum för prehospital vård, vid Högskolan i Borås. Idag är det en av sex ­centrumbildningar vid lärosätet.

– Då, när det grundades, var det uttalade ­målet att stärka yrkeskompetensen och utbild­ ningen hos ambulanspersonalen, den stora ­gruppen ambulanssjukvårdare skulle få hög­ 186 6 MAG A SIN

28 FOKUS

när svårt sjuka patienter skulle transporteras ­söderut till specialkliniker.

En speciell resa har etsat sig fast i minnet. Den hon fick tillbringa ensam med ett nersövt barn i helikoptern mellan Umeå och Uppsala. Barnet var bara något år gammalt, och hade problem med luftvägarna.

– Jag drömmer mardrömmar om den resan än i dag, säger Birgitta Wireklint Sundström. Jag minns hur ensam jag kände mig. Och oförberedd.

Du är väldigt utsatt som vårdare i de situationerna.

Barnet överlevde transporten, men inte mycket längre.

– Det tog hårt på mig, och var en av alla erfaren­ heter som fick mig att vilja utveckla den pre­ hospitala vården. I dag finns det sjuksköterskor som jobbar enbart med de här uppdragen och är bättre förberedda. Men det är paradoxalt att man fortfarande är så ensam ute på fältet, där resur­ serna är begränsade, medan man är fler inne på sjukhusen där resurserna är mycket bättre.

skolekompetens. Forskningen har sedan vuxit fram successivt med åren, säger Birgitta Wire­ klint Sundström, docent i vårdvetenskap och ­föreståndare vid PreHospen.

Hon har varit med från början, och sett hur PreHospen under snart två decennier blivit till ett nav för utvecklingen av ambulanssjukvård i Sverige.

Ambulansutryckningarna ökade successivt, under perioden 2010–2015 med nästan 30 pro­ cent. Samtidigt har akutsjukvården på sjukhusen skurits ner och specialiserats, vilket innebär att vårdansvaret hos ambulanssjuksköterskorna ­blivit större.

– Ambulanssjukvården har alltid varit mindre prioriterad, alltid varit steget efter sjukhusvård när det kommit till forskning och utbildning.

Det var vaktmästarna som en gång i tiden började köra ambulanserna, sedan dess har man räknat med att det bara ska ordna sig där utanför dörren.

Det gör det inte av sig självt, säger hon.

Birgitta Wireklint Sundström började sin ­karriär som narkossjuksköterska i Umeå under mitten av 1970-talet. På den tiden existerade ­ingen specifik utbildning för prehospital vård, och sjuksköterskor från anestesikliniken fick ­turas om att bemanna vårdarplatsen i helikoptern MAG A SI N 1866

 Ambulanssjuk­ sköterskornas ansvar har vuxit samtidigt som sjukhusens akutsjukvård skurits ner.

Du är väldigt ­utsatt som ­vårdare.

PreHospens forskning är lika bred som den är djup. Hjärtstoppsforskningen har sedan starten varit en av grundstenarna, med Johan Herlitz (numer professor emeritus) som nav. Han var med och drog i gång det nationella kvalitetsregis­ ter, Swedish Cardiac Arrest Register, som samlar data från alla fall av hjärtstopp i Sverige, och mycket av den forskning som bedrivits på Pre­ Hospen tar plats i de svenska riktlinjerna för hjärt-lungräddning.

Totalt har forskargruppen inom PreHospen handlett sju disputerade ambulanssjuksköter­ skor, och framöver förväntas de blir många fler.

– Vi hade gärna samverkat mer med sjukvår­ den, men ute på verksamheterna vet man inte än vad man ska göra av en disputerad ambulans­ sjuksköterska, säger Birgitta Wireklint Sund­ ström.

Ett av PreHospens starkare områden på senare år är arbetet inom vårdbedömning och besluts­ fattande. Birgitta Wireklint Sundström dispute­ rade 2005 med avhandlingen ”Förberedd på att vara oförberedd – en fenomenologisk studie av vårdande bedömning och dess lärande i ambu­ lanssjukvård”, där hon var, internationellt sett, en av de första forskarna att angripa ambulans­ personalens arbete som vård, och inte endast medicinsk bedömning.

2011 togs spåret vidare av Magnus Andersson Hagiwara, universitetslektor i vårdvetenskap och även han föreståndare för PreHospen. Han är ambulanssjuksköterska i grunden och kör fort­

Docent Birgitta Wireklint Sundström har egna 29 ­erfarenheter av att jobba FOKUS för livet i ambulansen.

186 6 MAG A SIN

30 FOKUS

I alla ambulanser finns en fysisk pärm med bedömningsråd.

Den är på 272 sidor, utan register. Jag vet få som använder den.

MAG A SI N 1866

31 FOKUS

 Magnus Andersson Hagiwara har i sin ­forskning utvecklat ett datoriserat bedömningssystem som ett bättre ­alternativ till den fysiska pärmen som finns, men sällan används, i alla ­ambulanser.

 Kristina Lundberg, ­doktorand i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås och ­Jönköping University.

farande ambulans under somrarna. Resten av året ägnar han åt sin roll som forskare på Pre­ Hospen.

Ambulanspersonalens b edömningar är av­ görande för om patienten ska stanna hemma med egenvård, uppsöka vårdcentral, transpor­ teras direkt till undersökning och behandling eller till akuten. Att som tidigare alltid ta vägen via en akutmottagning är på många håll bort­ rationaliserat.

– I alla ambulanser finns en fysisk pärm med bedömningsråd, säger Magnus Andersson Hagiwara. Den är på 272 sidor, utan register.

Jag vet få som använder den.

I sin avhandling, som han disputerade med 2014, utvecklade han ett datoriserat bedöm­ ningssystem. Delar av det systemet används i dag i ambulanserna i England, även om det är vidareutvecklat.

– Det systemet jag utvecklade används inte i Sverige. I vissa regioner finns andra digitala system, men i Västra Götaland används fort­ farande pärmen.

Han menar att det tar lång tid att imple­ mentera forskning i verksamheten och att både e-hälsa och digitalisering går trögt i landstingen på grund av till exempel upp­ handlingsprocesser.

– Men det pågår ett arbete med upphand­ ling av it-system inom Västra Götalands­ regionen, där har jag varit involverad i min roll som forskare, säger Magnus Andersson Hagiwara. Även militär sjukvård omfattas av PreHos­ pens forskning. Kristina Lundberg, doktorand i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås och Jönköping University, färdigställer under hös­ ten sin avhandling om etik bland legitimerad sjukvårdspersonal inom Försvarsmakten. ­Läkare och sjuksköterskor har sina etiska ­koder om att alltid hjälpa alla människor och inte tillfoga skada. Inom den militära kontex­ ten kan de etiska koderna komma i konflikt med Försvarsmaktens primära uppgifter, nämligen att behöva döda en annan människa, vilket då kan skapa etiska konflikter.

I usa och Storbritannien har den etiska ­diskussionen kring den militära sjukvårds­ personalens roll vuxit sedan kriget mot terro­ rismen bröt ut efter 11 september 2001, under vilket läkare bland annat medverkat vid för­ hörsmetoder som gränsar till tortyr.

186 6 MAG A SIN

32 FOKUS

Resultaten kan sporra till bättre förberedelser på etiska problem för sjukvårdspersonal.

PreHospen – Centrum för prehospital forskning Centrumbildning på Högskolan i Borås, med målsättning att öka kunskapstillväxten inom den prehospitala vården. Bedriver flervetenskaplig forskning i nationell och internationell samverkan, som bland annat integrerar vårdvetenskap, medicin, medicinsk teknik och informatik inom verksamheterna larmcentral, ambulanssjukvård, akutmottagning, primärvård och kommunal hälsooch sjukvård. Grundat 1999, centrum­ bildning sedan 2015.

PreHospen arrangerar årligen ett forsk­ ningssympo­sium om prehospital akutsjukvård, en heldag där aktuella projekt presenteras av f­ orskare, doktorander och magisterstudenter främst från Västra Götalands­ regionen. Nästa symposium sker den 8 mars 2018.

Utbildningar: • Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård, 60 högskolepoäng • Masterprogram i vårdvetenskap med ­inriktning mot vårdande i högteknologisk och prehospital miljö, 60 högskolepoäng LÄS MER hb.se/prehospen

MAG A SI N 1866

Inom den svenska Försvarsmakten är de etiska problemen av en annan karak­ tär, men kan då vara desto svårare att hantera eftersom gränserna är otydliga, säger Kristina Lundberg.

– I grund och botten handlar det om var gränsen går mellan vad sjukvårds­ personal kan och får göra? säger hon.

Som sjuksköterska eller läkare är ditt uppdrag att lindra, bota och rädda liv.

Samtidigt är man verksam inom För­ svarsmakten, som övar för att faktiskt ta människoliv.

Två professioner med diametralt olika uppgifter som ska samarbeta, vilket inte är det lättaste att hantera, menar Kristina Lundberg. Framför allt med tanke på den lojalitet som uppstår personer ­emellan när man är ute på gemensamma uppdrag.

– Legitimerad sjukvårdspersonal ska inte stå vakt, enligt folkrätten, och inte skjuta första skottet, fortsätter hon. De får hjälpa och vårda lokalbefolkningen – men vad händer om de berättar saker som kan användas som militärt under­ rättelsehämtande? Gränserna är diffusa, och som enda sjukvårdare är det inte lätt att stå upp ensam mot ett militärt befäl.

Kristina Lundberg, som själv har en bakgrund som bataljonspastor i Kosovo och Afghanistan, har intervjuat såväl sjukvårdare som officerare om erfaren­ heterna från fältet. Avhandlingen innehåller även en mer filosofisk, reso­ nerande del kring sjukvårdspersonalens roll och folkrätten inom modern krig­ föring, samt ett moment där sjukvårds­ personalen själva fått resonera kring specifika etiska problem.

Hon hoppas att resultaten kan sporra till bättre förberedelser på etiska pro­ blem för sjukvårdspersonal – och då inte bara för dem i stridsmiljö.

– Är det något Försvarsmakten är bra på är det att drilla sina soldater i förväg, vilket gör att de inte behöver ta itu med de etiska funderingarna när de väl ham­ nar i en akut situation. I ett stressat läge gör man det man blivit drillad till. Men alla som jobbar i prehospital miljö stöter på etiska problem. Sjukvårdspersonalen borde få mer utbildning om och erfaren­

het av etiska problem innan de utsätts för dem på fältet.

Under snart två decennier har Pre­ Hospen jobbat för en profilering av den prehospitala vården, genom forskning och utbildning. De är även engagerade i den nationella diskussionen, och skriver debattartiklar när det behövs, bland ­annat om behovet av fler utbildade ­ambulanssjuksköterskor. En annan stor fråga på agendan är bristen på nationell samordning inom ambulanssjukvården, behandlingsriktlinjerna varierar för mycket mellan landstingen.

Forskargruppen håller till i högsko­ lans gamla tegelbyggnad i Borås, har i dag tio heltidsanställda och ser sig som ledande i Norden på sitt område.

Förhoppningen är att alla andra snart ska veta det också.

– Som med all annan forskning är vi dåliga på att nå ut, säger föreståndaren Magnus Andersson Hagiwara. Målet är att inom några år vara den självklara re­ ferensen när det kommer till prehospital vård. Det är oss folk ska ringa.

– Ja, vi ska leda utvecklingen, säger Birgitta Wireklint Sundström. Kompe­ tenshöjningen inom ambulanssjukvår­ den sedan vi startade för 18 år sedan är imponerande, men vi kan inte ta något för givet med tanke på sjuksköterske­ bristen.

Hon är 65 år, ska börja trappa ner ­inför pension om ett år, men visar inga tecken på att slå av på takten.

– Det kryper i kroppen på mig, man måste kämpa vidare, säger hon. När jag jobbade som narkossjuksköterska på 70-talet minns jag hur jag kunde känna mig instängd i operationssalen. Här på PreHospen finns det så många möjlig­ heter, jag vill vara med att driva utveck­ lingen framåt. Och kompetensfrågorna och tidig bedömning kommer bara bli viktigare med åren. PreHospen är mitt i samhället, vi är alltid där folk behöver oss som mest. ■ FOTNOT Ambulanssjuksköterska avser den profession som genomgått en specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård.

33 AKTUELLT

Regionen under lupp Nya politiker som kastas för snabbt in i hetluften, med­ borgarmöten utan dialog och en krackelerad styrmodell inom sjukvården. Det finns en del att se över i den politiska organisationen i Västra Götaland.

Text Christian Naumanen Foto Ulf Nilsson och Västra Götalandsregionen

Residenset i Vänersborg där styrande politiker i Västra Götalandsregionen sitter.

I november 2015 fick Högskolan i Borås uppdra­ get att göra en utvärdering av Västra Götalands­ regionens politiska organisation. Nu, nästan två år senare, är den klar.

Ett tiotal forskare, över 130 intervjuer, enkäter och ett otal dokument ur arkiven har skapat ­underlaget som regionen ska använda för att ­förbättra den politiska organisationen till nästa mandatperiod (med start 2019).

– Under mina 40 år som forskare har jag ­aldrig varit med om så här mycket material, ­säger Rolf Solli, projektledare och föreståndare för Centrum för välfärdsstudier Rolf Solli är professor i företagsekonomi och den som tog över taktpinnen när projektets ursprung­ liga ledare, Lotta Dellve, bytte jobb. Forskarna har jobbat tvärvetenskapligt (till exempel inom företagsekonomi, socialt arbete, information ­management, psykologi och arbetsvetenskap) för att fokusera på tio frågor som formulerades till­ sammans med regionens politiker vid starten.

Resultaten, som har presenterats för regionen i september, är uppdelade i tre spår. Det första rör politikerrollen: enligt undersökningen tilldelas

Varken med­ borgare eller ­politiker är ­speciellt förtjusta i att ses.

Rolf Solli.

nya politiker, regelbundet och utan större intro­ duktion, svåra uppdrag – medan politiker med mer erfarenhet får ”enklare” uppdrag.

– När vi presenterade det för regionen blev mån­ga förvånade, men underlaget är tydligt, ­säger Rolf Solli. Att få knapphändig information och ­sedan tilldelas ett tufft uppdrag direkt – det är inte konstigt att en del nya politiker hoppar av snabbt.

Det andra spåret gäller relationen mellan politi­ ker och medborgare. Den dialog politikerna är bundna att genomföra med sina väljare (och icke-väljare) är sällan tillräckligt omfattande, menar Rolf Solli.

– Det är inte det att kontaktytorna inte finns – det arrangeras torgmöten och diverse aktiviteter där allmänheten kan träffa politiker. Ett problem är att medborgarna väldigt sällan känner till att de här aktiviteterna sker, ett annat är att få av dem som känner till det är intresserade.

Just resultaten kring medborgardialog är framtagna i samarbete med som-institutet i ­Göteborg. Forskargruppen i Borås skickade med ett par frågor i samband med fjolårets stora ­medborgarundersökning.

– Det verkar som om varken medborgare eller politiker är speciellt förtjusta i att ses, säger Rolf Solli. Många känner att om de väl har röstat på en politiker så får det räcka, de lägger hellre sin tid på annat.

I det tredje spåret har Rolf Solli själv, tillsam­ mans med Björn Brorström, rektor vid Högsko­ lan i Borås, värderat den organisering som sedan 1999 används för att styra i regionen: beställar-/ utförarmodellen (där de politiska hälso- och sjukvårdsnämnderna är beställare och sjukhusen, vårdcentralerna etc. har utförarstyrelser). En för­ åldrad modell, visar resultaten.

– Det har hänt massor de senaste 18 åren, framför allt har vi en mycket större valfrihet i vården nu för tiden, säger Rolf Solli. Det gör att en brukare själv kan beställa vilken vård hen vill ha, eller att det kan komma pengar från ­regeringen som springer rätt igenom organisa­ tionen. Beställningarna blir mer komplicerade och resultaten svåra att förutse. Modellen krack­ elerar. ■ LADDA NER rapporten på hb.se/rapporter/sol 186 6 MAG A SIN

34

Anita Norlund INTERVJU Bor: Ulricehamn. Är: Docent i pedagogiskt arbete och universitetslektor vid Sektionen för pedagogisk utveckling och forskning vid Högskolan i Borås.

Aktuell med: Forskning kring neuromyter inom pedagogiska kontexter samt flera samforskningsprojekt med kommuner som vill förändra sitt arbete till exempel gällande ­nyanlända elever.

Bakgrund: Har arbetat vid Högskolan i ­Borås sedan 2007, tidigare undervisade hon i svenska och engelska på gymnasiet.

Röd tråd genom karriären: Mod att utmana föreställningar som behöver ifrågasättas för att på så sätt förbättra villkoren för lärare och elever.

MAG A SI N 1866

35 PERSONLIGT

Järnkoll på hjärnmyter De flesta är bekanta med bilder av hjärnan i genomskärning, färgsatta för att markera olika grader av aktivitet. Färre vet att dessa bilder ofta är manipulera­ de, saknar relevans och dessutom odlar så kallade neuromyter som kan ge allvarliga konsekvenser för lärare och elever. Det vill Anita Norlund, docent i peda­ gogiskt arbete, ändra på.

Text Gabriella Fäldt Foto Suss Wilén Illustration Mostphotos

Anita Norlund har gjort sin röst hörd med sin forskningsbaserade kritik mot neuromyter, alltså felaktiga föreställ­ ningar kring hur stimulans av hjärnan kan påverka inlärning. Till neuromyter hör antaganden som att elever har olika lärstilar, att sockerintag kan ge barn problem med uppmärksamheten och att det är bra med hjärngympa (som ska underlätta för elever att korsa hjärnans mittlinje; den mellan höger och vänster hjärnhalva). Genom att studera dessa myter och sprida kunskap via veten­ skapliga artiklar vill Anita Norlund för­ hindra att myterna tar sig vidare uttryck i pedagogiska miljöer såväl som i sam­ hället i stort.

– Jag har alltid varit intresserad av diskussioner och föreställningar som utan vetenskapligt fog växer sig starka bland många. Jag vill noggrant poäng­ tera att jag inte lägger skulden på lärare, utan jag är intresserad av att ta reda på hur dessa myter uppstår och hur de på­ verkar lärares och elevers chanser. Om undervisningen baseras på myter kan det få allvarliga konsekvenser, säger hon.

Forskningsmagasinet 1866 träffar Anita Norlund på hennes kontor på Högskolan i Borås. Hon sitter vid skriv­

bordet, med rader av böcker och skrifter som kuliss till hennes färgstarka person.

Hon berättar att hon är ganska nördig och trivs bra i den akademiska miljön där hon får utrymme för sin förmåga att ifrågasätta förenklade sanningar.

Innan hon doktorerade arbetade hon som gymnasielärare i svenska och engel­ ska. Hon fick själv vara med om fort­ bildning som byggde på myter och ställ­ des inför krav att beakta elevers olika ­inlärningsstilar. Redan då kände hon att det var något som inte stämde men var samtidigt ganska ensam om den känslan.

– När jag, många år senare, första gången mötte forskare som kollat när­ mare på neuromyter så kände jag direkt igen tankar som jag personligen hade – och även den skepsis som jag kände under min egen tid som lärare.

Forskarna som fick alla bitar att falla på plats tillhörde ett franskt team som fördjupat sig i just mytbildning kring hjärnan. Teamet hade nyligen fått en större forskningsöversikt publicerad som handlade om neuromyter. Översik­ ten omfattade felaktiga föreställningar som att elever har olika inlärningsstilar och att människor enbart använder tio procent av sin hjärna.

– Jag blev väldigt fascinerad. Och en tid senare sökte jag ett stipendium som gjorde att jag kunde besöka dem och följa deras arbete.

Anita Norlund beviljades stipendiet tillsammans med kollegan Marianne Strömberg, och de tillbringade två veckor på universitetet i Lyon och en vecka i Clermont-Ferrand där de fick en rejäl dos av ny kunskap kring neuromyter.

– I Frankrike tycks hjärnforskning, precis som i Sverige, ha påverkat utbild­ ningsbeslut på policynivå. Vi var överens med de forskare vi mötte att det är nöd­ vändigt med kunskap som kritiskt ifråga­ sätter detta.

Väl hemma igen fortsatte Anita Nor­ lund att studera de olika myterna och har i dagsläget skrivit flera vetenskapliga artiklar inom ämnet. I skrivande stund är en artikel redan publicerad, en annan är under slutbedömning och en tredje är nyligen inskickad för bedömning.

– Om jag får någon av de senare artik­ larna publicerade kommer ämnet för­ hoppningsvis att bli mer diskuterat bland forskare, lärarutbildare, lärare och andra. Och det kommer förhopp­ ningsvis även att bidra till att myterna utmanas, säger Anita Norlund och til�­ lägger att forskningen i övrigt inte ­hunnit bli särskilt uppmärksammad.

Myterna framställs som vetenskapliga fakta utan att det finns något fog alls.

– Jag var på en konferens för ett tag sedan och presenterade det vi (Anita Norlund och Marianne Strömberg, reds. anm.) hittills har kommit fram till för ett antal forskarkollegor. Många nickade instämmande medan andra blev oerhört provocerade av vår kritik mot något de ansåg vara fakta. Neuromyterna har ett starkt grepp om många och det är lätt att bli uppslukad av de olika teorierna.

Genom forskningen har Anita Norlund identifierat tre spår som är uttryck för neuromyter och andra delar av det som betecknas som ”hjärnbaserad utbild­ ning”: lärstilar, arbetsminne och meto­ der för att skapa energibalans för elever med diagnoser inom autismspektrumet.

Resultatet visar bland annat att flera svenska skolor låter hjärnbaserade akti­ viteter vara framträdande i åtgärds­ 186 6 MAG A SIN

36 PERSONLIGT

arbetet med elever med neuropsykiatri­ ska funktionsnedsättningar. Det medför att tid stjäls från annat viktigt arbete som tydligt ingår i läroplanen. En annan konsekvens som framkommit i forsk­ ningen är att undervisningen tenderar att bli alltmer individualiserad (utifrån neuromyter), vilket kan försvåra för elever att röra sig framåt och fördjupat tillsammans med sin klass och lärare.

Det finns också en risk att problem med högljudda arbetsmiljöer ignoreras genom den förenklade förklaringen att vissa elevers hjärnor är känsligare för ljud.

– I vår forskning har vi både zoomat in mot skolnära miljöer och zoomat ut och då sett hur myterna får utrymme i utbildningssamhället. Exempelvis pre­ senterar Utbildningsradion (ur) ofta program baserade på dessa myter och många artiklar i lärartidskrifter bygger

på dem. Myterna får utrymme i press och media; och till och med skolmyndig­ heter presenterar material med dessa myter som utgångspunkt. Det är väldigt komplext.

Varför tror du att det är så få som är lika kritiska som du?

– Det är ett känsligt ämne att prata om då många investerat mycket förtro­ ende, och även ekonomi, i idéerna. Och så finns det en väldigt stark fascination kring hjärnan, vilket gör att det är lätt att nå ut med alternativa teorier. De som jobbar med att sprida neuromyter är dessutom väldigt övertygande. Det finns också ett stort behov av att hantera den komplexa verksamhet som undervisning av elever innebär. Att då, som i fallet med olika lärstilar, få kategorier att dela in elever i kan ge en känsla av kontroll.

Hur tar sig dessa myter sig uttryck i vardagen?

– De syns på många olika platser i samhället och i olika former av fortbild­ ningsprogram. Förespråkarna får ofta mycket plats i intervjuer och media, och hjärngym förekommer inte sällan som kompetensutvecklingsinnehåll. Myterna framställs som vetenskapliga fakta utan att det finns något fog alls. Och filosofer talar kritiskt om att vi just nu upplever hjärnans århundrade.

Vad driver dig i din forskning?

– Det handlar om att undvika förö­ dande konsekvenser för de elever som får vara med om olika uppgifter som inte ger någonting och för lärare som får konstiga uppdrag utifrån dessa myter.

För mig är det viktigt att minska konse­ kvenserna för både elever och lärare.

 Nästan alla har sett bilder på hjärnor där olika delar är färglagda för att visa olika grader av aktivitet. Det finns en stor nyfikenhet kring detta och bilderna ger ofta en wow-­ effekt. Men i själva verket spär bilderna på neuromyter.

MAG A SI N 1866

Anita Norlund är initierad och intres­ sant att lyssna på och när hon har ångan uppe kan hon prata hur länge som helst om sina ämnen. Men ibland väljer hon att fly iväg, låsa in sig i ett rum med sin dator och bara skriva.

– Framöver ska jag på skrivarvecka på ett säteri i Västmanland. Varje rum har egen kakelugn och jag ska bara sitta och skriva. Vi är ett gäng som brukar göra

Anita Norlunds forskning om neuromyter Anita Norlund sprider kunskap kring så ­kallade neuromyter genom att skriva vetenskapliga artiklar. Hon studerar hur neuro­ myter påverkar pedagogiska kontexter och vilka konsekvenser det kan få för pedagoger och elever. Syftet med forskningen är att uppmärksamma såväl andra forskare som verksamma lärare, elevhälsoteam och rektorer om problematiken – och förhindra att ­vidare mytbildning sker.

Neuromyter handlar, enligt Anita Norlund, om olika felaktiga föreställningar om hur stimulans av hjärnan kan påverka inlärning, att elever har olika inlärningsstilar och att undervisningen behöver anpassas utifrån dessa. Hjärnbaserad utbildning är idag ­populärt på många platser i samhället. ­Media ger ofta mycket utrymme för neuromyter och flertalet kompetensutvecklingsföretag med kommersiella intressen driver på populariteten.

det en gång om året och sen åker jag på egna skrivarweekender utomlands och sitter på hotellet och skriver och skriver, äter uppdukad frukost, och fortsätter skriva, berättar hon.

Neuromyter är inte det enda Anita Norlund forskar kring. Hon började sina forskarstudier med att hon skrev sin ­avhandling inom det utbildningssocio­ logiska området ihop med svenskans ­didaktik. Hon rör sig fortfarande ofta inom det fältet i sin forskning. Hösten 2015 var hon gästprofessor i Italien och studerade då bland annat virtual reality.

Utanför högskolans väggar kopplar hon av med att vara amatörentomolog.

– Jag letar nattfjärilar och artbestäm­ mer dem. I sommar är vi några som an­ tagit en utmaning att hitta och lägga ut en ny art på Facebook varje dag. Det har vi hållit på med varje sommar i flera år, det är väldigt roligt men det är inte lätt.

Jag trivs överlag väldigt bra ute i natu­ ren. Sedan läser jag mycket och när jag vill ta en paus lägger jag stora pussel.

Jag låter väldigt nördig och det är jag nog faktiskt. Och jag har alltid varit en skeptiker. Det känns bra att kunna vända den egenskapen till något positivt genom min forskning. ■

37 AKTUELLT

Forskare: Stor ­okunskap om våld mot män i nära ­relationer Vi vet för lite om män som utsätts för våld i nära relationer. Det menar Claes Ekenstam, docent i idéhistoria och psykoterapeut, som i våras av­ slutade ett forskningsprojekt på ­temat. På uppdrag av Barne, ung­ doms- og familiedirektoratet, ­Norges motsvarighet till Social­ departementet, har han tillsammans med forskarkollegorna Jørgen ­Lorentzen och Marianne I. Lien, kartlagt män som utsatts för våld i nära relationer i Norge.

Viralgranskaren vinner Sociala medier-priset på 100 000 kronor Viralgranskarens redaktörer Åsa Larsson och Hugo Ewald tilldelas årets Sociala medier-pris på 100 000 kronor för sina insatser i att upp­ märksamma vikten av nyskapande

källkritik på internet. Vinnarna till­ kännagavs den 5 juli under Almedals­ veckan i Visby. Priset kommer att ­delas ut under Days of Knowledge i Borås den 18 oktober.

Syrgas inte nödvändigt vid hjärtinfarkt

Första svenska läroboken om konsument­beteende

Sedan lång tid tillbaka har patienter med misstänkt hjärtinfarkt fått syrgasbehand­ ling, trots att det inte finns något veten­ skapligt stöd för detta. Nu visar forskare att behandlingen saknar effekt för patienter med normal syresättning av blodet.

Studien omfattar 6 629 patienter med misstänkt hjärtinfarkt på 35 svenska sjuk­ hus som slumpvis har behandlats med ­eller utan syrgas. Resultaten visar att be­ handlingen inte är skadlig, men att syrgas inte heller ökar möjligheten till överlevnad eller påverkar risken för nya infarkter.

Johan Herlitz, kardiolog och professor i prehospital akutsjukvård vid Högskolan i Borås, är en av de ansvariga forskarna.

De flesta läroböcker i konsument­ beteende som används i dag är amerikanska. Nu har den första boken i ämnet på svenska kommit ut med titeln ”Konsumentbeteende – klassiska och samtida perspek­ tiv”. Bakgrunden till den nya boken är att ge en grundläggande förstå­ else för konsumtion i Sverige.

– I ett samhälle där konsumtion kommit att spela en allt större roll är en ökad förståelse för varför och på vilket sätt människor konsume­ rar intressant för både företag,

­ rgan­isationer, o ­myndigheter och politiker, ­säger Karin M Ekström, professor i företagsekonomi, inriktning marknadsföring, som författat boken tillsammans med Mikael Ottosson och Anders Parment från Linköpings respektive Stockholms universitet.

186 6 MAG A SIN

38 AKTUELLT

MAG A SI N 1866





Helena Francke Docent och universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap

Gustaf Nelhans Forskare och u ­ niversitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap

39 AKTUELLT



Öppet för alla.

Men till vilket pris?

Svante Kristensson Bibliotekschef vid Högskolan i Borås

Forskarvärlden tog ställning för Open Access, öppen tillgång till forskningsresultat via internet, redan 2003. Men ändå är det alltjämt en svår nöt att knäcka politiskt, ekonomiskt, etiskt och praktiskt. Forskningsmagasinet 1866 samlade högskolans sak­ kunniga Helena Francke, Gustaf Nelhans och Svante Kristensson för att diskutera de viktigaste ­utmaningarna.

Text Jessica Cederberg Foto Ulf Nilsson

Det talas om digitalisering, globali­ sering och transparens överallt, men öppenhet är knappast nytt i forskar­ världen? gustaf nelhans: – Historiskt byg­ ger ­normerna för hur forskning bedrivs på syftet att sprida kunskap. Vetenskap är kommunistisk; ingen äger något – alla delar är öppna, kritiska och så vidare.

Särskilt inom offentligt finansierad forskning. Det som gör Open Access ­besvärligt är affärsmodellerna, regel­ verken och mandaten. helena francke: – Från början var fokus på tillgången till publikationer.

Nu diskuteras forskningsdata alltmer, vilket innebär nya problem juridiskt, etiskt och praktiskt.

svante kristensson: – Högskole­ biblio­teken arbetar för en lösning i ­Sverige. Vid Högskolan i Borås har vi tillsammans med Svensk Nationell Data­ tjänst bjudit in våra forskare Helena Francke, Daniel Ekwall, Laura Darcy och Katarina Karlsson till ett pilotprojekt för att se hur man håller ordning på forsk­ ningsdata och upprättar datahanterings­ planer. Tanken är att sprida erfaren­ heterna till fler forskargrupper.

Vad är grundsynen på Open Access-­ publikationer? helena francke: – De flesta fors­ kare, lärosäten och bibliotek är generellt väldigt positiva till Open Access-publika­ tioner. Det finns många fördelar för både den enskilda forskaren och veten­ skapen. Tillgången till vetenskaplig kun­ skap ökar och den blir tillgänglig för fler även utanför akademin. Men de stora ekonomiska frågorna kring publicering är inte lösta, och de är väldigt komplexa.

Forskarna betalar en författaravgift för

Mervärde med Open Access • Enklare tillgång till vetenskaplig information • Ökad samverkan och mindre dubbelarbete • Bättre kvalitetssäkring • Högre utväxling på forsknings­ investeringar • Snabbare innovationstakt

186 6 MAG A SIN

40 AKTUELLT

att publicera Open Access, och bibliote­ ken och lärosätena betalar genom sina prenumerationer för material som inte är Open Access. gustaf nelhans: – Idag lever gamla publiceringstraditioner med prenume­ rationer kvar samtidigt som nya affärs­ modeller uppstår och embargotiderna blir längre. Förlagen ”dubbeldippar” och tjänar pengar både på prenumerationen och de enskilda forskarna som har krav på sig att publicera Open Access. svante kristensson: – Tyvärr har också en del personer en missuppfatt­ ning att Open Access-publikationer har lägre kvalitet och att färre läser dem.

Helena Francke är docent och universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap. Som tidigare redaktör för Human IT ­arbetade hon praktiskt med Open Access och har senare forskat om hur tidskrifter och bibliotek arbetar med frågan. Tillsammans med kollegor vid Högskolan i Borås och Svensk Nationell Datatjänst planerar hon nu en uppdragsutbildning om forskningsdatahantering. Helena Francke är inbjuden av Kungliga biblioteket på regeringens uppdrag att delta i utredningsgruppen ”Finansiering av omställningen från ett prenumerations­ baserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem”.

MAG A SI N 1866

Kostnaderna ökar alltså idag? svante kristensson: – Kraftigt.

Det tynger lärosätenas bibliotek vars budgetar ska täcka exempelvis prenu­ merationer av tidskrifter och databaser.

Och det blir dyrare för varje år. Att ut­ veckla Open Access är en ren nödvän­ dighet. Biblioteken och lärosätenas ­ledningar har inte längre råd att bekosta informationskällorna på samma sätt.

Hur reagerar lärosätena och ­biblioteken? svante kristensson: – Det råder en revolutionär anda i Europa just nu.

Sedan i våras har nederländska läro­ säten inte längre tillgång till Oxford University Press tidskrifter eftersom överläggningarna strandade. I Tyskland bojkottar Max Planck Institute förlaget Elsevier eftersom de inte går forskarnas krav på Open Access tillmötes. gustaf nelhans: – Marknadise­ ringen är ett problem. Embargotiderna sätts upp av förlagen och anpassas så att inte forskarna kan självdeponera arti­ keln. Vetenskapsrådet kräver parallell­ publicering inom 6–12 månader, bero­ ende på forskningsområde. Förlagen ­säger gärna två–tre år, vilket ofta inte passar forskningens omsättningstid. svante kristensson: – Det finns ­visserligen hybridmodeller, där författar­ avgiften bakas in i bibliotekens års­avgift och således inte tas ur forskningsmedlen.

Genom vårt avtal med förlaget Springer blir våra forskares artiklar i deras tid­

Milstolpar 2003 Berlinkonventionen skrivs under för Sveriges räkning av bland annat Vetenskapsrådet, SUHF och Kungliga biblioteket.

2012 EU-kommissionen rekommenderar EU:s medlemsstater att ta fram riktlinjer, implementeringsplan, mätbara mål och finansieringsmodell för Open Access.

2017 Regleringsbrev ger Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket uppdraget att ­arbeta vidare med nationella riktlinjer for Open Access.

skrifter Open Access inom ramen för av­ talet. Men det innebär ändå 25 procent i ökade kostnader ett antal år framöver för oss, och det är inte hållbart på sikt. gustaf nelhans: – Problemet när författaravgifterna bakas in i bibliote­ kens budget är också att forskarna tror att det är gratis att publicera när i själva verket kostnaderna har ökat.

Vad ligger författaravgiften på? svante kristensson: – Cirka 2 000 euro per artikel.

Vad innebär Open Access för hante­ ringen och tillgängliggörandet av forskningsdata? helena francke: – Det är också komplext. Traditionellt har inte data ­varit tillgängliga publikt så som publika­ tioner är. Det finns juridiska och etiska begränsningar. Till exempel vill man inte sprida intervjuer, observationer, ­enkäter eller undersökningar där det går att identifiera individer. Eller så vill man själv kunna fortsätta arbeta med materialet. svante kristensson: – Macchiarini-­ skandalen har påvisat värdet av insyn i forskningsdata. Men vägen till öppen tillgång är snårig. Kollektivet är försikti­ gare; datafrågan är mer personlig och handlar även om sekretess och patent.

Dessutom har vi på Högskolan i Borås konstnärlig forskning som inte ens an­ vänder termen forskningsdata utan talar om output. Hur blir ett plagg en publi­ kation? Hur blir något taktilt forsknings­

41 AKTUELLT

data? Därför måste vi först beskriva vad data egentligen är.

– Vi har en stor pedagogisk uppgift framför oss att hjälpa våra forskare att beskriva sina data, visa hur datamängden ser ut och upprätta en datahanterings­ plan. helena francke: – Det är viktigt att kraven på datahanteringsplaner i oli­ ka skeden av forskningen formuleras så att det inte bara blir en administrativ övning.

Svante Kristensson är bibliotekschef vid Högskolan i Borås och har ett administrativt perspektiv och fokus på forskarstöd, inköp och publiceringsfrågor. Tillsammans med Gustaf Nelhans och högskolans vicerektor för forskning Jenny Johannisson deltog han vid Vetenskapsrådets hearing om Open Access 2015.

På Högskolan i Borås hanteras Open Access via publikationsportalen DiVA? svante kristensson: – Anställda vid Högskolan i Borås ska registrera sina ­publikationer här. Systemet omfattar även studentuppsatser och andra digitala samlingar. För publikationer lämnas först en referens och efter embargotiden publiceras en fulltextversion. DiVA an­ passas till metadataprotokoll, vilket gör innehållet sökbart via externa sök­ tjänster. Systemet levererar även meta­ data till Swepub, svenska lärosätens ­gemensamma söktjänst för all veten­ skaplig publicering.

Hur användarvänligt är systemet? helena francke: – Det är inget ­besvärligt gränssnitt i sig och man väg­ leds genom systemet för att lämna upp­ gifter. Svårigheten kan uppstå om det är lite mer udda publikationstyper som ska beskrivas.

Vi har en stor pedagogisk uppgift framför oss att hjälpa våra forskare att beskriva sina data.

Gustaf Nelhans är forskare och universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap. Han disputerade i vetenskapsteori och har ett särskilt intresse för hur forskare ska förhålla sig till Open Access som styrinstrument, förstärkning och värdemätare för forskningens utförande. Han ser gärna att öppen tillgång premieras men tycker det är viktigt att behålla forskarens kritiska syn på om vi verkligen går mot mer öppenhet. ­Gustaf Nelhans är inbjuden av Kungliga ­biblioteket på regeringens uppdrag att delta i utredningsgruppen ”Meriteringsoch ­m­edelstilldelningssystemet kontra ­incitament för öppen tillgång”.

Nästa steg? helena francke: – Bibliotekshög­ skolan arbetar med att ta fram utbild­ ningsinslag om forskningsdatahantering både för dem som arbetar som kontakter i frågan vid lärosäten i Sverige och i för­ längningen för våra utbildningsprogram. svante kristensson: – På hög­ skolan planerar vi att inrätta en Data Access Unit, alltså en stödenhet där forskare får hjälp av bibliotekarier, ­arkivarier och jurister. Vi kommer att arrangera work­shoppar kring hur data­ hanteringsplanen ska skrivas. Detta är en motiverad del av forskningen. Open Access är här och nu – och framtiden. ■ 186 6 MAG A SIN

42 AKTUELLT

Forskning visar vägen för framgångsrika företag Med en alltmer globaliserad värld följer nya styrmodeller i företag och organisa­ tioner. Ökad mätning, prestationsbase­ rad bonus och styrning på distans ställs mot tillit, konsensus och självständiga medarbetare som tar ansvar. Där kan Päivi Riestola, universitetslektor i ­arbetsvetenskap, och hennes forskning bidra till att skapa framgångsrika orga­ nisationer och ett hållbart arbetsliv.

Text Helena Lindh Foto Suss Wilén

Hennes intresse för arbetslivsfrågor började redan på åttiotalet. Då var hon anställd vid en av de ­dåvarande skattemyndigheterna och var med om övergången från regelstyrning till mål- och resultatstyrning, något som fick henne att börja intressera sig för organisationsteori. Päivi Ries­ tola började läsa vid Umeå universitet och ham­ nade så småningom som student på Högskolan i Borås.

– Intresset för organisationsteori övergick till ett intresse för sociologi och sedan till en forskar­ utbildning i arbetsvetenskap, berättar hon.

Avhandlingen blev klar 2013 och visade hur ­införandet av nya styrmodeller måste passa orga­ nisationens identitet och kultur för att bli fram­ gångsrikt. Hennes forskningsinriktning mot led­ ning, styrning, och organisering med särskilt ­fokus på chefer och chefers arbete faller väl in i centrumbildningen Centrum för arbetsliv och ­vetenskap (cav) vars vision är att bidra till håll­ bart arbetsliv. Det som brukar kallas för svensk management med låg maktdistans och ansvars­ tagande medarbetare har varit en framgångsrik väg att nå detta.

– Genom att ge medarbetarna möjligheter att påverka och ha inflytande men också sätta rimliga MAG A SI N 1866

krav skapar man medarbetare som tar ansvar och det får också god ekonomisk bäring, säger Päivi Riestola.

Autonomi och handlingsutrymme för de an­ ställda är dock inte enbart positivt. Ju mer upp­ kopplade medarbetarna är under dygnets alla timmar, desto viktigare blir det för chefer att ­sätta gränser. I fria eller gränslösa yrken finns annars en risk att medarbetare arbetar alldeles för mycket.

– Tydliga mandat ger trygghet och paradoxalt nog handlingsutrymme om de inte är för snäva, säger Päivi Riestola.

Som forskare arbetar hon gärna nära företag och organisationer i ett ömsesidigt utbyte. Medan Päivi och hennes forskarkollegor får aktuella problem att forska kring får företagen och orga­ nisationerna å sin sida praktisk nytta av forsk­ ningen. Ett exempel är den rapport Päivi Riestola och Margareta Oudhuis tagit fram om svensk management med inkluderande ledarskap.

Svensk management har nämligen inte bara ­kännetecknats av ansvarstagande medarbetare som utvecklar verksamheten tillsammans med chefen, utan även ett visst mått av godtycklighet och otydliga ramar, konflikträdsla och strävan ­efter att vara överens. Därför har nya globala ­organisationsmodeller som premierar tydlighet och struktur uppskattats av såväl chefer som medarbetare i den här typen av organisationer.

– Risken när vi översköljs av globala modeller är att närhet och tillit försvinner. Man styckar upp arbetsuppgifter och då blir det också lättare att kapa av olika avdelningar. Till slut blir vi ­objekt snarare än subjekt och behandlar varan­ dra därefter.

Ett arbetsliv där människor behandlar varandra som objekt vore enligt Päivi Riestola förskräck­ ligt. Forskningen kan bidra med kunskap och ­argument, till exempel genom den nya forsk­ ningspolitiska propositionen där arbetslivsforsk­

Ett inkluderande ledarskap tar tid och kräver långsiktighet.

43 AKTUELLT

Päivi Riestola Päivi Riestola är sedan ett par år tillbaka chef för Sektionen för arbetsliv och välfärd. Hon var med och grundade centrumbild­ ningen Centrum för arbetsliv och vetenskap, CAV, vid Högskolan i Borås, år 2003.

Mellan åren 2014–2016 var hon dessutom före­ ståndare.

Dessförinnan var hon även en av initiativtagarna till det ledarnätverk som gav upphov till CAV. De ­företagsledare, chefer och forskare som ingick i nätverket hade var och en på sitt håll kommit fram till att de behövde ett ömsesidigt utbyte av kunskaper och erfarenheter.

– Det är så jag tycker om att jobba, att vara nära arbetslivet och den problematik som finns där och lyfta de problemen till forskningsfrågor, säger hon.

ningen särskilt lyfts fram. Även om möjligheter­ na att påverka ser olika ut i olika organisationer, menar hon att många av de chefer som ingår i cav:s chefsnätverk åtminstone försöker.

– Om huvudkontoret ligger långt borta i ett annat land kan det vara svårt. Men det är viktigt att förstå att man åtminstone måste översätta nya styr- och ledningssystem till den egna kultu­ ren och organisationen. Det går inte att införa konkurrens och bonussystem i en kultur som ­baseras på samförstånd, det måste man vara medveten om. I en och samma organisation kan en viss styrning fungera på en avdelning, men inte på en annan.

Hon ser att forskningen kan bidra med kritiska reflektioner inför organisationsförändringar och utlokalisering av verksamheter, exempelvis hr där sjukanmälan kan hamna på ett ställe i världen, medan löner hanteras från en helt annan del.

Uppgifterna renodlas, men helheten går förlorad.

– Vi arbetslivsforskare kan visa att det finns ett värde i att ha personer på plats i verksamheten

som känner organisationen och som vet vad som behöver göras. Det ansvaret tar inte en funktion som sitter på andra sidan jordklotet.

Styrmodeller med inkluderande ledarskap jämfört med modeller där ledaren ger order och medarbetaren lyder kräver mer av både ledare och medarbetare med. Ett inkluderande ledar­ skap tar tid och kräver långsiktighet, något som ofta saknas i organisationer med kortsiktig vinst som ledstjärna.

– Vår studie visade att det vi kallar svensk ­management med ett inkluderande ledarskap är framgångsrikt när det fungerar. Alla vet vad de ska göra och alla litar på att kollegorna sköter sina uppgifter.

Päivi Riestola vill framöver studera i vilken u­tsträckning konsensuskulturen och konflikt­ rädslan lever vidare i företag och organisationer och vilken betydelse den i så fall har för möjlig­ heterna att arbeta effektivt för verksamhetens bästa. ■ 186 6 MAG A SIN

44

AKTUELLT INTERVJU Utblick

Kunskap på export för att möta världens utmaning Mohammad Taherzadeh Professor i resursåtervinning vid Högskolan i Borås, berättat för Lena M Fredriksson

V

i inom forskningsområdet ­Resursåtervinning utvecklar metoder för att skapa energi som biogas, el eller etanol från avfall.

Att skapa energi från avfall görs på många håll i världen och de flesta ställer sig positiva till idén. Men för besluts­ fattare är det tyvärr oftast ekonomin som avgör, och hållbarhet kommer i ­andra hand. Nu har oljepriset sjunkit kraftigt, och då används olja i högre ­utsträckning medan satsningar på håll­ bara bränslen får stå tillbaka. Elbilar är i och för sig hett just nu, men hur hållbar är den tekniken? Hur kan vi få fram el och batterier till alla bilar? Och vad ­händer när de är förbrukade?

Forskningen måste fortsätta att ta fram bra idéer och satsningar. I min forskargrupp försöker vi hitta lösningar som går att använda även i stor skala.

Ett exempel är att vi använder svampar för att producera cellulosaetanol, vilket kan göras i befintliga anläggningar och därför inte kräver investeringar. Vi gör just nu storskaliga försök och snart ­lanseras denna etanol kommersiellt.

Det finns en hel del forskning kring ­cellulosaetanol runt om i världen, men det här är något unikt!

Våra metoder för att producera biogas är spridda i många länder, eftersom vi har satsat mycket på kunskapsöverföring MAG A SI N 1866

och enkla men funktionella metoder.

Till exempel de biogasreaktorer av textil, som nu säljs i Indien. Det är så vi här på Högskolan i Borås kan bidra: genom vår forskning om användbara metoder, och genom att sprida kunskap om proble­ matiken som finns och lösningar på den.

Eftersom vi har inarbetad kontakt med många lärosäten i världen kan vi nå ut med kunskapen och verka för att den förs vidare även till beslutsfattarna.

Det kan vara skrämmande att tänka på framtiden, med allt som den globala uppvärmningen för med sig: sjunkande grundvattennivåer, stigande havsnivåer, torka, extremregn med mera. För att minska hoten måste vi jobba tillsam­ mans och tänka globalt, men med den politiska turbulens som nu råder i värl­ den är detta svårt. Vi behöver både minska resursanvändandet och ta hand om koldioxid och avfall på bättre sätt.

Om politikerna ska besluta om sådana åtgärder måste de först inse allvaret.

Alltså måste vi utbilda dem!

Ett drömprojekt för mig vore att bryta ned kopplingen till tiden. Tänk om vi kunde få processer att gå mycket snabb­ are än de gör nu. Vi har ju lyckats få ­biogasproduktion att ske på 7 dagar i stället för 30. Men varför inte 3? Jag tror att det går. För 100 år sedan var det omöjligt att bo i Göteborg och jobba i Borås, men nu tar resan en knapp timme.

Tänk när den går på tio minuter. ­Eller en sekund! Eller om vi kan skynda på fotosyntesen. Tidskopplingen är ­något jag vill jobba vidare med! ■

45 AKTUELLT

Så kan spårbarhet integreras i textilier Svartvita tvinnade trådar med olika tät snodd bildar ett mönster i en vävd eller stickad tygbit. Detta mönster kan användas som en spårbar märkning och är den prototyp som Vijay Kumar, nyligen disputerad i textilt manage­ ment, har gjort. Märkningen är ­svårare att förfalska än andra typer av spårbarhetsmärkningar för textilier.

Med en spårbar märkning som är helt

integrerad i en textil skulle många fördelar kunna uppnås, både inom den textila försörjningskedjan och för konsumenten. Eftersom denna märkning skulle bli en del av tyget/ plagget kan den inte avlägsnas eller replikeras på samma sätt som andra märkningar, exempelvis rfid-märk­ ning, qr-koder eller lappar med streck­koder.

Ny metod för att klassa aska viktig för energi­företagen Den aska som uppstår när man bränner avfall klassas som ickefarligt ­eller farligt avfall. Nu ska forskare från Högskolan i Borås, tillsammans med tre andra labb, parallellt göra lakförsök för att ta fram en ny metod för att klassa bottenaska. En ­fråga som är viktig för ­energiföretagen i Sverige.

– Vi hoppas kunna pre­ sentera en ny testmetod för bottenaska innan årets

Forskare ska granska tillit inom demensvården Vilken betydelse har tillit till med­ arbetare inom välfärdssektorn?

Nu ska detta undersökas i ett antal försöksverksamheter över landet.

En ­berör demensvården där forskare vid Högskolan i Borås leder ett forsk­ ningsprojekt.

– Vi har valts ut att medverka i Tillitsdelegationens försöksverksam­ heter. Vi har designat ett forsknings­ projekt för att studera en heltäckande vårdkedja för människor med demens­ sjukdom. Målet är att studera och få

slut, säger Anita Petters­ son, docent i resursåter­ vinning vid Högskolan i Borås. Övriga labb som deltar i projektet är ­Vattenfall, Statens geo­ tekniska institut (sgi) och Renova (cth). Anette Hälldal på Vattenfall, är projektledare. Projektet finansieras av Avfall Sve­ rige, Vattenfall, sgi, Euro­ fins, Renova, Sysav, E.ON, Fortum samt Tekniska verken.

till en bra tillitsstyrd vårdkedja i sam­ verkan med primärvård, hemtjänst, särskilt boende, Alzheimercafé och rehabilitering, berättar Karin ­Josefsson, docent och forskare inom vårdvetenskap, som kommer att leda projektet.

Nya metoder inom textilproduktion kan förbättra miljön Färgnings- och beredningsprocesserna är utan jämförelse den största miljö­ påverkande delen av de textila produk­ tionsprocesserna. Ett nytt forsknings­ projekt ska nu testa nya sätt för att ut­ veckla befintliga metoder för färgning och efterbehandling av textilier. Syftet är att minska avloppsflöden från textil­ färgerier och ge industrin mer flexi­ bilitet.

– Genom att minska avloppsflöden från textilfärgerierna kan man förhopp­ ningsvis använda mer effektiva tekniker för avloppsrening, berättar projektledare Ellinor Niit, universitetsadjunkt i textil­ teknologi vid Textilhögskolan.

186 6 MAG A SIN

46

AKTUELLT INTERVJU Framsteg och framgång

Första heders­ doktorn har brett textilkunnande Clare Johnston utsågs i maj 2017 till konstnärlig heders­ doktor i textil och mode vid Högskolan i Borås och blev ­därmed lärosätets allra första hedersdoktor. Hon har lång och bred erfarenhet från det textila fältet, inom design, tryck, mode, manufaktur, återförsäljning och undervisning.

DISPUTATION Högskolan i Borås mars 2017–september 2017 Marie Engwall En vårdande ljusmiljö inom intensivvård – patienters upplevelser och effekter av en cyklisk belysningsintervention.

Marjan Kooroshnia On textile printing with thermochromic inks.

Vijay Kumar Exploring Fully Integrated Textile Tags and Information Systems for Implementing ­Traceability in Textile Supply Chains.

Text Lena M Fredriksson Foto Suss Wilén

De senaste 17 åren har hon arbetat med undervisning på Royal College of Art i London. Sedan några år tillbaka är hon också gästprofessor vid Textilhögskolan, vilket innebär att hon kommer som före­ läsare och handledare.

– Det är ett stort privilegium att få ägna många år åt det man brinner för.

Min styrka ligger i att jag har en bred och varierad erfarenhet av textil och färg. Denna erfarenhet använder jag i arbetet med de problem eller frågeställ­ ningar som tas upp i olika projekt. Jag är hedrad över att få vara en del av ­Textilhögskolan och den filosofi som präglar utbildningarna här. Jag hoppas kunna bidra till att utveckla verksam­ heten och kanske göra den ännu mer synlig och välkänd internationellt.

Clare Johnston representerar också sitt lärosäte Royal College of Art i Lon­ don i träningsnätverket ArcInTexETN, som koordineras av Högskolan i Borås.

Det är ett tvärvetenskapligt eu-projekt för utbildning av forskare inom arkitek­ tur, interaktiv design och textil, med ­syfte att ämnena ska bindas närmare varandra och leda till innovationer som utvecklar mer hållbara sätt att leva och bo. Inom ArcInTexETN är hon ledare för den del av projektet som handlar om interiörer. Där ger hon stöd till fem fors­ karstuderande från olika lärosäten. ■ MAG A SI N 1866

 Clare Johnston är sedan i våras även ­hedersdoktor vid Högskolan i Borås.

Clare Johnston Är: Professor emerita vid Royal College of Art i London, hedersdoktor vid Högskolan i Borås.

Bor: I London.

Familj: Sambo och två vuxna bonussöner.

Hobby: Dansar sedan många år Dance Chantraine, en samtida baletteknik. Tycker mycket om trädgårdsarbete.

Nya professorer och doktorer Clare Johnston promoverades till konstnärlig hedersdoktor i samband med årets professorsinstallation och doktorspromotion den 5 maj. Där installerades fyra nya professorer: Roger Blomgren, professor i biblioteksoch informationsvetenskap – kulturpolitik; Delia Dumitrescu, professor i textildesign; Gustaf Kastberg, professor i företags­ ekonomi och Fernando Seoane Martinez, professor i medicinsk teknik. Dessutom ­promoverades fem nyblivna doktorer.

2

47

LEDARE

AKTUELLT

Nästa nummer

Högskolans ansvar kanske viktigare än någonsin

Ett magasin från Högskolan i Borås med fokus på forskning.

Ansvarig utgivare Annie Andréasson Redaktörer Anna Kjellsson Solveig Klug Kontakt kommunikation@hb.se hb.se/1866 Produktion Yellon, yellon.se Tryckeri Responstryck, Borås Papper 115g/170g Arctic volume white Upplaga 4 000 ex med två nummer per år Magasin 1866 har tilldelats issn 2001-8274

Som lärare och forskare i redovisning och informationsgivning är fakta ett starkt ­honnörsord. Redovisning av fakta är grun­ den för tolkning och analys och för att kunna ta ställning till olika utvecklingsalternativ.

Baserat på fakta debatteras möjligheter och risker. Redovisning av fakta är grunden för tillämpning av ett robust system för besluts­ fattande och resursfördelning. Det är ­mycket problematiskt när samhällsaktörer ifrågasätter redovisade fakta och begrepp som alternativa fakta och faktaresistens uppstår och tillämpas. Det är djupt proble­ matiskt om samhällsdebatten inte kan vila på en ­gemensam samsyn om saker och tings tillstånd.

Vi har inom högre utbildning och forsk­ ning ett stort ansvar i sammanhanget. Dels handlar det om att i alla sammanhang vara föredömen i redovisningen av våra utgångs­ punkter, metoder och resultat, dels om att 1 8 6 6 M AGAS IN

Konsten att få med 13 företag i ett forskningsprojekt om IT Ett långvarigt uppbyggt nätverk inom både indu­ stri och offentlig sektor borgar för ett starkt för­ troende för den forskning inom området it och service management (itsm) som bedrivs vid Hög­ skolan i Borås.

Text Solveig Klug Foto Mostphotos

Tillsammans med 13 företag genomförs under fyra år forsk­ ningsprojektet ”Datadriven innovation”. Det handlar om ­strategisk användning av data och analys för att förbättra eller främja nya processer, produkter, tjänster och marknader.

– Samverkan är både en förutsättning och ett kriterium för detta långsiktiga projekt, säger projektledare Stefan Cronholm, professor i informatik.

Han förklarar att forskargruppen har byggt upp ett för­ troende hos företagen som nu har förväntningar på dem, bland annat för att företagen själva står för 50 procent av ­projektets finansiering. En byggsten är itsm-konferensen som högskolan arrangerar varje år.

– Vi strävar efter att ha hög kvalitet på konferensen. Då ­bygger vi relationer med företag, vilket har lett till att vi nu har cirka 50 företag i vårt nätverk. Tanken är att företagen ska vara aktiva i projektet och samarbetet fungerar utmärkt. Det här projektet är verkligen ett samarbete i dess rätta bemärkelse, och det är själva samarbetet som är utgångspunkten, säger Stefan Cronholm.

I nästa nummer får vi veta mer om nyckeln till framgångsrik samverkan mellan forskning och näringsliv. ■

vara aktiva i samhällsdebatten. Forskare och lärare förekommer idag alltför sällan i den pågående debatten. Viktig kunskap och viktiga perspektiv riskerar att stanna inom akademin och enbart publiceras i veten­ skapliga journaler med begränsad spridning och påverkan. Vi behöver bli ännu mer ­öppna, vilket kan stimuleras genom att visat intresse för det omgivande samhället och samhällsutvecklingen premieras bättre vid akademiska anställningar och befordringar och då på bekostnad av publicering i veten­ skapliga journaler av begränsad betydelse.

Forskningsmagasinet 1866 har som syfte att på ett tillgängligt sätt sprida information om och från den omfattande forskning som bedrivs på högskolan. Jag tycker att vi lyckas rätt väl.

Björn Brorström Rektor vid Högskolan i Borås

Omslag Nummer 2 2017 Foto Anna Sigge Doktoranden Linnea Bågander bedriver konstnärlig grund­ forskning där hon bland annat förlänger kroppens vinklar med stavar. s20–25 1 8 66 M AGAS I N

Vi är redo för uppdraget att starta utbildningen av framtidens poliser.

AKTUELLT

PERSONLIGT

FOKUS

Välkommen till Sverige! ”Konfektion 4.0” öppnar för mer textil kompetens.

Från Wagga Wagga till Borås. Anne­ maree Lloyd leder ban­brytande forsk­ ning om integration.

Konstnärlig grundforskning kan sätta scenen för framtiden.

NU! HB.SE/POLIS

STARTPUNKT FÖR FRAMTIDENS POLISER

2 2017

NUMMER 2 2017