1866 Forskningsmagasinet Högskolan i Borås nr 1 2017

AKTUELLT

PERSONLIGT

FOKUS

Designad aska kan vara lösningen för ett kretslopp för fosfor.

Nils-Krister Persson är överlevnadsexperten som lever för textilier som gör skillnad.

Hipp hurra!

Högskolan i Borås fyller 40!

NUMMER 1 2017

Nästa kapitel för e-boken.

2 LEDARE

Färsk 40-åring med framtiden för sig

Ett magasin från Högskolan i Borås med fokus på forskning.

Ansvarig utgivare Annie Andréasson Redaktörer Ida Borenstein Anna Kjellsson Annie Klasén Kontakt kommunikation@hb.se hb.se/1866 Produktion Yellon, yellon.se Tryckeri Responstryck, Borås Papper 115g Arctic volume white Upplaga 4 000 ex med två nummer per år Magasin 1866 har tilldelats ISSN 2001-8274

Ändå sedan Högskolan i Borås bildades 1977 har fokus varit studenterna och att förmedla utbildning som skapar förutsättningar för ett rikt och spännande yrkesliv. Och vi har haft en dramatisk utveckling och förändring; från ett fåtal utbildningsprogram och en uppsättning enstaka kurser erbjuder vi nu utbildning på grundläggande och avancerad nivå inom samtliga prioriterade områden.

Intentionen att bygga ett starkt lärosäte har ibland omgärdats av utmaningar som minskade resurser och ifrågasättande av högskolornas betydelse för effektiv utbildning och forskning. Vi och andra högskolor och nya universitet har visat att det är nationellt angeläget med ett utbyggt högskolesystem med stor fysisk tillgänglighet till högre utbildning och forskning.

En reform som har haft mycket stor betydelse och visat vår höga kvalitet är möjligheterna att få examineringsrättigheter på forskarnivå inom väl avgränsade och nydanande områden. Vi har idag tillstånd inom fyra områden och utfärdar examen inom sex ämnen. Vem anade 1977 att vi skulle ha kompletta akademiska miljöer inom natur och teknik, humaniora och samhällsvetenskap, vård samt konst?

MAG A SI N 1866

Egna examensrättigheter och forskarutbildningar hänger nära samman med utvecklingen av forskningens omfattning och kvalitet. Under 2010-talet har forskningsvolymen närmast fördubblats, och såväl studier som resultat har uppmärksammats mer. Ökad forskningsverksamhet gör det möjligt att forskningsanknyta utbildningen och tillför kvalitet till verksamheten och studenterna.

Högskolan i Borås är en stark högskola med många universitetskvaliteter, bland annat flertalet utbildnings- och forskningsprofiler. Missionen Vetenskap för profession, stadfäst för tio år sedan, bekräftas allt tydligare, inte minst genom utvecklingen och spridandet av kunskaper om hållbar utveckling. Vår kanske viktigaste uppgift är att medverka till att FN:s globala hållbarhetsmål genomförs. Jag avslutar detta 40-årsjubileumsförord därför med förhoppningen att våra uppdragsgivare – regering och riksdag – uppmärksammar och premierar våra ambitioner och ger oss universitetsstatus.

Björn Brorström Rektor vid Högskolan i Borås

AKTUELLT

PERSONLIGT

FOKUS

Designad aska kan vara lösningen för att sluta fosforkretslopp.

Nils-Krister Persson är överlevnadsexperten som lever för textilier som gör skillnad.

Hipp hurra!

Högskolan i Borås fyller 40!

Nästa kapitel för e-boken.

NUMMER 1 2017

Omslag Nummer 1 2017 Foto Patrik Svedberg Nils-Krister Persson, forskningsledare inom Smart Textiles. s6-13

3 INNEHÅLL

Innehåll Nummer 1 2017 FOKUS

s14-17 Hemtjänst i fin form. Arbetslivsforskarna vid Högskolan i Borås är något på spåren i Göteborgs Stad där mer fysisk aktivitet skapar en mer hållbar verksamhet.

s24-33 Högskolan i Borås 40 år. Vad har hänt sedan starten 1977? Vad gör oss unika? Vad är skillnaden på forskningen förr och nu? Och vad blir nästa milstolpe?

s34-38 Hur ser nästa kapitel ut för e-boken i Sverige? Trots att e-boken inte har slagit igenom lockar den nya läsare. Forskare studerar problemen och möjligheterna just nu.

PERSONLIGT

s6-13 Smart Textiles gör världen bättre. Följ docenten, universitetslektorn och forskningsledaren Nils-Krister Persson under en, som vanligt, fullspäckad arbetsdag.

s20-23 Han ger oss nya sätt att se på gamla sanningar. Okunskap är ett stort problem för ett inkluderande samhälle. Viktor Aldrin vill inge hopp för framtiden genom sin unika forskning om bland annat skolavslutning i kyrkan.

s44

Hej, Henrik Linusson! Hur mycket kan vi lita på tekniken?

AKTUELLT

s5

Redaktören tipsar. Science Park Borås sammanför forskning, näringsliv, regionala och kommunala aktörer. Nu ser chefen Erik Bresky frukterna av flera års hårt arbete.

s40-43 Designar aska för världens mat och miljö. 40 procent av fosforn

i avlopp ska återföras som växtnäring 2018, men avloppsslam direkt på åkern innebär stora risker. Designad aska kan vara lösningen.

s46

Framsteg och framgång. Senaste disputationerna med mera.

s24  2017 firar vi 40 år som högskola.

Boka in den 7 september redan nu för Öppet Hus och 40-årskonserten, hälsar Annie Andréasson, kommunikationschef vid Högskolan i Borås.

186 6 MAG A SIN

4 AKTUELLT

Vinst i Forskar Grand Prix för andra året i rad

Doktorander sökes till ny forskarutbildning inom vård

Anita Pettersson, som är docent inom resursåtervinning vid Högskolan i Borås, blev bäst i Sverige på att presentera sin forskning 2016. I november vann hon finalen i Forskar Grand Prix i Stockholm med sitt bidrag om återvinning av fosfor. Deltagarna hade fyra minuter på sig att presentera sin forskning så underhållande och lättförståeligt som möjligt för en publik och jury. Det är andra året i rad som Högskolan i Borås tar hem segern i tävlingen.

Deltävlingarna i Forskar Grand Prix är en del av ForskarFredag som firades 30 september. Den dagen gjorde även 60 sjätteklassare besök i högskolans labb och fem forskare lånades ut till skolklasser runt om i Sjuhärad för att berätta om hur det är att jobba som forskare.

Högskolan i Borås satsar på en ny forskarutbildning inom vårdvetenskap för att möta de vårdutmaningar som samhället står inför. I början av 2017 utlystes sex doktorandtjänster inom det nyinrättade området Människan i vården.

Våren 2016 tilldelades Högskolan i Borås examensrättigheter på forskarnivå inom ytterligare ett område – Människan i vården.

Satsningen ska bidra till att göra vården mer mänsklig, trygg och säker för patienter, patienters närstående samt vård- och omsorgspersonal.

Smart Textiles bakom Lisebergskaninernas insida Att vara kanin på Liseberg är ett jobb som sprider mycket glädje.

Att kramas, dansa och möta besökare i kaninlandet må vara underbart, men det ställer höga krav på kanindräkten.

Den ska till exempel ha hög komfort och rörlighet. Designern och innovatören Karolina Nilsson har i samarbete med Smart Textiles och Textilhögskolan skapat ett världsunikt underställ till maskotar. Liseberg är det första företaget att prova underställen i full skala.

MAG A SI N 1866

Nya professorer inom ekonomi och textil Textilhögskolan har en ny professor, Delia Dumitrescu.

Hennes forskning rör sig i gränslandet mellan arkitektur, interaktiv design och textildesign och syftar till att utveckla nya material och metoder. Även området Handel och IT har stärkts med ytterligare en professor: Gustaf Kastberg. Han är expert på ekonomistyrning och organisering i offentlig sektor.

5 REDAKTÖREN TIPSAR

Ny arena med långsiktighet som motor Science Park Borås börjar växa i sina skor. I och med flytten till nya lokaler i Textile Fashion Center i Borås tar man nu nästa steg i utvecklingen mot att bli den projektarena för framtidens samhällsutmaningar som varit visionen sedan arbetet startade 2015.

Ida Borenstein Kommunikatör vid Högskolan i Borås och redaktör för 1866

Tillsammans med Smart Textiles och Grants and Innovation Office vid Högskolan i Borås bildar Science Park Borås en fysisk innovationsarena. Science Park Borås har ett tydligt syfte: att jobba långsiktigt med innovation för att skapa ett bättre samhälle i framtiden. Erik Bresky som är chef börjar nu se frukterna av flera års hårt arbete.

– Jag har nog uppfattats som lite flummig och visionär. Men vill man vara med och jobba mot de långsiktiga

målen för Boråsregionen, då måste man kunna lyfta blicken. Hur ser samhället ut 2030 eller 2050? Hur vill vi att det ska se ut? Vad kan vi göra för att tackla de stora utmaningarna i form av till exempel klimatpåverkan, migration och integration?

Science Park Borås är en arena som sammanför forskning, näringsliv, regionala och kommunala aktörer för att skapa innovations- och utvecklingsprojekt som möter framtidens utmaningar.

– Vi är ett bra exempel på en modern science park som jobbar proaktivt och själva initierar projekt. Vi tar initiativ och sammanför till exempel forskare med företag för att samarbeta. Ett bra exempel är projektet Konfektion 4.0, där vi kunde se en samhällsutmaning i den ökade migrationen som kunde kopplas ihop med nya affärsmodeller inom cirkulär ekonomi och bristen på textil sömnadskapacitet i Sverige.

Fakta Science Park Borås Science Park Borås är arenan för ett tätt samarbete mellan Högskolan i Borås, RISE Research Institutes of Sweden (tidigare SP), Smart Textiles, Marketplace Borås, Inkubatorn i Borås och Sjuhärads kommuner. Huvudfinansiär är Västra Götalandsregionen. Science Park Borås finansieras även av andra nationella forskningsfinansiärer.

Science Park Borås jobbar utifrån tre fokusområden: textil, handel och logistik samt samhällsutveckling. Arbetet sker genom strategiska forsknings- och utvecklingsprojekt som stärker regionens konkurrenskraft, attraktivitet och möjligheterna att nå politiska visioner.

Läs mer om Science Park Borås och de projekt som drivs på scienceparkboras.se

LÄS MER om Konfektion 4.0 i nästa nummer av 1866.

186 6 MAG A SIN

6 PERSONLIGT

 En stark profil inom Smart Textiles: Nils-Krister Persson brinner för hur textilforskningen kan bidra till en bättre vardag för människor världen över.

MAG A SI N 1866

Smart Textiles gör världen bättre Vi följer Viskans vatten in i den gamla textilfabriken, som idag är Textile Fashion Center – en plats för världsledande forskning, utbildning och innovation. Här tillbringar vi en eftermiddag med forskningsledaren NilsKrister Persson, en engagerad generalist som tagit vägen från fysik och molekylärbiologi till smarta textilier med syfte att förändra och förbättra samhället.

Text Gabriella Fäldt Foto Patrik Svedberg

Lunchrusch. Folk äter, pratar och umgås.

Det sorlar trivsamt. Inne i väveriet går vävstolarna varma. Några besökare samlas i receptionen för en rundtur på Textilmuseet. De gamla fabrikslokalerna har blivit centrum för modern textilforskning och en samlingspunkt för både forskning, utbildning och näringsliv. Genom byggnaden rinner Viskans vatten som ett tecken på ständigt flöde och evig föränderlighet. I detta myller av verksamheter jobbar docent Nils-Krister Persson, en av forskningsledarna inom Smart Textiles på Högskolan i Borås.

Han är för dagen klädd helt i svart.

– Det som är så spännande med textil är att vi alltid har interaktion med det.

Vi människor har kontakt med textilier 99,9 procent av vår tid, den enda gången vi inte har det är när vi duschar – tills vi tar fram handduken. Och så är det ju för alla människor, i alla kulturer. Pappret var vår ingång till kunskapsöverföring och läsande medan textil uttrycker emotioner. Med textil kan man visa vilken grupp man vill tillhöra, ens personlighet,

könstillhörighet, stil och sexualitet.

När textilen är oss så nära finns där en ingång till att förändra samhället.

12:00 Lunchmöte på Textile Fashion Center Nils-Krister Perssons dagar varierar; när vi möts är han nyligen hemkommen från klimatkonferensen i Marrakech där han talat om textilens betydelse för hållbarhet. Denna dag har han lunchträff med Högskolan i Borås tillförordnade prorektor Jenny Johannisson, som bland annat vill veta hur han haft det på sin resa och vad hans nya insikter kan tillföra till den dagliga verksamheten.

– Vi har en väldigt fin restaurang här som vi skämtsamt brukar kalla vår personalmatsal, men det är den egentligen inte. Dock ett bra exempel på den mötesplats Borås har blivit. Många åker från Stockholm till Borås, vilket visar att Högskolan i Borås är en viktig aktör, säger Nils-Krister Persson och beställer en vegetarisk risotto med saffransaioli.

Under lunchen diskuterar de två stort och smått, vardagliga utmaningar såväl

Jag började på en annan avdelning på högskolan, men snart blev jag nyfiken på det där med smarta textilier.

som hur den aktuella regeringspropositionen om forskning kommer att påverka dem.

– Jag behöver träffa Nils-Krister för att få en rättvis bild av arbetet ute i den praktiska verksamheten. Och jag behöver förstå hur forskningen fungerar

Nils-Krister Persson Gör: Docent, universitetslektor och forskningsledare inom Smart Textiles på Högskolan i Borås.

Bakgrund: Grundutbildad inom fysik och matematik och disputerade inom materialvetenskap, organisk elektronik och molekylär life science.

Bor: Med familjen i Linköping.

Senaste lästa bok: Förutom en uppsjö av vetenskapliga artiklar, jaktskildringar från Ydre.

Senast sedda film: Det var nog Susanne Biers Hämnden, otäckt bra.

Fritidsintressen: Friluftsliv, överlevnad och natur, samt att skriva noveller.

i praktiken så att jag i min tur kan förmedla det till andra, förklarar Jenny Johannisson.

– Det är första gången vi lunchar ihop, men vi pratar när vi träffar på varandra – det är inte en större högskola än att alla hejar på varandra i korridoren, säger Nils-Krister.

Smart Textiles är en innovativ miljö som består av ett tätt samarbete mellan Högskolan i Borås, RISE Research Institutes of Sweden (tidigare SP), Swerea IVF och Inkubatorn i Borås. Som forskningsledare rör sig Nils-Krister Persson självklart i miljön, men från början var det långtifrån självklart att det var här han skulle hamna. Han är 186 6 MAG A SIN

8 PERSONLIGT

 I väveriet vävs det i alla möjliga material, allt från bomull till metall.

grundutbildad inom fysik och matematik och disputerade inom materialvetenskap, organisk elektronik och molekylär life science.

– Jag har en ovanlig bakgrund i detta sammanhang. Jag kom till Högskolan i Borås för nästan tio år sedan för en postdoktorstjänst. Jag började på en annan avdelning på högskolan, men snart blev jag nyfiken på det där med smarta textilier.

Sverige är långt framme inom smarta textilier, som har blivit ett av Högskolan i Borås flaggskepp. Enkelt förklarat handlar det om textil som en samhällsfaktor och om att göra världen lite bättre med hjälp av textil. På Högskolan i Borås har man sedan länge arbetat såväl konstnärligt som tekniskt inom området. Som exempel kan det handla om behandlande kläder för sjukvården, textil som kan mäta hjärtfrekvens, elektriskt ledande fiber eller ett projekt som ligger Nils-Krister varmt om hjärtat – forskning kring möjligheten att rena vatten med hjälp av textil.

– Det började med att jag länge sysslat med solenergi och att utvinna elektrisk ström från solljuset. Från detta började jag intressera mig för fotokatalys som handlar om att driva kemiska reaktioner med ljus eller att använda ljus för att framkalla olika slags positiva effekter. De kemiska reaktioner jag var intresserad av var sådana som bryter ner cellmembranen hos mikroorganismer. Vi gjorde inledningsvis många tester i labbmiljö och fann att vi kan döda mikroorganismerna effektivt. Utifrån denna ansats har vi gjort vidare tester med kontaminerat ”riktigt” vatten från sjöar och åar och det funkar riktigt bra. Vi har även tittat på fler funktioner, som att ta upp miljögifter från vattnet.

MAG A SI N 1866

9 PERSONLIGT

Det handlar om ett sorts vattenrenande system, inte ett filter, som därmed undviker att vatten måste pressas genom ett membran. I framtiden kanske det hela görs till en slags ”artificiell våtmark” som täcker stora ytor, är miljöanpassad och fungerar renande under en längre tid.

Den skulle kunna rena lakvatten från deponier såväl som dagvatten från tätorter.

– Vattenrening är en av de viktigaste

frågorna globalt, och rätt använt kan det här bli väldigt intressant. Till exempel kan man tänka sig att stora ytor av tyg kan rena stora mängder av vatten, kanske längs botten på en sjö i ett u-land. Utmaningen nu är att hitta industriella sätt att få fast det aktiva materialet på själva tyget. Det här är ett ständigt pågående projekt, ett levande projekt som jag känner lite extra för.

Det är kanske inte precis där man tänker textil naturligt, de flesta förknippar ju textil med kläder.

13:00 Vägen genom väveriet Vi tar vägen genom väveriet som fungerar som ett nav i den gamla fabrikslokalen där industri och traditionellt hantverk numera möts. Högteknologisk produktionsutrustning står bredvid vanliga

Textile Fashion Center Textile Fashion Center är en mötesplats för kreativa verksamheter inom mode, textil och design i Borås. Lokalerna var tidigare en textilfabrik och är idag ett modernt nav och kreativt centrum för vetenskap, kultur, innovation och affärsverksamhet, främst inom textil men även inom andra områden. I Textile Fashion Center finns en rad självständiga verksamheter som förenas i ett textilt kluster.

Det är en samverkan mellan företag, forskningsinstitut, utbildning, organisationer som jobbar för innovation och affärsutveckling. Tre parter bildar basen för verksamheten: Borås Stad, Högskolan i Borås och det samlade näringslivet i Sjuhärad.

 I Textilhögskolans väveri möts det hantverksmässiga och det högteknologiska, vilket speglar såväl bredden som närheten till industrins praktiska verklighet.

186 6 MAG A SIN

Smart Textiles

Smart Textiles är en miljö som består av ett tätt samarbete mellan Högskolan i Borås, RISE Research Institutes of Sweden (tidigare SP), Swerea IVF och Inkubatorn i Borås. Huvudfinansiärer är Vinnova, Västra Götalandsregionen och Sjuhärads Kommunalförbund.

Smart Textiles finansieras även av Sparbanksstiftelsen Sjuhärad och andra forskningsfinansiärer.

 Nils-Krister Persson trivs i rollen som handledare.

En av dem som han handleder är doktoranden Mohammad Hatamvand som forskar kring textil som kan omvandla ljus till elektricitet. Ò Nils-Krister Persson har en utåtriktad roll och möter många olika människor i sin vardag. Han försöker röra sig både i innovationssvängen och inom vetenskapsområdet.

vävstolar. Här vävs allt från härproducerade jeans till ljuddämpande mattor.

– Det går att väva i alla sorters material, här har vi till exempel vävt antenner med metall. Modern teknik och matematik verkar nära textilindustrin.

Exempelvis är området programmering på många sätt sprunget därur. Jag har jobbat brett med både kemi och mekanik och är en generalist, i min roll som forskningsledare ser jag det som positivt.

Innan vi går vidare hälsar Nils-Krister Persson på några kollegor och studenter.

– Vi är väldigt priviligierade här på Textilhögskolan med så många olika utbildningar och inriktningar på samma ställe. Och det är extremt viktigt med maskiner och tekniker och att verkligen kunna jobba med innovationer och få ett resultat som man kan ta på, som man kan förstå. De studenter som är här är inte här av en slump, de är intresserade av ämnet och de är väldigt ambitiösa. Jag brukar be dem att tagga ner lite.

13:20 Handledning med Mohammad Hatamvand Efter lunch har Nils-Krister Persson tillsammans med sin kollega Tariq Bashir ett inbokat handledningssamtal med doktoranden Mohammad Hatamvand vars forskning handlar om skapa textil som kan omvandla ljus till elektricitet.

– Han ska fabricera fibrer som kan generera elektricitet och som kan fungera som ett alternativ till batterier, förklarar Nils-Krister Persson.

Samtalet rör sig kring hypoteser gällande hur olika material reagerar på olika typer av lösningsmedel.

Applicerar man olika lager av material ovanpå varandra får inte det underliggande lösas upp.

Nils-Krister Persson lyssnar, kommer med reflektioner, råd och vägledning samt fördelar uppgifter inför nästa samtal.

– Min roll är inte att leverera färdiga lösningar utan att försöka leda framåt. Jag slänger mig mellan väldigt många olika uppdrag, här blir det väldigt tydligt. Från samhällspåverkande faktorer till små tester på molekylär nivå.

– Jag har nästan alltid några studenter som jag handleder i något, och jag deltar i flera olika forskningsprojekt. Jag är med och initierar många, men jag är även med och slutför en del – det är ju faktiskt det viktiga, att man kommer nånstans.

Vi har gjort en del genombrott kring det där med elektriskt ledande fiber som vi pratade om i handledningssamtalet.

14:00 Patentmöte på Science Park Borås Från det lilla tillbaka till det stora. Nils-Krister tittar på klockan i mobiltelefonen och avgör att det är

MAG A SI N 1866

11 PERSONLIGT

bråttom till nästa möte, på Science Park Borås. Det gäller patent på ett nytt och ännu sekretessbelagt projekt, så vi får stanna utanför den lyckta dörren.

– Ibland har jag sådana här möten, men min roll är överlag ganska utåtriktad. Jag rör mig runtom i Sverige i avseende att sätta Borås och högskolan på kartan. Jag försöker röra mig både i innovationssvängen och inom vetenskapsområdet. Ena dagen följer och deltar jag i något forskningsprojekt ute i Europa och andra dagen pratar jag med något litet företag eller enskild uppfinnare. Jag fungerar ofta som rådgivare eller konsult och försöker bidra med nya tankar och förslag på lösningar.

15:15 Smart Textiles Showroom Patentmötet är över och vi möts upp utanför Smart Textiles Showroom, en utställningslokal fylld med olika textila material- och varuprover inom forsk186 6 MAG A SIN

12 PERSONLIGT

ningsområdet. Nils-Krister Persson visar runt bland allt från papper som vävts till tyg, textil som ändrar färg i kyla respektive värme till ett draperi som har ett väldigt fint fall.

– Visste ni att vi är väldigt duktiga på just drapering här vid Textilhögskolan?

Och det är också ett exempel på hur textil är unikt, att man kan få fall på det.

Textil är ju i allra högsta grad taktila material.

Hur skulle du själv definiera smarta textilier?

– Jag är motståndare av själva smartordet, för det betyder allt och inget till slut. Det finns så mycket som ska vara smart dessa dagar. Det tyder på något nytt och bra i största allmänhet. Man kan notera att ”smart” har lite olika betydelse på svenska och engelska.

För de flesta av oss är det närliggande ”intelligens” men i engelskan, varifrån termen kommer, betyder det också just ”bra”, ”fördelaktig”, ”lite extra”. De smarta textilier som vi jobbar med idag är användbara till mycket men just intelligens i egentlig mening ligger långt bort.

Men utvecklingen går framåt och en dag kanske vi gör sant intelligenta textilier – en hjärna består ju av nervtrådar och textil är per definition uppbyggt av trådar, så varför inte, skrattar Nils-Krister och undrar – vad ska vi då kalla dessa?

Smarta textilier är ett begrepp som borde problematiseras mer och definieras.

Vad tycker du att det borde heta istället?

– Det är svårt, kanske något med ”polyfunktionella textilier”. Det handlar inte om att bara forska fram textilier för sakens skull, utan om textilier som driver samhället framåt och som gör essentiell skillnad och nytta. Ett tag rådde synen internationellt att smarta textilier var räddningen för västerländsk textilindustri som var hotad på grund av ökad import, men så kan vi inte se det. Smarta textilier-tanken kommer i alla länder.

Det finns inte mycket utrymme för lugn och ro i Nils-Krister Perssons arbetsvardag. Han reser mycket, minst en gång i veckan och regelbundet blir det MAG A SI N 1866

längre resor, på senaste tiden har han varit i Asien och USA och så i Nordafrika (Marrakech). När han väl är ledig, vilket som väntat inte är ofta, ger han sig ut i naturen. Han har lett överlevnadskurser inom såväl föreningslivet som det militära.

– Jag är en friluftsmänniska och är framförallt intresserad av folkhälsoaspekten, det kanske låter tråkigt men jag tycker att det är väldigt spännande med överlevnad och fundamentala delar som hur man klarar sig i nödsituationer.

Och det finns en tydlig koppling till det jag håller på med i min vardag, som vattenprojektet. Sedan tycker jag att naturen är väldigt rofylld och är mycket ute i Östergötland där jag bor. Omberg, Tåkern och naturområdena på slätten.

Han är van att ha många tankar i huvudet och aktiviteter i kalendern samtidigt och blir lätt rastlös. Men samtidigt har han ett oerhört tålamod, en förutsättning för den som forskar.

– Det handlar mycket om att orka hålla ut. Många projekt är långsiktiga, man ser inte resultat direkt, så är det med allt innovationsarbete. Det är i grunden ett ganska hårt jobb med högt tempo och jag är ganska ofta trött. För att orka måste man hitta någon form av meningsfullhet och den finns där.

Textilforskningen påverkar samhället i en större helhet och samhällsnyttan är

 Textil är både taktilt och tekniskt.

Och taktiskt viktigt för det hållbara samhället. Få material kommer lika nära människor.

13 PERSONLIGT

en stor drivkraft för mig. Jag är väldigt samhällsintresserad och även om det låter trist så känner jag mycket för att skapa arbetstillfällen och skatteintäkter.

Jag vill bidra till hållbara lösningar och nya produktionslinjer som ger jobb på landsbygden.

Ñ Ett av de forskningsprojekt som ligger Nils-Krister Persson varmt om hjärtat är tyg som kan rena vatten.

16:30 Fotografering Dagen avslutas med fotografering. Telefonen ringer, mail plingar till. Nils-Krister Persson kollar på klockan igen. Han pratar, visar runt och ställer välvilligt upp framför kameran.

– Det är modellfotograferingar här ibland, riktigt duktiga modeller. Överhuvudtaget är det många olika människor som rör sig här på Textile Fashion Center och det är otroligt fint.

Jag drivs av att möta människor där de är, att ha respektfulla samtal, utbyta idéer och tankar. Att vända och vrida på olika perspektiv och skapa en gemensam arena. Min största drivkraft är helt enkelt relationer. ◼ 186 6 MAG A SIN

14 FOKUS

Hemtjänst i fin form Är det möjligt att skapa en hållbar och attraktiv hemtjänst?

Ja, det är arbetslivsforskare vid Högskolan i Borås rörande överens om. Tillsammans med medarbetare och chefer inom hemtjänsten i Göteborgs Stad är de något på spåren.

Text Rebecca Lindholm Illustration Karolina Lilliequist Foto Suss Wilén MAG A SI N 1866

– För att vård- och omsorgspersonalen inom hemtjänsten ska hålla i längden behöver vi skapa rätt förutsättningar för den fysiska, sociala och organisatoriska arbetsmiljön, säger Katrin Skagert, universitetslektor i arbetsvetenskap, och får medhåll av Maria Wolmesjö, docent och universitetslektor i socialt arbete.

– Om de som arbetar i och de som leder verksamheten får rätt stöd och förutsättningar så är det fullt möjligt, det insåg vi ganska tidigt i projektet, skjuter hon in.

I början av 2016 beslutade Göteborgs Stad om en handlingsplan för att förbättra arbetsmiljön inom hemtjänsten – för att främja hälsa och förebygga ohälsa, för att minska sjukskrivningar, för att behålla befintlig personal och för att attrahera ny. Några månader efter beslutet tilldelades Katrin Skagert och Maria Wolmesjö, tillsammans med forskarkollegor vid Institutet för stressmedicin och Karolinska Institutet, fyra miljoner kronor från AFA Försäkring för att följa, stödja och utvärdera imple-

15 FOKUS

menteringen av handlingsplanen under en treårsperiod.

Handlingsplanen omfattar hela Göteborgs hemtjänst, och två stadsdelar: Östra Göteborg och Askim-Frölunda-Högsbo har valts ut och ingår i forskningsprojektet. I de två stadsdelarna genomförs en ettårig pilotstudie där medarbetarna får två timmars fysisk aktivitet i veckan på betald arbetstid.

Dessutom införs ett nytt digitalt bemanningsplaneringssystem för schemaläggning och arbetsplanering.

Men fysisk aktivitet, ingår inte det per automatik inom hemtjänsten?

– Jo absolut. Det är en komplex verksamhet där vård- och omsorgspersonal rör sig mellan olika bostäder och där arbetsuppgifterna varierar efter de behov som brukarna har. Många gånger är det tungt både fysiskt och psykiskt och just därför är det viktigt att stärka kroppen med träning och fysisk aktivitet, säger Maria Wolmesjö.

I takt med att befolkningen blir äldre sker alltmer kvalificerad och avancerad

Många gånger är det tungt både fysiskt och psykiskt och just därför är det viktigt att stärka kroppen med träning och fysisk aktivitet.

186 6 MAG A SIN

16 FOKUS

MAG A SI N 1866

17 FOKUS

 Forskarduon Maria Wolmesjö och Katrin Skagert har identifierat fysisk aktivitet som nyckeln till en mer hållbar hemtjänst.

vård i hemmet, vilket ställer ökade krav på vård- och omsorgspersonalens kompetens. Samma personal hjälper också till med såromläggning, läkemedelshantering, förflyttning, hygien, på- och avklädning, matlagning och skötsel av bostaden som städ och tvätt. Dessutom motiverar och involverar de sina brukare i olika aktiviteter. Med andra ord är det lätt att förstå att arbetet kan vara påfrestande på flera sätt.

– Målsättningen är att hälsa ska bli en ordinarie arbetsuppgift för personalen även när pilotprojektet är över. Forskning visar att vi mår bättre om vi rör på oss, men det måste också finnas utrymme för det, säger Katrin Skagert.

Forskningsprojektet har pågått sedan september 2016 och redan tidigt i projektet insåg forskarduon att det finns goda möjligheter att förändra arbetsmiljön inom hemtjänsten. Maria Wolmesjö berättar mer: – Vi har genomfört ett flertal så kallade framtidsverkstäder tillsammans med medarbetare, chefer och hälsoutvecklare där vi arbetar med arbetsmiljöfrågor i olika steg och där verksamheten själva identifierar och reflekterar kring både problem och lösningar. Vi möter otroligt motiverade människor som vill förändra och som har tankar, idéer och visioner som är fullt genomförbara.

Det som efterfrågas är bland annat tid och resurser, schemaomläggningar som förenklar arbetet, jämnare fördelning mellan lätta och tunga vårdpass, tillgång till träningslokaler och möjlighet att involvera brukarna i fysisk aktivitet.

Upplevelsen av tidsbrist och stress ses generellt som ett hinder, men genom framtidsverkstäderna väcktes flera kreativa idéer i stort som smått som nu prövas i verksamheten och som kommer att följas av forskarna.

– Det är viktigt att lyfta fram att det är möjligt att förändra och att motivationen finns. Självklart finns det några som inte är motiverade, men som forskare fokuserar vi på de som vill. Vi ska möjliggöra för människor att göra medvetna val som förbättrar arbetsmiljön, säger Katrin Skagert.

Ett konkret förslag, inom ramen för fysisk aktivitet, som kom fram under framtidsverkstäderna var morgongympa. I regel samlas medarbetarna i början av arbetspasset för att gå igenom schemat och då finns det också utrymme för några minuters gemensam morgongympa.

– Det är en form av uppvärmning inför dagen och det skapar också gemenskap, vi har sett att det är viktigt för teamkänsla och samhörighet, säger Maria Wolmesjö.

Flera gånger glider samtalet in på förändring och påverkan. Det är tydligt att det är det som driver forskarna i deras arbete. En positiv förändring inom hemtjänsten kan betyda mycket för många – medarbetare och deras chefer, vårdtagare och deras anhöriga.

– För mig är det superspännande att se hur forskning kan göra nytta, kan vi bidra på något vis, då blir jag supermallig, skrattar Katrin Skagert.

– Vi kan båda prata jättelänge om det här, fortsätter hon. Det här är en ren jämställdhetsfråga eftersom det i stor utsträckning rör sig om kvinnor som är lågavlönade – kvinnor som riskerar att bli fattigpensionärer om de inte håller i sitt arbete. Kan vi få sjukskrivningarna att minska vore det helt fantastiskt.

Framöver kommer Maria Wolmesjö och Katrin Skagert att fortsätta följa arbetet med handlingsplanen. Genomförda hälsoprofiler kommer att analyseras och nya forskningsfrågor identifieras för den fortsatta processen. Sedan är nästa steg att intervjua vård- och omsorgspersonal samt chefer om hur de upplever sitt arbete och hur de kan komma runt eventuella hinder. Andra kommuner har redan hört av sig för att få veta mer om forskningsprojektet.

– Vår förhoppning är att idéer från detta projekt ska spridas vidare till andra verksamheter. Resultatet kommer att presenteras i vetenskapliga artiklar och i en sammanfattande rapport som bland annat kommer att kunna användas i kompetensutveckling av medarbetare och i ledarutbildning för chefer, avslutar Maria Wolmesjö. ◼ 186 6 MAG A SIN

18 AKTUELLT

Nu kan Twitterdiskussioner följas bättre Inlägg på Twitter, tweets, är något som ofta citeras i nyheter. Ibland uppstår intensiva diskussioner på Twitter.

Men hittills har det inte gått att få något bra grepp om en twitterdiskussion. Nu har doktoranden David Gunnarsson Lorentzen vid Bibliotekshögskolan utvecklat en metod som bättre kan följa en hel diskussion.

Nytt projekt om mode bortom syn Modevärlden är främst en visuell upplevelse. Trender dyker upp i offentliga miljöer och sprids genom massmedia, bilder och foton. Det är ett universum som en blind eller synskadad person blir exkluderad från. Textilhögskolans nya projekt Beyond Seeing vill hitta svaren på hur blinda och synskadade upplever mode under dessa omständigheter.

Akuta bedömningar på plats – framtidens ambulanssjukvård En bedömningsbil, alltså en ambulansutrustad personbil, ersätter i vissa fall ambulans. Carl Magnusson, doktorand knuten till centrumbildningen PreHospen vid Högskolan i Borås, ska studera om det är patientsäkert. Kanske kan det rädda liv?

Göteborg var 2013 först i Sverige med en bedömningsbil.

Nu finns de på ett flertal ställen i landet men är fortfarande få. Göteborg har två och det är dem som Carl Magnusson ska studera. Han berättar att syftet med bedömningsbilar är att slippa skicka ambulans när det inte behövs, när symptomen är oklara eller lågprioriterade. Dessutom finns det skäl att tro att de är resurseffektiva eftersom de är enkelbemannade till skillnad från ambulans.

Läs mer om högskolans forskning på hb.se/forskning MAG A SI N 1866

19 AKTUELLT

Virtuell design och försäljning – för att klara hållbarhetsmålen Ett nytt projekt vid högskolan ska visa bästa sättet för textil- och modebranschen att producera och distribuera sina produkter på ett hållbart sätt. Projektet Digimode har beviljats medel från Vinnova och kommer att bygga upp ett försäljningssystem och en enhet för lokal produktion och distribution av kundanpassade kläder.

Bevarar material med hänsyn till förändring Att bevara digitalt material över tid är inte alltid helt enkelt. Teknik är inte det enda som utvecklas, utan också förändringar i språk och kultur kan göra att eftervärlden inte vet hur ett historiskt material ska tolkas.

Forskningsprojektet PERICLES bidrar till lösningar, som nu ska komma hela samhället till gagn.

Det EU-finansierade forskningsprojektet PERICLES syftar till att möta de utmaningar som uppstår när man ska se till att digitalt material fortsätter att vara tillgängliga i miljöer där teknik och språk förändras över tid. Som en del i projektet har man tagit fram ett verktyg där språklig förändring ska kartläggas, för att framtida generationer ska kunna uppfatta språkliga nyanser i dokument de hittar från i dag.

Forskning visar stora brister i patientundervisande arbete År 2050 beräknas 25 procent av vår befolkning vara 65 år eller äldre.

Det är en betydande ökning från dagens 17 procent. Detta innebär att alltfler kommer att vårdas allt längre i hemmet och därmed ställs ökade krav på sjuksköterskors förmåga att stödja patienters lärande om hur de kan ta hand om sin egen hälsa.

– Min forskning visar att sjuksköterskorna inte följer kunskapsutvecklingen inom patientundervisning med fokus på patientens lärande. Men de anser själva att de har en hög kompetens inom området, säger Anne-Louise Bergh, universitetslektor vid Högskolan i Borås som har disputerat med avhandlingen ”Sjuksköterskors patientundervisande arbete – ett otydligt fält” vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

186 6 MAG A SIN

20 PERSONLIGT

Han ger oss nya sätt att se på gamla sanningar Viktor Aldrin är forskaren som vill forma unga lärare att se med glada ögon på sina elever och inge hopp för framtiden. Hans forskning tar ett utifrånperspektiv på religion som något udda men bekant. Han berättar att det är viktigt att skapa förståelse för andra religioner för att motverka ett riskfyllt utanförskap i ett sekulariserat samhälle.

Text Gabriella Fäldt Foto Anna Sigge

Det är en kylslagen dag i mötet mellan höst och vinter; Gustav Adolfs kyrka i Borås är omgiven av gnistrande frostklätt gräs. Innanför kyrkportarna pågår förberedelser för kvällens konsert med Gladys Del Pilar, scenen byggs medan ljud och ljus testas. Viktor Aldrin slår sig ner i en av bänkraderna på balkongen framför orgeln, en fridfull plats med utsikt över hela kyrkorummet.

Viktor Aldrin är universitetslektor i SO-didaktik med särskilt ansvar för religionsdidaktik. Att se på religiositet från fler än ett perspektiv är en bärande del av hans forskning.

– Min forskning utgår framför allt från ett kyrkovetenskapligt perspektiv men också från ett skolperspektiv. Det är komplicerat att vara religiös i vårt land idag och jag ser en stor rädsla för att möta religion i samhället. Men jag är övertygad om att det är viktigt att våga se MAG A SI N 1866

den mångfald som finns. Vi behöver inte bli religiösa, men vi behöver förstå hur religion funkar. Mitt nuvarande forskningsprojekt handlar om skolavslutning i kyrkan, en jättesvensk företeelse som det inte finns någon tidigare forskning på. Jag har inte kommit så långt än, så jag kan tyvärr inte säga något om resultatet; men jag kommer att vara klar under 2017. Även om det inte finns några färdiga forskningsresultat har Viktor Aldrin färdigformulerade tankar: – Skolavslutning i kyrkan är en klurig fråga eftersom 63 procent av svenskarna fortfarande är medlemmar i Svenska kyrkan, men bara cirka 20 procent av svenskarna är praktiserande religiösa enligt SOM-institutet vid Göteborgs universitet, säger han och fortsätter: – Det gör att de som tidigare varit majoritet nu är minoritet, och det är avgörande. Som det ser ut nu bestämmer majoriteten att minoritetsgruppen, de 20 procenten, inte får synas. Detta anser jag att vi löser genom mer kunskap om fler religioner. Ett sätt är att ha skolavslutning i kyrkan, men det är nödvändigtvis inte enda lösningen. Studiebesök i religiösa lokaler och med företrädare från olika religioner kan vara en bra väg mot ett mer inkluderande samhälle.

I den nationella läroplanen för gymnasiet står det att ”undervisningen ska vara icke-konfessionell” men Viktor Aldrin poängterar att det inte finns något förbud för undervisning om religioner, bara i religion. Snarast är undervisningen om religioner starkt betonad i läroplanen för att öka demokratin i samhället.

Viktor Aldrin Bor: Halmstad.

Familj: Hustrun Emilia som är lektor i svenska, två barn och två katter. Är: Nyanställd som universitetslektor på Högskolan i Borås inom de samhällsorienterade ämnenas didaktik och undervisar på lärarprogrammet.

Aktuell med: Ett nytt läromedel som han skrivit tillsammans med Anders Holmgren, doktor i pedagogiskt arbete.

Bakgrund: Disputerade vid Göteborgs universitet i religionsvetenskap. Är även legitimerad lärare. Har undervisat i utbildningsvetenskap och högskolepedagogik vid Högskolan i Halmstad, varit gästforskare vid Lunds universitet, Helsingfors universitet och University of Cambridge.

Röd tråd genom karriären: ”Det finns många röda trådar, men den tydligaste är hur man undervisar i högre utbildning och hur man praktiserar religion. Min avhandling handlade om medeltida böneliv. Jag har också intresserat mig för hur religion påverkar lärare i undervisningssituationen och hur man ser livsåskådning som en styrka.”

En vanlig vecka i Viktor Aldrins liv: ”Jag har två typer av vanliga veckor. Den ena veckan går jag upp tidigt, tar tåget från min hemstad Halmstad till Borås och så har jag ofta en morgonlektion vid niotiden. Sedan har jag ofta något forsknings- eller planeringsmöte på eftermiddagen innan jag åker hem. Min andra typ av vecka är mina forskarveckor. Då går jag upp lite senare och så åker jag till mitt kontor på Högskolan i Borås och sätter mig och forskar väldigt disciplinerat. Det måste man för att komma någonstans. Jag har lärt mig att läsa ganska fort under mina 24 år i skolbänken.”

– Okunskap bygger en aversion mot praktiserande religion, och där finns en allvarlig risk. Det finns studier som visar att delar av religionsundervisningen vid svenska skolor generellt sett är religionsfientlig. Det är oerhört allvarligt. Vi är medvetna om att vi har religionsfrihet, men det finns en generell feltolkning.

Det handlar om frihet till religion, rätten att kunna praktisera sin egen religion,

21 PERSONLIGT

 Viktor Aldrins senaste forskning fokuserar på en, enligt honom, klurig fråga: den svenska skolavslutningen i kyrkan.

som att jag ska ge något tillbaka till samhället. Jag är betald av staten och då ska medborgarna ha något tillbaka och dessutom tycker jag att det är väldigt roligt att uttala mig kring olika religiösa fenomen i samhället, säger han.

Ett exempel är att han uttalade sig i media kring påvens Sverigebesök under hösten 2016.

– Det är mycket rockstjärnestatus över påven. Lite på liknande sätt som att tyskarna älskar det svenska kungahuset för att de inte har något eget. Vi förstår påven som ett fenomen, men de flesta av oss förstår inte den djupare religiösa innebörden (som en helig symbol för praktiserande katoliker, reds anm.).

inte rätten från att överhuvudtaget slippa möta religion.

Som exempel ger Viktor Aldrin att man inom svenska skolan är noggrann med att alla ska ha rätt att delta i badoch simundervisning men glömmer då att det finns grupper som av olika skäl inte kan delta på lika villkor.

– Det är bra, men det exkluderar också vissa grupper som exempelvis

muslimska kvinnor, en grupp som redan från början har det väldigt tufft. När en grupp exkluderas på det sättet finns risk att de radikaliseras, och det är farligt.

Viktor Aldrin är inte rädd för att ta ton i samhällsdebatten eller bryta tystnaden i stigmatiserade sfärer. Tvärtom ser han det som sin plikt.

– Jag uppfattar mitt forskningsuppdrag

Apropå heta ämnen i samhällsdebatten, vad tycker du om religiösa friskolor?

– Det finns en EU-lag som kan tolkas som att man har rätt till viss konfessionell undervisning. Den infördes 1995 – och den kan inte tas bort för då bryter man mot EU-rätten, som står över svensk grundlag. Men sen kan man diskutera hur många inriktningar som kan få speciell undervisning, alla kan ju inte 186 6 MAG A SIN

22 PERSONLIGT

Jag var en nörd som första dagen ställde frågan om hur man blir doktorand.

få egna religiösa friskolor. Men det är viktigt att vi tvingas möta olika religioner och att vi i skolan inte enbart matas med den skeva bilden om att religion inte får synas i samhället. Självklart finns risk att det blir inskränkt på en konfessionell friskola, men det finns det å andra sidan på en byskola också. Skollagen i sig är jättetydlig, men det här är precis som skolavslutning i kyrkan ett komplext och klurigt område. Men helt säkert är att vi måste hitta svar på hur vi ska värna om unga exkluderade grupper.

Gång på gång återkommer han till vikten av att våga låta religion ta plats i samhället och att möta fördomar med kunskap. På sistone har han gjort en insats i önskad riktning genom att skriva ett nytt läromedel för gymnasiet, i religionskunskap, utgivet av Nationalencyklopedin, som bygger på fakta om hur det är att vara ung och praktiserande religiös idag.

– Traditionellt sett när man skriver läromedel utgår man från något som gjorts tidigare och så förändrar man litegrann istället för att trycka nytt, och så får eleverna nyversioner som egentligen är gamla. Det gör att materialet blir väldigt långsamt, det tar ungefär tio år innan aktuell forskning finns i läromedel.

Jag ville göra på ett annat sätt, så jag MAG A SI N 1866

började från noll och utgick från de riktlinjer som finns i läroplanen och försökte integrera aktuell forskning. Det blev något helt nytt och har blivit väldigt uppskattat, säger Viktor Aldrin.

Inom religionskunskap är det reglerat att de fem största världsreligionerna ska representeras, och Viktor Aldrin har valt att inleda varje religions kapitel med ett avsnitt om en elev som beskriver sin vardag. Han har sedan låtit varje kapitel korrekturläsas av ungdomarna det handlar om.

– Ibland har de rättat mig och då har jag ändrat. Givetvis blir det generaliserande, men mitt syfte är att det ska kännas som realistiska bilder för de praktiserande. Och som ickereligiös ska man tycka att det är intressant utan att man för den skull behöver bli religiös.

 Studiebesök i religiösa lokaler kan skapa ett mer inkluderande samhälle.  Viktor Aldrin har skrivit ett nytt gymnasieläromedel i religionskunskap som bygger hur det är att vara ung och praktiserande religiös idag.

Läromedlet följer livscykeln, från liv till död, genom ceremonier och traditioner, bröllop och begravningar.

Därutöver finns kapitel om ickereligiösa livsåskådningar som bland annat berättar om sekulär humanism, samt i kapitlet om buddhism, även ett avsnitt om buddhism ur ett västerländskt perspektiv.

– Jag vill inte förändra någons bild av religion, bara medvetandegöra skillnaden mellan att ha olika synsätt på världen.

Viktor Aldrins intresse för religion föddes i unga år och följde honom i vuxen ålder. När han fick chansen att läsa på universitetet kände han sig genast hemma. 2010 disputerade han i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet, där han även studerat till lärare. Idag undervisar han framförallt blivande lärare.

23 PERSONLIGT

 Viktor Aldrin och julkrubban. Även några enkla träklossar kan rymma ett djupt budskap.

– Jag var en nörd som första dagen ställde frågan om hur man blir doktorand. Och så fick jag svaret ”Då ska du studera brett och djupt, Viktor” – och det gjorde jag. Under en tid var jag lärare på gymnasienivå och undervisade i religion och historia. Att vara ute och möta elever i gymnasiet gav väldigt mycket till min undervisning av lärare och det var värdefullt att samtala med yngre elever som spretar lite; på universitetsnivå är alla redan så slipade.

Konsertförberedelserna som pågått under intervjun har avslutats, och det är tyst sånär som på lågmälda samtal några kyrkobesökare emellan. Ljuset strilar in genom de stora fönstren och reflekteras i de förgyllda utsmyckningarna. Viktor Aldrin sticker handen i kavajfickan och plockar upp en liten ask.

– Jag tänker att jag kanske kan fotograferas med den här, säger han samtidigt som han radar upp ett antal små träklossar som tillsammans bildar en enkel men symboliskt stark julkrubba: Josef, Maria, herdarna, de tre vise männen och Jesusbarnet.

– Jag är väldigt intresserad av grafisk form, foto och design. Det är områden som ligger nära teologin; det handlar också om symbolik och former som förmedlar någonting större. Se bara på kyrkorummet, det har flera olika symboler. Dels är det en symbol för vår historia, dels stora fina lokaler med fantastisk akustik för konserter och dels en

plats där många finner lugn, ro och en högtidlig känsla. Men för de praktiserande kristna är det en religiös handling att bara vara i en kyrka. På så sätt är det komplicerat när vi lånar kyrkan för olika andra ändamål. Det gäller att vi har respekt för att kyrkan är en del av en levande religion och att vi inte bara kommer in och leker för att vi tycker att ”det är så sött med Jesus”.

Just hur religion verkar i ett sekulariserat samhälle där de flesta fortfarande gifter sig och döper sina barn i kyrkan är en av Viktor Aldrins drivkrafter i sin forskning.

– Jag är väldigt intresserad av det komplexa i människan som varelse och hur vi praktiserat kristendom genom 2 000 år.

Sedan driver det mig att förstå vad som driver andra människor i undervisning.

Och vad det gäller min undervisning så vill jag förmedla hopp. Jag vill träna unga lärare att se med glada ögon på sina elever och inge hopp för framtiden. ◼ 186 6 MAG A SIN

Högskolan som satt sig själv på kartan Annie Andréasson Kommunikationschef vid Högskolan i Borås

Var ligger högskolan? Jag minns fortfarande min förvirring när jag skulle på anställningsintervju. Året var 1992 och studenter och lärare på Högskolan i Borås levde ett anonymt liv i en tegelborg i ena änden av Allégatan. Trots att jag är boråsare hade jag aldrig satt min fot i lokalerna. Idag är det annorlunda. Högskolans verksamhet växer sig stark runt Akademiplatsen, inte bara rent fysiskt utan också med ett flöde av studenter, cyklar och diverse affärsrörelser som caféer och andra hak. Det går inte att missa att här ligger en högskola.

I år firar Högskolan i Borås 40 år. Via högskolereformen 1977 fick Borås en högskola genom att Bibliotekshögskolan och Förskollärarseminariet slogs ihop. Tanken bakom de nya högskolorna var att förse närområdet med utbildad arbetskraft. Efter hand utbildades inte bara bibliotekarier och förskollärare i Borås utan också lärare, ingenjörer, ekonomer och sjuksköterskor. På högskolans webbplats finns en tidslinje där du kan ta del av milstolpar ur historien och möta före MAG A SI N 1866

detta studenter, lärare och andra profiler som berättar om högskolans betydelse för staden som tillväxtmotor.

Här i Borås vill vi mer än att bara fungera som ett växthus för regionen. Vi vill ge växtkraft åt hela Sverige – till och med förändra saker och ting i världen. Ett viktigt mål för oss har varit att alla som går en grundutbildning ska kunna komplettera den med studier på avancerad nivå och forskarutbildning. Sedan 2000-talet har forskningen stått på tillväxt och ambitionerna är stora. Målet är att bli det tredje universitetet i Västsverige. Det är inte bara en regional angelägenhet att vi i Borås får universitetsstatus och möjligheter att fortsätta att utveckla våra starka utbildnings- och forskningsprofiler. Det är av nationellt intresse.

Under 2017 kommer högskolans 40-årsjubileum att uppmärksammas på en mängd sätt. Forskningen kommer bland annat att synliggöras i en föreläsningsserie under våren. Nydisputerade doktorer och nyinstallerade professorer kommer att få vara med om en större och pampigare akademisk högtid än vanligt den 9 maj och under studenternas introduktionsveckor i höst lär ingen boråsare missa att högskolan fyller år.

Den 7 september slår vi upp dörrarna och bjuder in till Öppet Hus och utomhuskonsert på bakgården till Textile Fashion Center.

Varmt välkommen!

25 JUBILEUM

Dynamisk utveckling i Borås Roland Andersson har mött högskolan i flera olika roller genom åren och understryker gärna hur utbildningen och forskningen gynnar regionen.

Text Lena M Fredriksson Foto Anna Sigge

Forskningen vid Högskolan i Borås berikar bygden, regionen och landet. Ja, mycket av den når även utomlands. Men framförallt är den en förutsättning för bra utbildning, enligt Roland Andersson, ordförande i styrelsen vid Högskolan i Borås.

– Det fungerar åt båda hållen, säger han. Forskning behövs för en bra utbildning och bra utbildning behövs för forskningen. När det bedrivs forskning och finns lärare som forskar flyttas positionerna fram hela tiden och man stagnerar inte. Den forskning som bedrivs och har bedrivits vid Högskolan i Borås har haft stor betydelse för lärosätets utveckling.

Roland Andersson har god inblick i Högskolan i Borås, både när det gäller forskning och utbildning men även när det gäller betydelsen för omgivningen.

Han är alltså högskolans styrelseordförande. Han har också varit kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Borås samt regionstyrelsens ordförande i Västra Götalandsregionen. På så sätt har han mött högskolan i flera olika roller.

– Högskolan har haft stor betydelse för kommunens och bygdens utveckling.

När tekokrisen härjade på 1970-talet konstaterades det att vi var väldigt lågutbildade i vår bygd. Tack vare högskolan har utbildningsnivån höjts kraftigt,

vilket har bidragit till att Borås nu är en mångfacetterad stad som är bättre rustad till exempel när det gäller att återhämta sig vid negativa besked från industrierna.

Högskolan är också betydelsefull för trakten eftersom den utbildar personer som behövs för anställning här inom olika yrkesområden.

Han vill gärna lyfta fram områden som smarta textilier och resursåtervinning, som har utvecklats mycket tack vare forskning i Borås.

– Inom dessa områden bedriver högskolan unika projekt som låter tala för sig både nationellt och internationellt.

I den strategi som styrelsen vid Högskolan i Borås har beslutat ingår en strävan att bli ett 60:40-lärosäte.

Siffrorna anger hur stor del av verk-

samheten som är utbildning respektive forskning. Utbildning ska stå för 60 procent och forskning för 40 procent av verksamheten.

För att lyckas med det behövs mer statliga forskningsanslag, men också mer bidrag från externa finansiärer.

– Jag tror att det finns goda utsikter att få ökade bidrag, för jag är övertygad om att tio satsade miljoner på Högskolan i Borås skapar mer utveckling och dynamik än vad kanske trettio miljoner skulle göra på Chalmers eller något annat stort lärosäte. Det beror på att mindre lärosäten inte har samma tröghet som de större. Nu hoppas jag på mer anslag och fler examensrättigheter på forskarnivå, och att vi blir det tredje universitetet i Västsverige! ◼ MAG A S I N 1866

26 JUBILEUM

Fyra röster om högskolan 40 år Tänker globalt, agerar lokalt Lars Bäckström är landshövding i Västra Götalands län sedan 2008.

Han har en bakgrund som lärare och som riksdagsledamot.

 Lars Bäckström, landshövding i Västra Götalands län.  Ulf Olsson, kommunstyrelsens ordförande i Borås.

MAG A SI N 1866

FOTO ANDERS WEJROT

Stor betydelse för staden

FOTO PRESSBILD

Högskolan i Borås har lyckats etablera sig både som en nationell och som en internationell aktör på flera områden.

Det gäller bland annat inom textil och mode. Ett exempel är när högskolan vann den nationella innovationsutlysningen med sin satsning Smart Textiles.

Högskolans inriktning, Vetenskap för profession, är bra. Den visar att Högskolan i Borås tar den tredje uppgiften på allvar. Som högskolelagen säger att högskolan ska ”verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta”.

Jag tycker också att det är bra att sträva efter att bli Västsveriges tredje universitet. Högskolan i Borås har kanske inte samma bredd som de stora lärosätena, men kan förmodligen vara vassare på sina områden. Poängen är varken att vara liten eller stor, utan poängen är att vara bra.

Forskningen vid Högskolan i Borås har bidragit till att stärka den regionala utvecklingen. Men det handlar inte bara om regional utveckling. Det gäller att tänka globalt och agera lokalt och det är just det som Högskolan i Borås har gjort. ◼

Ulf Olsson är kommunstyrelsens ordförande i Borås och kommunalråd med ansvar för bland annat finans-, näringslivs- och sysselsättningsfrågor.

Högskolan i Borås har haft en stor betydelse för staden och varit avgörande för den positiva utvecklingen, inte minst när det gäller tillväxt inom näringslivet.

Den har gett oss fler studenter, en höjd utbildningsnivå, bättre självförtroende och har skapat en generellt positiv anda i kommunen. Och självklart är forskningen en viktig del i detta.

Till exempel finns det forskningsprojekt inom återvinning och textil, som är ledande både på en nationell och internationell nivå. Forskningen låter tala om sig runt om i världen och har påverkat vårt näringsliv positivt.

Man kan ju säga att textil ligger i vår stads själ, och det är mycket tack vare högskolans forskning som textilområdet har kunnat fortsätta växa. Det är ett område som har ändrat karaktär från att framförallt ha handlat om produktion till att företagen nu har huvudkontor, design, utveckling och forskning i Borås, men att det finns kvar och växer kan vi tacka högskolan för. ◼

27 JUBILEUM

Ñ Lotta Ahlvar, vd Handarbetets Vänner.

FOTO PETER ANDERSSON

Ô Agneta Stark, genusforskare och före detta rektor för Högskolan Dalarna.

Syns inte som den borde

Jag tycker att forskningen vid Högskolan i Borås är betydelsefull, men ibland känns det som att det är lite för långt mellan Stockholm och Borås. Forskningen i Borås syns inte alltid så mycket som den borde och det tror jag till viss del beror på det geografiska läget.

Det finns mycket som Högskolan i Borås är väldigt bra på, till exempel när det gäller att lyfta fram sina forskare och att skapa samarbete över ämnesgränser.

Ett annat exempel är Smart Textiles, som är bäst i sitt slag, i åtminstone norra Europa. Detta är något som omvärlden precis har börjat upptäcka.

Det är ganska nytt med forskning inom de konstnärliga områdena, men där har det vuxit fram alldeles fantastiska projekt om sådant som ligger helt rätt i tiden nu, som återbruk, återdesign och smarta textilier. Dessa projekt har sin grund i de verkstäder som finns på Textilhögskolan och siktar mot lösningar på de globala miljöproblem som finns med textil. ◼

FOTO ULF PALM

Lotta Ahlvar är vd på Handarbetets Vänner och ledamot i styrelsen vid Högskolan i Borås.

Hon var tidigare vd för Swedish Fashion Council (f.d. Svenska Moderådet).

Inte så stort men desto mer viktigt Agneta Stark är genusforskare och före detta rektor för Högskolan Dalarna. Hon är också ledamot i styrelsen vid Högskolan i Borås.

Högre utbildning ska bygga på vetenskaplig grund. Det är viktigt att forskning och utbildning försiggår samtidigt och på samma ställe, att forskare är lärare och att studenterna ser hur och vad forskare gör. Det kan inspirera fler till att forska, men det är också det bästa sättet att sprida forskning, genom att studenterna tar med sig det ut i sina yrkesliv.

Högskolan i Borås är inte så stor, men den bidrar med forskning av olika karaktär inom sina ämnesområden.

Som den som sker vid Bibliotekshög-

skolan – ett nationellt unikt arbete med väldigt lång tradition. Eller den konstnärliga, textila forskningen som är sprillans ny, även om praktiken är lång.

Tänk också på skolforskningen: det som nyutbildade lärare tar med sig ut kommer att påverka samhället i minst 50 år framåt.

Nu hoppas jag mycket på regeringens satsning på fakultetsmedlen, de bidrag som lärosätena får behandla som de vill.

Dessa anslag betyder mycket för att få fram nya idéer och ny forskning. ◼

Berättat för Lena M Fredriksson.

MAG A S I N 1866

28 JUBILEUM

Forskning i stark utveckling Följ hur forskningen vid Högskolan i Borås växt och intensifierats under åren. Vad blir nästa milstolpe?

Foto Arkivbild och Anna Sigge

1999 Den första disputationen någonsin vid Högskolan i Borås genomförs vid dåvarande Institutionen Bibliotekshögskolan.

Examen ges av Göteborgs universitet.

2006 Innovationssatsningen Smart Textiles bildas.

Huvudfinansiär är Vinnova.

2002 En enig styrelse vill intensifiera arbetet att uppnå universitetsstatus.

2008 Regeringens proposition "Ett lyft för forskning och innovation" ger Högskolan i Borås möjlighet till ny finansiering av forskning samt möjlighet att söka examensrättigheter för forskarexamen.

2002 Högskolan förstärker sin forskningsprofil genom att renodla sina profilområden, samt genom att de dåvarande institutionerna ger förslag på hur de vill vidareutveckla sin forskning.

2000 Högskolan i Borås installerar de tolv första egna professorerna.

2009 13 nya professorer installeras vid högskolan.

MAG A SI N 1866

29 JUBILEUM

 Bild från tiden innan högskolan bredde ut sig i nya lokaler på Sandgärdet och Akademiplatsen i Borås.

2013

2013

Högskolan i Borås påbörjar en strategisk forskningssamverkan med Högskolan i Skövde.

De två första disputationerna inom den konstnärliga forskarutbildningen äger rum.

2012

2014

Riksdagen tilldelar Högskolan i Borås och två andra lärosäten riktade medel för konstnärlig forskning.

Högskolans första doktorer promoveras.

2012

2016

Högskolan installerar rekordmånga professorer vid ett tillfälle, hela 17 stycken.

2010 Högskolan ges av Högskoleverket möjlighet att examinera på forskarnivå inom tre områden; Biblioteks- och informationsvetenskap, Resursåtervinning och Textil och mode (inkl. konstnärlig doktorsexamen).

Högskolan i Borås erhåller examensrättigheter på forskarnivå inom Människan i vården.

2014

De tre första disputationerna inom resursåtervinning äger rum.

2015

Invigning av Science Park Borås.

2011 Den första egna disputationen genomförs inom Biblioteks- och informationsvetenskap.

 Dagens samlade campus runt Akademiplatsen är en välkomnande mötesplats och en naturlig del i stadsbilden.

186 6 MAG A SIN

30 JUBILEUM

Ren vinst för trakten Sparbanksstiftelsen Sjuhärad har genom åren delat ut omkring 100 miljoner kronor till forskning vid Högskolan i Borås, till exempel genom att finansiera professurer när högskolans forskning var ny. Det låter snällt, men enligt stiftelsens ordförande Bertil Sparf är det något som stiftelsen gör av högst egoistiska skäl.

Text Lena M Fredriksson Foto Klas Svensson

– Vi vill understödja det som är högskolans spets för att vi tror på det som en lokal och regional kraft, säger Bertil Sparf. När högskolan blir starkare blir affärslivet i trakten starkare och det gynnar förstås vår bank och stiftelse som då går med vinst och får ännu mer pengar över att dela ut. Det är som en uppåtgående spiral.

Sparbanksstiftelsen Sjuhärad är majoritetsägare i Swedbank Sjuhärad AB. Utdelningen på stiftelsens aktieinnehav delas ut för att stödja lokal forskning, utbildning, näringsliv, kultur och idrott.

– Både stiftelsen och banken är idéburna verksamheter och vi har beslut på att vårt överskott ska stanna lokalt, säger Bertil Sparf. Ungefär 40 procent av det vi delar ut går till forskning.

Det beror på att vi vill verka långsiktigt och bidra till att Högskolan i Borås blir Västsveriges tredje universitet. Det är en stor symbolfråga och skulle ge en statushöjning som gör att ännu fler studenter skulle söka sig hit och att spetsområdena skulle vässas ytterligare.

Därför väljer stiftelsen att stödja MAG A SI N 1866

projekt som de tror bidrar till att stärka högskolans spetsområden.

Under 2016 har de till exempel varit med och anordnat evenemanget Days of Knowledge tillsammans med högskolan, Borås Stad och Swedbank Sjuhärad, där priser och stipendier delades ut.

Den här gången var det bland annat sju forskningsprojekt som fick bidrag på sammanlagt närmare 2,4 miljoner kronor. Projekten handlade till exempel

om återvinning och återbruk, konkurrenskraftig lokal textiltillverkning, anskaffande av laboratorieinstrument och en gästforskare inom handelsutveckling.

– Våra bidrag är förstås inte alls avgörande i högskolans budget, men vi hjälper till med en liten insats här och en liten insats där och tror att det gör nytta. Vi hoppas att det sprider en känsla av stolthet och på så vis även peppar och inspirerar andra. ◼

31 JUBILEUM

Nu och då – i nyfikenhetens tjänst Länge var Bibliotekshögskolan den enda institutionen i Sverige som utbildade bibliotekarier.

Och det är här som den mesta av landets forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap har bedrivits. Vi möter två forskare som tillsammans har erfarenhet från den tidigaste till den allra nyaste forskningen vid Bibliotekshögskolan.

Text Lena M Fredriksson Foto Peter Andersson

Vi har stämt möte på högskolans bibliotek för att jämföra då och nu och för att försöka beskriva andan och inriktningen på forskningen vid Bibliotekshögskolan. Louise Limberg är senior professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås.

Hon var den första som disputerade i ämnet efter att ha genomgått forskarutbildningen i Göteborg och Borås. Pieta

Eklund är doktorand och bibliotekarie och har kommit ungefär halvvägs med sin avhandling.

– Jag arbetade som lärare på Bibliotekshögskolan redan på 1980-talet, men började alltså som doktorand 1993, då den första forskarutbildningen startade, säger Louise Limberg. Då var allt så nytt och en pionjäranda rådde. Det kändes spännande och som att vi bröt ny mark hela tiden. Vi hade väldigt små forskningsmedel. Mycket tid gick åt till att söka finansiering för forskningen. Från tidigt 1990-tal till 2010 genomfördes forskarutbildningen i nära samverkan mellan Göteborgs universitet och Högskolan i Borås, eftersom examensrättigheterna på forskarnivå fanns i Göteborg.

En utmaning i början var att se till att forskningen höll tillräckligt hög klass och att skapa regelverk, kriterier och struktur för olika delar av arbetet. Snart skärptes antagningskriterier och rutiner för handledning utvecklades.

– Redan tidigt införde vi rutinen att varje doktorand har två handledare, säger Louise Limberg. Vi införde också något som vi kallar ”grönläsning” och som fortfarande finns kvar. Det innebär att två seniora forskare som inte har varit involverade i en doktorands arbete får läsa och ge rött eller grönt ljus till avhandlingen.

Detta görs när den är nästan färdig och

Historik Bibliotekshögskolan 1972 Bibliotekshögskolan skapas som Sveriges enda institution för bibliotekarieutbildning. Dessförinnan hade utbildningen sedan 1920-talet skett vid olika kurser och kortare program, till exempel i Skolöverstyrelsens regi i Solna.

1991 Den första professuren i biblioteks- och informationsvetenskap inrättas. Eftersom examensrättigheter på forskarnivå då saknades vid Högskolan i Borås knyts professuren till Göteborgs universitet – det närmast belägna universitetet.

1992 Första kursen i forskarutbildningen startar vid Bibliotekshögskolan.

1993 De första doktoranderna antas.

1993 Den första disputationen äger rum. Det är Birger Hjørland som disputerar, efter att ha antagits som doktorand med ett i princip redan färdigt avhandlingsmanus.

1997 Bibliotekshögskolan får en stor donation från Sveriges Allmänna biblioteksförening och kan därmed finansiera flera doktorandtjänster.

1998 Louise Limberg disputerar, som den första doktoranden som har genomfört hela sin forskarutbildning vid Bibliotekshögskolan.

1998 Högskolan i Borås får inrätta egna professurer och rekryterar fyra professorer i biblioteks- och informationsvetenskap år 2000.

2010 Det blir möjligt för högskolor att få examensrättigheter på forskarnivå, och Högskolan i Borås får omgående sådana rättigheter i flera ämnen, varav biblioteks- och informationsvetenskap är ett.

Ñ Interiör från Bibliotekshögskolan på 1980-talet 186 6 MAG A SIN

32 JUBILEUM

har presenterats vid ett slutseminarium, efter vilket vissa justeringar görs. Först när avhandlingen har fått grönt ljus är det dags för disputation.

Louise Limberg tycker egentligen att det är svårt att i generella termer beskriva inriktningen på den tidiga forskningen vid Bibliotekshögskolan.

– Några forskningsprojekt hade en klar professionsanknytning medan andra var mera begreppsorienterade Biblioteks- och informationsvetenskap är en bred akademisk disciplin som tangerar flera andra ämnen, som sociologi, pedagogik, kulturpolitik och litteratur. Detta märktes på de tidiga avhandlingarna som till exempel handlade om klassifikation, utvärdering av biblioteksverksamhet och studenters informationssökning.

– Och nu är ämnet ännu bredare, säger Pieta Eklund. Det beror på digitaliseringen och att nästan allt kan ingå i ämnet information numera. Vi forskar om Twitter och andra sociala medier, om bibliotekarieyrket, om hur elever bedömer internetkällor, om e-böcker liksom om molntjänster inom organisationer. Det finns oändliga utvecklingsmöjligheter.

De berättar livligt om hur det går till att skapa sammanhållning mellan forskarna och underlätta för dem att få inblick i varandras arbete.

– Där är våra forskningsseminarier väldigt viktiga, säger Louise Limberg.

De äger rum en gång i veckan och där möts forskare på olika nivåer och presenterar och diskuterar texter. Det är en oerhört väsentlig och central del i vår forskningsmiljö.

– I samband med seminarierna finns möjlighet att utveckla kunskap både om att presentera forskning och att opponera på andras forskning, säger Pieta Eklund.

Det ger också en möjlighet att följa ämnets utveckling och att ha en bild av vad de andra forskarna gör. Annars är arbetet som doktorand ganska ensamt, och en av de största utmaningarna är just att hitta vägar för att hålla ihop doktorandgruppen eftersom alla arbetar var för sig och inom olika områden.

MAG A SI N 1866

Numera finns bibliotekarieutbildning på flera håll i landet och i Lund, Uppsala och Umeå finns liksom vid Bibliotekshögskolan även forskarutbildningsrättigheter. Trots det är Bibliotekshögskolan fortfarande i en klass för sig när det gäller forskningen. Hittills har 39 disputationer genomförts inom biblioteks- och informationsvetenskap där (vilket till och med år 2010 skedde i samarbete med Göteborgs universitet, innan Högskolan i Borås fick egna examensrättigheter) och ytterligare

ett tjugotal är på gång. Vid de andra lärosätena är antalet ämnesanknutna doktorander och forskare inte alls av samma omfattning.

– En fördel med vår storlek och förhållandevis långa forskningstradition är att vi har mycket egen forskning att bygga på i våra utbildningar, säger Claes Lennartsson, chef för Sektionen för biblioteksoch informationsvetenskap. Eftersom vi har lärare som själva forskar inom många olika områden så har vi också en god forskningsanknytning i våra utbildnings-

33 JUBILEUM

Ñ Två personer med olika lång men lika positiv erfarenhet av forskning vid Bibliotekshögskolan: Louise Limberg var den första som disputerade efter att ha genomgått forskarutbildningen i Göteborg och Borås.

Pieta Eklund är doktorand och skriver en avhandling om bibliotekarieprofessionen.

kunnighet i skolan. Sedan 2007 erbjuder vi det internationella masterprogrammet Digital Library and Information Services, vilket kontinuerligt utvecklas och underbyggs med aktuell kunskapsutveckling inom flera forskningsprojekt.

program. Bredden i vår forskning är stor, även i internationell jämförelse.

Biblioteks- och informationsvetenskap är alltså i sig ett tvärvetenskapligt och brett ämnesområde. Det är något som man tar tillvara vid Bibliotekshögskolan, både genom att utveckla forskning inom flera olika delområden, men också genom att inleda samarbeten med andra institutioner och ämnen både inom och utanför Högskolan i Borås.

Bibliotekshögskolan har till exempel samarbetsprojektet LinCS, ett tioårigt,

brett forskningsprogram som finansieras av Vetenskapsrådet och bedrivs i samarbete med Utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet. Det handlar om lärande och digitala medier.

– Idag har vi också flera forskningsoch utbildningssamarbeten inom informatik, datavetenskap och pedagogik, säger Claes Lennartsson. Vi har även det gränsöverskridande utbildningsprogrammet Webbredaktör inom huvudområdet informationsarkitektur, samt kursen Medie- och informations-

Forskningsmiljön på Bibliotekshögskolan har byggts upp och utvecklats i gott samförstånd genom åren.

– Men nu är vi så etablerade att det inte är pionjäranda som råder längre, säger Louise Limberg. Jag funderade lite på detta och insåg att de som studerar och forskar nu inte alls känner till ämnets bakgrund och historia. Därför har jag börjat skriva en bok om ämnets svenska historia, tillsammans med Lena Skoglund som också har varit lärare här.

Förhoppningsvis blir boken färdig under 2017.

– Jag märker inte så mycket av att ämnet är ganska nytt, säger Pieta Eklund. Det jag framför allt märker i min forskning är att bibliotekarier är nyfikna och vill utvecklas och att det har varit så åtminstone ända sedan slutet av 1800-talet. Det är intressant och något som verkar hålla i sig även i nutiden. ◼ 186 6 MAG A SIN

34 FOKUS

Hur ser nästa kapitel ut för e-boken i Sverige? Än så länge är det få svenskar som läser e-böcker. Elena Maceviciute och hennes forskarkollegor undersöker både vad som hindrar och vad som möjliggör e-bokens framväxt på den svenska bokmarknaden.

Just nu sker snabba förändringar som kan påverka framtidens läsande.

Text Kristina Karlberg Foto Suss Wilén Illustration Carin Sollenberg

Hennes bokhylla i arbetsrummet på Högskolan i Borås är välfylld. Men professorn och forskaren Elena Maceviciute berättar att hon numera oftast läser avhandlingar och facklitteratur på dator eller läsplatta. På fritiden läser hon skönlitteratur – både i pappersform och som e-böcker.

– Men det är en speciell känsla att läsa en bok med tryckta papper. Vi är vana vid det sedan hundratals år. Pappersboken är svår att byta ut mot en e-bok som man inte ens kan hålla i. Jag betraktar e-boken och pappersboken som komplement till varandra, säger hon.

En e-bok kan definieras som en elektronisk version av en tryckt bok. Den kan läsas med exempelvis en dator, läsplatta eller smartphone. Elena Maceviciute säger att teknikutvecklingen går framåt och att det om några år kanske finns e-boksläsare i form av klockor eller mjuka armband.

E-böckerna utvecklas också med länkar MAG A SI N 1866

och multimediatillägg som kan komma att förändra vårt läsande. Hon beskriver e-boken som en ”drömprodukt”.

– En e-bok skulle kunna läsas gratis av alla i hela världen på samma gång. Men e-bokens användning begränsas på olika sätt. Det finns aktörer som känner sig hotade, vilket är vanligt vid innovationer på marknaden.

Idén att skapa e-böcker har funnits länge. Redan 1971 blev den första e-boken verklighet i USA. – ”Project Gutenberg” startades som det första digitala biblioteket knutet till ett datanätverk som senare utvecklades till internet. ”Project Gutenberg” tillhandahåller än idag gratis nedladdningar av e-böcker där upphovsrätten har gått ut.

Det stora genombrottet för e-boken ägde dock rum år 2008.

Det stora genombrottet för e-boken ägde dock rum år 2008. Då lanserade den amerikanska nätbutiken Amazon läsplattan Kindle med inbyggd nätbokhandel. Den nya läsplattan blev en försäljningssuccé och Amazon har fortsatt att driva på utvecklingen av e-böcker.

Elena Maceviciute berättar att i stora språkområden, som det engelska och det spanska, läser en betydligt större andel människor e-böcker än i Sverige.

– E-boksförsäljning utgör 25-30 procent av bokmarknaderna i USA och England. I Sverige är motsvarande andel två procent. Som forskare väcker det min nyfikenhet. Jag vill förstå mer om varför e-boken inte har slagit igenom på liknande sätt i Sverige.

35 FOKUS

Forskningen om e-bokens framväxt i Sverige är ett samarbete mellan forskare från Bibliotekshögskolan och forskare från Institutionen för journalistik, medier och kommunikation och SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

I forskningsprojektet undersöks hur

läsare, författare, bokförlag, bokhandlare, nätförsäljare och bibliotek i ett litet språkområde som Sverige påverkas av e-böcker. Genom enkätundersökningar och personliga intervjuer tar forskarna reda på vilka attityder och åsikter som människor har i förhållande till e-böcker

 Elena Maceviciute och forskarteamet studerar en samtid i ständig utveckling. E-bokens förutsättningar att slå igenom stort kan komma att förändras snabbt.

186 6 MAG A SIN

36 FOKUS

MAG A SI N 1866

37 FOKUS

och varför de tycker som de gör. Även svenskarnas läsvanor och e-boksanvändning kartläggs.

– Det är angelägen forskning eftersom det publiceras alltfler e-böcker, det blir vanligare med läsplattor och utlåningen av e-böcker på svenska bibliotek ökar, förklarar Elena Maceviciute.

I studien framgår det att stora svenska bokförlag känner osäkerhet i förhållande till e-böcker. De är rädda för att inte få tillräckligt betalt för produkten och de vet inte om de vågar investera i den teknik som behövs.

– De stora bokförlagen har tidigare satsat mycket pengar på att utveckla teknik för dvd- och cd-böcker, men intresset för den typen av böcker försvann snabbt. Priset på en e-bok i Sverige är också mycket högre än i många andra länder. Ibland kostar en svensk e-bok mer än en pappersbok, vilket känns orimligt med tanke på att man enbart betalar för en licens.

Samtidigt har e-böckerna lockat en helt ny grupp låntagare till biblioteken – de yngre männen.

Elena Maceviciute berättar att forskarna även har intervjuat mindre bokförlag och näthandlare. De mindre aktörerna visar mer intresse för lansering och försäljning av e-böcker. Det finns mindre bokförlag som har planer på att helt byta ut pocketböcker mot e-böcker. Flera små förlag och näthandlare hoppas på att Amazon ska etablera sig i Sverige och ge draghjälp åt e-boken.

– Sverige är en begränsad marknad med cirka 10 miljoner människor och ett litet språkområde. Jag tror därför inte att det är så troligt att stora internationella förlag har intresse av att komma in på den svenska bokmarknaden.

Medan de stora svenska bokförlagen

tvekar i sin lansering av e-böcker, finns det utrymme för andra aktörer att komma fram, exempelvis oetablerade författare som inte är knutna till stora förlag och som kan ge ut e-böcker på egen hand.

Samtidigt som försäljningen av e-böcker är låg, ökar efterfrågan av e-böcker på de svenska folkbiblioteken.

Men kostnaden för utlåningen av e-böcker hotar att spränga bibliotekens ekonomiska ramar. Biblioteken betalar per utlån och kostnaderna blir därför svåra att kontrollera. Med pappersböcker kan biblioteken köpa in ett exemplar och sedan låna ut boken hur många gånger som helst.

– När biografin om Zlatan släpptes startade en jättekonflikt mellan förlagen och biblioteken. På två veckor lånade till exempel Stockholms stadsbibliotek ut boken 1 000 gånger, varav nästan alla var e-bokslån. Förlagen blev skrämda och såg framför sig ett scenario där ingen skulle köpa e-böcker om de fanns gratis på bibliotek. Tillgången på e-bokstitlar för biblioteksanvändning begränsades därefter av förlagen, säger Elena Maceviciute.

Men samtidigt har e-böckerna lockat en helt ny grupp låntagare till biblioteken – de yngre männen, som i många fall är vana vid tekniken som används för att läsa e-böcker.

Kommer e-boken att bli ett hot mot pappersboken? Enligt Elena Maceviciute är det inte troligt.

– I vår undersökning uppger alla som vi intervjuat, även yngre människor, att de föredrar att läsa pappersböcker.

Men det finns grupper av människor som skulle kunna ha stor nytta av e-böcker, exempelvis dyslektiker och äldre. E-boken kan anpassas till deras behov till exempel genom att texten kan förstoras. Bland äldre är okunskapen fortfarande stor om vad e-böcker är och hur de används.

– E-böcker brukar uppskattas av personer som pendlar och reser mycket.

Läser de till exempel ut e-boken på tåget, kan de omedelbart få tag på en ny via internet.

Fakta

Forskningsprojektet heter ”E-bokens framväxt i ett litet språkområde: Media, teknologi och effekter i det digitala samhället”. Syftet är att undersöka e-bokens faktiska och möjliga effekter för författande, publicering, distribution och användning i Sverige.

Förutom Elena Maceviciute, som är projektledare för forskningen i Borås, deltar forskarna Skans Kersti Nilsson, Thomas Wilson och Birgitta Wallin från Högskolan i Borås samt forskarna Lars Höglund och Annika Bergström från Göteborgs universitet. Forskningsprojektet har blivit utvalt som särskilt strategiskt viktigt vid Högskolan i Borås och även tilldelats 12 miljoner kronor av Vetenskapsrådet.

Forskningen har pågått under fyra år, från januari 2013 – januari 2017.

Läs forskningsprojektets blogg: projectebooks.wordpress.com

Om hon ska tro något om framtiden, är det att e-boken har kommit för att stanna. Men att utvecklingen går långsamt.

– Om några år tror jag att vi kan ha liknande siffror som i engelskspråkiga länder, det vill säga att försäljningen av e-böcker utgör omkring 20-30 procent av bokmarknaden. Men vår tradition och vana vid att läsa pappersböcker är så stark, att e-boken inte kommer att konkurrera ut pappersboken.

Däremot ser hon en annan potential för e-böcker i utvecklingsländer.

– Där finns inte samma vana att läsa pappersböcker och jag tror därför att de har lättare att ta till sig den nya tekniken med e-böcker.

186 6 MAG A SIN

38 FOKUS

Samhällsvetenskaplig forskning undersöker oftast det som sker just nu i samtiden. En del av den forskning som görs idag kommer inte att vara aktuell om några år, menar Elena Maceviciute.

– E-boken har inte funnits så länge på marknaden och är i början av sin utveckling. Det kanske är så att intresset för e-böcker helt slocknar. Det vet vi inte.

Just nu ser förutsättningarna på e-boksmarknaden i Sverige ut på ett visst sätt men det kan snart komma att ändras. Under hösten 2016 togs det beslut i EU som kan få stor påverkan.

Momsen, som tidigare varit 25 procent för e-böcker, ska sänkas till sex procent, vilket är samma momssats som för pappersböcker. EU-domstolen slog också fast att bibliotek har rätt att köpa in och låna ut e-böcker på samma sätt som pappersböcker.

E-boken har inte funnits så länge på marknaden och är i början av sin utveckling.

– De här besluten kan påverka både försäljning och biblioteksutlåning av e-böcker. Men om det gör det vet vi ännu inte. Men det visar på hur föränderligt vårt forskningsområde är.

Om tre år kanske vi börjar med en ny studie som vi inte ens kan föreställa oss idag. Så snabbt går det. Samtidigt är det viktigt att vi dokumenterar och skapar förståelse för vad som sker här och nu.

Forskningsprojektet avslutas i början av 2017. Elena Maceviciute hoppas att aktörerna på bokmarknaden ska ta del av resultatet och få nya perspektiv på vad som sker kring utvecklingen av e-böcker i Sverige. Forskarna kommer också att ge vissa rekommendationer.

– Vi kommer till exempel att uppmana biblioteken att fråga sig om det är rimligt att lägga så mycket pengar på e-böcker, MAG A SI N 1866

när utlåningen av e-böcker endast utgör två procent av den totala utlåningen. Vi uppmuntrar också biblioteken att börja titta på andra tekniska alternativ, kanske samgående mellan bibliotek, för hantering och utlåning av e-böcker.

En angelägen fråga att forska vidare om är e-boksanvändning vid studier.

Hon anser att beslutsfattare måste ha bättre underlag innan de inför e-böcker som läromedel.

– Det antas ofta att yngre människor hellre använder e-böcker än pappersböcker, men det visar inte vår forskning.

Det är viktigt att vi tar reda på varför e-böcker ska användas. Har e-böckerna kanske pedagogiska eller ekonomiska fördelar?

– Vi behöver veta mer om framtidens böcker, avslutar Elena Maceviciute. ◼

Visste du att?

• Andelen svenskar som läst någon e-bok under året är 17 procent.

• E-böcker utgör ungefär två procent av den totala bokförsäljningen i Sverige.

• Amerikanska Amazon erbjuder drygt en miljon e-boktitlar. Hos svenska bokförlag finns det omkring 20 000 e-boktitlar.

• Bland svenskar 9−79 år läser en procent e-böcker en genomsnittlig dag. Motsvarande siffra för pappersböcker är 31 procent.

KÄLLOR: SOM-undersökningen, Mediebarometern och Svenska Förläggarföreningens Förlagsstatistik. Uppgifterna gäller för år 2015.

39 AKTUELLT

2,4 miljoner kronor i forskningsbidrag Under högskolans årliga högtid Days of Knowledge i oktober delade Sparbanksstiftelsen Sjuhärad ut forskningsmedel om 2 357 650 kronor till sju projekt vid Högskolan i Borås. Projekten handlar bland annat om effektivare förgasning av biomassa med nya katalysatorer, hur svensk textilproduktion kan bli konkurrenskraftig, populärkulturturism samt kasserade plagg som kan få nya affärsmöjligheter.

Smart data istället för ”big data” Företag har ofta mycket information om sina kunder som kan användas för att skapa och marknadsföra personliga erbjudanden.

Forskare från Högskolan i Borås har studerat hur företag kan bli bättre på att ta tillvara informationen genom utveckling och användning av moderna tekniker, främst dataanalys. Forskarna menar bland annat att det gäller att använda datan på ett smartare sätt.

Projektet Framtidens Business Intelligence som har pågått i två och ett halvt år har nu avslutats och den slutgiltiga rapporten har släppts. I den vill författarna ge handfasta råd till företag som i dag vill införa dataanalys eller förbättra sina analysmetoder.

Rörelser som styr klädsel + klädsel som styr rörelse Vi är alla vana vid att bära klädesplagg nästan för jämnan och vid att klä på och av oss. Men få tänker på hur plagg påverkar rörelser och vice versa.

Doktoranden Ulrik Martin Larsen har experimenterat med och studerat sambanden mellan plagg och rörelse, bland annat med hjälp av dansare från Royal Danish Ballet.

– Min forskning är grundforskning, där jag har undersökt hur klädsel och rörelser inverkar på varandra på olika sätt, säger Ulrik Martin Larsen.

Jag presenterar det i form av bilder och videor som bildar en helhet. En konklusion är att det arbetssätt jag har haft i experimenten ger en stor potential för utveckling av kläder och möjligheter att använda plagg som något mer än plagg eller kostym i sceniska föreställningar.

186 6 MAG A SIN

40 AKTUELLT

MAG A SI N 1866

41 AKTUELLT

Designar aska för världens mat och miljö Lantbrukare är i regel skeptiska till att gödsla med slam från reningsverk. Trots att det innehåller rikligt med fosfor, ett av de allra viktigaste näringsämnena för att bygga skördar.

Men vilka möjligheter finns om slammet förbränns? Anita Petterssons Forskar Grand Prix-vinnande forskning söker efter en kostnadseffektiv metod att designa aska som kan läggas direkt på åkern.

Text Jessica Cederberg Foto Anna Sigge

Världens fyndigheter av fosfor till mineralgödsel börjar ta slut, vissa prognoser säger redan om 30 år. Dagens gruvbrytning är dessutom en miljöbelastning i sig, och en stor del av fosforn innehåller höga halter av tungmetaller och radioaktiva ämnen som förorenar marken.

 Pär Carlsson och Anita Pettersson är rörande överens om att designad aska är en framkomlig väg till ett kretslopp för fosfor.

Naturvårdsverket konstaterar att det finns en potential på 90 ton fosfor per år i avloppsslam och har satt upp mål på att minst 40 procent av fosforn i avlopp ska återföras som växtnäring till svenska jordar 2018.

Samtidigt är avloppsslam kontroversiellt. Dioxiner, tungmetaller, virus, polymerer, rester av mediciner och mikroplaster har gjort att flera tyska delstater har förbjudit avloppsslam på åkrarna. I Sverige köper inte längre livsmedelsföretagen skördar som gödslats med avloppsslam.

– Det är en tidsfråga innan en epidemi uppstår på grund av smittor via mat.

Avloppsslam måste behandlas, exempelvis genom förbränning. Det går inte att kontrollera förekomsten av bland annat bakterier, virus och läkemedel oavsett hur mycket uppströmsarbete som görs för att stoppa dessa miljö- och hälsofarliga ämnen innan de når vårt vatten och därmed våra avlopp, säger Anita Pettersson, docent i resursåtervinning vid Högskolan i Borås.

Fosfor är livsviktigt som grundämne i ordets vidaste bemärkelse för henne.

Det var här forskarbanan började en gång i tiden. Och det var med forskning kring fosforåtervinning ur avfallsaskor från avloppsslam som hon 2016 tog hem Forskar Grand Prix. Anita Pettersson har förmågan att trollbinda även till vardags. Kanske för att hon till syvende och sist talar om hur människor världen över ska kunna äta sig mätta och hur miljön ska bli bättre.

– Vår forskning är mer angelägen än någonsin. Designad aska är ett sätt att återvinna fosfor effektivt, och därmed kan vi förbättra resurshushållningen och livsmedelsförsörjningen men också minska algblomning som beror på fosforläckage, säger hon.

Borås Energi och Miljö finansierar sedan 2015 doktoranden Andreas Nordin i fyra år, och det är också ifrån kraftvärmeverket Ryaverket som han och Anita Pettersson hittills har hämtat labbproven. Investeringen sträcker sig alltså långt längre än det som syns som kronor och ören.

– Vår uppgift som offentligt miljöföretag är bland annat att minimera mängden avfall. Det handlar om att ändra beteenden men också att sluta kretslopp på ett säkert sätt. Därför är det 186 6 MAG A SIN

42 AKTUELLT

Resultaten kan revolutionera trots att forskningsmetoderna först kanske låter konventionella. Extremt förenklat är avfallspannornas förbränning på 850 °C renande men inte förstörande.

Under 2015 och 2016 har Andreas Nordin och Anita Pettersson analyserat bland annat resterna från förbränningen av avloppsslammet – bottenaska, flygaska, retursand, vändpaktsaska, cyklonaska, textilfilteraska – och rökgasreningen på Ryaverket.

– Provtagningen har skett både periodiskt över året och kampanjmässigt i intervaller. Vi har studerat hur blandningen av slam, biobränsle och avfall såväl som processerna kan optimeras med tanke på inkommande material, pannornas prestanda och slitage samt utkomsten av användbar fosfor, säger Anita Pettersson.

Labbstudierna har omfattat allt ifrån elementanalys av mikrovågsplasma till modelleringsprogram.

– Tack vare stora investeringar tillsammans med andra forskargrupper MAG A SI N 1866

FOTO SOLVEIG KLUG

en ynnest att ha Högskolan i Borås runt knuten. Här finns en enorm kompetens inom resursåtervinning och samhällsbyggnad som bidrar till att uppgradera våra restprodukter. Vi får även direkt utdelning via forskarnas deltagande i workshoppar, seminarier, partnerskapsdiskussioner och månadsbrev, säger Pär Carlsson, chef för Strategisk Utveckling på Borås Energi och Miljö.

– Borås Energi och Miljös breda verksamhet gör att det finns en helhetssyn på miljöfrågor, vilket är en fördel för forskningen. Deras specialister fungerar som handledare till Andreas Nordin.

Det finns förstås en kommersiell sida, vi forskar ju för industrin, men teknologin kommer att göras tillgänglig för alla. Planen är att utveckla något som hela världen har nytta av, säger Anita Pettersson.

Både Pär Carlsson och Anita Pettersson intygar att det finns ett stort intresse för en trygg produkt och nämner såväl Lantmännens Riksförbund som eko-profilerade Slätte gård som tänkbara intressenter.

Frågor som ska prövas: • Hur ska förbränningsprocesserna se ut?

• Hur ska bränsleoptimeringen ske med tanke på att optimera fosforåtervinningen?

• Hur åstadkoms den optimala förångningen av tungmetaller, och hur kan tillsatser bidra till att förbättra växttillgängligheten av fosfor?

• Vilka temperaturer och flöden skapar bästa effekt vad gäller energi, emissioner och fosfor?

Ó Doktoranden Andreas Nordin stöttas ekonomiskt och praktiskt av Borås Energi och Miljö. Ó Askorna från Ryaverkets avfallsförbränning undersöks noga för att hitta den optimala processen och designa en produkt med högt fosforinnehåll.

43 AKTUELLT

Fosfor • P i periodiska systemet • En ändlig resurs • Viktig växtnäring; ingår i mineral gödsel.

• Dagens fosfor bryts främst i gruvor i Kina, USA och Marocko. Men kvaliteten och renheten varierar starkt.

Marockansk fosfor är renast.

• Tungmetallerna som följer med oren fosfor i jorden sätter spår i maten som odlas där.

här på Högskolan i Borås och samarbete med Chalmers har vi en unik möjlighet att undersöka strukturer, sammansättningar, lakning med mera, säger Anita Pettersson.

Fullskaliga försök med att designa aska kommer att göras under 2017 hos E.ON i Mora, på uppdrag av Borås Energi och Miljö.

– Vi är ju ännu i början av projektet, och detta blir en rejäl skjuts framåt. Jag är väldigt glad att ha en doktorand med både en master i resursåtervinning och

en gedigen kemibakgrund. Tillsammans kommer vi att experimentera fram den bästa askan från biobränsle och slam till 2019. En som kan göra nytta på åkern.

Men klara blir vi nog aldrig, det finns alltid något som kan bli ännu bättre, säger Anita Pettersson.

Förutom i Borås förekommer svensk forskning kring fosforåtervinning på Chalmers samt vid Umeå universitet och Luleå tekniska universitet.

– Tyvärr är det svårt att få medel. Det krävs fler visionärer som Borås Energi och Miljö, säger Anita Pettersson.

Forskar Grand Prix 2016 betydde allt ljus på fosforforskning. I hård konkurrens tog Anita Pettersson till slut hem segern med ett brandtal på fyra minuter. Och därmed vann Högskolan i Borås andra året i rad.

– Vilken fantastisk upplevelse! Från början var jag tveksam, men efter Almedalsveckan så gav jag allt. Jag hoppas verkligen att det ska få fler att få upp ögonen för vilken nytta vi kan göra med designade askor, avslutar Anita Pettersson. ◼

Ó Fler visionärer och finansiärer skulle vara rena katalysatorn för fosforforskningen.

186 6 MAG A SIN

44 PERSONLIGT

Hej, Henrik Linusson!

- BEDÖMER HUR MYCKET VI KAN LITA PÅ TEKNIKEN Henriks forskning hjälper framstående och framtidstänkande företag att analysera data. Han fastställer i vilken utsträckning vi kan lita på våra statiska modeller. Hans stora förebild i forskarvärlden hatade datavetenskap. Det gör inte Henrik, han brinner för det.

Text Robert Nilsson Foto Henrik Linusson

Vad handlar din forskning om?

– Det handlar om att förutse vissa typer av problem genom automatiserad dataanalys. Med tekniker som data mining och maskininlärning söker vi efter mönster, samband och särskiljning i stora mängder data. Jag arbetar med prediktiv analys och väldigt förenklat kan det jämföras

Henrik Linusson

Är: Universitetsadjunkt i datavetenskap samt forskarstuderande vid Högskolan i Borås.

Tidigare erfarenhet: Spenderat den största delen av mitt vuxna liv som student.

Bland annat med en utbildning i systemarkitektur och en magisterutbildning i informatik vid Högskolan i Borås. Jag har även jobbat som webbredaktör och i butiker inom webb och datorspel.

MAG A SI N 1866

med väderprognoser. Specifikt arbetar jag med conformal prediction, som går ut på att bedöma vilken tillit vi bör ha till datamodeller och prediktionerna de gör. Om en väderprognos säger att det ska bli sol och det sedan regnar, då tycker vi att väderprognosen varit dålig. Men egentligen handlar det kanske om att vi haft för stort förtroende till modellen. Då vore det toppen om vi i samband med prognosen får veta till vilken grad vi kan lita på modellen, om prognosen säger att det är 50 eller 99 procent chans för sol kan vi tänkas agera olika.

Varför är din forskning så viktig?

– Jag skulle vilja säga att automatisering, datamodellering och prediktion redan används mycket i samhället.

Google, Microsoft och andra framstående företag tillämpar tekniken i verkligheten. Det går inte att låta datorn gissa sig fram, utan det krävs ytterligare en faktor som talar om hur mycket vi kan lita på tekniken. Där tillför forskningen en viktig säkerhet.

Hur ser en vardag ut för dig?

– Oj, det är svårt eftersom mina vardagar är så varierade. Jag har ganska stor frihet i tjänsten och mycket forskningstid. Som doktorand hade jag 80 procent forskningstid.

Men en vanlig dag kan innehålla aktiviteter som forskningsmöten, föreläsningar, att rätta tentor och ibland sitta och programmera.

Har du någon förebild i forskarvärlden?

– Richard Feynman, en teoretisk fysiker som dessutom sagt att han hatar datavetenskap. Men jag gillar honom för hans nyfikenhet och att han inte var rädd för att ställa dumma frågor.

Han tog inget för givet, grävde djupt i detaljer för att sedan bena ut dem.

Det är saker som jag försöker ta med mig i mitt eget arbete.

Vad hade du jobbat med om du inte var forskare?

– Ända sedan jag började med forskningen har jag insett att det här är precis vad jag ska göra. Dels på grund av friheten men också för att jag har mycket att säga till om. Men för att gissa så skulle jag förmodligen suttit som programmerare eller systemutvecklare någonstans.

Vad har du för fritidsintressen?

– Jag är intresserad av spel i alla dess former, både datorspel och brädspel.

Programmering ligger i gränslandet mellan vad som är arbete och vad som är fritid, men jag programmerar gärna om jag får en liten stund över. ◼

45 AKTUELLT

Bibliotekshögskolan i svensk-ugandiskt samarbete Att höja kvaliteten i utbildningarna och stärka forskarutbildning och forskarmiljö. Det är syftet med de två samarbetsprojekten som just nu pågår mellan Bibliotekshögskolan och Makerere University i Uganda.

På East African School of Library and Information Science (EASLIS) vid Makerere University i Uganda vill man se fler som undervisar med en forskarutbildning i ryggen.

Detta är en av de saker man nu hoppas kunna lösa genom två olika samarbetsprojekt med Bibliotekshögskolan. Det ena är ett Linnaeus -Palmeprojekt, där man vill främja utbyten mellan lärare och studenter i grundutbildningen för att stärka utbildningskvaliteten på båda lärosätena. Det andra är ett forskningsprojekt finansierat av Sida, som syftar till att utveckla en forsknings- och seminariekultur vid institutionen i Uganda.

Så ska textilt avfall kunna återvinnas Återvinning av textilt avfall är en stor utmaning i samhället idag. För att möta framtidens krav på återvinning ska forskare vid Högskolan i Borås i ett nytt projekt ta fram metoder för att återvinna textilt materialavfall genom en teknik som heter Recycell. Projektet finansieras av forskningsrådet Formas.

De går till botten med sjukskrivningarna Sjukskrivningar är vanligt inom vården.

Men vad är det som gör att man blir sjuk respektive håller sig frisk? Och påverkas sjukskrivningsantalet om chefen har god kompetens i hälsofrämjande ledarskap?

Det ska forskare från Högskolan i Borås, Göteborgs universitet och KTH undersöka för att se vad som ligger bakom sjukskrivningsproblematiken i vården. Satsningen i samarbete med Västra Götalandsregionen.

– Det finns ännu inga effektiva metoder för att materialåtervinna textila produkter.

Detta beror bland annat på att många textilier består av olika typer av fibrer, till exempel bomull och polyester, men det beror också på svårigheten att separera och identifiera dessa på ett effektivt sätt.

Genom att undersöka nya metoder för textil materialåtervinning kan det bli mer lönsamt att materialåtervinna textil, säger Mikael Skrifvars, professor i polymerteknologi och forskningsledare för projektet.

186 6 MAG A SIN

46 AKTUELLT INTERVJU

Framsteg och framgång

DISPUTATION Högskolan i Borås oktober 2016 – februari 2017

Wikimedia Sverige vann sociala medierpriset 2016 Ur motiveringen: ”För att de på ett innovativt sätt samlar in och presenterar användargenererad kunskap i det digitala landskapet och har skapat en kvalitetssäkrad kunskapskälla.”

Sparbanksstiftelsen Sjuhärads Sociala Medier-pris 2016 på 100 000 kronor tilldelades Wikimedia Sverige.

Text Anna Rosendahl, Borås Stad Foto Anna Sigge

– Vi är väldigt glada och hedrade över att ha tilldelats priset! Tidigare års vinnare har satt ribban högt och tillsammans med våra fantastiska volontärer kommer vi att se till att den ligger kvar där, säger Anna Troberg, verksamhetschef på Wikimedia Sverige.

Sociala medier-priset är ett stipendium på 100 000 kronor som finansieras av Sparbanksstiftelsen Sjuhärad och delas ut av Borås Stad och Högskolan i Borås.

Priset ges till personer eller grupper som gjort ”väsentliga insatser inom sociala medier sett ur ett samhällsutvecklingsperspektiv”. Det delades ut den 19 oktober 2016 i samband med högskolans högtid Days of Knowledge.

Den ideella föreningen Wikimedia Sverige har i många år arbetat med att göra kunskap tillgänglig online, framförallt på Wikipedia – en av världens största fria kunskapskällor. Wikimedia Sverige driver en mängd olika projekt, bland annat hjälper de lärare och bibliotekarier att använda Wikipedia. De stöttar även arkiv och museer att nå ut med sitt material.

Till sin hjälp har de hundratals volontärer som bidrar till arbetet på olika sätt.

Tidigare års vinnare av sociala medierpriset är Brit Stakston (2015), Lina Thomsgård (2014) och Joakim Jardenberg (2013). ◼ MAG A SI N 1866

 Sara Mörtsell och Anna Troberg på Wikimedia fick förutom ära och glans även ta emot ett stipendium på 100 000 kronor.

David Gunnarsson Lorentzen Following tweets around: informetric methodology for the Twittersphere Ulrik Martin Larsen Dressing wearing: movement directed by dress dress directed by movement Maria Lindh Cloudy talks: exploring accounts about cloud computing

47 AKTUELLT

Nästa nummer

Den svenska konfektionsfabrikens återkomst Att ta tillvara på de möjligheter migrationen innebär i form av kompetens inom textil sömnadsproduktion. Att samtidigt möta behovet av närproducerade kläder och de steg som behöver tas mot en cirkulär ekonomi.

Text Ida Borenstein Foto Peter Andersson/Mimbild

Syftet är tydligt med projektet Konfektion 4.0 där parterna Marketplace Borås, Proteko och Science Park Borås samarbetar med Arbetsförmedlingen, Borås Stad, Inkubatorn i Borås,

Kanico AB samt TEKO för att skapa framtidens textila fabrik i Borås.

En del av visionen för framtidens konfektionsfabrik är att kunna erbjuda en arbetsplats för 100 konfektionsarbetare.

Här ska nya affärsmodeller med fokus på cirkulär ekonomi och flexibilitet prövas kopplat till hållbar utveckling och "design för re:design" samtidigt som maskinparken kan användas för validering av kompetenser inom sömnad. Under 2016–2017 genomförs en förstudie med hjälp av finansiering från den europeiska asyl-, migration- och integrationsfonden.

Kommer den textila produktionen kunna återvända till Sverige och Borås? I nästa nummer av 1866 tar vi reda på mer om projektet Konfektion 4.0 och dess fortsättning.

186 6 MAG A SIN

Spännande fortsättning följer Ett stort tack till alla finansiärer och samverkanspartners som har bidragit till utvecklingen under Högskolan i Borås första 40 år. Ingen nämnd och ingen glömd. Utan er hade vi inte varit där vi är idag!

Nu fortsätter resan mot att bli universitet med våra sex forskningsområden: Biblioteks- och informationsvetenskap, Handel och IT, Lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet, Människan i vården, Resursåtervinning samt Textil och mode.

Vill du vara med och stödja forskning som gynnar samhället i stort – och som även kan få en direkt positiv effekt på din verksamhets konkurrenskraft?

Läs mer på hb.se/samverkan eller kontakta jonas.andersson@hb.se Varmt välkommen!