Framtidens Cirkulära Köpcentrum

SLUTLEVERANS Framtidens Cirkulära Köpcentrum

Maj 2023

Innehåll

1. Introduktion om projektet

2. Insikter från målgruppen unga vuxna

3. Summering av insikter i drivkraftsprofiler

4. Insikter från intervjuer med aktörer

5. Koncept, Scenarier och affärsmodeller

6. Behovsverifiering

1. INTRODUKTION Om projektet

Hur ser framtidens cirkulära köpcentrum ut på Frölunda Torg?

Projektledare: Adrian Zethraeus / Josefine Cataldo

Science Park Borås i samverkan med Frölunda Torg

Projektet finansieras av Västra Götalands Regionen

Vi vill undersöka...

• Hur ser unga vuxnas behov, beteenden & drivkrafter ut inom

textil/mode/klädkonsumtion och hur kan dessa behov mötas upp med cirkulära och hållbara erbjudanden?

• Hur kan dessa nya

tjänster/produkter/lösningar skalas upp, kommersialiseras och göras ekonomiskt lönsamma?

Målet…

… är att ta fram ett eller flera attraktiva

koncept för en cirkulär handel på ett

köpcentrum som Frölunda torg samt ta fram en gemensam bild av vilken infrastrukturer som

krävs för att skapa en lönsam affärsymbios

för en mer hållbar och resurseffektiv

konsumtion.

• Konceptframtagning för en cirkulär ”saluhall ”på Frölunda Torg.

• Konceptframtagning för en gemensam infrastruktur för att förlänga livet av kläder: (Ex. Insamling - sortering- logistik/ITlagning/refresh samt 2nd hand försäljning)

Bild: Kvarterets konsumtion

Målgrupper, intressenter och partners

• Behovsägare Unga vuxna 18-35

• Behovsägare/lösningsaktörer: fastighetsägare, modekedjor, hyresgäster

• Lösningsaktörer: företag i den cirkulära värdekedjan för textil

Processen

Double diamond är en design metod för användardriven innovation där man genom kvalitativa insiktsmetoder kartlägger drivkrafter och behov hos målgruppen.

Genomförande

Intervjuer behovsägare unga vuxna

• 17 fältintervjuer Frölunda torg

• 7 djupintervjuer via videosamtal

Fältintervjuer en eftermiddag på Frölunda torg där vi bjöd på kaffe och godis om vi fick ställa frågor i 5 min.

Frågorna kommunicerades som ”framtidens mode” och

handlade om hur man brukar göra när man köper kläder, vad som är viktigt, hur ofta man gör det, när

plagg är förbrukade, 2hand osv. Till sist frågade vi hur viktigt man anser att hållbarhet är på en skala.

För att fördjupa ytterligare gjorde vi även 7

djupintervjuer på 30 min med ”cirkulära

superanvändare” som vi dels hittade på Frölunda torg och dels

genom annonsering F/act movements instagramkonto.

Intervjuer behovsägare aktörer

• 6 intervjuer med personer fr. huvudkontor

• 13 intervjuer med butikspersonal Frölunda torg

• 1 intervju skräddaren på Frölunda torg

• 4 intervjuer cirkulära start-ups, "möjliggörare"

Analys och utveckling

• Mönster analys

• Drivkraftsprofiler

• Konceptutveckling i 3 steg

• Idéworkshop 22 mars

• Konkretiseringsworkshop

• Konceptworkshop 19 April

Efter intervjuarbetet har vi gjort en grundlig mönsteranalys av materialet där vi plockat ut citat och grupperat dem i teman för att förstå mönster och gemsamma drivkrafter och behov hos målgruppen. Insikterna från målgruppen unga vuxna

formulerades även i drivkraftsprofiler.

Brief

Hur kan unga vuxnas behov inom klädkonsumtion och mode mötas genom cirkulära och hållbara erbjudanden på ett attraktivt, tillgängligt och enkelt sätt på Frölunda torg?

2. INSIKTER FRÅN MÅLGRUPPEN

Unga vuxnas behov och drivkrafter inom cirkulärt mode

Övergripande drivkrafter

Glapp mellan medvetenhet och praktik

Under våra fältintervjuer när vi pratade med förbipasserande på Frölunda torg upplevde vi ett tydligt glapp mellan vanor och beteende kring klädkonsumtion och hur starkt man värderade hållbarhet. T.ex. var detta en ung tjej som inte var en särskilt medveten konsument, aldrig hade köpt second hand eller reflekterade över det hon köpte. Men på svaret om hur viktigt hon tycker hållbarhet är var det tydligt att hon brydde sig. Och på den andra delen av skalan var en annan ung tjej som hade gjort kopplingen mellan att köpa second hand och klimat.

”Hållbarhet är superviktigt. För

oss och kommande generationer. Om man skall se vår generation som vi lever nu så är det svårt att fixa. Vi förstör jätte-mkt inte bara

kläder. Vi bryr oss bara om oss själva.”

”Jag vill köpa

second hand för att det är klimatssmart.”

Community & inspiration behövs

Ett annat viktigt övergripande behov som kommit upp är vikten av det sociala kopplat till shopping men också till reparation. T.ex. en ung person som pratade om att han brukade promenera på Frölunda torg. En annan om hur viktigt med det är att det är lustfyllt att fixa kläder, inspirera varandra och att ordna loppis för

gemenskapen

”2-3 gånger per vecka på Frölunda torg, för att promenera, fika etc.”

"Man behöver ha med sig influencers, som visar vägen och gör det till norm" Viktigt med det sociala och det lustfyllda: kompisar som inspirationskällor, skänker och syr till kompisar, kul att sy, kul att fixa loppis tillsammans

”Vill vara role model & påverka andra (gudmor, pratar om loppis etc)”

Värdet styr

Det sista övergripande temat vi identifierat är kopplat till värde.

Å ena sidan rent ekonomiskt:

• hur mycket en lagning får kosta kopplat till varans nyköpspris

• Eller att second hand kläder av kvalitét upplevs som att man ”hackar systemet” för att man får mycket värde för lite pengar

Det kostar lika mycket att köpa nytt och känns inte värt att laga själv

”Jag visade vilken fin kvalitet man kunde hitta till bra pris. Då tyckte hon det var intressant. Hon tyckte det kändes som att ”hacka systemet”

Och å andra sida emotionellt värde:

• Att ett favoritplagg kan vara mer värt att laga och då kan få kosta lite mer

• Eller att kvalitét är viktigt för att man skall kunna älska sina plagg längre

Om det är något dyrt och något jag gillar lagar jag hos

skräddare

Köpa Second hand eller remake

Tillgängligt, smidigt & tryggt

Angående 2hand är en viktig insikt att second hand erbjudandet måste upplevas tillgängligt, smidigt och tryggt. Flera personer pratade om att det känns tryggare att köpa I fysisk butik när det kommer till 2hand för att man vill kunna prova, känna och kvalitetssäkra. Man kan köpa på nätet om man vet exakt vad man söker och litar på tjänsten. Och att någon typ av verifiering/klassificering ger trygghet​.

”Köper på Plick. Risk man vet inte hur det är och vem som sitter där på andra sidan. Risk att man inte får sina saker.”

”Man vill se hur det ser ut på och kvalitetssäkra själv när det är begagnat. Därför fysiskt butik.”

”Vet jag vad jag är ute efter handlar jag på nätet eller second hand.”

”Finns det ett system en affär då skulle jag kunna köpa vad som helst. Man har kvalitets kontrollerat och de är fräscha.”

Nyhetskänsla, modernt och fräscht

Ett hinder för att köpa second för flera av de vi intervjuat är att nya kläder känns mer moderna.

Jag tycker inte jag är

särskilt modeintresserad, men vill ändå ha kläder som känns moderna och nya.

Mode är skadligt för miljön men eftersom jag är

modeintresserad är det lättare att köpa nytt eftersom det senaste modet inte kommer till second hand förrän senare.

Gör mig oftast av med något för att den är omodern.

Letande och fyndande som upplevelse

En stor drivkraft för att köpa second hand hos flera av de vi pratat med är själva jakten, känslan av att fynda och att det är något unikt.

Jag gick förbi en second hand varje dag för att rensa hjärnan, det blev en egen kreativ stund på dagen.

Jag handlar second hand för att jag vill hitta något särskilt.

"Är trött på det kommersiella, 2nd hand blir en unik look"

Få tillgång till plagg genom uthyrning eller peer to peer byte

Unika plagg

Ingen vi pratade med hade testat att hyra plagg men de hade funderat och flera av dem var nyfikna på det.

Framförallt handlade det om att man

var intresserad av att hyra/låna unika

plagg för speciella tillfällen. T.ex.

pratade en tjej om hur mycket man

skulle kunna tänka sig betala för en unik skjorta man hade sökt efter länge

på second hand för ett visst event.

Lånar ut plagg till vänner – har speciella plagg i garderoben för det

Kommer kanske inte hyra min alldagliga kläder, men absolut smoking, kostym som man inte använder så ofta

"Jag skulle lätt hyra en skjorta för 300 spänn

för en vecka"

"Skulle gärna testa hyra lite mer unika plagg"

(för special occasion)

Trygghet, tillgänglighet & flexibilitet

Många lyfte hinder kring trygghet, tillgänglighet och flexibilitet ​kopplat till att hyra

Jag har funderat men tror att jag

är rädd att jag ska spilla eller förstöra plagget. men ändå orolig att förstöra

Jag tycker det verkar jobbigt att förhålla sig till tid.

Hade gärna provat hyra

om man kunde prova i butik först

Ta hand om, uppgradera, refresha din garderob

Villighet att göra små enkla lagningar själv

Inom lagning och att ta hand om plagg upplevde vi att många var

öppna för det så länge hålen/lagningar inte är väldigt stora och synliga – då ansågs de förbrukade.

Flera hade testat att laga plagg

själva. De som hade testat upplevde det som enkelt men att det tar mkt tid.

Hål är ok att laga om det inte är jättesynligt.

Absolut. Jeans som gått

hål, tröjor som är trasig i sömmen etc. Jag lagar

själv. Det är lätt att göra själv.

Förbrukat när de inte går att laga

längre - Stort synligt

hål på armen t.ex. där

lagningen blir väldigt synlig.

Tröskeln är låg då jag har allt, det är mer tidsaspekten som gör att det blir en hög och att jag har andra tröjor som jag kan använda istället.

Tillgång till hjälp och/eller utrustning

Många pratade om olika typer av behov av lagning, reparation och remake. Flera fick hjälp med kunskap och utrustning av nära och kära men flera pratade också om skrädderitjänster. En person pratade också om tillgängligheten generellt och att skomakare och skräddare ofta är gömda.

”Ja. Hål som går att laga på ett snyggt sätt. Alla typer av plagg. Min mamma hjälper mig. Ibland går till skräddaren om det är ett svårt jobb.”

”Ja mamma är bra på att sy så har testat att sy om. Har lånat min mammas symaskin. Skulle gärna ha en symaskin.”

”Orkar inte laga själv. Gör det hos skräddareFinns reparation i Frölunda, 1 trappa ner. Skomakare och sömnad.”

”Kan tänka sig att betala rätt mycket för

skräddartjänster, som att få ett plagg att sitta perfekt.”

Lustfyllt att laga

Flera personer pratade också om det lustfyllda med att laga, justera och fixa kläder.

En person kom med idén om remake workshops baserat på nuvarande trender t.ex. ”såhär croppar du en jacka”

”Viktigt med det sociala och det lustfyllda: kompisar som inspirationskällor, skänker och syr till kompisar, kul att sy, kul att fixa loppis tillsammans”

”Den bästa upplevelsen kan vara att bevara plagg (inte köpa nytt)”

”Kul att laga/justera/sy

själv (self-empowered vibbar)”

”De skulle kunna ha workshops, exempelvis så här croppar du en jacka. På tider när folk är lediga och har tid.

Exempelvis söndagar”

Aktivera garderoben genom planering & styling

Garderoben växer

Många vittnade om att

garderoben bara växer – nya plagg flödar in ”onödigt ofta”

Och att plagg blir t.ex. kvar i

garderoben för man tänker att man kan ha nytta av dem i framtiden​.

”Jag uppdaterar onödigt ofta garderoben, så garderoben växer.”

”Fyller mest på garderoben. Borde vara mer cirkulär men det tar tid att anstränga sig och skicka kläder vidare.”

”Det är sällan jag tröttnar eller att de blir omoderna. Tröttnar jag så lägger jag undan dem ett tag så tar jag fram dem själv."

"Tänker att någon gång kan jag väl använda dem"

Plagg blir kvar

Förbrukade/utrensade plagg blir kvar hemma, man rensar inte ut för det tar tid och är ansträngande och plaggen blir på så vis ”värdelösa” och en last.

”Vanligt att förbrukade plagg blir kvar hemma.”

”Dålig på att göra mig av med plagg.”

”Rensar en gång om året, max. Ligger gärna kvar. Lite lat.”

Tröskel att sälja

Och tröskeln att sälja är hög då det upplevs kosta mer än det ger.

”Inte sålt, men skänkt. Säljer inte pga av lathet”

”Har inte sålt något.

Enklare att slänga. Tar för lång tid att sälja på nätet.”

”Ger till hm eller till röda

korset. Eller ger till vänner.

Ringer dem på facetime och

frågar om de vill ha.”

"Säljer en del för att kunna ha det här intresset".

Summering av insikter

3. DRIVKRAFTSPROFILER

4 drivkraftsprofiler

Insikterna från intervjuerna med målgruppen summerades genom 4 drivkraftsprofiler. Syftet med profilerna är att summera de huvudsakliga insikterna och ge inspiration för att ta fram idéer och koncept. Profilerna är inga

kompletta personas utan endast en beskrivning av drivkrafter och behov och ofta har en person flera drivkraftsprofiler i sitt konsumtionsbeteende.

Märkes- & kvalitétsnörden

Fashionistan

Den prismedvetna

Klädhackern

• Tycker att nyproduktion oftast är dålig kvalitet eller inte lika fint/kul som second hand. Gillar ”jakten” i butik.

• Shoppaholic, men mest second hand (så länge det inte luktar illa)

• Inga problem att laga och göra om plagg (”Jag har ju haft syslöjd så det ska jag väl kunna klara”)

• Klimatångest

• Gör sig sällan av med kläder. Har stor påse full med kläder som ligger och kommer inte till skott att laga pga. klurigt projekt.

”Är trött på det kommersiella, second hand blir en unik look”

”Kanske skulle jag få det gjort (lagning) om det fanns ett ställe att gå till och göra det tillsammans med andra. Då skulle jag nog inte ta upp Netflix som jag gör hemma.”

Märkes- & kvalitétsnörden

• Viktigt att kläderna känns moderna

• Köper främst från några få märken

• Litar inte att kläder på second hand är fräscha eller bra kvalitet. Har köpt någon gång när han vetat exakt vilket plagg han sökte.

• Har bett farmor reparera och själv försökt fixa ett plagg

• Tycker han kunde vara bättre på att rensa ut och vara ”mer cirkulär” men det blir inte av

”Jag köper gärna 2 av 3 färger av samma plagg om jag gillar dem”

”Handlar i de butiker jag känner till, från dem får jag mail”

Fashionistan

• Mkt modeintresserad, 8 garderober, köper mkt kläder, hämtar inspiration på nätet

• Tycker det är svårt att köpa begagnat och hitta rätt storlek och passform.

• Butik känns tryggare än nätet för man vet inte om plagget kommer fram på t.ex. plick.

• Lagar små hål själv, till och med om något skall skänkas

• Intresserad av hållbarhet men vill inte skylta med det eftersom vännerna inte är där ännu

”Mode är skadligt för miljön men eftersom jag är modeintresserad är det lättare att köpa nytt eftersom det senaste modet inte kommer till second hand förrän senare.”

”Jag har bacillskräck och tycker vissa second hand butiker och kläder luktar mögel. Då går jag inte in”

Den prismedvetna

• Köper långsiktigt ”om jag handlar mycket förlorar jag pengar och det är dåligt för miljön”

• Lagar om det är dyrare plagg som man gillar. Lämnar till skräddare.

• Priset viktigt när man pluggar, 2nd hand bra alternativ på grund av det.

• Gillar att promenera på Frölunda torg med familjen

• Har bra koll på kläders värde och har olika system för att sälja olika kläder. Men mycket blir kvar i källaren eftersom det tar sådan tid.

”Har man inte råd att köpa dyra kläder är det bra att kunna hyra.”

”Antingen får man sälja

mycket kläder som har

lågt värde genom tex

Sellpy eller enstaka plagg som har högt värde, då säljer jag den själv”

4. SUMMERING AV INSIKTER Aktörernas förutsättningar och erfarenheter

inom cirkulärt mode

Samarbetspotential

Många aktörer har pratat om att man ser potential i att samarbeta och hitta synergieffekter i cirkulära erbjudanden, t.ex. lagningstjänster för att utforska om det blir billigare och effektivare.

Flera har pratat om att det finns behov av att teama upp med experterna på områdena istället för att göra allt själva

Man ser flera möjligheter kopplat till Frölunda torg/köpcentrum då det hjälper till att attrahera besökare och ger möjlighet att nå nya kundgrupper.

”Vi har möjlighet att jobba med lokaler som besöks av 30 000 varje dag.”

”När det kommer till det lokala så är det positivt att vi ligger så nära varandra i en galleria. Vi hjälper till att dra folk. Så vi borde kunna göra det även kopplat till det cirkulära.”

"Det är intressant att utforska om det kan bli effektivare och billigare om vi går ihop"

2nd hand

Flera aktörer, både kedjor och Frölunda torg, pratade om att man upplever att efterfrågan på cirkulära erbjudanden ökar och att det ger nya kunder. T.ex. fick kunder möjlighet att önska utbud i en minibutik på Frölunda torg och önskade då Vintage. Gratisbutiken på torget har fått stor spridning och uppskattas mycket av besökare.

Intervjuerna visade också på värdet av att kurera sortimentet för kunderna. Bland annat nämnde en forskare som studerat erfarenheter från ReTuna att de som lyckats bäst var de som på något sätt hade kurerat eller segmenterat sortimentet.

Idéer och öjligheter som lyftes kopplat till 2hand var att ta in gamla trender och sälja igen istället för att skänka till 2nd hand aktörer. Att kombinera nysläpp/nya trender med liknande 2nd hand plagg för att visa på hur 2hand kan vara senaste modet.

Att Frölunda torg skulle kunna anordna större event inom området för alla butiker eftersom det finns många butiker i huset som erbjuder 2nd hand redan. Att man kan erbjuda gemensamma koncept som t.ex. att lämna in centralt på Frölunda torg. Och att skapa incitamnet genom t.ex. mer bonus för att uppmuntra kunder (framförallt herrar) till att handla och lämna second hand.

”Otroligt stora möjligheter kopplat till resell, stor efterfrågan och marknad

för det, Här kan vi flytta vår inkomst på ett väldigt konkret koncept utan att kompromissa med vår affärsidé.”

Uthyrning

Inom uthyrning stämmer många av insikterna från intervjuerna med aktörerna och kunderna överens. Aktörerna upplever också att det finns störst potential i att erbjuda uthyrning kopplat till exklusiva produkter eller säsongsprodukter som man använder sällan. Enligt deras erfarenheter är det där möjligheterna finns och det är det som fungerat, t.ex. uthyrning av dopklänningar, lucia nattlinnen, exklusiva festplagg, men också friluftsgrejer.

De som testat eller jobbar med uthyrning lyfter också att just rädslan att göra sönder något är det största hindret för kunden i Sverige.

En annan utmaning som lyfts är att det är svårt att skapa en stabil intäktskälla ifrån uthyrning av säsongs-plagg eftersom det har sina perioder av hög och lågsäsong och medför utmaningar i att bygga upp och lagerhålla produkter som bara nyttjas en period under året.

”Rental – finns möjligheter, hitta rätt typ av utbud och sortiment.

Komplettera ordinarie sortiment. Göra exclusive sortiment mer tillgängliga för alla. Plagg som ej används så ofta.”

”…den svenska kundens största rädsla är ju att ta sönder det.”

”Uthyrning har sina låg och hög perioder därför svårt för

uthyrningsföretag att överleva.”

Ta hand om/göra om

Inom reparation lyftes hinder och utmaningar kopplade till beteendeförändringen som behöver ske för att öka efterfrågan. Detta då man upplever att skräddarkulturen inte är så utbredd i Sverige som i andra länder, och att kunder fortsätter efterfråga och förvänta sig en ny vara vid t.ex. reklamationer.

Samtidigt upplever många aktörer att det finns många kunder som ändå är positiva och att det efterfrågas mer och mer att kunna laga, ta hand om och skräddarsy sina plagg.

En annan utmaning är att efterfrågan är ojämn, t.ex. är efterfrågan och betalningsviljan för remake-plagg stor i Stockholm men mindre i andra städer och mindre orter. På samma sätt uttrycker man att kompetensen och intresset i olika butiker skiljer sig mkt.

Uppskalning och systematisering av lagningstjänster är något som i princip alla aktörer uttrycker ett behov av för att kunna skapa lönsamhet och att undvika att initiativ blir lokala och småskaliga.

Möjligheter att utforska kopplade till Frölunda torg som lyfts är till exempel att kommunicera och samarbeta mer med torgets skräddare.

Även skräddaren själv har lyft att han är intresserad av ett mer formaliserat samarbete.

En annan idé som lyfts är att ha någon typ av gemensam tvätttjänst för att kunna återställa plagg i butik som t.ex. fått sminkfläckar och inte kan säljas till fullpris.

”Repair superaktuellt i köpcentrum. Hitta samarbete mellan flera brands och sömnads. Här är samlingen en fördel.”

Styling & maximera garderoben

Några aktörer har även pratat om behovet av att hjälpa kunderna med styling-tjänster för att underlätta att köpa begagnade kläder som är moderiktiga och passar in i ens garderob och att hjälpa kunden att maximera garderoben och nyttjandegraden på plaggen.

"Det finns behov hos kunder att ta mer hjälp av personligstyling, om man inte är så säker på sin stil.

Bekräftelse att man är rätt."

5. KONCEPT & SCENARIER Cirkulära och hållbara erbjudanden

4 koncept

”Re-love”

A mall in the mall

Beskrivning:

Ett ”pre-loved Åhléns” eller ”fysisk Sellpy-butik” med kläder och accessoarer sorterade efter märken, färg, stil & säsong som kan hyras eller köpas. Kurerad för den som är van att köpa nytt.

Möjliga utvecklingar/tillägg:

• Skräddartjänst för att justera plagg från butiken

• Kampanjer med influensers & styling tips

”Få Håkan Hellströms eller Miriam Bryants stil”

• Produktetiketter med information om materialegenskaper, plagghistorik, gradering av skick osv.

• Pick-up point peer to peer försäljning

• Peer to peer försäljning med kommission

Scenarie 2030 ”Re-love”

Ibland tänker Hampus fascinerat på hur fort man kan ändra sina vanor ändå. I sin tidiga 20-års ålder var han en riktig märkesnörd när det kom till kläder, och handlade bara från de butiker som skickade nyhetsbrev till honom, gärna flera plagg i olika färger när han hittade en schysst modell av bra kvalitet. Stackars mamma som försökte hänga med men alltid köpte fel märken eller fel stuk så det blev liggandes längst in i garderoben, ofta tills han flyttade och skänkte bort dem. Flickvänner försökte få honom att handla second hand, men det var för tidskrävande och det var svårt att se om plaggen satt modernt på.

När Re-love-butiken kom till hans närmsta köpcenter blev det däremot enkelt. Han kunde spendera mindre pengar på kläder och få ännu lyxigare märken. Han gillade att det kändes som en ”vanlig” butik, men med större anledning att besöka den ofta. Både eftersom man enkelt kunde lämna in sånt man tröttnat på och samtidigt fanns ju bara en av varje så det blev lite kul ändå att kunna ’snipa’ nåt som en kändis haft på sig, eller med en cool historia på tagen som följer med. Och det häftiga var att när han hade plagg som han visste att det var svårt att hitta en liknande tog han bättre hand om dem, och det var nog också bättre kvalitet så höll de längre.

Nu är det ju mest det som finns att köpa eller hyra i alla butiker, och mailen han får från favoritmärken handlar ju nu om de där samma plaggen han köpte för sju, tio år sen, som de får in igen. Det är lite kul att bli påmind faktiskt om de plagg som kommit och gått genom garderoben, och minnena han har kopplat till dem. Ibland blir han triggad att lämna tillbaka ett plagg när han ser vad det säljs för, vilket är ett mycket roligare sätt att bli påmind om att rensa, istället för att ångestfyllt hitta plagg längst bak i garderoben.

Affärsmodell ”Re-love”

• Insamling genom butikernas befintliga insamlingar (där butiken får plocka ut godbitar, och resten till I:collect som i dagsläget).

• Behövs ytterligare inflöde genom samarbete med aktörer som ex Sellpy eller kampanjer.

• Sortering och kurering sker på FT (”back office”), behövs lager för säsongsvariationer

• Peer-to-peer försäljning med kommission (samma modell som Sellpy – lämna in allt du vill och få en liten andel av det som säljs)

• Kickback till brands som finns på FT när det kommer från dem och säljs genom Re-love

• Incheckningsmaskin för inlämning - enkelt

• Retur/reklamationshub för alla brands som en tjänst för butikerna

Upplåt en yta för butiker att få testa själv med sin egen second hand del för att se utfall jmf i deras butiker.

Re-love konceptet i tre horisonter

Testa litet

Validera

Fullskala etablerad

Samla aktörernas insamling, plus konsumenters och sälj i en kurerad pop-up. Ev samarbete med etablerad aktör.

En stor kurerad och lönsam butiksyta som säljer peer-to-peer och aktörernas 2nd hand

”Re-love”

Förverkligande av scenario

UTMANINGAR

• Om returer är med i utbudet behövs en tydlighet kring vad som är 2nd hand och returer så att det inte blir en outlet eller greenwashing

• Kan konkurrera med andra 2nd hand aktörer som vill etablera sig på köpcentrum

• Kan vara svårt att få lönsamhet i personaltung verksamhet

• Kan behövas ett steg för luktborttagning för att kunna ha högre priser

• Sortering av produkterna. För att det ska hålla en hög nivå krävs anställnig av kunnig personal.

• Behöver anställas kunnig personal som kan vara drivande i uthyrningen/försäljningen av plagg, samt som kan skapa en inspirerande och ordningssam miljö som "känns" som en vanlig butik.

• Tydligt ägarskap av konceptet tillsammans med bra processer och systemstöd

MÖJLIGHETER

• Brands kan testa och få feedback kring hur deras kläder presterar över tid

• Om man blir en returhub för alla butiker är man en tjänst för butiker

• Viktigt att det är en butikskänsla, sellpy är inte speciellt attraktivt- produkter som är värdefulla känns billiga pga presentationen, här finns gap att fylla.

Frågor att besvara i ett nästa steg

• I vilken konstellation drivs detta bäst? Är det bäst att ett köpcentrum driver eller en separat aktör?

• För att en returhub ska funka behöver alla märken vara med, kan det göras obligatoriskt?

• Om en skräddartjänst justerar plagg kan de vara mer svårsålda i nästa steg då, eller är det bara en mer modeanpassning?

• Behövs maskinell sortering för lönsamhet eller en affärsmodell där butiker betalar för medverkan, eller skalning online som komplement

”Open closet” Rental hub

Beskrivning:

Gemensam fysisk hub/butik/pick-up point för uthyrning för flera butiker/brands och står för tjänsten mot kund och back-office logistiken. Uthyrning av festplagg, unika plagg och säsongsplagg till en början.

Möjliga utvecklingar/tillägg:

• Styling-tjänst – hyr något som passar just din garderob

• ”Get the look” - hyr hel matchande outfit från topp till tå, plus möjlighet att lägga till make-up, hår osv.

• Hyr en bestämd period eller abonnera

• Erbjud möjlighet att hyra allt hos anslutna aktörer för att utforska vad kunderna vill hyra

• Tydlig info om försäkring och vad som gäller vid slitage, spill osv.

• Peer to peer uthyrning med kommission?

Scenarie 2030

När Filippa började hyra sina sällanoutfits blev det som att hela grejen med att gå på fest blev ännu festligare. Att unna sig att hyra en helt ny outfit, kanske testa en ny stil, gör att det känns extra lyxigt, nästan som att man får testa att vara en annan person för en stund.

Det började för flera år sen när den första Open closet- huben öppnade i hennes närmaste köpcenter. Hennes kompisgäng började gifta sig. Det var många bröllop att gå på varje år och det kändes så dyrt att köpa nya klänningar varje gång – det var redan dyrt att åka på alla möhippor och bröllop. Mira, hennes influencerkompis, fixade en lista på Open closet-huben där man kunde signa upp sig på en outfit och veta att ingen på samma bröllop skulle ha samma klänning. Smidigt, unikt och prisvärt - helt i hennes smak. Det bästa är doften som hennes idol Ia tagit fram för Open closet- kläderna. Den luktar både fräscht och blommigt på samma gång, och när man känner den i sovrummet innan festen - då längtar man lite extra till kvällen.

När man vant sig vid att hyra festkläderna blev steget inte så stort att hyra plagg även för viktigare jobbevent. Och eftersom Filippa är stammis där brukar personalen alltid ta fram kläder de inte hängt fram ännu när hon kommer in som de tänkt skulle passa henne. Hon vet ju att det är algoritmerna som hjälper till och att AI:n vet bättre än hon själv när hon är på väg in, men det känns ändå så äkta och lyxigt när Nick i kassan tar fram grejerna och säger att han tänkte på henne direkt han såg dem.

”Open closet”

”Open closet”

Affärsmodell

• Uthyrning och styling som en tjänst

• Olika priser för olika tidslängder, festklänning/kostym över helgen, kavaj/blus vecka eller mer

• Kommissionsbaserad modell för brands (b2b) plus en anslutningskostnad för systemet

• Wishlist för att kunna köpa loss när sortimentet byts, men efter en tid (1 månad i alla fall) eller säljs till tredje part som säljer ut

• Förseningsavgift per dag för att få tillbaka kläder fort?

• Chippade plagg och automatiska påminnelser

• Möjlighet att sätta upp festregister för att säkerställa unikitet på festen

Etablerad fullskala

2030

Validera

Testa litet

Upplåt en liten yta till aktör, tex not so ordinary för att testa sin uthyrning på central plats. Börja innan högtid, ex sommar/nyår

Inred en yta som en uthyrningsdel på FT där alla brands som vill få vara med i kommissionsbase rad modell med central personal, och uthyrning av det mesta som sälja på torget

Open closet-konceptet i tre horisonter

En stor och lönsam yta som används som uthyrningshub för alla köpcentrets butiker samt för allt som säljs i köpcentret.

”Open closet”

Förverkligande av scenario

UTMANINGAR

• Behöver klara sig med liten personalstyrka, en optimerad tvättlogistik och korta

uthyrningscykler för en lönsam affärsmodell

• Behövs kunnig personal som kan besiktiga kläder och kurera utbud

• Optimering av storlekar/modeller för ”one-size-fits-all” för att öka lönsamhet

• Att varumärken vill

• Få fram bra data på vad som efterfrågas av kunder, så att butikerna/brandsen därefter kan skicka endast sådant som faktiskt hyrs ut

• Tydligt ägarskap av konceptet tillsammans med bra processer och systemstöd en nyckelutmaning.

MÖJLIGHETER

• Brands kan ha hög modegrad i nischkollektioner

• Finns en position/aktörslucka att ta för köpcentrum då personal fokuserad på uthyrning är svår att ha i varje butik

• Lära sig vad kunder vill hyra från hela köpcentersortimentet

• Uppskalning möjligt med en onlinedel

Frågor att besvara i ett nästa steg

• Testa hur kostnader kan hållas nere genom uppfräschning istället för tvätt

• Kan Peer-to-peer uthyrning funka, kommer människor våga hyra ut, hur kan det underlättas?

• Vilka försäkringslösningar krävs, och vilka problem uppstår?

• Vilka incitament är mest effektiva för att få tillbaka plaggen efter uthyrning?

• Behövs möjlighet att prova hemma?

”Re-more” Repair shop + repair network

Beskrivning:

Fysisk butik för lagning och remake, som säljer och hyr ut tillbehör, så som symaskiner, tråd, lagningslappar osv. och erbjuder lagning skrädderitjänster så som planering, provning och rådgivning för de som vill göra själv, allinclusive & instant.

Möjliga utvecklingar/tillägg:

• Brands, kedjor och privatpersoner som kunder

• Brands och kedjor kan certifiera tjänsten

• Lokal fysisk butik sammankopplad och brandad med nationellt nätverk av skräddare, online tjänst, kanske central lagningsfabrik. Vissa lagningar görs på FT, andra t.ex. specifika lagningar kan skickas iväg.

Scenarie 2030

När Charlie fick barn bland de sista i kompisgänget blev hon nästan besatt av att få bort gamla fläckar och laga plagg från alla nedärvda kläder hon fick av alla. Att kunna ta gratiskläder och göra dem unika och fräscha triggade nåt i henne. Hon önskade ibland att hon hade varit en pysslig typ, men som tur är finns Re-more på köpcentret i närheten där man kan lämna in plagg för lagning, tvätt och refurbish och få det tillbaka på nolltid. Så smidigt och tryggt att bara kunna klicka på skärmen vad man vill ha fixat och få en bild på hur det kommer se ut och vad det kommer kosta. Eftersom hon fått alla kläder gratis var det ju inga problem att lägga en liten slant på att fixa till dem. Ibland, när Indy var på kinkigt humör brukade hon posta in grejerna och designa åtgärderna i appen, men oftast blev det en lagom promenad bort, en liten runda i området när plagget fixades, och upphämtning efter en runda i matbutiken.

Hennes favorit var broderimaskinen, där man själv kunde välja en figur, trycka in plagget och få det broderat på nolltid, allt medan Indy sov i vagnen. Ibland lämnade hon in det på färgning först, Indy hade många plagg i mossgröna och mörkblå nyanser som täckte gamla barnmatsfläckar. Det bästa var ju att hon ofta sålde hennes gamla kläder för mer pengar än vad hon lagt ner på lagning, färgning och broderi eller märken. Men stoltast var hon ändå över att det gav Indy en unik stil, hon fick ofta frågor var hon köpt Indys kläder. Hon funderade ibland på att skapa ett influencerkonto för alla plaggen hon fixat till, kanske kunde hon till och med få med Re-more och får rabatt på tjänsten - det hade ju varit sweet.

”Re-more”

Affärsmodell ”Re-more”

• Lagar snabbt reklamationer för butiker och återställer plagg till originalskick

• Tjänsten kan certifieras av varumärken för att säkra rätt reservdelar och utseende

• Prisstege där du betalar mer för mer service och kan betala mindre för att göra själv och köpa kit eller deltjänster

• B2C: automatiserad tjänst med incheckningssystem för att hålla priser nere

• B2B: batcher från butik som taggas i bulk eller enskilt av butiker för automatiserad process

• Onlineplattform och nätverk av lokala aktörer för uppskalning

• Uthyrning av verktyg och försäljning av originaldelar/tillbehör

Black Friday kampanj eller pop-up (lämna in fläckiga kläder som färgas svarta, pop-up med ex kavat eller annan återställning)

Remakeinfrastruktur och lagning på FT i samarbete med skräddare och någon industriell aktör

Re more konceptet i tre horisonter

Lagningsautomat som lagar kläder och syr på lappar under tiden man är på FT samt central skräddarhub.

Etablerad fullskala 2030

”Re-more”

Förverkligande av scenario

UTMANINGAR

• Behövs en omfattande logistikkedja vid storskalighet

• Tydligt ägarskap av konceptet tillsammans med bra processer och systemstöd.

• Kostnaden för reparationer, aktörer som vill driva konceptet, det måste gå fort för att konkurrera med eventuell central reparationshub. Anpassning tex byxlängder är också värdefullt att inkludera.

• Behöver skapas ett fungerande bokningssystem för symaskinerna/utrustningen, så att kunden ej behöver stå och vänta på sin tur vid ankomst till butiken.

• Kan krävas att kläder börja kosta mer för att konkurrera prismässigt med nyinköp

• En lärresa för kunder att förstå och vilja betala för återställning av plagg

• Behöver en central plats för synas - många potentiella kunder som inte letar upp eller känner till och behöver ändra sitt slit-och-släng beteende

• Svårt att få ett nätverk av aktörer att hålla konsistent kvalitet

MÖJLIGHETER

• Ny USP för köpcenter - alla behöver inte ha egna tjänster i butik, bra inför kommande lagstiftning

• Möjliggör stor småskalighet, ex föreningar/fotbollslag, returer, remake av osålda plagg etc

• Certifiering av varumärken för att göra återställning av plagg på rätt sätt – one stop shop

för brands

• Kan även användas av brands som vill återställa plagg och sälja igen (eller sälja i Re-love

koncept

• Kunder kan lära sig nya vanor genom att det är ett enkelt sätt att ge kläder längre liv

• Genom att länka ihop ett nätverk av lokala skräddare och mer industriella aktörer kan

användare få snabb service och samtidigt gynna lokala företag

Frågor att besvara i ett nästa steg

• Sätt att hantera förväntningar på resultat av tex lagningar

• Jämföra pris på tjänster som ex repamera

• Verklig betalningsvilja hos kunder

• Vilken infrastruktur behövs för denna typ av affär i ett köpcentrum?

”Re-make” Repair café & maker space

Beskrivning:

Makerspace för textil reparation och remake vägg i vägg med ett trendigt café så att många får upp ögonen DIY.

Möjliga utvecklingar/tillägg:

• Enskilda workshops eller längre kurser med olika teman/topics, influencers och designers, t.ex. olika sätt att göra redesign, synliga lagningar, såhär klipper du av ett par jeans på rätt sätt.

• Låna basic utrustning gratis i 30 min. Köp tråd, dragkedjor, textilfärg, lagningslappar och annat du behöver. Hyr specialutrustning.

• Pop-up eller permanent

Scenarie 2030

Bella brukade ofta pyssla som liten och gillade syslöjden i skolan. Men hon kom ur det länge, och kände inget behov av att sy. Det ändrades när hon fick hjälp av en kompis att laga en gömsöm som gått upp en av hennes favorittröjor. Något triggade igång i henne efter det, det var en sån galen empowerment-känsla att ha ett trasigt plagg, och sen fixa det till helt nytt alldeles gratis!

När hon sedan upptäckte Re-make caféet blev det ett perfekt ställe att hänga på med andra likasinnade, få byta idéer och få inspiration av varandra. Det var så smidigt att det redan fanns allt material, tråd, band, knappar och tyglappar man kunde behöva så att hon slapp kitta upp sig hemma. Här kunde hon köpa det hon behövde för varje projekt. Så även om det kanske hade varit billigare att köpa en symaskin själv, var det mycket roligare och enklare att komma bort till köpcentret. Det kändes fint att börja känna igen folk i grannskapet också från caféet - innan hon flyttade till västra stan kände hon ingen där. Och kläderna gav dem alltid nåt att prata om så det var kul att springa på bekanta från caféet. Hon fick ofta frågor var hon köpt sina kläder, och började ta beställningar först från kompisar, och sen genom FavoredIt-appen. Det var faktiskt ett bra sätt att sporra sig att göra sig av med plagg - att hon fick mer betalt än när hon köpte dem second hand, så att hon tjänade en liten slant på att ha haft plaggen. Det gav ju också plats i garderoben för att leta upp nåt nytt projekt för sig själv eller att sälja vidare direkt.

”Re-make”

”Re-make”

Affärsmodell

• Bokning online för att boka tider och utrustning i tydliga paket innan

• Drop-in för att fylla platser

• Kursverksamhet för att lära ut och för att bekosta andra delar av verksamheten

• Kan behövas medlemsavgifter eller att det kostar mer under peak-tider

• Försäljning av fika i en cafédel

• Försäljning av tillbehör som dragkedjor, knappar, lagningsbitar, textilfärg etc

Upplåt en yta för en förening/frivilliga att få testa

Samarbete med ex medborgarsko lan för att hålla en kurs och testa en pop-up i en befintlig caféverkasmh et

Re make konceptet i tre horisonter

Ett långsiktigt samarbete eller ny aktör som håller café och kursverksamhet

”Re-make”

Förverkligande av scenario

UTMANINGAR

• Behövs en investering i maskiner och material för att utbudet ska locka, svårt att börja litet

• Behövs personal för att lära ut till de som inte kan och få folk att komma tillbaka och försöka igen om det inte blir bra

• Troligen svårt att gå runt på gratis-tider, behövs stöd från tredje part då.

• Om affärsmodellen kräver medlemsavgift för att gå ihop blir det trösklar för sällananvändare (kanske behövs en palett, med dyrare engångspriser och billigare för stammisar)

• Behöver få bort trösklar att våga prova

• Kräver att kunden har kunskaper så tror det är viktigt med workshops osv för att utbilda och se till att det finns plagg mönster osv på plats.

• behöver tydlig och bra marknadsföring i ryggen, så att kunden verkligen förstår bakgrunden till tjänsten och att det finns hjälp att få på plats etc.

MÖJLIGHETER

• Utbildningsverksamhet kan bekosta användning för andra, tex ungdomar?

• Verksamhet efter skoltid för ungdomar kan öka nyttjandegrad

• Kan hålla med specialmaskiner som inte behövs så ofta eller proffsvarianter för avancerade användare

Frågor att besvara i ett nästa steg

• Flera osäkerheter kring affärsmodellen – går det att erbjuda gratistider? Kan kursverksamhet bekosta övrig verksamhet?

• Ta reda på lärdomar från andra offentliga maker space som öppnats, ex fixoteket eller maker space i andra länder.

• Hur få folk att ta sig tid att laga och fixa, om man inte redan är en som gör det hemma?

• Lättsamt och kul sätt att lära de som inte redan är frälsta

6. BEHOVSVERIFIERING

Från aktörer i projektet och kunder på Frölunda Torg

Sammanfattning behovsverifiering från

aktörer

• Re-make är det koncept som sticker ut med minst potential och värdeaddering

• Störst potential bedöms Re-more ha, tätt följt av Re-love och Open closet.

• Re-more sticker ut i högre potential för ett köpcenter och Re-love marginellt högre i affärspotential för aktörer.

Re-more Re-love Open closet Re-make

Totalt score per koncept

tillför värde affärspot. aktör affärspot köpcenter

”Re-make”

"Detta koncept tror jag behöver tydlig och bra marknadsföring i ryggen, så att kunden verkligen förstår bakgrunden till tjänsten och att det finns hjälp att få på plats etc."

”Re-love”

Input från aktörer

Vi har egen secondhand i vår butik idag och det här konceptet blir inte vår största prio.

Tycker det låter intressant och vill vara med för att lära mig mer, Tror detta kan vara jättebra för oss när plagg är redo att tas ut från uthyrningsloopen

"Viktigt att det är en butikskänsla, Sellpy är inte speciellt attraktivtprodukter som är värdefulla känns billiga pga presentationen. "

”Open-closet”

"Få fram bra data på vad som efterfrågas av kunder, så att butiker/brands därefter kan skicka endast sådant som faktiskt hyrs ut.. "

”Re-more”

Tycker det låter intressant och vill gärna bidra med erfarenhet, Bidra med information om behoven. Hitta lösning för B2B också.

"Kostnaden för reparationer, aktörer som vill driva konceptet.

Det måste gå fort för att konkurrera med eventuell central reparationshub"

Aktivering av besökare på

Frölunda Torg

Den 26 maj genomfördes ett event i Centralhallen på Frölunda

Torg, där kunder fick svara på enkäten om vad de vill se för modebutiker. För ytterligare behovsverifiering skickades en enkät ut till aktörerna i projektet, samt för att bedöma affärsnyttan och framgångsfaktorer vid implementering.

Sammanfattning behovsverifiering från besökare

• De som svarat på enkäten är troligen ett urval av redan intresserade besökare

• 21 svarade på enkäten på Frölunda, 13 av dem tillhörde målgruppen 18-35 år.

Re-more

Ungefär hur många plagg har du hemma som du skulle kunna eller vilja laga?

Det finns behov av lagning och

Hur mycket skulle du som mest betala för en professionell reparation/återställning av ett plagg?

"Beror på vad för typ av plagg, om det är ett plagg som är vintage 200-500kr. Är det designer plagg över 500."

Re-love

Hur stor är chansen att du hade valt second hand framför nytt om det fanns en inspirerande butik där det är enkelt att hitta det du gillar?

• Second hand intresserar

målgruppen

• Intressant att både köpa och sälja

Ungefär hur många plagg har du hemma idag som du skulle kunna tänka dig sälja vidare i en secondhandbutik här på Frölunda Torg?

För vissa plagg och tillfällen

Kanske hade testat

Alltid som ett första val

Aldrig

Fler än 20

Open closet

• De flesta vill hyra festkläder eller dyra modeplagg

• Medelvärde från värdering på skala 1-10 på hur troligt att målgruppen skulle använda en hyrtjänst på Frölunda torg är 6,8.

Vad skulle du kunna tänka dig att hyra?

Vandrings/skidkläder

Accessoarer

Dyra modeplagg

Kavaj/kostym till ett viktigt möte

Festläder

Re-make

• Alla som svarade på enkäten är intresserade av att lära sig mer om att förlänga livet på sina kläder.

• Ingen svarade ”det är nog inte för mig”, vilket också tyder på att det är de redan intresserade som svarat på enkäten.

• Alla var intresserade av tillgång till någon typ av utrustning.

Vad skulle du vilja lära dig mer om på Frölunda Torg?

Det är nog inte för mig

Sticka, brodera eller virka

Hur du gör barnkläder av vuxenkläder

Göra egna tryck/ färga plagg

Hur du gör om kläder/Re:design

Hur du lagar kläder

Vilken typ av utrustning, för att ta hand om dina plagg, hade varit intressant att ha tillgång till på Frölunda Torg?

Det är inte intressant

Impregneringsmaskin

Lukt - och fläckborttagning

Broderimaskin

Tryck och färgning

Symaskiner

Slutsats

• Det finns behov och intresse av cirkulära lösningar och erbjudanden på Frölunda Torg

• De koncept som aktörerna ser mest potential i är Re-love, Re-more och Open closet

• Besökare som svarade på enkäten visade intresse för alla koncept