Människan i vården broschyr

Page 1

MÄNNISKAN I VÅRDEN Forskning för en mänsklig, trygg och säker vård


Form: Avdelningen Kommunikation vid Högskolan i Borås Foto: Ulf Nilsson, Suss Wilén Illustration: Ida Brogren Tryck: Responstryck AB, 2017


FORSKNING SOM FÖRÄNDRAR SAMHÄLLET Jag har förmånen att få vara chef för en forsknings- och utbildningsmiljö som bidrar till att göra vården mer mänsklig, trygg och säker. Vården står idag inför stora utmaningar och vår utbildning och forskning kan göra skillnad! Människan i vården är det forskningsområde som vi är verksamma inom och området innefattar forskning som berör människans samtliga livsfaser. Vi forskar till exempel om små barns upplevelser av att vårdas på sjukhus, om ungdomars sömnvanor och hur kraftgivande samtal kan öka hälsa och välbefinnande hos äldre med långvarig smärta. Vi har forskningsprojekt som rönt stor nationell och internationell uppmärksamhet, exempelvis inom prehospital akutsjukvård. Vår forskning genomgår just nu en expansiv fas. Nu satsar vi på att bredda och fördjupa vår forskning för att stärka Människan i vården. Tack vare ny kunskap och forskning skapar vi förutsättningar för en mänsklig, trygg och säker vård, såväl nu som i framtiden.

Lotta Dalheim Englund, akademichef


MÄNNISKAN I VÅRDEN Vår forskning inom Människan i vården fokuserar på patienten och den som ger vård. Vi sätter också fokus på patientens närstående, vårdstudenter och deras lärande samt på den ledning och organisering som sker inom vården. Oavsett ur vilken aspekt vi studerar vården måste vi förstå hur människor upplever och påverkas av det som sker. På Högskolan i Borås vill vi bidra till en så god vård som möjligt, oavsett om det gäller möten, bedömningar, organisering eller vårdande behandlingar. Allt mer vård sker idag utanför den traditionella sjukhusmiljön, i exempelvis hemmet eller i ambulans. Vi har dessutom en äldre befolkning som lever längre med sjukdom. Detta leder bland annat till att avancerad och högteknologisk sjukvård ska utföras av patienten och dennes närstående. Det skapar också nya utmaningar för de människor som arbetar inom vården.

Högskolan i Borås bedriver nationellt ledande forskning inom akut och prehospital vård, framför allt inom centrumbildningen PreHospen – Centrum för prehospital forskning. Vår forskning organiseras i tre centrumbildningar och i sex forskargrupper.

CENTRUMBILDNINGAR • Centrum för arbetsliv och vetenskap (CAV) • Centrum för välfärdsstudier (CVS) • PreHospen – Centrum för prehospital forskning

FORSKARGRUPPER • • • • • •

Arbetsliv och välfärd Livsvärldsgruppen PreHospen Vårdande, Hälsa och Lärande Vårdande i högteknologiska miljöer Äldreforskning



VI SAMARBETAR Vi har en hög grad av samverkan inom området med regionen, vårdgivare, organisationer samt med flera andra lärosäten både nationellt och internationellt.

Vi har anledning att känna både glädje och stolthet över att högskolan flyttar fram sina positioner. Inte minst tror jag att det är kolossalt viktigt att man lyfter vikten och värdet av vårdforskningen, då hälsa, vård och omsorg är så centrala för det goda samhället och en stor och viktig del av Borås Stads verksamhet. Svante Stomberg, kommunchef, Borås Stad

Vi vill bedriva vård i framkant, och den patientnära forskningen är viktig för att ge oss mer kunskap. Därför är det bra att både högskolan och Södra Älvsborgs sjukhus bedriver forskning kring detta. Och att vi samarbetar och utvecklar vården tillsammans. Ann-Marie Schaffrath, sjukhusdirektör, Södra Älvsborgs sjukhus

För oss är det självklart att stötta forskning och utveckling. Vi är ett kundägt bolag och därför känner vi ett naturligt ansvar för vårt gemensamma samhälle. Det har också en affärsmässig koppling. Forskning handlar om att förstå det samhälle som växer fram. Med andra ord – hur ska vi som bolag anpassa oss för att hänga med i en allt snabbare utveckling? Kerstin Häregård, kommunikationschef, Länsförsäkringar Älvsborg


FORSKARUTBILDNING Inom området Människan i vården finns en kvalificerad forskarutbildning som leder fram till licentiat- eller doktorsexamen. Utbildningen förbereder för såväl fortsatt vetenskapligt arbete nationellt eller internationellt som för att bedriva avancerad vård. Forskarutbildningen rymmer alltifrån hur varje enskild patient eller närstående upplever vården till hur vård ska ledas och organiseras. Perspektivet bygger på en människosyn där det finns både vilja och förmåga att reflektera över hur en god och välfungerande vård ska utformas. Vid Högskolan i Borås har det funnits forskning inom området i mer än 20 år, vilket gör att det finns en gedigen kunskapsbas att förlita sig på och gott om erfarna forskare som kan undervisa och handleda doktorander. Forskarutbildningen består av en kursdel och ett avhandlingsarbete om totalt 240 högskolepoäng. Utbildningen är en viktig del i högskolans uppdrag och ansvar, och doktoranderna bidrar med ny kunskap till omvärlden.

70 % AV MEDARBETARNA INOM MÄNNISKAN I VÅRDEN ÄR DISPUTERADE


Verklighetstrogen miljö. Vid Högskolan i Borås finns ett nyutvecklat KTC, Kliniskt Träningscentrum, som gör det möjligt att bedriva både forskning och utbildning med hjälp av simulering och projicering.


DOKTORANDPROJEKT År 2016 studerade 13 doktorander vid forskarutbildningen inom Människan i vården. Doktorandprojekten bedrivs inom ämnet vårdvetenskap. Här är några exempel.

SIMULERING I UTBILDNINGEN Syftet med projektet är att ta reda på om simulering kan vara ett sätt att utveckla och förbättra sjuksköterskeutbildningen och att sjuksköterskestudenterna på det sättet blir bättre förberedda på sin yrkesutövning. Det skulle förbättra patientsäkerheten och göra att sjuksköterskorna trivs bättre med sitt arbete.

BARN OCH UNGA MED VENTILATORBEHANDLING Projektet handlar om hemventilatorbehandling till barn och ungdomar. Målet med avhandlingen är att utveckla kunskap om livssituation och vårdbehov samt familjens situation. Personliga assistenters erfarenheter av att vårda i hemmet studeras också.

VÅRDANDE OCH LÄRANDE SAMTAL Projektet handlar om vårdande och lärande samtal som kan stärka och stödja hälsoprocesser hos unga vuxna som upplever existentiell problematik. Målet med avhandlingen är att utveckla kunskap om dessa samtal genom att utforska unga vuxnas erfarenheter av samtal med vårdare i olika sammanhang. Vidare studeras även vårdares erfarenheter av dessa samtal.


Svåra samtal som behövs Livet tar slut. Till slut. Forskning visar att äldre människor som vårdas i hemmet har ett behov av att prata om livet och döden, eller om att kroppen inte orkar på samma sätt som tidigare. Men hemtjänstpersonalen saknar ofta strategier för att hantera svåra samtal. För första gången någonsin har forskare studerat kommunikation mellan äldre och hemtjänstpersonal genom att spela in närmare 200 hembesök. Fokus ligger på det som sker i mötet. Resultaten visar att de äldre har ett behov av att prata om existentiella frågor medan hemtjänstpersonalen fokuserar på att utföra själva vårduppgiften. – Vi ser att de äldre många gånger tar initiativ till samtal om livets slut på olika

sätt och att det uppstår en hel del brister i den kommunikationen. Det kan skapa ett onödigt lidande och är därför en viktig aspekt av vården som behöver lyftas fram, säger Annelie Sundler, biträdande professor i vårdvetenskap. Vid ett av hembesöken i studien får en äldre man hjälp med medicin och frukost. Besöket är stillsamt och mannen och vårdaren småpratar från och till. Mot slutet av besöket frågar vårdaren om mannen deltog i firandet dagen innan. Mannen svarar att han inte kände sig bra, att han är gammal och trött. Efter ytterligare en stunds tystnad säger mannen spontant och nästan viskande: ”Det är slut med gubben snart”. – En sådan här situation kan vara


utmanande och i det här fallet hade vårdaren svårt att hitta något att säga. Det är också vanligt att äldre personers funderingar inte uppmärksammas eller skojas bort, och det blir då en typ av ickebekräftelse, säger Annelie Sundler.

” ”

Det är slut med gubben snart.

Hon menar att små nyanser i bemötandet kan vara avgörande för hur den äldre uppfattar situationen. Att lyssna in och ta på allvar, och att vara följsam för de äldres behov är viktiga aspekter.

Annelie Sundler med forskarkollegor vill att hemtjänstpersonal ska få utbildning i hur de kan bemöta och kommunicera med äldre i deras hem. De menar också att det är viktigt att kommunikation kring existentiella frågor uppmärksammas mer inom vården, också på ett organisatoriskt plan. – Om vi kan möta och bekräfta de äldres hälsa kan vi också ge en bättre vård. Många äldre får i dag hjälp och vård från hemtjänst eller hemsjukvård i sina hem, med exempelvis städning, personlig hygien eller medicinering. Vår forskning visar att det som sker under besöken i form av samtal och bemötande kan vara minst lika viktigt för den äldres välbefinnande. Text: Rebecca Lindholm Illustration: Ida Brogren


hb.se/manniskanivarden

Högskolan i Borås • 501 90 Borås • 033-435 40 00 hb.se/manniskanivarden


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.