1866 #3/2012

1866 MAGASIN FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS #3/2012

elever blir kunder

Skolans existens i förändring

Låna kläder Bibliotek i andra former

filosofin väckte lars sandmans intresse för

vårdens etik

Forskning som berör Biblioteket, vilken fantastisk mötesplats. Här är alla välkomna att ta del av kultur i olika former. Själv är jag en flitig biblioteksbesökare som med viss nyfikenhet la märke till att man från och med i höstas även kan låna TV-spel på Stadsbiblioteket i Borås.

Runt om i världen dyker nya sorters bibliotek upp, som lånar ut andra saker än just böcker. Jonas Söderholm är forskaren som bland annat tittat närmare på verktygs­bibliotek – jag undrar när ett sådant kommer till stan?

Fotografi är också något som ligger mig varmt om hjärtat och jag följer med stort intresse Mats Alfredsson, en boråsare med fokus på gatufotografering.

Han reser runt i världen och fotar i vardagen. Helt vanliga situationer blir konst när han står bakom kameran. Därför bad jag Mats komma till Högskolan i Borås en dag i maj och skildra våra studenters vardag. Resultatet hittar du både i vårt bildreportage här i 1866 och på Högskolan i Borås, där vi hängt upp fjorton av Mats bilder i våra lokaler.

Något annat som berör mig mycket är artikeln om vårdarens svåra val, som är en riktig tanke­ väckare. Kristina Lundberg tjänstgjorde som pastor i Afghani­ stan under sex månader och efter hemkomsten till Sverige bytte hon bana och började forska om etiska och existentiella frågor i stridsmiljö. Hon tar med sig sina erfarenheter och de svårigheter som möter människor som jobbar med sjukvård i stridsmiljö. Hur prioriterar man i svåra situationer då det gäller vän eller fiende – vem ska få vård först?

Jennifer Tydén, redaktör

entré jennifer.tyden@hb.se

2

MAGASIN 1866

En vanlig dag på Högskolan i Borås. Mats Alfredsson fångade ögonblicken på bild.

22

Ur innehållet

#3 2012

Med hjälp av naturliga råvaror har Kayode Feyisetan Adekunle skapat ett kompositmaterial som kan ersätta plaster inom bilindustrin.

16

Stölder av varor under transport är inte ovanligt, och var och en av oss kan ha konsumerat stöldgods utan att veta om det. Daniel Ekwall forskar i ämnet.

30

Malin Sundström är före­ ståndare för SIIR, forsknings­ institutet Swedish Institute for Innovative Retailing, och hon har mängder av tankar kring utvecklingen av handeln.

40

MAGASIN 1866

3

1866 MAGASIN 1866 Ett magasin från Högskolan i Borås med fokus på forskning.

Ansvarig utgivare Annie Andréasson Redaktörer Jennifer Tydén, Ida Borenstein Kontakt kommunikation@hb.se www.hb.se/1866 Produktion Studio Desktop AB, desktop.se Tryckeri Elanders Papper 115 g Arctic volume white Upplaga 4 000 ex Omslagsbild Lars Sandman Foto Lars Ardarve

MILSTOLPAR 1866 Tekniska Väfskolan grundas 1940 Västra Sveriges sjuksköterskeskola bildas 1948 Tekniska Väfskolan blir Textilinstitutet 1966 Förskollärarseminariet i Borås grundas 1970 Universitetskurser från Göteborgs universitet utlokaliseras 1972 Bibliotekshögskolan etableras i Borås 1977 Högskolan i Borås grundas 1980 Ekonom- och data­ utbildningar startas 1982 Textilinstitutet förstatligas och blir Institutionen Textilhögskolan 1989 Ingenjörsutbildningen startas 1991 Den kommunala handvävningsutbildningen blir en del av högskolan 1995 Högskolan får rätt att utfärda magisterexamen 1996 Professur i biblioteks- och informationsvetenskap inrättas 1999 Vårdhögskolan blir en institution vid Högskolan i Borås 2000 Första professors­ installationen 2004 Invigning av högskolans nya bibliotek 2007 Högskolan får rätt att ge utbildningar på masternivå 2010 Högskolan får rätt att utbilda på forskarnivå

4

MAGASIN 1866

Vi siktar mot Horizon 2020 Högskolan i Borås står inför en utmaning: att öka omfattningen på den externa forskningsfinansieringen. En mer omfattande forskning skulle göra det möjligt att forskningsanknyta all utbildning, skapa kompletta akademiska miljöer och därigenom etablera en stabil och stark grund för verksamheten.

Konkurrensen om forskningsmedel är stor och för att lyckas gäller det att samla kraft kring utvalda områden och frågor. Vårt lärosäte har bedrivit och bedriver kontinuerligt ett sådant arbete, med syftet att utveckla spännande och viktiga flervetenskapliga forskningsprogram som stärker våra utbildnings- och forskningsområden.

Inriktningen på forskningsprogrammen vid högskolan är i hög grad förenliga med de förhållningssätt och prioriteringar som kommer till uttryck i EU:s kommande forskningsbudget Horizon 2020. Satsningen inom området ”Better Society” fokuserar på hållbar utveckling och betonar bland annat innovationer i offentlig verksamhet och effektiv användning av resurser och råmaterial.

Det är inspirerande läsning och det finns all anledning för oss att sikta på EU-finansiering, väl medvetna om konkurrenssituationen och att det krävs mycket arbete för att tillsammans med andra aktörer formulera forskningsfrågor, utveckla och stärka nätverken och färdigställa kompletta ansökningar. Första utlysningen kommer i början av 2014. Vi på Högskolan i Borås behöver satsa rejält och intensifiera arbetet redan nu.

Björn Brorström,

ledare Rektor Högskolan i Borås

Över två miljoner kronor – det är Högskolan i Borås del av kakan när Sparbanksstiftelsen Sjuhärad delar ut sitt årliga bidrag till Sjuhärads­ regionen. Vid Högskolan i Borås är det sex mottagare inom kategorin forskning samt två inom utbildning som delar på pengarna.

— Finansieringen från Sparbanksstiftelsen är viktig för oss. Stiftelsen är och har varit vår främste finansiär och bidragit med närmare 60 miljoner kronor under årens lopp. Vår forskningsverksamhet som i dag är tämligen omfattande har kunnat utvecklas mycket tack vare stiftelsens stöd, säger rektor Björn Brorström.

50

nya sjuksköterskeplatser blir det på Högskolan i Borås när regeringen föreslår en utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen i Sverige.

Ingvar Carlsson, tidigare statsminister, ville inte ta åt sig hela äran för Biblioteks­högskolans existens under 40-årsjubileet den 12/10 2012.

Eftersökt kunskap om IT-tjänster Det finns ett stort sug efter kunskaper om att effektivisera underhåll av IT-tjänster.

När Institutionen Handels- och IT-högskolan i september ordnade en konferens i IT Service Management (ITSM) hade de hoppats på 30 anmälningar. De fick över 100.

— Vi bokade genast en större lokal så att alla fick plats, säger Stefan Cronholm, professor vid Handels- och IT-högskolan.

Han förklarar succén med att ITSMföretagen ofta ser sin verksamhet som tjänster,

vilket ligger i tiden, och att de som arbetar med ITSM har stora krav på sig att effektivisera och förbättra sina arbetsprocesser, metoder och ramverk.

På konferensen föreläste forskare och företagare växelvis, vilket gav breda perspektiv på ITSM. Det fanns också tillfällen till möten och diskussion.

Handels- och IT-högskolan planerar nu att arrangera fler ITSM-konferenser, eventuellt med internationellt deltagande. foto ulf nilsson

Miljoner till högskolan

foto ulf nilsson

HB högskolan i borås

”Många tror att det var jag som personligen fixade en högskola till Borås”

Ny bibliotekslounge med samtal i fokus Högskolebibliotekets nya lounge, som invigdes i oktober 2012, uppmuntrar till möten och samtal. I loungen på entréplanet finns tre informationsdiskar varav två bemannas av bibliotekarier och den tredje av bibliotekets datasupport.

Extra pengar till konstnärlig forskning I 2013 års budgetproposition föreslås extra medel för konstnärlig forskning till de tre lärosäten i Sverige som har rättig­ heter att utfärda konstnärlig examen på forskarnivå. För Högskolan i Borås innebär det en miljon kronor.

Den varierade möbleringen består av soffor, fåtöljer och sittpuffar i olika utföranden och erbjuder 36 sittplatser. Det finns också gott om tidskriftshyllor samt eluttag för den som behöver ström till dator, surfplatta och liknande.

Nytänkande i matematik Anders Bengtsson, lärare vid Institutionen Ingenjörshögskolan vid Högskolan i Borås, gör under hösten studie­besök på 13 läro­säten i USA. Syftet är att studera, diskutera och inspireras av olika sätt att undervisa i matematik, med ambitionen att förändra sättet matematik lärs ut på högskolan.

MAGASIN 1866

5

Tidigare har det saknats forskning där man frågat barn om deras upplevelser av att åka ambulans. Men nu har två specialistsjuksköterskor i Borås gjort just detta för en magisteruppsats. Resultaten visar vilken avgörande betydelse barnens familj har för deras välbefinnande.

Anette Jigbring och Ida Jogeland intervjuade barn om deras upplevelse av att åka ambulans. En viktig lärdom är att reaktionerna hos barnens anhöriga är totalt avgörande för barnens upplevelser – och att de inte låter sig luras av vuxna som försöker hålla masken.

3,2

miljoner har Vetenskapsrådet beviljat Textilhögskolan för ett projekt inom konstnärlig forskning, där kläder kommer att utforskas ur ett interaktivt arkitektoniskt perspektiv.

Syftet är att undersöka kläders fundamentala relation mellan kropp och rum.

6

MAGASIN 1866

Lotta Dellve, professor i vårdvetenskap med inriktning organisation och ledarskap, konstaterar att forskning om organisationers hälsooch arbetsmiljöarbete har fått stor betydelse för många människor.

Design­ samarbete med Lindex

foto anna sigge

Familjens roll viktigast i ambulansen

n foto ulf nilsso

HB högskolan i borås

”Med en bra struktur håller sig fler friska”

Från och med hösten 2012 samarbetar klädföretaget Lindex med Textilhögskolans mode­ designutbildning.

Lindex kommer bland annat att bistå utbildningen med kunskap om designprocessen och affärsmässighet ur ett detalj­ handelsperspektiv, samt möjlighet till praktikplatser och intervjuer för avgångsstudenter. Lindex är också exklusiv sponsor av Textil­ högskolans examensvisning EXIT som avgångsstudenterna från modedesign­utbildningen visar under Mercedes-Benz Fashion Week i Stockholm i augusti.

Linnea Båganders examens­kollektion på EXIT 2012.

100 års bibliotekshistoria För 100 år sedan inrättade Sverige sina förs­ta två bibliotekskonsulenter och med det tog riksdagen ett politiskt grepp om folkbiblioteken. Nu har åtta medarbetare vid Högskolan i Borås skrivit en antologi om bibliotekspolitikens historia under de 100 åren. Redaktörer för boken är Jenny Lindberg och Anders Frenander.

— Boken kommer att användas på bibliotekarieutbildningen, men självklart borde också varje folkbibliotek i Sverige ha sitt exemplar. Boken är läsvärd för alla som är intresserade av biblioteks­världen, säger Jenny Lindberg, doktorand samt programansvarig för bibliotekarie­utbildningen vid Högskolan i Borås.

Ny utbildning för hållbarhet Högskolan i Borås kan med hjälp av fyra miljoner kronor från nystartade Gunnar Ivarsons stiftelse för hållbart samhällsbyggande skapa en helt ny magisterutbildning. Man kommer att kunna anställa en professor och flera doktorander i projektet.

— Vi tar genom stiftelsen initiativ till en ny utbildning, en magister­ examen med fokus på hållbart samhällsbyggande som kan starta 2014, säger Gunnar Ivarson. Det har saknats ett helhetsgrepp för att nå det hållbara samhället. De unga behöver en utbildning som leder mot hållbart samhällsbyggande.

lärarstudenter gör egna e-böcker pedagogik i 2011 investerade Institutionen för ligga i framkant le skul rna ente rstud iPads för att lära de i flera projekt inom digital teknik. Detta resultera där studenterna fick kring e-läromedel, bland annat ett cker. göra sina projektarbeten i form av e-bö växer så det som de Digitala läromedel är ett områ er inte häng rna lära knakar. Men kompetensen hos alltid med i utvecklingen. digitalt — Vi vill att våra studenter ska bli viktig jätte en det är Idag re. kompetenta lära bar ings älln anst vara att för ha att kompetens erg, efter examen, säger Tobias Ruhtenb för pedagogik. onen ituti Inst på kt djun etsa ersit univ text ida borenstein foto istockphoto

MAGASIN 1866

7

Etikprofessorn Lars Sandman sticker ut och han trivs med att bryta mot förväntningar. Medvetna stilbrott är nog rentav något av en linje i hans liv.

8

MAGASIN 1866

normer i nytt l jus et är inte lätt för den som vill placera Lars Sandman i ett fack. Är han etikprofessorn som har skrivit en avhandling om döendet? Är han killen som har gått från fundamentalistiskt kristen till ingen gudstro alls? Är han mannen som älskar yta, kläder, housemusik och att synas? Är han forskaren som drömmer om att varva sin professur med att driva ett eget klädmärke? Ja, ja, ja och ja!

Som sagt, han är inte lättplacerad.

En sak är i alla fall säker – Lars Sandman gillar att bryta mot det förväntade.

Text Lena Foto Lars

M Fredriksson Ardarve

›› MAGASIN 1866

9

Lars Sandman märks. Han motsvarar inte alls en fördomsfull bild av en etikprofessor vid en vårdinstitution.

Och samtidigt gör han faktiskt det ändå.

Men låt oss börja med utseendet. Det är lätt att göra det med Lars Sandman, för han är synnerligen intresserad av yta och klär sig därför medvetet. En föreställning om att en etikprofessor ska stå över världsliga ting som att bry sig om kläder, alternativt ha på sig säckiga manchesterkavajer och murriga mjukiströjor faller pladask när man träffar Lars Sandman. Hans klär sig medvetet. Och inte alls diskret.

— Nej, jag vill gärna sticka ut och synas, säger han.

Och jag tycker om att bryta mot en förutfattad bild av en professor i etik, om det finns en sådan. Jag har ett stort

intresse för design, utseende och att dansa på klubb och jag gillar att vara spretig i min framtoning.

Han stryker sig över skägget, som ligger snällt böjt och inte alls är spretigt, och berättar i förbigående om något som hans skäggfrisör har sagt. Det är en person som han, sedan han började odla skägg för några år sedan, besöker ungefär en gång i månaden.

— Det är skönt att bli ompysslad en stund, och eftersom jag inte har något hår passar det bra att någon får pyssla med skägget i stället, säger han.

Lars Sandman tar emot för intervju i sin och familjens lägenhet nära Röda Sten i Göteborg. Även bostaden bär tydliga spår av hans intressen och skulle lätt platsa i ett hemma hos-reportage i en inredningstidning. Smakfulla fondväggar här och var, popkonst och kluriga grafiska bilder på väggarna, ett strikt och stramt boende med accenter i starka färger och former som bryter av.

Han bjuder på kaffe i grafiskt mönstrade muggar med siffror på, och berättar gärna om sitt liv. Chosefritt, insiktsfullt och öppet förklarar han hur inget har varit utstakat: han kunde lika gärna ha fastnat för fysikstudierna och inte alls gått vidare till filosofi. Eller så kunde någon helt annan yrkesbana ha kommit i hans väg.

— Jag växte upp i Skillingaryd i Småland, mitt i bibel- och småföretagarbältet, och jag tillhörde båda, säger han. I ungdomen var jag fundamentalistiskt kristen och därför intresserad av filosofiska frågor. Men efter gymnasiet sökte jag lite olika utbildningar, mest på måfå. Jag kom att börja läsa fysik på universitetet och tänkte att det nog var guds vilja. Samtidigt läste jag någon filosofikurs på kvällstid. Men fysiken kändes inte riktigt som min grej så jag slutade med det och sökte jobb i stället.

Under tiden läste han lite juridik och företagsekonomi, men inte heller det kändes som att det var hans grej.

— Sedan jobbade jag som vårdbiträde inom äldrevård och palliativ vård, och funderade på vad jag egentligen ville göra. Efter en tid insåg jag att jag ville fortsätta och avsluta mina filosofistudier, så då pluggade jag både praktisk och teoretisk filosofi. När någon som läst min c-uppsats sa till mig att jag borde fortsätta med filosofin, och doktorera, hoppade jag på det eftersom jag inte hade något bättre att göra.

”Jag ville nu granska de idéer som florerar om hur man ska se på sitt döende”

Under träningspassen lyssnar Lars Sandman på musik.

En genre han gillar är housemusik.

10

MAGASIN 1866

Han började med ett avhandlingsämne om hur man ska se på religiösa upplevelser. Och det kunde han ha fortsatt med om inte en man vid namn Torbjörn Tännsjö hade blivit professor i praktisk filosofi på Filosofiska institutionen vid Göteborgs universitet just då och lagt märke till Lars Sandman. Torbjörn Tännsjö tyckte att Lars Sandman verkade duktig, men att han höll på med ett för tråkigt avhandlingsämne.

— Han har sedan erkänt att han försökte få mig att

lars sandman Ålder: 47 år Bor: nära Röda Sten i Göteborg Familj: Frun Sarina och barnen Lukas och Lova, 16 och 13 år. Har dessutom två katter, Torres och Box. Fritid: Kläder (har bland annat designat en kavaj), renoveringsprojekt, tränar löpning och på gym, läser och lyssnar på musik.

Gillar: att gå ut och klubba och dansa, framförallt till housemusik. Gillar också att laga mat.

Har: nyligen köpt en ny och ganska stor grill.

vilja byta ämne genom att bara ge mig tråkiga böcker att läsa, säger Lars Sandman. Torbjörn Tännsjö hade stött på ett EU-projekt om palliativ vård och föreslog att jag i stället skulle doktorera om det, eftersom jag ju hade jobbat inom vården.

Uttråkningstekniken lyckades. Så kom det sig att Lars Sandman bytte fokus på sitt avhandlingsarbete och därefter kände att forskningen blev mycket mer intressant.

Detta sammanföll med att han hade haft en period med religiösa grubblerier och att han hade tagit avstånd från den tro som hade präglat hans liv fram till dess. Den inställningen gäller fortfarande för honom – han har inte längre någon religiös tro. Det är inget dramatiskt eller stort för honom, det bara är så.

Plötsligt mullrar det till och vårt samtal distraheras av en intensiv åskskur. Vi funderar lite på om en av katterna kanske vill komma in. Men nej, det står ingen och väntar vid dörren, så vi går vidare med historien om Lars liv.

Läser: Skönlitteratur, biografier, deckare. Fastnade för Knausgårdserien och läser just nu den fjärde boken. Är: inte perfektionist.

Går till: en skäggfrisör varje månad. (bilden) Är bra på: att tapetsera, laga mat och klä mig snyggt. Är också bra som diplomat och kan jämka samman olika viljor.

Vill kunna: sy och mixa musik.

Drömmer om: att kunna ägna mig åt någon verksamhet med kläder, till exempel ha ett eget klädmärke. Men det ska i så fall göras vid sidan av det jag gör nu, som ett kreativt komplement till arbetet som etikprofessor.

Att granska döden och hur man kan förhålla sig till sitt eget döende kändes smått provocerande för den unge doktoranden som dittills hade levt sitt liv med definitiva regler om hur man skulle se på de stora livsfrågorna.

— Jag ville nu granska de idéer som florerar om hur man ska se på sitt döende, som till exempel ”du måste acceptera din död”, ”vi måste prata mer om döden” och ”det är bra att summera ditt liv inför döden”. Dessa begrepp behövde analyseras: Vadå acceptera döden? På vilket sätt? Förnufts-, känslo- eller värderingsmässigt? Vadå prata? Hur då? Jag ville också försöka ta reda på om sånt här verkligen bidrog till att göra livet, och döendet, bättre.

När avhandlingen var klar visade det sig att den uppskattades bland personal inom den palliativa vården, som ju arbetar med döende patienter och därför ofta ställs inför frågor kring döende. Lars Sandman blev nu allt oftare anlitad som föreläsare inom vården.

— Det var fascinerande och roligt, för jag insåg att jag

›› MAGASIN 1866

11

gjorde någon sorts nytta, och det hade jag knappt tänkt på att en filosof skulle kunna göra. Det kändes bra att använda filosofi på ett mer praktiskt sätt och göra nytta i ett större perspektiv. Och det är ju faktiskt sådant som jag fortfarande håller på med.

Slutsatserna i avhandlingen ger inga generella råd kring döendet, utan visar att personlighet, inställning till livet och många andra aspekter påverkar hur man bör förhålla sig till döendet på bästa sätt.

— Till exempel är det ganska vedertaget att tro att det inte är bra att förneka sitt förestående döende, utan att man måste acceptera det. Men det kan visst finnas goda skäl för att förneka döendet, särskilt om man lyckas med det! De flesta säger ju att de vill dö knall och fall och inte veta något i förväg. Min avhandling visar olika resonemang kring de här frågorna och att man kan argumentera på olika sätt för att bryta upp de sanningar vi ofta tar för givna.

Efter att han hade doktorerat slumpade det sig så att en före detta kollega från Filosofiska institutionen,

som få av dem har pejl på. Jag upplever mig som lite allergisk mot intellektuellt snobberi.

Hur har kunskaperna i etik påverkat hur du är som person?

— Jag kanske lever med mer dåligt samvete än många andra, för att jag vet att jag ”borde” mer, men jag tycker samtidigt att det är viktigt att ha områden av mitt liv som jag inte analyserar sönder. Till exempel är jag köttätare, trots att jag tycker att det ligger mycket vettigt i argumentationen som man ofta hör kring djurhållning och djurrätt. Men i stort har jag ett analyserande och förnuftigt förhållningssätt i relationer och tycker att det är irrationellt att bara agera utifrån sina känslor. Där spelar nog min filosofiska träning en viss roll.

Nuförtiden finns det ett sug efter kunskaper i etik inom vården, och Lars Sandmans arbete vid Högskolan i Borås har hela tiden kantats av olika sidouppdrag och andra projekt. Sedan 2009 är han professor i etik, men han är till exempel också etisk rådgivare i Västra Götalandsregionen, vetenskaplig sekreterare i Regionala etikprövningsnämnden och han hjälper Socialstyrelsen att dra upp nationella riktlinjer för hanteringen av patienter med vissa diagnoser, som bröstkolorektal- och prostatacancer.

Han och en kollega håller just på att färdigställa manus till en lärobok i vårdetik och han arbetar med ett projekt som kallas Hemtjänst 3.0, där man skapar strukturer för att tekniskt och etiskt möta upp nya krav kring vård av äldre.

Etik i vården kan handla om mycket. När det gäller rena vårdprioriteringsfrågor finns det redan en etisk plattform i Sverige kring hur vårdresurserna ska fördelas, berättar han. Man det finns fler etiska aspekter än de som en sådan plattform lyfter fram.

— Ta till exempel det där med omskärelse på pojkar.

Den är omdebatterad, men tillåten i Sverige, under vissa omständigheter. Vi gjorde en analys inom Västra Götalandsregionen om huruvida den offentliga vården skulle erbjuda sådana ingrepp. Ingreppet är egentligen onödigt, men ändå tillåts det under vissa omständigheter. Det finns ett kulturellt mönster att utföra detta ingrepp. Då förordar jag att en pragmatisk etisk lösning att erbjuda omskärelse i den offentliga vården, men inte som prioriterad verksamhet och eventuellt till självkostnadspris.

När ingreppet görs i den offentliga vården blir säkerheten för barnen större, och man har dessutom en möjlighet att kanske försöka övertala föräldrarna att avstå från ingreppet. Detta är alltså en bedömning utifrån en analys som är gjord med mina glasögon. Nu är det upp till politikerna att fatta beslut.

Ett annat etikuppdrag just nu gör Lars Sandman till-

”Jag är inte särskilt pretentiös rent intellektuellt.

Därför använder jag ofta banala och enkla exempel i undervisningen” som nu arbetade på Institutionen för vårdvetenskap vid Högskolan i Borås tyckte att även Lars borde börja jobba där. Han hade ju också fått en del kontakter inom det vårdvetenskapliga området genom sin avhandling och de föreläsningar han sedan hade hållit.

Det ena gav det andra och 2002 tillträdde han som universitetslektor i vårdens etik och värderingar på Institutionen för vårdvetenskap vid Högskolan i Borås. Redan som doktorand hade han fått undervisa och insett att det var något han uppskattade och som han passade för. I Borås blev det mer av den varan.

När undervisningen kommer på tal blir tonen i Lars röst genast mer intensiv och engagemanget tydligt. Iver och självtillit hörs mellan orden i det han säger.

— Jag är ju lite av en exhibitionist och gillar att stå framför folk, så jag älskar att undervisa! Man skulle kunna tro att min speciella klädstil distraherar studenterna, men jag har åtminstone aldrig fått kritik för det. Tvärtom tänker jag att det kan vara ett sätt för mig att närma mig studenterna, att de ser att jag också är intresserad av mode, precis som många av dem.

— Jag är inte särskilt pretentiös rent intellektuellt.

Därför använder jag ofta banala och enkla exempel i undervisningen och relaterar hellre till tv-serier som jag vet att de flesta studenterna ser än till tunga klassiska verk

12

MAGASIN 1866

››

Lars Sandman är ytterst stilmedveten och klär sig med omsorg. Han drömmer om att starta ett eget klädmärke och varva arbetet som etikprofessor med klädskapande.

MAGASIN 1866

13

Facklitteratur, javisst, men inte enbart. Lars Sandman läser också gärna deckare och annan skönlitteratur.

sammans med Palliativa enheten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. De försöker skapa ett analysinstrument som vårdpersonal skulle kunna använda för att belysa olika etiska aspekter. Det har hittills visat sig svårt att få fram ett verktyg som fungerar i det dagliga vårdarbetet. Kraven är stora. Ett verktyg ska vara lättbegripligt och lättanvänt, gå snabbt att använda och ändå ge bra vägledning för ett etiskt förhållningssätt.

— Det verkar behövas mer etikutbildning för personalen om ett sådant analysverktyg ska fungera, och det vet jag ännu inte hur man ska lösa. Men jag gillar idén att etiken ska komma in i vården ännu mer, så att den akademiska verksamheten gör nytta.

Min bana i böcker Bibeln – eftersom den har präglat hela min uppväxt och jag från barnsben fick mig till livs de bibliska berättelserna.

De tre musketörerna (eller annan historisk roman) – eftersom jag tidigt blev intresserad av historia och framför allt gillade alla fina kläder och miljöer i den här typen av böcker.

Nordiskt familjelexikon – eftersom jag ägnade en del av min fritid som barn åt att göra långa sammanställningar av kungalängder från detta lexikon.

Någon bok av en kristen tänkare som heter Frances A. Schaeffer, som fick mig att börja intellektualisera kring den kristna tron och kanske var en av ingångarna till filosofistudierna.

14

MAGASIN 1866

Är det sådana här nyttoaspekter, där etiken används i verklig vård, som driver dig i ditt arbete?

— Det är svårt att säga. Jag vill förstås att verksamheten ska vara nyttig, men i relation till mig själv har jag aldrig känt press att jag måste prestera och göra nytta för att vara nöjd med mig själv. För mig räcker det att vara ”good enough” och den synen har jag nog även på mitt jobb. Det är vanligt att forskare verkligen brinner för sitt arbete, men så har det aldrig varit för mig. Jag ser det som ett jobb. Det är roligt, flexibelt och intressant, men det är inget kall. Jag har inga problem med att dra gränser och se till att verkligen vara ledig på helger, till exempel.

På de lediga helgerna har han tillfälle att låta sina andra sidor komma fram mer: läsa om mode, träna, dansa, renovera.

Vi tar ett varv på övre våningen i lägenheten och Lars visar hur han har byggt om sovrummet så att det har en walk in closet med två ingångar, en till fruns kläder och en till hans egna. Han tar fram en kavaj som han själv har designat. Den är gjord i randigt ofodrat linne, har dubbelknäppning och stora slag, och skulle kunna ge ett ganska strikt intryck. Om det inte vore för de utanpåliggande fickorna och det prickiga fodret som syns litegrand. Små detaljer som bryter av och går stick i stäv med striktheten.

— Det får inte stämma för mycket med det förväntade, säger Lars Sandman. ‹‹

Någon bok av Torbjörn Tännsjö, som är en person som har betytt mycket för att jag är där jag är i dag.

Min egen avhandling som var vägen in till min nuvarande karriär.

De första cancerriktlinjerna, som ledde mig in till forskning kring prioriteringar, vilket nu är en viktig del av mitt yrkesliv.

Någon deckare, för att det är sådan litteratur jag kopplar av med.

En bok om det klassiska herrmodet, som jag kan sitta och bläddra i för att få inspiration.

foto philip cristofor

Bibliotekarie i regeringens tjänst

’’

Det kändes ganska nervöst att börja arbeta här. Alla arbetsmiljöer har ju sina egna kulturer och jag behövde ha förståelse för arbetsgången inom kansliet, en känsla för politiken och veta när det är bråttom att nå ut med information och när man behöver vara diskret med vad någon söker information om.

Det har gått jättebra och jag känner det som att jag mest går omkring med munnen formad som ett förvånat O, för allt är så nytt. Jag lär mig massor hela tiden. En sak som förvånade mig var att den senaste bibelöversättningen i Sverige gavs ut som en statlig offentlig utredning. Det tycker jag är ganska kul.

Jag gör många olika saker under mina arbetsdagar. Ibland håller jag informationsfrukost om bevakning av sociala medier, där departementens informatörer är inbjudna. Ofta researchar jag olika ämnen, på uppdrag av någon tjänsteman.

Ibland skriver jag notiser eller artiklar om exempelvis nya böcker, någon intressant databas eller annat som kan vara av intresse för personalen på regeringskansliet. Då skriver jag på regeringens interna hemsida.

En utmaning för mig är att lära mig mer historia. Om jag ska leta reda på information från Riksdags­trycket, alltså regeringens och riksdagens alla skrivelser och motioner, måste jag veta sådant som när Sverige hade en- eller två­

kammarriksdag, hur ofta skrivelser kom ut vid olika perioder och hur man beskrev olika företeelser i lagtexten på den tiden. Begrepp och uttryckssätt har ändrats väldigt mycket under åren.

Ibland skämtar folk om att politiker inte är pålästa, men det stämmer inte alls. Jag är imponerad av den höga bildningsnivån här och att de som styr vårt land verkligen har en stor vilja att ta till sig kunskap om olika saker. Dessutom är de väldigt trevliga, och inte alls barska som jag först hade befarat.

Nu ska jag arbeta här i åtminstone ett och ett halvt år till, sedan får vi se vad som händer. Jag har jobbat extra under hela studietiden och inte haft någon riktig kontinuitet på mina jobb. Därför vill jag gärna vara kvar här, landa i arbetsuppgifterna och se till att höja kvaliteten på mitt arbete allteftersom jag växer in i det.

Sofie Pehrsson berättat för Lena M Fredriksson Sofie Pehrsson är 26 år och tog kandidat­examen i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås i januari 2012. Här berättar hon för 1866 om sitt arbete som bibliotekarie på regeringskansliets bibliotek.

MAGASIN 1866

15

fibrer för bilindustrin

T

ufft nog för bilindustrin men ändå biologiskt nedbrytbart.

Med hjälp av sojabönsolja, och fibrer från jute och trämassa skapade Kayode Feyisetan Adekunle på Institutionen Ingenjörshögskolan ett helt igenom naturligt kompositmaterial som kan ersätta plaster i bilar.

TEXT JÖRGEN

TIGER

Det är främst i bilarnas interiör som miljösmarta kompositmaterial har gjort sitt intåg. Dörrpaneler och instrumentbrädor i nyare Mercedes, BMW och Mazda kan exempelvis vara tillverkade i nedbrytbara kompositmaterial.

Men användningsområdena är fler. Hybridkompositmaterialet som Kayode Feyisetan Adekunle har tagit fram på är baserat på biologiska råvaror till 100 procent. Materialet är så starkt och tåligt att det skulle kunna ersätta plåt i motorhuvar och tak.

— Det finns även ett stort användningsområde inom byggnads- och möbelindustrin. Man skulle exempelvis kunna göra en sådan här sits, eller en sådan här skiva, säger Kayode Feyisetan Adekunle och knackar på bordet i högskolans kafeteria.

Naturliga råvaror.

Sojabönsolja, juteväv och cellulosafibrer (Lyocell).

16

MAGASIN 1866

Miljöfördelarna med ett biologiskt nedbrytbart material i stället för plast gjord av oljebaserade råvaror är uppenbar. Men det nya materialet har även positiva effekter längs hela tillverkningskedjan.

— Alla delar av materialet kommer från förnybara råvaror inom jord- och skogsbruk. Ur ett livscykelperspektiv minskar materialet utsläppen av koldioxid betydligt om man jämför med petrokemiska produkter. Dessutom kan man skapa mer arbete inom jordbruket.

Det finns tre huvudsakliga beståndsdelar i hybridkompositmaterialet: Fibrer från juteväxten, Lyocell (som är ett regenatfiber från cellulosa) och sojabönsolja.

FOTO

ULF NILSSON

Det är oljan från sojabönan som är nyckeln till det nya kompositmaterialet. Oljan binder samman de olika fibrerna till ett fast material.

Men för att sojabönsoljan ska fungera måste man först förädla den till en polymer genom att behandla den så att oljans molekylära sammansättning ändras, bland annat genom olika tillsatser och uppvärmning.

— Det handlar om att få till blandningen helt rätt, annars fungerar det inte. Då uppnår inte oljan de rätta egenskaperna.

En del av arbetet gick även ut på att testa det nya materialets egenskaper. Man experimenterade med olika kvantiteter av jutefibrer respektive Lyocell för att se hur slutresultatet påverkades. Proverna utvärderades bland annat utifrån styrka, styvhet och flexibilitet.

Resultatet är ett nytt, helt igenom naturligt, kompositmaterial med goda mekaniska egenskaper. Samtidigt är det relativt lätt och billigt att framställa.

Framtiden tillhör de naturliga kompositerna, menar Kayode Feyisetan Adekunle. Om världen ska minska sitt oljeberoende, och minska utsläppen av växthusgaser, är en omställning till naturliga och biologiskt nedbrytbara kompositmaterial ett måste.

— Nu arbetar jag med att undersöka om man kan få samma egenskaper med rapsolja och linfröolja. Ju fler olika naturliga råmaterial man kan använda för att täcka behovet desto bättre är det. ‹‹

Kayode Feyisetan Adekunle provar h책llbarheten i kompositmaterialet.

Bland annat testas materialets styrka, styvhet och flexibilitet.

MAGASIN 1866

17

foto lena m fre driksson

… på sina nya arbetsplatser och försöka lära sig ’hur man alltid har gjort’. Visst måste man anpassa sig, men det är också viktigt att ha tilltro till sin egen kompetens.”

Jenny Lindberg, programansvarig för bibliotekarieutbildningen vid Bibliotekshögskolan

foto moa carlsson

HB högskolan i borås

”Jag vill inte att våra studenter bara ska kliva in …

Kvinnor klarar oftare hjärtstopp

100

tusen kronor är Borås nya stipendium Sociala Mediepriset värt. Det delas ut för att uppmärksamma en person som gjort väsentliga insatser sett ur ett samhällsutvecklingsperspektiv inom sociala medier-området.

18

MAGASIN 1866

Sommaren 2013

börjar inflyttningen i den nya stadsdel som växer fram i centrala Borås, bredvid Högskolan i Borås. I Konstsilkes forna fabrikslokaler kommer bland andra Textilhögskolan att utgöra navet i det västsvenska textila klustret som benämns Textile and Fashion Center.

Kunden har alltid rätt – eller?

I början av 2013 startar Högskolan i Borås och Karlstads universitet ett nytt forskningsprojekt som handlar om kunder som på olika sätt agerar kränkande och ibland till och med hotar och utövar våld mot anställda inom detaljhandeln.

Projektet har redan beviljats 2,2 miljoner kronor från Forskningsrådet för Arbetsliv och Social­vetenskap (FAS).

— I många serviceyrken utsätts anställda för kränkningar, till exempel utskällningar, förolämpningar och svordomar men även hot och våld. Det finns dock förvånansvärt lite forskning om sådana här negativa inslag i arbetslivet, säger Nicklas Salomonson, Institutionen Handels- och IT-högskolan vid Hög­ skolan i Borås.

foto istockphoto

I en studie konstaterar Johan Herlitz, professor i prehospital akutsjukvård vid Högskolan i Borås, att av de människor som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhuset, överlever kvinnor i högre grad än män.

— Tittar man på de faktorer som normalt sett brukar vara utslagsgivande, som ålder eller om det dröjer för länge innan de får behandling, slår det igenom att även könet är en stark faktor.

Vad som gör det hela ännu mer förvånande och intressant är att kvinnor i regel har sämre förutsättningar än män att klara av ett hjärtstopp.

Kvinnorna är oftare äldre och ensamstående. Det är ännu oklart exakt varför kvinnor överlever i högre utsträckning än män, men det kan ha att göra med det kvinnliga könshormonet östrogen.

Mer plast ska återvinnas Sex miljoner kronor beviljas till ett forskningsprojekt kring återvinning av gröna plaster och plastavfall från industrin. Forskningsprojektet är ett treårigt samarbetsprojekt mellan SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (samordnare), Högskolan i Borås, Chalmers tekniska högskola samt tre företag. Av de beviljade medlen går cirka två miljoner kronor till forskning kring polymera material och biopolymerer på Högskolan i Borås.

svårt hitta rätt genom skolan å debatter engagerar som den om skolan. Uppfattningarna varierar om hur skolan borde fungera – inte sällan är de främst baserade på de egna erfarenheterna av utbildning.

Unga brottas med frågan om vilken utbildning de ska välja, ett beslut som har stor inverkan på deras framtid. Samtidigt är det lätt att få uppfattningen att den svenska skolan är i snabb förändring.

Två forskare vid Högskolan i Borås som i sin forskning studerar övergripande frågor om skola och valprocesser är Ann-Sofie Holm, universitetslektor och Goran Puaca, universitetsadjunkt och doktorand. text

››

Martin Karlsson

illustration istockphoto

MAGASIN 1866

19

— Visst är skolan i förändring. Men skolan har alltid varit i förändring, den har aldrig varit statisk, säger Goran Puaca.

— En förändring vi uppmärksammat är att skolan har blivit allt mer konkurrensutsatt. Ett exempel på det är uttrycket ”gymnasiemarknaden”, säger Ann-Sofie Holm.

Lärare beskriver risken att en konflikt med en elev kan leda till att denne byter skola. Det finns en relation som till viss del kan jämföras med den mellan kund och säljare.

Det forskningsprojekt Ann-Sofie Holm arbetar med fokuserar på hur kommuner, skolor, rektorer och lärare förenar kraven på konkurrenskraft och effektivitet å ena sidan med kraven på social inkludering och stöd för alla elevers utveckling å andra sidan. Ann-Sofie och hennes kollegor intresserar sig också för hur eleverna i skolan förhåller sig till förändringen.

— Marknadstänkandet för med sig nya ord. Att leverera och producera, nå mätbara mål till exempel. En skolas existens har allt mer kommit att vara beroende av dess förmåga att kunna sälja sig och rekrytera elever – eller kunder. Skolor påminner i vissa aspekter därför om hur företag drivs och det gäller även de kommunala.

Det är på en snabbt föränderlig marknad, som inte är helt lätt att kartlägga, som skolorna verkar, berättar Ann-Sofie.

Siffror och underlag från fristående skolor är inte offentliga och mindre aktörer går ihop till större koncerner. Mycket av debatten kring detta sker i sin tur i affärspress och inte inför allmänheten.

— De flesta elever vi pratat med säger att det är viktigt att prestera bra i nian så att man kan välja det gymnasieprogram man vill gå. Kunskaper som är mätbara tillskrivs en stor vikt, alltså vad man ska kunna till ett visst prov eller en viss fråga.

Detta är kunskaper som sedan lätt glöms bort, enligt eleverna.

— Vi ser en kamp mellan skolorna om elever, man lägger allt mer resurser på att rekrytera elever. Att välja gymnasieskola är svårt, det finns mycket att välja på.

foto erik wasselius

Processerna bakom att välja utbildning är något som också intresserar Goran Puaca, vilket han benämner som väljandets rationalitet. I sin avhandling studerar han dels utbildningspolitik, som den kommer till uttryck i regeringens två senaste

Ann-Sofie Holm.

20

MAGASIN 1866

”En skolas existens har allt mer kommit att vara beroende av dess förmåga att kunna sälja sig och rekrytera elever – eller kunder”

långtidsutredningar, och dels ungdomars förväntningar på framtiden, på utbildning och hur val och beslut formas.

Viktiga delar i utredningarna är enligt Goran effektiviseringsförslag av matchningen mellan utbildning och arbetsmarknad.

Genom att med ekonomiska styrmedel påverka ungas val- och beslutsprocesser för att på så vis minska ”felval”.

— Man vill skapa ”effektiva utbildningsval” – genom att unga ska skapa en översikt över ekonomiskt gynnsamma utbildningsval över tid och genom att uppmuntra korta utbildningsvägar och utbildningar som leder till anställning. Det innebär i praktiken att utbildningsval bör fattas tidigt i livet, och att möjligheten till att välja om begränsas.

För att få underlag till val- och beslutsprocesserna har Goran genomfört intervjuer med högskolestudenter, gymnasieelever, lärare, studievägledare och rektorer angående hur matchning mellan utbildning och yrkesliv i praktiken sker inom olika utbildningar. Bland gymnasieelever och högskolestudenter undersöktes även deras förväntningar av utbildning och yrke genom en kvalitativ enkät.

— Det resultat som mina studier visar är att i praktiken har man inte alltid möjligheterna att skapa den överblick som krävs. Unga är ofta osäkra på vad de vill studera och arbeta med senare i livet, de behöver resurser i form av kulturellt och socialt stöd för att forma en bild av omvärlden.

Det är stöd som kan komma från lärare, studie- och yrkesvägledare och från hemmiljön. Enligt Goran Puaca är en konsekvens av utvecklingen att individer i alla samhällsgrupper inte har samma möjligheter att skaffa överblick över vad valen leder till. Det gör att hemmiljön blir viktigare både för resultat i skolan och för valet av utbildning, något som kan ge konsekvenser i form av ökad segregering mellan grupper som har tillgång till sådana resurser och de som inte har det.

”Unga är ofta osäkra på vad de vill studera och arbeta med senare i livet, de behöver resurser i form av kulturellt och socialt stöd för att forma en bild av omvärlden”

foto henrik bengtsson

Goran Puaca menar att hans forskning visar på hur komplexa val- och beslutsprocesserna i själva verket är.

— Det viktigaste resultatet ligger i korrespondensen mellan utbildningspolitiken och hur unga i praktiken formar val och beslut, eftersom det är en viktig demokratifråga att inte förbise stödet som unga behöver för att skapa sig en översikt av framtiden. ‹‹

Goran Puaca.

MAGASIN 1866

21

22

MAGASIN 1866

Ett รถgon

Vi fångade ett ögonblick. På språng till en föreläsning, tentaplugg i biblioteket, fikarast med bästa kompisen, grupparbete vid datorn eller en stund för sig själv. Livet som student, en helt vanlig dag på Högskolan i Borås.

blick Foto Mats

Alfredsson

›› MAGASIN 1866

23

24

MAGASIN 1866

›› MAGASIN 1866

25

26

MAGASIN 1866

›› MAGASIN 1866

27

28

MAGASIN 1866

MAGASIN 1866

29

Den svarta logistiken

M

Text Kristina

Daniel Ekwall.

30

MAGASIN 1866

ycket kan hända en vara som fraktas över världen. I värsta fall kan den hamna i orätta händer. Faktum är att du mycket väl kan ha konsumerat stöldgods utan att ha vetat om det.

Modigh

foto

Henrik Bengtsson

Daniel Ekwall, universitetslektor i logistik vid Institutionen Ingenjörshögskolan, forskar på trans­ portstörningar som beror på brott och är en av dem som arbetar för en noggrannare kartläggning av det som stjäls längs vägarna.

Av allt som kan störa en transportkedja är pro­ blemet med stölder knappast det mest omfattande.

Strejker och skador på godset kostar flera gånger mer varje år. Men för de företag och människor som

Illustration

Karolina Lilliequist

drabbas är stölderna, rånen och kapningarna inga bagateller.

Så vad är det som stjäls och var hamnar det stulna godset? Daniel Ekwall berättar att var och en av oss kan ha köpt stöldgods utan att ha haft en rimlig chans att veta om det.

— Om någon stjäl en lastbil med säg, ketchup­ flaskor så kommer de förmodligen att hamna på när­ butikernas hyllor. Jag säger inte att handlaren alltid vet

om att det rör sig om stöldgods, ofta finns brottsligheten i ett tidigare led. Så hur ska du och jag kunna kontrollera att varan har kommit dit på laglig väg?

Precis som varje laglig näringsidkare måste också tjuven hitta sin marknad och vissa varor säljer bättre än andra.

Daniel­Ekwall nämner märkeskläder, jeans och matvaror av det dyrare slaget som kan säljas vidare till restauranger.

Mobiltelefoner och andra teknikprylar står också alltid högt i kurs på den svarta marknaden. Men kring dem är säkerhe­ ten hög och de är relativt lätta att spåra.

Vid en uppmärksammad rånkupp tidigt i våras stals iPhones­för över 30 miljoner kronor från ett lager i Viared i Borås. En dum vara att stjäla, enligt Daniel Ekwall, eftersom varje telefon har ett unikt serienummer. Apple visste precis vilka exemplar som fanns på de stulna pallarna och när de efter ett tag började dyka upp på sidor som Tradera och Blocket åkte rånarna dit.

Nu är inte alla saker fullt så enkla att spåra, men det finns grepp att ta till. Svenska företag och myndigheter använder numera en teknik med så kallad smart-DNA för att kunna spåra stulen koppar, en vara som annars både är stöldbegärlig och mycket svår att binda till ett visst brott.

Tekniken innebär att en vätska baserad på växt-DNA sme­ tas på kopparbitarna. Varje parti får en unik identitet som avslöjas med hjälp av UV-ljus. På så sätt kan alltså en viss metallbit bindas till en viss stöld och i bästa fall också till rätt tjuv. DNA-vätskan stannar nämligen kvar på huden i flera veckor.

Den tekniska utvecklingen har gått framåt både vad gäller spårning och olika typer av stöldskydd. Men den har

också en baksida. Daniel Ekwall skulle inte bli förvånad om de väpnade transportrånen och kapningarna skulle öka i Sverige framöver, eftersom en sådan utveckling har påvisats i flera europeiska länder de senaste åren.

— Nackdelen med att man ökar den tekniska säker­heten är att andelen väpnade rån och kapningar tenderar att öka. Även om antalet brott går ned, så kan man se att de som begås blir grövre. Den här trenden är genomgående och blir tydlig när man till exempel tittar på bilstölder. För kan du inte rå på tekniken, så kan du alltid hota människan.

”Brottslig­heten finns ofta i ett tidigare led” I juni i år bildades ett nationellt råd som ska arbeta fram strategier för att minska transportstölderna i Sverige. Daniel Ekwall är en av medlemmarna och kommer att använda sin position för att verka för en bättre, forskningsbaserad kart­ läggning av problemets storlek.

— I dag kan vi säkert säga att transportstölderna kostar 400–500 miljoner kronor varje år men den siffran är om­ diskuterad och troligen något låg. Vissa menar att om man räknar med alla indirekta och dolda kostnader så kan den bli så hög som två miljarder. Men jag tycker att man bör hålla sig till det man har belägg för.

Daniel Ekwall understryker vikten av att ta fram väl­ grundad statistik, i synnerhet när det handlar om att resurser ska skjutas till eller att rutiner ska ändras.

— Ju bättre du kan fånga hur problemet verkligen ser ut, desto bättre vet du vad lösningen ska innehålla. ‹‹

MAGASIN 1866

31

32

MAGASIN 1866

In this picture taken Monday, Nov. 9, 2009, the boots, helmet and rifle belonging to a fallen U.S. special operations service member are seen at his memorial ceremony in Afghanistan's Farah province.

VÅRDARENS SVÅRA VAL

L

andet är Afghanistan. Två fordon kör in i hemmagjorda bomber, som löser ut.

Flera personer skadas. Ett par personer behöver hjälp omedelbart – en svensk och en afghan. Vem väljer du först?

Och hur hanterar du senare det val du gjorde? Sådana frågor sysselsätter Kristina Lundberg, doktorand i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås.

Text Helena

Lindh

Foto

SCANPIX & Privat

— Det här är ett viktigt projekt och för mig är det en dröm att jobba med det!

Kristina Lundbergs forskningsprojekt Etiska och existentiella frågor inom vård i stridsmiljö syftar till att förbättra förberedelserna för sjukvårdspersonal som ska ut på internationella uppdrag. Till de etiska frågorna hör bland annat i vilken ordning man prioriterar bland dem som behöver vård. En existentiell fråga kan vara att leva vidare med vetskapen om att inte ha räddat den människa man kunde ha räddat.

— Det kan också handla om att man måste vara beredd att skjuta någon i en stridssituation eller om hur det känns att döda en annan människa. Även i strid ska vård ges enligt Genèvekonventionen och svensk hälso- och sjukvårdslagstiftning. Den som bäst behöver vård, ska få den.

Det gäller även om man i en väpnad konflikt tillhör olika sidor.

— Det gör att man lätt kan göra ett ödesdigert misstag, som man sedan måste leva med.

I praktiken är det heller inte så enkelt att veta vem som är fiende. Utsända svenskar arbetar under Isaf, International Security Assist­ance Force, som är sanktionerad av FN men leds av Nato. Alla som arbetar för Isaf eller som tillhör de afghanska säkerhetsstyrkorna visar det genom att alltid bära korrekt militär klädsel. Det är dock inte alltid som motståndaren följer spelreglerna, vilket gör det svårt att veta vem som är stridande och vem som är civil.

Projektet pågår fram till 2017 och det dröjer innan Kristina Lundberg kan presentera några slutsatser. En reflektion som både hon och hennes intervjupersoner har är döden, eller snarare avsaknaden av samtal kring döden.

—Vi pratar alldeles för lite om döden. Och om att döda. Man pratar om att oskadliggöra insurgenter eller hejda fienden, inte om att skjuta människor. Jag tror det är bra att man sätter ord på att det faktiskt handlar om människor. ‹‹

Kristina Lundberg har en bakgrund som präst i Svenska Kyrkan och kom i slutet av maj hem från en sex månader lång tjänstgöring som pastor i Afghanistan. Väl hemma bytte hon bana – till att bli doktorand. Erfarenheterna från Afghanistan tar hon med sig i forskningsarbetet.

— Frågeställningarna ligger också nära det jag har med mig i bagaget av etik och livsfrågor om varför jag lever och vem jag är.

I skrivande stund håller hon på att intervjua det tjugotal läkare, sjuksköterskor och militära sjukvårdare som ingår i hennes studie. De har alla varit ute i stridsmiljöer, många i Afghanistan, men några i andra länder. Senare väntar gruppintervjuer kring enskilda frågeställningar.

”Vi pratar alldeles för lite om döden. Och om att döda”

Kristina Lundberg har själv varit i Afghanistan som pastor. Nu har hon bytt bana och ägnar sig åt att forska om etiska och existentiella frågor kring vård i stridsmiljö.

MAGASIN 1866

33

profilen passar orizon 2020 är EU:s nya ramprogram för forskningsfinansiering, som drar igång 2014.

Sammanlagt kommer 80 miljarder euro att fördelas inom forskningsprogrammet.

Text Gunnar foto ulf

Fägersten Novik nilsson

Högskolan i Borås är väl förberedd på det nya ramprogrammet Horizon 2020, berättar högskolans EU-forskningsrådgivare Broney Skogström. Hon är spindeln i nätet och har försökt förbereda både ledning och de olika institutionerna. Högskolan har redan skickat en delegation till Bryssel för att fördjupa sig i innebörden av det nya ramprogrammet, samt för att presentera sina profilområden inom forskning.

— Vi ser att detta ramprogram innebär en mycket god möjlighet.

För det första räcker inte det statliga forskningsstödet, utan pengar utifrån behövs. Sedan är Högskolan i Borås profil, med utbildningar direkt riktade mot arbetsmarknad och med fokus på nyttovärden, precis vad Horizon 2020 vill ha. Vi har också sedan flera år haft stort utbyte med andra forskare, både i Sverige och utomlands.

Med Horizon 2020 har EU pekat ut tre huvudsakliga mål. Det ska i framtiden finnas spetskompetens inom många forskningsområden.

Sedan ska Europa vara ledande inom industriell innovation. Och de stora sociala utmaningarna ska mötas, det vill säga miljö, hållbar utveckling, en åldrande befolkning och så vidare.

Horizon 2020 har också pekat ut flera viktiga kriterier för de som ansöker om forskningsstöd, varav det som syns tydligast och som diskuteras mest är att forskningen måste ha ett nyttovärde och vara marknadsdriven.

— Även detta passar Högskolan i Borås bra. Vi har länge varit en högskola riktad direkt mot professionen. Vi har lärt oss att samverka och flera av våra större forskningsprojekt är kopplade till nytta och tillämplighet inom både näringsliv och offentlig sektor.

Och kraven som finns i Horizon 2020 på att forskningens resultat ska föras ut till marknaden, anser Broney Skogström vara kloka.

— Idén är att stimulera europeisk forskning att bli världsledande, men också att samarbeta internationellt. Med de uttalade kraven kan man förvänta sig att spetsforskning och tvärvetenskaplighet kan närma sig varandra och att samarbeten på många olika nivåer inleds.

Det kan bara vara bra.

34

MAGASIN 1866

Horizon 2020 i korthet • Beslutat av Europakommissionen, underställt Generaldirektoratet för Forskning och Innovation • Det nya ramprogrammet för forskning och innovation – ersätter 7:e ramprogrammet • Är tillämpligt 2014–2020 • Omfattar sammanlagt 80 miljarder euro TRE HUVUDSAKLIGA MÅL: • Vetenskaplig excellens, med spetskompetens inom forskning • Industriellt ledarskap • Möta de stora sociala utmaningarna UTTALADE NYA KRAV PÅ PROJEKT SOM SKA FÅ FORSKNINGSBIDRAG: • Samhällsnytta • Tillämplighet Läs mer på ec.europa.eu/research/horizon2020

horizon 2020

”Sedan är Högskolan i Borås profil, med utbildningar direkt riktade mot arbetsmarknad och med fokus på nyttovärden, precis vad Horizon 2020 vill ha” Broney Skogström är spindeln i nätet på Högskolan i Borås när det handlar om EU-forskning.

Hela grundidén med det nya forskningsprogrammet är att dels göra forskningen relevant, men också enklare att överblicka och till nytta för fler än bara de närmast sörjande. Reglerna för att få forskningsstöd har samtidigt förenklats, i alla fall jämfört med hur det varit förut.

— Högskolan i Borås är idag en stark aktör i den europeiska utvecklingen som förutsätter tvär- och flervetenskapliga projekt. Vi arbetar redan strategiskt och nätverkande och vi har fortlöpande bevak-

ning och analys av europeiska forskningsnyheter. Allt detta innebär att vi har byggt och fortsätter bygga en stark grund för att vara framgångsrika även inom europeisk forskningsfinansiering. ‹‹

››

Tre röster om Horizon 2020

MAGASIN 1866

35

Röster om Horizon 2020 på Högskolan i Borås Samarbete är ett av ledorden för att få forskningsbidrag genom Horizon 2020.

Lotta Dellve

professor på Institutionen för Vårdvetenskap — Samarbetet måste ske mellan institutioner, mellan olika lärosäten, över nationsgränser och inte minst tvärvetenskapligt. Och om vi ska stå oss i internationell konkurrens måste vi samarbeta i större forskningsgrupper. Dagens team på 2-10 personer räcker inte, i de mer framgångsrika forskargrupperna samarbetar minst ett 30-tal forskare.

— Det känns ändå hoppfullt, eftersom forskningskraven enligt Horizon 2020 överensstämmer med vad vi gör idag på Högskolan i Borås. Ta till exempel vård för äldre, där vår forskningsinriktning är de enskilda medborgarnas nytta av vården.

Det motsvaras direkt av kravet på att möta de framtida sociala utmaningarna, med en tydligt åldrande befolkning i Europa.

Vincent Nierstrasz

professor på Textilhögskolan — Vi måste bygga bättre nätverk, när det tvärvetenskapliga blir allt viktigare. Förr var det viktigast att passa in i något specifikt forskningsområde. Nu när vår framtida forskning har kraven på sig att vara ledande, att ha samhällsnytta och att möta de stora sociala frågorna krävs samarbete över gränser. Det tror jag att vi på Högskolan i Borås har lätt för, bara vi blir bättre på att hitta dessa breda samarbeten.

— Vi måste få till ett bättre utvecklat samarbete, med till exempel internationellt nätverkande och samverkan.

Det krävs både för att få forskningsbidragen och sedan lyckas med forskningen och för att forskningen ska få ett genuint genomslag i samhället.

Lotta Englund

prefekt på Institutionen för Vårdvetenskap — Vi måste vara noga med att använda och hitta kompetens på bästa sätt. All kompetens kan inte finnas hos oss, utan en hel del kompetens får vi hitta på annan plats. Vi erbjuder vår spetskompetens och vi får därmed ta del av andras. På så vis kan vi bli del av fler viktiga forskningsprojekt än tidigare.

— Jag är även nöjd med att själva ansökningsprocessen om forskningsbidrag från EU troligtvis blir enklare och att förutsättningarna ökar för att ”den goda idén” uppmärksammas oberoende av om den uppkommit på ett mindre eller större lärosäte.

36

MAGASIN 1866

… som ska kastas bort när bäst före-datumet är ute.

Det är inte schysst, ska vi hålla på så?”

Modedesignstudenten Daniel Bendzovski till SVT.se om sin trendkritiska examenskollektion som Lady Gaga valde att bära plagg ur.

foto västtrafik

HB högskolan i borås

”Det handlar om att vi tvingas på kollektiva identiteter genom mode …

Textilt avfall får nytt liv

Anhöriga ger livslusten åter Betyder det något att en närstående finns vid ens sida när man ligger på intensivvårdsavdelning? Svaret är ja. Det kan vara det som får livslusten att återvända.

För patienten är det väldigt viktigt med besök från närstående, det är ett sätt att knyta an till livet igen, konstaterar forskarstudenten och intensivvårdssjuksköterskan Thomas Eriksson utifrån resultat av sin forskning.

Forskning ska ge smidigare trafikinfo Vad skulle få dig att åka kollektivt oftare?

Kanske om du på ett smidigt sätt kunde få all information om restider, förseningar, olyckor, parkeringsplatser med mera på en och samma gång? Forskningsprojektet Innovation för hållbart vardagsresande undersöker hur det kan göras möjligt.

Projektet drivs av Viktoriainstitutet i

För och emot om hållbarhet Under hösten har högskolan arrange­ rat hållbarhets­ seminarier på temat ”För och Emot”.

Syftet med semi­ narierna är att öka medvetenheten och förståelsen för vad hållbar utveckling handlar om.

Göte­borg och de övriga parterna är: Högskolan i Borås, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Västtrafik, Göteborgs Stad, Trafik­verket, Samtrafiken, Volvo IT, Diadrom och Telenor. Syftet är att göra trafikorganisationernas data tillgänglig för tredjepartsutvecklare, alltså de som tillverkar till exempel mobilapplikationer.

foto sofie larsson

foto colourbox

Dagens snabba konsumtion av mode och textil ger stora textila avfallsberg.

Samtidigt lider världen brist på textila råvaror. Med detta som utgångspunkt driver Västra Götalandsregionen tillsammans med Högskolan i Borås, Tillskärarakademin i Göteborg och Naturskyddsföreningen projektet Studio Re:design som syftar till att förändra hur kläd- och inredningsbranschen arbetar med textilt återbruk.

Huden i genomskärning, en av studenternas organmodeller.

Kreativa modeller av organen Öra, hud, fortplantningsorgan, njurar och urinvägar är bara några av kroppens alla organ. Lärarstudenter vid Högskolan i Borås har skapat kreativa modeller som kan användas i skolan för att förklara hur kroppens organ ser ut och fungerar.

MAGASIN 1866

37

mer än bara böcker

A

lla har vi en speciell relation till bibliotek, ofta väl rotat i vår ungdom. Men hur kommer det att se ut i framtiden? Vi pratade med forskaren Jonas Söderholm och bibliotekschefen Åsa Hedberg Karlsson för att försöka se in i framtiden.

Text Erik

salomonson foto Martin Karlsson, ulf nilsson & petter cohen — Jag försöker se lånandet i ett större perspektiv, som någon slags konsumtion. Att väldigt konkret se hur man skaffar sig saker, antingen genom att låna eller genom att köpa, berättar Jonas Söderholm som är forskarstuderande vid Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan på Högskolan i Borås.

Jonas Söderholm

Han fastnade för ämnet när han insåg att det faktiskt inte fanns någonting skrivet om varför folk lånar saker och vad lånandet spelar för roll i människors liv.

Trots att han är i uppstarten av forskningen har han redan hunnit besöka USA två gånger för att bland annat studera ett verktygsbibliotek.

— Det är inte så att jag är intresserad av just verktyg i sig, men det är intressant att titta på ett bibliotek

”Jag försöker se lånandet i ett större perspektiv” som inte bara håller på med traditionella kulturmaterial. Att kunna studera olika branscher ger en bättre bild av konsumtionssättet för lånande tror jag.

Att verksamheter som egentligen inte är traditionella bibliotek arbetar efter en biblioteksmodell blir allt vanligare. Vi har i Sverige i dag till exempel tre privatägda bibliotek som är helt fokuserade på att låna

38

MAGASIN 1866

ut kläder, helt i linje med den debatt om överkonsumtion och hållbarhet som blir allt mer betydande.

När det kommer till framtidens biblioteksbestånd ser Borås Stadsbiblioteks chef Åsa Hedberg Karlsson bara positivt på att andra branscher använder sig av deras väl beprövade utlåningsmodell. På Borås Stadsbibliotek har man bland annat lånat ut elmätare, men Åsa Hedberg Karlsson tror ändå att det är traditionellt kulturmaterial som kommer att vara viktigast för dem även i framtiden, om än digitalt. Men man får heller inte glömma en av bibliotekens viktigaste uppdrag, att kunna vägleda.

— Att vägleda människor är vår grundbult. Att hitta relevant information är inte lättare i dag än det var för femton år sedan, utbudet är så stort att man kan drunk­na. Därför tror jag att vårt största uppdrag både nu och i framtiden kommer vara att kunna vägleda och hjälpa människor att hitta i den jätteflora som finns, oavsett om det är digitalt eller på papper, säger Åsa Hedberg Karlsson.

Hur biblioteken kommer att se ut om 15–20 år är svårt att säga, men det finns tydliga trender där digi­ talisering och exploatering möjligen är grundorden.

Kanske är det till och med så att det ironiskt nog blir arbetsmodellen ”utlånande” som biblioteken lånar ut i allt större utsträckning. Utlåning är på modet och någonting vi kommer att behålla, på ett eller annat sätt. ‹‹

”Att vägleda människor är vår grundbult” Åsa Hedberg Karlsson, chef för Borås Stadsbibliotek

Stockholmsbaserade Lånegarderoben fungerar som ett bibliotek där man kan låna kläder i stället för böcker. Tanken är att kunna förnya sin garderob utan att bidra till ökad konsumtion.

MAGASIN 1866

39

koll på köpvanor

V

arför agerar konsumenter som de gör? Hur ser framtidens butik ut? Kan distanshandeln bli smidigare med färre re­tur­er? Och hur kan handel och konsumtion bli mer hållbart?

Massor av frågor som rör handel väntar på att få sina svar. Det kan de få via SIIR. Text Lena

M Fredriksson

SIIR står för Swedish Institute for Innovative Retailing och är ett högskolegemensamt forsknings­ institut vid Högskolan i Borås. Där medverkar fors­ kare från olika institutioner och med olika inriktning, som exempelvis logistik, e-handel och köpbeteende.

Forskningen görs framför allt på uppdrag av, och i samarbete med, företag och organisationer.

Malin Sundström är föreståndare för SIIR och hon sprudlar av idéer om sådant som kan under­ sökas och som handeln skulle kunna dra nytta av.

— Vi arbetar tillsam­ mans med företag för att hitta nya lösningar, säger hon. Resultaten kan de an­ Malin Sundström. vända som beslutsunder­ lag inför förändringar. Vi har idéer om nya tekniska lösningar, som att man kan­ ske kan använda kroppsscanning för att få rätt storlek vid beställningar av kläder i distanshandel, eller att man skulle kunna använda mobiltelefonerna för nya tjänster inom handeln. Vi har också idéer kring mer traditionella marknadsundersökningar om hur konsu­ menterna reagerar på olika förändringar.

SIIR:s vision är att forskningen ska bidra till både innovativ och hållbar handel. För att säkerställa kva­

40

MAGASIN 1866

Foto

Anna Sigge

liteten på forskningen granskar ett vetenskapligt råd idéerna innan de blir forskningsprojekt. Även håll­ barhetsaspekter och -problematik beaktas i varje pro­ jekt.

— Trots att vi arbetar med handel vill vi inte bara att konsumtionen ska öka, säger Malin Sundström.

Vi vill bidra till att kunderna kan göra smartare köp, till exempel genom att hitta vägar för företagen att ge bättre information.

En idé kring hållbarhet är att undersöka hur det skulle fungera om kunden bara får komma in i bu­ tiken om han eller hon har ett använt plagg med sig att byta ut eller återvinna. Denna idé kan testas i en virtuell provbutik som eventuellt ska byggas upp på högskoleområdet i Borås.

SIIR drogs igång i början av 2012 och har redan nu ett antal påbörjade forskningsprojekt. Till exempel en så kallad ”mystery shopping”-utredning i Ulrice­ hamn, där studenter agerar besvärliga kunder och under­söker hur butikspersonal beter sig mot dem.

Ett annat exempel är att SIIR i workshops ska sprida sin kunskap om handel och handelsföretag till olika typer av företag.

— Jag är oerhört ödmjuk inför den stora kunskap som finns inom handeln, säger Malin Sundström.

Det som vi kan tillföra är systematiska metoder som beskriver varför man gör olika ändringar och vilka resultat det får. Därför vill vi ha kontakt med handels­ företag som vill förändra och förbättra sig. ‹‹

”Trots att vi arbetar med handel vill vi inte bara att konsumtionen ska öka”

Malin Sundström är fylld av idéer om forskningsprojekt som rör handel och kundbeteenden. Hon är föreståndare för forskningsprogrammet SIIR, där just sådana undersökningar görs, i nära samarbete med näringslivet.

— Vi bidrar till både innovativ och hållbar handel, säger hon. Området intresserar både många företag och fler och fler forskare, vilket lovar gott inför framtiden.

Läs mer... ... på www.siir.se och http://retailingresearch.blogspot.se/

MAGASIN 1866

41

Linda Worbin testar hur växter i olika former och stadier påverkar vilken nyans tyget får vid färgning. Ett tyg färgat med färsk rödlök blev till exempel grönt medan samma tygkvalitet färgat med torkad lök blev helt annorlunda och brunare.

42

MAGASIN 1866

textilt arv under ytan

F

öränderliga textilier – det är grunden i Linda Worbins forskning. Hon fascineras av nya material som kräver en annorlunda designprocess. Men också av traditionella tekniker och hur man kan använda det textila arvet för nyskapande.

— Det har resulterat i ett experiment med växtfärger för att hitta textilier i ständig förändring, säger hon.

Text Florence

Oppenheim

Foto

Ulf Nilsson

Linda Worbin undervisar och forskar vid Textilhögskolan. Efter sin avhandling ”Designing dynamic textile patterns” 2010, ansvarade hon för Design Lab inom Smart Textiles, ett centrum för utveckling och forskning om nästa generations textila produkter.

Hon är numera engagerad i projektet ”Involving the machines”, där hon tillsammans med Hannah Perner-Wilson och Mika Satomi utforskar kombinationen automatiserade processer och hantverk för tillverkning av elektroniska textilier, så kallade E-textilier.

En övergripande tanke är att hantverkskicklighet och automatisering tillsammans möjliggör tillverkning av mer unika produkter.

Just nu testar Linda Worbin nya idéer och har identifierat två spår som hon vill jobba vidare med.

Under rubriken ”A textile underwater garden” undersöker hon om de gamla kemikalierna från den tidigare textilindustrin i Borås kan återföras från botten av ån Viskan och användas i nya textila uttryck.

— Det är vårt textila arv som ligger där, säger Linda Worbin. Tänk vad spännande om vi skulle kunna återanvända färgresterna. Växter kanske kan absorbera dessa färgämnen. Och vi skulle kunna använda växterna till att färga nya textilier.

Det är ett konstnärligt projekt i första hand men handlar också om att ta tillvara resurser och öka medvetenheten om en industriprocess med stor miljö­ påverkan som fortfarande används på många håll i världen.

När hon började ta hem vatten och växter för att testa sin teori, formades också hennes andra projekt­ idé. Att designa för förändring och hållbarhet handlar inte bara om fysisk hållbarhet och återvinningsbara material. Människor har också behov av förändring.

Ett plagg som är föränderligt i sig själv håller längre även ur ett estetiskt perspektiv.

— Traditionell design utgår från ett statiskt utseen­ de men med nya material kan vi skapa textila produkter som förändras beroende på hur de används. Jag vill gå ett steg längre och se om vi kan ta fram textilier som är i ständig förändring, till exempel genom att använda enbart naturliga färgämnen.

Hemma i trädgården finns numera ett färgningskök i växthuset där hon testar hur växter färgar textilier och hur färgerna sedan förändras över tid.

— Det känns som om jag är tillbaka där jag startade fast från ett annat håll, säger Linda Worbin. ‹‹

”Tänk vad spännande om vi skulle kunna återanvända färgresterna” MAGASIN 1866

43

Humanistisk backspegel ››

Fri fågel eller lok på

’’

Det finns en sekvens i Jan Troells film Sagolandet från 1988, där Ingvar Carlsson uttalar orden ”Vi kan ha en frihetsdebatt vart tionde år”. Om 2013 blev till ett sådant år, borde frågan om den akademiska friheten sättas högt på agendan.

Vi lever i ett samhälle som har väldiga förväntningar på universiteten. Utöver vetenskaplig produktion och stor­skaliga och mångtydiga utbildningsuppdrag, åläggs lärosätena bland annat att samverka med det omgivande samhället samt att ta ansvar för innovationsklimat, jämställdhet, hållbar utveckling och demokrati.

Tilltron till universitetens multipelförmåga kan ses som uttryck för deras framgångar. Men det är inte odelat positivt att vara omsvärmad. Risk finns att beundrare vill använda lärosätena för egna snarare än i universitetsidén nedlagda syften.

Två viktiga och aktuella böcker som berör denna fråga, är historikern Henrik Berggrens ESO-rapport ”Den akademiska frågan” och etikern Göran Bexells bok ”Akademiska värden visar vägen” (Atlantis). Tyvärr har inte dessa alster uppmärksammats i den grad som de förtjänar.

Om vi räknar starten av universitetet i Berlin 1810 som det moderna europeiska lärosätets grundläggningsår, blir vi snart varse hur viktigt frihetsbegreppet är för universitetens själ. Idégivaren framför andra, språkfilosofen Wilhelm von Humboldt, betonade vikten av att ett lärosäte stod fritt från staten. Endast så kunde hon bäst tjäna samhället.

Humboldt slog vidare fast att lärarna skulle ha rätt att fritt bestämma ämnena för sin undervisning (Lehrfreiheit).

Motsvarande frihet, d.v.s. att välja vilken undervisning de ville följa, gav han studenterna (Lernfreiheit). Humboldt blev epokbildare inte minst i kraft av att han poängterade sambandet mellan forskning och högre utbildning. Lärarna gavs en så kallad positiv frihet – frihet till – genom rätten att forska.

Hur står det då till med dessa så fundamentala friheter idag? Berggren ger i min läsning en mera pessimistisk tolkning än Bexell. Detta har samband med att den förre har en tydligare ideologisk position med större vikt lagd vid universitetens negativa frihet, d.v.s. frihet från yttre tryck, medan Bexell är precis så nyanserat avvägande mellan olika synsätt och hänsyn som man kan förvänta sig en före detta rektor (vid Lunds universitet) vara.

Till de hotbilder Berggren identifierar hör: att standardiserade utbildningsprogram premieras framför fristående kurser, att forskarnas frihet att följa sin nyfikenhet inskränks genom att de har blivit alltmer beroende av extern och ändamålsbestämd finansiering samt att den för universiteten så viktiga kollegiala styrningsmodellen ersatts av marknadsliknande former. Även om det grundläggande anslaget är ett annat hos Bexell än hos Berggren, så delar den tidigare rektorn för Lunds universitet ESO-utredarens uppfattning att de höga kraven på externfinanisering kan skada värden som akademins integritet och vitalitet. Bexell skriver: ”Det kanske största hotet mot friheten är […] att den egna finansieringen inte finns fullt ut och att forskaren tvingas in i det externa systemets styrfunktioner. Det blir […] en större

nytt i bokhyllan Gunnar Artéus och Klas Åmark (red), Historieskrivnin­ gen i Sverige (Studentlittera­ tur). I antologins form har den disciplinhistoriska forskningen berikats med denna på sex essäer vilande genomgång av vetenskapen om det förflutna såsom den tagit sig uttryck i just vårt land. Bo Lindberg skriver om histo­ rieskrivning i det förmoderna Sverige, Ragnar Björck behandlar traditionen efter den store Harald Hjärne och Rolf Torstendahl i samar­ bete med Birgitta Odén guidar oss in i den weibullska skolan och dess berömda källkri­ tik. Ytterligare tre kapitel tar oss hela vägen fram till vår samtids historieskrivning med dess konstruktioner och genusperspektiv.

44

MAGASIN 1866

Anders Piltz, Det gråtande djuret: Män­ nis­kans mångtydighet i euro­peisk tradition (Norma). Genom en nyutgåva får fler läsare möjligheten att stifta bekantskap med en av vårt lands finaste humanister då denne med sedvanlig elegans och lärdom sysselsätter sig med männis­ kans försök att förstå sig själv genom västerlandets historia. Till teserna i latinprofessor Piltzs bok hör att de frågor som ställs kring människan och hennes existens är sig ganska lika genom historien, alla hisnande sam­ hällsförändringar till trots.

Bengt Kristersson Uggla, Gräns­ passager: Bildning i tolkningens tid (Santérus). När Svenska Dagbladet publicerade en under­ streckare av professor Bengt Kristersson Uggla med rubriken ”Bara humaniora kan ställa ekonomin till rätta” (21/12 2011), gjordes på kort tid 3 000 delningar på Facebook. En respons som vittnar om ett land svältfött på utbildningspolitiskt tänkande utanför boxen. När den vid Åbo akademi verksamme filosofen och trosvetaren nu samlat ett antal essäer till en bok om bildning för vår tids behov, ville man önska att han återigen når fram till många läsare. Här finner vi bland annat texter om betydelsen av okonventionella möten, till exempel mellan företagsekonomi och humaniora.

tillväxttåget? mångfald och frihet om universitetets forskare själva får välja sin forskning i större utsträckning än i dag.”

Bexell synes dock mena att det stundom har tagits till övertoner kring den akademiska friheten. Han söker också i universitetet självt en orsak till bristande pluralism.

Akademin är retoriskt på tårna för att värna sin frihetsstatus, men när det kommer till handling utnyttjar man inte i önskvärd grad den möjlighet som finns till att göra saker annorlunda, att utmana konventioner och att söka revidera snarare än modifiera.

foto istockphoto

Berggren kunde med Bexells terminologi kanske beskrivas som ”en akademisk traditionalist”. Bexell är, som jag förstår det, mera öppen för vad han själv kallar akademisk instrumentalism, för kraven på att universiteten ska vara samhällstillvända och samhällsnyttiga. Dock varnar han för att en alltför långtgående utveckling i den riktningen leder till ”universitetens utarmning, det fria tänkandets död”.

Där är vi inte i dag, inte ens i dess närhet. Men många röster både inom och utom akademin skulle nog instämma i omdömet att våra universitet i alltför hög grad har blivit till lok på tillväxttågen. I en sådan tid behöver vi motbilder, alternativa metaforer, såsom den av en i frihet flygande fågel.

Johan Sundeen Fil. dr. i idé- och lärdomshistoria, kommunikations­strateg

Lars Gustafsson, Sven Stolpe, drottning Kristina och Upp­ sala (Litteratur och samhälle, volym 41:1). Ett elakt och för akademin inte smickrande talesätt är att en ordinär avhandling har tre läsare – ­respondenten, opponenten och respondentens mam­ ma. Ett lysande undantag från denna ”regel” är Sven Stolpes omdiskuterade arbete Från Stoicism till mystik: Studier i drottning Kristinas maximer. Det lär fortfar­ ande hända att man i den eviga ungdomens stad nat­ tligen roar sig med att lyssna på radioinspelningen av disputationsakten i Uppsala 1959. Och 53 år (!) efter att det begav sig utkommer nu opponenten Lars Gus­ tafsson med en studie kring Sven Stolpes avhandling; boken berör författarens motiv och strävanden, bokens mottagande och den akademiska betygssättningen.

MAGASIN 1866

45

peter axelberg ny prefekt Den 1 augusti 2012 fick Institutionen Ingenjörshögskolan en ny prefekt. Peter Axelberg tog över efter Hans Björk som suttit på prefektstolen i sex år.

Peter Axelberg kommer närmast från jobbet som näringslivschef i Alingsås och har varit vd för Alingsås Futurum men har dessförinnan jobbat som lärare och forskare på Institutionen Ingenjörshögskolan där han började redan 1992. Han är teknologie doktor och universitetslektor. Som lärare och forskare har han fokuserat på området elektroteknik och signalbehandling med inriktning mot mätmetoder för bedömning av elkvaliteten i elektriska nät.

Hur kommer det sig att du sökte till uppdraget som prefekt?

—Jag har alltid varit intresserad av att vara delaktig i utvecklingsprocesser, vare sig det gäller att utveckla en produkt, ett företag eller mina studenter. Som prefekt ges jag möjlighet att leda institutionen och bidra till dess vidareutveckling, något som jag ser mycket fram emot. n text solveig klug foto ulf nilsson

Peter Axelberg ny prefekt på Institutionen Ingenjörshögskolan

Disputationer vid Högskolan i Borås maj-december 2012 Per-Åke Rosvall ”… det vore bättre om man kunde vara med och bestämma hur det skulle göras…”: en etnografisk studie om elevinflytande i gymnasieskolan

Esther Ebole Isah Physicians’ information practices: a case study of a medical team at a Teaching Hospital

Thomas Eriksson Närståendes besök hos patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning

Marie Rusner Bipolär sjukdom - ur ett existentiellt perspektiv

Årets pedagogiska pris till Johan Eklund Varje år delas ett pedagogiskt pris ut vid Högskolan i Borås. Det tilldelas någon/några som gjort framstående pedagogiska insatser inom utbildningen.

Johan Eklund lärare på Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan.

46

MAGASIN 1866

En kommitté utser pristagaren och priset delas ut vid den akademiska högtiden i oktober. 2012 års pedagogiska pris tilldelades Johan Eklund,

lärare på Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan.

Ur motiveringen: ”Johan Eklund får priset för sin förmåga att som pedagog förklara även riktigt svåra och invecklade problem begripligt och intressant.”

n text och foto ida borenstein

Tråden som aldrig brast ”Då jag en längre tid ägnat mig åt handvävnad men önskar på Borås Väfskola mera förkovra mig i yrket så beder jag ödmjukast om att vid nästa lägliga tillfälle bliva upptagen som stipendiat…”

Orden är inledningen på ett brev som Ida Lovisa Andreasdotter skrev 1877.

Det åldersblekta gula pappret är ett av många spännande dokument som jag stött på under mitt arbete med en bok om Textilhögskolan. Nästa år är det 30 år sedan de textila utbildningarna blev en del av Högskolan i Borås. Under denna period har man gått från en utpräglad yrkesutbildning till rättigheter att ge forskarutbildning – en fantastisk resa på kort tid.

Jag har alltid fascinerats av den kreativitet som präglar Textilhögskolan och nu har jag fått förmånen att intervjua flera av dessa engagerade människor. När man börjar leta i historien så märks snart att den här sortens eldsjälar inte är något nytt fenomen. De går att följa som en röd tråd genom de textila utbildningarnas historia.

Det var tack vare människors driftighet som Borås Väfskola grundades 1866.

Ida Lovisa Andreasdotter var en av arbetarklassens ungdomar som fick ett stipendium för att kunna utbilda sig. 1936 bildades sedan Textilinstitutet, en textil fackskola som såg till att tekoindustrin fick sina specialister med allt från tekniker och ingenjörer till dessinatörer, som designers kallades vid den här tiden.

Så blev Borås Sveriges textila centrum. Vi har både inrett det svenska folkhemmet och klätt dess invånare från topp till tå med allt från nylonstrumpor och gabardinbyxor till toppluvor. När sedan tekokrisen slog ut i stort sett all produktion i Sverige var det nog ingen som trodde att högskolan och akademin skulle bli en räddning för de av tradition så yrkesinriktade textila utbildningarna.

Boken om Textilhögskolan, som går under namnet ”Tråden som aldrig brast”, ska vara klar tills dess att Textilhögskolan flyttar in i det nyrenoverade fabrikskvarteret som ligger i anslutning till högskolan. Textile and Fashion Center kommer att ge utrymme för mycket, allt från utbildning och forskning till företagande. Jag tror att många av de studenter som börjar sin studietid i det nya textila centret kommer att känna på samma sätt som Ida Lovisa Andreasdotter gjorde. Den där känslan av att få möjlighet att förverkliga sina drömmar.

exit Annie Andréasson

Kommunikationschef Högskolan i Borås

MAGASIN 1866

47

Vadå ”Vetenskap för profession”?

Med devisen ”Vetenskap för profession” menar vi att vår akademiska verksamhet ska ha en tydlig koppling till arbetslivet och leda till jobb för våra studenter.

Därför sker våra forskningsprojekt alltid i samarbete med näringsliv, kultur och offentlig verksamhet. Då kan både forskare och hela Sjuhäradsregionen dra nytta av de resultat vi kommer fram till, och fler kan få jobb. Svårare än så är det inte.

Tack för att du är med och bidrar!

VÅRA FORSKNINGSOMRÅDEN

48

BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP

RESURSÅTERVINNING

HANDEL OCH IT

LÄRARUTBILDNING OCH PEDAGOGISK YRKESVERKSAMHET

TEXTIL OCH MODE

INTEGRERAD VÅRDUTVECKLING

MAGASIN 1866