Nationella plattformen för hållbart mode och hållbara textilier HANDLINGSPLAN
REDAKTION Susanne Nejderås, Smart Textiles/Science Park Borås Lena-Marie Jensen, Smart Textiles/Science Park Borås Jonas Larsson, Textilhögskolan Anna Lidström, Textilhögskolan Håkan Torstensson, Textilhögskolan Jan Carlsson, Textilhögskolan i samarbete med partners och intressenter
HOLDING AB AB
HOLDING FORM & PRODUKTION Brainforest, brainforest.se
AVSÄNDARE Mats Tinnsten, Högskolan i Borås Erik Bresky, Science Park Borås Susanne Nejderås, Smart Textiles/Science Park Borås www.textileandfashion2030.se
SCIENCE PARK BORÅS – EN DEL AV
Sammanfattning Det finns en ökande medvetenhet om textilsektorns miljö- och resurshushållningsproblematik och om behovet av omställning till ett hållbarare samhälle. Regeringen har gett Högskolan i Borås ett uppdrag att etablera en nationell plattform för hållbart mode och hållbara textilier, som således ska vara ett instrument och en resurs för företagen för en sådan omställning. Plattformen ska främja samverkan mellan den textila värdekedjans aktörer och förmedla utbildning, forskning och innovation och stödja nya, hållbara affärsmodeller. Plattformen ska verka för att uppnå relevanta nationella miljömål och Agenda 2030-mål och målmedvetet främja en övergång till cirkulär ekonomi, där kretsloppskedjor är det normala. Därigenom bidrar den till en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Plattformen ska attrahera flera slags intressenter, som en magnet, ha förmåga att som matchmaker knyta samman dessa och identifiera synergier och ha tillgång till en adekvat verktygslåda. Sammantaget ska den för sektorn vara det självklara kunskaps- och samarbetscentret, som gör Sverige ledande inom miljö och hållbarhet. I plattformens målgrupper och samverkansplaner ingår småoch medelstora företag, beslutsfattare, myndigheter och offentliga upphandlare, institut, NGOs, universitet och högskolor, konsumenter och influencers, samt studenter. Arbetssättet utgår från en modell, See-Do-Learn, där See innefattar att visualisera problem och möjligheter, understött av forskning och bästa praxis, och därigenom skapa medvetenhet om miljöfrågorna, Do avser idégenerering, utveckling, prototypframtagning, provning, demonstration m.m., som visar på realismen i kretsloppsrelaterade projekt, där en tidigare uppbyggd resurs, DO-tanken, ställs till förfogande, och Learn avser lärandet från genomförda projekt och den kompetenshöjning som utbildning och andra aktiviteter genererar. Tre övergripande kunskapsområden stöder och samverkar med modellen i ett design- och systemperspektiv, 1) material, kemi och återvinning, 2) produktdesign, produktion och teknik, respektive 3), affärsmodeller och konsumtion. Dessa områden utvecklas i grupper med relevant kompetens och växelverkar med de visualiserings- och utvecklingsinsatser, som See-Do-Learn innebär. Design ses som en grundläggande faktor, vilken avgör hållbarheten i produkter och system, genom utformning, materialval, användningsmöjligheter och utsikter till redesign. Inte minst färgar det de återkommande aktiviteter, i form av seminarier, workshops, konferenser och utställningar, som arrangeras återkommande på olika platser i landet. De ska inspirera till idéer och utvecklingsprojekt, som förs vidare av intressenter, gärna i större eller mindre grupper. En framstegsmodell för sådana utvecklingsprojekt och ett antal metoder och verktyg tillhandahålls av plattformen för att underlätta utvärdering av projekten. Verksamheten ska leda till minskad miljöbelastning, med omställning till giftfria och resurseffektiva kretslopp och minimering av överproduktion, minskat behov av icke förnybara råvaror, ökad konkurrenskraft för svensk textil- och modeindustri och nya affärsidéer och hållbara affärsmodeller för en cirkulär ekonomi. Därigenom stärks skyddet för människors hälsa och för miljön.
Innehåll 1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . 6 1.1 Nuläge . . . . . . . . . . . . . . . 6 1.2 Problemställning . . . . . . . . . . . 6 1.3 Regeringsuppdraget . . . . . . . . . 6 2 Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . 8-9 3 Vision . . . . . . . . . . . . . . . . .
11
4 Mål . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12
4.1 Målgrupp . . . . . . . . . . . . .
12
4.2 Målområden . . . . . . . . . . . . 13 4.3 Strategier och strategiska mål 2018-2022 14 4.4 Operativa mål 2018-2019 . . . . . .
15
4.5 Förväntade resultat och effekter . . . . 16 5 Plattformens uppbyggnad . . . . . . . . . 18 5.1 Översikt . . . . . . . . . . . . . . 18 5.2 Infrastruktur . . . . . . . . . . . . 19 5.3 See-Do-Learn-perspektivet . . . . . . 19 5.4 Kunskapsområdena . . . . . . . . . 20 6 Plattformens verksamhet . . . . . . . . . 21 6.1 Magnet och matchmaker . . . . . . . 21 6.2 Verktygslåda . . . . . . . . . . . . 23 6.3 See-Do-Learn . . . . . . . . . . .
23
6.4 Kunskapsområdena . . . . . . . . . 25 6.5 Framstegsmodell . . . . . . . . . . 26 7 Organisation, konsortium . . . . . . . . . 27 7.1 Organisationsstruktur . . . . . . . .
27
7.2 Roller och ansvar . . . . . . . . . . 27 7.3 Styrgrupp . . . . . . . . . . . . .
28
7.4 Partners . . . . . . . . . . . . . . 28 7.5 Identifierade internationella aktörer . .
29
8 Information, kommunikation och rapportering . . . . . . . . . . . .
30
9 Tidplan . . . . . . . . . . . . . . . . .30 10 Kvalitetssäkring . . . . . . . . . . . . . 31 11 Riskhantering . . . . . . . . . . . . . . 31 12 Budget, ekonomisk plan . . . . . . . . . 32 Kontakt . . . . . . . . . . . . . . . . 32 13 Referenser . . . . . . . . . . . . . . . 33
6
1. Bakgrund 1.1. Nuläge Det är nu väl känt att textil- och modesektorn står för en betydande andel miljö- och resurshushållningsproblem, och att både produktion, transporter och konsumtion behöver ställas om till hållbarare system och mönster. I Regeringens uppdrag till Högskolan i Borås [1] att etablera en plattform för hållbart mode och hållbara textilier beskrivs denna problematik överskådligt, tillsammans med uppdraget att etablera en sådan plattform. Plattformen ska bygga på och verka för samarbete mellan aktörer i hela värdekedjan som arbetat med hållbart mode och hållbara textilier. Högskolan i Borås har redan en roll som en nationell arena för cirkulärt mode och hållbar textil [2], och det är därför ändamålsenligt att utveckla en plattform för sådan samverkan där. Naturvårdsverket har visat hur produktion och konsumtion av textilier kan kopplas till de globala hållbarhetsmålen och till nationella miljömål, som generationsmålet att till nästa generation lämna över ett samhälle, där de stora miljö problemen är lösta och kretsloppen resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen [3].
1.2. Problemställning Medvetenheten ökar om behovet av omställning till ett hållbarare samhälle, så även i textilsektorn. I företagen, särskilt i mindre företag (SMF), erfordras dock resurser och kunskapsuppbyggnad för det syftet. Kompetensutveckling behövs, avseende materialval, användning av kemikalier, ändamålsenliga affärsmodeller och rådande utveckling på området, liksom avseende sätt att inhämta information om
utvecklingen. Innovationsförmåga och utförarkapacitet behöver stärkas och tillhörighet till relevanta nätverk uppmuntras. Eventuellt behövs insikt om organisations förändringar och annorlunda finansieringsmodeller.
1.3. Regeringsuppdraget Högskolan i Borås utvecklar för närvarande en regional plattform, Body & Space, för cirkulärt mode och hållbar inredning. Regeringsuppdraget anger att denna ska utvecklas till att bli en nationell plattform för hållbart mode och hållbara textilier. Den ska också ha en internationell utblick. Väsentliga element i plattformens verksamhet är därför att främja samarbete och samverkan mellan olika aktörer för hållbarhet i hela den textila värdekedjan och att ta hjälp av och nyttiggöra utbildning, forskning och innovation. I uppdraget pekas också på möjligheter att ta fram nya, hållbara affärsmodeller och att minimera sektorns användning av miljö- och hälsoskadliga kemikalier. Plattformen ska bland annat bidra till att målen i Agenda 2030 [4] uppfylls för textilsektorns del, och att det svenska näringslivet inom området förbättrar sin konkurrensförmåga och betraktas som föregångare inom hållbarhet och cirkulär ekonomi i ett internationellt perspektiv.
PLATS FÖR RUBRIK 7
”Nyskapande prototyper, produkter och tjänster för en hållbar värld”
8
2. Syfte Avsikten är att etablera en nationell arena för hållbart mode och hållbara textilier, som bidrar till att människors behov och värderingar är i samstämmighet med miljöhänsyn och god resurshushållning. I detta skede ska en plattform byggas upp, som sätter Sverige i framkant när det gäller utveckling av textil- och modesektorn i riktning mot hållbarhet och en cirkulär ekonomi.
På så sätt ska plattformen även verka för att uppnå de nationella miljömål och Agenda 2030-mål som berör textil och mode. Plattformen ska i samarbete med berörda intressenter, från näringsliv, akademi, institut och offentliga organ, uppmuntra och koordinera utbildning, forskning och innovation i syfte att stödja en miljömässigt hållbar utveckling. Områden i fokus är bland annat att utveckla nya affärsmodeller, att få produktion och övrig verksamhet fri från hälso- och miljöskadliga ämnen, att förbättra energieffektiviteten i sektorn och att överhuvudtaget främja en övergång till cirkulär ekonomi, d.v.s. modeller som resulterar i ett effektivt kretslopp av material, snarare än linjära processer som avslutas med något slag av kvittblivning.
Det bakomliggande regeringsuppdraget [1] anger följande uppgifter för en sådan plattform: • Att främja samverkan, samarbete och insatser för en miljömässigt hållbar värdekedja på textilområdet. • Att tillgängliggöra forsknings- och utvecklingsresultat för miljömässigt hållbar utveckling och utgöra en brygga mellan forskning och tillämpning.
Syftet är att skapa ett cirkulärt kretslopp för textil- och modesektorn enligt figur 1.
• Att främja hållbara affärsmodeller och förena miljö nytta med affärsnytta. • Att stärka de små och medelstora företagens arbete för att uppnå cirkulärt flöde och miljömässigt hållbar utveckling. •
Att minimera miljöbelastningar i produktionen.
Design av material Råmaterial
Produktion av material Design av produkter
RE
design produktion cycling
Distribution
Restavfall Konsumtion Figur 1 Cirkulärt kretslopp för textil- och modesektorn i ett värdekedjeperspektiv.
Producera produkter
9
I stället för traditionell idégenerering läggs inriktningen på en användarcentrerad innovationsprocess, där situationer och miljöer observeras och designexempel och prototyper tas fram och visualiseras så att idéer och koncept kan utvärderas med användarna. Detta sker i ”see-do-learn”sekvenser, en ansats som beskrivs närmare i avsnitt 5.3 nedan. För att en sådan plattform ska vara ändamålsenlig behöver särskilt tre egenskaper implementeras:
1. Kraft att attrahera flera slag av intressenter (magnet) Plattformen ska ha möjlighet och resurser för att knyta till sig intressenter för att dessa ska kunna dra nytta av såväl plattformen som av varandra och få draghjälp för nya metoder och modifiering av värdekedjor. Platt formen ska därigenom också bygga upp en tillit för att möjliggöra sådant samarbete.
2. Förmåga att se synergier och knyta samman intressenter (matchmaker). Att föra samman olika aktörer, som tillverkare, konsumenter, handel osv, och därvid identifiera möjliga synergikonstellationer och samarbetsmöjligheter, är en viktig uppgift för plattformen. Därigenom kan parterna ömsesidigt verka som katalysatorer för värdeskapande och för att implementera och utvärdera ny teknik och nya metoder.
3. Tillgång till en verktygslåda (toolbox). Verktygslådan innebär en infrastruktur med digitala verktyg, tekniska verktyg och designverktyg som på ett enkelt sätt möjliggör kommunikation, projekt och växelverkan mellan olika aktörer via plattformen.
10
11
3. Vision
Plattformen för hållbart mode och hållbara textilier är en effektiv resurs för företagens omställning till cirkulär ekonomi och för sektorn det självklara kunskaps- och samarbetscentret, som gör Sverige ledande inom miljö och hållbarhet. Inom 5 år är Sverige ett föregångsland för hållbar textil och hållbart mode. Många företag, såväl större som flertalet små och medelstora inom landets textil- och modesektor, har antagit metoder och mål för en cirkulär ekonomi och är i färd med att ställa om till en sådan. Samtidigt uppfylls successivt målen i Agenda 2030 och de nationella miljömålen. Den nationella plattformen för hållbart mode och hållbara textilier betraktas som det relevanta kunskaps- och samarbetscentret för hållbarhet inom sektorn. På lång sikt ska hela sektorn ha genomfört omställningen till en cirkulär ekonomi och hållbara lösningar, som inte tär i någon betydande omfattning på Jordens ändliga resurser. Plattformen fortsätter att ta fram och förmedla kunskaper och metoder för ständig förbättring inom sektorn.
12
4. Mål 4.1. Målgrupp Målgruppen för den nationella plattformen är bred och sträcker sig från näringslivet till politiken, instituten, akademin och samhället med dess konsumenter. Den primära målgruppen för projektet består av befintliga små- och medelstora företag (SMF) med koppling till textil och mode. Vidare är intressenter, såsom besluts fattare, myndigheter och offentliga upphandlare, viktiga i ett perspektiv där lagstiftning och beslut tas. Institut, NGOs,
universitet och högskolor bildar tillsammans nästa målgruppskategori. Konsumenter och influencers utgör ytterligare en viktig målgrupp och den sista och särskilt viktiga är studenterna – framtidens beslutsfattare. Hur målgruppen kan kategoriseras och hur förhållandet är mellan dess olika skikt åskådliggörs i figur 2. Figuren visar hur impulser och resultat från plattformen skapar intresse och sprider ringar på vattnet genom de olika kategorierna.
Be
s lu
e
Figur 2 Målgrupper kategoriserade och visade i olika skikt.
ar
l SMF nd a h ttare/ p Myndigheter / Offentliga up Insti olor tut / NG Os / Universitet och Högsk t s fa
Konsumenter / Influencers
Studenter - m re orgondagens beslutsfatta
13
4.2. Målområden
Det övergripande målet med den nationella plattformen för hållbart mode och hållbara textilier är att placera Sverige som en världsledande partner och förebild inom cirkulär ekonomi med minimerad miljöpåverkan a vseende textil och mode. I arbetet med att ta fram plattformens mål och strategier har vi utöver uppdraget och visionen även utgått från följande interna och externa frågeställningar: • Vad krävs för att bli en attraktiv och inspirerande nationell plattform som kan fungera som en förebild inom cirkulär ekonomi? • Vad krävs för att små och medelstora företag ska testa hållbara, cirkulära affärsmodeller? • Vad krävs för att vara en bro mellan forskning och utbildning och tillgängliggöra resultat för att skapa innovationer och resultat? • Hur ökar vi samarbetet mellan aktörer utmed hela värdekedjan? • Hur kan vi genom att samarbeta skapa förutsättningar för att minska miljöbelastningen i produktionen?
Inom ramen för föreliggande del presenteras valda mål områden och strategier. Utgångspunkter är uppdraget, plattformen ”Body & Space för cirkulärt mode och hållbar inredning”, visionen och de nämnda frågeställningarna. Det leder till två huvudkoncept för plattformens verksamhet,See-Do-Learn och kunskapsområden. See-Do-Learn, som beskrivs närmare i avsnitt 5.3, innefattar plattformens olika resurser och verktyg för att tilldra sig intresse och höja kunskaper och kompetens inom sektorn, för att möjliggöra innovationer genom idégenerering, utveckling, prototypframtagning, testning och utvärdering, och för att bistå i affärsmodellutveckling. Kunskapsområdena, som beskrivs närmare i avsnitt 5.4, utgör en grund för denna verksamhet genom att bevaka och analysera omvärlden, följa forskning och utveckling och förmedla kunskaper till See-Do-Learn-funktionerna.
14
4.3. Strategier och strategiska mål 2018-2022 Plattformen ska, vid uppbyggnadsperiodens slut, ha en verksamhet, som bland annat tillgodoser följande strategiska mål. • En attraktiv och välkänd samverkansplattform, som mötesplats och samlande kraft mellan forskning och tillämpning av cirkulär ekonomi. • Sektorns företag och organisationer ska få relevant information om hur de kan bidra till en mer hållbar textil- och modeindustri, med hänsyn till Agenda 2030 och Sveriges miljömål. • Ändamålsenligt samarbete mellan aktörer utmed hela värdekedjan för textil- och modeområdet. • Idégenerering av projekt och förslag för en finansiering av dessa. • Internationellt mer synliggjorda svenska forskningsoch utvecklingsresultat. • Tillgängliggjorda forsknings- och utvecklingsresultat för utvärdering och tillämpning. • Testade hållbara, cirkulära affärsmodeller som skapar affärsnytta. • Resultat och kunskap som bidrar till välgrundade beslut och policys för minskad miljöbelastning inom textil- och modeindustrin.
katalysator och en möjliggörare för sådan hållbarhet. Såväl nationella som internationella aktörer söker sig till plattformen för att inspireras, utbyta kontakter och få kunskap som möjliggör en hållbar tillväxt. För att en hel bransch ska kunna ställa om krävs att det finns ett forum där man kan mötas, dela erfarenheter och kunskap. Plattformen kommer att vara detta forum. Genom god kunskap om existerande forskning skapar och utvecklar vi en arena mellan akademi, forskning och näringsliv. Plattformen verkar för samarbete mellan partners i värdekedjan för att implementera hållbara, cirkulära design- och affärsstrategier i textil- och modebranschen. Genom att plattformen fungerar som en brygga mellan forskning, utbildning och tillämpning kopplas aktörer samman i nätverk för kunskap, lärande och handling. Ambitionen är att design för en cirkulär värdekedja blir praxis och används som strategiskt verktyg för textil- och modeföretag i deras affärsutvecklingsprocesser i syfte att skapa lönsamma, cirkulära flöden. Genom plattformen kommer hållbara, cirkulära affärsmodeller för affärs- och miljönytta att testas. Vidare ska plattformen skapa förutsättning för att implementera dessa nya affärsmodeller.
• Metoder för kontinuerlig identifiering av hinder samt förslag till lösningar för en hållbar textil- och modeindustri.
Gemensamma insatser stärks, på nationell såväl som på internationell nivå, på väg mot en cirkulär och biobaserad ekonomi som skyddar och förbättrar miljön. Genom arbetet skapas förutsättningar för ett samhälle som generar tillväxt på ett sätt som är hållbart inom ramen för Jordens begränsningar.
Strategin för den nationella plattformen för hållbart mode och hållbara textilier innebär att den ska fungera som en
Intressant och framstående forskning och utvecklings resultat på området cirkulär ekonomi och hållbarhet kommer
15
att synliggöras på ett sätt som attraherar och utvecklar aktörer i hela värdekedjan. Resultaten kommuniceras såväl nationellt som internationellt och kommer därmed till nytta för den globala textil- och modeindustrin. För att möta våra stora samhällsutmaningar och stärka Sveriges konkurrenskraft behövs ökat samarbete mellan universitet, industri o ch samhälle i stort. Plattformen kommer att visa på verktyg och metoder för genomförbar hållbar produktion och cirkulära affärsmodeller. Väl sammansatta grupper utifrån kompetens, nationell spridning och samarbetsmöjlig heter skapar dynamik och drivkraft för en hållbar textil och modeindustri, nationellt och internationellt. Plattformen ska vara en attraktiv och inspirerande mötes plats för aktörer, som vill bidra till att Sverige går före i omställningen till en hållbar textil- och modesektor.
4.4. Operativa mål 2018-2019 Plattformens två huvudkoncept, See-Do-Learn och kunskapsområdena, kommer att ha följande mål för sina respektive verksamheter.
See-Do-Learn • En uppbyggd och synliggjord kommunikation genom webbplats, sociala medier och andra kanaler. • En inrättad helpdesk med en supporttjänst. • Fyra ”Textile Challenge”-seminarier och projekt enligt 6.1. • En internationell ”Design for Textile Futures”konferens enligt 6.1.
• En ”Big Do”-aktivitet enligt 6.1. • Tre ”Exposé”, utställningskoncept, enligt 6.1. • Uppbyggd DO-tank som miljö för innovationsledning och prototypframtagning. • Minst 15 företag som provat ”Framstegsmodellen”, enligt 6.5.
Kunskapsområdena • Genomlysning av de globala målen relaterat till textiloch modebranschen. • Genomarbetad struktur för samverkan med myndigheter och finansiärer för projekt. • Struktur och metoder för omvärldsbevakning. • Etablerade kunskapsgrupper för att inventera kunskap, satsningar och pågående projekt. • Minst fem projekt initierade inom kunskapsgrupperna. • Minst fem exempel att uppmärksamma i See-funktionen. Resultat och konkreta exempel kommer att visas och spridas nationellt och internationellt. Plattformen kommer vidare att fungera som en katalysator, möjliggörare och accelerator för hållbar utveckling av textil- och modesektorn och dess värdekedjor. Arbetet via plattformen kommer att bidra till att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen och de globala målen i Agenda 2030. Särskild vikt läggs vid de många små och medelstora företagen.
4.5. Förväntade resultat och effekter I enlighet med de ovan beskrivna strategiska målen och plattformens operativa mål ges här en sammanställning av de konkreta resultat och effekter, som det kan förväntas att plattformen ska uppnå. Mätetal kommer tas fram vid uppstarten för att visa framgången under respektive punkt.
• Nya innovativa och konsumentinriktade affärsidéer baserade på återanvändning, redesign och serviceutveckling. • Fler tillverkningsprocesser och affärsmodeller som främjar en hållbar cirkulär ekonomi och leder till nya affärsmöjligheteter för textil- och modesektorn. Nya affärsmöjligheter som skapar förutsättning för ökad konkurrenskraft och ökad tillväxt för svensk textil- och modeindustri.
• Minskat behov av icke förnybara råvaror och en insikt om att värde kan skapas på andra sätt än genom materialförbrukning. • Förbättrad insyn och spårbarhet i hela textil- och klädselvärdekedjan. • Minimering av överproduktion. • Minskad klyfta mellan faktisk kunskap och konsumenters uppfattning och beteende. Detta skapar möjligheter för en mer hållbar textil- och modekonsumtion. • En omställning till giftfria och resurseffektiva kretslopp i en hållbar cirkulär ekonomi som leder till minskad miljöbelastning. • Stärkt samarbete kring miljömärkning och grön upphandling. • Bidra till att målen i Agenda 2030 uppfylls, särskilt mål 17 (övergripande), 6, 8, 9, 12 och 13.
18
5. Plattformens uppbyggnad 5.1. Översikt See avser att skapa medvetenhet kring affärsnyttan med hållbar utveckling och cirkulära processer.
Som det beskrivs i avsnittet om syfte ovan ska plattformen ha resurser för att tilldra sig intresse från många relevanta aktörer och ha förmåga att sammanföra dessa och initiera samverkan. Den ska även ha tillgång till en verktygslåda. För det erfordras en infrastruktur, som innefattar mötesplatser i reell miljö, på strategiskt viktiga platser i landet, och i digital miljö, såsom showroom och möteslokal, såväl som interaktiva webbsidor och webbtjänster, bra resurser för information, utbildning och marknadsföring och en genomarbetad strategi för plattformens roll och agerande.
Do står för att förverkliga en idé i form av framtagning av prototyper, tillfällen att demonstrera funktion, m.m., som visar på realismen i kretsloppsrelaterade projekt. Learn står för utbildning och kompetenshöjning inom området. Tre övergripande kunskapsområden bedöms vara av särskilt intresse i plattformens verksamhet:
Plattformens roll kan illustreras av en iterativ trestegsmodell, See-Do-Learn (se-gör-lär). Modellen ger ett perspektiv, som är centralt för plattformen och återkommer i alla dess delar.
• • •
Material, kemi och återvinning Produktdesign, produktion och teknik Affärsmodeller och konsumtion
Modellen för plattformen visar samspelet mellan See-DoLearn och de tre tematiska kunskapsområdena i ett designoch systemperspektiv enligt figur 3.
ers Systemp pektivet l / Kemi / Återvinn ing teria a M
o
/T ek
nsu m o
de
kti Figur 3 Modellen för plattformen och samspelet mellan de olika delarna.
Ko r/
du
n
lle
Pro
rn
Do
Lea
P ro d uktd esig n /
ti o n
See
är Aff
nik
D esig n p
e rs p e k t i v e t
sm
19
5.2. Infrastruktur Plattformen kommer att bestå av både fysiska, digitala och virtuella komponenter. Det ska finnas tillgång till mötesplatser i reell miljö och i digital miljö, såsom showroom och möteslokal, interaktiva webbsidor och webbtjänster och resurser för information, utbildning och marknadsföring. En särskild roll har den så kallade DO-tanken, som utgör en del i Do-konceptet (See-Do-Learn). Den har delvis byggts upp med flera samarbetspartner inom den regionala plattformen Body & Space och drar även nytta av existerande laboratorieresurser för exempelvis fibrer, trikå, väv, konfektion, färg och beredning samt tryck och media. Här kan företag få tillgång till plats, utrustning och kompetens för att ställa om till en hållbar försörjningskedja, innefattande design, materialval, produktion, distribution och affärsmodell.
5.3. See-Do-Learn-perspektivet Plattformen består av tre delar: See, Do och Learn och beskrivs enligt följande: See - proaktiv kommunikation är en essentiell del av plattformen. Kommunikationsdelen möjliggör och driver på intresse och medvetenhet för de övriga delarna i plattformen men är också ett viktigt sätt att påverka målgrupperna kring hållbarhet och cirkulär ekonomi. Kommunikationsdelen av plattformen kommer också sprida kunskap inom plattformen och säkerställa lärande, både internt i projektet och i kommunikationen med finansiärer, målgrupper och intressenter. Do - möjligheter, att genom innovation, design och prototypframtagning utveckla nya affärsmodeller. Detta är den verkställande delen av plattformen som i samverkan med projektrelevanta partners ska driva verksamhet, som på både kortare och längre sikt främjar företag och andra intressenter i fråga om hållbar textil och hållbart mode genom cirkulär ekonomi. Den ska utgöra en katalysator för utveckling i sådan riktning men också aktivt bereda vägen och växla upp processen. Nya idéer ska här få möjlighet att realiseras och konkretiseras och syftet är att gå från idé och design till att möjliggöra test, demo och prototypframtagning av idéer kopplade till cirkulära affärer. Learn - samordna och tillgängliggöra kunskap och erfarenheter. Detta är kunskapsbanken och den utbildande delen av plattformen. Utmaningen är att gå från en objekt
fokuserad linjär ekonomi till en funktionsfokuserad cirkulär ekonomi. I framtiden kommer man se på resurserna som ett lånat material där man äger funktionerna. Det handlar till exempel om att gå från objektsförsäljning till funktionsförsäljning. Ökad kunskap om cirkulär ekonomi med dess affärsmöjligheter ska skapa förutsättningar för målgruppen att implementera densamma genom exempelvis affärs modellsinnovation, produkt-, tjänste- och serviceinnovation. Tillsammans skapar detta förutsättningar för en omställning mot cirkulär och hållbar ekonomi i linje med klimatmålen.
20
5.4. Kunskapsområdena För att möta uppdraget och målsättningarna att svensk textil- och modeindustri blir en nationell och internationell föregångsbransch inom hållbar textil och hållbart mode samt att etablera en nationell plattform är det viktigt att arbeta med flera perspektiv, med sikte på samverkans aktiviteter och kunskapsuppbyggnad. Vi har identifierat tre kunskapsområden: •
Material, kemi och återvinning
•
Produktdesign, produktion och teknik
•
Affärsmodeller och konsumtion
Dessa områden är valda för att täcka den textila värdekedjan där alla aktörer ska kunna hitta tillhörighet. De globala hållbarhetsmålen och de svenska miljömålen som Natur vårdsverket prioriterat för textil och mode är i fokus. Kunskapsområdena skapar möjligheter till fördjupning och framtida samarbeten och projekt med fler aktörer i samverkan. För att knyta samman områdena löper system perspektivet och designperspektivet tvärs igenom som sammanlänkande trådar. På så vis skapas en textil- och modeindustri inom planetens gränser.
Material, kemi och återvinning
Produkt och design
Varumärke och transparens
De tre tematiska kunskapsområdena relateras till stegen i värdekedjan enligt figur 4. Genom god kunskap om forskningsläget skapar och utvecklar vi en arena mellan akademi, forskning och näringsliv. Väl sammansatta grupper utifrån kompetens, nationell spridning och samarbetspartners skapar dynamik och drivkraft mot en hållbar textil- och modeindustri, nationellt och internationellt. Under uppbyggnadsfasen görs en genomlysning av de globala målen, relaterade till textil- och modebranschen, och en struktur utformas som underlättar samverkan med myndigheter och andra intressenter och som möjliggör en effektiv omvärldsbevakning. För att skapa medvetenhet och intresse för plattformen ordnas informationsseminarier på olika platser i landet med företag, där omvärldsbevakning, nya resultat, utmaningar och möjliga aktiviteter presenteras och diskuteras.
Produktdesign, produktion och teknik
Material och kemi
Produktion
Figur 4 Tematiska kunskapsområden i värdekedjeperspektivet.
Affärsmodeller och konsumtion
Återförsäljare och distrubution
Användning /konsumtion
Återvinning
21
6. Plattformens verksamhet Verksamheten utformas i linje med de olika dimensioner som beskrivits ovan. Det gäller dels egenskaper hos plattformen, att fungera som magnet, matchmaker och verktygslåda, dels modellen See-Do-Learn och dels de tre definierade kunskapsområdena. Avgörande är den förstnämnda dimensionen, eftersom den definierar plattformens aktiviteter, avseende både See-Do-Learn och kunskapsområdena. Design ses som en grundläggande faktor, vilken avgör hållbarheten i produkter och system, genom utformning, materialval, användningsmöjligheter och utsikter till redesign. Alla plattformens delar måste samverka i ett systemperspektiv.
2018
2019
1. Textile Challenges Produkt och Design Varumärke och Transparens Material och Kemi Produktion Distrubution och Återförsäljare Användning och Konsumtion Återvinning 2. Design for Textile Futures 3. Big Do 4. Exposé
Figur 5 Översiktligt tidschema för de större eventen i See.
6.1. Magnet och matchmaker Fyra publika återkommande aktiviteter är centrala i plattformen: Textile Challenge, Big Do, Design for Textile Futures och Exposé. Figuren nedan illustrerar ungefär när i tid de olika aktiviteterna ska ske.
2020
2021
2022
2023
22
Vid varje ”Textile Challenge”, totalt sju stycken under perioden, presenteras och diskuteras de utmaningar som textil- och modeindustrin står inför för att nå Agenda 2030-målen. Varje ”Textile Challenge” startar med ett seminarium och berör ett av kunskapsområdena. Seminariet ska resultera i att Agenda 2030-målen har klargjorts, och det ska finnas förslag på genomförbara projekt, utmaningar, i enlighet med de mål som satts upp. Inbjudna talare och deltagare bör komma från olika delar av ”värdekedjan”, designers, forskare, ämnes- och branschsakkunniga m.fl. Vid varje ”Textile Challenge” kommer en utmaning att presenteras. Utmaningen har temat för seminariet som utgångspunkt och syftet är att den ska resultera i projekt. Genomförandet uppskattas att pågå runt två år. Tre internationella ”Design for Textile Futures”-konferenser kommer att ha ett större perspektiv än Textile Challenge- seminarierna och beröra övergripande frågor, som rör hållbart mode och hållbar textil och är av intresse för hela textil- och modeindustrin. Vid konferenserna lanseras de utmaningar som ska avhandlas under ”Big Do”-eventen, som följer ungefär sex månader senare. Under sensommaren år 2019, 2021 och 2023, innan studenterna börjar, genomförs en ”Big Do” vid Textilhögskolan i Borås. Big Do är en aktivitet, dit visionärer inom textil- och modeindustrin bjuds in att under en veckas tid använda den infrastruktur som finns vid Textilhögskolan för att skapa prototyper och på så sätt stimulera visionära designexempel och andra designaktiviteter, som främjar plattformens målsättning.
”Exposé” är ett designdrivet offentligt utställningskoncept inom plattformen, med syfte att presentera och tillgängliggöra visionära problemlösande exempel, bästa praxis och tendenser inom en cirkulär, hållbar textilsektor och tillhörande forskning. Öppenhet, experimentlusta och kunskapsutbyte kommer att vara centralt inom Exposé-konceptet. Teman som utställningarna bör beröra, beskrivna som hashtags, är exempelvis: #Imagination, #Agency, #Essentials, #Tech, #Care, #Reuse, #Fairness och #No Waste. Utställningarnas teman kan associeras med plattformens övriga aktiviteter – Textile Challenge, Design for Textile Futures och Big Do – och lyfta fram internationella förebilder inom den textila värdekedjan. Exposé består av upp till tre fysiska utställningslokaler i landet (Umeå, Borås, Stockholm), samt en ambulerande utställning som kan stanna till vid exempelvis Möbelmässan och Stockholm Fashion Week, men även vid konferenser och andra internationella sammanhang. En digital del kan även kopplas samman med den helpdesk, som beskrivs nedan. Utöver ovannämnda event kommer en helpdesk och supporttjänst att finnas kontinuerligt, avsedd att ge vägledning och information i textila hållbarhetsfrågor. Det är en kontaktpunkt med unik position att kommunicera och koppla samman bransch, akademi och enskilda. Syftet är att sammanföra goda initiativ, sprida kunskap och information, kartlägga viktiga frågeställningar och problemområden och ge underlag till förbättringar. Information, som erhålls om t.ex. tekniska problem, materialutveckling, design eller användarpreferenser, blir värdefull för planerings- och utvecklingsarbetet hos både plattformen och andra organisationer.
23
6.2. Verktygslåda Ett antal verktyg står till buds för att analysera och mäta utveckling mot ökad hållbarhet. Ett relativt etablerat sådant verktyg är Higg-indexet, ett självutvärderingsverktyg som är framtaget av Sustainable Apparel Coalition (SAC) och används för att utvärdera hållbarhet inom värdekedjor för skor, textilier och kläder. Verktyget omfattar hela den textila värdekedjan och utvärderar även möjligheterna för en produkt att fungera i cirkulära flöden. Nationella miljömålssamordnaren för näringslivet har utvecklat ”lathundar” för företag [5, 6], som vill påbörja ett strukturerat miljöarbete. Dessa verktyg kommer att vidareutvecklas och anpassas också till textil- och modesektorn med hjälp av bland annat Higg-index. Individuella kartläggningar av företag och värdekedjor med avseende på en hållbar cirkulär ekonomi kommer att göras. Kartläggningen innebär att processkartor tas fram tillsammans med varje företag. Relevanta verktyg, såsom Global Reporting Initiative’s Materiality Disclosure Service [7] och Higg-indexet, kommer att användas som grund i processkartläggningen. Denna ska visa ett nuläge, en analys om hur bäst effekt uppnås och ett önskvärt framtida läge. Det önskvärda läget ska sikta mot systemförändring med ett löfte om att med ökat engagemang ta steget från en linjär till en hållbar cirkulär modell. Kartan följer med företaget under hela transformeringen och fungerar som vägvisare för hur man på ett effektivt och enkelt sätt tar sig vidare mot målet. Modellen beskrivs mer i detalj under 6.5 nedan.
6.3. See-Do-Learn Modellen See-Do-Learn kan sägas vara en del av verktygslådan, där en rad aktiviteter, bland annat dem som nämns under 6.1 ovan, ska leda till insikter om varför och
hur en hållbarare verksamhet ska utvecklas. I ”See”-delen ingår omvärldsanalyser, överföring av forskningsresultat och bästa praxis, växelverkan med kunskapsområdena och olika informationsinsatser via seminarierna, webbsidor och webbtjänster, publikationer och konferensbidrag. ”Do” har sin tyngdpunkt i den så kallade DO-tanken, vilken utnyttjas gemensamt med Body & Space-plattformen. Det är här fråga om att förverkliga idéer och ”utmaningar” genom att möjliggöra prototypframtagning, provning och utvärdering, demonstrationsobjekt och andra utvecklingssteg på vägen till hållbara produkter och cirkulär affärsverksamhet.DO-tanken förmedlar tillgång till laboratorie resurser för såväl fibrer, trikå, väv, konfektion, färg och beredning, tryck och media, återvinning som e-handel och IT-stöd. Här kan företag få tillgång till plats, utrustning och kompetens för att ställa om till en hållbar försörjningskedja, innefattande design, materialval, produktion och distribution och även utveckling av affärsmodellen. Utrustning och resurser kan finnas på flera platser och hos olika partners kopplade till plattformen. ”Learn” betecknar det lärande som genereras av plattformen och deltagarna i projekten, DO-tanken, seminarierna och de olika samverkansformerna. Sådant lärande sker kontinuerligt under processen, och det förmedlas också som teknikspridning via plattformens informationskanaler, via vetenskapliga publikationer och sammankomster, via standardisering, via utbildning och medverkan i kurser.
24
25
6.4. Kunskapsområdena Kunskapsområdena ska utgöra en idégenerator, möjliggörare och katalysator för projekt där den textila värdekedjan samverkar för att implementera håll bara cirkulära design-, teknik- och affärsstrategier i textil- och modebranschen. Tillsammans med See-Do-Learn ska kunskapsområdena inspirera och bidra till kompetensutveckling och utbildning för plattformens intressenter. Genom samverkansprojekt som initieras mellan akademi, forskning, myndig heter, näringsliv och andra relevanta organisationer ska nya åtråvärda kund erbjudanden i linje med de globala målen skapas. Vi arbetar med en kontinuerlig omvärldsbevakning, bl.a. genom att lyfta intressant forskning och innovation, relevanta initiativ och projekt på området. Kunskapsgrupperna består av 5-6 representanter som leds av en grupp ledare. Representanterna har olika kompetens där en av dem står för designperspektivet, en för systemperspektivet och de övriga är sakkunniga inom kunskapsområdet. Det kan förutses att varje kunskapsgrupp har täta möten, och a lla kunskapsgrupperna träffas gemensamt cirka en gång i kvartalet.
26
6.5.Framstegsmodell Progressionen och resultaten från arbetet mot de globala målen åskådliggörs i en processkarta, där de tre tematiska kunskapsområdena utvecklas i projekt med utgångspunkt i ett Textile Challenge-schema. Processkartan används som ett verktyg och en guide för företag. Modellen visar progressionen hur företagen, genom resultat från såväl ”Textile Challenge” som andra projekt, gör framsteg mot en hållbar cirkulär ekonomi. Processkartan, som schematiskt har fyra steg, visas i figuren nedan med nivåerna: 1.
Utmaning antagen (Challenge taken on)
2.
Utmaning under utveckling (Challenge in process)
3.
Utmaning utvärderad (Challenge assessed)
4.
Utmaning implementerad (Challenge implemented)
Challenge taken on
Challenge in process
Material Kemi Återvinning
Produktdesign Teknik Produktion
Affärsmodeller Konsumtion
Figur 6. Processkarta, som visar den beskrivna modellen, och där deltagarnas progression kan markeras.
Challenge assessed
Challenge implemented
27
7. Organisation, konsortium 7.1. Organisationsstruktur
Koordinatorernas ansvar är uppdelat på See-Do-Learn och kunskapsområdena, där de fungerar som arbetsledare, sammankallande till möten och ansvarar för rapportering av plattformens progression.
Organisationen kommer bestå av en plattformsledning, en styrgrupp, en internationell rådgivande grupp och alla intressenter.
Organisationen kommer att bestå av följande:
7.2. Roller och ansvar
•
En plattformsledare
Ledningsfunktionen är en av de administrativa hörnstenarna, som ska se till att plattformen och dess aktiviteter genomförs enligt plan. Plattformen kommer att ledas av en plattformsledare och två koordinatorer. Tillsammans med tre gruppledare utgör de plattformens ledning och ska ha huvudansvar för det dagliga operativa arbetet. Detta inkluderar ansvar och ledning för plattformen och dess olika aktiviteter, administration, rapportering, uppföljning och löpande utvärdering. Plattformsledaren är ytterst ansvarig och är sammankallande till styrgruppsmöten.
•
Två koordinatorer
•
Tre gruppledare för respektive kunskapsgrupp
•
En kommunikatör
•
En ekonom
•
Gruppdeltagare från olika huvudpartners
Styrgrupp
Nära samarbete och gemensamt resursutnyttjande kommer att ske med Body & Space-plattformen.
Operativ organistation
Intressenter
Plattformsledare See-Do-Learn koordinator
Do
See
Learn
Plattformens roll som arena Kontakter med företag, myndigheter och andra intressenter
Kunskapsområden koordinator
Utnyttjas gemensamt med Body & Spaceplattformen
Material / Kemi / Återvinning Gruppledare 1 Produktdesign / Produktion / Teknik Gruppledare 2
Affärsmodeller / Konsumtion Gruppledare 3
Internationell rådgivande grupp
28
7.3. Styrgrupp
7.4. Partners
Plattformens styrgrupp kommer att ha till uppgift att säkerställa att plattformens syfte, mål och strategier uppfylls, att kvalitetskriterier, regelverk och lagar efterföljs samt att avvikelser i bl.a. tidplaner och budget hanteras på ett ändamålsenligt sätt. Styrgruppen ska aktivt ta del i och följa projektets aktiviteter, resultat, uppföljningar och utvärderingar. Följande organisationer är identifierade och lämpliga att ingå i styrgruppen:
Ett antal organisationer har identifierats som potentiella partners i plattformens uppbyggnad och verksamhet med resurser och kompetens. Det kan avse medverkan i kunskapsområdena och tillhörande grupper och nyckel roller i See-Do-Learn-modellen med bland annat väsentliga resurser i DO-tankens verksamhet.
•
Teko, Sveriges textil- och modeföretag (ordförande)
•
Smart Textiles/Science Park Borås
•
Science Park Borås
•
Högskolan i Borås
• Modeföretag •
Textilföretag – IKEA of Sweden
•
Swedish Fashion Council
•
Södra Älvsborgs Sjukhus
•
RISE (inkluderat fd. Swerea IVF)
•
Chalmers Tekniska Högskola
•
Teko, Sveriges textil- och modeföretag
•
Svensk Handel
•
Swedish Fashion Council
•
Stockholm Fashion District
•
Marketplace Borås
•
Svenska Institutet
•
Visit Sweden
•
RISE (inkluderat fd. Swerea IVF)
•
Wargön Innovation
De här akademierna avser vi särskilt samverka med: •
Umeå Universitet
•
Kungliga Tekniska Högskolan
•
Chalmers Tekniska Högskola
•
Lunds Universitet
•
Malmö Högskola
De här myndigheterna kommer vi ha en nära dialog med: • Naturvårdsverket • Kemikalieinspektionen • Konsumentverket
29
7.5. Identifierade internationella aktörer Ett antal inflytelserika internationella aktörer föreslås ingå i nätverket för samråd i fråga om kunskapsområden och plattformens verksamhet. Följande är exempel på representativa sådana kontakter. • ECAP • WRAP • SAC •
Fashion for Good
•
Fashion Revolution
•
Ellen McArthur Foundation
•
Made by
•
Circle Economy
•
Global Fashion Agenda
• Euratex •
ETP-FTC (European Technology Platform)
• Autex • Textranet • Regiotex
30
8. Information, kommunikation och rapportering I syfte att informera och utbyta erfarenheter om platt formens uppbyggnadsskede och bidra till att etablera den kommer en mer detaljerad kommunikationsplan att sammanställas. Avsikten är att plattformen ska tilldra sig stort intresse från breda målgrupper bland företag, branschorganisationer, utbildnings- och forskningsorgan, berörda myndigheter och andra offentliga organ. Traditionella kanaler kommer att användas för att informera om plattformen och dess utveckling, som webbsidor, sociala
medier, notiser och artiklar i relevanta tidskrifter och tryckt informationsmaterial. En rapport över plattformens syfte, uppbyggnad och förutsedda utveckling kommer att publiceras mot slutet av uppbyggnadsperioden. Då plattformen är klar att tas i användning kommer, som nämnts under avsnitt 5.4, en serie workshops och seminarier att anordnas.
9. Tidplan 2018 ID 1
Aktivitet
2020
2021
2022
2023
Uppbyggnadsfas
2
Uppstart
3
Kvalitetsplan
4
Riskanalys
5
Kommunikationsplan
6
Sammansätta kunskapsgrupper
7
Utveckla arbetet inom kunskapsgrupperna
8
Utveckla See-konceptet
9
Utveckla Do-konceptet
10
Anpassa DO-tanken
11
Utveckla Learn-konceptet
12
2019
Qtr2 Qtr3 Qtr4 Qtr1 Qtr2 Qtr3 Qtr4 Qtr1 Qtr2 Qtr3 Qtr4 Qtr1 Qtr2 Qtr3 Qtr4 Qtr1 Qtr2 Qtr3 Qtr4 Qtr1 Qtr2 Qtr3 Qtr4
Infoseminarier
13
Driftfas
14
Textile Challenges
15
Produkt och Design
16
Varumärke och Transparens
17
Material och Kemi
18
Produktion
19
Distribution och Återförsäljare
20
Användning och Konsumtion
21
Återvinning
22
Företagens arbete med challenges
23
Design for Textile Futures
24
1
25
2
26
3
27
Big Do
28
1
29
2
30
3
31
Exposé (9 tillfällen)
32
Möten kunskapsgrupper
04-11 04-15 04-13 08-15 08-15 08-15
31
10. Kvalitetssäkring I samband med uppbyggnaden av plattformen definieras en kvalitetspolicy och utvecklas ett kvalitetssäkringssystem, som har syftet att säkerställa att plattformen verkar enligt god praxis, med opartiskhet, väl fungerande dokument-
styrning, tillfredsställande IT-säkerhet, adekvat kompetensutveckling och rutiner för ständig förbättring. Det förutses inte behov av certifiering av ett sådant system, men rutiner för avvikelsehantering, auditering m.m. kommer att tas fram.
11. Riskhantering Att genomföra projekt innebär alltid olika former av risker, som behöver identifieras, bedömas och kontrolleras. Vid projektstart kommer därför en riskanalys att genomföras, som ska visa hur identifierade projektrisker kommer att bemötas.
• Välfungerande kommunikation, inklusive risk kommunikation.
Exempel på sådana risker är följande:
•
Adekvat kvalitetssäkring.
•
Beredskap för konflikthantering.
•
Att ta tillvara återkoppling från intressenterna.
•
Nyckelpersoner slutar eller kan inte rekryteras.
•
Tidplanen inte realistisk.
•
Budgeten inte realistisk.
•
Intresset mindre än förväntat.
•
Satta resultatmål nås inte.
•
DO-tanken förmår inte möta behovet.
•
IT-säkerhet och sekretess.
•
Målen är ofullständiga.
•
Målgruppen saknar intresse eller förkastar metoder.
•
Målgruppen fullföljer inte projekt (challenges).
•
Målgruppen har orealistiska förväntningar.
•
Konflikt med målgruppen.
•
Innovationsgraden är för låg.
•
Verktygslådan ofullständig.
•
Kvalitetsbrister i plattformens verksamhet.
Riskhanteringen bygger till stor del på att projektledning och projektdeltagare är medvetna om vilka huvudsakliga risker, som projektet kan föra med sig. Exempel på förutsättningar för riskkontroll kan vara följande: •
Klara ansvarsförhållanden.
• Säkerställande av kompetens i utförandet av olika moment i projektet.
•
Uppbackning och redundans vid kritiska moment.
• Konsekvent uppföljning av händelser och ekonomiskt utfall.
32
12. Budget, ekonomisk plan 2018
2019
2020
2021
2022
Summa
Plattformsledning och See-Do-Learn
2 550 000
3 150 000
2 800 000
3 150 000
3 150 000
14 800 000
Kunskapsområdena
3 700 000
3 700 000
4 000 000
3 300 000
3 300 000
18 000 000
Kommunikation
1 600 000
1 000 000
1 000 000
1 400 000
1 400 000
6 400 000
Övriga kostnader
150 000
150 000
200 000
150 000
150 000
800 000
8 000 000
8 000 000
8 000 000
8 000 000
8 000 000
40 000 000
12 000 000
12 000 000
12 000 000
Nationella plattformen för hållbart mode och hållbara textilier
Summa Annan finansiering direkt kopplat till plattformen och DO-tanken Body & Space, Re:textile mfl.
Kontakt Björn Brorström, rektor Högskolan i Borås, bjorn.brorstrom@hb.se Erik Bresky, VD Science Park Borås, erik.bresky@hb.se Susanne Nejderås, verksamhetschef Smart Textiles, susanne.nejderas@hb.se
Hemsidor www.hb.se www.hb.se/textilhogskolan www.scienceparkboras.se www.smarttextiles.se
33
13. Referenser [1] Regeringen, Uppdrag att etablera plattform för hållbart mode och hållbara textilier, 2018-04-12. [2] Nejderås, S. m.fl., Arenan för cirkulärt mode och hållbar textil, Science Park, Borås, 2018. [3] Naturvårdsverket, skrivelse NV-06147-14, Förslag om hantering av textilier – redovisning av regerings uppdrag, 2016.
(www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/regeringsuppdrag/2016/ redovisade/redovisning-regeringsuppdrag-hantering-textilier-2016-09-26.pdf, åtkomst 2018-09-15)
[4] Agenda 2030, Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development, Resolution adopted by the General Assembly on 25 September 2015, Förenta Nationerna A/RES/70/1.
(www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/RES/70/1&Lang=E, åtk. 2018-09-18)
[5] Att påbörja ett strukturerat miljöarbete i handelsföretag, 2016. (sverigesmiljomal.se/contentassets/4704d703d58b4496b109bf1c7ffc9180/lathund-handelsforetag.pdf, åtkomst 2018-09-13) [6] Att påbörja ett strukturerat miljöarbete i tjänsteföretag, 2016. (sverigesmiljomal.se/contentassets/4704d703d58b4496b109bf1c7ffc9180/lathund-tjansteforetag.pdf, åtkomst 2018-09-13) [7] GRI 301, Materials, 2016, GRI Standards, Amsterdam.
(www.globalreporting.org/standards/gri-standards-download-center/?g=55a07ddd-435e-47c3-b3ff08a95b989cac, åtkomst 2018-09-13)