1866 MAGASIN FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS #2/2013
framgångens faktorer Näringslivet kan lära av idrotten
arena för nytänkande Hållbarhetsfokus på hel stadsdel
KARIN M EKSTRÖM OM KONSUMTIONSVANOR, GLASKONST och HATTAR
GLASKLAR FORSKARE
Visioner som blir verklighet För två år sedan kom det allra första numret av 1866. I bildreportaget fick läsarna inblick i den spännande visionen för Simonsland, ett gammalt slitet fabriksområde i hjärtat av Borås, rakt över gatan från högskolan. Tanken var att väcka det nedgångna och uttjänta området, som blivit något av en skamfläck, till liv igen. I mars 2011 togs de första spadtagen och ungefär ett och ett halvt år senare sjuder lokalerna av kreativet. Fabrikskänslan har bevarats i form av ruffa betongytor och takhöjden är rejäl, vilket ger en känsla av rymd. En modern mötesplats har växt fram i form av Textile Fashion Center. Vi har kikat in bakom den stilrena fasaden med det karaktäristiska sågtandstaket. I det här numret av 1866 får du en glimt av hur resan sett ut, och om du har möjlighet, gör ett besök och se det fantastiska resultatet. Textilhögskolan flyttade in i sina nya lokaler i Textile Fashion Center efter sommaren och äntligen har högskolan fått ett samlat campus. I en annan del av Borås hittar du stadsdelen Norrby. Delar av området är i dag obebyggda och tanken är att använda stadsdelen som ett levande labb. Med stöd av VINNOVA ingår högskolan i ett partnerskap som tillsammans med invånarna hoppas kunna skapa det nya Norrby. Hållbar stadsutveckling är ett ledord för projektet med energieffektiva hus, arbetstillfällen, mötesplatser och integration. En vision väl värd att ta del av.
entré
Jennifer Tydén,redaktör jennifer.tyden@hb.se
2
MAGASIN 1866
Ur innehållet
#2 2013
Den 1 augusti kunde Textilhögskolan flytta in i det som en gång var Svenskt Konstsilkes fabrik. Fotografen Anna Sigge har dokumenterat förvandlingen från förfallen industrifastighet till ändamålsenliga undervisnings lokaler.
I framgångsrika idrotts klubbar finns flera faktorer som arbetslivet skulle ha lika stor nytta av. Det visar studien Top Performance.
6
26
Hur kan man skapa arbets tillfällen, mötesplatser och integration i stadsdelen Norrby? Det ska Högskolan i Borås bidra till att ta reda på.
18
Att vid en stroke snabbt kunna skilja propp från blödning i hjärnan kan vara livsavgörande. Forskaren Fernando Seoane har fått medel för att verifiera sina forskningsresultat.
22
MAGASIN 1866
3
1866 MAGASIN 1866 Ett magasin från Högskolan i Borås med fokus på forskning. Ansvarig utgivare Annie Andréasson Redaktörer Jennifer Tydén, Ida Borenstein Kontakt kommunikation@hb.se www.hb.se/1866 Produktion Studio Desktop AB, desktop.se Tryckeri Elanders Papper 115 g Arctic volume white Upplaga 4 000 ex Omslagsbild Karin M Ekström Foto Lars Ardarve
MILSTOLPAR 1866 Tekniska Väfskolan grundas 1940 Västra Sveriges sjuksköterskeskola bildas 1948 Tekniska Väfskolan blir Textilinstitutet 1966 Förskollärarseminariet i Borås grundas 1970 Universitetskurser från Göteborgs universitet utlokaliseras 1972 Bibliotekshögskolan etableras i Borås 1977 Högskolan i Borås grundas 1980 Ekonom- och data utbildningar startas 1982 Textilinstitutet förstatligas och blir Institutionen Textilhögskolan 1989 Ingenjörsutbildningen startas 1991 Den kommunala handvävningsutbildningen blir en del av högskolan 1995 Högskolan får rätt att utfärda magisterexamen 1996 Professur i biblioteks- och informationsvetenskap inrättas 1999 Vårdhögskolan blir en institution vid Högskolan i Borås 2000 Första professors installationen 2004 Invigning av högskolans nya bibliotek 2007 Högskolan får rätt att ge utbildningar på masternivå 2010 Högskolan får rätt att utbilda på forskarnivå 2013 Textilhögskolan flyttar till nya lokaler i Textile Fashion Center
4
MAGASIN 1866
Högskolan i Borås i Bryssel Tillsammans med forskare inom områdena textil och mode och resurs återvinning var jag tidigare i höstas i Bryssel och presenterade vår forskning. Ett 15-tal personer hade hörsammat vår inbjudan och deltog i seminariet som hölls i Sverigehuset. Vi beskrev vår forskning och en intressant diskussion följde om områdenas relevans och inriktning. Det var en mycket givande eftermiddag. Vi kommer att presentera fler av våra forskningsområden i Bryssel under 2014 med syftet att sprida kunskap om Högskolan i Borås och vår verksamhet och samtidigt få goda råd avseende hur vi utvecklar vår forskning. EU:s forskningsbudget för 2014–2020, Horizon 2020, har en inrikt ning som stämmer väl med våra ideal, det vill säga studier av samhälleliga utmaningar, hållbar utveckling, innovationer i små och medelstora företag och innovationer i offentlig sektor. Horizon 2020 stödjer en flervetenskaplig ansats. Vi på Högskolan i Borås känner oss nästan utvalda. Men en viktig sak har jag lärt mig, nämligen att vetenskaplig excellens är grunden. Våra goda idéer och intentioner måste förenas med att vi är en del av eller driver nätverk med hög vetenskaplig kompetens. En ansökan till Horizon 2020 måste både bygga på ett utvecklat samspel med organisationer i vår omvärld, som ger förutsättningar för innovationer och förändring, och på hög vetenskaplig disciplinär kompetens. En ökad extern forskningsfinansiering krävs för att vi ska uppnå en bättre balans mellan utbildning och forskning och klara att forskningsanknyta vår utbildning, vilket är en viktig kvalitet. Finansiering från Horizon 2020 är en möjlighet för oss, en stor och viktig sådan. Björn Brorström,
ledare Rektor Högskolan i Borås
liet
Jan Björklund, utbildningsminister, vid invigningen av Textilhögskolans nya lokaler
foto anna sigge
kans foto regerings
HB högskolan i borås
”Textilhögskolan ligger i framkant”
Framtidens IT föds i Borås
Bäst på tillgänglighet Endast två av landets lärosäten, Högskolan i Borås och Umeå universitet, uppfyller alla Handisams krav på grundläggande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Det visar en ny enkätundersökning från Handisam där 33 högskolor och universitet jämförs.
10
miljoner fick rektor Björn Brorström ta emot av Gunnar Ivarsons stiftelse för att utveckla hållbart samhällsbyggande.
Cirkus Cirkör bjöd på en spektakulär show.
Fullspäckad invigning av Textilhögskolan Den tre dagar långa invigningen av Textil högskolans nya lokaler i Textile Fashion Center gick av stapeln i oktober. Cirkus Cirkör visade nummer från sin föreställning Knitting peace och utbildningsminister Jan Björklund invigningstalade.
Lyckat grepp i Bryssel Jakten på pengarna i EU:s nya ramprogram för forskning och innovation, Horizon 2020, har startat. I kassan finns 70 miljarder euro. Högskolan i Borås vill vara med i kampen och valde ett annorlunda grepp. Med ett seminarium i Bryssel den 17 september presenterades forskning med fokus på textil och resursåtervinning för utvalda politiker, forskare och tjänstemän.
– Det är här på Textilhögskolan framtidens textila produkter tänks fram, konstaterade han. På lördagen bjöds allmänheten in till ett fullspäckat invigningsprogram.
foto colourbox
Dåliga IT-system skapar frustration – och stora hål i plånboken. Att IT-företagen och deras kunder bättre förstår varandra tjänar alla parter på. Det var ett av målen med konferensen IT Service Management, som arrangerades av Högskolan i Borås i september.
2,4 miljoner till polymer forskning Högskolan i Borås beviljas 2,4 miljoner kronor till två forskningsprojekt inom polymerteknik. Det ena projektet handlar om att utveckla nya flamskyddade textila fibrer för att minska utsläppen av det giftiga ämnet brom i naturen. Det andra projektet gäller utveckling av lättviktiga armerings material till plastkompositer till bilindustrin.
Skolbibliotek i stöpsleven Skolbibliotekens förutsättningar har förändrats, bland annat på grund av ny lagstiftning, ny teknik och nya läroplaner. I en forskningsantologi beskrivs nu de aktuella rollerna för skolbiblioteken: vem som styr, hur de används och hur man kan utveckla verksamheten. MAGASIN 1866
5
sรถkes: vinnande recept 6
MAGASIN 1866
U
thålligt framgångsrika idrottsklubbar har god ordning på ekonomi och organisation i kombination med proffsiga förmågor och stark laglojalitet. Det är resultatet av den första delen i studien Top Performance, ett samarbete mellan Högskolan i Borås och Högskolan i Skövde. Nu ska forskarna gå vidare och studera hur arbetslivet kan dra nytta av kunskapen. Text Florence
Oppenheim
foto martin
– Uthållig framgång bygger på många olika faktorer som kombineras på ett skickligt sätt, säger Stefan Tengblad, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde som tillsammans med Margareta Oudhuis, professor i arbetsvetenskap vid Högskolan i Borås, driver forskningsprojektet Top Performance – Från sporthall till styrelserum. Forskarna har studerat ett antal framgångsrika föreningar med obrutna sviter i högsta serierna inom fotboll, handboll, ishockey och basket. De har intervjuat klubbrepresentanter på olika nivåer samt tränare och spelare. Och de fann ingen snabb lösning. – Att sparka tränaren eller byta ut spelare när det går dåligt är ingen lösning. Då är i stället enighet i ledningen viktig och att man vågar gå vidare och jobba långsiktigt, säger Margareta Oudhuis. Ett exempel är Elfsborgs If där tränaren Magnus Haglund inte hade det så lätt i början men sedan tog laget till sitt första SM-guld på 45 år 2006. Han stannade som tränare i Elfsborg i åtta år. De viktigaste faktorerna för framgång är enligt studien organisatoriska strukturer och processer kopplat till ordnad ekonomi, goda omvärldsrelationer och lagbygge, där kommunikativa ledare är ett tydligt inslag. – Om dessa faktorer saknas i ett lag eller inom arbetslivet kan det bli svajigt, säger Stefan Tengblad. Nya arenor visade sig också ha varit avgörande för flera av klubbarna. Det gällde även handboll och bas-
”Att sparka tränaren eller byta ut spelare när det går dåligt är ingen lösning”
karlsson
illustration
LI ROSéN
Stefan Tengblad och Margareta Oudhuis.
ket som har kunnat bygga in kringarrangemang som ökar intresset och intäkterna. Att ekonomin är viktig var kanske inte så förvånande, men pengar i sig ger ingen framgång. Däremot kan en god ekonomi skapa lugn vid tillfälliga svackor, till exempel att man kan ha råd att bryta ett dåligt kontrakt. – En av de viktigaste lärdomarna att ta med in i arbetslivet är nog den ständiga ambitionen att bli bäst och förmågan att skapa en miljö som gör det möjligt att prestera på topp. I klubbarna fanns ett positivt klimat och ett brinnande, utvecklingsdrivet och målinriktat engagemang som vi tror arbetslivet skulle behöva mer av, säger Margareta Oudhuis. ‹‹
Om studien Studien finansieras av VINNOVA, med Sustainable Performance AB som förvaltare. Det övergripande målet för forskarna är att hitta verktyg för organisationsutveckling.
MAGASIN 1866
7
hatten full med drivkraft
H
är är en kvinna som har nära mellan tanke och handling. Hon får saker gjorda, helt enkelt. Det går undan, såväl med att starta nätverk och forskningsprojekt som att rödfärga hus. Karin M Ekström är professor i företagsekonomi. Hon är också en mycket social person och som en röd tråd i hennes forskning går intresset för människor. Hon vill veta varför vi handlar eller inte handlar olika varor, vad som utmärker samlare och hur man kan locka nya besökare till konstmuseer. Och så har hon ett miljöengagemang. Därför är hållbarhet, återvinning och konsumtionskritik några av hennes käpphästar. Text Lena
8
MAGASIN 1866
M Fredriksson
Foto
Lars Ardarve
MAGASIN 1866
9
Karin M Ekström drivs av sin nyfikenhet och av att se resultat.
För Karin M Ekström verkar det falla sig helt natur ligt att agera snabbt, dra i trådar och förverkliga idéer. Hon bara gör det, så det är gjort, liksom. Sedan 2009 är hon professor i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring vid Högskolan i Borås, och vi träffas på hennes arbetsrum för en intervju. Hon berättar om sin karriär: att hon studerade till civilekonom på Linköpings universitet. Att hon efter ett års studier på Hull University i England började arbeta som revisor. – Mitt första jobb var på Arthur Andersens revisions firma i Stockholm, och jag brukar säga att det var min militärtjänst, säger hon. Det var mycket hierarkiskt och ett tufft men lärorikt arbete, där vi åkte ut till olika företag och gjorde revisioner. Tack vare ett stipendium från en Marcus Wallenberg- fond flyttade Karin M Ekström sedan till USA för att ta en MBA-examen (Master of Business Administra tion) på Washington State University. – Ååå, jag stortrivdes! Där fick jag också möjlighet att åka på en konferens och presentera en uppsats jag skrivit under utbildningen, och där träffade jag många av de forskare jag tidigare bara hade läst om. Det var väldigt inspirerande. När Karin M Ekström efter några år lämnade USA för en doktorandtjänst på Handelshögskolan i Göte borg, insåg hon att hennes forskningsinriktning, konsu mentbeteende, var ett ämne som knappt fanns i Sverige. Hon såg också att det behövdes fler arenor, där forskare från olika discipliner kunde mötas och bygga vidare på kunskaperna om konsumenter. Det är kun skaper som berör flera akademiska områden, som psykologi, sociologi och antropologi. Sagt och gjort, Karin drog igång ett nätverk som kallades FIK, Forskarnätverket för interdisciplinär kon sumtion. – Jag tror väldigt mycket på möten mellan männ iskor, det är då man kommer någonstans, säger hon. I FIK träffades vi och drack kaffe och diskuterade, och det var mycket högt i tak. Från början bakade jag fika bröd till träffarna, för vi hade inga pengar. Här bryter vi intervjun en stund för att diskutera hur fotograferingen ska gå till och vilka bilder som ska tas. Karin M Ekström har tagit med sig sin hattsam ling i en stor säck. Det är mest begagnade hattar som hon har köpt på sig på olika ställen genom åren. Vi förlorar oss i minnen hon har av de olika hat tarna. Som den ljusa basthatten, till exempel. Den brukade hon ha på sig i USA när hon körde omkring i sin stora, gamla Ford ”Harold” från 1967. – Den kändes helt rätt för det ändamålet. Men många av hattarna har jag faktiskt aldrig burit. FIK var det första i en rad med nätverk som har Karin M Ekström som upphovskvinna. Arbetet i FIK
10
MAGASIN 1866
gav till exempel idén till att starta Centrum för konsum tionsvetenskap, CFK, för att skapa ny kunskap om kon sumtion och konsumtionsmönster i en tvärvetenskaplig miljö. CFK fick under hennes tid som föreståndare eko nomiskt stöd från regeringen. Hon höll i trådarna i CFK tills hon kände sig säker på att det kunde leva vidare utan henne. Då släppte hon taget. En annan idé hon har förverkligat är att låta ekonomi studenter och designstudenter läsa en kurs tillsammans. Det var under tiden hon forskade och undervisade på Handels. Då undervisade hon även i marknadsföring och marknadskommunikation på HDK, Högskolan för design och konsthantverk. – Jag tyckte att de olika studentgrupperna behövde träffa varandra, så som designers och ekonomer träffas i arbetslivet, så jag gjorde en gemensam kurs för studen terna på Handels och HDK. Det var väldigt nyttigt för alla inblandade. Kursen handlade om smart förvaring och den gjordes i samarbete med Ikea. Något av stu dentprojekten visades senare på Möbelmässan. Den forskning Karin M Ekström doktorerade på hade en tydlig inriktning mot människor. Avhandling en beskriver hur barn påverkar familjens konsumtion och hur föräldrarna lär sig om olika produkter, teknik och miljö genom dem. Alltså om det inflytande som även vuxna barn har på föräldrarna. – De val vi gör i livet påverkas mycket av andra människor, och i synnerhet av familjen. Därför är det förvånande att så mycket av forskningen som rör kon sumentbeteende fokuserar på individer. Men det beror nog delvis på att det är svårt att hitta bra metoder för att studera familjers konsumtion. Under sin forskarbana har hon flera gånger återkom mit till studier av familjer och deras konsumtion. Ett projekt handlade om hur låginkomstfamiljer hanterar sin ekonomi. Det ledde till rapporten ”Det blir många nej”. – Det finns ganska lite konsumtionsforskning om fattigdom och låginkomsttagare, säger hon. Låginkomst familjer har ofta stor press på sig för att man vill att bar
nen ska kunna hänga med och konsumera på samma vis som andra barn. Det gör att föräldrarna ofta avstår från egen konsumtion för att kunna ge barnen mer. Detta är inget nytt, men något man inte kan bortse ifrån. Ny paus för att välja vilka hattar som ska vara med på bilderna. Det går kvickt. Karin M Ekström ringer sedan till några kollegor: – Hej, det är Karin. Kan du komma till mitt rum på en gång? Vi behöver hjälp med att hålla några hattarvid en fotografering. Inom någon minut står hon i en korridor med den ljusa basthatten på huvudet och flera andra hattar runt omkring sig. Några hjälpsamma kollegor ställer upp med hatthållning.
”Jag blir mer och mer kritisk till konsumtion” Att vi använder konsumtion för att uttrycka vår iden titet är uppenbart. Kläder, bil, mobiltelefon, bostad;allt påverkar den bild som vi själva och andra har av oss. – Jag blir mer och mer kritisk till konsumtion. Kon sumtionen innebär både möjligheter och upplevelser, men man måste också vara kritisk mot det. Det är pro blematiskt att människor bedöms utifrån vad de äger, eftersom människor har olika förutsättningar. Kon sumtionen både inkluderar och exkluderar. Unga kon sumenter i synnerhet kan känna en social press av att behöva konsumera som andra. Hon vänder sig mot att det anses som så viktigt att omge sig med ”rätt” föremål. – Titta bara på ett inredningsreportage – var är alla fula saker? Jag tror att den ensidiga fokuseringen på yta skapar mycket stress och press om att se ut som alla an dra eller att ha samma saker. För att inte tala om den miljöpåverkan som konsumtionsstressen medför. Det finns siffror som illustrerar hur köpandet har eskalerat på senare år. Till exempel ökade kläd- och skokonsumtionen i Sverige med 53 procent mellan 1999 och 2009.
mitt liv i hattar
1978 Studenten 1982 Cilvilekonom
1982-83 Studier vid Hull University, England
1985-86 Stipendium för MBA-studier vid Washington State U niversity i USA från Tekn. dr Marcus Wallenbergs fond för utbildning i inter nationellt industriellt företagande
1986 MBA- examen USA
MAGASIN 1866
11
Karin M Ekström 12
MAGASIN 1866
Ålder: 54 år Bor: i Borås Familj: ja Fritid: natur, konst och musik Gillar: god mat Gillar inte: högfärd Har: en samling med hattar i olika stilar, de flesta köpta second hand. Samlar också på glas. Skulle vilja ha: får och bin Kan: rödfärga hus, det gjorde jag senast i somras på landet. Läser: Allt, både fack- och skönlitteratur. Senast läste jag Capital av John Lanchester, en skönlitterär bok om London. Drivkrafter: nyfikenhet och att se resultat. Jag kan inte sitta på ett möte utan att fundera på vad det ska resultera i. Vill: att forskningen ska komma samhället till gagn. Det jag gör måste vara intressant för fler än mig.
– Detta beror bland annat på att vi har levt i ett sam hälle med ökade ekonomiska resurser, billiga kläderoch en växande modemedvetenhet, där det har varit mycket fokus på ”Fast Fashion”, alltså att modet bygger på en kontinuerlig ström av nya kollektioner. Jag vänder mig mot det här köp och släng-idealet och tycker att även producenterna har ett ansvar. Kan man i stället uppgra dera eller återanvända varorna på något sätt? Exempel vis mobiltelefoner som kontinuerligt lanseras i nya modeller.
Studien av textilinsamling på Gekås i Ullared går ut på att förmå kunderna att ta med sig gamla kläder och andra textilier när de åker till varuhuset för att shoppa nya. Återvinningsprojektet Textilreturen har en fast in samlingsplats i Ullared, men även insamlingsboxar vid varuhuset. – Det tar tid att ändra människors beteende, men det är på gång. Konsumenterna blir mer och mer med vetna om miljön och inser betydelsen av att saker måste återanvändas.
Frågor om hållbarhet blir allt mer aktuella i många branscher nu, och när Handelns Utvecklingsråd utlyste pengar för forskning om ”Hållbar butik”, sökte Karin M Ekström anslag för tre delstudier i ett projekt om återvinning av textil. Det resulterade i en konsument studie om hur människor resonerar och agerar när de köper kläder och hur de gör sig av med kläder, en för söksverksamhet med klädinsamling på Gekås Ullared (i samarbete med Human Bridge) och ett nytt nätverk. Nätverket fick namnet NÅÅ, Nätverket för Åter användning och Återvinning av kläder och textil, och bildades 2011 av Karin M Ekström och hennes forskar kollega Nicklas Salomonson. Där diskuterar företag, myn dig heter och organisationer återanvändning och återvinning av kläder och textil. Sedan 2013 drivs nät verket av Textilhögskolan. – Jag känner starkt i hjärtat för detta. Vilket slöseri det är att slänga textilier i soporna! En studie visar att vi slänger åtta kilo per person och år, i stället för att åter vinna och återanvända. Det är ett enormt resursslöseri att bara elda upp det, och sedan går det ju åt extremt mycket vatten för att till exempel göra nya bomullstyg.
Ett annat steg för återvinning sker i november, då Karin M Ekström anordnar en internationell workshop på Högskolan i Borås om hur man minskar på avfalls mängderna. En av de doktorander hon handleder, Kam ran Rousta, undersöker hur folk i Borås sorterar sina hushållssopor. – Vi lever verkligen i ett överflöd. Jag blir upprörd när jag ser vad som slängs på återvinningsstationerna. Tänk bara på hantverket i gamla möbler. Jag förundras över att gamla saker har så litet ekonomiskt värde, även om de bär på en fantastisk hantverksskicklighet.
makeri/henrik dahlman
hattbild: franzéns hatt
Intresset för återvinning påverkas av miljöengage mang, men också av vilket värde råvaran har. Om det finns pengar i råvaran blir fler intresserade att finna lös ningar för återvinning. I dag finns det mer värde i textila material, vilket bidrar till att det ligger i tiden att åter vinna kläder.
1995 doktorerade i företagsekonomi “Children’s Influence in Family Decision Making; A study of Yielding, Consumer Learning and Consumer Socialization”
1996 lektor i företags ekonomi, Wallanders post-doc stipendium för tre år
Alla är vi nog medvetna om hur svårt det kan vara att skiljas från saker och ting. En del prylar betyder mer än andra för oss. Även det här är något som Karin M Ekström har forskat omkring i ett par olika projekt. I det ena intervjuade hon ett antal familjer om hur de gick tillväga när de skulle göra sig av med saker när de flyttade från villa till lägenhet. Det visade sig att alla fann det svårt att sortera bort saker, och att de flesta gjorde ut gallringen i olika etapper. Men även om det fanns före mål som man absolut inte ville skiljas ifrån, till exempel arvegods, blev utgallringen lättare för varje etapp. – Jag kan känna igen mig i det där. Även om jag tycker människor är mycket viktigare än saker, gillar jag att omge mig med vackra föremål. Jag har själv gjort mig av med en hel del i samband med olika fl yttar, och är nu för tiden mer eftertänksam när jag köper saker. Både för att jag vet hur jobbigt det är att göra sig av
1999 Deltog i ett SIDA-finansierat forskningsprojekt om matförsörjning i ryska hushåll. ”Hatten köptes i en hantverksaffär i Novgorod under det forskningsprojektet. Jag köpte den för att den är så vacker, men jag har bara använt den en gång hittills. Men det kanske blir fler till vintern...”
2001 docent i företags ekonomi. ”Jag bar hatten på en stor fest i Stockholm omkring år 2001 och då fick jag många uppskattande kommentarer. Jag är själv också mycket förtjust i den.”
2001–2008 föreståndare för C entrum för konsumtionsvetenskap, CFK
MAGASIN 1866
13
”Vilket slöseri det är att slänga textilier i soporna!” med dem, och på grund av de projekt jag har arbetat med: överflöd och textilåteranvändning. Prylar tar ju både plats och tid. Det andra projektet om relationen till ting handlar om rena motsatsen till minimalism: samlande. Här har Karin M Ekström studerat samlare i största allmänhet, och även specifikt fokuserat på de som samlar på glas. Hon blir extra intensiv och engagerad när hon berät tar om besöken hos glassamlarna, hur generöst de visade sina samlingar och berättade om dem. Det hon letade efter var deras drivkraft till samlan det. Den visade sig ofta bestå av sådant som n yfikenhet och livsglädje. Samlarna hade ett brinnande intresse och en passion för det de samlade på. – Samlare kanske ibland ses som nördar och som ma terialistiska, men det är ofta väldigt sociala människor. Och även om samlandet i sig är materialistiskt så ser jag det inte som negativt, för de har en relation till sina ting och ofta djup kunskap om sina föremål. Med tanke på den mängd hattar Karin M Ekström har, får nog även hon betraktas som samlare, om än i liten skala. Hon är också mycket förtjust i glashantverk, och det har gjort att hon har samlat på sig en del vackra glas, berättar hon. – Glas är ett fantastiskt material och ett så vackert hantverk! Jag har studerat och skrivit om konstglas och varumärkesbyggande. Och så har jag skrivit om glas ur privata samlingar i en bok som gavs ut i samband med en glasutställning på Smålands museum.
2005 Invald i Kungliga Vetenskapsoch Vitterhets Samhället i Göteborg
14
MAGASIN 1866
2008 Professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg 2009 Professor i företags ekonomi, inriktning marknadsföring vid Högskolan i Borås
2009 Invald i Måltids akademien (vald till ständig sekreterare 2012). Mössan är inköpt på Island.
Så vi stämmer träff på Glasets Hus i Limmared för att prata om glas och hantverk och för att få titta på vackra saker. Väl där vandrar vi runt bland gammalt och nytt glas, och fascineras av hur många olika varianter det finns och hur många användningsområden glas har och har haft. Installationen med hängande flaskor som tillverkats i Limmared ger perspektiv. I flaskorna finns brev där tidi gare glasbruksanställda har fått svara på vad glasbruket har betytt för dem. Vi stannar också till en stund hos de glasblåsare som demonstrerar sitt hantverk på museet. Karin går fram och tittar, pekar och frågar. Innan vi går därifrån har hon bytt mejladresser med glasblåsarna och kom mit överens om att träffas på Högskolan i Borås för att diskutera ett eventuellt samarbete. Nätverkande är aldrig fel. – Har du tänkt på att en samling kan bestå av nytto föremål som inte längre används, utan som sätts på en hylla för att de är vackra?, undrar Karin M Ekström. I vissa sammanhang ska föremålen vara slitna och ha pa tina, men i vissa sammanhang ska de inte ha en skråma. Det tycker jag är intressant. Ett projekt som hon håller på att starta just nu hör ihop med funderingar om föremål som ställs ut och visas upp. Projektet kom till utifrån nyfikenhet och en lust att veta mer, kombinerat med viljan att forsk ningen ska vara nyttig för andra människor. Hon ska undersöka hur konstmuseer gör och kan göra för att locka besökare. – De måste ju göra en avvägning mellan hur mycket de satsar på att skaffa och ta hand om sina föremål och hur mycket de satsar på marknadsföring. Jag vill gärna veta hur man kan få nya grupper att börja besöka konst museer. Den glädje som finns i konstupplevelser vill jag sprida till fler, så det här känns verkligen som ett dröm projekt för mig! ‹‹
2011 Det Söder bergska Handels priset (tillsammans med Magnus Söderlund, Handelshögskolan i Stockholm)
2013 Besöksforskare på Victoria and Albert Museum i London under ett par veckor. ”Den här hatten är en av mina favoriter. Jag såg den i en affär i USA för över 20 år sedan och det var kärlek vid första ögonkastet. Men jag har aldrig burit den.”
Mode på världsturné Textilhögskolans modedesignstudenter tar sin examensvisning, EXIT, ut i världen. Efter visningen i Borås i slutet av maj visas de prisade kollektionerna på modeveckorna i Stockholm, London och Shanghai. Designern bakom bildens kreation heter Emelie Ahlnér. foto henrik bengtsson
MAGASIN 1866
15
Ny i juryn för Debutantpriset I år blev Martin Hellström, prorektor vid Högskolan i Borås, ny medlem i juryn för Borås Tidnings Debutantpris. – Priset delas ut av Borås Tidning i samverkan med Högskolan i Borås. Jag tillfrågades under våren när en plats i juryn blev vakant, förmodligen för att jag är litteraturvetare med många års undervisning och forskning i bagaget, säger Martin Hellström.
Goran Puaca, doktorand, som disputerat med avhandlingen Educational choices for the future. A sociological inquiry into micro-politics in education.
Två miljoner till projekt inom företagsekonomi Christina Mauléon, universitetslektor i företagsekonomi, har beviljats nästan 2,2 miljoner kronor i forskningsstöd. Pengarna kommer från det statliga forskningsrådet Forte till forskning inom organisation och ledarskap. Projektet heter ”Användningen av ledningssystem och nyckeltal för organisering och kontroll: En studie i hur dessa tolkas och ageras i praktiken med konsekvenser för individ, organisation och samhälle”.
Första svenska medlemmen i iSchools
Forskning kring grafen
Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås har blivit medlem i den internationella organisationen iSchools. Organisationen främjar utbildning och forskning inom det informationsvetenskapliga fältet. – iSchool-medlemskapet ger möjligheter för såväl studenter, forskarstuderande och forskare, till mobilitet, säger AnnSofie Axelsson, prefekt vid institutionen.
Shayesteh Haghighatpanah, doktorand på Högskolan i Borås, disputerade den 23 september med sin avhandling om datormodellering av hur ämnet grafen och kolnanorör växer fram. På sikt kan hennes forskning användas för att till exempel tillverka textila fibrer som är mycket starka och som skulle kunna leda elektricitet eller användas för uppvärmning av exempelvis bilsäten.
foto johanna avadahl
Martin Hellström
ngtsson foto henrik be
HB foto klas svensson
högskolan i borås
”Kraven är orimliga. I dag ska du redan på högstadiet vara klar över vad du vill vara när du är 25–30 år”
På plats i Almedalen Högskolan i Borås var representerad under Almedalsveckan som startade den 30 juni. Flera personer ur högskolans ledning var på plats under veckans politikersammankomst på Gotland. Dessutom deltog forskare från högskolan kommer i olika panelsamtal och seminarier.
52 295 kvadratmeter totalt omfattar högskolans lokaler. 16
MAGASIN 1866
Kulturcentret i Shanghai
Högskolan tar plats i Shanghai Den 28 oktober invigdes ett nordiskt-baltiskt kulturcentrum i Shanghai. Syftet är att skapa en mötesplats för att sprida kunskap om vår del av världen till studenter och anställda vid University of Shanghai for Science and Technology. Dessutom är det en möjlighet för Högskolan i Borås och vår region att etablera sig i en av Kinas största städer.
foto veronica trépagny
borås boostar rwanda
B
ibliotekshögskolan har inlett ett samarbete med biblioteket på National University of Rwanda. Syftet är att universitetsbiblio teket där ska utvecklas till ett modernt forskningsbibliotek. Verktygen för att nå dit är doktorandutbildning, kortkurser och masterutbildning. Text och porträttfoto
Lena M Fredriksson
Den svenska delen av projektet leds av Veronica Trépagny, internationell koordinator på Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan. Hon är entusiastisk inför samarbetet. – Det är ett stort åtagande som sträcker sig över fem år, och vi ser nu över detaljerna i det vi ska göra, säger hon. Klart är att två anställda på biblioteket i Rwanda ska komma Veronica Trépagny till Borås som doktorander, och att vi ska utbilda sex masterstudenter i huvudsak på plats i Rwanda. Utbildningen görs till största delen på distans, förutom något b esök i Sverige och så kommer lärare härifrån att resa dit i vissa perioder. Kompetensen och resurserna på universitetsbiblioteket vid National University of Rwanda är redan nu förhållandevis höga, med exempelvis ett datalab och ett stort antal elektroniska resurser. – Men en kompetenshöjning kan leda till att personalens självbild stärks, och kanske även att andras förväntningar på biblioteket förändras. Vi vill att biblioteket ska bli en bättre resurs för forskare och studenter, eftersom ett starkare forskningsbibliotek också är bra för forskningskompetensen. Tanken är att Rwanda på sikt inte ska vara beroende av hjälp utifrån, utan att egna kompetenser ska utvecklas. Därför finns en
Huvudbyggnaden inne på universitetsområdet.
förhoppning om att projektet även ska bidra till uppbyggandet av ämnet biblioteks- och informationsvetenskap i Rwanda. När lärare från Högskolan i Borås är på plats i Rwanda för att undervisa masterstudenterna kommer hela bibliotekspersonalen att erbjudas kortkurser. Exakt vilka kurser som behövs är ännu inte bestämt, men det kan handla om sådant som informationsförmedling, hur man kan utnyttja digitaliseringen och hur biblioteket kan samarbeta med institutionerna på universitetet. Projektet ingår i ett omfattande Sidaprogram som redan har pågått i två femårsperioder och där flera svenska akademiska institutioner medverkar. Det var genom biblioteket på Blekinge Tekniska Högskola, som tidigare har deltagit i projektet, som Bibliotekshögskolan blev kontaktade om samarbetet. National University of Rwanda har under de tidigare projektperioderna byggt upp kompetens för egna masterutbildningar, och därmed har behoven av, och kraven på, ett välfungerande universitetsbibliotek ökat. Att delta i det här projektet är gynnsamt även för Högskolan i Borås, säger Veronica Trépagny. – Till exempel ger det oss vidgade vyer och inblick i vad som händer inom vårt område även i andra länder, säger hon. Detta kan bidra till att bredda vår utbildning och forskning. Och som internationell koordinator hoppas jag förstås att det ska inspirera fler av våra studenter att söka sig utomlands, för sådant är mycket berikande! ‹‹
MAGASIN 1866
17
stadsdel som levande labb
E
nergieffektiva hus, arbetstillfällen, mötesplatser och integration – hur kan man skapa det i en problemtyngd stadsdel? Det ska Högskolan i Borås bidra till att ta reda på. Inom ramen för ett regionalt partnerskap blir stadsdelen Norrby i Borås ett levande laboratorium för forskning och innovationsutveckling. text helena
lindh
illustration Borås Stad/Samhällsbyggnad
Norrby är i dag en stadsdel präglad av arbetslöshet, segregation och social utsatthet. Mellan Norrby och stadskärnan finns ett i princip outnyttjat och geografiskt attraktivt område, som tidigare var bebyggt med fabriker. Där, i Nedre Norrby, planerar Borås Stad att bygga nytt och samtidigt skapa integration med den befintliga stadsdelen. – Staden bygger. Vi som högskola har ett vetenskapligt uppdrag, som också omfattar utbildning och innovationsspridning, säger Martin Hellström, prorektor vid Högskolan i Borås. Förutom högskolan och Borås Stad är även Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP och Borås Energi och Miljö med i det partnerskap som med olika kompetenser och infallsvinklar ska bidra till utvecklingen i Norrby. De fyra parterna har sedan tidigare väleta-
Nedre Norrby är i dag ett obebyggt geografiskt attraktivt område mitt i centrala Borås. Området har alla möjligheter att genom det regionala partnerskapet bli en länk mellan det befintliga Norrby och stadskärnan.
18
MAGASIN 1866
blerade samarbeten. I somras beviljade Vinnova medel för att skapa en innovationsplattform, ett formaliserat samarbete för forskning och innovation kring Norrby. En viktig del i projektet är att samla kunskap och öka förståelsen för de människor som lever och verkar i Norrby och att utveckla lösningar tillsammans med dem. Att involvera medborgare och förena kompetenser från akademin, politiken och näringslivet är grunden för Living labs och Cultural Planning, två samhällsutvecklande metoder som genomsyrar projektet. Praktiskt sett är projektet uppdelat på sex olika arbetspaket, som svarar mot de utmaningar man identifierat. Ett paket ansvarar till exempel för materialfrågor, vatten och avlopp, ett annat för att utveckla affärs- och ägandemodeller, ett tredje för en mer energieffektiv livsstil och ett fjärde för inkluderande medborgarskap. Det finns även arbetspaket för att sprida resultaten från projektet och för metodutveckling, där Living labs och Cultural Planning ingår. I varje arbetspaket ingår personer från de olika samarbetsparterna. Tre paket leds av forskare från högskolan. Något som är särskilt intressant med Norrbyprojektet jämfört med många liknande projekt är att Borås är en medelstor svensk stad. Andra liknande utvecklingsprojekt återfinns ofta i storstäder. – De utmaningar vi hittar i Borås har motsvarighet i en rad europeiska städer av samma storlek. Det innebär att den kunskap och de lösningar vi hittar kan vara av stort intresse både nationellt och internationellt, säger Martin Hellström. På samma sätt som de olika parterna arbetar tvär-
En viktig del i projektet med att skapa det nya Norrby är att invånarna involveras så att man kan utveckla lösningar tillsammans med dem. Målet är en stadsdel med energieffektiva hus, arbetstillfällen, mötesplatser och integration.
sektoriellt, har även högskolan en tvärvetenskaplig ansats i projektet. Tidigare forskning inom hållbar stadsutveckling har tenderat att lösa ett problem åt gången – miljöproblem, social fragmentering eller bristande ekonomiska resurser. I det här projektet ska alla dimensioner av hållbar utveckling finnas med och inte ses som olika enheter utan som en integrerad helhet. – Norrby ger oss ett konkret utvecklingsprojekt, en arena där vi kan pröva våra olika kompetenser, säger Jenny Johannisson, forskare vid Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan och samordnare för hela högskolans insatser i plattformen. Hon ser en utmaning i att låta de olika forskningsområdena bevara det unika inom respektive fält, samtidigt som den mångdisciplinära dimensionen ska ge ett mervärde. Medlen från Vinnova ska användas till att under en tvåårsperiod bygga upp plattformen och utföra arbetspaketen. – Det är ett uttalat mål att innovationsplattformen ska växa och att vi ska söka medel för större projekt utifrån de idéer som kommer upp, säger Jenny Johannisson. Till Högskolan i Borås åtaganden hör en ny magisterutbildning i hållbar stadsutveckling och fler tvärvetenskapliga samarbeten. Där fungerar plattformen i Norrby som en bra grund att bygga vidare på. ‹‹
Fyra röster om högskolans roll
››
MAGASIN 1866
19
Vad kan högskolans forskning bidra med?
Kennert Orlenius, professor i pedagogik, leder arbetspaketet om inkluderande medborgarskap ”Tendensen till ökade klyftor mellan människor är ett jätteproblem i samhället. I det här projektet jobbar vi tillsammans för att ur olika perspektiv motverka segregation och verka för integration. Det omfattar allt från byggmaterial till entreprenörskap, mötesplatser och utbildning. Vid vår institution forskar vi bland annat om inkluderande medborgarskap. En del i det är barn, unga och utbildning. En annan del är Cultural Planning och en tredje del äldres livsvillkor. I det här projektet tar vi ett helhetsperspektiv. Jag kan till exempel bidra med mina tankar och kunskaper om inkludering. Tanken är att ett plus ett ska bli tre.”
Jenny Johannisson, lektor i biblioteks- och informationsvetenskap, samordnare för Högskolan i Borås insatser i projektet ”I den här första delen av projektet bygger våra insatser på den forskning vi har gjort tidigare inom till exempel Cultural Planning. Det är en metod och ett perspektiv där man ser ett behov av att integrera kultur i hela samhällsutvecklingen. Bibliotekshögskolans forskning är högst relevant i det vi ska göra i Norrby. För att öka medborgarnas möjligheter att påverka behöver de ha redskap för att vara delaktiga. Där är information viktigt, man måste veta hur man får rätt information för att kunna påverka. På sikt kan vår forskning inom detta område och om Cultural Planning få stor relevans för hållbar stadsutveckling, både i Norrby och överlag. Biblioteken är vår mest välbesökta kulturinstitution.”
20
MAGASIN 1866
Agnes Nagy, lektor i byggteknik, leder arbetspaketet om den biobaserade staden ”Det är rätt naturligt att Institutionen Ingenjörshögskolan är med när det handlar om att bygga eller renovera på ett resurseffektivt sätt. Vi bidrar med forskning och idéer inom till exempel konstruktionsteknik, energi system och komfortabel innemiljö. En idé är att bygga så mycket som möjligt i trämaterial, det har inte samma påverkan på miljön som andra byggmaterial. Genom det här projektet kommer vi inom högskolan närmare varandras ämnesområden. I byggutbildningen kommer vi till exempel att föra in den sociala dimensionen på ett tydligare sätt när det gäller hållbarhet.”
Rolf Solli, professor i företagsekonomi, leder arbetspaketet om värdeskapande och stadens nätverk ”Vi jobbar med tre delar i arbetspaketet, där vi från högskolan har tidigare forskning att bidra med. Den första är nätverken som skapas när man konstruerar en sådan här stadsdel. Det andra är hur man kan skapa boendeformer som finansieras på olika sätt, till exempel både bostadsrätter och hyresrätter, så att alla sorters privatekonomi får plats. Den tredje delen är arbetsplatsutveckling, hur man skapar förutsättningar för affärer och företagande som behöver finnas i ett bostadsområde. Att jobba tvärvetenskapligt är en förutsättning för det här projektet. Det blir trivialt att dela upp en stadsdel utifrån enstaka ämnen. På sikt kommer det här att ge oss ny kunskap.”
! e r a k s r o f j e H Min vardag
min favoritleksak
Mikael Jensen Är universitetslektor i pedagogik vid Högskolan i Borås. Doktorerade 2008 med avhandlingen “Kognitiv utveckling och låtsaslekens mysterier”. l Är utbildad barnskötare och fritidspedagog och har arbetat i barnomsorg och på skolor i flera västsvenska kommuner. l Har just skrivit ett läromedel om lekteorier, att använda i förskollärarutbildningen. l Tycker om klossar, som lego och kapla, för att de har så ospecificerade användningsområden. l l
”Ingen barnlek att lära sig låtsasleka” Mikael Jensen forskar om hur barn lär sig att leka låtsaslekar med andra barn och om hur kommunikationen i klassrum skulle kunna bli bättre och mer stimu lerande. Han gillar byggklossar och beskriver sig själv som en ”varför-människa”. Varför blev du forskare?
– För att jag vill strukturera, analysera och sammanfatta. Och för att jag är nyfiken av mig. I skolan var jag nog en jobbig unge som alltid frågade varför, men på universitetet kunde jag blomma ut just därför. Har du någon förebild i forskarvärlden?
– Ja, där kan jag nämna två. Den amerikanske psykologen Andrew Meltzoff, som har gjort banbrytande studier på barns imitationsförmåga och visat att den troligen är medfödd. Och utvecklingspsykologen MichaelTomasello, som bland annat har jämfört inlärningen hos apor med den hos människor, så att vi kan förstå vad som är speciellt för oss människor. Du forskar bland annat om lek – varför då?
– Jag började fundera på lek när jag arbetade på ett fritidshem, där barnen inte lekte särskilt mycket. Men när nya sexåringar kom dit, lekte de intensivt och fick med
min forskning på en skala 35%
Undervisning
30%
Examinationer och bedömningar
20%
Kompetensutvecklingstid
10% 5%
Administration
Handledning av studenter
sig hela övriga gruppen. Det var då jag blev intresserad av lekens förutsättningar. Vad är det mest förvånande du har upptäckt i din forskning?
– En sak som förvånade mig mycket händenär jag visade filmer av barn som lekte hund genom att krypa på alla fyra och
låtsasskälla. Treåringar som såg filmen och skulle berätta vad barnen på filmen gjorde, sa att ”de ropade”. De förstod inte att barnen lekte hund. Men för fyra- och femåringar var det helt självklart att barnen på filmen låtsades vara hundar. Vilka fördomar har du märkt att folk har om forskare?
– Barn brukar tro att forskare kan allt. Andra tycker att forskare är konstiga, pratar konstigt och tänker konstigt. Det stämmer nog ibland, för en del gör sig ganska svårbegripliga. Jag försöker att vara mer lättillgänglig, och hoppas att jag lyckas med det. Vad gör du på fritiden?
– Haha, som forskare har man inte särskilt mycket fritid! Jag skriver böcker om min forskning, till exempel. Men bortsett från det gillar jag film, musik och att vara i naturen. Det brukar jag också ägna mig åt och allra helst tillsammans med dem jag tycker mycket om. Vad gör du om tio år?
– Sannolikt samma saker som i dag. text och foto: lena m fredriksson
MAGASIN 1866
21
snabb analys av stroke
A
tt snabbt kunna skilja propp från blödning i hjärnan kan rädda både liv och hjärnfunktioner. Forskaren Fernando Seoane har fått medel för att verifiera sina, kanske livsviktiga, forskningsresultat. Samtidigt är han innovationsinspiratör i projektet NYFORSK vid Högskolan i Borås, ett uppdrag där han verkar för att fler forskningsresultat ska komma till nytta i samhället. text Helena
Projektet kommer att undersöka om metoden Electrical Bioimpedance Cerebral Monitoring kan användas för att fastställa vilken sorts stroke det handlar om.
22
MAGASIN 1866
lindh
Stroke är en av de vanligaste dödsorsakerna. De som överlever drabbas ofta av permanenta hjärnskador. För att minimera både dödsfall och skador krävs en snabb och korrekt diagnos. – I dag kan det ta timmar från det att patienten kommer in med stroke, tills man via röntgen ser om det är en propp eller hjärnblödning. Ju längre tid som går, desto större del av hjärnan går förlorad, säger Fernando Seoane, biträdande professor i medicinsk teknik. Vikten av att snabbt fastställa typen av stroke hänger ihop med behandlingen. En propp behandlas med blodförtunnande medel och en blödning med något som får blodet att koagulera. Att felbehandla genom att till exempel ge blodförtunnande till den patient som har en blödning i hjärnan kan få förödande konse kvenser. Fernando Seoane har fått medel från Innovations kontor Väst och från Kungliga Vetenskapsakademien för att i ett verifieringsprojekt undersöka om man kan använda metoden Electrical Bioimpedance Cerebral Monitoring för att fastställa vilken sorts stroke det handlar om. Metoden bygger på samma teknik som används för att mäta andelen kroppsfett hos en person. En svag
foto
anna sigge
ström sänds genom hjärnan och mäter motståndet. Eftersom olika typer av vävnader leder ström olika bra, går det enligt hypotesen att få fram vilken typ av stroke en patient drabbats av. Metoden har redan prövats på några få patienter. I verifieringsprojektet ska den testas på fler personer med redan fastställd stroke. Fungerar det på dem, är planerna att gå vidare med patienter med helt färsk stroke. Projektet genomförs i samarbete med Karolinska sjukhuset, Karolinska Institutet, Harvard Medical School och Massachusetts General Hospital. Förhopp ningen är att tekniken i framtiden ska finnas med re dan i ambulansen. I sitt uppdrag som innovationsinspiratör i NY FORSK, högskolans initiativ för att nyttiggöra forsk ningsresultat, stödjer han andra forskare att också ta nya initiativ till innovationer och entreprenörskap. Det kan handla om kurser, idéer eller att sammanföra forskarna med Inkubatorn i Borås. – Alla är inte födda med innovationsgener. Det vi gör är att hitta verktyg för forskarna så att deras forsk ningsresultat kan komma till nytta. ‹‹
NYFORSK Projektet NYFORSK står för Nyttiggörande av forsknings resultat och är Högskolan i Borås del i ett större projekt som pågår vid flera västsvenska lärosäten som alla ingår i Innovationskontor Väst. Varje institution har en så kallad innovationsinspiratör som tillsammans med projektledare, högskoleledning och Inkubatorn i Borås samarbetar för att nyttiggöra högskolans forskning. NYFORSK kan bidra med idéer, utbildningar och verktyg för att underlätta för forskarna att ta initiativ till innovation och entreprenörskap. Projektet bidrar inte med finansiering, men kan däremot hjälpa till att hitta finansiärer.
Fernando Seoane är innovationsinspiratör, vilket innebär att han försöker bidra till att fler forskningsresultat ska komma till nytta i samhället. Själv forskar han kring stroke och vikten av en snabb analys när någon drabbas.
MAGASIN 1866
23
efterfrågad kunskap
U
ndervisning i hållbar utveckling är högt prioriterat på Högskolan i Borås. Enligt målen för 2016 ska det finnas minst en hållbarhetsdiplomerad kurs på varje program. Redan nu finns flera sådana kurser. Men vad handlar de om, rent konkret? Text Lena
Låt oss ta Textilhögskolan som ett exempel. Inom textil- och modeindustrin är problematiken med ändliga resurser mycket tydlig. Om utvecklingen fortsätter som nu kommer det om 17 år att behövas dubbelt så mycket textilfibrer som i dag till textilindustrin. Men den odlade marken behövs till annat, så ekvationen går inte ihop.
n
sso
drik
re mf ena
ol
fot
s Jona
illustration istockphoto
son
Lars
oc
öm
dstr
ne E
san h Su
M Fredriksson
Därför behövs studenter med kunskaper om hållbarhet ur ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv. – Sådan kunskap är precis vad studenterna får här, konstaterar Jonas Larsson, lektor i textilt management på Textilhögskolan. Redan tidigt i utbildningen får studenterna ta del
Textil- och modedesignstudenterna får lära sig att designa på ett sätt som underlättar återvinning, genom att inte blanda olika material, medan textilingenjörs studenterna lär sig digitala tekniker för färgning och tryck, som är lika effektiva som andra tekniker, men som ger en kraftig minskning av vatten- och energiåtgången.
”Intresset för hållbarhetsfrågor har ökat kraftigt hos industrin” – Intresset för hållbarhetsfrågor har ökat kraftigt hos industrin, säger Jonas Larsson. De har uttryckt att det viktigaste nu är utbildning för hållbar utveckling, och våra studenter blir som klippta och skurna för deras behov. Intresset är också stort hos studenterna, som numera ofta väljer att göra examens- eller projektarbeten med anknytning till hållbarhet. De skriver exempelvis om att hitta vägar för att minska slöserier, hur man kan kommunicera hållbarhet till kunderna eller olika sätt att underlätta för återbruk och så kallad redesign, där man gör nytt av gammalt. – Vårt ansvar som akademiskt lärosäte i nära samarbete med branschen är att se till att studenterna kan ta med ny kunskap ut till företagen, både om produktionsprocesserna och om hela värdekedjan, menar Susanne Edström. Vi försöker ge studenterna en bred förståelse som inte bara rör ekonomisk hållbarhet, utan också miljömässig och social hållbarhet. ‹‹ Fotnot: Utöver undervisning i hållbar utveckling ingår också representanter från Högskolan i Borås i olika nätverk och delegationer inom området, och bidrar på så vis ytterligare till kunskapsspridningen. Både genom att dela med sig av egna kunskaper och genom att representanterna själva får nya kunskaper, som de tar med sig tillbaka till högskolans studenter.
foto privat
av hållbarhetstankar i gemensamma kurser om material- och färglära. Dessa fylls på med mer specialiserade kurser, som har anpassats till de olika utbildningarnas inriktningar. – De som läser textilekonomi får lära sig hur man kan arbeta strategiskt med hållbarhetsfrågor, till exempel med hjälp av livscykelanalyser, där en produkts totala miljöpåverkan räknas ut, förklarar Susanne Edström, koordinator.
3
frågor till Emma Palmér, som tog textilekonomexamen vid Högskolan i Borås 2007. Hon driver nu företaget Fangsi, som fungerar som en länk mellan nordiska textilföretag och deras underleverantörer i Asien. Företagets fokus är kvalitet, hållbarhet, socialt ansvarstagande och miljö. Hur var det med kurser i hållbar utveckling när du gick på Textilhögskolan? – Då var det inte så mycket. Lite om miljökunskap och om sociala aspekter av produktionsförhållanden. Jag valde att skriva mitt examensarbete om vad som påverkar utvecklingen av den etiska klädmarknaden, och var då ganska ensam om att ha en sådan inriktning. Tycker du att det är viktigt att högskolestudenter får undervisning om hållbar utveckling? – Ja! Det är också viktigt att den typen av undervisning integreras i olika kurser och inte bara är något som man läser separat. Du arbetar som konsult åt nordiska mode-/textilföretag. Hur uppfattar du deras intresse för hållbarhetsfrågor? – Vi ser att företag vill, och måste, jobba allt mer med frågorna, så det går åt rätt håll, om än långsamt och inte alltid effektivt. Samtidigt gör vissa företag mer än vad allmänheten känner till. Jag tror att allt fler företag börjar inse att hållbarhetsarbetet också är ett verktyg för att långsiktigt säkerställa produktkvalitet och leveranser. Bland annat därför tror jag att personer med just sådana kunskaper kommer att bli än mer eftertraktade på företagen. ‹‹
MAGASIN 1866
25
forvaltat arv
26
MAGASIN 1866
Den 1 augusti 2013 fick Textilhögskolan nyckeln till sina nya lokaler i Textile Fashion Center i det före detta textila fabrikskvarteret Simonsland i centrala Borås. Prefekt Erik Bresky har varit med under hela resan. Nu har Högskolan i Borås äntligen ett samlat campus!
’’
››
Foto Anna Sigge MAGASIN 1866
27
Från att år 2002 ha haft 300 helårsstudenter expanderade Textilhögskolan till att år 2008 ha 900 helårsstudenter. Tankarna på en flytt började ta fart och platsen Simonsland med sin närhet till högskolans campus blev snabbt aktuell.
28
MAGASIN 1866
Den fem år långa resan från idé till inflytt i Textile Fashion Center har bestått av många utmaningar. Vi har varit tvungna att hela tiden planera för framtiden, inte bara se till hur våra behov ser ut i dagsläget. Hur kommer våra behov att se ut år 2020? Vi har fått tänka mycket på våra verksamhetsvisioner.
››
MAGASIN 1866
29
30
MAGASIN 1866
’’
Vi är oerhört stolta över de här lokalerna, läget betyder mycket för Högskolan i Borås. Här har vi fått en riktig mötesplats som gör avtryck i staden. Det öppnar upp för samarbeten och gynnsam korsbefruktning verksamheter emellan.
››
MAGASIN 1866
31
’’
Vi bygger mycket av vår verksamhet på att det finns en gemensam själ i allt vi gör – den textila själen. Därför är det viktigt med en fastighet som andas textil. Det gör att vi alla på Textilhögskolan, personal och studenter känner oss stolta. 32 MAGASIN 1866
Fakta: På det gamla industriområdet Simonsland i centrala Borås skapas en ny mötesplats för kreativa verksamheter inom mode, textil och design: Textile Fashion Center. I det som en gång var Svenskt Konstsilkes fabrik har Textilhögskolan fått nya ljusa lokaler i en byggnad som bär på en del av Borås textila arv.
MAGASIN 1866
33
foto privat
HB högskolan i borås
Bok om det textila arvet
Boken ”Kunskapens trådar” handlar om den textila utbildningens historia och resa – från Borås Tekniska Väfskola som grundades år 1866 till Textilhögskolan som vi känner den i dag med högskoleutbildningar på alla nivåer och forskarrättigheter inom textil och mode. Författare är Annie Andréasson som till vardags arbetar som kommunikationschef på Högskolan i Borås.
39
länder deltog i FN-konferensen i Borås den 9–11 september. Fokus för konferensen var avfallshantering och hållbara städer, områden där Borås är en förebild. 34
MAGASIN 1866
Charlotte Andersdotter, konsult som tidigare varit handläggare på EU-kommissionen, poängterar under högskolans besök i Bryssel vikten av regional förankring.
Citeringar inget bra kvalitetsmått
Rätt frågor ska snabbt spåra blodförgiftning
Resurstilldelningen i dagens forskarsamhälle baseras till en allt större del på olika former av kvantitativa prestationsmått. En av de viktigaste indikationerna som används för att mäta forskningens kvalitet är hur ofta den blir citerad. Men det går inte att sätta likhetstecken mellan antalet citeringar och forskningens kvalitet. Det visar en ny avhandling av Gustaf Nelhans, filosofie doktor i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet och universitetsadjunkt i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås.
Sepsis, blodförgiftning, är vanligt hos patienter som kommer akut till sjukhus. Om de inte får behandling i tid riskerar de att drabbas av septisk chock och avlida. Eftersom symtomen är ganska diffusa är det svårt att ställa diagnos i tid. Nu pågår en studie som ska göra det lättare att identifiera och behandla svår sepsis i ambulanssjukvård. Studien kallas MISSIS (MIsstänka och behandla Svår SepsIS i ambulanssjukvård) och görs av forskare på Prehospen vid Högskolan i Borås i samarbete med en infektionsläkare vid Kärnsjukhuset i Skövde.
foto rebecca lindholm
Det finns ett textilt arv och en kunskap i Borås som präglat generationer. Staden har både inrett det svenska folkhemmet och klätt dess invånare från topp till tå.
”Ni har en textil tradition och handels historia. Det är just det som gör er speciella och attraktiva i Europa”
Kunglig teknikresa Pedagogik och prestation Kan en tydlig pedagogisk modell med höga förväntningar höja elevprestationer i skolor som har låga resultat? Anneli Schwartz vid Högskolan i Borås och Göteborgs universitet har i sin avhandling ”Pedagogik, plats och prestationer” studerat en mångkulturell förortsskola och hur den så kallade Monroepedagogiken påverkat elevernas trivsel och prestationer i skolan.
En vecka innan invigningen av Textile Fashion Center kom kung Carl XVI Gustaf och Björn O Nilsson, vd på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, på besök. De fick en presentation av Textilhögskolans verkstäder och aktuell forskning. Bland annat besöktes trikålabbet, flatsticksmaskinen stickade textila blodkärl och en stickmaskin tillverkade ett porträtt av kungen och Björn O Nilsson.
Mobila trygghetslarm kan spåra dementa Oron hos anhöriga till personer med demens för att den närstående ska gå ut och inte hitta hem är stor. Men färsk forskning från Högskolan i Borås visar att det finns tekniska lösningar som kan hjälpa till att spåra personer som gått vilse; mobila trygghetslarm.
foto posifon
mtm Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) är en statlig myndighet vars uppdrag är att ge människor med läsnedsättning tillgång till de medier de behöver på det sätt som passar dem. MTM:s vision är ett samhälle där alla medier är tillgängliga. Läs mer om MTM på deras webbplats www.mtm.se
barn om talböcker
H
ur upplever barn med läsnedsättning läsning? Hur talar barnen om sin läsning och hur får de tag i litteratur? Om bland annat detta handlar rapporten ”Talande böcker och läsande barn” där barn i åldrarna 9–16 år ger sin syn på talböcker. Text Ida
Borenstein
porträttfoto
Jan Buse
Anna Hampson Lundh är forskare vid Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan och den som sammanställt och analyserat barnens svar. Gruppen barn med läs- och skrivsvårigheter ökar i dag. Samtidigt har digitaliseringen öppnat många dörrar med nya slags format och snabbare sätt att få tag i talböcker. – När Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) ville göra en studie om sina yngre användare kontaktade de mig för att sammanställa och analysera barnens svar i studien, berättar Anna Hampson Lundh. Hon tvekade inte att ta sig an uppdraget. Efter att ha disputerat 2011 med sin avhandling ”Doing research in Primary School: Information Activities in Project-Based Learning” tog Anna direkt chansen att få syssla med en helt annan slags forskning. – Det som berörde mig mest i den här studien är de många plågsamma upplevelserna de här barnen har av läsning. För mig, som läsforskare, är läsning något lustfyllt och har alltid varit det. Att det för många barn i landet kan vara så jobbigt att läsa var en insikt som var nyttig för mig som forskare att få.
parat som alla kan identifiera som ”annorlunda” utan du kan lyssna på talböcker via MP3-spelare. I rapporten intervjuades 51 barn i åldrarna 9–16 år från fyra olika län och som bibliotek kan man använda sig av rapportens tre rekommendationer direkt i sin dagliga verksamhet.
Anna Hampson Lundh
De frågeställningar som varit centrala i studien är bland annat hur barnen upp lever läsning, hur de får tag i talböcker eller annan slags litteratur och hur bemötandet på de lokala biblioteken ser ut. – Ett av resultaten av studien är att vi ser att talböcker har normaliserats något tack vare de digitala lösningarna. I dag behöver du inte lyssna via en klumpig ap-
Det är inte svårt att hitta talböcker men ibland stöter barnen på problem när de ska använda böckerna. Det kan exempelvis handla om tekniska problem som de inte kan lösa själva eller så kan det handla om ”pinsamhetsfaktorn” – att man inte vill utmärka sig som den som avviker från normen genom att låna en annan slags böcker jämfört med andra barn. Talboken kan ha en kompensatorisk och vidgande roll. Det finns möjligheter för de som läser talböcker som inte finns för barn som läser tryckta böcker. Det är ett synsätt bibliotekarier skulle kunna anamma i större utsträckning. Den sociala omgivningen spelar stor roll. För bibliotekspersonal är det viktigt att uppvärdera de enskilda mötena. Det är lätt att man minns de negativa bemötandena starkast. ‹‹
MAGASIN 1866
35
”Vi ska inte få kunderna att köpa mer, utan att köpa rätt”
I
här föds framtidens handel en fejkad butiksmiljö i Borås testas ny teknik för framtidens shopping. I labbet möts forskare och handelsföretag i ett unikt projekt, som drivs av SIIR, Swedish Institute for Innovative Retailing, vid Högskolan i Borås. TEXT LINA
FÄRM
– Vårt mål är att handelsföretagen ska få så mycket lust och så många idéer att de testar något nytt när de kommer hem. Då har vi lyckats, säger Malin Sundström, forskare och akademisk föreståndare för SIIR. En rad pilotprojekt är redan i full gång. Det kan handla om hur konsumenter kan använda sig av mobiltelefonen inne i butiken, eller hur de får information när gränsen mellan att handla online och offline suddas ut. Alla varor är märkta och går att ta med till en lässtation i butiken. När man skannar produkten får man information om den och kan på så sätt jämföra olika produkter med varandra. Under hösten finansieras labbet till stor del av Sjuhärads kommunalförbund. Bland de första deltagande företagen finns allt ifrån små handlare som Milook Sweden och Resalätt.nu till Hemtex och Ellos. Främst riktar sig labbet till små- och medelstora företag, som inte själva har råd att ta fram den här sortens teknik och kunskap.
36
MAGASIN 1866
foto
klas svensson
– Det har inte varit svårt att hitta företag som vill vara med, tvärtom, säger Malin Sundström. Kunskaperna och insikterna från handelslabbet ska inte främst gynna handlarna. Fokus ligger minst lika mycket på konsumenterna, berättar Gunnar Hellsten, senior rådgivare på SIIR. – Vi ska inte få kunderna att köpa mer, utan att köpa rätt. Returer kostar företagen mycket pengar och felköp slösar på jordens resurser. En samarbetspartner är företaget Strålfors, som arbetar med kommunikationslösningar. – Vi vill ju att kommunikationen ska ha effekt, därför vill vi lära oss mer om våra kunders utmaningar. Hur man får kunder till butiken, till exempel. Det menar Henrik Kihlberg, försäljningschef för divisionen marknadskommunikation på Strålfors. Att experimenten har fått ett eget rum tycker han gör hela kunskapsutbytet mer kreativt. – De demos som finns här gör att man ser på framtidens handel på ett nytt sätt. ‹‹
– Man får en annan syn på framtidens handel i SIIR:s handelslabb, menar Henrik Kihlberg, försäljningschef för divisionen marknadskommunikation på Strålfors, en av projektets samarbetspartners. Här besöker han labbet med Malin Sundström, forskare och föreståndare för SIIR. I handelslabbet pågår flera pilotprojekt som bland annat utvecklar användningen av QR-koder och virtuella provrum.
MAGASIN 1866
37
namn och nytt ››
Den 1 augusti blev Ann-Sofie Axelsson Institutionen Biblioteksoch informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolans nya prefekt. Hon har en bakgrund inom forskningsvärlden vilket bidrog till att hon valdes till prefekt nu när högskolan satsar på forskningen. Närmast kommer Ann-Sofie Axelsson från Chalmers där hon jobbat som chef för avdelningen Teknik och samhälle.
foto ulf nilsson
ny prefekt på plats Ann-Sofie Axelsson har bland annat forskat om internets påverkan på individer, grupper och samhälle och inom forskningsområdet Social Media Studies. Att bli prefekt var inget som fanns på kartan från första början. – Strategiarbete och att bygga verksamheter tycker jag är spännande och jag vill verkligen att människor ska komma till sin rätt i en organisation. Jag vill möjliggöra för alla anställda att göra sitt bästa, säger hon.
Disputationer vid Högskolan i Borås
Linnéa Lindsköld ”Betydelsen av kvalitet – En studie av diskursen om statens stöd till ny, svensk skönlitteratur 1975–2009” Anna Teghammar “Biogas Production from Lignocelluloses: Pretreatment, Sub-
strate Characterization, Co-digestion, and Economic Evaluation”
nanotube growth and carbonaceous polymeric nanocomposites”
Richard Baldwin “Changing practice by reform. The recontextualisation of the Bologna process in teacher education”
Tariq Bashir “Conjugated Polymer-based Conductive Fibres for Smart Textile Applications”
Päivi Riestola ”Chef i en högpresterande kultur” Shayesteh Haghighatpanah “Computational studies of graphene and single walled carbon
Prisad för sin pedagogik I motiveringen beskrivs han som en förebild och en lärare som ger hopp och ljus när det är som mörkast i pluggandet. I år har Lennart Boman, lärare på Institutionen för vårdvetenskap, tilldelats högskolans pedagogiska pris. Det är framför allt mötet med studenterna som motiverar Lennart Boman att bli en bra lärare. – Deras nyfikenhet inspirerar mig, säger han. 38
MAGASIN 1866
visual technology for paramedic-physician collaboration in emergency care” Anna Persson “Exploring textile materials for interaction design” Rubén Buendía López “Improvements in Bioimpedance Spectroscopy Data Analysis: Artefact Correction, Cole Parameters, and Body Fluid Estimation”
Goran Puaca “Educational choices of the future: a sociological inquiry into micro-politics in education” Hanna Maurin Söderholm “Emergency visualized – Exploring
Andreas Claesson “Life-
foto anna sigge
Veronica Johansson “A Time and Place for Everything? Social Visualisation Tools and Critical Literacies”
saving after cardiac arrest due to drowning – Characteristics and outcome” Anja Lund “Melt spun piezoelectric textile fibres – an experimental study Rudrajeet Pal “Organizational Resilience through crisis strategic planning” Anneli Schwartz ”Pedagogik plats och prestationer. En etno grafisk studie om en skola i förorten”
Satsar på forskning med ny samordnare En större satsning på forskning är en del i utvecklingsarbetet vid Högskolan i Borås. Annika Bergman är nyanställd som högskolans samordnare för forskningsfinansiering sedan september. – Jag tycker att det är spännande att vara med i uppbyggnaden av forskningsstödet redan från början, säger hon. Annika Bergman kommer inom den nya stödfunktionen att erbjuda kvalitativt och professionellt stöd för forskare och ledning. Hon ska ge rådgivning angående forskningsfinansiering och kommer också att hjälpa till med att hitta lämpliga utlysningar och forskningsanslag.
Chefskapet är en balansgång Rollen som chef skiftar naturligtvis beroende på organisation. Att vara chef i o ffentlig sektor innebär många arbetsuppgifter och möten. Att chefspositionen dessutom är inom akademin kompliceras av ytterligare ett perspektiv; just akademin. Att tillgodose och balansera myndighetsutövning, professioner, akademi och u ppdraget som professionslärosäte är en utmaning. Som prefekt vid en institution beslutar man i stort och smått, medan andra offentliga chefer ofta har en tydligare organisations- och beslutsstruktur. Februari 2007 anförtroddes prefektuppdraget vid Bibliotekshögskolan till mig. På den tiden var Bibliotekshögskolan, tillsammans med en enhet vid Göteborgs universitet, en institution med fyra kollegier och kollegiesekreterare. Forskningen inom biblioteks- och informationsvetenskap var indelad i informella forskargrupper och forskarutbildningen pågick via avtal med Göteborgs universitet. När jag blickar tillbaka inser jag hur mycket som hänt under dessa år. Bibliotekshögskolan har numera en attraktionskraft som komplett, akademisk miljö med egna r ättigheter att examinera forskare. Tillsammans med Borås Stad har vi genomfört fyra konferenser om sociala medier.För andra gången kommer vi i vår att dela ut Sociala medier-priset med stöd av StiftelsenFöreningssparbanken Sjuhärad. Alumnundersökningar visar att våra bibliotekarier får jobb efter utbildningen och Axiell har inrättat ett pris för bästa uppsats inom biblioteks- och informationsvetenskap för att nämna några framgångar. Bibliotekshögskolan står inför en del framtida utmaningar. Under min tid som prefekt har vi inte lyckats uppdatera bilden av våra utbildningar och forskning i den utsträckning jag önskat. Nu går jag in i en ny roll med interna och externa uppdrag, egen forskningstid, samtidigt behåller jag professionsfrågor och en del andra arbetsuppgifter. Det är med stort förtroende som jag lämnar över uppdraget till Ann-Sofie Axelsson. Margareta Lundberg Rodin Högskolan i Borås
exit
MAGASIN 1866
39
Framtidens smarta textilier. Textilier är inte bara tyg och kläder. De kan även göras smarta. På Högskolan i Borås pågår flera forskningsprogram och ett av dem är Smart Textiles. Här undersöker man bland annat om kläder kan hjälpa till att svalka personen som bär dem och hur man utvecklar textilier som mäter EKG – hjärtrytmen. På hb.se kan du läsa mer om Smart textiles och våra andra forskningsprogram.
AKTUELLA FORSKNINGSPROGRAM
40
SMART TEXTILES
WASTE REFINERY
F:3 FASHION, FUNCTION, FUTURES
SMS SOCIAL MEDIA STUDIES
RCIW RESEARCH AND CAPABILITY IN INCLUSION AND WELFARE
ÅLDRAS, LEVA, LÄRA
PREHOSPITAL VÅRD
LÄRANDE, LEDARSKAP OCH ETIK
MAGASIN 1866
S.I.I.R SWEDISH INSTITUTE FOR INNOVATIVE RETAILING