Medlemsbrev 2011-1 Februari by Jan Ahlgren

Medlemsbrev nr 13 -- september 2004 Medlemsbrev Februari 2011

HELSINGBORGS SYMFONIKERS VÄNNER REDAKTÖR: Elisabeth Elvander

Chairman´s Corner Kära HSO-vänner,

Den gångna hösten har som bekant inneburit en del dramatik för Symfoniorkesterns del. Vår VD & Konserthuschef Tomas Löndahl har slutat efter fem framgångsrika år för att tillträda en tjänst som ständig sekreterare i Kungliga Musikaliska Akademien. Ny ordinarie VD är ännu ej utsedd, HSO:s producent, Klas Wounsch, är t.f. VD t.o.m. 31 maj i år. Se f.ö. Klas Wounschs presentation av verksamheten på annan plats i Vänbladet. En omfattande utredning av organisationen inom Helsingborgs kulturverksamhet har som bekant ägt rum, och Kommunfullmäktige tog i slutet av november förra året, 2010, beslut enligt utredningsförslaget. Detta innebär bl.a. att stadens kulturella verksamheter, t.ex. Konserthuset, Stadsteatern och Dunkers Kulturhus samordnas när det gäller ekonomi, personalfrågor, lös egendom, marknadsföring, etc. De tre enheterna ska införlivas i Kulturnämnden. De olika bolagen ska dock behållas och den konstnärliga verksamheten ska inte påverkas. Då Symfoniorkestern och Konserthuset i dag har en slimmad och effektivt arbetande organisation som framgångsrikt producerat ett utbud av synnerligen hög konstnärlig nivå, som även uppmärksammats internationellt, finns farhågor, att den föreslagna organisationen kan bli en black om foten för HSO:s del. Vi får verkligen hoppas, att de praktiska konsekvenserna av beslutet blir så gynnsamma som möjligt för HSO och Konserthuset. HSV:s årliga stipendium på 20 000 kr till musiker i Symfoniorkestern har utlysts till ansökan. Utdelning ska ske vid säsongens sista konsert den 22 maj. Mera härom i nästa nr av Vänbladet. Slutligen kan påpekas, att vår förening i år fyller 20 år. HSV bildades 15 april 1991, första föreningsstämman hölls 13 november samma år. Vi planerar någon form av jubileumsfirande, kanske i höst i samband med årsmötet. Inga praktiska arrangemang är ännu påbörjade, men styrelsen är mycket tacksam för förslag från alla medlemmar. Likaså är vi tacksamma för bidrag till en beskrivning och sammanfattning av föreningens hittillsvarande 20 år, speciellt från er, som var med från begynnelsen. Vi återkommer i jubileumsfrågan. Således: hör gärna av er angående vårt 20-årsjubileum! Yngve Einerth

I detta nummer

sid

Chairman's Corner

Redaktörens rader

Vänträff

I huvudet på Klas Wounsch

Hjärnan & Musiken

Konsertserien Accent i Lilla salen

Öppna repetitioner

Helsingborgs Kammarmusik, vårprogram

Kullabygdens Sym- foniorkester

Chorus Amici

ITATET

Hjärtat är liksom kroppens huvudstad

Marie, 6 år

Näsan är en sorts vägvisare

Julian, 5 år

Ur Gamla tanter lägger inte ägg av Mark Levengood och Unni Lindell

HELSINGBORGS SYMFONIKERS VÄNNER Styrelsens adress: c/o ordf Yngve Einerth, Täckarev. 7, 252 84 Helsingborg, 042-941 21, vice ordf Jan Ahlgren 042-16 26 01, sekr Marita Aminoff 042-14 17 45, kassör Jan Hassner 042-303 83 35, klubbmästare Leif Evergård 042-15 24 30, medlemsansvarig Krister Danell 042-22 88 64 . Plusgiro 61 36 49 - 3

Medlemsbrev 1nr-3Februari - sept 20042011 Medlemsbrev Redaktörens rader Välkomna till ett nytt år med HSV och vårt medlemsbrev som vi ju kallar Vänbladet rätt och slätt. Första numret innehåller som vanligt en inbjudan till nästa vänträff, se annons här nedan. Då får vi möta tf VD Klas Wounsch som berättar vad som sker omkring HSO. Därefter ackompanjerar han på sin gitarr tenoren Johan Sandberg i ett program som blir en överraskning. Klas har också bidragit med sina visioner och funderingar i en fin artikel här brevid och så har vår ordförande Yngve Einerth skrivit en mycket intressant essä om var i våra hjärnor musiken har sin plats. En kampanj har inletts för att värva nya medlemmar till föreningen och styrelsen har låtit producera en broschyr som skickats ut till samtliga konsertabonnenter som inte redan är med i föreningen och den bifogas också till detta nummer av Vänbladet. Den finns även att tillgå i shopen utanför konsertsalen och det är fritt fram att dela ut den till vänner och bekanta så kan vi bli ännu fler. Jag vill sedan passa på att uttrycka den stora glädje vi alla känner att Andrew Manze har förlängt sitt kontrakt med HSO och blir kvar som chefdirigent och nu också konstnärlig ledare för orkestern. Hans enorma kunnande och entusiasm gör varje konsert till en storartad upplevelse och att musikerna ger järnet – det känns i salongen. Vi ses på vänträffen i Lilla salen den 15 mars!

Elisabeth Elvander

Tisdagen den 15 mars kl 19

VÄNTRÄFF i Lilla salen, Konserthuset Som första programpunkt kommer Klas Wounsch att berätta om vad som händer inom HSO, t.ex. kulturutredningen, ny VD, Andrew Manze, turné till Wien, m.m. Därefter blir det underhållning med tenoren Johan Sandberg ackompanjerad av Klas Wounsch på gitarr. Sedvanligt samkväm följer i Markelius med mat till priset av 120 kr per kuvert. Dryck betalas separat. Anmälan till Marianne Tretow senast fredagen den 11 mars 2011 Tel: 042-20 48 35 E-mail: marianne.tretow@telia.com OBS: Anmälan är bindande för den som vill vara med på samkvämet med mat.

Medlemsbrev nr13-- Februari september 2011 2004 Medlemsbrev

I huvudet på Klas

Wounsch

Andra delen av visionen handlar om vad vi kan, vill och ska göra för Helsingborg och för regionen. Vi är en till stor del skattefinansierad verksamhet och det är viktigt för oss att vi betyder något för staden och regionen och deras medborgare. Vi ska vara en del i stadens strävan mot att vara den mest attraktiva staden och vara med och bygga det kulturnav som Helsingborg vill vara. Detta kommer framöver att vara viktigare än någonsin, inte minst som vi nu går in i organisationen Kultur Helsingborg som ska vara en stark och tydlig enhet och samtidigt innehålla några starka enskilda varumärken, varav vi är ett.

När jag fick frågan om jag ville skriva en artikel sa jag självklart ja direkt utan att tänka närmare på saken. Det slog mig senare att ni egentligen vet det mesta om HSO, om musiken, solisterna, dirigenterna och tonsättarna, sannolikt mycket mer än jag själv vet… Frågan är då vad jag då kan bidra med? Kanske något om vad vi gör som ni inte ser i konsertsalen under konserterna, något om det långsiktiga arbetet för att säkra verksamhetens höga nivå och dess viktiga betydelse i ett större sammanhang? Jag menar att det arbetet börjar med organisationens vision. Om en organisation har en bra vision blir inriktningen tydlig och människorna inspireras och koordineras till att göra sitt yttersta för att nå den. Ni minns kanske historien om Alice i Underlandet som frågar katten om vägen. Katten frågar vilket som är hennes mål och när hon svarar att hon inte vet konstaterar katten att då spelar det ingen roll vilken väg hon går. En bra illustration, tycker jag…

För att en vision ska vara kraftfull måste medarbetarna känna att de får vara med i arbetet med att utveckla den. Vi har gjort på det sättet att två stycken SWOTanalyser gett oss grundmaterialet (en SWOT-analys är en analys av en organisations upplevda styrkor, svagheter möjligheter och hot). Alla medarbetare har sedan fått prioritera de fakta som kommit fram och vi har tagit fram rubriker som vi anser sammanfattar allt på ett bra sätt. Resultatet har blivit ett antal (12) punkter som vi försökt ladda visionen med. Inte så att de är nämnda ordagrant i visionstexten men man ska kunna uppleva att visionen är laddad med det vi inom organisationen sagt är viktigt.

Konserthusets nyss framtagna vision låter så här: ”Konserthuset är, genom sin symfoniorkester på internationell nivå, en självklar, profilerande och drivande del i Helsingborgs kulturliv; härigenom också en bas för den breda kultur som bygger den mest attraktiva staden och som gör Helsingborg till ett nav i regionens kulturliv.”

På detta sätt tror vi att alla som arbetar i Konserthuset ska känna att visionen är formulerad av oss tillsammans och att den är värd att sträva emot. Visionen kommer att ligga till grund för vår nya verksamhetsplan som vi arbetar med nu, med målet att vara färdiga i maj. Jag hoppas att få lov att återkomma och berätta om det fortsatta arbetet med detta vid ett senare tillfälle.

Det ligger många timmars arbete bakom den korta texten och jag vill först berätta om innehållet och sedan hur vi har arbetat fram den. Visionen består av två delar som är lika viktiga och förutsätter varandra. Den första delen handlar om vilken konstnärlig nivå vi ska befinna oss på. I vårt ägardirektiv står att vi ska vara en ledande kulturinstitution, och det förutsätter att HSO spelar på en hög internationell nivå och att vi rör oss inte bara i lokala och regionala sammanhang utan också har ambitioner att nå ut långt utanför regionens och landets gränser. Vi strävar efter att locka hit de bästa musikerna, solisterna och dirigenterna och också betydelsefulla skivbolag.

Klas Wounsch Namn: Klas Wounsch Ålder: 45 Arbete: tf VD Familj: Kärleken Mia och barnen Johan, Anna och Jonatan från ett tidigare liv Bor: Hus i Höganäs Intressen: Musik, studerar spanska

Medlemsbrev Medlemsbrev 1nr-3Februari - sept 20042011 Den mänskliga hjärnan och musiken eller

Vad sker i hjärnan, när vi lyssnar till musik? kunde fortsätta komponera trots grav nedsättning av hörseln. Det friska örat uppfattar ljud i frekvensintervallet 15 Hertz (i basen) – 16 000 Hertz (i diskanten). Talfrekvensområdet är 1000 – 5000 Hertz.

Fakta till nedanstående funderingar har till största delen hämtats från boken "Hemisfärernas musik" av Jan Fagius (Bo Ejeby Förlag 2001). Vad är musik? NE:s stora ordbok definierar: ”Konstnärligt ordnad mängd av toner av olika höjd och klang, ordnad efter rytmiska, harmoniska och melodiska lagar”. Hur uppfattar vi detta och vad sker i hjärnan?

Musik i någon form har förekommit i alla kända kulturer. Alla människor kan tillgodogöra sig musik, alla mänskliga hjärnor har en musikalisk förmåga, men denna förmåga har en mycket stor variation. En del människor säger gärna i en lätt skrytsam ton: ”jag är totalt omusikalisk” men det är alltså inte korrekt. Dock har beskrivits enstaka, extremt sällsynta, fall av s.k. amusi, d.v.s. en total oförmåga till musikupplevelse.

Först några basala anatomiska data: Den del av hjärnan som inrymmer vårt medvetande (och därmed musikupplevelsen) består av två halvor, hemisfärer, förenade med den s.k. hjärnbalken. Varje hemisfär består av fyra lober, pannlob, hjässlob, tinninglob och nacklob. Hemisfärernas yta är veckad i vindlingar och fåror vilket ger en mycket stor yta. Vår hjärna upptar ca 2 % av kroppsvikten men kräver 20 % av kroppens blodflöde. Hjärnans funktion är korsad, d.v.s. vänster hjärnhalva styr höger kroppshalva och tvärtom. Vissa delar av hjärnans ansvarsområden är väl definierade såsom centra för rörelse, syn och hörsel. Hörselcentrum är t.ex. beläget i nackloben men alla centra associerar, samarbetar, med varandra. Detta innebär att hörselintryck registreras i nackloben men bearbetas i andra delar av hjärnan. Språkförmågan är lokaliserad till vänster hemisfär som kallas den dominanta hemisfären. Skador här förorsakar afasi d.v.s. oförmåga att tala. Språkförmågan är således väl kartlagd i hjärnan medan kunskaperna om musikens hemvist i vår hjärna är sämre.

Var i hjärnan sitter då musiken? Det finns inget speciellt musikcentrum utan alla områden i hjärnan är på något sätt involverade i musiklyssnande och utövning, men vissa delar i hjärnan har större betydelse än andra. Tidigare undersökningar och studier förlade musikförmågan till vänster hemisfär, vilket kan synas logiskt då språkförmågan är lokaliserad hit. Moderna undersökningsmetoder, t.ex. magnetresonanstomografi, MRT, och positronemissionstomografi, PET, har emellertid gett en mera nyanserad bild och har i viss mån kunnat förena tidigare motsägande observationer. Resultatet av dessa studier kan sammanfattas på följande sätt: Höger hjärnhalva är bättre på att uppfatta de melodiska och klangliga, d.v.s. de mera enkla kvaliteterna i musiken, medan vänster hjärnhalva betyder mera för den utvecklade och sofistikerade delen. En intressant studie där spädbarn exponerades för språkljud och musik, visade att höger hemisfär reagerade för musiken och vänster hemisfär för språket. Höger hjärnhalva har alltså generellt sett en högre musikalisk kapacitet.

Hörselförmågan är en förutsättning för musikuppfattningen. Dock kan musiktalangen vara så oerhörd att musikskapande kan ske även vid en total dövhet, vilket ju var fallet hos Beethoven. Även andra framstående kompositörer, t.ex. Smetana och Fauré,

Medlemsbrev Februari 2011 Medlemsbrev nr 13 -- september 2004 Den rena rytmen är emellertid en ”vänsterorienterad” verksamhet, vilket har kunnat påvisas genom studier av friska individer samt personer med olika hjärnskador, t.ex. afasi (oförmåga att tala). En sammanfattning blir att höger hemisfär har det elementära ansvaret för musikens bearbetning medan vänster hemisfär behövs för mera utvecklad analys. Båda hjärnhalvorna behövs alltså. Som tidigare nämnts finns det således inget speciellt definierat och/eller avgränsat musikcentrum i vår hjärna.

Absolut gehör yttrar sig tidigt, vid 5-10 års ålder, dessutom synes tidig musikalisk träning öka tendensen till absolut gehör. Dock föreligger här en klar genetisk komponent då inte alla människor, även med intensiv träning, kan tillgodogöra sig denna egenskap. Personer med absolut gehör kan ju korrekt ange tonen men anmärkningsvärt är att de kan ha svårt att avgöra tonens oktav. Musikalitet i olika former och komplexitet är alltså ett samspel mellan arv och miljö men vår kunskap om de olika komponenternas betydelse är begränsad. Det finns således en universell medfödd förmåga till musik, musiken har ju ett stort värde för oss människor, men det anses inte finnas ett speciellt evolutionärt värde i musiken (Robert Zatorre*). Musiken har emellertid fått och får i ökande omfattning en stor medicinsk betydelse, mera därom i ett kommande nummer av Vänbladet.

Fenomenen konsonans och dissonans. Konsonans innebär att vi upplever musiken som välljudande, tilltalande, motsatsen är dissonans. Oktav, kvint och stor ters är de starkaste konsonanta intervallen, liten sekund upplever vi som starkt dissonant. Detta är förmodligen ett djupt rotat elementärt fenomen, då undersökningar har visat att spädbarn tveklöst föredrar konsonansen då de exponeras för de olika alternativen. Intressant är också, att detta även tycks vara etablerat i djurriket. Vid råttförsök tryckte råttorna dubbelt så ofta på den ”välljudande” spaken vid exposition för de båda alternativen.

Yngve Einerth * Red.anm. Kanadensisk neurolog, forskar i hjärnans uppfattning av musik och tal.

Absolut gehör är ett intressant och mycket omdiskuterat fenomen. Förekomsten varierar mellan en person på 1500 till en person på 10 000. Intressant är att ett definierat område i vänster tinninglob är större hos personer med absolut gehör.

Medlemsbrev 1nr-3Februari - sept 20042011 Medlemsbrev Sista konserten i Accent-serien i Lilla salen Tisdag 8/3 kl. 19.30, GRATIS INTRÄDE Möt tre färgstarka kvinnliga tonsättare från sent 1800-tal

Framförs av studerande vid Musikhögskolan i Malmö Sonat för violin och piano

Amanda Röntgen-Maier, född den 19 februari 1853 i Landskrona, död den 15 juli 1894 i Amsterdam, var en svensk violinist och kompositör. Hon var Sveriges första kvinnliga utexaminerade musikdirektör.

Pianotrio

Stråkkvartett

ElfridaAndrée, född den 19 februari 1841 i Visby, död den 11 januari 1929 i Göteborg, var en svensk tonsättare, dirigent, Sveriges första kvinnliga domkyrkoorganist och första kvinnliga telegrafist.

Laura Valborg Aulin, född den 9 januari 1860 i Gävle, död den 13 mars 1928 i Örebro, var en svensk tonsättare, pianist och musiklärare. (Från Wikipedia)

(Från Wikipedia)

Öppna repetitioner • Vid två tillfällen under våren är Vännerna välkomna att lyssna till HSO:s generalrepetitioner: • Torsdagen den 24 mars kl 10-13. Dirigent Andrew Manze; solist Stefan Arnold, piano. Johan Brahms Pianokonsert nr 1; Wilhelm Stenhammars Symofoni nr 2. • Torsdagen den 28 april kl 10-13. Dirigent Stefan Solyom; Solist Chloë Hanslip violin Alban Berg Violinkonsert; Ludwig van Beethoven Symfoni nr 4 Porten stängs kl. 09.50 6

Medlemsbrev nr 13 -- september 2004 Medlemsbrev Februari 2011

Säsongens återstående konserter, Dunkers kulturhus Tisdag 1/3 kl 19.30: Göran Söllscher, gitarr. Musik av J.S. Bach och John Dowland plus en avdelning Beatles-låtar. Tisdag 29/3 kl 19.30: Trio con Brio Copenhagen. Hans Abrahamsen: Sex stycken för pianotrio, Johannes Brahms: Pianotrio i C-moll op. 101, Peter Tjajkovskij: Pianotrio i A-moll op. 50 Onsdag 27/4 kl 19.30: Joachim Bäckström, tenor, Thomas Darelius, piano. Bl.a. Blomsterarian ur Carmen, Lenskijs aria ur Eugen Onegin samt Jag längtar dig av Hugo Alfvén och några av Peterson-Bergers Fyra visor i folkton.

Jubileumskonsert

Konsert

i Himmelsfärdskyrkan, Höganäs den 26 mars kl 18

i Mariakyrkan söndagen den 10 april kl 19.07

Gästartist är Kalle Moreus tillsammans med musiker från Benny Anderssons band.

Antonin Dvořák: Stabat Mater Solister: Ann-Margreth Nyberg, sopran Karolina Törlind, alt Martin Vanberg, tenor Johan Bogren, bas Beniko Nakajima, piano

Det bjuds på ett blandat program med klassiskt (Bach, Offenbach, Dvorak m.fl.) och populärt (t.ex. melodifestivallåten ’Underbart’ och musik av Janne Schaffer) och folkmusik (Monas vals och Koppången). Konserten är Kullabygdens Symfoniorkesters första Jubileumskonsert för att fira sina 20 år (1991-2011) och leds av Magnus Nilsson.

Dirigent: Per Nyrén

Medlemsbrev 1 - Februari 2011

Helsingborg www.seb.se/stortorget

Handelsbanken Norr

www.handelsbanken.se

Advokatfirman Lindahl är en av Sveriges ledande affärsjuridiska advokatbyråer med kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Helsingborg, Uppsala och Örebro www.lindahl.se